Riksdagens skrivelse Nr 158.

7

TsTr 158.

Godkänd av första kammaren den 16 maj 1924.
Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anskaffande av ett statens
isbrytarfartyg.

(Statsutskottets utlåtande nr 61.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1924 dagtecknad proposition,
nr 156, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, med godkännande av de av departementschefen angivna grunderna
för beredande av de för ändamålet erforderliga medlen, besluta anskaffande
av ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av sammanlagt högst
2,100,000 kronor.

Att vårt land med hänsyn till sitt läge och de svårigheter, som måste
övervinnas för utvecklingen av dess vintersjöfart, kommit att intaga ett
mycket efterblivet läge i förhållande till grannländerna ej blott med avseende
på tillgängligt, för vintersjöfart användbart tonnage utan framförallt
vad angår medel att säkerställa och betrygga en sådan sjöfart, torde
få anses ostridigt. Om man bortser från det visserligen icke obetydliga
utlägg av statsmedel, som utgått för anskaffning, drift och underhåll av
den Stockholms stad tillhöriga »Isbrytaren II», ävensom eljest för öppenhållande
av vintertrafik å Stockholm, har svenska staten hittills knappast
nedlagt några kostnader på utvecklingen av vintersjöfart på våra kuster.
Användandet för statsverket och utom Stockholms skärgård av nämnda
havsisbrytare förutsätter, såsom propositionen jämväl utvisar, särskilda
överenskommelser och är för övrigt förenat med så stora formella svårigheter
och . därav följande tidsutdräkt, att det endast i utomordentliga fall
kan ifrågasättas. De senaste vintrarnas erfarenheter torde ock till fullo
ådagalagt nödvändigheten av, att staten äger större möjlighet än vad nu är
fallet att lämna sjöfarten erforderligt stöd och hjälp i dess ansträngningar
att uppehålla vintertrafiken på våra kuster. Med hänsyn härtill och på
grund av de skäl, som i propositionen anförts, har riksdagen i likhet

8

Riksdagens skrivelse Nr 158.

med departementschefen ansett frågan om anskaffandet av en statsisbrytare
icke längre böra undanskjutas.

Vad angår fartygets typ och dimensioner, har departementschefen anslutit
sig i huvudsak till 1924 års sakkunnigas av kommerskollegium och
lotsstyrelsen tillstyrkta förslag, därvid departementschefen emellertid framhållit,
att möjlighet borde hållas öppen att däri göra de jämkningar, som,
särskilt med hänsyn till de senaste månadernas erfarenheter, kunde befinnas
önskvärda. Departementschefens förslag härutinnan har icke givit
riksdagen anledning till erinran och har riksdagen ej heller haft något att
erinra mot förslaget, i vad detsamma avser fartygets maskinstyrka, dess
inrättande för oljeeldning och anskaffningskostnad. Riksdagen vill dock i
detta sammanhang uttala önskvärdheten sv att, så vitt sådant visar sig
möjligt med behörigt tillgodoseende av statens ekonomiska intresse, fartyget
bygges och utrustas i Sverige.

Att på sätt departementschefen föreslagit, fartygets skötsel anförtros åt
flottans varv samt att detsamma bemannas med manskap från flottan,
synes riksdagen lämpligt.

Vad underhålls- och driftkostnaderna beträffar, hava de av kommerskollegium
och lotsstyrelsen i sådant hänseende uppgjorda kalkylerna synts
departementschefen väl ägnade att läggas till grund för bedömandet av de
utgifter av djdik art, som anskaffandet av statsisbrytaren skulle medföra.
Detta synes ock riksdagen vara fallet.

Beträffande härefter frågan om upptagande av särskild avgift av sjöfarten
till täckande av sistberörda kostnader har departementschefen ansett
någon befogad erinran icke kunna riktas mot en dylik anordning.
Då emellertid denna fråga icke bliver aktuell, förrän isbrytarfartyget kan
tagas i bruk, och detta i varje fall icke lärer kunna ske tidigare än vintersäsongen
1925—1926, har, i och för vissa ytterligare överväganden i
saken, med det definitiva ståndspunktstagandet ansetts tillsvidare kunna
anstå. Till denna departementschefens mening ansluter sig riksdagen.
Riksdagen anser sig dock böra redan nu uttala, att enligt dess mening
den ytterligare utredning i det hänseende, varom fråga är, lämpligen bör
bedrivas i samband med den av Eders Kungl. Maj:t anbefallda, men numera
vilande undersökningen rörande sjöfartsavgifterna i allmänhet.

Vidkommande slutligen frågan om sättet för medels anskaffande till
byggets igångsättande har departementschefen förordat, att från handelsoch
sjöfartsfonden ställes till förfogande ett belopp, som, därest återbetalning
äger rum av det för anakaffandet av Stockholms stads större isbrytarfartyg
beviljade statsbidraget, beräknats till 450,000 kronor men eljest
till 800,000 kronor, och har departementschefen härvid förutsatt, dels i
förstnämnda fall att hela det belopp, som av staden till statsverket återbetalas,
må tagas i anspråk för ifrågavarande bygge, dels ock att medel
för täckande av återstående delen, 1,300,000 kronor, av de för ändamålet
beräknade kostnaderna anvisas å riksstaten för budgetåret 1925—
1926.

9

Riksdagens skrivelse Nr 158.

På av departementschefoii anförda skål ansluter sig riksdagen till förslaget
om, att handels- och sjöfartsfonden, vars syfte just är tillgodoseendet
av sjöfartens och handelns intressen och vilkas tillvaratagande den ifrågasatta
anskaffningen av isbrytarfartyget i främsta rummet avser, i sin mån
anlitas för ändamålet i fråga. Riksdagen, som förutsätter, att underhandlingarna
med Stockholms stad angående återbetalning till staten av det för
anskaffandet av stadens större isbrytarfartyg beviljade statsbidraget fullföljas,
anser emellertid att, även om återbetalning kommer att äga rum,
vilket synes riksdagen önskligt, fondens bidrag i allt fall bör bestämmas
till det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta högre beloppet. Härigenom och
för såvitt återbetalning sker, skulle å riksstaten för budgetåret 1925
1926 ett lägre anslag än Eders Kungl. Maj:t beräknat erfordras.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och
med bestämmande av ovan angivna grunder, för beredande av de för ändamålet
erforderliga medlen, beslutat anskaffande av ett statens isbrytarfartyg
för en beräknad kostnad av sammanlagt 2.100,000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.