Riksdagens skrivelse Nr 153.

7

Nr 153.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1924.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om grundlagsändringar beträffande ordningen för samarbete
mellan regering och riksdag i utrikespolitiska angelägenheter.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.)

Till Konungen.

I särskilda, .inom första kammaren väckta motioner, nr 211, 212, 217
och 223 har hemställts:

a) i motionen nr 211,

»att riksdagen ville beträffande utrikesnämnden för sin del besluta,
att vad i 50 § andra stycket riksdagsordningen stadgas därom, att suppleant
ej må inträda såsom ledamot i annat fall än då ledighet i nämnden
inträffar och att suppleant ej må övervara sammanträdena, skall utgå.»

b) i motionen nr 212,

»att riksdagen ville beträffande utrikesnämnden för sin del besluta,
att 50 § riksdagsordningen erhåller det tillägg, att protokoll föres över
nämndens sammanträden, dock att i fråga om ärende, i vilket tystnadsplikt
ålagts, skall gälla vad om statsrådsprotokolls offentliggörande är
stadgat.»

c) i motionen nr 217,

»att riksdagen ville beträffande riksdagens omedelbara befattning med
utrikesärenden för sin del besluta sådant tillägg till grundlagen, att det
åligger ministern för utrikesärendena, att i början av varje riksdag och
sedermera, så ofta omständigheterna det föranleda, lämna icke blott, såsom
nu är stadgat i 54 § regeringsformen, utrikesnämnden, utan i all
synnerhet riksdagen en framställning av det utrikespolitiska läget; kunnande
för ändamålet exempelvis 56 § riksdagsordningen erhålla ett tillägg
av ungefär följande lydelse:

''Ministern för utrikesärendena skall i början av varje riksdag och sedermera,
så ofta omständigheterna det föranleda, lämna riksdagen vid ge -

8 Riksdagens skrivelse Nr 153.

mensamt sammanträde med båda kamrarna en framställning av de allmänna
utrikespolitiska förhållanden, som kunna för riket erhålla betydelse.
Framställningen bör i god tid före sammanträdet i tryck utdelas
till riksdagens samtliga ledamöter, dock att meddelande i viss fråga eller
någon del därav, som uppenbarligen anses böra hållas hemligt, må i skriften
allenast omnämnas såsom föremål för framställningen. Ej vare ledamot
av riksdagen förmenat att yttra sig över vad sålunda meddelats.

Ministern för utrikes ärendena äger bestämma, om i fall, som här avses,
riksdagens sammanräden skola helt eller delvis hållas inom lyckta dörrar.
’»

d) i motionen nr 223,

att riksdagen måtte i grundlagsenlig ordning antaga följande förslag
till ändrad lydelse av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen:

Regeringsformen § 54.

Vid varje riksdag skall bildas en nämnd, att med Konungen rådpläga
om ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter. Denna
utrikesnämnd skall till ledamöter hava kamrarnas talmän och tjugu av
kamrarna valda medlemmar. Suppleanter äro för talmännen vice talmännen
och för övriga ledamöter de personer kamrarna därtill utse. Rådplägning
med nämnden bör i alla utrikesärenden av större vikt äga rum
före avgörandet. Då ärendet förekommer till behandling, -skola alla tillgängliga
handlingar och upplysningar meddelas. De beslut Konungen
fattar i ärenden, som varit föremål för rådplägning med nämnden, varde
delgivna dess ledamöter senast vid nästa sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag och sedermera
så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden en framställning
av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna för
riket erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter och deras suppleanter böra visa största varsamhet
i avseende å meddelanden till andra om vad vid nämndens sammanträden
förekommit. Konungen eller den, som i hans frånvaro leder förhandlingarna,
meddele i varje särskilt fall, huruvida eller i vad utsträckning
tystnadsplikt är av nöden, och vare ledamöter och suppleanter därtill
förbundna. Ledamot eller suppleant skall första gången han är vid
sammanträde närvarande avgiva försäkran om tystnadspliktens iakttagande.

- Riksdagsordningen § 50. t

Inom sex dagar efter riksdagens öppnande skall vardera kammaren
bland sina medlemmar och på sätt om val till utskott är stadgat utse tio
ledamöter och lika många suppleanter att tillsammans med kamrarnas
talmän och vice talmän bilda den i § 54 regeringsformen omförmälda
utrikesnämnd. Talmän och vice talmän tillhöra nämnden intill nästa
talmansval. Övriga ledamöter och suppleanter utöva sin befattning till
dess nytt ^ al förrättas vid nästa riksdag. Ledamot eller suppleant, som

Riksdagens skrivelse Nr 153. 9

avgår ur riksdagen innan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman,
tilländalupit, eller som utnämnes till statsråd, skall dock ej
vidare anses tillhöra nämnden. Förordnar Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem, behålle utan binder därav nämndens
ledamöter och suppleanter sina befattningar.

Suppleant skall såsom ledamot inträda i niimnden, när ordinarie ledamot
avgår eller lar förfall. Beträffande den ordning, som vid inträde
skall iakttagas mellan de valda suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser
som i fråga om suppleants inträde i utskott. Suppleant må övervara
alla sammanträden av nämnden men saknar rätt att därvid yttra
sig, så framt han ej deltager i stället för ordinarie ledamot.

Konungen sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordra och
leder nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro
föres ordet av statsministern eller, om han ej är närvarande, av ministern
för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter, så ock särskilda
sakkunniga må av Konungen tillkallas. Sekreterare hos nämnden förordnar
Konungen.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter hos ministern för utrikes ärendena
göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varde
nämnden sammankallad. Om under tid, då riksdagen icke är samlad, dylik
framställning göres av ett mindre antal eller allenast av en av nämndens
ledamöter, böra, där ej Konungen omedelbart bifaller yrkandet, alla
tillgängliga upplysningar i saken ofördröjligen lämnas den eller dem,
som avlåtit framställningen.

Kallelse till sammanträde bör om möjligt utfärdas minst åtta dagar
före den dag, då sammanträdet skall äga rum. Kallelsen skall vara åtföljd
av föredragningslista jämte tillgängliga handlingar och upplysningar
i övrigt. Det åligger ledamot och suppleant att beträffande föredragningslista,
handlingar och upplysningar iakttaga den tystnadsplikt Konungen
prövar nödvändig.

Om minst tvenne ledamöter av nämnden, en från vardera kammaren,
hos talmännen sådant påyrka, må nämnden av talmännen kallas till enskilt
sammanträde för överläggning i utrikesangelägenlieter. Ordförande
vare vid dylikt sammanträde den av talmännen, vilken såsom talman bevistat
de flesta riksdagarna, och vid förfall för honom talmannen i medkammaren.
Skulle ingendera vara vid sammanträdet närvarande, handhaves
ordförandeskapet i samma ordning av kamrarnas förste vice talmän
och vid förfall för dem av kamrarnas andre vice talmän. När.
fråga, som förekommit vid officiellt sammanträde av nämnden, upptages
vid enskilt sammanträde, skall den tystnadsplikt, som till äventyrs föreskrivits
vid frågans behandling å det officiella mötet, oförändrad gälla.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är
samlad, utgår ersättning enligt de i 12 och 23 §§ bestämda grunder.»

10

Riksdagens skrivelse Nr 153.

Under åberopande av vad som anförts i konstitutionsutskottets bifogade
utlåtande nr 22, vilket av riksdagen godkänts, dock med den ändring av
motiveringen, att den a sid. 8 i näst sista stycket förekommande mening,
som börjar med orden »Ur synpunkten av» och slutar med orden »för *
ordinarie ledamöter», skulle utgå, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t ville dels föranstalta om utredning angående möjliga förbättringar
i formerna för utrikesnämndens verksamhet ävensom angående de åtgärder,
som må kunna vidtagas i syfte att riksdagens ledamöter i vidsträcktare
mån än nu är fallet måtte erhålla regelbunden kännedom om viktiga utrikespolitiska
förhållanden, dels för riksdagen framlägga de förslag, vartill
utredningen må föranleda.

Stockholm den 10 maj 1924.

Med undersåtlig vördnad.