12
Riksdagens skrivelse Nr 179.
Nr 179.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1924.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om anslag för bearbetande av taxering smaterialet från
den 1923 verkställda inventeringen av skogarna i Småland
och Dalarna.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 43.)
Till KONUNGEN.
I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nämligen 124 i första
kammaren och nr 52 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen ville för
bearbetande av taxeringsresultatet av den under sommaren 1923 verkställda inventeringen
av skogarna i Småland och Dalarna på extra stat för budgetåret
1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett belopp av 63,000 kronor.
Frågan om verkställande av en allmän taxering av de svenska skogarna i
syfte att utröna deras virkesmassa och den årliga virkestillväxten har vid skilda
tillfällen varit föremål för statsmakternas övervägande.
I sådant avseende torde få erinras, hurusom Kungl. Maj:t i proposition, nr
143, till 1910 ars riksdag äskade medel till utförande av en försöksundersökning
rörande virkestillgång och tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län samt,
efter det riksdagen (R. skr. nr 9 p. 62) anvisat érforderligt anslag, den 30 augusti
1910 tillsatte en kommission för att vidare leda och planlägga försökstaxeringen.
Denna kommission, den s. k. Värmlandskommissionen, framlade resultatet
av sitt arbete i ett den 5 maj 1914 avgivet, tryckt betänkande.
Sedan över kommissionens betänkande infordrade utlåtanden inkommit, anmäldes
ärendet för Kungl. Maj:t den 2 oktober 1917. I yttrande till statsrådsprotokollet
framhöll föredragande departementschefen, att frågan om avverkningsstatistikens
ordnande borde vara genom särskild utredning klarlagd
samt helst även praktiskt prövad, innan en rikstaxering igångsattes. I anslut
-
Riksdagens skrivelse Nr 170.
13
ning härtill begärde och erhöll departementschefen Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för utredning av frågan om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och riksskogstaxering.
De av departementschefen för ändamålet tillkallade sakkunniga, de s. k.
skogstaxeringssakkunniga — vilkas arbetsuppgifter sedermera enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 30 november 1922 begränsades till utredning rörande vid virkesmätning
erforderliga relationstal ävensom rörande frågan om åtgången av
virke till husbehov — avgåvo den 28 februari 1923 betänkande i förstnämnda
spörsmål (Statens off. utredn. 1923:57) samt den 27 februari 1924 betänkande
angående förbrukningen av virke till husbehov på Värmlands läns landsbygd.
Rörande själva huvudfrågan för de sakkunnigas ursprungliga uppdrag,
nämligen avverkningsstatistikens ordnande, blevo de sakkunniga ej i tillfälle
att avgiva förslag.
Redan innan de sakkunnigas arbete sålunda avslutats, fattade emellertid
statsmakterna beslut om riksskogstaxeringens påbörjande. I anledning av
framställningar från svenska forstmästarförbundet och från domänstyrelsen
föreslog nämligen Kungl. Maj:t i proposition, nr 191, fjolårets riksdag att för
anordnande av en taxering av skogarna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och
Kopparbergs län anvisa för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor. Riksdagen biföll propositionen.
Några medel för taxeringsresultatets bearbetande anslogos sålunda icke, utan
ställdes frågan härom på framtiden.
Under framhållande att behovet och betydelsen av en närmare och säkrare
kännedom om skogstillståndet under senaste tid gjort sig starkare gällande än
någonsin förut och då en bearbetning av det vid 1923 års skogstaxering insamlade
materialet vore i hög grad ägnat att belysa vissa på våra skogars utveckling
inverkande faktorer, hava motionärerna ansett frågan om berörda materials
bearbetning icke vidare böra undanskjutas. Motionärerna hemställa fördenskull,
att till materialets bearbetande måtte för instundande budgetår uppföras
ett anslag av 63,000 kronor.
I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl anser riksdagen det
vara en angelägenhet av stor vikt, att berörda taxeringsmaterial bearbetas snarast
möjligt. Härvid förbiser riksdagen icke heller betydelsen av, att resultatet
av bearbetningen kan föreligga, innan verkningarna av den nya skogsvårdslagen
börja göra sig gällande. Riksdagen anser sig därför böra biträda, att
oaktat rådande statsfinansiella svårigheter anslag för ändamålet i fråga anvisas
redan för budgetåret 1924—1925. Rörande det erforderliga anslagsbeloppet
hava bearbetningskostnaderna enligt en riksdagens vederbörande utskott
tillhandakommen P. M. av skogstaxeringssakkunnigas ordförande professor
Henrik Hesselman beräknats till 60,000 kronor, varvid emellertid förutsatts hyresfri
lokal i staten tillhörig byggnad samt lån av möbler och erforderliga räkneoch
skrivmaskiner från statens centrala möbelförråd. Till nämnda belopp skulle
enligt vad nyssnämnda utskott tillika inhämtat komma 3,000 kronor för resultatens
publicering, vadan hela det behövliga anslaget skulle såsom i motionerna
angivits belöpa sig till 63,000 kronor. Visserligen har det icke varit för
14
Riksdagens skrivelse Nr 179.
riksdagen möjligt att ingå på ett närmare bedömande av de sålunda gjorda kostnadsberäkningarna.
Då riksdagen det oaktat anser sig böra anvisa beloppet i
fråga, förutsätter riksdagen emellertid, att Eders Kungl. Maj:t skall vid fastställande
av plan för ifrågavarande arbetes utförande vidtaga de åtgärder i besparingsavseende,
som kunna utan men för det med anslaget avsedda ändamålet
genomföras.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen för
bearbetande av taxeringsmaterialet från den under 1923 verkställda taxeringen
av skogarna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län anvisat
för budgetåret 1924—1925 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor.
Stockholm den 23 maj 1924.
Med undersåtlig vördnad.