Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

1

Nr 10 A.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1924.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1924.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 192i—1925 under riksstatens
tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 10 och 18 samt memorial nr 27.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925
har Eders Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen
till handelsdepartémentet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att
till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det
ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av
14,172 kronor.

Riksdagen har till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett
extra anslag av 14,172 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, med godkännande
av det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslaget
till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den 1
juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,
nu 514,420 kronor, med 10,000 kronor till 504,420 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 192i. Vi samt. Nr 10 A.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har, med godkännande av det av departementschefen i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade
förslaget till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den
1 juli 1924, minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,
nu 514,420 kronor, med 10,000 kronor till 504,420 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till upprätthållande
av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 58,400 kronor.

Då riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framlagda förslag, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver det
ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra
anslag av 58,400 kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 7) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret
1924—1925 anvisat ett extra anslag av 6,048 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt två
assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av
12,096 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till anordnande
av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 198,450 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet
för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 198,450
kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att, med godkännande
av ny stat för navigationsskolorna i riket, att tillämpas från
och med den 1 juli 1924, sänka det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,
nu 178,645 kronor, med 10,145 kronor till 168,500 kronor.

Det ordinarie anslaget till navigationsskolorna är i riksstaten för budgetåret
1923—1924 upptaget med 178,645 kronor. Av detta anslag äro
enligt den för navigationsskolorna gällande staten 86,300 kronor avsedda
till löner åt föreståndare och ordinarie lärare, 67,770 kronor till arvoden
åt extra lärare, 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 3

inventariers underhall och törökande samt till utgiftei löi biunsie, lys
hållning m. in., 10,525 kronor till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden
in. in. och 1,200 kronor till arvode åt en examensförrättare i l:a
och 2:a maskinistklasserna, varjämte till Eders Kungl. Maj:ts disposition
ställts ett belopp av 3,000 kronor.

Utöver det ordinarie anslaget har under eu följd av år för beredande
av ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning
å extra stat anvisats ett särskilt anslag, vilket för innevarande budgetår
är upptaget med ett belopp av 3,800 kronor.

Den av EdersKungl.Maj:t nu föreslagnanedsättningenav ordinarie anslaget
till navigationsskolorna är föranledd dels av indragning av 3:dje maskinistklassen
vid navigationsskolan i Malmö och en av de vid Stockholms navigationsskola
inrättade tvenne 2:a maskinistklasserna, dels ock av ifrågasatt
minskning ej mindre av den i staten för navigationsskolorna ingående
anslagsposten till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. in. från
10,525 kronor till 9,000 kronor än även av den till Eders Kungl. Maj:ts
disposition ställda anslagsposten å 3,000 kronor till 1,010 kronor.

För beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning
och belysning har Eders Kungl. Maj:t under nästföljande punkt
äskat ett anslag å 2,800 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för navigationsskolorna
har icke givit riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen
likaledes ansett sig böra anvisa det av Eders Kungl. Maj:t för
beredande av ytterligare medel till ifrågavarande skolors uppvärmning
och belysning äskade anslaget. Återkommande till detta anslag under
nästföljande punkt får riksdagen alltså nu anmäla, att riksdagen, med
godkännande av stat för navigationsskolorna i riket av den lydelse, bilaga
A vid denna skrivelse utvisar, att tillämpas från och med den 1 juli
1924, sänkt det ordinarie anslaget till navigationsskolorna, nu 178,645
kronor, med 10,145 kronor till 168,500 kronor.

8;o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) och under
hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare medel till
navigationsskolornas uppvärmning och belysning a riksstaten föi budget
året 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 2,800 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
13) har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till navigationslärarkursen utan angivet belopp.

10;o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen

4 Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

vid undervisningsanstalter för sjöfart, nu 11,000 kronor, med 12,000 kronor
till 23,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att
dels från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Distriktsbefal och personal å distriktsexpeditionerna.

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

3 lotskaptener......................................................................... A 11

3 » A 10

7 lotslöjtnanter .............................................................................. A 9

9 expeditionsbiträden, manliga ................................................... A 4

eller kvinnliga B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar

... A

8

19 lotsförmän

å

l:a klass lotsplats.............................................

... A

7

27 »

»

2:a » » .............................................

... A

5

337 lotsar

»

l:a » » ............................................

... A

4

85 »

»

2:a » » ............................................

... A

3

42 lotsförmän

»

3:e » » ............................................

... A

3

48 lotsar

»

3:e » » .............................................

... A

2

Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare

å

l:a klass fyrskepp ...........................................

... A

8

1 distriktsfyrmästare................................................................

... A

8

26 fyrmästare

å

l:a klass fyr ...................................................

... A

8

1 »

»

gasstation .......................................................

... A

8

6 *

»

2:a klass fyrskepp ........................................

... A

6

37 »

»

2:a » fyr ....................................................

A

6

2 »

»

3:e » fyrskepp ..........................................

A

4

20 »

»

3:e » fyr ...................................................

.. A

4

24 fyrvaktare

»

l:a » fyrskepp ..........................................

A

3

27 »

.»

l:a » fyr ...................................................

A

3

1 »

»

gasstation ........................................................

A

3

8 »

»

2:a och 3:e klass fyrskepp.............................

A

2

48 »

»

2:a » 3:e » fyr .....................................

A

2

99 fyrbiträden

å

fyrskepp, fyr och gasstation .........................

A

1

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare................................................................................ A 9

7 maskinister.............................................................................. A 6;

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 5

dels ock, med godkännande av de ntav departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslag till avlöningsstat för lotstyrelsen, till av
löningsstat för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för lots- och
fyrinrättningen, att tillämpas från och med den 1 juli 1924, minska det
ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, nu 6,105,915 kronor,
med 361,415 kronor till 5,744,500 kronor.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen väckt
motion, (I: 168) vari hemställts, att riksdagen i huvudsaklig anslutning
till en av skolöverstyrelsen och lotsstyrelsen gemensamt verkställd utredning
måtte besluta,

dels följande grunder i fråga om undervisningen av lots- och fyrpersonalens
barn, nämligen:

1) Lots- och fyrpersonalens barn äga åtnjuta undervisning i skolor tillhöriga
de skoldistrikt, inom vilka de äro bosatta. Där antalet barn sådant
påkallar, upprättas särskild, till vederbörande lots- eller fyrplats förlagd
skola.

2) Där barnen på grund av skolvägarnas längd och beskaffenhet icke
lämpligen kunna under skoltiden kvarbo i hemmet, utgår bidrag till inackordering
eller till hållande av skolhushåll.

3) För skola, som, på sätt under punkt 1 sagts, upprättats på lots- eller
fyrplats, upplåter statsverket lokaler med nödigt bränsle. Förutom understöd
enligt gällande bestämmelser till lärarens avlöning lämnar lotsverket
åt läraren bostad med bränsle eller ersättning därför enligt bestämmelserna
i gällande bostadsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor.

4) För barn, vilka på sätt under punkt 2 sagts icke under skolgången
kunna kvarbo i hemmet, lämnas inackorderingsbidrag eller bidrag för
skolhushåll efter ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor per månad,
vartill statsbidrag utgår med 8/io. För barn, som åtnjuter undervisning
i folkskola eller fortsättningsskola, må statsbidrag till inackordering eller
hållande av skolhushåll utgå, så länge det tillhört sådan skola. För barn,
som undervisas i annan skola än ovan nämnts, må dylikt bidrag utgå från
och med höstterminnen det år, barnet fyller 7 år, till och med vårterminen
det år, det fyller 13 år;

dels ock för bestridande av kostnaderna härför, med uteslutande av det
i lotsverkets stat uppförda anslaget till undervisningsanstalterna vid lotsverket,
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
till skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn samt för
nästkommande budgetår uppföra sagda anslag med 36,000 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om förevarande anslag föreslagit riksdagen
har riksdagen icke funnit anledning till erinran, liksom ej heller mot
de framlagda statförslagen.

Vad den ovanberörda motionen beträffar, bär riksdagen visserligen, i likhet
med vad däri framhålles, ansett, att lotsbarnskolorna i sin nuvarande anordning

6

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

måste betraktas såsom mindre tillfredsställande, och synes det riksdagen, som
funnit syftet med motionen behjärtansvärt, i hög grad önskvärt, att en omorganisation
av skolundervisningen för lots- och fyrpersonalens barn snarast
möjligt kommer till stånd. Då emellertid frågan är av rätt invecklad beskaffenhet,
har det icke synts riksdagen tillrådligt att på grundval av enskild
motion vidtaga åtgärder i saken, utan torde frågan först efter närmare
utredning av Eders Kungl. Maj:t böra underställas riksdagens prövning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1924 bestämt antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Distriktsbefäl och personal å distrlktsexpeditionerna.

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

3 lotskaptener ................................................................................... A 11

3 » ...................-................................................................. A 10

7 lotslöjtnanter...................................................................................... A 9

9 expeditionsbiträden, manliga............................................................ A 4

eller kvinnliga.................................................. B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar ......................................................................................... A 8

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats.................................................... A 7

27 » » 2:a » » ................................................... A 5

337 lotsar » l:a » » A 4

85 » » 2:a » » A 3

42 lotsförmän » 3:e » * A 3

48 lotsar » 3:e » » A 2

Personal & fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp................................................... A 8

1 distriktsfyrmästare .......................................................................... A 8

26 fyrmästare å l:a klass fyr............................................................... A 8

1 » » gasstation.................................................................. A 8

6 »■ » 2:a klass fyrskepp..................................................... A 6

37 » » 2:a » fyr............................................................. A 6

2 » » 3:e » fyrskepp..................................................... A 4

20 » » 3:e » fyr ............. A 4

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp...................................................... A 3

27 » » l:a » fyr............................................................... A 3

1 » » gasstation .................................................................. A 3

8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ...................................... A 2

48 » » 2:a » 3:e » fyr ............................................... A 2

99 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation.................................... A 1

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.
Personal ä lotsverkets ångfartyg-.

7

1 befälhavare ...................................................................................... A 9

7 maskinister......................................................................................... A 6;

dels ock med godkännande av de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade förslag till
avlöningsstat för lotsstyrelsen, till avlöningsstat för lots- och fyrstaten
samt till omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen, att tillämpas från
och med den 1 juli 1924, minskat det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch
fyrinrättningen, nu 6,105,915 kronor, med 361,415 kronor till 5,744,500
kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18)
dels besluta, att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
fogade tjänsteförteckningen må, vad patent- och registreringsverket
angår, från och med den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade

utseende:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

Generaldirektör............................................................................ A 3

Byråchefer .............................................................................................. B 20

Byrådirektörer ......................................................................................... B 18

Förste byråingenjörer .............................................................................. B 15

Bibliotekarie................................ B 15

Sekreterare ................................................................................................ B 15

Byråingenjörer ......................................................................................... B 13

Kassör och räkenskapsförare ............................................................... B 13

Registrator ..................................................................................... B 13

Notarier ...................................................................................................... B 13

Kontorsskrivare, kvinnlig....................................................................... C 5

Kanslibiträden, kvinnliga........................................................................ C 3

Kontorsbiträden, kvinnliga ................................ C 2

Skrivbiträden, kvinnliga........................................................................... C 1

Förste expeditionsvakt............................................................................. B 3

Expeditionsvakter .................................................................................... B 1;

dels från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 generaldirektör .................................................................................. A 3

6 byråchefer .......................................................................................... B 20

19 byrådirektörer...................................................................................... B 18

4 förste byråingenjörer........................................................................... B 15

1 bibliotekarie........................................................................................ B 15

8

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Befattningshavare. Avlöningegrad.

1 sekreterare ........................................................................................ g 25

5 byråingenjörer .................................................................................. B 23

1 kassör och räkenskapsförare............................................................. B 23

1 registrator............................................................................................ B 13

4 notarier ............................................................................. B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig ............................................................... C 5

6 kanslibiträden, kvinnliga................................................................... c 3

15 kontorsbiträden, kvinnliga................................................................ q 2

2 skrivbiträden, kvinnliga............................................................... q 2

1 förste expeditionsvakt ...................................................................... B 3

5 expeditionsvakter............................................................................... B 1;

dels ock, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och
med den 1 juli 1924, minska det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet, nu 936,000
kronor, med 14,800 kronor till 921,200 kronor,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel.

De förslag i skilda hänseenden, som under förevarande punkt framlagts,
har riksdagen funnit sig böra bifalla och får alltså anmäla, att riksdagen
dels beslutat att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
fogade tjänsteförteckningen må, vad patent- och registreringsverket
angår, från och med den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade utseende:

Befattningshavare.

Generaldirektör......................

Byråchefer...............................

Byrådirektörer ......................

Förste byråingenjörer ..........

Bibliotekarie..........................

Sekreterare ............................

Byråingenjörer ......................

Kassör och räkenskapsförare

Eegistrator ...........................

Notarier ..................................

Kontorsskrivare, kvinnlig ....
Kanslibiträden, kvinnliga ...
Kontorsbiträden, kvinnliga .

Skrivbiträden, kvinnliga.......

Förste expeditionsvakt..........

Expeditionsvakter...................

Avlöningsgrad.

A 3
B 20

......... B 18

B 15
B 15
B 15
B 13

......... B 13

B 13
B 13

......... C 5

......... C 3

......... C 2

......... C 1

........ B 3

........ B 1;

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

9

dels från och med den 1 juli 1924 bestämt antalet ordinarie befattningshavare
hos patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 generaldirektör ................................................................................. A 3

6 byråchefer......................................................................................... B 20

19 byrådirektörer..................................................................................... B 18

4 förste byråingenjörer........................................................................ B 15

1 bibliotekarie.................................................................... B 15

1 sekreterare............................................................................................ B 15

5 byråingenjörer.................................................................................. B 13

1 kassör och räkenskapsförare.............................................................. B 13

1 registrator........................................................................................ B 13

4 notarier .............................................................................................. B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig .................................................................. C 5

6 kanslibiträden, kvinnliga..................................................................... C 3

15 kontorsbiträden, kvinnliga............................................................. C 2

2 skrivbiträden, kvinnliga ................................................................... C 1

1 förste expeditionsvakt ..................................................................... B 3

5 expeditionsvakter.............................................................................. B 1;

dels ock med godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över bandelsärenden den 2 januari 1924 förordade förslaget till stat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1924,
minskat det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av patent- och
registreringsverkets verksamhet, nu 936,000 kronor, med 14,800 kronor till
921,200 kronor,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 20) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum,

dels till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och
länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar
till förenings- m. fl. register för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra
förslagsanslag av 4,000 kronor,

dels ock medgivit, att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter
för sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom
särskilda uppbördsmedel.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att

dels från och med 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos statens provningsanstalt på följande sätt:

10

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Befattningshavare. Avlöningsgrad

1 överdirektör........................................................................................ A 2

5 avdelningschefer .............................................................................. B 19

4 förste avdelningsingenjörer.............................................................. B 15

4 avdelningsingenjörer........................................................................... B 13

1 kassör och räkenskapsförare ........................................................... B 12

2 kontorsskrivare .................................................................................... C 5

2 laboriatoriebiträden av l:a klass ...................................................... C 5

4 » » 2:a » ..................................................... C 4

1 kanslibiträde ........................................................................... Q 3

1 förste verkmästare ........................................................................... B 8

1 verkmästare.................... .................................................................. B 6

1 instrumentmakare ............................................................................ B 5

1 expeditionsvakt ................................................................................. B 1;

dels ock, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med
den 1 juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande
av provningsanstaltens verksamhet, nu 306,500 kronor, med 17,300 kronor
till 289,200 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får sålunda anmäla, att riksdagen
dels från och med den 1 juli 1924 bestämt antalet ordinarie befattningshavare
hos statens provningsanstalt på följande sätt:

Befattningshavare.

Avlöningsgrad

1 överdirektör .................................

5 avdelningschefer.............................

4 förste avdelningsingenjörer...........

4 avdelningsingenjörer ..................

1 kassör och räkenskapsförare ........

2 kontorsskrivare .............................

2 laboratoriebiträden av l:a klass

4 » » 2:a »

1 kanslibiträde ..................................

1 förste verkmästare..........................

1 verkmästare ...................................

1 instrumentmakare .......................

1 expeditionsvakt .............................

A 2
B 19
B 15
B 13
B 12
C 5
C 5
C 4
C 3
B 8
B 6
B 5
B 1;

dels ock med godkännande av det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade förslaget till
stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli
1924, minskat det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 11

provningsanstaltens verksamhet, nu 306,500 kronor, med 17,300 kronor till
‘289,200 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Handel och sjöfart.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, under
förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till underhållande
av samma skola under läsåret 1924 ''1925 å riksstaten för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under senare
halvåret 1924 och återstående hälften under förra halvåret 1925 under
villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan komma att
finnas inrättade under hela läsåret 1924 1925.

Riksdagen, som icke halt något att erinra mot Eders Kungl. Majrts
förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, under förutsättning
att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak
den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande av samma skola
under läsåret 1924—1925 å riksstaten för budgetåret 1924 1925 anvisat

ett extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i
Stockholm styrelse utbetalas med hälften under senare halvåret 1924 och
återstående hälften under förra halvåret 1925 under villkor, att minst tolv
friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas inrättade under
hela läsåret 1924—1925.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att såsom
understöd till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå med ett
belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under av departementschefen
förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1924 1925 anvisa ett

extra anslag av 24,000 kronor.

Jämväl för år 1924 torde de auktoriserade handelskamrarna i riket böra
i viss utsträckning beredas understöd av statsmedel.

Vad anslagsbeloppets storlek beträffar har, såsom av statsrådsprotokollet
framgår, kommerskollegium för sin del uttalat, att redan det förut åt
envar handelskammare tillmätta beloppet av 3,000 kronor varit synnerligen
knappt och att kollegium därför vore av den meningen, att anslaget,
så snart förhållandena det medgåve, ånyo borde höjas till samma storlek,
som det tidigare under en följd av år haft. För nästkommande budgetår
har emellertid kollegium av sparsamhetsskäl icke ifrågasatt högre belopp
än som utgått för år 1923. Eders Kungl. Maj:t har ock upptagit anslaget
för budgetåret med oförändrat belopp.

Denna Eders Kungl. Maj:ts ståndpunkt till frågan har riksdagen under

12

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

förhandenvarande förhållanden ansett sig böra godtaga. Med hänsyn till
de avsevärda nedsättningar, som redan vidtagits och ytterligare måste vidtagas
såväl i anslagen till statens egna verk och inrättningar som även i
bidragen till enskilda, har riksdagen sålunda funnit skäl icke föreligga
att å förevarande punkt gå utöver Eders Kungl. Maj:ts, å kommerskollegii
framställning i ämnet grundade förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom understöd till auktoriserade
handelskammare i riket, att utgå med ett belopp av 2,000 kronor till
envar handelskammare under av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 2 januari 1924 förordade villkor, å riksstaten för
budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 24,000 kronor.

17:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 27) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, såsom understöd för år 1924, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 2 januari 1924 förordats, till
svenska handelskammare i utlandet å riksstaten för budgetåret 1924—1925
anvisat ett extra anslag av 50,000 kronor.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, under villkor
att Sveriges allmänna exportförening under år 1924 bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen den form och i minst den omfattning, som i företedd
förslagsstat för samma år angives, samt att i granskningen av föreningens
verksamhet och räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t
förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda
år å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag
av 20,000 kronor med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för
handelsdepartementet som ock till kommerskollegium avgiva berättelse om
föreningens verksamhet under år 1924 ävensom redogörelse för föreningens
ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag liar riksdagen till
täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna under år
1925 för en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majct har föreslagit riksdagen (punkt 30) att å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 för ersättning till sjömanshusen anvisa ett extra
anslag av 140,000 kronor för beredande under år 1924 åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets
räkning.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riks -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

dagen till behandling förehaft två särskilda inom riksdagen väckta
motioner. ! den ena (II: 46) har yrkats, att riksdagen måtte höja det under
förevarande punkt upptagna anslaget till sjömanshusen från av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna 140,000 kronor med 22,000 kronor till 162,000
kronor, och i den andra (II: 234) har hemställts, att riksdagen måtte i
riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga det extra anslaget för beredande
under år 1924 åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för
andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning till 162,000 kronor.

I motionen nr 46 har anförts följande:

»I årets statsverksproposition under tionde huvudtiteln föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen att för budgetåret 1924—1925 inknappa anslaget till sjömanshusen
från nu gällande kronor 162,000 till kronor 140,000.

Som stöd för denna inknappning av anslaget anför statsrådet Wohlin
bl. a. att: ’En sänkning av anslaget till exempelvis 140,000 kronor skulle
med hänsyn till det stora antalet sjömanshus, 47 stycken, på vilket anslaget
fördelas, endast i jämförelsevis ringa mån inverka på det till varje
särskilt sjömanshus senast beviljade understödsbeloppet och knappast behöva
föranleda någon minskning i omfattningen av den av sjömanshusen
bedrivna understödsverksamheten. Sjömanshusens kapitaltillgångar hava
nämligen, enligt vad jag från kommerskollegium inhämtat, under femårsperioden
1918—1922 i medeltal per år ökats med 2.o procent, medan kollegium
i en år 1921 till sjömanshusen avlåten skrivelse angående normerna
för understödsutdelningen förklarat sig finna en årlig fondering av 2
procent nöjaktigt betryggande för den framtida verksamheten. Den ovan
ifrågasatta anslagsnedsättningen torde vid sådant förhållande kunna —
utan att behöva föranleda inskränkning av understödsverksamheten —
i mån av behov kompenseras genom en något minskad fondering''.

Nu är det ju emellertid så, att sjömanshusens inkomster huvudsakligen
utgöras av de medel, som inflyta genom att 1 procent av varje sjömans
intjänta lön tillfaller sjömanshuset. Och det måste väl betraktas som i
hög grad olämpligt att för statens administrativa verksamhet använda
dessa sjöfolkets understödsmedel.»

Motionen nr 234 är av följande lydelse:

»I propositionen angående anslagen under tionde huvudtiteln har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1924—1925 för
ersättning till sjömanshusen anvisa ett extra anslag av 140,000 kronor.
''Anslaget avser att utgöra ''skälig ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra dem åvilande
uppgifter för statsverkets räkning’.

Detta anslag till sjömanshusen, vilket efter att hava utgått för vart och
ett av åren 1900—1911 med 30,000 kronor samt sedermera till och med år
1920 med 40,000 kronor per år, höjdes från och med år 1921 till 162,000
kronor.

Som bekant utöva sjömanshusen, vid sidan av bestyren för statsverkets
räkning, sedan gammalt eu synnerligen behjärtansvärd verksamhet genom
utdelande av understöd till behövande sjöfolk eller deras efterlevande
änkor och barn. Särskilt med hänsyn till sjömanshusens ifrågavarande
verksamhet synes mig den föreslagna sänkningen av deras statsanslag
icke vara befogad. Jag tillåter mig här i korthet erinra om en

14

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

del omständigheter, som synts mig böra hava mera beaktats vid de överväganden,
som lett till förslaget om anslagets sänkning.

Sjömanshusen representera en mycket gammal institution. Verksamheten
började år 1748 genom inrättandet av Stockholms sjömanshus och
Göteborgs år 1752, varefter i rask följd tillkommo sjömanshus i flertalet
stapelstäder. Ett närmare studium av såväl motiven till det reglemente,
vilket uppgjordes i samband med sjömanshusinstitutionens tillkomst, som
ock själva reglementets bestämmelser och handlingarna rörande tillkomsten
av de sjömanshus, som trädde det första i spåren, giver otvetydigt
vid handen, att sjömanshusens främsta uppgift var understödsverksamheten.
Den följande utvecklingen utvisar ett allt längre gående anlitande
av sjömanshusen för huvudsakligen statliga uppgifter. Omfattningen
av dessa senare uppgifter framgår därav, att densamma utan
erinran från något håll beräknats numera utgöra 75 procent av sjömanshusens
hela arbetsområde. Genom att staten under lång tid underlåtit att
i tillräcklig grad bidraga till de härav föranledda avsevärda förvaltningskostnaderna,
hava givetvis de avgifter, som särskilt sjöfolket i form
av s. k. hyresavgifter betala till sjömanshusen, till en del undandraga
det ändamål, vartill desamma äro avsedda, nämligen understödsverksamheten.
Enligt av ’1917 års sjömanshuskommitterade’ verkställda beräkningar
i sitt den 18 november 1919 avgivna betänkande skulle staten
blott sedan 1889 på detta sätt fråndraga sjömanshuskassorna och understödsverksamheten
ett belopp, räntor oräknade, av minst VA miljon
kronor.

Det var tydligen påpekandet härav, som föranledde 1915 års riksdag att
begära den i innevarande års proposition omförmälda undersökningen om
förhållandet mellan sjömanshusens statliga och övriga uppgifter. Jag vill
härutinnan särskilt fästa uppmärksamheten på att riksdagen i samband
därmed uttalade, att när nyssnämnda undersökning blivit verkställd,
’borde enligt riksdagens förmenande staten omedelbart till sjömanshusen
erlägga det årliga belopp, som kunde befinnas utgöra skälig ersättning
för sjömanshusens arbete för statens räkning''.

Riksdagen, som fann frågan om sjömanspensioneringen böra snarast
upptagas till förnyad behandling, uttalade samtidigt såsom sin mening,
’att förverkligandet av de önskemål, som av riksdagen’ förut ’framhållits,
nämligen ökat statsbidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader samt
utjämning och förbättring av sjömanshusens understöds verksamhet, icke
finge fördröjas av eu utredning av pensionsfrågan och densammas slutliga
lösning*’.

Den begärda utredningen, som strax efteråt igångsattes, gav beträffande
beräkningen av förhållandet mellan sjömanshusens statliga och
andra uppgifter det resultat, jag redan här ovan angivit, varjämte den utvisade,
som ju måste hava varit att vänta, att ett bland de främsta och
nödvändigaste medlen till förbättrande och utjämnande av sjömanshusens
understödsverksamhet var, att staten ökade sitt bidrag till sjömanshusen
till ett belopp, som stode i rättvist förhållande till statens anlitande av sjömanshusen
för statliga uppgifter.

Vid de närmare överväganden, som följde i anledning av de förslag, vari
den anbefallda utredningen resulterade, befanns, att förslagen stode i det
samband med frågan om sjöfolkspensioneringen, att de icke borde slutligt
bedömas, förrän sistnämnda fråga slutbehandlats. För att emellertid så
långt möjligt tillgodose det trängande behovet av förstärkning av sjömans -

Riksdagens skrivelse Nr JO A.

15

liusens möjligheter att tillfredsställande besörja understödsverksamheten
och sålunda tillmötesgå även riksdagens egna uttalade önskningar i saken,
framställdes på sin tid förslaget, att riksdagen skulle anvisa ett belopp för
ändamålet, som utgjorde 75 procent av kostnaderna för det billigaste av de
två förslag rörande sjömanshusens organisation, som förelågo, därvid, för
att riksdagen ej heller skulle behöva föregripa sitt slutliga ståndpunktstagande
vis å vis det i själva verket rätta förhållandet mellan sjömanshusens
statliga och andra uppgifter, icke togs med i beräkning några som
helst dyrtidstillägg på de kostnadsbelopp vid förkrigsnivå, nämnda förslag
innefattade. På detta sätt tillkom det av riksdagen sedermera utan
ringaste erinran godkända anslagsbeloppet, 162,000 kronor, varom föredragande
departementschefen fann sig kunna göra det i årets statsverksproposition
refererade uttalandet, att han ''av råd i ärendet förekommit
blivit övertygad om, att statsverkets kostnader icke kunde ställa sig lägre
än vad sålunda beräknats’.

Det lärer vara det sålunda ökade anslaget till sjömanshusen och do därigenom
något ökade möjligheterna att verksamt bidraga till i varje fall
understödsverksamhetens utjämnande de olika sjömanshusen emellan, som
föranlett kommerskollegium att 29 mars år 1921 utfärda de av departementschefen
antydda normerna för utdelningen av understöd. Jag kan
icke dela herr departementschefens uppfattning av innebörden av nämnda
kommerskollegii yttrande, varom i statsverkspropositionen säges, att kollegium
''förklarat sig finna en årlig fondering av 2 procent nöjaktigt betryggande
för den framtida verksamheten’. Jag har berett mig tillfälle att
taga del av denna skrivelse och kan av de däri använda ordalagen icke
draga samma slutsats som herr departementschefen. Det heter nämligen
däri: ''för ett framtida något så när jämnt1 besörjande av understödsverksamlieten
kräves en årlig fondering av omkring1 2 procent av kassans kapitalbehållning
vid senaste bokslut’. Av sammanhanget, vari detta uttryck
förekommer, framgår att kollegium härmed icke avsett att reglera understöden
uppåt, utan endast velat sörja för att framtiden icke skulle behöva
föra med sig regleringen av dessa nedåt, varjämte åsyftats att underlätta
den av riksdagen begärda utjämningen av verksamheten och en synnerlig
behövlig förbättring av understödens belopp. Understöden måste genomsnittligt
sett betraktas såsom allt för låga: år 1922 i genomsnitt för understödstagare,
enligt vad jag inhämtat, endast omkring 73 kronor. Jag
tillåter mig vidare erinra om att anledningen till den av herr departementschefen
påtalade relativt höga fonderingen, i medeltal för åren 1918
—1922: 2.9 procent per år, uppenbarligen beror på rent tillfälliga förhållanden,
nämligen bland annat de höga inkomsterna, särskilt under år 1920,
av hyresavgifter, som sedermera i själva verket avsevärt nedgått på grund
av hyrornas alltjämt fortgående sänkning. Därtill kommer ock, att inkomsten
av tonavgifter alltid är osäker, då den är beroende av utrikessjöfartens
omfattning. Man har föga anledning antaga, att en fortsatt fondering
av 2.» procent skulle kunna fortsättas ens med bibehållande av den
nuvarande omfattningen av understödsverksamheten, som i stället uppenbarligen
måste tillgodoses kraftigare än hittills.

Det kan då icke te sig tillrådligt att nu företaga en sänkning av statens
redan förut i underkant beräknade bidrag.

Jag kan i detta sammanhang icke underlåta påpeka, att de i förhållande
till penningvärdet ytterligt blygsamma understöden icke kunna anses

1 Kursiverat här.

16

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

motsvara syftet med användningen av de utgifter, som bland annat av
sjöfolket under långa tider erlagts till sjömanshusen, och nu väsentligt
förhöjts, vilket också icke utan fog torde vara en allmän uppfattning
inom sjöfartskretsar.

Beloppen kunna enligt vad jag erfarit för närvarande antagas utgöra i
medeltal, räknat på 10 månaders seglationstid: för fullbefaren sjöman 15
å 18 kronor, för underbefäl 25 å 40 kronor och för befälhavare 50 ä 80 kronor
per år.

Även redarnas bidrag ha genom den under år 1918 genomförda höjningen
av beräkningsgrunden för tonavgifterna avsevärt ökats.

Därjämte vill jag erinra om att, frånsett understöden, sjömanshusens utgifter,
vilka år 1916 uppgingo till 269,748 kronor, därav till avlöningar
190,193 kronor, år 1922 uppgingo till 503,761 kronor, därav till avlöningar
357,874 kronor. Någon annan avsevärd minskning å dessa än den, som
kan ske å avlöningarna genom sjunkande index, torde icke kunna förväntas.
De utdelade understöden, s. k. gratial, uppgingo, frånsett de s. k.
tillfälliga understöden, år 1916 till sammanlagt 330,060 kronor och år 1922
till sammanlagt 387,922 kronor.

Då sjömanshusens första uppgift är understödsverksamhet, torde disproportionen
vara uppenbar. Den av 1917 års sjömanshuskommitterade beräknade
andel i dessa kostnader, som skulle påvila staten, skulle alltså,
även om icke dyrtidstilläggen beräknas, för år 1922 uppgå till över 300,000
kronor. Anslaget, som nu föreslås nedsatt till 140,000, utgick samma år
med 162,000 kronor.

Det synes mig under dessa förhållanden, att den sänkning av statsunderstödet,
som i den kungl. propositionen föreslagits, icke skulle vara tillräckligt
motiverad. Den skulle utan att ur budgetsynpunkt äga större
betydelse motverka möjligheterna för utjämnande och förbättrande av
sjömanshusens understödsverksamhet och innebära tillgodoseende av
statsintressen på bekostnad av de intressen, som ligga bakom sjöfolks och
redares avgifter till sjömanshusen.»

Vid anmälan av förevarande anslag,säskande har departementschefen
anfört, att, då frågan om sjömanshusens omorganisation icke kunde upptagas
till prövning i sådan tid, att anslagsberäkningen för nästinstundande
statsregleringsperiod därav kunde påverkas, han ansett sig böra
utgå ifrån, att den i avseende å statsbidraget till sjömanshusen nu tilllämpade,
mera provisoriska anordningen borde i huvudsak förbliva gällande
även i vad angår bidraget för år 1924.

Detta har emellertid synts departementschefen icke hindra, att såsom
ett led i de pågående besparingssträvandena en viss nedsättning av den
för de senaste åren utgående anslagssumman, 162,000 kronor, vidtoges.
En sänkning av anslaget till 140,000 kronor har sålunda av departementschefen
ifrågasatts.

Till departementschefens förslag härutinnan kan riksdagen emellertid
icke ansluta sig. För genomförandet av den för sjömanshusens ekonomiska
verksamhet, särskilt understödsntdelningen, fastställda planen
synes nämligen riksdagen önskvärt, att de faktorer, som härå inverka, i
största möjliga utsträckning lämnas orubbade. Då, såsom ock motionsvis på -

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

17

pekats, av sjömanshusens förnämsta inkomstkällor — hyresavgifter, tonavgifter,
räntor å sjömanshuskassorna och statsanslaget — hyresavgifterna
på grund av hyrornas nedåtgående måste befaras komma att under närmaste
framtiden minskas samt tonavgiftsuppbörden, vilken ju är beroende
av utrikessjöfartens större eller mindre livlighet, alltid är osäker,
synes det riksdagen sålunda angeläget, att statens bidrag till sjömanshusen
för utförande av uppgifter för statens räkning icke minskas. I betraktande
härav och med hänsyn jämväl tagen till statens förhållande till sjömanshusen
under olika tider och det sätt, varpå syftet med sjömanshusens inrättande
därvid tillgodosetts, har riksdagen alltså funnit sig böra upptaga
anslaget till sjömanshusen för nästkommande budgetår med samma
belopp, som under senare åren anvisats.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med
bifall till ovanberörda motioner å riksstaten för budgetåret 1924—1925
för ersättning till sjömanshusen anvisat ett extra anslag av 162,000 kronor
för beredande under år 1924 åt sjömanshusen av skälig ersättning för
dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt
för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning.

21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 31) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till läkarundersökning av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari 1924
angivna grunder å riksstaten för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra
förslagsanslag av 35,000 kronor.

22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1924—1925 anvisat till arvode med 2,000 kronor åt envar av två
dispachörsassistenter, anställda den ene i Stockholm och den andre i
Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till täckande av den å Sverige för år 1924 belöpande delen av kostnaderna
för uppehållande av internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten å riksstaten för budgetåret 1924—1925 beviljat ett extra förslagsanslag
av 9,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 14 sand. Nr 10 A.

18

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

24:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har
riksdagen i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, utan angivet belopp.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med oförändrat
belopp, 8,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen, nämligen:
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien
och

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om upptagande med oförändrat belopp av
det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och har riksdagen likaledes ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande reseunderstöd åt de hantverkare
m. fl., varom här är fråga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen upptagit
dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med oförändrat
belopp, 8,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen, nämligen: reservationsanslaget

till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien
och

Riksdagens skrivelse Nr 10 A. 19

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.

26:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts förslag har riksdagen sänkt
det ordinarie anslaget till befrämjande av husslöjden, nu 20,000 kronor,
med 5,000 kronor till 15,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit rikdagen (punkt 37) att för budgetåret
1924—1925 anvisa

dels för avlönande av eu förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett
extra anslag av 29,900 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast
under förutsättning att hans bostadsort är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500
kronor,

dels ock till beredande, i män av behov, efter hittills tillämpade grunder,
av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,
i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag
av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har för budgetåret 1924—1925 anvisat

dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett
extra anslag av 29,900 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast
under förutsättning att hans bostadsort är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500
kronor,

dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade grunder,
av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,
i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag av
3,500 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen
under de av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 2 januari 1924 angivna villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet under år 1924 å riksstaten för budgetåret 1924
1925 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till statsunderstöd
för utbildande av lärlingar m. m. för budgetåret 1924 1925

anvisa ett extra anslag av 20,620 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

20

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

framställning, har till statsunderstöd för utbildande av lärlingar m. m. för
budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 20,620 kronor.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen åt
föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
för budgetåret 1924 1925 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor.

31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen
åt svenska slöjdföreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet
under år 1924 å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisat
ett extra anslag av 10,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till
bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet för budgetåret 1924_

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion,
(II. 229), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1923 1924 under rubriken tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet å tionde huvudtiteln bevilja ett extra
anslag å 12,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t ställas till ingenjörerna
S. V. Berghs och K. E. Larssons disposition för fortsatt
försöksdrift vid i motionen omnämnd anläggning på i huvudsak samma

villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämts vid under år 1923 beviljat
understöd.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Som bekant beviljade 1921 års riksdag å tilläggsstat under tionde huvudtiteln
ett extra anslag å 105,000 kronor att utnyttjas för de anläggningar
eller främjande av de experiment å våra oljeskiffrars bearbetning,
som Kung!. Maj:t efter särskild prövning därvid funnit bäst motiverade.
Detta anslag är nu förbrukat. Kungl. Maj:t har efter prövning
funnit lämpligt tilldela ingenjörerna Bergh och Larsson, vilka fullt fristående
och självständigt arbetat på denna uppgift och vilkas arbete särskilt
uppmärksammats av statsutskottet vid 1921 års riksdag, utav detta
anslag ett belopp av 40,000 kronor i två omgångar, varav 10,000 kronor år
1921 användes för förberedande försök i mindre skala och 30,000 kronor år
1923 tilldelades dem för en anläggning i industriell skala för att stadfästa
och bekräfta de vid den första mindre anläggningen vunna synnerligen
goda resultaten.

Försöken i större skala hava fullföljts enligt fastställt program, och såsom
framgått av pressen och även av uttalanden av en del statsfunktionärer,
som besökt anläggningen, hava mycket lovande resultat vunnits.
Allmänt har uttryckts tillfredsställelse över att med så relativt blygsamt
kapital, som staten beviljat för detta ändamål, ett så positivt resultat
kunnat vinnas.

JiUcsdayens skrivelse AV 10 A.

•21

Våra alunskiffer utföra ju, som är allmänt bekant, förutom stenkolen
i Skåne en av Sveriges mera betydande fossila naturtillgångar, som,
om de användas till att förse landet med olja, torde räcka flera hundra
år framåt. En oljeindustri, bedriven ungefär i samma omfattning som
exempelvis den skotska skiffer oljeindustrien, skulle kunna täcka en betydande
del av vårt oljebehov och giva sysselsättning åt icke mindre än
omkring 10,000 personer.

Då samtidigt med oljan högvärdig gas utvinnes, lämplig för diverse
värmeändamål, resultera dessa nya uppslag i ett rationellt utnyttjande och
omläggande av den befintliga kalkindustrien, som f. n. endast utnyttjar en
obetydlig del av skiffrarna, samt kommer nedläggandet av ett relativt
ringa kapital att medföra en betydande vinst för den för jordbruket så viktiga
kalkbränningsindustrien. En intressant utredning över denna sak
för exempelvis Kinnekulle, där den befintliga försöksanläggningen är förlagd,
kommer att ställas till utskottets förfogande.

Den utomordentligt stora betydelse, som en inhemsk oljeindustri, förlagd
inne i landet, där rikliga transportleder, sjöar, kanaler och järnvägar finnas,
kan icke nog uppskattas, särskilt vid tillfällen, då vi genom politiska
förvecklingar få de yttre förbindelserna avskurna, ävensom om man betänker,
att den nu kända mängden bergolja endast beräknas kunna räcka
en mansålder framåt och att hela världspolitiken f. n. till stor del rör sig
om behärskandet av oljefyndigheterna.

Herrar Bergh och Larsson hava arbetat med stor försiktighet, i det att
ingenjör Bergh först företagit noggranna vetenskapliga undersökningar,
och hava båda sedan gemensamt tagit sig an den praktiska sidan av saken,
varvid utvecklingen gått från mindre till allt större och större uppgifter.

Försöksdriften vid Kinnekulle, sedan ugnen i mitten av augusti blivit
färdigställd, har endast kunnat pågå under 2 månaders tid, då vid denna
tidpunkt det dem tilldelade anslaget, fast det handhafts med största sparsamhet,
redan betydligt överskridits. Driftresultaten hava kontrollerats
av norra och mellersta Sveriges ångpanneförening, vars utlåtande likaledes
kommer att ställas till utskottets förfogande.

Då det ur flera synpunkter vore högligen önskvärt att snarast möjligt
och i samband med tidigare försök fortsätta driften utöver en längre tidsperiod
än de två månader, som den nu försiggått, så vågar jag hoppas,
att riksdagen än ytterligare må befinnas villig bevilja medel för att täcka
de direkta kostnader, utan någon ersättning för företagarna själva, som en
fortsatt drift erfordrar under cirka ett halvt års tid.

Kostnaderna härför beräknas i runt tal uppgå till 12,000 kronor. En sådan
fortsatt drift av anläggningen, medan den ännu kan utnyttjas för försöksändamål,
skulle medföra, att skiffer från ett flertal olika områden skulle
kunna undersökas och i samband därmed den utvunna oljan, omkring 60
ton, kunna provas för olika ändamål, såsom bränsle och drivmedel för fartyg,
såväl vid marinen, handelsflottan som vid fiskeflottan, för provningar
av motorer avsedda för järnvägar, för jordbruksändamål etc. Sådana provningar
kunna då utföras i så stor skala, att full säkerhet skulle kunna vinnas
om oljans praktiska värde.

Herrar Bergh och Larsson ha förbundit sig att ställa alla erforderliga
uppgifter till det utskotts förfogande, som kommer att behandla denna sak.

Det ringa kapitalbehov, som här erfordras för att komplettera de redan
vunna resultaten, motiverar, trots att allt nu måste gå i sparsamhetens tec -

22

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

ken, enligt min åsikt, på grund av denna frågas störa nationalekonomiska
betydelse, väl denna statsutgift.»

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att, med hänsyn
till den stora betydelse den av ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna
verksamheten inom kraft- och bränsleområdet uppenbarligen äger för vår
nationella hushållning, verksamheten bör så långt möjligt uppehållas även
under nu rådande tryckta ekonomiska förhållanden.

Vad särskilt beträffar den gren av ifrågavarande verksamhet, som avser
oljeframställning ur alunskiffer, till vilken verksamhets bedrivande Eders
Kungl. Maj:t jämväl beviljat statsunderstöd åt de i motionen omförmälda
ingenjörerna Bergh och Larsson, synes denna verksamhet riksdagen värd
allt beaktande och uppmuntran. Under erinran om att 1921 års riksdag
uttalat sig för, att även på enskild väg igångsatta försök å förevarande
område må understödjas''med statsmedel, anser riksdagen sålunda att detta
jämväl må kunna ske under nästkommande budgetår, i huvudsak i enlighet
med motionärens förslag. Emellertid har riksdagen funnit sig icke böra,
på sätt motionären ifrågasatt, härtill anvisa särskilt anslag, utan bör det
begärda understödet, vars storlek må ankomma på närmare prövning av
Eders Kungl. Maj:t, kunna inrymmas i det av Eders Kungl. Maj:t äskade
anslaget utan att höjning av detta anslag vidtages.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda motion till bedrivande genom
ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisat
ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Diverse.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
nu 75,000 kronor, med 25,000 kronor till 100,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har höjt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m., nu 75,000 kronor, med 25,000 kronor till 100,000
kronor.

34:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader (punkt 45) kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.

35:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 46) har riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

23

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 75,000 kronor, med
15,000 kronor till 00,000 kronor.

36:o) Riksdagen får slutligen anmäla, att riksdagen i riksstaten för
budgetåret 1024—1925 upptagit samtliga ordinarie anslag under tionde
huvudtiteln, vilka icke härovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade
belopp.

Stockholm den 9 april 1924.

Med undersåtlig vördnad.

24

Riksdagens skrivelse Nr 10 A.

Bilaga A.

Stat för navigationsskolorna i riket.

Tjänst-

Lön

görings-

pen-

Orts-

tillägg

Arvo-

den

Summa

ningar

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1 föreståndare .................. .................................

3,050

1,950

5.000

3 . ....................................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 „ ......................................................

2,850

1,650

—

—

4,500

1 lärare vid navigationsavdelning .........................

2,150

1,050

300

—

3,500

!» * - ...........................

19,350

9,450

2,700

—

31,500

1 - „ ..........................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 „ ...........................

4,300

2,100

—

—

6,400

1 „ „ maskinistavdelning ............................

2,150

1.050

300

—

3,500

3 . - .............................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 „ ..............................

Arvoden till extra lärare i sjökaptensklasser, beräknade

2,150

1,050

—

3,200

ä 150 kronor för undervisningstimme per vecka

(150X30) .......................................................

Arvoden till extra lärare i sjökaptens- och styrmans-

'' -

—

5,400

klasser, beräknade å 120 kronor för undervisnings-timme per vecka (120 x 98) .................................

_

__

11,760

Arvode till 1 extra lärare i skepparklass..................

Arvoden till extra lärare i skepparklasser, beräknade

—

1,200

1,200

å 40 kronor för undervisningstimme per vecka
(40X12)............................................................

_

480

Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinistklasser,

beräknade å 150 kronor för undervisningstimme

19,500

Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinistklasser,

beräknade å 120 kronor för undervisningstimme
per vecka (120X130) ..........................................

_

15,600

Arvoden till 3 extra lärare i 3:e maskinistklasser......

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära.

—

—

—

1,200

3,600

beräknade å 7 kronor 50 öre för varje timmes un-dervisningsskvldighet (7: »ox480) .......................

_

_

_

3,600

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-

tariers underhåll och förökande samt till utgifter
för bränsle, lyshållning m. m...............................

_

_

_

9,8501

1 examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasser

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden

—

—

—

1,200

1,200

m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ............

—

—

—

—

9,000

Till Kung!. Maj:ts disposition.................................

—

— |

—

-

1,010

Summa kronor

—

-

—

—

168,500,

Anmärkningar:

l:o. För föreståndare kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare
500 kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas
varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150
kronor till tjänstgöringspenningarna.

2:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande av de i staten uppförda avlöningsförmåner
gäller vad därom särskilt finnes stadgat.

3:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

Stockholm. Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.