RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1923 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
STATSVERKETS
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1922
DEL I
REVISORERNAS UTTALANDEN
NORRKÖPING
NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAGS TRYCKERI
I
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
gl
Översikt av statsverkets finansiella ställning vid slutet av dr 1922 ........ 2
Andra huvudtiteln ................................................. 4
Justitiedepartementet .......................................... 4
Vissa av ledamöter av högsta domstolen innehavda uppdrag .... 4
Tredje huvudtiteln ............................. 5
Utrikesdepartementet ................................... 5
Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepre
sentationen
........................................... 5
Ekiperingspenningar ....................................... 10
Rese- och flyttningsersättning ..................... 10
Skrivmaterialier, expenser, ved, ljus m. m......... 11
Tredje huvudtitelns förslagsanslag .......................... 13
Fjärde huvudtiteln ......................................... 14
Försvarsdepartementet ......................................... 14
Generalstabens stalletablissemang i Stockholm ................. 14
Hallands regementes kasemetablissemang i Halmstad .......... 14
Första arméfördelningens stabsexpedition i Hälsingborg ........ 15
Skånska husarregementets avdelning i Landskrona ............ 15
Älfsborgs regementes kasernetablissemang i Borås.............. 15
Kalmar regementes kasemetablissemang i Eksjö................ 15
Svea ingenjörkårs etablissemang vid Älvkarleö ................ 16
Kasernbygget för Södra skånska infanteriregementet invid Lund 16
Varbergs fästning .......................................... 13
Intendenturförrådets i Stockholm bageri- och magasinsavdel
ningar
(kronobageriet) ................................ 19
Enskildas inköp av proviantartiklar från kronans förråd........ 20
Tillverkning av stövlar vid armén............................ 23
Fastställandet av hyresersättning för tjänstebostad för arméns
personal .............................................. 24
Besök vid vissa befästningsanläggningar i Stockholms skärgård 25
Kustartilleriets förläggning å Värmdö........................ 26
Räkenskaper för marinstaben och sjökrigshistoriska samlingarna 26
Upphandling av skrivmaterialier vid flottans station i Karlskrona 26
Fjärde huvudtitelns förslagsanslag .......................... 29
Djurgårdskommissionen .................................... 30
Femte huvudtiteln ................................................. 43
Socialdepartementet ........................................... 43
Yrkesinspektöremas resor .................................. 43
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona ............... 44
Arbetsrådet ...................................... ''44
II
Sid.
Pensionsstyrelsens anläggningar i Åre........................ 49
Hospitalsbygget vid Hälsingborg ............................ 51
Säters hospital ............................................ 52
Hospitalet i Piteå .......................................... 53
Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å Salbohed .... 53
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra .......... 54
Spenshults och Österåsens sanatorier ........................ 54
Landskontorens förskottsredogörelser ......................... 55
Sjätte huvudtiteln ................................................. 56
Kommunikationsdepartementet .................................. 56
Kyrkbackens och Bäckvikens hamnar å ön Ven ................ 56
PLskehamnsanläggningarna vid Östra Torp, Gislöv och Barsebäck 56
Hunnebostrands fiskehamn ................................ • • 57
Landsstatshuset i Göteborg.................................. 59
Länsresidenset i Jönköping .....................•........... 59
Landshövdingeresidenset i Falun ................_............ 60
Landsstatshuset i Falun .................................... 60
Gävle slott ................................................ 60
Länsstyrelsens i Gävle arkiv och Gävleborgs läns iantmäterikontor 61
Omässtugan i Dalarna ..................................... 61
Sjunde huvudtiteln ................................................ 52
Finansdepartementet ........................................... 62
Viss inom kaimnarkollegium verkställd utredning rörande fiskerättsförhållandena
vid rikets kuster...................... 62
Tullverkets lokaler i Göteborg................................ 64
Tullstationen i Strömstad.................................... 65
Åttonde huvudtiteln ................................................ 56
Ecklesiastikdepartementet ...................................... 66
Patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund ---- 66
Chalmers tekniska institut .................................. 67
Privatläroverken .......................................... 67
Folkskoleseminariet i Lund .................................. 11
Folkskoleseminariet i Göteborg .............................. 71
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.......... 72
De tekniska läroverken ..................................... 13
Vissa lotterimedels användning .............................. 75
Tionde huvudtiteln ................................................ 77
Handelsdepartementet .......................................... 77
Smygehuks fyrplats ...................................... • • 77
Vissa inom lotsstyrelsen utbetalade ersättningar för budskick
7Q
mngar
................................................
Elfte huvudtiteln .................................................. 30
Pensions- och indragningsstaterna ............................... 30
Statens järnvägars änke- och pupillkassa...................... 80
III
Std.
Statens af färsdrivande verk ......................................... 81
Postverket ................................................ 81
Postkontoret i Hälsingborg ........................... 81
Postkontoret i Trälleborg ............................ 83
Postkontoret i Ystad ................................. 84
Centralposthuset i Göteborg ........................... 85
Postkontoret i Strömstad ............................. 87
Postkontoret i Borås ................................. 87
Postkontoret i Lund ................................. 87
Postdirektionen i västra distriktet .................... 87
Postdirektionen i mellersta distriktet .................. 87
Postkontoret i Sala .................................. 88
Förenkling av driften vid vissa postanstalter ............ 88
Telegrafverket ............................................. 89
Telegrafstationen i Trälleborg ........................ 89
Telegrafstationen i Ystad ............................ 89
Telegrafstationen i Yarberg .......................... 90
Telegrafstationen i Halmstad ......................... 91
Telegrafstationen i Jönköping ........................ 92
Telegrafstationen i Landskrona........................ 92
Telegrafstationen i Ängelholm ........................ 92
Telegrafstationen i Borås ............................ 92
Telegrafstationen i Sala .............................. 93
Telegrafstationen i Piteå ............................. 93
Telegrafstationen i Falun ............................ 93
Telegrafverkets anläggningar för radiostation i Grimeton 93
Statens järnvägar ............. 94
Malmö statsbangård .................................. 94
Järnvägsstationen i Lund ............................ 95
Fömyelsefonden ..................................... 96
Sjöholmens järnvägsstation ........................... 97
Statens järnvägars personstation i Göteborg ............ 98
Automobilvägarna i Bohuslän ......................... 99
Statsbanan Göteborg—Strömstad ...................... 100
Statsbanan Forsmo—Hoting .......................... 100
Ångfärjestationen i Malmö ............................ 101
Ångfärjestationen i Trälleborg......................... 101
Järnvägsstationen i Jönköping ........................ 103
Ängelholms järnvägsstation ........................... 103
Järnvägsstationen i Åre .............................. 103
Slipersfaktoriet i Piteå................................ 103
Fördelningen av de från spärranordningarna vid vissa
järnvägsstationer härflytande avgifterna ........... 105
Resekostnads- och traktamentsersättning ................ 106
Reseförskott ......................................... 106
Jämvägsläkamas avlöningsförmåner ................... 107
Vissa tryckningskostnader vid statens järnvägar ......... 108
Utgifter för representation vid statens järnvägar ........ 108
IV
Sid.
Statens vattenfallsverk ..................................... 1
Särskilda kostnader för vissa förrättningar inom statens
vattenfallsverk ............... 111
Älvkarleby kraftverk ................................. 112
Statens domäner ....................... 112
Kronoparken Ängelholm .............................. 112
Kronoegendomen Uranienborgs kungsladugård å ön Hven 113
Särskilda utalanden beträffande de affärsdrivande verken m. m. 114
Statens utlåningsfonder ..... 125
Ageröds torvmosse ............ 125
Kristidskommissionemas avveckling ,.......... 125
Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller någon
erinran från revisorernas sida .............. 130
Reservationer ...................................... 137
Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fullbordat den
granskning av statsverkets jämte därtill börande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1922, som enligt stadgande i § 72 riksdagsordningen
och kungl. kungörelsen den 19 maj 1893 tagit sin början den
1 nästlidna oktober, få härmed avgiva den berättelse, som i 6 § av samma
kungörelse föreskrives.
Under revision sförrättningen hava revisorerna från finansdepartementet
fått emottaga av myndigheter, verk och inrättningar till
Kungl. Maj:t ingivna berättelser rörande förvaltningen under år 1922
av de till deras förfogande ställda medel.
Rev.-berättelse ang. statsverket för år I!)22.
[.
1
— 2 —
ÖversiRt
av statsverkets finansiella ställning vid slutet av år 1922.
Beträffande statsverkets finansiella ställning vid 1922 åi’s slut
få revisorerna meddela följande.
Enligt den på sid. 4 del I av 1922 års revisorers berättelse över
den av dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill hö
-
rande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1921 intagna
översikten uppgick det ungefärliga värdet av samtliga statsverkets
tillgångar vid nämnda års slut till ................ 2,113,274,623:11
Enligt samma översikt utgjorde det sammanlagda
värdet vid 1918 års slut av statsverkets i rikshuvudboken
icke bokförda fastigheter och lösören
samt sådana kontanta medel och utestående fordringar,
som ej ingå i nämnda huvudbok 614,671,051 : 41
Om härtill läggas behållningarna
vid 1922 års slut enligt det
tryckta utdraget ur rikshuvudboken,
sid. 9 .......... 3,413,912,321: 99
minskade med
skulderna vid samma
tidpunkt .... 2,159,617,383:19 1,254,294,938: 80
visar sig, att ungefärliga värdet av samtliga tillgångar
vid 1922 års slut utgjorde.................
i vilken summa icke ingå riksbankens tillgångar samt
värdet dels å riksdagens hus och lösören, dels ock å
staten tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier i
Mertainens gruvaktiebolag.
Vid 1922 års slut har alltså uppstått en kapitalminskning
av....................................
1,868,965,990: 21
244,308,632:90
Sagda kapitalminskning liar i främsta rummet förorsakats av
minskad behållning å statsverkets kassafond, beroende på dels att
högst betydande belopp av fonden tagits i anspråk för finansieringen
av 1922 års statsbudget, dels ock att fonden måst täcka stora brister
a vissa a nämnda budget anvisade anslag, bland,andra sjunde huvudtitelns
förslagsanslag till restitutioner, å vilket anslag uppstått en
större brist på grund av de ansenliga utbetalningarna av restituerad
krigskonjunkturskatt. Till kapitalminskningen ifråga har ock i avsevärd
mån bidragit under året företagna nedskrivningar i värdena å
domänfonden tillhörande skogsdomäner.
Att kapitalminskningen icke blivit ännu större, än fallet är, har
förnämligast sin förklaring däri, att behållningarna å budgetens reservationsanslag
samt tillgångarna å flertalet av statens affärsfonder
ävensom å egnahemslånefonden under år 1922 betydligt ökats. Medverkat
härtill har ock den ansenliga tillgångsökning, som uppkommit
å statsverkets fond av rusdrycksmedel, oaktat av samma fond tagits i
anspråk ett betydande belopp för 1922 års budgetutgifter.
\ idkommande ökningen av flertalet affärsfonders och egnahemslanefondens
tillgångar är emellertid att märka, att denna ökning i betydande
grad motväges av den ytterligare upplåning för statsverket,
som mast ske för täckande av anslag till kapitalökning'' för nämnda
fonder.
— 4
Vissa av leda«3ter
av högsta
domstolen
innehavda
uppdrag.
ANDRA HUVUDTITELN.
Justitiedepartementet.
§ 1.
Frågan om lämpligheten av att ledamöter av högsta domstolen
åtaga sig skiljemannauppdrag, har redan tidigare varit föremål för
uppmärksamhet inom riksdagen. Sålunda ansågo sig föregående års
statsrevisorer böra påtala, att i ett flertal tvister, som berört till
armén eller marinen hörande myndigheter, justitieråd utövat dylikt
uppdrag. Det påvisades därvid bland annat, hurusom i 16 undersökta
fall ett justitieråd varit utsett till skiljedomare 10 gånger och ett
annat 4 gånger. Enligt vad revisorerna hava sig bekant har även på
sista tiden inom olika grenar av statsförvaltningen förekommit, att
justitieråd valts till skiljedomare.
Revisorerna anse det ur flera synpunkter olämpligt, att justitieråd
syssla med uppgifter av ovan angiven art. Att ledamöter av högsta
domstolen på detta sätt mot gottgörelse åtaga sig enskilda uppdrag,
vilka så nära beröra området för deras egen ämbetsverksamhet och
lätteligen kunna komma i konflikt med deras domareplikter, kan enligt
revisorernas mening icke anses förenligt med de krav på upphöjdhet
och oberoende av alla obehöriga hänsyn, som ovillkorligen måste
ställas på de personer, vilka satts att utöva rikets högsta dömande
myndighet. Under alla förhållanden synes bestämt böra hävdas, att
statens egna organ icke på detta område må befrämja en praxis, som
ur det allmännas synpunkt måste betecknas såsom betänklig.
TREDJE HUVUDTITELN.
Utrikesdepartementet
§ 1.
För beredande av extra ortstillägg åt viss personal i utrikes- Estra ortstilirepresentationen
beviljade 1921 års riksdag för år 1922 ett förslagsan- „a^fe och°exslag,
högst, å 500,000 kronor. t.ra personal i
Revisorerna hava ansett det vara av intresse för riksdagen att "gcnSnra
erfara huru det beviljade anslaget disponerats och hava därför i nedan
-
stående tabell låtit sammanföra uppgifter angående extra ortstillägg
till diplomatisk och konsulär personal under år 1922, varvid tillika
för jämförelses skull medtagits de av riksdagen fastställda ordinarie
ortstilläggen till samma personal:
Tabell
upptagande under år 1922 anslagna ortstillägg och extra ortstillägg
till personal vid beskickningar och konsulat.
Ortstill- |
Extra orts- |
Ytterligare |
Summa |
|
•ägg |
tillägg |
K Maj:ts |
ortstillägg |
|
Ordinarie personal. |
- |
beslut den |
||
t. |
2. |
3. |
4. |
|
Belgien. B russel |
||||
Sändebudet ................. |
9,000:— |
7,000:— |
1,750:— |
17,750:— |
Kanslisten .................. |
1,000:— |
750:— |
— |
1,750:— |
Konsulatet i Antwerpen |
||||
Vicekonsuln ................ |
2,000:— |
— |
— |
2,000:— |
Danmark. Köpenhamn |
||||
Sändebudet ................. |
17,400:— |
6,000:— |
8,000:— |
26,400:— |
Förste legationssekreteraren .. |
2,C00:—- |
500:— |
750:— |
3''250:— |
Vicekonsuln ................ |
2,000:— |
500:— 1 000- |
7*n. |
3*250:—-1,000:— |
Kanslisten .................. |
||||
Estland. Konsulatet i Reval |
||||
Konsuln .................... |
6,600:— |
— |
6,600:—1 |
— 6 —
Finland.
Hälsingfors
Sändebudet ..............
Förste legationssekreteraren
Vicekonsuln .............
Frankrike.
Paris
Sändebudet ........
Legationsrådet. .....
Legationssekreteraren
Kanslisten .........
Konsulatet i Rouen
Konsuln ...........
Italien. ■■
Rom
Sändebudet ...............
Lettland.
Konsulatet i Riga
Konsuln ..................
Nederländerna..
Haag
Sändebudet ...............
Legationssekreteraren ......
Konsulatet i Rotterdam
Vicekonsuln .............
Norge.
Kristianiiji
Sändebudet .... i.........
Förste legationssekreteraren
Ryssland.
Schweiz.
Bern
Sändebudet ............
Legationssekreteraren .. .
Spanien och Portugal.
Madrid j
Sändebiudet ............
Kanslisten .............
1.
17,400
2,000
2,000
80,600
6,100
3,800
1,900
5,100:-
13,800:—-
6,600:—
17,400:-
3,800:-
3.800:—
10,800:—
2.000: -
13,800:
3,800:-
9,000:
1,900:
2.
3.
4.
5,000:—
500:—
14,000:-
3,000:-
1,000:
2,400:-
7,000:
10,000:
750:
7,500:-
2,000:-
14.000:—
500:—
4,000:
12,000:—
1,500:—
1,000:-
750:-
1,000:-
500:-
32,400
3,250
2,000
44,600
9,100
3,800
2,900
7,500:-
20,800:-
6,600:-
26,400:-
5,800:-
4,800:-
24,800:-
3,250:
18,800:
4,300:
21,000:
1.900:
7 —
Storbrittamen och Irland.
London
Sändebudet ...............
Legationsrådet ............
Legationssekreteraren ......
Kanslisten ................
Generalkonsuln ...........
Vicekonsuln ..............
Andre vicekonsuln .........
Kanslisten I ..............
Kanslisten II..............
Turkiet och Bulgarien.
Konstantinopel
Sändebudet .............
Tyska riket.
Berlin
Sändebudet ........
Legationsrådet .....
Legationssekreteraren
Kanslisten ..........
Konsulatet i Hamburg
Generalkonsuln
Vicekonsuln .......
Konsulatet i Lybeck
Konsuln ...........
Kanslisten .........
Österrike och TJngem.
Wien
Sändebudet ............
Brittiska Sydafrika.
Kapstaden
Generalkonsuln ........
Kanslisten .............
Brittiska Nordamerika.
Montreal
Generalkonsuln ........
Vicekonsuln ...........
Kanslisten .............
Förenta staterna.
Washington
Sändebudet ..........
Legationsrådet .......
Legationssekreteraren .
Kanslisten ...........
45,000
6,600
4.800
2,000
14,400
3.800
3,800
2,000
2,000
9,000:-
23,400
5,100
3,800
1,800:
7,400:-
3,300:-
4,100:-
1,500:-
16,800:
11,400:-
4,500:-
16,400
5,800
4.500
45,000
7,600
6,800
4,500
2.
15,000
6,000
1,200
1,200
8,000
3,000:
1,000:-
1.000:-
12,000:-
4,000:—
3.
6,500:
3.000:
4,000
4,000
3,500
25,000
8,000
2,000
3,500
2,500:
500:
4.
1,000:
60,000
15,100
6,500
3,200
22,400
6,800
3,800
3.000
3.000
21,000:
27,400
5,100
3.800
1.800
7,400:
3,300:
4,100:-
1,500:-
16,800:—
17,900:-
7,500:-
20,400
9,800
8,000
70,000
15,600
9,800
8,000
— 8 —
1. |
2. |
3 |
4. |
|
New York Generalkonsuln .............. |
18,400:— |
14,000:— |
32,400: |
|
Förste vicekonsuln........... |
6,800:— |
3,000: |
- |
9,800:— |
Andre vicekonsuln ........... |
5,000:— |
2,000:— |
7,000: |
|
Kanslisten ......:........... |
4,500:— |
3,500:— |
8,000:— |
|
Chicago Konsuln .................... |
12,100:— |
10,500:— |
22,600:— |
|
Kanslisten .................. |
4.500:— |
3,000:— |
— |
7,500: |
Minneapolis Vicekonsuln ................ |
6,800:— |
2,000:— |
— |
8,800: - |
San Francisko Konsuln .................... |
12,100:— |
8,000:— |
20,100:— |
|
Kanslisten .................. |
4,500:— |
3,000: - |
7,500: |
|
Mexiko, Centralamerika, Väst-indien och övre Sydamerika. Sändebudet ................. |
22,400:— |
8,000:— |
30,400: - |
|
Kanslisten .................. |
4,500:— |
3,000:— |
7,500: |
|
Argentina, Chile, Uruguay och Buenos Ayres Sändebudet ................. |
36,000:— |
10,000:— |
46,000:— |
|
Kanslisten .................. |
5.500:— |
3.000: — |
— |
8,500: |
Brasilien. Rio de Janeiro Sändebudet ................. |
30,000:— |
5,000:— |
35,000:— |
|
Kanslisten .................. |
4,500: — |
3.000:— |
--- |
7,500:— |
Japan och Kina. Tokio Sändebudet ...........''...... |
30,000:— |
12,000:— |
2,400: — |
44,400:— |
Legationssekreteraren ........ |
6,600:— |
5,000:— |
1,000:— |
12,600:— |
Kanslisten .................. |
4,500:— |
4,000:— |
— |
8,500:— |
Schanghai |
19 400-— |
7 500:— |
26,900:— |
|
Kanslisten .................. |
4^500:— |
5,000:— |
— |
9,500:— |
Peking Legationsrådet .............. |
12.000:— |
5,000: |
17,000:— |
|
Brittiska Australien. (rPripr^lkoTisnln .............. |
14,400:— |
4,000:— |
18,400:— |
|
Kanslisten .................. |
4,500:— |
3,000:— |
— |
7.500:— |
— 9 —
1. |
2. |
3. |
4. |
|
Extra personal. Polen. W arscliau Sändebudet ................. |
17,400:— |
3,000:— |
20,400:— |
|
Legationssekreteraren ........ |
8,800:— |
— |
— |
3,800:— |
Kanslisten .................. |
1,900:— |
1,000:— |
2 900 — |
|
''Tjeckoslovakien. |
||||
Prag Sändebudet ................. |
9,000:— |
10,000:— |
4,000: — |
23,000:— |
Rumänien. Bukarest Sändebudet ................. |
13,800:— |
6,000:— |
18,800:— |
|
Förete legationssekreteraren .. |
3,800:— |
5,000:— |
— |
8,800:— |
Brittiska Indien. Calcutta Generalkonsuln .............. |
19,400:— |
7,500:— |
26,900:— |
|
Kanslisten .................. |
4,500:— |
4,000:— |
8 500-— |
|
Nederländska Ostindi en. |
||||
Batavia Generalkonsuln .............. |
19,400:— |
3,000:— |
2,000:— |
24,400:— |
Kanslisten .................. |
4,500:— |
3,000:— |
— |
7,500:— |
Italien. Rom Förete legationssekreteraren .. |
3,800:— |
3,800:— |
||
Argentina. Buenos Ayres |
6 000- |
6 000- |
||
Lettland och Estland Riga Sändebudet ....... |
12,000:— |
3 000- |
O o co^o |
17 300- |
Konsuln .................... |
1,000:— |
2^500:— |
— 10 —
Ekiperings
penningar.
Rese- och
flytt ningscrsättning.
§ 2.
Förslagsanslaget till ekiperingspenningar har i riksstaten för år
1922 uppförts med ett belopp av 30,000 kronor. Utbetalningarna å anslaget
hava uppgått till 160,000 kronor enligt följande specifikation:
Sändebudet i Hälsingfors ........................ kr. 30,000: -—
„ „ Haag .............................. „ 30,000: —
„ Riga och Reval...................... „ 30,000: —
„ „ Mexico ............... „ 30,000: —
„ „ Bern .............................. „ 30,000: —
„ „ Madrid ............................ „ 10,000: —
Summa kronor
160,000
De bestämmelser, som reglera utbetalandet av ekiperingspenningar
till befattningshavare vid utrikesrepresentationen, återfinnas
i kungörelsen den 18 juli 1921 (n:r 518), angående tillämpning å diplomatisk
och konsulär personal av avlöningsreglementet den 22 juni 1921
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen. I nämnda kungörelse stadgas
att tjänsteman i någon av lönegraderna A. 2 eller A. 3 (sändebud och
generalkonsul), som första gången förordnas att innehava befattning
såsom chef för beskickning, äger uppbära ekiperingspenningar, om
med befattningen följer förmånen av fri bostad i staten tillhörigt hus,
med 10,000 kronor och i annat fall med 30,000 kronor.
Beträffande beskickningen i Hälsingfors vilja revisorerna erinra,
att för nämnda beskickning på grund av Ivungl. Maj :ts beslut den 26
augusti 1921 (jfr prop. n:r 151 vid 1922 års riksdag) inköpts en fastighet,
som enligt beslut av 1922 och 1923 års riksdagar för högst avsevärda
kostnader ombyggts. I beskickningshuset äro avsedda att inrymmas
lokaler för beskickningen och bostad för beskickningschefen
ävensom vissa för uthyrning avsedda lägenheter. Tillika anse sig revisorerna
böra erinra att 1922 års riksdag vid beviljande av anslag till
beskickningshusets i Hälsingfors ombyggnad m. m., för möblering av
en del utav beskickningschefens boställsvåning beräknat ett belopp av
70,000 kronor. Boställsvåningen har av beskickningschefen, enligt
vad revisorerna erfarit, kunnat först den 1 november 1923 tagas i bruk.
Å ovannämnda förhållanden hava revisorerna ansett sig böra
fästa riksdagens uppmärksamhet.
§ 3.
Vid den granskning, revisorerna underkastat utrikesdepartementets
räkenskaper för år 1922, hava revisorerna i fråga om utbetalningarna
å förslagsanslaget till rese- och flyttningsersättning, inspektio
-
11
ner, tillfälliga uppdrag, uppmärksammat att desamma uppgått till ett
avsevärt högre belopp än det beviljade anslaget.
Enahanda förhållande har under en följd av år varit rådande,
vilket framgår av nedanstående ur budget redovisningarna för åren
1917—1922 hämtade uppgifter:
Anvisat å Särskilda riksstaten uppbörds- medel |
Utgifter för |
Merutgift som |
||
1917 ..... |
..... 68,000 |
- - |
111,890:25 |
43,890:25 |
1918 ..... |
..... 68,000 |
— 21:80 |
317,593:40 |
249,571:60 |
1919 .... |
..... 90,000 |
— 118:43 |
296,954:91 |
206,836:48 |
1920 ..... |
..... 90,000 |
—. 1,141:91 |
549,476 -. 97 |
458,335:06 |
1921 ..... |
..... 165,000 |
— 204:94 |
486,936:62 |
321,731:68 |
1922 ..... |
..... 280.000 |
— — |
487,321:78 |
207,321 :78 |
En närmare undersökning av utgifterna år 1922 för ifrågavarande
ändamål giver vid handen, att kostnaderna för befattningshavares
resor vid förflyttning från en ort till en annan ävensom för transport
av bohag eller för andra i samband med dylika resor stående utgifter
varit avsevärda.
Med hänsyn till det upprepade överskridande av anslaget, som sålunda
i stor utsträckning ägt rum, anse sig revisorerna böra ifrågasätta,
huruvida icke bestämmelser borde utfärdas, innebärande, i likhet
med vad förhållandet är på åtskilliga andra förvaltningsområden, en
begränsning i rätten till här ifrågavarande flyttningsersättning.
§ 4.
Då utgifterna å utrikesdepartementets förslagsanslag till skrivmaterialier,
expenser, renskrivning, ved, ljus m. m., i riksstaten för
1922 upptaget med 550,000 kronor, för samma år utgjort 1,158,877 kronor
43 öre, hava revisorerna, i likhet med vad som tidigare skett, ansett
sig böra i sin berättelse intaga följande ur utrikesdepartementets
räkenskaper hämtade redovisning för anslagets användning:
Ki\
Skriv-materialier ......■ i... i................................ 75,367: 64
Renskrivning .............1................................ 523,015:71
Ved, ljus m. m.............................................. 56,074:32
Underhåll och komplettering av inventarier .................. 98,750:78
Prenumeration, inköp av böcker, kartor och trycksaker.....— 82,300:26
Inbindning ..................................•............. 8,286:84
Postporto ..................................v.............. 51,204:71
Telegraf- och telefonporto................................... 204,298: 52
Fraktkostnader ............................................ 6,312: 34
Diverse utgifter ........................................... 53,266: 31
Summa 1,158,877:43
Skrivmaterialier,
expenser,
ved,
ljus m. in.
— 12 —
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
F örslagsanslagen.
Riksstaten.
A. 3. Departementet ...........
4. Arvoden åt viss extra personal
i departementet
m. m.
B. 1. Beskickningar och konsulat
2. Arvoden och ortstillägg åt
viss extra personal i utrikesrepresentationen
..
5. Ekiperingspenningar ....
7. Ersättningar till olönade
konsuler ............
D. 1. Rese- och flyttningsersättning,
inspektioner, tillfälliga
uppdrag .........
3. Skrivmaterialier, expenser,
renskrivning, ved, ljus
m. m...............
Tryckningskostnader ...
Gottgörelse av kostnader
för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar ....
9. Kommittéer och utrednin
gar genom sakkunniga
m. m................
4.
5.
Anvisat
belopp
Merutgift som
ersatts av
kassafonden
Säger
Tilläggsstaten.
B. 1. Sveriges andel i kostnader
na för Nationernas förbund
..............
C. 1. Dyrtidstillägg åt befatt
ningshavare
i statens
tjänst ..............
Säger
Summa kronor
‘ 470,000:
51,000:
1,715,000:
237,000:
30,000:
100,000:
280,000:
550,000:
20,000:
35,000:
75,000:
130,000:
21,021:12
207,321: 78
600,091:20
12,173:27
144,033: 11
70,685: 64
Behållning som
tillförts
kassafonden
3,563,000:
440,000:
875,000
1,315,000
4,878,000
1,185,326: 12 181,677:84
17,799:53
17,799:53
1,203,125: 65
37,727: 88
8,267: 02
97,902: 16
37,780: 78
276,383: 88
276,383: 88
458,061:72
— 13 —
§ 5.
Enligt vad som framgår av förestående specifikation å tredje
huvudtitelns förslagsanslag, hava vissa av dessa anslag under redovisningsåret
i betänklig grad överskridits. Den merutgift, som för
dessa anslags vidkommande ersatts av kassafonden, utgör 1,203,125
kronor 65 öre, medan åter kassafonden tillförts överskottsmedel från
samma anslag med 458,061 kronor 72 öre. Då överskridanden å dessa
anslag årligen äga rum i betydande omfattning, hava revisorerna ansett
sig höra fästa riksdagens uppmärksamhet å detta förhållande.
Tredje huvudtitelns
förslagsanslag.
— 14 —
FJÄRDE HUVUDTITELN.
Försvarsdepartementet.
§ 1.
Generalsta- Revisorerna hava avlagt besök vid generalstabens stalletablis
etawfssemang
semang i Stockholm, beläget vid korsningen av Sturevägen och Vali
Stockholm, hallavägen.
De etablissemanget tillhörande byggnaderna, en stallbyggnad
och ett ridhus av tegel jämte ett bostadshus av trä ävensom uthus, hava
enligt beslut av 1917 års riksdag inköpts från generalstabens officerskår
för ett belopp av 56,600 kronor ”under villkor att kronan övertoge
dels officerskårens rättigheter och skyldigheter eldigt två kontrakt av
den 1 mars 1909, varigenom Djurgårdsförvaltningen till officerskåren
mot en årlig avgift av 20 kronor till den 31 mars 1909 utarrenderat de
områden, varå stalletablissemanget vore uppfört, dels furagering och
skötsel av de i stallet uppställda, officerarna vid generalstaben tillhöriga
tjänstehästar enligt de om officerares tjänstehästar härutinnan
gällande bestämmelser, dels ock officerskårens skyldigheter gent emot
den av kåren nu anställda stallföreståndaren och övrig hos kåren anställd
personal”.
Vid revisorernas besök pågingo arbeten med uppförande av en
större mur av tegel, avsedd att bereda etablissemangets ridplan ett
mera avskilt läge i förhållande till den närliggande gatan. Enligt vad
revisorerna vid besöket erforo, beräknades kostnaderna för detta
arbete till omkring 6,000 kronor.
Besöket har icke givit anledning till annat uttalande Irån revisorernas
sida, än att det synes önskvärt, att icke några större kostnader
nedläggas å ifrågavarande tomtområde, vilket med hänsyn till sitt förmånliga
läge i framtiden bör kunna vinna en mera ekonomisk användning
än som plats för ett stalletablissemang.
§ 2.
Hallands Revisorerna hava avlagt besök vid Hallands regementes kasern
kascrneta-
etablissemang i Halmstad.
blissemang i De lokaler, i vilka regementets skrädderi- och skomakeriverkstä
Haimstad.
der inrymts, äro trånga och föreföllo revisorerna mindre tillfredsställande
ur hygienisk synpunkt. Enligt vad revisorerna inhämtat, hai
från regementets sida gjorts framställning om anvisning av medel
15 —
löi anordnande av lampliga verkstadslokaler. Framställningen härom
är för närvarande under behandling i arméförvaltningen.
Inom etablissemanget hava under året utförts och pågingo vid
besöket vissa reparationsarbeten. Kostnaderna för berörda arbeten
hava beräknats till 36,000 kronor och bestridas av ordinarie byggnadsanslaget.
Vid regementet hade vidtagits åtgärder av olika slag, ägnade att
bereda trevnad för manskapet. Särskilt vilja revisorerna framhålla,
att de goda naturliga förutsättningar, kasernområdets vackra belägenhet
erbjuder, tillvaratagits på ett förtjänstfullt sätt.
§ 3.
Revisoi erna hava avlagt besök vid första arméfördelningens Första arméstabsexpedition
i Hälsingborg. fördelningens
För expeditionens räkning äro lokaler, omfattande 13 rum, för- SThS-''
hyrda i postverkets byggnad. Hyran för lokalerna inklusive uppvärm- ''sin",K,r"''-ning av desamma utgår med 2,500 kronor för år.
Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.
§ 4.
Revisoi erna hava avlagt besök vid Skånska husarregementets Skånska
avdelning i Landskrona. husarrege
I
de delar av kasernetablissemanget, som av revisorerna besik- delning i
tigades, syntes renhållningen vara i avsevärd grad eftersatt. Loka- Landskronalerna
gjorde överhuvud taget ett mindre gynnsamt intryck på revisorerna,
särskilt gäller detta marketenteriet, som föreföll mörkt och smutsigt,
och där inga anordningar tycktes vidtagna till beredande av trevnad
för manskapet.
§ 5.
Revisorerna hava avlagt besök vid Alfs borgs regementes kasern- Älfsborgs
etablissemang i Borås. regementes
Dä i vid lade revisorerna märke till de anordningar för manska- blissteinang
pets trevnad, som vidtagits å det inom kasernområdet belägna soldat- '' Boräs;
hemmet, särskilt det däri inrymda c:a 2,500 band omfattande välordnade
biblioteket.
§ 6.
Revisoi ernå hava avlagt besök vid Kalmar regementes kasern- Kalmar
etablissemang i Eksjö. regementes
moo ?ed,aU regementets ekonomibyggnadskomplex den 27 september bbssemang
1922 skadats av eldsvåda, varvid gymnastikhuset och köket nedbrunnit, 1 EksjSsamt
taken till tvättinrättningen och badinrättningen delvis avbrunnit,
— 16 —
hade Kungl Maj :t den 27 oktober 1922 anbefallt arméns kasernbyggnadsnämnd
att snarast möjligt gå i författning om återuppförande av
ifrågavarande delar av ekonomibyggnadskomplexet för en kostnad av
högst 335,000 kronor. Ifrågavarande arbeten pågingo ännu vid revisorernas
besök.
Enligt vad revisorerna erfarit, var en av orsakerna till att elden
fått sådan spridning den, att regementets brandsläckningsredskap
icke kunde i full utsträckning komma till användning, enär ett stort
antal brandposthuvuden en kort tid före brandens uppkomst sänts till
annan ort för ändring. Det har synts revisorerna anmärkningsvärt,
att icke omedelbart vid kasernetablissemangets tagande i bruk år
1920, åtgärder vidtagits för brandberedskapens ordnande på ett tillfredsställande
sätt.
§ 7.
Svea ingen- Revisorerna hava avlagt besök vid Svea ingenjörkars etablis
bUsSmang
semang vid Älvkarleö.
vid Älvkarleö. Eteblissemanget består av ett flertal byggnader, avsedda ±01 beredande
av förläggning åt ingenjör trupper under övningar sommartid.
Byggnaderna äro, med undantag av en från vattenfallsstyrelsen inköpt
större förläggningsbarack, uppförda å Laxön i Dalälven.
Förläggningsbaracken, som tidigare förhyrts för ingenjörkårens
räkning, inköptes år 1922 för ett belopp av 3,500 kronor, varefter densamma
iståndsatts och inretts för en kostnad av 2,500 kronor. Medel
till inköpet och inredningen hava anvisats från ordinarie byggnadsanslaget.
I byggnaden kan förläggning beredas 80 å 100 man, varjämte
där inrymmas vaktlokal, expedition, torkrum, tvättrum, förråd samt
två bostadsrum och ett kök.
Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 8.
Kasern bygget Revisorerna hava avlagt besök å byggnadsplatsen för det föi
JLkarin- Södra skånska infanteriregementet avsedda kasernetablissemanget infanterirege-
vid Lund.
mC LunJlVid Ifrågavarande kasernbygge, vars fullbordande enligt beslut av
1919 års riksdag tills vidare uppskjutits, är endast till en del fullföljt
så långt, att vissa byggnader äro under tak. Särskilda åtgärder hava
emellertid vidtagits* för att skydda befintliga grunder och andra utförda
arbeten. För byggets räkning har inköpts ett större materialförråd,
omfattande bland annat 2,900,000 st. prima murtegel, 30,000 st.
håltegel för bjälklag, cirka 50,000 kubikfot trävirke, 15 ton armeringsjärn
och 21 ton galvaniserad plåt. Bokförda värdet av i förrådet be
-
17
tintliga inaterialier utgör enligt kasernbyggnadsnärnndens räkenskaper
612.000 kronor, oeli är förrådet för närvarande brandförsäkra! för
600.000 kronor.
Utgifterna för ifrågavarande kasernetablissemang liava eldigt
f rån kasernbyggnadsnämnden liämtade uppgifter hittills utgjort i avrundat
tal 1,720,000 kronor. Detta belopp fördelar sig på följande sätt:
Permanenta arbeten ...................................... 74g qqq ]jr
Provisoriska anläggningar .................................. 92 500
Bokiörda värdet av i förråd befintliga inaterialier............ 612,000 ,,
Bokförda värdet av i förråd befintliga inventarier............. 23,000
Administration ........................................ 52000
Dyrtidstillägg ............................29^500 ”
Kostnader på grand av uppskov med arbetena................ 100,000
På etablissemanget kommande del av kostnaderna för nämndens
expedition ............................................ 63,000 „
Summa kronor 1,720,000
l1 ör avveckling av arbetena vid Södra skånska infanteriregementets
ifrågavarande kasernetablissemang har 1919 års riksdag anvisat
ett belopp av 15,000 kronor. För enahanda ändamål har vidare riksdagen
anvisat pa tilläggsstat för ar 1921 ytterligare 10,000 kronor och
för år 1922 13,000 kronor ävensom för budgetåret 1923—1924 16,000
kronor. Därjämte har Ivungl. Maj :t av anslaget till extra utgifter
ställt till förfogande för samma ändamål 3,700 kronor. Till avveckling
av arbetena hava alltså hittills anvisats tillhopa 117,700 kronor.
Det för budgetåret 1923—1924 anvisade anslaget är, enligt från
kasernbyggnadsnämnden ingivet förslag, avsett att disponeras på följande
sätt:
En förvaltare, lön .......................... 2,700:_
» » dyrtidstillägg, cirka ........... 1,620:— 4,320: —
en nattvakt ........................................ 3 gpp._
en grovarbetare ..................................... 3 125:_
diverse expenser, otöratsedda utgifter, materialier m. m.,
för reparationer, brandförsäkring .................. 5,055:_ 16,000:_
Kronor 16,000: —
Enligt vad revisorerna erfarit, har arméns kasernbyggnadsnämnd
i skrivelse den 12 oktober 1923 hos Kungl. Maj :t gjort framställning
om, att materialförradet, som hotade att taga skada genom
den långvariga lagringen, måtte få tagas i anspråk för andra statens
byggnadsföretag.
Även revisorerna vilja på grund av sina vid besöket gjorda
iakttagelser och med hänsyn till de dryga kostnader, vilka åsamkats
statsverket för bevakning och underhåll av förrådet, såsom sin mening
framhålla, att det maste anses önskvärt, att materialförrådet snarast
möjligt kommer till användning på lämpligaste sätt.
Rev.-beräUetsä mg. statsverket för år 1922. I. 2
— 18 —
§ 9.
Varterg8
fästning.
Revisorerna hava avlagt besök vid Varbergs fästning.
Av 1920 års riksdag har för konservering av viss ur kulturhistorisk
synpunkt märklig del av fästningen anvisats ett reservationsanslagav
30,325 kronor. Detta konserveringsarbete har numera fullbordats.
Under ledning av Södra Sveriges statsarbeten hava under åren
1922 och 1923 dessutom utförts omfattande arbeten för restaurering
av fästningens yttermurar, vilka arbeten vid besöket ännu ej avslutats.
För restaureringen, vilken bedrivits såsom nödhjälpsarbete, hava
medel anvisats från anslagen till arbetslöshetens bekämpande. Kostnaderna
uppgingo, enligt vad revisorerna inhämtat, den 1 oktober-1923
till c:a 321,500 kronor. Dessa kostnader fördela sig på följande sätt:
arbetskostnad ..........
kostnad för arbetsledning
kostnader i övrigt ......
kr. 147.000: —
„ 21,500: —
„ 153 000: —
Summa kr. 321,500: —
Bland kostnader i övrigt ingå följande poster:
materiel ...........................................
familj ©understöd ...................................
ortstillägg .........................................
proviant ...........................................
kläder och skodon ...................................
sjukvård ..........................................
olycksfallsersättningar ..............................
arbetarnas resor ....................................
förläggningskostnader ...............................
ineffektiva löner ...................................
administrationskostnader ............................
65.000 kr.
3.000 „
2.000 „
14.000 „
1,000 ,.
4.000 „
1.000 „
5,500 „
38.000 „
2,000 „
17.000 „
Det torde böra framhållas, att samtliga sifferuppgifter endast äro
att betrakta som approximativa.
Antalet nödhjälpsarbetare har uppgått till inemot 100 man, och
förläggning för dem har ordnats å fästningen. Den 29 juni 1923 beslöt
arbetslöshetskommissionen, att ifrågavarande nödhjälpsarbete
skulle nedläggas. Vissa arbeten, som ansetts oundgängligen erforderliga,
skulle dock fullbordas och beräknas dessa vara färdiga den 1 december
1923. Kostnaderna för sistnämnda arbeten torde uppgå till
c :a 23,500 kronor.
Därest jämväl dessa kostnader medräknas, utgöra arbetskostnaderna
(inklusive arbetsledning), .................. kr. 180,000:
övriga kostnader ................................. „ 165,000. —
eller tillhopa kr. 345,000: —-
1!» -
Av det sammanlagda beloppet har 11,000 kronor ställts till förfogande
av medel under forsvarshuvudtiteln.
Att utgifterna under rubriken ”Övriga kostnader” kommit att
uppgå till så höga belopp, som förestående redogörelse utvisar, beror,
enligt vad revisorerna erfarit, bl. a. därpå, att vid arbetet anlitats
arbetare från åtskilliga i förhållande till Varberg avlägsna orter.
§ 10.
Revisorerna hava avlagt besök vid bageri- och magasinsavdelningarna
av arméns intendenturförråd i Stockholm.
Bageriavdelningen, som står under ledning av en civil verkmästare,
tillverkar mjukt bröd av olika sorter, huvudsakligen avsett
lör förbrukningen inom Stockholms garnison, ävensom hårt bröd.
Magasinsavdelningen, som förestås av en förvaltare vid intendenturkåren,
omhänderhar distributionen av proviantartiklar till
truppförband såväl inom som utom Stockholms garnison ävensom vården
av befintliga proviantförråd.
Vid besöket i magasinsavdelningen erforo revisorerna, att en del
av det där befintliga mjölet levererats från intendenturförrådet i
Boden, varifrån transporter av mjöl tid efter annan ske till intendenturförrådet
i Stockholm. Den senast anlända transporten, vilken betraktats
sjöledes, hade under färden kommit att skadas.
Då ifrågavarande transporter givetvis åsamka statsverket stora
kostnader, anse revisorerna det böra undersökas, huruvida icke avsättning
för spannmål eller mjöl från intendenturförrådet i Boden kan ske
i de nordligaste delarna av landet.
Därest emellertid detta icke låter sig göra i full utsträckning,
torde det i allt fall kunna ifragasättas, huruvida icke dessa transporter
böra ske genom statens järnvägars försorg.
Av från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter rörande antalet
lastade och tomma godsvagnsaxelkilometer å statens järnvägar, framgår
att en betydande tomdragning av godsvagnar sker från Boden
söderut. Det torde alltså för statens järnvägar vara ekonomiskt fördelaktigt
att ombesörja ifrågavarande transporter från Boden till
Stockholm, även om för dessa transporter en reducering av gällande
fraktsatser ägde rum. En dylik reducering torde nämligen vara nödvändig
för att transport medelst järnväg i stället för sjöledes skall
komma att ställa sig ekonomiskt gynnsam även för arméns vidkommande.
Det vore enligt revisorernas mening önskvärt, att underhandlingar
i sådant syfte upptoges mellan arméns vederbörande myndigheter
och järnvägsstyrelsen.
I övrigt har besöket icke givit anledning till särskilt uttalande.
Intendenturförrådets
i
Stockholm
bageri- och
magasinsavdelninga:
(kronobageriet).
20 —
Enskildas
inköp av
proviantartiklar
från kronans
förråd.
§ 11.
Enligt 22 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
armén och marinen, äger beställningshavare mot ersättning från kronans
vederbörande matinrättningar, förråd och dylika anstalter utbekomma
tillagad portion proviant-, beklädnads- och utrustningsartiklar,
ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka och reparera uniformspersedlar
och övrig tjänstutrustning, allt enligt bestämmelser, som
meddelats av Kung!. Maj :t.
Bestämmelser om utbekommande av proviantartiklar för arméns
vidkommande äro intagna i § 6 av fredsförplägnadsreglementet för
armén den 11 oktober 1907, i vilken §, enligt dess nuvarande lydelse
stadgats följande:
”Envar armén tillhörande person, med undantag av värnpliktig
och övertalig personal samt personal å reservstat eller i reserv, som
icke tjänstgör såsom rullföringsbefälhavare eller rullföringsbiträde,
äger rätt att för sig och hushållsmedlemmar, som av honom försörjas,
mot kontant ersättning utbekomma proviantartiklar, förvarade i kronans
magasin, i den utsträckning vederbörande regementschef, likställd
eller högre myndighet, som har uppsikt över förplägnaden, prövar
så kunna ske och med hänsyn till antalet hushållsmedlemmar m. m.
finner erforderligt, dock under villkor, att kronans rätt och fördel icke
i något avseende härigenom trädas för när.
Denna bestämmelse gäller likväl icke beträffande sådana artiklar,
kött, fläsk eller dylikt, från vilka vissa delar av bättre beskaffenhet
kunna avskiljas, och genom vilkas tillhandahållande på nämnda sätt
manskapet skulle kunna tänkas bliva kränkt i sin rätt.
Ersättningen för utbekomna proviantartiklar utgår efter taxa,
fastställd av den myndighet, under vilken magasinet lyder.”
Därjämte återfinnas i § 13, mom. 17—20 av gällande intendenturförrådsinstruktion
beträffande utlämning av proviant till enskilda följande
föreskrifter:
”17. För personal, som kan äga att mot ersättning utbekomma
proviantartiklar från regementets magasin, uttagas förnödenheterna
genom gemensamt av regementschefen godkänt ombud.
Å av regementschefen bestämda tider inlämnar ombudet till köksföreståndaren
proviantrekvisition.
18. Efter granskning av rekvisitionen, verkställer köksföreståndaren
i samband med proviantutdelning och med biträde av handräckningsmanskap
uppvägning och utlämning av provianten, som därefter
å rekvisitionen kvitteras av ombudet. Rekvisitionen förvaras sedermera
intill redovisningsårets slut av köksföreståndaren.
— 21 —
19. Vid utlämningen av provianten införes av köksföreståndaren
rekvisitionens slutsummor i proviantrekvisitionsjournalen, varefter
ombudet i journalen intygar proviantens emottagande.
20. Ersättning för rekvirerad proviant erlägges på sätt, som av
regementschefen bestämmes, samt utgår efter taxa, vilken fastställes
av regementschefen med ledning av regementets uppliandlingspris
och med tillägg av lämplig procent motsvarande avdamning o. d. Avskrift
av taxan insändes i sammanhang med avskrifter av gällande
leveranskontrakt till arméförvaltningen.”
Då revisorerna vid sin granskning av åtskilliga truppförbands
räkenskaper funnit, att den rätt att inköpa proviantartiklar, som sålunda
medgivits, i jämförelsevis stor utsträckning blivit tagen i anspråk,
hava revisorerna ansett det vara av intresse att något närmare
undersöka förhållandet mellan vederbörande truppförbands upphandlingspris
å en vara och det pris, som vid försäljning till enskilda debiterats
för samma vara. Revisorerna hava därför från några till Stockholm
förlagda truppförband införskaffat uppgifter rörande ifrågavarande
pris. I efterföljande bilagor A och B hava för tvenne truppförband
i Stockholm sammanförts uppgifter rörande nämnda under
hösten 1923 gällande upphandlings- och försäljningspris.
Av de gjorda sammanställningarna framgår, att skillnaden
mellan upphandlingspriset och försäljningspriset i allmänhet endast
utgör en procent av upphandlingspriset. Liknande förhållande hava
revisorerna konstaterat vara för handen beträffande ett flertal andra
truppförband. En sådan prissättning måste, enligt revisorernas mening,
i fråga om flertalet varuslag genom lagrings- och utvägningstörluster
åsamka statsverket avsevärda förluster.
Revisorerna måste finna det i hög grad anmärkningsvärt, att vid
bestämmandet av priser å olika varuslag vid försäljning till enskilda
tillbörlig hänsyn icke i enlighet med gällande författningsbestämmelser
tages till statsverkets intressen, och vilja för sin del framhålla angelägenheten
av, att sådana föreskrifter meddelas, att genom medgivandet
av nu berörda förmån att inköpa varor från kronans förråd statsverket
under alla förhållanden icke åsamkas direkta förluster.
Därjämte vilja revisorerna, med anledning av vad vid undersökningen
av denna fråga framkommit, uttala önskvärdheten av, att skärpt
kontroll utövas över att inköp av nu berört slag ske allenast för att
tillgodose behovet inom vederbörande befattningshavares eget hushåll.
22
Bil. A.
Taxa
å ersättning för proviantartiklar, som vid-----utlämnas till
enskilda under tiden 1 oktober 1923—31 mars 1924.
Artikelslag
Upphand- Tillägg
lingspris _
öre % öre
Summa
öre
Försäljn.-
pris
öre
Ant.
Blodpudding............ |
Kg. |
47 |
1 |
0,47 |
47,47 |
47,50 |
Bröd, fint................ |
84 |
2 |
0.68 |
34,68 |
35 |
|
Bröd, sirapslimpa. |
31 |
2 |
0 62 |
31,62 |
32 |
|
Bröd, torrt ............ |
43 |
2 |
0,86 |
43,86 |
44 |
|
Bröd, vete ............ |
39 |
2 |
0,78 |
39.78 |
40 |
|
Bönor, bruna ........ |
41 |
1 |
0,41 |
41,41 |
41,50 |
|
Cacao....................... |
75 |
1 |
0.75 |
75,75 |
76 |
|
Flott, stek- ............ |
80 |
1 |
0,80 |
80,80 |
81 |
|
Fläskkonserv ........ |
burk |
120 |
— |
— |
120 |
120 |
Gryn, havre- ........ |
kg- |
38 |
1 |
0,38 |
38,38 |
38,50 |
Gryn, ris-................ |
33 |
1 |
0,33 |
33 33 |
33,50 |
|
Gryn, sago- ............ |
61,80 |
1 |
0.62 |
62,42 |
62,50 |
|
Kaffe, orostat........ |
195 |
1 |
1,95 |
196,95 |
197 |
|
Korv, falu- ............ |
82 |
1 |
0.82 |
82,82 |
83 |
|
Korv, fläsk-............ |
72 |
1 |
0.72 |
72,72 |
73 |
|
Korv, kött- ............ |
71 |
1 |
0,71 |
71,71 |
72 |
|
Korv, stång-............ |
38 |
1 |
0,38 |
38 38 |
38 50 |
|
Lingon, torkade .... |
300 |
1 |
3 |
303 |
303 |
|
Lök, gul ................ |
32 |
1 |
0,32 |
32.32 |
32,50 |
|
Makaroner ............ |
66 |
1 |
0,66 |
66,66 |
67 |
|
Margarin, grädd- .. |
139 |
1 |
1.39 |
140,39 |
140,50 |
|
Margarin, växt..... |
116 |
1 |
1.16 |
117-16 |
117,50 |
|
Medvurst, kokt .... |
115 |
1 |
1,15 |
116,15 |
116,50 |
|
Medvurst, rökt .... |
235 |
1 |
2.35 |
237,35 |
237,50 |
|
Mjöl, potatis- ........ |
30 |
1 |
0,30 |
30,30 |
30,50 |
|
Mjöl, vete- ........... |
Ett öres |
tillägg till |
upphandlingspriset |
|||
Nypon, torkade .... |
250 |
1 |
2,50 |
252,50 |
252,50 |
|
Ost, helfet ............ |
200 |
2 |
4 |
204 |
204 |
|
Persikor ................ |
152 |
1 |
1,52 |
153,52 |
153,50 |
|
Peppar, krydd-, hel |
98 |
1 |
0,98 |
98,98 |
99 |
|
Peppar, vit, malen |
400 |
1 |
4 |
404 |
404 |
|
Potatis .................... |
7,08 |
2 |
0,15 |
7,23 |
7.30 |
|
Reservbröd ............ |
43 |
2 |
0,86 |
43,86 |
44 |
|
Reservchoklad........ |
port. |
10 |
— |
— |
10 |
10 |
Armékonserv ........ |
st. |
23 |
— |
— |
23 |
23 |
Russin .................... |
kg. |
135 |
1 |
1,35 |
136 35 |
136,50 |
Saft, sur ................ |
45 |
1 |
0,45 |
45.45 |
45.50 |
|
Salt, fint ................ |
6,50 |
1 |
0,07 |
6,57 |
7 |
|
Senap, malen ...... |
178 |
1 |
1,78 |
179,78 |
180 |
|
Sill, salt, Islands- |
27,85 |
1 |
0,28 |
28,13 |
28,20 |
|
Sirup ........................ |
29 |
1 |
0,29 |
29 29 |
29,50 |
|
Sviskon.................... |
88 |
1 |
0 88 |
88,88 |
89 |
|
Sylta, kalv-............ |
67 |
1 |
0.67 |
67.67 |
68 |
|
Thé............................ |
465 |
]/2 |
2,33 |
467 33 |
467,50 |
|
äpplen, ring- ........ |
138 |
1 |
1,38 |
139,38 |
139 50 |
|
Äpplemos, osockr. |
60 |
1 |
0,60 |
60,60 |
61 |
|
Ärter, gröna............ |
38 |
1 |
0,38 |
38,38 |
38,50 |
|
Ärter, gula ............ |
24,75 |
1 |
0,25 |
25 |
25 |
|
Ättiksyra ................ |
lit. |
118 |
Va |
0,59 |
118,59 |
119 |
Blåbär, torkade .... |
kg- |
165 |
l |
1,65 |
166,65 |
167 |
23 —
Bil. B.
Taxa
u ersättning för proviant- och furageartiklar, som vid -utlämnas till enskilda under tiden 1/10 1923—31/3 1924.
Artikel slag |
Upphandlings |
Tillä g |
Summa |
Försäljn.-pris pr kg. |
Anteckningar |
Armékonserv, fläsk port. |
12 |
*)i |
13 |
13 |
*) För samtliga |
Armékonserver........ st. |
23 |
i |
24 |
24 |
omkring 1 % |
Aprikoser ................ kg. |
165 |
2 |
167 |
167 |
|
Blodpudding......... |
47 |
1 |
48 |
48 |
|
Bröd, hårt................ „ |
43 |
1 |
44 |
44 |
|
Bröd, mjukt fint .... „ |
34 |
l |
35 |
35 |
|
Bröd, vete- .............. |
39 |
1 |
40 |
40 |
|
Bönor, bruna............. |
42 |
1 |
43 |
43 |
|
Chokolad, sockrad.. „ |
164 |
2 |
166 |
166 |
|
Fruktmos ............... „ |
85 |
i |
86 |
86 |
|
Fisk, färsk............... ,, |
— |
— |
Upphandlings- |
||
Gryn, havre-............ „ |
38 |
i |
39 |
39 |
priset + 1 % |
Gryn, ris- ............... „ |
33 |
i |
34 |
34 |
|
Gryn, sago- ............ „ |
61,5 |
0,5 |
62 |
62 |
|
Kaffe, rostat............ „ |
235 |
2 |
237 |
237 |
|
Kakaopulver............ ,. |
69 |
1 |
70 |
70 |
|
Korv, falu- ............ ,, |
70 |
1 |
71 |
71 |
|
Korv, fläsk- ............ „ |
68 |
1 |
69 |
69 |
|
Korv, stång-............ ,, |
36 |
1 |
37 |
37 |
|
Korv, medvurst rökt „ |
235 |
2 |
237 |
237 |
|
Lingonsylt................ „ |
85 |
1 |
86 |
86 |
|
Makaroner................ ,, |
68 |
1 |
69 |
69 |
|
Mjöl, vete-................ ,, |
34.4 |
0,6 |
35 |
35 |
|
Margarin................... |
122 |
1 |
123 |
123 |
|
Ost ............................ „ |
200 |
2 |
202 |
202 |
|
Potatis .................... „ |
7,08 |
0,02 |
8 |
8 |
|
Plommon.................... „ |
115 |
2 |
117 |
117 |
|
Päron, torkade.......... |
160 |
2 |
162 |
162 |
|
Ku8sin........................, |
139 |
1 |
140 |
140 |
|
Saft, söt.................... , |
125 |
2 |
127 |
127 |
|
Sill, salt.................. , |
27,85 |
0, 15 |
28 |
28 |
|
Socker, strö-............ , |
82 |
2 |
84 |
84 |
^4 % ej här upp- |
Socker, bit- ............ , |
98 |
2 |
100 |
100 |
r tagen kassa- |
Sylta, kalv- ............ |
69 |
1 |
70 |
70 |
1 rabatt |
TM ............................. |
390 |
4 |
394 |
394 |
|
4gg ........................... |
— |
— |
_ |
_ |
Upphandlings- |
Äpplen, torkade ....., |
145 |
1 |
146 |
146 |
priset + 1 % |
Arter, gula................ „ |
24, 75 |
0,26 |
25 |
25 |
§ 12.
Vid de besök revisorerna avlagt vid armén tillhörande truppför- TillverkaiBg
band hava åtskilliga klagomål försports däröver att genom arméför- av
valtningens försorg till truppförbanden levererade stövlar icke varit n''
av fullgod beskaffenhet samt i vissa fall av sämre kvalitet än de persedlar
av ifrågavarande slag, som tidigare upphandlats direkt genom
regementsförvaltningens försorg eller ock tillverkats vid vederbörande
truppförbands egna verkstäder.
— 24 —
För att utröna huruvida dessa anmärkningar kunde anses befogade
hava revisorerna från ett av de truppförband, vid vilka revisorerna
avlagt besök, nämligen Kronprinsens husarregemente, införskaffat
prov å ridstövlar, som tillhandahållits regementet från intendenturförrådet
i Stockholm.
Revisorerna hava vid statens provningsanstalt låtit verkställa
undersökning å kvaliteten av lädret i de från intendenturförrådet levererade
ridstövlarna, varvid provningsanstalten gjort jämförande prov
med av anstalten i allmänna marknaden inköpt läder. Av provningsanstaltens
utlåtande i ärendet framgår ”att:
1. sulan på ena stöveln ägde normal hållfasthet mot avnötning.
2. sulan på andra stöveln hade knappast hälften av normal hållfasthet
mot avnötning.
3. Ovanlädret i båda skaften ägde en skiktad, delvis grovfibrig
och lös beskaffenhet; vid nötning visade det benägenhet att starkt
rugga upp sig om det tunna ytskiktet genom nötning eller på annat
sätt blivit sårat eller avlägsnat. I båda dessa avseenden visade sig
ovanlädret i stövlarna vara av betydligt sämre beskaffenhet än det av
anstalten för jämförelse inköpta lädret.”
Med anledning av vad sålunda förekommit vilja revisorerna
framhålla angelägenheten av att noggrann kontroll utövas över att vid
central upphandling levererade persedlar äro av fullgod beskaffenhet
så att icke berättigade anmärkningar mot deras kvalitet kunna framställas.
§ 13.
Fastställandet I avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
sättnhigSför civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
tjänstebostad marinen den 29 juni 1921 (nr 338) stadgas i 19 § 2 mom., att ersättning
^personal!* för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan finnes anordnad, skall bestämmas med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet och fastställas
av arméförvaltningens fortifikationsdepartement, resp. marinförvaltningen
på förslag av vederbörande chef, resp. stationsbefälhavare.
Därjämte finnas i samband med övergångsbestämmelserna
till nämnda reglemente utfärdade vissa föreskrifter, som avse
att reglera hyresersättningen i sådana fall, då vederbörande beställningshavare
tilldelats större bostadslägenhet än som kan anses vara
för honom erforderlig.
Vid den granskning, revisorerna underkastat fastställandet av
hyror för tjänstebostäder åt personal, tillhörande fjärde arméfördelningen,
har det väckt revisorernas uppmärksamhet, att dessa hyror
genomgående bestämts till belopp, som måste anses mycket låga.
— 25 —
Revisorerna hava i detta hänseende ansett sig böra meddela följande
uppgifter rörande liyresersättning för tjänstebostäder i Stockholm:
-
T3 |
G |
Hd |
bp G |
Inne- |
|||||||||||||
Plats |
g G |
P ''&) |
Kök |
-5 a |
rO B |
B G u |
d |
.2 > |
>> ■d |
cö bD |
•CÖ bc’L |
Hyra |
(73 03 Cj |
hava- rens |
|||
Ph |
G |
o O |
ci |
ci K |
:cö * |
£ |
O |
O |
:cö |
d |
tjänste- |
||||||
►"G |
Eh |
5 |
1922 |
1923 |
grad |
||||||||||||
Karlberg, v:a |
10 |
1 |
1 |
339 |
l |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
600 |
1.360 |
1.668 |
1 tr. |
II |
Överste- löjtnant |
D:o ........ |
6 |
l |
1 |
169 |
l |
1 |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
1.020 |
1.260 |
i „ |
II |
Kapten |
D-o |
7 |
l |
1 |
162 |
l |
1 |
l |
1.190 |
1.440 |
9 |
II |
Rytt- mästare |
|||||
^ ?! |
|||||||||||||||||
Stockholms |
|||||||||||||||||
tygstation.. |
6 |
1 |
1 |
209 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
-- |
— |
1.656 |
1 „ |
I |
General- major |
D:o bostads- |
|||||||||||||||||
flygeln........ |
8 |
l |
1 |
284 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1.476 |
1 V |
II |
Överste |
D:o bostads- |
|||||||||||||||||
flygeln........ |
7 |
1 |
1 |
192 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1.092 |
n. b. |
III |
Major |
Svea livgarde D:o S.v. ka- |
2 |
— |
1 |
49 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
■— |
— |
396 |
3 tr. |
II |
Fan- junkare |
sernflygeln |
3 |
— |
1 |
91 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
540 |
3 „ |
II |
Förråds- förval- |
Svea ingen- |
tare |
||||||||||||||||
iörkårs be-fälsbyggn:d |
5 |
1 |
1 |
143 |
1 |
— |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
978 |
1 „ |
III |
Kapten |
D:o befäls- |
Fort. |
||||||||||||||||
byggnad .... |
4 |
— |
1 |
96 |
1 |
— |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
672 |
2 „ |
III |
kass. |
Då revisorerna ansett de grundsatser, som av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement synas hava tillämpats vid fastställandet
av hyror för tjänstebostäder, icke stå i god överensstämmelse med gällande
författningsföreskrift, hava revisorerna funnit sig böra bringa
detta förhållande till riksdagens kännedom.
§ 14.
Revisorerna hava avlagt besök vid vissa i Stockholms skärgård
belägna befästningsanläggningar.
Dessa anläggningar, som ingingo i den i samband med antagandet
av 1914 års härordning godkända kustbefästningsplanen, påbörjades
Besök vid
vissa befästningsanläggningar
i
Stockholms
skärgård.
Kustartilleriets
förläggning
ä.
Värmdö.
Räkenskaper
för marinstaben
och sjökrigshistoriska
samlingarna.
Upphandling
av skrivmaterialier
vid
flottans station
i Karlskrona.
år 1916. År 1918 blevo arbetena på grund av Kungl. Maj:ts beslut
avbrutna, men hava återupptagits i enlighet med beslut av 1921 års
riksdag.
Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.
§ 15.
Vid besök, som revisorerna avlagt vid kustartilleriets förläggning
å Värmdö, lade revisorerna märke till, att de i det s. k. Oscar-Fredriksborgstornet
inrymda logementen ur hygienisk synpunkt icke kunde
anses fylla berättigade anspråk.
§ 16.
Vid sin granskning av räkenskaperna för marinstaben och sjökrigshistoriska
samlingarna hava revisorerna lagt märke till, att verifikationerna
i stor utsträckning sakna attester, vilket enligt revisorernas
mening icke kan anses överensstämma med god ordning i redovisningsväsendet.
§ 17.
I ”Program för upphandling och leverans av skrivmaterialier för
Kungl. flottans station i Karlskrona räkning under år 1923” återfinnas
följande bestämmelser:
”Rekvirerade inaterialier skola tillhandahållas snarast möjligt
och senast dagen efter ingången rekvisition omkostnadsfritt å av rekvirenten
anvisad plats. Leverantör, som ej innehar huvudaffär i
Karlskrona, är skyldig att tillhandahålla varorna från upplag eller inrättad
filial härstädes.
Anbud å nu ifrågavarande leverans, som är avsedd att utföras
utan uppdelning på flera leverantörer, emottagas i Stationsbefälhavarens
civilexpedition och skola vara dit inkomna senast den 5 december
1922 kl. 12 middagen. Anbudsgivare är bunden av sitt anbud t. o. m.
den 11 december 1922.”
Genom de sålunda meddelade föreskrifterna synas alltså anbudsgivare,
som icke i Karlskrona har egen affär, upplag eller filial, vara
utesluten från att ingiva anbud, varjämte bestämmelserna synas utesluta
att en uppdelning av leveransen å flera leverantörer kunde äga
rum.
Med anledning härav anse sig revisorerna böra framhålla angelägenheten
av att vid infordrande från statens myndigheter av anbud
å leveranser till kronan ej sådana bestämmelser meddelas, varigenom
fri konkurrens leverantörerna emellan förhindras eller försvåras.
IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet
F örslagsanslagen.
Merutgift som |
Behållning som |
|||
ersatts av kassa- |
tillförts kassa- |
|||
Riksstat en. |
belopp |
fonden |
fonden |
|
1. |
3. Departementet ....... |
304,000: — |
— |
13.618:22 |
2. A. |
1. Arméförvaltningen |
550,136:-- |
8,565: 75 |
_ |
3. Avlöning till personal |
||||
vid staber och trupp- |
||||
förband m fl....... |
39,273.000: — |
1,365,379: 01 |
— |
|
5. Extra lönetillägg..... |
125: — |
— |
— |
|
7. Dagavlöningstillägg åt |
||||
indelt. manskap ..... |
115,000: — |
336:50 |
— |
|
8. Mötesbidrag ......... |
35,000: — |
93,618:49 |
— |
|
10. Arméns reservstater .. |
512,300: — |
— |
56,544: 25 |
|
11. Arméns personal över |
||||
stat ................ |
360,000: — |
8.694: 60 |
— |
|
12. Rese- och traktaments- |
||||
penningar .......... |
450,000: — |
— |
30,816: 56 |
|
13. Höjning av dagtrakta- |
||||
mentena ............ |
550.000: — |
148.827:09 |
- .. |
|
14. Rese- och traktaments- |
||||
kostnader m. m. för |
||||
hästuttagningsnämn- |
||||
dernas ordförande .. |
100.000: — |
_ |
9,191: 34 |
|
15. F1 yttningsersättning .. |
230^000: — |
5,806: 59 |
||
B. |
1. Penningbidrag och pen- |
|||
ningtillskott ........ |
4.019,824: — |
399.320: 75 |
— |
|
2. Understöd åt vissa värn- |
||||
pliktigas familjer .... |
471,800: — |
— |
51,948: 36 |
|
3. Inskrivnings-, mön- |
||||
strings- och färdkost- |
||||
nåder m. m......... |
525.300: - |
1,441,399: 93 |
— |
|
C. |
11. Tryckningskostnader .. |
120.500: — |
343,549: 95 |
— |
D. |
1. Mathållning ......... |
6.406,589: — |
2,556,789: 11 |
_ |
9. Fnragering .......... |
4,036,550: — |
1,199,561:98 |
_ |
|
11. Drift och underhåll av |
||||
person au torn ob i le r ... |
66,000: — |
— |
3,389: 34 |
|
13. Vinterrekrytskola vid |
||||
Södra skånska infante- |
||||
riregementet ........ |
26,500: — |
'' 29,467: 98 |
— |
— 28 —
Anvisat belopp |
Merutgift som |
Behållning som |
|
E. 2. Arméns bakteriologiska |
8,000: — |
— |
7,804: — |
G. 10. Inköp eller expropria-tion av enskild mark |
18,000: — |
16,044: 54 |
|
II. 1. Ersättning för rustning |
400,000: — |
123,914: 88 |
|
3. Kommittéer och utred-ningar genom sakkun-niga ............... |
200,000: — |
120,641:01 |
|
4. Semester åt vid lantför-svaret anställda arbe-tare ............... |
100,000: — |
35,485: 34 |
|
A. 1. Marinförvaltningen |
222,670: — |
7,091: 34 |
— |
3. Avlöning till personal |
15,903,000: — |
459,778:10 |
|
5. Extra lönetillägg ---- |
500: — |
— |
328: — |
6. Personliga lönetillägg .. |
3.000: — |
265: 30 |
— |
7. Rekryteringskostnader |
166,650: — |
— |
76,845:11 |
8. Marinens reservstat .. |
39 111: — |
— |
3,672: 21 |
9. Marinens reservpersonal |
119,017: — |
— |
52,831:97 |
10. Rese- och traktaments-penningar .......... |
100,000: — |
12,431:85 |
— |
11. Höjning av dagtrakta-menten ............ |
30,000: — |
__ |
3,900: 48 |
12. Flvttningsersättning .. |
45,000: — |
9,807:32 |
— |
B. 1. Penningbidrag och pen-ningtillskott ........ |
520,000: — |
— |
14,379:85 |
2. Understöd åt vissa värn-pliktigas familjer .... |
20,000: — |
25,997: 92 |
— |
3. Inskrivnings-, mön- strings- och färdkost-nader m. m.......... |
75,000: — |
154,711:95 |
_ |
C. 3. Skrivmaterialier och expenser m. m....... |
325,000: — |
30,289: 12 |
_ |
4. Tryckningskostnader .. |
80,602: — |
2,896: 70 |
— |
D. 1. Förplägnad .......... |
2,300,000: — |
59,366: 84 |
— |
4. Bränsle, lyse, vatten, |
625.085: — |
165,824: 16 |
|
F. 1. Sjukvård för marinen |
119,670: — |
192,185: — |
— |
I. 1. Utgivande av läroböc-ker, beskrivningar, reglementen och in-struktioner m. m..... |
16,000: — |
4,673: 38 |
29 —
I. 3. Kommittéer och utred-ningar genom sakkun-niga ............... 4. Ersättning för rust- ning och rotering .... 5. Semester åt vid sjöför- svaret anställda arbe-tare ............... J. 2. Ålderstillägg åt sjökarte-verkets civila personal |
Anvisat belopp |
Merutgift som |
Behällning som |
65,000: - 2,355: —- 125,000: -- 7,000: — 9,000: — |
21,260: 48 5,999: 96 217: 65 |
12,907: 02 828:34 |
|
Säger |
79,797,284:- |
8.300,683: 43 |
1.088,522:19 |
T illäggs st åt en. 1. E. 4. Inlösen av vissa bygg- nader å Kevinge hed 2. F. 2. Tillfällig löneförbätt- ring för viss personal 3. 1. Ökade kostnader för traktamenten ....... 2. Dyrtidstillägg åt be-fattningshavare i sta-tens tjänst .......... |
37,000: — 41,000: — 100,000: — 16,500,000:- |
2,411:26 7,488,567: 84 |
1,622: 58 14,891:41 |
Summa |
16 678 000:- |
7,490,979: 10 |
16,513: 99 |
Summa kronor |
96,475,284: - |
15,791.662: 53 |
1.105,036: 18 |
§ 18.
Enligt vad som framgår av förestående specifikation å fjärde Fjärde huvudhuvudtitelns
förslagsanslag, hava vissa av dessa anslag under redo- g^gaånsiag.
visningsåret i betänklig grad överskridits. Den merutgift, som för
dessa anslags vidkommande ersatts av kassafonden, utgör 15,791,662
kronor 53 öre, medan åter kassafonden tillförts överskottsmedel från
samma anslag med allenast 1,105,036 kronor 18 öre. Då överskridanden
å dessa anslag årligen äga rum i betydande omfattning, hava revisorerna
ansett sig böra fästa riksdagens uppmärksamhet å detta förhållande.
Djurgårds
kommis
sionen.
Historik.
§ 19.
Revisorerna hava ansett det äga intresse för riksdagen att erfara
resultatet av den verksamhet, närmast i fråga om tomtförsäljningar,
som under en följd av år bedrivits av den s. k. Djurgårdskommissionen.
För att belysa frågan hava revisorerna ansett sig böra till en början
lämna en historisk, huvudsakligen ur Djurgårdskommissionens år 1921
avgivna tioårsberättelse hämtad redogörelse för kommissionens tillkomst
och uppdrag.
Vid förberedande förhandlingar mellan staten och Stockholms
stad rörande reglering av de områden, som vid mitten av 1880-talet disponerades
av gardesregementena, uppställde Stockholms stadsfullmäktige
genom beslut den 8 november 1884 såsom villkor för de föreslagna
anordningarnas genomförande, att på staden utan ersättning
överlätes äganderätten till den mark, som skulle tagas i anspråk för
föreslagna nya gator eller gatudelar, samt att staden icke drabbades av
någon kostnad för nämnda nya gators eller gatudelars fullständiga
ordnande med avloppsledning och tuktad sten i både kör- och gångbanor,
de senare inom huggna kant- och rännstenar. Köparna av de
tomter inom ifrågavarande områden, som vore avsedda till försäljning,
skulle, enligt stadsfullmäktiges mening, ersätta kostnaden för gatornas
fullständiga ordnande genom att för tomterna erlägga köpeskillingar,
som fastställts med hänsyn till att av desamma skulle bestridas nyssnämnda
kostnad.
De villkor, som sålunda uppställts av stadsfullmäktige, inflöto
i Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen den 20 februari 1885 angående
försäljning av viss kronan tillhörig, till gardesregementena upplåten
mark m. m. (n:r 35). I denna proposition föreslog Kungl. Maj :t
riksdagen att besluta, att vissa kronan tillhöriga områden i Ladugårdslands
församling i Stockholm finge, i den ordning Kungl. Maj :t kunde
pröva lämpligt, för kronans räkning föryttras, ävensom med anledning
härav finge till gator kostnadsfritt upplåtas åt Stockholms stad under
äganderätt den mark, som vore till gator och gatudelar avsedd, dock
under förbehåll i avseende å försäljningen att densamma så ordnades,
att för de områden, som komme att föryttras, erhölles en köpeskilling,
motsvarande, då däri inberäknades de kostnader för gators ordnande,
som antagits böra drabba köparne, ett medelpris av minst fem kronor
för varje kvadratfot.
Omförmälda villkor godtogos icke av riksdagen. Riksdagen yttrade
nämligen (skrivelsen n:r 77), att riksdagen hyste tvekan, huruvida
det kunde vara av behov påkallat, att, såsom föreslagit blivit, till Stockholms
stad kostnadsfritt och utan något motsvarande vederlag upplåta
så stora områden, som ifrågasatt blivit, och anhöll riksdagen hos
Kungl. Maj :t om förnyad undersökning ifråga om omfånget av och
;si
villkoren lör de upplåtelser till Stockholms stad, som kunde filmas erforderliga.
Riksdagen medgav visserligen genom samma skrivelse
den av Kungl. Maj :t föreslagna tomtförsäljningen men godkände icke,
som Kungl. Maj:t föreslagit, ovillkorligt, att gatumarken finge kostnadsfritt
upplåtas, utan medgav, att dylik mark finge upplåtas på
villkor, som Kungl. Maj :t ägde bestämma. Riksdagen lade sålunda
i Kungl. Maj :ts hand att med Stockholms stads myndigheter söka
träffa överenskommelser på för kronan fördelaktigare villkor.
Förda förhandlingar i saken gåvo emellertid till resultat att
någon ändring i stadsfullmäktiges villkor icke stode att vinna, utan
godkändes dessa genom kungl. brev till arméförvaltningens fortifikationsdepartement
den 2 oktober 1885 angående försäljningen av gardesregementenas
tomter och upplåtelse av mark till gator m. m.
De sålunda givna grunderna för områdenas exploatering fingo
betydelse för framtida överenskommelser rörande försäljning av tomter
å Norra Djurgården.
I sin till Kungl. Maj :t den 2 juni 1901 avlåtna underdåniga skrivelse
ifråga om Kungl. Maj :ts proposition om ny härordning yttrade
riksdagen, bland annat, hurusom vidkommande de med den nya härordningen
förenade extra utgifter och särskilt den betydligaste av
dem, nämligen den beräknade kostnaden för uppförande av kaserner,
vilken utgift erfordrades efter hand under åren 1902—1908, riksdagen
nigalunda ville förneka, att, om tillgång till bestridande av denna utgift
skulle beredas allenast genom skattemedel, sådant kunde åtminstone
emellanåt varda betungande. Då här emellertid gällde att åt staten
anskaffa fastigheter, vilka med nödiga underhållskostnader under
eu längre tid komme att äga bestånd, kunde det ifrågasättas huruvida
icke för beredande av tillgång till ifrågavarande utgift det skulle vara
lämpligt att avyttra annan staten tillhörig, icke inkomstgivande fastighet,
vilken icke vore för sitt dittills avsedda ändamål oundvikligen erforderlig,
men för vilken med hänsyn till läget en betydande köpeskilling
kunde påräknas. Sålunda borde, enligt riksdagens åsikt, exempelvis
vissa delar av det kronan tillhöriga, norr om Djurgårdsbrunnsviken
och Djurgårdskanalen belägna, vidsträckta området kunna med fördel
för staten försäljas.
Med anledning härav uppdrogs genom Kungl. brev den 8 april
1902 åt en kommitté (den s. k. Ladugårdsgärdeskommittén), bland
annat,
att, efter föregången utredning, avgiva yttrande, huruvida några
och, i så fall, vilka av de kronan tillhöriga områden inom den s. k.
Norra Djurgården med Ladugårdsgärdet lämpligen kunde styckas
och, indelade i tomter, försäljas, samt angiva, vilka av dessa områden
borde till försäljning i första rummet ifrågakomma, ävensom vei‘k
-
— 32
ställa beräkningar ifråga om beloppet av den inkomst, som genom
en dylik försäljning kunde för statsverket uppstå;
att tillika avgiva förslag å sådan i Stockholms närhet belägen
plats, som, under förutsättning att Ladugårdsgärdet i framtiden icke
komme att användas såsom övningsområde för de i Stockholm förlagda
truppförband, kunde anses lämpligt såsom övningsfält för dessa
trapper.
I sitt med anledning härav den 19 maj 1903 avgivna utlåtande
hemställde kommittén, bland annat
att Norra Djurgården måtte, så snart ske kunde, till försäljning
upplåtas;
att försäljningen måtte ske successivt, i den mån gatorna ordnades
och byggnadsverksamheten fortskrede;
att de områden, vilka kunde för truppernas övningar undvaras,
eller trakterna närmast norr och öster om Östra stationen ävensom
mellan Valhallavägens förlängning och Djurgårdsbrunnsviken samt
Djurgårdskanalen först måtte upplåtas till bebyggande;
att därest Norra Djurgårdens försäljning bleve beslutad, såsom
nytt övningsfält för de i Stockholm förlagda truppförbanden måtte
utses det sedermera s. k. Järvafältet samt
att kostnaderna för inköp av detta fält och för uppförandet därstädes
av nya byggnader för militära ändamål måtte, i den mån andra
tillgångar icke därtill funnes tillgängliga, bestridas av medel, som inflöte
genom Norra Djurgårdens försäljning.
Med anledning av kommitténs framställning föreslog Kungl.
Maj :t genom proposition den 7 april 1905 (n:r 114) ldksdagen medgiva,
bland annat, att två å den vid propositionen bilagt protokoll över lantförsvarsärenden
för samma dag fogade karta särskilt utmärkta områden
av Norra Djurgården, belägna det ena söder om Valhallavägens
förlängning åt öster och det andra norr om Djurgårdsbrunnsviken,
finge med undantag av omkring 3,000 kvadratmeter utav Skogsinstitutets
dåvarande tomt, på detta sätt kronan avhändas, att därav till
Stockholms stad kostnadsfritt med äganderätt upplåtas de delar, som
eldigt en blivande stadsplan för dess områden erfordrades till gator,
torg och allmänna platser, ävensom angränsande vattenområde, samt
att de återstående delarna försäljas i den ordning, Kungl. Maj :t bestämde.
I förenämnda protokoll yttrade föredragande departementschefen
bland annat följande:
”Eldigt underdånig skrivelse den 1 innevarande månad hava
stadsfullmäktige förklarat sig vilja medgiva stadsplanens utsträckning
över Norra Djurgården på följande villkor:
33 —
1 :o) den över området upprättade stadsplanen skall, innan den
underställes lvungl. Maj :ts fastställelse, vara av Stockholms stadsfullmäktige
godkänd;
2:o) gator, torg och allmänna platser skola med full äganderätt
till staden överlåtas och överlämnas i planerat skick, enligt av stadsfullmäktige
godkända profiler; och skall, där rätten till vattnet utmed
de områden, som intagas i stadsplanen, finnas tillhöra Kungl. Maj :t
och kronan, jämväl denna rätt överlåtas å staden;
3:o) tomter för byggnader för allmänt behov, såsom kyrkor,
skolhus och sjukhus, ävensom för allmänna parker och planteringar
skola i stadsplanen finnas reserverade och i mån av behov med full
äganderätt kostnadsfritt överlåtas på staden;
4:o) i gator och andra allmänna platser erforderliga trummor
och ledningar för spill- och regnvattens avledande utföras enligt av
drätselnämnden godkänd plan genom stadens försorg på kronans bekostnad
;
5:o) gas- och vattenledningsrör nedläggas genom stadens försorg
och på dess bekostnad i den mån byggnadsverksamheten fortskrider
kvarter efter kvarter, räknat från redan bebyggd stadsdel. Om
däremot dylika ledningar påkallas utöver vad som betingas av den
kvarter efter kvarter fortskridande byggnadsverksamheten, skall särskild
överenskommelse träffas om villkoren för deras anläggning;
6:o) de provisoriska åtgärder, som behöva vidtagas för att gator
och allmänna platser under byggnadsperioden skola kunna upplåtas för
trafik, verkställas genom stadens försorg på kronans bekostnad;
7 :o) gator och allmänna platser skola, sedan de blivit försedda
med ledningar av ovan angivna slag ävensom med ledningar för andra
ändamål såsom för telefoner eller framledande av elektrisk ström,
förses med permanent beläggning, vilken utföres genom stadens försorg
på kronans bekostnad.
Med permanent beläggning förstås: i körbanan tuktad sten, trä,
asfalt eller därmed fullt jämförligt material; i gångbanor tuktad sten,
cement, klinkert eller andra därmed fullt jämförliga ämnen, varjämte
dessa gångbanor skola vara lagda inom huggen kant- och rännsten;
samt
8:o) sedan gatorna blivit belagda på nyss nämnt sätt, åligger det
staden att för all framtid underhålla och belysa desamma, på sätt vederbörande
myndighet kan komma att bestämma.
Samma förbehåll, som borde gälla för stadsplanens utvidgning
över hela Norra Djurgården, funne stadsfullmäktige i tillämpliga
delar vara på sin plats, även om endast en del av området skulle närmast
ifrågakomma till intagande i stadsplanen. ’ ’
Rev.-berättehe ang. statsverket för år 1922. I.
3
— 34 —
Försäljningen av omförmälda områden av Norra Djurgården
medgavs av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. I sin
skrivelse härom (n:r 159) anförde emellertid riksdagen bland annat,
följande:
”Vad det föreslagna användandet av områden å Norra Djurgården
beträffar, har riksdagen, som förutsätter, att denna angelägenhet
kommer att så bedrivas, att kronans bästa i möjligaste mån tillgodoses,
ansett, att i huvudsak samma villkor i avseende å gaturegleringar
m. m., som uppställdes vid den år 1885 beslutade försäljningen
av den till gardesregementena upplåtna mark, må göras gällande vid
nu förestående uppgörelse; och har riksdagen i överensstämmelse härmed
ansett sig böra erinra, att några av de utav Stockholms stadsfullmäktige
i skrivelse till Eders Kungl. Maj :t den 1 nästlidna april
uppställda villkor för medgivande av stadsplanens utsträckning över
Norra Djurgården icke synas antagliga.
I första punkten av dessa villkor angives, att ”den över området
upprättade stadsplanen skall, innan den underställes Kungl. Maj :ts
fastställelse, vara av Stockholms stadsfullmäktige godkänd.”
Häremot har riksdagen velat anmärka, att visserligen Stockholms
stadsfullmäktige böra äga att för sin del godkänna den stadsplan,
som kommer att över ifrågavarande område av vederbörande upprättas,
och av överintendentsämbetet för Eders Kungl. Maj :t framläggas,
men att hinder därav icke böra möta för omradenas ordnande eftei
den stadsplan Eders Kungl. Maj :t kan finna skäligt slutligen fastställa.
I andra punkten av dessa villkor lämnas föreskrifter om att
gator, torg och allmänna platser skola med full äganderätt överlåtas
till staden, som även tillförsäkras rätt till vattnet, när området stöter
därintill. Häremot har riksdagen icke något att erinra. Men villkoret
i tredje punkten, eller att ”tomter för byggnader för allmänt behov,
såsom kyrkor, skolhus och sjukhus, ävensom för allmänna parker och
planteringar skola i stadsplanen finnas reserverade och i mån av behov
med full äganderätt kostnadsfritt överlåtas på staden”, synes riksdagen
vara av obestämbar räckvidd och i övrigt innebära anspråk, som
vida överstiga vad förut vid gardestomternas försäljning i sådant hänseende
bestämdes.
Då emellertid dessa villkor uppenbarligen äro framställda under
förutsättning att ej allenast de nu ifrågavarande områdena utan hela
Norra Djurgården komme att införlivas med staden, torde från stadsfullmäktiges
sida svårigheter icke komma att uppställas mot en uppgörelse
i överensstämmelse med de av riksdagen härom gjorda erinringar.
”
Efter det förhandlingar torts med Stockholms stad med anledning
av vad riksdagen uttalat angående tredje punkten i de av stadsfullmäktige
den 1 april 1905 uppställda villkoren för stadsplanens utsträckning
över Norra Djurgården, medgåvo stadsfullmäktige genom
beslut den 19 september 1910, att beträffande nu ifrågavarande områden^
a Norra Djurgården, det i tredje punkten angivna villkoret finge
utgå. Övriga punkter i omskrivna villkor fastställdes däremot oförändrade.
^ I öi verkställandet av riksdagens beslut tillsattes den 25 augusti
1905 en särskild ”kommission för handhavande av frågor rörande nytt
övningsfält för de i Stockholm förlagda truppförbanden m. m.” (den
s. k. Ladugårdsgärdeskommissionen). Denna erhöll i uppdrag bland
annat att låta uppgöra förslag till stadsplan för de områden av Norra
Djurgården, vilka enligt riksdagens ifrågavarande beslut skulle upplåtas
till försäljning, varvid hänsyn borde, särskilt vid fråga om anläggande
av avloppsledningar m. m., tagas till en framtida tomtindelning
av hela det s. k. Ladugårdsgärdet.
Sedan kommissionen med anledning härav den 26 oktober 1906
inkommit med förslag till stadsplan för vissa delar av Norra Djurgården,
erhöll kommissionen den 16 november 1906 i uppdrag att så snart
ske kunde till Kungl. Maj :t inkomma med fullständig utredning och
förslag rörande upplåtelse av ytterligare områden av Norra Djurgården
till försäljning och bebyggande under iakttagande att de delar av
. adugardsgärdet, vilka vore upplåtna till övningsplats för trupperna,
i sa ringa mån som möjligt därav berördes, samt med angivande av de
områden, vilka kommissionen ansåge böra till upplåtande i första
rummet ifrågakomma särskilt med hänsyn till önskvärdheten att forsa
pung av mark å Norra Djurgården så hastigt som möjligt måtte
kunna taga sm början. Till fullgörande av nämnda uppdrag inkom
kommissionen den 7 december 1906 och den 20 mars 1908 med framställningar
rörande försäljning av ytterligare områden av Norra Djurgarden
Sistberörda framställning innefattade jämväl förslag om
upplåtelse å Norra Djurgården av mark under tomträtt. Ingendera
av dessa framställningar föranledde emellertid proposition till riksdagen.
Sedan kommissionen för handhavande av frågor rörande nytt
övningsfält för de i Stockholm förlagda truppförbanden m. m. av särskild
anledning den 27 november 1908 upplösts, uppdrog Kungl. Maj :t,
enligt beslut samma dag, åt arméförvaltningens fortifikationsdepartement
att övertaga de åligganden, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den
-o augusti 1905 vant överlämnade till omförmälda kommission, dock
att departementet i avseende å försäljningen av vissa delar av Norra
jurgarden endast finge handlägga löpande ärenden.
— 36 —
Kommissionens
organisation.
Då det emellertid ansågs icke vidare kunna uppskjutas att söka
på det för kronan fördelaktigaste sättet försälja de områden, vilkas
försäljning medgivits av 1905 års riksdag, tillsattes den 12 september
1910 ånyo en kommission, Djurgårdskommissionen.
Vid ärendets föredragning anförde statsrådet och chefen för
lantför svar sdepartementet till statsrådsprotokollet bland annat följande:
Jag
får______i underdånighet hemställa om tillsättan
det
av en kommission, lämpligen benämnd ’ ''Djurgårdskommissionen ,
och att Eders Ivungl. Maj:t med återkallande av det fortifikationsdepartementet
den 27 november 1908 meddelade uppdraget, täcktes i
nåder uppdraga åt denna kommission:
att efter verkställd utredning avgiva förslag till överenskommelse
med riksmarskalksämbetet om tiden och ordningen för avträdande av
de i riksdagens skrivelse den 18 maj 1905 omförmälda två områden av
Norra Djurgården samt om ersättning dels åt djurgardsförvaltningen
för bostället Djursberg och för mistad inkomst av arrende för de lägenheter,
som äro till andra upplåtna, dels ock åt enskilda personer
m. fl. för nyttjanderätt till vissa delar av ifrågavarande områden av
Norra Djurgården;
att avgiva förslag till överenskommelse med Stockholms stad
om införlivande med staden av ifrågavarande två områden å Norra
Djurgården samt utförande av gatureglering, vatten- och avloppsledningar
m. m.;
att, i den mån så lämpligen ske kan, vidtaga de förberedande åtgärder,
som erfordras för försäljning av samma områden, samt
att, så snart omständigheterna det medgiva, med vederbörande
köpare träffa förberedande avtal, under förbehåll av Eders Kungl.
Maj :ts godkännande, om försäljning av områdena.
Djurgårdskommissionen bestod ursprungligen enligt Kungl.
Maj :ts förenämnda beslut den 12 september 1910 av en ordförande och
två ledamöter.
Sedan den dåvarande ordföranden den 5 mars 1919 avlidit, ioreskrev
Kungl. Maj :t den 11 april 1919, att kommissionen skulle bestå
av, förutom sekreterare, två ledamöter, därav den ene skulle vara verkställande
ledamot.
Genom kungl. brev den 4 november 1910 bemyndigades statsrådet
och chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en juridiskt bildad
person, att i mån av behov tjänstgöra såsom sekreterare hos kommissionen.
„
Angående övrig för Djurgårdskommissionens verksamhet erforderlig
personal finnas ej bestämmelser utfärdade, utan har kommissionen
själv anställt sådan i mån av behov.
37
För närvarande finnas hos kommissionen anställda en ingenjör,
vilken tillika tjänstgör såsom kommissionens kontrollant, ävensom två
kvinnliga biträden och en vaktmästare.
För kommissionens räkning förhyres å Drottninggatan 17 i
Stockholm belägna lokaler, omfattande förrum och två mindre rum
jämte en ritsal. För lokalerna erlägges för närvarande en årlig hyra
av 2,500 kronor, exklusive ersättning för värme.
Kommissionens administrations- och förvaltningskostnader äro
intagna i av revisorerna gjorda sammanställningar rörande kommissionens
verksamhet åren 1912—1922.
Revisorerna vilja i detta sammanhang meddela, att ersättningen
till kommissionens ledamöter senast fastställts enligt Ivungl. Maj :ts
beslut den 15 december 1922. Verkställande ledamoten äger jämlikt
detta beslut uppbära ett arvode av 10,200 kronor för år, ävensom dyrtidstillägg
i huvudsak enligt för reglerade verk gällande bestämmelser.
Kommissionens andre ledamot äger enligt ovannämnda beslut uppbära
ett arvode av 200 kronor i månaden. Tillika utgår provision numera
med 1/15 procent å så stor del av köpeskillingen för försåld tomt, som
svarar mot det för tomten i behörig ordning bestämda minimipris,
samt 2 procent å överskjutande belopp. Av denna provision tillkommer
7/8 verkställande ledamoten och 1/8 den andre ledamoten.
De områden, som for närvarande sta under Diurgardskonumssio- Områden, som
nens förvaltning, aro följande: kommissio
A)
Områden, som avses i 1905 års riksdagsskrivelse. rlcn8m?^7alt''
B) Veterinärinstitutets område, enligt riksdagens skrivelse den
23 maj 1906 (nr 176) och kungl. brev den 29 september 1911.
C) Fredrikshovsområdet enligt riksdagens skrivelse den 12 maj
1908 (nr 118) och kung], brev den 14 februari 1913, utöver
de delar av området, som disponeras av arméns intendenturförråd
och intendenturkompaniet i Stockholm.
D) Skogsinstitutets område, i enlighet med kungl. breven den 24
mars 1916 och 22 juni 1920.
Den 15 december 1911 och den 1 september 1914 har Kungl.
Maj :t fastställt stadsplan för större delen av de utav Djurgårdskommissionen
förvaltade områdena. Sedermera hava vissa jämkningar i
stadsplanen genomförts.
Djurgårdskommissionens verksamhet under åren 1912—1922 har Verksamheten
huvudsakligen utgjorts av arbeten för planläggning och försäljning 191 —1922‘
av förut nämnda markområden och uthyrning och utarrendering av
osålda tomter och oreglerade områden ävensom utförandet av för stadsplanens
genomförande erforderliga gatuarbeten. Därjämte har genom
kommissionens försorg på grund av erhållet bemyndigande vidtagits
— 38 —
omfattande förberedande åtgärder för införlivande med Stockholms
stads planlagda område av nya delar utav Norra Djurgården. Sålunda
uppdrog Kungl. Maj :t den 23 januari 1920 åt Djurgårdskommissionen
att i samråd med Byggnadsstyrelsen samt, beträffande bär
nedan under punkterna 2), 3) och 4) omförmälda uppdrag, jämväl med
riksmarskalksämbetet
1) inleda underhandlingar med Stockholms stad beträffande
ekonomiska frågor, som stode i samband med införlivande med stadens
planlagda område av nya delar utav Norra Djurgården samt avgiva
de förslag, som härav kunde föranledas, eventuellt innefattande
ändring i gällande lag om fastighetsbildning i stad;
2) uppgöra förslag till sådana oundgängligen nödvändiga trafikleder
å Norra Djurgården, av vilka trängande behov förelåge;
3) uppgöra program till pristävlan om upprättande av en skelettplan
för de genomgående trafiklederna över Norra Djurgården;
4) på grundval av nämnda pristävlans resultat uppgöra ett förslag
till dylik skelettplan; samt
5) därefter träffa preliminära överenskommelser med kommuner
eller enskilda, som kunde hava intresse av kommunikationsfrågans
lösning, om utförandet, såväl över Norra Djurgården som i fortsättningen
intill anknytningspunkter med befintliga trafikleder, av de trafikleder,
vilka inginge i det under 4) nämnda förslag till skelettplan
och ansåges böra inom en närmare framtid komma till utförande.
Kommissionens verksamhet i avseende å tomtförsäljningen har
vid 1922 års utgång resulterat, enligt vad som framgår av dess årliga
berättelser, i att av 135,000 kvm. disponibel tomtmark 94,000 kvm. försålts.
Köpeskillingen för dessa tomter hava uppgått till 12,016,824
kronor. Antalet försålda tomter utgjorde vid samma tid 110 stycken,
av vilka 58 stycken bebyggts. Byggnaderna å dessa tomter, som innehålla
4,121 eldstäder (rum och kök), äro åsätta ett taxeringsvärde å
tillhopa 42,095,000 kronor. Närmare uppgifter angående tomtförsäljningen
under åren 1912—1922 återfinnas i nedanstående tablå.
Av den för försäljning avsedda arealen, c:a 300,000 kvadratmeter,
ha disponerats för gatumark 118,900 kvadratmeter och för parker
40,200 kvadratmeter eller ungefär 54 procent av hela arealen. Kostnaderna
för gatumarkens ordnande har beräknats draga ett belopp av
3,750,000 kronor eller 31 kronor per kvadratmeter. Gatuarbetena hava
under tiden 1912—1922 dragit en sammanlagd kostnad av 2,063,228
kronor 12 öre.
Sedan hela den under kommissionens förvaltning för närvarande
liggande tomtarealen försålts, beräknas av Djurgårdskommissionen
komma, att, efter avdrag av kostnaderna för gatuarbetena, uppstå en
nettobehållning av något mer än 13,000,000 kronor.
— 39 —
I nedanstående tablå hava sammanförts uppgifter rörande kommissionens
inkomster och utgifter med undantag av försäljningsmedel
och kostnader för gatuarbetena i avseende å verksamheten åren 1912
—1922.
I samband med frågan om kommissionens verksamhet hava revisorerna
ansett sig böra upptaga ett spörsmål, som berör området för
denna verksamhet.
I skrivelse till vederbörande departementschef den 17 juli 1921
hava tillkallade sakkunniga för utredning rörande Karolinska medikokirurgiska
institutets och Serafimerlasarettets nybyggnadsfråga
m. m., meddelat, att de efter prövning av de områden, som kunde ifrågasättas
såsom förläggningsplats för dessa institutioner, stannat för
en omedelbart söder om den s. k. Smedsbacken å Norra Djurgården, å
Ladugårdsgärdet belägen tomt och hemställt om åtgärders vidtagande
för att denna tomt bleve för ändamålet upplåten.
Tillika med ett flertal myndigheter har kommissionen i ärendet
avgivit utlåtande och därvid anfört i huvudsak följande.
Det område, som avsågs att tagas i bruk för det ifrågasatta ändamålet,
omfattade c :a 300,000 kvadratmeter och vore över huvud taget
den dyrbaraste mark, som staten ägde inom och omkring Stockholm.
Kommissionen hölle före att staten vid en blivande försäljning av områdena
skulle kunna betinga sig relativt förmånliga försäljningspris.
Med utgångspunkt från de pris, som ernåtts vid försäljning av det då
under exploatering varande området å Norra Djurgården, skulle, sedan
avdrag gjorts för de gator, som måste utläggas inom området, det för
institutionerna avsedda området representera en summa av omkring
30,000,000 kronor. Det syntes kommissionen vara påtagligt att staten
icke utan mycket tungt vägande skäl borde avstå ifrån att genom områdets
försäljning till tomter kunna tillföra statskassan ett så stort
belopp, varom här vore fråga. Det syntes vidare olämpligt att utan
att planen för exploatering av Norra Djurgården vore klar bryta ut ur
planen ett så stort område, som det ifrågasatta, vilket därtill vore beläget
i komplexets centrum.
Kungl. Maj :t har med anledning av de sakkunnigas förslag bemyndigat
dem att låta utföra ritningar och kostnadsförslag för institutionerna
med förläggning avsedd att äga rum till berörda område.
— 40 —
Tablå
över Djurgårdskommissionens tomtförsäljningar åren 1912—1922.
År |
Sammanlagda Kr. |
Antalet per |
Sammanlagda |
Medelpriser Kr. |
Antalet per |
Sammanlagda Kr |
||
1912 |
1,908,409 |
15 |
13,025,7 |
146: 51 |
0 |
|||
1913 |
2,375,292 |
— |
21 |
17,633,5 |
134: 71 |
9 |
5,900,000 |
— |
1914 |
750,282 |
— |
7 |
5,875,1 |
139: 58 |
13 |
7,655,000 |
— |
1915 |
270,680 |
— |
1 |
1,353,4 |
200: — |
10 |
7,31(1,000 |
— |
1916 |
1,941,200 |
— |
11 |
19,260,2 |
100: 79 |
8 |
5,490,000 |
— |
1917 |
1,535,640 |
— |
11 |
11 964,8 |
128:35 |
4 |
2,860,000 |
— |
1918 |
1,937,036 |
— |
25 |
15,881,7 |
121: 37 |
2 |
1,075,000 |
— |
1919 |
— |
0 |
— |
— |
6 |
4,605,000 |
— |
|
1920 |
565,000 |
— |
6 |
3,726,9 |
151:60 |
3 |
2,900,000 |
— |
1921 |
— |
0 |
— |
— |
3 |
4,300,000 |
— |
|
1922 |
733.285 |
— |
13 |
5,889.2 |
124:51 |
0 |
— |
|
12,016,824 |
— |
110 |
94,110,50 |
58 |
42,095,000: — |
Tablå
rörande Djurgårdskommissionens inkomster och utgifter under åren
1912—1922.
År |
Avlöningar och expenser Kr. |
Provision för Kr. |
Diverse Kr. |
Summa utgifter Kr. |
Inkomst från Kr. |
1912 |
15,852: 98 |
23,343: 55 |
4,406: 69 |
43,603: 22 |
22,558: 87 |
1913 |
18,285: 50 |
4,800: 80 |
15,871: 89 |
38,958: 19 |
25,490: 82 |
1914 |
17,537: 13 |
1,711, 78 |
383:30 |
19,632:21 |
16,143:27 |
1915 |
23,871:04 |
742: 90 |
4,109: 71 |
28.723: 65 |
13.337:51 |
1916 |
21,573: 83 |
2,643: 04 |
116: 25 |
24,333: 12 |
9.309: 83 |
1917 |
19,854: 79 |
4,193: 63 |
175: — |
24,223: 42 |
8.490: 90 |
1918 |
21,796: 76 |
7,399: 77 |
328:70 |
29,525: 23 |
22,642: 60 |
1919 |
19,332: 55 |
2,739: 95 |
4,823: 47 |
26,895: 97 |
29,046: 88 |
1920 |
50,393: 74 |
1,441:03 |
14,842: 57 |
66,677: 34 |
51,715: 62 |
1921 |
51,396: 85 |
— |
34,941: 18 |
86,338: 63 |
86.987: 13 |
1922 |
*) 49,128: 37 |
2,273: 07 |
11,535: — |
72,977: 47 |
47.562: 08 |
809,023: 54 |
51,289: 52 |
91,533: 76 |
461,888:45 |
333,285: 51 |
*) Härtill komma skatter med kr. 10,041: 03.
Anm. Bland inkomsterna ingå icke försäljningsmedel och bland utgifterna icke
kostnader för gatuarbeten.
— 41
Djurgårdskommissionens verksamliet har resulterat i att vid
1922 års utgång i köpeskillingar för försålda tomter influtit ett belopp
av 12,010,824 kronor. Kostnaderna för ordnandet av gatumarken inom
området uppgingo vid samma tid till 2,0(53,228 kronor 12 öre. Bortsett
från vissa utgifter för kommissionens verksamhet har alltså å
tomtförsäljningen uppstått en behållning av 9,953,595 kronor 88 öre.
De priser, som vid den av kommissionen omhänderhavda tomtförsäljningen
erhållits måste, såvitt revisorerna kunna finna, anses hava
varit ur statens synpunkt tillfredsställande, och har jämväl ett i ekonomiskt
hänseende gynnsamt resultat ernåtts av kommissionens verksamhet
i övrigt.
Vissa omständigheter hava dock inverkat i riktning att försämra
det ekonomiska utbytet av den pågående exploateringen av Norra
Djurgården. Revisorerna vilja i detta hänseende framhålla att, såsom
av det föregående jämväl framgår, en osedvanligt stor del av området
disponerats till gator och allmänna platser, varigenom den för
försäljning avsedda marken kommit att i hög grad minskas. Sålunda
har av hela området mera än hälften (54 %) utlagts till gator och
parker. Med hänsyn till det betydande värde marken i dessa delar
av Stockholm representerar har stor ekonomisk förlust kommit att
åsamkas statsverket.
Det har vidare väckt revisorernas uppmärksamhet, att kostnaderna
för de av kommissionen ombesörjda av Stockholms stad på statens
bekostnad utförda gatuarbetena blivit påfallande höga. Enligt
vad revisorerna inhämtat har kommissionen vid upprepade tillfällen
sökt att nedbringa dessa kostnader, men har från stadens sida med
stöd av den träffade överenskommelsen gjorts gällande, att staden
ägde ovillkorlig rätt att på sätt den funne lämpligt utföra dessa gatuarbeten
och bestämma vilket slag av permanent beläggning, som borde
förekomma i gatorna inom området. Det dyrbaraste gatubeläggningsmaterialet
eller tuktad sten har jämväl kommit till användninginom
området i dess helhet. Revisorerna vilja i detta hänseende meddela
att allenast den omständigheten, att kronans i Karlaplan ingående
mark belagts med tuktad sten i stället för, såsom kommissionen ifrågasatt,
med sandasfalt, förorsakat statsverket en merutgift av 160,000
kronor. Hela kostnaden för ordnandet av kronans del av Karlaplan
uppgår till 250,000 kronor.
Revisorerna hava ansett sig böra fästa uppmärksamheten å dessa
förhållanden, då fråga inom en nära framtid torde uppstå rörande upplåtande
till försäljning av nya delar av Norra Djurgården. Det måste,
enligt revisorernas mening, läggas stor vikt vid, att i de överenskommelser
med Stockholms stad, som kunna komma att träffas, innan
tomtförsäljning sker å de nya delarna av Norra Djurgården, sådana
Revisorernas
uttalande.
— 42 —
bestämmelser från statens sida genomföras, att försäljningen kan beräknas
giva största möjliga ekonomiska utbyte. Då områdena å Norra
Djurgården torde omfatta den dyrbaraste mark, som över huvud taget
är i statens ägo och kan avses för försäljning, synas desamma böra i
största möjliga utsträckning disponeras för det ändamål, som av riksdagen
år 1905 torde hava avsetts. Utan synnerligen tungt vägande
skäl lärer delar av områdena icke böra disponeras på sådant sätt, att
icke en mot markens försäljningspris svarande medelstillgång tillföres
statsverket.
— 43 —
FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet*
§ 1.
Vid granskning av åtskilliga reseräkningar, som avgivits av befattningshavare
vid yrkesinspektionen, hava revisorerna beträffande
vissa räkningar från dylika befattningshavare inom sjätte distriktet,
vilka upptagits till redovisning i länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus
läns räkenskaper för år 1922, uppmärksammat, att anmärkningar av
ett flertal landsfiskaler framställts mot det sätt, varpå ifrågavarande
resor planlagts och genomförts. Sålunda har beträffande en enda
befattningshavares resa under år 1921 inom Hallands län, Göteborgs
och Bohus samt den del av Älvsborgs län, som omfattar nämnda
distrikt, icke mindre än tjugoen landsfiskaler framställt olika anmärkningar,
i vilka bl. a. göres gällande, att befattningshavaren vid skilda
tillfällen kunnat använda sig av annat både snabbare och billigare färdsätt
än som skett, ävensom genomföra verkställda inspektioner i annan
ordning och därigenom i viss utsträckning nedbringa resekostnaderna.
Revisorerna, som jämväl tagit del av de förklaringar, vederbörande
tjänstemän avgivit beträffande landsfiskalernas anmärkningar,
hava funnit, att från tjänstemännens sida, i den mån anmärkningarna
riktade sig mot resornas planläggning och det sätt, varpå inspektionerna
genomförts, gjorts gällande, att landsfiskalerna saknade såväl
befogenhet som förmåga att bedöma dessa frågor.
Anmärkningarna hava också av länsstyrelsen, frånsett några
enstaka fall, där tjänstemannen erkänt sig hava verkställt felaktig beräkning
av vissa vägavstånd, lämnats utan avseende.
Utan att ingå på frågan huruvida den av yrkesinspektionens
tjänstemän hävdade uppfattningen beträffande granskningen av reseräkningarna
kan vara riktig, vilja revisorerna med hänsyn till den omfattning,
vari uti ovan relaterade fall anmärkningar gjorts, vilka givetvis
grunda sig på en ingående kännedom om ortsförliållandena,
framhålla önskvärdheten av att tjänstemännens inom yrkesinspektionen
resor planläggas på ett sådant sätt, att inga onödiga utgifter tillskyndas
statsverket och att jämväl en noggrann och saklig prövning av
reseräkningarna verkställes.
Yrkesinspek
törernas
resor.
Tvångsarbetsanstalten
i
Landskrona.
Lokaler.
— 44 —
§ 2.
Revisorerna hava besökt den i Landskrona belägna tvångsarbetsanstalten
för kvinnor.
Tvångsarbetsanstalten är förlagd till Landskrona gamla fästning.
Anstalten disponerar över följande byggnader, nämligen västra
längan, som innehåller logement, norra längan, använd till sjukhus och
boställen för personalen, östra längan, som begagnas till expedition
och bostad för direktören, södra längan, innehållande arbetssalar och
förråd, samt södra tornet, där anstaltens kök är inrymt. Byggnaderna
ligga i en fyrkant omkring anstaltens gård. Logementsbyggnaden
innehåller tre våningar om tillsammans 12 rum, i vilka äro inredda
tillhopa 108 sovboxar.
Vissa förändringar äro numera beslutade ifråga om dispositionen
av berörda lokaler. Till de härför erforderliga ändringsarbetena,
som vid revisorernas besök voro under utförande, har av 1923 års riksdag
anvisats ett belopp av 16,500 kronor.
Vid besöket förmärktes å anstaltens gård en svår stank, som enligt
uppgift härrörde från anstaltens septic-tankanläggning. Ventilationen
i en del av de lokaler, som av revisorerna besöktes, syntes vara
mindre tillfredsställande. Samtliga anstaltens byggnader torde, om
man undantager sjukhusavdelningen, kunna sägas vara mindre lämpliga
för sitt nuvarande ändamål.
Ärbetsrådet.
§ 3.
Revisorerna hava den 6 november besökt ärbetsrådet.
För nämnda myndighet, liksom för åtskilliga andra statens verk
och inrättningar, förhyras lokaler i den Stockholms enskilda bank tillhöriga
fastigheten med adressnummer 40 och 42 vid Stora Nygatan i
Stockholm. Samtliga för statsverkets räkning i fastigheten disponerade
lägenheter, vilka förhyrts för tiden 1 januari 1921—30 september
1925, betinga en årlig hyresersättning av 50,000 kronor, varjämte det
åligger statsverket att på egen bekostnad ombesörja uppvärmning av
hela fastigheten med undantag dock för av banken i fastigheten disponerade
utrymmen samt att svara för byggnadens underhåll under
hyrestiden utom för reparationer av yttertak och värmeledning.
Kostnaden för de lokaler, över vilka ärbetsrådet förfogar, och som
upptaga en golvyta av 200,2 kvm., beräknades, inclusive utgifter för
uppvärmning, belysning och erforderliga reparationer, för tiden 1
juli 1922—30 juni 1923 till 10,092 kronor 62 öre.
Av arbetsrådets lokaler disponeras visst utrymme av centrala
skiljenämnden, som härför till ärbetsrådet erlägger en hyra av 2,000
kronor för år.
— 45
Enligt revisorernas mening måste statsverkets utgifter för berörda
av arbetsrådet och centrala skiljenämnden disponerade ämbetslokaler
med hänsyn till lokalernas storlek och beskaffenhet samt hyresvillkoren
i övrigt anses mycket höga.
Vid granskning av arbetsrådets räkenskaper för år 1922 hava Medelrförvaltrevisorerna
funnit, att under nämnda års lopp från statskontoret räkenskaper
rekvirerats anslagsmedel med vida större belopp, än som för bestri- m- m
dandet av rådets utgifter varit erforderligt. Vidare har uppmärksammats,
att från rådets giroräkning i riksbanken verkställts uttag i
betydligt större utsträckning än som varit behövligt med hänsyn till
förestående utbetalningar. Den 31 maj 1922 inträffade till och med en
överdragning å 3,000 kronor, som slutligt reglerades först den 1 juli
samma år, och den 31 sistnämnda månad skedde ytterligare en överdragning
å icke mindre än 10,000 kronor, som dock reglerades den 2
augusti 1922.
Följden av omförmälda förfaringssätt har ock blivit, att arbetsrådets
kassabehållningar vid utgången av de olika månaderna år 1922
uppgått till följande i förhållande till omfattningen av rådets medelsrörelse
betydande belopp, nämligen:
Januari .
februari
mars ...
april ...
maj ----
juni ----
juli ----
augusti .
september
oktober .
november
december
kr. 27,250: 69
„ 28,347: 45
„ 21,651: 14
„ 11,384: 20
„ 10,965: 18
„ 11,002: 20
„ 9,678: 53
„ 4,932: 54
„ 19,472: 16
„ 9,731: 18
„ 12,053: 74
„ 17,313: 43
I berörda kassabehållningar ingå emellertid — enligt vad upplyst
blivit — av rådets redogörare utbetalda reseförskott och i en del fall
avlöningsförskott till rådets ordförande, ledamöter och sekreterare
med växlande belopp. Vid december månads utgång uppgingo sagda
förskott enligt av redogöraren lämnad uppgift till kronor 4,713: 75.
De vid 1922 års början och slut förefintliga kassabehållningarna
hava icke styrkts med inventeringsinstrument. Ej heller hava tillgodohavandena
å rådets giroräkning i riksbanken vid nämnda tidpunkter,
respektive 5,000 och 8,000 kronor, verificerats med bankbesked.
Det förtjänar jämväl omnämnas, att revisorerna för sin granskning
måst låta avfordra arbetsrådets redogörare rådets räkenskaper
— 46 —
för revisionsåret, vilka räkenskaper först efter sagda avfordrande
avslutats.
Med anledning av ovan angivna av revisorerna gjorda iakttagelser
verkställde revisorerna enligt förut in pleno fattat beslut vid sitt
besök hos .arbetsrådet förenämnda den 6 november inventering av
rådets kassa. Därvid befanns, att några räkenskaper för den gångna
delen av år 1923 icke förts, varemot verifikationer till de under året
havda utgifterna, som funnos i förvar hos redogöraren, genomgingos.
Vid ett genom revisorernas försorg upprättat provisoriskt
kassabokslut visade det sig, att behållningen enligt detsamma vid inventeringstillfället
uppgick till kronor 15,240: 02, därav kontant uppräknades
kronor 1,716: 03 och företeddes kvittenser och annotationer
å uttagna avlönings- och reseförskott till ett sammanlagt belopp av
kronor 5,341: 90. Beträffande återstående beloppet, kronor 8,182: 09,
kunde av redogöraren icke någon redovisning lämnas. En sedermera
genom arbetsrådets försorg av två auktoriserade revisorer verkställd
undersökning har icke lämnat någon antaglig förklaring rörande uppkomsten
av kassabristen, som vid en av dem den 11 november 1923
Bretagen inventering konstaterades uppgå till 8,750 kronor.
Av de upplysningar, som med anledning av vad i saken förekommit
inhämtats från arbetsrådets ordförande, sekreterare och redogörare,
har framgått följande:
Vid tillsättande år 1919 av den förenade registrators- och redogörarebefattningen
hos rådet, vilken befattning uppehälles av ett
kvinnligt biträde i tredje lönegraden, hade icke uppställts några
fö -1 ringar å kompetens för kassa- och räkenskapsgöromål. Bemälda
kvinnliga biträde, som icke sökt befattningen utan under hand anmodats
antaga densamma, hade vid sitt anställande å redogörarbefattningen
saknat varje erfarenhet om dylika göromål. Från arbetsrådets
sina hade inga föreskrifter eller anvisningar lämnats redogöraren
rörande sysslans skötande och ingen tillsyn utövats över det sätt, varpå
hon skött sitt arbete.
I fråga om själva medelsförvaltningen har utrönts
att anslagsrekvisitionerna hos statskontoret skett på förslag av
redogöraren och underskrivits antingen av ordföranden eller någon
av rådets utan förslag utsedda ledamöter eller sekreteraren, utan att
särskilt beslut härom meddelats av rådet;
att vid medelsutbetalningarna några formliga anordningsbeslut
icke fattats inom rådet;
att dragningarna å rådets giroräkning i riksbanken ägt rum på
framställning av redogöraren, och att checkerna underskrivits antingen
av rådets ordförande eller av en utan förslag utsedd ledamot
eller av sekreteraren;
47 —
att i många fall reseförskott och i vissa fall även löneförskott utbetalts
utan kvitto, och att de felande kvittenserna först efter månaders
förlopp avfordrats vederbörande;
att några beslut om utanordnande av utav redogöraren utbetalda
avlönings- och reseförskott icke fattats av rådet;
att kassainventeringar i vederbörlig ordning icke ägt rum, samt
att någon fortlöpande kassakontroll lika litet som någon fortlöpande
bokföring förefunnits.
Slutligen bör såsom en betydelsefull omständighet i detta sammanhang
omförmälas, att någon instruktion för arbetsrådet icke
blivit utfärdad. I berörda avseende bär förekommit, att Kungl. Maj :t
den 31 oktober 1919 uppdrog åt arbetsrådet att skyndsamt inkomma
till Kungl. Maj :t med förslag till instruktion för rådet. Med anledning
härav anförde arbetsrådet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20
februari 1920 angående förordnande av vikarie vid förfall för ledamot
av rådet, att med hänsyn till omfattningen av den arbetsbörda, som
för det dåvarande ålåge rådet, samt önskvärdheten av, att de till rådet
inkomna framställningarna så skyndsamt som möjligt avgjordes, rådet
icke funnit sig böra under dåvarande förhållanden ägna någon del av
ledamöternas arbetstid åt utarbetandet av förslag till instruktion, utan
hade rådet ansett, att därmed lämpligen borde anstå, inlill dess rådets
dåvarande arbetsbalans ställde sig något gynnsammare. Härefter
har — enligt vad revisorerna inhämtat — intet åtgjorts i ärendet.
Innan revisorerna övergå till sitt uttalande i ämnet anse sig revisorerna
böra meddela att till täckande av den konstaterade kassabristen
enligt för revisorerna företett kvitto den 8 november verkställts
en insättning å 8,900 kronor i Stockholms enskilda bank samt
att till redogörare hos rådet numera förordnats annan person, varjämve,
enligt vad rådets ordförande upplyst, rådets sekreterare blivit
ålagd att fungera såsom kassakontrollant.
De nu påpekade förhållandena ifråga om arbetsrådets medels- Revisorernas
förvaltning och räkenskaper finna revisorerna synnerligen anmärk- uttalande,
ningsvärda.
•Till en början må framhållas, att åtgärden att på redogörarebefattningen
placera en person, som med hänsyn till föregående utbildning
saknade förutsättningarna för att kunna nöjaktigt bestrida de till
befattningen hörande göromålen, måste betecknas såsom klandervärd.
Någon brist på kompetenta sökande till sysslan hade säkerligen icke
yppat sig, därest platsen tillsatts under fri tävlan. Revisorerna anse
sig därför med fog kunna göra gällande, att redan genom det sätt,
varpa denna befordringsfråga av rådet handlagts, det allmännas intressen
blivit åsidosatta.
48 —
Vad sedan beträffar det sätt, varpå redogöraren fyllt sina plikter
är det visserligen uppenbart att denna befattningshavare härutinnan
i hög grad gjort sig skyldig till försummelse. Vid bedömande av denna
fråga måste man dock taga hänsyn till vad som nyss framhållits med
avseende å omständigheterna vid befattningens tillsättning, varjämte
det rättvisligen bör påpekas, att redogöraren, såsom tillika registrator,
på grund av det myckna arbete, som åvilade ifrågavarande statsinstitution
under de första åren av dess tillvaro, under denna tid var
i så hög grad tagen i anspråk av registratorsgöromålen, att enligt vad
revisorerna erfarit, räkenskapsgöromålen måst i stor utsträckning
förrättas utom den vanliga arbetstiden. Då emellertid redogöraren
såsom förut nämnts, var helt och hållet oerfaren i fråga om dylika
göromål och därtill, åtminstone under de första åren, hade att bära en
ansenlig arbetsbörda, måste det förefalla desto märkligare, att, enligt
vad den av revisorerna verkställda undersökningen givit vid handen,
hon lämnats utan all ledning och kontroll från sina förmäns sida. Över
huvud taget vittna alla de fakta, som ovan framlagts till belysande av
det sätt, varpå rådet handlagt frågor rörande medelsförvaltningen, om
en slapphet och en bristande ordning, som man får hoppas vara enastående
inom svensk statsförvaltning. Men det är icke endast underlåtenhet
att utöva ledning och tillbörlig uppsikt med avseende å redogörarens
arbete, som här kan läggas vederbörande inom arbetsrådet
till last. Genom det i stor utsträckning tillämpade förfarandet att av
redogöraren uttaga förskott, därå till och med i många fall kvitto icke
avlämnats, måste arbetsrådets egna ledamöter och dess sekreterare
sägas hava i sin mån positivt medverkat till de svåra missförhållanden,
som här kommit i dagen.
Givetvis har avsaknaden av instruktion för arbetsrådet varit en
bidragande orsak till den brist på ordning, som utmärker liandhavandet
av nu ifrågavarande del av rådets arbetsuppgifter. Det ovan påpekade
långvariga dröjsmålet med åtgärder för tillskapande av författningsföreskrifter,
varigenom en fast organisation av arbetsrådets
verksamhet kunnat vinnas, synes revisorerna knappast vara försvarligt.
Ty även om, som från rådets sida gjorts gällande, under den
första tiden av dess tillvaro det myckna arbete, som ålåg rådets ledamöter,
försvårade utarbetandet av något instruktionsförslag, har dock,
enligt vad känt är, rådets arbetsbörda under de senare åren icke varit
av den omfattning, att ej tid kunnat bliva övrig för detta av Kungl.
Maj :t anbefallda åliggande. Revisorerna anse sig böra uttala en bestämd
förväntan att utan vidare tidsutdräkt en instruktion för rådet
kommer till stånd, som lämnar fullt betryggande former för en ordnad
förvaltning av de medel, som av rådet omhänderhavas. Likaså förutsätta
revisorerna, att vederbörande i arbetsrådet i avbidan på in
-
49 —
struktionens tillkomst vidtaga sådana provisoriska åtgärder, att man
icke behöver befara de nu påpekade missförhållandenas fortsatta bestånd.
Såsom ovan nämnts hava redan inom rådet vissa anordningar
skett i syfte att härutinnan vinna rättelse, varvid bland annat åt
nuvarande sekreteraren uppdragits att fungera såsom kassakontrollant.
Enligt revisorernas mening torde det kunna ifrågasättas, huruvida
det icke på grund av vad som förekommit vore lämpligare att ordföranden
i arbetsrådet, som har att förrätta kassainventeringen, jämväl
övertoge utövandet av den fortlöpande kassakontrollen.
I samband med de ovan framställda anmärkningarna rörande det
sätt, varpå medelsförvaltningen inom arbetsrådet handhafts, hava revisorerna
icke kunnat undgå att jämväl fästa uppmärksamheten vid
riksräkenskapsverkets ställning i denna sak. De anmärkta förhållandena
hava nämligen såvitt revisorerna hava sig bekant icke föranlett
något ingripande från verkets sida, ehuru verket enligt sin instruktion
därtill torde haft både befogenhet och skyldighet.
§ 4.
Revisorerna hava besökt pensionsstyrelsens kuranstalt och Pensionsstyaktiebolaget
Kurortsverksamhets anläggningar i Are. läggningar
Vid sammanträde den 6 augusti 1919 beslöto fullmäktige för pen- i"''Åre.
sionsförsäkringsfonden att, under förutsättning, av Ivungl. Maj :ts
medgivande, för fondens räkning inköpa vissa fastigheter i Are
socken med en sammanlagd tomtareal av 34 har 32 ar och att å dessa
fastigheter låta för en kostnad av omkring 800,000 kronor uppföra
en sjukvårdsanstalt. Den 10 oktober 1919 lämnade Kungl. Maj :t sitt
tillstånd till att fastigheterna fingo för fondens räkning förvärvas och
att sjukvårdsanstalten fick uppföras för en kostnad av högst 850,000
kronor. Köpeskillingen för fastigheten jämte vissa med köpet följande
byggnader uppgick till ett belopp av 93,396 kronor 29 öre. I enlighet
med därom av fullmäktige den 27 januari 1921 gjord framställning
medgav Kungl. Maj :t den 18 februari 1921, att för anstaltens
uppförande finge av fondens medel användas ytterligare 380,000 kronor
för utvidgning av antalet platser vid anstalten. Sedermera hava
fullmäktige den 25 maj 1921 beslutit dels att använda ett belopp av
högst 12,000 kronor för bestridande av vissa merkostnader för reparations-
och ändringsarbeten å en av dessa fastigheter, dels ock att för
högst 8,000 kronor för sjukvårdsanstalten förvärva vissa smärre
markområden och rättigheter, huvudsakligen avseende anläggning av
uppfartsväg och rätt att framdraga vatten- och avloppsledningar.
Den 10 juni 1921 lämnade Kungl. Maj :t sitt medgivande till att dessa
kostnader fingo bestridas med fondens medel. För inköp av möbler
och andra inventarier för anstalten anslogo fullmäktige genom beslut
den 18 maj 1922 ett belopp av högst 150,000 kronor, vilket beslut den
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1922. I. 4
— 50 —
7 juli 1922 fastställdes av Kungl. Maj :t. Enligt beslut den 3 december
1920 och den 28 juli 1922 har Kungl. Maj :t vidare medgivit pensions*
styrelsen att träffa uppgörelse under hand rörande sådana arbeten
och upphandlingar, vilka erfordrades för anstaltens uppförande och
anskaffande av inventarier in. m.
Till uppförande av kuranstalten ha alltså- — frånsett köpeskillingen
för markområdet — anvisats sammanlagt 1,250,000 kronor och till
anskaffning av inventarier 150,000 kronor eller sammanlagt 1,400,000
Kronor. Vid 1922 års utgång hade bestritts kostnader för byggnader
med kronor 1.026.835:99 och för inventarier med kronor 37.806: 65
dier tillhopa kronor 1,064,642: 64. För närvarande beräknas kostnaderna
för anstalten av pensionsstyrelsen uppgå till 1,320,656 kronor 29
öre. I anläggningskostnaden ingår även överläkarbostaden med omkring
76,000 kronor.
Anstalten är beräknad för 120 patienter. Kostnaden för vårdplats
uppgår till omkring 11,000 kronor. Häri ingar jämväl kostnaden
för inventarier och utrustning.
Förvaltningen av fastigheten och administrationen av den där
bedrivna kurortsverksamheten handhaves av ett bolag, Aktiebolaget
Kurortsverksamhet, som ursprungligen bildades för förvaltning av
pensionsstyrelsens kuranstalt i Nynäs. I detta bolag har styrelsen
enligt fullmäktiges beslut den 1 april 1918 och sedan Kungl. Maj :t den
16 maj 1918 härtill lämnat sitt medgivande tecknat aktier å nominellt
100,000 kronor. I samband med en utvidgning av bolagets verksamhet
till att avse även kurortsverksamheten i Åre och vid andra anstalter,
som kunde komma att av fonden förvärvas eller anordnas, tecknade
styrelsen enligt fullmäktiges beslut den 27 januari 1921 och efter
Kungl. Maj :ts den 11 mars 1921 lämnade medgivande, aktier i bolaget
för ytterligare nominellt 400,000 kronor. Pensionsförsäkringsfonden
äger hela aktiekapitalet, med undantag av sex aktier å tillhopa nominellt
600 kronor, som innehavas av enskilda.
Sedan anstalten blivit färdig och öppnats har pensionsstyrelsen
förvärvat ytterligare områden, invid anstalten. Härför bildades ett
särskilt bolag, Are Kurortsaktiebolag, med ett aktiekapital av 40,000
kr.mor. Aktiebolaget Kurortsverksamhet har i Åre Kurortsaktiebolag
övertagit aktier för tillhopa 25,000 kronor.
Den förvärvade fastigheten utgöres av ett större markområde,
hotellbyggnaden, Fjällgården, bergbanan och flera smärre byggnader.
tevisorernas Utan att ingå på ett bedömande, huruvida förvärvet av den utom
uttalande, området för anstaltens verksamhet liggande fastigheten, varom olika
meningar kunna råda, varit erforderligt och om den härför anlitade
formen av ett dotterbolag varit lämplig, vilja revisorerna med anledning
av besöket uttala, att kuranstalten gav ett gott intryck.
— 51 —
§ 5.
Revisorerna hava besökt det under byggnad varande hospitalet
vid Hälsingborg.
Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i ämnet beslöt 1917 års riksdag,
att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa
avsett hospital skulle uppföras på ett av Hälsingborgs stad för
ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns inom och å Laröd beläget
område för en beräknad kostnad av 9,700,000 kronor. För byggnadsarbetenas
utförande har hittills av riksdagen anvisats sammanlagt
6,100,000 kronor. Hälsingborgs stad har förbundit sig att, om
medicinalstyrelsen skulle besluta att tillgodose hospitalets behov av
vatten eller elektrisk kraft från stadens vattenverk respektive elektricitetsverk,
framdraga och underhålla behövliga ledningar till hospitalets
gräns, att anlägga och underhålla gas- och avloppsledningar
samt att vid tiden för hospitalets tagande i bruk hava framlett stadens
spårvägar till hospitalets gräns.
Av hospitalsbyggnaderna äro bostäderna för den gifta betjäningen
uppförda och av medicinalstyrelsen godkända den 26 november
1921. Entreprenadsumman för ifrågavarande bostadshus utgjorde
616,560 kronor.
Under uppförande äro för närvarande öppendörrpaviljong för
kvinnor samt bostadshus för två överläkare, hospitalsläkare, syssloman
m. m. Sistnämnda byggnader uppföras av arméns kasernbyggnadsnämnd
för en kostnad, vilken, enligt nämndens beräkning, icke
skall överstiga 360,000 kronor, administrationskostnader inberäknade.
Byggnadsarbetena, vilka skulle vara avslutade till den 1 oktober 1923,
beräknas numera vara utförda först till slutet av detta år. Härjämte
pågå vissa yttre avloppsledningsarbeten, som utföras av Aktiebolaget
skånska cementgjuteriet för en entreprenadsumma av 70,000 kronor.
Förutom berörda byggnadsarbeten hava verkställts vissa arbeten
för dräneringar och avlopp samt skyddsplanteringar.
Medicinalstyrelsen har vidare infordrat entreprenadanbud å
uppförande av fyra stora sjukhuspaviljonger samt administrationsoch
ekonomihus. Anbudstiden beträffande dessa byggen utgick den
13 november 1923. Under tiden intill den 1 juli 1925 beräknas av styrelsen
kunna uppföras utöver ovannämnda byggnader ångpanne- och
bageribyggnad, bostadshus för läkare och syssloman samt verkstadshus.
Beträffande kostnaderna för byggnadsarbetena har medicinalstyrelsen
i november 1920 verkställt en approximativ omräkning, utvisande
att kostnaderna enligt då gällande pris skulle uppgå till
17,412,828 kronor. Sedermera har någon ny beräkning av totalkostnaden
för hospitalsbygget icke uppgjorts.
Hospitalsbygget
vid
Hälsingborg.
— 52 —
Säters
hospital.
Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 6.
Revisorerna hava besökt Säters hospital.
För uppförande av nytt hospital å Säters kungsgård och därtill
angränsande mark beviljade 1905 års riksdag ett anslag av 2,556,300
kronor. Hospitalet, som är avsett för 800 patienter, togs i bruk under
år 1911.
Sedermera medgav 1917 års riksdag, på framställning av Kung).
Maj :t, att två paviljonger för oroliga sjuka finge uppföras vid vartdera
av Säters och Västerviks hospital för en beräknad kostnad av
998,400 kronor samt anvisade för påbörjande av berörda byggnadsföretag
på extra stat för år 1918 ett belopp av 200,000 kronor. Vidare
har riksdagen för arbetenas fortsättande anvisat pa extra stat för ar
1919 500,000 kronor och för år 1920 återstående beloppet 298,400 kronor.
Å extra stat för år 1921 anvisades 800,000 kronor samt å tilläggsstat
för år 1921 1,000,000 kronor. Sammanlagt har alltså för ifrågavarande
ändamål anvisats 2,798,400 kronor, varav hälften eller
1,399,200 kronor beräknats för paviljongerna vid Säter.
Byggnadsarbetena påbörjades år 1919 och beräknas vara avslutade
till den 1 januari 1924. Kostnaderna beräknades av byggnadsstyrelsen
i november 1923 på följande sätt, varvid styrelsen likväl gjorde
förbehåll för extra räkningar, som kunde inkomma före byggnadernas
fullbordan.
Grundläggning ............................
Byggnadsarbeten ..........................
Ledningar och hissar med ritningar och kontroll
Arkitektarvode och byggnadskontroll.........
....... kr. 156,200: —
....... „ 436.275: —
......... 113,095: —
....... „ 10,735: —
Summa kr. 716,305: —
Vid hospitalet fanns en svingård för tillvaratagande av köksavfallet
från anstalten. Enligt vid besöket lämnad uppgift försåldes
svinen från svingården levande, under det att fläsk inköptes för anstaltens
behov. Vid förfrågning hos medicinalstyrelsen har uppgivits,
att det förfares på samma sätt vid samtliga hospital förutom lipspitalet
i Strängnäs, där de vid svingården uppfödda svinen slaktas och användas
för hospitalets behov.
Revisorerna ifrågasätta, huruvida en sådan anordning kan anses
< konomiskt ändamålsenlig.
— 53 —
§ 7.
Revisorerna hava besökt hospitalet i Piteå.
Fråga om utvidgning av hospitalet har länge varit å bane. För
närvarande har medicinalstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts beslut den 8
juni 1923 i uppdrag att uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med
förslag till påbyggnad av södra delen av hospitalet samt till ny ekonomibyggnad
vid anstalten.
I hospitalet, som är avsett för 370 patienter, därav 204 män och
166 kvinnor, funnos vid revisorernas besök 412 patienter.
Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 8.
Revisorerna hava besökt statens anstalt för sinnesslöa gossar
å Salbohed.
1921 års riksdag medgav inrättandet från och med år 1922 av
en statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar att förläggas till
Salbohed i Västmanlands län samt beviljade å tilläggsstat för år 1921
till utförande av vissa ändrings- och reparationsarbeten vid Salbohed,
till komplettering av inventarierna vid denna anstalt samt till inledande
av elektrisk belysning därstädes ett belopp av 67,500 kronor.
Byggnaden vid anstalten utgjordes av själva anstaltsbyggnaden
med logement, matsal, skolrum och torkvind m. m., föreståndare- och
lärarbostad med expedition, nattvaktsbostad, kök och verkstäder m. m.,
spannmålsmagasin och tvättstuga, stall och vagnslider, rättare- och
stalldrängsbostäder samt ladugård och loge m. m. Ifrågavarande
byggnader voro spridda över ett vidsträckt område. Sålunda var
exempelvis köket beläget på ungefär 350 meters avstånd från logementsbyggnaden,
vari matsalen är inrymd, och från sistnämnda byggnad
till föreståndarbostaden utgjorde avståndet omkring 400 meter.
Mellan föreståndarbostaden och ladugården är avståndet icke mindre
än omkring 1,100 meter.
Till anstalten hör ett jordbruk om vid pass 200 tunnland öppen
jord samt cirka 130 tunnland skogsmark.
De betydliga avstånden mellan köket och logementsbyggnaden
samt mellan dessa lokaler och föreståndarbostaden måste enligt revisorernas
mening medföra stora olägenheter vid tillsynen över anstaltens
skyddslingar och vid utspisningen. Jämväl ekonomibyggnadernas
spridda belägenhet försvårar uppenbart driften av jordbruket vid anstalten
och skötseln av anläggningen i dess helhet.
Flertalet av de till jordbruket hörande ekonomibyggnaderna befunnos
vara i mycket dåligt skick.
Hospitalet
i Piteå.
Statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar å
Salbohed.
— 54 —
§ 9.
Kronprinsessan
Victorias
kustsanatorium
i
Barkåkra.
Revisorerna hava besökt det av föreningen för skrofulösa barns
vård inrättade kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra.
Till kustsanatorierna utgår statsbidrag från det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
I enlighet med uttalande av 1919 års riksdag utgår
statsbidraget numera med visst belopp per vårddag; för närvarande
utgör bidraget till ifrågavarande sanatorium 1 krona 75 öre för vårddag
och från och med den 1 januari 1924 1 krona 50 öre för vårddag,
beräknat efter högst 209 platser under tiden 1 maj—30 september och
högst 203 platser under den övriga delen av året.
Härutöver har sanatoriet kommit i åtnjutande av statsanslag
till nybyggnader. Sålunda beviljades av 1907 års riksdag till färdigbyggande
av sanatoriet ett anslag av 200,000 kronor. Vidare beviljade
1920 års riksdag dels såsom bidrag till utförande av vissa byggnadsarbeten
m. m. vid sanatoriet ett anslag å 89,430 kronor 50 öre, att utgå
av de utav riksdagen beviljade anslag till bidrag för uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, dels och för utförande av
vissa reparationsarbeten å nämnda sanatorium m. m. å tilläggsstat
för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 74,037 kronor.
Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 10.
Spenshults Revisorerna hava besökt Spenshult och Österåsens sanatorier.
sanatorier!18 Ifrågavarande sanatorier stå under förvaltning av överstyrelsen
för Konung Oscar II :s jubileumsfond och åtnjuta statsbidrag från anslaget
till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
nämnda fond inrättade folksanatorierna. Spenshults sanatorium är
uppfört av statsmedel.
Enligt nämnda överstyrelses meddelanden för år 1922 utgjorde
antalet sjukvårdsdagar under samma år vid Spenshults sanatorium
39,891 och vid Österåsens sanatorium 44,759.
Vid revisorernas besök å Spenshults sanatorium, där för närvarande
finnas 112 sängplatser, varav 96 å allmän sal, påvisade sanatoriets
överläkare, att å vinden i sanatoriebyggnaden för en rimlig kostnad
utrymme kunde beredas för ytterligare 40 å 50 sängplatser.
Då enligt vad känt är stor brist råder på vårdplatser för tuberkulospatienter,
vilja revisorerna i detta sammanhang framhålla önskvärdheten
av att vid jubileumssanatorierna eventuellt förefintliga utrymmen
i möjligaste mån utnyttjas. I anslutning härtill anse sig revisorerna
böra erinra om att Kungl. Maj :t för 1923 års riksdag framlade
en av medicinalstyrelsen verkställd utredning angående ökning
av antalet vårdplatser å tuberkulossjukvårdsanstalterna genom inskränkning''
av den utav medicinalstyrelsen för godkännande av sadana
anstalter för närvarande fordrade luftkuben för patient. Enligt
nämnda utredning, som numera föranlett cirkulär i ämnet t rån medicinalstyrelsen,
skulle luftutrymmet kunna inskränkas till 20 kubikmeter
per patient och, vad beträffar sjukrum uteslutande iör barn
under 15 år, till 15 kubikmeter per patient.
Det synes revisorerna, att ovannämnda för de under medicinalstyrelsen
lydande tuberkulossjukvårdsanstalterna anvisade normer
lämpligen borde komma i tillämpning även vid de under jubileumsfondens
förvaltning hörande sanatorierna. Härigenom skulle kostnaden
för anskaffande av nya sängplatser avsevärt nedbringas och jämväl
driftkostnaderna per underhållsdag minskas.
Besöken hava i övrigt icke föranlett någon erinran från revisorernas
sida.
§ 11.
Av landskontorens till riksräkenskapsverket ingivna förskottsredogörelser
för år 1922 jämte därtill hörande specifikationer i ramgår,
att hos åtskilliga länsstyrelser utbetalda förskott i stor utsträckning
kvarstått oersatta under en följd av år. Sålunda finnas hos ett
flertal länsstyrelser oersatta förskott till avsevärda belopp balanserade
sedan åren 1917, 1918 och 1919. Även sedan tidigare år kvarstå
åtskilliga förskott oersatta ehuru å mindre belopp. Hos en länsstyrelse
balanseras förskott ända sedan åren 1902 och 1905.
Då det vill synas revisorerna, som om möjlighet skulle förefinnas
att genom lämpliga åtgärder kunna avkorta regleringstiden för nu
ifrågavarande förskott, hava revisorerna ansett sig böra framhålla
önskvärdheten av att, vid granskning inom riksräkenskapsverket av
landskontorens förskottsredogörelser, berörda synpunkt må vinna
vederbörligt beaktande.
Revisorernas
uttalande.
Landskontorens
förskottsredogörelser.
Revisorernas
uttalande.
— 56 —
Kyrkbackens
och Bäckvikens
hamnar
å ön Ven.
Fiskehamnsanläggningarna
vid
östra Torp,
Gislöv och
Barsebäck.
SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.
§ 1.
Revisorerna hava besökt Kyrkbackens och Bäckvikens hamnar
å ön Ven.
Till ovannämnda båda hamnanläggningar hava vid skilda tillfällen
beviljats statsbidrag med för Kyrkbacken sammanlagt 82,000
kronor och för Bäckviken sammanlagt 39,400 kronor. Ifrågavarande
medel hava i regel utgått från det under sjätte huvudtiteln uppförda
allmänna anslaget till hamnbyggnader m. m.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 2.
Revisorerna hava besökt fiskehamnsanläggningarna vid Östra
Torp, Gislöv och Barsebäck i Skåne.
Vid Östra Torp är hamnen helt fullbordad. Jämväl vid Gislöv
närma sig arbetena sin avslutning.
Ifrågavarande hamnar ingå bland de anläggningar, som enligt
beslut av riksdagen skola utföras genom statens fiskehamnsbyggnaders
försorg och helt bekostas från det under sjätte huvudtiteln uppförda
anslaget till fiskehamnar. Utgifterna för ifrågavarande tre anläggningar
framgå av nedanstående tabell:
Kostnaderna till
i oktober 1923
Östra Torp (slutförd) ..............................
Gislöv .............................. 1,300.000: —
Barsebäck .......................... 380,000: —•
Totalkostnad
... 775,900: —
c :a 1,330,000: —
„ 447,000: —
Till belysande av den nuvarande omfattningen av det kring
hamnarna bedrivna fisket återgives följande ur 1921 års fiskeristatistik
hämtade sammanställning rörande antalet fiskare och fångstens värde
vid de olika platserna:
Fångstens |
|||
Yrkesfiskare |
Binärings- fiskare |
totalvärde 1921 |
|
Kronor |
|||
Östra Torp (Smyge) ....... |
............. 17 |
6 |
44,716: — |
Gislöv .................... |
............. 42 |
19 |
112,467: — |
Barsebäck ................ |
............. 44 |
6 |
50,592: — |
— 57
I 1921 års revisionsberättelse ägnades frågan om en revision av
de föreliggande planerna för fiskehamnsbyggnaderna en ingående behandling.
Sedermera bar vid 1923 års riksdag i enlighet med ett av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen jämte särskilt
tillkallade sakkunniga utarbetat förslag fastställts nytt program
för dessa arbetens bedrivande i fortsättningen. Med hänsyn härtill
anse revisorerna det icke nödigt till mera utförlig behandling nu upptaga
hithörande spörsmål och vad som härutinnan framkommit vid revisorernas
besök vid ovannämnda hamnar, vilka redan hunnit slutföras
eller varå arbetet är långt framskridit.
Revisorerna vilja emellertid på grund av sina vid besöken gjorda
iakttagelser ytterligare understryka nödvändigheten av att blivande
fiskehamnsanläggningar icke givas större omfattning än behovet kräver
och att för desamma ej göras större kapitalutlägg än att dessa stå
i rimlig proportion till den vid anläggningarna bedrivna fiskerirörelsen.
§ 3.
Revisorerna hava besökt Hunnebostrands fiskehamn i Bohuslän.
o 4 strands tiske
Ifrågavarande
anläggning har utförts genom väg- och vatten- hamn.
byggnadsstyrelsens hamnavdelning.
Totalkostnaderna för anläggningen, å vilken till i oktober 1923
nedlagts omkring 80,000 kronor, beräknas numera till 250,000 kronor,
att till en tiondel täckas med bidrag från orten och i övrigt utgå från
det av 1919 års riksdag första gången beviljade anslaget till mindre
fiskehamnar.
I närheten av ovannämnda hamnanläggning utföres för närvarande
av statens järnvägar en kaj anläggning, bestående av en större brygga
av sten, avsedd till lastageplats för bil-linjen Hunnebostrand—
Dingle. Kostnaderna för nämnda lastageplats jämte brygga beräknas
till omkring 70,000—80,000 kronor.
I detta sammanhang anse sig revisorerna böra återgiva följande
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning införskaffad
sammanställning över den beräknade fördelningen av hittills för mindre
fiskehamnar anvisade anslagsmedel.
1920 års anslag, 150,000 kr.
disponerat till Borstahusen med ............................................ 150.000 kr.
1921 års anslag, 300,000 kr.
disponerat till Borstahusen med.................. 75,000 kr.
„ „ Hunnebostrand „ .................... 225,000 „ B00,000 „
Revisorernas
uttalande.
Hunnebo -
— 58 —
Revisorernas
uttalande.
1922 års anslag, 300,000 kr., disponerat
till Hunnebostrand med....................................... 25,000 kr.
„ Veijern „ ........................................ 77,400 „
enl. underdånigt förslag till Svanshall med.... 197,600 „
300,000 kr.
Anslaget för första halvåret 1923
100.000 kronor, åtgår till fullbordande av
Borstahusen med....
Hunnebostrand „ ....
Svanshall „ ...
Budgetårets 1923—1924 anslag
50.000 kr., åtgår till Svanshall med....
återstår till nya företag ....................................
24,340 kr.
65,450 „
10,210 „
34,920 kr.
15,080 „
100,000
50,000
Av de i ovanstående tabell omförmälda fyra hamnarna hava anläggningarna
vid Svanshall och Veijern ännu icke påbörjats. Beträffande
Svanshall har numera, enligt vad revisorerna erfarit, ifrågasatts
huruvida icke denna hanm borde komma till utförande med bidrag från
allmänna fiskehamnsanslaget. Borstahusens hamn är i det närmaste
färdigställd. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt cirka
370,000 kronor, varav 70 % skola utgå av statsmedel. För Hunnebostrand
har med utgångspunkt från tidigare beräknad totalkostnad av
cirka 350,000 kronor och med beräknande av enskilt bidrag av 10 % avsatts
sammanlagt 315,450 kronor. Såsom härav framgår, kan alltså
eventuellt en betydande reservation å anslaget antagas uppkomma.
Det synes revisorerna ägnat att väcka uppmärksamhet att i så
omedelbar närhet till den jämförelsevis dyrbara fiskehamnsanläggningen
vid Hunnebostrand för en avsevärd ytterligare kostnad för
statens järnvägars räkning utförts en anläggning, avsedd att delvis
tjäna samma ändamål. På detta sätt hava de i och för sig betydande
uppoffringar, som staten haft att vidkännas för åstadkommande av en
hamn vid ifrågavarande fiskläge kommit att ytterligare ökas. Enligt
revisorernas mening hade i detta fall samverkan mellan statens järnvägar
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hanmavdelning bort äga
rum, varigenom en lösning av de föreliggande hamnbyggnadsprojekten
för mindre kostnad sannolikt kunnat vinnas. Revisorerna finna det
anmärkningsvärt att dylik gemensam planläggning icke förekommit.
I avseende å den framtida förvaltningen av de sålunda under utförande
varande anläggningarna vilja revisorerna framhålla angelägenheten
av att därvid sådana anordningar vidtagas, att dubbelkostnad kan
undvikas. Likaledes måste det anses nödvändigt att gemensam hamntaxa
för anläggningarna fastställes.
— 59 —
Landsstatshuset
i
Göteborg.
Beträffande den allmänna fördelningen av ovannämnda till mindre
fiskehamnsbyggnader avsedda anslag är att märka, att detsamma
under de gångna åren blivit disponerat för ett fatal till omfattningen
ganska betydande anläggningar. Detta förhållande ter sig särskilt
påfallande vid en jämförelse med storleken av de av riksdagen för
varje år anvisade totala anslagsbeloppen. Några närmare bestämmelser
rörande omfattningen och storleken av de anläggningar, till vilka
bidrag från ifrågavarande anslag må utgå, föreligga för närvarande
emellertid icke. Revisorerna vilja ifrågasätta huruvida icke gällande
författning bör i detta avseende fullständigas.
§ 4.
Revisorerna hava besökt landsstatshuset i Göteborg.
Till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg beviljade 1920
års riksdag ett belopp av 985,000 kronor, varav på extra stat för ar
1921 anvisades 500,000 kronor. Hos 1921 års riksdag begärde Kungi.
Maj :t anvisande av återstoden, 485,000 kronor, av nämnda anslag.
Riksdagens vederbörande utskott hade emellertid införskaffat upplysningar,
som givit vid handen, att genom vissa förenklingar vid utförandet
av nybyggnaden totalkostnaden kunde nedbringas till 970,000
kronor och alltså motsvarande sänkning i det av Kungl. Maj :t äskade
anslagsbeloppet kunde äga rum. På grund härav anvisade riksdagen
till fullföljande av nybyggnaden 470,000 kronor.
Byggnadsföretaget är nu fullbordat och har i sin helhet avsynats
under september månad. Enligt en av byggnadsstyrelsen upprättad
sammanställning över byggnadskostnaderna uppgå dessa till kronor
864,367: 79.
Länsstyrelsens lokaler syntes revisorerna bekväma och rymliga.
I det bredvidliggande residenset, med vilket landsstatshuset sammanbyggts,
disponerar landshövdingen ett 30-tal rum.
§ 5.
Revisorerna hava besökt länsresidenset i Jönköping, där beslu- Länsresiikntade
om- .och tillbyggnadsarbeten nu äro slutförda. För ändamålet
har anslagits 190,000 kronor. Kostnaderna hava enligt byggnadsstyrelsens
uppgift uppgått till kronor 181,507: 20. Av för reparation anslagna
kronor 11,000 ha förbrukats kronor 7,316: 51. Länets lantmäterikontor
har numera förlagts till länsresidenset. Landshövdingen
har av sin boställsvåning avstått några rum, som nu komma att disponeras
av länsstyrelsen. I boställsvåningen pågingo vid besöket vissa
reparationsarbeten.
Besöket har icke föranlett annat uttalande från revisorernas sida,
än att de lokaler, som numera av länsstyrelsen disponeras, synas mycket
rymliga.
ping.
— 60 —
§ 6.
Landshövdingeresidenset
i
Falun.
Revisorerna liava besökt landshövdingeresidenset i Falun.
Till bestridande av en del av kostnaden för vissa arbeten för
iståndsättande av residenset — innefattande införande av värmeledning
samt vissa reparationer och sanitetsanordningar — anvisade 1923
års riksdag ett belopp av 45,000 kronor. Återstoden, 23,000 kronor,
av den beräknade totalkostnaden har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
utgått av anslaget till byggnader och reparationer. Från sistnämnda
anslag har dessutom anvisats 450 kronor för inköp av viss
elektrisk armatur till landshövdingens våning.
Ifrågavarande arbeten voro vid revisorernas besök ej fullt avslutade.
Enligt vad revisorerna inhämtat, torde besparing uppkomma
å de för ändamålet anvisade medlen.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 7.
Landsstatshuset
i Falun.
Revisorerna hava besökt landsstatshuset i Falun, i vilket äro inrymda
förutom lokaler för länsstyrelsen jämväl länets lantmäterikontor.
Till inredning i vindsvåningen i landsstatshuset av nya lokaler
för länsstyrelsen samt för anskaffande av möbler för de nya lokalerna
anvisades av 1918 års riksdag å tilläggsstat för nämnda år 19,200
kronor. Härav togs i anspråk för det avsedda ändamålet ett belopp av
12,488 kronor 1 öre.
Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.
i
§ 8.
Revisorerna hava besökt Gävle slott, i vilket länsstyrelsens lokaler
och landshövdingens boställsvåning äro inrymda.
Till utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler
samt iståndsättande av landshövdingens i länet boställsvåning
m. m. anvisade 1919 års riksdag på tilläggsstat för nämnda år ett belopp
av 141,000 kronor. På grund av dvrtiden överskreds nämnda anslag
med 7,247 kronor 1 öre, vilket belopp utgick av det å tilläggsstat
för år 1919 anvisade anslaget till merkostnader för pågående byggnadsföretag
m. m.
Genom beslut den 13 juli 1923 har Kungl. Maj :t bemyndigat
byggnadsstyrelsen att låta anordna en personhiss inom landshövdingens
boställe i slottet för en kostnad av högst 7,550 kronor. I samband
med nuvarande landshövdingens inflyttning i slottet äro under utförande
vissa arbeten i landshövdingens våning, bestående av dels efter
-
— 61
reparationer av genom värmeledningen uttorkade snickerier, dels ock
insättande av kalkstensfönsterbänkar i stället för de gamla bänkarna
av trä. Nämnda arbeten, som beräknas draga en kostnad av 10,180
kronor, bestridas ur anslaget till byggnader och reparationer.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 9.
I samband med besöket i Gävle slott hava revisorerna besett den
invid slottet belägna byggnad, i vilken länsstyrelsens arkiv och Gävleborgs
läns lantmäterikontor äro inrymda.
I byggnaden, som är uppförd av sten, äro inrymda i källarvåningen
länsstyrelsens arkiv och i övervåningen länets lantmäterikontor.
Lantmäterikontoret uppvärmes medelst kakelugnar, vilket
ur brandsäkerhetssynpunkt synes mindre tillfredsställande. Arkivet
saknar anordning för uppvärmning och ventilation. Arkivlokalerna
äro till .följd härav utsatta för fukt och mögel och i sitt nuvarande
skick föga tjänliga såsom förvaringsrum för arkivalier.
§ 10.
Under resa från Falun till Säter passerades Ornässtugan i Dalarna,
varvid revisorerna begagnade tillfället att bese densamma.
Till inköp av Ornässtugan med tillhörande byggnader, jordområde
och inventarier samt för nämnda stugas iståndsättande har av
1896 års riksdag beviljats ett anslag av 7,150 kronor.
Byggnaderna voro väl bevarade och underhållna. Besöket föranleder
i övrigt intet uttalande från revisorernas sida.
Länsstyrelsens
i Gävle
arkiv och
Gävleborgs
läns lantmäterikontor.
Ornässtugan
i Dalarna.
— 62 —
Viss inom
kammarkollegium
verkställd
utredning
rörande
fiskerättsförhållandena
vid rikets
kuster.
SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.
§ 1.
Sedan kammarkollegium på grund av särskilda remisser anbefallts
att avgiva utlåtande med anledning av dels masspetitioner från
fiskare på västkusten rörande ändrade lagbestämmelser om rätten till
fiske i havet, dels ock en av fiskeristyrelsen i Malmöhus län gjord
framställning om närmare utredning i fråga om kronans äganderätt
till stränderna och kustfisket i Malmöhus län m. m., framhöll kammarkollegium
i skrivelse den 15 maj 1911, att kollegium funne en genomgripande
utredning av angivna förhållanden vara synnerligen önskvärd
beträffande ej blott Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län
utan även övriga fordom till Danmark hörande län; och anförde kollegiet,
att kollegium önskade verkställa en sådan utredning i hela den
omfattning, som erfordrades för bedömande i vad mån, på sätt ifrågasatt
blivit, en förändrad lagstiftning med avseende å rätten till
fiskes utövande vid berörda delar av rikets havskuster borde vidtagas.
En dylik utredning vore uppenbarligen av den vidlyftiga beskaffenhet,
att den av kollegii ledamöter, på vilken densamma ankomme, för arbetets
bedrivande med önskvärd skyndsamhet och noggrannhet givetvis
måste kunna odelat ägna sig däråt. Kammarkollegium hemställde
därför i sin berörda skrivelse, att vederbörande kammarråd, som av
kollegium beviljats partiell tjänstledighet för ifrågavarande utredning
under tiden 1—19 juni och som önskade begagna sig av semester
under tiden 20 juni—4 augusti, måtte för utredningsarbetet få partiell
tjänstledighet under tiden 5 augusti—31 december 1911. Genom kungligt
brev den 9 juni 1911 beviljades ledigheten. Sedermera har, på
framställning av kammarkollegium, kammarrådet undfått fortsatt
tjänstledighet för ifrågavarande utredning utan avbrott — med undantag
av tid för semester och 1 y2 månad 1917 — till och med den 31
december 1920. Ledigheterna för kammarrådet hava från och med
den 1 januari 1917 beviljats jämväl för verkställande av åt kammarkollegium
uppdragen utredning av frågan om laxfiskets fullständiga
frigivande i Mörrumsbukten eller fredningslinjens inflyttande närmare
Mörrumsåns utlopp i samma bukt och från och med den 1 januari
1918 jämväl för verkställande av kammarkollegium anbefalld utredning
beträffande den norrländska fiskarbefolkningens fiskerättsför
-
hållanden. Enligt kungligt brev den 30 april 1920 anbefalldes kammarkollegium
att utsträcka utredningen rörande fiskerättsförhållandena
vid vissa av rikets kuster till att omfatta jämväl Uppsala, Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Gottlands län.
I skrivelse den 8 april 1921 anhöll kammarkollegium att kammarrådet
för avslutande av utredningen rörande fiskerättsförhållandena
vid rikets kuster ävensom för slutlig redigering av resultatet av utredningen
samt dess befordrande till trycket måtte beviljas partiell tjänstledighet
under tiderna 1 maj—15 juni samt 1 augusti—15 oktober
1921, och biföll Kungl. Maj :t denna framställning enligt beslut den 29
april 1921. Vidare har Kungl. Maj :t på därom av kammarkollegium
i skrivelse den 7 oktober 1921 gjord framställning enligt beslut den 21
oktober 1921 medgivit, att kammarrådet för avslutande av honom anförtrodd
utredning rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster
finge, räknat från och med den 16 oktober 1921, åtnjuta partiell ledighet
till och med den 31 december 1921.
Sedan slutligen Kungl. Maj :t anbefallt kammarkollegium att före
utgången av år 1922 till Kungl. Maj :t inkomma med utredningen, anhöll
kollegium i skrivelse den 7 december 1922 om medgivande, att
tiden för densamma finge utsträckas till den 15 februari 1923. Sistnämnda
framställning bifölls av Kungl. Maj :t den 22 december 1922.
Kammarrådet har under så gott som hela tiden haft biträde av
en extra notarie och vissa tider av lantmätare och ett kvinnligt biträde.
Under tiden 1 juni 1920—31 mars 1921 har en extra sekreterare i stället
för den extra notarien biträtt kommarrådet.
Enligt vad från statskontoret meddelats, har för ifrågavarande
utredning till och med år 1921 utbetalts sammanlagt 64,347 kronor 76
öre. Vid beräkningen av nämnda kostnadssumma är hänsyn icke
tagen till kammarrådets avlöningsförmåner under tiden för utredningen.
Att dessa måste hava uppgått till avsevärda belopp framgår av
att kammarrådet, såsom redan nämnts, för ifrågavarande ändamål
åtnjutit ledighet utan avbrott — med undantag av tid för semester
och iy2 månad 1917 — från och med den 1 juni 1911 till och med den
31 december 1920 samt år 1921 under 6y2 månader.
Enligt vad revisorerna inhämtat, föreligger ännu icke något Revisorernas
slutligt resultat av ifrågavarande utredning. Densamma har under l,ttalande1921
års riksdag varit föremål för omnämnande i kamrarnas debatter,
varvid från skilda håll framhållits önskvärdheten av dess påskyndande.
Revisorerna, som icke kunnat undgå att erinra om den långa
tid, varunder utredningen pågått, och de, särskilt med fäst avseende å
utredningens karaktär av enmansuppdrag, avsevärda kostnader, som
— G4 —
genom densamma orsakats statsverket, liava härmed velat uttala en
förväntan, att åtgärder vidtagas för att resultatet av utredningen snarast
må föreligga.
§ 2.
Tullverkets
lokaler i
Göteborg.
Revisorerna hava besökt tullverkets lokaler vid Packhusplatsen i
Göteborg.
Tullverkets packhus byggas och underhållas sedan gammalt av
vederbörande städer. Tullverkets lokaler i Göteborg, vilka utgöras
av stora tullhuset samt de så kallade stora och norra packhusen, tillhandahållas
tullverket av Göteborgs stad.
Framställning om förbättring av ifrågavarande lokaler har vid
tre särskilda tillfällen gjorts hos staden. Sedan i packhusen inneliggande
godsmängder natten till den 4 december 1914 mer eller mindre
skadats genom en stormflod, som inträngt ända till omkring 30 centimeter
över golvens nivå, hemställde packhusinspektionen i Göteborg
i skrivelse till drätselkammaren påföljande dag om förhöjning något
över den inträffade högvattensnivån av golven i de båda packhusen.
Med anledning av ännu en natten till den 16 november 3920 inträffad
stormflod, varvid älvens vatten inträngt i packhusmagasinen och skadat
där förvarat tullgods, förklarade packhusinspektionen i skrivelse
den 16 februari 1921, att inspektionen underkände det skick, i vilket
magasinen befunno sig, samt, intill dess betryggande och av inspektionen
godkända åtgärder häremot blivit av staden vidtagna, fritoge såväl
tullverket som sig själv från ansvar för den skada, som genom stormflod
kunde orsakas å i packhusen befintligt gods. Med anledning av
denna framställning uppgjordes genom drätselkammaren förslag till
åtgärder för bristernas avhjälpande, vilket förslag av stadsfullmäktige
i Göteborg godkändes den 22 december 1921.
Vidare har tulldirektionen i skrivelse till drätselkammaren den
2 juni 1920 framhållit, att en omorganisation, i enlighet med 1914 års
tullkommissions förslag, av tullverkets i Göteborg lokalförvaltning
kiävde ökat utrymme och betydande omändringar av bland annat expeditionslokalerna
i stora tullhuset vid Packhusplatsen, samt med anledning
härav hemställt, att drätselkammaren måtte utse en sakkunnig
att i samråd med tullmyndigheterna i Göteborg uppgöra förslag till
de omändringar av expeditionslokalerna — eventuellt till — eller nybyggnader
för nämnda lokaler —■ som kunde befinnas erforderliga.
Med anledning härav utsågos tre sakkunniga, vilka uppgjorde ett förslag
till omändring av lokalerna. Förslaget godkändes av generaltullstyrelsen
och återställdes den 23 oktober 1922 till drätselkammaren.
— 65 —
Vid revisorernas besök hade ännu ingen förhöjning av golven i
de båda packhusen ägt rum. Kort före besöket hade en stormflod inträffat,
varvid vattnet delvis översvämmat packhusens golv. Under
revisionstiden har sedermera ytterligare en stormflod åstadkommit
skada å för tullbehandling upplagt gods. Vissa av expeditionslokalerna,
åt vilka ej heller något från stadens sida åtgjorts, voro synnerligen
trånga och jämväl i sanitärt hänseende otillfredsställande.
Det är, enligt revisorernas mening, uppenbarligen nödvändigt, att
gc-lvTen i de båda packhusen höjas till en nivå, som betryggar det i
packhusen förvarade godset mot skada genom stormflod. Jämväl
önskemålet om förbättrade expeditionslokaler synes revisorerna med
hänsyn till deras under besöket gjorda iakttagelser vara välgrundat.
Att krav på tillhandahållande av tillfredsställande och riskfria
tullokaler ställas på Göteborgs stad synes revisorerna vara så
mycket mera befogat, som staden genom tullen i form av tolagsersättning
tillföres avsevärda inkomster. Sålunda har, enligt vad revisorerna
inhämtat, för tiden 1 januari 1919—30 juni 1923 staden i tolagsersättning
tillförts icke mindre än 6,606,846 kronor 94 Öre.
§ 3.
Revisorerna hava besökt tullstationen i Strömstad.
Enligt uppgift av tullförvaltaren pågick inom stationens bevakningsområde
en omfattande smuggling av spritvaror, vilken tullen,
på grund av att tullpersonalens båtar voro mindre snabbgående än de
av smugglarna använda fartygen, icke var i stånd att förhindra.
Rev.-berättelse tinne), statsverket för år 1922. I.
Revisorernas
uttalande.
Tullstationen
i Strömstad.
Patologiskanatomiska
i nstitutionen
vid universitetet
i Lund.
— 66 —
ÅTTONDE HUVUDTITELN.
EcKlesias tikdepartemente t*
§ 1.
Revisorerna hava besökt patologisk-anatomiska institutionen vid
universitetet i Lund.
Förslag till utvidgning av institutionens lokalutrymmen hava av
Kungl. Maj :t förelagts såväl 1921 som 1923 års riksdagar. 1921 års
riksdag anvisade till påbyggnads- och ändringsarbeten vid institutionen
ävensom till inredning och möbler därstädes på extra stat för
år 1922 ett reservationsanslag av 170,000 kronor. Vidare medgav 1923
års riksdag, att ett institutionen tillhörigt, inom området för Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund uppfört begravningskapell finge
utbytas mot en sjukvårdsinrättningarna tillhörig, med patologiska institutionen
sammanbyggd likkällare samt, under förutsättning att detta
utbyte komme till stånd, att å den sålunda förvärvade likkällaren finge
påbyggas en våning för utvidgning av institutionens bakteriologiska
laboratorium ävensom att till bestridande av kostnaderna härför finge
av det överskott, som kunde uppkomma å ovannämnda av 1921 års
riksdag anvisade anslag, användas ett belopp av högst 26,000 kronor.
De av 1921 års riksdag beslutade påbyggnads- och ändringsarbetena,
som fullbordats under mars månad 1923, synas revisorerna
hava utförts med omsorgsfullt utnyttjande av förefintliga utrymmen
samt på ett även i övrigt tillfredsställande sätt. De härigenom erhållna
lokalerna hava tagits i anspråk för patologiska avdelningen. Påbyggnaden
av likkällaren hade ännu icke påbörjats.
Vid revisorernas besök framfördes av vederbörande institutionsföreståndare
beträffande den bakteriologiska avdelningen i ytterligare
tvenne avseenden önskemål, vilka icke komme att tillgodoses genom
sistnämnda påbyggnad. Inom avdelningen saknades arbetsplatser för
självständigt arbetande bakteriologer samt disk- och steriliseringsiokal.
Diskning och sterilisering måste utföras i de allmänna laboratorierna,
och plats för självständigt arbetande bakteriologer hade
måst beredas i för annat ändamål avsedda lokaler. Sålunda hade
patologiska institutionens föreståndare till arbetslokal åt en bakteriolog
måst upplåta sitt eget arbetsrum. Enligt vad som upplystes skulle
emellertid genom uppförande av en särskild vaktmästarbostad lokaler
kunna bliva disponibla för berörda ändamål. Kostnaderna härför
— (>7
skulle, enligt vad som för närvarande beräknades, kunna bestridas
med besparingar, som väntades uppkomma å ovannämnda anslag av
170,000 kronor, sedan påbyggnaden av likkällaren fullbordats.
Besöket har i övrigt icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 2.
Vid besök å Chalmers tekniska institut i Göteborg hava revisorerna
besett de lokaler, i vilka de kemiska och fysiska institutionerna
äro inrymda.
Till nybyggnader för nämnda institutioner å av Göteborgs stad
upplåten tomt anvisade 1922 års riksdag för förra halvåret 1923 ett
reservationsanslag av 300,000 kronor. Sedermera anvisade 1923 års
riksdag för ifrågavarande byggnadsföretag ett reservationsanslag av
700,000 kronor. Enligt departementschefens uttalande till 1923 års
statsrådsprotokoll i ärendet befanns det då icke lämpligt att fastställa
viss totalkostnad för de nya byggnaderna men borde ny kostnadsberäkning
upprättas mot slutet av år 1923 och förslag rörande kostnaderna
i sin helhet föreläggas 1924 års riksdag.
Entreprenadanbud å grundläggningsarbetena för nybyggnaderna
hade vid revisorernas besök ännu icke antagits.
Besöket har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.
§ 3.
Revisorerna hava ansett sig böra ägna någon uppmärksamhet åt
den understödjande verksamhet som från statens sida bedrives med
avseende å vissa privatläroverk, nämligen flickläroverk, enskilda mellanskolor,
högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier.
I sådant hänseende vilja revisorerna till en början erinra om de
anslagsbelopp, som i riksstaten för de senare åren äro uppförda för
ifrågavarande verksamhet.
Det gemensamma ordinarie anslaget till privatläroverken är
såväl i riksstaten för år 1922 som i riksstaten för budgetåret 1923—
1924 uppfört med ett belopp av 751,000 kronor, varav beräknas för
enskilda mellanskolor 20,000 kronor, för högre flickskolor 470,000
kronor, för högre goss- och samskolor 232,500 kronor och för enskilda
lärarinneseminarier 28,500 kronor. För förra halvåret 1923 var ifrågavarande
anslag uppfört med ett belopp av 375,500 kronor.
Förutom bidrag från förenämnda anslag komma privatläroverken
i åtnjutande av ytterligare statsanslag till avsevärda belopp.
För beredande under år 1922 av extra understöd åt enskilda mellanskolor,
högre flickskolor samt högre goss- och samskolor har på extra
stat för år 1922 anvisats ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
(''halmere tekniska
institut.
Privatläro
verken.
68 —
För förra halvåret 1923 utgick sistnämnda anslag med ett belopp av
75.000 kronor. I riksstaten för åren 1923—1924 är något anslag för
ändamålet icke uppfört. Till extra understöd för år 1922 åt de statsunderstödda
lärarinneseminarierna var i tilläggsstaten för år 1922
uppfört ett reservationsanslag av 19,000 kronor. Jämväl för vårterminen
1923 åtnjuta dessa seminarier extra understöd; för ändamålet
är i riksstaten för åren 1923—1924 uppfört ett extra anslag av 7,500
kronor. Det ordinarie anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter är i 1922 års riksstat uppfört med
ett belopp av 280,000 kronor, i budgeten för förra halvåret 1923 med
148.000 kronor och i riksstaten för nu löpande budgetår med 450,000
kronor. Det ordinarie anslaget till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa är i riksstaterna för år 1922 samt för löpande
budgetår uppfört med ett belopp av 19,000 kronor. I halvårsbudgeten
utgjorde samma anslag 9,500 kronor. Vidare utgå tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg till lärarpersonalen vid ifrågavarande
läroanstalter. Anslaget till tillfällig löneförbättring utgjorde
för år 1922 2,000,000 kronor, för förra halvåret 1923 1,055,600 kronor
och är i riksstaten för budgetåret 1923—1924 åter uppfört med ett be!
pp av 2,000,000 kronor. Härjämte utgår dyrtidstillägg från anslaget
till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
för ifrågavarande lärare beräknades kostnaden i Kung].
Maj :ts proposition i ärtmet till 1923 års riksdag uppgå till 1,233,000
kronor.
Enligt vad riksräkenskapsverkets budgetredovisning för år 1922
ger vid handen, hava av ovannämnda anslag anslaget till lönetillägg åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för sagda ar
överskridits med 199,398 kronor 19 öre och anslaget till tilllhlbg löneförbättring
med 454,354 kronor 94 öre.
Fördelningen av det gemensamma ordinarie anslaget ligger till
grund för fördelningen av samtliga övriga här nämnda anslag i så
måtto, att dessa automatiskt utgå till de läroanstalter, som blivit delaktiga
av understöd från förstnämnda anslag.
Under det att statens bidrag till privatläroverken under de senare
åren avsevärt ökats, har en motsvarande förhöjning icke skett
av det bidrag, som kommuner och landsting lämna till ifrågavarande
läroanstalter. Beträffande den förskjutning, som sålunda ägt rum
mellan statsbidrag och bidrag från kommuner eller landsting få revisorerna
hänvisa till följande inom skolöverstyrelsen preliminärt uppgjorda
sammanställning rörande privatläroverkens ekonomiska ställning
under år 1914 och det sista år, beträffande vilket statistisk bearbetning
av inkomna uppgifter föreligger, nämligen år 1921.
Högre flickskolor. |
Inkomster kr. |
Antal lär-jungar på |
Inkomst per |
||
Bidrag av staten ....... |
år |
1921 |
5,151,315: 13 |
20,708 |
248: 76 |
1914 |
630,515: 84 |
14,177 |
44: 47 |
||
Bidrag av kommun och |
|||||
landsting .......... |
it |
1921 |
1,935,278: 92 |
20,708 |
93: 46 |
tt |
1914 |
564,593: 14 |
14,177 |
39: 82 |
|
Skolavgifter .......... |
tt |
1921 |
5,026,843: 71 |
26,945 |
186: 56 |
it Enskilda mellanskolor. |
1914 |
2,135,854: 64 |
18,774 |
113: 77 |
|
Bidrag av staten ...... |
tt |
1921 |
196,153: 44 |
917 |
213: 91 |
1914 |
14,500: — |
610 |
23: 77 |
||
Bidrag av kommun och |
|||||
landsting .......... |
tt |
1921 |
67,091: 33 |
917 |
73: 16 |
tt |
1914 |
18,920: — |
610 |
31: 02 |
|
Skolavgifter .......... |
tt |
1921 |
185,763: 50 |
1,017 |
182: 66 |
tt |
1914 |
53,277: — |
745 |
71: 51 |
|
Högre goss- och sam-skolor. |
|||||
Bidrag av staten ...... |
tt |
1921 |
1,383,682: 34 |
4,194 |
329: 92 |
1914 |
198,457: 74 |
3,543 |
56: 01 |
||
Bidrag av kommun och |
|||||
landsting .......... |
tt |
1921 |
287,908: 86 |
4,194 |
68: 65 |
1914 |
141,584: 58 |
3,543 |
39: 96 |
||
Skolavgifter .......... |
tt |
1921 |
2,096,938: 44 |
4,964 |
422: 43 |
tt |
1914 |
934,466: 84 |
4,011 |
232: 98 |
Revisorerna, som hava tagit del av redogörelser, avseende läsåret
1922—1923 för flickläroverken, högre goss- och samskolor samt
enskilda mellanskolor ävensom nämnda läroanstalters ansökningar om
statsunderstöd för treårsperioden 1922—1924, anse sig med anledning
av sina därvid gjorda iakttagelser böra framhålla följande.
Beträffande lärarlönernas storlek synes en i vissa fall avsevärd
skillnad vara rådande mellan de olika privatläroverken inbördes och
mellan dessa läroverk och statsläroverken. Såväl rektors- som lärarlöner
överstiga vid åtskilliga privatläroverk, vad som i löneförmåner
utgår till motsvarande lärarkrafter vid statsläroverk. Såsom exempel
härå anse sig revisorerna böra nämna, hurusom rektorn vid ett privatläroverk
— enligt i ovannämnda beräkning lämnad uppgift — under
läsåret 1920—1921 i kontanta löneförmåner uppburit 31,689 kronor 59
öre, till vilken avlöning staten har bidragit med ej mindre än 13,134
kronor 31 öre. Jämväl kraven på tjänstgöringsskyldighet torde vara
skiftande vid de olika läroverken. I sådant avseende har uppmärksammats,
hurusom för lärarinnor, för vilka tjänstgöringstiden vid
statens läroverk utgör 22—26 veckotimmar, vid åtskilliga privatläro
-
70 —
verk uttagits endast minimitjänstgöring eller obetydligt däröver, i
vissa fall till och med ett timantal understigande minimitjänstgöringen.
I vissa fall har extra avlöning utgått för undervisningen, så snart den
överstigit 24 timmar och i några fall, när den överskridit 23 timmar.
Vad beträffar terminsavgifterna har visserligen under det senaste
läsåret någon sänkning av desamma ägt rum. Vid åtskilliga
läroverk äro terminsavgifterna likväl alltjämt betydande särskilt vid
högre goss- och samsltolor. Sålunda är för läsåret 1922—1923 terminsavgifterna
vid exempelvis Saltsjöbadens samskola för fjärde
ringen 200 kronor, vid Djursholms samskola för samma ring 225 kronor
och vid Lunds privata elementarskola i översta ring 195 kronor
för höstterminen och 200 kronor för vårterminen. Vid Lundsbergs
skola utgöra årsavgifterna för läsåret 1922—1923 för klass II 2,600
kronor, för klasserna III—V 2,800 kronor och för klasserna VT—IX
3,000 kronor, vilka avgifter enligt uppgift i årsredogörelsen fördelas
lika på undervisning och inackordering. Jämväl vissa enskilda mellanskolor
och högre flickskolor debitera jämförelsevis höga terminsavgifter.
Frågan om användningen av de betydande anslag, som ställts
till förfogande för privatläroverken, har nyligen varit föremål för särskilda
uttalanden från riksdagens sida. Sålunda anförde 1921 års
riksdag i samband med beviljande av ovannämnda anslag å 250,000
kronor till extra understöd åt privatläroverk, att en förutsättning för
riksdagens beslut vore, bland annat, att Kungl. Maj :t vid anslagets
fördelning tillsåge, att allenast sådana skolor komme i åtnjutande av
extra understöd, vilka på ett tillfredsställande sätt fyllde ett verkligt
påvisbart statsintresse. Vidare framhölls av innevarande års riksdag,
att de höjda statsanslagen till privatläroverken icke förbundits
med några vidgade skyldigheter för dessa läroverk, att någon detaljerad
redovisningsskyldighet i avseende å privatläroverkens ekonomiska
förhållanden icke funnes samt att dessa läroverk icke, såsom fallet
vore med statens läroverk, finge sina räkenskaper underkastade någon
officiell granskning eller kontroll. Med anledning härav har Kungl.
Maj :t genom beslut den 17 maj 1923 anbefallt skolöverstyrelsen att
föranstalta om utredning i det av riksdagen avsedda syftet samt därefter
till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag i ämnet, vartill utredningen
kan föranleda.
Revisorernas Med den av revisorerna här ovan framlagda redogörelsen beträi
uttalande.
fan(je förhållandena vid ifrågavarande läroanstalter hava revisorerna
avsett att understryka vikten av att berörda utredning utan större
tidsutdräkt framlägges.
— 71 —
§ 4.
Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Lund, därvid revisorerna
jämväl besett de å tomt invid det nuvarande seminariet belägna
byggnader, i vilka seminariet tidigare varit inrymt.
De gamla seminariebyggnaderna, som äro belägna å mark tillhörande
biskopsbostället Helgonagård n:r 1, bestå av själva seminariehuset,
förra rektorsbostaden samt en uthusbyggnad, inrymmande
en vaktmästarbostad, en lärosal, ett trädgårdsrum samt förvaringsrum
för bränsle. Härtill kommer en tillbyggnad, som använts som slöjdsal.
Dessutom finnes å tomten en av avlidne rektorn P. Wingren uppförd
uthusbyggnad, vilken staten enligt kontrakt har rättighet att inlösa.
Till dess staten begagnar sig av denna rättighet, har staten att erlägga
en årlig hyra av 400 kronor för sistnämnda byggnad. De fyra staten
tillhöriga byggnaderna äro uthyrda till staden Lund för en årlig hyra
av sammanlagt 3,780 kronor. Staden å sin sida upplåter ifrågavarande
lokaler till bostäder åt husvilla familjer. Den av rektorn Wingren
uppförda uthusbyggnaden har av seminariets rektor sedan ett
par år tillbaka uthyrts för 200 kronor per år, vilken summa tillförts
seminariekassan.
Fråga om dispositionen av berörda byggnader och den därtill
hörande tomten har vid olika tillfällen varit föremål för prövning. Sålunda
medgav Kung! Maj :t genom beslut den 22 oktober 1920, att viss
del av ifrågavarande tomt finge upplåtas till Södra Sveriges sjuksköterskeförening
till tomt för nybyggnad för föreningen att av föreningen
under nyttjanderätt innehavas. För närvarande föreligger
ännu oavgjord en ansökning från Lunds stad om upplåtande av återstående
delen av ifrågavarande tomt för uppförande av ett epidemisjukhus.
För byggnaderna och trädgårdsanläggningen har staden år
1918 erbjudit sig att betala i ett för allt 20,000 kronor, med rätt för
staden att, därest någon byggnad framdeles skulle utrönas kunna användas
för det ifrågasatta sjukhusets behov, erhålla särskild ersättning
efter överenskommelse, grundad på ny värdering. Ärendet är
för närvarande remitterat till byggnadsstyrelsen.
Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 5.
Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Göteborg.
Till seminariets gymnastiksal, som är belägen i en särskild byggnad,
höra två avklädningsrum, avsedda ett för seminarieeleverna och
ett för övningsskolans lärjungar. Ingången till avklädningsrummen
är gemensam för seminarieeleverna och eleverna i övningsskolan. I
det ena avklädningsrummet är anordnat ett duschrum, likaledes ge
-
Folkskolese
minariet i
Lund.
Folkskolese
minariet i
Göteborg.
— 72 —
mensamt för de nämnda båda grupperna av lärjungar. Gymnastiklärarens
rum är beläget innanför det andra avklädningsrummet och
med ingång endast från sistnämnda rum. Berörda lokalförhållanden
synas revisorerna såväl ur utrymmessynpunkt som med hänsyn till att
ungdomar av båda könen äro hänvisade till att samtidigt begagna
ifrågavarande utrymmen mindre tillfredsställande. Enligt revisorernas
mening måste det anses önskvärt, att anordningar vidtoges, varigenom
berörda missförhållanden avhjälptes.
§ 6.
Vårdanstalten
i Lund för
blinda med
komplicerat
lyte.
Revisorerna hava besökt vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte.
I anledning av Kungl. Maj :ts propositioner i ämnet har riksdagen
åren 1914, 1916, 1919 och 1920 beviljat särskilda anslag a tillhopa
1,683,000 kronor för uppförande av byggnader för en vårdanstalt i
Lund, avsedd för blinda med komplicerat lyte; och har nyssnämnda belopp
blivit genom särskilda beslut av riksdagen i sin helhet anvisat.
Ytterligare har 1920 års riksdag till uppförande vid vårdanstalten av
en asylbyggnad beviljat ett belopp av 510,000 kronor, vilket belopp
likaledes blivit genom särskilda beslut av riksdagen anvisat. Slutligen
medgav 1923 års riksdag, att av det överskott, som uppkommit å de
för nybyggnad åt nämnda vårdsanstalt anvisade reservationsanslagen
å tillhopa 1,683,000 kronor, finge användas dels till anläggande av
trädgård vid anstalten ett belopp av högst 8,000 kronor, dels ock till
uppförande av ett svin- och hönshus vid anstalten högst 7,000 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning utgjorde besparingen
å nämnda reservationsanslag vid 1922 års utgång 73,708 kronor 31 öre.
I samband med beviljande av byggnadsanslag för anstalten bemyndigade
1914 års riksdag Kungl. Maj :t att vid den tid, då anstalten
trädde i verksamhet, övertaga drottning Sofias stiftelses och den till
denna stiftelse anknutna vårdsanstaltens dåvarande tillgångar under
utfästelse å statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och
förbehåll, som innehölles i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara
fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar därav.
Anstalten, som numera är färdigbyggd, togs i bruk hösten 1922
och har från och med november nämnda år stått under ledning av en
tillförordnad kvinnlig rektor.
Vid anstalten finnas för närvarande intagna å den oroliga avdelningen,
som är avsedd för 20 patienter, 17 och å asylen i övrigt 46
patienter. I skolan äro intagna 48 elever samt å arbetshemmet 49 elever.
Sammanlagda antalet skyddslingar vid anstalten är alltså 160.
— 73 —
Besöket vid ifrågavarande anstalt gav revisorerna ett mycket
gott intryck av den vid anstalten rådande ordningen samt det sätt, varpå
vården om skyddslingarna och undervisningen vid anstalten omhänderhades.
§ 7.
Vid granskning av till revisorerna inkomna årsredogörelser för
de tekniska läroverken har den relativt starka minskning i lärjungeantalet
vid ifrågavarande läroanstalter, som sedan några år tillbaka
iigt rum, väckt revisorernas uppmärksamhet. En inom skolöverstyrelsen
gjord sammanställning över antalet kompetenta inträdessökande
till de tekniska läroverken utvisar beträffande åren 1919—1923 bland
annat följande:
Vad angår de tekniska elementarskolorna och de tekniska gymnasierna
har antalet inträdessökande nedgått vid tekniska elementarskolan
i Norrköping från 29 till 20, vid tekniska elementarskolan i
Borås från 42 till 25, vid tekniska gymnasiet i Örebro från 162 till 92
och vid tekniska gymnasiet i Malmö från 33 till 18. Vid tekniska gymnasiet
i Härnösand, som i denna form trädde i verksamhet först år
1920, utgjorde antalet inträdessökande sistnämnda år 24 och år 1923
13. Ehuru alltså nedgången i antalet inträdessökande vid dessa läroanstalter
är högst väsentlig, har de inträdessökandes antal likväl i intet
fall nedgått till 10 eller därunder.
Jämväl vid de tekniska fackskolorna har en avsevärd minskning
i elevantalet ägt rum. Antalet kompetenta inträdessökande har sålunda
minskats vid maskinfackskolan i Malmö från 22 år 1919 till 19 år
1923, vid fackskolan i Västerås från 31 år 1919 till 7 år 1923 och vid
fackskolan i Eskilstuna från 58 år 1921 till 34 år 1923. Påfallande
ringa är antalet inträdessökande vid tre fackskolor, nämligen husbyggnadsfackskolan
och kemiska fackskolan i Malmö samt fackskolan för
träindustri i Härnösand. Beträffande dessa läroanstalter må ur ovannämnda
tabell anföras följande.
Läroverk
Tekniska byggnadsfackskolan i Malmö
„ kemifackskolan „ „
,, fackskolan i Härnösand ...
Antal kompetenta inträdessökande
åren
1920 1921 1922 1923
9 3 9 3
— 442
4 3 4 1
Hela lärjungeantalet vid sistnämnda tre skolor utgör, enligt vad
revisorerna inhämtat, för närvarande vid liusbyggnadsfackskolan i
Malmö 11, vid kemifackskolan därstädes 6 samt vid fackskolan för träindustri
i Härnösand 4, fördelade på två klasser vid varje skola.
Beträffande statens utgifter för sistnämnda tre fackskolor må
följande andragas.
De tekniska
läroverken.
— 74 —
Revisorernas
uttalande.
Då ifrågavarande fackskolor icke utgöra särskilda läroanstalter
utan ingå i vederbörande tekniska läroverk, möter det givetvis stora
svårigheter att exakt angiva de kostnader, som belöpa på varje fackskola
för sig. Det må emellertid nämnas, att den i det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk ingående anslagsposten för tekniska
läroverket i Malmö från och med den 1 juli 1923 beräknas till ett
belopp av 129,200 kronor, samt att vid nämnda läroverk av hela antalet
undervisningstimmar per vecka, vilket frånsett gymnastikundervisningen,
som är gemensam, för hela läroverket utgör 310, på husbyggnadsfackskolan
och kemiska fackskolan belöpa sammanlagt 111 timmar.
Den för tekniska läroverket i Härnösand i det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk ingående anslagsposten beräknas
från och med den 1 juli 1923 till 75,600 kronor. Totalsumman av undervisningstimmar
vid berörda läroverk är 187, varav 64 beräknas belöpa
på fackskolan.
Att märka är, att ovannämnda kostnader utgöra minimibelopp, så
till vida som i desamma icke ingå statens utgifter för dyrtidstillägg och
tillfällig löneförbättring.
I fråga om själva undervisningen har det ringa elevantalet medfört,
att lärarkrafterna icke kunnat till fullo utnyttjas. Visserligen
har undervisningen, när elevantalet varit ringa, i viss utsträckningmeddelats
för olika klasser eller linjer gemensamt, men enligt vad till
revisorerna ingivna timplaner utvisa, har undervisning likväl i åtskilliga
fall meddelats åt ett fåtal elever eller åt endast en elev.
Givetvis måste orsaken till den starka nedgången i elevantal vid
de tekniska läroverken i avsevärd mån tillskrivas den rådande ekonomiska
depressionen. I detta avseende har från skolöverstyrelsens sida
framhållits, att å ena sidan elevantalet under åren 1918 och 1919 i väsentlig
grad påverkats av då rådande högkonjunktur och vid åtskilliga
av läroanstalterna legat över det normala samt att å andra sidan
elevantalet under de senare åren kommit att ligga betydligt under vad
som med hänsyn till den tekniska verksamhetens sannolika framtidsbehov
måste anses såsom det normala. Vad särskilt beträffar tekniska
fackskolan i Västerås, där antalet inträdessökande, såsom av det
förut sagda framgår, nedgått från 31 år 1919 till 7 år 1923, har enligt
överstyrelsens mening denna skola i alldeles särskild grad påverkats
av den ekonomiska depression, som är rådande inom den elektrotekniska
industrien, vadan det nuvarande elevantalet skulle avsevärt understiga
vad som med hänsyn till nämnda industris rekryteringsbehov kan
anses vara i allmänhet erforderligt.
Vidkommande åter husbyggnadsfackskolan och kemifackskolan
i Malmö samt fackskolan för träindustri i Härnösand har elevantalet
— 75 —
alltsedan skolornas tillkomst varit och är alltjämt så ringa, att detsamma
knappast kan iorklaras enbart genom en hänvisning till rådande
lågkonjunktur. Det obetydliga elevantalet vid dessa läroanstalter
synes fastmera giva anledning till en viss tvekan, huruvida dessa
skolor äro betingade av ett verkligt, konstant behov hos de industrigrenar,
som den vid skolorna meddelade undervisningen är avsedd
att tillgodose. Denna tvekan stärkes ytterligare, vad beträffar husbyggnadsfackskolan
och kemiska fackskolan, om man tar i betraktande
det förhållandet, att vid tekniska elementarskolorna i Borås och Norrköping
lärjungeantalet å de kemiska och byggnadslinjerna under läsåret
1922—1923 varit synnerligen ringa (varierande mellan 0—8 för
de olika klasserna). I allt fall synes ingen rimlig proportion föreligga
mellan behovet av ifrågavarande undervisning, såvitt detsamma kommit
till synes i elevantalet vid skolorna, och de kostnader, staten iklätt
sig för skolornas upprätthållande.
Väl hava revisorerna sig bekant, att berörda missförhållanden
varit föremål för uppmärksamhet från skolöverstyrelsens sida och
att vissa åtgärder av överstyrelsen ifrågasatts till deras avhjälpande,
såsom vakanssättande av en lektorsbefattning vid tekniska läroverket
i Malmö och en maskinist- och eldarebefattning vid tekniska läroverket
i Härnösand samt beviljande av medel till elevstipendier. Utan att
närmare ingå på frågan om vilka anordningar, som i detta hänseende
kunna vara de lämpligaste, anse sig revisorerna dock böra framhålla
önskvärdheten av att på grundval av de hittills gjorda erfarenheterna
rörande behovet av utbildningsmöjligheter på förevarande område
spörsmålet om ifrågavarande skolors framtida ställning med det snaraste
tages under allsidig omprövning.
§ 8.
För möjliggörande av svenska idrottsmäns deltagande i de internationella
idrottstävlingar, vilka under namn av olympiska spel vart
fjärde år avhållas, plägar, genom centralföreningen för idrottens
främjande och svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
för varje spelperiod tillsättas en kommitté, benämnd Sveriges
olympiska kommitté, vilken har att träffa erforderliga anstalter för
nämnda ändamål och jämväl att förvalta de medel, som för ändamålet
stå till förfogande. Då revisorerna funnit, att den olympiska kommitté,
som fungerat i och för Sveriges deltagande i Olympiska spelen
i Antwerpen 1920 i sådant hänseende omhänderliaft avsevärda belopp,
utgörande av Kungl. Maj :t anvisade lotterimedel, hava revisorerna
ansett sig böra taga del av centralföreningens från trycket utgivna
^ styrelse- och revisionsberättelser för år 1922, vilka innehålla en av
särskilda, av centralföreningen och riksförbundet utsedda revisorer
Vissa lotterimedels
användning.
— 76 —
Revisorernas
uttalande.
avgiven berättelse över av dem verkställd granskning av nämnda kommittés
verksamhet. Enligt en i berörda revisionsberättelse intagen
tablå den 20 januari 1922 över kommitténs räkenskaper uppgick summan
av de till kommitténs förfogande stående medlen till 850,406 kronor
6 öre, varav ett belopp av icke mindre än 593,918 kronor 81 öre utgjorde
på angivet sätt anvisade lotterimedel. Utgifterna fördelade
sig på bland annat följande poster: expedition och diverse omkostnader
38,304 kronor 13 öre, ledningens resor m. m. 54,638 kronor 44
öre, representationskostnader 10,919 kronor 77 öre samt anslag till
olika idrottssammanslutningar för träning och resor 647,507 kronor
36 öre. Av uppkomna överskottsmedel hava utgått tillhopa 96,437 kronor
21 öre i form av ytterligare anslag till åtskilliga idrottsförbund
eller till med idrottslig verksamhet eljest sammanhängande ändamål.
Såsom av det anförda framgår, har ifrågavarande kommittés
verksamhet till större delen uppehållits med hjälp av medel, vilka visserligen
icke äro att betrakta såsom statsbidrag i vanlig mening, men
som likväl genom det sätt, varpå de anskaffats, måste sägas hava fått
karaktären av ett genom statens medverkan tillkommet offentligt understöd.
Vid sådant förhållande kan det, enligt revisorernas mening,
icke anses tillfredsställande, att, såsom för närvarande synes vara fallet,
kontrollen över medlens användning helt och hållet ankommer på
torenämnda två enskilda organisationer, centralföreningen och riksförbundet.
Visserligen verkställes genom av Kungl. Maj :t utsedda
personer årligen granskning av nämnda båda sammanslutningars räkenskaper
och förvaltning men, så vitt revisorerna hava sig bekant,
bar i samband med denna revision hittills icke någon granskning av de
olympiska kommittéernas förvaltning förekommit. Att en liknande
statlig kontroll jämväl å berörda medelsförvaltning kommer till stånd
anse revisorerna utgöra ett icke oviktigt allmänt intresse, varå revisorerna
härigenom velat fästa uppmärksamheten.
— 77
TIONDE HUVUDTITELN.
Handelsdepartementet.
§ 1.
Revisorerna hava avlagt besök vid Smygehuks fyrplats på Skånes
södra kust.
Vid fyrplatsen hade under åren 1920—1921 för fyrmästaren uppförts
ett bostadshus (8 X 9 m.), vilket innehåller 4 rum (kök inberäknat),
därav 1 expeditions- och befälsrum. Rörande kostnaderna
för detta byggnadsföretag hava revisorerna inhämtat följande:
Sedan riksdagen år 1920 för anordnande av ny bostadslägenhet
för fyrmästaren vid Smygehuks fyrplats jämte för denne erforderliga
uthus ävensom för ändring och reparation av det dåvarande bostadshuset
samt för reparation av då befintliga uthusbyggnader, anvisat
ett belopp av 50,000 kronor, utbjöds av lotsstyrelsen uppförandet av
bostadshuset jämte därtill hörande uthus på entreprenad. I följd härav
inkommo tre anbud, slutande å respektive 47,475 kronor, 47,950
kronor och 50,800 kronor. Av dessa anbud antogs det lägsta.
Verkliga kostnaderna för uppförande av fyrmästarebostaden
jämte uthus hava utgjort 48,417 kronor 40 öre, varav 46,050 kronor
konnna på bostadshuset och 2,367 kronor 40 öre på uthuset, eller ej
mindre än 11,513 kronor per eldstad. Då byggnaden är belägen nära
järnvägsstation och hamn samt invid landsväg, synas kostnaderna
osedvanligt höga. Hyran för den till bostad avsedda delen av huset har
av lotsstyrelsen fastställts till 285 kronor.
Ifrågavarande bostadshus är det enda inom nu ifrågavarande
verk, som under tioårsperioden 1914—1923 uppförts på entreprenad.
Övriga under denna tid uppförda 9 bostadshus hava byggts med användandet
av för ändamålet anställda byggnadsarbetare och under ledning
av tjänstemän å lotsstyrelsens fyringeniörskontor.
I omstående tablå hava sammanförts uppgifter rörande bvggnadskostnader
och hyror för de under åren 1914—1923 uppförda bostadshus
för fyrpersonal.
Det synes revisorerna framgå av den gjorda sammanställningen,
att de hyresbelopp, som av lotsstyrelsen fastställts, i vissa fall äro alltför
låga och icke stå i god överensstämmelse med i gällande avlöningsförfattning
angivna grunder.
Besöket vid Smygehuks fyrplats har i övrigt icke givit revisorerna
anledning till särskilt uttalande.
Smygehuks
fyrplats.
Uppgifter över nybyggnadskostnader för bostadshus för lotsverket, uppförda åren 1914 —1923.
Fyrplats |
*- O ►» Q |
Bygg- nadsår |
Byggnads- kostnad |
Hyror |
Kostnad |
Belägenhet |
|
Stora Fjäder ägg |
A |
Hus av trä om 5 rum med källare under |
|||||
huset (därav 1 expeditions- och befälsrum |
|||||||
och 1 skolrum)............................................ |
1914 |
10,500: — |
225: — |
2,100: — |
ÖN.O. om Holm- |
||
Hoborg ............ |
A |
Hus av leantegel om 5 rum (därav 1 expe- |
ön i Bottenviken |
||||
ditions- och befälsrum samt 1 skolrum).... |
1914 |
10,825: — |
231: — |
2,165: — |
Å Gottlands S:a |
||
Understen ........ |
A |
Hus av trä om 5 rum med källare under hu- |
ände. |
||||
set (därav 1 expeditions- och befälsrum |
|||||||
samt 1 skolrum) ........................................ |
1915 |
10,115: — |
261: — |
2,023: — |
Skär i Ålandshav. |
||
Agö ............... |
C |
Hus av trä om 5 rum (därav 1 expeditions- |
|||||
och befälsrum samt 1 skolrum)................ |
1916 |
10,800: — |
255: — |
2,160: — |
Ö utanför Hudiks- |
||
Östergarn ........ |
A |
Hus av leantegel om 12 rum med källare |
243: — |
vall. |
|||
under huset (därav 1 expeditions- och |
213: — |
||||||
befälsrum samt 1 skolrum) *) ............... |
1917—19 |
55,859: 84 |
213: — |
4,655: — |
ö 0. om Gottland. |
||
Skag ............... |
B |
Hus av trä om 5 rum (därav 1 expeditions- |
669: — |
||||
och befälsrum samt 1 skolrum)............... |
1919 |
26,800: — |
231: — |
5,360: — |
Skär utanför Örn- |
||
Näskubben |
B |
Hus av leantegel om 3 rum med källare |
sköldsvik. |
||||
under huset ............................................. |
1920 |
29,500: — |
225: — |
9,833: — |
I Stockholms N:a |
||
Ölands S:a udde |
B |
Hus av leantegel om 4 rum med källare |
skärgård. |
||||
under huset (därav 1 expeditions- och |
|||||||
befälsrum) .................................................... |
1920 |
42,500: — |
292: 80 |
10,625: — |
Å Ölands S:audde. |
||
Smygehuk........ |
C |
Hus av leantegel om 4 rum med källare |
|||||
under huset (därav 1 exp:s- o. befälsrum) |
1920—21 |
46,050: — |
285: — |
11,513: — |
A Skånes sydkust. |
||
Svart ö-Dämman |
B |
Hus av trä om 5 rum med källare under |
) |
( I Smålandsskär- |
|||
huset (därav 1 expeditions- och befälsrum |
} 1923 |
16,000: — |
231: — |
3,200: — |
gården, norr om |
||
samt ett rum för extra personal) |
J |
( Mönsterås. |
Anm.: Husen vid Stora Fjäderägg, Hoborg, Understen, Agö och Skag äro byggda efter samma ritning, ehuru byggnaden vid
Hoborg är av leantegel och tre av husen icke hava källare under huset.
*) I källaren inredd stor tvätt- och bagarstuga har räknats som ett rum.
— 79
§ 2.
Revisorerna hava vid sin granskning av lotsstyrelsens räkenskaper
för år 1922 lagt märke till att stadsbud i icke ringa omfattning använts
för arbeten och budskickningar såväl inom som utanför styrelsens
ämbetslokaler. Då det synts revisorerna, som om de hos styrelsen anställda
tre ordinarie expeditionsvakterna bort kunna anlitas för utförandet
av åtminstone en del utav ifrågavarande arbeten, hava revisorerna
ansett sig böra fästa uppmärksamheten å detta förhållande.
Vissa inom
lotsstyrclsen
utbetalade
ersättningar
för budskiekningar.
— 80 —
ELFTE HUVUDTITELN.
Pensions* och indragningsstatema.
§ 1.
Statens järnvägars
änkeoch
pupillkassa.
Enligt huvudboken för statens järnvägars änke- och pupillkassa
hava kassans inkomster för år 1922 utgjort:
böter ...........................
avkastning av jordstycken.........
försålda tillvaratagna effekter m. m.
förvaring av effekter ............
försäljnings- och annonsrättigheter
gång- och plattformsbiljetter ......
såld makulatur ..................
gåvor ..........................
avkastning av byggnader ........
delägares bidrag ................
intressekonto ...................
för Wiklanders understödsfond .. .
10,986: 39
60,068: 62
17,583 : 60
122,848: 04
132,698: 12
206,248: 10
6,476: 25
75: 08 556,984: 20
741,353: 65
2,102,611: 91
1,421,772: 52
5,197: 90
Summa 4,827,920: 18
Vid 1922 års början uppgick kassans behållning — Oscar och
Maria Wiklanders understödsfond oräknad — till 39,889,371 kronor
23 öre. Kassan har under år 1922 tillförts en nettoinkomst av 3,382,119
kronor 45 öre, vadan behållningen vid 1922 års utgång uppgick till
43,271,490 kronor 69 öre. De under år 1922 utbetalade pensionerna
uppgingo till 1,382,653 kronor 5 öre.
Änke- och pupillkassans kapitalbehållning vid slutet av vart och
ett av åren 1912—1922 utgjorde:
1912 19,429,803: 62 kr.
1913 ............................ 20,961,077: 86 „
1914 ............................ 22,596,506: 27 „
1915 ............................ 24,311,173: 99 „
1916 ............................ 26,208,244: 26 „
1917 ............................ 28,318,550: 91 „
1918 ............................ 30,731,902: 61 „
1919 ............................ 33,472,092: 68 „
1920 ............................ 36,419,671: 73 „
1921 .................... 39,889,371: 23 „
1922 ............................ 43,271,490: 69 „
— 81 —
Statens affärsdriyande verk.
Postverket.
§ 1.
Revisorerna hava besökt postkontoret i Hälsingborg.
Ifrågavarande postkontor är inrymt i en postverket tillhörig
byggnad. Om denna byggnads tillkomst hava revisorerna från generalpoststyrelsen
inhämtat följande.
En av postverket sedan år 1857 ägd fastighet, inköpt för 25,000
riksdaler banco, utbyttes år 1899 mot tomt (n:r 16 i kvarteret Kärnan),
å vilken nuvarande posthuset åren 1902 och 1903 uppfördes för en
kostnad av ...................................... 230,553: 40 kr.
tomten uppskattades då till........................ 24,446: 60 „
Summa 255,000: — „
Det nuvarande taxeringsvärdet uppgår till 276,400 kronor.
Bottenvåningen och en del av källaren disponeras av postkontoret.
I övrigt uthyres huset, nämligen:
i våningen 1 tr. upp:
1 lägenhet om 13 rum -— till 1 :a arméfördelningen enligt kontrakt
avseende tiden 1/10 1915—30/9 1925 — för................
incl. värmeersättning.
1 lägenhet om 4 rum för...................................
incl. värmeersättning.
1 lägenhet om 2 rum och kök för............................
incl. värmeersättning.
i våningen 2 tr. upp:
1 lägenhet om 7 rum, jungfrukammare och kök för.......... 2,400: — „
1 lägenhet om 5 rum, jungfrukammare och kök — enligt kontrakt
avseende tiden 1/10 1914—30/9 1924 — för.......... 760: —*)„
incl. ersättning för värme från 4 element.
1 lägenhet om ram och kök (till gårdskarlen) för ............ 300: — „
incl. värmeersättning.
Summa: 8,260: — „
*) Hyran lågt räknad med hänsyn till att hyresgästen för närvarande utan
särskild ersättning fullgör vicevärds sysslan vid fastigheten. Enligt vad som från generalpoststyrelsen
meddelats, torde sagda förhållande komma att upphöra vid innevarande
hyrestidens utgång och framdeles i stället särskilt arvode utgå för ifrågavarande
uppdrag.
B ev.-berättelsei ang. statsverket för år 1922. I.
2,500: — kr.
1,800: — „
500: — „
Postkontoret
i Hälsingborg.
6
82 —
Enligt revisorerna meddelad uppgift beräknas den anpart av
värmekostnaderna, som belöper å de till arméfördelningsexpeditionen
upplåtna lokalerna hava under eldningsperioden 1 juli 1922—30 juni
1923 uppgått till cirka 785 kronor.
Ytterligare har emellertid postverket enligt beslut av 1920 års
riksdag förvärvat en intill posthuset belägen fastighet, n :r 15 inom
kvarteret Kärnan. I köpeskilling för sistnämnda fastighet har erlagts
100.000 kronor. Fastighetens nuvarande taxeringsvärde uppgår till
80.000 kronor. Denna fastighet uthyres för närvarande i sin helhet på
följande sätt:
i bottenvåningen:
en butik samt 4 rum, jungfrukammare och kök för............ 2,400: — kr.
i våningen 1 tr.:
en lägenhet om 5 rum, jungfrukammare och kök för............ 1,200: — „
i våningen 2 tr.:
en lägenhet om 5 rum, jungfrukammare och kök för. - ......... 1,050: — „
Summa 4,650: — „
Såsom motivering för sin framställning om anslag för inköp av
ifrågavarande fastighet åberopade generalpoststyrelsen den starka
ökningen av rörelsen vid postkontoret i Hälsingborg, och anförde i
övrigt i detta avseende följande:
”För att kunna tillgodose lokalbehovet med denna starka ökning
inom alla grenar av poströrelsen har det varit nödvändigt att tid efter
annan verkställa rätt så omfattande och dyrbara utvidgnings- och omändringsarbeten
inom posthuset. Så hava redan under år 1912 vissa
arbeten utförts till ökande av utrymmet för expeditionen för ankommande
och avgående poster. Även tidningsexpeditionen har omändrats
och utvidgats. Under år 1918 har för beredande uti bottenvåningen
av ökat utrymme för kassaexpeditionen samt för åstadkommande av
större brevbärarexpedition denna senare expedition förflyttats till
källarvåningen. Förslag föreligger dessutom till ytterligare omändring
av källarvåningen, så att flera lokaler kunna förläggas därstädes,
samt till apterande av våningen en trappa upp, i vilken postkontoret
redan nu disponerar visst utrymme, till tjänstelokaler.
Även om postkontorslokalen efter de föreslagna utvidgningsarbetenas
utförande icke för de allra närmaste åren är i oundgängligt
behov av vidare utvidgning, lärer det dock få anses uppenbart, att
postkontoret tillgodogjort sig alla utvidgningsmöjligheter inom posthuset.
Tomten är också till fullo utnyttjad, varför någon tillbyggnad
av posthuset inom det nuvarande tomtområdet icke är möjlig. Ej
heller kan behovet av utvidgning tillgodoses genom en påbyggning, som
för övrigt även av andra skäl icke lämpligen kan genomföras. När
därför inom en kanske nog så nära framtid behovet av ökade lokaler
- 88 —
för postkontoret blir ofrånkomligt, finnes ingen annan utväg — såvida
det nuvarande posthuset, vars läge är förmånligt, skall bibehållas,
— än att åstadkomma tillbyggnad å bredvidliggande tomt.”
Av generalpoststyrelsens motivering för inköpet framgår, att
fastigheten var brandförsäkrad för 48,000 kronor, taxeringsvärderad
till 58,000 kronor samt av dåvarande ägaren, Hälsingborgs stad, i räkenskaperna
upptagen till ett värde av 75,000 kronor.
De nuvarande postkontorslokalerna i Hälsingborg måste, enligt
vad vid revisorernas besök syntes framgå, anses rymliga och i stort
sett för sitt ändamål fullt lämpliga. Någon anmärkning mot desamma
förspordes ej utom i fråga om brevbärarexpeditionen, där ventilationsanordningarna
voro i behov av förbättring.
Någon utvidgning av lokalerna torde alltså under den närmaste
framtiden icke påkallas. Skulle emellertid framdeles utvidgning bliva
behövlig, torde utrymme härför kunna beredas i fastigheten. Den nyinköpta
byggnaden lärer alltså icke under överskådbar tid behöva tagas
i bruk för de utvidgningsåtgärder, som ansågos motivera dess förvärvande.
Om därjämte tages i betraktande, att sagda byggnad för
närvarande lämnar en bruttoavkastning å köpeskillingen av allenast
4,65 procent måste det sägas, att ifrågavarande fastighetsköp i verkligheten
kommit att te sig för statsverket mindre fördelaktigt.
I sammanhang med nu förevarande punkt vilja revisorerna
framhålla, att hyran för vissa av de inom fastigheten uthyrda lägenheterna
synes lågt räknad. Särskilt gäller detta de till arméfördelningsexpedition
upplåtna lokalerna, för vilka i årshyra betalas allenast
2,500 kronor. Med hänsyn till de stora utrymmen (13 rum) varom
här är fråga, torde nämnda hyressumma, vari jämväl ingår värmeavgift,
vida understiga vad som eljest inom samhället betingas för liknande
lokaler.
§ 2.
Revisorerna hava besökt postkontoret i Trälleborg.
Ifrågavarande postkontor är inrymt i en postverket tillhörig
fastighet, som för ändamålet uppförts under åren 1911—1913 för en
sammanlagd kostnad, tomten inberäknad, av omkring 312,000 kronor.
Fastighetens nuvarande taxeringsvärde uppgår till 361,000 kronor.
Bottenvåningen disponeras delvis av postkontoret. Våningarna
1 och 2 trappor upp disponeras delvis av telegrafverket mot en årshyra
av 5,100 kronor. I övrigt uthyres huset till affärslokaler och bostadslägenheter
för en sammanlagd hyressumma av 9,650 kronor.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
Kovisorornas
uttalande.
Postkontoret
i Trälleborg.
sida.
— 84 —
§ 3.
Revisorerna hava besökt postkontoret i Ystad.
Ifrågavarande postkontor är inrymt i bottenvåningen av en enbeslut
av 1920 års riksdag inköpt fastighet i kvarteret Frigga.
Tidigare hade avsikten varit att tillgodose postverkets ökade lokalbehov
genom påbyggande av den i kvarteret Kristina belägna gamla
posthusbygnaden, dit telegrafstationen redan var förlagd. Till sagda
ombyggnad anvisades också anslag vid 1918 ars riksdag. Ombyggnaden
kom dock icke sedermera till stånd, emedan en ekonomiskt fördelaktigare
lösning ansågs kunna vinnas genom inköp av förstnämnda
fastighet i kvarteret Frigga, där lokaler för postkontoret med tanke på
ombyggnaden provisoriskt förhyrts.
Köpeskillingen för den nyinköpta fastigheten i kvarteret Kristina
har uppgått till 225,000 kronor. Härtill kommer en kostnad av
112,000 kronor för vissa omändringsarbeten. Ytterligare har emellertid
i sammanhang med ifrågavarande inköp utgivits ett belopp av
17,500 kronor, som av byggnadsstyrelsen utbetalts för ritningar och
andra förberedande arbeten i och för genomförandet av den sedermera
förkastade planen att ombygga det gamla posthuset. Fastighetens nuvarande
taxeringsvärde utgör 290,600 kronor.
I fastigheten uthyras följande lägenheter, nämligen
''ostkontoret
i Ystad.
list
i gathuset:
1 lägenhet om 5 rum och kök för
1 ,, »6 ,, ,, ,, ■''
1 ,, *> ö ,, ,, „ >>
i gårdshuset:
1 lägenhet om 2 rum och kök för
1 vagnbod för .................
jämte ett enkelrum för
1,600: —
1,300: —
1,400: —
360: —
60: —
Summa kronor 4,720: —
Revisorernas ^v de lämnade uppgifterna framgår, att för närvarande de di
uttalande.
hyresinkomsterna av fastigheten uppgå till 4,720 kronor. Ä det
nedlagda kapitalet av 337,000 kronor, vari då ej inräknats ovannämnda
belopp av 17,500 kronor för ritningar m. m. till ombyggnad av gamla
posthuset, bör emellertid fastigheten med en beräkningsgrund av 7 begiva
en avkastning av cirka 23,500 kronor. Den å postkontorslokalerna
belöpande hyran torde alltså, under förutsättning att å fastigheten
beräknas normal avkastning, böra upptagas till omkring 18,000 kronor.
Vid tidpunkten för inköpet betalade postverket i hyra för sistnämnda,
redan för det dåvarande till postkontor använda lokaler,
allenast 5,075 kronor. Även med hänsyn tagen till de reparationsarbeten,
som ifrågavarande postlokaler sedermera undergått och varför
kostnaderna finnas inräknade i ovan angivna kapitalbelopp, måste
ifrågavarande stegring betraktas såsom högst avsevärd.
Visserligen bör vid bedömandet av ifrågavarande fastighetsförvärv
ej heller förbises, att köpet delvis ägde rum med tanke på de möjligheter,
som förelågo att genom uppdelning av en inom fastigheten
befintlig lägenhet om 16 rum minska de då rådande svårigheterna för
de i Ystad placerade posttjänstemännen att erhålla bostäder inom samhället.
Utan att vilja underskatta värdet av det på detta sätt vunna
bostadstillskottet, anse sig dock revisorerna böra framhålla, att de
ekonomiska uppoffringar, som statsverket fått vidkännas genom ifrågavarande
förvärv och det därmed i samband stående uppgivandet av
planen att ombygga det gamla posthuset, synas vida överstigit de
vunna fördelarna.
§ 4.
För inköp av tomt samt uppförande därå av ett centralposthus
i Göteborg har riksdagen för åren 1915—1921 anvisat sammanlagt
7,646,100 kronor, varjämte av besparingar från andra anslag vid 1922
års riksdag ett belopp av ytterligare omkring 280,000 kronor ställts
till förfogande. Av 1923 års riksdag anvisades ytterligare 300,000
kronor. Själva byggnadskostnaden, som ursprungligen beräknats
till 2,670,000 kronor, men sedermera genom vissa förenklingar och förändringar
i byggnadsplanen nedbringats till 2,400,000 kronor, ansågs
1916 på grund av inträdda prisstegringar böra upptagas till omkring
2,900,000 kronor.
Sedan byggnadsarbetena på grund av rådande förhållanden någon
tid legat nere, fattade 1920 års riksdag, på framställning av enskilda
motionärer, beslut om arbetenas omedelbara fortsättande. Totalkostnaderna
beräknades då uppgå till 9,297,000 kronor.
Enligt av byggnadsstyrelsen under augusti månad lämnad upplysning
beräknas byggnadskostnaderna för posthuset till 7,796,000
kronor, vartill kommer köpeskillingen för tomten kronor 711,304: 31
eller tillhopa kronor 8,501,304: 31.
Byggnadsarbetet beräknas bliva färdigt hösten 1924.
På revisorernas begäran har hos generalpoststyrelsen gjorts en
approximativ beräkning angående storleken av utrymmen inom centralposthuset.
Totala golvytan uppgår till cirka 21,800 kvadratmeter.
Därav beräknas 4,700 kvm. utgöra för hela huset gemensamma utrymmen,
nämligen värmelednings- och bränsleförrådsrum, trapphallar
m. m. För postverket avsedda utrymmen (lokaler för postkontoret,
pr stdirektionen, korridorer, trapprum, toiletter, garage m. m.) uppgå
till cirka 8,000 kvm. För uthyrning till andra statsinstitutioner eller
enskilda beräknas disponeras 9,100 kvm.
Centralposthuset
i
Göteborg.
86 —
Fråndrages från postlokalernas golvyta den del, som utgöres
av garage med lastbryggor, cirka 1,640 kvm., varav en del anses kunna
uthyras, utgör återstoden 6,360 kvm. eller 29 procent av totala golvytan.
Postlokalerna i nuvarande centralposthuset i Göteborg upptaga
en golvyta av cirka 1,900 kvm., garaget däri ej inräknat. Vid centralpos!
kontorets inflyttande i nya posthuset beräknas för närvarande
dels på grund av indragning av postkontoret Göteborg II, dels genom
brevbäringens centralisering vid andra postkontor i Göteborg kunna
frigöras ett utrymme av cirka 1,000 kvm. Lägges till nu angivna utrymmes
siffror även nuvarande postdirektionslokalens golvyta, cirka
460 kvm., erhålles det golvutrymme, cirka 3,360 kvm., som kan anses
svara mot de nya postlokalernas golvyta exklusive garage cirka 6,360
kvm. Utivmmct för posten blir sålunda i det närmaste fördubblat.
Såsom av denna redogörelse framgår äro avsevärda utrymmen
avsedda för uthyrning. Till Göteborgs stad skall uthyras lokaler för
tullpostpaketexpedition och till telegrafverket lokaler för en lokal
telefonstation. Tor statens järnvägars räkning har begärts reserverande
av ett femtiotal rum för distriktsförvaltningen. Även för lantmämrikontoret
i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatts förhyrning
av lokaler i centralposthnset. Övriga lokaler äro avsedda för uthyrning
till kontor, butiker och bostäder. En kontorslägenhet om cirka
400 kvm., belägen i första kontorsvåningen åt Drottningtorget, har uthyrts
till ett försäkringsbolag för 15,000: — kronor eller 37: 50 per
kvadratmeter och år. Enligt av vederbörande postdirektör vid revisorernas
besök lämnad uppgift beräknas inkomsten för uthyrda lokaler
till 350,000 kronor. Detta förutsätter en genomsnittshyra av 37: 50
per kvm. Möjligheten att kunna uppnå en sådan hyra synes revisorerna
osannolik.
Med beräkning av 7 procent å anläggningskapitalet torde de
årliga kostnaderna för centralposthuset komma att uppgå till cirka
600,000 kronor och synes det antagligt att hyreskostnaden för postlokalerna
icke kommer att understiga 300,000 kronor. Även med hänsyn
till den i utsikt ställda minskningen av driftskostnaderna, synes en
så avsevärd stegring av utgifterna, vartill komma förhöjda uppvärmnings-,
belysning- och andra kostnader icke kunna anses vara av trafikbehovet
påkallad. Dessutom torde det, enligt revisorernas mening,
kunna dragas i tvivelsmål huruvida jämväl med avseende fästat å postverkets
framtida utvidgningsbehov det kan för ett affärsdrivande verk
anses lämpligt att utföra en nybyggnad, som till så avsevärd del är avsedd
för uthyrning.
§ 5.
Revisorerna iiava besökt postkontoret i Strömstad.
För ifrågavarande postkontor förhyras lokaler för en årlig hyra
av 2,000 kronor, värmekostnaden oberäknad.
Besöket har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.
1’oBtkoutorct
i Strömstad.
§ 6.
Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret i Borås. Postkontoret
Ifrågavarande postkontor är inrymt i telegrafverkets fastighet, 1 Boråsdär
för ändamålet ett utrymme å nedre botten av 3,277 kbm. förhyres
mot en årshyra av 14,600 kronor, värmekostnaden oberäknad.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
§ 7.
Revisorerna hava besökt postkontoret i Lund.
För ifrågavarande postkontor hava lokaler beretts i telegrafverkets
fastighet.
Besöket föranleder ingen erinran från revisorernas sida.
Postkontoret,
i Lund.
§ 8.
Revisorerna hava besökt postdirektionen i västra distriktet, som
är förlagd till Göteborg.
För närvarande förhyras lokaler i enskild fastighet för postdirektionen
i avvaktan på färdigställandet av det nya posthuset, dit direktionen
sedermera kommer att förläggas.
Besöket föranleder ingen erinran från revisorernas sida.
Postdirektionen
i Täetra
distriktet.
§ 9.
Revisorerna hava besökt den till Gävle förlagda postdirektionen Postdirek
i
mellersta distriktet. mellersta
Ifrågavarande postdirektion disponerar lokaler i en av post- distriktet,
verket år 1919 från Upplands enskilda bank för ett pris av 270,000 kronor
inköpt fastighet. Fastigheten, som har en areal av 912 kvm., består
av en i tre våningar och vindsvåning uppförd huvudbyggnad med
tillbyggd flygel samt en mindre gårdsbyggnad.
För själva postdirektionen disponeras 9 rum och ett kök i våningen
en trappa upp samt därjämte ett förrådsrum och vindsrum.
Den å ifrågavarande lokaler belöpande hyran beräknas till 5,200 kronor.
I övrigt är fastigheten uthyrd till bostadslägenheter och andra
ändamål. De avtalade hyrorna uppgå tillhopa till 12,500 kronor per år.
Den sammanlagda hyresinkomsten kan alltså uppskattas till
17,700 kronor eller 6,6 procent å inköpssumman.
— 88 —
Postkontoret
i Sala.
Angående förenkling
av
driften vid
vissa postanstalter.
§ 10.
Revisorerna liava besökt postkontoret i Sala.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 september 1922 medgavs inköp
av fastigheten n:r 263 i Järnvägskvarteret i Sala för en köpeskilling
av 70,000 kronor att utgå av det utav riksdagen för år 1921 anvisade
reservationsanslaget å 200,000 kronor till inköp av fastigheter för
postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet
kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.
Fastigheten som tillträddes den 2 oktober 1922 beräknas för närvarande
lämna en hyresavkastning av cirka 7,000 kronor. Köpet synes
liava varit för statsverket fördelaktigt.
Besöket föranleder i övrigt intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 11.
Vid granskning av postverkets räkenskaper hava revisorerna
funnit, att vid vissa postkontor utgifterna synas alltför stora i förhållande
till inkomsterna samt poströrelsens omfattning. I nedanstående
tablå, utvisande inkomster och utgifter år 1922 vid vissa mindre postkontor,
ingår bland inkomsterna såväl postkontorens egen franko teckensuppbörd
som underlydande poststationers och brevsamlingsställens
samt i förekommande fall ångbåtsexpeditioners och lantbrevbäringslinjers
frankoteckensuppbörd.
Postkontor |
Inkomster kronor |
Utgifter kronor |
Kungälv ............. |
........... 30,451 |
26,007 |
Marstrand ........... |
........... 27,007 |
21,261 |
Stenstorp ............ |
........... 34,817 |
28,350 |
Gränna .............. |
........... 24,620 |
30,597 |
Mariefred ............ |
........... 33,337 |
30,486 |
Oxelösund ............ |
........... 26.926 |
21,499 |
Djursholm ........... |
........... 40,298 |
52,037 |
Saltsjöbaden........... |
........... 27,478 |
31,442 |
Vaxholm ............. |
........... 27,940 |
24,482 |
Degerfors ............ |
........... 24,848 |
18,217 |
Ljusne ............... |
........... 28,807 |
16,206 |
Östhammar ........... |
........... 32,344 |
34,807 |
Revisorerna vilja erinra om de möjligheter till förenklad organisation
med därav följande minskning av utgifterna, som erbjudes genom
inrättandet av den vid 1919 års riksdag fastställda nya typen för
postanstalter, benämnd postexpedition med befogenhet mellan postkontor
och poststation.
Under de senaste åren hava bl. a. postkontoren i Åhus och Ödeshög
indragits och ersatts med postexpeditioner. Att denna förändring
— 89 —
i avsevärd mån bidragit till omkostnadernas nedbringande synes framgå
av följande uppgifter.
Vid postkontoret i Åhus voro inkomsterna och utgifterna år 1920
respektive 32,032 och 28,548 kronor samt år 1921 respektive 34,146
och 26,101 kronor. Under år 1922, då postexpedition inrättades, voro
inkomster och utgifter respektive 23,153 och 8,971 kronor.
Vid postkontoret i Ödeshög, som den 1 november 1920 indrogs
och ersattes med postexpedition, uppgingo inkomster och utgifter under
år 1920 till respektive 29,142 och 33,266 kronor, år 1921 till respektive
24,837 och 7,039 kronor samt år 1922 till respektive 23,044 och
14,745 kronor.
Även med hänsyn tagen därtill, att vissa utgifter efter inrättandet
av postexpedition överflyttas från det indragna poskontoret till det
postkontor, varunder postexpeditionen lyder, är det likväl tydligt, att
i ovan angivna fall den vidtagna förändringen varit för postverket
förmånlig.
Med de ovan lämnade uppgifterna hava revisorerna velat fästa
uppmärksamheten på de i förhållande till rörelsens omfattning stora
utgifter, varmed driften vid vissa postkontor för närvarande är
förenad.
Revisorerna finna det angeläget, att snara åtgärder vidtagas
för nedbringande av omkostnaderna vid åtskilliga postkontor, varvid
i första hand lärer böra prövas möjligheten att ersätta vederbörande
postkontor med postexpedition. Revisorerna vilja erinra, att en sådan
åtgärd ingår bland utvägar, som av 1923 års postkommitterade anvisats
till vinnande av förenklingar inom postväsendet. Av de ovan anförda
exemplen synes bekräftas, att på detta sätt betydande besparingar
kunna vinnas.
Telegrafverket.
§ 1.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Trälleborg.
För ifrågavarande telegrafstation förhyras lokaler i posthuset
för en årshyra av 5,100 kronor.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
§ 2.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Ystad.
Ifrågavarande lokaler äro inrymda i postverkets gamla fastighet
i kvarteret Kristina. I samband med beslutet vid 1920 års riksdag
av inköp av ny fastighet för postverket i kvarteret Frigga, rörande
lievisorernas
uttalande.
Telegrafstationen
i
Trälleborg.
Telegrafstationen
i
Ystad.
— 90 —
Revisorernas
uttalande.
Telegrafstationen
i
Varberg.
vilket inköp närmare redogörelse lämnas under annan punkt i revisionsberättelsen,
medgav riksdagen att nu ifrågavarande byggnad finge
överlåtas till telegrafverket på villkor, som Kungl. Maj :t ägde bestämma.
Sådan överlåtelse har dock ännu icke ägt rum. Emellertid hava
generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen i gemensam skrivelse den
14 maj 1923 gjort framställning hos Kungl. Maj :t om att fastigheten
måtte överföras från postverkets till telegrafverkets fond mot det att
ett belopp av 62,600 kronor i sin ordning överföras från det av riksdagen
för år 1922 beviljade reservationsanslaget för inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, till motsvarande anslag för inköp av
fastigheter för postverkets räkning. I nämnda belopp ingår förutom
det värde av 45,100 kronor, vartill fastigheten var intill utgången av
år 1919 i postverkets räkenskaper bokförd, ett ytterligare fastigheten
år 1920 påfört belopp av 17,500 kronor, utgörande av byggnadsstyrelsen
gjorda utlägg för åtgärder, vidtagna med anledning av en tilltänkt påbyggnad
av fastigheten.
I anledning av sina vid besöket gjorda iakttagelser vilja revisorerna
ifrågasätta, huruvida icke de lokaler, som numera sedan postverket
utrymt fastigheten därstädes, stå till telegrafverkets förfogande,
äro onödigt stort tilltagna och om icke del av utrymmet skulle kunna
disponeras för annat ändamål.
I övrigt föranleder besöket ingen erinran från revisorernas sida.
§ 3.
Revisorerna hava avlagt besök å telegrafstationen i Varberg.
Ifrågavarande telegrafstation är inrymd i förhyrda lokaler, bestående
av sju ruin och en butikslägenhet, för vilka lokaler betalas en
årshyra av 3,000 kronor. Enligt vad som från telegrafstyrelsen upplysts,
har emellertid för tiden efter den nuvarande kontraktstidens utgång,
den 30 september 1925, uppgjorts avtal om förhyrande på fem
års tid av ett med ytterligare en butikslägenhet om två rum utvidgat
lokalutrymme inom fastigheten. Härför har dock betingats en till
7,000 kronor förhöjd hyra per år.
Av vederbörande linjedirektör har i skrivelse den 23 april 1923
i sammanhang med frågan om förlängning av gällande kontrakt till
telegrafstyrelsen anmälts, hurusom ifrågavarande lokaler måste anses
i åtskilliga avseenden bristfälliga. Sålunda vore bland annat telegrafexpeditionen,
som vette åt gården, mycket mörk, och expeditionen
stördes väsentligt av bullret från den utanför varande fabriksgården
med vedsågeri strax utanför fönstren. Husägaren dreve fabriks
-
- <11
rörelse (tillverkning av velocipeder i stor skala), och i clet till telegraiexpeditionen
angränsande rummet arbetade en större motor alltsom
oftast. Rummet ovanför vore ett lagerrum, där tunga lådor alltemellanåt
flyttades och stöttes mot golvet. Det omedelbara grannskapet
till fabriken med dess förråd av brännbara materialier medförde även
brandrisk, och en eldsvåda hade inträffat i december 1922, varvid telegrafexpeditionen
svårt skadades. Överkopplings- och reparatörsrummet
vore också i minsta laget. I källaren under verkets lokaler befunne
sig ett ölnederlag, från vilket sura dunster uppstege och inträngde i
rummen vid fönsters eller ventilers öppnande.
Revisorerna vilja, på grund av sina vid besöket gjorda iakttagelser,
vitsorda, att ifrågavarande lokaler äro mörka och trånga och åtminstone
i fastighetens nuvarande skick maste anses för sitt ändamål
mindre tillfredsställande.
I avseende å den träffade överenskommelsen om telegrafstationens
kvarblivande i fastigheten under ytterligare fem år hava revisorerna
icke kunnat undgå att uppmärksamma den härför betingade hyresförhöjningen
från 3,000 till 7,000 kronor, vilken även med hänsyn
tagen till det utvidgade utrymme, varöver telegrafverket enligt det
nya kontraktet skulle äga förfoga, måste anses anmärkningsvärt hög.
Att telegrafstyrelsen på detta sätt ställts inför nödvändigheten godtaga
en så betydande liyresförhöjning har emellertid, enligt vad som
från styrelsen uppgivits, berott på förhållanden, varöver styrelsen
icke kunnat råda; nytt kontrakt hade undertecknats, först sedan förda
förhandlingar om lägre hyresbelopp och gjorda försök att annorstädes
anskaffa lokaler visat sig resultatlösa.
Utan att nu närmare ingå på ett bedömande av huruvida ett antagande
av hyresvärdens villkor i detta fall varit av omständigheterna
framtvingat, anse sig dock revisorerna böra framhålla, att den utredning,
som föregått det nya avtalets ingående, i så måtto varit ofullständig,
att, efter vad revisorerna erfarit, vederbörande telegrafkommissarie
icke blivit i ämnet hörd. Enligt revisorernas mening måste
det anses önskvärt, att i ärenden av ifrågavarande beskaffenhet den å
platsen varande stationsföreståndaren såsom den med ortsförhallandena
mest förtrogne tjänstemannen lämnas tillfälle inkomma med utredning
och upplysningar.
§ 4.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Halmstad. Pionen*?*
För ifrågavarande telegrafstation äro lokaler upplåtna i riks- Halmstad,
bankens fastighet för en år shy ra av 7,000 kronor.
Vid 1923 års riksdag har beslut fattats om uppförande av ny
telegraf stationsbyggnad i nämnda stad för en beräknad kostnad av
— 92 —
Telegrafstationen
i
Jönköping.
Telegrafstationen
i
Landskrona.
Telegrafstationen
i
Ängelholm.
Telegrafstationen
i
Borås.
412,000 kronor å tomt, redan tidigare inköpt enligt beslut av Kungl.
Maj :t den 14 november 1919. Å ifrågavarande nybyggnad hava grundläggningsarbetena
nyligen påbörjats.
Besöket å telegrafstationen föranleder intet särskilt uttalande
från revisorernas sida.
§ 5.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Jönköping.
Ifrågavarande telegrafstation är inrymd i en telegrafverket tillhörig
fastighet.
Fastighetens bokförda värde är 267,616 kronor 45 öre. Nuvarande
taxeringsvärdet uppgår till 413,000 kronor. Hyresavkastningen uppgår
till 17,199 kronor för år, häri inräknat ett belopp av 6,066 kronor för
själva stationslokalerna.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
§ 6.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Landskrona, som är
inrymd i en telegrafverket tillhörig fastighet. I samma byggnad äro
jämväl lokaler beredda för postverket.
Besöket föranleder ingen erinran från revisorernas sida.
§ 7.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Ängelholm.
Ifrågavarande telegrafstation är inrymd i förhyrda lokaler om
9 rum. Enligt kontrakt, gällande till den 1 april 1926, är årshyran bestämd
till 2,500 kronor, värmekostnaden inberäknad.
Besöket föranleder ingen erinran från revisorernas sida.
§ 8.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Borås.
Ifrågavarande telegrafstation är inrymd i en telegrafverket tillhörig
fastighet, som därjämte innehåller lokaler för postkontoret ävensom
bostäder för en del av telegrafpersonalen.
Fastighetens taxeringsvärde uppgår till 463,000 kronor.
I årlig hyra för postkontorslokalerna erlägges 14,600 kronor.
Sammanlagda hyresavkastningen för år från fastigheten beräknas till
27,850 kronor, varvid hyran för det till själva telegrafstationen disponerade
utrymmet uppskattats till 9,900 kronor.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
— 93 —
§ 9.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Sala.
Telegrafverket förhyr enligt två kontrakt stationslokal i Sala i
gårdarna n :r 102 och 103 vid torget samt Bergmans- och Fredsgatorna.
Hyresvärd är Sala stads sparbank. Det ena kontraktet, som omfattar
tiden från och med den 1 oktober 1914 till och med den 30 september
1934, avser nio rum, fyra källare och fyra vindskontor; hyresbeloppet
för denna lokal utgör 1,300 kronor per år. Genom det andra senare ingångna
hyreskontraktet, som gäller tiden 1 oktober 1920 30 september
1934, förhyres en bredvidliggande lokal om fyra rum, ett kök
m. m. mot en årlig årshyra av 2,000 kronor.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
§ 10.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Piteå.
Genom hyreskontrakt den 16 och 29 augusti 1916 förhyr telegrafverket
stationslokal av Piteå stad, bestående av fem rum i nedre
våningen, ett rum med eldstad i en gårdsbyggnad, materialbod m. m.,
allt i stadens fastighet n:r 94, 95—98 i kvarteret Häggen vid Storgatan
1 Piteå. Hyreskontraktet gäller från och med den 1 oktober 1916 under
tio år; årshyran utgör 1,800 kronor. I anslutning till förestående lokal
förhyres av staden ytterligare tre rum och kök genom kontrakt av den
2 och 19 juli 1918. Årshyran för sistnämnda lägenhet utgör 800 kronor;
hyrestiden är bestämd till åtta år räknat från och med den 1 oktober
1918.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
§ 11.
Revisorerna hava besökt telegrafstationen i 1 alun.
Ifrågavarande stationslokal, upptagande ett utrymme av 1,542
kbm., är inrymd i riksbankens hus. I årshyra erlägges ett belopp av
3,500 kronor. I övrigt gälla de villkor och bestämmelser som i allmänhet
tillämpas vid hyresavtal mellan postverket och telegrafverket å ena
samt Sveriges Riksbank å andra sidan.
Besöket föranleder ingen erinran från revisorernas sida.
§ 12.
Revisorerna hava besökt de vid Grimeton i Halland under utförande
varande radiostationsanläggningarna.
Vid besöket pågingo inredningsarbeten uti själva stationsbyggnaden.
Telegrafstaionen
i Sala.
•Telegrafstationen
i Piteå.
Telegrafstationen
i Fahm.
Telegrafverkets
anläggningar
för
radiostation
i (rrimeton.
— 94 —
Malmö statsbangård.
Arbetet å anläggningen hade fördröjts genom att vissa leveranser
försenats på grund av arbetskonflikter. I januari 1924 beräknas
emellertid driften kunna delvis igångsättas. I april 1924 torde anläggningen
kunna fullt tagas i bruk.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas sida.
Statens järnvägar.
§ 1.
Revisorerna liava besökt Malmö statsbangård. Med bifall till
Kungl. Maj :ts framställning beviljade 1913 års riksdag för ombyggnad
av Malmö statsbangård 6,166,000 kronor, vilket belopp av riksdagen
anvisats för åren 1914—1920.
Enligt den framställning från järnvägsstyrelsen, vilken låg till
grund för propositionen i ämnet, fördelade sig kostnaderna på följande
huvudposter:
bygnadskostnader ......................................... 4,660,000: -—
ersättning till Malmö stad för gjorda åtaganden.............. 1,000,000: ■—
ersättning för flyttning av Malmö—-Simrishamns järnvägs verkstäder
och lokomotivstallar .............................. 206,000: —
förvärv av enskilda tillhöriga områden ...................... 300,000: —
Summa kronor: 6,166,000 : —
Enligt en sedermera till 1921 års riksdag framlagd begränsad
plan, vari uteslutits anläggandet av bl. a. en ny lokomotivstation, skulle
totalkostnaderna komma att uppgå till 7,600,000 kronor.
Ben ombyggnadsplan, som förelädes 1921 års riksdag, har emellertid
sedermera undergått ganska väsentliga förändringar. Enligt
vad som inhämtats av statens järnvägars överrevisorers nyligen avgivna
berättelse för år 1922 beräknas för närvarande anläggningen
komma att i färdigt skick kosta sammanlagt 9,571,000 kronor eller ej
mindre än 1,655,000 kronor mera än enligt förenämnda plan. Dessa
medel äro avsedda att tagas ur förnyelsefonden.
Från järnvägsstyrelsens sida har upplysts att denna ökning av
kostnaderna föranletts dels genom tillkomna ändrings- och ombyggnadsarbeten
— bl. a. den nya banhallen — vilka styrelsen vid det närmare
utarbetandet under senare tid av den begränsade ombyggnadsplanen
ansett lämpligen böra komma till utförande i samband med
denna plans genomförande, dels såsom följd av, att de år 1920 på
hösten beräknade kostnaderna särskilt beträffande stationshuset visat
sig otillräckliga.
or. —
Kostnadsökningen fördelar sig på följande sått på de olika
arbetena:
person- och resgodsplattformar ..............................
stamplattform med förbindelse gångar .......................
banliallar ................................................
spåranordningar ..........................................
gas-, vatten-, avlopps- och belysningsledningar m. fl. arbeten
stationshusen .............................................
provisoriska anordningar under byggnadstiden ................
200,000 |
— |
240,000 |
-- |
620,000 |
— |
90,000 |
— |
105,000 |
— |
375,000 |
— |
25,000 |
— |
1,655,000 |
— |
Statens järnvägars överrevisorer hava i senast avgivna berättelse
i olika avseenden kritiserat järnvägsstyrelsens åtgöranden i detta
ärende.
Revisorerna, som dela överrevisorernas uppfattning, finna järnvägsstyrelsens
förfarande synnerligen anmärkningsvärt.
§ 2.
Revisorerna hava besökt bangården i Lund.
Vid 1923 års riksdag har eu ombyggnad av ifrågavarande bangård
beslutats.
Nämnda ombyggnad beräknas draga en totalkostnad av 1,800,000
kronor.
Förhandlingar, som för ändamålet förehafts med Lunds stad,
hava givit till resultat, att enighet uppnåtts med stadens representanter
därom, att all den mark, som är behövlig för bangårdsutvidgningen
och vilken äges av Lunds stad, överlåtes till statens järnvägar mot det
att annan för statens järnvägar icke behövlig mark som byte överlåtes
till staden.
Ombyggnaden omfattar i huvudsak uppförande av mellanplattformar,
anordnande av persontunnel mellan stationshus och plattformar,
förbättring av lokalerna i stationshuset, utbyggande av en
rangergrupp norr om stationen såsom ersättning för de spår, vilka
vid plattformarnas anordnande måste slopas å nuvarande bangården,
samt uppförande av en persontunnel i Lonunavägen och av en gatuviadukt
över bangården som ersättning för den nuvarande plana ga tuövergången
i Karl XII :s gata.
Från järnvägsstyrelsen har gjorts gällande, att de föreslagna
nya anordningarna skulle komma att medföra besparingar i bevaknings-
och växlingstjänst, tillräckliga att förränta för ombyggnaden
nedlagt kapital. Utan att i övrigt ingå på ett närmare bedömande av
i vad mån de av järnvägsstyrelsen sålunda uppställda förräntningsutsikterna
kunna förverkligas vilja revisorerna dock beträffande de vid
-
Järnvägsstationen
i Lund.
Revisorernas
uttalande.
— 96 —
Förnyelse
fonden.
tagna anordningarna för persontrafiken framhålla, att genom de nya
plattformarna och persontunneln givetvis vinnas vissa fördelar ur
trafiksäkerhetens och särskilt trafikledningens synpunkt, men att å
andra sidan dessa anläggningar genom sitt stora omfång kunna för
den trafikerande allmänheten i viss mån väntas medföra onödig omgång
och tidsspillan. Särskilt kan detta befaras bliva fallet beträffande
lokaltrafiken.
§ 3.
På grund av järnvägsstyrelsens framställning uppdrog Kungl.
Maj :t i brev den 15 september 1911 åt järnvägsstyrelsen att vid avgivande
av förslag till omkostnadsstat för statens järnvägar för år 1912
huvudsakligen enligt de av styrelsen angivna grunder verkställa beräkningar
av avsättningar till en förnyelsefond. Från denna fond
skulle enligt dess ändamål bestridas kostnaderna för sådana förnyelsearbeten
och nyanskaffningar, som vore avsedda att ersätta genom förslitning
och ålder åstadkommen värdeminskning av statens järnvägars
egendom.
Avsättning till förnyelsefonden har sedermera årligen ägt rum.
Intill 1922 års utgång hade till förnyelsefonden avsatts 144,925,000
kronor. De utgifter, som bestritts med medel ur förnyelsefonden,
uppgingo till 108,096,000 kronor. Förnyelsefondens behållning uppgick
alltså den 31 december 1922 till 36,829,000 kronor.
Överrevisorerna vid statens järnvägar hava i sin berättelse för
år 1922 påpekat att de för ombyggnadsarbetena vid Malmö bangård
ökade kostnaderna, över iy2 miljon kronor, avses att utgå ur förnyelsefonden,
ehuru ett icke obetydligt belopp av denna ökning måste,
såvitt överrevisorerna kunde bedöma, anses vara hänförligt till nybyggnader.
Överrevisorerna anföra vidare:
”Att skillnaden mellan nyanläggningar och ersättningsarbeten
upprätthålles kan emellertid enligt överrevisorernas mening ingalunda
anses oviktigt. Ett utplånande av skiljelinjen mellan dessa ändamål
skulle nämligen kunna få till följd, dels att beslut angående nyanläggningar
undandrages riksdagen, dels att dylika anläggningar av måhända
betydande omfattning icke komme till synes i statens järnvägars
anläggningskapital samt därigenom icke bleve föremål för samma förräntningsanspråk
som detta kapital. Ur såväl principiell som praktisk
synpunkt är det alltså enligt överrevisorernas uppfattning betydelsefullt,
att användningen av förnyelsefondens medel begränsas i enlighet
med fondens syfte.”
Statsrevisorerna hava under sin granskning av järnvägsstyrelsens
förvaltning iakttagit jämväl andra fall då förnyelsefondens
medel tagits i anspråk för bestridande av kostnader för arbeten, som
97 —
uppenbarligen icke kunna hänföras till kostnader för ersättning av
sådan värdeminskning å statens järnvägars egendom, som uppstått
genom förslitning och ålder.
Sålunda har under annan punkt av berättelsen omförmälts, hurusom
av medel från förnyelsefondén bestritts de till nära 1,500,000
kronor uppgående kostnaderna för ombyggnad av Göteborgs personstation
med bangård. I annat sammanhang har också upplysts att
vissa vid Sjöholmens järnvägsstation uppförda nybyggnader på liknande
sätt bekostats.
Av vad ovan anförts synes framgå, att förnyelsefonden på sista
tiden av järnvägsstyrelsen börjat tagas i anspråk för anläggningar,
varom sedan gammalt ankommit på statsmakterna att besluta. Det
har av överrevisorerna vid statens järnvägar påvisats hurusom kostnaderna
för vissa rätt omfattande arbeten i sammanhang med ombyggnaden
av Malmö bangård på detta sätt utan medgivande av Kungl.
Maj :t eller riksdag bestritts. Genom vad som under statsrevisorernas
granskning härutinnan framkommit har ytterligare belysts den vidsträckta
och från ursprungliga syftet med fonden främmande ändamål,
varför fonden numera tages i bruk. Såsom ett särskilt anmärkningsvärt
överskridande av givna befogenheter framstår enligt revisorernas
förmenande det av järnvägsstyrelsen fattade beslutet rörande ombyggnad
av Göteborgs personstation och bangård.
Med understrykande av vad överrevisorerna anfört rörande vikten
av att skillnaden mellan nyanläggningar och ersättningsarbeten
upprättliålles vilja revisorerna erinra om de stora belopp, som för
närvarande stå odisponerade av fonden. Särskilt i betraktande härav
finna revisorerna det vara angeläget att järnvägsstyrelsens befogenheter
beträffande förnyelsefonden närmare klarläggas.
§ 4.
Revisorerna hava besökt Sjöholmens järnvägsstation.
Vid stationen har uppförts nytt stationshus med uthus samt bostadshus
åt stationsmästaren. Kostnaderna för stationshuset beräknas
till 23,700 kronor och för bostadshuset, som uppförts med använd
bar material från en äldre banvaktsstuga, till 15,500 kronor.
För ändamålet erforderligt anslag har beretts av medel från förnyelsefonden.
En intill järnvägsstationen befintlig nyligen uppförd banvaktar -bostad tilldrog sig revisorernas uppmärksamhet på grund av den
uppenbart olämpliga placeringen av den till banvaktstugan hörande uthuslängan,
som förlagts framför en närbelägen, enskild tillhörig villabyggnad
så att utsikten från sistnämnda byggnad i hög grad skymdes.
Rev.-berättelse awj. statsverket för är 1922. I. 7
Ke viso rema s
uttalande.
Sjöholmens
järnvägs
station.
statens järnvägars
personstation
i
Göteborg.
— 98 —
Enligt revisorernas förmenande hade skälig hänsyn till grannen i
detta fall kräft att ifrågavarande uthuslänga uppförts å annan lämpligare
plats.
I övrigt föranleder besöket intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 5.
Revisorerna hava besökt statens järnvägars personstation i Göteborg.
Ifrågavarande station har under åren 1922—1923 undergått en
ombyggnad.
Rörande ombyggnaden inhämtas ur statens järnvägsbyggnaders
berättelse för år 1922 följande.
I skrivelse till distriktsförvaltningen vid II distriktet den 2 juni
1922 har järnvägsstyrelsen, under framhållande av att pågående förhandlingar
angående lösningen av Göteborgs bangårdsfråga avancerat
så långt, att visst bedömande i frågan kunde ske, meddelat att styrelsen
bland annat med hänsyn till den väntade utställningstrafiken
beslutat utförandet av vissa förändringar av de dittillsvarande anordningarna
vid Göteborgs personstation.
Beträffande byggnadskostnaderna bestämde styrelsen, att desamma
skulle bestridas med medel ur förnyelsefonden.
Ifrågavarande ombyggnad bar bland annat innefattat den gamla
banhallens omvandling till väntsalar och andra lokaler för allmänheten
och till tjänstelokaler. För samtliga lokaler sammantagna utgör ökningen
i golvareal icke mindre än 200 %. Dessutom hava en del helt
nya lokaler tillkommit.
I sammanhang därmed har skett en genomgripande omläggning
av spårsystemet. Nya plattformar hava utförts till en totallängd av
1,880 meter och med en sammanlagd yta av 6,285 kvadratmeter.
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten, som tidigare beräknats
till 1,260,000 kronor, hava uppgått till nära 1,500,000 kronor. I denna
summa ingå icke utgifterna för de reparationsarbeten, som påkallades
med anledning av en den 14 mars 1923 efter arbetenas igångsättande
i huset inträffad eldsvåda.
Frågan om behörigheten av det av järnvägsstyrelsen sålunda fattade
beslutet att ombygga ifrågavarande station och bangård komma
att under annan punkt, avseende användningen av förnyelsefonden,
upptagas till behandling.
— 99 —
§ 6.
Revisorerna hava med statens järnvägars automobilomnibus berest
sträckan Dingle—Hunnebostrand å den av statens järnvägar trafikerade
cirka 37 km. långa automobillinjen Dingle—Hunnebostrand—
öra varna.
Liknande biltrafik uppehälles av statens järnvägar å den cirka
25 km. långa vägsträckan Dingle—Fjällbacka.
Ifrågavarande vägar äro utförda genom statens järnvägars försorg
förmedelst anslag från medel för arbetslöshetens bekämpande.
För närvarande pågår också liknande vägarbete å andra sträckor inom
Bohuslän på sätt närmare framgår av vidstående tabell:
Tablå
över kostnader för automobilvägbyggnaderna i Bohuslän.
Längd |
Senast beräk- |
T. o. m. den 31 |
|
Linje |
nade anlägg- |
augusti 1923 ned- |
|
i km. |
ningskostnader |
lagda kostnader |
|
kronor |
kronor |
||
Dingle—H unnebostrand—Gravarne |
incl. |
||
kajanläggning ............... |
..... 36,8 |
1,959,230 |
1,920.814 |
Dingle—Fjällbaeka .............. |
..... 24,3 |
1,095,780 |
1,106,328 |
Dingle—Hällevadsholm—Bularen |
..... 5,4 |
240,430 |
238,215 |
Dingle—Hedekas ................ |
..... 25,7 |
791,000 |
397,463 |
Svanesund—Strömsholnis brygga . . |
..... 25,0 |
460,000 |
230,054 |
Beträffande sina under färden gjorda iakttagelser anse sig revisorerna
till en början böra omnämna att en invid Dingle järnvägsstation
befintlig framskjutande hög bergvägg tilldrog sig revisorernas
uppmärksamhet. Det synes revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida
icke särskilda åtgärder i detta fall möjligen kunna vara påkallade till
förebyggande av ras.
Rörande en i Hunnebostrand under byggnad varande kajanläggning
hava revisorerna i annat sammanhang framställt vissa erinringar.
I avseende å själva automobiltrafiken, iakttogo revisorerna, att
de trafikerande bilarna endast stanna vid bestämda, i vissa fall från
varandra rätt avlägset belägna hållplatser. De i detta avseende gällande
föreskrifterna hava erhållit en synnerligen sträng avfattning och
innebära ett ovillkorligt förständigande för chaufförerna att under
ingå förhållanden mellan hållplatserna medgiva av- eller påstigning.
Åven i övrigt är trafiken underkastad en omfattande samling reglerande
föreskrifter av olika slag, som torde sakna motsvarighet vid andra
liknande trafikleder och där icke visat sig behövliga. Särskilt med
hänsyn till det mindre gynnsamma ekonomiska resultat, som automobiltrafiken
å ifrågavarande sträckor för närvarande lämnar, finna revi
-
AutorooMIvägama
i
BohusiUn.
Revisorernas
uttalande.
— 100 —
Statsbanan
Göteborg—
Strömstad.
Statsbanan
Forsmo—
Hoting.
sorerna det angeläget att driften äger rum under så enkla former som
möjligt, som icke förhindra dess anpassning efter de skiftande förhållanden,
varunder dylik trafik enligt sin natur måste utövas.
§ 7.
Revisorerna hava berest statsbanan genom Bohuslän (Göteborg
—Strömstad).
Beslut om ifrågavarande banas byggande fattades vid 1898 års
riksdag. Banans längd är 179 kilometer. Det år 1921 för anläggningen
disponerade kapitalet uppgick till omkring 24,500,000 kronor.
Det ekonomiska resultatet av driften å bandelen Göteborg—
Strömstad under de senare åren framgår av följande tablå:
Brutto- Drift- Netto
År
inkomst kostnad förlust
kronor kronor kronor
1917 1,869.542 2,559,770 690,228
1918 3,319,846 4,936,060 1,616,214
1919 3,874,059 5,110,957 1,236,898
1920 3,703,815 5,475,099 1,771,284
1921 3,212,723 4,573,933 1,361,210
Vinst och förlust
i procent
å disponerade
kapitalet
— 3,20
— 7,29
— 5,41
— 7,46
— 5,55
1922 års driftresultat föreligger icke vid tiden för revisionsberättelsens
avgivande.
Revisorerna hava av tillgängliga statistiska uppgifter inhämtat,
att trafiken särskilt å den norra delen av banan är ringa. För närvarande
uppehälles emellertid driften å bandelen Munkedal—Strömstad
av tre tågpar dagligen. Revisorerna ifrågasätta, huruvida icke genom
ett förenklande av driften å ifrågavarande järnväg det ekonomiska resultatet
skulle kunna förbättras.
§ 8.
Revisorerna hava berest linjen Forsmo—Åkvisslan å statsbanan
Forsmo—Hoting.
1917 års riksdag beslöt anläggandet av ifrågavarande tvärbana
för en enligt 1914 års prisnivå beräknad kostnad av 8,700,000 kronor.
Till utgången av år 1922 har för denna banbyggnad utanordnats
9,442,000 kronor. Arbetet tog sin början i augusti månad 1918. Vid
1922 års utgång uppgingo kostnaderna till 7,753,878 kronor 12 öre.
Återstoden 1,688,121 kronor 88 öre utgjordes av dels behållning i förrådet,
1,220,098 kronor 50 öre och dels innestående i bank eller redovisade
såsom förskott och kontant 468,023 kronor 38 öre. Banan är i
det närmaste färdigställd från Forsmo till Åkvisslan, en sträcka av 34
kilometer, samt rälslagd 42 kilometer från Forsmo och 13 kilometer
från Hoting. Hela den 120 km. långa sträckan Forsmo—Ädaliden be
-
101 —
räknas vara rälslagd hösten 1924. Å den 28 km. långa sträckan Forstno—Ådaliden
äro bangårdar och stationshus samt de med stationshusen
sammanbyggda godsmagasinen färdiga.
Den utmed Ångermanälvens södra strand framdragna delen av
banan, som revisorerna berest, genomlöper en ganska svårartad terräng.
I följd härav ställa sig byggnadskostnaderna höga.
För närvarande befordras endast gods i hela vagnslaster å banen.
Då banpersonal numera är anställd å den färdiga delen av banan
synes det vara såväl till allmänhetens som till statens gagn om denna
del av banan upplätes för trafik med exempelvis ett tågpar dagligen,
även om trafiken på grund av det ovanför Åkvisslan pågående byggnadsarbetet
icke alltid kunde bliva strängt tidtabellsenlig och måste
bliva underkastad vissa provisoriska anordningar.
§ 9.
Revisorerna hava besökt ångfärjestationen i Malmö, varvid jämväl
den i hamnen liggande ångfärjan ”Malmö” besågs.
Rörande det ekonomiska resultatet av ångfärjeleden Malmö—
Köpenhamn inhämtas ur tillgänglig järnvägsstatistik följande uppgifter
:
Bruttoinkomst Driftkostnad Förlust
kronor kronor kronor procent*)
1918 .......... 199,225: — 793,104: — 593,879: — 55,25
1919 .......... 268,063:— 881,979:— 613,916:— 57,10
1920 .......... 466,912: — 952,871: — 485 959: — 45,20
1921 .......... 362,996:— 629,786:— 266,790:— 24,81
1922 .......... 292,680:— 512,176:— 219,496:— 20,41
Såsom härav framgår har ångfärjetrafiken Malmö—Köpenhamn
under de senaste åren medfört stora förluster. Revisorerna, som velat
fästa uppmärksamheten på detta förhållande, finna det angeläget, att
en undersökning kommer till stånd rörande möjligheterna att genom en
omläggning av driften eller på annat sätt åstadkomma ett resultat
som ur ekonomisk synpunkt ställer sig mera tillfredsställande.
§ 10.
Revisorerna hava besökt ångfärjestationen i Trälleborg. I sammanhang
härmed besågs jämväl den i hamnen liggande ångfärjan
”Drottning Viktoria”.
Rörande trafiken å ångfärjeleden Trälleborg—Sassnitz hava revisorerna
från järnvägsstyrelsen mottagit följande tablå.
Ångfärjestationen
i
Malmö.
Revisorernas
uttalande.
Ångfärjestationen
i
Trälleborg.
*) å kapitalvärdet (färjor- och färjläge) 1,075,000 kronor.
— 102 —
Ångfärjeleden Trälleborg — Sassnitz.
1913 |
1920 |
1921 |
1922 |
|
Antal resor *).................... I pl. 46,789 |
48,388 |
77,171 |
78,050 |
|
„ „ *)............................ H „ 28,613 |
59,279 |
68,434 |
76,435 |
|
Ton gods *) (utom åkdon och djur) .... 133,997 |
167,961 208,672 |
158,479 |
||
Inkomst. **) 1.000 kr. av persontrafik........ |
310 |
848 |
1,428 |
1,513 |
posttrafik ........... |
267 |
266 |
267 |
267 |
godstrafik........... |
245 |
1,264 |
1,650 |
1,170 |
diverse ................ |
2 |
22 |
23 |
14 |
Summa |
824 |
2,400 |
3,368 |
2,964 |
Utgifter.**) 1,000 kr. bokförda: litt. F. 1—6 |
650 |
3,840 |
2,468 |
1,342 |
beräknade: förnyelsefond |
242 |
507 |
518 |
416 |
andel i kostnader för |
||||
styrelse, distriktsförvalt- |
||||
ning m. m......................... |
84 |
335 |
211 |
c:a 190 |
Summa |
976 |
4,682 |
3,197 |
1,948 |
härav stenkol.................... |
261 |
2,731 |
1,142 |
419 |
Överskott. **) 1,000 kr. vid inräkning av |
||||
beräknade utgifter ........ — |
-152 |
—2,282 |
4 171 |
+ 1,016 |
utan inräkning av beräk- |
||||
nade utgifter ................... -f |
-174 |
—1,440 |
+900 |
+ 1,622 |
Anmärkning. Utgifterna avse kalenderår, inkomsterna avse de under kalenderåret
bokförda och avse trafiken under något skiftande perioder.
Under den konstanta tolv-månadersperioden fr. o. m. oktober
t. o. m. september utgjorde trafik och inkomster:
1912—1913 1919-1920 1920—1921 1921—1922
Antal resor .................. 96,802 85,788 123,311 165,463
Ton gods (utom åkdon och djur) 133,997 207,414 173,075 120,591
Inkomst summa 1,000 kronor .... 901 2,589 2,900 2,788
Såsom liärav framgår har ifrågavarande ångfärjeled, i motsats
till vad som under nästföregående år varit fallet, under åren 1921 och
1922 lämnat överskott, vilket för år 1922 uppgått till något över
1,000,000 kronor. Den sålunda uppkomna stegringen i trafiken har
emellertid visat sig vara av allenast tillfällig natur, i det på senaste
tiden en betydande nedgång förmärkts.
Enligt vad revisorerna inhämtat fortgår dock alltjämt driften
med två personförande turer per dygn i vardera riktningen.
Revisorerna anse sig böra ifrågasätta huruvida detta kan anses
ur ekonomisk synpunkt försvarligt.
*) Å såväl svenska som tyska färjorna.
**) Statens järnvägars.
— 103 —
Slutligen vilja revisorerna ifrågasätta huruvida ej, då tredje
klass vagn numera ej medföljer färjorna, möjlighet kunde beredas
tredje klass resande att erhålla större utrymme än för närvarande är
fallet.
§ 11.
Revisorerna hava besökt järnvägsstationen i Jönköping.
Den vid stationen förut befintliga banhallen har numera borttagits
i samband med vissa spåromläggningsarbeten.
Godsmagasinet föreföll i förhållande till godsrörelsen å stationen
onödigt stort tilltaget.
Besöket föranleder i övrigt intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 12.
Revisorerna hava besökt Ängelholms järnvägsstation.
Å ifrågavarande järnvägsstation finnas uppförda nytt lokomotivstall
jämte reparationsverkstad för lokomotiv. Dessa byggnader, som
fullbordades år 1920, hava dragit en kostnad av 266,700 kronor.
Å stationen äro dessutom en tvättinrättning och ett särskilt överliggningshus
uppförda.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 13.
Revisorerna hava besökt järnvägsstationen i Åre.
Stationshuset har under den senaste tiden varit underkastat reparation
för en sammanlagd kostnad av 22,700 kronor, varvid den
gamla inredningen förändrats i syfte att, såsom av banavdelningens
berättelse för år 1922 framgår, skapa en interiör i de för allmänheten
avsedda lokalerna, som bättre skulle motsvara de krav, som kunna
ställas på Åre såsom varande en av landets mera besökta turistorter.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
§ 14.
Revisorerna hava besökt statens järnvägars slipersfaktori vid
Lövholmen intill Piteå.
Uppförandet av de till slipersfaktoriet hörande olika anläggningarna
hava dragit följande kostnader:
Sågverksanläggningen ..................................... 2,257,883: 44
Hyvleri .................................................. 129,774: 65
Bostadshusen ............................................. 274,724: 02
Järnvägsstationen
i
Jönköping.
Ängelholms
järnvägs
station.
Järnvägsstationen
i
Åre.
Slipersfakto
riet i Piteå
2,662,382: 11
— 104 —
ttevisorernas
uttalande.
Efter förutgången provsågning sattes sågverket i gång våren
1919. Anläggningarna voro efter verkställda avskrivningar vid innevarande
års ingång bokförda till sammanlagt 1,851,245 kronor. Arbetsstyrkan
har i medeltal uppgått till omkring 100 man per dagskift.
Ändamålet med ifrågavarande anläggningar har enligt vad som
från järnvägsstyrelsen tidigare framhållits varit att vinna full trygghet
för att alltid kunna erhålla de för banunderhåll och nybyggnader
erforderliga mängderna sliprar. På grund av kontrakt den 17 januari
1916 har domänstyrelsen till faktoriet levererat det för sliperstillverkningen
nödiga virket. Detta kontrakt har emellertid under år 1923
upphört att gälla. Enligt vad som vid besöket framgick har vid faktoriet
numera i stor utsträckning igångsatts sågning av plank och bräder
delvis i form av s. k. legosågning för domänstyrelsens räkning.
I överrevisorernas berättelse för år 1922 meddelas följande från
järnvägsstyrelsen lämnade uppgifter för åren 1920—1922 å priset på en
normalsliper från slipersfaktoriet och på en sådan, köpt i allmänna
marknaden.
Från faktoriet i Piteå Från allmänna marknaden
transporterad till i i i
i Piteå |
Öster- sund |
Stock- holm*) |
Malmö |
Öster- sund |
Stock- holm |
Malmö |
|
1920 .. |
... 4: 20 |
5: 75 |
5: 50 |
6: — |
5: 50 |
5: 75 |
6: 75 |
1921 . . |
... 4: 65 |
5: 25 |
5: 50 |
6: 25 |
5: — |
5: 25 |
5: 75 |
1922 .. |
... 5: — |
5: 50 |
5: 60 |
5: 75 |
3: - |
3: 25 |
3: 50 |
Priset å slipers från faktoriet har alltså under år 1922 ställt sig
avsevärt högre än i allmänna marknaden.
Under den sista tiden har resultatet av verksamheten vid faktoriet
på grund av särskilda förhållanden kommit att ställa sig ekonomiskt
mindre gynnsamt. En bidragande orsak härtill torde hava varit
— förutom det förhållandet, att järnvägsstyrelsen under år 1922, då
virkespriserna sjönko, hade inneliggande stora lager av virke, som inköpts
till högre pris — jämväl de för järnvägsstyrelsen mindre förmånliga
bestämmelserna i förenämnda kontrakt. Enligt från järnvägsstyrelsen
hämtad uppgift beräknas dock numera priset å slipers
från faktoriet i Piteå till 2,70 pr styck eller ungefär samma pris, som
järnvägsstyrelsen skall erlägga för vissa i allmänna marknaden upphandlade
slipersposter.
*) Sjöledes.
105 -
§ 15.
Utgifterna för de vid vissa av statens järnvägars stationer inrättade
anordningarna med plattformsspärr hava år 1922 uppgått till spärranordkronor
354,023: 52 och inkomsterna till kronor 254,829: 15 på sätt när- ningamavid
mare framgår av följande tablå, som också angiver fördelningen av vagsstationer
ifrågavarande inkomster mellan statens järnvägar och statens järnvä- l^li^fr“dae
gars änke- och pupillkassa:
Kostnad för Inkomsten av plattforms
Distrikt
spärranordningar biljetter
per år S. J. A. o. P.
I ........................ 251,707: 86 50,403: 13 151,166: 57
II ........................ 3,055: 76 1,524: 66 4,575: 94
III .......................... 95,122: 97 12,679: 04 38,037: 31
IV ........................ 1,986: 68 558: 24 1,674: 76
V ........................ 2,150: 25 1,052: 38_3,157: 12
Summa 354,023: 52 66,217: 45 198,611: 70
Till jämförelse må nämnas att motsvarande siffror för år 1921
voro: utgifter kronor 450,638: 44 och inkomster kronor 303,694: 82,
fördelade med kronor 80,140: 15 å statens järnvägar och kronor
223,554: 67 å änke- och pupillkassan.
Enligt vad de sålunda lämnade uppgifterna utvisa överstiga ut- Revisorernas
gifterna för ifrågavarande spärranordningar högst väsentligt de härav u a an
inflytande inkomsterna. Det oaktat tillfaller större delen av nämnda
inkomster alltjämt statens järnvägars änke- och pupillkassa, vilken
dock knappast kan anses vara i behov av detta tillskott, då kassans ekonomiska
ställning är synnerligen god. I nämnda avseende få revisorerna
hänvisa till en i annat sammanhang lämnad redogörelse för
kassan.
Enligt revisorernas mening bör någon uppdelning av ifrågavai
rande inkomst på statens järnvägar samt änke- och pupillkassan icke
vidare ifrågakomma utan böra de från plattformsanordningarna härflytande
avgifterna helt tillföras statens järnvägar.
Revisorerna vilja erinra att näst föregående års statsrevisorer
ansett sig böra fästa uppmärksamheten på de inkomstmedel av olika
slag som från statens järnvägar ntginge till änke- och pupillkassan.
Efter vad revisorerna inhämtat har en utredning igångsatts rörande
den framtida beräkningen av dessa inkomstmedel. Det synes revisorerna
angeläget att vid verkställandet av nämnda utredning ovan anförda
synpunkter vinna beaktande.
— 106 —
Resekostnadsoch
traktamentsersättning.
Reseförskott.
§ 16.
Resereglemente! bestämmer, att räkning å resekostnads- och
traktamentsersättning bl. a. skall innefatta underrättelse om resans
ändamål samt upplysning, huruvida förrättningen skett på grund av
gällande instruktion eller efter särskilt förordnande, vilket senare då
bör räkningen biläggas.
Vid granskningen av järnvägsstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
uppmärksammat, dels att reseräkningarna i många fall icke
innehålla någon upplysning i ifrågavarande avseenden, dels att å ett
flertal räkningar ej ens angives, varthän resan företagits. I sistnämnda
fall angives blott dagen för avresan från Stockholm och dagen
för återkomsten dit. Icke ens i fråga om åtskilliga av de talrika tjänsteresor
till utlandet i och för studier, besiktningar, överläggning med
myndighet och konferenser, som under året ägt rum, lämna reseräkningarna
upplysning om, vem som förordnat om åsyftade tjänsteresor.
Härjämte har iakttagits, att räkningarna ofta äro attesterade eller
godkända av samma tjänsteman, som företagit resan och utfärdat räkningen.
Vad sålunda förekommit, hava revisorerna funnit anmärkningsvärt.
§ 17.
Revisorerna hava uppmärksammat, att en byråchef till sig själv
utanordnat ett förskott å 18,000 kronor för resa till Nord-Amerika,
samt att samme byråchef samtidigt till en förste bvråingeniör utanordnat
ett förskott å 18,000 kronor, likaledes för resa till Nord-Amerika.
Sedermera avlämnades reseräkningar, av byråchefen å 8,147 kronor 50
öre och av förste bvråingeniören å 9,056 kronor 92 öre. Den förstnämndes
reseförskott var således 9,852 kronor 50 öre och den senares
8,943 kronor 8 öre större än hela den fordrade rese- och traktamentsersättningen.
Enligt resereglemente!, § 25, må den, som skall företaga tjänsteresa,
på därom gjord ansökan hos vederbörande myndighet för resekostnadernas
bestridande bekomma lämpligt förskott. Det förfaringssätt,
som i här angivna fall tillämpats, synes icke stå i överensstämmelse
med berörda stadgande, varjämte det givetvis icke kan anses
vara med god ordning förenligt, att reseförskott utlämnas, som med
omkring dubbla beloppet överstiger de verkliga kostnaderna. Revisorerna
hava funnit ifrågavarande förskottsbetalningar anmärkningsvärda.
— 107 —
§ 18.
Enligt järnvägsstyrelsens beslut den 13 september 1920, som tillkom
efter framställning från järnvägsläkarföreningen och innebar ett
upphävande — räknat från och med den 1 juli 1920 — av tidigare bestämmelser,
utgår arvode till järnvägsläkare med 10 kronor vid statens
järnvägars I—IV distrikt och 15 kronor vid V distriktet för varje
till hans järnvägsläkardistrikt hörande befattningshavare. I vissa fall
kan dock arvodet beräknas efter antalet inom vederbörande järnvägsläkardistrikt
befintliga bankilometer, därest en sådan beräkningsgrund
ställer sig för läkaren fördelaktigare; dock må därvid arvodet icke
överstiga ett belopp av 40 kronor för varje befattningshavare. Ä
ifrågavarande arvoden utgå icke dyrtidstillägg.
Dessutom är järnvägsläkare berättigad erhålla stående fribiljett,
gällande för helt år vid resa i första klass å samtliga statsbanor.
Arvodena regleras kvartalsvis med ledning av föreliggande uppgifter
beträffande den till fri läkarvård berättigade personalen.
Järnvägsläkare antages i regel av vederbörande distriktsförvaltning.
Han är skyldig avgå från tjänsten då han uppnått en levnadsålder
av 65 år. Från nämnda bestämmelse kan dock järnvägsstyrelsen
meddela dispens.
För närvarande uppgår antalet järnvägsläkare till omkring 130.
Enligt vad en inom revisionen företagen undersökning givit vid
handen är storleken av den f. n. till järnvägsläkarna utgående avlöningen
synnerligen skiftande alltefter omfattningen av deras distrikt och
antalet till detsamma hörande befattningshavare. I vissa fall synas
emellertid med tillämpning av nu gällande bestämmelser arvoden utgå
med belopp överstigande vad som med hänsyn till eljest inom statsförvaltningen
gängse avlöningsnormen kan anses skäligt. Sålunda har
iakttagits, att en järnvägsläkare under år 1922 från statens järnvägar
uppburit sammanlagt över 17,000 kronor. Även i andra fall hava arvodena
stigit till högst avsevärda belopp.
Beträffande själva arvodesgrunderna må framhållas att dessa
fastställts utan beräknande av dyrtidstillägg samt att alltså ifrågavarande
löner icke varit underkastade de förändringar i sänkande riktning,
som eljest följt av det sedan år 1920 skedda prisfallet.
Revisorerna hava velat fästa uppmärksamheten på behövligheten
av en omreglering av järnvägsläkarnas avlöningsförmåner efter
ändrade grunder, som stå i bättre överensstämmelse med nu gällande
prisnivå.
Därjämte ifrågasatte revisorerna, huruvida icke den för närvarande
till järnvägsläkare utgående förmånen av stående fribiljett å
statens järnvägar bör begränsas att omfatta allenast vederbörande
läkares eget distrikt.
Jårnvilgs
läkarnas
avlönings
förmåner.
Revisorernas
uttalande.
] 08 —
§ 19.
Angående Revisorerna liava uppmärksammat dels att en räkning å tryck
Yiingskost- av ”förnyad säkerhets- och signalordning vid statens järnvägar” upptate6»
''Ird *a&er 1 sättningskostnad 844 kronor 75 öre och i korrigeringskostnad
S 8vägar&rn 1,497 kronor 75 öre, dels att för uppsatt, ej använd sättning till ett
tryckeri utbetalts ersättning med 1,715 kronor. Sistnämnda belopp
innefattar jämväl ränta, som måst erläggas på grund av den långa tid,
varunder stilen stått uppsatt.
Den ifrågakomna korrigeringskostnaden har synts revisorerna
anmärkningsvärt hög. Jämväl den sistnämnda utgiftsposten för ej använd
sättning hava revisorerna funnit vittna om bristande noggrannhet
och uppsikt.
§ 20.
Utgifter för I föregående års revisionsberättelse omtalas, hurusom revisorerna
^vM^tatens11 granskning av 1921 års räkenskaper för en del av statens verk uppjärnvägar.
märksanunat representationskostnader, uppgående till avsevärda summor.
Under erinran att Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september
1920 bemyndigat vissa styrelser att tills vidare årligen till dylikt ändamål
använda olika belopp, däribland järnvägsstyrelsen 12,000 kronor,
framhöllo revisorerna, att verifikationerna till de havda utgifterna
givit vid handen, att ifrågavarande värdskap och representationskostnader
ej alltid varit av den art, som kunde betecknas som enkelt värdskap,
och tagit en omfattning, som föranledde revisorerna att erinra
om vikten av att behörig sparsamhet iakttoges.
I häröver avgivet yttrande anförde järnvägsstyrelsen bl. a. följande
:
”Något överdåd beträffande värdskapets beskaffenhet torde
icke kunna läggas järnvägsstyrelsen till last, i det styrelsens värdskap
i genomsnitt torde hava varit varken bättre eller sämre, än vad som
plägat bjudas styrelsens representanter vid resor till förhandlingar på
utrikes ort. Det synes styrelsen obetingat, som borde likställighet
härvidlag vara bäst förenlig med landets och statens järnvägars värdighet
och för övrigt även med deras skyldigheter i det internationella
umgänget. Beträffande värdskapets omfång har det visserligen
på grund av den för allt nyordnande efter kriget allt livligare korrespondensen
med främmande järnvägsförvaltningar betingat så stora
kostnader, att de torde varit oöverkomliga, i fall de i stället för på
affärsföretaget skulle ha fallit på en ämbetsman utan privatförmögenhet.
I förhållande till statsbanornas omslutning bliva anmärkta kostnader
dock så små, att de praktiskt taget ej kunna äga inflytande på
deras ekonomi.
10!)
1920 förbrukades således kr. 11,848: 68 mot
anslagna kr. 12,000
1921
1922
8,817: 42
9,841 : 36
12,000
12,000
För 1923 liar med den lallande prisnivån begärts allenast 7,500
kronor mot de i Kungl. brevet den 3 september 1920 såsom skäliga ansedda
12,000 kronor i förhållande till verkets storleksordning.”
Jämväl vid den under innevarande år utförda granskningen av
järnvägsstyrelsens räkenskaper för år 1922 hava revisorerna iakttagit
ett stort antal liknande utgiftsposter, vilka äro ägnade att väcka uppmärksamhet.
Av en upprättad sammanställning över dessa utgiftsposter
framgår, att totalkostnaderna för representation under år 1922
uppgått till 11,334 kronor 19 öre, fördelade å 38 olika verifikationer.
Beträffande först verifieringen av de verkställda utgifterna är
att märka, att i detta avseende gällande bestämmelser icke alltid iakttagits.
Enligt Kungl. brev den 3 september 1920 och järnvägsstyrelsens
i anledning härav givna direktiv gäller härutinnan, att å räkningar
å dylika kostnader, uppgift skall lämnas å den eller de personer, mot
vilka värdskap utövats, och antalet deltagare i anordnad måltid, varjämte
räkningarna böra vara på lämpligt sätt specificerade och om
möjligt åtföljda av originalverifikationer. I ett stort antal fall saknas
emellertid sådan närmare uppgift rörande vilka gäster, som varit inbjudna,
och hur antalet deltagare eljest fördelat sig. I icke ringa utsträckning
är också specifikationen å de gjorda utläggen synnerligen
ofullständig.
Vidare må nämnas, att det å räkningen antecknade utanordningsbeslutet
icke sällan är underskrivet av samma person, som utövat
representationen samt utställt och kvitterat räkningen.
Beträffande beskaffenheten av det utövade värdskapet har detta
i många fall varit synnerligen dyrbart för statsverket.
Till belysande härav anse sig revisorerna böra återgiva några
under revisionsarbetet framkomna fall, som tett sig särskilt anmärkningsvärda.
I anledning av förhandlingar i Stockholm om nedläggande av
Riksgränsens station anordnades den 25 februari 1922 en middag, i
vilken deltogo, förutom 4 tjänstemän vid Hovedstyret vid Norges Statsbaner,
11 representanter för statens järnvägar. Kostnaderna fö]''
nämnda måltid, vilka helt gäldades av statsmedel, belöpte till sammanlagt
884 kronor 15 öre, eller omkring 58 kronor per deltagare.
I en den 6 april 1922 för en utländsk järnvägsman i framskjuten
ställning i Stockholm anordnad middag och supé deltogo, förutom
denne, ytterligare 10 personer. De å statsverket belöpande kostnaderna
härför utgjorde sammanlagt 737 kronor 50 öre.
Revisorernan
uttalande.
— 110 —
En räkning, som uppgives avse en för norskt järnvägsbefäl från
Kristiania, Trondlijem och Narvik efter konferens i Östersund om
godssamtrafiken den 10 januari 1922 anordnad middag, upptager i
kostnader för deltagande 8 personer ett belopp av 437 kronor 96 öre.
En av byråchefen å järnvägsstyrelsens första trafikbyrå den 5
oktober 1922 utställd räkning, som av järnvägsstyrelsen likviderats på
grund av samme byråchefs godkännande till betalning, upptager i utlägg
för middag och supé i Stockholm 516 kronor 56 öre. Vid representationen,
som utövades i anledning av besök av en delegation från
Norges Statsbaner för studier av undervisningsväsendet vid statens
järnvägar, hava närvarit, förutom de tre norska gästerna, åtta i’epresentanter
för statens järnvägar eller alltså sammanlagt 11 personer.
Ytterligare förekomma ett stort antal andra räkningar, vilka upptaga
höga liknande kostnader.
Redan nästföregående års statsrevisorer hava, såsom nämnts,
ansett sig böra uppmärksamma representationsanslagens användning
vid vissa verk, däribland statens järnvägar. Vad som vid årets granskning
av järnvägsstyrelsens förvaltning härutinnan framkommit, har
synts revisorerna ytterligare framhäva, vikten av, att vid ifrågavarande
handhavande varsamhet och urskillning iakttagas.
Särskilt med hänsyn till innehållet av järnvägsstyrelsens ovan
återgivna ytrande över statsrevisorernas tidigare erinringar hava revisorerna
funnit ett närmare klarläggande av frågan påkallat.
Av järnvägsstyrelsens ovannämnda utlåtande framgår, att till
bestridande av representationskostnader för vart och ett av åren 1920,
1921 och 1922 utgivits kronor 11,848: 68, 8,817: 42 och 9,841: 36. Sistnämnda
post har emellertid, såsom ovan synes, i verkligheten överstigit
11,000 kronor. I kostnadsstaten för år 1923 är visserligen ifrågavarande
anslag nedsatt till 7,500 kronor. Emellertid har, enligt vad
för revisorerna upplysts, järnvägsstyrelsen i skrivelse den 25 oktober
1923 till kommunikationsdepartementet anmält, att på grund av vissa
oförutsedda utgifter verkets kostnader för representation under året
redan belöpte sig till cirka 7,250 kronor, vadan ett överskridande av det
i kostnadsstaten upptagna beloppet syntes sannolikt.
Det torde icke kunna förnekas, att de sålunda till bestridande av
ifrågavarande utgifter årligen utanordnade beloppen, om än i förhållande
till verkets omslutning i övrigt icke mera betydande, dock måste
i betraktande av utgifternas beskaffenhet anses högst avsevärda.
Men icke blott ur kostnadssynpunkt utan även ur principiella synpunkter
måste allvarliga erinringar framställas mot det sätt, varpå
järnvägsstyrelsen handhaft den styrelsen i detta hänseende givna befogenheten.
Det må till en början framhållas, hurusom de företedda
— 111 —
l äkningarna i ett icke ringa antal fall upptaga utgifter för utövat värdskap
i en omfattning, som särskilt under nuvarande tidsförhållanden
måste anses olämplig. Det stora antal svenska tjänstemän, som vid
vissa tillfällen å statens bekostnad deltagit, är också ägnat att tilldraga
sig uppmärksamhet.
Såvitt av verifikationerna framgår, hava de avlagda besöken till
övervägande delen gällt förhandlingar, som varken genom de avhandlade
frågornas vikt eller eljest varit av sådan betydelsefull karaktär,
att de bort betinga några festliga anordningar på statens bekostnad av
så dyrbar beskaffenhet, som räkningarna i allmänhet utvisa.
I avseende å sättet för handläggningen av ifrågavarande ärenden
inom styrelsen hava revisorerna även påpekat, att själva utanordningsbeslutet
icke sällan fattats av samma person, som attesterat och
kvitterat räkningen. Härigenom har avgörandet, huruvida den verkställda
utgiften skall helt eller delvis täckas av statsmedel, kommit att
bero på samma tjänsteman, som närmast stått som inbjudare. Ett
dylikt förfaringssätt kan enligt revisorernas mening icke anses med
god ordning överensstämmande.
Revisorerna äro icke främmande för, att det internationella samarbetet
kan för järnvägsstyrelsen medföra vissa förpliktelser med avseende
på värdskaps utövande. Och givetvis bör järnvägsstyrelsen icke
förmenas att härutinnan iakttaga, vad internationell hövlighet kräver.
Men denna för järnvägsstyrelsen förekommande representationsplikt
bör icke få medföra, att såsom ett led i så gott som varje förhandling
eller sammanträffande med representanter från utländsk förvaltning
ingår anordnande på statens bekostnad av dyrbara festmåltider, där
det övervägande antalet deltagare utgöres av järnvägsstyrelsens egna
tjänstemän.
Statens vattenfallsverk.
§ 1.
Vid granskning av vattenfallsstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
uppmärksammat en utbetalning å 2,000 kronor, utgörande ersättning
till en statssekreterare för utarbetande av förslag till avtal
med Trollhätte stad angående leverans av elektrisk energi och angående
överlåtelse till staden av vissa tomtområden och distribution sanläggningar,
samt för två i samband därmed verkställda resor. Från
vattenfallsstyrelsen har uppgivits att arbetet i styrelsen varit så betungande,
att anlitandet av extra hjälp varit behövligt.
Vidare har till enskild person utbetalts 705 kronor för på styrelsens
uppdrag verkställd besiktning av en vedupplagsplats vid Vargön
och däröver avgivet utlåtande.
Särskilda
kostnader för
vissa förvaltningar
inom
statens vattenfallsverk.
— 112 —
Älvkarleby
kraftverk.
Kronoparken
Ängelholm.
Det synes revisorerna att ifrågavarande arbeten varit av beskaffenhet
att böra utföras av verkets egen personal. Vattenfallsstyrelsens
åtgärd att för uppdrag av angivet slag anlita särskilda arbetskrafter
mot avsevärda arvoden synes därför revisorerna anmärkningsvärd.
Uppmärksamheten har vidare fästats vid i styrelsens räkenskaper
förekommande utgiftsposter för måltider åt ledamöter i expropriationsnämnder.
Revisorerna vilja erinra att expropriationsnämndernas
ledamöter i regel erhålla avsevärda arvoden för sitt arbete. Enligt revisorernas
mening måste det anses oriktigt att vid förrättningar av
så grannlaga natur som dessa av part utövas värdskap mot förrättningsmännen,
vadan revisorerna finna att utgifter av antytt slag icke
böra ifrågakomma.
§ 2.
Revisorerna hava besökt Älvkarleby kraftverk.
För anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby beviljade
1911 års riksdag ett anslag av 9,210,000 kronor, vilket belopp av riksdagen
anvisats för åren 1912—1915. Vidare har 1915 års riksdag anvisat
dels till anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna
vid Älvkarleby kraftstation ett anslag av 125,000 kronor, dels ock för
inköp av inventarier för kraftverket 100,000 kronor. För upprensningav
den omedelbart nedanför kraftstationen liggande Masurforsen har
riksdagen slutligen år 1916 anvisat ett anslag av 600,000 kronor. Dessutom
hava vissa mindre anslag beviljats för deltagande i Dalälvens
regleringsförening.
Kraftverket är numera genom en stamlinjeledning förenat med
Trollhätte kraftverk.
Besöket föranleder intet särskilt uttalande från revisorernas
sida.
Statens domäner.
§ 1.
Revisorerna hava besökt kronoparken Ängelholm i Kristianstads
län.
Enligt kontrakt av den 11 januari 1918 mellan domänstyrelsen
och Aktiebolaget Ängelholms Nya Brunns- och Badanstalt är ett område
av kronoparken om 84,26 hektar på 50 års tid upplåtet till bolaget
för anläggande av havsbad.
Jakträtten till kronoparken med undantag av ovannämnda till
havsbad utarrenderade område och vissa andra mindre områden är
enligt särskilda avtal intill den 16 maj 1924 upplåten till enskild person.
I årligt arrende för jakträtten, som omfattar ett område av nära
600 hektar, erlägges 225 kronor.
§ 2.
I sammanhang med avlagt besök å ön Hven hava revisorerna
jämväl besökt den å ön belägna kronoegendomen Uranienborgs kungsladugård.
Ifrågavarande egendom, som, för tiden 1895—14/3 1915 var utarrenderad
mot årligt arrende av 8,700 kronor, är nu utarrenderad
för tiden 1915—14/3 1935 mot årligt arrende av 12,040 kronor.
För nybyggnad av s. k. östra och västra byggnaderna, vilka i april
1917 nedbrunnit, har arrendatorn enligt domänstyrelsens beslut den
29 juni 1917 medgivits uppbära brandskadeersättningen 35,380 kronor
96 öre, ävensom bekomma arrendeavdrag med 60,000 kronor. Härutöver
har arrendatorn berättigats att för sistnämnda byggnadsarbete
erhålla 2 kronor 12 öre per kvm. tak, som upplagts av tegel, att uppbäras
genom arrendeavdrag, sedan ersättningsbeloppets riktighet blivit
av arrendatorn styrkt.
Totala försäkringssumman för ifrågavarande båda byggnader
jämte hissloge uppgick till 40,000 kronor, varav emellertid vederbörande
försäkringsbolag avdragit mellanskillnaden på grund av värdet
av kvarstående murar m. m. Vidare har arrendatorn den 14 juni 1918
på grund av eldsolyckan medgivits nybygga en hissloge mot ersättning
av 30,900 kronor genom arrendeavkortning. Sedermera har emellertid
den 6 maj 1921 ifrågavarande beslut återkallats.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har återställandet
av de byggnader, som vid branden i april 1917 nedbrunnit, krävt utöver
brandskadeersättningen, 35,380 kronor 96 öre, ett ytterligare belopp av
60,000 kronor, att av arrendatorn utbekommas genom avkortning å det
årliga arrendet 12,040 kronor, vartill kom viss ytterligare ersättning
för taktäckning med tegel. Även om hänsyn tages till den modernisering
och förbättring av byggnaderna, som sålunda vunnits, framstår
denna merkostnad såsom högst betydande. Revisorerna vilja erinra,
att enligt gällande arrendekontrakt, avseende tiden 1915—1935, åbyggnaderna
genom arrendatorns försorg skola vara försäkrade till byggnadernas
fulla, i behörig ordning uppskattade värde. Det synes emellertid,
som om i detta fall icke behörigen ombesörjts, att försäkringssumman
varit tillräckligt hög. I detta avseende må nämnas, att enligt
vad av handlingarna framgår, efter branden försäkringsbeloppen
för övriga å egendomen kvarstående byggnader omedelbart höjdes.
Det synes uppenbart, att genom vederbörande underlåtenhet att tillse
att försäkringssumman svarat mot byggnadernas verkliga värde sta
Rev.
-berättelse ang. statsverket för år 1922. I. 8
Kronoegcndomen
Uranienborgs
kungsladugård
å, iin
Hven.
Revisorernas
uttal ande.
— 114
Översikt av för åren 1855—30/6l924
Till |
utgifter för |
||||||
Anvisat för år |
Statens |
affärsverksamhet |
|||||
PoBtverket |
.Telegraf- verket |
Staten» järnvägar |
Statens vattenfalls- verk |
Summa sta-tens affärs-verksamhet |
Statens aktier |
S tatens |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1855-1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 i/i-»>/6 1923 |
1.493,400 2,515,000 1.173.600 3.714.600 400.000 800.000 |
45,064,400 4,000,000 4,000,000 4.600.000 4.975.000 5.800.000 7.250.000 * |
402.033,243 |
49.232,248 13.950.000 13.705.000 7.410.000 7.175.000 23.745.000 3.750.000 9.889.000 |
496,329,891 33,634.900 33.142,300 30.807.000 31.975.000 167,498,400 |
5.000. 000 1,010,000 1,250,000 750.000 15.000. 000 |
143,432,511 10.155.000 11.663.000 11.507.000 9.775.000 1.500.000 11.910.000 21.780.000 18.840.000 22.580.000 19.420.000 11.250.000 31.390.000 |
Summa |
17,312,000| 254,964,900| 986,516,343| 280,317,888 |
l,539,lll,13l| 23,010,000| 343,052,511 |
1 Härav kommer ett belopp av 15,001,885 kronor icke att disponeras.
2 j v „ „ 30,000 „ icke att disponeras.
3 ” ” tj 43 „ '' icke att disponeras.
4 Häri ingår”gemensamt ”anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar
5 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar
slag till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar ocb vattenfallsvrk för bekäm
6
Häri ingår gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar och vatten^
Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar
* Detta belopp kommer ej att disponeras.
115
anvisade lånemedel.
k a p 1 t |
a 1 ö k n |
i n g |
Till verkliga utgifter Kronor |
Summa anvisado lånemodel Kronor |
||||
Kostnader Kronor |
Spann- måls- lagerhus och fryshus Kronor |
Förlag Kronor |
Låne- under- stöd Kronor |
Rörel- se- kapital Kronor |
Varu- kredit Kronor |
Summa Kronor |
||
644,762,402 |
644,762,402 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
43,789 900 |
— |
43,789,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
44,805,300 |
— |
44,805,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
42,314,000 |
- . |
42,314,000 |
100,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
42,538,600 |
— |
42,538,600 |
20,200,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
53,675,000 |
— |
53,675,000 |
8,650,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
77 314,300 |
— |
77,314,300 |
— |
10,500,000 |
20,502,949 |
3,350,000 |
— |
— |
220,711,349 |
328,280,612 |
248,991,961 |
— |
— |
65,000 |
— |
— |
187,352,560 |
7,132,000 |
194,484,560 |
|
— |
1,300,000 |
— |
— |
— |
— |
180,848,350 |
5,013,669 |
185,862,019 |
— |
— |
— |
5,909,780 |
50,000 |
10,000,000 |
228,190,580 |
1,255,'' 00 |
229,415,880 |
— |
— |
— |
3,020,000 |
— |
— |
99,584,430 |
7.000 |
99,591,430 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
35,443,100 |
— |
35,443,100 |
— |
— |
— |
6,710,000 |
- |
— |
94,201,500 |
— |
94 201,500 |
28,950,000 |
11,800,000 |
20,502,949 |
19,054,780 |
50,000,10,000,000 |
1,995,531,371 |
41,688,581 |
2,037,219,952 |
och vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 7,500,000 kronor,
och vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 10,000,000 kronor samt gemensamt andande
av arbetslösheten å 9,000,000 kronor,
fallsverk för bekämpande av arbetslösheten å 5,000,000 kronor,
och vattenfallsverk å 2,000,000 kronor för uppförande av bostadshus.
116 —
ten tillskyndats en avsevärd förlust. Belysande härför är att med utgångspunkt
från det nuvarande arrendebeloppet, cirka 12,000 kronor,
över fem år kunna beräknas innan någon arrendeavkastning från fastigheten
tillföres statsverket. Skulle dessutom ny logbyggnad uppföras,
kommer ifrågavarande tidrymd att ytterligare förlängas.
Till sist vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke i samband
med den inträffade branden bort tagas under övervägande en förändrad
framtida disposition av egendomen, exempelvis genom dess
styckning till smålägenheter, varvid givetvis förutsatts underhandlingar
med arrendatorn om hävande av gällande arrendekontrakt. Revisorerna
hålla före, att de ogynnsamma ekonomiska förhållanden,
som beträffande ifrågavarande egendom genom branden uppkommit,
bort kunna avvecklas på ett för staten mindre förlustbringande sätt.
Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande verken m. m.
§ 1.
Å sid. 173 och följande i del I av sin år 1922 avgivna berättelse
framlade revisorerna en översikt av bl. a. de anslag av lånemedel, som
av riksdagen beviljats för olika ändamål samt de beslutade anläggningar,
företag och anordningar för statens affärsdrivande verk, för
vilka medel '' återstode att anvisa; och meddelade revisorerna en på
grundval av berörda översikt verkställd beräkning av beloppet av de
medel, som skulle behöva upplånas under de närmaste åren.
Till fullföljande av den redogörelse, som sålunda framlades för
innevarande års riksdag, anse sig revisorerna böra även i denna revisionsberättelse
meddela vissa uppgifter i ifrågavarande hänseenden.
Till en början få revisorerna lämna å sid. 114—115 i tabellform
uppställda ”Översikt av för åren 1855—30/6 1924 anvisade lånemedel”.
— 117 —
1 tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive
27,000,000 kronor till täckning av neutralitetskostnader och 135,648,300
kronor till täckning av brist i 1918 års riksstat, som voro uppförda
bland inkomsterna i respektive 1917 och 1918 års riksstater, liksom ej
heller de anslag av tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital
för kristidskommissionerna.
Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava
anvisats till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med
förlaget till statsverket till täckande av vissa förskjutna kostnader, anslagen
till rörelsekapital och varukredit, ävensom vissa belopp av
låneunderstöden och av anslagen till utlåningsfonderna samt statens
affärsverksamhet.
Anslagen av tillfälliga lånemedel, anvisade t. o. m. riksstaten för
budgetåret 1923—1924, uppgå sammanlagt till ett belopp av 171,332,440
kr., därav för verkliga utgifter 41,688,581 kr. och för utgifter till kapitalökning
129,643,859 kr., vilka belopp böra ökas med de summor, varmed
vissa förslagsanslag, anvisade att utgå av tillfälliga lånemedel,
överskridits. Härav hava från riksgäldskontoret utbetalts inalles
148,729,629 kr. 23 öre och till riksgäldskontoret intill den 15 innevarande
november återbetalats sammanlagt 83,513,856 kr. 86 öre, vadan riksgäldskontorets
fordran å ifrågavarande anslag nämnda dag utgjorde
65,215,772 kr. 37 öre.
På grundval av från statens affärsdrivande verk införskaffade
uppgifter har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade
anläggningar, företag och anordningar för nämnda affärsverk, för
vilka de erforderliga anslagen icke före den 1 oktober 1923 i sin helhet
beviljats av riksdagen, anvisats av Kungl. Maj :t eller disponerats av
vederbörande verk.
118
Beräknad kostnad Kronor |
B |
e v i 1 j a t |
Återstår att Kronor |
||
Beviljat av Kronor |
Därav Kronor |
Därav dispo-nerat genom |
|||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
18.501,304: 31 |
2 8,226,058 |
51 |
8,226,058:51 |
7,203,058: 51 |
3275,000: — |
4 286,000: — |
8 90,1 >00 |
— |
90,000: — |
40,000: — |
196,000: - |
32.900: — |
32,900 |
— |
6 32,900: - |
— |
— |
70,000: — |
7 70,000 |
— |
670,000: — |
— |
— |
1,522,000: — |
1,522,000 |
— |
1,522,000: --- |
8799,235: 26 |
— |
95,000: - |
95,000 |
_ |
995,000- — |
— |
— |
— |
i°756,894:37 |
650,525: — |
425,525: — |
— |
|
Säger |
471,000: — |
||||
128,000: — |
128,000 |
128,000: - |
71,000: — |
_ |
|
H424,000:- |
250,000 |
— |
— |
— |
174,000: — |
i2 330,000: — |
43 330,000 |
— |
330.000: — |
230,000: - |
— |
170,000: — |
170,000: — |
— |
— |
— |
Postverket.
Centralposthus i Göteborg----
Posthus 1 Hudiksvall ........
Tomt i Kristinehamn ........
Fastighet i Krylbo ..........
Om- och tillbyggnad av centralposthuset
i Stockholm ..
Tillbyggnad av postverkets fastighet
i Västervik ....
Inköp av fastigheter......
Telegrafverket
Telegrafstationsbyggnad i
Strömsund ............
Stationsbyggnad i Sveg ..
D:o i Motala ............
Tillbyggnad av stationshuset i
Söderhamn ...........
Kostnaden beräknades i augusti 1922 till kronor 8,711,304: 31 och i december
samma år till kronor 8,699,304: 31, därvid i båda fallen köpeskillingen för posthustomten,
kronor 711,304: 31, inräknats.
2 Härav kr. 279,958: 51 av tidigare beviljade anslag för uppförande av två byggnader
för post- och telegrafverkens behov i Gällivare.
Återstående beloppet, kr. 275,245: 80, har vid senaste anslagsäskande avrundats
till kr. 275,000: —.
4 Därav kr. 40,000: — för inköp av tomt.
8 Häri ingå förutom nyssberörda kr. 40,000: — ett belopp av kr. 50,000: — av
tidigare beviljade anslag för uppförande av posthus i Krylbo.
6 Beloppet har lyftats i riksgäldskontoret, men har ännu ej av postverket disponerats.
t Sagda belopp skall utgå av tidigare beviljade anslag för uppförande av posthus
i Krylbo.
8 Därav för tillbyggnad kr. 785,269: 26. Rörande det för ombyggnad återstående
beloppet har generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28/8 1923 hemställt
att kr. 520,000: — måtte få användas för uppförande av ett bangårdspostkontor i Stockholm.
» Av ifrågavarande anslag tidigare disponerat belopp för ritningar m. m., kr.
1,850: —, har sedermera utanordnats av postmedel. I skrivelse till Kungl. Maj:t den
28/8 1923 har generalpoststyrelsen hemställt, att det anvisade beloppet, kr. 95,000: —,
måtte få, i stället för till anslagets ändamål, användas för inköp och bebyggande av
fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande icke utan olägenhet kan uppskjutas
i avbidan på riksdagsbeslut.
i® Härav kr. 156,894: 37 av odisponerade delar av för uppförande av posthus
i Krylbo tidigare beviljade anslag.
11 Kostnaden torde kunna nedbringas, när bygget kommer till stånd.
12 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 645,000: —
is Härav kr. 30,000: — av 1918 års anslag till inköp och bebyggande av fastigheter.
119 —
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Stationsbyggnad i Wilhelmina |
182,000: — |
182,000: - |
1182,000: — |
93,000: — |
i |
: Fastigheten n:r 13 i kvarteret |
*1,221,000: — |
351,000: — |
101,000: — |
_ |
870,000: — |
Fastigheten n:r 4 i kvarteret |
*1,214,000: — |
400,000: — |
150,000: — |
— |
814,000: — ! |
Stationsbyggnad i Halmstad .. |
412,000: — |
:i 200,000: — |
‘200,000: — |
— |
212,000: — i |
Fortsatt utveckling av statens |
30,000,000: — |
* 30,000,000: - |
30,000.000: — |
22,000,000: — |
i |
Inköp av A.-B. Stockholmstele-j fon ....................... |
46,973,584: — |
30,000,000: — |
20,000,000: — |
546,973,584: — |
16,973,584: - j |
Radiostation för trafik med |
4,850,000: — |
03,750,000: — |
3,750,000: — |
— |
1,100,000: — ; |
:Ökning av telegrafverkets rö- |
15,000,000: — |
9,000,000: — |
— |
— |
|
Statens järnvägar. Stockholms centralstation m. m.................... |
11,550,000: - |
2,500,000: — |
2,500,000: — |
Säger |
20,143,684: — j 9,050.000: — |
Förändringar vid centralstatio |
7,439,900: — |
7,439,900: — |
7,439,900: — |
7,326,900: — |
— |
Huvudrangerbangård vid Halls |
75,670,000: — |
5,670,000: — |
5,670,000: — |
5,150,000: — |
— |
Ombyggnad av Malmö stats |
6,716,000: - |
6,716,000: — |
6,716,000: — |
6,516,000: — |
— |
D:o av Varbergs bangård ... |
726,000: — |
726,000: - |
726,000: — |
176,000: — |
1 Hela beloppet är lyftat i riksgäldskontoret.
2 Kostnaden torde kunna nedbringas, när bygget kommer till stånd.
3 Beloppet skall bestridas av det å tilläggsstaten för 1920 till arbetarbostäder i
Nynäshamn anvisade reservationsanslaget å kr. 500,000: —.
4 Härutöver hava anvisats dels kr. 2,236,000: — av nedanstående anslag till
arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för
bekämpande av arbetslösheten, dels kr. 614,000: — av nedanstående anslag till bostadshus
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk,
dels ock kr. 1,000,000 av det å 1922 års tilläggsstat under femte huvudtiteln
uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr. 35,000,000: —.
6 Reverser äro utfärdade å hela köpesumman.
« Härav kr. 550,000: — att utgå av besparingar å anslag till vissa byggnadsföretag
för telegrafverkets behov.
Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6,550,000: —.
— 120 —
1 2
3 4 6
Ombyggnad av bangården i
''Sundsvall .................
D:o av bangården vid Storvik
D:o av bangården vid Sala ..
D:o av bangården vid Lund ..
Nya stationer och mötesplatser
Spåranordningar i anslutning
till förefintliga spårsystem ..
Anläggningar vid kol- och vattenstationer
...............
Vatten- och avloppsledningar
Speciella anläggningar å bangårdar
....................
Dubbelspår Örebro—Hallsberg
—Laxå ....................
D:o Aneby—Sandsjö ........
D:o Tranås—Aneby och Sand
sjö—Sävsjö ................
D:o Norrköping—Mjölby ....
D: o Göteborg—Alingsås .....
1100,000:
200.00O:
82,000: —
900,000: —
3185,000: -
s9,117:
3678,000: —
3134,800: —
358,000: —
8 7,850,000: —
lo7,622,700: —
‘-''5.010,000: —
11,550.000: —
8,500,000: —
100,000: — 100,000: -
200,000: - 200.O00:
2 82.000: — 82 000: —
2159,000:— 159.000: —
''185,000:— 185,000: —
100,000: —
59,117:64 9,117:64
“678,000: — 678,000: —
2134,800: — 134,800: —
758,000:— 58,000:— —
97,550,000: — 7,350,000: — 5,825,000: —
“7,622,701'': — 7,622,700: — 7,262,700: —
135,010,000: — 5,010,000:— 2,855,000: —
11.550,000: 11,550,000:— 11,140,000:-
148 500,000: — 8,500,000: — 8,2o0,()00: —
741,000:
300,000: —
'' 1 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 540,000: —.
2 Detta belopp skall bestridas av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande
ansetts böra tillsvidare anstå.
3 Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successive
fullbordas, har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den
1 oktober 1923 kvarstod olyftat.
4 Härförutom beviljade kr. 297,000: — skola enligt riksdagens beslut användas
för andra arbeten.
6 Härförutom beviljade kr. 525,700: — skola enligt riksdagens beslut användas
för andra arbeten.
6 Härutöver beviljade kr. 155,000: — skola enligt riksdagens beslut användas
för andra arbeten.
7 Härav kr. 29,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
8 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 7,950,000: —.
9 Härav kr. 800,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
i° Kostnaden tidigare beräknad till kr. 8,862,700: —.
11 Härav kr. 300,000'': — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
12 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 5,440,000: —.
13 Härav kr. 1,990,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
14 Härav kr. 500,000: — av överskottsmedel från andra statsbanebyggnader.
— 121 —
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Omläggning av linjen Kål ler ed |
1,500,000; — |
1,125,000: — |
1,125,000: — |
385,000: — |
375,000: — |
Särskilt godstågsspår mellan |
225,000: - |
225,000: — |
225,000: — |
160,000: — |
|
Malmvagnsverkstad vid Not-viken ..................... |
11,558,000: — |
380,000: — |
380,0'' ''0: - |
1,178,000: — |
|
Ny lokomotivstation vid Örebro |
1,210,(100: - |
1,210,090: — |
1,210,000:- |
825,000: — |
— |
D:o d:o vid Charlottenberg ... |
695,0U0: — |
695,U00: — |
695,000: — |
200,000: — |
— |
Anordningar för förbättrad |
200,000: — |
200.000: - |
200,000: — |
||
Husbyggnader ............... |
2 886,300: — |
3886.3U0: - |
886,300: — |
— |
— |
Skenfria vägkorsningar ...... |
500 000: — |
500,000: — |
500,000: — |
— |
— |
Elektriska belysningsanlägg- ningar .................... |
2 550,000: — |
4 550,000: — |
550,000: - |
_ |
|
Växel- och signalsäkerhetsan-läggningar ................ |
21,725,000: |
®1,725,000: — |
1.725,000: - |
_ |
_ |
Elektrifieringen av linjen Ki-runa—Svartön ............ |
22,200,000: — |
622,200,000: — |
22,200,000: — |
17,100,000: - |
_ |
D:o av linjen Stockholm—Gö-teborg .................... |
7 34,000,000: - |
23,000,000: — |
23,000,000: — |
_ |
87,700,000: — |
Kompletteringsarbeten å bande-len Orsa—Sveg ............ |
''480,000: — |
480,000: — |
480,000: — |
250,000: — |
_ |
Ordnandet av brandväsendet |
345,000: — |
9345,000: — |
345.000: — |
235,000: — |
|
Dispositionsanslag för oförut-sedda och mindre arbeten .. |
22,626,000: — |
l°2,626,000: - |
2,626,000: — |
— |
— |
1 Enligt 1919 års prisnivå. Arbetet har ej påbörjats, utan anstår tillsvidare enligt
riksdagens beslut.
2 Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successive
fullbordas, har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den
1 oktober 1923 kvarstod olyftat.
3 Härutöver beviljade kr. 847,500: — skola enligt riksdagens beslut användas
för andra arbeten.
4 Härav kr. 100,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
6 Härav kr. 125,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
3 Å anslaget beräknas erhållas ett överskott av kr. 300,000: —.
7 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 42,500,000: —,
8 Återstående beloppet, kr. 3,300,000: —, är avsett att täckas av disponibla medel
för andra arbeten.
9 Härav kr. 25,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
10 Härav kr. 500,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
— 122
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Statsbanan Dagarn—Hultebo |
557,000: - |
1557,000: - |
505,000: - |
505,000: — |
|
D:o Sveg—Brunflo .......... |
226,07.3,000: — |
26,073,000: — |
26,073,000: — |
24,307,000: — |
— |
D:o Sveg—Hede ............ |
3 5 600,000: — |
45,300,000: — |
5,300,000: — |
4,510,000: — |
300,000: - |
D:o Forsmo—Hoting ........ |
617,500,000: - |
613,550,000: - |
13,550,000: — |
10,172,000: - |
1,950,0(10: — |
D:o Hällnäs—Stensele ...... |
7 9,375.000: — |
8 7.775,000: — |
7,775,000: — |
6,050,000: — |
600,000r — |
D:o Umeå—Holmsund ....... |
92,670,000: - |
w 2,670,000: - |
2,670,000: — |
2,390,000: — |
— |
Inlandsbanan mellan Volgsjön |
|||||
och Gällivare .............. |
ii 37,150,000: - |
''2 26,700,000: — |
26,700,000: - |
23,500,000: - |
10,100,000: — |
Broförbindelse över Dalälven |
|||||
vid Mora .................. |
1,900,000: — |
1,900,000: — |
1,900 000: — |
1,825,000: — |
— |
Markförvärv ................ |
i3 1,100,000: — |
1,100,000:- |
1,100,000: — |
— |
— |
Genomgående tryckluftbroms |
|||||
beträffande statens järnvä- |
|||||
gars rullande materiel...... |
i4 19,500,000: — |
i« 14,800,000: - |
14,800,000: - |
8,430,000: - |
16 _ |
Statens vattenfallsverk. |
Säger |
32,294.000: — |
|||
Första utbyggnaden av kraft- |
|||||
stationen vid Lilla Edet .... |
17 13,850,000: - |
9,850,000: - |
9,850,000: — |
6,250,000: — |
500,000: — |
Förberedande åtgärder för |
|||||
Vänerns reglering ,........ |
2,550,000: — |
2,550,000: - |
2,550,000: — |
2,050.000: — |
— |
1 Härav kr. 70,000: — att utgå av överskott å anslag till statsbanorna Morjärv—
Lappträsk och Östersund—Ulriksfors.
2 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 20,300,000: —.
3 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6,050,000: —.
4 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.
5 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 19,500,000: —.
6 Härutöver kr. 1,000,000: —, av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten
samt kr. 1,000,000: — av nedanstående anslag till bostadshus för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
7 Allenast för sträckan Hällnäs—Lycksele. Kostnaden för statsbanan Hällnäs
—Stensele i hela dess utsträckning har tidigare beräknats till kr. 10,375,000: —.
Härutöver kr. 1,000,000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten.
9 Kostnaden tidigare beräknad till kr. 3,000,000: —.
10 Härav kr. 85,000: — av överskottsmedel från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad.
u Härav har Kungl. Maj:t anvisat kr. 150,000: — av de å 1921 års tilläggsstat
under femte huvudtiteln uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten och lindrande
av nöd å tillhopa kr. 34,500,000: —. Kostnaden har tidigare beräknats till kr.
30,150,000: —.
12 Härutöver kr. 200,000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten.
i» Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det
belopp, som den 1 oktober 1923 kvarstod olyftat.
14 Kostnadsräkningarna äro grundade på förutsättningen, att de under första
kvartalet 1923 kalkylerade priserna icke komma att för den återstående monteringen
avsevärt överskridas. Kostnaden tidigare beräknad till kr. 23,422,000: -—.
16 Härav kr. 656,900: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.
16 Återstående beloppet, kr. 4,700,000: —, skall enligt järnvägsstyrelsens beslut
utgå av tillgängliga förnyelsefondsmedel, vadan något ytterligare anslag icke kommer
att äskas.
17 Härav har Kungl. Maj:t anvisat kr. 3,500,000: — av det å 1922 års tilläggsstat
under femte huvudtiteln uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr.
85,000,000: —.
12:!
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Dalälvens reglering .......... |
1,499,140: - |
11,499,140: — |
1,499,140: — |
1,290,140: — |
|
Första utbyggnaden av kraft-stationen vid Motala ...... |
210,950,000:— |
11,900,000: — |
11,900,000: — |
10,900,000: — |
— |
D:o d:o av kraftstationen vid |
3 _ |
<8.040,000: — |
8,040.000: — |
7,960,000: — |
— |
Stora Lule älvs reglering ---- |
14,250,000: - |
512,750,000: — |
12,750,000: - |
10,450,000: — |
— |
Ombyggnad av Trollhätte kanal |
824,570,000: - |
24,570,000: — |
24,570,000: — |
24,570,000: — |
— |
Ombyggnad av Södertälje kar |
16,044,000: - |
7 8,800,000: — |
8,800,000: — |
8,800,000: - |
2,100.000: — |
Reglering och upprensning av |
*1,205,000: — |
100,000: — |
_ |
91,105,000: — |
|
Inköp av vattenfall och fastig-heter samt utförande av ny- |
21,000,000: — |
20,113,119:55 |
20.105,672: 97 |
1 - |
|
Säger |
| 3,705,000: — |
i Häri ingå anslag till regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, Amungen.
Ljugaren, Balungen samt Flaten-, Snesen- och Vänjansjöarna.
- Kostnaden har tidigare beräknats till kr. 11,900,000: —. .
3 Enär arbetena tillsvidare icke skola fullföljas, har vattenfallsstyrelsen icke
ansett sig kunna lämna någon kostnadsuppgift.
4 Förutom nämnda belopp å kr. 8,040,000: —, vari ingå anslag till inlösen av
egna hem och handelslokaler samt till fortsatt underhåll av anläggningar och byggnader
m. m. vid Harsprånget, har riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat kr.
4,100,000: —, vilket belopp emellertid disponerats för distributionsanläggningar för statens
vattenfallsverk. Vidare har utöver förstnämnda belopp beviljats kr. 150,000: — av
nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks
räkning för bekämpande av arbetslösheten. Dessutom har riksdagen medgivit
att de å anslagen till Motala kraftstation uppkomna besparingarna, omkring
kr 950,000: —, ävensom erforderlig del av det belopp å kr. 500,000: , som vid bevil
jande
av rörelsekapital till statens vattenfallsverk ansetts motsvara kostnad för anskaffande
av vissa materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden, må överforas till
ifrågavarande anläggning.
e Häri ingå anslag till reglering av Stora Lulevatten och Suorvasjoarna. utöver
nämnda belopp å kr. 12,750,000: — har Kungl. Maj:t för Suorvaanläggningen anvisat
kr. 1,500,000: — att utgå av nedanstående anslag till bostadshus för tjänsteman vid
postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
6 Härtill kommer ett visst skadeståndsbelopp, som är beroende på domstols
7 Härutöver har Kungl. Maj:t dels anvisat kr. 1,008,000: — av de å 1921 och 1922
års tilläggsstater under femte huvudtiteln uppförde anslag till bekämpande av arbetslösheten
samt kr. 3,591,000: — av nedanstående anslag till arbeten för telegrafverkets,
statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten, dels
ock föreskrivit överföring av kr. 485,000: — från 1915—1910 års anslag till utvidgning av
Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön å tillhopa kr. 550,000: .
* Statens andel i kostnaden.
» Ifrågavarande belopp kommer ej att äskas av 1924 års riksdag.
— 124 —
Gemensamma anslag för postverket,
telegrafverket samt
statens järnvägar och vattenfallsverk.
Bostadshus för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket
samt statens järnvägar och
vattenfallsverk ..........
Arbeten för telegrafverkets
samt statens järnvägars och
vattenfallsverks räkning för
bekämpande av arbetslösheten
...................
Statens domäner.
Jägmästarebostäder i vissa
revir ......................
2,223,384: -
2 |
3 |
4 |
5 |
17,500,000: — |
14,536,391:50 |
11,383,671:85 |
|
16,00(1,000: — |
14,000,000: — |
10,410,000: - |
— |
12,223,384: -j |
1,344,364: 25 |
1,300,730: — |
|
Summa |
56,613,584: — |
1 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.
Enligt förestående tablå skulle för fullföljandet av de å densamma
upptagna anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse
med före den 1 oktober 1923 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar
erfordras, att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett
sammanlagt belopp av 56,613,584 kronor.
Härifrån bör emellertid dragas återstående kostnad för en malmverkstad
vid Notviken, 1,178,000 kronor, enär enligt riksdagens beslut
år 1921 anläggningen ifråga, vilken ännu icke påbörjats, tillsvidare bör
anstå.
Om det belopp, som därefter återstår, 55,435,584 kronor, minskas
med det belopp av 300,000 kronor, som utöver tillförene beviljade anslag
skulle erfordras för fullbordande av statsbanan Sveg—Hede, vilket
belopp i likhet med tidigare anslag för nämnda bananläggning
torde böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel, erhålles den
summa av 55,135,584 kronor, som under förutsättning av oförändrade
planer, kostnadsberäkningar och medelsanskaffningssätt skulle återstå
att upplåna för nu ifrågavarande anläggningar, företag och anordningar.
Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som
riksdagen anvisat för tiden t. o. m. den 30 juni 1924, återstodo den 15
innevarande november att utbetala 195,4 miljoner kronor. Då härtill
lägges det belopp av i runt tal 55,1 miljoner kronor, som enligt vad
ovan meddelats skulle återstå att anvisa för beslutade företag, anläggningar
och anordningar, därest dessa komme att enligt hittills uppgjorda
kostnadsberäkningar fullbordas, kommer man till ett belopp av
— 125 —
omkring 250,5 miljoner kronor, som inom de närmaste åren skulle behöva
upplånas för hittills beslutade utgifter av lånemedel. Sistnämnda
belopp anger emellertid ej hela lånebehovet, då därtill givetvis måste
läggas de anslag av lånemedel, som torde komma att anvisas på de
närmaste budgetårens riksstater, dels för åtskilliga årligen återkommande
utgifter för statens affärsverksamhet och utlåningsfonder
m. m., vilka plägat bestridas av upplånade medel, dels ock för de nya
anläggningar och utvidgningar för statens aftarsdrivande verk, som
även med iakttagande av den strängaste sparsamhet ej torde helt kunna
undvikas.
Statens utlåningsfonder.
§ 1.
Revisorerna hava besökt den staten tillhöriga egendomen Ageröd
i Skåne.
Ifrågavarande egendom jämte andra till densamma hörande
fastigheter har under år 1923 inropats av staten på exekutiv auktion
till bevakande av statens rätt på grund av vissa till säkerhet för beviljat
torvlån utgivna, i fastigheterna intecknade skuldebrev.
Egendomen är för tiden till den 1 april 1925 utarrenderad till
enskild person, som för närvarande driver bränntorvtillverkning å en å
egendomen befintlig torvmosse om cirka 300 tunnland.
Besöket föranleder intet uttalande från revisorernas sida.
Ageröds
torvmosse.
Kristidskommissionernas avveckling.
På grundval av insända räkenskapsutdrag hava revisorerna låtit
upprätta nedanstående tabeller till belysande av kristidskommissionernas
avveckling.
— 126
Bränslekommissionens likvidatorer.
Debet.
Balans den 1 maj 1922:
Tillgångar .............................................. 1,564,628: 06
Inkomster:
Statsanslag å tilläggsstaten för år 1922 och å
riksstaten
för budgetåret 1923—1924 ...... 57,536,323: —
Aktiers konto .............................. 288,291: 15
Inventariers konto .......................... 681: 50
Avskrivna fordringars konto.................. 399,307 : 64 58,224,603 : 29
Balans den 30 september 1923:
Skulder: I allmänhet ..................................... 4,840: —
Summa 59,794,071: 35
Skulder
(
Kredit.
Balans den 1 maj 1922:
55,083,582: 34
Utgifter:
Avlöningar ............................
Administrations- m. fl. kostnader ........
Rese- oeh revisionskostnader .............
Inkasserings- oeh rättegångskostnader ....
Räntor ................................
Vedkonto .............................
Skogsodlingar m. m.....................
Avskrivning av osäkra fordringar........
99,791: 18
46,781: 43
6,664: 88
40,055: 14
620,989: 42
2,395.250: 44
17,688: 38
47,254:13 3,274,475: —
Balans den 30 september 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................ 4,047: 31
Innestående i bank ..................... 787,031: 51
Förskott .............................. 14,750: —
Fordringar ............................ 34,260: 36
Värde å inventarier m. m., som överlämnats
till byggnadsstyrelsen m. fl. ämbetsverk 595,924: 83 1,436,014: 01
Summa 59,794,071: 35
— 127
Statens industrikommissions fond.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar .................................................. 62,113: 45
Inkomster:
Kassavinster ...................................... 8,861: 08
Skadestånd m. ................................... • 25,803: 63 34,664: 71
Summa 96,778: 16
Kredit.
Balans från år 1921:
Skalder .................................................... 29,9/5: 90
Utgifter:
Avlöningar ....................................... 3,532 : 50
Räntor ........................................... 474:98 4,007:48
Balans den 30 juni 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ............................ 20,666: 07
Fordringar ................................... 42,128 : 71 62,794 : 78
Inom linjen:
Lager av metaller i Petrograd .... 3,538,543 : 84
Fordran hos Naftaindustri- och
handelsbolaget Mazout i Petrograd
....................... 48,247: 76 3,586,791: 60
Stimma 96,778: 16
128 —
Folkhushållningskommissionens awecklingskommitterade.
Debet.
Balans den 1 maj 1922:
Tillgångar ............................................... 5,485,201:24
Inkomster:
överskott å rättegångskostnader ................ 33,777: 15
Intressemedel ................................ 106,307: 07
Uppbörd å avskrivna fordringars konto ......... 33,728: 86
I anspråk tagna fonder och reservmedel:
Sockerlösenfonden .......... 1,011,164: 76
Spannmålsimportbyrån ...... 387,000: — 1,398,164: 76 1,571,977: 84
Skulder:
I allmänhet
Balans den 31 oktober 1923:
....... 13,716: 23
Summa 7,070,895: 31
Skulder
Kredit.
Balans den 1 maj 1922:
1,449,330: 78
Utgifter:
Förvaltningskostnader ........................ 74,410: 82
Enligt särskilda kungl. brev awecklingskommit
mitterade
påförda kostnader ................ 116,031: 63
Diverse ..................................... 25,636: 97
Avskrivningar:
A tillgodohavanden i främmande
valutor .................. 196,939: 27
Å andra fordringar .......... 945,630: 18 1,142,569: 45 1,358,648: 87
Leverering:
Till statskontoret för att tagas i anspråk för finansieringen av
riksstaten för budgetåret 1923—1924 .................... 1,400,000: —
Balans den 31 oktober 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning .......................... 79: 78
Innestående i bank ....................... 96,100: 95
„ „ riksgäldskontoret ............ 600,000: —
Fordringar .............................. 1,975,970: 80
Värde å inventarier m. m., som överlämnats till
byggnadsstyrelsen ..................... 190,764: 13 2,862,915: 66
Summa 7,070,895: 31
129
Statens krigsförsäkringskommission.
Debet.
Balans den 1 maj 1922:
Tillgångar ............................................... 9,719,039 : 75
Inkomster:
Ersättningsreserv ...........................
Livräntefond ...............................
Provenyer ..................................
Reassuradörers andel i skadeersättningar ......
Räntor .....................................
Kursvinst ..................................
Haveriförskott ..............................
Vinst vid försäljning av varulager ............
Riksförsäkringsanstaltens andel i utbetalta livräntor
..................................
Diverse ....................................
Balans den 30 april 1923 :
Skulder ................................................. 38,338: 89
Summa 12,658,567: 90
500,000: —
334,021: —
774,110: 87
129,247: 82
429,955: 85
173,630: 66
74,905: 72
471,815: 19
4,716: 75
8,185: 40 2,900,589: 26
Kredit.
Balans den 1 maj 1922:
Skulder ................................................. 861,718: 58
Utgifter:
Reassuradörers ersättningsreserv ... 100,000: —
Livräntefond (netto, beloppet överlämnat
till riksförsäkringsanstal
ten)
......................... 255,897: —
Reassuradörers livräntefond ....... 44,835: —
Skadeersättningar ............... 184,246 : 36
Livräntor ....................... 23,310: 71
Omkostnader .................... 92,426 : 08
Diverse ......................... 1,800: -
Leverering:
Till Statskontoret för att tagas i anspråk för finansieringen
av tilläggsstaten för år 1922 ____
702,515: 15
2,000,000: — 2,702,515: 15
Balans den 30 april 1923 :
Tillgångar:
Kassabehållning ......................... 20,175: 45
Inneståendet i bank...................... 43,709: 14
„ „ riksgäldskontoret .......... 9,030,448: 58*)
Inventarier ............................. 1; — 9,094,334: 17
_ Summa 12,658,567: 90
*) (Därav kronor 7,536,353 tagna i anspråk för finansieringen av riksstaten för
budgetåret 1923—1924.
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1922. I.
9
130
Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande
eller någon erinran från revisorernas sida.
Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk
och inrättningar m. m. hava icke föranlett något uttalande eller någon
erinran från revisorernas sida, nämligen vid
Kronohäktet i Ystad, straffängelserna i Jönköping, Gävle och
Falun, länsresidenset i Halmstad, tullkamrarna i Ystad, Trälleborg,
Hälsingborg, Halmstad, Varberg, Borås, Jönköping, tullverkets lokaler
i Malmö, högre allmänna läroverket i Ystad, samskolan i Trälleborg,
realskolan i Varberg, samskolan i Strömstad, handelsgymnasiet i
Malmö, tekniska läroverket i Malmö, Flyinge hingstdepå och stuteri,
Smålands husarregementes kasernetablissemang i Eksjö, Skånska husarregementets
kasernetablissemang i Hälsingborg, Kronprinsens husarregementes
kasernetablissemang i Malmö, Bohusläns regementes
kasernetablissemang i Uddevalla, Dalregementets kasernetablissemang
i Falun, Västmanlands trängkårs etablissemang i Sala, Skånska dragonregementets
kasernetablissemang i Ystad, Smålands artilleriregementes
kasernetablissemang i Jönköping, Svea artilleriregementes kasernetablissemang
i Stockholm, Stockholms tygstation, Arméns centrala
beklädnadsverkstad i Stockholm, Hälsinge regementes kasernetablissemang
i Gävle, Navigationsskolan i Malmö, lotsverkets verkstäder
å Djurgården i Stockholm, postkontoren i Strömstad, Ängelholm,
Varberg, Halmstad, Eksjö, Falun och Piteå, postdirektionen i södra
distriktet, telegrafstationerna i Hälsingborg, Eksjö och Lund samt
järnvägsstationerna i Strömstad och Piteå.
Under revisionsberättelsen hava besök avlagts å nedannämnda
platser, och hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:
vid Svea artilleriregemente: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Johansson, Norman och Persson;
vid Stockholms tygstation: undertecknade Lindqvist,, Johansson,
Norman och Persson;
vid Generalstabens stalletablissemang: undertecknade Lindqvist,
Pålsson, Johansson, Norman och Persson;
vid befästningar i Stockholms skärgård: undertecknade Rosén,
Nilsson, Olsson, Pålsson, Johansson, Jansson, Karlsson, Norman och
Persson;
vid kustartilleriets förläggning å Värmdö: desamme;
— 131 ~~
vid kronobageriet i Stockholm: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Johansson och Norman;
vid lotsverkets verkstäder: desainme;
vid djurgårdskommissionens lokaler: undertecknade Rosen,
Lindqvist, Pålsson, Johansson och Norman;
vid arméns centrala beklädnadsverkstad: undertecknade Lindqvist,
Boberg, Pålsson, Johansson och Norman;
vid arbetsrådet: undertecknade Olsson, Boberg, Johansson, Jansson,
Karlsson och Norman;
vid riksbanken: undertecknade Rosén, Lindqvist, Olsson, Boberg,
Pålsson, Johansson, Waldén, Norman och Persson;
vid riksbankens sedeltryckeri: desamme;
vid Skånska dragonregementet i Ystad: undertecknade Rosén,
Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson,
Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid postkontoret i Ystad: undertecknade Rosén, Nilsson, Olsson,
Johansson, Waldén och Persson;
vid kronohäktet i Ystad: undertecknade Lindqvist, Boberg, Pålsson,
Jansson, Karlsson och Norman;
vid tullkammaren i Ystad: desamme;
vid telegrafstationen i Ystad: undertecknade Rosén, Nilsson, Olsson,
Johansson, Waldén och Persson;
vid läroverket i Ystad: desamme;
vid fiskehamnen i Östra Torp: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson, Karlsson, Waldén,
Norman och Persson;
vid Smygehuks fyr: desamme;
vid fiskehamnen i Gislöv: desamme;
vid postkontoret i Trälleborg: undertecknade Rosén, Nilsson, Johansson,
Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid ångfärjestationen i Trälleborg: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson, Karlsson, Waldén,
Norman och Persson;
vid ångfärjan Drottning Viktoria: desamme;
vid telegrafstationen i Trälleborg: undertecknade Rosén, Nilsson,
Johansson, Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid tullkammaren i Trälleborg: undertecknade Lindqvist, Boberg,
Pålsson och Jansson;
vid samskola/n i Trälleborg: desamme;
vid Kronprinsens husarregemente i Malmö: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson,
Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
— 132 —
vid järnvägsstationen i Malmö: desamme;
vid tullkammaren i Malmö: undertecknade Lindqvist, Olsson,
Boberg, Pålsson, Jansson och Karlsson;
vid ångfärjestationen i Malmö: undertecknade Rosén, Nilsson, Johansson,
Waldén, Norman och Persson;
vid ångfärjan i Malmö: desanmie;
vid riksbanken i Malmö: desamme;
vid postdirektionen i södra distriktet: desamme;
vid tekniska gymnasiet i Malmö: undertecknade Lindqvist, Olsson,
Boberg, Pålsson, Jansson och Karlsson;
vid handels gymnasiet i Malmö: desamme;
vid navigationsskolan i Malmö: desamme;
vid järnvägsstationen i Lund: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson, Karlsson, Waldén, Norman
och Persson;
vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte i Lund: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson,
Jansson, Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid nya folkskoleseminariet i Ivund: desanmie;
vid gamla folkskoleseminariet i Lund: desamme;
vid patologisk-anatomiska institutionen i Lund: desamme;
vid kasernbygget för Södra skånska infanteriregementet i Lund:
undertecknade Rosén, Lindqvist, Johansson, Jansson och Waldén;
vid Flyinge hingstdepå: undertecknade Olsson, Boberg, Pålsson,
Norman och Persson;
vid postkontoret i Lund: undertecknade Rosén, Lindqvist, Johansson,
Karlsson och Waldén;
vid telegrafstationen i Lund: desamme;
vid färd med motorvagn Lund—Sjöholmen: undertecknade Rosén,
Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson,
Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid Sjöholmens järnvägsstation: desamme, utom undertecknad
Waldén;
vid Agerödsmossen: desamme;
vid tv ång sarb et sanstalten i Landskrona: undertecknade Rosén,
Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Jansson, Karlsson, Waldén,
Norman och Persson;
vid telegrafstationen i Landskrona: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Olsson, Norman och Persson;
vid Skånska husarregementets avdelning i Landskrona: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Nilsson, Olsson, Jansson, Karlsson, Waldén,
Norman och Persson;
133 —
vid kungsgården Uranienborg å Hven: undertecknade Rosen,
Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson,
Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid Bäckvikens hamn: desamme;
vid Kyrkviltens hamn: desamme;
vid hospitalsbygget i Hälsingborg: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson, Karlsson,
Norman och Persson;
vid Skånska husarregementet i Hälsingborg: desamme;
vid postkontoret i Hälsingborg: undertecknade Rosén, Nilsson,
Johansson, Norman och Persson;
vid telegrafstationen i Hälsingborg: undertecknade Nilsson, Boberg,
Norman och Persson;
vid tullkammaren i Hälsingborg: undertecknade Lindqvist, Pålsson,
Johansson och Jansson;
vid första arméfördelningens stab sexpedition i Hälsingborg:
undertecknade Rosén, Nilsson, Johansson, Norman och Persson;
vid Barkåkra kustsanatorium: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Olsson, Boberg, Johansson, Jansson, Karlsson, Waldén, Norman
och Persson;
vid Ängelholms kronopark: desamme;
vid postkontoret i Ängelholm: undertecknade Lindqvist, Olsson,
Boberg, Jansson, Karlsson, Johansson och Persson;
vid telegrafstationen i Ängelholm : undertecknade Rosén, Nilsson,
Johansson, Waldén och Norman;
vid statens järnvägars anläggningar i Ängelholm: undertecknade
Rosén, Lindqvist, Nilsson, Olsson, Boberg, Johansson, Jansson, Karlsson,
Waldén, Norman och Persson;
vid Spenshults sanatorium: undertecknade Olsson, Boberg, Pålsson,
Jansson och Norman;
vid Hallands regemente i Halmstad: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Johansson, Karlsson, Waldén och Persson;
vid postkontoret i Halmstad: undertecknade Lindqvist, Olsson,
Boberg, Pålsson, Jansson och Karlsson;
vid telegrafstationen i Halmstad: undertecknade Rosén, Nilsson,
Johansson, Waldén, Norman och Persson;
vid riksbanken i Halmstad: undertecknade Lindqvist, Olsson, Boberg,
Pålsson, Jansson och Karlsson;
vid länsstyrelsen i Halmstad: undertecknade Rosén, Nilsson, Johansson,
Waldén, Norman och Persson;
vid tullkammaren i Halmstad: undertecknade Lindqvist, Olsson.
Boberg, Pålsson, Jansson och Karlsson;
— 134 —
vid radiostationen i Grimeton: undertecknade Kilsson, Pålsson,
Johansson, Waldén, Norman och Persson;
vid postkontoret i Varberg: undertecknade Lindqvist, Olsson, Boberg,
Jansson och Karlsson;
vid telegrafstationen i Varberg: desamme;
vid tullkammaren i Varberg: desamme;
vid realskolan i Varberg: desamme; ''
vid gamla fästningen i Varberg: undertecknade Lindqvist, Olsson,
Boberg, Johansson, Jansson, Karlsson och Norman;
vid tullkammaren i Strömstad: undertecknade Lindqvist, Olsson,
Boberg, Pålsson, Jansson och Karlsson;
vid telegrafstationen i Strömstad: undertecknade Rosén, Nilsson,
Johansson, Waldén, Norman och Persson;
vid postkontoret i Strömstad: desamme;
vid järnvägsstationen i Strömstad: desamme;
vid samskolan i Strömstad: undertecknade Lindqvist, Olsson, Boberg,
Pålsson, Jansson och Karlsson;
vid resa Dingle—Hunnebo strand'': undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Jansson, Karlsson,
Waldén, Norman och Persson;
vid fiskehamnen vid Hunnebo strand: desamme;
vid Bohusläns regemente i Uddevalla: desamme;
vid posthusbygget i Göteborg: undertecknade Rosén, Nilsson, Johansson,
Norman och Persson;
vid postkontoret i Göteborg: desamme;
vid postdirektionen i Västra distriktet: desamme;
vid riksbanken i Göteborg: desamme;
vid Chalmers tekniska institut i Göteborg: undertecknade Bindel
vist, Boberg, Pålsson, Jansson och Waldén;
vid folkskoleseminariet i Göteborg: desamme;
vid järnvägsstationen i Göteborg: undertecknade Rosén, Lindqvist,
Nilsson, Boberg, Pålsson, Johansson, Karlsson, Waldén, Norman.
Persson och Jansson;
vid tullverkets lokaler i Göteborg: undertecknade Lindqvist, Boberg,
Pålsson, Jansson och Waldén;
vid länsstyrelsen i Göteborg: undertecknade Rosén, Johansson,
Karlsson, Norman och Persson;
vid Älvsborgs regemente i Borås: undertecknade Rosén. Lindqvist,
NilSsön. Boberg, Pålssön, Johanssön, Jansson, Karlsson, Waldén,
Norman och Persson;
vid postkontoret i Borås: undertecknade Rosén, Nilsson, Johansson,
Waldén, Norman och Persson;
— 135 —
vid telegrafstationen i Borus: desamme;
vid tullkammaren i Borås: undertecknade Lindqvist, Boberg,
Bålsson, Jansson och Karlsson;
vid Smalands artilleriregemente i Jönköping: undertecknade Rosén,
Lindqvist, Boberg, Johansson, Jansson, Karlsson, Norman och
Persson;
.J-*-
vid telegrafstationen i Jönköping: desamme;
vid järnvägsstationen i Jönköping: undertecknade Rosén, Johansson,
Norman och Persson;
vid postkontoret i Jönköping: desamme;
vid tullkammaren i Jönköping: undertecknade Lindqvist, Boberg,
Jansson och Karlsson;
vid straffängelset i Jönköping: desamme;
vid riksbanken i Jönköping: undertecknade Rosén, Lindqvist, Boberg,
Johansson, Jansson, Karlsson, Norman och Persson;
vid länsstyrelsen i Jönköping: desamme;
vid lantmäterikontoret i Jönköping: desamme;
vid Smålands husarregemente i Eksjö: undertecknade Rosén,
Lindqvist, Jansson, Karlsson, Waldén, Norman och Persson;
vid Kalmar regemente i Eksjö: desamme;
vid postkontoret i Eksjö: desamme;
vid telegrafstationen i Eksjö: desamme;
vid Älvkarleby kraftverk: undertecknade Lindqvist, Olsson, Johansson,
Jansson, Karlsson och Persson;
vid Svea ingeniörskårs sommarförläggning å Laxön: desamme;
vid slottet (länsstyrelsen, landshövdingens boställsvåning, lantmäterikontorets
och länsstyrelsens arkiv) i Gävle: desamme;
vid Hälsinge regemente i Gävle: desamme;
vid straffängelset (ungdomsfängelse) i Gävle: desamme;
vid postdirektionen i mellersta distriktet: desamme;
vid länsstyrelsens lokaler i Falun: desamme;
vid landshövdingens boställsvåning i Falun: desamme;
vid Dalregementet i Falun: desamme;
vid straffängelset i Falun: desamme;
vid telegrafstationen i Falun: desamme utom undertecknad
Jansson;
vid postkontoret i Falun: desamme;
vid Ornässtugan: undertecknade Lindqvist, Johansson, Jansson,
Karlsson och Persson;
vid hospitalet i Säter: desamme;
vid statens uppfostringsanstalt för sinne sslöa gossar å Salbohed:
desamme;
vid Västmanlands trångkår i Sala: desamme;
vid postkontoret i Sala: desamme;
vid telegrafstationen i Sala: desamme;
vid hospitalet i Piteå: undertecknade Rosén, Nilsson, Boberg,
Pålsson, Waldén och Norman;
vid slipersfaktoriet i Piteå: desamme;
vid telegrafstationen i Piteå: desamme;
vid postkontoret i Piteå: desamme;
vid järnvägsstationen i Piteå: desamme;
vid sanatoriet i Österåsen: desamme;
vid järnvägen Forsmo—Hoting: desamme;
vid järnvägsstationen i Åre: desamme;
vid pensionsstyrelsens kuranstalt i Åre: undertecknade Rosén,
Nilsson, Olsson, Boberg, Pålsson, Waldén och Norman;
vid aktiebolaget Kurortsverksamhets anläggningar i Åre: desamme.
Stockholm den 30 november 1923.
GUSTAV ROSÉN.
J. B. JOHANSSON,
JÖNS PÅLSSON.
DAVID NORMAN.
AXEL LINDQVIST.
GUST. NILSSON.
C. R, JANSSON.
O. H. WALDÉN.
CARL BOBERG.
OSCAR OLSSON.
ROB. KARLSSON.
SWEN PERSSON.
Nils Löwbeer.
137
Reseryationer.
Litt. A.
Vid paragrafen angående utrikesdepartementet: ekiperingspenningar
av hrr Lindqvist, Nilsson, Olsson, Jansson och Waldén, som ansett
att paragrafen bort ur berättelsen utgå.
Litt. B.
Av hrr Johansson och Norman, som ansett, att nedanstående redogörelse
bort i berättelsen ingå.
Kostnader för Sveriges deltagande i nationernas förbunds delegeradeförsamling
i Geneve i september 1922 hava uppgått till 36,598
kronor 43 öre. Dessa kostnader fördela sig på följande sätt:
Rese- och traktamentsersättningar till delegerade jämte
kanslipersonal ................................ kr. 23,325: 51
Hotellrum åt delegationens medlemmar ............. „ 8,727: 57
Representation ................................... „ 1,551: 31
Delegationens kanslikostnader ..................... „ 2,994: 04
Summa „ 36,598: 43
För den svenska delegationen vid den internationella ekonomiska
och finansiella konferensen i Genua år 1922 hava utbetalts följande be
-
lopp:
Rese- och traktamentsersättningar till delegationens
medlemmar m. fl............................... kr. 37,433: 41
Kostnader för hotellrum .......................... „ 5,428: 45
„ „ automobilåkning*) .................. „ 6,493: 83
„ „ representation ..................... „ 1,316: 60
Telefon, telegram, bagagetransport, skrivmaterialier
m. m.......................................... „ 3,404: 90
Summa „ 54,077: 19
Ifrågavarande kostnader hava på grund av särskilda beslut av
Kungl. Maj :t ersatts i fråga om representationen i Geneve från för
ändamålet å 1922 års tilläggsstat anvisat anslag å högst 50,000 kronor
och beträffande representationen i Genua från tredje huvudtitelns
kommittéanslag.
* Delegationer! hade av italienska regeringen anvisats bostad i Pegli utanför
Genua.
— 138 —
Litt. C.
Vid paragrafen angående arbetsrådet av hrr Johansson, Norman
och Persson, som ansett, att såsom exempel på huru arbetsrådet använt
sig av förskott bort omnämnas tvenne i rådets kassa ännu kvarliggande
oreglerade räkningar för arbetsrådets resa med salongsvagn till järnbruk
i Dalarne och Västmanland den 25—30 april 1920 å tillsammans
kronor 1,420: 05, vilka räkningar, enligt vad upplyst blivit, statskontoret
icke ansett sig kunna utan bemyndigande av Kungl. Maj :t likvidera.
Litt. D.
Vid paragrafen angående privatläroverken av hrr Johansson,
Norman och Persson, som på grund av att förslaget i detta ämne framlagts
först vid plenum den 29 november ansett ärendet icke varit tillräckligt
förberett och att paragrafen därför icke bort i berättelsen
intagas.
Litt. E.
Vid paragrafen angående järnvägsstationen i Lund av hrr Lindqvist,
Olsson och Waidén, som ansett, att revisorernas uttalande i
ämnet bort ur berättelsen utgå.
Litt. F.
Vid paragrafen angående fördelningen av de från spärranordningarna
vid vissa järnvägsstationer härflytande avgifterna av hr
Lindqvist, som ansett att, då en utredning i omförmälda ärende nu
igångsatts, paragrafen bort ur berättelsen utgå.
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1923 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
STATSVERKETS
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1922
DEL II
TABELLER
STOCKHOLM 1923
1SAAC MARCUS’ BOKTllYCKKR I-AKTIEBOLAG
:i r'' ''
: '' ■ •• a.
Innehållsförteckning''.
Första huvudtiteln.
Reparationer å Stockholms slott ni. fl. för
de kungl. hoven upplåtna byggnader
Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ....................................
Brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Stockholms slott........................
Drottningholms slott...........................
Gripsholms d:o ..........................
Ulriksdals d:o ...........................
Haga lustslott och park .....................
Strömsholms slott..............................
Rosersbergs d:o .............................
Andra huvudtiteln.
Justitiedepartementet ........................
Justitiekanslersexpeditionen ...............
Högsta domstolen och nedre justitierevi
sionen
..........................................
Svea hovrätt ....................................
Göta d:o ....................................
Hovrätten över Skåne och Blekinge ...
Fångvårdsstyrelsen ...........................
Statens uppfostringsanstalt å Bona ......
Tredje huvudtiteln.
Utrikesdepartementet ......................
Fjärde huvudtiteln.
Arméförvaltningen..............................
Arméns totalkostnader........................
Krigshögskolan ...............................
Artilleri- och ingenjörhögskolan .........
Ridskolan..........................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
Krigsskolan.......................................
Marinförvaltningen ............... ...........
Sjökrigshögskolan ..............................
Sjökrigsskolan..................................
Sjökar teverket....................................
Femte huvudtiteln.
Socialdepartementet ...........................
Riksförsäkringsanstalten .....................
Försäkringsrådet.................................
Socialstyrelsen ................................
Centrala skiljenämnden .....................
sid
Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 30
Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister i Landskrona.
........................................ 37
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
....................................... 38
Arbetsrådet....................................... 39
Pensionsstyrelsen .............................. 40
Allmänna barnhuset i Stockholm........ 42
Medicinalstyrelsen med hospitalen ...... 43
Danviks hospital .............................. 47
Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
............................................ 49
Statens byggnadsbyrå ........................ 52
Sjätte huvudtiteln.
Kommunikationsdepartementet ............ 53
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ...... 54
Byggnadsstyrelsen.............................. 50
Sjunde huvudtiteln.
Finansdepartementet........................... 60
Kammarkollegium .............................. 61
Statskontoret .................................... 61
Mynt- och justeringsverket.................. 63
Kammarrätten.................................... 64
Statistiska centralbyrån ..................... 64
Bank. och fondinspektionen ............... 65
Postsparbanken ................................. 66
Riksräkenskapsverket ........................ 66
Statens tryckerisakkunnige.................. 68
Tullverket ...................................... 68
Kontrollstyrelsen .............................. 70
Åttonde huvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet .................. 72
Riks- och landsarkiven........................ 74
Kungl. biblioteket.............................. 79
Nationalmuseet ................................. 80
Livrustkammaren .............................. 81
Konsistorier, domkyrkor m. m............ 82
Svenska akademien ....... 86
Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet.............................. 87
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
................................... 92
Sid.
I
1
o
■>
3
.3
4
5
6
7
8
9
10
12
12
13
14
10
19
21
22
23
23
24
25
27
28
29
30
31
32
33
34
36
— IV —
Sid.
Akademien för de fria konsterna......... 94
Musikaliska akademien........................ 95
Uppsala universitet ........................... 96
Lunds d:o ....................... 99
Karolinska mediko-kirurgiska institutet 100
Serafimerlasarettet.............................. 102
Farmaeeutiska institutet ..................... 103
Allmänna barnbördshuset med asylen för
fattiga barnaföderskor ocb deras barn
i Stockholm.................................... 104
Tekniska högskolan ........................... 105
Chalmers tekniska institut ................. 106
D:o d:o, materialprovningsan
stalten
...................................... 107
Skolöverstyrelsen .............................. 108
Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan
........................................ 110
Allmänna läroverken........................... 112
Statens folk- och småskoleseminarier ... 116
Institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda ................................... 118
Läroanstalterna för blinda .................. 120
Tekniska undervisningsanstalter ......... 122
Statens biografbyrå ........................... 125
Gymnastiska centralinstitutet............... 126
Aug. Abrahamsons stiftelse.................. 128
Nionde huvudtiteln.
Jordbruksdepartementet ..................... 129
Lantbruksstyrelsen.............................. 130
Lantbruksakademien....................... ... 132
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet ........................... 134
Lantbruksinstitutet vid Ultuna ............ 135
Ultuna egendom................................. 136
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 137
Alnarps egendom ............................. 139
D:o trädgårdar ........................... 140
Övriga läroverk för lantbruket ............ 141
Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåema 144
Fiskeriadministrationen .................... 145
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
.......................................... 146
Skogshögskolan ................................ 147
Statens skogsförsöksanstalt.................. 148
Sid.
Statens skogsskolor .......................... 149
Lantmäteristyrelsen ......................... 150
Statens reproduktionsanstalt ............... 152
Rikets allmänna kartverk .................. 152
Sveriges geologiska undersökning......... 153
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
............................................. 154
Veterinärhögskolan .............. 156
Veterinärinrättningen i Skara............... 157
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse ... 158
Tionde huvudtiteln.
Handelsdepartementet ....................... 159
Kommerskollegium ........... 159
Navigationsskolorna .......................... 162
Lotsstyrelsen ................ 164
Nautisk-meteorologiska byrån............... 165
Patent- och registreringsverket............ 166
Försäkringsinspektionen ..................... 167
Statens provningsanstalt ..................... 168
Ingenjörsvetenskapsakademien ............ 169
Elfte huvudtiteln.
Statsunderstödda pensionsanstalter ...... 170
Statens affärsdrivande verk.
Postverket ..................................... 172
Telegrafverket................................... 174
Statens järnvägar ............................. 176
Statens vattenfallsverk........................ 178
Statens domänverk ........................... 180
Statens utarrenderade jordbruksdomäner 184
Statsverkets inkomster och utgifter...... 187
Kommittétabellen .............................. 189
Dispositionen av de särskilda huvudtitlarnas
allmänna besparingsf onder:
2 huvudtiteln .............................. 204
3 » 204
* » 205
5 » 205
6 » .............................. 206
7 » 206
K » 207
9 » 207
1
FÖRSTA HUVUDTITELN.
Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven
upplåtna byggnader.
Debet.
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna
byggnader ................................................................................. 63,000: —
2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott etc.......... 63,000:_
Från kungl. hovförvaltningen........................................................................ 23,000:_
Försäljningsmedel ...........................................................;........................... 670:_
Summa 149,670: —
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden....................................................................................... 1 j 600:_
Reparations- och underhållskostnader ......................................................... 138,070:_
Summa 149,670: —
Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.
Debet.
Inkomster
Första
huvudtitelns anslag:
B. 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ........................... 22,500:_
4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ........................................................................................ 22,500: —
Rabatt å gasförbrukning m. m...................................................................... 1,456: 4»
Från kungl. hovförvaltningen........................................................................ 9,268: 19
Summa 55,724:6»
Kredit.
Utgifter:
Avlöning m. m......................................................................................... 42,604:09
Belysning, renhållning m. m......................................................................... 13,120:5 9
Summa 55,724: 6 8
1 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1922. II.
— 2 —
Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott*
Debet.
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 5. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott ............... 11,250: —
6. Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Stoekholms slott.............................................—..''......— 3,800: —
Från kungl. hovförvaltningen..................................................... 4,616: 21
Summa 19,666: 21
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. ......................................................................................... 11,190: 92
Övriga utgifter.......................................................................... 8,475: 29
Summa 19,666: 21
Drottningholms slott.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................•,............................................. — 93,419: 5 s.
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 7. Drottningholms slott........................................................ 24,600: —
12. Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott............... 12,300: —
Hyres- och arrendemedel ............................................................... 25,909: 6 o
Vinst å jordbruket m. m................................................................ 13,728:68 76,538: IS -
Balans till år 1923:
Skulder:
Till diverse myndigheter m. fl.................................................................. 40,223:09
Summa 210,180: 85
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder...................................................................................................... 35,816: 4 7
Utgifter:
Avlöningar och pensioner m. m....................................................... 33,264: —
Underhåll av byggnader och inventarier.......................................... 18,003: 10
Förlust å parken och trädgården ................................................... 22,254: 73
Avskrivning å inventariers värde ................................................... 2,334: 80
Bäntor ....................................................................................... 328: 6 3
Övriga utgifter.............................................................................. 19,194:28 95,379: se
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ........................................................................ 1,199: 75
Inventarier................................................................................. 77,785: 24 78,984: 99
Summa 210,180: 8 5
3 —
Gripsholms slott.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................... 19,862: »o
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 8. Gripsholms slott ............................................................... 6,000:
13. Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott ..................... 3,000: —
Intressemedel ................................................................................. 538; 25
Hyres- och arrendemedel.................................................................. 6,370:
Slottets andel av förevisningsmedel................................................... 2,497:80
Vinst å skogen .............................................................................. 4,896: 04 23,302: 00
Balans till år 1923:
Skulder:
Till kungl. hovförvaltningen m. fl................................................................ 9,785: 88
Summa 52,940: 87
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ...................................................................................................... 6,050: —
Utgifter :
Löner, arvoden, pensioner m. m...................................................... 13,692: 25
Slottets underhåll......................................................................... 644; 6 5
Underhåll av övriga byggnader och inventarier ................................. 1,506: 84
Avskrivning å inventarier ............................................................... 3,661: 20
Förlust å jordbruket........................................................................ 1,587:08
Övriga utgifter ..................................................................... ...... lo’749:89 31,841: n
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning.......................................................................... 57: 83
Innestående i bank .................................................................... 734: 83
Inventarier ................................................................................. 14,257:10 15,049:76
Summa 52,940: 8 7
Ulriksdals slott.
Debet
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................... 6,423:01
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 9. Ulriksdals slott ............................................................... 8,250:_
14. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott ..................... 4,200:_
Bidrag av Djurgårdskassan............................................................... 12,000:_
— 4 —
Arrende- och hyresmedel ............................................................... 25,715: —
Intressemedel..........................................—........................... 380: 92
Försäljningsmedel m. m................................................................... 3,659: 20
Uppdebiterat värde å inventarier...................................................... 109: 76 54314; 87
Summa 60,738: 48
Kredit.
Utgifter:
Löner, arvoden m. m...................................................................... 11,643: 50
Byggnads- och underhållskostnader................................................... 34,298: 81
Fouragekostnader ........................................................................... 1,191: 54
Belysning, renhållning, expenser m. m............................................ 9,518: 28
Avskrivning å inventarier ............................................................... 193:10 56,844: ja
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................... 62: 41
Innestående i bank .................................................................... 52:6 9
Inventarier .................................... ......................................... 3,778:65 3.893:75
Summa 60,738: 48
Tillgångar
Haga lustslott och park.
Debet.
Balans från år 1921:
............................................................................ 99,425: is
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 10. Haga lustslott och park................................................... 8,000: —•
15. Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park......... 4,000: —
Bidrag från Djurgårdskassan.......................................................... 3,000: —
» » Stockholms stad............................................................ 3,000: —
Arrenden, tomtören och hyresmedel ................................................ 27,262: 96
Intressemedel .............................................................................. 6,894:3 5
Försäljningsmedel m. m................................................................... 1,110: 75
Inventariers värde ........................................................................ 25:80 53,293: 86
Summa 152,719: 05
Kredit.
Utgifter:
Löner, arvoden, pensioner m. m........................
Underhållskostnader ..........................................
Avskrivning å inventarier...................................
Övriga utgifter...................................................
15,690: —
32,021: 8 9
59: 9 3
8,270: 81
56,042: 6*
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ............................................... .....
Innestående i bank..................................................
Obligationer ...........................................................
Inventarier..............................................................
261: 76
8,080: os
87,170: —
1,164: 6 7
96,676: 42
Summa 152,719: 05
— 5
Sandförsäljningen vid Haga.
Debet.
Inkomster:
Försäljningsmedel för sand, grus och rullsten.................................................. 16,960: —
Summa 16,960: —
Kredit.
Utgifter:
För kontrollmätning .................................................................................... 450: —
Leverering:
Till statskontoret......................................................................................... 16,510: —
Summa 16,960: —
Strömsholms slott.
Debet
Balans från år 1921:
Tillgångar .................................................................................................. 3,174: 7 7
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 11. Strömsholms slott............................................................... 3,000: —
16. Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott..................... 3,000: —
Hyres- och arrendemedel .................................................................. 1,290: —
Intressemedel ..... 266: 24 7,556:24
Summa 10,731: 01
Kredit.
Utgifter:
Avlöning m. m...................T........................................................... 1,990: —
Underhållskostnader ........................................................................ 2,749: 25
Övriga utgifter........................................................................... 1,605:64 6,344: 89
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning.............................................................................. 330: 69
I bank innestående........................................................................ 4,055:48 4,386:12
Summa 10,731: ai
Rosersbergs slott,
Debet.
Balans från år 1921
Tillgångar ................................................................
Inkomster:
Första huvudtitelns anslag:
B. 17. Bosersbergs slott............................................................... 3,000: —
Intressemedel ................................................................................. 114: 16
Hyres- och arrendemedel ............................................................... 7,050: —
Vinst å skogen .............................................................................. 13,390: 08
Skulder
Balans till år 1923:
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avlöningar, pensioner m. m................................
Underhållskostnader...........................................
Avskrivning å inventariers värde.........................
Övriga utgifter .................................................
11,491: —
6,099: 95
2,005: —
5,202: 89
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning.............................. 549: 7 9
Innestående i bank ................................................... 12,716: 84
Utl&nta medel............................................................................. 19,000: —
Inventarier .............................................................................. 19,894: 14
43,669: 20
23,554: 24
12,500 —
79,723: 44
2,764: 38
24,798: 8 4
52,160: 27
Summa 79,723: 4 4
7
ANDRA HUVUDTITELN.
Justitiedepartementet.
! |
Debet |
Kredit |
||||||||||||
Behåll-ning från |
Leverering |
Skuld |
Utgifter |
Levere-ring till |
Behåll-ning |
Summa |
||||||||
år 1921 |
kontoret |
1923 |
kontoret |
1923 |
||||||||||
Andra huvudtiteln: |
||||||||||||||
Biksstaten: |
||||||||||||||
A. 3. Statsråden utan de- |
72,000 |
72,000 |
||||||||||||
— |
— |
72,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
4. Övergångsavlöning |
||||||||||||||
för statsråden utan |
5,000 24,000 |
|||||||||||||
departement ...... 5. Departementschefen 6. Övergångsavlöning |
— |
— |
5,000 24,000 |
— |
— |
— |
5,000 24,000 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
|
för departements- |
2,000 |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
||
7. Departementets av- |
||||||||||||||
delning av Kungl. |
— |
— |
165,333 |
63 |
— |
— |
164,468 |
91 |
864 |
72 |
— |
— |
165,333 |
63 |
8. Departementschefens |
||||||||||||||
ombud för tillsyn |
11,888 |
56 |
_ |
_ |
11,884 |
84 |
3 |
72 |
— |
— |
11,888 |
56! |
||
9. Handsekreterare åt |
3,000 |
3,000 |
||||||||||||
statsministern...... |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
D. 3. Begeringsrätten...... Gr 4. Skrifmaterialier och |
— |
— |
139,568 |
17 |
— |
— |
139,568 |
17 |
13 |
139,568 79,133 |
17 |
|||
expenser, vedm.m. |
133 |
91 |
79,000 |
— |
— |
— |
79,120 |
42 |
— |
— |
49 |
91 |
||
6. Tryckningskostnader |
1,115 |
01 |
19,900 |
~ |
20,812 |
53 |
202 |
48 |
21,015 |
01 |
||||
naderna för den in-ternai ionella byrån |
3,597 |
96 |
3,597 |
96 |
3,597 |
96 |
||||||||
11. Kommittéer och ut- |
||||||||||||||
redningar genom |
8,471 |
28 |
_ |
8,471 |
28 |
_ |
_ |
_ |
_ |
8,471 |
28 |
|||
12. Extra utgifter ...... Tilläggsstaten: |
— |
— |
2,200 |
— |
— |
— |
2,200 |
— |
" |
2,200 |
) |
|||
B. 3. Eöstsedlar och ku- |
||||||||||||||
vert m. m. för folk- |
||||||||||||||
omröstning angå-ende rusdrycksför- |
59,548 |
51 |
59,600 |
|||||||||||
_ |
— |
59,600 |
— |
— |
48 |
52 |
— |
— |
||||||
5. Dyrtid stillä gg åt be- |
||||||||||||||
fattningshavare |
22 |
136,262 |
53 |
— |
58 |
135,352 |
49 |
910 |
84 |
— |
— |
136,263 |
33 |
|
Summa |
1,249 |
14 |
731,822|l3 |
58 |
731,025|o8 |
| l,83o|80 215 |
97 |
733,071 |
85» |
8
Justitiekanslersexpeditionen.
i |
e b e t |
Kredit |
Summa j |
||||||||||||||
j Andra huvudtiteln: Riksstaten: C. 1. Justitiekanslers-expeditionen ... G-. 4. Skrivmaterialier ved m. m....... Tilläggsstaten: B. 5. Dyrtidstilläggåt |
Behåll-ning |
Upp- hörd |
Levere-ring från |
Om- fö- ring |
Skuld till år 1923 |
Utgifter |
Om-fö-ri ng |
Leve- rering till stats- kon- toret |
|||||||||
1,521 |
16 |
527 |
50 |
46,282 9,600 13,788 |
91 92 |
82 |
79 |
100 806 |
66 |
46,928 11,927 13,706 |
26 82 18 |
82 |
79 |
64 |
94 |
46,993 11,927 13,788 |
20 82j 92 |
Summa |
1,521 |
16 527 |
50 |
69,671 |
88 |
82; 79 |
906 |
66 |
72,562 |
21 |
82 |
79 |
64 |
94 |
72,709 |
94] |
Högsta domstolen och nedre justitierevisionen.
Debet |
Kredit |
|||||||||||
Leverering |
Skuld |
Skuld |
Levere-ring till |
Summa |
||||||||
till |
från |
Utgifter |
stats- |
|||||||||
kontoret |
år 1923 |
år 1921 |
kon |
|||||||||
Andra huvudtiteln: |
toret |
|||||||||||
Riksstaten: |
||||||||||||
Högsta domstolen: |
||||||||||||
D. 1. Högsta domstolen |
466,286 |
16 |
— |
— |
466,286 |
16 |
— |
— |
466,286 |
16 |
||
2. Extra vaktmästare |
2,364 |
— |
— |
— |
— |
2,364 |
— |
— |
— |
2,364 |
— |
|
Nedre justitierevisionen: |
||||||||||||
D. 4. Nedre justitierevi- |
||||||||||||
430,369 |
62 |
_ |
_ |
_ |
_ |
430,369 6,770 |
62 |
_ |
430,369 6,770 |
|||
5. Övergångsstat ... 6. Tillfällig förstärk- |
6,770 |
48 |
— |
— |
— |
— |
48 |
— |
— |
43 |
||
ning av arbets- |
59,876 |
65 |
59,876 2,364 |
65 |
59,876 2,364 |
65 |
||||||
7. Extra vaktmästare |
2,364 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||
1,833 |
34 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1,833 |
34 |
_ |
1,833 |
34 |
||
Extra lönetillägg... |
700 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
— |
700 |
— |
4. Skrivmaterialier och |
||||||||||||
expenser, ved |
83,386 |
|||||||||||
82,500 |
_ |
1,116 |
72 |
229 |
77 |
95 |
_ |
_ |
83,616 |
72 |
||
Tilläggsstaten: |
||||||||||||
B. 4. Tillfällig löneför- |
||||||||||||
bättring för viss |
||||||||||||
5,763 |
39 |
_ |
_ |
_ |
_ |
5,763 |
39 |
__ |
_ |
5,763 313,000 |
39 |
|
5. Dyrtidstillägg ...... |
313,000 |
312,665 |
06 |
334 |
94 |
— |
||||||
Sjunde huvudtiteln: |
||||||||||||
Tilläggsstaten: |
||||||||||||
C. 4. Avlöningsförhöjnin- |
||||||||||||
gar till vissa icke-ordinarie befatt-ningshavare inom |
312 |
312 |
312 |
|||||||||
Summaj 1,372,139 |
59 |
1,116| 7 2 |
229 |
77 |
1,372,691 j 6 o |
334| 94 |
1,373,256 |
31 |
10 —
Svea
D e |
bet |
|||||
Behållning |
Leverering |
|||||
från |
Uppbörd |
från |
||||
år 1921 |
statskontoret |
|||||
Riksstaten: |
||||||
Andra huvudtiteln: |
||||||
Svea hovrätt: |
||||||
D. 8. Hovrätten ...................................... |
1,118 |
51 |
377 |
81 |
863 141 |
40 |
10. Extra division ................................. |
713 |
69 |
— |
— |
47,389 |
20 |
11. Extra ledamot ................................. |
244 |
80 |
— |
— |
9,287 |
29 |
12. Extra notarie å krigshovrättsa vdelningen |
— |
01 |
— |
— |
6,048 |
— |
13. Extra vaktmästare.............................. |
— |
— |
— |
— |
2,364 |
— |
G. 1. Ålderstillägg ....................................... |
80 |
76 |
— |
— |
1,380 |
18 |
4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. |
4,596 |
45 |
550 |
— |
43,000 |
— |
6. Tryckningskostnader ........................... |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
Elfte huvudtiteln: |
||||||
Allmänna indragningsstaten: |
||||||
C. 1. Diverse förem&l ................................ |
— |
— |
— |
— |
5,348 |
14 |
Tilläggsstaten: |
||||||
Andra huvudtiten: |
||||||
B. 4. Tillfällig löneförbättring för viss personal |
||||||
inom den civila statsförvaltningen ...... |
31 |
55 |
— |
— |
9,166 |
69 |
5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens |
||||||
tjänst ................................................ |
1,889 |
92 |
787 |
44 |
304,692 |
39 |
Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond......... |
— |
— |
— |
19,668 |
06 |
|
Förskott: |
||||||
Avlöning till viss personal ............................. |
- |
— |
— |
— |
— |
|
Summa |
8,675 |
68 |
1,715 |
25 |
1,314,485 |
35 |
11
hovrätt.
K |
r |
e d |
t |
1 |
|||||||||
Omföring |
Skuld från år 1921 |
Utgifter |
Leverering till statskontoret |
Omföiing |
Behållning till år 1923 |
Summa |
|||||||
5,000 |
03 |
5,000 |
03 |
835,642 |
14 |
20,456 |
09 |
8,539 |
49 |
869,637 |
75 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
48,028 |
24 |
74 |
65 |
— |
— |
— |
— |
48,102 |
89 |
_ |
_ |
_ |
_ |
9,532 |
09 |
__ |
_ |
— |
— |
— |
— |
9,532 |
09 |
_ |
_ |
_ |
_ |
6,048 |
_ |
_ |
01 |
— |
— |
— |
— |
6,048 |
01 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2,364 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
2,364 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1,460 |
93 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,460 |
93 |
_ |
_ |
_ |
_ |
44,014 |
53 |
550 |
_ |
— |
— |
3,581 |
92 |
48,146 |
45 |
— |
— |
120 |
— |
839 |
70 |
— |
— |
— |
2,040 |
30 |
3,000 |
||
— |
— |
— |
— |
5,348 |
14 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
5,348 |
14 1 |
4,873 |
37 |
4,324 |
87 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
9,198 |
i 24| |
||
8,345 |
70 |
_ |
315,715 |
45 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
315,715 |
45 |
||
193 |
79 |
— |
— |
14,452 |
11 |
— |
5,409 |
74 |
— |
19,861 |
85 |
||
409|7i |
409 |
u |
_ |
_ |
! |
_ |
— |
— |
— |
— |
409 |
71 |
|
13,949 2 3 |
| 10,403 |
11 |
1,287,770 |
20 |
21,080|7 5 |
13,949 23 |
5,622 |
22 |
1,338,825 |
51 |
i
— 12 —
Göta hovrätt,
Debet |
Kredit |
|||||||||||
Leverering |
Skuld |
Skuld |
Leverering |
Summa |
||||||||
från läns- |
till |
från |
Utgifter |
till läns- |
||||||||
styrelsen |
år 1923 |
år 1921 |
styrelsen |
|||||||||
Andra huvudtiteln: |
||||||||||||
Riksstaten: |
||||||||||||
Göta hovrätt: |
||||||||||||
D. 14. Hovrätten ......... |
397,503 |
12 |
25 |
95 |
51 |
80 |
396,891 |
55 |
585 |
72 |
397,529 |
07 |
16. Extra division ... 17. Personligt avlö- |
31,925 |
17 |
— |
— |
— |
— |
31,925 |
17 |
— |
— |
31,925 |
17 |
ningstillägg åt |
396 |
67 |
396 |
67 |
396 |
67 |
||||||
G. 4. Skrivmaterialier och |
||||||||||||
expenser, ved m. m....... |
24,500 |
— |
580 |
37 |
2,101 |
81 |
22,978 |
56 |
25,080 |
37 |
||
Tilläggsstaten: |
||||||||||||
A. 1. Extra division vid |
• |
|||||||||||
Göta hovrätt...... |
13,676 |
85 |
— |
— |
_ |
_ |
13,676 |
85 |
_ |
13,676 |
85 |
|
B. 5. Dyrtidstillägg åt be- |
||||||||||||
fattningshavare i |
161,484 |
06 |
161,402 |
23 |
81 |
83 |
161,484 |
06 |
||||
Andra huvudtitelns allmänna |
||||||||||||
besparingsfond .................. |
13,339 |
93 |
13,339 |
I 93 |
13 339 |
93 |
||||||
Summa| 642,825 |
80 |
606j 3 2 |
2,153|si |
640,610 |
9 61 |
667 |
65 |
643,432 |
12 |
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Debet |
Kredit |
|||||||||||
Leverering |
Skuld |
Skuld |
Leverering |
Summa |
||||||||
från läns- |
till |
från |
U tgifter |
till läns- |
||||||||
styrelsen |
år 1923 |
år 1921 |
styrelsen |
|||||||||
Andra huvudtiteln: |
||||||||||||
Riksstaten: |
||||||||||||
Hovrätten över Skåne och |
||||||||||||
Blekinge: |
||||||||||||
D. 18. Hovrätten ...... |
211,779 |
27 |
— |
— |
— |
_ |
211,776 |
67 |
2 |
60 |
211,779 |
27 |
G. 1. Ålderstillägg ........ |
591 |
68 |
— |
— |
_ |
_ |
591 |
68 |
591 |
68 |
||
4. Skrivmaterialier och |
||||||||||||
expenser, ved m. m. |
15,962 |
—'' |
193 |
32 |
60 |
42 |
16,094 |
90 |
16,155 |
32 |
||
Tilläggsstaten: |
||||||||||||
A. 2. Extra division vidhov- |
||||||||||||
rätten över Skåne |
23,411 |
23,411 |
23,411 |
|||||||||
B. 4. Tillfällig löneförbätt- |
||||||||||||
ring för viss perso-nal inom den civila |
958 |
31 |
958 |
31 |
958 |
31 |
||||||
5. Dyrtidstillägg åtbefatt- |
||||||||||||
ningshavare i sta- |
84,057 |
87 |
83,718 |
339 |
35 |
84,057 |
87 |
|||||
Andra huvudtitelns allmänna |
||||||||||||
besparingsfond ................. |
23,260 |
20 |
— |
— |
— |
— |
23,260 |
20 |
— |
— |
23,260 |
20 |
Summa |
O OJ O cT •x> CO |
88 |
193|s2 |
60 |
42 |
359,811128 |
341 |
9 5 J 360,213 |
65» |
13
Fångvårdsstyrelsen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ......................................................................
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Andra huvudtiteln:
Eiksstaten:
E. 1. Fångvården .......................................... 517,094: 75
2. Övergångsstat ....................................... 82: 89
G. 2. Extra lönetillägg................................... 75: 6 6
6. Tryckningskostnader .............................. 3:35 517 256:65
Tilläggsstaten:
B. 4. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen......... 5: 59
5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst................................................ 2,599: 41
5/1919. Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå 25: — 2 630:_
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken....................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....
Balans till år 1923
Skulder:
Utgiftsrester ........................................................
Diverse medel .....................................................
Övriga skulder .....................................................
83,347: 7 7
700,669: 5 5
16,179:0 4
Summa
Skulder..
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Andra huvudtiteln:
Eiksstaten:
E. 1. Fångvården.......................................... 4,698,068: 92
2. Övergångsstat....................................... 18,086: 13
3. Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens
arbetskontor .................................... 9,788: —
4. Understöd åt verksamhet till frigivna
fångars skydd................................... 35,000: —
5. Bostadshus för bevakningspersonal vid
vartdera av centralfängelserna å Långholmen
och å Härianda m. m............. 1,765:2 7
6. Ny hägnadsmur m. m. vid straffängelset
i Karlstad ....................................... 234: 5 7
7. Hygieniska anordningar i fängelserna...... 185: 50
8. Upphuggning av cellfönster å straffängelset
i Linköping....................................... 12: 90
G. 2. Extra lönetillägg ................................. 160: —
6. Tryckningskostnader ........................... 2,142: 85
E. 9/1921. Hägnadsmur kring straffängelset i
Karlskrona....................................... 10,910: 05
10/1921. Hörsal vid centralfängelset å Här
landa
............................................. 17,421:29
3,147,632; tl
519,886:6»
5,119,186: 2 4
1,116,420: 29
800,196:3 6
10,703,321: 6 5
923,341: 17
— 14 —
9/1920. Byggnads- och ändringsarbeten vid
centralfängelset å Långholmen........... 24,041:69
5/1918. Omändring av straffängelset i Marie
stad
till jordbruksfängelse .................. 835: 05
6/1918. Byggnadsarbeten vid straffängelset i
Uppsala .......................................... 21,073:69 4.839.725:91
Tilläggsstaten:
B. 4. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen ...... 5,337: 59
5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ............................................ 1,064,525: 52
C. 2/1921. Bostadshus för bevakningspersonal vid
vartdera av centralfängelsema å Långholmen
och å Härianda m. m............. 127,939:8 7
E. 1/1920. Källarbyggnad med tvättstuga m. m.
vid straffängelset i Vänersborg............ 78: 60
2/1920. Tillbyggnad vid straffängelset i Gävle 100: — 1,197,981:48 6 037 707-39
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................................... 1,109,398: 88
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................................... 63,059: 26
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kontant behållning eller innestående i bank ............
Förskott .............................................................
Proviant, bränsle och materialförråd ........................
Utlånta medel.........................................................
Inkomstrester ........................................................
Övriga fordringar ...................................................
61,337: 12
280,412: 6 o
1,193,829: 75
622,760: —
392,987: 03
18,488: 50
2,569,815: -
Summa 10,703,321: 65
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.................................................................................................. 268,797:1»
Inkomster:
Andra huvudtiteln:
Riksstaten:
Statens uppfostringsanstalt å Bona:
E. 1 a. Bestämt anslag ..................
1 b. Förslagsanslag........................
G. 1. Ålderstillägg.................................
Tilläggsstaten:
B. 4. Tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen.
................................
5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst ...........................
F. 2/1920. Statens uppfostringsanstalt å
Bona:
Ordnande av anstaltens vattenförhållanden
och elektrifiering
...........................
XII. Oförutsedda utgifter:
Rik sstaten:
Oförutsedda utgifter.................................
61,236: 88
246,200: —
4,300: —
16,428: 41
70,898: 41
5''000: ~ 404,063: 7 o
..........- 56,790: 87 460,854:5
7
Arrendemedel m. m.................
Vinst & verkstadsdriften...........
Inkomst av jordbruksfastigheten
15 -
2,229: 5 7
3,767: 40
25,854: os 492,705:6 2
Balans till år 1923:
Skulder:
Dtgiftsrester ........................................................................... 4,432:65
Diverse medel.......................................................................... 3,858:6 7 8,291:32
Summa 769,794: 18
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder.............................. ...................................................................... 4,855:94
Utgifter
Avlöningar m. m..............................................
Styrelsens resekostnader...................................
Elevers kosthåll m. m.......................................
Eldning, belysning och allmänna omkostnader.....
Underhåll och reparation av anstaltsbyggnaden
Anskaffning och underhåll av anstaltsinventarier
Underhåll m. m. av jordbruksbyggnader..............
Nybyggnadsarbeten .........................................
Anskaffning av diverse inventarier....................
Elektrifiering och ordnande av vattenförhållanden
26: 42
. 6,413: 72
551:96
■ 224,392: 64 231,384: 74
Summa 769,794: 18
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning......................................................
Innestående i bank ................................................
Fordringar ............................................................
Värde å anstalts- och jordbruksförråd........................
185,563: 91
3,949:15
172,762:19
73,887:17
68,666: 45
9,057: 64
12,571: 0 7
1,946: 28
1,596:49
3,553:10 533,553:45
— 16
Tillgångar
TREDJE HUVUDTITELN.
Utrikesdepartementet.
Debet.
Balans från år 1921:
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. IY. Diverse inkomster......................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Tredje huvudtiteln:
Riksstaten: Enligt specifikation i budgetredovisningen för år
1922, sid. 25................................................... 8,786: 23
Tilläggsstaten: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922, sid. 135 ............ 243,532: 62
Avgår: I statskontoret redovisade uppbördsmedel
å anslaget »C. 2/1921.
Ytterligare bidrag till interparlamentariska
unionens nittonde konferens
i Stockholm år 1921»...... 15,000: —
I dito dito å dito »C. 2/1920.
Bidrag till interparlamentariska
unionens nittonde
konferens i Stockholm år
19205 ........................ •• 39,914: ~ 54,314:- 189,218:62
Remisser från statskontoret ......................................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....................
416,153:
198,004:
95
85
Balans till år 1923:
Skulder:
Diverse medel ..................................................................... 340,050: 68
Övriga skulder ..................................................................... 29,362: 50
Summa
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder...................................................................................................
Utgifter :
Avkortningar och restitutioner ................................................ 28,595: 73
Verkliga utgifter:
Riksstaten:
Andra huvudtiteln:
G. 12. Extra utgifter ................................. 536: 9 5
Tredje huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922, sid. 25 5,935,081: 58
3,219,736: 14
614,158: so
8,490,080: ss
567,734: 0 7
369,413: is
13,261,123: o 7
430,285: 54
— 17 —
Avgår: I statskontoret redovisad
utgift å anslaget »B 15. Lant
bruksattachéer»
...... 29,000: —
I dito dito å dito »C. 3.
Riksdagens interparlamentariska
grupp» ... 70,000: —
I dito dito å dito »C.
5/1916. Bidrag för den
svenska gruppens av
den interparlamentariska
unionens deltagande
i unionens 20:de
konferens år 1916»... 4,500:— 103,500:_
Femte huvudtiteln:
B. 17. Internationella föreningen för arbetslöshetens
bekämpande ..................
18. Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel......
49. Fattigvården i allmänhet ..................
Sjätte huvudtiteln:
B. 21. Sveriges bidrag till den ständiga internationella
föreningen för frågor rörande väg
väsendet
................................................
Sjunde huvudtiteln:
D. 13. Vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset
i Stockholm ............
15. Internationella statistiska institutets per
manenta
byrå i Haag ....................
Åttonde huvudtiteln:
B. 15. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris .................................
C. 6. Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen
i Köpenhamn .................................
10. Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen
i Berlin .......................................
16. Svenska kyrkan i Paris .....................
D. 3. Internationella jordmätningen ............
11 a. Akademien för de fria konsterna......
M. 12. Statistiska tabeller över Oresundstullen
21. Beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund ..................
26. Understöd åt ryska undersåten Alexander
Sibiriakoff ....................................
C. 10/1918. Uppförande i Kristiania av svensk
kyrka m. m..................................
Nionde huvudtiteln:
E. 5. Sveriges andel i kostnaderna för en in
ternationell
hydrogra fisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium............
K. 8. Internationella lantbruksinstitutet i Rom
9. Internationella frysinstitutet i Paris ...
Elfte huvudtiteln:
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål ..............................
Oförutsedda utgifter .......................................
Tilläggsstaten:
Tredje huvudtiteln: Enligt specifikation i budget
redovisningen
för år 1922, sid. 135...............
Femte huvudtiteln:
C. 1. Hjälpverksamhet bland förut i Ryssland
bosatta svenska undersåtar, vilka genom
världskriget kommit i nödläge............
Sjunde huvudtiteln:
C. 1. Vissa utskylder för det franska beskickningshuset
i Stockholm.....................
2 — Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1922. H.
5,831,581: 58
750: —
750: —
932: 40
175: —
2,044: 85
1,000: —
1,500: —
6,000: —
6,000: —
4,119: —
20:16
1,000: —
1,269: —
5,109: —
3,000: —
25,000: —
8,050: —
6,980: —
2,880: —
170: —
16,630: —
2,516,127: 55
10,825: —
4,024: —
— 18 —
Åttonde huvudtiteln:
F. 3. Svensk undervisning för svenska barn i
utlandet .......................................... 550: —
H. 10/1921. Svensk undervisning åt svenska
barn i utlandet................................ 10,400: —
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst ..................... 85: —
Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond ...... 94,093: 79 8,561,603: 28
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................
Remisser till statskontoret........................................................................
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kontant behållning ............................................................ 200,061:85
Förskott ........................................................................... 2,893,928: 68
Utlånta medel...,................................................................ 16,193:50
Fordringar ........................................................................ 35,675: 23
Summa
8,590,199:01
1,086,935: 61
7,843:6 5
3,145,859: 26
13,261,123: 0 7
— 19
FJÄRDE HUVUDTITELN.
Arméförvaltningen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.............................................................................
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen m. m.:
Riksstaten:
Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922:
sid. 26—29............................................ 25,923,640: 06
Avgår: I länen redovisad uppbörd å anslaget
2. H. 1. Ersättning för rustning
och rotering................................... 5,886: 22 25.917.753: 84
sid. 32—35 ............................................................... 1,181,809:3 8
Elfte huvudtiteln:
B. 12. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat
manskap ................................................... 60: —
Oförutsedda utgifter .................................................. 30,155: 71
Engångskostnader för försvaret:
Engångskostnader för lantförsvaret enligt specifikation i
budgetredovisningen för år 1922, sid. 116—117 ......... 282.153:7 7
Tilläggsstaten:
Fjärde huvudtiteln:
1. E. 4. Inlösen av vissa byggnader å Revinge hed...... 36,467; 5 4
3.2. Dyrtidstillägg................................................... 134,021:82
3/1921. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel ......... 253,413: 8 2
Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m. 35,055: 8»
Ordnande av viss materieltillverkning vid
Karl Gustaf stads gevärsfaktori............... 7,086: —
Ersättning åt genom olyckshändelse omkomne
danske undersåten H. P. Hanssons
efterlevande änka och dotter .................. 1,000: —
Kostnader för tryggande av rikets neutralitet
under år 1918 ....................................... 124,624: 0 5
Täckande av vissa för olika ändamål förskjutna
kostnader ................................. 20,699: 59
Elfte huvudtiteln:
B. 4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas un
derstödstagare
........................... 21,300: —
Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond .................... 83,068: 86
Remisser från statskontoret och riksgäldskontoret ....................................
Eikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................
4/1921.
5/1921.
G. 1/1920.
K. 1/1918.
L. 7/1918.
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester ................................................................. 357,274:17
Diverse medel ............................................................... 6,220,404: 18
28.561,510: 08
28,128,659: 72
134,931,454: 02
8,871: 26
6,577,678: 86
Summa 198,198,173:42
— 20
Kredit.
Skulder
Balans från år 1921:
Utgifter ■■
Verkliga utgifter:
Riksstaten:
Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen för år
1922:
sid. 26—29.......................................... 133,718,606: 2 3
Avgår dels i byggnadsstyrelsen redovisad
utgift å anslaget 2. C. 9. Skriv -materialier, expenser, bränsle, lyse
m, m............................ 1,346: 32
dels i länen redovisade utgifter
å anslaget 2. H. 1.
Ersättning för rustning
och rotering.................. 281,971: 34 283,317: 66 133,435,288:67
sid. 32—37 ........................................................... 1,218,735:01
Sjunde huvudtiteln:
D. 4. Restitutioner ............................................... 430:
Elfte huvudtiteln:
B. 12. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat
manskap ................................................... 158,817: 96
13. Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare 1,026: 65
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål .......................................... 1,841: 66
Oförutsedda utgifter ..........................................••••..... 335,000: —
Engångskostnader för försvaret:
Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt specifikation
i budgetredovisningen för år 1922, sid. 116—117 ...... 2,700,815:0 7
Tilläggsstaten:
Fjärde huvudtiteln:
1. Lantförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922, sid. 136—137 ..................... 191,494: 96
3. 1. Ökade kostnader för traktamenten..................... 102,411:2 6
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 15,275,562:6 6
Anslag, vilka icke finnas i 1922 års tilläggsstat uppförda:
Lantförsvaret:
Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922, sid. 138—141............................. 2,688,009: 6 7
Femte huvudtiteln:
A. 1. Bekämpande av arbetslösheten ........................ 30,000:
Bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel:
A. 4. b/1921. Reservationsanslag ........................... 200,000: —
Elfte huvudtiteln:
A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och
barn efter civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl...........................................i..... 908:34
B. 4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och ma
rinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare.......................................... 1,240,775:
Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond.......... —.........86,307: 75
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................''•.............
Remisser till statskontoret .................................................-...................
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ......................................... 2,481: 82
Innestående i bank eller annan penninginrättning ............ 13,826,755: 20
Förskott..................................................................... 2,615,490:45
Propriebalans ............................................................... 113,305: 07
Fordringar............ 12,796,869: 68
Summa
11,142,718: 9»
157,667,424: 58
9,519: 58
23,608: 06
29,354,902: 22
198,198,173: 4*
— 21 —
Arméns totalkostnader.
Den kasernerade armén.
Infanteriet:
Svea livgarde ................................................................
Göta » .................................................................
Livregementets grenadjärer ...............................................
Yästgöta regemente..........................................................
Karlskrona grenadjärregemente .......................................
Upplands infanteriregemente ............................................
Skaraborgs regemente.....................................................
Södermanlands » ....................................................
Kronobergs » ..................................................
Jönköpings » ....................................................
Dalregementet ...............................................................
Hälsinge regemente....................................................
Älvsborgs » ....................................................
Hallands » ....................................................
Bohusläns » ....................................................
Västmanlands » ....................................................
Norrbottens » ....................................................
Västerbottens » ....................................................
Kalmar » ....................................................
Värmlands » ....................................................
Jämtlands fältjägarregemente ...........................................
Norra skånska infanteriregementet.....................................
Vaxholms grenadjärregemente...........................................
Gotlands infanteriregemente..............................................
Västernorrlands regemente ..............................................
Kavalleriet:
Livgardet till häst .............................
Livregementets dragoner ....................
Livregementets husarer .......................
Smålands husarregemente....................
Skånska husarregementet i Hälsingborg
» »i Landskrona
» dragonregementet ................ •
Kronprinsens husarregemente ..............
Norrlands dragonregemente .................
Artilleriet:
Svea artilleriregemente .................
Göta » .................
Ven des » •••.-.............
Norrlands » i Östersund
x d i Boden _____
Upplands » ................
Smålands » ................
Gotlands artillerikår ...................
Bodens artillerigemente................
Positionsartilleriregementet ..........
Karlsborgs artillerikår ................
Fortifikationen:
Svea ingenjörkår ...
Göta »
Fälttelegraf kåren ...
Bodens ingenjörkår
....... 2,668,454: 93
....... 2,697,331:2 7
...... 2,009,903: eg
....... 1,840,262: to
...... 1,881,459:05
....... 2,071,383:4 8
...... 2,117,840:46
........ 1,913,004:3 2
......... 2,108,747:6g
........ 2,113,460:6 0
........ 2,044,909:87
........ 2,160,354:56
........ 2,154,368:84
....... 2,105,536:11
........ 2,014,457: —
........ 1,961,839:7 7
........ 2,469,355: is
........ 1,945,888: o 4
........ 2,089,013:55
........ 2,124,175: 73
........ 2,500,829:38
........ 1,915,800:46
........ 1,870,977:41
........ 1,739,899:42
........ 2,174,683:3 0
Säger 52,693,936: o a
........ 1,684,505:60
........ 1,686,812:42
........ 1,682,989:33
........ 1,844,253:2 6
........ 1,870,865: —
........ 911,478:3 4
........ 3,271,606:5 9
........ 1,722,110: 7 5
........ 1,847,390: 56
Säger 16,522,011: 85
........ 2,689,934:48
........ 2,463,019:0 7
........ 2,732,786:47
........ 2,186,943:19
........ 741,679:3 6
........ 2,821,030: 99
........ 2,453,766:53
........ 844,121:0 7
........ 1,523,478:3 5
........ 1,507,056:98
........ 821,925:32
Säger 20,785,741:81
........ 2,036,843: 5 o
........ 1,586,622:41
........ 1,964,301:38
1....... 1,161,950: 74
Säger 6,749,718: 12
— 22
Trängen:
Svea trängkår
^öta, * .................................................................................. 1,101,474:3#
Norrlands trängkår......................... 1,061,938: 28
Skånska trängkåren ........................................................................ j 00g 277- 14
Västmanlands trängkår ..... 87l''395- 9 7
Östgöta trängkår................................................................972’810: 08
Säger 6,023,286: 5 g
Armén i allmänhet................................................................................. 2,376,495: 73
Säger för den kasernerade armén 105,151,189: is
Den icke kasernerade armén.
Infanteriet:
Första livgrenadjärregementet.............................................................
Andra » ....................................................
Södra skånska infanteriregementet.......................................................
Säger
Armén i allmänhet......................................................................
Säger för den icke kasernerade armén
2,018,065: 5 g
2,163,244: os
2,081,909:15
6,263,218: 74
179,063: 40
6,442,282: 14
Summa 111,593,471:80
Krigshögskolan.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1921:
5,415: 59
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser...................................................... jg 545.
T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och
gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser
................................... 7 245-
Ersättningsmedel ...................................................26,138:62
Summa 31,554: 21
Kredit.
Utgifter:
Gottgörelse för anordnande av övningsritter...
Praktiska övningar ....................................
Inventarier ................................................
Expenser m. m...........................................
Balans till
Tillgångar:
Innestående i bank ...................................
Förskott ................................................
Fordringar ...............................................
.................................. 500: —
.................................. 10,902:6 5
.................................. 2,944:11
.................................. 5,032:60 19,379; 36
år 1923:
.................................. 5,814:59
.................................. 1,000: —
................................. 5,360:26 12,174:8 5
Summa 31,554: 21
— 23 —
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................... 13,569: lä
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser................................................ 23,200: —
T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och
gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser
......................................................... 7,740: —
Ersättningsmedel m. m................................................................... 475: 87 31,416: S7
Summa 44,985: —
Kredit.
Utgifter:
Praktiska övningar ........................................................................ 13,372: 06
Inventarier .................................................................................... 2,468: 54
Expenser....................................................................................... 8,928: 83
Reseersättningar.............................................................................. 1,478: 25 26,247: 6 3
Balans till år 1923.
Tillgångar:
Innestående i bank ..................................................................... 868: 03
Fordringar ................................................................................. 17,869:29 18 737:82
Summa 44.985: —
Ridskolan.
Debet.
Inkomster.
Fjärde huvudtitelns anslag:
2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser........................................................................ 24,867: —
T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ... 38,894: 42
Ersättnings- och försäljningsmedel m. m.......................................................... 13,689: 81
Summa 77,450: 78
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ..................................................................................................... 25,435: 4 2
24 —
Utgifter:
Underhäll av inventarier m. m...................................................... 2,619:0 7
Expenser.......................................................................,..... 22,505: 87
Släpjakter .................................................................................... 1,762:03
Rese- och traktamentskostnader ...................................................... 9,190: 25
Pris vid hinderlöpningar.................................................................. 1,000: —
Diverse.......................................................................................11,224: 86 48)301; 58
, Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank.................................................................................... 3,713: 78
Summa 77,450: 76
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................................................................... 11,545: 68
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser......................................................... 27,546: —
2. Merkostnader vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet 21,300: —
D. 1. Mathållning .................................................................. 821: 69
2. Munderingsutrustning...................................................... 75: —
H. 2. Extra utgifter ............................................................... 1,294: 26
T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisningsoch
gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser.................................................... 660: —
Ersättnings- och försäljningsmedel ................................................... 80: lo 5j 777. 06
Summa 63,322: 73
Kredit.
Utgifter:
Reseersättningar, transporter m. m.................................................... 13,603: 13
Ersättning för skadegörelse vid skjutningar m. m............................... 6,881: 75
Inventarier, böcker m. m................................................................ 17,543: 84
Expenser....................................................................................... 16,388:14 64,416:86
Återleverering ............................................................................................. 660: —
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ..................................................................... 4,755: 11
Förskott .................................................................................... 500: —
Fordringar ................................................................................. 2,990:76 8,245:8 7
Summa 63,322: 7&
- 25
Krigsskolan.
A. Officerskursens statsmedel.
Debet.
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser ............................................................ .........
T. 1 A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ...
Försäljningsmedel m. ................................................................................
23,911: 10-
2,220: —
4,173: 72
Summa 30,304:8 2
Kredit.
Utgifter:
Praktiska övningar ...........................................
Bibliotek, tavelsamling, skrivmaterialier...............
Övriga utgifter ...............................................
Tillgångar:
Innestående i bank ...
Balans till år 1923:
1,876: 52
3,461: 56
24,154: 44 29,492: 52
.......... 812:30
Summa 30,304: 82
B. Reservofficerskursens statsmedel.
Debet.
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag: ...
2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser ..................................................................... 14,108:
T. 1. A. 1. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ... 2,150: —
Ersättningsmedel ...................................................................... : 61
Summa 16,834: 61
Kredit.
Utgifter:
Praktiska övningar .............................................
Bibliotek och skrivmaterialier ...............................
Inventarier och husgeråd ....................................
Allmänna utgifter................................................
.......... 58:50
.......... 154:io
........... 1,135:50
.......... 15,486: 51
Summa 16,834: 61
0. Förslagsanslaget till vissa kostnader för krigsskolans
verksamhet.
Debet.
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
2. C. 4. Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.................................... oö,000:
Försäljningsmedel m. m............................................................. ................... 2,897. 98
Summa 57,897: 98
Avlöningar...........
Praktiska övningar
— 26 —
Kredit.
24,471: —
33,426: 9s
Summa 57,897: 98
D. Offlcerskixrsens elevmedel.
Debet.
Baldns från år 1921:
Tillgångar ..................................................... .......................................... 35,866:06
Inkomster
Elevavgifter........................... ...........................
Ersättnings- och försäljningsmedel .......................
Kredit.
Utgifter:
Böcker, instrument och ritmateriel .......................
Sablar och floretter m. m....................................
Ridhästars och ridtygs underhåll ..........................
Mathållning ........................................................
Tvätt och lagning ...............................................
Medikamenter m. m...........................................
Praktiska övningar och diverse .............................
Återbetalade elevavgifter......................................
Tillgångar:
Innestående i bank
Balans till år 1923
106,799: 20
7,508:62 114,307:82
Summa 150,173: 8S
10,778: 30
5,276: 23
5.100: 50
15,188: 26
10,367: 54
3,711: 96
51,571: 54
932: 11 102,926: 44
........... 47,247: 44
Summa 150,173: 83
E. |
Vinterreservofficerskursens |
elevmedel. |
||
Debet. |
||||
Elevavgifter . |
Inkomster: |
2,800: — |
||
Summa |
2,800: — |
|||
Kredit. |
||||
Diverse ....... |
Utgifter. |
2,800: — |
||
Summa |
2,800: — |
|||
F. |
Sommarreservofficerskursens |
elevmedel. |
||
Debet. |
||||
Elevavgifter . |
Inkomster: |
2,200: — |
||
Summa |
2,200: — |
|||
Kredit. |
||||
Diverse ....... |
Utgifter: |
2,200: — |
||
Summa |
2,200: — |
— 27
Marinförvaltningen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ............................................................................................. 19,305,774:95
4,457: 59
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. IV. Diverse inkomster .............................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Riksstaten:
Fjärde huvudtiteln:
3. Sjöförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922:
sid. 30—33.................. 11,901,847:67
Avgår: I länen redovisad
uppbörd å anslaget
I. 4. Ersättning
för rustning
och rotering ......... 301= 11,901,546: -
sid. 36—41 ................................... 342,540: 84 12,244,086: st
Engångskostnader för försvaret:
Engångskostnader för sjöförsvaret enligt specifikation i
budgetredovisningen för år 1922, sid. 116—117 .........
Tilläggsstaten:
Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för sjöförsvaret,
sid. 136—139 ............................................................
> 140—143 ............................................................
3. 2. Dyrtidstillägg......................................................
Femte huvudtiteln:
A. 4 b/1921. Bekämpande av arbetslösheten och lindrande
av nöd, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel ..............................
Fjärde huvudtitelns besparingsfond .......................................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..............
511,160: 86
259: l«
30,529: 86
25,131: 75
1,692: —
2,983: 40
12,820,301: 16
51,820,433: 66
44,118: 32
Skulder:
Utgiftsrester.....
Diverse medel..
Övriga skulder
Balans till år 1923:
1,725,721: ll
18,545,598: 56
55i: 79 20,271,874: 4 6
Summa 97,262,502: 8 5
Skulder.
Kredit.
Balans från år 1921
17,539,686: 05
Verkliga utgifter:
Riksstaten:
Utgifter
Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen för år 1922,
sid. 30—33 ............................................. 44,077,724: 7 7
Avgår: I byggnadsstyrelsen redovisade utgifter
dels å anslaget C. 3. Skrivmaterialier
och expenser m. m....... 2,398: 26
— 28 —
dels å anslaget D. 4. Bränsle,
lyse, vatten, renhållning och
tvätt m. ............................ 1,071: 22
I länen redovisad utgift å anslaget
I. 4. Ersättning för rustning
och rotering.................. 1,828: 3ä 5,297: 81
sid. 36—41 ..............................................................
Sjätte huvudtiteln: ... ......
E. 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...
Nionde huvudtiteln:
E. 11. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets
kuster..................................................... —
Oförutsedda utgifter ......................................................
Engångskostnader för försvaret:
Engångskostnader för sjöförsvaret: Enligt specifikation i
budgetredovisningen för år 1922,
sid. 116—117 ........................................................
Till äggsstaten: . .
Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för år 1922 för sjöförsvaret,
sid. 136—139 ............................................................
» 140—143 ............................................................
3. 2. Dyrtidstillägg .............................................••••••
Femte huvudtiteln:
A. 1. Bekämpande av arbetslösheten........................•••
Bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd,
A. 4 b/1921 Reservationsanslag .................................
Tionde huvudtiteln:
B. 2. Utsändande av Stockholms stads större isbrytarfar
tyg,
»Isbrytaren II», till av is blockerade farvatten
utmed rikets kuster..............................
Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond .......................
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.............• • •
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter................
44,072,426: 9 6
5,053,245: 64
1,000: —
38,482: 42
679,905: 3 0
2,212,061: 61
8,443,753: 85
562,479: 7 7
8,872,158: 28
1,819,000: —
55,102: 54
134,627: 71
20,554: —
71,964,798: os
452,151: 76
33,989: 84
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning.....................................................
lnnestående i bank ...............................................
Förskott................................................................
Inkomstrester ........................................................
Övriga fordringar .................................................
557,377: 4 7
2,230,219: 22
4,481,129: is
3,147: —
4: 35
7,271,877: 17
Summa 97,262,502: 85
Sjökrigshögskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok...............
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. ...
C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m.
3. Skrivmaterialier och expenser m. m.........................
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. ...
T. 3. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
28,092: 5 o
3,000: —
1,625: —
1,275: —
1,425: 4 6
29 —
Statsverket påförd nettobrist å de i »Liggaren över de i riksstaten uppförda
anslag å fjärde huvudtiteln 3. Sjöförsvaret» för sjökrigshögskolan
uppförda poster.....................................-..............................
Summa 83,596: 85
Kredit.
Utgifter:
Å rikstaten för tiden den 1 januari—30 juni 1923 i anspråk tagna kapitaltillgångar.
.............................................................................
Avlöningar ....................................................................................
Undervisningsmateriel....................................................................
Expenser.....................................................................................
Anskaffning av sjökrigsspel m. ..................................................•••
31,469: 90
29,368: 96
2,952: 70
6,054: 12
7,720: 4 7
77,566: lf.
Balans till år 1923.
Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok........
........... 6,030: 70
Summa 83,596: 85
Sjökrigsskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok............................................. 8,188: 31
Inom linjen................................................................................ 12,641:35
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag: : , i
Riksstaten:
: 3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.......... 49,788: —
C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. 4,052: —
3. Skrivmaterialier och expenser m. m............................... 2,300: —
4. Tryckningskostnader ............... 600: —
D 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 1,745: —
Tilläggsstaten:
2. F. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen................................................... 1,200: —
3. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 7,834:19 (57 5^9- 19
Anmälnings avgifter jämlikt § 13 mom. 2 av skolans reglemente ........................ 360: —
Terminsavgifter:
För vårterminen av 24 kadetter ...........................v.......•■•••.....— 1,800: —
» höstterminen» 22 » ................................................... 1,650:— 3,450:--!-
För försålda instrument....................................................•••■•••••
Summa 80,637: 87
Kredit.
Utgifter: • ■ ;
Avlöningar ..................................................................................... 43,572: 9*
Undervisningsmateriel, ekiperingsstipendier m. m............................... 5,172; 3 7
Expenser m. in............................................................................... 12,774: 59
Leverering:
Till statskontoret av avgifter till pensionsfonden för civila tjänstinnehavare
..................................................................... 368: —
Till civilstatens änke- och pupillkassa av avgifter ............... 193: 20 561:20 62 081''13
Statsverket tillgodoförda behållningar å förslagsanslag....................................... 10,296: 18
— 30 —
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Reservation enligt marinförvaltningens Huvudbok .......................................... 8,260: 56
Inom linjen:
Baltzar von Plåtens mindre stipendiefond....................................... 13,024: 20
Summa 80,637: 87,
Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde vid
1921 års utgång ................................................................................ 2g
År 1922 tillkommo ............................................................................ 13 gg
Samma år avgingo från skolan i land ................................................77! 3
och utexaminerades............................................................................. H ^
vadan antalet i skolan undervisade kadetter vid 1922 års utgång utgjorde 25
Sjökarteverket.
Debet.
Balans från år 1921:
Behållning enligt marinförvaltningens huvudbok.............
98,798: 09
Inkomster:
Fjärde huvudtitelns anslag:
3. J. 1. Avlöning till sjökarteverkets civila personal ... 102,700: —
2. Alderstillägg till dito dito ........................ 12,999: 96
3. Omkostnader för sjömätningsväsendet ............ 49,000: —
4. Utförande av sjömätningar ........................... 233,200: —
Bidrag från handels- och sjöfartsfonden..........................................
Försäljningsmedel för sjökort m. m..............................................
397,899: 96
21,000: —
59,624: o 6
478,524: 02
Summa 577,322: ll
Kredit.
Utgifter:
Avlöning till sjökarteverkets personal m. m.................................. 112,977:56
Mätningsexpeditioner och resekostnader.......................................... 130,534: 28
Rustning och underhåll av fartyg m. m........................................ 156,138: 9 7
Komplettering av båtmateriel m. m.............................................. 29 689:3 0
Tryckningskostnader m. m.......................................................... 48 984: 3 7
Underhåll av kartverkets fastighet m. m........................................ 4 081:50
Expenser.................................................................................... 1U368: 98
Deltagande i Gröteborgsutställningen år 1923 ................................. 1,000:_
Till fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond överförd behållning
å anslaget till avlöning till sjökarteverkets civila personal............ 2,722:40 497497.3!
Balans till år 1923:
Behållning enligt marinförvaltningens huvudbok:
A reservationsanslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet ... 20,200: 74
» kontot sjökarteverkets kart- och bokförsäljningsmedel ............... 59,624:06 79 824*80
Summa 577,322:11
— 31
FEMTE HUVUDTITELN.
Socialdepartementet.
Debet |
Kredit |
|||||||||||
Leverering |
Skuld |
Skuld |
Leverering |
Summa |
||||||||
från stats- |
till |
från |
Utgifter |
till stats- |
||||||||
kontoret |
år 1923 |
år 1921 |
kontoret |
|||||||||
| Femte huvudtiteln: |
||||||||||||
Riksstaten: |
||||||||||||
A. 1. Departementschefen ... |
24,000 |
— |
— |
— |
— |
_ |
24,000 |
— |
_ |
_ |
24,000 |
_ |
2. Övergångsavlöning för |
||||||||||||
departementschefen... |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
2,000 |
_ |
3. Departementets avdel- |
||||||||||||
ning av Kungl. Maj:ts |
||||||||||||
kansli ..................... |
258,676 |
88 |
217 |
63 |
— |
07 |
257,671 |
60 |
1,222 |
84 |
258,894 |
51 |
4. Övergångsstat............ |
4,724 |
47 |
— |
— |
— |
— |
4,724 |
47 |
— |
— |
4,724 |
47 |
5. Departementets verk. |
||||||||||||
samhet ................. |
7,966 |
— |
— |
— |
— |
— |
7,907 |
37 |
58 |
63 |
7,966 |
_ |
E. 9. Avlöning och underhåll |
||||||||||||
av särskild polisstyrka |
||||||||||||
på landet . ............ |
2,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,500 |
— |
— |
— |
2,500 |
_ |
F. 4. Åiderstillägg ........... |
2,133 |
34 |
— |
— |
— |
— |
2,133 |
34 |
— |
— |
2,133 |
34 |
5,000 |
* nnn |
|||||||||||
8. Skrivmaterialier och ex- |
||||||||||||
penser, ved m. m. ... |
66,000 |
— |
527 |
78 |
527 |
78 |
54,543 |
66 |
11,456 |
34 |
66,527 |
78 |
9. Tryckningskostnader ... |
20,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
19,805 |
84 |
194 |
16 |
20,000 |
_ |
Tilläggsstaten: |
||||||||||||
C. 2. Tillfällig löneförbätt- |
||||||||||||
ring för viss personal |
||||||||||||
inom den civila stats- |
||||||||||||
förvaltningen ......... |
1,916 |
63 |
— |
— |
— |
— |
1,916 |
63 |
— |
— |
1,916 |
63 |
3. Dyrtidstillägg åt befatt- |
||||||||||||
ningshavare i statens |
||||||||||||
tjänst ..................... |
95,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
95,463 |
63 |
36 |
37 |
95,500 |
— |
Summa| 490,417 |
32 |
745 |
41 |
527|86 |
477,666|54 |
12,968 |
84 |
491,162 |
78 |
— 32 —
Riksförsäkringsanstalten.
A. Statsmedel.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ..........................................................;.................................. 80,081:49
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 1. Riksförsäkringsanstalten ........................ 222,017: 28
2. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet...... 1,450,000: —
3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om
försäkring för olycksfall i arbete......... 1,015,146:41
4. Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersätt
ningar
i anledning av livförsäkring i
samband med lån ur statens egnahemslånefond
.......................................... 5,000: —
5. Statens bidrag till fiskares försäkring...... 1,809: 14
F. 4. Ålderstillägg ....................................... 1,208: 89
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen ...... 1,624: 99
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............................................. 385,000: — |
3,081,806: 21 |
|
Hyresmedel........................................................................... Aterdebiterade ..................................................................... |
1,525: — |
3,111.125: 20 |
Kredit. |
Summa |
3,191,206: 69 |
Utgifter: Avlöningar ........................................................................... Kostnad för ombud ...........................................................— Läkarintyg ....................................................................... — Hyra för ämbetslokal ............................................................ Resekostnader....................................................................... Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser .............................. Tryckningskostnader.............................................................. Olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning .......................... Fonden för livförsäkring i samband med egnahemslån för redovisning |
1,495,575: 7 8 |
3,038,088:16 |
Leverering: Till statskontoret .................................................................. » länsstyrelserna ............................................................... |
91,085: 0 7 |
95,510: 24 |
Balans till år 1923: Tillgångar: Kassabehållning.................................................................. Innestående i bank ............................................................ |
1,856: 4 0 |
57,608: 2 9 |
Summa |
3,191,206: 69 |
B. Olycksfallsförsäkringsfonden.
Kassasammandrag.
Inkomster:
Innestående i banker den 1 januari 1922 ................................................. 322,097: 72
Försäkringsavgifter enligt 15 och 35 §§ i olycksfallsförsäkringslagen ............ 17,361,954: 9 s
Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag ................................................... 1441,814: 78
1 Häri ingå av statskontoret förskjutna medel enligt 19 och 37 §§ i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 999,717: 66
— 33 —
Bötesmedel enligt 34 § i samma lag ......................................................... 527:81
Räntor .................................................................................................. 1,488,999: 6 8
Utlottade obligationer och återbetalade lån ................................................ 170,575: 18
Av ombud redovisade förskott för utbetalning av skadeersättningar............... 181,074:69
Summa 9,967,044: 64
Utgifter:
Utbetalda ersättningar.............................................................................. 3,200,799: 82
Återreglerade försäkringsavgifter .............................................................. 466,015: 9 2
Fasta placeringar .................................................................................. 5,439,133:4 7
Vid obligationsinköp etc. utgivna, upplupna räntor .................................... 34,267: 7 7
Courtage m. m........................................................................................ 2,775: 9 9
Till ombud utlämnade förskott för utbetalningar av skadeersättningar............ 183,560: 24
Till statskontoret inlevererade tilläggsavgifter............................................. 412,963: 19
Återreglerade tilläggsavgifter..................................................................... 29,037:01
Innestående i banker den 31 december 1922................................................ 198,491:28
Summa 9,967,044: 64
Fondens ställning den 31 december 1922:
Tillgångar:
Innestående i banker ........................................................................... 198,491:28
Förskott ............................................................................................. 24,000: —
Utlånta medel....................................................................................... 27,269,972:80
Fordringar ........................................................................................ 4,825,041: 69
Summa 32,317,505: 72
Skulder:
Utgiftsrester.......................................................................................... 14,641: 99
Övriga skulder ................................................................................... 3,800: —
Kapitalbehållning (för täckning av fondens förpliktelser) ........................... 32,299,063: 7 8
Summa 32,317,505: 72
Försäkringsrådet.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.................................................................................................. 2,029: 12
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Eiksstaten:
B. 6. Försäkringsrådet ......................................................... 78,924: 86
7. Försäkringsrådets verksamhet ....................................... 57,000: —
F. 4. Ålderstillägg .............................................................. 66:66
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ...................................................... 316: 66
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavaie i statens tjänst ......... 40,400:— 176 707:68
Summa 178,736: 80
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. m...................................................................... 154,607: 65
Hyra för ämbetslokal .................................................................. 1 ] 250: —
Skrifmaterialier, tryckningskostnader och expenser ........................ 6,774:83 172 632’ 48
Leverering :
Till statskontoret ...................................................................................... 2,029:12
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ....................................................................................... 4,075: 2 0
Summa 178,736: 80
3 — Rev.-berättelse arg. statsverket för år 1922. II.
— 34 —
Social -
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 8. Socialstyrelsen.......................................................................................
9. Socialstyrelsens verksamhet .....................................................................
10. Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i arbetstvister.....................
13. Offentliga arbetsförmedlingen i riket.........................................................
14. Medellösa arbetssökandes resor ..............................................................
19. Yrkesinspektionen .................................................................................
20. Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren.....................
21. Yrkesinspektionens verksamhet ...............................................................
29. Erkända och enskilda alkoholist anstalters driftkostnader..............................
31. Anordnande av erkända alkoholistanstalter ..............................................
32. Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården
34. Understöd åt nykterhetsoämnderna m. m.................................................
35. Sjukkasseväsendets befrämjande ...............................................................
36. Extra statst .idrag för år 1921 åt registrerade sjukkassor..............................
37. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd ..........................................
38. Tillsyn över understödsföreningar ............................................................
39. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m..........
F. 4. Ålderstillägg.........................................................................................
7. Extra utgifter ......................................................................................
8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.................................................
9. Tryckningskostnader .............................................................................
B. 11/1921. Allmän bostadsräkning....................................................................
12/1921. Allmän levnadskostnadsundersökning ................................................
13/1921. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av
landsbygdens befolkning ...............................................................
24/1921. Yrkesinspektionens verksamhet.........................................................
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ....................................
A. 3/1921. Socialstyrelsens verksamhet..............................................................
11/1921. Understöd åt nykterhetsnämnderna m. m...........................................
Yl. G. 3/1920. Resestipendier åt arkitekter m. fl. för studier i utlandet av bostadsfrågan
....................................................................................
Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond...............................................................
Summa
35
styrelsen.
D e b e |
t |
K r e d |
i |
t |
Summa |
||||||||
Behållning från år 1921 |
Upphörd |
Leverering från statskontoret |
Utgifter |
Leverering till statskontoret |
Behållning till år 1923 |
||||||||
447 |
24 |
312,000 |
299,568 |
05 |
12,795 |
19 |
84 |
312,447 |
24 |
||||
4,748 |
18 |
625 |
02 |
137,000 |
— |
128,979 |
82 |
6,957 |
73 |
6,435 |
60 |
142,373 |
15 |
— |
— |
375 |
— |
84,235 |
49 |
76,741 |
23 |
1,677 |
61 |
6,191 |
6 6 |
84,610 |
49 |
— |
— |
325 |
— |
281,447 |
13 |
281,772 |
13 |
— |
— |
— |
— |
281,772 |
13 |
— |
— |
— |
— |
9,473 |
79 |
9,473 |
79 |
— |
— |
— |
— |
9,473 |
79 |
— |
— |
— |
— |
164,100 |
— |
161,348 |
02 |
2,134 |
18 |
617 |
80 |
164.100 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
_ |
— |
— |
90 |
— |
• 60,000 |
— |
49,607 |
7 5 |
3,665 |
36 |
6,816 |
89 |
60,0H0 |
_ |
— |
— |
— |
— |
112,384 |
50 |
112,384 |
50 |
— |
— |
— |
— |
112,384 |
50 |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
12,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
— |
3,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,600 |
_ |
— |
— |
— |
— |
29,756 |
56 |
27,816 |
56 |
— |
— |
1,940 |
_ |
29,756 |
56 |
— |
— |
2 |
25 |
2,750,000 |
— |
2,672,679 |
23 |
77,323 |
02 |
— |
— |
2,750,002 |
25 |
— |
— |
15 |
75 |
1,827,021 |
05 |
1,827,036 |
80 |
— |
— |
— |
_ |
1.827,036 |
80 |
— |
— |
— |
— |
186,281 |
40 |
186,281 |
40 |
— |
— |
— |
_ |
186,281 |
40 |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
6,000 |
— |
— |
— |
— |
_ |
6,000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
26,028 |
— |
19,886 |
66 |
3,666 |
66 |
2,474 |
63 |
26,028 |
— |
— |
— |
— |
— |
14,683 |
33 |
14,683 |
33 |
— |
— |
— |
14,683 |
33 |
|
— |
— |
— |
— |
11,800 |
— |
11,644 |
53 |
121 |
47 |
34 |
_ |
11,800 |
_ |
— |
— |
2,585 |
14 |
125,000 |
— |
127,583 |
91 |
1 |
23 |
— |
_ |
127,585 |
14 |
— |
— |
2,443 |
88 |
67,200 |
— |
69,356 |
12 |
287 |
76 |
_ |
_ |
69,643 |
88 |
62,911 |
22 |
— |
— |
— |
— |
20,850 |
77 |
— |
— |
42,060 |
4 5 |
62,911 |
22 |
— |
— |
— |
— |
40,000 |
— |
8,011 |
— |
— |
— |
31,989 |
- |
40,000 |
— |
37,475 |
07 |
— |
— |
— |
— |
14,470 |
91 |
_ |
_ |
23,004 |
16 |
37,475 |
07 |
3,467 |
69 |
61 |
76 |
744 |
32 |
4,253 |
77 |
20 |
— |
— |
— |
4,273 |
77 |
_ |
_ |
22 |
50 |
39,000 |
_ |
38,930 |
81 |
91 |
69 |
. 39,022 |
50 |
||
— |
— |
290 |
35 |
325,000 |
— |
322,160 |
72 |
3,129 |
63 |
— |
— |
325,290 |
35 |
1,597 |
89 |
— |
— |
— |
— |
1,056 |
67 |
541 |
22 |
— |
— |
1,597 |
89 |
3,171 |
38 |
— |
— |
— |
— |
2,896 |
49 |
274 |
89 |
— |
— |
3,171 |
38 |
— |
— |
— |
— |
13,500 |
— |
13,500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
13,500 |
|
11,842 |
57 |
— |
— |
26,000 |
- |
31,310 |
23 |
214 |
40 |
6,317 |
94 |
37,842 |
57 |
125,213 |
95 |
7,283 |
89 |
6,665,255 |
57 |
6,556,885 |
20 |
112,902 |
04 |
127,966 |
17 |
6,797,753 |
41 |
— 36
Centrala skiljenämnden.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................... 248:84
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 11. Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
.......... 23,800: —
Summa 24,048: 34
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 19,776: 17
Hyra, värme m. m......................................................................... 2,000: —
Skrivmaterialier och expenser ......................................................... 37:— 21,813:17
Tillgångar:
Kassabehållning
Balans till år 1923
.......... 2,235: 17
Summa 24,048: 84
Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister å Svartsjö.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................ 522,272: 5 7
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 23. Statens tvångsarbetsanstalter........................ 325,278: 14
24. Övergångsstat .......................................... 2,500: —
25. Driftkostnader för statens vårdanstalt för alko
holister
vid Svartsjö .............................. 14,000: —
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen..................... 525: —
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ................................................... 88,331: 36
A. 6/1921. Ombyggnad av ekonomihuset vid statens
tvångsarbetsanstalt å Svartsjö ............ 70,000: —
Vårdavgifter för intagna alkoholister ..........................................
Hyres- och ersättningsmedel m. m..............................................
Försålda jordbruksprodukter m. m..............................................
Diverse ....................................................................................
Uppdebiteras ökat värde å fastigheter..........................................
500,634: 5 o
12,416: 7 5
27,257: 47
103,624: 3 7
5,281: 10
226,700: —
875,914: 19
Summa 1,398,186: 7 6
— 37
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .......................................................
Byggnader ........................................................
Förplägnad ........................................................
Beklädnad m. m..............................................
Inventarier ........................................................
Undervisning, hälso- och sjukvård .......................
Värme, lyse, renhållning och expenser m. m.........
Omkostnader för frigivna m. m...........................
Jordbruket och verkstadsdriften...........................
Arbetspremier m. m............................................
Avföres minskat värde å inventarier och förråd .....
Ombyggnad av ekonomihuset m. in.......................
Balans till år 1923:
Tillgångar;
Kassabehållning......................................................
Innestående i bank...................................................
Fastigheter ............................................................
Levande och döda inventarier .................................
Förråd .................................................................
309,364: 61
14,643: 41
22,891: 44
16,823: 3 4
9,312: —
5,464: 14
51,060: 58
8,475: si
108,538: 38
23,164: is
9,332: 4 7
61,231: 7 3 640,301: 69
9,621: 66
19,307: —
441,700: —
196,340: 19
90,916:3 2 757,885:17
Summa 1,398,186: 76
Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.................................................................................................. 25,188:34
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 23. Statens tvångsarbetsanstalter........................
24. Övergångsstat.............................................
Tilläggsstaten:
C. 4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst......................................................
A. 7/1921. Vissa sanitära anordningar vid statens
tvångsarbetsanstalt i Landskrona.........
Vårdavgifter för alkoholister..........................................
Vinst å verkstadsdrift och jordbruk.................................
Diverse........................................................................
230,372; 18
8,348: 32
46,100: —
20,000; —
304,820: so
1,964: 52
8,439: 66
3,669: 90
318,894: 58
Skulder:
Diverse medel
Balans till år 1923:
.......... 1,253:95
Summa 345,336: 8 7
— 38 —
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder..................................................................................................... 1,412: 44
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 142,901: 72
Byggnader ............................................................................... 20,500:42
Förpl ägnad ................................................................................. 28,083: 51
Beklädnad m. m........................................................................... 5,333: 6s
Inventarier ................................................................................. 13,208: 76
Hälso- och sjukvård .................................................................... 16,638: 46
Värme, lyse, renhållning och expenser m. m.................................. 51,157: 25
Arbetspremier m. m................................................................... 10,854:2 7
Vissa sanitära anordningar............................................................ 28,070:26 31g 748- 83
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 588: 49
Innestående i bank ................................................................. 6,847:12
Fordringar .............................................................................. 11,607:96
Värde å levande och döda inventarier ....................................... 8,132: 58 37 77g. 10
Summa 345,336: 8 7
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.
Debet.
Balans den 1 oktober 1921:
Tillgångar................................................................................................... 196,863: 24
Inkomster:
Andra huvudtiteln:
Tilläggsstaten:
Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:
F. 4/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten ......... 32,500: —
Femte huvudtiteln:
hikss täten:
B. 27. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befatt
ningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister ...................................... 38,000: —
28. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ...... 58,961: 88
F. 4. Ålderstillägg ............................................... 950: —
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen ..................... 7,787:50
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ...................................................... 33,378: 33
A. 9/1921. Avlöningar och vikariatser.-ättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholister ..................... 9,600: —
10/1921. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
..... 16,025: —
D. 4/1921. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ............... 1,931: 25
5/1921. Dyrtidstillägg ....................................... 11,006: 28 210,140: 24
Vårdavgifter .................
Vinst å verkstadsdriften ..
Diverse..........................
39
102,405: —
1,666: i
437: 27 314,648: «u
Skulder:
Diverse medel
Balans till år 1923
.......... 2,217: 81
Summa 513,729: 19
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ............................................................................... 103,440: 85
Förplägnad ................................................................................. 65,692: 24
Beklädnad ................................................................................. 18,102:4 3
Underhåll av fastigheten.............................................................. 10,885: 14
Dito av inventarier ..................................................................... 7,620: 20
Värme, lyse, renhållning och expenser m. m.................................. 48,810:05
Personalens resekostnader m. m.......................... 3,456: 2 5
Förlust å jordbruket..................................................................... 49,175: 19
Ny- och ombyggnader................................................................ 32,937: 2 7
Anstaltens överflyttning till Venngarn ......................................... 1,535: — 341,654: 12
Till statskontoret:
Överskottsmedel
Leverering:
2,016: 55
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning...................................................................... 1,456: 21
Inkomstrester................. ......................................................... 6,044:75
Värde å levande och döda inventarier ....................................... 162,557: 56 170,058: 52
Summa 513,729: 19
Arbetsrådet.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.................................................................................................. 31,320:8 8
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
Arbetsrådet:
B. 39. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens
begränsning m. m........................ 95,000: —
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen ........................ 1,700: —
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst....................................................... 28,300:— 125,000: —
Hyitesmedel m. m....................................................................... 2,096: 25 127,096: 25
Summa 158,417: 18
- 40 —
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder..................................................................................................... 6,251:59
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 116,616: 57
Hyra, lyse och värme m. m.......................................................... 6,705: !)1
Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ........................ 3,529: 63 126,852: 11
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 12,599: 68
Innestående i bank .................................................................. 8,000: —
Förskott ................................................................................. 4,713:7 5 25,313:43
Summa 158,417: 13
Pensionsstyrelsen.
A. Statsmedel.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................................................................ 317: 92
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 40. Pensionsstyrelsen................................. 569,588: 9 2
41. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m....... 600,000: —
42. Statens kostnad för pensionstillägg och
understöd åt de personer, som äro därtill
berättigade jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse
före lagen den 8 juni 1915.................. 807,256: 10 •
43. Bidrag till understöd åt de personer, som
genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäk
o
ringen ............................................. 5,590,000: —
F. 4. Ålderstillägg....................................... 1,200: —
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen ...... 29: 18
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ............................................. 300,000: — 7.868,074: 20
Från pensionsförsäkringsfonden tillgodoförda.............................. 219,390: 98
Ersättning av kommuner och enskilda för andel i sjukvårdskostnader
................................................................................. 85,441: 21
Hyresmedel m. m................................................................... 3,890: 19 8,176,796: 58
Summa 8,177,114: 50
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.............................................................................. 1,173,381: 16
Resekostnader ........................................................................ 4,843: 20
Kostnader för ombud............................................................... 84,437:21
För åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ......... 806,040: 78
— 41 —
Barntillägg .......................................................................... 308,156: 20
Skrivmaterialier, tryckningskostnader, värme, lyse och expenserm. m. 135,127: 40
Inventarier.............................................................................. 42,798: 9 9
Underhåll av fastigheterna ..................................................... 18,702: 48
Påföres pensionsförsäkringsfonden för redovisning ..................... 5,590,000:— 8 163 487''Bl
Till statskontoret:
Överskottsmedel
Leverering:
11,231:15
Tillgångar:
Kassabehållning
Balans till år 1923
.......... 2,395:84
Summa 8,177,114: 50
B. Pensionsförsäkringsfonden.
Kassasammandrag.
Inkomster:
Innestående i riksgäldskontoret och hanker den 1 januari 1922 .................. 17,268,742:6 2
Obligatoriska pensionsavgifter.................................................................. 24,106,367:05
Frivilliga pensionsavgifter........................................................................ 778,809: 06
Statens bidrag till kostnaderna för understöd enligt lagen den 8 juni 1915... 5,590,000: —
Donationsmedel .................................................................................... 14,960: —
Räntor och utdelningar........................................................................... 8,524,282: 78
Aterbetalta lån och utlottade obligationer ................................................ 1,387,538: 76
Summa 57,670,700: 21
Utgifter:
Fasta placeringar................................................ 33,853,296: 62
Pensioner ............................................................................................. 680,000: —
Understöd enligt lagen den 8 juni 1915 .................................................. 8,220,000: —
Restituerade pensionsavgifter .................................................................. 130,696: 26
Fonden för sjukvårdande uppgifter ......................................................... 219,390: 98
Förvaltningskostnader ........................................................................... 19,702:58
Innestående i riksgäldskontoret och banker den 31 december 1922............... 14,547,613:7 7
Summa 57,670,700: 21
Fondens ställning den 31 december 1922.
Tillgångar:
Innestående i bank
Förskott...............
Inkomstrester ......
Utlånta medel ......
Aktier..................
Fastigheter............
Skulder:
Frivilliga försäkringens fond ................
Särskild till förvaltning överlämnad fond
Nils Jönssons donationsfond ................
Fonden för sjukvårdande uppgifter .......
Allmänna fonden..................................
.......... 6,547,613: 77
.......... 6,832,269:96
.......... 2,835,575: 9 o
.......... 168,735,699:63
.......... 12,500,000: —
.......... 1,655,202: 88
Summa 199,106,361: 64
.......... 3,638,359: 7 7
.......... 1,247:59
.......... 15,322:84
.......... 4,170,883:14
.......... 191,280,548:3 0
Summa 199,106,361: 6 4
— 42 —
Allmänna barnhuset i Stockholm.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1921:
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Biksstaten:
B. 55. Allmänna barnhuset i Stockholm ........
57. Barnhusen i landsorten.......................
Intressemedel......................................................
Bötes- och tolagsmedel .......................................
Förmyndarkammarens överskottsmedel ..................
Anslag av riksbankens vinst.................................
Hy res- och fattigpenningmedel m. m......................
Avgifter för inlösta barn.......................................
Ersättning för barns underhåll och vård ...............
84,700: —
26,750: —
111,450: —
277.668: 8 9
56,794: 09
389,856: 03
4,500: —
22,166:88
96,321: 42
186,968: 25
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester....................................................................... 20,344: 46
Diverse medel..................................................................... 1,137,003:7 2
Övriga skulder ...•............................................................... 740,000: —
Summa
Skulder...
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter
Avlöningar och pensioner ................................
Utspisning ..................................................
Beklädnad m. m............................................
Sjukvård och diverse förbrukningsartiklar...........
Uppvärmning, bely.-ning, renhållning m. m.........
Underhåll m. m. av barn utom inrättningen........
Barnbördshuset Pro Patria................................
234,005: 96
55,947: 95
28,209: 4 4
37,962: 93
70,800: 02
446,049: 99
300: —
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning.....................................................
Innestående i bank ................................................
Utlånta medel.........................................................
Fordringar ............................................................
Fastigheter ............................................................
5,573: 73
307,213: 91
6,054,205: 88
69,548: 48
1,991,185: 46
Summa
8,271,447: 19
1,095,725: 56
1,897,348:18
11,264,521: 23
1,963,517: 48
873,276: 2 9
8,427,727: 46
11,264,521: 23
— 43 —
Medicinalstyrelsen med hospitalen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ..............................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. IV. Diverse inkomster ......................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Riksstaten:
Andra huvudtiteln:
D. 30. Medikolegala besiktningar.......
Femte huvudtiteln:
C. 1. Medicinalstyrelsen ........................ 5,315: 89
3. Medicinalstyrelsens verksamhet...... 316: 66
5. Statens bakteriologiska laboratorium 131,623:18
7. Statens rättskemiska laboratorium... 75; —
9. Statens farmaceutiska laboratorium 14: 80
19. Hospitals underhåll .................. .. 8,775,705: 88
20. Bidrag till befordringsavgifter för
vissa befattningshavare vid statens
hospital och asyler..................... 1: 29
22. Nytt hospital vid Hälsingborg ...... 7,517: so
37. Underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska ................................ 544: 02
39. Bidrag för driftkostnaderna vid tu
berkulossjukvårdsanstalter
......... 24: —
56. Kostnader för allmän hälso- och
sjukvård.................................... 65,657: 05
62. Barnmorskeundervisningen och barn
bördshusen
.............................. 248: 02
63. Repetitionskurser för barnmorskor 50: —
F. 4. Ålderstillägg................................. 196: 70
5. Rese- och traktamentspenningar...... 57:60
8. Skrivmaterialier och expenser, ved
m. m................................ 4,190: 66
C. 20/1921. Bostadshus för hospitalspersonal 2,708:99
VI. F. 13/1920. Nytt hospital å biskops
bostället
Sundby............ 72: —
Nionde huvudtiteln:
D. 33. Förekommande och hämmande av
smittosamma sjukdomar bland husdjuren.
...................................... 3,870:5 7
J. 4 b. Statens veterinärbakteriologiska anstalt,
uppehållande av verksamheten
................................... 82,350: i o
5. Kostnader för utövande av bakteriologisk
köttkontroll ..................... 54: 85
Tilläggsstaten:
Femte huvudtiteln:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen
....................................... 10: 02
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst............................. 3,878:21
Nionde huvudtiteln:
E. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.........................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................
235: —
8,994,318: 4 9
86,275: 52
3,888: 28
— 50
3,402,043: 87
150: —
9,084,717: 74
19,078,501: 81
1,837,773: 74
— 44 —
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester..................................................................... 12,905: —
Diverse medel .................................................................. 1,926,597:8 7 1,939,502:87
Summa 35,342,689: 03
Skulder.
Kredit.
Balans från år 1921:
1,065,817: 92
Utgifter:
Riksstaten:
Andra huvudtiteln:
D. 30. Medikolegal besiktningar....................................
Femte huvudtiteln:
C. 1. Medicinalstyrelsen ........................... 336,793: 76
2. Övergångsstat ................................. 3,375: —
3. Medicinalstyrelsens verksamhet......... 29,031: 72
4. Personligt avlöningstillägg till en be
fattningshavare
hos medicinalstyrelsen
.................. 750: —
5. Statens bakteriologiska laboratorium... 233,021: 70
6. Upprätthållande av driften rid statens
bakteriologiska laboratorium ......... 12,849: 80
7. Statens rättskemiska laboratorium...... 18,616:01
8. Förstärkning av anslaget till statens
rättskemiska laboratorium ............ 4,061: 56
9. Statens farmaceutiska laboratorium ... 21,625:50
14. Flyttningsbidrag åt vissa provinsial
läkare.
........................................ 101:2 5
15. Omedelbart provisoriskt avhjälpande
av läkarbristen, särskilt i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län ... 14,583:33
16. Resestipendier åt förste provinsial
läkare
m. fl.................................. 4,500: —
17. Avlöning åt civila läkarstipendiater ... 10,416: 6 7
19. Hospitals underhåll ........................ 14,655,573: 43
20. Bidrag till befordringsavgifter för vissa
befattningshavare vid statens hospital
och asyler............................... 37,482: 6 2
21. Resestipendier åt vid statens hospital
och asyler anställda läkare............ 2,000: —
22. Nytt hospital vid Hälsingborg ......... 89,968: 79
23. Bostadshus för personal vid Uppsala
hospital och asyl ..._ .................. 172,893:10
24. Vattenreningsverk vid Östersunds hos
pital
.......................................... 56,498:59
25. Tillbyggnad av maskinhuset vid Stock
holms
hospital.............................. 20,512: 90
26. Inköp av visst markområde m. m. för
Härnösands hospital ..................... 22,100: —
27. Anstalter för obildbara sinnesslöa...... 462,559:12
28. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som
icke äro fallandesjuka .................. 657,773: 91
29. Epileptikeranstalter ........................ 108,544: 75
36. Resestipendier åt ordinarie läkare vid
länslasarett m. fl......................... 5,500: —
37. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska 24,044:02
38. Täckande av brist å anslaget till under
håll
av Järvsö sjukhus för spetälska 9,236: 29
2,425: —
45 —
C. 39. Bidrag till driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
.....................
41. Resestipendier åt läkare för studier i
tuberkulossjukvård ........................
42. De genom medel ur Konung Oscar II:s
jubileumsfond inrättade folksanatorierna
.........................................
43. Statsbidrag till dispensärverksamhet...
44. Behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten..............................
45. Radiumhemmets poliklinik ...............
46. Radiumhemmets klinik.....................
47. Resebidrag till vissa patienter vid
radiumhemmet..............................
48. Statsbidrag för uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemisjukhus......
49. Statsbidrag för driften av epidemisjuk
hus
.............................................
50. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock
holm,
Göteborg och Hälsingborg ...
51. Polikliniker vid vanföreanstalterna i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
52. Underhåll av skol- och uppfostrings
hem
för vanföra ...........................
53. Bidrag till resor för vanföra jämte
vårdare .......................................
54. De i Stockholm, Göteborg och Hälsing
borg
inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m...................
55. Eugeniahemmet .............................
56. Kostnader för allmän hälso- och sjuk
vård.
............................................
58. Statens skola för utbildning av distrikts
sköterskor
....................................
59. Stipendier för sjuksköterskor för genom
gående
av statens skola för utbildning
av distriktssköterskor.....................
62. Barnmorskeundervisningen och häm
ta
ördshusen .................................
63. Repetitionskurser för barnmorskor......
65. Skyddskoppympningen ..... ...............
66. Karantänsanstalten på Känsö ............
67. Skötsel av den å karantänsanstalten på
Känsö befintliga koloxidapparaten...
68. Bidrag till odling av frön för uppdra
gande
av medicinalväxter m. m.......
69. Svenska läkarsällskapet.....................
70. Resestipendier åt civila läkare .........
71. Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella hälso vårdsbyrån i Paris
P. 4. Ålderstillägg...................................
5. Rese- och traktamentspenningax .......
6. Kommittéer och utredningar genom sak
kunniga
.......................................
8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
9. Tryckningskostnader ........................
V. C. 19/1921. Nya paviljonger för oroliga
sjuka vid Säters och Västerviks hospital
.............................................
C. 20/1921. Bostadshus för hospitals
personal.
......................................
21/1921. Bostadshus för personal vid
Stockholms hospital .....................
37/1921. Radiumhemmets verksamhet
2,833,127: ‘25
750: —
700,000: —
380,131: 18
61,652: 2 7
11,250: —
24,423: —
22,256: 55
221,615: 18
562,878: —
160,137: —
15,000: —
95,430: 25
93,512: 45
166,646: sa
25,000: —
1,618,875: 23
8,030: 60
20,000: —
40,602: 19
14,642: 11
362,211: 05
10,691: 56
905: —
3,000: —
3,000: —
3,750: —
4,381: 25
31,162:16
59,939: 89
4,583: 58
79,300:7 9
35,308: 06
350,667: 4 7
141,118: 66
19,531: 94
8,750: —
— 46 —
VI. F. 13/1920. Nytt hospital å biskopsbo
stället
Sundby.............................. 535,925: 24
16/1920. Paviljonger för oroliga sjuka
vid Östersunds hospital.................. 244: is
18/1920. Bostadshus för personal vid
Härnösands hospital ..................... 10,365: 7 2
16/1919. Ny ekonomibyggnad vid Göteborgs
hospital.............................. 4,797:4 8
19/1919. Påhyggnadsarbeten vid Göteborgs
hospital ........................... 25;_
19/1916. Till stipendier för läkare, som
genomgå utbildningskurser i tuberku
lossjukvård
............................ 5,300: —
Åttonde huvudtiteln:
E. 61. Allmänna barnbördshuset i Stockholm .................
Nionde huvudtiteln:
D. 33. Förekommande och hämmande av smittosamma sjuk -
domar bland husdjuren.................. 375,076: 89
34. Karantänsanstalten i Haparanda förhusdiur.
........... 1,427:01
F. 4 a. Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Avlöningar m. m................... 43,729: 28
4 b. Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Uppehållande av anstaltens
verksamhet ............................... 97,793: 48
5. Kostnader för utövande av bakteriologisk
köttkontroll........................ 3,7o0: —
6 a. Länsveterinärer och veterinärstipen
o
diater......................................... 5,818:19
K. 1. Alderstillägg............................. 1,383:36
17. Rese- och traktamentspenningar......... 991: lo
20. Extra utgifter ............................... 963:11
D. 30/1921. Ändringsarbeten vid karantänsanstalten
i Haparanda för husdjur
............................................. 7,010: —
I. 7/1921. Kostnader för anordningar för
bakteriologisk köttkontroll ............ 1,104: 5 7
Tionde huvudtiteln:
C. 8. Läkarundersökning av sjöfolk ............
Elfte huvudtiteln:
A. 6. Bidrag till sjuksköterskors pensionering
Tilläggsstaten:
Femte huvudtiteln:
B. 1. Medicinalstyrelsens verksamhet ......... 2,000: —
5. Personligt lönetillägg åt f. d. karantäns
läkaren
vid karantänsanstalten på
Känsö, G. E. Hjortzberg ............... 125: —
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss perso
nal
inom den civila statsförvaltningen 40,322: 12
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst .............................. 4,074,979: 14
Y. B. 7/1921. Ombyggnad av bro vid Lunds
hospital och asyl ........................ 34,786: 50
10/1921. Eugeniahemmet................. 25,000: —
11/1921. Undervisningsmateriel m. m.
för barnmorskeundervisningen......... —:3l
Yl. D. 8/1920. Om- och tillbyggnad av Lunds
hospital och asyl.......................... 30,747: 25
Nionde huvudtiteln:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal nom den
civila statsförvaltningen ............... 7,232: 80
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst .............................. 41,997:63
25,765,332: 95
24,853: —
539,046: 99
39,884: -
7''800: — 26,379,341: 9 4
4,207,960: 32
49,230:4 8
— 47 —
Elfte huvudtiteln:
A. 1. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer ........................ 6,400: 88
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning .....................................................
Innestående i bank.................................................
Förskott................................................................
Inkomstrester.........................................................
Obligationer.........................................................
1,493,078: 64
228,518: 48
48,015: 85
42,153: 9 5
1.694,790: 6 8
Summa
Danviks hospital.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1921:
Inkomster.
Femte huvudtiteln:
Riksstaten:
C. 35. Lasaretts underhåll................................................ 3,670: —
Hyres- och arrendemedel m. m.............................................. 61,693: 50
Underhållsmedel..................................................................... 163,549: 8 6
Danvikspenningar, tolags- och rekognitionsmedel ..................... 85,188: 29
Intressemedel ........................................................................ 199,838: 21
Försäljningsmedel .................................................................. 14,333: 95
Diverse................................................................................. 12,632: 80
Okat värde å arrendehemman och övriga områden..................... 4,028,800: —
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester........................................................................ 12,877: 02
Diverse medel..................................................................... 4,204,996: 68
Övriga skulder .................................................................. 12,241:35
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avkortning av hemmansräntor och arrenden.............................. 2,627: 37
Avlöningar, understöd och livräntor ....................................... 127,857: 51
4,263,591: 08
56,474: 7 5
70,899: 7 9
3,506,563: 55
35,342,689: o 3
8,143,692: 7 7
4,569,706: 11
4,230,115: o 5
16,943,513: 93
4,114,466: 6 o
— 48 —
Utspisning ....................................................
Beklädnad och sängkläder ...................................
Bränsle, lyse, renhållning, sjukvård m. m...........
Anskaffning och underhåll av inventarier...........
Underhåll av egendomarna m. m.......................
Omkostnader för hospitalets hemman och skogar
Bidrag till Stockholms hospital.........................
Diverse...........................................................
130,294: 91
2,381: oi
48,912: 98
39,770: 56
23,743: 08
16,008: 36
14,000: —
13,311: 41 418,907: 22
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ................................................
Obligationer............................................................
Utlånta medel.........................................................
Fastigheter ............................................................
Förråd ..................................................................
Fordringar ............................................................
29,801: 4 9
4,843,097: 66
3,200: —
7,416,725: 33
9,546: 3 2
107,769: 31 12,410,140: ll
Summa 16,943,513: 93
Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
Debet
Ingående balans |
Likvider med |
Uttag å |
Utgående balans |
Summa |
|||||||||
Tillgångar |
Inkomster |
ämbetsverk och myndigheter |
giroräkning |
Skulder |
|||||||||
Överståthållar-ämbetet ....... |
28,347,423 |
03 |
78,326,845 |
35 |
1,516,355 |
78 |
911,880 |
45 |
3,352,152 |
78 |
112.454,657 |
39 |
|
i Stockholms |
län |
4,762,574 |
52 |
12,629,306 |
84 |
646,701 |
75 |
15,212,113 |
10 |
5,423,689 |
55 |
38,674,388 |
76 |
j Uppsala |
» |
1,657,274 |
08 |
5,302,839 |
77 |
285,128 |
85 |
11,367,710 |
95 |
2,512,293 |
37 |
21,125,247 |
02 |
| Södermanlands |
» |
272,652 |
78 |
5,365,577 |
24 |
342,056 |
07 |
11,868,661 |
2 7 |
2,713,796 |
8b |
20,562,744 |
24 |
Östergötlands |
» |
5,786,663 |
41 |
12,018,759 |
31 |
633,677 |
22 |
16,264,373 |
50 |
2,300,198 |
8b |
37,003,672 |
32 |
1 Jönköpings |
» |
149,665 |
89 |
6,209,844 |
05 |
309,806 |
11 |
12,083,320 |
2 1 |
2,344,570 |
36 |
21,097,206 |
62 |
i Kronobergs |
2,302,786 |
53 |
4,477,601 |
53 |
166,339 |
2 7 |
8,263,682 |
92 |
1,984,267 |
85 |
17,194,678 |
10 |
|
| Kalmar |
» |
349,267 |
70 |
5,183,067 |
07 |
307,532 |
19 |
12,751,330 |
10 |
3,172,795 |
— |
21.763,992 |
06 |
j Gotlands |
» |
841,252 |
02 |
1,532,668 |
44 |
161,955 |
72 |
3,143,090 |
56 |
516,954 |
97 |
6,195,921 |
71 |
i Blekinge |
» |
1,896,471 |
80 |
5,510,675 |
— |
112,852 |
44 |
6,210,863 |
83 |
2,037,532 |
44 |
15,768,395 |
51 |
j Kristianstads |
y> |
3,536,400 |
37 |
13,170,159 |
24 |
265,799 |
07 |
11,237,768 |
35 |
2,817,500 |
27 |
31,027,627 |
30 |
j Malmöhus |
» |
9,716,366 |
02 |
43,441,113 |
92 |
1,898,098 |
3S |
30,076,571 |
53 |
6,288,668 |
26 |
91,420,818 |
11 |
j Hallands |
» |
1,121,646 |
14 |
4,000,861 |
08 |
206,193 |
25 |
7,552,393 |
43 |
1,393,383 |
9 5 |
14,274,477 |
85 |
Göteborgs och |
» |
13,681,218 |
45 |
38,036,479 |
36 |
1,850,591 |
64 |
57,341,443 |
79 |
2,329,393 |
02 |
113,239,126 |
2 6 |
Alvsborgs |
» |
3,952,521 |
01 |
8,632,998 |
55 |
402,073 |
49 |
14,857,165 |
87 |
1,961,209 |
lb |
29,805,968 |
10 |
Skaraborgs |
» |
3,260,794 |
57 |
8,688,984 |
64 |
685,422 |
17 |
13,324,183 |
64 |
3,472,993 |
06 |
29,432,378 |
08! |
"Värmlands |
» |
4,391,351 |
— |
9,134,028 |
97 |
428,880 |
94 |
14,788,364 |
01 |
2,493,544 |
41 |
31,236,169 |
33 j |
Örebro |
» |
3,548,520 |
57 |
7,267,354 |
08 |
382,262 |
44 |
12,527,462 |
23 |
1,811,444 |
17 |
25,537,043 |
49 |
V ästmanlands |
» |
4,513,163 |
50 |
4,843,330 |
11 |
566,783 |
48 |
10,273,786 |
48 |
2,283,437 |
12 |
22,480,500 |
69 |
Kopparbergs |
» |
5,202,266 |
39 |
5,114,071 |
06 |
445,086 |
45 |
17,005,825 |
35 |
2,364,151 |
46 |
30,131,400 |
71 |
Gävleborg |
» |
3,811,100 13 |
10,689,092 |
31 |
606,000 |
83 |
15,321,428 |
34 |
4,122,676 |
3 4 |
34,550,297195 |
||
V ästemorrlands |
» |
4,148,183 |
52 |
5,459,362 |
07 |
733,034 |
06 |
16,660,17612 6 |
4,442,201 |
14 |
31,442,957 |
05 |
|
J ämtlands |
» |
2,009,292 |
79 |
2,032,030 |
96 |
418,015 |
61 |
10,141,613 88 |
2,883,832 |
2 4 |
17,184,784 |
95 |
|
Västerbottens |
» |
3,317,201 |
76 |
4,354,748 |
12 |
133,568 |
75 |
28,628,539 8 9 |
2,320,891 |
47 |
38,754,949 |
99 |
|
Norrbottens |
» |
4,464,797 |
02 |
5,212,440 |
03 |
120,029[ 06 |
16,988,36610 9 |
4,075,508156 |
30,861,140 |
76 |
|||
Summa! 117,040,855 |
— |
306,634,239 l o 113,624,248 o 2 |
374,802,115 18 |
71,419,08617 61883,520,544 3 5 |
4 — Rev.-berätlelsc ang statsverket för år 1932. II.
Overståthållarämbetet och
K r |
e- |
||||||||
Ingående |
Likvider med |
Insättningar |
|||||||
särskilda |
å statsverkets |
||||||||
ämbetsverk och |
giroräkning |
||||||||
Skulder |
myndigheter |
i riksbanken |
|||||||
Överståthållar- |
|||||||||
ämbetet....... |
3,746,153 |
21 |
12,316,148 78 |
10,340 |
42 |
74,954,550 |
66 |
||
Stockholms |
län |
5,898,567 |
OS |
10,712,640 |
05 |
595,387 |
22 |
17,461,492 |
24 |
Uppsala |
2,872,266 |
96 |
8,612,855 |
61 |
380,817 |
53 |
7,757,059 |
60 |
|
Södermanlands |
4.496,742 |
15 |
5,239,455 |
39 |
520,044 |
48 |
10,121,575 |
37 |
|
Östergötlands |
» |
2,601,304 |
67 |
12,983,151 |
69 |
752,495 |
41 |
16,110,105 |
29 |
Jönköpings |
» |
2,24.3,396 |
52 |
8,963,868 |
29 |
648,402 |
41 |
9,137,285 |
93 |
Kronobergs |
2,461,826 |
82 |
6,856,078 |
08 |
486,794 |
22 |
5,394,667 |
63 |
|
Kalmar |
3,585,680 |
18 |
8,419,241 |
95 |
769,448 |
— |
8.778,878 |
15 |
|
Gotlands |
664,564 |
36 |
2,608,123 |
21 |
347,476 |
5 7 |
1,994,385 |
09 |
|
Blekinge |
» |
1,739,067 |
33 |
6,502,449 |
82 |
603,074 |
17 |
5,888,587 |
20 |
Kristianstads |
» |
3,542,555 |
52 |
9,258,953 |
30 |
500,173 |
54 |
14.681,510 |
11 |
Malmöhus |
7,548,560 |
92 |
28,047,203 |
95 |
837,686 |
25 |
48,335,818 |
82 |
|
Hallands |
» |
1,660,808 |
67 |
4,540,522 |
09 |
621,554 |
26 |
6,675,120 |
29 |
Göteborgs och |
|||||||||
Bohus |
» |
4,258,031 |
48 |
55,193,775 |
07 |
1,451,601 |
47 |
46,088,408 |
07 |
Alvsborgs |
» |
2,445,690 |
95 |
10,594,051 |
36 |
686,654 |
06 |
12,379,413 |
21 |
Skaraborgs |
» |
4,151,830 |
57 |
9,462,938 |
3 4 |
803,976 |
61 |
12,135,866 |
56 |
Värmlands |
» |
2,601,628 |
72 |
12,982,853 |
69 |
895,272 |
71 |
11,143,043 |
59 |
Örebro |
» |
2,437.595 |
41 |
11,985,400 |
42 |
305,884 |
07 |
10,478,290 |
45 |
Västmanlands |
» |
4,290,236 |
73 |
7,384,686 |
96 |
735,640 |
99 |
7,736,378 |
20 |
Kopparbergs |
2,905,264 |
19 |
10,539,885 |
38 |
718,546 |
79 |
11,896,026 |
05 |
|
Gävleborgs |
» |
5,038,082 |
76 |
15,125,624 |
80 |
721,166 |
37 |
12,184,479 |
34 |
Västemorrlands |
» |
4,776,997 |
88 |
8,391,207 |
60 |
1,357,62! |
70 |
13,521,098 |
79 |
Jämtlands |
» |
3,444,753 |
25 |
4,346,833 |
73 |
1,032,528 |
98 |
6,511,166 |
2 5 |
Västerbottens |
» |
2,412,298 |
4 l |
20,413,833 |
54 |
628,563 |
85 |
12,492,731 |
99 |
Norrbottens |
» |
4,390,824 |
— |
11,044,530 |
84 |
2,223,511 |
68 |
9,941,900 |
71 |
Summa |
86,214,728 7 4 |
302,526,31318 9 |
18,634,663 |
7«| 393,799,839 |
59 |
länsstyrelserna (forts ).
d i t. |
Summa |
||||||||||
Kontant behållning |
Utgående |
balans fö |
r |
tillgångar |
|||||||
Förskott |
Inkomst- rester |
Fordringar |
Summa |
||||||||
4,308,012 |
98 |
1,126 |
15 |
15,885,724 |
46 |
1,232,600 |
7 8 |
21,427,464 |
37 |
112.454,657 |
39 |
125,704 |
18 |
3,116,337 |
3 7 |
747,507 |
2 6 |
16,753 |
36 |
4,006,302 |
1 7 |
38,674,388 |
76 |
8,024 |
96 |
1,485,949 |
3 6 |
8,273 |
— |
— |
— |
1,502,247 |
3 2 |
21,125,247 |
02 |
86,407 |
74 |
58,359 |
26 |
40,159 |
86 |
— |
— |
184,926 |
85 |
20,562,744 |
24 |
123,936 |
35 |
2,639,149 |
54 |
1,792,587 |
6 7 |
941 |
70 |
4,556,615 |
2»i |
37,003,67g |
3 2 |
68,688 |
84 |
21,205 |
76 |
14,358 |
87 |
— |
— |
104,253 |
47 |
21,097,206 |
62 |
63,504 |
92 |
1,857,659 |
0 9 |
74,147 |
34 |
— |
— |
1,995,311 |
3 5 |
17,194,678 |
10 |
85,715 |
13 |
94,418 |
17 |
30,610 |
48 |
— |
— |
210,743 |
78 |
21,763,992 |
06 |
82,162 |
56 |
494,626 |
7 1 |
1,173 |
— |
3,410 |
21 |
581 372 |
48 |
6,195,925 |
71 |
38,421 |
65 |
996,795 |
34 |
— |
— |
— |
— |
1,035,216 |
99 |
15,768,395 |
51 |
26,498 |
70 |
2,992,313 |
49 |
25,622 |
64 |
— |
— |
3,044,434 |
83 |
31,027,627 |
3 0 |
321,696 |
57 |
5,639,469 |
35 |
690,382 |
25 |
— |
— |
6,651,548 |
17 |
91,420,818 |
11 |
34,203 |
90 |
657,064 |
86 |
85,203 |
7e |
— |
— |
776,472 |
54 |
14,274,477 |
85 |
44,146 |
20 |
4,540,954 |
12 |
1,611,190 |
82 |
51,019 |
03 |
6,247.310 |
17 |
113,239,126 |
26 |
38,721 |
59 |
3,640,221 |
08 |
21,214 |
60 |
1 |
25 |
3,700,158 |
52 |
29,805,968 |
10 |
113,097 |
20 |
2,764,624 |
93 |
— |
- |
43 |
8 7 |
2,877,766 |
— |
29,432,378 |
08 |
93,152 |
49 |
3,407,830 |
62 |
106,693 |
02 |
5,694 |
49 |
3,613,370 |
62 |
31,236,169 |
33 |
58,213 |
60 |
238,875 |
63 |
32,068 |
91 |
715 |
-- |
329,873 |
14 |
25,537,043 |
49 |
99,962 |
95 |
2,090,038 |
62 |
143,556 |
24 |
— |
— |
2,333,557 |
8 1 |
22,480,500 |
69 |
23,486 |
73 |
4,019,854 |
81 |
28,336 |
7H |
— |
— |
4,071,678 |
30 |
30,131,400 |
71 |
73,902 |
12 |
1,371,874 |
17 |
22,739 |
31 |
12,429 |
08 |
1,480,944 |
34.550,297 |
95 |
|
94,864 |
15 |
3,148.624 |
38 |
96,221 |
8y |
56,320 |
66 |
3,396,031 |
08 |
31,442,957 |
06 |
18,195 |
10 |
2,082,892 |
16 |
48,415 |
48 |
— |
- |
2,149,502 |
74 |
17,484,784 |
95 |
164,708 |
63 |
2,618.690 |
55 |
24,113 |
02 |
10 |
— |
2,907,522 |
20 |
38,754,949 |
99 |
50,249 |
99 |
3,093,756 |
73 |
96,242 |
6 4 |
20,124 |
1 7 |
3,260,373 |
5:- |
30,861,140 |
76 |
6,245,679 |
23 |
53,072,712j24 |
21,626,543|30 |
1,400,063|60 |
82,344,99813 7 |
883,520,544 |
35 |
— 52 —
Statens byggnadsbyrå.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................. 7,720: 44
Inkomster:
Femte huvudtiteln:
Eiksstaten:
F. 1. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader,
reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt utgå 65,000: —
Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond .................................... 6 000:_
Försäljningsmedel ................................................................II.""".''" 2|66ol 20 63,6fi0: 2 0
, Summa 71,380:6 4
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar .......................................................................
Granskning av ritningar......................................................
Lokalhyra, värme, lyse och städning ....................................
Tryckningskostnader m. m....................................................
Kostnader för utarbetande och mångfaldigande av typritningar
Anordnande av en byggnadsutställning.................................
Balans till år 1923.
Tillgångar:
Kassabehållning......................................................
Innestående i bank ................................................
29,915: 85
10,483: 21
3,600: —
2,298: 96
12,049: 33
6.000= ~ 64,347: 35
6,500: ~ 7,033:2 9
Summa 71,380: 64
— 53 —
SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.
Debet
(Leverering! „
från stats-l ^>"
! kontoret
börd
Skuld
till år
1923
Kredit
Skuld
från år
1921
Utgifter ''Tf
till stats
-
| Levere
j rering
till stati
I kontoret
Summa
Sjätte huvudtitelns anslag:
Kiksstaten:
A. 1. Departementschefen...
2. Overgångsavlöningför
departementschefen..
3. Departementets avdel
ning
av Kungl. Maj:ts
kansli.....................
4. Departementets verksamhet
...............
E. 7. Alderstillägg............
12. Skrivmaterialier och
expenser, ved m. m.
Tilläggsstaten:
C. 3. Tillfällig löneförbättring
för viss personal
inom den civila statsförvaltningen
.........
4. Dyrtidstillägg .........
2,000
186,081
28,364
308
76,500
883
82,500
1 _ |
24,000 |
1 |
24,000 |
|||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
- |
2,000 |
— |
|
17 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
185,881 |
15 |
200 |
02 |
186,081 |
17 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28,364 |
_ |
_ |
_ |
28,364 |
|
34 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
308 |
34 |
— |
— |
308 |
34 |
— |
803 |
97 |
228 |
61 |
15,705 |
40 |
61,827 |
18 |
— |
— |
77,532 |
58 |
31 |
883 |
31 |
883 |
31 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
82,313 |
55 |
186 |
45 |
82,500 |
— |
||
8 2 803 |
97|228|6i|l5,705)40 |
385,577 |
63 |
386 |
4?| |
401,669 |
40 |
— 54 —
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar .....................................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. IV. Diverse inkomster..................................................... 57: 26
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Riksstaten:
Sjätte huvudtiteln:
B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ......... 600: —
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg
och
vattenbyggnadsstyrelsen ............... 2,248: 85
6. Expenser för allmänna arbeten............... 175:2 5
8. Vägundersökningar .............................. 8,334: 06
13. Anläggning eller förbättring av vägar ... 9,184: 6 8
14. Anläggning av enklare vägar................. 107,141: 10
15. Anläggning av enklare väg mellan Parka
joki
och Muonionalusta i Norbottens län 700: —
16. Anläggning av ödebygdsvägari Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorr
lands
län......... 26,470: —
23. Utförande av vissa fiskehamnar ............ 203,449: 58
24. Utförande av vissa hamnförbättringar i de
norrländska kustlänen och Uppsala län 40: —
26. Understödjande av mindre fiskehamnsbygg
nader
................................. 35,050: —
Tilläggsstaten:
Femte huvudtiteln:
A. 4. b/1921. Bekämpande av arbetslösheten och
lindrande av nöd, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel..................... 100,002: 9 o
Sjätte huvudtiteln:
C. 4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ................................................14:08 493,410: —
Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond .............................. 140: —
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken............................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester ........................................................................ 156: 2 5
Diverse medel ..................................................................... 19,088:6 7
Summa
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder......................................................................
Utgifter:
Riksstaten:
Femte huvudtiteln:
I. 7/1918. Täckande av kostnader för arbetslöshetens bekämpande
.........................................................
Sjätte huvudtiteln:
B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen...........................
4,000: —
159,441: 64
1,703,624: 52
493,607: 2 6
12,458,825:17
31,074: 41
19,244: 92
14,706,376: 28
23,614: 64
— 55 —
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vatten
byggnadsstyrelsen
............................................
3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distrikttjänstemän
4. Förstärkning av anslaget till väg- och vattenbygg
nadsstyrelsens
distrikttjänstemän .......................
5. Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnads
kåren
............................................................
(i. Expenser för allmänna arbeten ..............................
8. Vägundersökningar................................................
11. Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.
12. Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader m. m............................
13. Anläggning eller förbättring av vägar m. m.............
14. Anläggning av enklare vägar.................................
15. Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och
Muonionalusta i Norrbottens län ........................
16. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster
bottens,
Jämtlands och Västernorrlands län .........
18. Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobygg
nads-
m. fl. företag ..........................................
19. Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Sluss
fors
..................................................................
22. Förbättring av Visby hamn....................................
23. Utförande av vissa fiskehamnar.............. ...............
24. Utförande av vissa hamnförbättringar i de norrländska
kustlänen och Uppsala län .................................
25. Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsbyggnader
26. Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader......
E. 7. Ålderstillägg.........................................................
8. Rese- och traktamentspenningar..............................
13. Tryckningskostnader............................................
Tilläggsstaten:
Femte huvudtiteln:
A. 4 b. Bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel
Sjätte huvudtiteln:
A. 1. Merkostnader för istån dsättande av Sandvikens hamn
på Oland .........................................................
C. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen ....................................
4. Dyrtidstillägg ........................................................
A. 6/1921. Rätning av Edstabäcken .................................
C. 3/1919. Sandvikens hamn på Oland ..............................
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
H. 2/1919. Underhåll och vård av de s. k. Drottningholms
broarna
......................................................
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ..................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................
59,052: 15
29,737: so
4,500: —
1,250:—
94,413: 94
56,004: 78
13,815: 83
1,290,256: —
5,894,091: 0 7
1,108,400: —
255,420: 7 5
754,745: 65
754,800: —
300,000: —
375,000: —
1,876,934: 17
135,818: 20
4,797: 05
277,583: 81
758: 3 3
3,727: 51
1,476: 20
643:40
101,044: 20
9,167: 72
152,490: 14
8,933: —
108,000: —
21,305: oo 13,857,608: 25
............. 83,616:28
............. 61,483: 6 9
Tillgångar:
Förskott
Balans till år 1923:
.......... 680,053:4 7
Summa 14,706,376: 2 8
56 —
Byggnadsstyrelsen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ............................................................................................. 467,107: 41
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A IY. Diverse inkomster................................................. 5,390: 7 8
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Riksstaten:
Andra huvudtiteln:
Gr. 4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 285: 7 7
Sjätte huvudtiteln:
D. 1. Byggnadsstyrelsen ........................... 110: 74
7. Byggnader och reparationer ............... 505,766: 05
13. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska
huset i Stockholm........................... 25,000: —
15. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i
Karlstad m. m............................... 150: —
E. 12. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 1,574: 65
D. 11/1921. Påbyggnad av fastigheterna Engel
brektsgatan
nr 5 och 7 i Stockholm
m. m............................ 22,681: 58
13/1921, Om- och påbyggnad av landsstats
huset
i Luleå ........................ 1,000: —
15/1921. Inlösen av tomten nr 3 i kvarteret
Murmästaren samt för uppförande
å denna tomt och i kvarteret Kandidaten
av byggnader för inrymmande
av i huvudstaden förlagda
ämbetsverk och statsinstitutioner 1,142:21
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
G. 3/1916. Reparation av Riddarholmskyrkan 13,990:7 8
Sjunde huvudtiteln:
D. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 353: 01
Åttonde huvudtiteln:
I. 7/1921. Nya byggnader för folkskolesemi
nariet
i Karlstad ..................... 240: 84
9/1921. Ombyggnads- och inredningsarbeten
för folkskoleseminariet i Stockholm
....................................... 1,698: 4 5
13/1921. Ekonomibyggnad m. m. för statens
småskoleseminarium i Murjek ... 1,100: —
78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för
blinda med komplicerat lyte...... 21,684:10
Nionde huvudtiteln:
K. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 168: —
Tionde huvudtiteln:
F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 521:20
Tilläggsstaten:
Fjärde huvudtiteln:
G. 5/1919. Merkostnader för vissa ändringsar
beten
vid Garnisonssjukhuset i
Stockholm................................. 127,508: 81
Sjätte huvudtiteln:
B. 1. Täckande av motsedd brist å reservationsanslaget
till byggnader och reparationer 3,043: 3 9
2. Förbättrande av grunden under vissa delar
av Stockholms slott........................... 63: 80
- 57
C. 4. Dyrtidstillttgg åt befattningshavare i statens
tjänst....................................... 252: o 4
B. 4/1921. Täckande av merkostnader å vissa
pågående byggnadsföretag ......... 8,269: a 4
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
F. 7/1920. Merkostnad för ordnande av övre
Bernadottska gravkoret i Riddar
hoimskyrkan.
.......................... 1,245: 52
H. 7/1918. Tillfällig avlöningsförbättring åt
vissa vaktmästare .................. 50. —
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.........
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
737,899: 73
743,290: 51
9,619,738: i»
751,734: 40
Balans till år 1923
Skulder:
Diverse medel
Övriga skulder
Summa 11,980,043: 66
371,171: 4»
27,001:66 398,173:15
Kredit.
Skulder.........
Balans från år 1921:
459,981: 62
Utgifter:
Riksstaten:
Andra huvudtiteln:
G. 4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 4,322: ss
Fjärde huvudtiteln:
2. C. 9. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m....... 1,346: 32
3. C. 3. Skrivmaterialier och expenser m. m...................... 2,398: 26
D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. 1,071:22
Femte huvudtiteln:
T. 8. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 51: 55
Sjätte huvudtiteln:
D. 1. Byggnadsstyrelsen............................................... 244,518:02
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen 90,000: —
3. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader 8,609:73
4. Lokaler för vissa byggnadstyrelsens byråer m. m. ... 21,500: —
7. Byggnader oeh reparationer ................................. 928,250: 96
8. Yttre restaurering av Stockholms slott .................. 49,550: 95
9. Uppmätningar av Stockholms slott m. m................ 4,169: 25
10. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grön
landet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna... 1,581,177: 48
11. Värmeledning i kammarrättens hus ........................ 36,940: 35
13. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i
Stockholm......................................................... 226,405: 31
14. Nytt landsstatshus i Göteborg ............................ 429,732: 09
15. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. 27,875:6 5
16. Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar ............... 43,292: 23
17. Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping ............ 62,743:02
E. 7. Ålderstillägg......................................................... 1,800: —
8. Rese- och traktamentspenningar ............................. 28,042: 99
10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ...... 14,945: 26
11. Extrautgifter................................. 3,257: —
12. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 65,947: 42
13. Tryckningskostnader............................................ 7,085: 95
D. 8/1921. Förstärkning av grunden under vissa delar av
Stockholms slott ....................................... 24,758: 7 5
11/1921. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr
5 och 7 i Stockholm m. m......................... 172,914: 62
13/1921. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå 103,263: 3 7
- 58 —
D. 14/1921. Befrämjande av brandsäkerheten inom kammar
kollegii
första arkivkontors lokaler............... 16,311: 65
15/1921. Inlösen av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren
samt för uppförande å denna tomt och i kvarteret
Kandidaten av byggnader för inrymmande
av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner
............................................. 1,134,778:. 08
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
B. 27/1918. Bygguadsstatistik ....................................... 903: 09
Gr. 3/1916. Reparation av Kiddarholmskyrkan ............... 46,802: 54
Till underhåll och reparation av publika byggnader......... 1,156: 89
Sjunde huvudtiteln:
D. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 5,249: 15
21. Extrautgifter...................................................... 1,863:30
Åttonde huvudtiteln:
E. 37. Byggnad för rättsmedicinska institutionen vid Karo
linska
mediko-kirurgiska institutet .................... 66,231: 85
62. Inköp av tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm
............................................................... 333,000: —
I. 8. Byggnader för dubbelseminarium i Umeå .............. 212,469: 91
71. Asylbyggnad vid vårdanstalten för blinda med komplicerat
lyte ......................................................... 148,617: 50
N. 4. Extra utgifter ..................................................... 11,535: 75
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 2,778: 88
B. 17/1921. Anordning och uppställning av vissa samlingar
inom nationalmuseibyggnaden .................... 3,809: 64
I. 7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet i Karlstad 613,716:51
9/1921. Ombyggnads- och inredningsarbeten för folkskole
seminariet
i Stockholm m. m...................... 62,662: 0 5
13/1921. Ekonomibyggnad m. m. för statens småskolese
minarium
i Murjek ................................. 24,377: 58
14/1921. Vissa planerings- och planteringsarbeten vid
statens småskoleseminarium i Murjek............ 2,950: —
65/1921. Reparationer å institutets och förskolans för
blinda å Tomteboda byggnader..................... 28,874: 7 7
71/1921. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda ........................................... 57,891: 70
78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för blinda med
komplicerat lyte......................................... 613,601:85
F. 35/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folkskole
seminaciet
i Luleå....................................... 108: 55
B. 19/1919. Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader 50,520:2 5
F. 38/1919. Ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet
i Lund..................................................... 3,295: 88
40/1918. Ytterligare anslag till folkskoleseminariets i Lund
nybyggnad ............................................. 3,436: 2 o
39/1915. Till uppförande av gymnastikbyggnad m. m. för
folkskoleseminariet i Strängnäs..................... 3,100: —
Till uppförande av nya byggnader för allmänna barnbörds
huset
i Stockholm m. m..................................... 5,403: 26
» iståndsättande av Södra Råda ödekyrka ................... 883: 30
Nionde huvudtiteln:
K. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ............... 3,087: 74
Tionde huvudtiteln:
F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 8,028: 12
Oförutsedda utgifter............................................................ 60,000: —
Tilläggsstaten:
Sjätte huvudtiteln:
B. 1. Täckande av motsedd brist å reservationsanslaget till
byggnader och reparationer ................................. 289,225: 64
2. Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms
slott......................................................... 167,249: 44
C. 4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 111,759:7 3
B. 3/1921. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader
och reparationer ....................... 69,750: 92
— 59
B. 4/1921. Täckande av merkostnader å vissa pågående byggnadsföretag
................................................ 58,475: 7 o
5/1921. Tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om ny
byggnad
för Kungl. Maj:ts kansli .................. 60,521: 71
6/1921. Inredande till tjäustelokaler av vinden i gamla
riksdagshuset ............................................. 71,872: 5 o
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
F. 3/1920. Merkostnad för vissa ombyggnads- och inredningsarbeten
inom Västerås slott............... 120,000: —
4/1920. Undersökningsarbeten å Malmöhus slott m. m. 401: 15
7/1920. Merkostnad för ordnande av övre Bernadottska
gravkoret i Biddarholmskyrkan................ 10,367:80
11/1920. Inrednings- och reparationsarbeten i för statsdepartement
m. fl. statsinstitutioner avsedda
lokaler .................................................. 56,851: 08
13/1920. Inlösen av patent- och registreringsverkets fastighet
nr 6 i kvarteret Rännilen i Stockholm
m. m....................................... 9,197:27
11/1919. Merkostnader för pågående byggnadsföretag
m. m................................................... 26,570: S5
3. e/1918. Beredande av arkiv och ämbetslokaler i fastig -
heten nr 1 i kvarteret Sjöhästen m. m.: Utförande
av vissa ändringsarbeten inom kansli
-
huset...................................................... 6,704: 0 7
10/1918. Utvidgnings- och förbättringsarbeten m. m. vid
landsstatshuset i Falun .......................... 5,188: 01
12/1918. Utvidgning av länsstyrelsens i Västmanlands
t län ämbetslokaler i Västerås slott m. m. ... 29,874: 31
13/1918. Återställande av Västerås slotts forna rikssal
till sessionssal för länsstyrelsen i Västmanlands
län m. m................................. 80,000: —
14/1918. Inredande i Västerås slott av lokaler för Västmanlands
läns-lantmäterikontor m. m....... 31,646:8 8
Åttonde huvudtiteln:
C. 3. Dagkontrollant vid restaureringsarbetena i Värnhems
klosterkyrka ...................................................... 3,000:
4. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad m. m........................................... 39,759: 26
B. 6/1919. Ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden........ 17,789: 75 8,979,721:64
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken............................-....... 2,193,5o9: 55
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................ 44,266:61
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ............................................................ 24,079: 90
Förskott ........................................................................... 166,430: 05
Utlånta medel.................................................................... 109,986:29
Fordringar ........................................................................
Aktier .............................................................................. 2,015: — 302,514:2 4
Summa 11,980,043: 66
— 60 —
SJUNDE HUVUDTITELN.
Finansdepartementet.
Debet |
Kredit |
Summa |
|||||||||
Behållning |
Leverering |
Skald till år 1923 |
Skuld från år 1921 |
Utgifter |
|||||||
i |
l 24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
24,000 |
_ |
||
— |
— |
2,000 |
- |
— |
- |
— |
— |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
— |
— |
235,938 |
— |
493 |
62 |
— |
— |
236,431 |
62 |
236,431 |
62 |
— |
12,696 |
— |
— |
— |
— |
12,696 |
— |
12,696 |
— |
||
— |
4,350 |
— |
_ |
— |
_ |
4,350 |
_ |
4,350 |
|||
— |
— |
75,000 |
— |
9,711 |
42 |
16,781 |
06 |
67,930 |
36 |
84,711 |
42 |
7,495 |
08 |
23,000 |
1,488 |
67 |
— |
31,983 |
75 |
31,983 |
75 |
||
-1 |
92,500 |
-1 |
150 |
08 |
263 |
69 |
92,386| |
39 |
92,650 |
08 |
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
A. 1. Departementschefen.
2. Overgångsavlöning
för departementschefen
...............
3. Departementets av
delning
av Kungl.
Maj:ts kansli........
4. Departementets verk
samhet
..............
5. Biträde inom departe
mentet
vid beredning
av ärenden rörande
bank- och
fondväsendet m. m
D. 18. Skrivmateiialier och
expenser, ved m. m.
19. Tryckningskostnader
Tilläggsstaten:
C. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens
tjänst .........
Sägerj 7,495los| 469,484|—| 11,843|79| 17,044|75| 471,778|l2| 488,822|s7
61
Kammarkollegium.
Debet
Behållning
från
år 1921
Upp börd -
Leverering
från statskontoret
-
Kredit
Leverering) BehållUtgifter
till stats- Ining till
kontoret jår 1923
Summa
Andra huvudtiteln: G. 7. Jordregister för lands-bygden ............... |
11,562 |
1 86 |
11,562 |
86 |
1 |
11,562 |
86 |
|||||||
Femte huvudtiteln: F. 6. Kommittéer och ut-redningar genom |
6,229 |
8 4 |
6,229 |
84 |
6,229 |
84: |
||||||||
Sjunde huvudtiteln: B. 1. Kammarkollegium... |
266,500 |
39 |
266,490 |
52 |
9 |
87 |
266,500 |
3 9 |
||||||
2. Förstärkning av ar-betskrafterna hos |
125,000 |
113,987 |
61 |
11,012 |
39 |
125,000 |
||||||||
D. 18. Skrivmaterialier och |
530 |
92 |
6 |
2 5 |
41,000 |
41,048 |
48 |
488 |
69 |
41.537 |
17 |
|||
Tilläggsstaten: C. 3. Dyrtidstillägg åt be-fattningshavare i |
131.816 |
68 |
131,816 |
68 |
131,816 |
68 |
||||||||
Åttonde huvudtiteln: C. 11. Utredning rörande |
37,325 |
26 |
37.325 |
26 |
37,325 |
26 |
||||||||
JN. 5. Kommittéer och ut-redningar genom |
— |
3,382 |
6 5 |
3,382 |
65 |
3,382 |
65 |
|||||||
Summa |
530| 9 2 |
6| 25 |
622,817|68 |
611,843 |
901 |
11,012|89 |
498i 5 ö| |
623,354|s5 |
Statskontoret.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1921:
445,128,952: 74
Inkomster:
Statsmedel..................................................................... 249,260,477: 35
Fonden för statens aktier ................................................ 13,952,638: 0 2
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............... 104,893:40
Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare
................................................................... 75,822: 8 o
Vattenkraftslånefonden ................................................... 91,121: 20
Odlingslånefonden ........................................................ 588,979: 72
— 62 —
Egnahemslånefonden .............. 3,317,546:14
Fiskerilånefonden............................................................ 102,471:53
Dräneringsfonden........................................................... 2,732: 64
Norrländska nyodlingsfonden ......................................... 19,351: 20
Jordförmedlingsfonden ................................................... 26,524: 69
Lånefonden för inköp av ädla avelston.............................. 68:12
Täckdikningslånefonden................................................. 22,590: 8 7
Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 3,021: 39
Norrländska andelsmejerifonden ....................................... 4,537: 50
Kraftledningslånefonden................................................... 307,782: 64
Gödselvårdslånefonden .......................... ........................ 33,172:08
Lånefonden för mindre linberedningsanstalter.................... 6,319: 92
Norrbottens nybyggeslånefond......................................... 548: 01
Kolonisternas kreaturslånefond.......................................... 838: 14
Hantverkslånefonden ...................................................... 11,886: 2 2
Rederilånefonden ............................................................ 629,024: 65
Torvindnstrilånefonden ................................................... 199,376: 29
Statsverkets fond av rnsdrycksmedel................................ 551,048: 61
Värnskattefonden ... ...................................................... 3,750:6 8
Andel i riksbankens vinst för år 1920 .............................. 3,500,000: —
Andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för år 1921 10,215,749: 55
Uttag och remisser .............................................................................
Balans till år 1923:
Skulder:
Overleverering ............................................................ 310,248: —
Utgiftsrester ............................................................... 122,780: 05
Diverse medel ............................................................ 136,177,090: 96
Myndigheters skulder till andrå myndigheter.................. 12,193,048: 44
Övriga skulder ............................................................ 80,157,229: 46
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921
Statsmedel
Avlcortningar och restitutioner
Utgifter
Statsmedel.......................................................
Odlingslånef onden ..........................................
Egnahemslånefonden .......................................
Dräneringsfonden .............................................
Lånefonden för inköp av ädla avelston...............
Gödselvårdslånefonden ...................................
Hantverkslånefonden .......................................
Torvindustrilånefonden ....................................
Statsverkets fond av rusdrycksmedel..................
Värnskattefonden.............................................
Insättningar och remisser ..................................
242,880,218: 93
14,928: 8 7
374,460: 81
2,500: —
531: 68
19: —
85: 90
76: 68
159,851: 84
6,024: 49
Balans till år 1923
Tillgångar:
Innestående i riksgäldskontoret ..............................
Förskott ...............................................................
Fastigheter............................................................
Utlånta medel ......................................................
Övriga fordringar...................................................
Aktier ..................................................................
230,000,000: —
1,307,844: 64
3,497,000: —
317,015,101: 85
55,029,915: 41
121,016,666: 6 7
Summa
283,032,302: o 6
1,134,008,882: 59
228,960,396: 91
2,091,125,534: 30
214,212,645: 9 o
2,553,704: 7 3
243,438,697: 7 0
903,053,957: 4 o
727,866,528: 57
2,091,125,534: 8 0
— 63 -
Mynt- och justeringsverket.
Debet.
Balans från år 1921.
Tillgångar................................................................................................ 3,359,711:54
Inkomster
Egentliga statsinkomster:
A. 11. 4. Inkomst av myntning och justering
7. Kontrollstämpelmedel ..................
Yl. Diverse inkomster...........................
275,780: 17
293,056: 99
17: 68 568,854:
79
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 4. Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader....................................... 11,423: 18
Uppdebiteras ökat värde å fastigheter.......................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..
580,277: 9 7
42,737: 80
2,022: —
Balans till år 1923
Skulder:
Overleverering........................................................
Utgiftsrester...........................................................
4: 44
5,630:73 5,635: 17
Summa 3,990,383: 98
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ......1........................................................................................... 6,822:3»
Utgifter:
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 4. Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade
kostnader........................................................... 540,015: 10
Tilläggsstaten:
A. 1. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket ............ 65,005: 63
605,020: 73
Leverering:
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:
Kontrollstämpelmedel............................................................ 231,426: 5 7
Bötesmedel ....................................................................... 17: 63
Pensionsavgifter .................................................................. 2,022: - 233,466: 20
Balans till år 1923
Tillgångar:
Kassabehållning ....................................................
Utväxlingskassan....................................................
Innestående i bank.................................................
Fastigheter ..........................................................
Inventarier.............................................................
Metaller...............................................................
Bränsle och materialförråd .....................................
Inkomstrester .......................................................
Fordringar.............................................................
4,076: 50
374,574: 9 6
1,603,162: 69
181,744: 86
75,000: —
806,614: 22
13,223: —
74,248: 47
12,429: 96 3,h5,074: 66
Summa 3,990,383: 98
— 64
Kammar -
sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. '' 5. Kammarrätten .......................................................................................
6. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m............................
D. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................
Till äggsstaten:
C. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................
Aktoratsmedel .........................................................................................................
Summa
Statistiska centralbyrån.
Debet.
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. IV. Diverse inkomster......................................................... 845: —
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 7. Statistiska centralbyrån .......................................... 15,080: c o
9. Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån
för anordnande av vissa finansstatistiska undersökningar
............................................................ 8,650: —
12. Personal vid 1920 års folkräkning............................. 18: —
19. Tryckningskostnader................................................ 2,918:5 7
Tilläggsstaten:
C. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 86:17 27 598:34
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 863,881: 35
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 7,647: 5 7
Summa 899,127: 2ii
Kredit.
Utgifter:
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 7. Statistiska centralbyrån .............................................
8. Bibliotekets underhållande..........................................
9. Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska central
byrån
för anordnande av vissa finansstatistiska undersökningar
................................... ...........................
10. Statistiska centralbyråns verksamhet ...........................
11. Personal vid valstatistik .............................................
12. Personal vid 1920 års folkräkning.................................
297,793: 13
2,305: 91
58,672: 43
5,009: 06
21,381: 54
99,647:2 9
65 —
rätten.
Debet
Kredit
Behållning |
Leverering |
Uppbörd |
Omföring |
Skuld |
Utgifter |
Omföring |
Behållning till år 1923 |
Summa |
|||||||||
324,411 |
77 |
1,213 |
72 |
325,625 |
49 |
325,625 |
49 |
||||||||||
_ |
_ |
109,500 |
_ |
104,988 |
43 |
4,511 |
57 |
— |
— |
109,500 |
— |
||||||
— |
— |
38,000 |
— |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
32,957 |
42 |
913 |
78 |
4,528 |
80 |
38,400 |
— |
133,000 |
_ |
4,211 |
63 |
3,168 |
65 |
134,042 |
98 |
— |
— |
— |
137,211 |
68 |
|||||
| 582,369 |
58 |
— |
55,474 |
26 |
— |
— |
— |
12,997 |
32 |
— |
— |
624,846 |
52 |
637,843 |
84 |
||
582,369j58 |
604,911 |
77 |
55,874 |
2 6 |
5,425 |
35 |
3,168 |
6 5 j 610,611 |
64 |
5,425 |
85 |
629,375 |
82 |
1,248,580| 96 |
C. 10. Stämpelomkostnader .........................................
D. 1. Ålderstillägg.....................................................
18. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m............
19. Tryckningskostnader.........................................
Tilläggsstaten:
A. 2. Personal vid vissa finansstatistiska undersökningar
C. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .............
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.............
3,000: —
444: 78
107,646: 68
115,805: 4 8
8,650: —
170,685: 88 891.041: 68
............... 4,079:57
............... 4,006:06
Summa 899,127: 26
Bank- och fondinspektionen.
/
Debet.
Tillgångar.
Balans från år 1921.
1,760: 36
Inkomster.
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 13. Upprätthållande av bank- och fondinspektionens verk
samhet,
reservationsanslag, att av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen direkt
utgå .....................................................................
C. 10. Stämpelomkostnader ..................................................
Tilläggsstaten:
A. 3. Bank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och
av bidrag till fondinspektionen .................................
4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, reservationsanslag,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen..................
Ersättningsmedel ........................................................................
121,412: 7 2
9,564: 97
4,537: 48
36,810: 80
89:— 172,414:9 7
Summa 174,175: 38
5 — Rev.-berättelse ang. statsverket fBr år 1922. II.
— 66 —
Kredit.
82,244: 78
7,818: 65
8>4C4:19 98,527: 57
_ , , . Utgifter:
kör bankinspektionen:
Avlöningar ....................................................
Resekostnader ....................................................
Hyra, värme, lyse och expenser ..............................
För fondinspektionen:
Avlöningar ................................................................. 54,674:05
Kesekostnader ...................................................... 326*_
Hyra, värme, lyse och expenser.................................... 8,464: 18 63,464- 28
För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av fondpapper-"
Avlöningar.................................................................. 8,099:9 5
Hyra, värme, lyse och expenser .................................... 1,465:02 9564-97
Tillgångar:
Kassabehållning .
Balans till år 1923:
171,556: 77
2,618: 56
Summa 174,175: 8S
Postsparbanken.
Debet.
Tillgångar.........................
Räntemedel ......................
Obligations- och kursvinster
Diverse ............................
Balans från år 1921
Inkomster:
112,808,828: 88
5,767,159: 42
73,626: 82
705: 24 5,841,491:48
Riksräkenskaps -
Behållning
från
år 1921
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 15. Riksräkenskapsverket ...........................
16. Förstärkning av arbetskrafterna hos riksräkenskapsverket m m
D. 1. Ålders tillägg .............................................
17. Rese- och traktamentspenningar .....................
18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................
19. Tryckningskostnader.........................
Tilläggsstaten:
C. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför
valtningen
......................................
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .....
| öjunde huvudtitelns allmänna besparingsfond
i Aktoratsmedel ..................................... ...............................................
i Anmärkningsprovisioner..............................
Summa
— |
— |
4,730 |
08 |
544 |
75 |
502,202 |
17 |
16 |
12 |
507,493 |
12 |
— 67
Balans till år 1923:
Skulder:
Ö verleverering..........—....................................<-•••■
Till insättarna........................................................
» diverse myndigheter .........................................
Övriga skulder........................................................
10: —
118,774,711: 28
5,026,686: 6 8
223,607:11 124,025,015:0 7
Summa 242,675,335: 88
Kredit.
Skulder
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avlöningar och understöd .................................
Ersättning till postverket för postsparbanksgöromål
Gratifikationer till post station sförest and are m. fl.....
Hyror, lyse, värme, expenser m. m.......................
Avkortningar och restitutioner ............................
Käntemedel, gottgjorda delägare...........................
Utgifter för riksförsäkringsanstaltens räkning.........
Preskriberade medel, gottgjorda delägare................
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning .....................................................
Innestående i bank..................................................
Förskott.................................................................
Förråd..................................................................
Obligationer..........................................................
Utlånta medel ........................................................
Fordringar..............................................................
112,997,450: 81
609,521: S6
89,912: 8 5
13,033: —
82,329: 45
4,553: 51
3,984,158: 2 7
7,633:2 7
25,908: 18 4,817,049: 89
33,253: 96
7,195,911: 59
42,702: 42
97,531: 20
82,423,795: so
33,118,870: 82
1,948,768: 89 124,860,834: 68
Summa 242,675,335:88
verket.
Debet |
K i |
e d |
i |
t |
Summa |
||||||||||||
Leverering från statskontoret |
Uppbörd |
Omföring |
Skuld från år 1921 |
Utgifter |
Omföring |
Leve-rering till |
Behållning till år 1923 |
||||||||||
536,010 |
98 |
962 |
13 |
536,967 |
82 |
5 |
29 |
536,973 |
11 |
||||||||
37,918 |
92 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
37,915 |
42 |
— |
— |
3 |
50 |
— |
— |
37,918 |
92 |
3,666 |
67 |
3,666 |
67 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
3,666 |
67 |
||||||
1,897 |
50 |
57 |
60 |
9 |
10 |
1,964 |
20 |
1,964 |
2 0 |
||||||||
70,000 |
_ |
774 |
52 |
— |
— |
— |
— |
73,744 |
07 |
196 |
65 |
1,562 |
98 |
— |
90 |
75,504 |
60 |
42,000 |
— |
27 |
80 |
187 |
55 |
— |
— |
42,760 |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
42,760 |
10 |
126 |
21 |
126 |
21 |
_ |
_ |
_ |
126 |
21 |
|||||||||
195,065 |
24 |
63 |
53 |
— |
— |
— |
— |
195,107 |
54 |
— |
— |
21 |
23 |
— |
— |
195,128 |
7 7 |
350 |
52 |
79 |
03 |
— |
— |
— |
— |
429 |
55 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
429 |
55 |
607,504 |
88 |
503,867 |
22 |
— |
— |
— |
— |
605,839 |
88 |
1,109,707 |
05 |
||||||
26,657 |
67 |
26,673 |
79 |
— |
— |
— |
— |
~ |
— |
26,673 |
79 |
||||||
| 1,521,198|s9 |
1,964 |
61 |
196 |
65 |
1,964 |
20 |
1,421,258|39 |
196 |
65 |
1,593| — |
605,840 78 |
2,030,852 |
97 |
68 —
Statens tryckerisakkunnige.
Debet.
Inkomster:
Uppdebiteras vid 1922 års ingång redovisade tillgångar ............. iom.M
Sjunde huvudtiteln: ’
Riksstaten:
B. 17. Statens tryckerisakkunnige m. m..................................... 26 961'' 18
D. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 2 600:
Summa 33,793: 21
Kredit.
Utgifter:
Arvoden ............................................................
Hyra..................................................................
Inventarier ........................................................
Expenser............................................................
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning......................................................
Innestående i bank ..........................................
22,461: is
2,600: —
1,143: 95
1,908: 64 28,113: 77
—: 40
5,679: 04 5,679:44
Summa 33,793: 21
Tullverket.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1921:
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. I. 3 e. Lastpenningar........................................
4 a. Tullmedel.............................................
b. Sockerskatt ...........................................
II. 12. Fyr- och båkmedel..................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....
Balans till år 1923
Skulder .......................................................
Kredit.
Skulder
Balans från år 1921
Avkortningar och restitutioner:
A. I. 3 e. Lastpenningar ......
4 a. Tullmedel ............
Utgifter
12,784,841: 73
604,018: 71
112,483,872: 31
1,042,269: so
2,297,323: 25
116,427,484: 07
12,271,349: 60
7,579:9 7
Summa 141,491,255:87
7,688: 70
4,237: 90
3,769,749: —
— 69 —
4 b. Sockerskatt ................................. 555: 12
II. 12. Fyr- och båkmedel........................ 51,507: 80
Verkliga utgifter:
Sjunde huvudtiteln:
Biksstaten:
C. 1. Tullverket................................... 11,801,707:28
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos
generaltullstyrelsen..................... 28,227: 8 2
3. Förstärkning av arbetskrafterna vid
tullverkets lokalförvaltning ......... 723,068: 58
4. Ortstillägg åt befattningshavare å
extra stat vid tullverkets lokalförvaltning
m. fl............................ 93,171: 16
5. Tillfälliga lönetillägg åt viss perso
nal
vid tullverket ..................... 1,233,900: 25
D. 2. Ersättning till städerna för mistad
tolag ....................................... 5,144,690: 86
Tilläggsstaten:
B. 1. Ökning av arbetskrafterna vid tullverket
....................................... 36,184:03
2. Diverse utgifter vid tullverket......... 19,975: 17
0. 2. Tillfällig löneförbättring för viss per
sonal
inom den civila statsförvaltningen.
...................................... 31,530:92
3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.............................. 6,373,959: 80
4. Avlöningsförhöjningar till vissa icke
ordinarie
befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen m. m. 37,756: 32
B. 1/1921. Motorpatrullbåt för tullbevakningen
i Göteborg............... 64,210: —
Elfte huvudtiteln:
Biksstaten:
A. 17. Bidrag till handelsflottans pensions
anstalt.
................................... 113,000: —
Tilläggsstaten:
A. 1. Pensionstillägg åt f. d. civila befatt
ningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer .............................. 40,955: 78
2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befatt
ningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer .............................. 411,552: 70
3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. 247,885:79
3,826,049: 3 2
26,401,775: 86
Leverering:
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:
Lastpenningar...................................................
Tullmedel.........................................................
Sockerskatt......................................................
Fyr- och båkmedel ...........................................
Pensionsavgifter................................................
600,000: —
94,420,000: —
1,050,000: —
2,240,000: —
91,182: 98
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kontant behållning ................................................
Förskott ...............................................................
Fordringar .............................................j..............
3,611,664: 54
1,068,656: 42
8,174,238: 05
30,227,824: 68
98,401,182: 98
12,854,559:01
Summa 141,491,255:3 7
Kontroll -
Sjunde huvudtiteln:
Riksstaten:
O. 6. Kontrollstyrelsens avdelningar för kontrollen över tillverkningsavgifter samt
för rusdrycksförsäljningsärenden...............................................................
7. Kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m..........
8. Verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
9. Kontroll å tillverkningsavgifter..................................................................
Tilläggsstaten:
B. 3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m..........................................................................................
C. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................
Denatureringsavgifter, överskott att till AB. Skattefri sprit återlevereras........................
Ersättning för kontrolleffekter.................................................................................
Summa
styrelsen.
Debet |
Kredit |
Summa |
|||||||||||||||
Behållning |
Leverering |
Uppbörd |
Omföring |
Utgifter |
Omföring |
Levere-ring till |
Behållning |
||||||||||
114,250 |
113,987 |
66 |
262 |
34 |
114,250 |
||||||||||||
— |
— |
107,988 |
37 |
— |
— |
— |
— |
91,178 |
06 |
16,810 |
31 |
— |
— |
— |
— |
107,988 |
37 |
486 |
56 |
36,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
36,208 |
92 |
— |
— |
486 |
56 |
191 |
08 |
36,886 |
56 |
6,986 |
77 |
81,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
83,939 |
03 |
— |
— |
— |
— |
4,547 |
74 |
88,486 |
77 |
22,011 |
63 |
22,011 |
63 |
22,011 |
63 |
||||||||||||
85 |
95 |
60,125 |
— |
— |
— |
— |
— |
59,679 |
16 |
— |
— |
85 |
95 |
445 |
S4 |
60,210 |
95 |
43,007 |
99 |
— |
— |
— |
— |
16,810 |
31 |
43,007 |
99 |
— |
— |
— |
— |
16,810 |
31 |
59,818 |
30 |
— |
— |
— |
— |
347 |
64 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
347 |
64 |
— |
— |
347 |
64 |
50,567)2 7 |
422,275 |
— |
347)64 |
16,810)31 |
450,012 |
45 |
16,810 31 |
920 |
15 |
22,257 |
31 |
490,000 |
22 |
- 72 -
ÅTTONDE
Ecklesiastik -
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
A. 1. Departementschefen ....................................................................
2. Övergångsavlöning för departementschefen...................................................
3. Departementets avdelning av ffungl. Maj:ts kansli ..................................
5. Extra föredragande m. m..................................................
N. 1. Ålderstillägg ................................................................
4. Extra utgifter ...........................................................................
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................
7. Tryckningskostnader.............................................................
N. 4/1921. Övergångsstat...................................................................
5/1921. Extra föredragande m. m.........................................
Tilläggsstaten:
J. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................
M. 2/1921. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen...................................................
3/1921. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikanatsersättningar m. m. anvisade
medel .............................................................
Summa
73
HUVUDTITELN.
departementet.
Debet |
K p |
e |
d i t |
Summa |
|||||||||||
Behåll-ning från |
Upp- börd |
Levere- ring |
Skuld |
Utgifter |
Levert ring |
Behåll-ning till |
|||||||||
24,000 |
24,000 |
. 24,000 |
|||||||||||||
2,000 |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,000 |
— |
||||
32 |
45 |
669 |
_ |
293,524 |
21 |
_ |
— |
290,918 |
24 |
32 |
45 |
3,274 |
97 |
294,225166 |
|
_ |
13,639 |
96 |
— |
— |
13,639 |
96 |
— |
— |
— |
— |
lö,639j96 |
||||
500 |
_ |
_ |
_ |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
||||
133 |
3S |
133 |
38 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
133j38 |
|||||
3,448 |
30 |
_ |
54,000 |
_ |
— |
— |
57,392 |
05 |
— |
— |
56 |
25 |
57,448,80 |
||
1,656 |
64 |
_ |
_ |
15,500 |
— |
— |
— |
14,868 |
10 |
— |
— |
2,288 |
54 |
17,156 |
64 |
_ |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
77 |
95 |
77 |
95 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
77 |
95 |
56 |
12 |
117 |
53 |
108,594 |
17 |
— |
— |
108,512 |
2 2 |
56 |
12 |
199 |
48 |
108,767 |
S2 |
8 |
87 |
8 |
S 7 |
— |
— |
8 |
87 |
||||||||
64 |
25 |
_ |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
64 |
25 |
— |
64l2 6 |
5,266|68| 786j 581 511,970|e7
212
88 ] 511,830(57! 16l|6»j 5,819|24| 518,023(88!
— 74 —
Riks- och
A. Riks -
2.
4.
5.
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Riksarkivet:
B. 1. Riksarkivet ...............................
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet.............. I
m^gsWrem. ^ avlöninSar åt icke''ordinarie'' befätd
F°his8totriatgiVan<^e ^ Sädana handlillgar> som äro av vikt för fäderneslandets,
6. Registrering av vissa rättshistoriska källor!
N. 6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....
7. Tryckningskostnader............................
Tilläggsstaten:
J. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
Greve Erik Posses donationsfond:
Till utgivande av »Svenskt diplomatarium»
statens tjänst
Summa
B. Landsarkivet
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Landsarkiven:
B. 3 a. Bestämt anslag ..........................
3 c. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Uppsala........
7. Amanuenser m. m. vid landsarkiven................ .........
N. 1. Ålderstillägg ................................ .........................................
4. Extra utgifter ...................................... ...............................................
6. Skrivmaterialier och expenser, ved mm
Tilläggsstaten: ....................................................
J'' o n1"Hi!itg,i1.0rlef^batf"g.för viss personal inom den civila statsförvaltningen...
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...............................
Summa
75
landsarkiven.
arkivet.
D e b e |
t |
K i |
e |
d i t |
3 |
i Summa |
|||||
Behållning |
Leverering |
Uppbörd |
| Utgifter |
Behållning |
|||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||||
144,413 |
44 |
144,413 |
44 |
144,413 |
44 |
||||||
15 |
56 |
2,000 |
— |
— |
— |
2,000 |
79 |
14 |
77 |
2,015 |
56 |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
900 |
— |
— |
— |
900 |
— i |
6,246 |
24 |
6,000 |
_ |
_ |
_ |
12,234 |
37 |
11 |
87 |
12,246 |
24 |
_ |
789 |
75 |
— |
— |
789 |
75 |
— |
— |
789 |
75 |
|
353 |
50 |
57,000 |
_ |
1,461 |
88 |
57,633 |
86 |
1.181 |
52 |
58,815 |
38 |
701 |
19 |
11,000 |
— |
151 |
38 |
11,542 |
16 |
310 |
41 |
11,852 |
57 |
— |
54,894 |
75 |
— |
— |
54,894 |
75 |
— |
— |
54,894 |
75 |
|
246 |
68 |
1,800 |
— |
216 |
38 |
2,151 |
75 |
111 |
26 |
2,263 |
°i! |
7,563 |
17 |
278,797 |
94 |
1,829 |
69 |
! 286,560 |
i 8 7 |
1,629 |
88 |
288,190 |
70 |
i Uppsala.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||||
8,120 |
8,120 |
8,120 |
|||||||||
33 |
55 |
''250 |
_ |
— |
— |
195 |
— |
88 |
55 |
283 |
55 |
3,800 |
__ |
_ |
— |
3,800 |
— |
— |
— |
3,800 |
|||
200 |
_ |
_ |
— |
200 |
— |
— |
200 |
||||
200 |
90 |
137 |
93 |
_ |
— |
338 |
83 |
— |
— |
338 |
83 |
1,658 |
03 |
10,000 |
— |
445 |
80 |
11,217 |
06 |
886 |
77 |
12,103 |
83 |
2,072 |
98 |
_ |
2,072 |
98 |
— |
— |
2,072 |
98 |
|||
— |
11,169 |
80 |
— |
— |
11.169 |
80 |
— |
— |
11,169 |
30 |
|
1,892 |
48 |
35,750 |
2! |
445 |
80 |
37,113 |
l 17 |
975 |
32 |
38,088 |
49 |
C. Landsarkivet
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Landsarkiven:
B 3 a. Bestämt anslag.............................
3 b. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för'' landsarkivet’ i”Vadstena
/. Amanuenser m. m. vid landsarkiven.................
N. 1. Ålderstillägg .....................................
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Tilläggsstaten: ..........................................
J. 1.
2.
Summa
TiUfälhg löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen...
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........
D. Lands -
Ättonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Landsarkiven:
B. 3 a. Bestämt anslag.....................................
3e. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Lund
7.. Amanuenser m. m. vid landsarkiven...........................
N. 1. Ålderstillägg .................................................
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...........
Tilläggsstaten:
J'' löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst................................
Summa
E. Landsarkivet
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Landsarkiven:
B. 3 a. Bestämt anslag...........................................
3d. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkivet i Göteborg!”......
7., Amanuenser m. m. vid landsarkiven..........................
N. 1. Ålderstillägg .................................................
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............
Tilläggsstaten:
J‘ n ^illföuig; löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen...
i. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................
Summa
77
i Vadstena.
1 |
* |
8 |
4 |
ft |
6 |
||||||
8,295 |
8,295 |
8,295 |
|||||||||
96 |
69 |
250 |
— |
61 |
25 |
339 |
65 |
68 |
29 |
407 |
94 |
__ |
_ |
2,400 |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
— |
— |
2,400 |
— |
— |
1,300 |
— |
— |
— |
1,300 |
— |
— |
— |
1,300 |
— |
|
365 |
73 |
11,000 |
— |
— |
— |
11,202 |
85 |
152 |
88 |
11,355 |
73 |
| _ |
_ |
1,633 |
68 |
_ |
_ |
1,633 |
68 |
— |
— |
1,633 |
68 |
— |
— |
7,879 |
64 |
— |
- |
7,879 |
64 |
— |
— |
7,879 |
64 |
452 |
42 |
32,758 |
32 |
61 |
2 5 |
33,050 |
82 |
221 |
17 |
33,271 |
99 |
arkivet i Lund.
D |
e b e t |
Kredit |
Summa |
||||||||
Behållning |
Leverering |
Utgifter |
Leverering |
Behållning |
|||||||
11,865 |
84 |
11,740 |
01 |
125 |
83 |
11,865 |
84 |
||||
— |
56 |
250 |
— |
248 |
45 |
2 |
11 |
— |
— |
250 |
56 |
— |
— |
2,200 |
— |
2,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,200 |
— |
— |
— |
1,300 |
— |
1,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,300 |
— |
814 |
7 5 |
5,500 |
— |
6,309 |
99 |
4 |
76 |
— |
— |
6,314 |
75 |
_ |
_ |
2,380 |
21 |
2,380 |
21 |
— |
_ |
_ |
— |
2,380 |
21 |
— |
— |
10,526 |
43 |
10,526 |
43 |
— |
— |
— |
— |
10,526 |
43 |
815 |
31 |
34,022 |
48 |
34,705 |
09 |
6 |
87 |
125 |
83 |
34,837 |
79 | |
i Göteborg.
D |
e |
bet |
CD |
dit |
— |
Summa |
|||
Behållning |
Leverering |
Utgifter |
Behållning |
||||||
8,120 |
8,120 |
8,120 |
|||||||
1 |
43 |
250 |
— |
241 |
40 |
10 |
03 |
251 |
43 |
_ |
— |
2,800 |
— |
2,800 |
— |
— |
— |
2,800 |
— |
_ |
_ |
300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
300 |
— |
737 |
87 |
12,000 |
— |
11,944 |
08 |
793 |
79 |
12,737 |
87 |
1,978 |
22 |
1,978 |
22 |
— |
— |
1,978 |
22 |
||
— |
— |
8,791 |
69 |
8,791 |
69 |
— |
— |
8,791 |
69 |
739 |
30 |
'' 34,239 |
91 |
34,175 |
89 |
803 |
82 |
34,979 |
21 |
— 78 —
F. Arkivdepån i Visby.
Debet |
Kredit |
Summa |
|||||
j Leverering |
Uppbörd |
Utgifter |
|||||
2,400 |
_ |
2,400 |
2,400 |
||||
100 |
— |
50 |
150 |
150 |
|||
700 |
— |
— |
— |
700 |
— |
700 |
— |
2,792 |
— |
— |
— |
2,792 |
— |
2,792 |
— |
300 |
— |
— |
— |
300 |
— |
300 |
_ |
2,326 |
59 |
— |
— |
2,326 |
59 |
2,326 |
59 |
00 oo" |
59 |
50 |
— |
8,668 |
59 |
8,668 |
59 |
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Landsarkiven:
B. 3 a. Bestämt anslag ........
3 f. Inköp av arkivalier
tryckta arbeten för arkiv
,
depån i Visby.........
N. 1. Ålderstillägg ..................
6. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m...................
Tilläggsstaten:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila
statsförvaltningen.........
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst...
Summa
79
Kungl. biblioteket.
D |
e b |
3 t |
Kredit |
||||||||||||
Behåll- |
Levere- |
Levere- |
Behåll- |
Samma |
|||||||||||
ning |
ring från |
Upp- |
Utgifter |
ring till |
ning |
||||||||||
från |
år |
stats- |
bord |
stats- |
till |
år |
|||||||||
1921 |
kontoret |
kontoret |
1923 |
||||||||||||
Statsanslag: |
|||||||||||||||
Biksstaten: |
|||||||||||||||
Åttonde huvudtiteln: |
|||||||||||||||
B. 8. |
Kungl. biblioteket... |
— |
— |
215,293 |
75 |
6 |
39 |
209,151 |
34 |
6,148 |
80 |
— |
— |
215,300 |
14 |
9. |
Bokinköp och bok- |
||||||||||||||
bindning för kungl. |
20,000 |
20,000 |
20,000 |
||||||||||||
10. |
Tillfällig förstärk- |
||||||||||||||
ning av kungl. bi-bliotekets anslag |
20,000 |
20,000 |
20,000 |
||||||||||||
11. |
Katalogiseringsarbe- |
||||||||||||||
ten inom kungl. |
25,200 |
25,200 |
25,200 |
||||||||||||
12. |
Sveriges offentliga |
||||||||||||||
biblioteks gemen- |
|||||||||||||||
samma accessions- |
|||||||||||||||
katalogs 36:e år-gång, omfattande |
6,000 |
6,000 |
6,000 |
||||||||||||
N. 6. |
Skrivmaterialier och |
||||||||||||||
expenser,ved m. m. |
— |
— |
30,000 |
— |
472 |
37 |
30,472 |
37 |
— |
— |
— |
— |
30,472 |
37 |
|
7. |
Tryckningskostna- |
||||||||||||||
der..................... |
_ |
22,159 |
85 |
308 |
35 |
22,468 |
20 |
22,468 |
20 |
||||||
Tilläggsstaten: |
|||||||||||||||
Femte |
huvudtiteln: |
||||||||||||||
A. 1. |
Bekämpande av ar- |
||||||||||||||
betslösheten ...... |
— |
— |
50,000 |
— |
— |
— |
50,000 |
50,000 |
— |
||||||
Sjunde huvudtiteln: |
|||||||||||||||
C. 4. |
A v 1 ö ni ngsf örhöjnin- |
||||||||||||||
gar till vissa icke-ordinarie befatt-ningshavare inom |
2,997 |
90 |
2,997 |
90 |
2,997 |
90 |
|||||||||
Åttonde huvudtiteln: |
|||||||||||||||
J. 2. |
Dyrtidstillägg åt be- |
||||||||||||||
fattningshavare i |
71,953 |
82 |
71,953 |
82 |
71,953 |
82 |
|||||||||
Gustaf Berghmans testaments- |
|||||||||||||||
3,352 717 |
57 |
251 |
18 |
3,101 741 |
39 |
3,352 741 |
57 |
||||||||
Kugelbergska donationen ... |
91 |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
91 |
91 |
||||||
Summa |
4,070 |
48 |
463,605|s2 |
811 |
11 |
458,494 |
s 116,148 |
80 |
3,843 30 |
468,486 |
91 |
— 80 —
Nationalmuseet.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar..................... .............................................
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgif tsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
Nationalmuseet:
Museet:
B. 16 a. Förslagsanslag ..................................,......... 1,667:67
Reservationsanslag:
B. 16 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande 8,039: —
c. Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten 4,872: 61
f. Ökande av samlingen av konsthantverk ...... 4,600:16
N. 4. Extra utgifter......................................................... 181: 11
Tilläggsstaten:
J. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 47:32
Uttag å statsverkets giroräkniDg i riksbanken .............................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................
Balans till år 1923:
Skulder:
Diverse medel .......................................................................................
Summa
Kredit.
Skulder
Balans från år 1921:
Utgifter:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
Nationalmuseet:
Museet:
B. 16 a. Förslagsanslag ................................................
Reservationsanslag:
B. 16 b. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande ...
c. Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten
d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande
e. Samlingarnas vård och underhåll samt expenser
f. Ökande av samlingen av konsthantverk .........
g. Boksamlingen .............................................
h. Utländska studieresor....................................
B. 17. Försäkring och transport av konstföremål ...............
18. Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom museet......................................................
19. Juridiskt och administrativt biträde hos museet ......
N. 3. Rese- och traktamentspenningar.................................
4. Extra utgifter .........................................................
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................
B. 18/1920. Montrer och piedestaler för vissa egyptiska och östasiatiska
föremål i nationalmuseets antiksal ......
Tilläggsstaten:
A. 2. Täckande av brist i nationalmuseets räkenskaper .........
J. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........
N ationalmuseet:
B. 5/1919. Uppställning av biblioteket och katalogisering av
detsamma m. m...........................................
7/1919. Anordnande av tavelskärmar å museets nordvästra
vind............................................................
149,728: 51
33,539: —
26,760: —
6,561: 09
15,872: 61
12,047: 62
2,956: 92
3,000: —
2,416: 17
6,283: 4 6
700: —
375: 20
4,531: u
19,100: 70
1,048: 60
16,443: 67
55,077: 96
158: 60
616,527: 96
19,407: 86
370,560: 5<
3,537: 50
663,285: -1,673,318: 86
615,441: 13
874: —
357,474: oi
— 81 —
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....
Ijikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ____
Balans till år 1923
Tillgångar:
Innestående i bank ...............................................
Förskott .............................................................
Fastigheter ...........................................................
Utlånta medel........................................................
Fordringar ..........................................................
37,647: 6«
7,200: —
35,980: 7 0
3,567: 71
415,000: —
201,000: 26
• 50 655,555: is
Summa 1,673,318: s«
Livrustkammaren.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1921
8,590: 70
Inkomster
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 20. Tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens sam -
lingar ...................................................... 8,125: —
21. Iståndsättande av vissa föremål i livrustkam
marens
samlingar....................................... 1,700: —
22. Tekniskt biträde för vård av livrustkammarens
samlingar ................................................ 2,150: —
23. Avskrifter av äldre inventarieförteckningar angå
ende
livrustkammarens samlingar ............... 1,200: —
24. Extra biträden samt vikariatsersättning vid liv
rustkammaren
.......................................... 4,300: —
25. Montering av föremål i livrustkammarens sam
lingar
...................................................... 1,000: —
26. Påbörjande av etikettering av livrustkammarens
samlingar ................................................ 1,000: —
Tilläggs staten:
A. 3. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid
livrustkammaren.......................................... 1,900: —
7. Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets och livrustkammarens
personal .............................. 13,038: 9 g 34413; 9 g
Intressemedel................................................................................. 196: 43
(xåvomedel ................................................................................... 2,200: —
Försäljningsmedel........................................................................... 3,711: 65
Tillskott från Xordiska museet......................................................... 8,514: 75
49,036: 6 9
Skulder:
I allmänhet
Balans till år 1923
.......... 11,192:69
Summa 68,820: 08
Kredit.
Skulder
Balans från år 1921
Utgifter
Avlöningar .....................................................
Avskrift av inventarieförteckningar....................
Vård och expenser m. m..................................
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning..................................................... .
Utlånta medel .......................................................
... 13,704:2 4
37,137: 49
1,200: —
7,585: lä 45,922: 04
3,270: 40
5.922: 80 9,193; 20
6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1922. II.
Summa 68,820: 08
— 82 —
Konsistorier, dom -
E |
i e b e 1 |
|||||||||
Balans från |
Balans till |
Balans från |
||||||||
år 1921 |
Inkomster |
år 1923: |
år 1921: |
Utgifter |
||||||
Tillgångar |
Skulder |
Skulder |
||||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
||||||
Uppsala ärkestift: |
1 |
|||||||||
Konsistorium i Uppsala ............ |
307,232 |
06 |
51,597 |
02 |
6 |
74 |
346 |
62 |
48,357 |
85 |
Uppsala domkyrka .................. |
466,874 |
92 |
69,058 |
63 |
77,385 |
76 |
81,461 |
36 |
62,638 |
11 |
Summa |
774,106 |
98 |
120,655 |
05 |
77,392 |
50 |
00 OO O |
98 |
110,995 |
96 |
Linköpings stift: |
||||||||||
Konsistorium i Linköping ......... |
428,209 |
17 |
67,971 |
93 |
1,069 |
96 |
1,396 |
78 |
63,835 |
90 |
Stiftsbiblioteket........................ |
96,735 |
87 |
8,960 |
06 |
— |
_ |
— |
— |
5,178 |
4 2 |
Linköpings domkyrka............... |
8,525 |
74 |
9,541 |
28 |
42,912 |
70 |
42,912 |
70 |
4,971 |
02 |
Ljungstedtska tekniska yrkessko- |
||||||||||
lan i Linköping..................... |
473,899 |
53 |
— |
— |
— |
— |
469,283 |
50 |
1 4,616 |
03 |
Leonard och Ida Westmans fonder |
23,008 |
91 |
1,438 |
45 |
— |
- |
— |
— |
584 |
67 |
Summa |
1,030,379 |
22 |
87,911 |
72 |
43,982 |
66 |
513,592 |
98 |
79,18b |
04 |
Skara stift: |
||||||||||
Konsistorium i Skara ............... |
122,522 |
23 |
22,266 |
98 |
77 |
48 |
221 |
— |
23,205 |
06 |
Skara domkyrka ..................... |
21,196 |
82 |
11,729 |
51 |
46,174 |
34 |
46,993 |
95 |
17,449 |
33 |
Mariestads kyrkas stora kista ... |
3,452 |
56 |
3,301 |
44 |
— |
— |
— |
— |
2,457 |
21 |
Summa |
147,171 |
61 |
37,297 |
93 |
46,251 |
82 |
47,214 |
95 |
43,111 |
60 |
Strängnäs stift; |
||||||||||
Konsistorium i Strängnäs ......... |
44,199 |
_ |
25,895 |
25 |
212 |
96 |
1,014 |
87 |
21,257 |
89 |
Strängnäs domkyrka.................. |
161,124 |
60 |
20,376 |
89 |
— |
— |
— |
— |
11,788 |
2 0 |
Summa |
205,323 |
60 |
46,272 |
14 |
212 |
96 |
1,014 |
87 |
33,046 |
09 |
Västerås stift: |
||||||||||
Konsistorium i Västerås............ |
432,260 |
43 |
52,733 |
71 |
158 |
30 |
2,214 |
83 |
40,674 |
61 |
Västerås domkyrka .................. |
102,536 |
87 |
77,203 |
87 |
141,229 |
95 |
192,642 |
83 |
81,883 |
52 |
Summa |
534,797 |
30 |
129,937 |
58 |
141,388 |
25 |
194,857 |
66 |
122,558 |
13 |
Växjö stift: |
||||||||||
Konsistorium i Växjö ............... |
173,556 |
76 |
33,963 |
70 |
— |
— |
480 |
88 |
38,200 |
56 |
Växjö domkyrka ..................... |
15,394 |
28 |
6,346 |
3 8 |
25,800 |
— |
23,387 |
50 |
5,428 |
58 |
Kalmar » ..................... |
96,183 |
99 |
19,230 |
31 |
— |
— |
— |
— |
10,227 |
28 |
Summa |
285,135 |
03 |
59,540 |
39 |
25,800 |
— |
23,868|38 |
53,856 |
4 2 |
Beloppet avfört på grund av skolans uteslutande ur tabellen.
83
kyrkor m. m.
K |
red |
i t |
Summa |
1 |
|||||||||||
Balans till |
år 1923 |
: Tillgå |
n g a r |
||||||||||||
Kontant behållning |
Utlånta medel |
Ford- ringar |
Fastig- heters yärde |
Inven- tariers värde |
Materia- liers värde |
Summa |
|||||||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
||||||||
13,160 |
03 |
| 295,025 78 |
1,945 |
54 |
310,131 |
35 |
358,835] |
82 |
|||||||
357 |
38 |
257,302j30 |
79,810 |
16 |
131,500 |
— |
250 |
— |
— |
— |
469,219 |
84 |
(513,B19| |
31 |
|
— 13,517 |
41 |
552,328 |
08 |
81,755 |
70 |
131,500 |
— |
250 |
— |
— |
— |
779,351 |
19 |
972,155 |
18 |
6,273 |
34 |
418,520 |
38 |
7,224 |
66 |
432,018 |
38 |
497,251 |
06 |
||||||
81 |
33 |
100,310 |
47 |
125 |
71 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
100,517 |
51 |
105,695 |
93 |
13,096 |
13,096 |
— |
60,979 |
72 |
|||||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
473,899 |
53 |
|||||||||
_ |
_ |
23,862 |
69 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
23,862 |
69 |
24,447 |
36 |
j 19,450 |
67 |
542,693 |
54 |
7,350 |
37 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
569,494 |
5b |
1,162,273 |
60 |
8,773 |
36 |
110,264 |
70 |
2,402 |
57 |
121,440 |
63 |
144,866 |
69 |
||||||
1,255 |
24 |
10,056 |
54 |
3,266 |
50 |
— |
— |
79 |
11 |
— |
— |
14,657 |
39 |
79,100 |
67 |
i 3^808 |
11 |
— |
488 |
68 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,296 |
79 |
6,754 |
— |
|
13,836 71 |
120,321 |
24 |
6,157 |
75 |
- |
— |
79 |
11 |
— |
— |
140,394 |
81 |
230,721 |
36 |
|
509 |
32 |
46,639 |
44 |
885 |
69 |
48,034 |
45 |
70,307 |
21 |
||||||
4,345 |
30 |
117,906 |
11 |
2,412 |
78 |
— |
— |
45,049 |
10 |
— |
— |
169,713 |
29 |
181,501 |
49 |
4,854 |
62 |
164,545 |
55 |
3,298 |
47 |
— |
— |
45,049 |
10 |
— |
— |
217,747 |
74 |
251,808 |
70 |
5,962 |
64 |
429,415 |
05 |
6,885 |
81 |
442,263 |
_ |
485,152 |
44 |
||||||
2 |
46,442 |
34 |
| — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
46,444 |
34 |
320,970 |
6 9 |
|
5,964 |
64 |
475,857 |
39 |
6,885 |
31 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
488,707 |
34 |
806,123 |
13 |
2,747 |
43 |
591 |
59 |
168,839 |
02 |
207,520 |
46 |
||||||||
672 |
67 |
5476 |
80 |
12,575 |
11 |
— |
— |
— |
— |
— |
18,724 |
5s |
47,540 |
66 |
|
212 |
75 |
104,049 |
41 |
924 |
86 |
— |
— |
— |
— |
— |
105,187 |
02 |
115,414 |
30 |
|
3,632 |
86 |
275,026 |
21 |
| 14,091 |
56 |
— |
I- |
— |
292,750 |
62 |
370,475)42 |
— 84 —
1 |
2 |
8 |
4 |
5 |
||||||
Lunds stift: |
1 |
! 1 |
: |
|||||||
Konsistorium i Lund ... |
310,056 84 1 ^77 &QQ qc |
47 155,529 |
jl- |
53 167,688 |
52 |
1 70,790 |
||||
Lunds domkyrka ......... |
34] |
|||||||||
'' |
0 |
0 5! |
||||||||
Summa | |
1,887,589] 70 |
432,962 |
j 7 6 |
155,575 |
178 |
167,742 |
09 |
220,908 |
89 |
|
| Göteborgs stift: |
||||||||||
: Konsistorium i Göteborg |
336,989 |
50 |
35,033 55,000 |
44 64 |
568 |
43 |
32,418 54,967 |
8 7? |
||
Göteborgs domkyrka ............. |
||||||||||
1 |
1 |
— |
8 2 j |
|||||||
Summa |
337,721 |
! 6 9 1 |
90,034 |
08 |
I- |
568 |
43 |
87,386 |
6 9 j |
|
J Karlstads stift: |
1 |
|||||||||
Konsistorium i Karlstad...... |
287,335'''' 2 7 i iö!<7q |
116,505 10,886 886 |
726 72,243 |
79 41 |
1,720 73,904 |
02 |
114,431 6,210 878 |
50j |
||
Karlstads domkyrka...... |
||||||||||
j Lidbackska stipendiefonden |
24,233 |
29 |
47 |
12 |
7 4! 50: |
|||||
Summa I |
361,687 |
35 |
128,278 |
ii |
72,970 |
20 |
75,624 |
14 |
121,520 |
74) |
Härnösands stift: |
||||||||||
Konsistorium i Härnösand. |
1,103,706)'' 61 |
161,720 |
81 |
5,496 48,737 |
63 01 |
11,131 62,780 |
02 |
123,092 66,082 |
04! |
|
Härnösands domkyrka.. |
||||||||||
j |
33 |
5»j |
||||||||
Summa |
1,746,967 |
60 |
246,234 |
53| |
54,233 |
64 |
73,911 |
35 |
189,174 |
57; |
Luleå stift: |
||||||||||
Konsistorium i Luleå ....... |
108,930 |
1 |
147,308 |
■ 22 j |
1,128. |
18 |
9,117 |
09 |
129,455 |
13'' |
Visby stift: |
||||||||||
Konsistorium i Visby . |
15,995 852 |
11,085 1,000; |
28! |
249i |
I_ |
1,438 |
34 |
11,039 997 |
40] |
|
Visby domkyrka ........ |
82 |
|||||||||
: |
||||||||||
Summa |
16,847 |
8t! |
12,085| |
28l |
249; |
4 2 |
1,438] |
4l| |
12,036(711 |
|
Stockholms stad: |
||||||||||
Konsistorium ............ |
96,816'' |
S 7 |
21,778) |
39] |
249) |
72 |
889 |
iO |
19,381 isij |
85 —
6 |
7 |
8 |
! 9 |
j 10 |
11 |
I 12 J |
18 |
||||||||
2,469 |
11 |
405,148 |
7 5 |
664 |
44 |
408,282 |
30 |
479,126 |
16 |
||||||
795 |
48 |
921,569 |
47 |
233,912 |
64 |
1 383,325 |
69 |
139,210 |
10 6 |
382 |
12 |
1,679,195 |
46 |
1,997,002 |
08 |
3,264 |
59 1,326,718 |
j 22 |
j 234,577 |
08 |
383,325 |
69 |
139,210 |
10 6 |
382 |
12 |
2,087,477 |
76 |
2,476,128 |
24 |
|
f 17,028 |
01 |
1 320,107 |
63 |
1,900 |
_ |
1 i - |
339,035 |
64 |
372.022 |
94 |
|||||
7 bo |
01 |
- |
- |
765 |
01 |
55,732 |
83 |
||||||||
17,793 |
02j 320,107 |
63 |
1,900 |
— |
— |
—- |
— |
— |
339,800 |
65 |
427,755 |
77 |
|||
730 |
41 |
285,803 |
96 |
1,881 |
74 — |
288,416 |
11 |
404,567 |
63’ |
||||||
397 |
37 |
52,736 |
04 |
— |
— |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
53,133 |
41 |
133,248 |
27 |
24 |
49 |
24,216 |
77 |
24,241 |
2 6 |
25,119 |
76 |
||||||||
! 1,152 |
27 |
362,756 |
77 |
1,881 |
74 |
- |
— |
— |
— |
— |
365,790 |
78 |
562,935 |
66 |
|
1 _ |
1,120,921 |
80 |
15,779 |
69 |
- |
- |
1,136,700 |
99 |
1,270,924 |
05 |
|||||
39 |
86 |
49,158|47 |
— |
— |
581,600 |
— |
16,850 |
53 |
— |
— |
647.648 |
86 |
776,511 |
72 |
|
39 |
86 |
1,170,079 |
77 |
15,779!69j 581,600 |
— |
,16,850 |
53 |
- |
— |
1,784,349 |
85 |
2,047,435 |
77 |
||
1 287 |
06 |
115,706 |
89 |
2,800 |
50 |
__ |
_ |
_ |
— |
118,794 |
45 |
257,366 |
i 67l i |
||
5,051 |
99 |
9,800 |
— |
'' |
14,851 |
99 |
27,329 |
73 |
|||||||
855 |
51 |
— 1 |
i |
855 |
51 |
1,852 |
82 |
||||||||
1 5,907 |
50 |
9,800 |
'' |
! |
-I : . |
15,707 |
50 |
29,182 |
55 |
||||||
7,466 |
48 |
90,381 |öo |
726 |
1 18 |
l |
_ |
! |
i |
1, 98,574|ll |
118,844 |
98 j |
— 86 —
Svenska akademien.
Debet.
Tillgångar......
Balans från år 1921:
Inkomster :
Åttonde huvudtitelns anslag:
D. 1. Svenska akademien ...............................
Arrendemedel för Bost- och inrikes tidningar ........
Intressemedel .....................................................
Diverse..............................................................
8,250: —
220,611: 85
22,038: 6»
23: lo
Skulder i allmänhet
Balans till år 1923:
Summa
Kredit.
Skulder
Balans från år 1921:
Utgifter:
För ordboksarbetet ..................................................................... 133,781: 93
» Post- och inrikestidningar ...................................................... 6,139: 60
Pensioner, understöd m. m.......................................................... 21,600: —
Omkostnader för högtidsdagen m. m........................................... • 4,665: 2 o
Avbetalning å honorar för staty av Esaias Tegnér........................... 10,000: —
För ordlistan ............................................................................ 12,560: 88
Diverse........................................................................-.............. 261: 0 3
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................................. 3,282: 31
Fordringar .................. 184,997: 4 o
Obligationer ........................................................................... 365,745: 80
479,550:14
250,923:13
13,709: is
744,183: 06
1,148: so
189,008: 64
554,025: 51
Summa 744,183: 05
87 —
Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet.
A. Under akademiens överinseende.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar .............................................................................................. 3,973,366: 06
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Biksstaten:
Naturhistoriska riksmuseet:
B. 27 a. Bestämt anslag...............................................
27 b—33, anslag enligt riksstaten .............................
N. 1. Ålderstillägg .........................................................
Tilläggs staten:
Naturhistoriska riksmuseet:
A. 4. Täckande av motsedd brist å museets anslag till expenser
m. .....................................................
5. Tillfällig avlöningsförbättring för tre preparatorer ...
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen ...................................
2. Dyrtidstillägg till befattningshavare i statens tjänst...
Bidrag från Sveriges geologiska undersökning ..............................
Gåvomedel
Hyresmedel
Inträdesavgifter .......
Intressemedel ..........
Återlevererade medel.
Ökade värden å samlingar,
inventarier, böcker m. m. ..
195,362: 0 7
66,500: —
7,800: —
25,000: —
1,500: —
17,800: —
110,000: —
9,163: 33
1,800: —
2,000: —
2,013: 2 7
2,274: so
5,145: 62
80,769: 7 2
527,128: 00
Balans till år 1923:
Skulder:
I allmänhet
70,348: 80
Summa 4,570,843: 7 6
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder .................................................................................................. 80,429:9 4
Utgifter
Avlöningar......................................................
Ritningar och fotografier ..................................
Vård och underhåll m. m. av museets samlingar
Balans till år 1923:
........................................... 46,515: 21
............................ 2,206: 4 6
........................................... 21,627: 13
........................................... 3,960,848: o6 4,031,196: 86
Tillgångar:
I bank innestående
Förskott...............
Fordringar............
Inventarier m. m.
295,952: 0 7
7,000: —
156,264: 8 8 459 216: 96
Summa 4,570,843: 76
— 88 —
B. Under akademiens omedelbara förvaltning.
I. Statsanslag.
Debet.
Tillgångar..
Balans från år 1921:
99.664:2S
6.
Inkomster:
Statsanslag:
Biksstaten:
Åttonde huvudtiteln:
Vetenskapsakademien:
D. 2. Akademien ......................................................... _
För arbetet med internationell katalog över natur- ’
vetenskaplig litteratur anordnad regionalbyrå för
Sverige ............................................................... 2,500:
Tidskriften »Acta mathematica» ................................... 3 qqq.
Forskningsarbete vid utländska biologiska stationer ...... 2,500*
Extra utgifter ....................................................... ~160*
Nionde huvudtiteln:
I. 12. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko.................. 8 750: —
K. 12. Kostnader för nationalparker .........................
13. Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
Intressemedel m. m..............................................
Arrendemedel ..................................................
Aterlevererade medel.................................
M. 4.
13.
N. 4.
11,460: |
—’ |
2,500 |
|
3,000 |
— |
2,500 |
— |
160 |
— |
8,750: |
_ |
2,600: |
— |
3,800: |
— |
3,032: |
03 |
200: |
— |
13: |
37 |
38,015: 4 0»
Summa 137,679: 6S
Kredit.
,, Balans från år 1921:
Skulder.................................
12: 37
T,i . Utgifter:
Planscher för akademiens skrifter .................................. q (iqq. _
Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg...................... ...... 4 000*_
Svensk naturvetenskaplig litteratur ................................................ i> 499* —
Utgivande av tidskriften »Acta mathematica» ................................. 3 000*_
Bearbetning och utgivande av de vetenskapliga resultaten av Fil. Dr ’
Sven Hedins resa i Centralasien åren 1906—1908.......................... 3743103
Forskningsarbete vid utländska biologiska stationer........ 2V5O"_
Naturminnesmärken.............. .........................
Diverse .................... ..................................................... 00I
.
............. 2,34o: 45
.............. 960: —
Överföringar till akademiens statsmedel och donationer .
Till statskontoret
Leverering:
62,365: ä
125: —
Tillgångar:
Kassabehållning ...
Innestående i bank
Förskott...............
Fordringar............
Balans till år 1923:
587: 12
71,209:04
380: —
cMMXkj- 75,176: t,:
Summa 137,679: 6S
— 89 —
II. Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter,
Vetenskaps -
akademiens |
Letterstedtska |
Letterstedts |
Summa |
huvudbok |
föreningen |
donationsfond |
|
5,495,500:6 7 |
1,180,821: 66 |
377,939: 2 8 |
7,054,261: 6 1 |
Inkomster: |
|||
317,900: — |
- - |
_ _ |
317,900: — |
128,171: 39 |
54,848: 91 |
19,679: 53 |
202,699: 8 3 |
19,899: 3 l |
- - |
— |
19,899: 31 |
86,035: g 4 |
— |
— |
86,035: 64 |
960: — |
- .- |
_ _ |
960: — |
— |
--- |
1,104: 05 |
1,104: 05 |
552,966: 34 |
54,848: 91 |
20,783: 58 |
628,598: 83 |
2,809,559: 44 |
2,809,559: 44 |
||
8,858,026: 4 5 |
1,235,670: 5 7 |
398,722: 86 |
10,492,419: ss |
2,685,860: 88 |
2,685,860: 88 |
||
68,229: 3 7 |
68,229: 37 |
||
111,050: — |
— |
- - |
111,050: — |
5,722: os |
— |
— |
5,722: 08 |
33,469: 2 4 |
— |
- - |
33,469: 2 4 |
12,410: 64 |
— - |
— |
12,410: 64 |
61,465: 33 |
— |
- - |
61,465: 33 |
10,802: 2 5 |
— |
— |
10,802: 2 5 |
21,780: 15 |
— |
- - |
21,780: 15 |
500: — |
— |
- - |
500: — |
169,045: 98 |
— |
- - |
169,045: as |
— |
15,851: 66 |
- - |
15,851: 66 |
— |
1,084: 4 7 |
— |
1,084: 4 7 |
— |
— |
13,706: 3 7 |
13,706: 3 7 |
— |
12: 50 |
28: — |
40: 50 |
494,475: 04 |
16.948: 63 |
13,734: 3 7 |
525,158: 04 |
60,462:8 2 |
11,785: 86 |
9,020: 18 |
81,268: 86 |
1,109,482:6 3 |
— |
- - |
1,109,482: 53 |
1,758,648: 56 |
- - |
--- |
1,758,648: 56 |
1,650: 72 |
- - |
- - |
1,650: 7 2 |
29,370: il |
17,289: 48 |
3,864: 9 4 |
50,524: 53 |
1,821,575: 7 9 |
1,189,646: 60 |
262,103: 3 7 |
3,273,325: 76. |
796,500: — |
- - |
110,000: — |
906,500: — |
100,000: — |
— |
— |
100,000: — |
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar..............................
Almanacksarrendet...........................
Intressemedel m. m.........................
Diverse besparingar ........................
Uppdebiteras ökade värden å inventarier,
böcker m. m............................
Överföring från under akademiens förvaltning
stående statsanslag .......
Från Letterstedtska föreningen .........
Säger
Balans till ur 1923:
Skulder:
Diverse medel........... ..................
Summa
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ..........................................
Utgifter:
Förvaltningskostnad ........................
Akademiens publikationer ...............
Dito sammankomster.......................
Observatorium.................................
Fysiska kabinettet ...........................
Biblioteket ....................................
Fastigheterna ................................
Zoologiska stationen Kristineberg......
’/e mtl. Fiskebäck ...........................
Diverse understöd ...........................
Letterstedtska föreningens styrelse ...
V etenskapsakademien........................
Stipendier och pris ........................
Expenser .......................................
Säger
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank........................
Fastigheter .................................
Inventarier ..............................
Förskott......................................
Fordringar .................................
Obligationer.................................
Utlånta medel.............................. 796^500:
Aktier.......................................... 100,000:
Säger 5,677,690: 53 1,218,721: 94 384,988770’ 7,281,400: oo
Summa 8,858,026: 4 5 1,235,670:5 7 398,722:86 10,492.419:88
90 —
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar .............................
Vega- Bergianska P. E. Lindahls
fonden stiftelsen stipendiefond
Summa
84,542:90 1,528,633: 78 459,617: a* 2,072,793:87
Inkomster :
Intressemedel ....................................... 3,785: 87 30,015: 89 21,572: 29 55,373: 55
Försäljningsmedel ................................. — — 1,587:48 — — 1,587:48
Diverse............................................... — — — — 324: 51 324:51
Säger 3,785:37 31,603:87 21,896:80 57,285:54
Balans till år 1923:
Skulder:
Diverse medel.................................... — — 340,515: 4 7
Summa 88,328: 27 1,900,752: 57
18,689: 06 359,204: 53
500,203:10 2,489,283:91
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder..................................
330,718:51 18,751:43 349,469:91
Utgifter:
Stipendier............................................. 3,066: 94 — — 12,231: 61 15,298: 5 5
Förvaltningskostnad ............................. 78:64 1,328: 96 9,665: 19 11,072: 79
Trädgården .......................................... —* — 19,598: 2 9 — — 19,598: 2 9
Acta Horti Bergiani.............................. — — 5,911:74 — — 5,911:74
Inventarier och kreatur ........................ — — 1,800: —- — —- 1,800: —
Byggnadsfonden.................................... —• — 4,488: 36 — — 4,488: 3 5
Diverse ............................................. — — 73: 53 11,600: -— 11,673:53
Säger 3,145:58 33,200: s 7 33,496:80 69,843:25
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ........................... 4,131: 21
Förskott ......................................... — —
Fastigheter ...................................... — —
Inventarier ....................................... — —
Obligationer .................................... 80,752: 68
Utlånta medel.................................... — —
Fordringar ....................................... 298: 85
Säger 85,182: 69
18,431: —
5,899: 98
495,754: 04
83,660: S8
705,802: So
218,100: —
9,184: 54
1,536,833: 19
14,002: 83
16: 78
234,531: 6 7
194,973: 5 o
4,430: 09
447,954: 8 7
36,565: 0 4
5,916: 76
495,754: o 4
83,660: 83
1,021,087: 10
413,073: so
13,913: 4s
2,069,970: 75
Summa 88,328: 2 7 1,900,752:5 7 500,203:10 2,489,283:91
Debet.
i.
Fonden för vetenskapliga
och
sociala ändamål
2.
Makarna
Mittag-Lefflers
matematiska
stiftelse
3.
Summa
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................... 1,064,363:2 8 1,619,882:58 2,684,245:86
Inkomster:
Intressemedel........................
Hyresmedel ........................
Gåvomedel...........................
Diverse ..............................
........ 18,569: lo 50,271:44
........ 6,450: — 1,245: —
........ 6,000: — 26,000: —
........ 504:0 7
Säger 31,523: 17
68,840: 5 4
7,695: —
32,000: —
504: 0 7
77,516: 44
109,039: 61
— 91
Balans till år 1923:
Skulder:
I allmänhet
104,1142: 8-.''
5: 48
104,047: 7 5
Summa 1,200,528: 7 7 1,697,404:45 2,897,933:22
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ....................................
Utgifter:
Avlöningar..........................
Förvaltningskostnad ............
Diverse ..............................
114,002:27 5:93 114,008:20
-- 41,420:70 41,420:70
........ 1,100:— 34,237:12 35,337:12
........ 25,411:93 -- 25,411: 93
Säger 26,511: 98 75,657: 82 102,169: 75
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank..................
Förskott.................................
Fastigheter..........................
Inventarier..............................
Obligationer ...........................
Utlånta medel ........................
Aktier...................................
Fordringar..............................
....... 6,918: 4 4 3,740: 70
........ 340: 57 ---
....... 425,000: — 542,000: —
....... 37,870:4 0 76,000: —
........ 531,351:6 7 --
....... .. 1,000,000: —
........ 55,050: —
....... 3,483:49 --
Säger" 1,060,014: 5 7 1,621,740: 7o
10,659: it
340:57
967,000: —
113,870: 40
531,351: 6 7
1,000,000: —
55,050: -3,483: 49
2,681,755: 2 7
Summa 1,200,528: 7 7
1,697,404: 45
2,897,933: 22
— 92 —
Vitterhets-, historie- och
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
D. 7 a. Förslagsanslag..............................
Reservationsanslag:
D. 7. b. Underhåll och förökande av de under akademiens inseende ställda
samlingar ..........................................
c. Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fomsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m
Rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m.
Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum
och myntkabinett......................................................
Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m.
Visby ruiners vård och underhåll .................................................
Förstärkning av akademiens anslag till avlöningar åt icke ordinarie befatt
ningshavare m. m...............................................
Okade medel till akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården
Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur
Utgivande av Axel Oxenstiernas brev och skrifter
Extra utgifter ...................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m..............
D. 8/1919. Undersökning av en pålbyggnad vid Alvastra ............
Tilläggsstaten:
C. 1. Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra ..............................j
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen...)
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
11. 8.
d.
e.
f.
g
-
M.
K.
J.
9.
19.
22.
4.
6.
C. 2/1921. Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby
6/1921. Konservering av Hemmesjö ödekyrka...........................
8/1921. Konservering av Sjösås ödekyrka...............................
D. 1/1920. Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum
4/1918. Konserverande av S:t Karins kyrkoruin i Visby...........
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond
Akademiens enskilda medel...................
Summai
antikvitetsakademien
Behållni |
Debet |
K r |
e d i |
t |
Summa |
||||||||||||
ng |
Uppbörd |
Leverering |
Skuld |
Skuld |
| Utgifter ; |
Levere-ring till |
Behållning 1 |
||||||||||
1,513 |
87 |
■ 97,715 |
i i 78 |
1 ~ |
; . |
: 99,228 |
97 |
1 |
68 |
99,229 |
65 |
||||||
— |
— |
— |
18,000 |
360 |
13 |
2,499 |
16 |
15,860 |
97 |
— |
— |
— |
18,360 |
13 { |
|||
_ |
— |
1,454 |
48 |
24,000 |
— |
— |
_ |
_ |
08 |
25.435 |
01 |
_ |
_ |
19 |
39 |
25,454 |
48 |
2,800 |
88 |
1,655 |
17 |
7,000 |
— |
— |
30 |
— |
63 |
9,438 |
7 6 |
— |
— |
2,016 |
96 |
11,456 |
35 |
1 |
34, |
— |
— |
2,000 |
— |
— |
10 |
— |
— |
2,000 |
10 |
1 |
34 |
__ |
_ |
2,001 |
441 |
27 |
4 0 |
813 |
65 |
6,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,813 |
6 5 |
— |
— |
27 |
40 |
6,841 |
051 |
106 |
85 |
650 |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
1,756 |
51 |
- |
— |
— |
34 |
2,756 |
85 |
— |
“i |
— |
— |
16,000 |
— |
— |
_ |
_ |
16,000 |
_ |
_ |
16,000 |
- |
||||
— |
30| |
— |
— |
18,000 |
— |
— |
01 |
— |
— |
18,000 |
31 |
— |
— |
_ |
_ |
18,000 |
31 |
14,437 |
5 0! |
— |
— |
16,000 |
— |
— |
— |
— |
7,000 |
— |
— |
— |
23,437 |
50 |
30,437 |
5 oj |
|
— |
— 1 |
— |
— |
5,000 |
— |
-- |
— |
— |
4,943 |
— |
— |
— |
57 |
_ |
5,000 |
_] |
|
578 |
G 3 i |
— |
— |
3,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,542 |
60 |
— |
— |
536 |
03 |
4,078 |
63) |
1 |
18 |
— |
— |
4,575 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,571 |
44 |
— |
— |
4 |
74 |
4,576 |
18! |
oojosi |
— |
— |
.... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
55 |
08 |
55 |
08 |
|
18 |
4 5 j |
— |
— |
2,500 |
— |
— |
— |
_ |
— |
2,518 |
45 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2,518 |
4 5| |
— |
— |
— |
— |
725 |
— |
— |
— |
— |
— |
725 |
— |
— |
— |
— |
_ |
725 |
|
37 |
7G |
— |
— |
45,859 |
42 |
— |
— |
— |
— |
45,859 |
42 |
37 |
76 |
_ |
_ |
45,897 |
1 si |
388 |
96] |
388 |
96 |
388 |
96! |
||||||||||||
4,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
4,000 |
_ |
1.200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,200 |
_j |
10 |
10 |
- |
10 |
10 |
10 |
10 |
|||||||||||
494 |
81 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
364 |
81 |
494 |
8] |
— |
6,500 |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
10,170 |
52 |
— |
— |
6,329 |
48 |
16,500 |
_ |
|
942,025 |
47j 59,450 |
61 |
— 1 |
— 1 |
62,092|32 |
— |
— |
939,383 |
76 |
1,001,476 |
osj |
||||||
966,184! 7x| 72,037 |
78 |
277,875! 20 |
l,360j 54 |
3,499)87 |
337,2871 |
03) |
39) 10 |
976,632)23 |
1,317,458 |
28'' |
— 94
Akademien för de fria konsterna.
Debet.
10,812: 99
665,401: 6*
Balans från år 1921:
Tillgångar:
Statsmedel.....................................................
Akademiens enskilda medel.......................................
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
Akademien för de fria konsterna:
D. 11 a. Bestämt anslag .........................
b. Reservationsanslag ....................................... 34,100: —
12. Förstärkning av vissa anslagsposter i staten för
akademien ................................................ 22,000: —
13. Skolan för dekorativ konst ........................... 15,000: —
N. 1. Ålderstillägg......................................................... 4,200:
6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 17,000: —
Tilläggsstaten:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen .................. 10,825:
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 47,747: 53
Diverse ................................................................................. 572:19
Akademiens enskilda medel ...................................................... 81,413: 12
Uppdebiteras den ingående tillgångsbalansen å Ester Lindahls
stipendiefond........................................................................ 466,648: 99
Skulder:
Inom linjen:
Akademiens enskilda medel
Balans till år 1923
1,130,101: 29
Summa
Kredit.
Skulder:
Inom linjen:
Akademiens enskilda medel .
Balans från år 1921:
655,401: 64
Utgifter:
Statsmedel:
Avlöningar m. m................................................................ 135,086:15
Belysning, undervisningsmateriel m. m.................................. 12,634:17
Levande modeller.................................................................. 7,054: 25
Samlingarnas ökande och underhåll ....................................... 5,923: 64
Rese- och studiestipendier m. m. .......................................... 15,8o3: 9 5
Skrivmaterialier, expenser, ved m. m..................................... 28,361: 06
Skolan för dekorativ konst ................................................... 15,081:
Akademiens enskilda medel...................................................... 73,362: 46
666,214: 63
772,131: 83
1,438,346: 46
293,356: 68
Till statskontoret
Leverering:
3,191: i o
— 95 -
Balans till år 1923.
Tillgångar:
Statsmedel:
Innestående i bank............................................................ 11,697:8 9
Akademiens enskilda medel................................................... 1,130,101: 99 1,141,798: 68
Summa 1,438,346: 16
Antalet elever i konsthögskolan har under revisionsåret utgjort:
Vårterminen .................................... 124
Höstterminen.................................... 119
Musikaliska akademien.
Debet.
Tillgångar:
Akademiens enskilda medel.
Inom linjen...................
Balans från år 1921
............... 705,966: 2 4
839,500: —
Åttonde huvudtitelns anslag:
Inkomster
Riksstaten:
Musikaliska akademien:
D. 14 a. Bestämt anslag ...................................................
14 b. Reservationsanslag................................................
15. Förstärkning av akademiens anslag till arvoden åt
biträdande lärare m. ......................................
16. Förstärkning av akademiens anslag för biblioteket...
17. Förstärkning av akademiens anslag till expenser m. m.
K. 8. Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten m. m..............................................
N. 1. Ålderstillägg ..............................................................
4. Extra utgifter..............................................................
Tilläggsstaten:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ...................................................
2. DyTtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........
Diverse.................................... ..................................................
Akademiens enskilda medel .........................................................
81,210: —
26,000: —
5,000: —
1,800: —
10,000: —
1,500: —
9,400: —
120: —
16,371: 9 7
57,142: 3 5
—: lo
62,214: 89 270,759: 31
Skulder:
Akademiens enskilda medel
Inom linjen...................
Balans till år 1923
705,061: 21
Summa 976,725: 55
Kredit.
Skulder:
Akademiens enskilda medel:
Inom linjen....................
Balans från år 1921
Utgifter.
Statsmedel:
Avlöningar m. m...........................................
Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare
Inköp för biblioteket ....................................
698,313: 7 7
166,259: 4 2
26,000: —
2,800: —
- 96 —
Lyse och bränsle ..........
Diverse.........................
Akademiens enskilda medel
7,934: 79
5,550: 21
43,642:18 252,186: G0
Tillgångar:
Akademiens enskilda medel...
Inom linjen......................
Balans till år 1923:
............... 724,538:9 5
839,500: —
Summa 976,725: 55
Under revisionsåret har vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet
meddelats undervisning, vårterminen åt 127 manliga och 53 kvinnliga elever samt höstterminen
åt 123 manliga och 52 kvinnliga elever.
Uppsala universitet.
D e_b e t.
Balans från år 1921:
Tillgångar ............................................................................................. 13,220,600: is
Inkomster:
Statsanslag:
Riksstaten:
Femte huvudtiteln:
C. 39. Bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårds
anstalter
....................................... 1,620:_
Åttonde huvudtiteln:
Uppsala universitet:
E. 2 a. Bestämt anslag ......... 1,053,988:6 7
Förslagsanslag:
E. 2 b. Avlöningsfyllnad
åt
professorn
i växtbio
logi.
........ 1,000: —
c. Arvoden åt
vikarierande
akademiska
lä
-
rare ...... 15,909: 7 7 ]6)909. T7
E. 3. Akademiska sjukhuset 140,997: 61
4. Avlöning åt en chef för
institutet för rasbiologi
...................... 7,500: —
6. Lärararvoden m. m. ... 44,997:50
7. Materiel för vissa insti
tutioner
m. m......... 37,520: —
8. Dito m. m. för medicin
ska
poliklinikerna ... 1,500: —
9. Dito m. m. för hygieni
ska
institutionen...... 7,000: —
10. Utrustning m. m. för
fysiologiska institutionen.
.................... 3,372: —
11. Lektor i danska språket
och litteraturen ...... 5,500: —
12. Statistiska seminariet... 3,500: —
13. Pedagogiska dito......... 15,100: —
- 97
E. 14. |
Uppvärmning av det s. k. |
|
Gustavianum............ |
9,000: — |
|
15. |
Assistent vid astrono- |
|
miska observatoriet... |
2,670: S 4 |
|
16. |
Driftkostnader vid Klub- |
|
bans biologiska station |
4,600: — |
|
17. |
Inköp av böcker för |
universitetsbiblioteket |
20,000: — |
||
E. |
53. |
Klinisk undervisning i epi- |
|
demiologi åt medicine |
1,500: — |
||
54. |
Utgivande i tryck av an- |
||
teckningar efter juridiska |
|||
universitet ................ |
7,957: 25 |
||
55. |
Tryckning av doktorsav- |
||
handlingar vid universi-teten i Uppsala och Luu d |
|||
kirurgiska institutet ... |
23,000: — |
||
57. |
Kurser i skyddskoppymp- |
||
ning ........................ |
104: 60 |
||
M. |
16. |
Utgivande av Carl von |
|
Linnés brev ............... |
5,000: — |
||
N. |
1. |
Älderstillägg .................. |
42,323: 90 |
4. |
Extra utgifter ............... |
4,000: - |
|
E. |
7/1921. Ny- och ombyggnad |
||
vid akademiska sjuk-huset .................. |
500,000: — |
E. 109/1921. Ersättning åt vissa
opponenter vid dis
putationer
......... .500: — 1,958,542: 14
Elfte huvudtiteln:
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål.............................. 42,710i—
Till äggsstaten:
Åttonde huvudtiteln:
Uppsala universitet:
D. 1. Täckande av motsedd brist å anslagen
till materiel m. m. för vissa institutioner
och inrättningar
.......................
2. Täckande av brister i universitetsbibliotekets
räkenskaper
för åren 1920
och 1921 ..................
J. 1. Tillfällig löneförbättring
för viss personal inom
den civila statsförvaltningen
.....................
2. Dyrtidstillägg åt befatt
ningshavare
i statens
tjänst .....................
Elfte huvudtiteln:
Civila pensionsväsendet:
A. 1. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer............... 558: —
3. Dyrtidstillägg åt pen
sionsberättigade
änkor
och barn efter civila
befattningshavare i statens
tjänst m. fl....... 26,798: 01 27,356: 01 3,974,448; 37
80,000: —
16,000: —
106,241: U
741,978: 51 944 220: 22
7 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1932. II.
Universitetets egna medel;
Hemmansräntor m. m............................... 386,455: 14
lntressemedel .................................................. 522,335:17
Gåvomedel ...................................................... 1,924: 9 2
Inkomst av skogar............................................. 28,587: 11
Pensionsavgifter................................................ 21,744: 5 9
Diverse inkomster............................................. »2.747: 87 1,053,794: so 4,028,242: 6 7
Balans till år 1923:
Skulder................................................................................................... 12,703,679:26
Summa 29,952,522: os
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder
13,220,600:18
Utgifter:
Avlöningar, pensioner och. gratial.......................................... 2,024,457:7 7
Kungl. och riksstatens stipendier .......................................... 6,200: —
Institutionernas materiel m. m.............................................. 529,304: SI
Reparationer........................................................................ 19,352: 71
Lantmäteri- och rättegångskostnader....................................... 12,641: 98
Disponerande av donationer och fonders avkastning ............... 550,889: 93
Universitetsbiblioteket, inköp och bindning av böcker, m. m____ 32,650: —
Tryckningskostnader m. m.................................................... 45,586: 11
Sy- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset........................ 500,000: —
Tryckningsbidrag för akademiska avhandlingar......................... 23,000: —
Diverse .............................................................................. 25,970: 9 7
Reservfonden påföres överskottet .......................................... 258,188: 39
4,028,242: 6 7
Balans till år 1923:
511: 26
1,040,800: —
458,328: 84
10,150,831: os
100,854: lo
952,354: os 12,703,679: 26
Summa 29,952,522: 06
Antalet vid universitetet inskrivna studerande utgjorde år 1922:
under vårterminen........................... 2,432
» höstterminen ........................ 2,543
Tillgångar:
Kassabehållning ...
Innestående i bank
Förskott...............
Utlånta medel ......
Fordringar............
Fastigheters värde
99
Lunds universitet.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.....................................................................
Inkomster:
Statsanslag:
Biksstaten:
Åttonde huvudtiteln:
Lunds universitet:
E. 18 a. Bestämt anslag............ 918,079: —
19. Lärararvoden m. m....... 66,600: —
20—30. Anslag enligt riksstaden
........................... 270,274: —
53. Klinisk undervisning i epi
demiologi
åt medicine
kandidater ..................
54. Utgivande i tryck av anteck
ningar
efter juridiska
föreläsningar vid rikets
universitet..................
55. Tryckning av doktorsav
handlingar
vid universiteten
i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko
kirurgiska
institutet......
57. Kurser i skyddskoppympning
...........................
M. 24. Besestipendier samt läro
böckers,
tidskrifters och
lärda verks utgivande...
N. 1. Ålderstillägg ..................
4. Extra utgifter..................
Tilläggsstaten:
Åttonde huvudtiteln:
Lunds universitet:
D. 3 och 5. Anslag enligt till
läggsstaten
.................. 115,706: —
J. 1. Tillfällig löneförbättring för
viss personal inom den
civila statsförvaltningen 94,299: is
2. Dyrtidstilläggåtbefattnings
havare
i statens tjänst... 555,529: 46
Elfte huvudtiteln:
Civila pension sväsendet:
A. 3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn
efter civila befattningshavare
i statens tjänst
fl............................ 28''025: 25 793,559: 84 2,117,283: 51
Universitetets egna medel:
Hemmansräntor m. m........................................ 87,274: 78
Intressemedel ................................................... 287,464: 18
Gåvomedel......................................................... 61,030:51
Pensionsavgifter ............................................. 5,144: 50
Försäljnings- och hyresmedel ..........;................... 7,941: 74
1,500: —
2,000: —
12,879: 9 7
200: —
7,500: —
39,690: 7 o
5,000:— 1,323.723:6 7
6,153,996:4 7
— 100 —
Laborations- m. fl. avgifter
Diverse inkomster ...........
Återburna medel...............
19,310: so
3,625: 40
319: 68 472,111: 69
Skulder i allmänhet
Balans till år 1923
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921.
Utgifter
Avlöningar m. m................................................................... 1,582,810: 7 7
Institutionernas materiel m. m................................................. 605,530: 76
Hyresmedel, utskylder, avgälder m. m..................................... 17,698: 98
Stipendier och premier............................................................ 89,390: 2 2
Byggnads- och reparationsarbeten............................................ 36,002: 05
Pensioner och livräntor............................................................ 52,090: 7 7
Inköp och bindning av böcker ................................................ 74,853: 15
Diverse utgifter ..................................................................... 15,864:8 6
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ....................................................
Utlånta medel .......................................................
Fordringar..............................................................
Antalet studerande utgjorde år 1922:
Vårterminen ................
Höstterminen..............
3,349: 56
6,388,004: 18
6,561:01
Summa
1,402
1,538
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar..........................................................................^...................
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Kiksstaten:
Åttonde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för år 1922, sid.
70—73........................................................................
Institutets enskilda medel:
Inbetalda inteckningslån ....................................... 62,800: —
Intressemedel ...................................................... 81,373: 49
Hyresmedel ........................................................ 33,710: —
165,162: 56
177,883: 4 9
2,589,395: lo
1,011,932: 84
9,755,324: 41
883,168: 12
2,474,241: 56
6,397,914: 74
9,755,324: 4i
1,429,939: 46
343,046:05
101
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ......................... 999,047: 56
» från enskild bank......................................................... 154,128:3 5
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................
Skulder:
Diverse medel
Balans till år 1923:
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Riksstaten:
Åttonde huvudtiteln:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för år 1922, sid.
70—73 ......................................................... 661,825:03
E. 53. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater................................... 6,000: —
55. Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet......... 1,700: —
57. Kurser i skyddskoppympning .................. 425: —
N. 1. Ålderstillägg.......................................... 18,866:66
E. 94/1921. Materiel m. m. för blivande innehavares
av den lediga professuren i patologisk
anatomiundervisning m. m............. 999: 05
98/1921. Klinisk och poliklinisk undervisning i
ortopedi vid vanföranstalten i Stockholm
.......................................... 351: 47
70/1920. Utrustning av en ny laboratorielokal
vid medicinska kliniken å serafimer
lasarettet
.................................... 177: 50
78/1918. Mikroskop för psykiatriska kliniken... 2,600: —
Elfte huvudtiteln:
C. 1. Allmänna indragningsstaten ..................... 10,150: —
Tilläggstaten:
Enligt specifikation i budgetredovisningen för år 1922,
sid. 154—157...................................................... 11,983: 48
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen .................. 50,640: 11
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst................................................... 293,655: 75
D. 23/1921. Förstärkning av reservationsanslaget till
institutets material i allmänhet......... 12,083:61
27/1921. Dagavgifter vid pediatrisk klinik å allmänna
barnhuset i Stockholm ......... 5,870: 50 1,077,328: 16
Institutets enskilda medel:
Avlöningar, stipendier, understöd m. m................... 39,953: 58
Obligationsköp...................................................... 100,215:89
Räntor och annuiteter .......................................... 7,250: —
Omkostnader m. m. för fastigheten nr 15 A Nybrogatan
i Stockholm .......................................... 6,589: 88
Diverse ............................................................ 119:— 154,128:35
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken..................... 95,029: 64
» » giroräkning i enskild bank ................................. 177,883: 49
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................
1,153,175: 91
8,482: 3 6
1,463,014: 8 7
4,397,658: 64
1,420,470: 14
1,231,456: 51
272,913: 13
6,506: —
— 102 —
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank............................................................... 60 224:69
Förskott.............................................................................. 4’025:6l
Fastighet ........................................................................... 317,382: —
Inkomstrester ..................................................................... 47g. 2s
Obligationer ...................................................................” " 685,098: 4 4
Aktier................................................................................. 2,850: —
Utlånta medel ..................................................................... 3g0 975.
Fordringar..................................................................."""" 15,’280: 87
Summa
Antalet studerande utgjorde år 1922:
Vårterminen .................................... 748
Höstterminen.................................... 894
Tillgångar _____
Inom linjen
Serafimerlasarettet.
Debet.
Balans från år 1921:
.................................................. 2,317,000: —
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Serafimerlasarettet:
E. 51. Understöd och ersättningar ...............
52. Inrättningen för sjukas behandling med
elektricitet ....................................
T.D. 10. Täckande av motsedd brist i lasarettets
räkenskaper....................................
30/1921. Täckande av brist i lasarettets
räkenskaper för år 1920 ..................
31/1921. Täckande av motsedd brist i lasarettets
räkenskaper för år 1921.........
Intressemedel m. m..................................................
Sjukvårdsavgifter....................................................
120,000: —
750: —
165,000: —
11,812: 94
145,000: —
442,562: 94
92,876: 98
824,224: 14
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester ........................................................................ 151,240: 51
Övriga skulder..................................................................... 590,563: 40
Inom linjen:
Diverse medel ................................................ 1,324,591: 78
Summa
Skulder .......
Inom linjen
Kredit.
Balans från år 1921:
............................................ 1,296,603: 46
Utgifter:
Avlöning m m...................................................................... 325,356: 08
Fensioner och understöd m. m................................................. 18 446: 2 8
Driftkostnader m. m................................................................ 819,657: 24
1,466.312:86
4,397,658: 64
1,417,294: 4 5
1,359,664: 06
741,803: 91
3,518,762: 42
111,838: 01
1,163,459: 55
— 103
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ..................................................................
Innestående i bank...............................................................
Obligationer ........................................................................
Utlånta medel .....................................................................
Fastighet ..........................................................................
Fordringar...........................................................................
Inom linjen ...................................................... 4,951,000: —
2,407: 9 7
167,780: 11
461,101: 70
229,245: 98
1,125,000: —
257,929:16 2,243,464: so
Summa 3,518,762: 49
Enligt redogörelse för sjukvården och ekonomien inom lasarettet hava under året därstädes
vårdats 6,125 patienter, därav 2,466 på medicinska och 3,659 på kirurgiska avdelningarna.
Underhållsdagarnas antal har utgjort 147,083. Kostnaderna för sjukvården uppgingo, efter
avdrag av 32,526 kronor för poliklinikerna och undervisningen m. m„ till 942,095 kronor
91 öre. Om sistnämnda summa fördelas på antalet underhållsdagar för året, visar sig dagskostnaden
för varje sjuk i medeltal hava utgjort 6 kronor 40.52 öre. Utgifterna för sjukvården,
fördelade på antalet vårdade individer, angiva en kostnad i medeltal för varje patient
av 178 kronor 12 öre. Enligt vad i nämnda redogörelse vidare meddelats, hade mathållningen
under året kostat 251,265 kronor 96 öre, utvisande en medelkostnad för varje underhållsdag
av 1 krona 70.8 öre eller 49.5 öre lägre kostnad än år 1921.
Farmaceutiska institutet.
Debet.
Tillgångar.....
Inom linjen
Balans från år 1921:
... 114,119: —
9,001: 09
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
E. 60. Farmaceutiska institutet .......................................... 65,900: —
K. 1. Ålderstillägg............................................................ 1,400: —
Tilläggsstaten:
D. 11. Täckande av motsedd brist i institutets anslag till materialier
m. m., uppvärmning m. m. och egendomens
underhåll m. m................................................... 9,000: —
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen ....................................... 6,765: —
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 29,616: 12
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond.............................. 194: 66
Termins- och kursavgifter m. m................................................... 19,278: 88 132,154: 66
Summa 141,155: 75
Kredit.
Utgifter:
Avlöning m. m............................................................................ 84,470: 93
Materialier, instrument, böcker och samlingar................................. 13,178:6 7
Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m............................ 10,470:48
Egendomens underhåll, renhållning och diverse .............................. 4,998: 86
Hyror ....................................................................................... 15,000:— 128,118: 94
Till statskontoret
— 104 —
Leverering:
2,798: 63
Balans till år 1923
Tillgångar:
Innestående i bank ...............................................
Inom linjen:
Diverse medel .........................................
Summa 141,155: 75
Under revisionsåret hava vid institutet varit inskrivna, vårterminen 67 och höstterminen
57 farmacie kandidater, varjämte 80 apotekselever deltagit i den för dem anordnade kursen.
................ 10,238: 18
. 127,078: 85
Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.
Debet.
Balans från år 1921
Tillgångar...................................
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
E. 61. Allmänna barnbördshuset i Stockholm
.......................................
63. Verksamheten vid allmänna barnbördshuset
i Stockholm ............
T.D. 12. Täckande av motsedd brist i räkenskaperna
för allmänna bambörds
huset
i Stockholm ..................
Intressemedel m. m....................................
Ersättningsmedel..........................................
Från fonderna överförda ..............................
Säger 358,183:9 9 |
52,460: 24 |
410,644: 23 |
|
Balans till år 1923: Skulder: Utgiftsrester................................ Fonder m. m.............................. |
............. 45,745: 28 ............. 1,672,687:9 5 |
5,618: 40 |
51,363: 6 8 |
Säger 1,718,433: 23 |
961,093: 01 |
2,679,526: 24 |
Summa 3,629,749:88 1,980,339:4 7 5,610,089:35
Kredit.
1,520,235: 10 972,344: 7 7 2,492,579: 8 7
88,379: 31 9,834: 92 98,214: 23
169,728: 88 26,514: 60 196,243:48
44,106:36 4,644:31 48,750:6 7
Balans från år 1921:
Skulder ..........................................
Utgifter :
Avlöning ........................................
Driftkostnader .................................
Inventariers anskaffning och underhåll.
24,853: —
150,000: —
47,850: —
21,253: 55
114,227: 44
42,646: 96
9,813: 28
24,853: —
150,000: —
47,850: —
63,900: 51
114,227: 44
9,813: 28
Allmänna barnbördshuset -
Asylen för fattiga
barnaföderskor
och deras barn
Summa
1.553,132: 6 c
966,786: 22 2,519,918: 88
105 —
i.
Fastighetens underhåll och omkostnadei Diverse ............................................ Fonderna tillgodoförda ....................... |
•......... 21,810:68 ........... 7,352: 98 .......... 3,604: 02 |
158: 50 |
21,969: 18 |
Säger 334,982: 28 |
46,901: 6 9 |
381,883: 9 2 |
|
Leverering: |
|||
Till statskontoret................................ |
.......... 32,397: 56 |
- - |
32,897: 56 |
Balans till år 1923: Tillgångar: |
|||
Innestående i bank.......................... |
.......... 268,390: 21 |
5,664: 65 |
274,0o4: 86 |
Obligationer ................................... |
.......... 124,554:33 |
802,362: 90 |
926,917: 23 |
Utlånta medel ................................ |
.......... 340,000: — |
50,000: — |
390,000: — |
Fordringar...................................... |
.......... 13,204:4 5 |
11,301: 79 |
24,506: 24 |
Fastigheter.................!.................... |
........... 987,986: — .......... 7,500: — |
91,763: 6 7 |
1,079,749: 67 |
Inventarier...................................... |
— |
7.500: — |
|
Säger 1,741,634: 99 |
961,093: o i |
2,702,728: — |
|
Summa 3,629,749: 88 |
1,980,339: 47 |
5,610,089: 3 5 |
Antalet av de å allmänna barnbördshuset under revisionsåret vårdade patienter bar utgjort
3,634 .
Tekniska högskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar
... 1,420,821: is
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
Tekniska högskolan:
F. I a—17, anslag enligt riksstaten .............................
N. 1. Ålderstillägg ......................................................
Tilläggsstaten:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen ....................................
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................
Elevavgifter m. m.....................................................
Ersättningsmedel...............,...................____...............
Intressemedel ........................................................................
Gåvomedel ..........................................................................
1,095,290: —
15,400: —
39,000: -300,000: —
143: 76
120,039: 32
108: 33
60,742: 56
58,565: — 1,689,288:9 7
Skulder:
Inom linjen
Balans till år 1923:
1,247,390: lö
Summa 3,110,110: 10
Skulder:
Inom linjen
Kredit.
Balans från år 1921:
1,199,307: 88
— 106
Avlöningar m. m...................
Samlingar och. laborationer ......
Biblioteket.............................
Allmänna omkostnader ............
Stipendie- och gåvomedel m. m.
Utgifter:
909,244: 20
286,823: 40
20,761: 76
287,192: 46
81 099: 22 1,684,121:04
Till statskontoret
Leverering:
10,876: so
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning .....................................................
InneStående i bank..................................................
Obligationer...........................................................
Utlånta medel ..............................................
288: 4 4
293,159: S4
1,090,573: 80
1,515,613:26
Summa 3,110,110: 10
Elevernas antal under revisionsåret utgjorde:
Vårterminen.................................... 749
Höstterminen ................................. 708.
Chalmers tekniska institut.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar......................................................
44,444:80
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Biksstaten:
Chalmers tekniska institut:
F. 18 a. Bestämt anslag ................................................ 15g 200
18 b. Reservationsanslag............................................. 23,550
19—21, anslag enligt riksstaten.................................... 73,000
N. 1. Alderstillägg............................................................ 9’sOO
Tilläggsstaten:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen............................. ................... 23 037:60
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 116,361: 55
Elevavgifter .............................................................................. 34,555: —
Hyresmedel .............................................................................. 1,518: 2B
Ersättningsmedel .............................................................. 500*_
Intressemedel......................................................... 2g 323* 64
Anmärkningsmedel ...........................................
1»198: 08 460,043: 97
Balans till år 1923:
Skulder...................................................................................................... 4,119:58
Summa 608,608: 35
107 -
Kredit.
Balans från år 1921.
Skulder...................................................................................................... 43,319: 4 K
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................ 332,329: 99
Stipendier och premier ............................................................. 11,552: 64
Bibliotek, samlingar, laboratorier m. m.......................................... 32,233: 2 9
Allmänna omkostnader ............................................................... 49,139: 60
Till Chalmerska institutets under frimurarbarnhusdirektionens vård
och förvaltning stående fonder återlevererade medel .................... 2,964: 94 428,220: 86
Leverering:
Till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ................................................ 1,198: 08
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning .................................................................... 2,915:24
Innestående i bank .................................................................. 31,757: 45
Förskott .............................................................................. 1,197:84 35370; 58
Summa 508,608: 85
Antalet elever under år 1922 utgjorde:
Vårterminen ................................... 545
Höstterminen ................................. 526.
Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................... 16,150: 69
Inkomster:
Intressemedel............................................................................... 468: 24
Avgifter för materialprovningar m. m............................................ 33,723: 26 34191-50
Balans till år 1923:
Skulder:
I allmänhet ............................................................................................. 585: 71
Summa 50,927: 90
Kredit.
Utgifter:
Omkostnader för materialprovningsanstalten .................................................. 39,609: 52
Balans till år 1923.
Tillgångar:
Innestående i bank.................................................................................... 11,318: is
Summa 50,927: 90
— 108 —
Skolöver -
Biksstaten;
Åttonde huvudtiteln:
Skolöverstyrelsen:
G. 1. Skolöverstyrelsen ................................................................................
2. Övergångsstat.......................................................................................
3. Förstärkning av skolöverstyrelsens arbetskrafter .......................................
4. Byggnadssakkunnigt biträde ..................................................................
5. Inspektion och sakkunniga biträden.........................................................
6. Extra expeditionsvakt ...........................................................................
7. Förhyrande av ämbetslokal åt skolöverstyrelsen .......................................
Allmänna läroverken m. m.:
H. 16. Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter......
Folkundervisningen:
I. 5. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m.
10. Lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök vid folkskolor.....................
13. Verksamheten vid statens småskoleseminarium i Lycksele ........................
14. Verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström .....................
33. Befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
bosatta finnar............................................,s......................................
34. Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål....................................
44. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor.............................................
53. Understöd åt folkhögskolor ..................................................................
72. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte ...........................
75. Inredning och möblering av de nya byggnaderna för dito dito.................
76. Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn
Yrkesundervisningen:
J. 24. Yrkespedagogisk centralanstalt.............................................................I
Folkbildningsåtgärder i övrigt:
K. 1. Understöd åt folkbibliotek .....................................................................i
2. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga j
föreläsningar......................................................................................j
Åtgärder för fysisk utbildning:
L. 8. Understödjande av skididrotten bland ungdomen.......................................
Diverse:
N. 1. Ålderstillägg .......................................................................................
4. Extra utgifter .......................................................................................I
5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .......................................
G. 5/1920. Handbok i nykterhetsfrågan m. m..................................................j
L. 5/1920. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.................................j
Elfte huvudtiteln:
Allmänna indragningsstaten:
C. 1. Diverse föremål ....................................................................................,
Till äggsstaten :
Åttonde huvudtiteln:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen!
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst....................................
J. 1/1921. Utgivande av en grundkatalog över för folk- och skolbibliotek lämplig
litteratur ....................................................................................
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond............................................................
Av influtna studentexamensavgifter ...........................................................................j
» » realskolexamensavgifter ..........................................................................
Till grundkatalogens utgivande anordnade medel.....................................................,■■■[
Summa
109
styrelsen.
D e |
o e t |
K r |
e |
d i t |
|||||||||||||
Behåll- 1 |
Uppbörd |
Levere-ring från 1 |
Skuld |
Skuld |
Utgifter |
1 |
T I Levere-ring till |
Behåll-ning till |
Summa |
||||||||
år 1921 |
kontoret |
1923 |
1921 |
kontoret | |
år 1923 |
||||||||||||
_ |
216 |
25 |
541,226 |
6 3 |
210 |
82 |
531,343 |
30 |
10,310 |
40 |
541,653 |
70 |
|||||
1 |
_ |
___ |
1,899 |
99 |
_ |
01 |
— |
— |
1,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,900 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
19,887 |
25 |
_ |
_ |
— |
— |
17,529 |
80 |
2,357 |
45 |
— |
— |
19,887 |
25 |
|
_ |
_ |
_ |
4,800 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
4,800 |
- |
— |
— |
— |
— |
4,800 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
28,000 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
20,649 |
39 |
7,350 |
61 |
— |
— |
28,000 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
1,540 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1,540 |
— |
_ |
— |
— |
— |
1,540 |
— |
|
— |
— |
1,500 |
— |
59,619 |
15 |
— |
— |
1,679 |
15 |
59,015 |
— |
425 |
— |
— |
— |
61,119 |
15 |
— |
— |
587 |
80 |
31,467 |
35 |
— |
— |
— |
— |
24,453 |
22 |
— |
— |
7,601 |
93 |
32,055 |
15 |
119 |
57 |
422,040 |
38 |
1 |
30 |
_ |
_ |
422,156 |
28 |
4 |
97 |
— |
— |
422,161 |
25 |
||
_ |
_ |
_ |
4,000 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
4,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
24,679 |
18 |
_ |
— |
— |
— |
24,679 |
18 |
— |
— |
— |
— |
24,679 |
18 |
|
1 |
— |
— |
— |
30,617 |
60 |
— |
— |
— |
— |
30,617 |
60 |
— |
— |
— |
— |
30,617 |
60 |
■ |
18,500 |
_ |
_ |
_ |
15,012 |
35 |
3,487 |
65 |
— |
— |
18,500 |
— |
|||||
_ |
_ |
_ |
436 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
345 |
15 |
90 |
85 |
— |
— |
436 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
60,000 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
41,745 |
21 |
18,254 |
79 |
— |
— |
60,000 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
3,000 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
_ |
_ |
_ |
25,142 |
95 |
_ |
— |
— |
— |
25,142 |
95 |
— |
— |
— |
— |
25,142 |
95 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
104,800 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
38,481 |
57 |
-. . |
— |
66,318 |
43 |
104,800 |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
—i |
|
— |
5,815 |
48 |
72,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
77,565 |
37 |
250 |
11 |
— |
— |
77,815 |
48 |
|
— |
— |
— |
12,098 |
— |
— |
— |
— |
12,098 |
— |
— |
— |
'' — |
— |
12,098 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
1 — |
- |
4,475 |
— |
30,000 |
- |
— |
— |
— |
— |
34,417 |
45 |
57 |
55 |
— |
— |
34,475 |
— |
1,500 |
_ |
_ |
_ |
1,500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
||||||
758 |
30 |
_ |
_ |
9,500 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
8,791 |
96 |
— |
— |
1,466 |
34 |
10,258 |
30 |
1,185 |
_ |
_ |
_ |
700 |
_ |
— |
— |
— |
— |
915 |
90 |
— |
— |
949 |
10 |
1,865 |
— |
_ |
_ |
10,000 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
318 |
— |
— |
— |
9,682 |
— |
10,000 |
— |
||
— |
— |
— |
— |
1,513 |
— |
— |
— |
— |
— |
665 |
— |
— |
848 |
1,513 |
— |
||
— |
— |
— |
6,110 |
50 |
— |
— |
— |
— |
6,096 |
50 |
14 |
— |
— |
6,110 |
50 |
||
12,498 |
66 |
8 |
34 |
12,490 |
32 |
_ |
_ |
_ |
_ |
12,498 |
66 |
||||||
70 |
2,678 |
54 |
239,684 |
52 |
— |
— |
— |
— |
238,839 |
99 |
— |
— |
3,593 |
07 |
242,433 |
06 |
|
10,000 |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
10,000 |
— |
||||||||||
_ |
_ |
2,470 |
— |
— |
2-1 |
2,446 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,470 |
— |
||||
3,157 |
50 |
600 |
53,356 |
78 |
34 |
29 |
— |
— |
53,849 |
37 |
600 |
— |
2,699 |
20 |
57,148 |
57 |
|
2,000 |
— |
_ |
9,000 |
— |
_ |
— |
10,540 |
76 |
— |
— |
459 |
25 |
11,000 |
— |
|||
147 |
04 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
50 |
2 |
45 |
143 |
09 |
— |
— |
147 |
04 |
|
17,297 |
84 |
115,992 |
64 |
1,846,587 |
94 |
| 246 |
|l2 |
1,712199 |
1,731,448 |
06 |
43,346 |
It? |
1103,617 |
32 |
OO OO p to 4^ |
l|84 |
— 110 —
Högre lärarinneseminariet jämte hushållsskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Seminariet
Tillgångar ................................................... 209,867:28
Inom linjen ................................... 292: 5 o
Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Kiksstaten:
Högre lärarinneseminariet:
H. 2. Stipendier, lokalhyra m. m....... 17,310: —
Tilläggsstaten:
Högre lärarinneseminariet:
E. 1. Ytterligare medel till lokalhyra 3,400: —
J. 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst........................ — —
Terminsavgifter............................................ 33,650:_
Inkomster på hushållet ................................. . .
Intressemedel................................................ . .
Hyresmedel ................................................ . .
Säger 54,360: —
Hushållsskolan
5,949: 4 7
24,500: —
10,275: 08
11,760: —
15,063: —
485: 20
400: —
62,483: 28
Summa
215,816: 75
41,810: —
3,400: —
10,275: os
45,410: —
15,063: —
485: 2 o
400: —
116,843: 28
Skulder
Balans Ull år 1923:
........... 31,531:65 165:61 31.697: 16
Summa 295,758:93 68,598:2 6 364,357:19
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder .................................
Utgifter:
Avlöningar.......................................
Bibliotek, undervisningsmateriel och inventarier
Utgifter för mat ..........................................
Hyror .........................................................
Eör undervisning i fjärde årskursen ...............
Allmänna omkostnader ......................
Säger
35,063: 76 |
518: 82 |
35,582: 68 |
19,150: — 1,700: — |
25,333: 08 9,501: so |
44,483: os |
49,711: 58 |
62,182: 8 7 |
111,894:45 |
111
Seminariet |
Hushållsskolan |
Summa |
||
Balans till år 1923: Tillgångar: Kassabehållning ........................ Innestående i bank ..................... Fordringar ................................. Inom linjen ............................ Fastigheter................................. Inventarier................................. |
..... 372 60 |
1,116: 31 17,831: 66 139,106: 81 |
241: — 5,655:6 7 |
1,116: 81 139,106:31 |
Säger |
210,983: 59 |
5,896: 5 7 |
216,880:16 |
|
Summa |
295,758: 98 |
68,598: 26 |
364,357: i» |
Lärjungarnas antal har under revisionsåret utgjort:
Vår- Höst
terminen
terminen
I högre lärarinneseminariet.................. 94 94
I seminariets hushållsskola.................. B5 76
I normalskolan ................................ 290 290
Allmänna
— |
||||||
lärjungar |
D |
e |
bet. |
|||
Vår- |
Höst- |
Balans |
i |
|||
terminen |
[terminen |
från år 1921 |
Inkomster |
|||
1922 |
1922 |
Tillgångar |
||||
! |
1 |
2 |
8 |
* |
||
! Uppsala ärkestift: |
'' |
|||||
Uppsala högre allmänna läroverk .................. |
623 |
635 |
105,548 |
73 |
425,425 |
39 |
Gävle » » » ............. |
515 |
525 |
220,655 |
37 |
345,871 |
79 |
| Hudiksvalls högre » » .................. |
219 |
218 |
78,349 |
56 |
177,793 |
61 |
| Enköpings realskola ................................... |
94 |
101 |
23,730 |
02 |
84,540 |
90 |
! Söderhamns » .......................... |
182 |
187 |
gfi 518 |
101 OOR |
||
Norrtälje samskola.................................... |
184 |
167 |
16,725 |
27 |
89,174 |
52 |
Säger |
1,817 |
1,833 |
471,527 |
06 |
1,223,809 |
79 |
Linköpings stift: |
||||||
Linköpings högre allmänna läroverk............... |
651 |
643 |
215,737 |
56 |
487,495 |
51 |
Norrköpings » > » .............. |
684 |
686 |
183,492 |
67 |
421,031 |
82] |
Västerviks » » » .............. |
226 |
227 |
120,302 |
82 |
172,426 |
6 Oj |
Eksjö realskola .......................................... |
254 |
292 |
32,508 |
91 |
96,992 |
_1 |
Vimmerby samskola ...................... |
157 |
151 |
17,282 |
70 |
89,512 |
loj |
i Vadstena » ......... |
118 |
128 |
18,242 |
67 |
83,784 |
66 |
Säger |
2,090 |
2,127 |
587,567 |
33 |
1,351,242 |
H |
! Skara stift: |
||||||
Skara högre allmänna läroverk ..................... |
346 |
370 |
189,988 |
76 |
321,389 |
39 |
! Vänersborgs högre allmänna läroverk ............ |
272 |
280 |
83,054 |
93 |
214,223 |
bo! |
Borås » » » |
500 |
521 |
112,142 |
38 |
284,747 |
1 7 |
Mariestads realskola ................... |
110 |
112 |
45,746 |
53 |
94,778 |
48 |
Lidköpings » ............. |
140 |
137 |
98,935 |
75 |
95,606 |
69; |
Skövde » ........................ |
241 |
215 |
24,984 |
SO |
112,288 |
76 |
! Alingsås samskola .......................... |
230 |
235 |
27,783 |
42 |
110,923 |
41 |
Falköpings » ............................... |
286 |
290 |
12,531 |
01 |
126,633 |
66 |
Säger |
2,125 |
2,160 |
595,167 |
BS |
1,360,591 |
06 |
Strängnäs stift: |
||||||
Strängnäs högre allmänna läroverk ............... |
169 |
179 |
399,271 |
71 |
175,736 |
70 |
Örebro » » >> |
707 |
750 |
201,520 |
27 |
444,401 |
36 |
Nyköpings » » » |
301 |
321 |
75,543 |
53 |
240,018 |
74 |
Eskilstuna realskola .................. |
376 |
379 |
27,079 |
82 |
156,000 |
03 |
Södertälje » ....... |
333 |
360 |
40,066 |
55 |
236,855 |
58 |
Askersunds samskola .............. |
100 |
98 |
25,392 |
77 |
74,284 |
13 |
Säger |
1,986 |
2,087 |
768,874 |
65 |
1,327,296 |
54 |
Västerås stift: |
||||||
Västerås högre allmänna läroverk.................. |
432 |
459 |
76,308 |
85 |
315,544 |
10 |
Palu » » » .................. |
452 |
450 |
150,206|B6 |
372,938 |
7 6 |
|
Arboga samskola................................. |
125 |
145 |
20,235] 08 |
90,436 |
89 |
|
Sala » ..................... |
169 |
155 |
13,168 so |
82,377 |
01 |
|
Köpings » ....................... |
165 |
162 |
15,909131 |
90,141 |
38 |
|
Säger] |
1,343 |
1,371 |
275,828 |
05 |
951,438 |
14 |
läroverken
K |
r |
e d i t. |
|||||||||||||
Balans |
Balans |
Balans till år 1923. Tillgångar |
S u m m a |
||||||||||||
j till år 1923 |
från år 1921 Skulder |
Utgifter |
Kontant behållning |
Utlånta medel |
Fordringar |
Summa |
|||||||||
5 |
6 |
8 |
i |
10 |
11 |
] 2 |
|||||||||
I 6,137 |
50 |
7,438 |
37 |
416,139 |
5 5 |
479 |
80 |
112,600 |
453 |
90 |
113,533 |
70 |
537,111 |
6 2 |
|
j 2,383 |
29 |
2,503 |
92 |
347,176 |
87 |
1,181 |
38 |
216,510 |
41 |
1,537 |
87 |
219,229 |
66 |
568,910 |
45 |
! - |
— |
— |
— |
177,545 |
31 |
345 |
38 |
78,252 |
48 |
— |
— |
78,597 |
86 |
256,143 |
17 |
350 |
24 |
135 |
78 |
85,226 |
79 |
455 |
83 |
22,232 |
52 |
570 |
24 |
23,258 |
6V |
108,621 |
16 |
2,538 |
56 |
1,759 |
61 |
101,127 |
81 |
641 |
68 |
23,897 |
59 |
2,633 |
56 |
27,172 |
88 |
130,060 |
25 |
1 — |
- |
24 |
50 |
89,144 |
79 |
353 |
51 |
16,292 |
61 |
84 |
38 |
16,730 |
50 |
105,899 |
79 |
i 11,409 |
59 |
11,862 |
18 |
1,216,361 |
12 |
3,457 |
58 |
469,785161 ! |
5,279 |
95 |
478,523 |
14 |
1,706,746 44 |
||
4,454 |
35 |
3,559 |
12 |
476,460 |
58 |
619 |
38 |
218,141''19 |
8,907 |
15 |
227,667 |
72 |
707,687 |
42 |
|
— |
— |
— |
— |
427,188 |
51 |
541 |
87 |
176,555,— |
238 |
61 |
177,335 |
4ö |
604,523 |
99 |
|
— |
— |
— |
— |
168,155 |
87 |
615 |
95 |
122,786 |
77 |
1,170 |
83 |
124,573 |
56 |
292,729 |
42 |
— |
— |
— |
— |
95,772 |
17 |
95 |
80 |
33,632 |
94 |
— |
— |
33,728 |
74 |
129.500 |
91 |
; 170 |
10 |
— |
— |
89,361 |
89 |
6,740 |
96 |
10,862 |
05 |
— |
— |
17,603 |
01 |
106,964 |
90 |
— |
— |
— |
83,766 |
60 |
1,179 |
76 |
17,080 |
97 |
— |
— |
18.260 |
73 |
102,027 |
33 |
|
! 4,624 |
45 |
3,559 |
12 |
1,340,705 |
62 |
9,793 |
72 |
579,058 |
92 |
10,316 |
59 |
599,169 |
23 |
1,943,433 |
97 |
! 132 |
96 |
130 |
86 |
309,345 |
31 |
105 |
200,878 |
28 |
1,051 |
66 |
202,034 |
94 |
511,511 |
11 |
|
| - |
— |
— |
— |
238,373 |
29 |
— |
— |
58,585 |
31 |
319 |
83 |
58,905 |
14 |
297,278 |
4 3 j |
| 4,217 |
21 |
8,998 |
20 |
282,752 |
05 |
167 |
91 |
104,437 |
17 |
4,751 |
43 |
109,356 |
51 |
401.106 |
76 |
— |
— |
— |
— |
91,886 |
12 |
— |
— |
48,638 |
89 |
— |
— |
48,638 |
89 |
140,525 |
01 |
— |
— |
— |
— |
91,960 |
05 |
— |
— |
99,866 |
10 |
2,716 |
29 |
102,582 |
39 |
194,542 |
44 |
63 |
44 |
— |
— |
112,411 |
30 |
588 |
40 |
24,273 |
86 |
63 |
44 |
24,925 |
70 |
137,337 |
|
3,714 |
50 |
2,413 |
30 |
108,581 |
65 |
10 |
26 |
27,701 |
62 |
3.714 |
50 |
31,426 |
38 |
142,421 |
83 |
— |
— |
— |
— |
125,871 |
37 |
156 |
15 |
13,137 |
15 |
— |
- |
13,293 |
SO |
139,164 |
67 |
8,128 |
11 |
11,542 |
36 |
1,361,181 14 |
1,027 |
72 |
577,518 |
38 |
12,617 |
16 |
591,163 |
25 |
1,963,886 |
76 |
|
340 |
_ |
396 |
6S |
209,753,112 |
922 |
21 |
358,242 |
12 |
6,034 |
28 |
365,198 |
61 |
575,348 |
41! |
|
1,979 |
95 |
1,001 |
44 |
443,351 |
73 |
— |
_ |
199,579 |
73 |
3,968''6 8 |
203,548 |
41 |
647,901 |
5 81 |
|
1,949 |
39 |
3,500 |
34 |
241,572 |
99 |
529 |
54 |
69,665 |
40 |
2,243 39 |
72,438 |
33 |
317,511 |
6 6 |
|
— |
— |
— |
— |
150,297 |
11 |
7,916 |
61 |
24,866 |
13 |
— |
— |
32,782 |
74 |
183,079 |
85 |
20 |
— |
645 |
12 |
232,430 |
44 |
— |
— |
43,852 |
80 |
13 7 7 |
43,866 |
57 |
276,942 |
is! |
|
1,079 |
95 |
1,675 |
61 |
75,382 |
72 |
— |
— |
22,460 |
09 |
1,238''53 |
23,698 |
62 |
100,756 |
8 51 |
|
5,369 |
29 |
7,219 |
09 |
1,352,788 |
11 |
9,368 |
36 |
718,666 |
27 |
13,498 |
65 |
741,533 |
2b |
2,101,540 |
48 j |
3,817 |
61 |
3,224 |
63 |
314,486 |
84 |
264 |
52 |
73,041 |
60 |
4,652 |
97 |
77,959 |
09 |
395,670 |
56 |
— |
— |
— |
— |
366,960 |
49 |
42 |
93 |
155,076 |
90 |
1,065 |
— |
156,184 |
83 |
523,145 |
32 |
1 |
— |
— |
— |
90,070 |
92 |
173 |
66 |
20,383 |
89 |
44 |
45 |
20,602 |
— |
110,672 |
92 |
1,061 |
95 |
1,780 |
85 |
81,294 |
59 |
271 |
48 |
13,260 |
84 |
— |
— |
13,532 |
32 |
96,607 |
26 |
— |
— |
— |
— |
89,956 |
24 |
73 |
88 |
16,020 |
57 |
— |
— |
16,094 |
45 |
106,050 |
69 |
4,880 8 — Rev |
56 .-6 |
5,004 rättelse |
98 ant |
942,769|os j. statsverket |
826 för år 1. |
47 122 |
277,783 . n. |
80 |
5,762 |
42 |
284,372 |
69 |
1,232,146 |
75 |
— 114 —
1 |
2 |
3 |
4 |
|||
Växjö stift: |
||||||
Växjö högre allmänna läroverk ..................... |
425 |
419 |
103,610 |
29 |
318,628 |
46 |
Jönköpings högre allmänna läroverk ............ |
627 |
661 |
145,042 |
46 |
398,854 |
57 |
Kalmar » » » ............ |
415 |
420 |
14,607 |
46 |
300,154 |
89 |
Kalmar högre allmänna läroverks delegation... |
— |
— |
282,657 |
28 |
15,143 |
73 |
Oskarshamns realskola ................................. |
134 |
139 |
18,510 |
76 |
86,265 |
27 |
Säger |
1,601 |
1,639 |
564,428 |
25 |
1,119,046 |
92 |
Lunds stift: |
||||||
Lunds högre allmänna läroverk..................... |
533 |
528 |
99,240 |
30 |
397,924 |
07 |
Malmö » » » ..................... |
741 |
813 |
138,088 |
68 |
476,051 |
67 |
Kristianstads högre allmänna läroverk............ |
479 |
501 |
412,963 |
14 |
332,613 |
80 |
Karlskrona » » » ............ |
474 |
498 |
176,022 |
48 |
314,521 |
89 |
Hälsingborgs » » » ............ |
626 |
637 |
105,443 |
17 |
393,636 |
34 |
Ystads » » > ............ |
335 |
346 |
116,839 |
87 |
224,317 |
45 |
Malmö realskola.......................................... |
545 |
540 |
25,335 |
19 |
238,756 |
48 j |
Karlshamns realskola.................................... |
197 |
192 |
26,816 |
07 |
96,841 |
28 |
Landskrona » .................................... |
235 |
242 |
79,409 |
15 |
136,732 |
50 |
Angelholms samskola.................................... |
227 |
235 |
35,166|2 5 |
121,766 |
83 j |
|
Trällehorgs » .................................. |
255 |
264 |
29,985l3 2 |
118,445 |
251 |
|
Säger |
4,647 |
4,796 |
1,245,309 |
62 |
2,851,607 |
06 |
Göteborgs stift: |
||||||
Högre latinläroverket i Göteborg .................. |
856 |
890 |
205,066 |
06 |
475,739 |
09 |
» realläroverket i » .................. |
663 |
680 |
141,134 |
05 |
475,598 |
04 |
Halmstads högre allmänna läroverk ............... |
447 |
467 |
96,802 |
67 |
328,754 |
95 |
Varbergs realskola....................................... |
144 |
152 |
16,069 |
85 |
95,101 |
7 5; |
Uddevalla » ....................................... |
283 |
270 |
19,815 |
05 |
117,244 |
23 j |
Göteborgs västra realskola ........................... |
518 |
533 |
55,220 |
23 |
237,266 |
95 |
» östra » ........................... |
523 |
542 |
18,606 |
02 |
239,741 |
37 |
Strömstads samskola .................................... |
133 |
132 |
7,243 |
74 |
79,476 |
49 |
Säger |
3,567 |
3,666 |
559,957 |
67 |
2.048,922 |
87 |
Karlstads stift: |
||||||
Karlstads högre allmänna läroverk ............... |
609 |
625 |
143,638 |
02 |
413,444 |
57 |
Arvika realskola.......................................... |
167 |
166 |
12,841 |
06 |
91,380 |
15 |
Kristinehamns realskola .............................. |
227 |
246 |
32,966 |
56 |
117,851 |
39 |
Amåls samskola.......................................... |
163 |
181 |
34,525 |
89 |
78,170 |
29 |
Filip städs » .......................................... |
171 |
184 |
61,921 |
48 |
89,267 |
24 |
Säger |
1,337 |
1,402 |
285,893 |
01 |
790,113 |
64 |
Härnösands stift: |
||||||
Härnösands högre allmänna läroverk ............ |
337 |
343 |
135,426 |
49 |
270,813 |
20 |
Östersunds » » » ............ |
404 |
417 |
52,548 |
59 |
268,555 |
51 |
Sundsvalls » » » ............ |
421 |
449 |
161,471 |
— |
294,080 |
08 |
Ornsköldsviks samskola................................. |
250 |
256 |
23,410194 |
118,252 |
87 |
|
Säger |
1.412 |
1,465 |
372,857 |
02 |
951,701 |
66 |
Luleå stift: |
||||||
Luleå högre allmänna läroverk ..................... |
344 |
346 |
52,784 |
43 |
238,028 |
77 |
Umeå » » » ..................... |
319 |
331 |
84,005 |
— |
243,499 |
76 |
193 |
204 |
07 |
92,146 |
34 |
||
Haparanda samskola .................................... |
129 |
140 |
52,685 |
78 |
92,242 |
01 |
[ Skellefteå samskola .................................... |
257 |
253 |
50,964 |
07 |
122,565 |
42 |
Säger |
1,242 |
1,274 |
279,292 So |
788,482|3 0 |
115
5 |
6 |
7 |
1 |
10 |
11 |
1 2 |
|||||||||
18,556 |
75 |
20,051 |
66 |
313,072 |
82 |
222 |
88 |
105,974 |
54 |
1,474 |
70 |
107,671 |
62 |
440,795 |
60 |
3,662 |
6 2 |
3,855 |
76 |
387,149 |
18 |
436 |
84 |
152,455 |
30 |
3,662 |
62 |
156,554 |
76 |
547,559 |
65 |
4,000 |
— |
4,159 |
25 |
300,572 |
68 |
— |
— |
13,740 |
84 |
289 |
58 |
14,030 |
42 |
318,762 |
35 |
— |
— |
— |
— |
15,041 |
89 |
— |
— |
272,342 |
49 |
10,417 |
18 |
282,759 |
62 |
297,801 |
01 |
246 |
77 |
354 |
8 5 |
86,436 |
73 |
— |
— |
17,584 |
1 7 |
647 |
05 |
18,231 |
22 |
105,022 |
80 |
26,466 |
14 |
28,421 |
42 |
1,102,272 |
25 |
659 |
2 2 |
562,097 |
84 |
16,491 |
08 |
579,247 |
64 |
1,709,941 |
31 |
55,467 |
87 |
57,280 |
85 |
397,142 |
14 |
669 |
82 |
96,775 |
764 |
43 |
98,209 |
25 |
552,632 |
24 |
|
— |
— |
— |
— |
464,920 |
73 |
1,727 |
19 |
147,393 |
91 |
98 |
5 2 |
149,219 |
62 |
614,140 |
35 |
261 |
88 |
— |
— |
305,420 |
88 |
352 |
77 |
439,802 |
79 |
261 |
88 |
440,417 |
44 |
745,838 |
32 |
844 |
60 |
— |
— |
321,222 |
24 |
— |
— |
167,446 |
88 |
2,719 |
85 |
170,166 |
78 |
491,388 |
97 |
33,250 |
— |
33,250 |
— |
392,970 |
62 |
3,523 |
2 6 |
102,585 |
63 |
— |
— |
106,108 |
89 |
532,329 |
51 |
16 |
88 |
— |
— |
224,166 |
06 |
2,206 |
14 |
112,995 |
12 |
1,806 |
83 |
117,008 |
09 |
341,174 |
15 |
8,418 |
42 |
2,768 |
83 |
226,046 |
59 |
17,360 |
93 |
17,915 |
32 |
8,418 |
42 |
43,694 |
67 |
272,510 |
09 |
— |
— |
— |
— |
96,459 |
28 |
240 |
27 |
26,957 |
80 |
— |
— |
27,198 |
07 |
123,657 |
35 |
658 |
25 |
1,287 |
19 |
136,587 |
30 |
— |
— |
78,267 |
16 |
658 |
25 |
78,925 |
41 |
216,799 |
90 |
145 |
90 |
— |
— |
120,995 |
86 |
41 |
67 |
35,895 |
56 |
145 |
90 |
36,083 |
13 |
157,078 |
98 |
— |
— |
— |
— |
112,694 |
23 |
376 |
16 |
35,360 |
19 |
— |
- |
35,736 |
34 |
148,430 |
57 |
99,063 |
75 |
94,586 |
87 |
2,798,625 |
92 |
26,498 |
20 |
1,261,395 |
36 |
14,874 |
08 |
1,302,767 |
64 |
4,195,980 |
43 |
81 |
01 |
___ |
_ |
480,169 |
60 |
2,513 |
95 |
197,066 |
44 |
1,136 |
17 |
200,716 |
56 |
680,886 |
16 |
150 |
— |
— |
— |
468,173 |
93 |
7,674 |
98 |
141,033 |
18 |
_ |
— |
148,708 |
16 |
616,882 |
09 |
437 |
91 |
2,155 |
73 |
324,487 |
10 |
1,040 |
44 |
96,565 |
35 |
1,746 |
91 |
99,352 |
70 |
425,995 |
53 |
14 |
76 |
1,759 |
91 |
95,980 |
99 |
105 |
73 |
13,051 |
04 |
288 |
69 |
13,445 |
46 |
111,186 |
3 6 |
— |
— |
— |
— |
115,996 |
91 |
90 |
— |
20,972 |
37 |
— |
— |
21,062 |
37 |
137,059 |
28 |
1,136 |
10 |
4,281 |
95 |
240,896 |
06 |
6,970 |
— |
40,311 |
67 |
1,163 |
60 |
48,445 |
27 |
293,623 |
28 |
— |
— |
— |
— |
234,507 |
68 |
— |
— |
23,839 |
71 |
— |
— |
23,839 |
71 |
258,347 |
39 |
— |
— |
215 |
05 |
78,217 |
17 |
674 |
3 7 |
7,583 |
64 |
30 |
— |
8,288 |
01 |
86,720 |
23 |
1,819 |
7b |
8,412 |
64 |
2,038,429 |
44 |
19,069 |
47 |
540,423 |
40 |
4,365 |
37 |
563,858 |
24 |
2,610,700 |
32 |
_ |
_ |
2,749 |
22 |
401,249 |
65 |
539 |
51 |
151,898 |
85 |
645 |
36 |
153,083 |
72 |
557,082 |
59 |
— |
— |
— |
— |
90,006 |
46 |
648 |
06 |
13,566 |
69 |
— |
— |
14,214 |
75 |
104,221 |
21 |
187 |
86 |
— |
— |
122,883 |
74 |
63 |
17 |
27,871 |
02 |
187 |
88 |
28,122 |
o? |
151,005 |
81 |
162 |
6 2 |
— |
— |
77,665 |
81 |
195 |
28 |
34,901 |
46 |
96 |
25 |
35,192 |
99 |
112,858 |
80 |
1,415 |
85 |
652 |
47 |
89,599 |
62 |
— |
— |
62,202 |
48 |
150 |
— |
62,352 |
4b |
152,604 |
57 |
1,766 |
33 |
3,401 |
69 |
781,405 |
2 8 |
1,446 |
0 i |
290,440 |
50 |
1,079 |
49 |
292,966 |
01 |
1,077,772 |
98 |
_ |
_ |
__ |
_ |
268,905 |
90 |
_ |
135,990 |
37 |
1,343 |
42 |
137,333 |
79 |
406,239 |
69 |
|
— |
— |
— |
— |
273,342 |
47 |
207 |
— |
47,429 |
63 |
125 |
— |
47,761 |
63 |
321,104 |
10 |
— |
— |
— |
— |
295,134 |
40 |
339 |
76 |
159,806 |
54 |
270 |
8S |
160,416 |
68 |
455,551 |
08 |
6 |
8 5 |
193 |
08 |
112,353 |
69 |
459 |
31 |
28,657 |
73 |
6 |
85 |
29,123 |
89 |
141,670 |
66 |
6 |
85 |
193 |
08 |
949,736 |
46 |
1,006 |
07 |
371,884 |
27 |
1,745 |
65 |
374,635 |
99 |
1,324,565 |
53 |
3,229 |
55 |
4,489 |
61 |
238,214 |
26 |
677 |
42 |
47,266 |
15 |
3,395 |
31 |
51,338 |
88 |
294,042 |
75 |
— |
— |
— |
— |
241,526 |
85 |
296 |
65 |
85,593 |
76 |
87 |
50 |
85,977 |
91 |
327,504 |
76 |
— |
— |
— |
— |
90,557 |
72 |
173 |
69 |
40,211 |
75 |
56 |
.''5 |
40,441 |
69 |
130,999 |
41 |
5,310 |
69 |
6,747 |
39 |
90,351 |
41 |
2,596 |
28 |
43,285 |
93 |
7,257 |
47 |
53,139 |
68 |
150,238 |
48 |
— |
— |
— |
— |
121,533 |
95 |
305 |
69 |
51,689 |
85 |
— |
— |
51,995 |
54 |
173,529 |
49 |
8,540 |
24 |
11,2371 — |
782,184! |
19 |
4,049 |
731 |
268,047 |
44 |
10,796 |
53 |
282,893 |
70 |
1,076,314 |
89 |
116
1 |
2 |
8 |
4 |
|||
I Visby stift: |
||||||
| Yisby högre allmänna läroverk ..................... |
238 |
250 |
105,828 |
55 |
203,807 |
19 |
j Stockholms stad: Direktionen över Stockholms stads undervis-ningsverk: Högre latinläroverket å Norrmalm............... |
788 |
813 |
79,793 |
57 |
93,834 |
72 |
» allmänna läroverket å Södermalm...... |
816 |
847 |
70,982 |
48 |
103,362 75,032 |
98 |
» realläroverket å Norrmalm.................. |
713 |
724 |
46,634 |
09 |
95 |
|
» » » Östermalm ............... |
831 |
852 |
40,990 |
96 |
101,416 |
17 |
Jakobs realskola....................................... |
395 |
399 |
33,431 |
53 |
37,687 |
97 |
Katarina » ....................................... |
449 |
473 |
44,466 |
19 |
43,993 |
07 |
Kungsholms realskola .............................. |
531 |
537 |
16,956 |
46 |
56,743 |
80 |
Nya elementarskolan................................. |
499 |
522 |
39,853 |
68 |
69,460 |
45 |
Undervisningsverkens m. fl. fonder ............ |
— |
— |
558,636 |
49 |
2,776,559 |
07 |
Säger |
5,022 |
5,167 |
931,645 |
45 |
3,358,091 |
lf- |
Summa |
1 28,427 |
2 29,237 |
7,044,176 |
59 |
18,326,150 |
54 |
Statens folk- och
1 |
2 |
3 |
4 |
|||
Folkskoleseminariet i: |
||||||
Stockholm (för lärarinnor) ........................... |
150 |
150 |
5,954 |
09 |
228,193 |
38 |
Uppsala..................................................... |
231 |
254 |
10,559 |
69 |
318,669 |
10 |
Strängnäs ................................................... |
141 |
150 |
4,257 |
66 |
222,508 |
38 |
Linköping................................................. |
168 |
200 |
8,745 |
47 |
255,468 |
30 |
Växjö ........................................................ |
147 |
151 |
9,983 |
42 |
202,413 |
53 |
Kalmar (för lärarinnor)............................... |
134 |
135 |
— |
— |
190,327 |
77 |
Lund ......................................................... |
244 |
258 |
31,361 |
96 |
399,541 |
82 |
Landskrona (för lärarinnor)........................... |
148 |
179 |
822 |
56 |
197,063 |
23 |
Göteborg ................................................... |
232 |
245 |
769 |
93 |
352,262 |
70 |
Skara (för lärarinnor).................................... |
149 |
177 |
5,134 |
40 |
232,567 |
88 |
Karlstad.................................................... |
194 |
211 |
11,367 |
10 |
279,014 |
01 |
Falun (för lärarinnor) ................................. |
228 |
241 |
21,643 |
88 |
296,302 |
33 |
Härnösand................................................... |
119 |
119 |
7,139 |
38 |
174,907 |
93 |
Umeå (för lärarinnor).................................... |
176 |
182 |
24,366 |
34 |
236,009 |
41 |
Luleå (för såväl manliga som kvinnliga lärare) |
212 |
256 |
2,459 |
51 |
284,512 |
29 |
Småskoleseminariet i: |
||||||
Haparanda.............................................;..... |
65 |
65 |
1,463 |
08 |
78,486 |
09 |
Murjek ................................................. |
69 |
75 |
8,049 |
96 |
89,834 |
28 |
Hagaström................................................... |
61 |
59 |
2,542 |
89 |
45,633 |
24 |
Lycksele ................................................... |
20 |
42 |
102 |
46 |
7.691 |
38 |
Summa |
2,888 |
3,149 |
156,723|78 |
4,091,407 |
05 |
1 Härav antalet flickor: i högre läroverk (Ystad och Hudiksvall) 14, i realskolor (Eksjö och
2 > » » » » » »» » 18, » » » »
117
6 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
||||||||
207,246 |
45 |
893 |
67 |
101,357 |
48 |
138 |
14 |
102,389 |
29 |
309,635 |
74 |
||||
11,666 |
42 |
8,186 |
39 |
82,272 |
97 |
545 |
25 |
81,383 |
68 |
12,906 |
42 |
94,835 |
35 |
185,294 |
71 |
15 |
_ |
435 |
64 |
100,815 |
80 |
16 |
67 |
72,454 |
20 |
638 |
15 |
73,109 |
02 |
174,360 |
46 |
1,488 |
93 |
2,641 |
76 |
69,451 |
92 |
165 |
41 |
49,210 |
95 |
1,685 |
98 |
51,062 |
29 |
123,155 |
97 |
4,487 |
69 |
735 |
S8 |
101,603 |
10 |
2,656 |
52 |
36,748 |
68 |
5,100 |
69 |
44,505 |
89 |
146,844 |
82 |
532 |
31 |
46 |
16 |
38,813 |
89 |
166 |
85 |
31,715 |
10 |
909 |
81 |
32,791 |
76 |
71,651 |
81 |
_ |
_ |
_ |
41,710 |
71 |
87 |
11 |
46,498 |
94 |
162 |
50 |
46,748 |
55 |
88,459 |
26 |
|
1,942 |
4b |
2,113 |
22 |
48,642 |
24 |
78 |
69 |
22,866 |
11 |
1,942 |
48 |
24,887 |
2b |
75,642 |
74 |
82,500 |
_ |
88,022 |
— |
73,533 |
41 |
644 |
10 |
29,330 |
47 |
284 |
15 |
30,258 |
72 |
191,814 |
13 |
3,388 |
3 5 |
4,615 |
75 |
2,772,615 |
16 |
1,569 |
28 |
549,505 |
9 2 |
10,177 |
80 |
561,253 |
— |
3,338,483 |
91 |
105,971 |
is |
106,796 |
75 |
3,32M,459|2 0 |
5,929 |
919,714 |
06 |
33,807 |
93 |
959,451 |
Sf |
4,395,707 |
81 |
||
278,046|2 7 |
292,237 |
18 |
18,203,164 |
26 |
84,026 |
6,938,172 |
82 |
130,773 |
03 |
7,152,971 |
96 |
25,648,373|40 |
småskoleseminarier.
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
1 2 |
||||||||
1,104 |
31 |
227,780 |
47 |
7,191 |
31 |
280 |
7,471 |
31 |
235,251 78 |
||||||
1,239 |
93 |
— |
_ |
326,627 |
86 |
481 |
87 |
2,119 |
06 |
1,239 |
93 |
3,840 |
86 |
330,468 72 |
|
1,044 |
70 |
1,835 |
03 |
222,414 |
— |
2,570 |
01 |
— |
— |
991 |
70 |
3,561 |
71 |
227,810 |
74 |
_ |
_ |
_ |
260,200 |
36 |
4,013 |
41 |
— |
— |
— |
— |
4,013 |
41 |
264,213 |
77 |
|
_ |
_ |
150 |
58 |
201,475 |
42 |
1,891 |
45 |
8,724 |
38 |
155 |
12 |
10,770 |
95 |
212,396 |
95 |
_ |
_ |
10 |
65 |
189,619 |
39 |
697 |
73 |
— |
— |
— |
— |
697 |
73 |
190,327 |
77 |
_ |
_ |
_ |
_ |
375,290 |
77 |
302 |
15 |
55,310 |
86 |
— |
— |
55,613 |
01 |
430,903 |
78 |
_ |
_ |
_ |
_ |
197,720 |
37 |
165 |
42 |
— |
— |
— |
— |
165 |
42 |
197,885 |
79 |
1,536 |
23 |
134 |
79 |
354,100 |
14 |
333 |
93 |
— |
— |
— |
— |
333 |
93 |
354,568 |
86 |
3,145 |
49 |
1,984 |
67 |
233,655 |
74 |
5,207 |
36 |
— |
— |
— |
— |
5,207 |
36 |
240,847 |
77 |
_ |
_ |
_ |
278,857 |
31 |
527 |
51 |
9,616 |
29 |
1,380 |
— |
11,523 |
80 |
290,381 |
11 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
298,660 |
51 |
19,285 |
70 |
— |
— |
— |
— |
19,285 |
70 |
317,946 |
21 |
4,245 |
82 |
3,208 |
23 |
176,438 |
64 |
4,612 |
64 |
— |
— |
2,033 |
62 |
6,646 |
26 |
186,293 |
13 |
_ |
_ |
_ |
233,422 |
56 |
— |
_ |
26,953 |
19 |
— |
— |
26,953 |
19 |
260,375 |
75 |
|
1,712 |
7b |
1,327 |
65 |
285,532 |
02 |
112 |
13 |
— |
— |
1,712 |
78 |
1,824 |
91 |
288,684 |
58 |
78,668 |
94 |
1,280 |
23 |
_ |
_ |
_ |
— |
1,280 |
23 |
79,949 |
17 |
||||
539 |
80 |
941 |
20 |
86,894 |
13 |
10,048 |
91 |
— |
— |
539 |
80 |
10,588 |
71 |
98,424 |
04 |
128 |
69 |
— |
— |
48,304 |
82 |
48,304 |
82 |
||||||||
2,531 |
90 |
— |
— |
9,958 |
72 |
367 |
02 |
— |
— |
— |
— |
367 |
02 |
10,325 |
74 |
17,229|66 |
9,592 |
80 |
4,085,622 |
17 |
69,088|78 |
103,003| 7 8 |
8,052 |
95 |
170,145 |
51 |
4,265,360 |
48 |
Karlshamn) 23 och i samskolorna 1,635.
> 45 » » * 1,651.
— 118 —
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................................................................ 1,012,614: 75
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
I. 61. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ...... 135,343: 11
66. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind
undervisningsanstalter
....................................... 35:_
67. Tryckning av blindskrifter ................................... 924: 71
68. Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
blindlärare......................................................... 300: —
Tilläggsstaten:
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen....................................... 1: 76
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 86:58 136 691’16
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................................. 345,178: 65
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 6,863:09
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester......................................................................... 8,272: 90
Diverse medel ..................................................................... 981,609:66 989 882-56
Summa 2,491,230: 21
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ................................................................................................. 975,296:60
Utgifter:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
I. 61. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ......... 238,493: 11
62. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare 3,844: 95
66. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind
undervisningsanstalter
............................................. 775: 48
67. Tryckning av blindskrifter......................................... 7,924: 71
68. Understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blind
.
lärare .................................................................. 3,049: 66
N. 1. Alderstillägg ....... 10,300: —
Tilläggsstaten:
F. 4. Täckande av brist för år 1920 i staten för institutet och .
förskolan för blinda å Tomteboda ........................... 28,276: —
5. Täckande av motsedd brist för år 1922 i staten för institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda............... 59,611:10
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen ................................................... 27,275: 80
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 74,195: 59 453746:3»
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ...............................................
Fastigheter ...........................................................
Inkomstrester .........................................................
Obligationer.........................................................
Fordringar ..........................................................
26,234: 98
58,000: —
8,971:19
894,653: 98
401:20
Summa
70,986: 98
2,938: 98
988,261:36
2,491,230: 21
Lärjungarnas antal utgjorde under revisionsåret, vid vårterminens början 154, därav 102
gossar och 52 flickor samt vid höstterminens början 146, därav 95 gossar och 51 flickor.
Läroanstalterna för blinda
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ...........................................................
Inkomster :
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
I. 62. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åt
följande
vårdare................................
63. Förskolan för blinda i Växjö ..............
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
1. 64 a. Bestämt anslag...........................
64 b. Reservationsanslag ........................
65. Fraktbidrag för arbetsmaterialier till
blinda hantverkare .....................
66. Bidrag till avlönande av vikarier för
lärare vid blindundervisningsanstalter
....................................
N. 1. Ålderstillägg.......................................
H. 10/1920. Uppehållande vid hantverksskolan i
i Kristinehamn för blinda under
höstterminen 1920 av ytterligare
en korgmakeriavdelning .........
Tilläggsstaten:
F 6. Täckande av brist för år 1920 i staten
för förskolan för blinda i Växjö .........
7. Täckande av motsedd brist för år 1922 i
staten för förskolan för blinda i Växjö
8. Förstärkning av reservationsanslaget till
hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda .............................................
J. I. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen ......
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens
tjänst .......................................
Utgifter för kapitalökning;
V/1921. Rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda, att
utgå av tillfälliga lånemedel...............
Elevavgifter .........................................................
Intressemedel ......................................................
Försälj ningsmedel ...................................................
Diverse..................................................................
Okat värde å inventarier ......................................
Säger
Växjö |
Kristinehamn |
Summa |
166,173: 88 |
76,002: 61 |
242,176: 4» |
443: 76 |
443: 75 |
|
1 1 1 1 |
17,300: — |
17,300: — |
— |
9,000: — |
9,000: — |
647:26 |
2,250: — |
647: 26 |
— |
3,000: — |
3,000: — |
9,175: — |
— |
9,175: — |
3,117: 37 |
— |
3,117: 3 7 |
— |
11,350: — |
11,350: — |
6,088: 33 |
8,290: — |
14,378: 3 3 |
15,564: 3 9 |
22,612: so |
38,177: 19 |
14,950: — 211: 30 1,702: 6 7 |
50,000; — 811: 85 177,531: 17 |
50,000: — |
74,300: 0 7 |
315,892: 57 |
390,192:6 4 |
Skulder:
I allmänhet
Balans till år 1923
-- 17,261:07 17,261:07
Summa 240,473:95 409,156:2 5 649,630:20
121
Växjö Kristinehamn Summa
Kredit.
Balans från år 1921
Skulder .................................................................. |
4,942: 2 6 |
— |
4,942: 26 |
Utgifter: |
|||
Avlöningar ........................................................... Utackorderingsbidrag till behövande elever ............... Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m......................... Undervisnings, och arbetsmaterialier samt inventarier Allmänna omkostnader............................................ Avskrives för högt värde å inventarier ..................... |
42,131: 76 13,728: 8 7 10,028: 16 |
60,774: 80 172,472: 62 |
102,906: 56 |
Säger |
67,655: 14 |
294,484: 93 |
362,140: 0 7 |
Leverering: |
|||
Till riksgäldskontoret ............................................. |
— |
30,000: — |
30,000: — |
Balans till år 1923: Tillgångar: Kassabehållning ................................................... Innestående i bank ............................................. Förskott ............................................................ Fastigheter ......................................................... Inventarier m. m ................................................. |
150,000: — |
189: 94 42,472: 70 |
189: 94 |
Säger |
167,876: 55 |
84,671: 32 |
252,547: 87 |
Summa |
240,473: 95 |
409,156: 25 |
649,630: 20 |
Antalet lärjungar utgjorde vid blindskolan i Växjö under vårterminen 1921 38 och höstterminen
samma år 30 samt vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda vårterminen
1922 48 och höstterminen samma år 65.
— 122 —
Tekniska under -
Stockholm |
1 Västerås |
|||
Debet. |
1 |
2 |
||
Balans från år 1921: |
||||
757,043 |
61 |
14,428 |
37 |
|
Inkomster: |
||||
Åttonde huvudtitelns anslag: |
||||
Riksstaten: |
||||
J. 1. Tekniska läroverk............................................. |
_ |
— |
38,965 |
60 |
2. Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan |
||||
i Norrköping ................................................ |
— |
— |
— |
— |
3. Undervisningsmateriel för tekniska elementarskolan |
||||
i Borås......................................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
4. Laboratorieutrustning och annan undervisnings- |
||||
materiel för tekniska läroverket i Härnösand ... |
_ |
_ |
_ |
— |
5. Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet |
||||
i Örebro ...................................................... |
— |
— |
_ |
_ |
6. Undervisningsmateriel och utrustning av ett maskin- |
||||
laboratorium vid tekniska fackskolan i Eskilstuna |
— |
— |
— |
i |
7. Förstärkning av reservationsanslaget till tekniska |
||||
läroverk ...................................................... |
— |
— |
1,914 |
_ |
Tekniska skolan i Stockholm: |
||||
J. 15—19, anslag enligt riksstaten ........................... |
129,752 |
— |
— |
_ |
Vävskolan i Borås: |
||||
J. 21—23, anslag enligt riksstaten ........................... |
— |
— |
— |
_ |
N. 1. Ålderstillägg ................................................... |
— |
— |
— |
— |
2. Extra lönetillägg ............................................. |
— |
— |
— |
— |
Tilläggsstaten: |
||||
G. 1. Täckande av brist för år 1920 i staten för tekniska |
||||
läroverket i Örebro ....................................... |
_ |
_ |
_ |
|
2. Parallellavdelning vid tekniska fackskolan för |
||||
maskinindustri i Eskilstuna ........................... |
_ |
— |
— |
|
7. Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, |
||||
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt väv- |
||||
skolan i Borås ............................................. |
45,254 |
21 |
— |
_j |
J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom |
j |
|||
den civila statsförvaltningen.......................... |
450 |
— |
1,800 |
— |
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst |
— |
— |
18,798 |
85 |
I. 1/1921. Laboratorieutrustning m.m. för elektrotekniska |
||||
fackskolan i Västerås.............................. |
_ |
_ |
5,256 |
24 |
Stockholms stads anslag ................................................... |
84,032 |
03 |
— |
_ |
Älvsborgs läns landstings bidrag....................................... |
— |
— |
— |
— |
Eskilstuna stads bidrag ................................................... |
— |
_ |
— |
_ |
Donations- och gåvomedel ................................................ |
— |
— |
100 |
_ |
Inträdes- och terminsavgifter............................................. |
26,537 |
— |
1,540 |
— |
tntressemedel m. m......................................................... |
44,306 |
43 |
148 |
72 |
Försäljningsmedel ............................................................ |
401 |
75 |
— |
— |
2,700 |
||||
Ersättnings- m. fl. medel................................................... |
_ |
404 |
39 |
|
Uppdebiteras ökat värde å lösören .................................... |
— |
— |
— |
— |
Säger för inkomster |
333,433 |
42 |
68,927 |
80 |
Balans till år 1923: |
||||
Skulder........................................................................... |
10 dftft |
|||
Summa |
1,100,965|64 |
83,356 |
17 |
123
visningsanstalter.
Tekniska |
undervisningsanstalterna |
Summa |
|||||||||||
Örebro |
Malmö |
Norrköping |
Borås |
Eskilstuna | |
Härnösand |
||||||||
3 |
4 |
6 |
e |
7 |
8 |
||||||||
99,781 |
05 |
30,223 |
18 |
92,132 |
81 |
398,275 |
06 |
57,472 |
52 |
22,701 |
19 |
1,472,057 |
79 |
122,864 |
66 |
109,158 |
22 |
46,827 |
05 |
47,016 |
13 |
31,834 |
94 |
72,692 |
60 |
469,359 |
20 |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25,000 |
- |
25,000 |
— |
20,000 |
— |
20,000 |
— |
||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
6,000 |
— |
— |
— |
2,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,514 |
— |
129,752 |
— |
||||||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
9,600 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
9,600 |
|
1,850 |
— |
7,766 |
66 |
2,725 |
— |
3,800 |
— |
— |
— |
3,514 |
25 |
19,655 |
91l |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
201 |
69 |
— |
— |
— |
— |
201 |
69) |
6,125 |
— |
6,125 |
— |
||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,821 |
24 |
— |
— |
2,821 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,573 |
16 |
— |
— |
— |
— |
48,827 |
37 |
12,309 |
72 |
8,179 |
36 |
7,493 |
26 |
4,062 |
23 |
1,200 |
_ |
5,113 |
39 |
40,607 |
96 |
72,402 |
43 |
54,372 |
21 |
25,709 |
88 |
23,515 |
30 |
14,237 |
37 |
34,219 |
71 |
243,255 |
75 |
5,256 |
24 |
||||||||||||
84,032 |
03 |
||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10,073 |
16 |
— |
— |
— |
— |
10,073 |
16 |
6,802 |
69 |
— |
— |
6,802 |
69 |
||||||||
3,559 |
16 |
— |
— |
5,974 |
89 |
— |
— |
— |
— |
2,960 |
38 |
12,594 |
43 |
7,285 |
— |
4,150 |
— |
1,575 |
— |
3,005 |
— |
— |
— |
1,572 |
50 |
45,664 |
50 |
3,903 |
07 |
128 |
17 |
4,404 |
48 |
7,775 |
29 |
2,814 |
64 |
264 |
35 |
63,745 |
15 |
4,200 |
51 |
1,144 |
— |
3,600 |
— |
1,209 |
71 |
— |
— |
2,140 |
— |
12,695 |
97 |
2,700 |
—- |
||||||||||||
2,464 |
15 |
— |
— |
2,773 |
45 |
4,191 |
15 |
— |
— |
1,104 |
08 |
10,937 |
22 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,300 |
— |
262,963 |
70 |
184,898 |
62 |
113,683 |
01 |
143.322 |
82 |
89,710 |
88 |
148,581 |
26 |
1,345,521 |
51 |
4,526 |
37 |
3,750 |
_ |
_ |
_ |
18,764 |
98 |
||||||
362,744 |
76 |
215,12l|so |
205,815 |
82 |
546,124 |
25 |
15O,933|40 |
171,282|45 |
2,836,344 |
28 |
124
Kredit. |
1 |
2 |
||
Balans från år 1921: |
||||
Skulder........................................................................... |
6,226|94 |
- |
— |
|
Utgifter: |
||||
Avlöningar ..................................................................... |
241,766 |
62 |
50,256 |
45 |
Stipendier, premier, livräntor m. m................................. |
37,085 |
— |
380 |
— |
Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier... |
11,134 |
47 |
11,269 |
72 |
Laborationer .................................................................. |
517 |
— |
— |
— |
Verkstaden ..................................................................... |
— |
— |
— |
— |
Expenser för vävskolan i Borås.......................................... |
— |
— |
— |
— |
Allmänna omkostnader m. m............................................. |
44,241 |
48 |
7,493 |
19 |
Avföres den ingående tillgångsbalansen å fackskolan för finare |
||||
smides- och metallindustri i Eskilstuna .......................... |
— |
— |
— |
— |
Avskrives minskat värde å fastigheter................................. |
— |
— |
— |
|
Säger för utgifter |
334,694 |
57 |
69,399 |
36 |
Leverering; |
||||
Till länsstyrelserna ......................................................... |
— |
— |
— |
— |
Balans till år 1923: |
||||
Tillgångar: |
||||
Kassabehållning............................................................ |
261 |
26 |
— |
— |
Innestående i bank ...................................................... |
136,134 |
37 |
4,734 |
26 |
Obligationer ............................................................... |
577,334 |
50 |
— |
_ |
Utlånta medel............................................................... |
— |
— |
9,222 |
55 |
Fordringar .................................................................. |
45,714 |
— |
— |
— |
Fastigheter ................................................................. |
— |
— |
— |
— |
Inventarier ................................................................. |
— |
— |
— |
— |
Aktier ........................................................................ |
600 |
— |
— |
— |
Säger för tillgångar |
760,044 |
13 |
13,956 |
81 |
Summa |
1,100,965 |
64 |
83,356 |
17 |
Antalet lärjungar under revisionsåret utgjorde :
vid tekniska gymnasiet i Örebro:
under vårterminen ......................................................................................... 288
» höstterminen.................................. 309
vid tekniska elementarskolan i Malmö:
under vårterminen ....................................................................................... 140
» höstterminen......................................................................................... 145
vid dito i Norrköping:
under vårterminen .......................................................................................... 65
» höstterminen.......................................................................................... 62
vid dito i Borås:
under vårterminen .......................................................................................... 73
» höstterminen......................................................................................... 71
vid tekniska skolan i Stockholm:
under vårterminen .......................................................................................... 1,486
» höstterminen.......................................................................................... 1,486
vid maskinfackskolan i Eskilstuna:
under vårterminen .......................................................................................... 122
» höstterminen.......................................................................................... 127
vid tekniska läroverket i Härnösand:
under vårterminen ..................... 69
» höstterminen.......................................................................................... 52
vid statens elektrotekniska fackskola i Yästerås:
under vårterminen ........................................................................................ 49
» höstterminen ........................................................................................ 32
125
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
H |
9 |
|||||||
2,000 |
4,877 |
17 |
8,085 |
08 |
21,189 |
19 |
|||||||
206,205 |
95 |
150,651 |
45 |
73,176 |
52 |
87,481 |
67 |
44,003 |
05 |
95,877 |
41 |
949,419 |
12 |
6,026 |
13 |
— |
— |
3,754 |
17 |
5,415 |
— |
2,608 |
78 |
2,577 |
— |
57,796 |
08 |
3,202 |
56 |
14,673 |
92 |
4,494 |
75 |
809 |
74 |
21,461 |
69 |
1,678 |
85 |
68,725 |
70 |
21,879 |
65 |
2,907 |
60 |
1,171 |
65 |
1,817 |
47 |
— |
— |
23,522 |
36 |
51,815 |
72 |
_ |
— |
— |
— |
1,055 |
70 |
869 |
17 |
— |
— |
3,457 |
16 |
5,382 |
03 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,512 |
92 |
— |
— |
— |
— |
5,512 |
92 |
22,614 |
67 |
15,405 |
77 |
9,224 |
95 |
9,977 |
86 |
4,935 |
19 |
11,557 |
20 |
125,450 |
31 |
6,079 |
52 |
_ |
_ |
6,079 |
52 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
25,100 |
— |
— |
— |
— |
— |
25,100 |
— |
|
259,928 |
90 |
183,638 |
74 |
92,877 |
74 |
136,983 |
83 |
79,088 |
23 |
138,669 |
H '' |
1,295,281 |
40 |
300 |
325 |
_ |
_ |
130 |
95 |
_ |
_ |
_ |
_ |
755 |
95 |
||
2,919 |
57 |
54 |
17 |
2,551 |
76 |
1,555 |
11 |
7,341 |
87 |
||||
60,096 |
22 |
31,103 |
89 |
4,719 |
68 |
61,601 |
88 |
34,284 |
09 |
31,612 |
48 |
364,286 |
87 |
37,500 |
— |
— |
— |
40,162 |
50 |
23,000 |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
678,997 |
|
— |
— |
— |
— |
52,100 |
— |
83,500 |
- |
29,476 |
— |
— |
— |
174,298 |
55 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,875 |
31 |
— |
— |
— |
— |
47,589 |
31 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
138,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
138,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
13.404 |
14 |
93,700 |
— |
— |
— |
— |
— |
107,104 |
14 |
600 |
— |
||||||||||||
100,515 |
79 |
31,158 |
0H |
112,938 |
08 |
404,132 |
30 |
63,760 |
09 |
32,612 |
4b |
1,519,117 |
74 |
362,744 |
75 |
215,121 |
80 |
205,815 |
82 |
546,124 |
25 |
150,933 |
40 |
171,282 |
45 |
2,836,344 |
28 |
Statens biografbyrå.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................................................................... 21,848: 69
Inkomster:
Åttonde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
K. 9. Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå, reservationsanslag,
att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå 6,540: 36
Summa 150,816: 04
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 58,172:46
Hyra.......................................................................................... 6,000: —
Allmänna omkostnader............................................................... 4,937: 03 gg jgg. 43
Leverering:
Till statskontoret ....................................................................................... 48,624:18
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning....................................................................... 3,109: 24
Innestående i bank ................................................................. 17,129: 03
Inventarier ............................................................................ 12,844:11 33,082: 38
Summa 150,816: 04
— 126 —
Gymnastiska
D |
e b e |
t |
||||
Behållning |
Uppbörd |
Omföring |
||||
Statsanslag: Åttonde huvudtiteln: Riksstaten: H. 5. Allmänna läroverken ........................... |
||||||
I. 19. Särskilda fortbildningskurser i gymnastik L. 1. Gymnastiska centralinstitutet ............ 2. Extra vaktmästarbiträde vid gymnastiska |
— |
— |
2,889 |
97 |
1,200 |
|
3. Undervisning jämte läkarvård vid en med |
||||||
4. Litteratur och b okbindni ng för gymnastiska |
||||||
5. Gymnastikövningar vid gymnastiska cen-tralinstitutet för Stockholms förenade |
||||||
6. Eldare vid gymnastiska centralinstitutet |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Tilläggsstaten: J. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal 2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-tens tjänst ...... ........................ |
— |
— |
~ |
— |
— |
— |
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond: För anskaffande av vissa apparater för en klinik |
676 |
50 |
||||
Förskott : Handbok i gymnastik med lek och idrott för landets |
4,772 20,667 75,764 |
71 |
||||
Gymnastikarvoden m. m.......................... |
11,164 3,310 |
48 |
■ |
|||
C. M. Edholms stipendiefond .............................. |
3 7 |
I |
||||
Summa |
101,88l|49 |
17,365 |
16 |
1,200 |
Antalet elever under revisionsåret utgjorde 199, därav 110 manliga och 89 kvinnliga,
sjukgymnastik behandlade patienter uppgick till 1,084, därav 512 manliga, av vilka 47 voro
polikliniken uppgick till 357, därav 206 manliga och 151 kvinnliga.
centralinstitutet,
K |
r |
e d |
i t |
Summa |
|||||||||||
Leverering från stats- kontoret |
Skuld till år 1923 |
Skuld från år 1921 |
Utgifter |
Omföring |
Leverering till stats- kontoret |
Behållning till år 1923 |
|||||||||
1,200 |
1,200 |
1,200 |
|||||||||||||
41,600 |
— |
— |
— |
— |
— |
42,978 |
99 |
— |
— |
1,510 |
98 |
— |
— |
44,489 |
97 |
71,776 |
44 |
7,048 |
55 |
5,320 |
18 |
71,351 |
78 |
— |
— |
3,353 |
03 |
— |
— |
80,024 |
99 |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
- |
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,200 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
- |
1,000 |
— |
600 |
— |
— |
- |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
- |
600 |
- |
1,000 |
1,000 |
_ |
1,000 |
_ |
|||||||||||
810 |
— |
— |
— |
— |
— |
810 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
810 |
— |
3,633 |
34 |
— |
— |
— |
— |
3,633 |
84 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,633 |
34 |
6,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,500 |
— |
46,129 |
06 |
— |
— |
— |
— |
46,129 |
06 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
46,129 |
06 |
676 |
50 |
676 |
50 |
||||||||||||
788 |
45 |
3,984 |
26 |
4,772 |
71 |
||||||||||
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
9,084 |
43 |
— |
— |
— |
— |
22,747 |
96 |
31,832 |
39 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,967 |
28 |
— |
— |
— |
— |
76,107 |
80 |
79,075 |
08 |
175,448 |
84 |
7,048|ö5 |
5,320 |
18 |
188,043|33 |
1,200 |
— |
4,864|oi |
103,516|52 |
302,944 |
04 |
Därjämte har undervisning åtnjutits av skolungdom till ett antal av 2,020. Antalet med
betalande, samt 572 kvinnliga, av vilka 11 voro betalande. Antalet patienter vid sommar
-
128 —
Aug. Abrahamsons stiftelse.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................................................
Inkomster:
Intressemedel ........................................................................... 19,769: —
Hyresmedel m. m...................................................................... 24,495: 8 7
Undervisnings- och inskrivningsavgifter ....................................... 6,712: 30
Inkomster av hushållet............................................................... 13,365:13
Dito av lantbruket..................................................................... 31,914: 99
Dito av skogsdriften.................................................................. 15,881: 54
Försäljningsmedel ..................................................................... 7,388: 95
Från Nääs slottsreparation förskotterade byggnadsmedel ............... 11,500: —
Balans till år 1923.
Skulder:
Utgiftsrester........................................................................... 35,836:9 7
Övriga skulder ..................................................................... 417,524: 99
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avlöningar .............................................................................. 37,767: 75
Omkostnader för undervisningen ................................................ 27,016: 66
Dito för trädgård, park och butik ............................................. 6,502:2 4
Underhåll, reparationer och nybyggnader .................................... 7,158: 48
Understöd och pensioner m. m.................................................... 4,351: 55
Skatter m. m............................................................................ 3,004: 98
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ..................................................................... 6,476: 94
Innestående i bank ............................................................... 7,227: 98
Fastigheter ........................................................................... 180,100: —
Inventarier m. m................................................................... 160,196: 57
Aktier ................................................................................. 10: —
Fordringar ........................................................................... 10,904:83
Under statskontorets förvaltning ................................................ 388,250: 68
718,157: 86
131,027: 78
453,361: 96
1,302,547:10
463,578: 4 4
85,801: 66
753,167: —
Summa 1,302,547: lo
129 —
NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.
D e |
t |
e t |
K r e d |
i |
t |
|||||||
1 : 1 1 |
Leverering från stats- kontoret |
Skuld till år 1923 |
Skuld |
Utgifter |
Leverering till ''stats- kontoret |
Summa |
||||||
Nionde huvudtiteln: |
||||||||||||
Riksstaten: |
||||||||||||
A. 1. Departementschefen |
24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
— |
— |
24,000 |
— I |
2. Overgångsavlöning |
||||||||||||
för departements-chefen ............... |
2,000 |
2,000 |
_ |
2.000 |
— |
|||||||
3. Departementets av- |
||||||||||||
delning av Kungl. |
170,716 |
6 7 |
_ |
171,687 |
47 |
5,029 |
20 |
176,716 |
1 1 67 i |
|||
4. Egnahemsavdelning |
||||||||||||
inom departemen- |
26,100 |
26,100 |
26,100 |
|||||||||
K. 18. Skrivmaterialier och |
||||||||||||
expenser, ved m. m. |
40.100 |
— |
49 |
72 |
561 |
82 |
39,587 |
90 |
— |
— |
40,149 |
72 |
22. Tryckningskostna- |
||||||||||||
der..................... |
19,000 |
297 |
97 |
637 |
89 |
18,660 |
08 |
_ |
_ |
19,297 |
97 |
|
Tilläggsstaten: |
||||||||||||
E. 7. Dyrtidstillägg åt be- |
||||||||||||
fattningshavare i |
74,844 |
25 |
_ |
— |
74,844 |
25 |
_ |
— |
74,844 |
25 |
||
Summa |
362.760 |
92 |
347 |
69 |
1,199! 71 |
356,879(70 |
5,029 |
20 |
363.108 |
61 |
9 — Rev. berättelse ang. statsverket för år 1982. II.
— 130 —
Lantbruks
1 |
D |
e- |
||
Behållning |
1 |
|||
från |
Uppbörd |
|||
år 1921 1 |
2 |
|||
Tredje huvudtiteln: |
||||
Riksstaten: |
||||
B. 15. Lantbruksattachéer (jordbrukskonsulenter) ............... |
— |
— |
_ |
|
Nionde huvudtiteln: |
||||
Riksstaten: |
||||
B. 1. Lantbruksstyrelsen ................................................ |
— |
!- |
945 |
50 |
D. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna- |
||||
näringar............................................................ |
37,751 |
i 86 |
39.861 |
79 |
5. Lantbruksingenjörer och deras biträden .................. |
— |
1_ |
— |
— |
6. Assistenter hos lantbruksingenjörer........................... |
— |
392 |
34 |
|
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar: |
||||
7 a. Lantbruksinstituten in. m....................................... |
— |
— |
_ |
|
d. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings- |
||||
anstalter............................................................ |
— |
2,849 |
67 |
|
16. Undervisning i trädgårdsskötsel ............................. |
— |
_ |
30 |
— |
19. Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksunder- |
||||
visningsanstalter ................ .............................. |
— |
— |
— |
— |
20. Utbildningskurser för kontrollassistenter .................. |
12,580 |
— |
— |
— |
21. Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl............. |
3,309 |
71 |
— |
— |
22. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr- |
||||
land och Dalarna............................................... |
3,630 |
— |
— |
— |
25. Täckdikningsförmän................................................ |
— |
— |
— |
_ |
26. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel........ |
— |
— |
— |
|
27. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. |
— |
— |
— |
— |
35. Avelscentra för nötboskap...................................... |
1.746 |
15 |
— |
— |
37. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar |
||||
hos nötkreaturen...................................... ......... |
1.482 |
28 |
34 |
S3| |
38. Kontroll angående uppvärmning av till kreatursföda |
||||
avsedd mjölk m. m........................................... |
— |
— |
10 |
50 j |
39. Höjande av landets svinavel.................................... |
5,255 |
77 |
3,992 |
— j |
11. Fåravelns befrämjande............................................. |
4,883 |
03 |
3.510 |
_! |
45. Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna |
||||
och Alnarp ...................................................... |
— |
— |
18.828 |
25 |
55. Höjande av det mindre jordbruket.......................... |
1,641 |
22 |
— |
_i |
56. Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk |
— |
— |
— |
—1 |
E. 1. Fiskerinäringens understöd................................... |
— |
— |
157 |
90 |
10. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt... |
1,109 |
89 |
— |
— |
12. Alyngelsuppsamlingsstation vid Trollhättan............... |
— |
— |
— |
—! |
K. 1. Ålderstillägg ......................................................... |
— |
— |
— |
—i |
3. Belöningar för rovdjurs dödande.............................. |
— |
— |
— |
—1 |
18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... |
— |
-: |
— |
—1 |
19. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......... |
— |
-1 |
— |
—1 |
20. Extra utgifter........................................................ |
— |
— j |
— |
— |
22. Tryckningskostnader ............................................. |
_ |
— |
372 |
)3 i |
D. 4/1921. Assistenter hos lantbruksingenjörer..................... |
5,162 |
4 31 |
— |
|
39/1921. Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ul- |
||||
tuna och Alnarp .......................................... |
— |
— |
72 |
40 |
E. 1/1921. Fiskerinäringens understöd................................. |
287 |
24 j |
— |
|
D. 1/1918. Fiskerinäringens understöd.................................| |
3,000 |
— |
styrelsen
bet |
Kredit |
Summa |
|||||||||||
Leverering från statskontoret |
Skuld till |
Skuld |
Utgifter |
Leverering |
Behållning |
||||||||
* 1 * |
5 |
« |
7 |
s |
9 |
||||||||
29.000 |
— |
— |
i 29,0001 — |
— |
29.000 |
- |
|||||||
222,317 |
56 |
— |
— |
— |
— |
217,730 |
3 2 |
5,532 |
74 |
— |
— |
223,263 |
06 |
7,057 |
75 |
_ |
_ |
_ |
_ |
28,449 |
49 |
_ |
_ |
56,224 |
91 |
84,674 |
40 |
16,675 |
— |
— |
— |
— |
— |
16,495 |
97 |
179 |
03 |
— |
— |
16,675 |
— |
63,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
62,924 |
56 |
467 |
78 |
— |
— |
63,392 |
34 |
59,147 |
87 |
— |
— |
— |
— |
56,716 |
87 |
- |
— |
2,431 |
— |
59,147 |
87 |
111,694 |
33 |
_ |
— |
_ |
— |
114,544 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
114,544 |
_ |
23,404 |
31 |
— |
— |
— |
— |
18,234 |
6 7 |
— |
— |
5.199 |
64 |
23,434 |
31 |
90,000 |
— |
_ |
— |
_ |
— |
90,000 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
90,000 |
_ |
1,460 |
— |
— |
— |
— |
— |
14,040 |
— |
— |
— |
— |
— |
14,040 |
_ |
20,105 |
29 |
— |
— |
— |
— |
23,415 |
— |
~ |
— |
— |
— |
23,415 |
— |
2,545 |
— |
— |
— |
_ |
— |
5,650 |
— |
_ |
— |
525 |
- |
6,175 |
_ |
4,770 |
73 |
— |
— |
— |
— |
4,770 |
73 |
— |
— |
— |
— |
4,770 |
73 |
4,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,712 |
45 |
1,287 |
55 |
— |
— |
4,000 |
|
1,375 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,375 |
— |
— |
— |
— |
— |
1,375 |
|
23,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
18,872 |
07 |
— |
— |
6,374108 |
25,246 |
15 |
|
153,552|efi |
26 |
— |
— |
— |
153,996 |
01 |
1,099 |
76 |
— |
— |
155,095 |
77 |
|
o< 8 O |
_ |
— |
_ |
— |
866 |
86 |
4,143 |
64 |
_ |
_ |
5,010 |
50 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5.627 |
30 |
— |
— |
3,620 |
47 |
9,247 |
77 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,321 |
93 |
— |
— |
6,071 |
10 |
8,393 |
03 |
49,500 |
_ |
1,400 |
— |
_ |
_ |
69,728 |
25 |
_ |
— |
_ |
_ |
69,728 |
25 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,094 |
40 |
— |
— |
546 |
82 |
1,641 |
22 |
6,880 |
85 |
— |
— |
— |
— |
6,880 |
85 |
— |
— |
_ |
— |
6,880 |
85 |
33,522 |
42 |
— |
— |
— |
— |
31,685 |
69 |
1,683 |
14 |
311 |
49 |
33,680 |
32 |
20,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,152 |
18 |
— |
— |
5,957 |
21 |
21,109 |
39 |
16,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
16.000 |
— |
— |
— |
— |
16,000 |
— |
|
4,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
— |
— |
— |
4,000 |
— |
|
20,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
14,938 |
90 |
5,061 |
10 |
— |
20,000 |
— |
|
25,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
22,884 |
75 |
2,115 |
25 |
— |
— |
25,000 |
— |
46,246 |
73 |
— |
— |
2,546 |
93 |
43.407 |
25 |
292 |
55 |
— |
— |
46,246 |
73 |
980 |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— |
— |
— |
— |
— |
980 |
— |
18,196 |
76 |
— |
— |
— |
— |
17,475 |
81 |
1,092 |
98 |
— |
— |
18,568 |
79 |
441 |
33 |
— |
— |
— |
5,603 |
7 6 |
— |
— |
— |
— |
5,603 |
76 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
— |
72 |
40 |
_ |
_ |
72 |
40 |
3,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,288 |
11 |
199 |
13 |
— |
— |
3,487 |
24 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,999 |
— |
1 |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— 132 —
1 1 ! ! 1 |
2 |
|||
Tilläggsstaten: |
||||
A. 1. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och |
||||
lantbruksstipendiater ............................................ |
— |
— |
— |
|
E. 2. Ökade expenser för lantbrukskonsulenten i London ... |
— |
— |
— |
— |
6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-i |
||||
vila statsförvaltningen ..........................................I |
— |
— |
— |
— |
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... |
— |
2,014 |
89 |
|
B. 1/1921. Eiskodlingsanstalten vid Borenshult .................. |
849 |
97 |
— |
— |
1 Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond: |
||||
Studier i utlandet av täckdikningsmetoder m. m. *.................... |
— |
— |
— |
|
Undersökning av vattenhalten i saluhållet smör .....................J |
271 |
— |
— |
|
i Ålyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan .............................. |
11.640 |
G8 |
— |
— |
Riksstånd)ok över fjällras ..................................................... Förskott: |
— |
_ |
— |
— |
2,040 |
01 |
1,857 |
95 |
|
Särskilda av statskontoret förvaltade medel: |
||||
Vissa avgifter jämlikt vattenlagen (fiskodlingsanstalten vid Kä- larne) .............................................................................. För byggande i kungsådran i Indalsälven (fiskodlingsanstalten |
— |
- |
1,844 |
95 |
vid Kvarnbäcken) ............................................................ För byggande i kungsådran i Dalälven (fiskodlingsanstalten vid |
249 |
— |
2,000 |
— |
Älvkarleby) ..................................................................... |
6 5 |
1,974 |
— |
|
Lantbruksstvrelsens egna förskott: |
||||
Till sälbelöningar ............................................................... |
— |
— |
21.418 |
20 |
» andra ändamål...............................................................| |
— |
— |
105,338 |
99 |
Summa |
96,893 |
8 9 |
207,506 |
19 |
Behållningen till år 1923 utgöres av:
Innestående i bank ..................
Förskott .................................
Lantbruksakademien.
Debet.
Balans f rån år 1921:
Tillgångar ..................................................................
854,567: 91
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
C. 1. Lantbruksakademiens sekreterare ..................
2. Lantbruks- och fiskerimuseum .....................
3. Lantbruksakademiens tidskrift m. m.............
4. Lantbruksakademiens bibliotek .....................
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar:
D.
7 a. Lantbruksinstituten m. m......................
Till äggs staten:
E 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen .....................
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst......................................................
Hyresmedel m. m........................................................
Intressemedel ...........................................................
5,600: —
13,000: —
6,000: —
5,000: —
12,000: -
1,000: —
4,746: 94
47,346: si
17,947: 25
44,511: 42
109,804: 91
— 133 —
3 1 4 |
5 |
6 |
7 |
b |
y |
|||||||
570 |
1 24 |
570 |
24 |
570 |
24 |
|||||||
6,000 |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
— j |
|
20,000 |
_ |
_ |
17,767 |
74 |
2,232 |
26 |
— |
— |
20,000 |
— |
||
163,000 |
_! _ |
— |
— |
— |
160,606 |
4 7 |
4,408 |
4 2 |
— |
— |
165.014 |
89 j |
- — |
— |
— |
— |
— |
849 |
9 7 |
849 |
97 |
||||
6,000 |
4,000 |
_ |
_ |
_1 |
2,000 |
— |
6,000 |
— j |
||||
_ |
_ |
235 |
—! |
36 |
— |
— |
— |
271 |
— 1 |
|||
— |
— |
— |
10,500 |
— |
— |
— 1 |
1,140 |
68 |
11,640 |
G* |
||
300 |
— — |
— |
— |
— |
300 |
— j |
— |
—; |
— |
— |
300 |
— | |
— |
— — |
- |
— |
— |
2,757 |
91 |
— |
— |
1.140 |
0 5 |
3,897 |
96 |
— |
— 6,209 |
32 |
1,739 |
95 |
6,314 |
3 2 |
— |
j |
— |
— |
8,054 |
27| |
— |
— j 107 |
IG |
— |
— |
2,107 |
16 |
— |
— |
2,107 |
16 |
||
— |
1 |
— |
— |
— |
1,927 |
65 |
— |
—i |
296 |
— |
2,223 |
65 |
— 21,323 |
50 |
22,397 |
50 |
20,344 |
20 |
— |
— |
— |
42,741 |
70 |
||
—| 2,340|o5 |
4,940 |
01 |
102,739 |
03! |
— |
—1 |
— |
_ |
107,679 |
04 |
||
1,278,443 83 31,406 |
03 |
31,624 |
39 |
1,460,031 |
90 i |
29,904 |
7 3 j |
92,688 |
42 |
1,614,249 |
44; |
61,282: 3 9
31,406: 03 92,688: 42
Balans till år 1923:
Skulder:
Diverse medel........................................................................ 453,626: 79
Övriga skulder ..................................................................... 2,080: 455,706: 79
Summa 1,420,079:61
Skulder ..
Kredit.
Balans från år 1921:
447,438: 4 8
Utgifter:
Avlöningar .............................................................................. 26,330:17
Viss utredning m. ................................................................. 3,535:
Inventarier, expenser m. m...................................................... 13,401: 80
Akademiens lius....................................................................... 8,159: 69
» museum................. -.............................................. 12,334: 86
» bibliotek ............................................................... 5,305: 95
» tidskrift................................................................. 9,501:62
Experimentalfältets trädgårdsavdelning ....................................... 12,000: — 90,569: 09
— 134 —
Balans till år 1923.
Tillgångar:
Innestående i bank ...............................................
Fastigheter ..........................................................
Förråd .................................................................
Utlånta medel............................................
10,682: 5»
161,412: 6 7
600: —
709,376:78 882,072:04
Summa 1,420,079: 61
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Tillgångar.
Debet.
Balans från år 1921:
................................................................. 161,475: 98
Inkomster.
Is ionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna -
näringar .............................................. 275,498: 6 7
2. Ogräsens bekämpande ................................. 15,433:4 o
4. Rönnbärsmalens bekämpande ........................ 10,060: —
7 a Lantbruksinstituten m. m........................... 1,203: 05
40. Avkastningsbedömning rörande avelssvin......... 8,000: —
K. 1. Ålderstillägg............................................... 7,400: ol
Tilläggsstaten:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen........................ 24,365: 81
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ...................................................... 101,422:9 7
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond.................. 6,000: —
Återdebiterade medel ..................................................................
Inkomster av experimentalfältet ...................................................
Donerade medel...........................................................................
Intressemedel.............................................................................
Avgifter för potatisinspektionen ...................................................
449,323: 91
116: 29
29,305: 20
90,040: 2 9
9,168: 97
11,137: 80
589,092:46
Skulder:
Diverse medel
Balans Ull år 1923:
.......... 7,087: 0 7
Summa 757,655: 6 L
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 243,822:81
Jordbruksavdelningen .................................................................. 45,299: 81
Kemiska avdelningen ................................................................. 12,059: 12
Husdjursavdelningen............ 34,262:72
Mejeriavdelningen ....................................................................... 15,441: 54
Botaniska avdelningen.................................................................. 13.789:38
Entomologiska avdelningen ......................................................... 13,996:50
Bakteriologiska avdelningen ........................................................ 11,231: 66
Allmänna omkostnader.................................................................. 79 163: 58
Rönnbärsmalens bekämpande......................................................... 9,179:36
Avkastningsbedömning rörande avelssvin ...................................... 7,678:6 9
Ogräsens bekämpande .................
Utvidgad försöksverksamhet m. m.
Potatisinspektionen ....................
135 —
15,433: -to
74,046: tj
8,826:11 584,231:35
Till statskontoret
Leverering
1,128: »5
Tillgångar:
Kassabehållning____
limestående i bank
Förskott .............
Balans till år 1923:
1,536: 7 9
163,671: 35
7,Og7:07 172,295:21
Summa 757,655: 51
Tillgångar
Lantbruksinstitutet vid Ultuna.
Debet.
Balans från år 1921:
................................................................................... 167,581:6 7
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 7 a. Lantbruksinstituten m. m............................... 97,200: —
8. Förstärkning av den i staten för lantbruksinstitutet
vid Ultuna upptagna posten till institutets
övriga utgifter ................................. 22,300: —
10. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 11,500: —
K. 1. Ålderstillägg................................................ 5,100: —
Till äggsstaten:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen........................ 8,000: —
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst .................................................... 45,525: 91 189,625: 91
Elevavgifter................................................................................. 8,212:50
Ökat värde å inventarier m. m.................................................... 2,805: — 200,643: 41
Skulder:
I allmänhet
Balans till åt 1923:
.......... 43,455:67
Summa 411,680: 75
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ...................................................................................................... 46,132: is
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 124,375: 91
Frielever .................................................................................... 5,037: 6 o
Undervisningsmateriel m. m.......................................................... 11,824: 53
Underhåll av byggnader och inventarier m. m............................... 31,901: 14
Stallet ....................................................................................... 3,635: 08
Diverse expenser m. m................................................................ 9,008:11 185,782: 36
— 136 —
Leverering :
Till statskontoret .............................................
8,072: 91
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning......................................................
Innestående i bank ................................................
Inventarier ............................................................
Förråd ..................................................................
Fordringar ............................................................
1,119: 08
41,500: —
111,882: —
6,625: 50
10,566: 72 171,693:3 0
Summa 411,680: 75
Antalet ordinarie elever vid institutets agronomkurs har under läsåret 1921—1922 varit
47, varav 25 i andra och 22 i första årsavdelningen, varjämte en extra elev deltagit i undervisningen.
Vid institutets lantbruksskola har elevantalet under läsåret varit 28. Av dessa hava 12
tillhört den äldre och 10 den yngre avdelningen samt 6 ettårskursen.
I utbildningskursen för ladugårdsförmän hava deltagit 5 elever.
Ultima egendom.
Tillgångar
Debet.
Balans from år 1921:
Inkomster:
Arrendemedel m. m..........................................
Ultuna gård.................................... .................
Kungsängens gård.............................................
Granebergs gård...............................................
Ulleråkers allmänning ........................................
Djurgårdsparken................................................
Dioritherget......................................................
Svingården .......................................................
Skulder:
I allmänhet
Balans till år 1923
509,377: öl
2,517: 7 5
6,396: 51
17,040: 9 5
4,076: 16
2,165: 06
50: 54
1,250: —
1,814^10 35,31 l:o t
.......... 65,336: 12
Summa 610,024: 70
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
129,307: le
Ultuna gård........................
Kungsängens gård..............
Granebergs gård..................
Ladugården m. m...............
Byggnader och anläggningar
Gratial .............................
Utgifter:
40,052: —
14,865: 4 0
3,009: 31
12,574: 2 8
6,608: 0 3
1,162: 12 78,y71: so
137 —
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning....................................................................... 2(j(j: 17
Innest&ende i bank ................................................................. 91,935: 51
Inventarier och förråd............................................................... 286,897: 3 4
Fordringar ............................................................................ 23,352: 7 2
Summa
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ............................................................................................
Inkomster:
För institutet:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 7a. Lantbruksinstituten in. m.......... 112,813: 38
9. Förstärkning av den i staten för
lantbruks- och mejeriinstitutet
♦ vid Alnarp upptagna anslagsposten
till institutets övriga utgifter
................................. 13,500: —
11. Bränsle m. m. vid lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp ... 8,200: —
13. Reparationsarbeten å uppvärm
ningsanordningen
vid Alnarp 19,750: —
K. 1. Ålderstillägg........................... 5,300: —
Alnarp.
Till äggsstaten:
A. 2. “
220,000: —
526: 90
15,457: 46
66,087: 44 461)635: 32
Täckande av brist i staten för
lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp...........................
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen
........................
7. Dyrtidstillägg åt b ef attningsha vare
i statens tjänst.............. ......
Elevavgifter............................................................ 86,367:50
Hyres- och ersättningsmedel m. m............................ 3,640: 50 55] 343. 22
För hovbeslagsskolan:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 7a. Lantbruksinstituten m. m......................... 4,500: —
Elevavgifter............................................................ 7,907:50
För mejeriet:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 7a. Lantbruksinstituten m. m......................... 5,000: —
Försålda mejeriprodukter m. m................................ 301,059: 48 306,059: 4 8
12,407: 50
Skulder:
Diverse medel......
Övriga skulder......
Balans till år 1923:
29,075: 19
56,021: 74
402,445: 7 4
610,024: 70
988,852: 05
870,110: 20
85,096: 93
Summa 1,944,059: IS
— 138 —
Kredit.
Balans from år 1921:
Skulder ................................................................................................... 76,074: 72
Utgifter :
För institutet:
Avlöningar m. m.................................................... 162,394: 98
Laboratorier och avdelningar.................................... 6,058: 56
Uppvärmning, belysning och renhållning .................. 22,451: 06
Underhåll av byggnader, inventarier, stall m. m.......... 29,743: ll
Elevernas kosthåll................................................... 66,253: 40
Diverse expenser .................................................. 10,985: G 8 397,886: 78
Eör hovbeslagsskolan:
Avlöningar ............................................................ 3,657: 95
Kosthåll .............................................................. 7,791: 40
Diverse expenser ................................................... 1,991: 47 13,440: ss
För mejeriet:
Avlöningar ....................................................... 10,369: S6
Bränsle och belysning............................................. 11,393: 95
Underhåll av byggnader och inventarier .................. 7,352: 88
Förbrukningsartiklar och diverse expenser ............... 9,474: IG
Inköp av mjölk och smör ....................................... 264,234: 99 302,825: 48
Avskrivningar ........................................................................... 7,603: 9 7
621,757: 05
Till statskontoret:
Elevavgifter
Leverering
10,429: 14
Balans till ar 1923.
Tillgångar:
Kassabehållning ..........
Innestående i bank.......
Förskott......................
Fastigheter ................
Inventarier och förråd .
Fordringar...................
...... 1,080:41
...... 107,000: —
....... 11,516: 76
....... 612,715: —
...... 132,580:01
...... 370,906: 09 1,235,798:2 7
Summa 1,944,059: 18
Yid institutets agronomkurs har under år 1922 undervisningen begagnats av 57 ordinarie
lantbrukselever, av vilka 27 tillhört den äldre och 30 den yngre årskursen. Två i vardera
kursen hava varit frielever. Dessutom hava här studerat 2 lantbruksingenjörsaspiranter och
2 extra elever.
I konsulentkursen hava deltagit 2 agronomer.
Under året hava dessutom undervisats:
i mejeriskolan .............................. 22 elever, varav 1 frielev;
» hovbeslagsskolan ........................ 32 » ;
» lantbruksskolan ........................... 44 » ; varav 25 frielever;
» trädgårdsskolan ........................... 24 » .
189
Alnapps egendom.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................................................ 902,54*5: 71
Inkomster.
Jordbruket................................................................................. 103,028: 2 2
Kreatursskötseln........................................................................ 147,271: 97
Arrendemedel ........................................................................... 3,880: —
Lärlingsavgifter ........................................................................ 19,500; —
Från Alnarps lantbruksinstitut:
För utfodring och körslor ...................................................... 4,589: 30 278,209: 69
Balans till år 1923:
Skulder .................................................................................................. 43,444:19
Summa 1,224,260: 89
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ................................................................................................. 74,650: 2 4
Utgifter:
Avlöningar och understöd ........................................................ 110,172: 50
Kost för lärlingar ..................................................................... 42,155: 15
Foder, utsäde m. m................................................................... 61,478: 21
Mjölk och vassle........................................................................ 21,648: 69
Bränsle och förbrukningsartiklar m. m........................................ 19,993: 08
Underhåll av byggnader och inventarier m. m............................... 54,762: 31
Diverse expenser........................................................................ 12,020: 49 322,230: 43
Leverering:
Till statskontoret:
Vinstmedel för år 1921 ........................................................................... 55,839: 50
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning ..................................................................... 8,110: 21
Innestående i bank.................................................................. 24,000: —
Fastigheter ........................................................................... 395,979: 55
Inventarier och förråd ............................................................ 306,888: 9 7
Fordringar.......................................................................... . 36,561: 99 771,540: 7 2
Summa 1,224,260: 89
— 140 —
Tillgångar..
Alnarps trädgårdar.
Debet.
Balans från år 1921:
Inkomster.
Nionde Huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 7 a. Lantbruksinstituten m. m............................ 12,000: —
12. Assistentbostad vid trädgårdsskolan vid Alnarp 32,000: —
14. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar .................................... 10,150: —
Tilläggsstaten:
A. 4. Alnarps trädgårdar ....................................... 10,000: —
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen ....................... 5,136:6 7
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 25,320: SS
Försäljningsmedel för trädgårdsprodukter m. m...............................
94,607: 55
137,215: 90
Skulder ...
Balans till år 1923:
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avlöningar .............................................................................. 52,240: S8
Kost för elever ........................................................................... 26,538: 25
Extra arbeten, körslor m. m.......................... 26,447: 07
Växter och frö .......................................................................... 16,975: S8
Underhåll av byggnader och inventarier ....................................... 12,165: 92
Förbrukningsartiklar och diverse expenser ................................... 30,244: 16
Försöksverksamheten ................................................................. 17,715: 18
Reparation å Mellangård............................................................... 10,000: —
Till statskontoret:
Vinstmedel för år 1921
Leverering
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning....................................................................... 285: 0 9
Fastigheter.............................................................................. 156,193:16
Inventarier och förråd............................................................... 52,499: 91
Fordringar .............................................................................. 22,847:24
Summa
211,007: 83
231,823: iö
16,221: 04
459,051: 82
24,434: 4 6
192,327: 29
10,464: 6 7
231,825: -to
459,051: S2
141
Övriga läroverk för lantbruket.
IX. I). |
1. |
IX. 11. 7 el |
T. IX. a. |
5. |
||||||
Befräm |
- |
Ålders |
Dyrtidstillägg |
|||||||
ande i all- |
IX. 1). 7 |
a. |
tillägg |
it : |
åt föreståndare |
|||||
mänhet |
av |
förestån- |
och lärare vid |
|||||||
jordbruk |
instituten |
dåre och |
lantmanna |
Mi m ma |
||||||
och lånt- j |
m. m. |
lärare vid |
lanthushåll |
s- |
||||||
manna |
lantbruks. |
och lantbruks- |
||||||||
näringar ; |
skolor |
skolor m. |
m |
|||||||
Lantbruksskolor: |
||||||||||
Berga i Stockholms län... |
— |
— |
10,000 |
— |
500 |
— |
3,132 |
9 0 |
13,632 |
90 |
500 |
10,000 |
500 |
2,042 |
4 9 |
13,042 |
4 9 |
||||
Bjärka-Säbv i Östergöt- |
||||||||||
10,000 10,000 |
1,500; _ |
2,419 2,496 |
0 2 |
13,919 12.996 |
02 |
|||||
Gårdsby i Kronobergs län |
500 |
_ |
— |
— |
1 S |
18 |
||||
Bollerup i Kristianstads län |
500 |
— |
10,000 |
— |
500 |
— |
2,154 |
38 |
13,154 |
38 |
Klagstorp i Skaraborgs län |
— |
— |
10,000 |
— |
— |
2,348 |
82 |
12,348 |
82 |
|
Yarpnäs i Värmlands län |
500 |
— |
10,000 |
— |
1,000 |
— |
2,454 |
80 |
13,954 |
80 |
Tomta i Västmanlands län |
500 |
— |
10,000 |
— |
1.500 |
— |
2,501 |
25 |
14,501 |
26 |
Vassbo i Kopparbergs län |
500 |
— |
8,000 |
— |
_ |
— |
2,396 |
2 2 |
10,896 |
22 |
500 500 |
8,000 8,000 |
500 1,000 |
__ |
2,123 2,439 |
11,123 11,939 |
2 6 |
||||
Bratt by i Västerbottens län |
— |
— |
. |
30 |
30 |
|||||
Säger |
4,000 |
— |
104,000 |
— |
7,000 |
— |
26,508 |
«* |
||
IX. Ii. |
1. |
T. IX. a. |
5. |
‘ 1 |
||||||
Befräm- |
IX. 1). 7 b. |
IX. 0. 17. |
Dyrtidstillägg |
|||||||
jande i all-mänhet av |
Ökat understöd |
åt föreståndare |
I Summa |
|||||||
manna- |
skoloi |
och lantbruks- |
||||||||
näringar |
skolor m. |
m. |
||||||||
1 |
3 |
4 |
5 |
|||||||
Lantmannaskolor: Tierp i Uppsala län......... |
7,500 |
3,320 |
79 |
3,081 |
33 |
13,902 |
12 |
|||
Åsa i Södermanlands län |
— |
— |
10,000 |
— |
659 |
4 5 |
3,208 |
87 |
13,868 |
32 j |
Strängnäs i dito dito...... Lunnevad i Östergötlands |
V" |
— |
8,000 |
— |
3.500 |
— |
2,760 |
75 |
14,260 |
7 5; |
_ |
_ |
7.500 8.500 |
_ |
3,500 3,092 484 |
_ |
3,342 2,626 |
58 |
14,342 14,719 |
58 |
|
15 |
96 |
11 |
||||||||
Tenhult i Jönköpings län |
— |
— |
— |
7 0 |
3,269 |
2 6 |
12,253 |
96 j |
||
Stora Segerstad i dito dito |
— |
— |
— |
2,550 |
— |
4,886 |
85 |
15,936 |
85 |
|
Grimslöv i Kronobergs län |
— |
— |
9,000 |
— |
435 |
08 |
3,428 |
54 |
12,863 |
62 |
Markaryd i dito dito...... |
— |
9,000 |
— |
1,872 |
8 7 |
3,187 |
71 |
14,060 |
os; |
|
Högalid i Kalmar län ... |
— |
8,000 |
— |
— |
— |
3,125 |
86 |
11,125 |
S6 |
|
Gamleby i dito dito ...... |
— |
— |
6,500 |
— |
— |
— |
1,409 |
21 |
7,909 11,905 |
21 |
Högsby i dito dito......... |
- |
— |
7,500 |
— |
2,147 |
88 |
2,257 |
19 |
02 j |
|
Hemse i Gotlands län ... |
— |
— |
7,500 |
— |
2.102 |
04 |
3,801 |
47 |
13,403 |
51 |
_ |
9,500 |
_ |
_ |
_ |
3,226 |
12,726 |
74 |
|||
Önnestad i Kristianstads |
||||||||||
_ |
16.000''— |
7,147 3,000 |
38 |
5,066 4,812 |
57 |
28,213 |
95^ |
|||
Hammenhög i dito dito... |
— |
_ |
15''500 |
80 |
23,312 |
80 |
||||
Tommelilla i dito dito ... |
— |
— |
7,000 |
— |
— |
2,788 |
46 |
9,788 |
46 |
|
Osby i dito dito ............ |
— |
_ |
16.000! — |
4,250 |
— |
3,781 |
14 |
24,031 |
14 |
141,508 621
142
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
— |
||||
7,000 |
2,063 |
38 |
2,522 |
15 |
11,585 |
48 |
|||
500 |
— |
12,000 |
— |
1,631 |
87 |
3,037 |
15 |
17,169 |
02 |
— |
— |
15.500 |
— |
1,700 |
— |
3,311 |
5o |
20,511 |
55 |
— |
— |
7,000 |
— |
1,186 |
60 |
2,330 |
65 |
10,517 |
2 5 |
— |
— |
7,940 |
— |
1,072 |
33 |
2,892 |
56 |
11,904 |
89 |
500 |
— |
9,500 |
— |
3,950 |
— |
2,844 |
72 |
16,794 |
72 |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
2,083 |
01 |
2,783 |
01 |
— |
— |
6,100 |
— |
1,100 |
— |
2,248 |
90 |
9,448 |
90 |
— |
— |
8,119 |
— |
1,300 |
_ |
4,669 |
69 |
14,088 |
69 |
— |
— |
8,500 |
— |
3,950 |
3,079 |
19 |
15,529 |
19 |
|
— |
— |
7,500 |
— |
3,190 |
10 |
2,527 |
73 |
13,217 |
83 |
— |
— |
7,500 |
— |
3,068 |
50 |
2,722 |
78 |
13,291 |
28 |
— |
— |
7,500 |
— |
103 |
74 |
2,619 |
37 |
10,223 |
11 |
— |
— |
7,500 |
— |
3,264 |
10 |
2,609 |
74 |
13,373 |
S4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,923 |
30 |
1,923 |
30 |
— |
— |
8,500 |
— |
2,100 |
3,149 |
97 |
13,749 |
97 |
|
— |
7,500 |
— |
1,868 |
29 |
2,896 |
14 |
12,264 |
43 |
|
500 |
— | |
7,000 |
— |
1,068 |
96 |
2,305 |
57 |
10,874 |
53 |
— |
9,000 |
— |
1,400 |
— |
3,299 |
11 |
13,699 |
11 |
|
— |
— |
9,500 |
— |
1,700 |
— |
3,947 |
71 |
15,147 |
71 |
—! |
7,852 |
— |
— |
_ |
2,894 |
19 |
10,746 |
19 |
|
500 |
— |
7,000 |
— |
2,100 |
— |
2,621 |
55 |
12,221 |
55 |
— |
5,325 |
— |
— |
— |
1,059 |
18 |
6,384 |
18 |
|
— |
— |
7,500 |
— |
— |
2,618 |
54 |
10,118 |
54 |
|
— |
— |
— |
— |
_l |
3.064 |
89 |
3,064 |
89 |
|
-1 |
9,500 |
— |
— |
—i |
3,280 |
65 |
12,780 |
65 |
|
500 |
— |
7,000 |
— |
502 |
1 ii! |
646 |
37 |
8,648 |
48 |
— |
8,000 |
— |
968 |
13 |
2,963 |
43 |
11,931 |
56 |
|
— |
— 1 |
8,000 |
— |
3,500 |
—1 |
3,480 |
86 |
14,980 |
86 |
2,500 |
—1383,836 |
_ |
81,549 |
SÖ |
139,712 |
94 |
städs län.................
Vilan i Malmöhus län
Fridhem i dito dito ..
Skurup i dito dito .....
Dingle i Göteborgs
Bohus län ............
Tyft i dito dito ......
Herrljunga i dito dito
Sätila i dito dito.........
Skara i Skaraborgs län
Vara i dito dito ........
Molkom i Värmlands li
Kristinehamn i dito di
Älgå i dito dito .........
Kävesta i Örebro län...
Karlskoga i dito dito...
Fellingshro i dito dito
Tärna i Västmanlands li
Kolbäck i dito dito ...
Mora i Kopparbergs lä
Västerbergi Gävleborgs li
Bollnäs i dito dito.......
län...........................
Hussborg i dito dito ...
Törsta i Jämtlands län
Degerfors i Västerbottei
län............................
Gran i dito dito
Lanthushållsskolor:
Vackstanäs i Stockholms
län..........................
Kumlan i Uppsala län
Benninge i Södermanlands
län..............................
Rimforsa i Östergötlands
län..............................
Värnamo i Jönköpings län
Tenhult i dito dito.........
Stora Segerstad i dito dito
Markaryd i Kronobergs län
Rottneskvarn i dito dito
Bräkne-Hoby i Blekinge
län..............................
Tollarp i Kristianstads län
Hammenhög i dito dito...
Osby i dito dito............
IX. 1). 7. c |
IX. 1). 18. |
T. IX. a. 5 |
Summa |
|||
1 |
* |
** |
4 |
|||
4,500 |
1,472 |
so |
5,972 so |
|||
8,100 |
1,620 |
3,536 |
77 |
13,256 17 7 j |
||
8,400 |
— |
1,620 |
- |
2,822 |
2 7 |
12,842 2 7; |
8,100 |
— |
1,620 |
1,798 |
7 6 |
11,518 j76! |
|
3,200 |
— |
426 |
66 |
1,058 |
50 |
4,685 ilo! |
9.000 |
— |
934 |
03 |
1,251 |
65 |
11,185 lesl |
8,100 |
— |
— |
— |
3,072 |
37 |
11,172 137 |
11,450 |
— |
1,348 |
— |
1,801 |
53 |
14,599 531 |
— |
832 |
— |
1,503 |
61 |
2,335 j61! |
|
5,800 |
— |
1,115 |
81 |
1,481 |
87 |
8,397 ;gs! |
8,100 |
— |
610 |
61 |
2,081 |
25 |
10.791 so |
8,400 |
— |
2,340 |
— |
2,893 |
16 |
13,633 lie! |
8.100 |
— |
— |
— |
1,503 |
56 |
9,603 56; |
607,598|r9
143
1 |
2 |
8 |
4 |
|||||
Fridhem i Malmöhus län |
3,500 |
640 |
992 |
38 |
5,132 |
38! |
||
Åkersberg i dito dito...... |
5,800 |
— |
1,371 |
5G |
2,146 |
94 |
9,318 |
5oj |
Östra Grevie i dito dito |
3,200 |
— |
— |
700 |
— |
3,900 |
— 1 |
|
Katrineberg i Hallands län |
3,500 |
511 |
58 |
894 |
75 |
4,906 |
28 |
|
och Bohus län ............ |
3,200 |
— |
— |
— |
779 |
2 8 |
3,979 |
2 3 |
Dingle i dito dito ......... |
3,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
3,200 |
— |
Eärgelanda i Älvsborgslän |
300 |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
|
Sätila i dito dito............ |
6,700 |
— |
960 |
— |
1,668 |
2 0 |
9,328 |
2 0 |
Bjärtorp i Skaraborgs län |
5,100 |
_ |
— |
1,591 |
6 G |
6,691 |
66 |
|
Stenstorp i dito dito ...... |
5,400 |
— |
640 |
— |
1,442 |
01 |
7,482 |
01 |
Vara i dito dito ............ |
3,200 |
— |
320 |
— |
996 |
10 |
4,516 |
10 |
Uddeholm i Värmlands län |
7,100 |
— |
1,563 |
19 |
2,593 |
88 |
11,257 |
07 |
Karlskoga i Örebro län... |
6,850 |
— |
— |
— |
1,821 |
63 |
8,671 |
63 |
Kävesta i dito dito......... |
3,800 |
— |
957 |
— |
1,161 |
70 |
5,918 |
70 |
Fellingsbrö i dito dito ... |
3,200 |
— |
482 |
46 |
910 |
82 |
4,593 |
28 |
Tärna i Västmanlands län |
7,600 |
— |
— |
— |
2.060 |
05 |
9,660 |
05 |
Mora i Kopparbergs län... |
3,200 |
— |
611 |
— |
932 |
70 |
4,743 |
70| |
Snöån i dito dito ......... |
7,100 |
— |
2,240 |
— |
2,298 |
50 |
11,638 |
50 j |
Hälsinggården i dito dito |
8,100 |
— |
1,450 |
11 |
2,744 |
76 |
12,294 |
"l |
län.............................. |
9,100 |
— |
520 |
— |
2,267 |
9 2 |
11,887 |
92 |
Birka i Jämtlands län ... |
3,200 |
— |
— |
— |
763 |
71 |
3,963 |
7lj |
län.............................. |
3,500 |
— |
320 |
— |
913 |
37 |
4,733 |
37! |
Strömsör i dito dito ...... Tornedalen i Norrbottens |
7,800 |
— |
628 |
73 |
1,388 |
51 |
9,817 |
24 |
län.............................. |
— |
— |
640 |
— |
1,095 |
''34 |
1,735 |
34 |
Gran i dito dito .. ......... |
5,400 |
— |
1,030 |
— |
1,504 |
64 |
7,934 |
64 |
Mataren gi i dito dito...... |
3,200 |
— |
— |
— |
l- |
3,200 |
— |
|
Säger |
213,500 |
— |
27,352 |
69 |
59,946 |
j 90 |
1 |
1 |
Mejeriskolor:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 7 a. Lantbruksinstituten m. m.:
Mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands län ...i 5,000 j —
Till mejerielevers undervisande ...........................i 26,360 j—
Trädgårdsskolor:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
I). 7 a. Lantbruksinstituten m. m.:
Lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimen-I
15.
16.
talfältet .....................................................
Apelryds trädgårdsskola i Kristianstads län.........
Trädgårdsskolan vid Adelsnäs ...........................
Trädgårdsskolan i Härnösand ...........................
Diverse kurser ................................................
Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand ...
Undervisning i trädgårdsskötsel ...........................
12,000 —
5,800 —
12,000 —
10,000 —
3,702 92
15,000 —
23,404
Diverse anslag:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
D. 20. Utbildningskurser för kontrollassistenter ...............
21. Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl..........
22. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i
Norrland och Dalarna........................................
26. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel......
28. Lanthushållningsseminariet vid Rimforsa ...............
Summa
1,460
20,105
2,545
4,000
21,200
29
i
300,799''59
I
31,36o! —
81,907 23
49,310 29
1,212,48415>
Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna
Stuteriöver- |
Strömsholms |
Flyinge |
||||||
styrelsen |
hingstdepå |
hingstdepå |
Summa |
|||||
l |
2 |
3 |
4 |
|||||
Debet. |
||||||||
Balans från år 1921: |
||||||||
| Tillgångar .......................................... |
156,294 |
34 |
636,968 |
57 |
1,060,889 |
64 |
1,854,152 |
55 |
Inkomster: |
||||||||
| Biksstateu: |
||||||||
Nionde huvudtiteln: |
||||||||
D. 29. Hästavelns förbättrande ...... |
411.800 |
— |
— |
— |
— |
— |
411,800 |
— |
30. Extra personal vid Flyinge |
||||||||
j hingstdepå .................... |
4,630 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,630 |
— |
K. 18. Skrivmaterialier och expen- |
||||||||
ser, ved m. m................ |
4,830 |
90 |
— |
— |
— |
— |
4,830 |
90 |
Tilläggsstaten: |
||||||||
Nionde huvudtiteln: |
||||||||
A. 7. Förstärkning av reservations- |
||||||||
anslaget till hästavelns för- |
||||||||
| bättrande ........................ |
56.200 |
— |
— |
— |
— |
56,200 |
_ |
|
E. 6. Tillfällig löneförbättring för |
||||||||
viss personal inom den civila |
||||||||
statsförvaltningen ............ |
15,963 |
33 |
— |
— |
— |
— |
15,963 |
33 |
7. Dyrtidstillägg åt befattnings- |
||||||||
havare i statens tjänst ...... |
85,722 |
42 |
— |
— |
— |
— |
85,722 |
42 |
Elfte huvudtiteln: |
||||||||
A. 1. Pensionstillägg åt f. d. civila |
||||||||
befattningshavare i statens |
||||||||
tjänst m. fl. pensionärer ... |
221 |
So |
— |
— |
_ |
— |
221 |
85 |
3. Dyrtidstillägg åt pensionsbe- |
||||||||
rättigade änkor och barn |
||||||||
efter civila befattningshavare |
||||||||
i statens tjänst m. fl.......... |
547 |
35 |
— |
— |
— |
— |
547 |
35 |
Bidrag från statens hästavelsfond ......... |
6,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
Fonden för inrättande av ett statsstuteri |
40,000 |
— |
— |
— |
— |
_ |
40,000i— |
|
Arrende av Ottenby kungsladugård ...... |
11,210 |
61 |
— |
— |
— |
— |
11,210 |
61 |
Från myntverket bekomna skådepenningar |
38,000 |
— |
— |
— |
— |
38,000 |
— |
|
Diverse inkomster .............................. |
6,357 |
76 |
1,875 |
43 |
1,965 |
70 |
10,198 |
89 |
Språngavgifter .................................... |
— |
18,980 |
— |
41,410 |
— |
60,390 |
— |
|
Vinst av jordbruket ............................. |
— |
— |
3,582 |
67 |
7,786 |
58 |
11,369 |
25 |
Okat värde å hästbesättningen ............ |
— |
— |
53,223 |
48 |
— |
— |
53,223 |
48 |
Värdet av överflyttade hingstar ............ |
— |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
Värdet å överskott vid inventering m. m. |
— |
— |
— |
— |
1,672 |
85 |
1,672 |
85 |
Okat taxeringsvärde å egendomen Valle- |
||||||||
berg................................................ |
— |
— |
18,900 |
— |
18,900 |
— |
||
Säger |
681,484 |
22 |
77,66ljö8 |
73,235 |
18 |
832,380 |
98 |
|
Levereringar: |
||||||||
Från stuteriöverstyrelsen ..................... |
- |
- |
121,000 |
— |
253,580 |
31 |
374,58o|si |
|
Summa |
837,778 |
56 |
835,630 |
15 |
1,387,705''os |
3,061,113 |
79 |
145
1 |
* |
3 |
4 |
|||||
Kredit, |
||||||||
Utgifter: |
||||||||
Avlöningar......................................... |
48,598 |
23 |
78,865 |
56 |
110,761 |
30 |
238,225 |
09 |
Resekostnader ................................... |
8,202 |
4 4 |
597 |
05 |
165 |
10 |
8,964 |
59 |
Utdelade prisbelöningar för hästar......... |
145,550 |
— |
— |
— |
— |
— |
145,550 |
— |
Premieringsnämnderna ........................ |
41,022 |
73 |
— |
— |
— |
— |
41,022 |
73 |
Utmyntning av skådepenningar ............ |
36,113 |
16 |
— |
— |
— |
— |
36,113 |
16 |
Diverse utgifter ................................. |
8,796 |
15 |
15,018 |
2 2 |
13,915 |
2 2 |
37,729 |
59 |
Furageringskostnader ........................... |
— |
— |
19,595 |
91 |
37,477 |
97 |
57,073 |
88 |
Lantbeskällares underhåll..................... |
— |
— |
27,964 |
81 |
33,238 |
91 |
61,203 |
72 |
Inventariers underhåll........................... |
— |
— |
2,180 |
13 |
5,019 15,583 |
41 |
7,199 |
54 |
Byggnaders d:o ........................... |
— |
— |
6,448 |
80 |
87 |
22,032 |
67 |
|
Avskrivning å värdet av levande och döda |
_ |
22,349 |
70 |
60,129 |
11 |
82,478 |
81 |
|
Värdet av överflyttade hingstar ............ |
— |
— |
— |
— |
52,800 |
38 |
52,800 |
38 |
För anläggande av ett statsstuteri å Fly-inge hingstdepå .............................. |
1,145 |
85 |
— |
— |
29,342 |
32 |
30,488 |
17 |
Säger |
289,428 |
56 |
173,020 |
18 |
358,433 |
59 |
820,882 |
38 |
Levereringar: |
||||||||
Till statens hingstdepåer ..................... |
374,580 |
31 |
— |
— |
— |
— |
374,580 |
31 |
Balans till år 1923: |
||||||||
Tillgångar: |
||||||||
Kassabehållning .............................. |
966 |
35 |
3,840 |
3 7 |
1,080 |
16 |
5,886 |
88 |
Innestående i bank ........................... |
131,956 |
61 |
96 |
3 3 |
15,710 |
35 |
147,763 |
29 |
Förskott.......................................... |
32,776 |
73 |
— |
— |
— |
— |
32.776 |
73 |
Värde å: |
||||||||
Hästbesättningen........................... |
— |
— |
179,322 |
55 |
367,439 |
58 |
546,762 |
13 |
Inventarier.................................... |
— |
— |
14,193 |
45 |
9,821 |
36 |
24,014 |
81 |
Fastigheter ................................. |
— |
— |
460,000 |
— |
626,200 |
— |
1,086,200 |
— |
Förråd.......................................... |
8,070 |
— |
5,157 |
2 7 |
2,720 |
94 |
15,948 |
21 |
Fordringar.................................... |
— |
— |
— |
— |
6,299 |
10 |
6,299 |
10 |
Säger |
173,769 |
69 |
662,609 |
97 |
1 029,271 |
49 |
1,865,651 |
15 |
Summa |
837,778 |
56 |
835,630 |
15 |
1,387,705 |
08 |
3,061,113 |
79 |
Fiskeriadministrationen.
Statens fiskeri administration:
Av nionde huvudtitelns anslag till fiskerinäringens understöd (E. l.J, ålderstillägg (K. 1.),
rese- och traktamentspenningar (K. 17.), tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen (T. E. 6.) samt dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst (T. E. 7.):
Sex fiskeriintendenter:
Avlöningar........................................................... 64,711: 8 7
Reseersättningar .................................................. 12,245: SI 76 957;is
Fiskeriassistenten:
Avlöning............................................................. 6,618: 74
Reseersättning .................................................... 1,904: 80 8,523: 54
Fiskeriingenjören:
Avlöning............................................................... 5,990: 61
Reseersättning ...................................................... 1,689:60 7,990: 21
10 — Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1922. II.
— 146 —
Två fiskeristipendiater:
Avlöningar.......................
Reseersättningar ..............
Två extra fiskeristipendiater:
Avlöningar.......................
Reseersättningar ..............
9,977: 48
o,480: 50 15,457: 98
9,176: os
6,237: 80 15,413; 33 124,032: 24
Fiskeriadministrationen å de särskilda orterna:
Av nionde huvudtitelns anslag till fiskerinäringens understöd (E. 1.) och av samma huvudtitels
allmänna besparingsfond:
Stockholms läns hushållningssällskap................... 4,850: —
Uppsala » » .................................... 4,600: —
Södermanlands » » .............4,450: —
Östergötlands » » .................................... 4,065:82
Jönköpings » » .................................... 2,825: —
Kalmar läns norra » .................................... 2,600: —
* » södra » .................................... 3,161:80
Gotlands läns » .................................... 2,700: —
Blekinge » » .................................... 2,322: 22
Kristianstads » » ............................... 3,098: 50
Malmöhus » » ................................... 5,051: 5 7
Hallands » » ..................................... 1,492: 0 5
Göteborgs och Bohvis läns » .................................... 2,400: —
Älvsborgs läns norra » .................................... 4,300: —
» » södra » .................................... 2,382: 50
Skaraborgs » » .................................... 4,450:50
Värmlands » » .................................... 3,925: —
Örebro » » ................................... 2,853:12
Västmanlands » .................................. 2,544: 28
Kopparbergs » > .................................... 2,900: —
Gävleborgs » . .................................... 3,900: —
Västernorrlands » » .................................... 3,750: —
Jämtlands » » .................................... 4,200: —
Västerbottens » a> .................................... 4,300: —
Norrbottens » * .................................... 3,767:50 83339; sr
Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.
Debet.
Inkomster.
Uppdebiteras i 1921 års räkenskaper utbalanserade tillgångar............... 5,623: 80
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
E. 4. Omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna......... 35,000: —
6. Instrument för vissa av svenska hydrografisk-bio
logiska
kommissionen övertagna observationsarbeten.
........................................................ 11,000: —
7. Omkostnader för av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen övertagna observationsarbeten ... 8,000: —
Tilläggsstaten:
E. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 4,109: 8 7 58,109: 8 7
Räntemedel.................................................................................• •...311: Cl 34,044; 8 7
Summa 64,044: S7
147
Kredit.
Utgifter :
Avlöningar ocli reseersättningar ...........................
Hyresersättning...............iX...\....\.........................
Tryckningskostnader m. m....................... .......
Fyrskeppsundersökningar ....................................
Expenser m. m.............................................,......
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning......................................................
Innestående i bank ................................................
Förskott ...............................................................
19,234: 2-1
1,800: —
9,067: 92
14,752: 30
13,617: 02 5h,47I: ts
522: oi
4,117:7 8
933: ~ 5,573: a 9
Summa 64,044: a7
Skogshögskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar...................................................................
18,058: lo
Inkomster •
Nionde huv udtiteln:
Riksstaten:
F. 1. Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 214,925: —
2. Personligt ålderstillägg åt extra läraren 6. Grön
berg
..................................................... 500: —
3. Diverse behov vid skogshögskolan.................. 33,640: —
K. 1. Ålderstillägg................................................ 4,300: —
Tilläggsstaten:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen ..................... 7,800: —
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 53,000: — 314 j 55._
Anmärkningsmedel .................................................................... 9: 98 344 174. 9S
Summa 332,233: 14
Kredit,
Utgifter :
Avlöningar m. m................................................
Stipendier och studieunderstöd.............................
Jägmästarkursens praktiska övningar ....................
Forstmästarkursens » » ....................
Botaniskt laboratorium och diverse kurser ..........
Barack vid Rörström .........................................
Bränsle, lyse och expenser...................................
162,670: 7 0
12,000: —
65,174: 88
13,382: 35
9,562: 51
4,000: —
54,063:89 320,853: 78
Leverering:
Till statskontoret ....................................................................................... 11,379:3 6
Summa 332,233: 14
Elevantalet vid skogshögskolan utgjorde under år 1922:
Vår- Höstterminen
terminen
Vid jägmästarkursen....................................... 64 99
> förberedande jägmästarkursen .................. 31 34
> forstmästarkursen .................................... 18 18
— 148 —
Statens skogsförsöksanstalt.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar......... ........................................................................................ 6,631:70
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
F. 1. Skogsliögskolan och statens skogsförsöksanstalt 105,875: —
4. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt 122,000: —
5. Specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring................................ 15,700: —
K. 1. Ålderstillägg............................................... 2,000: —
Tilläggsstaten:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen ..................... 10,125: —
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst .................................................... 46,800: — 302,500: —
Försäljningsmedel m. m............................................................... 233: o l
302,733: 61
Balans Ull år 1923:
Skulder..................................................................................................... 91: 48
Summa 309,456: 7 4
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ...................................................................................................... 277- 34
Utgifter
Avlöningar m. m............................................
Resekostnader..................................................
Publikationer .................................................
Hantlangnings- och undersökningskostnader m. m
Diverse inredningar och anläggningar.................
Bränsle, lyse och expenser................................
Leverering
Till statskontoret .........................
Balans till år 1923:
................................................ 6,291: 4S
................................................ 43,212: so
............................................. 1,271:04 50,775:3 2
Summa 309,456: 7 4
Tillgångar:
Kassabehållning.......i
Innestående i bank ..
Fordringar ..............
130,678: 71
36,455: 39
33,130: 99
35,030: 6 0
10,535: 98
11,880: 72
257,712:3 4
149
Statens skogskolor.1
Häl Inäs
Bisp- gården |
Grön- sinka |
Baggå |
Bjurfors |
Omberg |
Ham- marsebo |
Kolle- berga |
Debet.
Balans från dr 1021 :|
Tillgångar .........j
Inkomster:
Nionde huvudtiteln
:
Riksstaten:
P. 6. Statensj
skogs-1
skolor
Domänfonden:
Tillskott .........
Säger
Summa
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar.....
Stipendier .....
Expenser och
hyggnadskostnader.
...........
|—ilO,8H8|7oj
Summa
10,888 TO
Säger
Balans till år 1923
Tillgångar ........
22,970 |
- |
23,975 |
27,660 |
— |
24,265 |
— |
24,300 |
— |
24,300 |
— |
30,780 |
— |
31,750 |
— |
210,000 |
— |
|
10,001 |
18 |
12,087 |
63 |
6,941 |
24 |
3,488 |
12 |
8,431 |
42 |
13,585 |
23 |
3,038 |
93 |
9,557 |
60 |
67,131 |
35 |
32,971 |
18 |
36,062 |
68 |
34,601 |
24 |
27,753 |
12 |
32,731 |
42 |
37,885 |
28 |
33,818 |
93 |
41,307 |
60 |
277,131 |
35 |
32,971 |
18 |
36.062 |
68 |
34,601 |
24 |
38.641 |
82 |
32,731 |
42 |
37,885 |
28 |
33,818 |
93 |
41,307 |
60 |
288,020 |
05 |
24,154 |
61 |
25,553 |
15 |
22,148 |
7 5 |
15,492 |
03 |
21,650 |
91 |
26,565 |
70 |
24,925 |
73 |
24,224 |
16 |
184,715 |
04 |
4,950 |
5,250 |
— |
5,325 |
— |
4,875 |
— |
4,875 |
— |
5,900 |
— |
5,325 |
— |
5,125 |
— |
41,625 |
||
3,866 |
57 |
5,259 |
48 |
7,127 |
49 |
7,386 |
09 |
6,205 |
51 |
5,419 |
53 |
3,568 |
2 0 |
11,958 |
44 |
50,791 |
31 |
32,971 |
18 |
36,062 |
68 |
34,601 |
24 |
27,753 |
12 |
32,731 |
42 |
37,885 |
28 |
33,818 |
98 |
41,307 |
60 |
277,131 |
35 |
10,888 |
70 |
- |
- |
10,888 |
70 |
||||||||||||
''32,971 |
18 |
36,062 |
63 |
34,601 |
•24 |
38,641 |
82 |
32,731 |
42 |
37,885 |
2 3 |
33,818 |
93 |
41,307 |
60 |
288.020 |
05 |
1 Tabellen är upprättad inom domänstyrelsen.
— 150 —
Lantmåteri -
Andra huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
G. 7. Jordregister för landsbygden .................................................................
Monde huvudtitelns anslag:
Riksstaten:
G. 1. Lantmäteristyrelsen.................................................................................
5. Lantmäteriundervisningen........................................................................
6 b. Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen ..............................j
7. Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen .......................................j
8. Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen .............................}
9. Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior utav vissa kartor m. m.
10. Kopior av kartor m. m. angående järnvägars jordområden...........................
11. Lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande av lantmäteriförrättningar:
Bestämt anslag:
a. Avlöningar .................................................................................
Förslagsanslag:
b. Ersättning för publik renovation...................................................j
12. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar .......................................
13. Bidrag till skiften och hemmansklyvningar................................................
14. Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med]
skiften och hemmansklyvningar ............................................................1
16. Avvittringar .........................................................................................
K. 17. Rese- och traktamentspenningar...............................................................
18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.................................................
22. Tryckningskostnader ...............................................................................
Tilläggsstaten:
B. 3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare..........................................
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen]
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................................]
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:
Medel till en i Stockholm under år 1922 för äldre lantmätare anordnad kurs i vissa
moderna mätningsmetoder ................................................................................
Bötesmedel ..................................................................................
Summa
151
styrelsen.
D e b e |
t |
Kred |
t |
1 |
|||||||||
* '' • Behållning |
Uppbörd |
Leverering |
U tgifter |
1 |
Leverering |
Behållning till år 1923 |
8 u m m a |
||||||
10,924 |
10 |
. |
_ |
_ |
5,640 |
1 i 85 |
— |
—! |
I • 5,28:* |
25 |
10,924'' |
1° |
|
— |
772 |
160,868 |
61 |
179,217 |
23 |
2,423 |
38 |
_ |
.... |
181,640 |
61 |
||
178 |
06 |
— |
_ |
49,700 |
— |
47,485 |
05 |
— |
— |
2,393 |
01 |
49,878 10,104 |
o«! |
6,104 |
33 |
_ |
4,000 |
_ |
6,306 |
45 |
— |
— |
3,797 |
88 |
33 |
||
1 34,598 |
97 |
_ |
52,000 |
— |
66,986 |
11 |
— |
— |
19,612 |
86 |
86,598 |
9 7 |
|
1.994 |
69 |
_ |
5,000 |
— |
3,617 |
05 |
— |
— |
3,377 |
64 |
6,994 |
G 9 J |
|
592 |
47 |
_ |
_ |
10,000 |
— |
8,416 |
12 |
— |
— |
2,176 |
35 |
10,592 12,535 |
4 7 |
535 |
15 |
— |
— |
12,000 |
— |
11,166 |
94 |
— |
1,368 |
21 |
13 |
||
— |
— |
— |
— |
141,000; — |
140,073 |
72 |
926 28 |
— |
— |
141,000— j |
|||
41,000: — |
40,519 |
73 |
480 |
2 7 |
— |
— |
41,000 |
_j |
|||||
_ |
_ |
_ |
— |
15,000 |
13,427 |
98 |
1,572 |
02 |
— |
— |
15,000 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
15,000 |
11,517 |
97 |
3,482 |
03 |
— |
- |
15,000 |
— |
|
72,500 i— |
72,010 |
67 |
489 |
33 |
— |
72,500 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
500| - |
285 |
10 |
214 |
90 |
— |
— |
500 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
5,000 — |
2,518 |
30 |
2,481 1,000 |
70 |
— |
— |
5,000 |
-1 |
|
6,186 |
49 |
5,803 |
66 |
96,800 |
— |
104,752 |
93 |
— |
3,037 |
22 |
108,790 |
15 |
|
— |
— |
15,000|— |
12,419 |
93 |
2,580 |
07 |
— |
_ |
15,000 |
- |
|||
97,000!— |
95,743 |
40 |
1,256 60 |
_ |
_ |
97,000! — |
|||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
20.747 88 |
16,377 |
11 |
4,370 77 |
— |
— |
20,747 88 |
|||
— |
38 |
62 |
250,000 |
— |
248,971 |
32 |
l,067|so |
— |
|||||
• |
1,000 |
— |
1,000 |
_ |
_ |
_ |
1,000 |
_ |
|||||
636 |
70 |
- |
- |
— |
636 |
70 |
636 |
70 |
|||||
61,750196 |
6,614 |
28 |
1,084,116149 |
1,088,453 |
96 |
22,344! 6 8 |
1 41,683 |
12 |
1,152,481173 |
1 Behållningen till år 1923 utgöres av:
Kassabehållning ..................................................... 4,836: 17
Innestående i hank................................................... 36,846: 95 41^83: i‘->
— 152 —
Statens reproduktionsanstalt.
Debet.
Balans från år 1921.
Tillgångar................................................................................................... 37,259:94
Inkomster:
A. Egentliga statsinkomster:
II. 11. Inkomster av statens reproduktionsanstalt ........................ 181 131: ««
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
G. 2. Upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet,
förslagsanslag, att i första hand utgå av inkomster av
reproduktionsanstalten................................................ 20 000:
3. Personligt lönetillägg till föreståndaren för statens repro
duktionsanstalt,
byråchefen P. A. Eriksson .................. 1,940:_
4. Nyanskaffningar m. m. vid statens reproduktionsanstalt ... 5o!o00: —
Tilläggsstaten:
B. 2. Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlagskapital
vid statens reproduktionsanstalt ................................. 20,000:
Summa 310,331: 61
Kredit,
Avlöningar ....................................
Betuschering och litografiska arbeten
Förbrukningsartiklar för maskiner m.
Papper.......................................
Diverse driftkostnader.....................
Utgifter:
m.
Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser
Nyanskaffningar.....................................
124,600: 6 7
3,685: 5ft
8,294:91
35,660: 77
19,067: 65
24,073: 32
58>212: 81 273,601: 63
Till statskontoret
Leverering.
20,000: —
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning........................................................................ 5 929; 98
Innestående i bank ................................................................. 10,800: - 16>729; 9S
Summa 310,331: 61
Rikets allmänna kartverk.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar............................................................
32,962: 63
Nionde huvudtiteln:
Biksstaten:
Rikets allmänna kartverk:
H. 1 a. Avlöningar ........
b. Ålderstillägg........
c. Kartarbeten m. m.
Inkomster:
222,395: —
47,965: —
221.300: —
— 153 -
H. 2. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk ...
3. Namngranskning för rikets allmänna kartverks
behov ..................................................
4. Utgivande av ekonomisk karta över Hallands
län.........................................................
K. 18. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......
20. Extra utgifter.............................................
Tilläggsstaten:
E. H. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen........................
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ......................................................
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond..................
Eörsäljningsmedel m. m.................................................
87,800: —
3,000: —
8,000; —
29,700: —
5,523: 11
42,000. —
200,000: —
8.046: 21 875,729: s 2
............■■■ 55,627; 07 931[356. 3,,
Summa 964,319: na
Kredit.
Balans från år 1921
Skulder...................................................................
Utgifter:
Avlöningar ...............................................................
Geodetiska arbeten ....................................................
Topografiska arbeten ................................................
Ekonomiska och stomkartearbeten ..............................
Namngranskning.........................................................
Lokalhyror ..............................................................
Diverse arbeten.........................................................
Inventarier m. m.......................................................
Leverering:
Till statskontoret .....................................................
Balatis till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank ................................................
Förskott ...............................................................
222: 3»
485,859: 03
124,000: o a
142,357:5 7
81,696: 7 7
3,430: 61
29,700: —
14,926: 85
4,585:14 886,556: —
18,085: 55
41,320: 68
18,134: 40 59,455; 0»
Summa 964,319: 02
Sveriges geologiska undersökning.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1921
Inkomster
Riksstaten:
Nionde huvudtiteln:
I. 1. Sveriges geologiska undersökning .................. 160,610: 94
2. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. m....................................................... 136,700: —
3. Expenser för Sveriges geologiska undersökning 30,000: —
4. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och
Västerbottens län....................................... 9,500: —
5. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige 180,000: —
13. Hydrogeologiska specialundersökningar............ 12,000: —
27,762: so
— 154 —
Tilläggsstaten:
Sjunde huvudtiteln:
C. 4. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie
befattningshavare inom den eivila statsförvaltningen
m. m.............................................. 1,104: —
Nionde huvudtiteln:
E. 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 75,000: —
Tionde huvudtiteln:
C. 2. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden,
som äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade m. m........................................ 75,000: —
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond.................. 2,000: —
Försäljnings- och gåvomedel.........................................................
För undersökningar på andra statsinstitutioners och enskildas bekostnad
681,914: 94
5,163: 7 9
10,283: 16
697,361: ss
Summa 725,124: is
Kredit.
Utgifter
Avlöningar
..............................................................................
Fältarbeten och tryck..................................................................
Expenser...................................................................................
Praktisk-geologiska undersökningar i Jämtlands och Västerbottens län
Undersökning av torvmarker i södra Sverige ................................
Hydro-geologiska specialundersökningar..........................................
Undersöknings- och försvarsarbeten å kronoinmutningar ..................
Hopbringande av geologiska skolsamlingar ....................................
Diverse undersökningar ...........................................................;...
224,181: 48
141,428: 22
40,000: —
8,374: 6»
146,408: 34
11,495: 7 8
75,000: —
2,659: oi
13,498: 29 663,046:32
Till statskontoret
Leverering:
9,941:
33
Tillgångar:
Innestående i bank
Balans till år 1923
.......... 52,136:63
Summa 725,124: 18
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1921
77,036: 24
Inkomster:
Biksstaten:
Sjätte huvudtiteln:
E. 1. Schematisk förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall ....................................
Nionde huvudtiteln:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
I. 6 a. Avlöningar .............................................
b. Arvoden åt observatörer...........................
c. Expenser................................................
I. 7. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt .......................................
81,000: —
157,585: c 6
40,000: —
8,000: —
230,700: —
— 155 —
I. 8. Fege Is tu tion er ua> förbättring........................ 25,000: —
9. Stormvarningur vid rikets kuster.................. 44,000: —
10. Meteorologiska telegram från Färöarna och
Island ................................................... 4,600: —
11. Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. in. .... ''21,000: —
K. 18. Skrivrnaterialier och expenser, ved in. m. ...... .48,250: —
20. Extra utgifter............................................. 2,000: —
I. 13/1921. (i eofysisk station i samarbete med Boald
Amundsens polarexpedition ............... 15,800: —
4’iliäggsstaten:
Nionde huvudtiteln:
C. 1. Täckande av brist vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt m. m......................... 14,000: —
E. 8. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen...................... 86: 6 7
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ...................................................... 83,599:15
Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond.................. 1,800:— 767 301: 48
Handels- och sjöfartsfonden:
Bidrag till anordnande av stormvarningar.................................... 6,000: —
Bidrag från diverse intressenter ................................................... 960: so
Försäljningsmedel ...................................................................... 22,559: 94
Återdebiterade medel ................................................................. 71,516: 7 2
Skulder
Balans till år 1923.
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921
Utgifter:
Avlöningar ................................................................................. 301,051: 50
Allmänna expenser ..................................................................... 29,044: —
Väderlekstjänst m. m................................................................... 285,782: 72
Pegelstationernas förbättring......................................................... 17,825:7 2
Stormvarningar ....:............................................................. 62,339: o8
Meteorologiska telegram från Färöarna och Island........................... 4,163: 6 5
Meteorologiska iakttagelser i Abisko ............................................. 21,370: 78
Geofysisk station i samarbete med Amundsens expedition ............... 15,841: 36
Vattenfallsförteckning .................................................................. 75,063: 03
Lokalhyra.................................................................................... 39,000: —
Diverse undersökningar ............................................................... 4,502: 44
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning....................................................................... 3,621:9 7
Innestående i bank ....................................... .......................... 83,833:74
Förskott ................................................................................. 1,002: 55
Summa
868,339: o 4
1,002: 5 5
946,377: 83
1,935: 28
855,984: 2 9
88,458: 2»
946,377: 83
— 156 —
Veterinärhögskolan.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar................................................................................................... 23,871: 7 9
Inkomster:
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Monde huvudtiteln:
Riksstaten:
J. 1. Veterinärundervisningen .......................................................... 20,571: 58
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ................................................ 511,062: 63
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...................................... 2,553: 16
Balans till år 1923:
Skulder:
Diverse medel........................................................................... 96,781: 53
Utgiftsrester ........................................................................... 5,824: 8 7 102,606: to
Summa 660,665: 51
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder...................................................................................................... 65,203: 95
Utgifter:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
J. 1. Veterinärundervisningen................................................ 229,560: 3 0
2. Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare
vid veterinärhögskolan ............................................. 4,533: 80
3. Diverse behov vid Veterinärhögskolan ........................... 111,605: 28
K. 1. Ålderstillägg............................................................... 7,724: 9S
20. Extra utgifter ............................................................ 2,751: 3 7
Ti 11 äggsstaten:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen...................................................... 15,799: 92
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 104,094:31 476 069''46
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................................... 95,149: S4
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................... 1,055: 38
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank .................................................................. 3,596: 86
Utlånta medel ....................................................................... 15,328: 91
Eörråd ................................................................................... 193: 65
Förskott ................................................................................. 1,350: —
Inkomstrester.......................................................................... 2,717:46 23 186''88
Summa 660: 665: 51
Antalet veterinärelever har under höstterminen 1921 utgjort 107 och under vårterminen
1922 80. I hovbeslagsskolan hava undervisats respektive 10 och 11 elever.
157 —
Veterinärinrättningen i Skara.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar .................................................................................................. 44,242:2 5
Inkomster:
Nionde huvudtiteln:
Riksstaten:
J. 1. Veterinärundervisningen ................................... 8,500: —
K. 1. Ålderstillägg...................................................... 583:3 8
Ti Uäggsstaten:
E. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen.................................... 946: 4S
7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 9,214: 90 (9,244: 71
Hyres- och arrendemedel .............................................................. 4,471: 25
Intresse- och försäljningsmedel m. m.''................................................ 3,257: 73
Instruktionssmedjan ........................................................................ 900: —
27,873: 6 9
Balans till år 1923:
Skulder ..................................................................................................... 5,995: 78
Summa 78,111: 72
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder ................................................................................................... 2,419: 10
Utgifter
Avlöningar m. m..............................................
Byggnader och inventarier................................
Värme, lyse, renhållning och expenser ...............
Underhåll av skog och vägar ...........................
24,379: 00
820: 95
4,135: 64
605: 50 29 94J. 69
Balans till år 1923:
Tillgångar:
''Innestående i bank ..................................................................... 1,508: 68
Utlånta medel.............................................................................. 37,807: 72
Osäker fordran .......................................................................... 6,434: 53 45,750: 93
Summa 78,111: 72
— 158 -
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.....................................................................................
Inkomster:
Försäljningsmedel å försökslagrad frukt .......................................... | 432:_
Vinst å fryshuset i Malmö ............................................................ 39 743! 88
» » lagerhuset i Boma ........................................................... gQO: 71
Balans till år 1923:
Skulder:
Utgiftsrester ........................................................................... 2,334: 85
Övriga skulder.......................................................................... 32,051: s 5
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avlöningar .....................................................
Beseersättningar ...............................................
Expenser ........................................................
Förlust å följande lagerhus:
i Eskilstnna .................................................
» Eslöv .......................................................
» Hallsberg .................................................
» Klagstorp .................................................
» Linköping .................................................
» Tomelilla .................................................
» Yara.........................................................
» Åstorp .......................................................
Gemensamma utgifter för lagerhusen...................
Förlust å följande fryshus:
i Hallsberg ..................................................
» Göteborg....................................................
25,308: 70
2,195: so
3,991: 18
6,284: 74
79: 54
5,439: 15
2,976: 84
12,046: 6 7
11,221: 82
6,873:14
8,646: »2
1,436: 02 55,003: 44
47,906: 70
1,001: so 48,908: 60
Tillgångar:
Kassabehållning ...
Innestående i bank
Fordringar ..........
Balans till år 1923:
1,911: 16
68,072: so
1,580: 42
170,278: 52
41,476: 0»
34,386: 2»
246,141: 31
39,169: 86
135,407: 47
71,564: 48
Summa 246,141: 31
159
TIONDE HUVUDTITELN.
Handelsdepartementet.
Debet |
Kredit |
1 |
||||||||||||||
Behåll- |
Leverering |
.Skuld |
Levere- |
Behåll- |
Summa |
|||||||||||
nmg |
från stats- |
Uppbörd |
från år 1 921 |
Utgifter |
ring till |
ning |
||||||||||
1921 |
kontoret |
1923 |
||||||||||||||
Tionde huvudtiteln: |
| |
|||||||||||||||
Riksstaten: |
||||||||||||||||
A. 1. Departements- |
||||||||||||||||
chefen ......... |
— |
— |
24.000 |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
_1 |
|
2. Övergångsavlö- |
||||||||||||||||
ning för de-partements-chefen ......... |
2,000 |
_ |
2,000 |
— |
2,000 |
|||||||||||
3. Departmentets |
||||||||||||||||
avdelning av |
2 |
48 |
147,921 |
82 |
- |
147,921 |
32 |
2 |
48 |
147,923 |
80* |
|||||
4. Departementets |
||||||||||||||||
verksamhet ... |
— |
— |
11,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
11.900 |
— |
— |
— |
— |
— |
11,900 |
— |
F. 3. Skrivmaterialier |
||||||||||||||||
och expenser, |
4,091 |
90 |
57.800 |
224 |
85 |
61,967 |
65 |
148 |
60 |
62,116 |
25 |
|||||
4. Tryckningskost- |
||||||||||||||||
_ |
4,422 1,499 |
75 |
_ |
_ |
— |
4,422 299 |
_ |
4,422 1,499 |
||||||||
6. Extra utgifter.. |
— |
— |
9 2 |
— |
— |
1,200 |
92 |
— |
— |
— |
9 21 |
|||||
Tilläggsstaten: D. 2. Dyrtidstillägg.. |
— |
- |
60,487 |
61 |
— |
— |
934 |
50 |
59,553 |
11 |
— |
— |
— |
60,487 |
61 |
|
huvudtiteln: A. 3/1920. Handels- |
||||||||||||||||
departementets |
1,102 |
80 |
_ |
- |
_ |
_ |
1,102 |
80 |
1,102 |
fiol |
||||||
Exportlicensavgifter ... |
19,411 |
03 |
— |
— |
5,087 |
— |
— |
3,690 |
2 0 |
— |
20,807 |
83 |
24,498 |
031 |
||
Summa |
24,608 |
21 |
310,031 |
60 |
5,311 |
35 |
2,134 |
50 |
315,754l9»!l,102 |
so (20,958 |
91 |
339,951 |
10 |
Kommerskollegium.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar...............................................................''............................... 262,209: 72
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. IV. Diverse inkomster ..................................................... 771: 0 7
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Tionde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 1. Kommerskollegium .................................... 2,429: 21
2. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter 957: 12
3. Bergsstaten ............................................. 11: —
160
B. 8. Förhands kon troll å fartygs sjövärdighet ...... 110: 68
12. Skeppsmätningskostnad .............................. 312: 9 7
D. 2 b. Beseunderstöd åt arbetare i de särskilda nä
ringsyrkena
.......................................... 975: —
2 c. Beseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri ........................... 960: —
2 d. Beseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien ................................... 183: 75
2 e. Beseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen.
............................................ 937: so
7. Torvingenjörer och torvassistenter............... 523: 7 5
F. 1. Ålderstillägg ............................................. 83: 38
2. Bese- och traktamentspenningar.................. 209: —
3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ... 3,083:5 7
4. Tryckningskostnader ................................. 7,672: 52
5. Kommittéer och utredningar genom sakkun
niga
...................................................... 4,229: 2 9
D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.
......................................... 1,162:68
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
E. 4/1919. Statsunderstöd åt hantverksidkare för
utbildande av lärlingar m. m......... 1,680: —
E. 4/1918. Dito............................................... 1,355: —
Tilläggsstaten:
B. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen..................... 131: 86
2. Dvrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst ................................................. 2,300: 89
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
B. 7/1920. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygs
inspektörerna
m. m..................... 18: —
C. 2/1919. Dito ............................................ 554: — 29,881:0 7
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ......................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter............
30,652: 14
3,824,438: 51
314,433: 3 2
Skulder:
Diverse medel...
Utgiftsrester .....
Balans till år 1923:
Kredit.
522,761: 55
1,650: lo 524,411: 65
Summa 4,956,145: 3 4
Balans från år 1921:
Skulder .................................................................................................. 571,392: 30
Utgifter.
Femte huvudtiteln:
Biksstaten:
F. 5. Bese- och traktamentspenningar .......... 3,786: 15
9. Tryckningskostnader................................................... 126: 50
Sjunde huvudtiteln: ,
Biksstaten:
D. 20. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......... 310,000: —
Nionde huvudtiteln:
Biksstaten:
D. 54. Linodlingens främjande............................................. 6,123: 76
K. 17. Bese- och traktamentspenningar................................. 3,242:60
Tionde huvudtiteln:
Biksstaten:
B. 1. Kommerskollegium ................................................. 523,617: 52
2. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter............... 127,945:91
3. Bergsstaten ............................................................... 6,785:5 7
— 161 —
B. 4. Arvoden åt två gruvingenjörer ...................................
5. Sprängämnesinspektionen ..............,...........................
Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöverföring:
B. 6. Inspektioner...............................................................
7. Arvoden åt två assistenter...........................................
K. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ....................
9. Navigationsskolorna ..................................................
10. Navigationslärarkursen..............................................
11. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart...............................................................
12. Skeppsmätningskostnad .............................................
C. 1. Handelshögskolan i Stockholm ...................................
2. Export och handelsstudiestipendier ............................
15. Auktoriserade handelskammare i riket .......................
4. Svenska handelskamrar i utlandet ..............................
5. Sveriges allmänna exportförening.................................
7. Ersättning till sjömanshusen........................................
10. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten .........
I). 1 b. Befrämjande i allmänhet av bergsbruket (reservationsanslaget)
.............................................................
2 a. Befrämjande i allmänhet av slöjderna (bestämda anslaget)
2 b. Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
2 c. Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre
industri..............................................................
2 d. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien
.................................................................
2 e. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen .........
3. Befrämjande av husslöjden .......................................
5. Arvodesförhöjning åt extra instruktören i husslöjd......
Ii. Personligt ålderstillägg åt extra instruktören i husslöjd
O. O. Hagner ......................................................
7. Torvingenjörer och torvassistenter ...........................
8. Skrivhjälp åt förste torvingenjören ........................
9. Personliga ålderstillägg åt vissa torvingenjörer............
10. Torvbiträden .........................................................
11. Torvskola...............................................................
12. Undersökning av staten tillhöriga mossar ..................
13. Sveriges hantverksorganisation .................................
14. Understöd åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar
m. m................................................................
10. Svenska slöjdföreningen ...........................................
P. 1. Ålderstillägg.............................................................
2. Rese- och traktamentspenningar.................................
3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................
4. Tryckningskostnader................................................
5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .........
6. Extra utgifter ........................................................
B. 7/1921. Kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå .................
D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande ......
8/1921. Torvingenjörer och torvassistenter........................
10/1921. Torvbiträden .....................................................
13/1921. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av
lärlingar m. m................................................
Förutvarande sjunde huvudtiteln:
E. 4/1920. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar m. m...........................................
E. 4/1919. Dito dito.......................................................
Tilläggsstaten:
A. 1. Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning
och belysning m. m.................................................
D. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen............................................
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......
11 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1922. H
5,161: a:»
0,600:
19,800: —
7,800: —
212,941: o;
169,505: S4
2,350: —
22,612: 7 7
29,866: 81
60,000: —
40,874: 98
36,000: —
67,500: —
25,000: —
162,000: —
13,264: se
6,262: so
250: —
73,307: 5 o
28,770: —
20,723: 7 5
45,037: 5 o
1,500: —
750: —
291: c 7
49,642: 17
1,460: to
3,000: —
14,423: 8 4
11,500: —
11,944: 3S
4,000: —
2,575: —
20,000: —
4,533: 33
39,183: 38
124,942: 45
150,965: 71
32,395: 7 7
904: 4 2
300: —
1,175: 70
1,639: 20
620: 20
13,060: —
3,935: —
200: —
1,810: 5 9
66,660: or,
490,564: el
— 162 —
A. 3/1921. Förstärkning av anslagsbeloppen för år 1921 till
rese- och traktamentsersättning till fartygsinspek
törerna
m. m................................................. 4,035: 09
4/1921. Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna .. 1,695: —
C. 1/1921. Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter
samt till beredande av skrivhjälp åt
förste torvingenjören ....................................... 216:75 3 097 171: o o
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................................. 778,543: 94
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 258,693: eu.
Navigations -
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ..................
Inom linjen
Stockholm |
Gröteborg j |
Malmö |
Härnösand |
Kalmar |
Summa |
43,732! 19 |
I | 4,825|is| |
25,017|62 |
5,139(31 |
5,617 20 |
83,831 j 4 B. |
Inkomster:
Leverering från kommerskollegium ...........................................................................
Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ................................................................
Intressemedel .........................................................................................................
Extra uppbörd .........................................................................................................
Säger
Summa
Kredit.
Utgifter:
Tionde huvudtiteln:
Biksstaten:
B. 9. Navigationsskolorna.................................................................................
11. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart ............
Tilläggsstaten:
A. 1. Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning och belysning m. m.
D. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................................
A. 4/1921. Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna................................
Expensutgifter, bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter .............................................
Säger
Balans till år 1923:
Tillgångar ................
Inom 1 i n j |
e n, diverse medel 1 |
|||
Stockholm |
Göteborg |
Malmö |
Härnösand | Kalmar |
Summa |
44,472 11 |
4,387 81 |
25,435 44 |
5,300 15 j 5,685(31 |
1 85,28ojs2 |
Summa
1 De inom linjen förda siffrorna äro meddelade nr till navigationsskolinspektören ingående hand -
163
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Innestående i bank...................................................
Förskott..................................................................
Obligationer...........................................................
Fordringar...............................................................
31,970: 2 7
13,798: 3 2
189,787: 80
14,788: 83 250,343; 8->
Summa 4,956,145: 3 i
skolorna.
Examens-förrättaren |
i a v i g a t |
i o n s s |
k o 1 o r n a |
i |
Summa |
||||||||
Stockholm |
Göteborg |
Malmö |
Härnösand |
Kalmar |
|||||||||
— |
j- |
4,202 |
04 |
! 1 2,411 j 7 91 2,786 24 |
1,189 |
01 |
6,638|96 |
17,228 |
04 |
||||
3,190 |
25 |
75,558 |
. 35 |
109,084 |
44 |
70,842 |
81 |
53,610 60 |
27,200 |
04 |
339,486 |
49 |
|
— |
— |
4,052 |
- |
6,001 |
_ |
3,706 |
— |
2,080 |
_ |
1,798 |
— |
17,637 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
180 |
— |
180 |
_ |
||
— |
— |
— |
— |
987 |
93 |
239 |
— |
— |
240 |
— |
1,466 |
93 |
|
3,190 |
26 |
79,til0| 3 5 |
116,073|3 7 |
74,787 |
81 |
55,690|60 |
29,418 |
04 |
358,770|42 |
||||
3,190''25 |
83,812 39 |
118,485i16 |
77,574|05 1 |
56,879 |
61 |
36,057 |
— |
375,998 |
46 |
||||
1,700 |
40,126 |
18 |
52,484 |
40 |
32,404 |
54 |
29,199 |
12 |
13,591 |
6 5 |
169,505 |
84 |
|
— |
_ |
7,000 |
— |
6,640 |
77 |
5,518 |
25 |
1,453 |
75 |
2,000 |
— |
22,612 |
7 7 |
— |
817 |
10 |
6 |
86 |
— |
_ |
986 |
63 |
_ |
... |
1,810 |
59 |
|
300 |
— |
8,465 |
— |
10,958 |
18 |
6,775 |
90 |
5,783 |
55 |
2,325 |
— |
34,607 |
68 |
1,190 |
25 |
23,167 |
22 |
39,179 |
38 |
26,144 |
12 |
15,804 |
18 |
9,283 |
39 |
114,768 |
74 |
— |
91 |
40 |
1,131 |
88 |
— |
— |
471 |
72 |
— |
_ |
1,695 |
_ |
|
— |
— |
4,052 |
— |
6,988 |
93 |
4,132|io |
2,080 |
— |
1,650 |
82 |
18,903 |
85 |
|
3,190 |
25 |
83,718|8ä |
117,390 |
60 |
74,974|9l |
55,778 |
95 |
28,850|86 |
363,904 |
42 |
|||
'' |
93 |
54 |
1,094 |
56 |
| 2,599|14 |
l,100i66 |
7,206 j 14 |
12,094 |
04 |
||||
3,190 |
25 |
83,812189 |
118,485’le |
77,574 05 |
56,879! Gl |
36,057 |
— |
375,998 46 |
lingar.
— 164 —
Lotsstyrelsen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar ................................................................
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II: 13. Lotspenningar ..................................................
IV. Diverse inkomster ...................................................
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Biksstaten:
Tionde huvudtiteln:
Lots- och fyrväsendet:
Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna:
B. 13a. Direkt anvisning .........................................
14. Säkerhetsanstalter för sjöfarten ....................
F. 7. Semester åt vid lotsverket anställda arbetare .........
Förutvarande femte huvudtiteln:
L. 5/1914. Anskaffning av ett fyrskepp att förläggas vid
Ölands södra udde....................................
Tilläggsstaten:
Tionde huvudtiteln:
D. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen...................................
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Elfte huvudtiteln:
A. 1. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer ........................
2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer....................................
2,030,484; 48
35:19
772,345: o 9
80,513: —
8: —
12,214: 0 4
87: 13
814: 24
15: —
50: 20
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken........
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
Skulder:
Diverse medel
Balans till år 1923.
Summa
Kredit.
Balans från år 1921.
Skulder..........................................................................
Utgifter :
Eiksstaten:
Tionde huvudtiteln:
Lots- och fyrväsendet:
Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna:
B. 13a. Direkt anvisning ............................................. 5,818,429: 01
14. Säkerhetsanstalter för sjöfarten ....................... 915,283: 15
F. 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga......... 3,905: —
7. Semester åt vid lotsverket anställda arbetare ............ 2,580: 4 2
435,000: 10
2,896,566: 8 2
7,004,779: 7 7
38,941: 29
28,467: 69
10,403,755: i”
30,085: 3S
Til läggsstaten:
Tionde huvudtiteln:
A. 2. Säkerhetsanstalter för sjöfarten .........i.. ■ 57,000: —
I). 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen....................................... 204,089: 58
2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 1,518,424:7»
Elfte huvudtiteln:
A. 1. Pensionstillägg ät f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer....................................... 10,992: 50
'' 2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer........................................136,659: si
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter............. ......................
8,670,964: 2»
1,178,122: 88
53,046: »7
Balans till ar 1923
Tillgångar:
Kassabehållning
Innestående i bank
Förskott .............
Obligationer..........
Fordringar .........
4,561: 19
73,318: 55
385,762: 58
5,125: ot
2,768: so 471,535:81
Summa 10,403,755: 17
Tillgångar
Nautisk-meteorologiska byrån.
Debet.
Balans från år 1921:
................................................. 29,902:3 4
Inkomster:
Influtna kontrollavgifter.............................................................................. 1,263. sn
Summa 31,166: 19
Kredit.
Utgifter
Instrument ......................................................
Kontrollstationerna ........................................
Allmänna utgifter....................................
Balans till år 1923
Tillgångar:
Kassabehållning.................................................. ■ • •
Innestående i bank ...............................................
Fordringar ..........................................................
i,516: 04
9,000: —
19,041:^19 29,557: 23
Summa 31,166: 19
319: 30
34:21
1.255: 4 5 1>60g.
— 166 —
Patent- och registreringsverket.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1921:
1,550: —
_ Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. II. 14. Patent- ocli varumärkes- samt registreringsavgifter:
Avgifter för patentansökningar............ 184,770:_
-Årsavgifter för patent ........................ 362''744:_
Avgifter för registrering av varumärken 139,640: —
Dito för förnyad registrering av varumärken
......................................... 3g 700:_
Dito för registrering av mönster ock
modeller ...................................... 420;_
Dito för dito rörande aktie- m. fl. bolag 459,833: 16
Försålda publikationer .
Expeditionslösen.....
Utfärdningsavgifter..
24,892:
29,710: 75
51,450: —
4,141: 13
©--- .................................
1: ot ografiska repro duktioner o ch blåkopior
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen;
Tionde huvudtiteln:
Riksstaten:
R. lo. Upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet ...,......................
Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ...........................
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
1,296,301: os
196,818: so
1,493,119: S3
1,479,662: 69
16,000: —
Skulder:
Utgiftsrester ..
Diverse medel
Balans till år 1923:
.. 146,596: o o
5,150: 151,746:90
Summa 3,142,079: 4 i
Skulder ..
Kredit.
Balans från år 1921:
1,430: —
Utgifter:
Tionde huvudtiteln:
Riksstaten:
B. 15. Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet:
Avlöningar m. m.................................. 771,391: 43
Renskrivning, skrivmaterialier m. m....... 82,881:41
Böcker och tidskrifter m. m..........
Återställda registreringsavgifter ......
Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern ....................................
Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare
Möblering och inredning av ämbetslokaler
i kvarteret Doktorn...........................
Nybyggnad i kvarteret Doktorn ............
16. Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas befattning
med vissa slag av registrering .............................. 36,972:
334,310: 76
13,005: 05
3,326: 6 7
1,930: —
3 333* 7 7
20,000:— 1,230,179: o 9
167 -
Tilläggsstaten:
A. 3. Dyrtidstillagg vid patent- och registreringsverket ......
4. Tillfällig försträckning åt patent- och registreringsverket
...............................................................
H/1921. Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet.........................................................
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...................
262,940: 7 4
200,000: —
100,946: os
1,831,037: sr.
1,308,061: so
Tillgångar:
Fordringar
Balans till år 1923:
.......... 1,550: -
Summa 3,142,079: 4
Försäkringsinspektionen.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar
6.069: 4 0
Inkomster:
Tionde huvudtiteln:
Riksstat en:
B. 17. Upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet...
Tilläggsstaten:
A. 5. Dyrtidstillagg vid försäkringsinspektionen ...............•••;••
D. 1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen......................................................
2. Dyrtidstillagg åt befattningshavare i statens tjänst .........
llegistreringsavgifter.....................................................................
Expeditionslösen ........................................................................
Hyresmedel................................................................................
Försäljningsmedel........................................................................
Återdebiterade .........................................................................
129,253:14
13,116: 83
1.083: 3 2
15,096: 76
936: —
421: 50
600: —
424: 50
9: so
160,941: 85
Tionde huvudtiteln:
Tilläggsstaten:
A. 5. Dyrtidstillagg
Omföring •
vid försäkringsinspektionen
.......... 15,096: 7 6
Summa 182,108: oi
Kredit.
Utgifter:
Avlöningar m. m. ...
Reseersättningar......
Övriga omkostnader
115,193: 60
4,121: 15
42,953: 8 o 162,268: 55
Omf öring:
Till tionde huvudtitelns anslag »A. 5.» Dyrtidstillagg vid försäkringsinspektionen 15,096: 7 6
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning......................................................
Förskott ................................................................
776: 23
3,966: 4 7
4,742: 7 0
Summa 182,108: o i
— 168 —
Statens provningsanstalt.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar.................................................................................................. 43,097:96
Inkomster:
Egentliga statsinkomster:
A. n. 16. Inkomster av statens provningsanstalt ........................ 188.958:40
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Tionde huvudtiteln:
Hiksstaten:
B. 18. Upprätthållande av ståtens provningsanstalts verksamhet 6,440: 78
19. Eortsatt utrustning av statens provningsanstalt med
tekniska hjälpmedel ............................................. 205: 60
Tilläggsstaten:
A. 11/1921. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med
tekniska hjälpmedel ....................................... 2 159: 84
Leverering från statskontoret:
Tionde huvudtiteln:
Hiksstaten:
B. 18. Upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet 80,000: —
19. Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt med
tekniska hjälpmedel .........,................................... 20,000:_
Tilläggsstaten:
D. 2. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 105,000:— 402 764-6 ■>
Balans till år 1923:
Skulder:
Diverse medel................................................................................... 1896"
Summa 447,758: 58
Kredit.
Balans från år 1921:
Skulder..................................................................................................... 3,126:0 T
Utgifter:
Avlöningar m. m......................................................................... 313,606: 13
bortsatt utrustning av anstalten ...................... 30444.
Övriga omkostnader......................................................W4; 74 421,563; 6(>
Balans till år 1923:
Tillgångar:
Kassabehållning................................ ggg. 61
Innestftende i bank ................................22,181: 80 23,066: 91
Summa 447,758: ös
16!) —
Ingenjörsvetenskapsakademien.
Debet.
Balans från år 1921:
Tillgångar..,............................................................................................... 97,622: lu
Inom linjen........................................................................... 1,642,604: o»
Inkomster:
Biksstaten:
Femte huvudtiteln:
F. 2. Utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskap -
liga undersökningar på byggnadsområdet ........................ 85,000
Tionde huvudtiteln:
D. 17. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft
och^
bränsleområdet ................................................ 200,000: —
7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande......... 15,000: —
E. 1. Verksamheten vid ingenjörsvetenskapsakademien ............ 40,000: —
Intressemedel ......................................... —............................... 77,703:72
Gåvomedel ................................................................................. 10,000:
Diverse....................................................................................... 10,037: 2 o 437,740:92
Skulder:
I allmänhet
Balans till år 1923:
.......... 42,087: 0 9
Summa 577,450: 14
Kredit.
Skulder........
Inom linjen
Balans från år 1921:
Utgifter:
Avlöningar och föreläsningar...............................
Undersökningar m. m.........................................
Hyra, trycknings- och övriga omkostnader ..........
Inventarier och böcker ......................................
Kraft- och bränsleforskning ...............................
Torvundersökningar ...........................................
Byggnadsundersökningar.....................................
........... 34,108: 10
6,604: 05
58,663: öl
35,359: 6 7
31,955: 84
3,513: 41
200,000: —
15,000: —
85,000: — 429,492: 4:;
Tillgångar:
Kassabehållning....
Innestående i bank
Förskott ..............
Inventarier m. m. ..
Utlånta medel ____
Inom lrnjen ..........
Balans till år 1923
................. 115: 60
................. 26,373:46
................. 3,900: —
................. 71,785: 49
............... 11,675:— 113,849:61
1,661,500: —
Summa 577,450: 14
— 170 —
ELFTE
Statsunderstödda
Nettobehållning vid |
In- |
|||||||
Statsbidrag |
||||||||
1922 års |
1922 års |
eller därmed |
Delägarnas |
|||||
början |
slut |
jämförlig |
tillskott |
|||||
förmån |
||||||||
Civilstatens änke- och pupillkassa 1 ... |
31,468,972 |
73 |
34,519,580 |
54 |
100,000 |
2,463,971 |
53 |
|
Extra provinsialläkarnas pensionskassa |
129,443 |
94 |
148,936 |
3 7 |
117 |
22 |
15,238 |
42 |
Lasarettsläkarnas pensionskassa ......... |
898,559 |
43 |
993,454 |
83 |
15,057 |
33 |
37,544 |
53 ■ |
Hovkapellets pensionsinrättning ......... |
1,227,391 |
28 |
1,249,390 |
43 |
3,000 |
_ |
7,951 |
89 |
Lärarnas vid elementarläroverken nya |
||||||||
änke- och pupillkassa..................... |
9,028,755 |
33 |
9,473,165 |
80 |
434,076 |
_ |
175,604 |
56 |
Lärarinnornas pensionsanstalt ............ |
2,550,520 |
32 |
2,932,866 |
97 |
302,404 |
67 |
207,620 |
55 |
Statens anstalt för pensionering av folk- |
||||||||
skollärare m. fl............................ |
68,022,114 |
38 |
79,169,329 |
97 |
13,102,265 |
05 |
5,497,468 |
34 |
Dövstumlärarnas pensionsanstalt......... |
62,505 |
69 |
51,888 |
80 |
67,500 |
_ |
93,386 |
_ |
Prästerskapets änke- och pupillkassa2 |
15,113.058 |
53 |
15,269,196 |
15 |
128,792 |
74 |
239,757 |
64! |
Handelsflottans pensionsanstalt ......... |
1,233,602 |
72 |
1,256,697 |
97 |
288,050 |
_ |
_ |
_ |
Telegrafverkets pensionsanstalter . ... |
17,439,374 |
21 |
18,712,218 |
S8 |
51,191 |
77 |
614,652 |
78 |
Statens järnvägars änke- och pupill- |
||||||||
kassa .......................................... |
39,996,360 |
40 |
43,380,861146 |
556,909 |
12 |
2,102,611 |
91 |
|
Arméns pensionskassa........................ |
24,082,581 |
17 |
24,953,926-89 |
8,223,945 |
51 |
717,732 |
36 |
|
Flottans pensionskassa ..................... |
5.699,853 |
38 |
6,011,061139 |
2,232,517 |
49 |
334,175 |
6 7 [ |
1 De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från
- Räkenskapsåret = 1 maj—30 april.
171
HUVUDTITELN.
pensionsanstalter.
korna |
e r |
U t g |
i |
f t e |
r |
||||||||
Räntevinst |
Annan inkomst |
Summa |
Förvaltnings- kostnader |
Pensions- utgifter |
Andra utgifter |
Summa |
|||||||
1,668,203 |
64 |
77,711 |
44 |
4,309,886 |
61 |
107,805>4 |
1,151,217 |
86 |
256 |
1,259,278 |
SO |
||
7.087 |
57 |
— |
— |
22,443 |
21 |
2,950 |
78 |
— |
— |
— |
— |
2,950 |
78: |
48,715 |
28 |
1,422 |
22 |
102,739 |
36 |
7,843 |
96 |
— |
— |
— |
— |
7,843 |
96 |
63,401 |
46 |
5,881 |
79 |
80,235 |
14 |
6,093 |
49 |
52,142 |
50 |
— |
58,235 |
99 |
|
444,285 |
77 |
100 |
_ |
1,054,066 |
88 |
14,210 |
13 |
595,445 |
73 |
— |
— |
609,655 |
86 |
138,763 |
34 |
980 |
— |
649,768 |
56 |
12,194 |
74 |
250,874 |
62 |
4,352 |
55 |
267,421 |
91 |
‘ 3,480,045 |
57 |
4,115 |
61 |
22,083,894 |
47 |
110,581 |
80 |
10,809.202 |
40 |
16,894 |
68 |
10,936,678 |
88 |
2,277 |
46 |
_ |
163,162 |
46 |
8,852 |
35 |
161,530 |
7S |
3,396 |
22 |
173,779 |
35 |
|
792,497 |
58 |
— |
— |
1,161,047 |
96 |
78,506 |
92 |
923,737 |
28 |
2,666 |
19 |
1,004,910 |
34 |
54,081 |
54 |
9,781 |
88 |
351,913 |
42 |
12,823 |
55 |
314,637 |
56 |
1,357 |
06 |
328,818 |
17 |
644,865 |
93 |
237,880 |
— |
1,548,590 |
48 |
6,788 |
37 |
268,957 |
44 |
— |
— |
275,745 |
81 |
1,426,970 |
42 |
741,428 |
73 |
4,827,920 |
18 |
57,363 |
91 |
1,385,253 |
05 |
802 |
16 |
1,443,419 |
12 |
1,360,904 |
58 |
12,520 |
— |
10,315,102 |
40 |
147,471 |
78 |
9,267,196 |
51 |
29,088 |
39 |
9,443,756 |
i 6 S |
1 316,237 |
95 |
1,823 |
23 |
2,884,754 |
84 |
61,963 |
40 |
2,503,334 |
(3 5 |
8.248 |
58 |
2,573,546 |
''33 |
•denna tabell uteslutna.
— 172
STATENS AFFÄRS Post -
Debet. |
[ 1913 |
1914 |
1915: |
j 1916 |
||||
Ingående balans: |
1 |
i |
||||||
Tillgångar......................................... |
23,625,65c |
[ 5 ö |
I 25,138,557 12 |
| 26,622,095 |
[97 |
28,719,703 |
|S5 |
|
Tillkommen ingående balans: |
! |
1 ....... |
||||||
Tillgångar........................................ |
* 69,130 |
59 |
2 1,754 |
08 |
1 |
-i |
||
Inkomster: |
| |
1 |
||||||
Försålda frankotecken samt övriga post- |
||||||||
och befordringsavgifter m. m.......... |
25,707,140 |
9G |
1 26,671,188 |
76 |
29,612,691 |
03 |
32,307,355 |
50: |
Ersättning för handhavande av kronoupp- |
||||||||
börden .......................................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
||||
D:o » stämpelväsendet ............ |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
__ |
44,810 |
_1 |
D:o » pensionsutbetalningar...... |
— |
— |
— |
1,349 |
11 |
7,957 |
65 |
|
D:o » postsparbanksgöromål ... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
!_ |
||
D:o » riksförsäkringsgöromål ... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger |
25,707,140 |
96 |
26,671,188 |
76 |
29,614,040 |
14 |
32,360,123| lä |
|
Uppdebiteras ökat värde å inventarier |
| |
|||||||
Riksstatsanslag till utgifter för kapi- |
||||||||
talökning....................................... |
560,520 |
88 |
478,300 |
— |
1,111,700 |
— |
1,325,000 |
— 1 |
Driftförlust....................................... |
— |
— |
- |
1 |
— |
— |
- |
|
Utgående balans. |
■ |
• . |
||||||
Skulder....................................... |
9,985,598 |
04 |
11,344,321 |
37 |
11,198,303 |
72 |
14,368,508 |
04 |
Summa |
59,948,044 |
02 |
63,634,121 |
33 |
68,546,139 |
83 |
76,773,335 |
04 j |
Kredit. |
||||||||
Ingående balans: |
||||||||
Skulder.......................................... |
9,585,454 |
89 |
9,985,598 |
04 |
11,344,321 |
37 |
11,198,303 |
721 |
Tillkommen ingående balans: |
||||||||
Skulder................................. |
_ |
5 32,050 |
42 |
— |
— |
— |
||
Utgifter: |
||||||||
Avlöningar och pensioner jämte dyrtids- |
||||||||
tillägg .......................................... |
12,797,511 4 0 |
13,571,418 |
24 |
14,036,324 |
67 |
14,343,743 |
48 j |
|
Postbefordran................... |
6,170,927,68 |
6,401,914 |
70 |
7,676,533 |
40 |
8,262,635 |
8 S J |
|
Övriga omkostnader ...................... |
2,290,656 3 4 |
2,547,998 |
42 |
2,594,399 |
14 |
9,826,321 |
01 |
|
Avsättning till förnyelsefond......... |
215,000: |
— |
240,000 |
_ |
265,000 |
_ |
280,000 |
|
Avföres bland inkomsterna upptaget ka- |
||||||||
pitalökningsanslag, som ej tagits i bruk |
, |
i |
||||||
vid 1912 års utgång ................... |
2,084)88 |
— |
— |
— 1 |
— |
— | |
||
Säger |
21,476,179| |
SO | |
22,761,331| |
36| |
24,572,257| |
2i| |
25,712,700) 3 7 j |
|
Leverering till statskontoret av drift-] |
1 |
1 |
||||||
överskott ....................................... |
3,747,852 |
2i| |
4,233,045 |
54 | |
3,909,857 |
401 |
5,041,782) |
93 |
Leverering till riksgäldskontor et av |
1 |
1 |
||||||
anslagsöver skott .......................... |
—1 |
— |
— 1 |
— |
||||
Avföres minskat värde å inventarier |
— 1- |
1 1 |
- 1 |
- |
— | |
|||
Utgående balans: |
1 |
1 | |
1 |
1 |
||||
Tillgångar............................ |
25,138,557| |
2 |
26,622,095) |
97 |
28,719,703) |
351 |
34,820,548 |
02 j |
Summa'' |
59,948,044 02 |
63,634,121 3a| |
68,546,139|sb |
76,773,335 04! |
Tabellerna upprättade på grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser.
Under åren 1911 och 1912 för lågt upptaget värde av postverkets fastigheter.
173
DRIVANDE VERK.1
verket.
1917 |
1918 |
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
||||||
34,820,548 |
02 |
46,988,837 621 |
50,716,191160 |
47,332,505 |
3i| |
52,685,313 12 |
61,290,671 |
42 |
|||
. - 1 |
_ |
_ |
1 |
||||||||
36,525,292 |
7 oj |
46,167,792^ |
94 |
55,312,662 |
23 |
63,409,004 |
68 |
74,997,222 |
40 |
68,304,167 |
51 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1,050,000 |
_ |
820,000 |
— |
809,600 |
— |
||
56,600 |
— |
87,000 |
— |
128,000 |
— |
198,500 |
— |
241,800 |
— |
221,000 |
— |
24,852 |
28 |
28,976 |
28 |
31,137 41 |
49,162 |
66 |
136,528 |
85 |
_ ■ |
||
_ |
_ |
— |
— |
— |
87,000 |
— |
87,000 |
— |
|||
— |
— |
— |
__ |
— |
11,700 |
— |
— |
||||
36,606,744 981 |
46,283,769, |
17 |
55,471,799 |
64 |
64,706,667 |
2!» |
76,294,251 |
25 |
69,421,767 |
51 |
|
— |
— |
_ |
— |
254,092 |
76 |
- |
— |
— |
- |
— |
— |
1,400,000 |
_ |
1,798,400 |
_ |
848,600 |
_ |
2,069,025 |
— |
4,078,030 |
35 |
6,373,270 |
|
- |
- |
- |
- |
— |
— |
4,774,040 |
28 |
- |
— |
— |
— |
/ 22,745,529 |
14 |
31,881,344|42 |
28,178,799 |
71 |
31,462,582| 52 |
26,890,259 |
64 |
1 28,994,597] 8 5 |
|||
95,572,822 |
14 |
126,952,351 |
21 |
135,469,483 |
71 |
150,344,820] 8 5 |
159,947,854 |
36 |
166,080,306 7 8 |
||
14,368,508 |
04 |
22,745,529 |
14 |
31,881,344 |
42 |
28,178,799 |
71 |
31,462,582 |
52 |
26,890,259 64 |
|
3 4 |
12 |
— |
_ |
— |
_ |
||||||
15,038,717 |
67 |
28,650,856 |
24 |
36,511,408 |
12 |
43,505,404 |
37 |
43,475,920 |
70 |
35,494,976 |
7 2 |
8,674,466 |
80 |
9,385,573 |
13 |
10,997.940 |
20 |
18,280,788 |
84 |
15,955,455 |
91 |
13,240,164 |
37 |
3,546,065 |
61 |
6,079,605 |
70 |
ff,554,851 |
56 |
7,094,514 |
31 |
5,651,131 |
29 |
4,569,874 |
48 |
308,800 |
335,900 |
359,600 |
600,000 |
810,000 |
790,000 |
||||||
27,568,049| 5 s |
44,451,935 |
07 |
54,423,799j8S |
69,480,707| 52 |
65,892,507 |
90 |
54,095,015 |
57 |
|||
6,647,422 |
78 |
9,038.695 |
40 |
1,831,834 |
10 |
— |
— |
1,047,999 |
76 |
10,401,743 |
85 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,430 |
70 |
|
— |
- |
- |
-1 |
—| — |
— |
254.092 |
76 |
— |
- |
||
46,988,837 |
62 |
50,716,191 |
60 |
47,332,505 81 |
52,685,313 |
12 |
61,290,671142 |
4 74,662,857 |
|||
1 95,572,82214 |
126,952,351 |
21 |
135,469,483 71 |
150,344,820 3s| 159,947,854 86 |
166,080,306 7 8 |
8 För högt upptaget värde av postverkets fastigheetr under föregående år.
4 Häri ingår postverkets driftöverskott för år 1922, kronor 15,326,751: 94, som först den 4 mars
1923 blivit till statsverket inlevererat.
174 —
Telegraf -
1913 |
1914 |
1915 1 |
1916 |
|||||
Debet. |
1 |
1 |
||||||
Ingående balans: |
||||||||
Tillgångar ........................ |
89,332,447 |
93 |
94.231,614 |
85 |
103,156,179 |
51 |
109,262,087 |
39 |
Inkomster: |
1 |
|||||||
Telefoniiikomster .............................. |
15,586,329 |
51 |
16,859,192; 7 7 |
18,625,699 |
82 |
22,043,753 |
41 |
|
Telegrafinkomster .............................. |
2,771,675 |
23 |
4,004,378 33 |
6,139,975 |
09 |
6,995,184 |
53'' |
|
Säger |
18,358,004 |
74 |
20,863,571(10 |
24,765,674 |
41 |
29,038,937 |
94 |
|
Ökade värden på grund av lyftade |
||||||||
riksstatsanslag till utgifter för kapi- |
||||||||
talökning...................................... |
5,034,536 |
42 |
5,090,068 |
59 |
4,754,027 |
41 |
9,606,520 |
49| |
Utgående balans: |
||||||||
Skulder................................ |
7,088,159 |
10,922,655(31 |
12,274,535 |
78 |
13,747,883 03 |
|||
Summa |
119,813,148 |
33 |
131,107,909 |
85 |
144,950,417lil |
161,655,428 |
85 |
|
Kredit. |
||||||||
Ingående balans: |
||||||||
Skulder........................................... |
7,223,528 |
74 |
7,088,159 |
24 |
10,922,655 |
31 |
12,274,535 |
78 |
Utgifter: |
||||||||
Avlöningar, pensioner och dyrtidstill- |
||||||||
.. lägg ............................................. |
7,321,562 |
67 |
7,873,252 |
35 |
8,685,694 |
07 |
9,722,345 |
56 |
Övriga omkostnader.....................;... |
4.744,000 |
29 |
5,103,109 |
47 |
5,371,935 |
12 |
6,991,859 |
86 |
Avskrivningar....................................! |
— |
— |
— |
— |
— |
— 1 |
||
Säger |
12,065,562 |
96 |
12,976,361 |
82 |
14,057,629 |
19 |
16,714,205 |
42 |
Driftöverskott, att till statsverket in- |
||||||||
levereras..................................... |
6,292,441 |
78 |
7,887,209 |
28 |
10,708,045 |
2 2 |
12,324,732 |
5 2 j |
Utgående balans: |
||||||||
Tillgångar......................................... |
94,231,614 |
85 |
103,156,179 |
51 |
109,262,087 |
39 |
120,341,955 |
13 |
Summa |
119,813,148!s3 131,107,909) 851144,950,4171 li 1161,655,428185| |
1 Häri ingå driftöverskott för:
år 1917............................................................... kronor 923,454:6 7
» 1»18............................................................... » 8,076,545:33
* 1922.............................................................. > 5,749.487: le U,749,487: 16,
175
verket.
1917 |
191K |
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
|||||
i 120,341,955118 |
139,877,768 |
2 5 |
173,886,043j6fi |
239,372,183(74 |
265,902.613 |
79 |
297,048,138 |
82 |
||
26,662,603 |
66, |
41,444,616 |
50 |
57,525,792 |
59 |
77,233,783,56 |
88,677,397 |
72 |
75,977,755 |
55 |
8,351,523|a5 |
10,856,740 |
70 |
12,327,332 8 c |
12,898,567''57 |
10,887,011 |
49 |
9,603,735 |
90 |
||
35,OI4,127|oil |
52,301,357| 20 |
69,853,125 |
4 5 |
90,132,351(13 |
99,564,409(21 |
85,581,491 |
45 |
|||
9,863,668 |
78! |
21,950,966 |
20 |
26,665,179! 3 2 |
23,311,179(23 |
24,071,379(11 |
27,511,650 |
99 |
||
23,420,027 |
! 37| |
| 35,477,336(58 |
74,298,297 3 4 |
77,517,548|16 |
84,591,694j os |
77,598,171 |
||||
188,639,778i29! |
249,607,428 |
23 |
344,702,645 |
77 |
430,333,262126 |
474,130,096(19 |
487,739,452 |
26 |
||
13,747,883 |
03 i |
23,420,027 |
8 7 |
35,477,336(58 |
74,298,297(34 |
77,517,548|16 |
84,591,694(08 |
|||
11,628,921 |
2 G i |
29,382,488 |
70 |
46,435,754 |
39 |
50,807,553i9 7 |
46,072,471 |
45 |
37,898,898 |
09 |
8,888,326 |
59! |
14,842,323 |
17 |
22,486,152 |
46 |
28,742,278(4 5 |
29,545,386 |
06 |
21,933,106 |
20 |
— |
—| |
— |
— |
— |
— |
— |— |
4,995,713 |
34 |
— |
— |
20,517,2471 x 61 |
44,224,81118 7 |
68,921,906(85 |
79,549,832(42 |
80,613,570 |
85 |
59,832,004 |
29 |
|||
14,496,879 |
16 |
8,076,545 |
33 |
I 931,218 60 |
10,582,518 71 |
18,950,838 |
36 |
25,749,487 |
16 |
|
I 1 139,877,768] 2 5 j |
173,886,043 66 |
239,372,183 |
74 |
265,902,613(7 9 |
297,048,138| 8 2 |
1 317,566,266 |
73 |
|||
188,639,778 |
20l |
249,607,428''2 3 |
344,702,645 |
7 7 |
430,333,262!26 |
474,130,096119 |
487,739,452(26 |
vilket belopp inlevererats till statsverket under år 1928.
— 176 —
Statens
Debet. |
1913 |
1914 |
1915 |
1916 |
||||
Ingående balans: |
||||||||
Tillgångar...................................... |
611,127,146 |
l41 |
629,907,790 |
44 |
(651,266,116 |
lss |
687,560,769 |
! 72 |
Inkomster: Trafikinkomster ..................... |
88,108,491 |
81 |
92,679,602 |
40 |
117,722,462 |
72 |
149,781,434 |
38 |
Inkomster av hushyror och arrendenm. m. |
584,774 |
19 |
609,192 |
51 |
391,866 |
392,946 |
82 |
|
Riksstatsanslag för täckande av driftför-lust ................................ |
— |
— |
_ |
_ |
||||
Säger |
88,693,266 |
- |
93,288,794 |
31 |
118,114,329 |
27 |
150,174,381 |
20 |
Driftförlust....................................... |
— |
- |
— |
_ |
||||
Eiksstatsanslag till utgifter för |
||||||||
kapitalökning. Verklig kapitalisering ........................ Tillfällig försträckning för täckande av |
19,257,400 |
- |
21.079,500 |
_ |
29,304,700 |
- |
25,706,702 |
63* |
— |
— |
_ |
_ |
— |
—1 |
|||
Utgående balans: |
||||||||
Skulder....................... |
2,113,446 |
04 |
2,392,271 |
98 |
9,382,225 |
32 |
19,317,818 |
63 |
Summa |
721,191,258 |
45 |
746,668,357 |
33 |
808,067,370 |
97 |
882,759,672 |
18 |
Kredit. Ingående balans: |
||||||||
Skulder...................... |
2,540,202 |
01 |
2,113,446 |
04 |
2,392,271 |
9S |
9,382,225 |
32! |
Utgifter: |
||||||||
Styrelsen ................,..... |
1,427.285 |
84 |
1,608,413 |
03 |
1,745,300 |
10 |
2,353,101 |
10! |
Gemensamma utgifter ........... |
3,736,113 |
91 |
4,185,990 |
35 |
4,638,633 |
18 |
5,172,907 |
2 91 |
Linjeförvaltningarna................ |
55,203,963 |
90 |
57,294,664 |
56 |
77,198,721 |
2 7 |
110,801,623 |
541 |
Avsättning till förnyelsefond....... |
6,500,000 |
— |
6,771,000 |
— |
6,992,000 |
— |
7,226,000 |
|
Säger |
66,867,363 |
65 |
69,860,067 |
94 |
90,574,654 |
55 |
125,553,631 |
93i |
Driftöverskott, att till statsverket in-levereras ................................. |
21,825,902 |
35 |
23,428,726 |
97 |
27,539,674 |
721 |
24,620,749 |
27 |
Från kapitalkontot avförd försträck- |
||||||||
ning till täckande av driftförlust |
||||||||
år 1919................................... |
— |
— |
_ I |
_ |
_ |
|||
Aterleverering av riksstatsanslag...... |
50,000 |
— |
— |
- |
- I |
-1 |
_ |
— |
Utgående balans: |
||||||||
Tillgångar.........................................| |
629,907,790 |
44 |
651,266,116 |
38| |
687,560,769 |
72 |
723,203,065 j |
6 6 |
S umma|721,191,258|4 5 (746,668,357(3 3|808,067,370| 9 71882,759,672|i 8
1 Häri krigstidshjälp för år 1916 ....... kronor 2,214,522:20.
2 » krigstidstillägg för år 1917 ......... » 8,259,072: 99.
» krigstidshjälp för år 1917 och 1918 » 10,262,697: 7«. 18 521 770-7r,
’ Härav kronor 13,519,032: 91 å Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag uppdebiterade fordran
» » 13,470,943: 7 9 » „ » » , s
5 » » 3,778,599:88 » » » » ,
» från sta-tsbanan Rönninge—Södertälje—Järna överlämnade vinstmedel enligt kun°l brev
den 1 /b 1920 ........................................................ kronor 82,246: 88
» av nksgäldskontoret å exekutiv auktion inropade Skara—
Timmersdala järnväg ............................................. » 408,000; - 490 o48. S8
177
järnvägar.
1917 |
1918 |
1919 |
1920 |
1 1921 |
1922 |
||||||
723,203,065 |
1 0 (i |
| 782,750.604 |
|25 |
| 941,722,961 |
55 |
! 1,013,023,381 |
98 |
1,091,762,306 |
08 |
1,127,172,648 |
06 |
161,943,053 |
r, o |
254,934,891 |
89 |
297,418,575 |
IT |
3 341,959,230 |
n |
4 252,979,709 |
90 |
6 202,463,721 |
_ 50 |
494,298 |
79 |
489,056 |
2 9 |
549,665 |
19 |
1,058,638 |
81 |
4,264,688 |
94 |
4,577,499 |
2 4 |
— |
— |
— |
_ |
11,070,939 |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
162,437,352 |
39 |
255,423,947 |
GS |
309,039,179 |
80 |
.343,017,868 |
fl |
257,244,398 |
84 |
.207,041,220 |
|
— |
— |
60,298,170 |
90 |
— |
— |
— |
_ _ |
_ |
_ |
_ |
|
47,993,100 |
67,606,800 |
— |
79,426,300 |
0 66,588,146 |
SS |
7 4.3,765,931 |
60 |
- 8 37,456,200 |
|||
— |
49,000,000 |
— |
11,298,170 |
9 0 |
_ |
_ |
- |
_ |
|||
j 30,872,257 |
22 |
73,237,814 |
52 |
53,813,804 |
46 |
90,989,581 |
68 |
'' | 87,440,692 |
06 |
104,569,107 |
77 |
964,505,775 |
27 |
1,288,317,337 |
41 |
1,395,300,416 |
77 |
1,513,618,978 |
90 |
1,480,213,328 |
58 |
1,476,239,176 |
5 71 |
19,317,818 |
68 |
30,872,257 |
22 |
73,237,814 |
52 |
53,813,804 |
4G |
90,989,581 |
68 |
87,440,692 |
06; |
2,377,221 |
4 3 |
4,098,696 |
68 |
5,139,925 |
14 |
5,693,067 |
31 |
5,801.594 |
88 |
\ 4,466,980 |
05i |
1 8,427,986 |
84 |
2 35.416,658 |
97 |
14,926,075 |
43 |
10,002,209 |
93 |
11,851,132 |
79 |
10,698,438 |
20 |
134,698,624 |
5 6 |
266,243,762 |
99 |
271,814,179 |
23 |
278,857,611 |
38 |
207,572,937 |
2 7 |
148,175,094 |
85 |
9,676,000 |
- |
9.965,000 |
— |
17,159,000 |
— |
18,882,000 |
— |
24,790,000 |
— |
19,425,300 |
|
155,179.832 |
83 |
315,722,118 |
64 |
309,039,179 |
80 |
313,434,888 |
62 |
250,015,664 |
94 |
182,765,813 |
10 |
7,257,519 |
56 |
— |
1 |
29,582,979 |
80 |
7,228,733 |
_ 90 |
24,275,407 |
64 |
||
— |
40 |
47 |
1 25,000,000| |
- |
|||||||
- |
— |
— |
— | |
— |
25,000)— |
4,806,700, |
— | |
30,307,288 |
60 |
||
782,750.604 |
25 |
941,722,961 |
55 |
1,013,023,381 |
98 |
1,091,762,306 |
08 |
1,127,172,648 |
061 |
'' »1,151,449,975 |
17 |
964.505,775 |
27| |
1,288,317,337 |
4lj |
l,395,300,416j |
7 71 |
1,513,618,978 |
96 |
1,480,213,328! |
5S| |
1,476,239,176) |
57 |
7 Härav kronor 134,931: GO till statskontoret inbetald köpeskilling, enl. kungl. brev den ,4/7 1903,
för vissa för utförande av provisoriska bangårdsanläggningar i Stockholm behövliga fastigheter.
8 Härav kronor 9,764,200: — under åren 1912—1921 för dubbelspåret Rönninge—Ström lyftade
medel.
9 Häri ingå statens järvägars driftöverskott för år 1920 ... kronor 13,519,032: 91
» » 1921 ... » 7,228,733:90
» » 1922... » 5,775,407:64 26.523.174: 4».
varav kronor 2,046,808: 2C inlevererats till statsverket under år 1923.
12 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1922. II.
178 —
Statens vatten -
Debet. Ingående balans: |
1913 |
1914 |
1915 |
1916 |
|||||
82,635,904 |
24 |
92,888,793 |
86 |
103,959,914 |
48 |
117,274,678 |
49; |
||
Inkomster: |
|||||||||
Statens kanalverk ................. |
847,776 |
56 |
725,144 |
75 |
708,181 |
07 |
712,962 |
9 6 { |
|
Dito kraftverk....................... |
1,746,347 |
03 |
2,124,554 |
65 |
3,522,546 |
58 |
5,717,513 |
9 7 j |
|
Dito vattenfalls verks fastighetsförvaltning |
357,291 |
18 |
350,688 |
24 |
365,633 |
83 |
398,114 |
20 j |
|
Säger |
2,951,414 |
72 |
3,200,387 |
64 |
4,596,361 |
48 |
6,828,591 |
13 |
|
Driftförlust: |
|||||||||
Statens kanalverk ................. |
— |
— |
— |
- |
- |
— |
—i |
||
Riksstatsanslag till utgifter för |
|||||||||
kapitalökning: |
|||||||||
Statens kanalverk ................. |
4,368,742 |
54 |
3,150,000 |
— |
4,825,000 |
— |
2,125,000 |
_ |
|
Dito kraftverk....................... |
5,825,000 |
7,553,000 |
— |
7,410,000 |
— |
8,625,000 |
— 1 |
||
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning |
125,000 |
— |
— |
— |
56,000 |
— |
10,000 |
— |
|
Centralförrådet .................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Säger |
10,318,742 |
54 |
10,703,000 |
- |
12,291,000 |
- |
10,760,000 |
— |
|
Omföringar: |
|||||||||
Statens kanalverk ................. |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
i Dito kraftverk....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning |
— |
— |
— |
- |
_ |
- |
— |
— |
|
Säger |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
||
Utgående balans |
|||||||||
Skulder: |
|||||||||
Vattenfallsstyrelsen ........... |
1,236,050 |
33 |
1,433,854 |
05 |
1,307,497 |
71 |
1,351,770 |
44 |
|
Statens kanalverk .............. |
132,895 |
65 |
363,762 |
12 |
169,027 |
87 |
451,792 |
61 j |
|
Dito kraftverk ................... |
379,763 |
07 |
145,512 |
34 |
571,835 |
83 |
542,080 |
2 61 |
|
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt- |
|||||||||
ning .......................... |
64,435 |
21 |
41,311 |
01 |
39,648 |
95 |
75,309 |
96j |
|
Centralförrådet ................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Säger |
1,813,144 |
26 |
1,984,439 |
52 |
2,088,010 |
36 |
2,420,953 |
2 7 i |
|
Summa |
97,719,205 |
76 |
108,776,621 |
02 |
122,935,286 |
32 |
137,284,222 |
89! |
|
Kredit. |
|||||||||
Ingående balans: |
i |
||||||||
Skulder................................ |
1,827,239 |
04 |
1,813,144 |
26 |
1,984,439 |
52 |
2,088,010|36; |
||
Utgifter: |
1 |
||||||||
Statens kanalverk ................. |
311,791 |
83 |
370,848 |
57 |
355,089 |
ii |
391,830163, |
||
Dito kraftverk....................... |
569,277 |
ii |
699,960 |
90 |
1,109,498 |
52 |
1,490,798 98'' |
||
Dito vattenfallsverks f astighetsförvältning |
59,659 |
68 |
55,124 |
72 |
52,788 |
37 |
55,667|42i |
||
Säger |
940,728 |
62 |
1,125,934|2 8 |
1,517,376 |
— |
1,938,297| os |
Härav kronor: 485,000:— överföring från byggnadskommissionen för dubbelspåret Eönninge—
fallsverk
1917 |
1918 |
1919 | |
1920 |
1921 |
1922 |
||||||
129,802,313 |
1 (26 |
1 151,362,953} oo |
181,177,654) 9 7 |
! 224,393,326 |
24 |
265,.''142,697 |
67 |
| 293,614,790 |
02! |
||
1 709,049| 21 |
977,174184 |
1,035,935 |
41 |
1,333,433 |
51 |
1.046,292 |
2 9 |
1,288,935 |
581 |
||
7,395,33218 5 |
9,634,130 0 7 |
12,491,807 |
I91 |
15,374,062 |
63 |
14,936,895 |
48 |
16,248,013 |
59 |
||
441,100 82 |
395,680|i4 |
363,494 |
15 |
405,720 |
81 |
470,263 |
04 |
514,637 |
55 |
||
8,543,481)88 |
11,006,985|o5 |
13,891,237 |
47 |
17,113,216 |
95 |
16,453,450)81 |
18,051,586 |
72) |
|||
— |
_ |
29,391 |
09 |
74,371 |
17 |
140,596 |
21 |
-I |
|||
515,000 |
1,700,000 |
2,449,000 |
2,320,000 |
3,402,000 |
1 3,615,000 |
||||||
11,649,000 |
— |
12,990,000 |
— |
19,056,760 |
— |
29,278,366 |
67 |
39,144,317 |
50 |
14,336,052 |
80 |
586,375 |
— |
4,712,308 |
— |
1,579.602 |
70 |
5,085,834 |
02 |
4,806,384 |
08 |
1,601.358 |
09 |
400,000 |
— |
300,000 |
— |
1,000,000 |
— |
775,000 |
3,025,000 |
— |
1,300,000 |
_ |
|
13,150,375 |
— |
19,702,308 |
— |
24,085,362 |
70 |
37,459,200 |
69 |
50,377,701 |
53 |
20,852,410 |
89 |
10,000 |
- |
||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
148,608 |
70 |
117,554 |
65 |
2,324,572 |
74 |
|
— |
- |
— |
— |
350,000 |
— |
3,020 |
_ |
20,000 |
|||
— |
— |
- |
- |
— |
— |
498,608 |
70 |
120,574 |
65 |
2,354,572 |
74 |
1 3,243,575 |
02 |
6,040,850 |
05 |
13,251,869 |
92 |
15,136,964 |
09 |
5,805,208 |
36 |
13,281,703 |
• 66 |
1,214,536 |
39 |
1,383,097 |
— |
759,882 |
47 |
884,370 |
86 |
1,118,014 |
31 |
283,335 |
73 |
1,580,229 |
37 |
2,865,544 |
28 |
11,933,471 |
62 |
13,841,430 |
41 |
7,856,469 |
11 |
11,635,09! |
98 |
667,912 |
_ |
2,148,289 |
81 |
1,832,892 |
11 |
3,884,107 |
24 |
743,919 |
10 |
319,624 |
44 |
853,818 |
04 |
1,279,684 |
61 |
4,399,411 |
15 |
4,248,461 |
44 |
446,296 |
88 |
— |
—i |
7,560,070 |
82 |
13,717,465 |
75 |
32,177,527 |
2 7 |
37,995,334 |
04 |
15,969,907 |
2 6 |
25,519,755 |
76 |
159,056,240 |
96 |
195,789,712 |
49 |
251,361,173 |
50 |
317,534,057 7 9 |
348,404,928 |
13 |
360,393,122 |
13! |
|
2,420,953 |
27 |
7,560,070 |
82 |
13,717,465 |
75 |
32,177,527 |
2 7 |
37,995,334 |
04 |
15,969,907 |
26 |
499,207 |
93 |
908,582 |
81 |
1,065,326 |
50 |
1,407,804 |
68 |
1,186,888 |
50 |
984,173 |
41 |
2,069,356 |
01 |
3,989,238 |
48 |
6,328,890 |
97 |
8,944,862 |
94 |
8,751,623 |
38 |
8.492,271 |
09‘ |
59,925 |
08 |
99,289 |
25 |
204,792 |
18 |
279,943 |
57 |
444,669 |
78 |
346,583 |
46 |
2,628,489 |
02 |
4,997,110 |
54 |
7,599,009 |
60 |
10,632,611 |
19| |
10,383,181 |
61 |
9,823,027 |
96 |
Ström av 1915—1916 års anslag till utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.
180 -
1913 |
1914 |
1915 |
1916 ii |
|||||
Leverering till statsverket av |
||||||||
driftöverskott: |
||||||||
Statens kanalverk .............................. |
710,056 |
54 |
335,984 |
73 |
354,296 |
18 |
353,091 |
96 |
Dito kraftverk.................................... |
1,172,678 |
89 |
1,428,205 |
92 |
1,674,593 |
66 |
2,961,952 |
81 |
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning |
179,708 |
81 |
113,437 |
85 |
129,902 |
47 |
140,557 |
97 |
Säger |
2,062,444 |
24 |
1,877,628 |
— |
2.158,792 |
81 |
3.455,602 |
24 |
Omföringar:
Statens kanal verk ..............................
Dito kraftverk....................................
Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning
Centralförrådet .................................>
Säger
Utgående balans:
Tillgångar:
Vattenfallsstyrelsen ........................
Statens kanalverk ...........................
Dito kraftverk.................................
Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-[
ning .........................................!
Centralförrådet ..............................i
Säger
Summa
1,236,050 38 1,433,854
18,654,45919 51 22,053,637
54,380,905! 72! 61696,042
18,617,377186 ] 18,776,379
92,888,793j861103,959,914 48
1,307,497
26,682,699
70,270,820
19,013,660
1,351,770 44
29,058,504 5 T
80,130,827 73
19,261,210 58‘
117,274,678j491129,802,313 26
97,719,205! 7 61108,776,621! o 2
122,935,286! 8 2! 137,284,222'' s 9:
Statens
1913 |
1914 |
1915 |
1916 |
|||||
Debet. Ingående balans: |
1 |
|||||||
Tillgångar (netto) .............................. |
205.230,629 |
77 |
216,567,539 |
58 |
235,031,000 |
66 |
236,190,605 |
89 |
Inkomster: |
||||||||
Skogsdomänerna................................. |
14,961,786 |
94 |
17.336,363 |
50 |
22,921,172 |
55 |
28,251,831 |
40 |
Jordbruksdomänerna.......................... |
1,827,066 |
83 |
1,757,323 |
57 |
1,718,977 |
92 |
1,778,449 |
26 |
Förnyelsefonden för återväxtkostnader... |
||||||||
Återbetalda pensionsmedel .................. Riksstatsanslag: |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
1,095 |
60 |
Nionde huvudtiteln ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
307,400 |
— |
|
Självkostnadspris å domänfondens vir- |
||||||||
keslager....................................... |
* - |
|||||||
Säger |
16,788,853 |
27 |
19,093,68710 7 |
24,640,150 |
47 |
30,338,776 |
26 |
|
Driftförlust....................................... |
_ |
- |
- |
- |
- |
— |
— |
1 Häri ingår av driftöverskottet för år 1922, kronor 8,228,558: 75 ett belopp av kronor 2,228,558: 76,
181
1917 |
1918 |
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
||||||
160,132 |
8» |
209,841 |
281 |
68,592 |
08 |
||||||
2,362,944 |
86 |
1,650,205 |
79 |
5,381,388 |
991 |
8,723,910 |
94 |
(>,165,264 |
5 7 |
13,740,352 |
25; |
120,767 |
79 |
194,829 |
091 |
201,390 |
891 |
158,702)02 |
125,777 |
2 4 |
25,593 |
S1 |
|
2,643,844 |
98 |
2,054,876 |
16 |
5,651,371 |
9 i! |
8,882,612(96 |
6,291,041 |
81 |
13,765,945 |
5(5 |
|
3,020 |
20,000 |
||||||||||
— |
— |
— |
— | |
— |
— j |
350,000 |
— |
— |
— |
— |
—1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
148,608! 70 |
117,554 |
65 |
199,572 |
74 j |
|
— |
— |
— |
— i 1 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,135,000 |
— |
|
— |
— |
— |
—! |
— |
—I |
498,608! 7 0 |
120,574 |
6 5 |
2,354,572 |
74: |
|
3,243,575 |
02 |
6,040,850 |
05| |
13,251,869 |
921 |
15,136,964 |
09 |
5,805,208 |
36 |
13,281,703 |
66 |
30,385,957 |
24 |
32,113,268 |
60 ■ |
33,870,462 |
041 |
36,314,950 |
48 |
39,947,573 |
88 |
43,022,657 |
47 |
95,779,008 |
82 |
114,049,009 |
08 j |
142,955,224 |
32 j |
171,645,447 |
2 3 |
204,942,365 |
61 |
219,397,004 |
2‘j |
20,700,595 |
07 |
26,994,842 |
68 |
28,216,358 si |
35,521,874 |
48 |
36,973,351 |
79 |
38,113,303 |
26 j |
|
1,253,818 |
04 |
1,979,684 |
61 |
6,099,411 |
15 |
6,723,461 |
4 4 |
5,946,296 |
38 |
4,665,000 |
—j |
151,362,953 |
69 |
181.177,654 |
9 71 |
224,393,326 |
241 |
265,342,697 |
67 |
293,614,796)02 |
1 318,479,668 |
61 |
159,056,240! 9«J 195,789,712’4 91 251,361,173'' öoj 317,534,057| 7 9 [ 348,404,928|l«| 360,393,122|is
domänverk.
1917 |
1918 |
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
||||||
1 ! 241,257,892 |
24 |
257.078,854 |
92 |
280,299,930i3o[ |
450,045,703 |
5 9 |
445,259,694 |
28 |
457,070,307 |
48 |
|
55,011,728 |
86 |
61,562,441 |
02 |
49,026,577 |
121 |
54,220,819 |
66 |
. 23,171,257 |
17 |
27,445,610 |
33 |
1,820,624 |
15 |
1,765,788 |
65 |
1,868,107 |
82 |
2,122,998 |
40 |
2,371,264 |
15 |
2,570,700 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
-I |
— |
— |
2,918,156 |
39 |
1,246,052 |
61 |
1,248 |
50 |
1,419 |
28 |
2,083 |
85| |
2,965 |
56 |
4,776 |
6 7 |
— |
— |
308,775 |
2 2 |
435,000 |
— |
410.000 |
—i |
847,000 |
— |
1,339,000 |
_ |
1,341,200 |
— |
— |
— |
— |
4,883,913 4s| |
7,440,068 |
12 |
9,932,406 |
16 |
5,378,731 |
|||
57,142,376 |
73 |
63,764,648 9 5 |
56,190,682)27| |
64,633,851 |
74 |
39,736,860104 |
37,982,294 |
8 2 |
|||
- |
— |
- |
- |
—! |
— ■ |
- |
5,097,541 |
92 |
— |
—I |
som först den 16 april 1923 inlevererats till statsverket.
182
1913 |
1914 |
1915 |
1916 |
|||||
Ökat värde å domänfondens fastig- |
. |
|||||||
heter och inventarier: |
||||||||
Skogsdomänerna................................. |
2,655,509 |
34 |
34,254,939 |
10 |
1,236,819 |
50 |
3,096,810 |
49 |
J ordbruksdomänerna........................... |
— |
— |
4,552,105 |
02 |
180,555 |
17 |
1,672,813 |
24 |
Inventarier ....................................... |
190,277 |
31 |
23,252 |
48 |
42,712 |
79 |
74,108 |
— |
Säger |
2,845,786 |
65 |
38,830,296 |
60 |
1,460,087 |
46 |
4,843,731 |
7 31 |
Medel till inköp av skogbärandé eller |
| |
|||||||
till skogsbörd tjänlig mark ............ |
4,674,489 |
61 |
6,079,534 |
57 |
7,647,318 |
61 |
8,158,065 |
57 |
Flottledsfonden................................. |
- |
_ |
_ |
_ |
- |
— |
||
Riksstatsanslag till utgifter för kapital- |
||||||||
ökning.......................................... |
— |
- |
42,435 |
59 |
58,915 |
42 |
— |
— |
Summa |
229,539,759 |
so 280,613,493 |
41 |
268.837,472 |
62 |
279,531,179 |
45 i |
|
Kredit. |
, |
|||||||
Utgifter: |
||||||||
»Styrelsen .......................................... |
206,218 |
73 |
200,601 |
79 |
206,158 |
67 |
230,837 |
8 01 |
Skogsdomänerna................................. |
6,050,774 |
72 |
7.014,143 |
38 |
7,739,963 |
68 |
10,336,902 |
27 |
215,515 |
47 |
185,021 |
3 7 |
156,831 |
68 |
155,132 |
74 |
|
| Förnyelsefonden för återväxtkostnader... |
||||||||
Till täckande av föregående års driftför- |
||||||||
lust................................................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Säger |
6,472,508 |
92 |
7,399,766 |
54 |
8,102,954 |
03 |
10,722,872 |
81 |
Leverering till statsverket av drift- |
||||||||
överskott ....................................... |
— |
31,971,305 |
05 |
16,537,196 |
44 |
18,600,000 |
— |
|
Minskat värde å domänfondens |
||||||||
fastigheter: |
||||||||
Skogsdomänerna................................. |
— |
— |
— |
— |
38,000 |
—- |
3,967 |
05 |
| Jordbruksdomänema........................... |
1,269,755 |
17 |
1,536,931 |
55 |
1,889,181 |
69 |
1,270,728 |
26 |
Inventarier ....................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28,400 |
48 |
Säger |
1,269,755 |
17 |
1,536,931 |
55 |
1,927,181 |
69 |
1,303,095 |
79 |
; Medel till inköp av skogbärande eller |
||||||||
till skogsbörd tjänlig mark ............ |
5,229,955 |
63 |
4,674,489 |
61 |
6,079,534 |
57 |
7,647,318 |
61 |
: Flottleds fonden................................ |
— |
— |
- |
- |
— |
— |
- |
|
Utgående balans |
||||||||
Tillgångar (netto).............................. |
216,567,539 |
58 |
235,031,000 |
66 |
236,190,605 |
89 |
241,257,892 |
24 |
Summa |
229,539,759 |
3 o 280,613,493 41) 268,837,472 |
62 279,531,179146 |
1 Häri ingår ett belopp å kr. 2,058,270: 68, utgörande under tidigare år för mycket redo
2
» ingå ej levererade överskottsmedel:
för år 1919 med kr. 6,910.240: 71
» år 1920 > » 26,429,282: 7 7
» år 1922 » _____998,631: 9 2 34,338,155: 40, vilka inlevererats till statsverket
188
1917 |
1918 |
1 1919 |
1920 _ |
1921 |
1922 |
||||||
311,7511 |
03 |
135,235,934 |
02; |
1 1,344,400 |
2,013,874 |
86 |
1 |
||||
_ '' |
_j |
— |
26,612,278 |
26 |
731,100 |
3,986,700 |
— |
6,506,185 |
— |
||
— | |
-i |
— |
— |
—1 |
H78,516| 8 3 { |
256,883 |
44 |
49,974 |
9i| |
||
- |
-1 |
311,751|os |
161,848,212'' |
28 |
2,954,016] 3 s |
6,257,458 |
30 |
6,556,159 |
9 1 |
||
. 9.128,365 |
04 |
I 10,563,330] 3 5 |
12,758,435 85 |
1 14,184,033 0 7 |
15,047,713] so |
15,694,605 |
1 |
||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ | |
— |
4,647,255) lo |
5,134,370 |
42 |
|||
— |
191,628 27 |
427,384'' |
— |
579,689j4S |
78,398 |
82: |
|||||
307,528,634 |
01 |
331,718,585 |
25 |
511,288,888 |
97 |
532,244,988''7 3 |
516,626,212 |
92 |
522,516,135 |
95 |
|
272,686 |
43 |
485,712 |
70 |
675,967 |
16 |
600,776 |
38 |
780,916 |
89 |
818,389 |
75 |
16,330,959 |
63 |
21,450,888 |
76 |
24,401,469 |
18 |
28,723,742 |
83 |
32,585,326 |
23 |
20,140,695 |
23 j |
256,702 |
47 |
202,208 |
25 |
505,046 |
85 |
1 2,486,566 |
98 |
757,044 |
26 |
1,033,630 |
46; |
2.415,461 |
54 |
2,214,472 |
38 |
1,218.840 |
42 |
1,503,597 |
14 |
1,597,302 |
93 |
1,634,742 |
91j |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,883,913 |
48 |
9,113,812 |
15 |
8,258,662 |
13 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,097,541 |
92 j |
||
19,275,810 |
07 |
24,353,282joo |
26,801,323 |
61 |
38,198,596]8l |
44,834,402| 46 |
| 36,983,662 |
40 |
|||
| 23,015,903 |
45 |
17,937,007)82 |
23,878,531 |
42 |
1 25,947,484! 3 9 |
j 10,000,000 |
|||||
: i |
1,929,840 |
j |
14,708,469 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8,089,235 |
— |
487,600 |
— |
— |
— |
| — |
— |
— |
- |
— |
— |
61,702 |
40 |
49,869 |
91 |
1 - |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
10,080,777 |
40 |
537,469|9ij 14,708,469 |
|||
8,158,065 |
:67 |
9,128,365 |
04 |
10,563,330 |
{35 |
12,758,435 |
i 8 5 |
1 14,184,033 0 7 |
1 15,047,713 |
30 |
|
— |
- |
— |
— |
1- |
! |
— |
1- |
4,647,255 |
10 |
||
257,078,854| 9 2 |
| 280,299,930 |
30 |
450,045,703| 5 9 |
1 j 445,259,694 |
28 |
i 457,070,307|48| 2 441,129,036] 15 |
|||||
307,528,6341 oi |
1 331,718,585 |
25 |
511,288,888)9 7| 532,244,988 |
73 |
1 516,626,2121921 522,516,135)95 |
■visade inkomster av jordbruksdomänerna.
under år 1923.
184
Statens utarrenderade
I Arrende- medel |
1 |
k o m s t Diverse inkomster '' |
e r Summa |
||||
| Stockholms |
län .............................. |
143,845 |
45 |
5,548 |
91 |
149,394 |
36, |
Uppsala |
» .............................. |
72,704 |
1!» |
1,262 |
47 |
73,966 |
6 61 |
! Södermanlands |
» .............................. |
125,645 |
74 |
4,039 |
35 |
129,685 |
09; |
Östergötlands |
» .............................. |
262,146 |
75 |
24,354 |
18 |
286,500 |
88! |
j Jönköpings |
» .................... |
98.892 |
50 |
4,528 |
98 |
103,421 |
48; |
1 Kronobergs |
» .............................. |
28,877 |
— |
1,000 |
— |
29,877 |
_ |
Kalmar |
» ........................... |
107,541 |
74 |
7,431 |
19 |
114,972 |
931 |
J Gotlands |
» .................. |
8,971 |
— |
10 |
— |
8,981 |
_ |
; Blekinge |
» ............... |
26,021 |
82 |
603 |
31 |
26,625 |
13 |
Kristianstads |
» .............................. |
201.046 |
52 |
2,108 |
98 |
203,155 |
45 |
Malmöhus |
» .............................. |
512,369 |
28 |
3,435 |
30 |
515,804 |
58 j |
Hallands |
» ............................. |
50,280 |
04 |
182 |
08 |
50,462 |
12 |
; Göteborgs och Bohus |
» ...... |
105,986 |
04 |
2,039 |
64 |
108,025 |
681 |
j Alvsborgs |
» ............................ |
81,454 |
— |
2,165 |
01 |
83,619 |
01 j |
j Skaraborgs |
» ......................... |
313,088 |
70 |
23,788 |
98 |
336,877 |
68 |
I Värmlands |
» .............................. |
32,110 |
95 |
260 |
08 |
32,371 |
03^ |
Örebro |
* ............ |
92,271 |
08 |
32,113 |
95 |
124,385 |
08 |
Västmanlands |
» ....................... |
110,987 |
65 |
736 |
82 |
111,724 |
4 7 |
Kopparbergs |
» ........................... |
8,315 |
— |
21.914 |
10 |
30,229 |
10j |
Gävleborgs |
» ....................... |
5,622 |
— |
631 |
89 |
6,253 |
8-9 |
V ästemorrlands |
» .......................... |
400 |
_ |
_ |
400 |
_j |
|
.J ämtlands |
» .............................. |
5,075 |
_ |
2,561 |
92 |
7,636 |
92‘ |
Västerbottens |
» .................. |
400 |
— |
3,013 |
34 |
3,413 |
341 |
Norrbottens |
> .............................. |
33,991 |
87 |
— |
— |
33,991 |
37 |
Summa |
2,428,043 |
82 |
143,730 |
38 |
2,571,774 |
201 |
jordbruksdomäner,
U |
t g i ( |
t |
e r |
Överskott -f- Brist — |
||||||||
Avkort- ningar |
Avlöning åt |
liesekostnader |
Övriga kostnader |
Summa |
||||||||
16,113 |
_ |
6,150 |
60 |
2,143 |
56 |
26,443 |
47 |
50,850 |
63 |
+ |
98,543 |
78 |
32,636 |
14 |
5,424 |
49 |
1.154 |
— |
13,398 |
63 |
52,613 |
2 6 |
+ |
21,353 |
40 |
25,336 |
9 7 |
5,721 |
90 |
2,612 |
51 |
24,648 |
70 |
58,320 |
08 |
+ |
71,365 |
01; |
70,556 |
46 |
7,051 |
65 |
3,203 |
27 |
31,209 |
45 |
112,020 |
8 3 |
+ |
174,480 |
05: |
10,113 |
10 |
6,237 |
73 |
5,973 |
94 |
12,562 |
82 |
34,887 |
59 |
+ |
68,533 |
8 9 i |
14 |
03 |
4,835 |
40 |
1,733 |
35 |
1,670 |
99 |
8,253 |
77 |
+ |
21,623 |
23 |
21,783 |
67 |
5,085 |
40 |
3,835 |
53 |
11.975 |
30 |
42,679 |
9 0 |
+ |
72,293 |
03 |
6,300 |
— |
— |
_ |
— |
879 |
73 |
7,179 |
7 3 |
+ |
1,801 |
2 71 |
|
800 |
— |
— |
— |
233 |
60 |
5,716 |
95 |
6,750 |
55 |
+ |
19,874 |
58! |
58,517 |
5 7 |
6,737 |
59 |
1,711 |
32 |
29,463 |
04 |
96,429 |
52 |
+ |
106,725 |
93| |
70.897 |
84 |
7,051 |
65 |
4,610 |
59 |
36.746 |
9$ |
119.307 |
06 |
+ |
396,497 |
52 |
7,888 |
92 |
2,175 |
90 |
38 |
— |
3.700 |
03 |
13,802 |
85 |
_L |
36,659 |
27! |
24,532 |
2 4 |
5,721 |
90 |
1,965 |
03 |
9,296 |
52 |
41,515 |
69 |
+ |
66,509 |
99 |
21,376 |
96 |
6,716 |
44 |
2,685 |
85 |
12,142 |
21 |
42.921 |
46 |
40,697 |
55 |
|
90,382 |
33 |
7,677 |
60 |
18,199 |
52 |
37,310 |
61 |
153,570 |
06 |
+ |
183,307 |
62'' |
6,174 |
— |
— |
535 |
05 |
1,674 |
94 |
8,383 |
99 |
+ |
23,987 |
04 |
|
12,032 |
55 |
4,841 |
18 |
1,636 |
90 |
18,152 |
4 3 |
36,663 |
06 |
+ |
87,721 |
97 |
5H,54c5 |
29 |
6,013 |
57 |
4,442 |
75 |
49,763 |
07 |
116,862 |
68 |
— |
5,138 |
21 |
— |
— |
— |
— |
246 |
70 |
18,162 |
08 |
18,408 |
7 8 |
+ |
11,820 |
3 21 |
15 |
— |
— |
— |
2,160 |
87 |
3,611 |
7G |
5,787 |
63 |
+ |
466 |
2 6 j |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
400 |
|||
1,300 |
748 |
53 |
1,743 |
72 |
3,792 |
2 5 |
+ |
3,844 |
67 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
+ |
3,413 |
34 |
||
— |
— |
— |
3,703 |
13 |
3,703 |
13 |
+ |
30,288 |
24 |
|||
533,414 |
07 |
87,443 |
_ |
59,870 |
87 |
353,976 |
56 |
1,034,704 |
50 |
+ 1,537,069 |
70] |
..
187 —
Statsverkets inkomster och utgifter.
Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att uppgöra tabell till jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisionsåret samt mellan de i stat uppförda
anslagen och utgifterna å dessa under samma tid, utvisande överskott eller brist, få i sådant avseende avgiva följande på den av riksräkenskapsverket upprättade budgetredovisningen för år 1922 grundade tabell.
T i 1 1 g å n |
g |
A v d r |
a g |
_ |
I riksstaten |
Brister, som ersättas |
av: |
Behållning, som tillförts: |
||||||||||||||||||||
Utestående |
Debiterad |
Summa |
Avkortnin-gar och re-stitutioner |
Utestående |
Summa |
Behållen inkomst |
Utgift s-anslag |
Kassafonden |
Summa |
Utgiftsanslag |
Kassafonden |
Summa |
||||||||||||||||
Statsverkets inkomster: Egentliga statsinkomster |
14,683,161 |
32 |
541,955,558 |
21 |
556,638,719 |
5 3 |
12,441,760 08 |
13,603,011 |
77 |
26,041,771 |
86 |
530,593,947 |
68 |
556,187,505 |
15,295,048 |
>1 |
21,321,117 |
80 |
36,616,166 |
61 |
1,813,554 |
59 |
9,209,054 |
70 |
11,022,609 |
29 |
||
Inkomster av statens pro-duktiva fonder ............ |
* 95,724,023 |
32 |
95,724,023 |
82 |
_ |
_ |
_ |
— |
95,724,023 |
32 |
57,883,100 |
_ |
_ |
_ |
942,084 |
73 |
942,084 |
78 |
114,312 |
85 |
38,668,695 |
20 |
38,783,008 |
05 |
||||
Andel i riksbankens vinst |
3,500,000 |
3,500,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
3,500,000 |
_ |
3,500,000 |
_ |
_ |
|||||||||||||||||
Andel i aktiebolaget vin-och spritcentralens vinst |
10,215,749 |
55 |
10,215,749 |
55 |
10.215,749 |
55 |
10,000,000 |
_ |
215,749 |
5 5 |
215,749 |
55 |
||||||||||||||||
I anspråk tagna kapital-tillgångar .................... |
87,730,740 |
49 |
87,730,740 |
49 |
_ |
_ |
_ |
_ |
87,730,740 |
49 |
87,786,395 |
_ |
_ |
_ |
55,654 |
51 |
55,654 |
51 |
_ |
|||||||||
Lånemedel..................... |
— |
— |
80,633,900 |
— |
80,633,900 |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
80,633,900 |
— |
80,633,900 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
- |
- |
— |
— |
— |
— |
||
Säger för riksstaten |
14,683,161 |
3 2 |
819,759,971 |
5 7 |
834,443,132 |
89 |
12,441,760 |
08 |
13,603,011 |
77 |
26,044,771 |
85 |
808,398,361 |
04 |
795,990,900 |
- |
15,295,048 |
81 |
22,318,857 |
04 |
37,613,905 |
85 |
1,927,807 |
44 |
48,093,499 |
45 |
50,021,366 |
89 |
Tilläggsstaten: Egentliga statsinkomster |
19,071 |
60 |
12,143,456 |
83 |
12,162,528 |
43 |
2,831 |
59 |
101,831 |
52 |
104,663 |
11 |
12,057,865 |
32 |
25,220,500 |
505,509 |
13 |
13,888,755 |
28 |
14,394,261 |
36 |
1,231,629 |
68 |
1,231,629 |
68 |
|||
I anspråk tagna kapital-tillgångar .................. |
97,699,433 |
97,699,433 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
97,699,433 |
_ |
253,699,433 |
_ |
156,000,000 |
_ |
156,000,000 |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
||||||||
Lånemedel..................... |
— |
— |
18,957,530 |
— |
18,957,530 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18,957,530 |
— |
18,957,530 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Säger för tilläggsstaten |
19,071 |
H0 |
128,800,419 |
»3|128,8I9,491 |
43 |
2,831 |
59 |
101,831 |
32 |
104,663m |
128,714.828 32 |
297,877,463 |
— |
156,505,009113 |
13,888,755 |
23 |
170.394,264 |
3 tj |
— |
- |
1,231,029 |
6b |
1,231,629 |
68 |
||||
Summa |
14,702,232 |
92 |
948,560,391 ko! 963,262,624 |
32 |
12,444,5911«7 |
13,704,ö43| 29, 26,149,434''96 |
937,113,189> 3 611,043,868,463 |
— |
171,800,557:94 |
36,30,,612 |
27 |
208,008,170! 21 |
1,927,867 |
44 |
49,325,129 18)51,252,990 |
57 |
Tillgång |
Disposition |
Merutgift, |
Behållning, som tillförts |
|||||||||||||||||||||||
Reservation |
Anvisat |
Inkomster för anslaget |
Summa |
Utgifter för anslaget |
Reservation |
Summa |
Kassafonden |
Huvud- titlarnas allmänna besparings- fonder |
Summa |
|||||||||||||||||
Från andra |
Från inkomst- titlar |
Särskilda uppbörds- medel |
Direkta utgifter |
Till andra |
||||||||||||||||||||||
110,089,972 46 |
663,604,800 132,386,100 |
— |
30,874,900 5,468,000 |
68 |
1,813,554 114,312 |
59 85 |
96,304,456 34,117 |
2 5 64 |
902,687,683 280,471,733 |
98 06 |
667,372,134 114,479,056 |
23 66 |
167,452,580 13,927,508 |
81 29 |
104,861,627 151,950,959 |
09 07 |
939,686,341 280,357,524 |
68 02 |
65,110,743 |
80 |
27,476,368 |
76 < 4 |
635,717 |
3 9 |
28,112,086 114,209 |
15 04 |
252,559,175j03 |
795,990,900 |
- |
36,342,900 |
68 |
1,927,867 |
44 |
96,338,573 |
89 |
1,183,159,417 04 |
78I,m51,19(i|s9 |
181,380,088 |
60 |
256.812.58h |
16 |
1,220,043,865 |
65 |
65,110,743 |
bO |
27,590,577 |
80 |
635,717 |
3 9 28,226,293 |
19 |
|||
1 12,587,730 09 |
228,919.933 68,957,530 |
— |
12,670 |
95 |
— |
— |
36,804,333 5,430 |
LO 70 |
278,324,667 89,893,460 |
14 70 |
244,649,36oIlö |
1 21,308,040 97 |
33,936,101 18,370,936 |
45 70 |
299,893,505 5 7 |
23,744,289 |
62 |
2,175,451 |
79 |
— 2,175,451 |
19 19 |
|||||
33,518,230 0 9 |
297,«77,463 |
- |
12,670 |
951 — |
- |
3ö.809,763 |
SOI 368.2IH,127|B4 |
310,703,89''i| ift |
[ 26.776,040 »71 52,307.035 |
15 |
389,786,966|2 7| 23,744,289 |
6ä| 2,175,451 |
19 |
1 |
— | 2,175,451 |
|||||||||||
286,077,405| 121 1,093,868,363|-| 36,355,571 68| 1,927,867 44 133,148,337)69 1,551,377,544)8» 1,092,555,081 041 208,l56,129|ä7 309,119,621 31 |
1,609,830,831 921 88,855,033 |
4 2)29,766,021 9 91 635,71713 9)30,401,746) 3 8 |
Statsverkets utgifter:
Riksstaten:
Verkliga utgifter...........
Utgifter för kapitalökning
Säger för riksstaten
Tilläggsstaten:
Verkliga utgifter......
Utgifter för kapitalök
Säger för tilläggsstaten
Summa
Beträffande specifikationen av i förestående tabell redovisade inkomster och utgifter hänvisas till förenämnda av riksräkenskapsverket upprättade budgetredovisning.
189 —
Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m.
Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndiglieter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. in.
Kungl. brev I
1911 |
10/u |
1914 |
>3/n |
1915 |
v« |
1915 |
ll/e |
1915 |
18/fi |
1916 |
l0/8 |
1919 |
7< |
1916 |
101, |
1916 |
13/e |
1918 |
2/« |
1917 |
13/u |
1918 |
nls |
1918 |
38/« |
1919 |
“/s |
1918 |
s3/s |
1918 |
7» |
1918 |
U/lO |
1918 |
7u |
1918 |
2»/ii |
1918 |
«/n |
1919 |
12 h |
1919 |
*!* |
1919 |
!7A |
1919 |
*/« |
1919 |
51/s |
1919 |
17/ll |
11 |
t |
bet. |
a |
i t |
||
före år 1922 |
under år 19221 |
Totalkostnad |
||||
A) Kommittéer och utredningar |
*) |
i |
||||
; genom sakkunniga, vilkas uppdrag |
J |
1 |
||||
avslutats eller förklarats vilande. |
||||||
Justitiedepartementet |
||||||
Sakkunniga för revision av flottningslagstift- |
||||||
ningen ............................................ |
186,470 |
0 5 |
— |
— |
136,470 |
05 |
Kommittén för de kyrkliga konsistoriernas |
||||||
omorganisation ................................... |
134,732 |
54 |
— |
— |
134,732 |
54 |
Sakkunniga rörande ny vattenrättslagstiftning |
67,315 |
68 |
— |
— |
67,315 |
63 |
Strafflagstiftningssakkunniga ..................... |
3,146 |
74 |
— |
— |
3,146 |
74 |
Vattenrättslagstiftningssakkunniga ........... |
2,065 |
— |
— |
— |
2,065 |
— |
Strafflagskommissionen.............................. |
138,363 |
75 |
38,713 |
55 |
177,077 |
30 |
Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan |
||||||
om särskild instansordning för mål ang. |
||||||
avlöningsförmåner och pensioner m. m.... |
55,990 |
97 |
5,784 |
6 5 |
61,775 |
62 |
Rättshjälpssakkunniga .............................. |
15,772 |
41 |
— |
— |
15,772 |
41 |
Sakkunniga för revision av fattigvårds- och |
||||||
utskyldsstrecken.................................... |
8,779 |
27 |
— |
— |
8,779 |
27 |
Religionsfrihet,ssakkunniga ........................ |
38,055 |
52 |
22,668 |
62 |
60,724 |
14 |
Utredning rörande förflyttning av Venngams |
||||||
alkoholistanstalt.................................... |
3,805 |
10 |
— |
— |
3,805 |
10 |
Sakkunniga vid fortsatt behandling av frågan |
||||||
om ny giftermålsbalk ........................... |
10,515 |
81 |
— |
— |
10,515 |
81 |
Dito för omarbetning av lagförslag rörande |
||||||
rätt till elektrisk kraft........................... |
5.967 |
74 |
— |
— |
5,967 |
74 |
Sakkunnig för utredning om införande av en |
||||||
jordvärde- eller jordräntestegringsskate ... |
749 |
60 |
1 _ |
— |
749 |
60 |
Ersättning för biträde vid behandling av |
||||||
frågor rörande vattendomstolame m. m____ |
12.767 |
34 |
— |
— |
12,767 |
84 |
Sakkunniga för utarbetande av förslag till |
||||||
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrotts- |
||||||
ligheten ............................................. |
74,040 |
35 |
13,461 |
18 |
87,501 |
58 |
Jordkommissionen.................................... |
403,684 |
81 |
95,913 |
66 |
499.598 |
47 |
Biträde vid behandling av frågor rörande |
||||||
jordregister och fastighetsregister för stad |
5,800 |
— |
3,500 |
— |
9,300 |
— |
Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan |
||||||
om ny jordabalk m. m......................... |
73,573 |
24 |
15,108 |
69 |
88,681 |
93 |
Dito rörande kvinnors statsanställning ...... |
38,956 |
93 |
2,789 |
— |
41,745 |
93 |
Dito rörande anstaltsvård åt minderåriga för- |
||||||
brytare ................................................ |
3,333 |
58 |
— |
— |
3,333 |
58 |
Dito för utredning av vissa frågor på straff- |
||||||
lagstiftningens område (utredning rörande |
||||||
dödsstraffets avskaffande) .................... |
58,759 |
65 |
13,378 |
43 |
72.138 |
08 |
Registratom H. Salomon för företagande i |
||||||
Amerikas Förenta stater av en studieresa |
3,000 |
— |
— |
— |
3,000 |
— |
— 190 —
l |
2 |
3 |
|||||
1919 si/i2 |
. Sakkunniga för upprättande av förslag till |
1 |
|||||
1920 29/io |
lag om rätt till släktnamn m. m............ |
— |
— |
2.623 |
10 |
2,623 |
io |
1919 21/n |
1919 års proportionsvalsakkunniga ............ |
122,812 |
13 |
683 |
35 |
123,495 |
48 |
1920e/2,2B/ii |
Gruvlagstiftningssakkunniga .................... |
21,705 |
11 |
21,897 |
23 |
43,602 |
3 4 |
1920 6/s |
Biträde vid behandling av fråga om rättslig |
||||||
reglering av byggnadsborgenäremas ställ-ning ................................................... |
7,210 |
''53 |
2,666 |
55 |
9,877 |
os |
|
1920 T/s |
Sakkunnig för ny medborgarrättslagstiftning |
11,827 |
11,249 |
30 |
23,076 |
30 |
|
väsendets ordnande .............................. |
14,824 |
13 |
1,069 |
99 |
15,894 |
13 |
|
1920 m/b |
Folkomröstningskommittén........................ |
47,419 |
99 |
18,470 |
c 3 |
65,890 |
0 2; |
1920 22/« |
Trustlagstiftningskommittén ..................... Biträden vid handläggning av ärenden rö- |
23,640 |
29 |
12,252 |
« |
55,893 |
|
rande passförordningen ........................ |
5,250 |
5,250 |
|||||
1920 31/s |
Kommittén för utredning rörande krigsdom- |
||||||
stolarnas avskaffande i fredstid............... |
21,802 |
23 |
14,879 |
90 |
(M X CO CO |
13 |
|
1920 7» |
Biträde vid behandling av frågan rörande ny |
1 |
|||||
patent- och mönsterlagstiftning............... |
11,587 |
78 |
14,314 |
39 |
25,902 |
17 |
|
1920 ''7io 1920 1!,/io |
Dito vid fortsatt behandling av frågan om |
6,827 |
09 |
5,691 |
61 |
12,519 |
so. |
såsom avlöningsform för domare ............ |
5,511 |
73 |
4,268 |
79 |
9,780 |
52 |
|
1920 2S/n |
Sakkunniga för utredning ang. sjunkvirkets |
||||||
tillvaratagande .................................... |
591 |
09 |
556 |
21 |
1,147 |
3 0 |
|
192 1 25/i |
Professor O. Sillén för granskning av utkast |
||||||
till lag om handelsböcker och handelsräk-ningar ............................................... |
200 |
200 |
|||||
1921 4/. |
Biträde inom statistiska centralbyrån vid ut- |
||||||
arbetandet av rättsstatistiska berättelser... |
600 |
— |
— |
600 |
_ | |
||
1921 37* |
Prisockersakkunniga................................. |
9,006 |
0 5 |
2,720 |
6 5 |
11,726 |
70 |
1921 16/« |
Tryckning m. m. av betänkande i fråga om |
||||||
beredande åt den rättssökande allmänheten |
|||||||
av lättnader beträffande handlingars ingi-vande till offentlig myndighet ............... |
1,680 |
- |
_ |
1,680 |
|||
1921 "‘in |
Utredning av vissa kyrkomötet rörande frågor |
5,259 |
15 |
19,473 |
15 |
24,732 |
30 |
1921 3/i2 |
Biträde med upprättande av förslag till för- |
||||||
ordning om vattenbokens inrättande och |
800 |
800 |
|||||
1922 3/o |
Utarbetande av en redogörelse rörande till- |
||||||
lämpningen av den nya röstsammanräk-ningsmetoden ....................................... |
_ |
__ |
2,418 |
25 |
2,418 |
2 5 |
|
1922 s/2 |
Biträde inom justitiedepartementet med vissa |
||||||
av trustlagstiftningskommitténs arbete för-anledda göromål............... ............... |
639 |
639 |
|||||
1922 ”/2 |
Bearbetande av förslag till sjömanslag m. m. |
— |
— |
141 |
30 |
141 |
3 0 |
1922 |
Biträde vid fortsatt behandling av frågan om |
||||||
revision av gällande bestämmelser om stads-plan och tomtindelning ....................... |
6,031 |
55 |
6,031 |
5 5 |
|||
1921 7u |
Utredning ang. lagstiftningsåtgärder, föran- |
||||||
1922 274 |
ledda av akten om nationernas förbund |
— |
— |
1,000 |
— |
1.000 |
--: |
de ändringar i gällande instruktioner för |
4,028 |
4,028 |
|||||
1922 28/i |
Dito vid verkställande av utredning ang. lag- |
||||||
stiftning om deposition såsom frigörelse |
1,500 |
1,500 |
|||||
1922 2/b |
Delegerade för överläggning ang. inledande |
||||||
av ett skandinaviskt samarbete för åväga-bringande av gemensamma lagbestämmelser |
3,241 |
3 0 |
3,241 |
36 |
|||
1922 2/« |
Biträde vid fortsatt behandling av jordkom- |
191
1 |
s |
3 |
|||||
missionens förslag till lag med bestäm-melser ang, rätt att förvärva och besitta |
— 1 |
8,725 |
80 |
8,725 |
86 |
||
1922 27u |
1922 års sportelsakkunniga........................ |
— |
— |
1,984 |
90 |
1,984 |
90 |
1922 ;/j |
Ersättning till borgmästaren i Lund J\ Gams- |
||||||
torp för överläggning ang. visst lagstift- |
133 |
133 |
|||||
1922 16/„ |
Sakkunniga för omarbetning av strafflagen |
||||||
för krigsmakten ................................. |
— |
— |
9,041 |
4 4 |
9,041 |
44 |
|
1922 -’7» |
Biträden för avgivande av utlåtande över viss |
||||||
riksdagens justitieombudsmans skrivelse den |
5,250 |
_ |
5,250 |
J |
|||
1922 20/,o |
Tryckning av en av de sakkunniga för revi- |
||||||
sion av gällande resereglemente utarbetad |
1,505 |
1,505 |
_! |
||||
19226/5,12/5i |
Biträden vid utarbetande av propositioner... |
— |
— |
1,550 |
- |
1,550 |
— |
1922 14/„ |
Sveriges deltagande i internationella sjörätts- |
||||||
konferenser i Bryssel och London ...... |
— |
— |
4,046 |
40 |
4,046 |
40 |
|
1922 ,5/i2 |
Kostnader i anledning av konferens i Kris- |
||||||
tiania.................................................. |
— |
— |
1,384 |
40 |
1,384 |
40! |
|
Säger för justitiedepartementet |
1,613,400 |
93 |
397,555|86 |
2,010,956! 79 |
|||
Utrikesdepartementet. |
|||||||
1917 28/» |
Utredning rörande utsträckningen av svenskt |
||||||
1922 7/4 |
27,635 |
70 |
1,920 |
10 |
29,555 |
80] |
|
1919 ls/8 |
Kostnader för utredning av svenska tillgodo- |
||||||
1922 10/8 |
havanden och fordringar i Ryssland ...... |
— |
— |
70,850 |
90 |
70,850 |
90 |
1920 le/8 |
Förvaltningskostnader för International Com- |
||||||
1920 10/8 |
mittee for Relief Credits....................... |
10,000 |
— |
— |
— |
10,000 |
— |
Sakkunnig för utredning rörande förhållan-dena i Ryssland.................................... |
13,367 |
74 |
6,000 |
— |
19,367 |
74 |
|
1920 2/io, |
|||||||
'' |
|||||||
Utredningar och undersökningar m. m. i |
|||||||
Ålandsfrågan ...................................... |
49,714 |
50 |
1,200 |
— |
50,914 |
50 |
|
7l2, S1/l2 1922 19/ö |
Utredning rörande Råds-Ryssland ............. |
2,000 |
2,000 |
||||
1 1922 18/s |
Kostnaderna för svenska delegationen vid |
||||||
1922 ,s/8 |
den internationella ekonomiska och finan-siella konferensen i Genua..................... |
54,077 |
19 |
54,077 |
19 |
||
Ersättning till Sveriges ombud vid förhand- |
|||||||
lingarna i Haag rörande uppgörelse med |
3,755 |
18 |
3,755 |
18 |
|||
1922 22/» |
Ersättning till ledamoten av de blandade |
||||||
domstolarna i Egypten E. Sandström för |
_• |
_ |
510 |
_ |
510 |
||
Säger för utrikesdepartementet |
100,717 |
94 |
140,313 |
37 |
241,031 |
81 |
|
Försvarsdepartementet. |
|||||||
Lantförsvaret. |
|||||||
! 1915 20/t |
Kommissionen för organiserandet av samar- |
||||||
betet mellan militära förvaltningsmyndig-heter och industrien............................. |
246,321 |
80 |
16,406 |
__ |
262,727 |
80 |
|
1916 12/6 |
Sakkunniga för granskning av förslag till |
||||||
förändrad teknik vid arbetet inom rull-föringsexpeditionerna m. m................... |
44,385 |
73 |
3,240 |
71 |
47,626 |
44 |
— 192 —
1 |
2 |
8 |
|||||
1917 28/« |
Utarbetande av förslag till ändring beträf- |
||||||
fande bokförings- och redovisningsväsendet |
|||||||
inom arméförvaltningen ........................ |
236 |
— |
500 |
— |
736 |
— |
|
1917 !7« |
Sakkunniga för utredning angående åtgärder |
||||||
mot den försvarsfientliga propagandan ... |
1 48,840 |
ID |
4,929 |
— |
53,769 |
19 |
|
1917 m/a |
Dito för utredning rörande organisation av |
||||||
arméns och marinens flygvapen............... |
138,263 |
63 |
3,586 |
14 |
141.849 |
77 |
|
1918 «/i |
Dito för utredning i fråga om värnpliktiga |
||||||
tillkommande penningbidrag och penning- |
|||||||
tillskott vid tjänstgöring såsom under- |
|||||||
befäl .............................................. |
120 |
— |
— |
120 |
— |
||
1918 1!''/, |
Dito för omarbetning av förordningen den |
||||||
18 juni 1909 om ersättning i anledning av |
|||||||
kroppsskada, ådragen under militärtjänst- |
|||||||
gönng ................................................ |
5 12,902 |
33 |
9 |
— |
12,911 |
331 |
|
1918 “/« |
Dito för utredning rörande definitiv löne- |
||||||
reglering för arméns och marinens perso- |
|||||||
nal...................................................... |
170,495 |
38 |
3,222 |
58 |
173,717 |
961 |
|
1919 ;/3 |
Dito att biträda med utredning och uppgö- |
||||||
rande av förslag rörande biblioteksverk- |
|||||||
samheten inom armén ......................... |
— |
— |
2,930 |
— |
2,930 |
— 1 |
|
1919 1G/S |
Militärapotekssakkunniga........................... |
13,695 |
— |
19,591 |
77 |
33,286 |
7 7 j |
1919 23/5 |
Flygkommissionen (se jämväl sjöförsvaret |
||||||
samt social- och kommunikationsdeparte- |
|||||||
menten)............................................... |
19,071 |
45 |
15,000 |
— |
34,071 |
45 |
|
1919 10/i2 |
Sakkunniga för planläggande och ledande av |
||||||
försök med vissa beklädnadspersedlar för |
|||||||
armén m. m....................................... |
34,555 |
59 |
9,826 |
60 |
44,382 |
19 |
|
192(1 G/2 |
Utredning i fråga om ordnandet av den |
||||||
centrala förvaltningen under försvarsde- |
1 |
||||||
partementet och därmed sammanhängande |
l |
||||||
frågor.................................................. |
60,002 |
24 |
23,891 |
32 |
83,893 |
56 |
|
1920 1g/4 |
Sakkunniga för uppgörande av förslag till |
||||||
svenska infanteriets beväpning ............... |
24,252 |
14 |
7,717 |
10 |
31.969 |
24 |
|
1920 14/s |
Omarbetning av signalinstruktionen för armén |
||||||
m. m................................................... |
— |
— |
1,600 |
— |
1,600 |
— |
|
1920 6/n |
Upprättande av förslag till föreskrifter för |
||||||
bilkolonners uppträdande ..................... |
— |
— |
1,048 |
50 |
1,048 |
5 0 |
|
1920 !G/u |
Sakkunniga för verkställande av utredning |
||||||
m. m. beträffande förvaltnings- och hand- |
|||||||
räekningsgöromål vid armén och marinen |
4,010 |
70 |
528 |
36 |
4,539 |
00 |
|
1921 7/i |
Arméns förplägnadssakkunniga .................. |
8,700 |
60 |
2,072 |
70 |
10,773 |
30 |
1921 18/2 |
Kostnader i anledning av gjord framställning |
||||||
i fråga om det avskedade indelta manskapets |
|||||||
underhåll m. m..................................... |
4,115 |
94 |
775 |
50 |
4,891 |
44 |
|
1922 5/6 |
Ersättning till översten C. G. W. Gartz för |
||||||
visst uppdrag....................................... |
— |
— |
400 |
— |
400 |
_ |
|
1922 19/5 |
Dito åt kaptenen vid generalstaben F. Hög- |
||||||
berg för visst uppdrag........................... |
— |
— |
800 |
— |
800 |
— |
|
1922 5/e |
Dito till kaptenen E. G. Schenström för visst |
||||||
uppdrag ............................................. |
— |
500 |
— |
500 |
— |
||
1922 u/8 |
Sakkunniga för utredning rörande arméför- |
||||||
valtningens civila departements blankett- |
|||||||
tryck................................................... |
— |
— |
550 |
— |
550 |
— |
|
1922 ,s/io |
Dito rörande uppskov för värnpliktiga med |
! |
|||||
inställelse till tjänstgöring vid mobilise- |
|||||||
rmg ................................................. |
— |
2,460 |
— |
2,460 |
— |
||
Säger för lantförsvaret |
829,968i7 2 |
121,585 |
28 |
951,554 |
-| |
1 Ilärav 177 kronor 22 öre återlevererade år 1922.
2 » 60 » » » »
193 -
Sjöförsvaret. |
1 |
8 |
|||||
1918 "/t |
Sakkunniga för verkställande av omarbetning |
||||||
av förordn. 18/« 1909 om ersättning i anled- |
|||||||
ning av kroppsskada, ådragen under mili- |
|||||||
tärtjänstgöring....................................... |
— |
— |
1 60 |
— |
60 |
— |
|
1919 ''"/s |
Dito för utredning ang. undervisning i korprals- |
||||||
och underoffieersskolor ........................ |
81,072 |
20,366 |
8 2 |
102,038 |
82 |
||
1919 -’s/6 |
Flygkommissionen (se jämväl lantförsvaret |
||||||
samt social- och kommunikationsdeparte- |
|||||||
menten)............................................... |
45,936 |
61 |
1,154 |
82 |
2 47,091 |
48 |
|
1919 :,1/v |
Kommissionen för standardisering av viss |
||||||
materiel.............................................. |
22,540 |
82 |
4,488 |
40 |
27,029 |
22 |
|
1919 |
Marinens förrådsakkunniga....................... |
44,002 |
— |
11,042 |
6 7 |
55,044 |
67 |
1919 |
Sakkunniga för utredning av vissa frågor an- |
||||||
1922 !5/» |
gående marinen.................................... |
47,275 |
22 |
16,303 |
60 |
63,578 |
7 2 |
1920 le/4 |
Dito för utredning beträffande ordnandet av |
||||||
den centrala förvaltningen under försvars- |
|||||||
departementet...................................... |
1.080 |
91 |
— |
— |
1,080 |
91 |
|
1920 3/u |
Ersättning åt biträdande sekreteraren i krigs- |
||||||
materielkommissionen ........................... |
— |
— |
1,650 |
— |
1,650 |
— |
|
1921 20/„ |
Sakkunniga rörande minskning av artilleri- |
||||||
personalen vid flottans varv .................. |
1,218 |
90 |
3,088 |
58 |
4,307 |
48 |
|
1921 * */io |
Utredning angående marinläkares anställning |
||||||
såsom underläkare vid civila sjukvårds- |
|||||||
anstalter ............................................. |
500 |
480 |
- |
980 |
— |
||
Säger för sjöförsvaret |
244,226 |
46 |
58,634 |
79 |
302,861 |
25 |
|
Säger för försvarsdepartementet |
1,074,195 is |
180,220 |
07 |
1,254,415 |
25 |
||
Socialdepartementet. |
|||||||
1907 «/« |
Fattigvårdslagstiftningskommittén ............. |
352,084 |
60 |
29,640 |
18 |
381,724 |
78 |
1913 12/» |
Sakkunniga för revision av stadgan angående |
||||||
sinnessjuka m. m................................. |
76,814 |
29 |
17,344 |
70 |
94,158 |
99 |
|
1914 10/8 |
Statens arbetslöshetskommission ............... |
104,007 |
87 |
23,708 |
60 |
127,716 |
4 7 |
1915 3l/i» |
Socialförsäkringskommittén........................ |
535,662 |
62 |
16,329 |
50 |
551,992 |
12 |
1910 5/s |
Kommittén i fråga om enhetlig, utvidgad livs- |
||||||
medelslagstiftning ................................. |
163,394 |
19 |
37,368 |
37 |
200,762 |
56 |
|
1916 30/« |
Kommittén i fråga om reglering av avlönings- |
||||||
förhållandena för förste provinsialläkare |
|||||||
och provinsialläkare .............................. |
85,934 |
18 |
3,356 |
57 |
89,290 |
75 |
|
1918 ,5/io |
Sakkunniga för viss utredning rörande köns- |
||||||
sjukdomarna.......................................... |
38,314 |
56 |
6,534 |
30 |
44,848 |
86 |
|
1918 15/n |
Granskning och komplettering av gällande |
||||||
föreskrifter beträffande akuta, smittosamma |
, |
||||||
sjukdomar............................................ |
11,229 |
17 |
240 |
— |
11,469 |
17 |
|
1919 ’/> |
Sakkunniga vid vissa utredningar rörande |
||||||
alkoholistvården................................... |
33,849 |
29 |
— |
— |
33,849 |
29 |
|
1919 3°/6 |
Kommunalförfattningssakkunniga ............... |
81,124 |
88 |
31,434 |
— |
112,558 |
88 |
1919 13/« |
1919 års lappkommitté.............................. |
194,405 |
70 |
26,559 |
44 |
220,965 |
14 |
1919 17/io |
Gruvarbetstidssakkunniga ........................ |
37,711 |
99 |
6,774 |
12 |
44,486 |
11 |
1919 l,/xo |
Biträde med beredning av ärenden på bostads- |
||||||
frågans område .................................... |
11,618 |
55 |
— |
— |
11,618 |
55 |
|
1919 8l/ia |
Utredning av fråga om användande av vissa |
||||||
militära övningsplatser till asyler för kro- |
|||||||
niskt sinnessjuka ................................. |
2,478 |
25 |
— |
— |
2,478 |
25 |
|
1919 sl/i-2 |
Sakkunniga inom socialstyrelsen för utredning |
||||||
i fråga om affärsanställdas arbetsvillkor m. m. |
1,139180 |
— |
— |
1,139-80 |
1 Utbetalning av till marinförvaltningen felaktigt levererat belopp.
* Härav äro 15,000 kronor ersatta av lantförsvaret och 1,000 kronor av kommunikationsdepartementet.
194 —
1 |
2 |
O |
|||||
1920 ”/, |
Sakkunniga för viss utredning rörande små- |
||||||
lägenhetsproduktionen m. m.................. |
37,834 |
91 |
1,709 |
20 |
39,544 |
11 |
|
1920 9/7 |
Utredning i indelningsärenden m. m.......... |
3,623 |
22 |
6,229 |
8 4 |
9,853 |
06 |
1920 15/io |
Farmakopékommittén .............................. |
4,975 |
— |
3,775 |
— |
8,750 |
_ |
1920 sl/xo, 30/7 |
1920 års lasarettsstadgekommitté ............... |
28,890 |
11 |
22,011 |
30 |
50,901 |
4 1 |
1920 30/l |
Flygkommissionen (se jämväl försvars- och |
||||||
kommunikationsdepartementen)............... |
3,531 |
11 |
— |
— |
3,531 |
il |
|
1920 30/4 |
Byggnadsarbetarsakkunniga........................ |
64,907 |
30 |
8,740 |
2 5 |
73,647 |
55 i |
1920 ''/« |
Statens kommitté för understöd åt rysslands- |
||||||
svenskar ....................................... |
— |
— |
5,863 |
31 |
5,863 |
311 |
|
1920 28/6 |
Sinnesslövårdssakkunniga ...................... |
41,821 |
78 |
15,083 |
95 |
56,905 |
73 |
1920 3/e |
Kommittén för utredning angående den in- |
||||||
dustriella demokratiens problem ............ |
55,273 |
20 |
35,171 |
40 |
90,444 |
6 0 |
|
1920 “/w |
Dito för utredning rörande organisation av |
||||||
socialförsäkringen ................................. |
42,448 |
85 |
34,011 |
13 |
76,459 |
98 |
|
1920 19/n |
Sveriges socialpolitiska delegation ............ |
22,554 |
05 |
4,306 |
51 |
26,860 |
56 |
1921 28/i |
Socialdepartementets polisutredning............ |
12,257 |
95 |
17,230 |
79 |
29,488 |
74 |
1921 17/g |
Ombud för Sverige vid internationella kon- |
||||||
ferenser i Geneve år 1921 rörande vita slav- |
|||||||
handeln m. m..................................... |
23,034 |
88 |
12,473 |
86 |
35,508 |
74 |
|
1921 ,6/7 |
1920 års torpsakkunniga ........................... |
1,500 |
— |
581 |
25 |
2,081 |
25 |
1921 29/7 |
Sakkunnig för utredning angående frågan om |
||||||
åtgärder för arbetsfredens bevarande m. m. |
2,000 |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
_j |
|
1921 29/7 |
Utredning rörande förhållandena inom de |
||||||
brandskadade områdena i Loshults och |
|||||||
Glimåkra socknar ................................. |
271 |
25 |
1,857 |
04 |
2,128 |
29: |
|
1921 4/m |
Sakkunniga för utredning rörande vissa medi- |
1 |
|||||
cinalärendens behandling....................... |
2,000 |
_ |
_ |
_ |
2,000 |
||
1922 1012 |
Dito för utarbetande av vissa promemorior |
||||||
och kungörelser rörande kommunala val... |
_ |
— |
8,500 |
— |
8,500 |
| |
|
1922 5/8 |
Dito för avgivande av förslag till vissa ad- |
||||||
ministrativa föreskrifter i anslutning till |
| |
||||||
renbeteskonventionen m. m................ |
_ |
_ |
1,637 |
04 |
1.637104 |
||
1922 10/3 |
Biträde för behandling av frågan om rätts- |
||||||
medicinalväsendets ordnande .................. |
_ |
_ |
145 |
145 |
_ |
||
1922 10/a |
Ersättningar för avgivande av yttranden över |
||||||
förslag till bestämmelser rörande Södra |
|||||||
Sveriges och Norrlands statsarbetens räken- |
|||||||
skaper m. m........................................ |
— |
— |
889 |
80 |
889 |
so! |
|
1922 14/t |
Ersättning till ombud vid en konferens i |
||||||
Hälsingfors för dryftande av vissa spörs- |
|||||||
mål, berörande det internationella social- |
|||||||
politiska samarbetet .......................... |
— |
— |
1,492 |
73 |
1,492 |
73 |
|
1922 28/4, |
Sakkunniga för verkställande av viss utred- |
||||||
uh |
ning beträffande hyresstegringslagens av- |
||||||
veckling m. m..................................... |
— |
— |
2,107 |
50 |
2,107 |
501 |
|
1922 29/9 |
Sakkunnig för biträde vid utarbetande av |
||||||
bestämmelser i anledning av hospitalsperso- |
|||||||
nålens överförande på ny stat m. m....... |
— |
_ |
568 |
5S |
568 |
58 |
|
1922 SI/i2 |
Dito för överarbetning av apotekskommitténs |
||||||
betänkande ......................................... |
— |
— |
4.469 |
53 |
4,469 |
53 |
|
1922 28,4 0. |
Biträden vid utarbetande av propositioner |
||||||
7« |
m. m.................................................... |
— |
— |
1,700 |
— |
1,700 |
- |
Biträde åt Kungl. Maj:ts befallningshavande |
| |
||||||
i Södermanlands län, jämlikt 25 § i lagen |
|||||||
den 13 juni 1919 om ordning och villkor |
|||||||
för ändring i kommunal- och ecklesiastik |
|||||||
indelning ............................................. |
— |
— |
32 |
50 |
32 |
50 |
|
Säger för socialdepartementet |
2,076,693 |
55 |
389,877 |
29 |
2,466,570184 |
1911
1915
1918
1919
1919
1919
1919
1919
1920
1920
1920
1920
1920
1921
1921
1921
1921
1921
1922
1922
1922
1922
1922
1922
1922
1922
! O.
1922
1922
1922
Kommunikationsdepartementet. |
133,963 |
ib |
1 20,857 |
53 |
|
•''/» |
Brandskyddskommissionen ........................ |
119,016 |
7 2 |
5,008 |
2 1 |
**/n |
Nordiska lufttrafikkommittén ..................... |
1 43,780 |
45 |
575 |
_ |
7s |
Lufttrafikkommittén ................................. |
69,295 |
28 |
12,685 |
28 |
"A. |
Byggnadssakkmmiga .. .............................. |
17,755 |
5 4 |
31,347 |
28 |
2s/c |
Flygkommissionen (se jämväl försvars- och |
20,166 |
0 7 |
1,000 |
|
‘7« |
Kommissionen för utredning ang. ordnandet |
80,879 |
8 7 |
39,024 |
- |
■"■In |
Sakkunniga för maskinell vägtrafik............ |
23,563 |
80 |
30,438 |
9 2 |
21/c |
Kommissionen för utredning rörande bok-föringen vid de enskilda järnvägarna ...... |
13,957 |
so |
3,657 |
06 |
3% |
Ostkustbanekommittén .............................. |
61,493 |
8 3 |
26,099 |
55 |
24/s |
1920 ärs postkommitté.............................. |
55,423 |
25,898 |
53 |
|
20/s |
1920 års vägsakkunniga .......................... |
24,608 |
75 |
390 |
— |
31/lS |
1920 års automobilsakkunniga .................. |
18,526 |
43 |
28,664 |
21 |
7« |
Delegation för Sverige i fråga om framdra-gande av en skandinavisk elektrisk kraft-ledning ............................................... |
1,504 |
70 |
970 |
2 6 |
*/« |
Sakkunnig att biträda vid upprättande av för-slag till förteckning över byggnadsminnes-märken m. m..................................... |
2,346 |
6,121 |
20 |
|
ö/« |
Dito att biträda med verkställande av utred-ning rörande klimatisk inverkan å bygg-nader m. m........................................... |
3,500 |
1,500 |
||
s7„ |
Undersökningar av vissa vattendrag i Vilhel-mina socken ..................................... |
7,000 |
_ |
- |
|
10/« |
Beredning av förslag till stadga ang. offent-liga samlingslokaler m. m...................... |
7,398 |
5,671 |
_ |
|
13/i |
J ärnvägstaxekommi ttén.............................. |
_ |
_ |
3,301 |
90 |
23/i |
Biträde vid beredning m. m. av förslag till |
9,485 |
94 |
||
12/- /s |
Ersättning för bevakning av ett förolyckat |
117 |
60 |
||
l7c |
Sakkunniga för utredning ang. åstadkommande |
_ |
411 |
70 |
|
“/c |
Dito för utarbetande av förslag till beteck-ningar och definitioner m. m. inom det |
3,000 |
|||
21/„ |
Delegationen för förberedande av Sveriges |
300 430 |
|||
s0/e |
Delegerade vid förhandlingar ang. överens-kommelse rörande luftfart mellan Sverige |
2 0 |
|||
37« i |
.Biträden vid utarbetande av propositioner... |
— |
— |
2,414 |
— |
Sakkunniga för överläggning i frågor rörande |
1,135 |
||||
25/i i |
Utredning av frågan om statens utlåning för |
252 |
|||
16/>2 |
Sakkunniga för utredningar beträffande lands-hövdingeresidenset i Härnösand, landsarkiv |
- ! |
-1 |
7,324 |
061 |
^ I _ 1 1__" I 1
Säger för kommunikationsdepartementet! 704,180! 24 268,076|02|
154,820! 71;
124,019 93
44,355 4 s I
81,980 5i|
49,102 82
21,lti6i«7|
119,903 87i
54,002 7 2
17,615 4(i
87,593 ss
81,321 so
24,998 75
47,190 iuj
2,474 9 0
8,467 2o|
5.000 —
7.000 —
13,069 —
3,301 99
9,485 94
117 50
411 70
3,000
300 —
430 20
2,414 —
1,135 —
252-
7,324 06
972,256 2ti
1 It^rav 639 kronor 85 öre återlevererade år 1922.
13 — Bev.- berättelse antj. statsverket för år 1922. II.
Finansdepartementet.
1902 3/>o |
1902 års lönereglerings kommitté ............... |
617,595 |
05 |
41,529 |
3 5 |
1911 ni''s |
Mjöltypskommissionen.............................. |
4,606 |
11 |
747 |
08 |
1911 Vn |
Nykterhetskommittén ........................... |
297,878 |
55 |
— |
— |
1912 ,4/6 |
Utredning rörande den s. k. regalrätten till |
||||
inom riket förekommande vattendrag ...... |
67,514 |
87 |
.- |
— |
|
1914 «/7 |
1914 års tullkommission (komm. upphört 1920) |
142,971 |
''59 |
283 |
76 |
1916 31/i« |
Strömfallsutredningar ............................. |
31,289 |
27 |
— |
— |
1918 ,9/2 |
Sakkunniga för utredning rörande ideella för- |
||||
eningars skattskyldighet ........................ |
11,282 |
82 |
2,174 |
55 |
|
1918 l6/8 |
Statistisk utredning rörande den direkta be- |
||||
skattningen till staten ........................... |
153,456 |
59 |
— |
— |
|
1918 30/s |
Inkomstskattesakkunniga.......................... |
136,394 |
05 |
49,129 |
31 |
1918 16/u |
Fil. dr. P. E, Fagerholm för viss utredning |
||||
rörande civila pensionsfonden ............... |
9.000 |
— |
— |
— |
|
1918 al/i7 |
Sakkunnig för utredning rörande alkoholmiss- |
||||
brukets motarbetande ........................... |
5,195 |
63 |
15,966 |
17 |
|
1918 3I/t? |
Arvoden till extra tjänstemän i kammar- |
||||
kollegium.......................................... |
9,504 |
46 |
— |
— |
|
1919 »l/i,»/s |
1919 års tull- och traktatkommitté (se jämväl |
||||
handelsdepartementet) ............. ............ |
1,210,472 84 |
450,677 |
53 |
||
1919 '' |
Utarbetande av »Svenska statsmakterna och |
||||
kristidens folkhushållning»..................... |
114,369 |
90 |
3,795 |
— |
|
1919 19/e |
Vissa finansstatistiska undersökningar......... |
66,636 |
43 |
23,923 |
42 |
1919 15/s |
Statistisk utredning rörande den kommunala |
||||
beskattningen....................................... |
11,651163 |
— |
—! |
||
1919 17/io |
Sakkunnig för undersökning rörande statens |
||||
pappersförbrukning .............................. |
I7,688j2 0 |
8,478 |
4 5 |
||
1919 31/j» |
Statistiksakkunniga ................................. |
35,981199 |
17,629 |
15 |
|
1920 ”/i |
Sakkunniga för revision av sparbankslagstift- |
||||
ningen ................................................ |
22,774 |
o 5 |
4,698 |
86 |
|
1920 13/-i |
Sakkunnig för skatteköp........................... |
6.000 |
— |
10,000 |
— |
1920 30/. |
1920 års finanssakkunniga ........................ |
1 14,105 |
89 |
900 |
— |
1920 58/ö |
Utredning i fråga om fiskerättsförhållandena |
||||
vid rikets kuster m. m......................... |
9,369 |
46 |
— |
— 1 |
|
1920 ,6,7 |
Sakkunniga för utredning ang. omorganisation |
||||
av postsparbanken................................. |
19,461 |
90 |
4,093 |
9 01 |
|
1920 -% |
Sveriges representerande vid en internationell |
||||
kommission i Paris .............................. |
1.205 |
52 |
—! |
||
1920 25/„ |
Kommittén för utredning rörande den kom- |
||||
munala beskattningen av skog m. m....... |
16,503 |
30 |
350 |
||
1920 “/» |
Sakkunniga för fastighetstaxeringsväsendets |
||||
omorganisation m. m............................ |
22,115 |
03 |
— |
—i |
|
1920 is/ln |
Dito för utredning rörande revision av bränn- |
||||
vinstillverkningsförordningen.................. |
217 |
50 |
260 |
7 0| |
|
1920 15/io |
Maltdryckssakkunniga .............................. |
6,235 |
84 |
3,718 |
8 71 |
1920 »/.o |
Utredning av frågan om tillvaratagande av |
||||
statens inlösningsrätt till norrländska malm- |
|||||
fyndighetema m. m............................... |
615 |
55 |
100 |
— j |
|
1920 «/i« |
Sakkunnig för utredning i fråga om städernas |
||||
uppbördsväsende.................................... |
11,699 |
65 |
4,946 |
88 |
|
1921 »/« |
1921 års pensionskommitté........................ |
12,969 |
78 |
51,939 |
76 |
1921 -n/.; |
1921 års lönekommitté.............................. |
1,062 |
60 |
20,440 |
2 9 |
1921 *7» |
Sakkunniga för utredning rörande kontrollen |
||||
över soekertillverkningen........................ |
2,426 |
2 9 |
2,255 |
55 |
|
1921 l2/» |
Dito rörande vissa åtgärder med avseende på |
||||
statens budgetredovisning ..................... |
72 |
— |
925 |
— |
|
1921 «/« |
Dito för utredning rörande en utsträckt lyx- |
||||
och nöjesbeskattning.............................. |
2,819 |
20 |
10,276 |
7 0 i |
|
1921 */i» |
Utredning av frågan om ändring i sättet för |
\ kommuns medverkan vid avgörandet av
1 Härav 960 kr. återlevcrerade år 1922.
659,124 40
5,353 19
297,878 55
67,514 8 7
143,255 85
31,289 2 7
13,456 8 7
153,456 59
185,523 3 c
9,000 —
21,161 8 o I
9,504 46!
1,661,150 37
118,164 90)
90,559 85i
I
11,651 68!
26,16616 5)
53,61114|
27,473 41
16,000 —
15,005 89
9,369 46
23,555 soj
1,205 5 21
16,853 30i
22,115 os
478 2 0
9,954 71
715 55
16,646 53
64,909 5 4
21,502 89
4,681 84
997 —
13,095 90
197
ärenden, som röra liandeln med rusdrycker |
|||||||
(det s. k. lokala vetot)........................... |
971 |
59 |
1,430 |
98 |
2,402 |
5 7 |
|
1921 H/u |
Utredning ang. förekomsten av reservationer |
||||||
å riksstatsanslagen m. m......................... |
— |
— |
1,131 |
66 |
1,131 |
66 |
|
1921 •/*» |
Sakkunniga för överarbetning av den s. k |
1 |
|||||
vägkommissionens betänkande med förslag |
|||||||
till automobilskatt m. m...................... |
— |
— |
2,056 |
2,056 |
— |
||
1922 23/i |
| Biträde å finansdepartementets lagbyrå ...... |
— |
— |
3,658 |
09 |
3,658 |
09 |
1922 3/s |
j Sakkunniga för utarbetande av förslag av- |
i |
|||||
seende magistraternas befriande i visst av- |
|||||||
seende från ansvar för kronouppbörden in. m. |
— |
4,266 |
61 |
4,266 |
61 |
||
1922 10/:! |
Biträden vid utarbetande av proposition till |
||||||
riksdagen med förslag till överenskommelse |
|||||||
ang. vissa ändringar i de med Luossavara- |
|||||||
Kiirunavaara aktiebolag m. fl. tidigare in- |
|||||||
gångna avtal ....................................... |
— |
— |
850 |
— |
850 |
||
1922 31/8 |
Biträde vid avfattande av proposition till |
||||||
riksdagen med förslag till ändringar i för- |
|||||||
ordningen den 28 okt. 1910 om taxerings- |
|||||||
myndigheter m. m............................... |
"" - |
— |
850 |
— |
850 |
— |
|
1922 31/:< |
Dito vid upprättande av förslag till nya |
||||||
bestämmelser rörande kronouppbörden i |
|||||||
Stockholm m. m................................. |
— |
— |
1,487 |
— |
1,187 |
— |
|
1922 5/s |
Ersättning till advokaten E. Löfgren för visst |
||||||
medlingsuppdrag.................................... |
— |
— |
830 |
— |
830 |
— |
|
'' 1922 5/s |
Dito till revisorn H. Egnell för granskning |
j |
|||||
av statsbokföringskommitténs räkenskaper |
— |
— |
2,081 |
50 |
2.081 |
501 |
|
1922 2"/6 |
Sakknnniga vid utredningar rörande malt- |
||||||
drycksbeskattningen .............................. |
— |
— |
467 |
20 |
467 |
20 j |
|
| 1922 »/« |
Biträden vid utarbetande av vissa proposi- |
||||||
_ * |
4,050 |
4,050 |
|||||
1922 7„ |
Dito för utredning av frågan om utbildnings- |
I |
|||||
kurser inom tullverket........................... |
— |
— |
1,960 |
75 |
1,960 |
75 j |
|
1922 5/u> |
Granskning av ämbetsverkens anslagsäskan- |
||||||
den för budgetåret 1923—1924 ............... |
— |
— |
3,902 |
46 |
3,902 |
4 6 j |
|
Säger för finansdepartementet |
3,094,115|13 |
758,262 |
53 |
3,852,377|66| |
|||
Ecklesiastikdepartementet. |
|||||||
1902 7« |
Ortnamnskom mitten ................................. |
71,237 li |
2,718 |
90 |
73,956 |
01 |
|
1906 29/u |
Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan |
||||||
1908 I8/« |
om prästerskapets löneförmåner ............ |
141,702 |
u |
— |
— |
141,702 |
11 |
1913 *»/u |
Kommittén för omorganisation av fornminnes- |
||||||
vården i riket....................................... |
60,607 |
05 |
37,667 |
73 |
98,274 |
78 |
|
1915 Vio |
Kyrkofondskommittén .............................‘ |
212,298 |
55 |
27,922 |
30 |
240,220 |
85 |
1917 1J/8 |
Sakkunniga för utredning i fråga om vissaj |
||||||
åtgärder till folkundervisningens befräm-j |
|||||||
jande................................................... |
46,9701 |
Olj |
8,084 |
73j |
55,054 |
74! |
|
1918 16/u |
Dito rörande skyndsammare tillsättande av |
i |
|||||
professors m. fl. befattningar vid universi- |
|||||||
teten och karolinska institutet ............. |
31,913 |
93 |
11,937 |
43 |
43,851 |
36» |
|
1918 m/u |
Släktnamnssakkunniga ..............................'' |
42,059 |
50 |
3,171 |
— |
45,230 |
5 0 i |
1918 ”/t |
Bibliotekssakkuuniga................................ |
23,016 |
68 |
7,829 |
5S |
30,846 |
2 6 J |
1918 3I/I2 |
Biträde för vissa kameralhistoriska utred- |
||||||
ningar ................................................ |
1J ,9671 |
08 |
3,028 |
40 |
14,995 |
4S |
|
1918 31/i2 |
Skolkommissionen .................................... |
351,849 |
56 |
135,309 |
46 |
487,159 |
02 |
1918 :n/i* |
Sakkunniga för viss utredning rörande den |
||||||
kyrkliga kommunen .............................. |
58,329 |
94 |
27,973 |
67 |
86,303 |
G1 |
|
1919 21/j |
Studielånenämnden ................................. |
15,076 |
7 |
2,824 |
1 17,900 |
7 [ |
1 Härav äro 32 kr. 95 öre återlevererade 1922 och 2,824 kr. ersatta genom överföring från VITT K. 11
Kostnaderna för nämnden för statens räntefria studielån.
— 108 —
1919 "/• |
Sakkunniga vid utredning av frågan om tek- |
1 |
2 |
1 L |
3 |
||
niska skolans i Stockholm omorganisation |
1 3,000 |
— |
2,139 |
35i |
5,139 |
35 |
|
1919 “/s |
Kommittén för omorganisation av Lunds stift |
||||||
(Skånekommittén) ................................ |
31,510 |
05 |
14,548 |
381 |
46,058 |
43 |
|
1919 19/« |
Sakkunniga för utredning i fråga om folk- |
||||||
skoleväsendet i de finsktalande delarna av |
|||||||
Norrbottens län ..................................... |
28,245 |
70 |
12,073 |
66; |
40,319 |
8ti |
|
1919 «/« |
Dito för behandling av frågan om omorganisa- |
||||||
tion av dövstumundervisningsväsendet...... |
32,970 |
05 |
1,500 |
_| |
34,470 |
05 |
|
1919 20/0 |
1919 års sakkumiiga för Chalmerska institutets |
||||||
omorganisation ................................... |
77,578 |
10 |
6,742 |
28 |
84,320 |
38 |
|
1919 "/io |
Sakkunniga rörande utarrendering av präster- |
||||||
skåpets löneboställen ........................... |
28,203 |
3 7 |
18,715 |
56| |
46,918 |
93 |
|
1919 1#/is |
Dito för viss utredning angående den tekniska |
||||||
undervisningen .................................... |
12,158 |
7 4 |
3,968 |
80 |
16,127 |
54 |
|
1920 Mh |
Dito för utredning rörande vissa ekonomiska |
||||||
förhållanden vid Karolinska institutet...... |
1,530 |
— |
— |
1,530 |
— |
||
1920 "/. |
Dito för utredning rörande den rektorerna |
||||||
vid de allmänna läroverken tillkommande |
|||||||
bostadsförmånen.!.................................. |
1,032 |
— |
— |
-i |
1,032 |
— |
|
1920 *°/« |
Dito för utredning av frågan om vården av |
||||||
blinda ............................................... |
14,70b |
— |
4,609 |
09 |
19,315 |
09 |
|
1920 3% |
Fblkbildningssakkunniga ........................... |
12,691 |
5 7 |
18,803 |
8l‘ |
31,495 |
3 8 |
1920 u/t |
Biträde vid utredning angående delning av |
||||||
Vilhelmina kommun ............................. |
1,479 |
7 7 |
— |
—: |
1,479 |
7 7 |
|
1920 !i/t |
Utredning ang. indelnings ärenden m. m....... |
2,588 |
73 |
3,.''182 |
6 5- |
5,971 |
38 |
1920 “/» |
Sakkunnig för utarbetande av plan för in- |
||||||
samlande av skolhistoriska arkivalier ...... |
3,770 |
— |
745 |
72 |
4,515 |
72 |
|
1920 “/» |
Sakkunniga vid planläggning av vissa yrkes- |
||||||
pedagogiska kurser .............................. |
912 |
80 |
— |
— |
912 |
80 |
|
1920 5/ii |
Folkrni n n eskommittén .............................. |
21,057 |
74 |
10,990 |
50 |
32,048 |
24 |
1920 3/i2 |
Högskolornas löneregleringskommitté ......... |
27.916 |
7 2 |
12,304 |
13 |
40,220 |
85 |
1920 a/i2 |
Läroverkslöneregleringskommittén ............ |
40,696 |
56 |
8,046 |
23, |
48,742 |
79 |
1920 a712 |
Koralboksnämnden ................................. |
14,233 |
85 |
8,717 |
60 |
22,951 |
45 |
1920 S1/i2 |
Evftngelieboksnämnden.............................. |
10,160 |
45 |
3.721 |
90 |
13,882 |
35 |
1920 3t/i2 |
Sakkunniga för utredning av frågan om an- |
||||||
ordnande av bibliotek ä fartyg............... |
— |
— |
592 |
— |
592 |
— |
|
1921 14/i |
1921 års psalmboksnämnd ........................ |
1,898 |
40 |
— |
—! |
1.898 |
40 |
1921 s/4 |
Sakkunniga för utarbetande av undervisnings- |
||||||
planer för statens småskoleseminarier i |
|||||||
Haparanda, Murjek och Hagaström......... |
2,299 |
43 |
118 |
68 |
2,418 |
11 |
|
1921 74 |
Folkskolebyggnadssakkunniga..................... |
10,111 |
4 2 |
8,258 |
76 |
18,370 |
18 |
1921 ''71 |
Sakkunniga för slutligt beredande av ärende |
||||||
rörande ny psalmbok ........................... |
2,163 |
90 |
1,000 |
— j |
3,163 |
90 |
|
1921 ''7S |
Biträde vid revision av gällande reglemente |
||||||
för utdelning av statens räntefria studielån |
— |
— |
417 |
75; |
417 |
75 |
|
1921 ''7s |
Sakkunniga för vissa utredningar rörande |
||||||
tand läk arin sti tutets blivande lokaler......... |
3,627 |
30 |
619 |
5 5 j |
4.246 |
85 |
|
1921 -7/s |
Dito för utredning av frågan om statsunder- |
||||||
stöd till idrottens befrämjande ............... |
6,825 |
74 |
6,797 |
411 |
13,623 |
15 |
|
1921 |
Dito för utredning angående filmens använd- |
||||||
ning såsom undervisnings- och folkbild- |
|||||||
ningsmedel .......................................... |
145 |
— |
145 |
— |
|||
1921 lf/« |
Dito för utredning rörande förskaffande av |
||||||
lik för den anatomiska undervisningen ... |
1.000 |
— |
1,034 |
93; |
2,034 |
98 |
|
1921 |
Dito för att biträda vid planläggningen av |
1 |
|||||
de kurser, som skola anordnas vid yrkes- |
|||||||
pedagogiska centralanstalten .................. |
— |
— |
111 |
60! |
111 |
60 |
|
1921 “/» |
Lärlingslagssakkunniga........... .................. |
— |
— |
368 |
—! |
368 |
— |
1 Under år 1919 utgivna.
199
''
1921 ‘V io
1921 ln/i!
1921 "7.2
1921 ”/12
1922 ’°/.
1922 10/s
1922 “A
1922 i7A>
1922 -‘ho
1912 |
V» ) |
1919ls |
/•>“/*) |
1914 |
15/12 |
1915 |
l/i« ( |
1916 |
3/7 1 |
1916 |
|
1916 |
3/_ / 7 |
1917 |
14/« |
1917 |
6/7 0. |
1918 |
7» |
1917 |
13A |
1917 |
7.0 |
1918 |
7* |
1918 |
l3ls |
1918 |
m/n |
1919 |
a7/« |
1920 |
30/g |
192016/i, 16/u |
|
1920 |
”/s |
1920 |
»o/n |
1921 |
«/. /0 |
1921 |
10/l. |
1921 |
22 /« |
Sakkunniga för utarbetande av vissa formulär!
m. in. för folkskolor, fortsättningsskolor
och högre folkskolor.............................
Dito för omorganisation av dövstumlärarnas]
pensionsanstalt m. m............................
Utredning rörande vissa prästerliga tjänster]
Skolmaterielsakkunniga..............................]
Sakkunniga för omarbetning av reglementet!
för k. dramatiska teatern....................... j
Nämnd för bedömande av pristävlan rörande
handledning för lärare i rikets folkskolor1
vid kristendomsundervisningen ...............i
Sakkunniga för revision av gällande arkiv-]
författningar .......................................i
Dito vid beredning av ärenden rörande prästerskapets
lönereglering..............................
För undersökningar rörande skolarkivalier...
Biträde åt Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Stockholms län, jämlikt 25 § i lagen den
13 juni 1919 om ordning och villkor för
ändring i kommunal- och ecklesiastik indelning
................................................
Säger för ecklesiastikdepartementet
Jordbruksdepartementet.
Sakkunniga rörande åtgärder för nötkreaturs
tuberkulosens
bekämpande .....................
Domänsakkunniga ....................................
Sakkunniga i fråga om tillgodogörandet av
kronans fisken samt jakten å viss kronomark
.................................................
Kolonisationskommittén ...........................
Lagerhus- och kylhuskommittén (förut kyl
hussakkunniga.
.....................................
Lagerhusbyggnadskommissionen ...............
Utredning rörande naturskydd för s. k. rankar,
grottor m. m........................................
Elektrifieringskommittén..........................
Skogstaxeringssakkunniga .......................
Kommunikationsverkens lönekommitté (se
även kommunikationsdepartementet).........
Sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk
tillverkning av konstgödselmedel ............
Brödsädesproduktionssakkunniga ...............
Sakkunniga för utredning rörande statlig
skogsförädling......................................
Dito för utredning angående organisationsoch
avlöningsförhållandena vid domän-!
verket m. m........................................I
Mellanhandssakkunniga ........................ i
Sakkunniga för utredning angående främjande
av fiskerinäringen m. m.........................j
Mätningsförordningssakkunniga...............
Sakkunniga angående ändring i vissa delar av!
de beträffande tilläggsavvittringen i Väster-j
bottens lappmark gällande bestämmelser
Kommitterade för utredning om anordnande]
av fasta försöksgårdar för jordbruket ......|
Sakkunniga för utredning rörande den sekundära
fastighetskrediten .........................
202 |
60 |
6,223 |
16 |
G,425 |
‘ 70 |
1,000 |
_ |
210 |
1,210 |
— |
|
3,753 |
16 |
— |
— |
3,753 |
16 |
8,509 |
91 |
890 |
04 |
9,399 |
9 6 |
— |
— |
210 |
— |
210 |
— |
— |
— |
4,914 |
40 |
4,914 |
40 |
— |
— |
875 |
- |
875 |
— |
_ |
_ |
1,240 |
50 |
1,240 |
50 |
900 |
900 |
— |
|||
_ |
452 |
80 |
452 |
80 |
|
,474,862 |
45 |
434,856 |
44 |
1,909,718 |
89 |
7,049 |
■ 2 2 |
300 |
- |
7,349 |
22 |
18,925 |
62 |
2,490 |
21,416 |
57 |
|
47,088 |
S 9 |
13,314i33 |
60,403 |
22 |
|
680,797 |
31 |
91,118 |
98 |
771,916 |
29 |
74,918 |
07 |
6 |
_ |
74,924 |
07 |
151,101 |
86 |
425 |
60 |
151,527 |
46 |
3,947 |
3 2 |
_ |
3,947 |
32 |
|
357,115 |
7 6 |
66,530 |
16 |
423,645 |
92 |
213,690 |
58 |
39,562 |
08 |
253,252 |
66 |
13,274 |
61 |
— |
— |
13,274 |
G1 |
15,605 |
20 |
11,222 |
90 |
26,828 |
10 |
41,000 |
— |
45,423 |
48 |
86,423 |
48 |
65,426 |
. _ |
15,536 |
34 |
80,962 |
86 |
9,448 |
48 |
4,905 |
70 |
14,354 |
18 |
35,799 |
59 |
15,380 |
69 |
51,180 |
28 |
28,616 |
65 |
1,279 |
38 |
29,896 |
03 |
4,645 |
60 |
— |
4,645 |
60 |
|
1,400 |
— |
— |
— |
1,400 |
— |
3,498 |
86 |
759 |
27 |
4,258 |
13 |
2,966 |
SO |
1.3,078 |
19 |
16,044 |
99 |
200 —
l |
* |
3 |
|||||
1921 »/« |
Ersättning till experter för deltagande i sam- |
||||||
manträdemedintemationellarådetförhydro-grafisk-biologiska haysundersökningar...... |
491 |
70 |
_ |
491 |
70 |
||
1921 »/« |
Frösakkunniga.......................................... |
5,143 |
6 7 |
7,879 |
6 8 |
13,023 |
35 |
1921 »/t |
Utredning rörande den brandskadade marken |
||||||
vid Loshultsbranden.............................. |
— |
— |
2,128 |
2 9 |
2,128 |
29 |
|
1921 -‘/k, |
1921—1922 års sockersakkunniga............... Sakkunniga att biträda vid fortsatt behand- |
4,390 |
40 |
12,131 |
58 |
16,521 |
98 |
ling av skogslagstiftningskommittens be-tänkande och därmed sammanhängande |
|||||||
frågor................................................... |
— |
— |
17,752 |
89 |
17,752 |
89 |
|
1922 3l/s 1922 ">/j |
Sakkunnig för inventering av odlingsjord å enskild mark i Jämtlands m. fl. län......... Sakkunniga för utredning angående åtgärder |
— |
39,984 |
16 |
39,984 |
16 |
|
för kolonatupplåtelser å kronopark i mel-lersta ocb södra Sverige........................ |
37,497 |
50 |
37,497 |
50, |
|||
1922 ->/« |
Biträde vid behandling av kronolägenhets- |
||||||
kommissionens betänkande..................... |
— |
— |
8,338 |
24 |
8,338 |
24 |
|
1922 4/s |
Sakkunnig för utredning rörande grunder för |
||||||
fördelning av anslaget till skogsvårdens |
343 |
343 |
i |
||||
1922 a/n |
Sakkunniga för utredning rörande spannmåls- |
||||||
marknadens läge.................................... |
— |
— |
L,/bl|65 |
1,781 |
6 5 j |
||
Säger för jordbruksdepartementet |
1,786,342 |
91 |
449,170(84 |
2,235,513 |
75 |
||
i |
Handelsdepartementet. |
||||||
I 1908 »/« |
Patentlagstiftningskommittén..................... |
246,207 |
43 |
21,148 |
67 |
267,356 |
10 |
1913 «/i« |
Malmkommissionen ................................. |
139,519 |
S6 |
7,136 |
— |
146,655 |
86 |
1917 ®/n |
Kommissionen för utredning rörande mineral- |
||||||
fyndigheter å kronojord ....................... |
5,205 |
1» |
3,836 |
85 |
9,042 |
— |
|
1917 2»/ii |
Skeppstjänstkommitterade ........................ 1919 års tull- och traktatkommitté (se järn- |
142,730 |
38 |
23,913 |
39 |
166,643 |
77 |
väl finansdepartementet)...................... |
15,061 |
05 |
— |
— |
15,061 |
05 |
|
1919 24/u> 1920 ''-''V» |
Hantverkssakkunniga ............................. |
1 6,230 |
— |
1,241 |
80 |
7,471 |
80 |
Fartygsbyggnadssakkunniga........................ |
7,673 |
— |
1,206 |
— |
8,879 |
— |
|
1920 S0/2 |
Sakkunnig rörande handel med ved............ Utredning av frågan om tillvaratagande av |
7,000 |
— |
295 |
50 |
7,295 |
50 |
statens inlösningsrätt till de norrländska |
3,949 |
3.949 |
|||||
1920 s5/a |
Sakkunnig för utredning rörande statslotteri |
12,220 |
44 |
5,699 |
03 |
17,919 |
47 |
1920 10/12 |
Dito för deltagande såsom Sveriges represen- |
||||||
tant vid överarbetning av uppgjort utkast |
1,018 |
90 |
O »r: 0C |
S7 |
1,869 |
7 7 |
|
1921 “/a |
Svenska teknologföreningen för vissa utred- |
||||||
6,381 |
31 |
6,381 |
31 |
||||
1921 14/3 |
Professorn C. E. L. Hubendick för visst upp- |
||||||
701 |
60 |
_ |
_ |
701 |
60 |
||
1921 26/s |
Förberedande utredning för revision av närings- |
||||||
frihetsförordningen m. fl. författningar ... |
15,981 |
25 |
16,215 |
80 |
32,197 |
05 |
|
1921 S/4 |
Sakkunniga för biträde åt kommerskollegium |
||||||
* |
och socialstyrelsen vid upplysningsverk-samheten å de ekonomiska och sociala om-rådena ................................................ |
19,819 |
45 |
15,600 |
47 |
35,419 |
92 |
1921 ,3/6 |
Dito för utredning rörande fartygs lastlinje |
668 |
90 |
1,341 |
9© |
2,010 |
80 |
1921 «/6 |
Dito angående skyddsåtgärder för den svenska |
||||||
industrien mot utländsk konkurrens......... |
15,934 |
40 |
— |
— |
15,934 |
40 |
1 Härav 1,835 kronor återlevererade år 1922.
201
1921 >7» |
Sakkunniga för utredning av verkningarna |
1 |
- |
8 |
|||
av lagen om arbetstiden å svenska fartyg |
935 |
80 |
4,902 |
86 |
5,838 |
66| |
|
1921 ''7» |
Dito för omarbetande av förslag till lönereg* |
||||||
lering för lots- och fyrstaten.................. |
— |
— |
3,905 |
3,905 |
— i |
||
1921 >7» |
Statssekreteraren E. Hennings för en ut- |
||||||
rikes resa............................................. |
750 |
— |
— |
— |
750 |
— |
|
1921 ”/» |
Anslag till Sveriges allmänna exportförening |
b,300 |
— |
36,401 |
50 |
42,701 |
50 |
1921 ™l« |
Sjöfartsavgiftssakkunniga........................... |
— |
— |
3,561 |
20 |
3,561 |
20 |
1921 7i" |
Biträden vid beredning av vissa ärenden m. m. |
1,800 |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
1922 ”/, |
Ersättning för biträde vid förhandlingar |
||||||
rörande ett handelsavtal mellan Sverige |
|||||||
och Sovjet-Ryssland .............................. |
— |
— |
9,569 |
10 |
9,569 |
10 |
|
1922 24/2 |
Utredning rörande handels- och sjöfarts- |
||||||
traktat ............................................... |
— |
941 |
55 |
941 |
55 |
||
19S42 19/6 |
Spetsbergssakunniga................................ |
— |
3,943 |
28 |
3,943 |
28 |
|
1922 7>o |
Ersättning till bergsingenjören A. Hallbeek |
||||||
för närvaro vid en kongress i Paris ...... |
— |
— |
500 |
- |
500 |
||
Säger för handelsdepartementet |
056,087 |
92 |
162,210 |
77 |
818,298 |
69 |
|
Summa |
12,580,596 |
25 |
C» 00 © 04 CO |
i»|l5,''761,139 |
44 |
||
B) Kommittéer och utredningar |
|||||||
genom sakkunniga, vilkas upp- |
|||||||
drag fortfar. |
|||||||
Justitiedepartementet. |
|||||||
1909 19/2 |
Sakkunnig för revision av strafflagen......... |
104,214 |
65 |
20,244 |
02 |
124.458 |
67 |
1910 ''J1/6 ( |
Försäkringslagstiftningskommittén (förut obli- |
||||||
1918 7u / |
gationsrättskommittén)........................... |
256,029 |
34 |
49,099 |
62 |
305,128 |
96 |
1915 7» |
Revision av skiftesstadgan m. m................ |
70,352 |
55 |
10,008 |
23 |
80,360 |
78 |
1918 V* |
Sakkunnig för utredning rörande lekmanna- |
||||||
elementets användning och ställning inom |
|||||||
civilprocessen m. m............................... |
11,340 |
56 |
13,071 |
89 |
24,412 |
45 |
|
1918 s7i2 |
Sjölagstiftningskommittén ............ .......... |
157,588 |
15 |
64,425 |
78 |
222,013 |
93 |
1919 276 |
Sakkunnig för ny lönereglering för fångvårds- |
||||||
styrelsen och fångvårdsstaten ............... |
15,206 |
93 |
1,167 |
25 |
16,374 |
18 |
|
1919 27e |
Sakkunniga för att överlägga med process- |
||||||
kommissionen....................................... |
26,019 |
66 |
5,779 |
66 |
31,799 |
32 |
|
1920 16/io |
Rikets vattenrättsdomare och vattenrätts- |
||||||
ingenjörer för deltagande i en samman- |
|||||||
komst i Stockholm................................. |
3,717 |
20 |
823 |
65 |
4,540 |
85 |
|
1921 «/8 |
Patronaträttsnämnden .............................. |
— |
— |
6,021 |
55 |
6,021 |
55 |
Säger för justitiedepartementet |
644,469 |
04 |
170,641 |
65 |
815,110 |
69 |
|
1913 '' 7.I |
Utrikesdepartementet. |
||||||
1918 24/e |
|||||||
1920 31/i? |
Delegerade för förhandlingar med Norge om |
||||||
1921 29/o |
flyttlappars rätt till renbete m. m.......... |
290,063 |
77 |
969 |
48 |
291.033 |
25 |
1922 2,/io |
|||||||
1918 2% |
Sakkunniga för utredning angående föränd- |
||||||
ringar och utvidgningar inom utrikesde- |
|||||||
partementet och Sveriges representation i |
|||||||
utlandet ............................................ |
45,179 |
94 |
4,402 |
79 |
49,582 |
78 |
|
Säger för utrikesdepartementet |
335,243|7i |
5,372 |
27 |
340,615 |
98 |
202; —
1 Försvarsdepartementet. |
l |
. |
« I 1 I |
- | |
|||
Lantförsvaret. |
: |
||||||
1919 “/n |
i Försvarsrevisionen.................................. |
j 2(35,237 |
|»4 |
! 121,900 |
37 |
1 387,138,21 j |
|
1919 19/i2 |
j Biksvärderings- och. lokala nämnder ......... |
32,848 |
13 7 |
9,740 |
14 |
42,583 51 i |
|
1919 la/i2 |
I Sakkunniga för följande av försök med ut- |
||||||
byte av lejda hästar mot inköpta m. m. |
'' |
||||||
(disposition av vid armén befintliga över- |
1 |
||||||
taliga hästar m. m.) .............................. |
16,365 |
7B |
5,388 |
— |
21,751 |
75) |
|
1921 .*/« |
Dito för verkställande av utredning med av- |
j |
|||||
seende å arméns beklädnadspersedlar..... |
5,516 |
i 05 |
727 |
50 |
6,243 |
i 5-5 j |
|
1921 4/u |
Försvarsväsendets bostadsnämnd ............... |
— |
— |
492 |
— |
492 |
— |
1 1921 4/ii |
Försvarsväsendets lönenämnd .................. |
459 |
!- |
42,306 |
OH |
42.765 |
<09| |
1921 u/it |
Biträde med viss utredning å sjukvårds- |
||||||
styrelsen ............................................. |
271 |
20 |
247 |
— |
518 |
; soj |
|
1921 2!/i2 |
Sakkunniga för utarbetande av vissa utbild- |
1. 1 |
|||||
ningsföreskrifter för infanteriet............... |
— |
— |
18,491 |
85 |
18,491* 851 |
||
Säger för lantförsvaret |
320,693 |
21 |
199,292)95 |
519,986|l« |
|||
! |
Sjöförsvaret. |
||||||
1 1918 **/» |
Sakkunniga för utredning angående officers- |
||||||
kårens rekrytering m. m........................ |
55,611 |
75 |
4.525 |
19 |
60,136 94 i |
||
11922 */« o. 7» |
Marinens regi ementssakkunniga.................. |
— |
— |
6,533 |
- |
6,533 |
|
Säger för sjöförsvaret |
55,611 |
75 |
U,058| 19 |
66,6691941 |
|||
Säger för försvarsdepartementet |
376.304 |
96 |
210 351 |
14 |
586,656) lo | |
||
Socialdepartementet. |
|||||||
1922 s/2 |
Medicinalstyrelsen och svenska röda korsets |
||||||
samarbetskommitté .............................. |
— |
— |
1 6,656 |
_ |
13,656 |
_! |
|
1922 24/s |
Stenleveranscentralen .............................. |
— |
— |
6,000 |
— |
6.000 |
_j |
1922 30/''« |
Biträde med överarbetning av förslag till |
||||||
lag om den offentliga barnavården ......... |
_ |
- |
6,938 |
72 |
6,938 |
72 |
|
j |
Säger för socialdepartementet |
— |
— |
26,594 |
72 |
26,594 |
72; |
Kommunikationsdepartementet. |
|||||||
1918 ?8/« |
Kommunikationsverkens lönekommitté (Se |
||||||
även jordbruksdepartementet) ............... |
112,190 |
0 |
11,744 |
7 2| |
123.934 |
7 8|’ |
|
1919 19/« |
1919 års kommission angående statsbaneeko- |
||||||
nomien............................................... |
159,582 |
5 6 |
10,551 |
41) |
170,133 |
97; |
|
1922 a8/i |
Biträde vid beredning m. m. av förslag till |
i |
|||||
lag angående brandväsendet i riket och till |
|||||||
brandstadga i riket .............................. |
— |
— |
6,021 |
5o; |
6,021 |
50 |
|
i 1922 27/i |
Sakkunnig vid beredning av ett utav brand-; |
||||||
skyddskommissionen avgivet utlåtande an-) |
|||||||
gående anordnande vid järvägsknutpunkterl |
|||||||
av brandmaterieldepåer på statsverkets be-'' |
• |
||||||
kostnad ............................................. |
— |
_j |
405! |
80'' |
405 |
80 i |
|
|l922I7/j o. ‘/e |
Sakkunniga för utredning av frågan om ord-i |
'' |
|||||
nande av regelbunden automobiltrafik inom |
|||||||
landet ............................................... |
— |
—! |
600[ |
_ |
600 |
_! |
|
1922 10/3 |
Utredning angående anordnande av lufttrafik- |
||||||
station för Stockholm ........................... |
— |
— |
3,438 |
6 5; |
3,438; |
6 5'' |
|
1922 2B/s o. |
Dito rörande statens fiskehamns byggnads- |
||||||
20/lo |
verksamhet och de ekonomiska förutsätt- |
||||||
ningarna för densamma ........................ |
— i |
-i |
6.2791351 |
6,279! |
35'' |
||
1 |
Säger för kommunikationsdepartementet |
271,772|62| |
39,041143 j |
310,814)05'' |
Finansdepartementet.
1920 27„ |
►Sacialiseriugsnämnden ............................. |
175,267 la |
102,812 |
2 4 |
278,069 |
87 |
1921 ''"/s |
1921 års kommunalskattekommitté ........... |
21,341 os |
56,118 |
76,459 |
85 |
|
1921 22/„ |
Allmänna civilförvaltningens lönenänind ... |
15,625 49 |
41,546 »g |
57 072 |
45 |
|
1921 ■”/„ |
Dito dito bostadsnämnd ........................... |
5,200] — |
1,065:: o |
6,265 |
3«l |
|
Säger för finansdepartementet |
217,32.3(70 |
200,542|80( 417,866(50 |
||||
Kcklesiastikdepuriemenlet. |
||||||
1919 2«/» |
1919 års sjukliusbygguadssakkunniga ......... |
13,136 — |
5,999 |
— |
22,135 |
|
1922 x/i2 |
Sakkunniga i fråga om uppförande av bygg- |
|||||
nåder i Lund för blinda med komplicerat |
||||||
lyte ................................................... |
— 1“ |
2,500; — |
2,500( — |
|||
Säger för ecklesiastikdepartementet |
10,136!— |
8,499 |
— |
24,635 |
- |
|
Jordbruksdepartementet. |
. |
|||||
1920 3>>l* |. |
Kommissionen rörande regala laxfisket i Törne |
|||||
1922 9/ii / |
älv...................................................... |
3,978(20 |
853 |
_ |
4,831 |
2oi |
1922 s/6 |
Kostnader för kolonisationsnämndens under- |
|||||
sökningar i Norrland ........................... |
_ j_ |
39,209 |
95 |
39,209 |
95 j |
|
Säger för jordbruksdepartementet |
3,978(2 0 |
40,062 |
93 |
44,041 jiä| |
||
Handelsdepartementet. |
||||||
1919 M/i« |
Sakkunniga jämlikt § 4 av förordningen den |
|||||
24 oktober 1919 med närmare föreskrifter |
i |
|||||
rörande tillämpningen av lagen om arbets- |
||||||
tiden å svenska fartyg........................... |
1.251)40 |
612 |
50 |
1,868 |
9 0 j |
|
1920 ”/, |
Svenska hjälpkreditkommittén .................. |
10,784 |
6,396 |
- |
17,180 |
|
Säger för handelsdepartementet |
12,040(40 |
7,008 |
50 |
19,048 |
90 j |
|
Summa |
1,877,268|6S |
708,114 |
46 |
2;585,383 |
09 |
|
Summa summarum |
14,457,864jss |
3,888*6571g 5 [l8,346,522|T) 3 |
J ustitiedepartementet:
Kostnader enligt A)............
> » B)............
Utrikesdepartementet:
Kostnader enligt A)............
» » B) ............
Försvarsdepartementet:
Lantförs varet:
Kostnader enligt A).........
» » B) .........
Sjöförsvaret:
Kostnader enligt A).........
* » B).........
Socialdepartementet:
Kostnader enligt A)............
» » B) ............
Kommunikationsdepartementet:
Kostnader enligt A)............
» • B) ............
Kostnader
för år 1922 |
enligt förestående
tabell
397,555 |
86 |
170,641 |
G5 |
140,313 |
87 |
5*372 |
27 |
121,585 |
2 8 |
199,292 |
95 |
58,634 |
79 |
11,058 |
19 |
389,877 |
29 |
26,594 |
7 2 |
268,076 |
02 |
39,041 |
43 |
Särskilda uppbörds- medel |
Summa ut-gifter enligt |
||
2,937 |
9 8 |
571,135 |
49 |
— |
145,685 |
64 |
|
— |
320,878 |
23 |
|
6,061 |
29 |
75,754 |
2 7 |
185,030 |
10 |
601,502 |
11 |
2,235 |
11 |
309,352 |
5 6 |
— 204 —
l |
2 |
3 |
||||
Finansdepartementet: |
||||||
Kostnader enligt A)..................... * » B) .............................. |
758,262 200,542 |
53 80 |
j 2,722 |
87 |
961.528 |
20) |
Ecklesiastikdepartementet: |
||||||
Kostnader enligt A)........... » » B) ____ |
434,856 8,499 |
44 - |
} 11,573,19 |
454,928 |
„j |
|
1 Jordbruksdepartementet: |
||||||
Kostnader enligt A) ................ |
449,170 40,062 |
S4 |
i |
|||
» »'' B) .............................. |
95 |
4,6o2|63 |
493,886 |
4 2j |
||
Handelsdepa rtementet: |
||||||
Kostnader enligt A) .................. |
162,210 7,008 |
77 |
1 |
|||
* » Bi ............................ |
50 |
j- 4,229)2 9 |
173,448 |
56 |
||
Summa |
3,888,657 |
65 |
219,442:46 |
4,108,100''nl |
Disposition av de särskilda huvudtitlarnas allmänna
besparingsfonder.
Andra huvudtiteln.
Extra division vid Svea hovrätt..................................................................... 14,258:8 2
» » » Göta hovrätt..................................................................... 13,339: 98
» » » hovrätten över Skåne och Blekinge .................................... 23,260: 20
Vikariatsersättningen vid Svea hovrätt ........................................................ 409: 71
Ersättning för vård av regeringsrättens bibliotek............................................. 600:
» » » » högsta domstolens bibliotek.......................................... 1,500:
Ordnande av Göta hovrätts arkiv.................................................................. 1,040:_
Avlöning åt extra personal vid hovrätten över Skåne och Blekinge ................. 471:
Kurs rörande tillämpningen av nya bestämmelser om röstsammanräkning vid val
till riksdagen ........................................................................................ 432-_
Landskanslisten J. Palm, reseunderstöd ......................................................... 208: 10
Kronofogden E. Fries, aktoratsarvode ........................................................... 860:_
Statistiska centralbyrån för utredning rörande arvfallen egendoms fördelning...... 4,006: 06
Dekorering av kanslihuset vid drottningens av Holland besök ........................ F887:_
För litet utbetalda avlöningsmedel för år 1921 till häradshövding C. S. Bidder
stolpe
m. fl.............................................................................................. 232-_
Rättelse av för högt krediterad besparing från 1921 års anslag till justitiedepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ................................................ 20: 88
Dito av dito från dito till Svea hovrätt........................................................ 5,000: 03
Dito av dito från diverse anslag å andra huvudtiteln....................................... 193: 71
Stockholms länsstyrelse, för förskjutna kostnader i samband med polisutredning
m. m. i mål mot M. B. Hadjetlaché m. fl.................................................... 2,102: 50
Till statistiska centralbyrån felaktigt levererat belopp, vilket uppdebiterats å
besparingsfonden...................................................................................... 7 __
Summa 76,921: 58
Tredje huvudtiteln.
Bidrag till vaktmästaren B. Wobers begravning ............................................. 100: __
Generalkonsul E. Heilbom för handläggning av svenska generalkonsulatets i Moskwa
göromål åren 1919—1921........................................................................... 3,500:
Byggnadsstyrelsen för kostnader för av arkitekten T. Grut företagen tjänsteresa
till London ........................................................................................... 2 230:_
Byggnadsstyrelsen för kostnader för av generaldirektören C. Möller företagen
tjänsteresa till Paris ................................................................................. 2,497: 80
205 —
Inköp av möbler till utrikesministerhotellet ....................................................
Kostnader för förhyrande av lokaler för utrikesdepartementets räkning; ............
Kostnader för kanslilokaler för beskickningen i Helsingfors.................... .........
Ersättning till förutvarande delegater vid beskickningen i Petrograd för förlorade
tillhörigketer under tjänstgöring i Kyssland ..............................................
Bidrag åt svenska föreningen för Nationernas Förbund för dess deltagande i årsmöte
i Prag med Union des Associations pour la Société des Nations ............
Arvode för år 1922 till utrikesdepartementets chaufför....................................
Reparationer m. m. å beskickningghuset i Paris .............................................
» » » » » Madrid ........................................
» » » » » Kristiania.....................................
» » » » » » London ..........................................
» » » » » » Berlin.............................................
Arkitekten T. Grut, ersättning för resa till Helsingfors....................................
Hyra för beskickningens i Berlin passbyrå......................................................
» » » » Kristiania passbyrå................................................
Renovering av tavlor i konsulathuset i Hamburg ..........................................
Summa
29,070: »T
(i,750: —
489: *4
0,668: 7 2
750: —
5,400: —
1,516: o:i
21,034: »s
10,690: 20
4,110: —
531: so
890: —
417: S4
46: 3s
400: —
94,093: 7o
Fjärde huvudtiteln.
I. Lantförsvaret.
Anläggning av en skjutbana vid kung!. Norrbottens regemente ........................ 472: 2fi
Anställande av vissa försök med järn- och betongkonstruktioner ..................... 5,267: 80
Förändrings- och reparationsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm............ 11,405: —
Civila expeditions- och skrivbiträden vid Livregementets husarer ..................... 187: 50
Flyttning av en å Kronobergshed befintlig barack till Kronobergs regementes nya
kasemetablissemang i Växjö ..................................................................... 28,376:4 0
Inlösen av vissa byggnader å Revingehed ...................................................... 19,800: —
A allmänna besparingarna orätt avförda belopp ............................................. 20,798: 7 9
Säger 86,307:7 5
II. Sjöförsvaret.
Arvode till marinöverintendenten J. B. Maijström............................................. 2,166:6 7
Begravningshjälp ...................................................................................... 10,944: 7 4
Revidering av positionskartan..................................................................... 150: —
Fortsatt ordnande av arkivet vid flottans station i Stockholm........................... 2,022: 5 o
Slutligt ordnande av arkivet vid flottans station i Karlskrona........................... 900: —
Avlöning till en extra mariningenjör över stat................................................ 4,370: 09
Säger 20,554: —
Summa 106,861: 7 5
Femte huvudtiteln.
Socialstyrelsen:
För kontroll av bränsleförbrukningen inom vissa av statsverket disponerade
byggnader och lokaler....................................................................... 7,500: —
y utredning rörande arbetstidslagens verkningar .................................... 11,000: —
» handläggning av passärenden och viss revision av sjukkassornas räkenskaper
............................................................................................. 7,500: —
Riksf örsäkringsanstalten:
För tryckning av vissa promemorior ......................................................... 300: —
Kostnader för femte nordiska arbetarförsäkringsmötet ................................. 2,100: —
Byggnadsstyrelsen:
Kostnader för en arkitekt för närvaro vid en bostadskongress i Paris ........... 500: —
Kommerskollegium, för utredning rörande arbetstidslagens verkningar m. m. ..... 10,427:69
Medicinalstyrelsen:
Lön till doktor B. Lindberger såsom t. f. föreståndare under år 1922 för statens
rättskemiska laboratorium ..................................................................... 4,720: —
Inköp av en skrivmaskin m. m. för barnmorskeanstalten i Stockholm ............ 600: —
— 206 —
Besestipendium till H. J. T. Freidenfelt.....................................................
» » TI S. Rietz .................................................................
Upprättande av vissa tillfälliga radiostationer ................................................
För utgivande under år 1920 av tidskriften »Från den svenska statsförvaltningen»
» » » » 1921 av tidskriften »Allmänna svenska läkartidningen»...
Bidrag för tryckning av en utredning rörande olika länders socialförsäkrings
lagar
m. m..............................................................................................
För utgivande av en lärobok i rättskunskap för landsfiskaler...........................
» s » under år 1922 av »Svensk sjukkassetidning» .............................
Statsbidrag till den svenska sektionen av nordisk sammanslutning för barn- ocli
ungdomsskydd......................................................................................
Dito till nordiska administrativa- förbundets svenska avdelning .......................
» till svenska fattigvårdsförbundet för utgivande av referat över i kammarrätten
avgjorda fattigvårdsmål...............................................................
» till Stockholms byggnadsingenjörsförening för anordnande av en byggnads
utställning
... .....................................................................................
Sveriges bidrag till föreningen för barnaskydd................................................
Beseunderstöd m. m. åt diverse personer .....................................................
Vissa länsstyrelser, avlöningsförmåner m. m. till diverse befattningshavare.........
Utgifter för röstsammanräkning....................................................................
Bidrag till polisskola i Uppsala.....................................................................
Arvode m. m. till gränskommissarien i Norrbottens län O. Glad .................
Stockholms länsstyrelse, till häradsskrivaren G. Hedfeldt m. fl. under år 1921 för
litet utbetalt förvaltningsbidrag..................................................................
Dyrtidstillägg åt vissa kronofogdar m. fl.......................................................
Vikariatsersättningar åt t. f. fattigvårdskonsulenter..........................................
Restitution av anmärkningsmedel.................................................................
Ersättning till diverse befattningshavare för mistade avlöningsförmåner m. m. ...
Kostnader för r&gångsreglering omkring utmarken till visst länsmansboställe......
Rättelse av för högt krediterad besparing från anslaget till socialdepartementets
avdelning av Kungi. Maj:ts kansli för år 1921 .............................................
Vård och underhåll av utländska undersåtar...................................................
Uppsala länsstyrelse, för ordnande av länsstyrelsens arkiv ..............................
Göteborgs- och Bohus länsstyrelse, ersättning för felaktigt utbetalda rese- och
traktamentsersättningar under år 1917.........................................................
1,125: —
750t —
22,347: 42
1,200: —
3.000: —
235: —
5,160: —
1,000: —
2,000: —
10,000: —
800: —
6,000. —
1,926: —
13,312: 2»
1,863: 18
4,429: 7»
3,000: -11,537:
4,425: —
7,945: ll
2,227: os
1,783: so2,
523: 12-93: it
500: -653: sa
800: —
471: —
Summa 155,755: os
Sjätte huvudtiteln
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Ersättning åt vikarie för förste byråingenjören J. Almqvist.......................... 2,266: 8 o
För undersökningar rörande Väddö och Härnösands kanaler ....................... 20,000: —
Statsbidrag till vägstyrelsen i Jokkmokks socken för upprätthållande av trafiken
å båtleden .Tunkarhällan—Kvikkjokk ......................................................... 3,000: —
Reseunderstöd åt diverse personer.................................................................. 2,486: —
Generaldirektören F. V. Hansen, representationskostnader vid sammanträde i
Stockholm rörande framdragande av viss kraftledning ................................. 2,473: 9 7
För uppehållande av regelbunden ångbåtstrafik å Vojmsjön.............................. 1,000: —
» bestridande av vissa kostnader vid sammanträde i Stockholm mellan delegerade
från Sverige och Tyskland för en svensk-tysk luftfartsöverenskommelse ... 428: 9»
» anordnande av en utbildningskurs för länsarkitekter............................... 4,800: —
Till rättande av ett å femte huvudtitelns allmänna besparingsfond orätt avfört
belopp avföras.................. 475:_
Å besparingsfonden orätt avfört belopp, vilken felaktighet rättats år 1923 genom
vederbörlig uppdebitering ........................................................................ 1,969: 49
Summa 38,900:02
Sjunde huvudtiteln.
Riksräkenskapsverket:
Utgiftsrest å anslaget VII B 17/1921 »Riksräkenskapsverket» ........................ 350: 52
Okat arvode till nattvakten G. E. Falk ........................................................ 150:
Summa 500: 5 2
Åttonde huvudtiteln.
Skolöverstyrelsen:
Arvode åt folkskolinspektör P. Thomé......................................................... 378: —
Gottgörelse åt diverse .personer för utarbetande av vissa tabeller .................. 3,068: -—
För en kurs i bränsleekonomi .................................................................. 24: —
Nationalmuseum:
Arvode till doktor A. Gr. Göthe för katalogarbete ....................................... 1,200: —
Kostnader för utställning av svensk 1700-talskonst i Köpenhamn .................. 6,000: —
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, bidrag till kostnaden för flyttning
av
vissa ekonomibyggnader i Gamla Uppsala ........................................... 10,000: —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
För inköp av ett mikroskop till kirurgiska klinikens laboratorium.................. 433: —
» inköp av möbler för institutets rättskemiska institution........................... 4,338: —
» inköp och montering av lampor för polikliniken för öron, näs- och hals
sjukdomar
...................................................................................... 500: —
Kostnader för transport av en skelettsamling ............................................. 034: —
» » vissa ändringsarbeten inom institutet .................................... 601: —
Farmaceutiska institutet, lön åt laborator R. Örtengren för december år 1921...... 194: sb
Byggnadsstyrelsen:
För frambringande av målningar i Strö kyrka............................................. 500: —
» vissa belysningsarbeten inom karolinska mediko-kirurgiska institutet ...... 1,943: ss
Ersättning till diverse personer för mistade avlöningsförmåner m. m................ 1,448:48
Föreningen »Norden» för tryckning av en bokkatalog .................................... 1,500: —
Anslag till den s. k. Kinamissionen............................................................... 10,000: —
» » 13:e allmänna svenska flickskolemötet i Lund................................. 2,000: —
» :> eu nordisk arkeologkongress i Stockholm år 1922 ........................... 3,000: —
Svenska kommittén för de skandinaviska naturforskarmötena ........................... 7,500: —
Kapten A. R. Uggla för överförande av ett arkiv från Riga............................. 771: lo
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening för ett möte
av kyrkomusiker i Stockholm..................................................................... 1,500: —--
Sveriges skolungdoms gymnastik- och idrottsförbund för tryckning av förhandlingar
vid en kongress....................... 1,200: —
Svenska kyrkans diakonistyrelse för tryckning av »Vår kyrka» del III............... 800: —
Styrelsen för föreningen för sinnesslöa barn, stipendium åt G. A. Ahlqvist ...... 1,200: —
Förste arkivarien L. M. Bååth för forskningar i Vatikanens arkiv..................... 750: —
Svenska Röda korset för deltagande i en kurs i hygien.................................... 350: —
För anordnande av en internationell amerikanistkongress i Göteborg ............... 7,500: —
Reseunderstöd åt diverse personer .............................................................. 800: —
För tryckning av en av J. E. Linderholm utgiven skrift ................................ 2,000: —•
» » » visst arbete av professor E. Stave....................................... 2,000: —
Kyrkoherde Hj. Vestesson för anskaffande av avskrifter av äldre kyrkoböcker ... 600: —
Ordnande av domkapitlets i Härnösand arkiv .............................................. 500: —
Kostnader för distribuering i Frankrike av ett översatt Strindbergsarbete ......... 821: 25
Skånes gymnastikförbund för anordnande av gymnastikläger å Bosjökloster ...... 2,000: —
A besparingsfonden orätt avfört belopp ......................................................... 2,012: 50
Summa 80,067: 82
Nionde huvudtiteln.
För utgivande av »Svensk lantmäteritidskrift» ................................................ 2,000: —
» » » »Skandinavisk veterinärtidskrift».......................................... 1,500: —
» » » tidskriften »Täppan» ......................................................... 2,500: —
» » » geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar.................. 2,000: —
» » » tidskriften »Nordisk jordbruksforskning» .............................. 5,000: —
» » » svenska jägarförbundets tidskrift.......................................... 2,000: —
» inköp av en seismograf för stationen i Abisko.......................................... 2,100: —
» en undervisningskurs i lantbruksbokföring................................................ 1,500: —
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet:
För potatisinspektioner................................................ ............................. 1,632:48
» bevattningsanordningar vid egendomen Målhammar .............................. 6,000: —
Reseunderstöd åt diverse personer.................................................................. 18,360: 5 7
208 —
Premiering av nötboskap:
Diverse läns hushållningssällskap m. fl....................................................... 39,684: 7 7
Fiskerinäringens understöd:
Diverse läns hushållningssällskap m. fl....................................................... 101,390: 71
Skogsv&rdsstyrelsernas förvaltningsutskott för deltagande i en skogsutställning i
Göteborg .............................................................................................. 4,500: —
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för seismologiska observationer ...... 1,800: —
Lantmäteristyrelsen för kurs i moderna mätningsmetoder................................. 1,000: —
Rikets allmänna kartverk:
För utgivande av kartblad till en internationell världskarta m. m................ 6,454: —
j> sammanbindning av svenska och finska triangelnäten över Åland............ 1,592: 21
Sveriges geologiska undersökning för deltagande i jubileumsutställningen i Göteborg
år 1923 .......................................................................................... 2,000: —
Understöd åt fil. lic. C. Caldenius för bearbetning av visst geotekniskt undersökningsmaterial
....................................................................................... 2,000: —
Alträsks nybyggesnämnd:
För inköp av en hyvelmaskin .................................................................. 4,500: —
» indelning till kolonat ...................................... 2,000: —
Besiktning i anledning av vanhävd å viss jord ........................ 460: 2 5
Ersättning till greve C. A. A. Lewenhaupt såsom ombud i en kongress i Haag
rörande fjäderfäavel ............................................................................. 1,155: S"
Ersättning till docenten H. D. Lundegård för viss undersökning ..................... 3,000: —
Vissa kostnader vid laga skifte av byn Jukkasjärvi......... 4,013: 14
Arvode till inspektrisen för undervisningen vid lanthushållsskolor..................... 750: —
Arvode till f. d. lantbruksingenjören W. Krook såsom tillfälligt lantbruksingenjörs
biträde
under åren 1920 och 1921........................................................ ...... 2,956: 9 f
T. f. professor O. Stenström för undersökning av juverinflammationer hos kor... 1,400:-—
Domänstyrelsen:
Till ersättning av förskott för skogsförsöksanstalten .................................... 6,000: —
Utgiftsrester å anslaget till statens skogsskolor för år 1921 ........................... 99,935: 2S
Vikariatsersättning till distriktlantmätare S. Wolke.......................................... 100: si
Till rättelse av å besparingsfonden felaktigt uppdebiterat belopp avföras ......... 4,325: 56
Till rättelse av ett år 1921 begånget bokföringsfel avföras .............................. 127: 95
Summa 335,740: 5 9
RIKSDAGENS REVISORERS
BERÄTTELSE
OM DEN ÅR 1923 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING
AV
STATSVERKETS
JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1922
DEL III
FÖRKLARINGAR
STOCKHOLM
TRYCKERI A.-B. THULE
1 924
.
Arméförvaltningens
fortifikationsdepartements
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid 14, §§ 1, 4, 6, 13 och 18.
Till Konungen.
Genom nådig remissresolution den 12 innevarande december har Eders Kungl.
Maj :t anbefallt arméförvaltningens vederbörande departement att i anledning av
riksdagens revisorers berättelse den 30 nästlidne november om verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd och förvaltning under
år 1922, fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet, §§ 1, 4, 6, 10, 11, 12, 13 och
18, avgiva och till försvarsdepartementet insända underdånigt utlåtande.
Fortifikationsdepartementets förvaltningsområde beröres av §§ 1, 4, 6 och 13
samt till en ringa del av § 18.
§ 1. Revisorerna hava uttalat önskvärdheten därav, att icke några stöne
kostnader nedläggas å det tomtområde, varå generalstabens stalletablissemang
är uppfört, vilket område med hänsyn till sitt förmånliga läge i framtiden borde
kunna vinna en mera ekonomisk användning än som plats för ett stalletablissemang.
Fortifikationsdepartementet, som fullständigt ansluter sig till revisorernas
uttalande, skall för sin del beakta detta.
§ 4. I anledning av vad revisorerna anmärkt angående eftersatt renhållning
i skånska husarregementets kasernetablissemang i Landskrona samt angående
bristande anordningar särskilt i marketenteriet för beredande av trevnad för
manskapet, kommer fortifikationsdepartementet, efter verkställd undersökning,
att vidtaga möjliga åtgärder i syfte att avhjälpa anmärkta missförhållanden.
§ 6. Revisorerna, som besökt Kalmar regementets kasernetablissemang i Eksjö,
varest regementets ekonomibyggnadskomplex den 27 september 1922 skadats
av eldsvåda, hava erfarit, att en av orsakerna till eldens spridning varit den, att
regementets brandsläckningsberedskap icke kunde i full utsträckning komma till
användning, samt funnit anmärkningsvärt, att icke omedelbart vid etablissemangets
tagande i bruk år 1920 åtgärder vidtagits för brandberedskapens ordnande
på ett tillfredsställande sätt. Redan förut har fortifikationsdepartementet verkställt
utredning angående omförmälda eldsvåda samt avgivit underdånigt utlåtande
angående brandberedskapen. Eldsläckningen för kasernetablissemang,
numera förlagda i städer, är i allmänhet grundad på ingripande av vederbörande
stads brandkår; men givetvis är en del brandmateriel erforderlig vid
själva etablissemanget för att vid eldsvådeutbrott möjliggöra ett omedelbart
ingripande av regementets egen personal. Sådan brandmateriel hade av Kalmar
regemente till en del medförts från dess förutvarande förläggningsplats till det
nya etablissemanget varjämte regementet även anskaffat en del ny materiel, däribland
ett antal brandposthuvuden, vilka emellertid, såsom revisorerna anmärkt,
vid brandtillfället varit borta för ändring. Givetvis hade det varit förtänksamt,
om regementet vidtagit särskilda åtgärder för att säkerställa den nödiga brandredskapen
under den tid, det varit i saknad av brandposthuvudena. Närmast
med anledning av vad angående ifrågavarande eldsvåda blivit utrett, har forti
-
— 4 —
fikationsdepartementet i ”Tjänstemeddelanden rörande Lantförsvaret” erinrat om
nödvändigheten därav, att vid de i kasernvårdsreglementets § 2 mom. 3 anbefallda
inspektionerna särskild uppmärksamhet ägnas brandberedskapen och att därvid
tillses, såväl att brandmaterielen befinner sig i fullgott skick, som att vederbörande
befäl och manskap äro väl förtrogna med densammas handhavande.
§ 13. Vid den granskning, revisorerna underkastat fastställandet av hyror
för tjänstebostäder och personal, tillhörande fjärde arméfördelningen, har det
väckt revisorernas uppmärksamhet, att dessa hyror genomgående bestämts till
belopp, som måste anses mycket låga; och revisorerna, som lämnat uppgifter om
hyresersättningar för tjänstebostäder i Stockholm, hava ansett de grundsatser,
som av fortifikationsdepartementet syntes hava tillämpats, icke stå f god överensstämmelse
med gällande författningsföreskrift.
Såsom revisorerna anfört, skall, jämlikt 19 § 2 .mom. i avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 ersättning för tjänstebostad bestämmas med hänsyn till det
hyrespris, som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet.
Genom de i Kungl. kungörelsen den 21 oktober 1921 (S. T. n:r 637) utfärdade
övergångsbestämmelser jämkas likväl anförda stadgande för särskilda fall till
förmån för innehavare av tjänstebostad. Utöver det av revisorerna anförda fall
om jämkning för sådan beställningshavare, som tilldelats större bostadslägenhet,
än som kan anses vara för honom erforderlig (mom. 7), innehålla berörda övergångsbestämmelser
bl. a., mom. 8, att beställningshavare, som den 31 december
1921 innehade och den 1 januari 1922 fortfarande innehar tjänstebostad, kunde
— så länge han, utan att på egen ansökan vara förflyttad, kvarstod i samma beställning,
som han vid övergång till den nya lönestaten innehade, dock högst i
tio år med hänsyn till värdet av förut åtnjuten bostadsförmån — erhålla skälig
nedsättning i den hyra, som eljest enligt 19 § i avlöningsreglementet samt ovanstående
punkt 7 skolat åsättas lägenheten.
Anförda bestämmelse har tillämpning å de av revisorerna uppgivna tre tjänstebostäderna
vid Stockholms tygstation, angående vilka tillika är att märka, att
1 den till en generalmajor upplåtna ett av rummen enligt avtal användes såsom
expeditionsrum samt att de båda övriga före avlöningsreglementets utfärdande
innehades såsom naturaförmåner av fälttygmästaren (nu med överstes grad)
och tygmästaren, som äro desamme, som fortfarande innehava lägenheterna. Vid
anförda förhållanden har vid bestämmandet av hyresersättningen för dessa tjänstebostäder
jämväl de till sådana fall hänförliga övergångsbestämmelserna i mom.
2 måst tillämpas, vartill, vidkommande fälttygmästarens (överstens) tjänstebostad
är att märka, att denna som sedan gammalt utgjort inkvartering in natura
är av större omfattning än för honom erfordras, varför han är berättigad
till avdrag även enligt mom. 7.
Vid bestämmandet av hyresersättningen för övriga av revisorerna uppgivna lägenheter
har fortifikationsdepartementet beaktat, att lägenheterna å Karlberg
äro avlägset belägna i gamla, delvis obekvämt inrättade byggnader, vilka kräva
stora kostnader för uppvärmning, och att av de elva rum, som uppgivits innehavas
av en överstelöjtnant (krigsskolans chef), två rum äro avsedda till representationsrum,
för vilka ersättning ej utgår; att lägenheten om två rum och kök i
Svea livgardes kasern omfattar allenast 49 kvadratmeter, varför den likställts
med lägenhet om ett rum och kök, och att jämväl ytinnehållet av förrådsförvaltarens
lägenhet om tre rum och kök icke kunnat föranleda till högre ersättning
än den bestämda; samt att lägenheterna inom Svea ingenjörskårs förutvarande
befälsbyggnad på grund av läge och beskaffenhet befunnits ej kunna betinga så
Uppgifter rörande tjänstebostäder vid nedanstående truppförband m. m.
L ä |
g |
e n |
h e |
t e r n a s |
Till läge |
n h e t e n |
b ö |
r |
Lägenh. tillhör kvalitetsklass |
Lägenheten |
disp. av |
Grundpris |
Kvalitetsavdrag |
Normalersättning |
Inneh.åt-nj. avdr. |
Ersätt- ! |
||||||||||||
N: o |
stolle |
k |
belägenhet |
Tambur |
Badrum |
Källare |
Torkvind |
W. C. |
Torrklos. |
Vattenledn. |
Avlopp |
El. belysn. |
Kokgas |
Värmel. |
Trädgård m2 |
Namn |
Tjänste- ställning |
|||||||||||
Jäml. S. F. S.j 637/21 mom. 7 |
Jäml. S. F. S. 637/21 mom. 8 |
Tjänstebostad |
Värme |
|||||||||||||||||||||||||
E 3 oi |
J. kam. |
Kök |
09 E cj £ |
Byggnad |
Vån. |
|||||||||||||||||||||||
Kungl. Krigsskolan o Karlberg. |
||||||||||||||||||||||||||||
I3/III |
10 |
I |
I |
339 |
V. flygeln |
1 tr. |
1 |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
600 |
II |
av K ler eker |
Ö. löjtn. |
1776 |
108 |
1668 |
192 |
— |
U76 |
_ |
||||
I4/II1 |
6 |
I |
I |
169 |
it |
•> |
1 |
I |
I |
I |
1 |
1 |
350 |
tf |
Rent ersvärd |
Kapten |
1344 |
84 |
1260 |
96 |
108 |
1056 |
||||||
16/III |
7 |
I |
I |
162 |
” |
2 tr. |
1 |
I |
I |
1 |
1 |
it |
Lundberg |
Ryttm. |
1536 |
96 |
1440 |
2S8 |
1152 |
— |
||||||||
Stockholms tygstation. |
||||||||||||||||||||||||||||
i/II |
6 |
I |
I |
209 |
B os t. flygeln |
I tr. |
1 |
I |
2 |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
I |
L. C :n Sparre |
Gen. maj. |
IS84 |
+72 |
1656 |
— |
— |
1656 |
||||
2/11 |
8 |
I |
I |
284 |
M |
.. |
1 |
I |
2 |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
II |
Österman |
Fälttygm. |
1776 |
108 |
1668 |
192 |
— |
1476 |
— |
|||
3/11 |
7 |
I |
I |
192 |
>> |
n. b. |
1 |
I |
2 |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
III |
Falkenberg |
Tygmäst. |
1584 |
192 |
1392 |
192 |
108 |
1092 |
— |
|||
Svea livgarde. |
||||||||||||||||||||||||||||
5/1 |
2 |
— |
I |
49 |
Kanslihuset |
3 tr. |
1 |
I |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
II |
Sahlberg |
Fan j. |
456 |
24 |
432 |
_ |
36 |
396 |
_ |
||||
Förråds- |
||||||||||||||||||||||||||||
23/II |
3 |
— |
I |
91 |
8. v. kasern fl. |
<■ |
1 |
I |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
tt |
Lundberg |
förvalt. |
600 |
36 |
564 |
_ l |
24 |
540 |
— |
||||
Svea ingenjörkår. |
||||||||||||||||||||||||||||
i/II |
5 |
I |
I |
143 |
Befälsbyggn. |
1 tr. |
1 |
I |
I |
I |
I |
1 |
1 |
III |
Leijonhuvud |
Kapten* |
||||||||||||
2/11 |
4 |
I |
96 |
it |
2 |
1 |
I |
1 |
I |
I |
1 |
1 |
tl l |
Westerling | |
Fort. kass |
*Ej tjänstebostäder.
— 6 —
stor hyresersättning, som eljest för lägenheter av samma omfattning å mera centralt
belägen plats inom Stockholm skulle kunnat erhållas. I detta sammanhang
får fortifikationsdepartementet meddela, att sistberörda lägenheter numera, efter
det ingenjörkåren flyttat till sitt nya kasern etablissemang vid Frösundavik, icke
äro tjänstebostäder.
Vid bestämmandet av hyresavgifter för tjänstebostäder har fortifikationsdepartementet
utöver vad ovan anförts, tagit hänsyn därtill,
att bostadslägenheter inom kasemetablissemang och i byggnader, där trupp
är förlagd, icke kunna likställas med vanliga hyreslägenheter,
att befattningshavare är skyldig att bebo anvisad lägenhet och sålunda är berövad
friheten av val,
att, då det vid genomförandet av 1921 års lönereglering uttalades, att vederbörande
befattningshavares löneförmåner icke genom regleringen borde undergå
någon minskning, hyresersättningens belopp ej borde stå i allt för orimligt förhållande
till förut bestämda inkvarteringsbidrag, som motsvarade bostadsförmån
in natura för dem, som därav vore i åtnjutande, ehuru hyresersättningen författningsenligt
måste bestämmas till vida större ökning av inkvarteringsbidraget än
som, procentuellt sett, motsvarade ökningen av löneförmånerna,
att de under kristiden å den allmänna marknaden gällande hyresavgifterna
måste anses såsom abnorma i förhållande till avlöningsförmånerna, samt
att avlöningsreglementets bestämmelse om ”hänsyn till det hyrespris, som å orten
allmänt gäller”, måste så förstås, att ersättningsbeloppen icke bestämdes till
desamma för hela landet, utan reglerades med hänsyn till förhållandena å de särskilda
orterna, varvid den fastställda dyrortsindelningen lämpligen ansetts böra
utgöra grund för beräkningen.
Fortifikationsdepartementet anser sig därjämte böra meddela, att, i de fall
innehavare av tjänstebostad hänvänt sig till Statens bostadsnämnd, denna synes
icke funnit anledning ändra de av departementet bestämda ersättningsbeloppen i
annan riktning än till sänkning av desamma.
Med stöd av vad ovan anförts och med vidfogande av en tabell, som innehåller
fullständigade uppgifter angående de av revisorerna särskilt angivna tjänstebostäder
och tillika angiver av departementet bestämit grundpris med avdrag eller
tillägg för särskilda lägenheter, kan fortifikationsdepartementet icke medgiva,
att de av departementet tillämpade grundsatser äro stridande mot, utan anser,
att de fast mera äro i god överensstämmelse med gällande författningsföreskrifter.
§ 18. Revisorernas under denna § gjorda anmärkning berör fortifikationsdepartementet
endast, i vad angår inköp eller expropriation av enskild mark vid
Malmslätt, varför anvisats 18.000 kronor. Att härför uppkommit en merutgift av
kronor 16.044:54 är beroende därav, att expropriationsförfarande måst anlitas
och att expropriationsnämnd fastställt lösesumman så, att kostnaderna med sistnämnda
belopp kommit att överstiga det pris för marken, som den förut efter
verkställd värdering ansetts böra betinga.
Stockholm den 28 december 1923.
HJ. LETH.
Underdånigst:
M. MORTON.
Gunnar Schyller.
7 “
Arméns kasernbyggnadsnämnds
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 16, § 8.
Till Konungen.
Med anledning av infordrat utlåtande rörande riksdagens revisorers berättelse
den 30 november 1923 om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1922, ”fjärde huvudtiteln,
försvarsdepartementet”, § 8, avseende byggnadsförrådet vid det tillsvidare
uppskjutna kasernbygget invid Lund, får arméns kasernbyggnadsnämnd i underdånighet
anföra följande.
Sedan nämnden, i vars uppdrag jämväl ingår uppförande av kasernetablissemang
för södra skånska infanteriregementet invid Lund, under våren 1918 igångsatt
arbetena vid etablissemanget ifråga och under närmaste tid därefter verkställt
upphandling av större delen av de för byggnadsföretaget behövliga viktigare
materialier m. m., beslöto statsmakterna i början av år 1919 att arbetena
med fullföljandet av sagda kasernbygge skulle tillsvidare anställas i avvaktan
på försvarsrevisionens resultat. Då detta beslut kom till verkställighet, hade
åtskilliga grundläggnings-, byggnads- och planeringsarbeten utförts och betydande
leveranser av materialer för återstående arbeten verkställts, varjämte nämnden
enligt träffade avtal, vilka icke kunde upphävas, var skyldig mottaga ganska
omfattande leveranser av materialier härutöver, avsedda för sagda arbeten.
Genom nådigt brev deri 21 mars 1919 fann Eders Kungl. Maj :t gott bifalla,
vad nämnden i underdåniga skrivelser den 22 februari och 18 mars samma år
hemställt angående åtgärder med anledning av avveckling av ifrågavarande byggnadsarbeten,
nämligen bland annat
att alla vid bygget befintliga materialier finge uppläggas och intäckas omsorgsfullt,
väl skyddade för jordfukt och nederbörd, och att de härför erforderliga
åtgärderna finge vidtagas till större eller mindre omfattning, beroende på materialiemas
värde och deras motståndskraft mot jordfukt och nederbörd,
att nämnden, därest så på grund av prisförhållandena befunnes eller med hänsyn
till med större sannolikhet förväntade prisfluktuationer kunde beräknas vara
för staten fördelaktigt, finge försälja i förrådet befintliga inventarier och materialier,
samt
att nämnden, i händelse densamma funne det vara för staten fördelaktigt, finge
begagna inventarierna eller materialierna vid annat kasernbygge, vilket i så fall
skulle påföras kostnaderna för de sålunda förflyttade inventarierna och materialierna,
beträffande de förra dock efter lämplig avskrivning.
Sedan byggnadsarbetena blivit avvecklade och föreskrivna skyddsåtgärder beträffande
färdiga byggnadsdelar vidtagna, föranstaltade nämnden, om, att de inventarier
och materialier, vilka förefunnos ttti byggets förråd, bereddes det skydd
mot jordfukt och nederbörd, som befanns nödvändigt med hänsyn till det dåmera
till ungefär ett och ett halvt år beräknade uppskovet med det definitiva beslutet
om byggets fortsättande eller avveckling.
I sådant avseende försågos de å brädunderlag upplagda tegeltravarna med provisoriska
trätak ooh uppsattes kring nedre delarna av tegeltravarna trälemmar
till skydd mot snö och vid regn uppkastad jord; bjälkar och sparrar av god kvalité
inlades i särskilt uppförda provisoriska skjul; övrigt virke uppstaplades och
— 8 —
intäcktes med brädtak och i vissa fall med sidoskydd; åtskilliga materialier, däribland
järn och plåt, samt flertalet inventarier inlades i de under tak uppförda
permanenta byggnaderna. Etablissemangets blivande förrådsgård inhägnades
och inom denna hägnad upplades åtskilliga materialier av större värde än tegel
och trä, såsom gjutna rör och rördelar m. m., inköpta för det blivande vattenledningsnätet
inom kaserntomten, samt decauvillmaterialier av olika slag.
För att utröna de möjligheter att avyttra förrådet, vilka förelågo, samt de priser
för materialier och inventarier, vilka skulle vid en försäljning kunna påräknas,
utbjöd nämnden genom annons i ”Tidning för leveranser till staten m. m.”
den 9 december 1919 och närmaste tiden därefter i tidningarna Svenska Dagbladet,
Dagens Nyheter, Stockholms Dagblad, Sydsvenska Dagbladet. Snällposten,
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning samt Lunds Dagblad, förrådet till försäljning.
Anbuden infordrades till den 7 januari 1920.
Före anbudstidens utgång hade anbud inkommit från
1) Aktiebolaget armerad betong i Malmö å 14.000 stycken håltegel å 400 kronor
per tusen stycken samt å 131.775 kilogram armeringsjärn å 42 kronor per
100 kilogram ;
2) Bröderna Edstrand i Malmö å vissa poster armeringsjärn å kronor 33.12 samt
37.12 per 100 kilogram och å 23.448 kilogram galvaniserad plåt å kronor 80:12
per 100 kilogram;
3) trävaruhandlaren A. G. Johansson i Alvesta å allt i förråd befintligt virke för
kronor 93.503 : 60; samt
4) herr Axel Wetterling i Lund å 23 ton galvaniserad plåt å 75 kronor per 100
kilogram.
Efter anbudstidens utgång inkom från trävarufirman Persson & C :o i Malmö
samt Lennartssons trävaruaffär i Lund gemensamt anbud å allt virke i förrådet
för kronor 104.600:—.
Några anbud a murtegel och å inventarierna inkommo icke.
Vid anbudens prövning hade nämnden att beakta,
dels att prisen å materialier i allmänna marknaden icke hade sjunkit utan snarare
stigit, sedan materialierna i förrådet inköpts, och att tendenser till ytterligare
prisstegring förelågo, samt
dels att inköpspriserna, fritt förrådet, å de materialier, å vilka anbud inkommit
utgjorde
för håltegel: kronor 404: 50 per tusen stycken;
för armeringsjärn: från och med kronor 65:— till och med kronor 72:— per
100 kilogram ;
för galvaniserad plåt: kronor 169:— per 100 kilogram; samt
för allt virke i förrådet: i runt tal 197.000 kronor.
Det enda antagbara anbud, som förelåg, var det, som avgivits av Aktiebolaget
armerad betong i Malmö å håltegel; övriga anbud höllo sig omkring halva värdet
å förrådspriserna.
Vid sammanträde den 15 januari 1920 beslöt nämnden att förkasta de å virke,
armeringsjärn och galvaniserad plåt avgivna anbuden, men däremot godtaga Aktiebolaget
armerad betongs offert å hålteglet.
Oaktat en ganska omfattande annonsering i tidningar i skilda delar av landet
hade nämnden sålunda icke lyckats införskaffa vare sig anbud på samtliga varor
i förrådet eller rimliga anbud i stort sett å de delar av förrådet, för vilka spekulanter
intresserat sig.
Nämnden har sedermera under hand bekommit åtskilliga anbud å köp av vissa
varor ur förrådet och godtagit dessa, om nämnden ansett sig så kunna göra med
— 9 —
tillgodoseende av statsverkets ekonomiska intressen. Sålunda har nämnden till
Lunds hospital försålt 33.000 och till Södra skånska infanteriregementet 37.000
stycken murtegel och till en byggmästare Hermansson i Lund vissa partier virke.
För dessa varor hava priser erlagts, vilka i vissa fall överstiga nämndens inköpspriser.
Till nämndens byggnadsföretag å andra orter hava, där så visat sig ekonomiskt,
inventarier och materialier hämtats från förrådet i Lund. Vad emellertid sålunda
uttagits ur förrådet, har endast kunnat bliva relativt ringa kvantiteter.
Sedan nämnden under loppet av år 1920 fick klart för sig, att statsmakternas
beslut om byggets återupptagande eller definitiva nedläggande icke komme att
fattas inom ursprungligen beräknad tid och nämnden allt eftersom tiden led, fann
att materialierna skulle i betänklig grad falla i värde om de icke snart nog
komme till användning, efterhörde nämnden, som icke ansåg sig kunna förutsätta
rimlig betalning för inventarier och materialier, om de försåldes till statsverket
utomstående, hos regeringen under hand, om icke möjligheter förefunnos, att
inventarierna och materialierna skulle kunna begagnas vid annat statsverkets
byggnadsföretag.
Som sådana har nämnden påpekat dels de planerade stora bostadsbyggena för
statstjänstemän och dels det stora hospitalsbygget i Hälsingborg. Genom dess
byggnadschef har nämnden under åren 1920 och 1921 vid upprepade tillfällen i
ämnet samrått med olika departementschefer. Bostadsbyggena för statstjänstemannen
tillkommo emellertid i mycket reducerad omfattning mot den ursprungligen
tilltänkta och tilldelades icke materialier från förrådet i Lund. Beträffande
hospitalsbygget i Hälsingborg sammanförde vederbörande departementschef under
loppet av förre delen av år 1921 nämndens byggnadschef med chefen för
medicinalstyrelsen och frågan dryftades, huruvida nämnden lämpligen borde genomföra
detta byggnadsföretag med användning, bland annat, av materialierna
i förrådet i Lund. Emellertid åstadkommo åtskilliga utredningar uppskov med
Eders Kungl. Maj :ts beslut i fråga om hospitalsbygget i Hälsingborg.
Under förra delen av år 1922 blev frågan om sistnämnda byggnadsföretag
ånyo aktuell.
Uti underdånig skrivelse den 6 juli 1922 anhöll nämnden, att densamma måtte
erhålla uppdrag att uppföra sagda hospital i samråd med medicinalstyrelsen och i
huvudsak efter de ritningar för byggnadsföretaget, som Eders Kungl. Maj :t
fastställt eller eventuellt komme att fastställa. Som motiv för denna nämndens
framställning anförde nämnden bland annat, att densamma ägde för arbetena
behövliga maskiner och redskap, ävensom stora mängder byggnadsmaterialier,
särskilt vid det tills vidare uppskjutna kasernbygget i Lund. Nämnden erinrade,
att värdet å dessa materialier dagligen sjönk, varför det syntes nämnden vara
av största vikt, att de snarast komme till användning. Nämnden framhöll, att det
otvivelaktigt måste vara till fördel för statsverkets ekonomi, att dessa materialier
begagnades i stället för att andra byggnadsmaterialier anskaffades för statsverkets
räkning genom blivande entreprenörer.
Sedan nämnden, enär medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna tillstyrka, vad
nämnden sålunda föreslagit, beretts tillfälle att i underdånig skrivelse den 18
september 1922 ånyo framhålla sina synpunkter i ämnet, fann Eders Kungl.
Maj :t nämndens framställning icke föranleda annat yttrande, än att nämnden ägde
att före utgången av den för avgivande av anbud å utförande av grundläggningsarbetena
för ifrågavarande hospital av medicinalstyrelsen bestämda tid till styrelsen
inkomma med kostnadsberäkning angående utförande av samma arbeten.
Detta Eders Kungl. Maj :ts ibeslut delgavs nämnden den 13 oktober 1922.
IO
Sedan nämnden avlämnat omförmäld kostnadsberäkning, beslöt Eders Kungl.
Maj :t genom nådigt brev den 8 december 1922 bemyndiga medicinalstyrelsen att
med nämnden träffa avtal om utförandet av grundlägningsarbetena ifråga.
Nämnden har numera i allt väsentligt avslutat sagda arbeten. Vid dessa arbeten,
vilka huvudsakligen omfatta schacktningsarbeten och grundläggning i betong,
hava endast mycket obetydliga delar av förrådet i Lund kunnat utnyttjas.
På nämndens uppdrag hava dess ledamot, översten von Krusenstjerna och dess
byggnadschef, kaptenen Lindh, den 5 oktober innevarande år inspekterat förrådet
i Lund. I den med anledning av inspektionen till nämnden avgivna rapporten
har framhållits, att idet vore fara värt, att, därest teglet får ligga ännu ett år
framåt utan omstapling, ganska stora skador kunna uppstå å detsamma. Träunderlagen
under teglet voro å åtskilliga ställen i det närmaste förruttnade, ä andra
platser hade endast undersidan å trävirket skadats av röta. Å förstnämnda
platser är teglet oskyddat mot j ordfukt och å sistnämnda platser återstår ännu
något skydd, vilket emellertid inom en kortare tid torde på grund av träunderlagens
fullständiga förruttnelse icke längre förefinnas. Teglet var emellertid hittills
oskadat, emedan det tegel, som genomträngts av jordfukt, torde efter uttorkning
kunna utan vidare begagnas. En omstapling, som givetvis fordrar nya
underlag och tak, torde såsom ganska kostsam icke böra ifrågakomma, under
det att det vore synnerligen lämpligt att teglet borttransporterades till annan
plats för omedelbar användning. Ävenledes kunde mindre skador upptäckas å
vissa kantskurna bräder.
Det är att beakta, att uppskovet med kasernbygget i Lund ursprungligen beräknades
till iJ/2 år, men hava nu 4J/2 år förflutit, sedan uppskovsbeslutet
fattades.
I skrivelse den 12 oktober detta år till statsrådet och chefen för socialdepartementet
har nämnden, med redogörelse för dess tidigare åtgöranden i ämnet
och för nyssbemälda inspektion, framhållit såsom sin mening, att realisationen av
förrådet i Lund kunde på för statsverket förmånligaste sätt ske därigenom, att
nämnden erhölle uppdrag att uppföra stommarna till byggnaderna vid hospitalet
i Hälsingborg, sålunda murar, bjälklag och tak, ävensom lämnades ett avgörande
inflytande på konstruktionerna för dessa. Nämnden framlade som alternativt
förslag, att materialiema i Lund skulle å barnvagn i Hälsingborg tillhandahållas
en blivande byggnadsentreprenör. Nämnden ansåge sig dock icke kunna frigöra
sig från den uppfattningen att materialiernas verkliga värde därigenom komme
att nedpressas. Nämnden väckte slutligen förslag, att densamma måtte beredas
tillfälle lämna uppgift om kostnaderna för av medicinalstyrelsen utbjuden byggnadsentreprenad
vid hospitalet i Hälsingborg under förutsättning, att materialierna
i Lund i möjligaste mån komme till användning, värderade efter gällande
dagspriser.
Genom underdånig skrivelse den 15 samma månad har nämnden framlagt inför
Eders Kungl. Maj :t innehållet av nyssnämnda skrivelse till statsrådet och chefen
för socialdepartementet.
Denne har därefter under hand anmodat nämnden att beräkna kostnaderna för
nyssberörda byggnadsentreprenad. Nämnden har avlämnat dylik kostnadsberäkning,
och har dessutom, till medicinalstyrelsen lämnat uppgift om de materialier
vid förrådet i Lund, vilka enligt nämndens mening kunna övertagas av en
blivande byggnadsentreprenör vid hospitalet i Hälsingborg. Enligt vad nämnden
förnummit, lärer medicinalstyrelsen hava från lägstbjudande entreprenörer infordrat
uppgifter om den ersättning, dessa äro villiga betala, därest materialiema
ifråga tillhandahållas dem å banvagn i Hälsingborg.
11
På detta sätt synes en del av förrådet i Lund kunna komma till användning
vid hospitalsbygget i Hälsingborg. Ett betydligt prisfall på teglet i Hälsingborgstrakten
försvårar emellertid ur ekonomisk synpunkt teglets användning,
emedan frakten å detta material mellan Lund och Hälsingborg stiger till ett
ganska betydande belopp i förhållande till priset pa teglet. Detta ogynnsamma
förhållande kan belysas därav, att teglet i Hälsingborg torde kunna fås för 55
kronor per tusen, under det att tegel av samma format i Linköping betingai ett
pris av 82 kronor per tusen.
Vid de ännu icke å entreprenad utbjudna byggnaderna, särskilt bostadshusen,
kan ytterligare en stor del av virket utnyttjas och uti vattenledningsnätet inom
tomten kunna i förrådet befintliga rör och rördelar finna användning.
Sedan nämnden sålunda redogjort för dess ansträngningar att söka lealiseia
förrådet i Lund, får nämnden emellertid framhålla, att det för statsverket förmånligaste
sätt att använda materialiema ifråga givetvis varit och alltjämt är att
begagna desamma för ett byggnadsföretag å kaserntomten i Lund. Huruvida statsmakternas
beslut om nedläggande av kasernbygget i Lund skall bliva definitivt,
torde nu närma sig sitt avgörande. Därefter återstår att, för det fall kasernbygget
definitivt inhiberas, fatta beslut om de redan uppförda byggnadernas användning
och torde därvid ifrågakomma, att nya byggnader komma att å kasemtomten uppföras
för annat statsligt ändamål än det hittills avsedda. Även i sistnämnda fall
torde materialiema med fördel kunna disponeras, men uppstår frågan om vidtagande
av bättre skyddsåtgärder än de nuvarande för materialiema, särskilt teglet,
därest beslut härom icke skulle fattas före instundande års utgång.
Riksdagens revisorer hava framhållit, att det måste anses önskvärt, att materialförrådet
i Lund snarast möjligt kommer till användning på lämpligaste sätt.
Enligt nämndens förmenande sker detta, därest nämnden antingen får uppdrag
att fullfölja arbetena å byggnadsplatsen i Lund för fullbordandet av det påbörjade
kasernetablissemanget eller eventuellt för att därstädes inom närmaste framtiden
genomföra annat byggnadsföretag för statsverkets räkning, eller ock, för
den händelse, att så icke kommer att ske, får hand om hospitalsbygget i Hälsingborg
i dess helhet för att i samråd med medicinalstyrelsen på ändamålsenligaste
sätt utnyttja materialiema från Lund därstädes. Om sagda materialier icke
kunna komma till användning vid ifrågavarande byggnadsföretag, torde enda
utvägen vara att realisera materialier och inventarier till statsverket utomstående,
enär några statsliga byggnadsföretag härförutom icke lära inom närmaste åren
planeras inom Lund närbelägen ort. Att inom en nära framtid kunna verkställa
en dylik realisation av ett så pass stort förråd som det ifrågavarande på ett ekonomiskt
sätt synes nämnden hart när omöjligt.
Stockholm den 28 december 1923.
Underdånigst:
För Arméns Kasernbyggnadsnämnd:
MAURITZ SAHLIN.
Carl Cederblad.
12
Arméförvaltningens
intendentsdepartements
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 19, § 10.
Till Konungen.
I sin den 30 november 1923 avgivna berättelse om verkställd granskning av
statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1922, försvarsdepartementet, hava riksdagens revisorer beträffande transport
av mjöl från intendenturförrådet i Boden till intendenturförrådet (kronobageriet)
i Stockholm — med omnämnande av, att den senast anlända mjöltransporten, vilken
befraktats sjöledes, under färden kommit att skadas — ansett det böra undersökas,
huruvida icke avsättning för spannmål eller mjöl från intendenturförrådet
i Boden kunde ske i de nordligaste delarna av landet, samt, därest detta icke i
full utsträckning vore möjligt, ifrågasatt huruvida icke dessa transporter borde
ske genom statens järnvägars försorg.
Revisorerna framhålla vidare, hurusom det för statens järnvägar torde vara
ekonomiskt fördelaktigt att, med utnyttjande av den betydande tomdragning av
godsvagnar, som sker från Boden söderut, ombesörja ifrågavarande transporter
från Boden till Stockholm, även om för dessa transporter en reducering av gällande
fraktsatser ägde rum, ävensom att en dylik reducering torde vara nödvändig
för att transporter medelst järnväg i stället för sjöledes skola ställa sig ekonomiskt
gynnsamma även för arméns vidkommande.
Det vore därför enligt revisorernas mening önskvärt, att underhandlingar i nu
angivet syfte upptoges mellan arméns vederbörande myndigheter och järnvägsstyrelsen.
Intendentsdepartementet får i anledning härav i underdånighet anföra följande.
Departementet har sedan en längre tid haft uppmärksamheten riktad på det
anmärkta förhållandet och har i ärendet låtit verkställa utredningar. Sagda utredningar
hava givit vid handen, att för nedbringande av de utav revisorerna omnämnda
transportkostnaderna i huvudsak tvenne utvägar stå till buds, nämligen
dels att minska de i förråd i Boden inneliggande lager av brödsäd, mjöl och
bröd,
dels ock att söka avsättning för sagda artiklar i de nordligare delarna av landet.
Beträffande den berörda minskningen av i förråd inneliggande lager har departementet
för avsikt att, i den mån av Eders Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter
medgiva en omläggning av planerna beträffande lagring av livsmedel i Boden,
söka nedbringa kvantiteterna av sådana livsmedel, vilkas omsättning måste föranleda
längre transporter.
Beträffande åter önskemålet att genom avsättning inom de nordligare delarna
av landet av här berörda artiklar söka nedbringa de med omsättningen förenade
transportkostnaderna är det intendentsdepartementets avsikt att hos Eders Kungl.
Maj :t hemställa om bemyndigande för chefen för arméns intendenturförråd i Boden
att försöksvis genom uppgörelse under hand träffa avtal om försäljning av
brödsäd, mjöl och hårt bröd till förbrukare utom armén.
Intendentsdepartementet förväntar emellertid icke, att den nyss berörda försäljningen
under hand skall kunna uppdrivas till någon större omfattning. Transporterna
av mjöl och bröd från Boden till söderut belägna truppförband och anstalter
torde av omsättningsskäl allt framgent bliva nödvändiga. Direktiv till
— 13 —
arméns myndigheter att vid transporter för försvarets räkning söka nedbringa
fraktkostnaderna (genom hela vagnslastförsändningar m. in.) äro också redan
utfärdade. Däremot har departementet icke ansett sig kunna vid transporter av
gods för försvarets räkning ifrågasätta någon ytterligare fraktnedsättning utöver
den, som redan är tillfinnandes på grund av tillämpning av särskild militärtaxa,
och detta desto mera som departementet har sig bekant, att vissa järnvägsförvaltningar
anse denna militärtaxa ekonomiskt ogynnsam och därför höjt röster för
upphävande av densamma. Emellertid torde statsrevisorernas påpekande av den
från Boden söderut skeende tomdragningen av godsvagnar med allt skäl kunna
anföras som motivering vid en framställning till järnvägsstyrelsen angående ytterligare
nedsättning av fraktavgifterna vid transport av militärgods från Boden,
och det är departementets avsikt att snarast med sagda styrelse inleda underhandlingar
i berörda'' syfte.
Vidare hava riksdagens revisorer i sin berättelse, § n, till granskning upptagit
frågan angående den i avlöningsreglementets 22 § och fredsförplägnadsreglementets
6 § viss personal vid armén medgivna rätten att från kronans förråd mot
ersättning inköpa proviantartiklar samt — då sagda rätt befunnits i jämförelsevis
stor utsträckning hava tagits i anspråk —- ansett det vara av intresse att något
närmare undersöka förhållandet mellan det för artiklarna ifråga av kronan erlagda
upphandlingspriset och det pris, som vid försäljning till enskilda debiterats
för samma artiklar.
Revisorerna hade därför från några i Stockholm förlagda truppförband införskaffat
uppgifter rörande ifrågavarande pris, och i två till berättelsen hörande
bilagor för tvenne truppförband i Stockholm sammanfört uppgifterna rörande
under hösten 1923 gällande upphandlings- och försäljningspris.
Av de gjorda sammanställningarna framginge, att skillnaden mellan upphandlingspriset
och försäljningspriset i allmänhet utgjorde endast en procent av upphandlingspriset.
Liknande förhållande hade revisorerna konstaterat vara för
handen beträffande ett flertal andra truppförband. En sådan prissättning måste,
enligt revisorernas mening, ifråga om flertalet varuslag genom lagrings- och utvägnings
förluster åsamka statsverket avsevärda förluster.
Revisorerna måste finna det i hög grad anmärkningsvärt, att vid bestämmandet
av priset å olika varuslag vid försäljning till enskilda tillbörlig hänsyn i enlighet
med gällande författningsbestämmelser icke toges till statsverkets intressen och
ville för sin del framhålla angelägenheten av, att sådana föreskrifter meddelades,
att genom medgivandet av nu berörda förmån att inköpa varor från kronans
förråd statsverket under alla förhållanden icke åsamkades direkta förluster.
Därjämte ville revisorerna, med anledning av vad vid undersökningen av denna
fråga framkommit, uttala önskvärdheten av, att skärpt kontroll utövades över
att inköp av nu berört slag skedde allenast för att tillgodose behovet inom vederbörande
befattningshavares eget hushåll.
Intendentsdepartementet får i anledning härav i underdånighet anföra följande.
I de av departementet utfärdade föreskrifterna angående förfaringssättet vid
utlämning av proviant till enskilda, vilka föreskrifter av revisorerna refereras,
har beträffande ersättningen för rekvirerad proviant stadgats, att densamma skall
utgå efter taxa, vilken fastställes av regementschefen med ledning av regementets
upphandlingspris och ”med tillägg av lämplig procent motsvarande avdamning
o. d.” Sagda föreskrift måste, enligt departementets mening, så tolkas,
att samtliga de genom lagring och utvägning eller — med användande av ett inom
— 14 —
handelsvärlden gängse uttryck — genom ”svinn” uppkommande förluster böra
täckas av det till upphandlingspriset gjorda tillägget för ”avdamning o. d.”
Med denna föreskrift samt med det i fredsförplägnadsreglementet gjorda förbehållet
att kronans rätt och fördel ”icke i något avseende” må genom ifrågavarande
rätt att rekvirera proviant trädes för när, har departementet ansett tillräcklig
säkerhet föreligga för, att statsverket icke skulle åsamkas någon förlust.
Av revisorernas berättelse vill det emellertid synas, som om rätten ifråga —
åtminstone i de tvenne relaterade fallen — skulle missbrukats. Departementet
har för omkring ett halvt år sedan haft anledning verkställa undersökning av
just här berörda förhållanden och därvid från samtliga arméns förvaltningsmyndigheter
erhållit sådana upplysningar, att förekomsten av några missbruk
av här berörda art synts departementet uteslutna.
Intendentsdepartementet har i annat sammanhang i underdånig skrivelse den
27 mars 1923, D. N. 4275/22, närmare utvecklat sina åsikter angående bland annat
rätten att från kronans förråd rekvirera proviantartiklar och därvid påvisat,
hurusom denna fråga bör vederbörligen beaktas vid lösandet av avlöningsfrågan
för arméns officers- och underofficerspersonal. Arméns förvaltningsmyndigheter
hava å sin sida i till departementet avgivna uttalanden angående förevarande
förmånsrätt så gott som enstämmigt framhållit densammas värde och yrkat
på dess bibehållande.
Då detta ärende emellertid torde komma att slutgiltigt avgöras vid det definitiva
utformandet av avlöningsbestämmelserna för armén, anser departementet
sig icke böra i detta sammanhang avgiva något underdånigt förslag till åtgärder
i berörda avseende.
Så länge emellertid här ifrågavarande förmån kommer att bibehållas, kommer
departementet att genom övervakande av utfärdade föreskrifters efterlevnad
samt, därest så skulle visa sig erforderligt, genom utfärdande av skärpta föreskrifter
söka förhindra några missbruk av här berörda art.
Stockholm den 28 december 1923.
Underdånigst:
FREDRIK FRÖLICH.
RIKARD BOSTRÖM.
H. I. Kleberg.
Arméförvaltningens
Intendentsdepartements
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 23, § 12.
Till Konungen.
Med anledning av riksdagens revisorers uttalande under punkten 12 i deras
berättelse av den 30 november 1923 angående beskaffenheten av vissa genom
arméförvaltningens intendentsdepartement centralt anskaffade och till Kronprinsens
husarregemente levererade ridstövlar, får departementet, med överlämnande
av bilagda infordrade yttrande från de av departementet vid ifrågavarande anskaffning
förordnade besiktningsmännen och kontrollanterna, översten m. m. C.
A. Ryrberg och kaptenen C. Ahlin, (bilaga 1) för egen del i underdånighet anföra
följande.
— i5 —
Innan någon central upphandling av skodon verkställdes, ägde grundliga utredningar
rum i avsikt att utröna den för varje slag av skodon lämpligaste typen
samt de för ändamålet bästa materialierna och tillverkningssättet. Dessa utredningar,
som påbörjades av de jämlikt nådigt beslut den 19 december 1919 tillkallade
sakkunniga för planläggande och ledande av försök med vissa beklädnadspersedlar
för armén m. m., föranledde fastställande av här i avskrift bilagda
promemorior angående tillverkning av arméns skodon (bilagor 2—4).
Enär behov av ridstövlar för tillfället var trängande, beslöt departementet
utan att avvakta resultatet av fortsatta försök, att med tillämpning av nyssnämnda
tillverkningsbestämmelser anskaffa 4,000 par dylika stövlar, vilka under senare
delen av innevarande år levererats från Aktiebolaget Eslövs skofabrik. Stövlar
av denna leverans hava utlämnats till ett flertal beridna truppförband. Enligt
vad till departementets kännedom kommit hava endast från ett truppförband,
nämligen Kronprinsens husarregemente, anmärkningar framställts mot denna
leverans.
Härav samt av vad besiktningsmännen och kontrollanterna anfört synes framgå,
att de av riksdagens revisorer anmärkta bristfälligheterna varit av tillfällig
beskaffenhet. Departementet kommer emellertid att ägna denna angelägenhet
synnerlig uppmärksamhet, och har, såsom departementet redan i skrivelse till
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den xo november 1921 angående
ifrågasatt begränsning av arméförvaltningens administrationskostnader anmält,
för avsikt att föreslå anordnande av särskilda utbildningskurser för intendenturofficerare
i kontroll över tillverkningen av materialier och persedlar, vilka tillhöra
departementets förvaltningsområde. Härom har ock departementet samrått
med statens provningsanstalt, som kommer att medverka vid anordnandet av
denna utbildning.
Departementet hyser alltså förhoppning, att fullt betryggande garantier skola
skapas för erforderlig kontroll, så att den centraliserade upphandling, vilken i
och för sig är ekonomiskt fördelaktig, även kommer att bliva fullt betryggande
för persedlarnas beskaffenhet.
Stockholm den 28 december 1923.
Underdånigst:
FREDRIK FRÖLICH.
EINAR WIKLAND.
Bilaga 1.
Översten C. A. Ryrbergs och
kaptenen C. C. I. Ahllns
yttrande.
H. J. Kleberg.
Till Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement.
Sedan undertecknade, intendentsdepartementets kontrollanter vid tillverkning
av ridstövlar, blivit anbefallda att avgiva yttrande med anledning av vad innevarande
års riksdags revisorer i 12 punkten av sin berättelse uttalat beträffande
vissa till Kronprinsens husarregemente genom departementets försorg levererade
stövlar, få vi härmed vördsamt anföra följande.
Enligt vad vi inhämtat, tillhöra de stövlar, som varit föremål för erinran, det
parti dylika, om vilkas leverans departementet den 12 juni 1923 avslutit kontrakt
— i6
med A. B. Eslövs skofabrik, och få vi därför först redogöra för beskaffenheten
av det lädermaterial, som vid deras tillverkning jämlikt departementets
bestämmelser kommit till användning.
Ovanlädret till ridstövlarna utgöres av prima, väl genomgårvat och fettat,
kromgarvat smorläder, s. k. columbialäder, vilken lädersort, levererad av en av
landets förnämsta fabriker i branschen, av fackmän anses vara för dylika skodon
mycket lämplig, i fråga om styrka och smidighet överlägsen vanligt smorläder,
något som även bestyrkes därav, att columbialädret i allmänna marknaden
hålles i omkring 40 % högre prisläge än vanligt smorläder. I privat bruk kommer
columbialädret, även benämnt sportläder, till vidsträckt användning för ridoch
sportbruk.
Jämlikt de av intendentsdepartementet för tillverkning av ridstövlar fastställda
tillverkningsbestämmelserna användes till ”tunga” endast den bästa delen av huden,
den s. k. käman, med en tjocklek av 2,4—2,6 mm., under det att till skaftet,
som får ytterligare stadga och hållfasthet genom ”styvningen”, av kostnadsskäl
även må tagas läder från buk- och halspartier med en tjocklek av 2—2,4 mm.
Dessa bestämmelser torde medföra, att det med hänsyn till de olika graderna av
påfrestning för varje del ändamålsenligaste och mest ekonomiska material kommer
till användning.
Av bottenläder användes jämlikt nyss nämnda bestämmelser till sulan endast
prima kärnläder med en tjocklek av minst 4,5 mm., till bindsulan fast bindsulläder
eller läder av fasta bukar och halsar med en tjocklek icke understigande
3 mm. samt slutligen till mellansulan läder av prima framdelar, 3—3,5 mm.
tjockt.
Vid kontrollen hava de, för stövlarna avsedda hudarna till såväl ovan- som
bottenläder stickprovsvis undersökts, och hava därjämte alla utskurna delar besiktigats,
innan de tagits i anspråk för tillverkningen, varefter varje färdig stövel
underkastats slutbesiktning, innan den godkänts för leverans och försetts med
approbationsstämpel.
Med avseende på vad vid den å statens provningsanstalt verkställda undersökningen
framkommit, få vi vördsamt framhålla följande.
Ehuru materialet till sulorna skall tagas av prima kärnläder, torde det icke
kunna undvikas, att en viss ojämnhet dem emellan bliver påvisbar. Alla hudar
äro icke matematiskt likvärdiga till dimensioner och konsistens, icke heller kan
kärnan å en och samma hud överallt hava samma tjocklek, utan är denna störst
vid ryggkanten för att avtaga mot bukpartiet. Härav följer att en sula, tagen
i utkanten av kärnan, kan vara underlägsen en dylik, som härrör från ryggpartiet,
men att den förstnämnda likväl kan i och för sig motsvara fordringarna.
Bliva sedan två sulor, tagna från olika hudar eller från olika delar av samma
hud, sammanförda i ett skopar, kan ojämnheten bliva märkbar. Detta förhållande
innebär givetvis en olägenhet, men vid fabriksmässig tillverkning, då i regel
den ena skon i ett par bottnas oberoende av den andra, torde den svårligen
kunna helt undvikas, och torde den ej heller i praktiken vara av större betydelse.
Därest endast den allra bästa delen av kärnan skulle få användas till sulor,
skulle detta medföra ett avsevärt fördyrande av varan utan däremot svarande
fördelar.
Det torde därför icke vara anmärkningsvärt, om i en större skodonsleverans
påträffas såväl sulor, som nätt och jämnt uppfylla minimikraven, som dylika,
vilka överträffa dessa krav. Emellertid kunna vi icke finna den omständigheten,
att sulan å en enda, från hela det till regementet levererade partiet, särskilt utvald
stövel, vid rent mekanisk nötning visat sig underlägsen visst annat läder, utgöra
— i7 —
något bevis för att materialvalet eller kontrollen icke varit tillfredsställande. Det
torde böra uppmärksammas, att sulan vid påläggningen å skodonen placeras på
sådant sätt, att eventuellt befintlig svagare del kommer på det för nötning minst
utsatta stället, varigenom svagheten bliver mindre påfallande i bruket än vid en
experimentell prövning. Endast de vid skodonens användning, på jämförelsens
grund fotade erfarenheterna synas oss i detta hänseende böra vara utslagsgivande
för bedömande av skodonens lämplighet.
Vad angår utfallet av prövningen av ovanlädret, få vi hänvisa till den ovan lämnade
redogörelsen, varav framgår, att lädret till skaften av ekonomiska skäl
tages ur hals- och bukpartier. Det torde ingalunda vara ägnat att väcka förvåning,
att en jämförelse mellan dylikt skaftläder och prima läder, måhända kärnläder
av en vida dyrare kvalitet, skall utfalla till nackdel för det förstnämnda,
men synes oss lädrets olämplighet för avsedd användning härmed ingalunda bevisad.
Tvärtom torde varje fackman på området kunna vitsorda, att dispositionen
av de olika delarna av en läderhud på sätt som föreskrivits för arméns skodonstillverkning
är fullt rationell samt ekonomiskt fördelaktig. Ej heller äro vi
övertygade om att stövelskaften i allmänhet vid användning i tjänsten komma
att bliva utsatta för påfrestningar av den natur och med den verkan, som vid
prövningen ifrågakommit. Därest vid stövlarnas bruk i tjänsten det påtalade materialet
verkligen skulle visa sig mindre motståndskraftigt mot normal slitning,
synes det vara skäl att taga i övervägande frågan om dess ersättande med starkare
vara samt undersöka, huruvida en dylik förändring, som innebär en avsevärd
fördyring av stövlarna, i trots härav är önskvärd.
Enligt riksdagens revisorers uttalande, hava anmärkningsframställarne vid vederbörande
truppförband till jämförelse med de från arméns intendenturförråd
tillhandahållna stövlarna framhållit de stövlar, som genom truppförbandets egen
försorg tillverkats.
Under sådana förhållanden kunna vi icke underlåta att giva uttryck för den
åsikten, att den föranstaltade undersökningen skulle hava vunnit betydligt i värde,
om den planerats så att den lämnat rum för jämförelse mellan de av departementet
tillhandahållna stövlarna och dylika anskaffade genom något truppförbands
egen försorg. En dylik jämförelse med vederbörligt beaktande av samtliga inverkande
faktorer skulle enligt vår bestämda uppfattning icke utfalla till nackdel
för de förra och skulle under alla omständigheter utgöra ett lämpligt underlag
för bedömande av nu tillämpade principer för stövelleveranser till armén.
Stockholm den 28 december 1923.
Carl Aug. Ryrberg. Carl Ahlin.
Överste. Kapten.
Bilaga 2.
P. M. för tillverkning av arméns marschskodon. (Fastställd av Kungl.
Arméförvaltningens intendentsdepartement den 28 september ip2i, D. n:r
3682 med vissa därefter företagna ändringar.)
Allmänna bestämmelser:
Av Kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement förordnad kontrollant
skall i och för kontrollen äga fritt tillträde till verkstad eller annan lokal, där
skodonstillverkningen försiggår, ävensom till lokaler, där för tillverkningen avsedda
materialier förvaras.
2. 242027.
Kontrollant skall hava granskat och godkänt (försett med approbationsstämpel
där så lämpligen kan ske) alla ovanlädersdelar, tå- och bakkappor, bindsulor, samt
hel- och halvsulor, innan de få tagas i användning för skodonstillverknmgen.
Läst:
Skodonen skola tillverkas över läster av Svenska Skolästfabrikens tillverkning
n:r 9614.
Modell:
Av intendentsdepartementet tillhandahållen arbetsmodell skall tjäna till efterrättelse
för tillverkningen. Skulle arbetsmodellen i något avseende avvika från
efterföljande tillverkningsföreskrifter, skall intendentsdepartementet avgöra, vilkendera
skall äga giltighet.
Ovanläder:
Ovanlädret skall utgöras av brunt vaxläder av tama, ej för stora hudar med
köttsidan utåt, samt vara väl genomgarvat och fettat; och skall lädrets beredning
hava omfattat en tid av omkring sex månader. Valkgarvat läder får icke användas.
Ovanlädret består av skaft med bakskaft, utanpå vilket lägges det av
likadant läder bestående bakstycket, samt plös, blad och tåkappa.
Skaft:
Skaftet skall hava en tjocklek av cirka 2 mm.
Skaftets höjd 19 cm.
Bakstycket, som jämväl bildar bakrem med stropp, skall hava samma tjocklek
som skaftet i övrigt, vara av god kvalité med iakttagande av, att den del, som
bildar stropp, måste vara av fast läder, då i annat fall stroppen lätt dragés
sönder.
Plös:
Plösen skall vara av jämn tjocklek, cirka 1 mm. Den utgöres av en s. k. hel
plös med narvsidan utåt, som fastsys vid båda sidor av skaftet samt i bladet. Den
avskärvlas i hopsyningskanterna, så att den ej trycker foten.
Blad:
Till blad får endast kärnan av huden användas, och skall största noggrannhet
iakttagas vid bladets utskärande. Det bör hålla en tjocklek ej understigande
2,5—3 mm. De vid skaftet hopsydda kanterna skola noggrant avskärvlas.
Tåkappa:
Tåkappan skall vara av gott koläder och ha en tjocklek av 2,5 å 3 mm. Kanterna
avskärvlas till 1,5 mm. tjocklek.
Nåtling:
Sammannåtlingen av de olika delarna skall ske med prima linnetråd n :r 18 i
såväl över- som undertråden samt utföras i stepstyng (ej kedjestyng). Nålens
grovlek skall väl avpassas till tråden, så att icke grövre nål än nödvändigt användes.
Bakstycket skall sys med 2 stickrader, tåkappan och ovanlädret med 3. Dessutom
förstärkes blad och skaft med 1 nit å vardera sidan. Bakkappan fastsys
enligt nedan givna föreskrifter.
19 —
Ringar:
Skodonen skola förses med 7 par snörringar av vit eller starkt förnicklad metall
med 7—8 mm. diameter för att lätt kunna snöras. Ringhalsarna böra vara
längre, där ringen går genom såväl plösen som skaftet, än där den endast går
genom skaftet.
Sula:
Sulan skall vara av 4 å mm. tjockt kärnläder och så rikligt tilltagen att
densamma kommer att stå 2 till 3 mm. utanför ovanlädret.
Bindsula:
Bindsulan tages av fast bindsulläder eller från halsar och bukar av hudarna
och skall vara i en tjocklek av 2R2 å 3 mm.
Bakkappa:
Bakkappan, som instickes mellan samt med 2 vertikala sömmar fastsys vid
bakstycket och ovanlädrets bakparti, skall vara av gott koläder med minst 3 >4
mm. tjocklek; kanterna skola vara väl avskärvlade.
Krans:
Kransen skall vara 4 till 4^/2 mm. tjock och icke under 2 cm. bred samt skäras
ur goda, fasta halsar. Mellan sulan och kransen skall utom häftandet med stift
även strykas 1 :ma klister eller gummilösning.
Före framsträckandet över lästen bestrykas båda sidorna av bakkappan med
klister. Mellan tåkappan och frambladet sker bestrykning med celluloidlösning
på bomullsväv för att åstadkomma större hårdhet i kappan. Tillverkning sker
på vanligt sätt genom framsträckning, pinning etc.
Botteninlägg:
Inlägget i botten skall bestå av ovanläders- eller bottenlädersavfall. Gelänket
skall utgöras av bottenläder med minst 4 mm. tjocklek.
Sulhäftning:
Sulans fästande sker på så sätt, att stiften placeras så, att dessa efter pliggningen
åter kunna avlägsnas.
Pliggning:
Skodonen pliggas på följande sätt: frampartiet erhåller 2 pliggrader och gelänket
3. Pliggningen av frampartiet sker på så sätt, att yttre pliggraden islås
runt om under iakttagande av att pliggen går väl igenom, och att pliggraden
blir placerad högst 5 mm. från bindsulans kant. Den mellersta raden pliggas
i gelänket. Den inre raden runt om med cm. avstånd från mellersta raden.
Runt om bakre delen pliggas 2 rader.
Halvsula:
Halvsulan skall vara av prima kärnläder med 5 mm. tjocklek samt fastpliggas
med 2 rader.
Klacken skall tillverkas av hela klacklappar.
— 20 —
Fräsning och klack påslagning:
Efter fräsningen fastsättes klacken, vilken därvid skall vara försedd med
klack järn av fastställd modell. Klackens fastspikning skall verkställas såväl
inifrån som utifrån.
Storlekar:
Skodonen skola tillverkas i de storleksnummer arméförvaltningens intendentsdepartement
för varje särskild leverans bestämmer.
Snörremmar:
Med varje par skor skall följa ett par starka snörremmar av kromgarvat läder
(remmarna skola kunna motstå en mans muskelkraft vid sträckning mellan händerna).
Bilaga 3.
P. M. för tillverkning av arméns lägerskodon.
(Fastställd av Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement den 28
september 1921, D. n:r 3682, med vissa därefter företagna ändringar.)
Allmänna bestämmelser :
Av Kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement förordnad kontrollant
skall i och för kontroll äga fritt tillträde till verkstad eller annan lokal, där
skodonstillverkningen försiggår, ävensom till lokaler, där för tillverkningen avsedda
materialier förvaras.
Kontrollant skall hava granskat och godkänt (försett med approbationsstämpel
där så lämpligen kan ske) alla ovanläder, tå- och bakkappor, bindsulor, samt
hel- och halvsulor, innan de få tagas i användning för skodonstillverkningen.
Läst:
Skodonen skola tillverkas över läster av Svenska Skolästfabrikens tillverkning
n:r 9672.
Modell:
Av intendentsdepartementet tillhandahållen arbetsmodell skall tjäna till efterrättelse
för tillverkningen. Skulle arbetsmodellen i något avseende avvika från
efterföljande tillverkningsföreskrifter, skall intendentsdepartementet avgöra, vilkendera
skall äga giltighet.
Ovanläder:
Ovanlädret skall utgöras av kromgarvat s. k. Columbialäder eller annan fullt
likvärdig kvalité. Detsamma består av skaft med bakskaft, utanpå vilket lägges
det av likadant läder bestående bakstycket, samt blad, plös och tåkappa. Skaftet
skall hava en tjocklek av cirka 2 mm.
Bakstycket, som jämväl bildar bakrem med stropp, skall hava samma tjocklek
som skaftet i övrigt, vara av god kvalité med iakttagande av, att den del, som
bildar stropp, måste vara av fast läder, då i annat fall stroppen lätt dragés
sönder.
Skaftets höjd 15 cm.
21
Blad:
Till blad får endast kärnan av huden användas, och skall största noggrannhet
iakttagas vid bladets utskärande. Det skall hålla en tjocklek ej understigande
2,2 å 2,5 mm.
De vid skaftet hopsydda kanterna skola noggrant avskärvlas.
Plös:
Plösen skall vara av jämn tjocklek, cirka 1,5 mm. Den utgöres av en s. k.
flygelplös, som fastsys vid båda sidor av skaftet samt i bladet. Den avskärvlas
i hopsyningskantema, så att den ej trycker på foten.
Tåkappa:
Tåkappan skall vara av gott koläder (till osvärtade lägerskodon dock av samma
material som ovanlädret) och hava en tjocklek av 2—2,5 mm. Kanterna avskärvlas
till 1,5 mm. tjocklek.
Nafling:
Sammannåtlingen av de olika delarna skall ske med prima linnetråd n:r 18 i
såväl över- som undertråden samt utföras i s. k. stepstyng (ej kedjestyng).
Nålens grovlek skall väl avpassas till tråden, så att icke grövre nål än nödvändigt
användes.
Bakstycket och tåkappan skola sys med 2 stickrader, ovanlädret med 3.
Ringar:
Skodonen skola förses med 6 par snörringar av metall och svart (brun) celluloidkrans
med 5 mm. diameter. Ringhalsarna böra vara längre, där ringen går
genom såväl plösen som skaftet, än där den endast går genom skaftet.
Sula:
Sulan skall vara av 4^ ä 5 mm. tjockt kärnläder och så rikligt tilltagen att
densamma kommer att stå 2 till 3 mm. utanför ovanlädret.
Bindsula:
Bindsulan tages av fast bindsulläder eller från halsar och bukar av hudarna
och skall vara i en tjocklek av 2)4 å 3 mm.
Bakkappa:
Bakkappan, som instickes mellan bakstycket och ovanlädrets bakparti, skall
vara av gott koläder och minst 3 mm. tjocklek; kanterna skola vara väl avskärvlade.
Krans:
Kransen skall vara 4 till 4)4 mm. tjock och icke under 2 cm. bred samt skäras
ur goda, fasta halsar. Mellan sulan och kransen skall utom häftandet med stift
även strykas 1 :ma klister eller gummilösning.
Före framsträckandet över lästen bestrykas båda sidorna av bakkappan med
klister. Mellan tåkappan och frambladet sker bestrykning med celluloidlösning
på bomullsväv för att åstadkomma större hårdhet i kappan. Tillverkning sker
på vanligt sätt genom framsträckning, pinning etc.
22 -
Botteninlägg:
Inlägget i botten skall bestå av ovanläders- eller bottenlädersavfall. Gelänket
skall utgöras av bottenläder med minst 4 mm. tjocklek.
Sulhäftning:
Sulans fästande sker på så sätt, att stiften placeras så, att dessa efter pliggningen
åter kunna avlägsnas.
P liggning:
Pliggningen sker med 3 rader i gelänket och 2 rader i frampartiet. Den yttre
pliggradens avstånd från bindsulans kant får icke överstiga 5 mm.
Klack:
Klacken skall tillverkas av hela klacklappar. I vardera klacken inslås 8 klackskyddare
(s. k. circlets).
I det fall att klacken icke renskurits före påspikningen, skall största aktsamhet
vid frontbeskärningen iakttagas, så att sulan ej skadas.
Storlekar:
'' Skodonen skola tillverkas i de Storleksnummer intendentsdepartementet för
varje särskild leverans bestämmer.
Kängsnören:
Med varje par skor skall följa ett par slitstarka kängsnören.
Bilaga 4.
P. M. för tillverkning av arméns ridstövlar.
Allmänna bestämmelser:
Av Kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement förordnad kontrollant
skall i och för kontrollen äga fritt tillträde till verkstad eller annan lokal, där
skodonstillverkningen försiggår, ävensom till lokaler, där för tillverkningen avsedda
materialier förvaras.
Kontrollant skall hava granskat och godkänt (försett med approbationsstämpel)
alla ovanlädersdelar, tå- och bakkappor, bindsulor, samt hel- och halvsulor, innan
de få tagas i användning för skodonstillverkningen.
M odell:
Av intendentsdepartementet tillhandahållen arbetsmodell skall tjäna till efterrättelse
för tillverkningen. Därest efterföljande tillverkningsbestämmelser skulle
stå i strid mot arbetsmodell, skall frågan underställas intendentsdepartementet.
Ovanläder:
Ovanläder skall utgöras av prima, väl genomgarvat och fettat svart columbialäder,
och bestå av skaft och tunga.
Skaft:
Skaftet skall hava en tjocklek av 2—2,4 mm.
— 23 —
Tunga:
Största uppmärksamhet måste ägnas åt utskärningen av tungan och skall densamma
tagas av den bästa delen av huden: karnan. Tjockleken skall vara
2 4—2 6 mm. och skall tungan fodras med prima grå smärting.
Nätting:
Sammannåtlingen av de olika delarna skall ske med prima linnetråd n:r i8,
gällande detta såväl över- som undertråden. Spanningen bak sker med s. k.
bes, och skall baksömmen täckas med glidrem mellan kapp och styvmng.
Sula:
Sulan skall vara av prima kärnläder i tjocklek 4/^ mm.
Bindsula:
Bindsulan tages av fast bindsulläder eller av fasta bukar och halsar, och skall
hava en tjocklek ej understigande 3 mm.
Mellansula:
Mellansulan tages av prima framdelar, och skall hava en tjocklek av 3 3/-^ mm.
Bakkappa:
Bakkappan, som skall fästas med 2 sömrader, tages av prima framdelar, och
skola kanterna väl avskärvlas. Tjockleken skall vara 4 mm.
Krans:
Kransen skall vara 4—4mm. tjock, skäras av fasta halsar, och hava en
bredd av minst 2 cm.
Tåkappa:
Tåkappan skall bestå av tre lag väv, mellan vilka kappstyvning skall strykas.
Framhållning, pinning, bankning etc. sker på vanligt sätt.
Botteninlägg:
Inlägget i botten skall bestå av ovanläders- eller bottenlädersavfall. Gelänket
skall utgöras av bottenläder ej under 4 mm. tjocklek.
Pliggning av mellansula:
Pliggningen av mellansula skall ske med 1 pliggrad och skall denna rads avstånd
från bindsulans kant ej vara större än 5 mm.
Pliggning av sula:
Pliggningen av sulan sker med 3 rader i gelänket och 2 rader i frampartiet.
Klack:
Klacken skall bestå av hela lappar (ej sammansatta bitar) och ha en höjd av
3 cm. vid sidan, samt förses med klackjäm.
Klack frontbeskärning:
I det fall att klackarna icke bliva renskurna före påspikningen, är största aktsamhet
av nöden vid frontbeskämingen, så att sulan ej blir genomskuren.
— 24
Skaftstyvning:
Styvningen av skaftet skall vara av prima koläderhalsar med en tjocklek av
2—2^2 mm.
Stropp:
Stroppar i längd 20 cm. fästas vid styvningen med god linnetråd.
Insättning av styvning:
Sedan styvningen hopsytts med god linnetråd skall densamma bestrykas med
gott klister, och insättes därefter i skaftet, noggrant blockat på därtill väl passande
block. Efter blockningen fastsys styvningen på vanligt sätt med god
linnetråd.
Storlekar:
Stövlarna skola tillverkas i de storleksnummer armé förvaltningens intendentsdepartement
för varje särskild leverans bestämmer.
Block och läster:
Tillverkningen skall ske över block och läster av modeller enligt intendentsdepartementets
bestämmelser.
Arméförvaltningens
fortifikations-, intendentsoch
civila departements samt
sjukvårdsstyrelses
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del X,
sid. 27—29, § 18.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 12 december 1923 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
arméförvaltningen att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer anfört, bland annat, under rubrik ”fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet,
§ 18”, uti sin den 30 november 1923 avgivna berättelse om verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1922.''
Till åtlydnad härav få arméförvaltningens fortifikations-, intendents- och civila
departement samt sjukvårdsstyrelse under nedan angivna rubriker i underdånighet
anföra följande.
Riksstaten IV.
2 A. 1 Arméförvaltningen.
2 A. j Avlöning till personal vid staber och truppförband tn. fl.
Överskridandet av anslagen torde vara beroende på, att anslagen, i anslutning
till 1921 års riksdags beslut, kommit att belastas med de belopp, vilka vid övergången
till ny lönestat den 1 januari 1922 såsom övergångsavlöning tillkommit
personalen.
25 —
2 A. 8 Mötesbidrag.
Anslaget har för år 1922 beräknats för Södra skånska infanteriregementet samt
för delar av Första och Andra livgrenadjärregementena.
Då emellertid kasernetablissemangen för Södermanlands regemente och Norra
skånska infanteriregementet icke blivit inom beräknad tid färdigställda, har jämlikt
medgivande i brev den 31 december 1921 och i anslutning till föredragande
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet IV H. T. 1921 sid. 15 mötesbidrag
under år 1922 utgått till officerare och underofficerare med vederlikar
jämväl vid sistnämnda regementen.
2 A. 13 Höjning av dagtraktamentena.
Anledning till överskridandet torde vara att söka i den utsträckta rätt till och
de ändrade grunder rörande traktamentsersättning, som kommit till stånd genom
de från och med år 1922 gällande tilläggsbestämmelserna till 1921 års militära
avlöningsreglementen.
2 A. 7 Dagavlöningstillägg åt indelt manskap.
2 A. 11 Arméns personal över stat.
2 A. 15 Flyttning ser sättning.
Utgifterna hava utgått enligt gällande föreskrifter. Då överskridandena äro
obetydliga, torde någon höjning av anslagen icke påkallas.
2 B. 1 Penningbidrag och penningtillskott.
Anledningen till att detta anslag överskridits är att söka däri, att antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga under år 1922 överstigit det antal tj änstgöringsdagar,
som lagts till grund för beräkningen av anslaget för samma år.
2 B. 3 Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader.
Såsom angivits i statsverkspropositionerna till 1922 och 1923 års riksdagar,
har arméförvaltningen i underdånighet anmält, att stora brister uppstått å ifrågavarande
anslag, varför arméförvaltningen haft för avsikt att efter slutförandet
av ifrågasatt utredning i ämnet föreslå en omräkning av anslaget. Uti sin underdåniga
skrivelse den 31 augusti 1923 rörande lantförsvarets medelsbehov för tiden
den 1 juli 1924—den 30 juni 1925 har arméförvaltningen förebragt en särskild
utredning rörande ifrågavarande anslag från och med år 1920 samt anfört,
att med ledning därav vid en eventuell omräkning av anslaget detsamma borde
upptagas till i runt tal 1.150.000 kronor, varav för inskrivnings- och mönstringskostnader
400.000 kronor och för färdkostnader 750.000 kronor. Emellertid
vore, anförde ämbetsverket vidare, grunderna för en omräkning av detta anslag
ännu icke i viktiga avseenden närmelsevis kända. Då därtill komme, att det pågående
arbetet med en fullständig omdaning av arméns organisation även torde
föra med sig en väsentlig förändring av tjänstgöringsförhållanden o. d. för de
värnpliktiga, hade arméförvaltningen icke ansett sig kunna för det dåvarande
föreslå någon bestående beräkning av ifrågavarande anslagsbelopp.
2 C. 11 Tryckningskostnader.
Rörande detta anslag, vilket alltsedan det upptagits i riksstaten från och med
år 1920 i avsevärd grad överskridits, har, på sätt inhämtats av det vid statsverkspropositionen,
fjärde huvudtiteln, till 1922 års riksdag fogade statsrådsprotokollet,
sid. 109 ff., omräkning numera ägt rum, varvid anslagsbehovet av arméförvaltningen
ansetts behöva beräknas till 382.500 kronor för år.
2Ö -
2 D. i Mathållning.
Uti proposition till 1921 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj :t, att ordinarie
mathållningsanslaget för år 1922 skulle beräknas efter en portionskostnad av 60
öre för man och tjänstgöringsdag samt efter ett antal av 12.383.588 manskapst
j änstgöringsdagar.
Riksdagen, som icke hade något att erinra emot den av Eders Kungl. Maj :t
föreslagna beräkningsgrunden för portionskostnaden, nedsatte emellertid efter
verkställd utredning antalet t jänstgöringsdagar för manskap till 10.677.648 och
fastställde i anslutning härtill ordinarie mathållningsanslaget för år 1922 till
kronor 6.406.589: —
Till förstärkning av berörda anslag anvisade riksdagen å
tilläggsstat för år 1922 ett belopp av „ 4.271.060: —
eller 40 öre för man och tjänstgöringsdag under
10.677.648 dagar. Till truppförbandens förplägnad un
-
der år 1922 har riksdagen alltså anvisat tillhopa
Mathållningsanslaget för år 1922 har alltså beräknats
efter en portionskostnad av 1 krona. I verkligheten har
emellertid nämnda kostnad endast uppgått till ungefär
92,5 öre. Enär emellertid antalet under år 1922 utspisade
portioner uppgått till 12.458.801, har kostnaden för
dessa portioner uppgått till
Härtill kommer:
att å mathållningsanslaget avförts kostnader för sjukföda
med
att utgifterna för inköp av proviant vid fälttjänstövningar
m. m. uppgått till
att portionsersättning till maskinister och eldare m. fl.
samt ersättning för naturaportioner enligt fredsförplägnadsreglementets
§§ 4 och 15 utbetalts med
att med stöd av avskrivningsreglementets bestämmelser
avskrivits
samt att för inköp av proviant vid truppförbandens
övningar utom vederbörliga förläggningsorter utgivits
Utgifterna å anslaget hava alltså uppgått tillhopa till
Enär riksdagen för arméns förplägnad under år 1922
anvisat endast
har sålunda å mathållningsanslaget för nämnda år upp -
kronor 10.677.649: —
„ 11.526.213: —
„ 171.748: —
„ 240.967: —
„ 602.159: —
57-85I: —
„ 635.500: —
kronor 13.234.438: —
„ 10.677.649: —
stått en brist å
kronor 2.556.789: —
2 D. 9 Furagering.
Det ordinarie furageringsanslaget för år 1922 har efter
ett antal av 3.835.700 rationer å 1 krona av riksdagen
fastställts till „ 3.835.700: —
varjämte för furagering av 650 remonter anvisats 309
kronor för remont eller tillhopa „ 200.850: —•
Summa kronor 4.036.550
— 2 7
Transport kronor 4.036.550: —
Till förstärkning av nämnda anslag har riksdagen å tillläggsstat
för år 1922 anvisat ,, 1.150.7x0:
beräknat efter 3.835.700 rationer å 30 öre.
Till furagering av arméns hästar under år 1922 hava
alltså anvisats tillhopa
Ifrågavarande anslag har alltså beräknats efter en rationskostnad
av x krona 30 öre.
Enär nämnda kostnad i verkligheten uppgått till ungefär
1 krona 48,8 öre och rationsdagarnas antal uppgått till
4.066.687, har truppförbandens furageringsanslag kommit
att uppgå till
Härtill kommer:
att för sjukfurage utbetalts
att för furage under truppförbandens övningar utom
vederbörliga förläggningsorter utbetalts
att ersättning för rationer utbetalts med
att med stöd av avskrivningsreglementets bestämmelser
å anslaget avskrivits
samt att för furage, som utlämnats under fälttjänstövningar,
utgivits
Utgifterna å anslaget hava alltså uppgått tillhopa till kronor 6.386.821: —
Enär riksdagen för furagering av arméns hästar under
år 1922 anvisat endast „ 5.187.260: —
har å anslaget uppstått en brist å kronor 1.199.561: —
2 D. 13. Vinterrekrytskolor vid Södra skånska infanteriregementet.
Av 1921 års riksdag äskade Eders Kungl. Maj :t i enlighet med arméförvaltningens
framställning ett belopp av 38.500 kronor för beredande av provisorisk
förläggning av regementet i Lund under år 1922.
Riksdagen, som ansåg, att sommarrekrytskolan i sin helhet -borde förläggas till
Revingehed, varigenom förhyrande av den s. k. södra kasernen bleve obehövligt,
fann det äskade beloppet kunna nedsättas med 12.000 kronor till 26.500 kronor.
Med anledning av en av arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement
samt sjukvårdsstyrelse tillstyrkt framställning från chefen för Första
arméfördelningen avseende förbättrade förläggningsförhållanden för regementet
anvisade Eders Kungl. Maj :t genom nådigt brev den 8 september 1921 dels
3.850 kronor för förhyrande för tiden den 1 oktober 1921—den 30 september
1922 av vissa lokaler i den s. k. norra kasernen, dels 5.680 kronor för vissa inredningsarbeten
i sagda lokaler.
Sedan därefter arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement
insänt underhållsförslag för regementets provisoriska förläggning i Lund under
utbildningsåret 1921—1922, fastställde Eders Kungl. Maj :t genom nådigt brev
den 18 november 1921 det ingivna förslaget och ställde till förfogande för ändamålet
ett ytterligare belopp av högst 47.000 kronor och har Eders Kungl. Maj :t,
på sätt inhämtas av det vid statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, till 1922
års riksdag fogade statsrådsprotokollet, sid. 172, bragt detta förhållande till
riksdagens kännedom.
kronor 5.187.260:
6.051.850:
1.212:
217.477:
2.217:
97.244:
16.821:
28 —
De genom nämnda båda nådiga brev anvisade medlen skulle i vad de belöpte
på år 1922 redovisas å förslagsanslaget till vinterrekrytskola vid Södra skånska
infanteriregementet.
Då härigenom utgifterna för förläggningen kommit att uppgå till högre belopp,
än vid riksdagsäskandenas avgivande kunnat beräknas, har anslagets överskridande
icke kunnat undvikas.
2 G. 10. Inköp eller expropriation av enskild mark vid Malmslätt.
Att detta anslag överskridits beror därpå, att efter uppskattning av expropriationsnämnd
vederbörlig domstol fastställt den löseskilling, som skolat för exproprierade
fastigheter erläggas, till högre belopp, än vad som antagits vid anslagets
äskande.
II. 4. Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare.
Anslaget torde från början hava varit för lågt beräknat och har anslaget, från
det det uppförts i riksstaten, överskridits, exempelvis år 1921 med 26.120 kronor
88 öre.
Til läggsstaten.
3. 1. Ökade kostnader för traktamenten.
Utgifterna hava utgått enligt gällande föreskrifter. Då överskridandet är obetydligt,
torde någon höjning av anslaget icke påkallas.
3. 2. Dyr tid stillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Rörande detta anslag lärer ej annat vara att erinra, än att anslaget i proposition
n :r 84 till 1922 års riksdag föreslagits till 18.000.000 kronor men av riksdagen
nedsatts till 16.500.000 kronor.
2. H. 3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Vad slutligen beträffar anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
torde böra erinras därom, att anslaget numera är av reservationsanslags
natur, vadan något överskridande av anslaget numera icke lärer ifrågakomma.
Stockholm den 29 december 1923.
Underdånigst:
F. BERGENHOLTZ.
FREDRIK FRÖLICH.
FRITZ BAUER.
M. MORTON.
AXEL EKMAN.
OSKAR NORDLANDER.
M. KINNANDER.
Nils Rosen.
29 —
Marinförvaltningens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I,
sid. 26, §§ is—18.
UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE.
Med överlämnande av infordrade yttranden beträffande § 15 från kommendanten
i Vaxholms fästning och chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, beträffande
§ 16 från chefen för marinstaben och föreståndaren för statens sjökrigshistoriska
samlingar samt beträffande § 17 från stationsbefälhavaren i Karlskrona
får marinförvaltningen för egen del angående § 15 hänvisa till sitt hemliga
underdåniga utlåtande den 26 september 1923, däri marinförvaltningen, som funnit
den nuvarande förläggningen otillfredsställande, begärt uppdrag att verkställa
förnyad utredning rörande förbättrade förläggningsanordningar på Värmdön,
samt angående § 18 anföra följande:
Frånsett anslaget till dyrtidstillägg, för vilket marinförvaltningen icke varit
i tillfälle att föreslå någon beräkning, hava behållningarna å förslagsanslagen
för marinens vidkommande, tillhopa kronor 816.820:85, med kronor 292.024:30
överstigit de sammanlagda överbetalningarna kronor 524.796:55 vadan riksdagens
revisorers uttalande i denna del icke torde avse sjöförsvarets andel i fjärde huvudtiteln.
I ärendets handläggning hava deltagit: undertecknad, chef, Boalt, föredragande,
Lindbeck, Wolff, Bergmark, Widstrand, Simonsson, Palm, Thimgren, Högberg
och von Hofsten.
Stockholm den 29 december 1923.
Underdånigst:
På Kungl. Marinförvaltningens vägnar.
HENRY LINDBERG.
Georg Topelius.
Kommendantens i Vaxholms
fästning
yttrande. (Del I, sid 26, § 15.)
Till Kungl. Marinförvaltningen.
Genom ämbetsverkets kommunikationsresolution den 27 dennes, anbefalld
skyndsammast inkomma med yttrande rörande därvid fogat utdrag av riksdagens
revisorers berättelse den 30 november d. å. i vad densamma berör kustartilleriets
förläggning å Värmdö i det s. k. Fredriksborgstornet ■— oriktigt benämnt OscarFredriksborgstornet
— får jag vördsamt anföra följande.
För övningarnas rätta bedrivande måste större delen av kustartilleriregementets
III bataljon sommartiden förläggas å Värmdö. Före 1918 inkvarterades truppen
i första hand inom vissa dåvarande befästningar, företrädesvis Myttinge
-
— 30 —
fortet, men på grund av därmed förenade olägenheter i synnerhet ur hygienisk
synpunkt framträdde allt starkare behovet av förläggningslokalers beredande
utanför befästningarna på ett sådant sätt, att hygienens krav bättre skulle kunna
tillgodoses. I skrivelse till Kungl. marinförvaltningen den 31 juli 1916 gjorde
därför, ävensom med hänsyn till behovet av ökat förrådsutrymme, kommendanten
framställning om beredande av medel för inredande av förläggnings- och
förrådslokaler inom FredrikSborgstornet, vilket förslag då finge betraktas såsom
den billigaste lösningen av frågan. Sedan ärendet underställts 1917 års riksdag,
beviljade denna för ändamålet i fråga ett anslag av 12.000:— kronor. Efter det
Kungl. Maj :t med hänsyn till den efter förslagets uppgörande inträdda betydande
prisstegringen ställt ytterligare 7.250: — kronor till förfogande, kunde arbetet
slutföras, så att lokalerna i slutet av juni 1918 kunde för sitt avsedda ändamål
tagas i anspråk.
På grund av vissa av riksförsäkringsanstalten i ämbetsskrivelse den 12 oktober
1916 gjorda erinringar särskilt i fråga om förläggningen i kustfästningarnas
fort anbefallde Kungl. Maj :t genom nådigt brev den 9 november 1917 utredning
bl. a. i berörda fråga, varvid all den sparsamhet skulle vid förslags uppgörande
iakttagas, som vore förenlig med ett behörigt tillgodoseende av hygienens fordringar.
I den 14 juni 1918 med anledning därav till Kungl. marinförvaltningen
avgivet utlåtande föreslog kommendanten uppförandet å Värmdö för III bataljonen
av baracker för en då beräknad kostnad av 258.000:— kronor. Ifrågavarande
förslag har emellertid icke lett till någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
För att i tillbörlig män tillgodose hygienens fordringar anbefallde emellertid
Kungl. Maj :t genom nådigt brev den 19 april 1918 sådan ändring i R M III §
163: 2 c, att vederbörande läkare anbefalldes kvartalsvis företaga inspektioner i
hygieniskt avseende och däröver avgiva rapporter. Vid sådan inspektion har
härvarande fästningsläkare framhållit önskvärdheten av bättre avträdesförhålllanden
för i Fredriksborgstornet förlagda trupp, vilken anmärkning, sedan medel
för ändamålet kunnat ställas till förfogande, föranlett uppförande av en ny avträdesbyggnad
i tornets omedelbara närhet, vilket till regementet avlämnats. Som
regementschefen även framhåller, är dessutom (på grund av anmärkning vid dylik
inspektion) tvättrum under inredande för att ersätta tidigare befintliga provisoriska
anordningar.
I sin berättelse hava emellertid revisorerna nu vänt sig emot själva logementen,
vilka ”ur hygienisk synpunkt icke kunde anses fylla berättigade anspråk”.
Såsom anledning till anmärkningen torde böra framhållas, att revisorernas besök
ägde rum så sent på året som den 27 oktober och först omkring kl. 4 e. m.,
varigenom lokalerna framträdde på ett helt annat sätt än under den tid på året
(sommaren), då förläggning där plägar äga rum. Det ogynnsamma intrycket
torde hava än ytterligare förstärkts genom det förhållandet, att den till logementen
ledande korridoren, som saknar ljus utifrån, låg i fullständigt mörker och att
ingen konstgjord belysning vid tillfället i fråga var anordnad.
Fästningsläkaren har emellertid även framhållit önskvärdheten av åtgärder till
undanrödjande av de olägenheter såsom mörker, köld och fukt i logementen, som
kunde föranledas av de tjocka murarna och små fönstren, vid vilket tillfälle lokalerna
dock voro ovanligt tätt belagda. I fråga om den första anmärkningen,
mörker, är denna numera avhjälpt genom införande av elektriskt ljus, vilken
installation vid revisorernas besök ej var avslutad. Beträffande köld och fukt
verka de tjocka murarna och de små fönstren icke i denna riktning, utan fastmer
i den motsatta; befintliga kaminer kunna utan svårighet hålla logementen
31 —
uppvärmda, och få dessa dessutom betraktas såsom osedvanligt torra. För luftomsättning
är vidare sörjt, utom genom fönster och dörrar, genom i valvet befintliga
ventilationsöppningar. Då valvet, som i hjässan är c :a 6,7 m. högt, har
en medelhöjd av i det närmaste 6 m., under det att vanliga kasernlogement vanligen
hålla endast 3.5 m. i höjd, är det uppenbart, att den luftkub, som kommer
på varje man, blir ganska avsevärd under förutsättning, att icke i förhållande
till golvytan för stor truppstyrka där inkvarteras, vilket möjligen understundom
torde hava varit förhållandet.
Under de senare åren har tornet, åtminstone icke i någon nämnvärd utsträckning,
varit använt till förläggning, alldenstund rikligare utrymme kunnat vinnas
inom fästningsingenjörkompaniets barackläger, som varit till kustartilleriregementet
upplåtet, och vilket dessutom ligger närmare såväl till stall och förråd som
till regementets matinrättning vid Stenslätten.
Som ett slutomdöme skulle jag emellertid såsom min mening vilja framhålla,
dels att Fredriksborgstornet, särskilt efter utförd elektrisk belysningsinstallation,
med sina varma och torra lokaler under fredstid erbjuder en ganska god
provisorisk sommarförläggning, då manskapet dessutom ju i huvudsak endast
under natten behöver där vistas, och att detsamma är väl användbart för krigsförläggning,
dels att, såsom ovan anförts, förslag icke förty avgivits till uppförande av
baracker för att i vidsträcktare mån kunna tillgodose behovet av ökat utrymme
och hygienens fordringar, vilka baracker dessutom skulle bliva av stor betydelse
för krigsförläggning och sålunda bidraga till höjandet av fästningens krigsberedskap,
vilket förslag emellertid ej vunnit statsmakternas beaktande.
Vaxholm den 28 december 1923.
H. WRANGEL.
Erik Frumerie.
Chefens för Vaxholms kustartilleriregemente
yttrande.
(Del I, sid. 26, § 15.)
Till Kungl. Marinförvaltningen.
Med anledning av ämbetsverkets skrivelse den 18 dennes får jag härmed
vördsamt avgiva av mig infordrat yttrande över av statsrevisorerna gjort uttalande
beträffande det s. k. Oscar-Fredriksborgstornet, vilken benämning torde
avse det å Värmdön belägna Fredriksborgstornet.
Genom skilda beslut den 26 juli 1917 och 23 maj 1918 anvisade ämbetsverket
enligt vunnen uppösning sammanlagt 19.250 kronor för inredande av logement
och förrådslokaler i Fredriksborgstornet. För kaserneringsändamål har byggnaden
ifråga efter det sagda arbete blivit utfört tagits i bruk, då det på grund av
manskapsstyrkans storlek befunnits erforderligt. I regel har förläggning endast
förekommit under kortare perioder sommartiden. Väl hava lokalerna icke ansetts
fylla berättigade anspråk på trevnad och hygien, vilket också framhållits vid härstädes
verkställda hygieniska inspektioner, men vid jämförelse med förläggnings
-
— 32
förhållandena i en del befästningar ha ifrågavarande logement icke ansetts mindervärdiga.
Sedan statsrevisorerna under förliden höst avlagt sitt besök har elektrisk belysning
införts därstädes. Med medel, som av ämbetsverket lära ha anvisats
den 28 juni innevarande år har ett för i Fredriksborgstornet förlagd personal
avsett avträde färdigställts och avlämnats till regementet. Enligt vad som meddelats
av fortifikationsbefälhavaren är även ett tvättrum under inredning, vilket
förväntas kunna tagas i bruk instundande sommar.
Med hänsyn till de arbeten, som sålunda verkställts och äro under utförande,
torde förläggningsförhållandena bliva så pass förbättrade, att lokalerna utan våda
ur hygienisk synpunkt bliva användbara för sitt ändamål under kortare tidsperioder.
Vaxholm den 24 december 1923.
G. WENNERSTRÖM.
Tj. f. regementschef.
Carl Iacobson.
Chefens för Marinstaben
yttrande. (Del 1, sid. 26, § 16.)
Till Kungl. Marinförvaltningen.
Med anledning av ämbetsverkets skrivelse den 18 denna månad har jag härmed
äran anföra följande.
Inom marinstaben handhaves ej någon penninguppbörd i egentlig mening. För
bestridande av erforderliga utgifter under de för staben i stat upptagna expensm.
fl. anslag rekvirerar chefen för marinstaben behövliga förskott från marinförvaltningen.
Stabschefen beslutar i fråga om disposition för därmed avsedda
ändamål av sålunda bekomna förskott och redovisning för desamma åligger den
vid staben anställde registratorn och aktuarien, vilken tjänstgör i stabens expedition
och har åt sig uppdraget att föredraga frågor rörande stabens ekonomiska
förvaltning. Enligt sagde tjänstemans utsago har han städse i samband med granskning
av inkomna räkningar övertygat sig om att å desamma upptagna prestationer
blivit fullgjorda. I allmänhet har vederbörande mottagare inom marinstaben
avfordrats intyg därom, men i de fall då registratorn under utövandet av sin
tjänst varit i tillfälle att själv kontrollera verkställandet av arbeten eller anskaffningar
för stabens behov har dylik attest å räkningarna av honom ej ansetts behövlig
; ej heller har bestyrkande av riktigheten av vissa räkningar från statens
och kommunens verk ansetts behöva ifrågakomma, exempelvis för rikstelefonabonnemang,
levererad elektrisk ström och gas o. dyl. Härjämte må framhållas
att marinstabens räkenskaper å bestämda tider uppvisas för stabschefen, som då
genomgår verifikationerna och förvissar sig om att den befintliga kassabehållningen
överensstämmer med räkenskaperna.
— 33 —
Såsom av det ovan anförda framgår har redovisningen av för marinstaben anvisade
medel ordnats på möjligaste enkla sätt men därför icke varit undandragen
vederbörlig kontroll. En skärpning av den senare torde knappast vara av behovet
påkallad men kan givetvis ernås. Då riksdagens revisorer emellertid synas ha
fäst särskild vikt vid förekomsten av attester å verifikationerna har jag beslutit
meddela föreskrift om attestering av lämplig person av samtliga till marinstaben
inkommande räkningar, varå attest anses erforderlig och kan lämnas.
Stockholm den 24 december 1923.
H. von KRUSENSTJERNA.
Cli. Åkerhielm.
Föreståndarens för statens
sjökrigshistoriska samlingar
yttrande. (Del I, sid. 26, § 16.)
Till Kungl. Marinförvaltningen.
Med anledning av Kungl. marinförvaltningens skrivelse den 18 december 1923
får jag härmed avgiva det yttrande att en del av de räkningar till Statens sjökrigshistoriska
samlingar, vilka ingått i de månatliga redovisningarna ej varit attesterad
av det skäl att jag ansett sådan attest ej varit för redovisningen behövlig.
För framtiden skall dock sådan attestering av mig iakttagas.
Stockholm den 19 december 1923.
J. HÄGG.
Föreståndare för Statens sjökrigshistoriska samlingar.
Stationsbefälhavarens vid
flottans station i Karlskrona
yttrande.
(Del I, sid. 26, § 17.)
Till Kungl. Marinförvaltningen.
Uti skrivelse den 18 i denna månad har Ni, med överlämnande av tramsumt
av riksdagens revisorers berättelse den 30 november 1923 över verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1922, ”fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet”, § 17, begärt
yttrande häröver.
Med anledning härav har jag äran anföra följande.
Ärendet avser det förhållande, att stationsbefälhavaren i utfärdat
”Program för upphandling och leverans av skrivmaterialier för Kungl. flottans
S- 242027.
— 34 —
stations i Karlskrona räkning under år 1923” meddelat föreskrift att ”leverantör,
som ej innehar huvudaffär i Karlskrona, är skyldig att tillhandahålla varorna
från upplag eller inrättad filial härstädes”, varjämte bestämmelserna i programmet
syntes statsrevisoerrna utesluta, att en uppdelning av leveranser å flera leverantörer
kunde äga rum.
Av nedanstående framgår att jag har intet att erinra mot att föreskriften om
upplag eller filial i Karlskrona modifieras på visst sätt. Dessförinnan anhåller
jag emellertid få lämna förklaring angående det tillvägagångssätt, som tillämpats
vid stationen.
Orsaken till att upplag eller filial bestämts som villkor för leverantören, är att
söka uti de särskilda omständigheter, som föreligga vid flottans härvarande station.
Den upphandling, som stationsbefälhavaren årligen i dec. verkställer för nästkommande
året, avser icke blott själva stationen med dess många expeditioner,
utan även varvet och dess stora antal kontor samt därutöver fartygen när dessa
icke äro i tillfälle att, enligt reglemente för marinen, erhålla sina skrivmaterialier
från stationskontoret. Den ojämförligt största depöten för stationens vidkommande
finnes å stationskontoret, därifrån en stor del av expeditionerna i land utom
varvet utfå sina skrivmaterialier. Av det sagda torde framgå att de ställen, dit
skrivmaterialierna skola lämnas, äro synnerligen vitt spridda, både till lands och
vatten.
Rättighet att från leverantören rekvirera skrivmaterialier tillkommer, enligt
kontraktet, sekreterarne och adjutanter hos stationsbefälhavaren och varvschefen,
chefen för stationskontoret, varvskamreraren samt fartygscheferna.
Nu kan sägas, att det av statsrevisorerna anmärkta förhållandet vore jämförelsevis
lätt att ordna om stationskontoret kunde upplägga ett större förråd
än nu av samtliga skrivmaterialier och detta förråd icke ofta
och hastigt behövde kompletteras. Detta är dock av utrymmesskäl för närvarande
ej möjligt att åstadkomma, vartill kommer, att om ett dylikt större förråd
kunde inrättas, en avlönad uppbördsman nödvändigt måste tillsättas. Under
sådana förhållanden och då vid flottan lätt kan inträffa, att behovet av någon
viss sort skrivmaterialier omedelbart måste tillgodoses, har synts lämpligast att
leveranserna delvis ske ”i mån av behov” till de många rekvirenterna, med kort
leveranstid efter skedd rekvisition. För kronan förmånligast har därför varit
att leverantör haft skyldighet att hålla upplag på platsen.
Vad beträffar anmärkningen att fri konkurrens leverantörerna emellan skulle
förhindras eller försvåras genom stationsbefälhavarens berörda föreskrift i programmet,
får jag anföra att konkurrens mellan leverantörer i Karlskrona och på
annat håll visst icke saknats vid dessa upphandlingar och i varje fall varit tillräcklig
för att hålla karlskronaleverantörernas anbud nere i fullt antagliga priser. Såsom
exempel härå får jag hänvisa till i avskrift bifogade kontrakt för 1924, vars
priser icke torde anses för höga i jämförelse med fastställda prover och med
hänsyn till att varorna — även normalpapper — levereras omkostnadsfritt till
vederbörande expeditioner.
I Karlskrona finnas fyra pappershandlare, därav var och en under senare tia
något år såsom lägst bjudande varit antagen till leverantör. År 1918 stannaae
en stockholmsfirma för leveransen och hade upplag härstädes. Någon anledning
att antaga ringbildning eller dylikt bland karlskronaleverantörerna föreligger icke,
och försök i den vägen skulle omedelbart kunna stävjas.
Av det ovan anförda torde framgå att stationsbefälhavaren haft goda skäl för
ifrågavarande bestämmelse i programmet.
— 35 —
För att dock såvitt möjligt tillmötesgå det av statsrevisorerna framställda önskemålet
i denna del, har jag intet att erinra emot att framdeles i programmet
insattes föreskrift om att leverantör helst bör hava upplag eller filial i Karlskrona
eller, om så ej kan ske, skall vara skyldig att härstädes hava ombud, som per telefon
kan anträffas. Ävenså bör i samband härmed tiden mellan rekvisition och
leverans utsträckas.
Däremot får jag bestrida anmärkningen såvitt angår uppdelning av leveranser
å flera leverantörer. I § 9 i upphandlings förordningen den 16 januari 1920
stadgas:
”Skall samtidigt upphandlas gods av flera slag inom olika tillverknings- eller
affärsgrenar, bör godset utbjudas för upphandling i grupper,---där så
dant
kan ske utan olägenhet”. Enär skrivmaterialier tillhöra samma affärsgren,
torde ligga i vederbörande myndighets skön att bestämma om sådan uppdelning,
och enligt vad som torde tydligt framgå av ovanstående, kan uppdelning
i detta fall ej ske utan olägenhet beträffande det 70-tal varor, som kontraktet upptager.
I sammanhang härmed må nämnas att stationsbefälhavaren åren 1916—
1918 för att tillmötesgå önskan därom tillät uppdelning, så att gruppen ”tillbehör
till duplicator och cyclostyle” skulle särskilt upphandlas. Följden härav
blev, att den ene affärsmannen efter den andre — vilka synas svåra att tillfredsställa
— inställde sig och yrkade att få leverera den ene endast cyclostylefärg,
den andre endast tryckhinnor o. s. v. Resultatet för övrigt utmynnade i, att ingen
annan leverantör än den som stannade för hela leveransen odelad, något av åren
lyckades inkomma med lägsta anbudet.
Såsom ovan framhållits lärer det tillkomma stationsbefälhavaren att framdeles
som hittills bestämma i fråga om uppdelning av leveransen.
Karlskrona den 24 december 1923.
C. SPARRE.
ta
Knut Thörn.
Bilaga.
Kontrakt.
Emellan stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona såsom köpare och J. A.
Krooks Bokhandel såsom leverantör är följande avtal träffat.
§ i.
Leverantören åtager sig att för Kungl. flottans station i Karlskrona räkning under år
1924 leverera till stationsbefälhavarens och varvschefens expeditioner, stationskontoret,
varvskontoret och flottans vid stationen befintliga, på expedition varande fartyg nedan upptagna
skrivmaterialier, i mån av behov och uppå rekvisitioner av sekreterare och adjutanter
hos stationsbefälhavaren och varvschefen, chefen för stationskontoret, varvskamreraren
samt chefer och befälhavare på fartygen i de fall, då fartygens skrivmaterialier icke rekvireras
hos stationskontoret.
Enligt prov |
Ungefärliga |
Varuslag |
Till |
Per |
|
N:r |
Kr. |
öre |
|||
1 a |
1800 st. |
Annotationsböcker med vaxdukspärmar och hylsa |
32 |
st. |
|
b |
1800 „ |
d :o större................................ |
■- |
41 |
fläsk. |
2 a |
800 fläsk. |
Bläck, blått, grönt, gult eller rött ................ |
— |
38 |
|
b |
200 „ |
,, skriv, normal å 1 liter .................... |
2 |
30 |
I) |
C |
100 „ |
I |
30 |
ii |
|
d |
25 „ |
1» >5 li »»/*»> .................... „ ,, „ mindre med propp............ Garn, bind-, gult och blått (å 90 gr.) ............ |
— |
80 |
it |
e |
700 |
— |
35 |
it |
|
3 a |
100 nyst. |
— |
90 |
nyst. |
|
b |
100 „ |
„ „ vitt (å 90 gr.) ...................... |
— |
55 |
|
c |
150 „ |
„ segel-, finare (å 90 gr.).................... |
— |
25 |
»> |
d |
300 „ |
„ ,. grövre (å 180 gr.) .................. Gummi, upplöst, koncentrerad, större flaska tu. pensel |
— |
45 |
fläsk. |
4 a |
200 st. |
I |
35 |
||
b |
600 „ |
„ „ medelstor „ ,, „ |
I |
05 |
it |
c |
400 „ |
„ „ „ mindre ;, „ „ |
— |
35 |
ii |
5 a |
200 gross |
Häftstift av mässing.............................. |
— |
20 |
gross |
b |
400 ask. |
„ „ stål .................................. |
— |
24 |
ask |
6 a |
å 100 st. |
Kuverter, dokument, bruna in 2 :o ................ |
4 |
80 |
100 st. |
b |
2500 „ |
,, „ ,, större ................ |
7 |
20 |
>» |
C |
8000 „ |
„ „ in 4:0 ................ ,, hamppappers, in 8 :o större ............ |
3 |
15 |
|
d |
300 „ |
2 |
45 |
it |
|
e |
2000 „ |
„ „ „ mindre............ „ karduspappers, „ större ............ |
I |
75 |
|
f |
2000 „ |
I |
80 |
it |
|
g |
15000 „ |
( „ „ „ mindre............ \ „ „ ,, „ tunnare---- |
I |
15 80 |
Oi ii |
h |
30000 „ |
„ postpappers,............................ |
— |
73 |
il |
i |
1000 „ |
,, rekommendations in 4:0 större ........ |
4 |
75 |
l i |
k |
1000 „ |
,, „ in 8:0 „ ........ |
2 |
20 |
|
1 |
3000 „ |
„ ,, mindre .............. |
I |
55 |
H |
m |
100 „ |
„ tjänstebrevs 6 ro vita .................. |
3 |
20 |
it |
n |
30000 ,, 125 ask. |
„ ,. bruna...................... |
2 |
60 |
it |
7 8 a |
Lack, prima ...................................... Nålar, knapp- .................................... |
3 |
55 12 |
ask brev |
|
b |
1000 st. |
„ stopp- och sy-.............................. |
— |
02 |
st. |
— 37
Enligt prov |
Ungefärliga |
Va r u slag |
Till |
Per |
|
N :r |
Kr. |
öre |
|||
60 bock. 40 ask. |
I |
20 |
bok |
||
b |
00 |
ask |
|||
bb |
10 ask. |
14 3 3 |
00 |
||
50 15 10 |
ris |
||||
C |
200 ris |
||||
4 |
|||||
d |
250 „ |
3 |
65 20 |
||
7 |
|||||
f |
ISO „ 15 |
8 |
15 So 5o |
||
24 6 |
|||||
ii |
vitt .............................. |
||||
i |
10 ,, |
,, lask, prima (format minst 57 X 45 cm., |
59 22 |
||
k 1 |
18 „ 25 pak. |
,, perm, blått (format 40 X So cm., minimi- |
25 85 IS 40 55 45 70 |
||
paket |
|||||
3 |
|||||
1 |
|||||
200 d:o d:o 25 10 „ 10 gross 350 „ 40 duss. 5000 st. 2000 „ 2So „ |
1 |
||||
P |
„ skrivmaskins- ............................ |
2 |
tf gross |
||
ii a |
Pennor, anilin, A. W. Fabers eller jämförligt fabrikat |
1 1 |
»S 40 30 80 |
duss. )t |
|
d |
|||||
6 |
80 |
gross |
|||
f |
3 |
45 20 |
|||
3 |
duss. |
||||
k* i |
1 |
40 85 09 |
|||
S |
II a ...................... |
||||
13 a |
St. |
||||
14 a |
1 |
55 30 |
|||
fläsk. |
|||||
15 a |
80 fläsk. 100 pak. 50 tub. S 100 pak. 100 pak. |
||||
40 30 40 60 35 30 90 90 95 25 30 45 65 |
|||||
16 a |
Tillbehör till duplikator. |
4 |
paket |
||
b c |
Färg (trycksvärta) för “Roneo“ och “Ellam" ä 500 gr. |
8 4 8 |
tub. kart. |
||
17 a |
Tillbehör till cyclostyle: |
ä 25 st. paket |
|||
I |
tub. |
||||
6 |
rulle |
||||
d |
30 „ |
10 |
|||
18 a |
docka |
||||
b |
150 rull. 50 rull. 10 „ |
I |
rulle |
||
ig a |
Tillbehör till räknemaskiner: |
||||
„ 87 „ „ .................... |
— |
I» |
c
-38-
§ 2.
Varorna skola vara i enlighet med kronans standardprover. Lack och pennor, blyerts-,
skola vara försedda med intryckt stämpel ”Kungl. Flottan”. Av brons- och nickelpennor samt
stålpennor skola tillhandahållas även sådana sorter, som ej finnas bland de fastställda proverna,
såvitt de tillhöra i handeln vanligen förekommande sorter.
§ 3-
Utöver de i § I upptagna materialier skall leverantören tillhandahålla erforderlig myckenhet
normalpapper enligt härför fastställda priser. Sådant papper, ävensom normalbläck
och normalstämpelfärg, skall levereras av det fabrikat, som rekvirenterna begära.
§4-
Rekvirerade materialier skola tillhandahållas snarast möjligt och senast dagen efter ingången
rekvisition omkostnadsfritt å av rekvirenten anvisad plats (rekvirents tjänsterum
ifråga om för expeditioner i land rekvirerade materialier, ombord beträffande förtöjda fartyg
och vid kaj ifråga om fartyg till ankars).
§ 5-
Besiktning av levererade materialier sker på sätt föreskrives i § so, mom. i av Kungl.
förordningen angående upphandling och arbeten för statens behov samt försäljning av staten
tillhörig lös egendom den 16 januari 1920 (S. F. S. n:r 10, 1920).
§ 6.
Leverantören är skyldig att erlägga eventuellt högre upphandlingskostnad för försummad
leverans.
§ 7-
För till expeditioner i land verkställd leverans erlägges likvid inom första hälften av månaden
näst efter den, då leveransen skett; och bör räkning för den skull komma rekvirenten
tillhanda senast den 5 sagda manad. Till fartyg levererade effekter likvideras efter överenskommelse
med vederbörande rekvirent.
§ S.
Leverantören åligger att senast den S i varje månad tillställa stationskontoret uppgift å
samtliga från leveransarets början på grund av detta kontrakt rekvirerade materialier.
§ 9-
Ifråga om vad icke blivit genom detta kontrakt särskilt överenskommet och stadgat lända
i tillämpliga delar till efterrättelse föreskrifterna i 1 kap. av ovannämnda Kungl. förordning
den 16 januari 1920.
Med detta kontrakt, varav två exemplar äro upprättade, förklara vi oss nöjda.
Karlskrona den 10 december 1923.
C. SPARRE. T. A. KROOKS BOKHANDEL.
Stationsbefälhavare. Alb. Krook.
Leverantör.
Knut Thörn.
— 39 -
Djurgårdskommissionens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 30, § 19.
Till Konungen.
Genom remissresolution den 12 dec. 1923 har djurgårdskommissionen anbefallts
avgiva underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers berättelse
den 30 november 1923 om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1922, ”fjärde
huvudtiteln, försvarsdepartementet”, § 19.
Till en början vill djurgårdskommissionen erinra, att de av riksdagens revisorer
anmärkta förhållandena uteslutande bero på åtgärder och beslut av Kungl.
Maj :t och riksdagen, i huvudsak tillkomna redan innan kommissionen den 12
september 1910 tillsattes.
I övrigt får djurgårdskommissionen anföra, att kommissionen till fullo instämmer
i vad riksdagens revisorer uttalat om nödvändigheten av, att vid blivande
försäljning av nya delar av Norra Djurgården bestämmelser utfärdas, som möjliggöra,
att statsverkets ekonomiska intressen kunna bättre tillgodoses, än som
kunnat ske vid försäljning av de jämlikt medgivande av 1905 års riksdag härtill
upplåtna områdena.
Djurgårdskommissionen får härvid framhålla vikten av, att vid fastställande av
stadsplan för nya delar av Norra Djurgården den mark, som avsättes till gator och
allmänna platser, icke göres mera omfattande, än ändamålet oundgängligen kräver,
samt att sådan uppgörelse träffas med staden, att de Kronan påvilande kostnaderna
för gatornas och de allmänna platsernas iordningställande begränsas
till vad som kan anses erforderligt med hänsyn till det exploaterade områdets
behov.
Kommissionen ansluter sig till fullo till den av riksdagens revisorer uttalade
åsikten, att till exploatering avsedda områden å Norra Djurgården böra i största
möjliga utsträckning disponeras på sätt, som är för statsverket ur ekonomisk
synpunkt mest fördelaktigt. Kommissionen ämnar också, sedan nu pågående förberedande
arbeten blivit färdiga, inkomma till Kungl. Maj :t med förslag till
försäljning av de delar av de enligt 1905 års riksdagsbeslut till försäljning upplåtna
områdena, som för närvarande äro reserverade för statens byggnadsbehov,
men som numera icke synas bliva erforderliga för detta ändamål. Ifråga om det
föreliggande förslaget att förlägga Serafimerlasarettet m. fl. instutioner till Ladugårdsgärdet
får kommissionen hänvisa till sitt av riksdagens revisorer omnämnda
underdåniga utlåtande av den 10 oktober 1921.
De remitterade handlingarna återställas härmed.
Stockholm den 22 december 1923.
På Djurgårdskommissionens vägnar:
Underdånigst:
INGEMAR PETERSSON.
Axel Westin.
40 —
Socialstyrelsens
utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid 43. § i.
Till Konungen.
Genom remiss den 4 december 1922 har Kungl. Maj :t anbefallt socialstyrelsen
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i revisionsberättelsen
för år 1922 anfört rörande yrkesinspektörernas resor. Till fullgörande härav
får styrelsen, med återställande av remissakten, anföra följande.
Styrelsen har infordrat yrkesinspektörens i sjätte distriktet yttrande i ärendet
ävensom införskaffat det yttrande, som den i revisorernas uttalande särskilt berörda
befattningshavaren avgivit till vederbörande länsstyrelse i anledning av de anmärkningar,
som från åtskilliga landsfiskalers sida framställts mot av honom
under år 1921 företagna tjänsteresor. Ifrågavarande handlingar, den sistnämnda
i avskrift, överlämnas härjämte.
Vad först beträffar revisorernas principiella erinran om önskvärdheten av att
tjänstemännens inom yrkesinspektionen resor planläggas på ett sådant sätt, att
inga onödiga utgifter tillskyndas statsverket och att jämväl en noggrann och saklig
prövning av reseräkningar verkställes, får socialstyrelsen framhålla, att den
kontroll, som i berörda avseende utövas, torde få anses minst lika effektiv som
inom något annat område av statsförvaltningen. Ifrågavarande kontroll är sålunda
icke inskränkt till den granskning av reseräkningar, som sker genom resp.
länsstyrelser och som av uppenbara praktiska skäl måste begränsa sig till att huvudsakligen
avse, förutom riktigheten av uppgivna vägavstånd och debiterade
ersättningsbelopp, sättet för utförandet av den eller de särskilda resor, som
finnas upptagna å viss reseräkning. Över resornas rationella planläggning Och
utförande i stort utövas därjämte sakkunnig tillsyn av resp. yrkesinspektörer och
i sista hand av socialstyrelsen själv i egenskap av yrkesinspektionens chefsmyndighet.
I de av socialstyrelsen den 10 mars 1913 utfärdade tjänstgöringsföreskrifter
för yrkesinspektionens befattningshavare har också styrelsen i en särskild punkt
framhållit, att ”befattningshavare bör, i den mån behörig hänsyn till inspektionstjänstens
ändamål det medgiver, söka planlägga sin inspektionsverksamhet
så, att densamma lämnar största möjliga utbyte för minsta möjliga
kostnad”. Senast i cirkulärskrivelse till samtliga yrkesinspektörer den 31 januari
innevarande år har styrelsen meddelat utförliga direktiv rörande planläggning och
utförande av tjänsteresor, vilken skrivelse föregåtts av en ingående undersökning
av vissa befattningshavares inom yrkesinspektionen resor under en längre tidrymd.
På grund av den tidsödande beskaffenheten av dylika undersökningar och med
hänsyn till det begränsade antal arbetskrafter, som står till chefsmyndighetens förfogande,
är det givet, att en kontinuerlig granskning av samtliga befattningshavares
resor icke rimligen kan genomföras, utan måste granskningen utföras
enligt stickprovsmetoden. Ä andra sidan torde emellertid på detta som på andra
verksamhetsområden en granskning efter berörda metod få anses fullt tillfredsställande
för ernående av det syfte, som eftersträvas.
Vad härefter angår de anmärkningar, som av ett flertal landsfiskaler framställts
mot av befattningshavare inom sjätte distriktet företagna resor, så ha ju
dessa anmärkningar av länsstyrelsen, efter av vederbörande tjänstemän infor
-
— 4i —
drade förklaringar, lämnats utan avseende, frånsett allenast några fall, i vilka felaktig
beräkning av vägavstånd förekommit. Styrelsen har emellertid även själv
ansett sig böra närmare undersöka denna sak och härvid bland annat noga granskat
de förklaringar i ärendet, soim avgivits av den förut särskilt omförmälde befattningshavaren,
men har styrelsen för sin del ej heller kunnat finna annat, än att
befattningshavaren i de anmärkta fallen haft fog för att lägga resorna så som skett
Härvid har styrelsen för övrigt även uppmärksammat, att landsfiskalernas särskilda
kännedom om ortsförhållandena icke varit större än att jämväl de i en
del fall tagit miste ifråga om vägavstånd.
I detta ärendes handläggning hava deltagit tjänsteförrättande generaldirektören
Bergsten samt byråcheferna Furst och Molin.
Underdånigst:
NILS BERGSTEN.
TH. FURST.
Stockholm den 29 december 1923.
Yrkesinspektionens i sjätte
distriktet
yttrande.
Kungl. Socialstyrelsens Byrå för Arbetarskyddsärenden.
Angående statsrevisorernas uttalanden om distriktets reseräkningar
för 1921 och 1922.
Med anledning av Kungl. socialstyrelsens remiss den 10 december 1923 får
jag härmed vördsamt anföra:
Statsrevisorerna angiva sig vilja med hänsyn till den omfattning, uti vilken
anmärkningar framställts mot vissa tjänsteresor 1921 inom distriktet och under
framhållande av att anmärkningarna "givetvis grunda sig på en ingående kännedom
om ortsförhållandena" framhålla önskvärdheten av att tjänstemännens
inom yrkesinspektionen resor planläggas så, att inga onödiga utgifter tillskyndas
statsverket och att en noggrann och saklig prövning av reseräkningarna verkställes.
Tjuguen landsfiskaler inom VI yrkesinspektionsdistriktet hava vid flera tillfällen
anmärkt på resorna. Anmärkningarna avsågo:
a) beräknade avstånd. I de få fall då kontrollmätning angivit att anmärkningen
var riktig, har detta givetvis erkänts och rättats;
b) färdväg eller sätt att färdas. Anmärkningarna hava oftare varit sakligt avfattade,
men ganska ofta varit otillbörligt formade och i vissa fall avfattade
så, att de inneburit påstående om tjänstefel och även varit ärekränkande.
Varje framställd anmärkning mot någon befattningshavares reseräkning har
jag personligen granskat och därvid undersökt vad fog befattningshavaren haft
för sin debitering och sitt sätt att färdas och förlägga förrättningarna.
Vid min prövning har jag beaktat följande synpunkter:
— 42 —
1) Behövligheten av förrättningen med hänsyn till vinnandet av lagstiftarens
syfte — att få något av värde uträttat. Denna synpunkt är givetvis huvudsynpunkten
såsom också framhålles i lag, instruktioner och tjänstgöringsföreskrifter.
Förrättning är behövlig i regel av någon av följande anledningar:
a) Begäran från arbetsgivare eller arbetare,
b) särskilt förhållande, som avses i någon av de under yrkesinspektionens tillsyn
ställda lagar; såsom t. ex. kännedom om att något väsentligt missförhållande
i skyddstekniskt hänseende ej var rättat eller behövlighet att efterse, huruvida
och huru rättelse skett. Kännedom om behov av inspektion i detta avseende
har vid resornas planläggande och utförande i hög grad underlättats av nålkartorna.
c) önskan att, för att få viss anordning utförd, personligen träffa arbetsgivare
eller arbetsföreståndare, som vid besök varit bortrest men angivits kunna
träffas senare samma dag eller någon viss närkommande dag;
d) under resan erhållna upplysningar om nytt arbetsställe eller om förhållanden,
som avses ib);
e) längre tid sedan föregående inspektion. Även här hava nålkartorna och de
s. k. länsböckerna — länsregistren visat sig vara till betydande lättnad
Med hänsyn till c) och d) har givetvis ej alltid kunnat undvikas, att man måst
välja mellan att taga en avväg eller återväg resp. en ny särskild resa. Avgörandet
måste träffas på platsen efter förrättningsmannens eget bedömande.
2) Hänsyn till resereglementets 6 och 13 §§, av vilka 6 § såsom riktigt är, ställer
resans ändamål framför sammanlagda rese- och traktamentskostnad och 13 §
förbjuder debitering för vare sig annan eller längre väg än som verkligen använts.
I detta senare fall har dock ej så sällan förekommit att hänsyn till 6 § :s
betonande av sammanlagd rese- och traktamentskostnad medför att järnväg
debiterats för någon del av färden, ehuru hela färden av praktiska skäl företagits
på landsväg;
3) hänsyn till möjligheterna att i förväg skydda sig mot obefogade anmärkningar
har i regel fått vika för hänsynen till effektiviteten — till att få något av värde
uträttat.
Jag har sålunda sökt, då anmärkningar framställts, att utöva icke blott den av
statsrevisorerna begärda noggranna och sakliga utan även en sakkunnig kontroll
över resorna. I den mån detta erfordrats och lämpligen låtit sig göra, hava samma
synpunkter beaktats vid resornas planläggande. De planläggas dels till sina huvuddrag
och dels, i mån av behov, med hänsyn till särskilda fall och förhållanden.
I samtliga fall utom beträffande några avståndsberäkningar har jag — och sedermera
även länsstyrelsen, funnit de framställda anmärkningarna icke vara
sakligt grundade.
I åtskilliga fall har kunnat påvisas att, om resa företagits så som landsfiskal
föreslagit kostnaderna för statsverket skulle blivit högre än de debiterade.
Den omständigheten, att de 21 landsfiskalerna förgäves utanför sitt uppdrag
att granska resorna med hänsyn till ”vägavstånd och skjutsersättningar” och,
såsom nedan skall visas, utan erforderlig sakkännedom, anmärkt på resorna, torde,
om ej andra skäl förelegat, varit tillräckligt att jämte de avgivna förklaringarna
övertyga statsrevisorerna om att resorna väl överensstämma med lagstiftarens
syften och föreskrifter. Då saken detta oaktat upptagits till skärskådande på sätt
som skett, måste förmodas att något särskilt skäl förelegat, och det vill synas som
— 43 —
om detta skulle vara att finna i hänsyn till ”ingående kännedom om ortförhållandena.
”
Det slag av ingående kännedom om ortsförhållandena, som erfordras för ett
omdömesgillt planläggande och utförande av yrkesinspektionens tjänsteresor,
besitter yrkesinspektionens distriktstjänstemän tack vare sin ingående distriktkännedom
och sina resor i lika hög grad som landsfiskalerna, men den varken kan
eller får vara huvudsynpunkt och kan icke ensam tagas till utgångspunkt för ett
rättvist, på erforderlig sakkännedom grundat bedömande av resorna. Huvudsynpunkterna
äro angivna här kort förut under x och 2.
Att landsfiskalernas uppdrag inskränkts till att avse vägavstånd och skjutsersättningar
och att försöken att finna fel på reseräkningarna i allt väsentligt
misslyckats torde bero dels på att landsfiskalerna — helt naturligt — sakna erforderlig
kännedom om de förhållanden, som böra vara och äro avgörande för
resorna, och dels på att i reseräkningarna, i överensstämmelse med resereglementet
och sunt förnuft upptagas blott sådana förrättningar för vilka ersättning debiteras
men icke sådana för vilka, t. ex. på grund av att färdlängden ej överstiger 2 km.,
debitering icke får ske.
De, som tilltros tillräckligt omdöme att utöva den grannlaga och krävande yrkesinspektionstjänsten,
torde väl med fog böra få förutsättas hava den ringare
grad av omdöme, som kan erfordras för ett ändamålsenligt och förnuftigt planläggande
av tjänsteresorna utan att, annat än i enstaka fall, någon extra kontroll
utöver den, tjänstemanna-ansvaret framtvingar, skall erfordras i högre grad för
yrkesinspektionens befattningshavare än för andra statstjänstemän. Motsatsen
torde icke kunna styrkas.
Det synes vara värt beaktande att anmärkningar av det slag här huvudsakligen
är ifråga, till tidpunkten för sin uppkomst och omfattningen synas sammanfalla
med vårt tilltagande bruk av moderna tidsbesparande fortskaffningsmedel av
samma slag, som enskilda företagare finna med sin fördel förenat att i allt
större omfattning anlita för att få mera uträttat på kortare tid om än kostnaden
per dag räknad skulle bliva större.
Bruket av moderna fortskaffningsmedel har möjliggjort att i den — låt vara
otillräckliga — utsträckning som skett, utan personalökning fullgöra en del av
yrkesinspektionens mångskiftande åligganden.
Om för särskilt fall någon viss kontroll skulle erfordras, torde sådan icke
kunna med erforderlig sakkunskap utövas av annan än yrkesinspektionens chefsmyndighet
liksom den för närvarande icke heller torde tillkomma någon annan.
Icke ens ifråga om tjänstefel torde kontrollbefogenheten i första hand tillkomma
någon annan.
Göteborg den 17 december 1923.
Yrkesinspektionen i sjätte distriktet:
Gustaf Forsberg.
Yrkesinspektör.
44 —
Bilaga.
Konungens Befallningshavande i Göteborgs och Bohus län,
Göteborg.
Med anledning av Konungens befallningshavandes remisser den io februari,
31 mars och 3 maj 1922 jämte mina reseräkningar för år 1921 för förklaring med
anledning av mot räkningarna gjorda anmärkningar har jag härmed äran avgiva
följande förklaringar.
Anmärkningarna hava tagits i den ordning de förekomma i räkningarna.
I sin skrivelse den 31 januari 1921 har landsfiskalen i Stångenäs distrikt anmärkt,
att såsom förrättningsställe angivits hemman, vilka gränsa intill varandra
och att det på den grund varit svårt för honom att i sådana fall granska, huruvida
de debiterade skjutsavstånden äro riktiga. Så vitt jag nu kan se, torde de fall,
landsfiskalen åsyftar, vara sådana, där förrättningsstället utgjorts av någon mera
tillfällig arbetsplats, t. ex. en stenkrossanläggning, ett vägarbete, en kran använd
vid stenbrytning eller broläggning. Vid sådana tillfällen har förrättningsstället
icke haft något vedertaget namn, utan har det kunnat namngivas endast med ledning
av gårdsnamn, som valts efter uppgifter från någon av de vid arbetet sysselsatta
eller efter orientering på generalstabens kartblad över trakten.
Färden den 3 maj 1921, Göteborg, T orsland a-B u r, Göteborg.
Det är icke omöjligt, att landsfiskalens påstående, att den sammanlagda färdvägen
nämnda dag ”torde vara tillhopa 36 km.”, är riktigt; påståendet behöver likväl
icke stå i strid med min debitering. Förrättningsstället i Torslanda var
gården rakt norr om kyrkan i Torslanda kyrkby och förrättningsstället i Bur
låg på något mer än 2 km :s avstånd från det förstnämnda.
Färden deri 20 april 1921, F o r s å k e r—Göteborg.
Anmärkningen innehåller, att avståndet Forsåker—Göteborgs stadsplanegräns
är 0,6 mil. Detta överensstämmer med min uppmätning av avståndet på generalstabens
kartblad.
Denna resa inträffade före ikraftträdandet av Kungl. kungörelsen den 17 juni
1921 och ansåg jag, att debitering för skjuts kunde göras på förut tillämpat sätt
åtminstone före kungörelsens ikraftträdande. Då jag emellertid blivit underkunnig
om de betraktelsesätt senare tillkomna prejudikat nödga till, återlevereras
samtidigt härmed skillnaden kronor 4:40.
Färden den 25 maj 1921, Göteborg—L e r j e.
Denna anmärkning berör samma förhållande, som i föregående. Emellertid
föreligger i detta fall den olikheten, att färden icke var en sådan från stationsorten
och åter på dagen utan början av en längre resa under flera dagar. Under
sådana förhållanden syntes mig ännu orimligare än i föregående fall, att förrättningsman
skulle vara nödsakad, att med sitt bagage begiva sig till fots till stadens
gräns för att där möta beställd skjuts, vilken han likväl får betala från stadens
centrum. Då det emellertid visat sig, att formellt stöd f. n. icke torde kunna fin
-
— 45 —
nas för en sådan med praktiska förhållanden och sunt förnuft bättre överensstämmande
tolkning återlevereras överskjutande beloppet kronor 4:40.
Färden den 26 maj 1921, Lilla Edet—T o r p a.
Företagen kontrollmätning av avståndet har givit till resultat, att mätaren
visar 20.0 km., om några meter över eller under är svårt att avgöra. Med hänsyn
till att man vid en uppmätning på karta icke får med backarna och ej heller
de mindre vägkrökarna, —• som på denna sträcka äro synnerligen talrika, —
har jag ansett det väl försvarat att anse de 20.0 km. i verkligheten överskridna.
Det är mig bekant, att i minst 2 andra län förfara förrättningsmän —• i samförstånd
med vederbörande Konungens befallningshavande — på det sättet, att
på den vägsträcka, vägmätaren visar, lägga 10 %. Det har även med hänsyn
härtill ansetts mig riktigt, att åtminstone i ett tveksamt fall taga backarna med \
räkningen.
Dessutom bör påpekas, att förrättningsstället var Torpa tegelbruk, varför färdens
slutpunkt icke var Torpa gård.
Färden den 27 maj, 1921, Vänersborg—G r u n n e b 0.
Ifrågavarande färdlängd har vid kontrollmätning visat sig vara 10.6 km.
Färden den 22 juni 1921, Grebbestad----Grebbestad.
Landsfiskalens anmärkning vill förutsätta, att det viktigaste med en resa är att
göra den så billig som möjligt; om och på vad sätt förrättningarna genomföras,
måste i sådant fall komma i andra rummet. Vidare förutsätter den, att förrättningsmannen
redan vid resans anträdande kan avgöra vilka ställen, som skola
besökas och att den ordning i vilken de besökas är likgiltig med hänsyn till
förrättningarna.
Alldenstund landsfiskalen icke kan förutsättas äga den kännedom om våra
tjänsteförhållanden, som skulle göra honom kompetent att bedöma de skäl, som
varit orsak till att jag förlagt mina förrättningar på ett visst sätt, och i en viss ordning,
och enär landsfiskalen bland annat på denna grund torde sakna befogenhet
att göra anmärkningar i dessa avseenden, anser jag mig sakna anledning att upptaga
dessa hans anmärkningar till bemötande.
Till Konungens befallningshavandes upplysning vill jag emellertid meddela,
att efter inspektion i Tanums mejeri förelåg anledning till inspektion av ångsågen
i Ryds Ödegård och ångsågen i Berga. På vägen från Ryds Ödegård till
Berga upptäckte jag stenkrossanläggningen i Torp. Under inspektionen i Berga
hade jag emellertid sammanträffat med ägaren till sågen i Berga, som då meddelades
min avsikt att besöka hans sågverk och som lovade att återvända hem.
Under sådana förhållanden lämpade det sig icke för mig att göra uppehåll vid den
under uppvägen påträffade stenkrossanläggningen.
Det blev alltså nödvändigt att taga denna på återvägen. Därigenom blev
det också olämpligt att taga återvägen till Tanum över Östby. Lika avgörande
härför var därjämte den omständigheten, att färden till Ulveske kunde jag besluta
först efter förrättningen vid Tanums mek. verkstad. Det var ovisst, huruvida
jag skulle hinna med flera inspektioner än den vid Tanums verkstad.
Detta är ett exempel på de fall, som ibland inträffa, då man ställes inför valet,
att antingen medhinna ännu en förrättning på dagen, eller att, för att slippa
risken av anmärkning, låta denna förrättning anstå till en kommande förrättningsdag
eller i värsta fall till en särskild resa.
— 46 —
Färden den 20 juni 1921, Munkedal—Heestrand.
Anmärkningen riktar sig däremot, att jag debiterat landsvägsskjuts hela vägen
Munkedal—Heestrand i stället för järnväg Munkedal—Dingle och statens
”bil-buss” Dingle—Brygge.
Resereglemente! känner intet färdsätt med ”bil-buss”; på den grund torde förrättningsman
icke jara formelt skyldig begagna sådan, även om den finns. Under
sådana förhallanden kan ännu mindre fordras, att förrättningsman debiterar
efter ”bil-buss”, även om den icke erbjuder lämplig lägenhet och den ei
heller använts.
Vidare, om jag begagnat mig av ”bil-buss” Dingle—Brygge, skulle det blivit
nödvändigt att hämta skjuts i Bovallstrand. Kostnaden härför hade alltså tillkommit.
o De med beställning av hämtning förbundna vanskligheterna av flera slag hade
da fördyrat och även försenat resan. Se förklaring till resan den 14.10 1921
här nedan.
Slutligen, om jag begagnat mig av något av dessa sätt att färdas, hämtning av
skjuts från Bovallstrand samt skjuts Brygge—Heestrand, hade jag för fortsättningen
av resan icke kunnat utnyttja motorfordon. De fördelar detta erbjuder
äro numera så allmänt insedda och erkända, att det icke torde vara erforderligt
nu utveckla skälen härför.
Färden den 23—25 juni 1921, Grebbestad—Hunnebostrand—Munkedal.
Anledningen till landsfiskalens anmärkning synes vara, att han icke ägt kännedom
om det förhållandet, att jag ordnat en mer permanent bostad i Munkedal.
Detta gjorde jag för att underlätta resorna under sommaren. Under sådana förhållanden
är ju uppenbart, att jag ägt rätt till återfärd till den tillfälliga stationsorten.
Om jag icke inrättat mig med en sådan, hade jag i stället för resan
Dingle Munkedal haft att göra resa till Göteborg från någon plats, t. ex.
Rabbalshede, där jag varit tvungen avbryta förrättningarna för att hinna tåget
till Göteborg.
För resan Munkedal—Hunnebostrand och åter har jag denna gång begagnat
mig av ”bil-bussen”, därför att den denna gång lämpade sig, detta ehuruväl
någon skyldighet enligt reglementet icke torde föreligga.
Förrättningen den 25 juli 1921 i Rabås.
Huruvida jag hade skäl eller icke till förrättningen i Rabås torde ligga helt utom
landsfiskalens möjliga granskningsområde.
Färden den 26 juli 1921, Allmag—Algård.
Färdavståndet har kontrollmätts och befunnits vara 10.0 km. Av skäl, som
i förklaringen till anmärkningen mot resan den 26 maj anförts, liar jag ansett
mig berättigad anse de 10 km. överskridna.
Färden den 28 juli 1921, Svanösund—Kålhättan.
Denna färd består av 3 färddelar: hotellet—färjläget, färjan samt färjläget—
arbetsplatsen. Den första är ungefär 200 meter och den sista ungefär 600 meter.
Med den omkring 700 m. långa färjfärden, för vilken färjeersättning icke debiterats,
har jag ansett väl motiverat att debitera för skjuts, över x km. lång.
— 47
Då färja ingår i skjutsresa, brukar jag icke särskilt taga upp färjkostnaden,
utan mäter för enkelhetens skull färdvägen i sin helhet. På detta sätt kan det
någon gång inträffa, att inmätningen av vattenöverfarten kan komma mätaren
att gå in på ny km., i vilket fall jag får ersättning för de utlagda färjpenningarna,
vilka icke inskränka sig till avgift för person utan jämväl för fordon. I de fall,
då färjvägen icke är så stor, att den gör att hela färdvägens längd går in på ny
km., får jag ingen ersättning. På grund av de obetydliga summor det rör sig om,
har jag för enkelhetens skull nöjt mig med detta förfaringssätt. Föreliggande
fall är ett specialfall, i det färjfärden ingår i skjuts, som icke överskrider 5 km.
Därigenom har jag fått ersättning för färjavgiften i detta fall och jämväl så
stor, att ersättningen täckt färjavgiften för utresan, då färjfärden ingick i skjuts
om mer än 5 km.
Färden den 26—27 juli 1921, Strömsholm—Svand sund—Nösund.
Vid avresan från Svanösund på morgonen var det icke möjligt att med säkerhet
beräkna hur långt jag skulle hinna på dagen. Det kunde hava inträffat, att jag
icke hunnit längre än till Henån eller Ödsmål. I sådant fall hade det givetvis
icke föranlett anmärkning att åter resa till Svanösund för att få logi. I Svanösund
hade jag nu rum och visste, att jag kunde få bo där påföljande natt. Att
under sådana förhållanden på vinst och förlust resa till Nösund kunde hava
medfört, att jag blivit utan rum där och tvingats att resa tillbaka till Svanösund.
Resan inträffade vid den tid på året, då bostadslägenheter äro starkt efterfrågade
på dessa platser.
Färden den 30 juli 1921, Munkedal------— Munkedal.
Se förklaringen till anmärkningen mot färden den 20 juni 1921 Munkedal—
Heestrand.
Därutöver kan anföras att, enär det icke kunde beräknas, att förrättningarna
skulle medhinnas under tiden mellan ”bil-bussens” ankomst till, och avgång från
Hunnebostrand, hade det blivit nödvändigt att räkna med övernattning i Hunnebcstrand
till nästa dag.
Färden den 23 maj 1921, Munkedal—Hallinden.
Se förklaringen till anmärkningen mot färden den 20 juni 1921, Munkedal—
Heestrand.
Dessutom synes anmärkaren hava förbisett, att eftersom skjutsstation icke finnes
i Hallinden, hade kostnad för hämtning av skjuts tillkommit och att av samma
skäl hämtning kunnat erhållas först efter beställning per telefon eller per brev,
bäggedera förbundna med vanskligheter, så som framhållits i förklaringen till anmärkningen
mot resan den 14 oktober 1921.
Färden den 29 juni 1921, Munkedal----Munkedal.
Av landsfiskalens anmärkning synes framgå, att det finnes en plats i omedelbar
närhet av Rixö, som heter Medbo. Det Medbo jag denna dag besökte ligger
emellertid i närheten av Berfendals kyrka.
Ifråga om påpekandet, att resan borde fortsatts samma dag ända till Göteborg,
kan jag nu icke erinra mig, huruvida jag passerade Hallinden så tidigt, att sista tåget
till Göteborg för dagen icke hade passerat. Detta förhållande torde likväl icke
vara av någon avgörande betydelse, dels emedan jag i sådant fall skulle haft att
- 48
lämna motorfordonet i Hallinden, dels att jag såsom förut påpekats, haft Munkedal
såsom tillfällig stationsort och dels att efter de färder och förrättningar, som
gjorts denna dag, någon formell skyldighet enligt reglementet att omedelbart
göra resan till Göteborg icke förelegat.
Färden den 20—21 juli 1921, Munkedal—Lysekil och Lysekil—Sjöbol och åter.
Anmärkningarna mot dessa resor synas bero på, att anmärkaren förbisett, att
jag den 20 juli hade förrättningen i Lysekil. Dessutom påpekas, att landsfiskalen
förbisett att, om ock resan kunnat företagas så som föreslagits, hade för
resan Lyse—Sjöbol skjuts fått hämtas antingen i Skådene eller i Lysekil till
annan taxa än gästgivaretaxan.
Färden den 17 augusti 1921, Munkedal—Lysekil—Ulseröd—Lysekil.
Anmärkaren torde hava förbisett, att jag haft förrättning i Lysekil, innan resan
till Buahöjd företogs, vilket på hittills vanligd sätt angivits i räkningen genom
understrykning av förrättningsplatsen, i detta fall Lysekil.
Färden den 4 augusti 1921, Munkedal—Lyckhem—Kleva Sandvik—Munkedal.
Förrättningsstället Lyckhem är att återfinna på Fjällbackabladet medan Hallindens
station skulle vara att söka på Uddevalläbladet. Lysekils järnvägen finnes
nämligen icke inlagd på kartan. Dessa omständigheter hava gjort, att det
varit svårt att exakt uppmäta avståndet Hallindens station—Lyckhem. Emellertid
har jag i motsats till landsfiskalen trott mig finna, att avståndet överstiger
1 km. och då jag är berättigad att anlita hämtning vid Hallindens station blir
kostnaden härför tillika med kostnaden för skjutsen Hallinden—Lyckhem så
pass stor, att den ungefär motsvarar den debiterade ersättningen. I händelse
järnväg anlitats hade även järnvägsbiljett tillkommit. Och för att erhålla hämtning
hade jag haft att utsätta mig för de vanskligheter, som angivits i förklaringen
till färden den 14 oktober 1921.
Färden den 21—22 augusti 1921.
På det av anmärkaren föreslagna färdsättet, båt från Göteborg till Gravarna,
torde intet hava vunnits. Även i detta fall hade den 21 blivit resedag. Dessutom
hade biljettersättningen för båtresa blivit större, eftersom jag hade rätt till dubbel
hyttplats. Slutligen hade den nu använda ordningen mellan förrättningarna
icke erhållits, vilket ofta icke är likgiltigt. Till slut anmärker landsfiskalen, att
resan även kunde hava företagits från Strömstad till Gravarne. Därav vill synas
som om landsfiskalen gjorde granskningen med en viss flyktighet, ty Strömstad
lämnade jag den 13 augusti medan ifrågavarande resa anträddes först den
21. Resa enligt landsfiskalens förslag skulle sålunda inneburit, att jag legat
stilla i Gravarne den tid 15—20, som jag var tillförordnad såsom yrkesinspektör,
eller åtminstone, att jag icke behövt fylla denna tjänsts krav på stationsorten utan
i stället kunnat göra resan för de förrättningar, varom nu är fråga, omedelbart
efter Strömstadsbesöket.
Färden den 1 september 1921, Uddevalla—Eriksberg—Uddevalla.
Anmärkningen mot denna resa synes avfattad under inflytande av den speciella
ortskännedomen. Det kan nämligen icke förutsättas, att andra än med de lokala
förhållandena väl förtrogna kunna ordna sina resor med beräkning att begagna
— 49
sig av så oregelbundna färdsätt som ”bording”. Metoden behöver ju icke vara
helt ställd utom räkningen, men torde det vara endast i gynnsamma fall, som
en enstaka resa kan göras med utnyttjande av för ortsbefolkningen kända genvägar.
Emellertid angiver landsfiskalen icke, huru skjuts skulle hava erhållits, om
båtresan slutat i Kovlanda, ej heller huru återresan till Uddevalla skulle hava
gjorts. Då båt icke kunnat påräknas samma dag och då gästgivaregård icke
finns i Kovlanda, Eriksberg eller dess närhet, hade det blivit nödvändigt att göra
återresan landsvägsledes. Skjuts hade då fått hämtas från Uddevalla.
Landsfiskalens anmärkning, att ”ägaren av Eriksberg upplyst, att förrättningsrnannen
ankommit gående och — avlägsnat sig likaledes till fots” kan icke hava
något intresse annat än med hänsyn till vägförhållandena på orten, i det densamma
visar, att landsvägen till Eriksberg var så dålig, att man helst avstod från
att åka sista biten.
Färden den 5 september 1921, Göteborg—Dösebacka—Västerlanda.
Anmärkaren har förbisett att, om det föreslagna färdsättet använts till Dösebacka,
hade skjutsen för resans fortsättning fått hämtas i Göteborg.
Färden den 6 september 1921, Trollhättan—Grunnebo, Ängebacken—Uddevalla.
Se förklaringen till anmärkningen mot resan den 14 oktober 1921.
Färden den 9 september 1921, Kornhall—Göteborg.
Denna färd utgör sista etappen i längre resa på flera dagar, under vilket motorfordon
väsentligen använts, och som lagts för att nå en del arbetsställen, som
ligga svåråtkomliga med järnväg. När jag då gjort sista förrättningen under
resan, kan det icke vara förenat med vare sig billighet eller praktiska krav att
räkna med ersättning för skjuts endast till närmaste järnvägsstation, alltså såsom
förutsatt, att motorfordonet skulle kvarlämnats där åt sitt öde, då avståndet icke
är längre till stationsorten än vad här är fallet.
Dessutom, om jag icke skulle få förutsätta en så förnuftig tolkning av resereglementet,
vore det icke möjligt att heller i övrigt räkna med det egna fortskaffningsmedlet.
Det hade då endast återstått att anlita gästgivareskjuts. Sådan
hade varit att hämta i Göteborg. Kostnaden hade då även blivit större än den
debiterade.
Färden den 6 september 1921, Trollhättan—Grunnebo.
Se förklaringen till anmärkningen mot färden den 14 oktober 1921.
Färden den 29 september 1921, Annelund—Ljung.
Anmärkningen har här blivit genom felskrivning. Förrättningsställets pamn
skall vara Ljunga, icke Ljung. Förrättningsställe var den omkring 1 km. väster
om Ods kyrka liggande Ljunga ångsåg, dit avståndet torde vara det uppgivna.
Färden den 29 september 1921, Vistafors—Vegby.
Se förklaringen till anmärkningen mot färden den 14 oktober 1921.
4. 242027.
— 5° —
Färden den 30 september 1921, Apelnäs—Hindås.
Denna anmärkning synes bäst hava sin förklaring däri, att det måhända finns
ett Apelnäs i närheten av Aplareds station. Det Apelnäs, som angivits i räkningen,
ligger omkring 3 km. söder om Rävlanda station. I annat fall blir svårförståeligt,
varför anmärkaren anser, att jag bort resa till Aplareds station, som
ligger vid Borås—Alvesta järnväg och dit avståndet landsvägsledes är omkring
6.2 mil.
Färden den 15 november 1921, F 0 r s å k e r—Göteborg.
Anmärkningen innehåller, att tåg eller spårvagn bort användas.
Tåg har icke anlitats för mer än bortresan, enär, om så skulle hava skett, resan
tagit så mycket längre tid i anspråk, att tidsförlusten inneburit större utgifter
för statsverkel, än de som blivit förbundna med återresa på det begagnade sättet.
Nuvarande resereglemente känner icke något färdsätt, därvid spårvagn kommer
till användning.
Färden den 14 oktober 1921, Tvååker—S k y g g e.
Mot debiteringen av denna färd har anmärkts, att avståndet skulle utgöra 5
km. Huru anmärkaren kommit till denna siffra är mig ej känt, men ifrågavarande
färdavstånd, uppmätt med särskilt kartmätningsinstrument å generalstabens
karta uppgår till ungefär 5.800. Någon anledning till ändring av den gjorda
debiteringen finnes således icke.
Färden den 14 oktober 1921, As—Fjärås.
Förrättningsställe i Ås var Ås kvam och i Fjärås det sågverk, som ligger vid
Lygnerns västra ände.
För färden har debiterats 38 kronor.
Om de olika färdsätt, som anmärkaren föreslagit, begagnats skulle kostnaden
hava uppgått till:
För skjuts Åsa-Åskloster 7:—, järnväg Åskloster—Fjärås 4:20, hämtning
Kungsbacka—Fjärås 9:— och skjuts Fjärås station—Fjärås ångsåg 7:— eller
summa 27:20. Besparingen skulle i sådant fall hava blivit 10:80. Men om
dessa färdsätt använts, hade den tid, som åtgått för resan blivit en helt annan.
Förrättningen vid Åsa kvarn var slutad ungefär vid i-tiden på e. m.
Efter denna tid gick första tåget från Åskloster kl. 2.37 e. m. för att vara
framme i Fjärås kl. 3.24 e. m. Om jag haft tid därtill i Åskloster, om telefon
funnits, om den varit öppen vid denna tid på dagen, om någon varit tillstädes vid
telefonen, som kunnat taga emot skjutsbeställning och om skjutsarna icke varit
slut för dagen, skulle det varit möjligt för mig att telefonledes — mot en kostnad,
för vilken jag icke kunnat debitera ersättning — beställa en skjuts från Kungsbacka,
som varit till mötes i Fjärås.
Under dessa antaganden skulle jag kunnat vara vid sågen i Fjärås någon gång
vid ^5-tiden på eftermiddagen. Inspektionen tog omkring iy2 timma. Det
är sålunda möjligt, men ej säkert, att jag hunnit med det tåg, som gick från
Fjärås kl. 7.12 e. m. Om jag icke hunnit, hade jag fått resa med skjuts till
Kungsbacka och ligga över där. Detta hade fått till följd ännu ett dragtraktamente.
Vidare hade den förrättning, som nu gjordes i Hjälmared samma dag,
icke medhunnits utan krävt ännu en resdag. Vidare, arbetstiden för dagen i
dylik industri slutar i allmänhet vid *4$—5-tiden.
5i —
Om jag slutligen varit nödsakad att resa från Åsa, utan att hava lyckats beställa
hämtning till Fjärås, kunde följden lätt blivit, i bästa fall att jag fått gå
och vänta i Fjärås medan skjuts körde från Kungsbacka, i annat fall att jag
kunnat få vänta timtal på skjutsen och i värsta fall, att det icke varit möjligt att
få någon skjuts alls, utan jag endast haft att med oförrättat ärende fortsätta med
kvällståget.
Att jag under sådana förhållanden valt det färdsätt, som visserligen medförde
en relativt mycket obetydlig direkt kostnadsökning, men som säkerställde mot
under så ovissa förhållanden mycket möjliga större kostnader, torde få anses
såsom icke blott förnuftigare utan även såsom ett för staten långt fördelaktigare
förfaringssätt.
Det ovan relaterade är ett rätt belysande fall på huru det skulle gestalta sig
om resereglementet med hänsyn till begagnandet av det moderna och för dylikt
allmänt praktiska bruk allt allmännare anlitade motorfordonet tolkades rigoröst
och benhårt formalistiskt.
Färden den 14 oktober 1921, Fjärås—H j äl m ar e d.
Anmärkningen antyder, att för färden borde järnväg hava begagnats mellan
Fjärås och Anneberg. Om järnväg använts, hade kostnaden för resan uppgått
till: skjuts Fjärås såg—Fjärås station 7:— kronor, järnvägsbiljett Fjärås—Anneberg
1:50 kronor, hämtning av skjuts från Kungsbacka 7:— kronor, skjuts
Anneberg—Hjälmared 5:— kronor. Hela kostnaden för färden på detta sätt
hade sålunda uppgått till 20150 kronor, medan den debiterade kostnaden är 18:—-kronor.
Här är alltså ett exempel då även enbart den direkta kostnaden av användning
av motorfordon -blir billigare än om det förr vanligaste färdsättet använts.
Färden den 23 november 1921, Flalmstad—O sk arströ m—H al m s t a d.
Förrättningsställe i Oskarström var sulfitfabriken. Anledningen att jag debiterat
såväl järnväg som skjuts är givetvis den, att avståndet från Oskarströms
station är mer än 1 km.
Vad anmärkningen i övrigt beträffar är den icke saklig, vadan jag icke anser
mig böra upptaga densamma till bemötande.
Slutligen har jag att påpeka, att vid debiteringen av resorna den 22 augusti
1921 har bortglömts debitering av skjuts Lyckhem—Munkedal 1.3 mil mea
kronor 14: 30. På grund av anmärkningarna mot resorna den 20 april och 25
maj har jag att återleverera kronor 8: 80. Om dessa avdragas från ersättningen
för resan den 22 augusti, kronor 14:30, återstår kronor 5:50, som jag alltså har
att räkna mig tillgodo.
Göteborg den 21 juli 1922.
Remisshandlingarna återgå.
Yrkesinspektionen i sjätte distriktet:
O. H. Ödlund.
Y rkesinspektörsassistent.
52 —
Arbetsrådets
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del
I, sid. 44, § 3-
Till Kungl. Socialdepartementet.
Genom remiss den 4 december 1923 har arbetsrådet anbefallts att i anledning
av vad riksdagens revisorer i en vid remissen fogad handling anfört, till Kungl.
socialdepartementet inkomma med eget utlåtande ävensom med yttranden av förutvarande
ordförandena i arbetsrådet, envoyén H. Elmquist och statssekreteraren
S. Ribbing.
Med anledning härav får arbetsrådet överlämna de båda förutvarande ordförandenas
yttranden i ärendet och, utöver vad av dem anförts, framhålla följande.
Statsrevisorerna ha anmärkt att de för statsverkets räkning i fastigheten med
adressnummer 40 och 42 vid Stora Nygatan i Stockholm förhyrda lägenheterna
betingade mycket hög hyra, nämligen för samtliga dessa lägenheter 50.000 kronor
och därav för de av arbetsrådet disponerade lokalerna c :a 8.000 kronor. Beträffande
denna anmärkning får arbetsrådet upplysa, att arbetsrådet utan att höras i
saken fått lokalerna ifråga sig anvisade av annan myndighet, som jämväl träffat
avtal om hyresbeloppet i dess helhet och fastställt fördelningen av detsamma på
de i fastigheten inrymda institutionerna.
Omedelbart efter den av statsrevisorerna företagna granskningen av rådets kassaskötsel
beslöt rådet anordna fortlöpande kassakontroll och månatliga bokslut.
Därjämte ha sedan dess medelsutbetalningar i möjligaste mån verkställts genom
checker, varigenom kassabehållningarna kunnat nedbringas till ett relativt obetydligt
belopp. Vidare vidtogos vissa åtgärder för den kontanta kassans förvaring
på mera betryggande sätt än förut. Framhållas må även att rådets bokföring
efter samråd med riksräkenskapsverket kommer att omläggas enligt de grunder,
som sistnämnda ämbetsverk önskar genomföra för mindre ämbetsverk. Genom
denna omläggning möjliggöres omedelbart fortlöpande kontroll från riksräkenskapsverkets
sida.
Beträffande kassakontrollen har av statsrevisorerna ifrågasatts, att rådets ordförande
skulle i stället för sekreteraren utöva densamma. Rådet kan ej biträda
detta förslag, då det enligt rådets mening från kontrollsynpunkt måste anses önskvärt,
att annan person än ordföranden eller hans ställföreträdare, vilka utfärda
rådets checker, övar uppsikt över kassaskötseln.
Förberedande åtgärder ha vidtagits för utarbetande av instruktion för arbetsrådet.
Slutligen får arbetsrådet meddela, att rådet, för att om möjligt vinna utredning
om det sätt, varpå den av statsrevisorerna konstaterade kassabristen uppkommit,
vänt sig till auktoriserade revisorerna professor O. Sillén och F. Tjus och får
rådet till den upplysning, som därur kan hämtas, härmed överlämna en av dessa
upprättad revisionsberättelse. Omnämnas må därjämte, att ytterligare utredning
i nu berörda avseende alltjämt pågår i samråd med riksräkenskapsverket.
Stockholm den 20 december 1923.
På arbetsrådets vägnar:
ELIS BOSSEUS.
John Nordin.
Envoyén H. Elmqulsts
yttrande (del I, sid. 44, § 3).
Till Kungl. Socialdepartementet.
Anmodad att avgiva utlåtande med anledning av riksdagens revisorers anmärkningar
vid granskningen av arbetsrådets räkenskaper för år 1922, anser sig undertecknad,
vilken fungerat som arbetsrådets ordförande under tiden 1 november
1919—26 oktober 1920 samt under tiden 14 oktober—31 december 1921, kunna
inskränka sig till att anföra följande.
Vad först beträffar den av revisorerna klandrade åtgärden, att den kvinnliga
biträdesbefattningen av tredje lönegraden hos arbetsrådet tillsatts utan att kungöras
till ansökan ledig samt utan att några fordringar å kompetens för kassaoch
räkenskapsgöromålen uppställts, må erinras om, att arbetsrådet tillsattes den
31 oktober 1919 och enligt lag var skyldigt att börja sin verksamhet dagen därpå.
Då arbetsrådet sålunda måste träda i funktion omedelbart efter sitt tillsättande
och en befattningshavare genast måste anskaffas för mottagande av de inströmmade
ansökningarna, hade rådet icke annat val än att till befattningen ifråga bland
mängden av under hand anmälda sökande tillsätta den, som syntes mest kompetent.
Härvid måste i alldeles särskild grad hänsyn tagas till befattningens huvuduppgift:
de utomordentligt omfattande registratorsgöromålen. Den person,
som utnämndes till befattningen, hade från sin föregående verksamhet i en av
folkhushållningskommissionens avdelningar och i dess huvudkansli företett de
allra bästa vitsord för allmän duglighet. Biträdet ifråga har också handlagt "de
egentliga registratorsgöromålen, vilka, som sagt, utgjort den ojämförligt vikti
gaste delen av hennes arbetsuppgift, på ett sätt, som från olika håll vitsordats
vara synnerligen tillfredsställande.
Vid sådant förhållande och då för handhavandet av de jämförelsevis enkla
kassa- och räkenskapsgöromålen näppeligen erfordrats större kompetens än vanligt
förstånd och ordningssinne, ansågs icke av behovet påkallat att uppställa
några vidare kompetenskrav för handhavandet av sistnämnda detalj.
Vad sedermera angår revisorernas uppgift, att inga föreskrifter eller anvisningar
lämnats redogöraren rörande sysslans skötande och att ingen tillsyn utövats
över det sätt, varpå hon utfört sitt arbete, är nämnda uppgift så tillvida
oriktig, som en av mina första åtgärder såsom arbetsrådets ordförande var att
giva uttrycklig föreskrift om att kassa- och räkenskapsdetaljen hos arbetsrådet
skulle organiseras och skötas på samma sätt som hos närmast jämförliga institution,
försäkringsrådet. Jag hade så mycket mindre anledning att betvivla denna
orders riktiga utförande eller att för min del i vidare mån än genom inhämtande
av muntliga försäkringar från vederbörande kontrollera att den åtlytts, som dess
genomförande anförtrotts åt arbetsrådets sekreterare, i vilken egenskap då fungerade
en ledamot av försäkringsrådet, vilken åtnjöt tjänstledighet från sitt försäkringsrådsämbete
för att tjänstgöra hos arbetsrådet under dess första, utomordentligt
arbetstyngda verksamhetsår. I sistnämnda förhållande är ock att söka
förklaringen till att jag varken då eller under min senare, helt kortvariga funktion
som arbetsrådets ordförande under de sista månaderna 1921 haft den avlägsnaste
anledning misstänka, att ej räkenskapsdetaljen varit fullständigt i ordning
och fungerat oklanderligt.
— 54 —
Beträffande de av arbetsrådets medel utbetalda reseförskotten för ledamöters
och tjänstemäns tjänsteresor må endast framhållas, att utbetalningen av dessa
reseförskott föranletts av nödvändigheten att snabbt kunna företaga tjänsteresor,
vilket ofta varit erforderligt till förebyggande av tvistigheter och oro på vederbörande
arbetsplatser. Därest ledamöter och tjänstemän hänvisats att hos statskontoret
göra framställning om utfående av reseförskott, hade tjänsteresorna icke
kunnat företagas med den skyndsamhet, som läget ofta krävde.
I övrigt har jag icke något att i anledning av de gjorda anmärkningarna anföra.
Stockholm den 13 december 1923.
HENNING ELMQUIST.
reteraren
R ibbings
yttrande (del I, sid. 44, § 3).
Till Kungl. Socialdepartementet.
Genom remiss den 4 december 1923 har arbetsrådet anbefallts att i anledning
av vad riksdagens revisorer i en vid remissen fogad handling anfört, till Kungl.
socialdepartementet inkomma med eget utlåtande ävensom med yttrande av undertecknad
i egenskap av förutvarande ordförande i arbetsrådet.
Med anledning härav får jag anföra följande.
Beträffande det av revisorerna påtalade förhållandet, att arbetsrådet icke vidtagit
åtgärder för erhållande av en instruktion, vågar jag till en början erinra om,
att ämbetsverks instruktioner icke pläga innehålla några föreskrifter om kassakontroll
eller sättet för räkenskaps förande. Då det icke finnes någon anledning
antaga, att en för arbetsrådet eventuellt utfärdad instruktion i detta avseende
skulle hava avvikit från gängse typ, skulle vad som nu inträffat i fråga om skötseln
av rådets kassa och räkenskaper säkerligen icke hava förebyggts genom att
instruktion för rådet varit utfärdad.
Vidare torde förtjäna framhållas, att formerna för arbetsrådets verksamhet äro
tämligen detaljerat bestämda i lagen om arbetstidens begränsning. På grund härav
har behovet av särskild instruktion för arbetsrådet icke varit så framträdande,
som beträffande andra ämbetsverk. I detta avseende utgör försäkringsrådet ett
parallellfall. Jämväl detta ämbetsverks arbetsformer äro reglerade genom lag,
och oaktat försäkringsrådet är äldre än arbetsrådet och därtill uppfört på ordinarie
stat, har någon instruktion för försäkringsrådet hittills icke blivit utfärdad.
Sedan arbetsrådet i skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 februari 1920 som sin
mening uttalat, att med utarbetandet av instruktion för rådet lämpligen borde anstå,
erhöll rådet av dåvarande chefen för civildepartementet under hand tillstånd
att tillsvidare låta med utarbetandet av instruktionsförslag bero. Efter det den
första lagen om arbetstidens begränsning trätt i kraft den 1 januari 1920, begärde
redan 1920 års riksdag revision av lagen. Under det pågående revisionsarbetet,
vilket avsåg jämväl ändringar i arbetsrådets verksamhetsområde, ansåg
jag för min del icke lämpligt taga initiativ till utfärdandet av en instruktion, som
efter lagrevisionens slutförande säkerligen hade måst omarbetas. Revisionsarbetet
resulterade i 1921 års arbetstidslag. Tämligen snart efter denna reviderade
— 55 —
lags promulgation igångsattes förarbetena till en förnyad revision av lagen. Under
dessa arbeten framställde jag för min del förslag om att arbetsradet skulle helt
indragas och dess uppgifter övertagas av annan myndighet. Detta^förslag vann
väl icke beaktande, men den rådande ovissheten angående arbetsrådets framtid
föranledde mig alltjämt till den uppfattningen, att instruktion för rådet ännu
icke borde utfärdas. Det fortsatta revisionsarbetet ledde slutligen till arbetstidslagen
av innevarande år. Inom tva manader efter utfärdandet av denna lag
lämnade jag emellertid arbetsrådet.
Vad sedermera angår formerna för arbetsrådets medelsförvaltning synas revisorerna
vara av den meningen, att anslagsrekvisitionerna hos statskontoret bort
ske först efter särskilt beslut av rådet. Då ifrågavarande anslagsrekvisitioner
endast föranleda, att statskontoret å rådets giroräkning i riksbanken insätter ett
belopp, som sedermera icke kan åtkommas utan check, synes mig fordran pa särskilt
rådsbeslut angående anslagsrekvisitioner icke motiverad.
Revisorerna anmärka vidare, att vid medelsutbetalningarna några formliga anordningsbeslut
icke fattats inom rådet. Anmärkningen är formellt befogad. Rådets
utbetalningar hava emellertid, åtminstone under min ordförandetid, avsett
allenast avlöningar enligt av Kungl. Maj :t fastställd stat, dyrtidstillägg enligt
fastställda grunder och tabeller, avlöning till en och annan extra befattningshavare,
hyra, som till beloppet fastställts av annan myndighet, samt några jämförelsevis
obetydliga expensutgifter, vilka betalats av redogöraren efter attestat av
annan befattningshavare. Då utgifterna haft denna karaktär, synes det mig, att
det skulle hava varit en synnerligen tung och tidsödande apparat att sammankalla
rådet för att fatta beslut om dem.
I övrigt har jag icke något att i ärendet anföra.
Stockholm den 13 december 1923.
SIGURD RIBBING.
Auktoriserade revisorernas
yttrande (del I, sid. 44, § 3).
Undertecknade, som erhållit i uppdrag att granska arbetsrådets räkenskaper
för tiden från det rådet trädde i verksamhet t. o. m. oktober 1923, få efter slutfört
uppdrag avgiva följande
Revisionsberättelse.
Uppdraget har omfattat dels sifferrevision av arbetsrådets egentliga kassaräkenskaper
från 1/11 1919—6/11 I923 0(-h dels en närmare undersökning av
det förskottsväsende, huvudsakligen i samband med ledamöternas tjänsteresor,
som förekommit vid sidan av Arbetsrådets egen medelsredovisning.
Detaljarbetet har utförts av undertecknad Tjus.
Vid kassainventering den it november 1923 visade kassaboken följande ställning
:
-56-
Kassa debet (t. o. m. 2/11 Kr. 5.000:—) ... Kr. 17.046:28
Kassa kredit (t. o. m. 6/11 ,, 12:50) ... „ 45^:45
Kassabehållningen enligt kassabok utgjorde ... Kr. 16.595:83
Den faktiska kassabehållningen utgjorde:
Kontanter ......
Förskottskvitton
1.686:08
5-331: 55
Förskott utbet. utan kvitton 827:80
Kr. 7.845:43
Det förelåg följaktligen en kassabrist, uppgående till Kr. 8.750:40
Till täckande av kassabristen hade redan den 8/11 1923 verkställts en insättning
å Kr. 8,900: — i Stockholms Enskilda Bank för arbetsrådets räkning enligt
förefintligt kvitto.
Riksbankens kontokurant visade ett tillgodohavande i banken den 31/10 1923
av Kr. 5.000:—, vilket överensstämmer med kassabokens uppgift den 31/10. De
månatliga bankbeskeden hava av oss jämförts med kassabokens motsvarande uppgifter
utan att giva anledning till anmärkningar.
Arbetsrådets penningrekvisitioner från statskontoret och dess inlevereringar
till statskontoret hava vi granskat med motsvarande uppgifter hos statskontoret.
Även i detta avseende har arbetsrådets bokföring befunnits riktig.
Samtliga utgiftsposter i kassaböckerna äro vederbörligen verifierade. Vid
granskningen härav hava endast några smärre felaktigheter påträffats:
31/12 1920 Ver. no. 293, Kr. 131:30, bokförd Kr. 131:50
662:13
’42:13
Kassaböckernas kassakolumner hava genom vår försorg blivit kontrollsummerade.
I fråga om de större utgiftsposterna hava vissa jämförelser företagits mellan
olika perioder, dock utan att giva anledning till särskild uppmärksamhet från
vår sida.
Under vår granskning hava inga rent formella fel i de oss förelagda räkenskaperna
kunnat konstateras utöver de redan påpekade.
Ledamöternas reseräkningar.
Arbetsrådets egentliga kassa har i allmänhet lämnat ledamöterna förskott till
deras tjänsteresor, varvid det understundom förekommit, att förskottskvitton ej
lämnats. Dessa reseförskott ha sedan reglerats, i den mån ledamöterna fått sina
reseräkningar utanordnade genom statskontorets försorg. Några regelbundna
anteckningar i bunden bok om dessa reseförskott ha icke skett, utan de förefintliga
förskottskvittona ha legat som en del av huvudkassans behållning. Till följd
av denna underlåtenhet att på ett eller annat sätt verkställa och förvara noterin
-
57 —
gar angående dessa förskott, undandrager sig förskottsväsendet en pålitlig efterkontroll.
Hos statskontoret hava vi jämfört samtliga anteckningar angående utanordningar
av reseräkningar för arbetsrådets ledamöter med hos arbetsrådet tillgängliga
uppgifter angående tjänsteresor, varvid befunnits, att uppgifterna överensstämma
med undantag för mindre ändringar i räkningsbeloppen, företagna av
statskontoret.
Enär kassabehållningarna enligt kassabokens uppgifter ända från december
1019 varit anmärkningsvärt stora, och då det är sannolikt, att en del av den
utvisade behållningen vid varje tillfälle bestått av reseförskott, har en särskild
utredning gjorts angående dessa förskotts sannolika storlek vid varje månads
slut, vilket skett med stöd dels av de hos arbetsrådet förvarade avskrifterna av
ledamöternas reseräkningar samt dels av statskontorets uppgifter om utanordningar
av dessa reseräkningars belopp.
Därvid hava reseförskotten i allmänhet räknats såsom utbetalda under den
månad, då resan enligt reseräkningarnas uppgifter avslutats, samt såsom återbetalda
den månad, då motsvarande reseräkningar utanordnats hos statskontoret.
Det har dock förekommit, att biljetter genom redogörarens försorg anskaffats
direkt hos statens järnvägars resebyrå, varvid förskott alltså utbetalats redan
före resans anträdande. Det har också förekommit reseräkningar, för vilka inga
eller endast obetydliga förskott utlämnats.
Kassabristen.
När det gäller att i ett fall som föreliggande undersöka, huru den förefintliga
kassabristen uppkommit, ligger det närmast till hands att söka konstatera, vid
vilken tidpunkt kassabrist först kan tänkas hava uppkommit, och därefter söka
fastställa vissa data, vid vilka kassabristen ökats. I ett dylikt fall plägar man
i allmänhet hava ett mycket värdefullt stöd av rapporter om företagna kassainventeringar.
Då emellertid i här föreliggande fall sådana inventeringar tyvärr
icke verkställts under hela den ifrågavarande perioden, vare sig av redogöraren
eller av överordnade, resp. kontrollerande myndigheter, hava vi varit hänvisade
till teoretiska rekonstruktioner av kassabehållningarna vid varje månadsskifte,
varvid vi till utgångspunkt tagit dels kassabokens redovisade behållningar vid
varje månadsskifte och dels den ovan under rubrik ”Ledamöternas reseräkningar”
nämnda uppställningen av uteliggande|reseförskott vid månadsskiftena. Därvid
hava vi sökt att så långt sig göra låter förklara kassabehållningarna med hänsyn
tagen till hela den kassarörelse, som förekommit på arbetsrådets byrå.
Denna undersökning har givit vid handen,
att den verkliga kassabehållningen sannolikt icke uppgått till några anmärkningsvärt
stora belopp före december månad 1921;
att en event. redan vid slutet av år 1922 föreliggande kassabrist icke torde hava
utgjort mer än c:a 2.000—3.000 kronor;
att det icke är helt uteslutet att en utgift å c:a Kr. 5.000:— förekommit omkring
den 12 mars 1923, för vilken intet kvitto finnes;
(Såsom föremål för denna utbetalning kan eventuellt tänkas halvårshyran för
rådets lokal, vilken arbetsrådet under föregående år erlagt vid denna tid, men
som 1923 betalats först den 16 juni. Om en utbetalning skett omkring den 12/3
för detta ändamål, kan den möjligen hava bokförts av någon annan statsinstitution
på felaktigt konto. En fullständig utredning i denna punkt torde ej kunna
åvägabringas annat än genom riksräkenskapsverkets försorg.)
- 58 -
att en kassabrist å c:a Kr. 5.800:— med stor sannolikhet förefunnits den 18
juni 1923;
och att kassabristen under tiden 18/7—25/8 1923 torde hava ökats från c:a
Kr. 5.800 — till c :a Kr. 8.500: —.
Stockholm den 6 december 1923.
O. SILLÉN.
Professor vid Handelshögskolan
i Stockholm.
Av Stockholms Handelskammare
auktoriserad revisor.
FRITZ TJUS.
Av Karlstads Handelskammare
auktoriserad revisor.
Riksräkenskapsverkets
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 49, § 3.
Till Konungen.
Genom nådig remiss aen 4 innevarande månad har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
riksräkenskapsverket att inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer anfört om arbetsrådet uti § 3 av den av dem avgivna berättelsen
beträffande 1922 års förvaltning.
Då riksräkenskapsverket nu går att efterkomma denna nådiga befallning, kan
ämbetsverket förbigå vad som av statsrevisorerna anförts beträffande arbetsrådets
lokaler, då frågan därom torde ligga utanför riksräkenskapsverkets befogenhetsområde.
Vad därefter angår medelsförvaltningen och räkenskaperna m. m. har vederbörande
förste revisor i riksräkenskapsverket, som det åligger att öva kontroll
å räkenskapernas insändande och å granskningens verkställande, upprepade gånger
långt före statsrevisionens sammanträdande anmodat arbetsrådet att hit inkomma
med räkenskaper för år 1922, men städse mötts av undanflykter. Slutligen
avlämnades de direkt till statsrevisorerna. Någon föreskrift, när eller över
huvud taget att arbetsrådets räkenskaper skola till riksräkenskapsverket avlämnas,
finnes icke av Eders Kungl. Maj :t meddelad. Det lärer vara denna omständighet,
som föranlett förste revisorn att icke anmäla dröjsmålet för riksräkenskapsverkets
styrelse, som, därest sådan anmälan skett, naturligen omedelbart skulle
hava ingripit.
Så länge statsbokföringsreformen och därmed följande månatliga avslutningar
av räkenskaperna icke hunnit genomföras för samtliga myndigheter, kan det
emellertid, även om årsräkenskaperna ordentligt inkomma, inträffa, både att kassan
under årets lopp hålles för hög och att obehöriga förskottsutbetalningar äga
rum, utan att detta omedelbart av revisionen upptäckes. Att det dröjt med statsbokföringsreformens
genomförande vid arbetsrådet, beror uteslutande därpå, att
— 59 —
riksräkenskapsverkets arbetskrafter redan från början varit för knappt tillmätta.
Hade icke vid senaste riksdag dessa arbetskrafter än ytterligare minskats, hade
dock efter all sannolikhet de av statsrevisorerna nu blottade förhållandena vid
arbetsrådet blivit uppmärksammade vid granskningen inom riksräkenskapsverket.
Då hade ock riksräkenskapsverket — liksom nu statsrevisorerna — fått eljest
saknad anledning att låta verkställa den inventering, vartill riksräkenskapsverket
har befogenhet. Men å andra sidan har ämbetsverket ingalunda skyldighet och
kan helt naturligt heller icke medhinna att varje år — ja, icke ens vart annat eller
vart tredje —- förrätta inventeringar av statsverkets alla större och mindre kassor.
Emellertid har riksräkenskapsverket genom skrivelse till arbetsrådet den 19 sistlidne
juni föreskrivit, att sådan inventering, som anbefallts i nådiga kungörelsen
den 15 september 1905, skulle genom arbetsrådets egen försorg företagas den 30
juni. Men arbetsrådet ställde sig, enligt vad nu kommit i dagen, icke denna
riksräkenskapsverkets föreskrift till efterrättelse. Hade arbetsrådet — såsom dess
ovillkorliga skyldighet varit — åtlytt denna föreskrift, hade kassabristen blivit
upptäckt redan på detta tidiga stadium.
Att överdragningar å arbetsrådets giroräkning fått äga rum, är en beklaglig
omständighet, varför riksbanken bör svara.
Statsrevisorerna tala upprepade gånger om arbetsrådets ”redogörare”. Riksräkenskapsverket
tillåter sig i anledning härav påpeka, att arbetsrådet i detta fall
självt har redogörareansvar. Den antydda kvinnliga befattningshavaren är registrator,
och om än arbetsrådets ordförande, enligt vad upplyst blivit, muntligen
vid anställningen meddelat henne, att hon även skulle få befattning med kassa
och räkenskaper, har icke därigenom från arbetsrådets ordförande och ledamöter
i ringaste mån avlastats det ansvar, som dessa alltjämt ha gent emot statsverket
beträffande såväl räkenskaper och anordningsbeslut som kassa. Riksräkenskapsverket
har ock meddelat arbetsrådet, att detta självt bär ansvaret, samt har mot
detsammas ordförande och ledamöter utställt de anmärkningar, som vid granskningen
härstädes uppstått. De till arbetsrådets disposition ställda medlen hava
av statskontoret insatts å arbetsrådets giroräkning i riksbanken och därifrån utcheckats
av arbetsrådet självt. Att dettas ordförande och ledamöter då också
bära ansvaret för vad som passerat, synes riksräkenskapsverket obestridligt, så
länge icke, i instruktion eller eljest av Kungl. Maj :t givna föreskrifter, redogörareansvar
uttryckligen ålagts viss befattningshavare.
Riksräkenskapsverket har upprepade gånger gjort gällande, att före tillsättningen
av redogörare och revisorsbefattningar inom statsförvaltningen ämbetsverket
städse skall höras angående sökandes kompetens. I ämbetsverkets instruktion
av den 17 december 1920 finnes under § 3 följande föreskrift: ”Vid tillsättning
av redogörare- och revisorsbefattningar inom statsförvaltningen åligger
det riksräkenskapsverket att, efter framställning av vederbörande ämbetsverk ocih
myndigheter, avgiva yttrande angående sökandes kompetens.” I underdånig skrivelse
den 5 juni 1923 anförde ämbetsverket: ”Vid den tillsyn därå, att statens
räkenskapsväsen funktionerar tillfredsställande, vilken enligt § 1 mom. 3 åligger
riksräkenskapsverket, har det visat sig, att en av de väsentligaste olägenheterna
vid redovisningsväsendets ordnande legat däri, att de ämbetsverk och myndigheter,
som hava att tillsätta redogörare- och revisorsbefattningar inom statsförvaltningen,
ofta sakna förståelse för vikten av att verkligen kompetenta personer
tillsättas. Icke sällan kan det uppstå svårighet för dessa myndigheter att själva
bedöma de sökandes kompetens i detta speciella hänseende. Ofantligt ofta utses
nämligen till innehavare av sådana kamerala platser, som kräva bokföringsteknisk
utbildning, personer, vilka aldrig tillförene utfört vare sig bokförings- eller
— 6o —
revisionsarbete och vilka ej heller avlagt något som helst prov i sådant hänseende.
Riksräkenskapsverket har flei''a gånger under sin kontrollerande verksamhet mötts
av urskuldanden, att vederbörande tjänsteman saknat bokföringsteknisk utbildning.
Ämbetsverket har för närvarande under sin behandling ett ärende, där
avsevärda penningmedel blivit för statsverket förskingrade till följd av bristfällig
bokföring och kontroll, men där såväl de, vilka skola utöva kontrollen, som de,
vilka haft att verkställa bokföringen, synbarligen saknat kompetens, vilket haft
de olyckliga följderna. Vid avfattandet av § 3 sista stycket i ämbetsverkets nuvarande
instruktion avsåg man att för framtiden råda bot på dylika missförhållanden
genom att få kompetensen hos dem, som sökte redogörare- och revisorsbefattningar,
prövad av en kompetent myndighet, men de ämbetsverk och myndigheter,
som efter denna bestämmelses tillkomst haft att tillsätta dylika befattningar,
hava endast i två fall gjort sådan framställning, som här avses. Bestämmelsen
är nämligen för närvarande så avfattad, att någon ovillkorlig skyldighet
icke föreligger för de tillsättande myndigheterna att inhämta riksräkenskapsverkets
yttrande om sökandes kompetens. I ett par fall — nämligen instruktionerna
för tvångsarbetsanstalterna och uppfostringsanstalten i Bona — har Eders
Kungl. Maj :t föreskrivit att ”innan befattning såsom räkenskapsförare och redogörare
tillsättes, skola från riksräkenskapsverket inhämtas utlåtande angående
de sökandes kompetens”. För att med minsta omgång vinna det antydda syftet,
synes emellertid lämpligast att införa en allmän föreskrift i riksräkenskapsverkets
instruktion; och ämbetsverket föreslår alltså, att sista stycket av § 3 må erhålla
följande ändrade lydelse: ”Innan tillsättning av redogörare- och revisorsbefattningar
inom statsförvaltningen äger rum, skall riksräkenskapsverket av vederbörande
verk eller myndighet anmodas att avgiva yttrande om sökandes kompetens
; och åligger det ämbetsverket att skyndsammast efter det anmodan därom
inkommit avgiva sådant yttrande.” Denna riksräkenskapsverkets framställning
blev emellertid vid underdånig föredragning den 29 i samma månad lämnad utan
avseende.
Då riksräkenskapsverket hade att den 30 sistlidne oktober avgiva yttrande angående
ändringar i den för stuteriöverstyrelsen och statens hingstdepåer gällande
instruktionen, hemställde ämbetsverket, att, med hänsyn till innehållet i § 3 andra
stycket av den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen, i förstnämnda
instruktion borde inryckas en uttrycklig bestämmelse, att bokhållarebefattning vid
hingstdepå icke finge besättas förr än riksräkenskapsverket beretts tillfälle att
yttra sig angående sökandenas kompetens. I den därefter utfärdade nådiga instruktionen
blev också under § 33 föreskrift meddelad i överensstämmelse med
riksräkenskapsverkets förslag.
Riksräkenskapsverket förnyar nu i underdånighet den i ämbetsverkets revisionsberättelse
för år 1922 sid 136 framställda begäran att inga nya instruktioner
för ämbetsverk och myndigheter fastställas, utan att riksräkenskapsverket blir
satt i tillfälle att avgiva yttrande och förslag avseende medelsförvaltningen och
ansvaret därför.
I detta ärendes handläggning har, förutom undertecknade, byråchefen Beckman
deltagit.
Underdånigst:
CHR. L. TENOW.
ALBIN LITZÉN.
Linus Wibom.
Stockholm den 27 december 1923.
6i —
Medicinalstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 52, § 6.
Till Konungen.
Under besök vid Säters hospital hava riksdagens revisorer erfarit, att vid den
svingård, som inrättats vid denna anstalt för tillvaratagande av köksavfallet, försäljas
svinen levande, under det att fläsk inköpes till anstaltens behov, samt att
enahanda förfarande tillämpas vid andra hospital. Revisorerna ifrågasätta, huruvida
en sådan anordning kan anses ekonomiskt ändamålsenlig.
Genom nådig remiss den 4 december 1923 har medicinalstyrelsen anbefallts att
häröver avgiva utlåtande.
Med anledning härav får medicinalstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Svingårdar finnas inrättade vid hospitalen i Uppsala, Strängnäs, Vadstena,
Västervik, Lund, Vänersborg, Kristinehamn, Säter och Piteå. Det av riksdagens
revisorer relaterade förfaringssättet tillämpas vid anstalterna i Uppsala, Lund,
Vänersborg, Säter och Piteå, under det att vid de övriga anstalterna svinen nedslaktas
för anstaltens egen räkning. Vilket av dessa förfaringssätt, som kan anses
ekonomiskt ändamålsenligare, torde vara svårt att avgöra. Svingårdarnas
huvudsakliga uppgift är att tillvarataga hospitalens matavfall. Huruvida sedermera
det där producerade fläsket lämpligen bör försäljas eller användas för hospitalens
egen utspisning, har ansetts bero på huvudsakligen lokala förhållanden,
varför denna fråga av styrelsen överlämnats till vederbörande hospitalsdirektioners
avgörande. Ser man saken rent ekonomiskt, torde det i allmänhet ställa sig
fördelaktigare att försälja svinen levande och tillgodose anstaltens behov av fläsk
genom upphandling. Förutsättning för att slakten skall löna sig är dels att allt
avfall kan utnyttjas, vilket i sin ordning förutsätter lokaler och maskiner för tillverkning
av korv och sylta, dels ock tillräckliga lokaler för fläskets nedsaltning
och förvaring. Dessa förutsättningar förefinnas ej vid de anstalter, där svinen
försäljas. Behovet av ökade magasinsutrymmen vid hospitalen har av medicinalstyrelsen
framhållits vid olika tillfällen. Genom underdånig skrivelse den 18
september 1918 gjorde medicinalstyrelsen framställning om anslag för byggande
av magasinsbyggnader vid fem hospital, däribland Säters, men vid denna frågas
behandling i riksdagen vann den ej riksdagens bifall. Någon ändring i nu tilllämpade
förfaringssätt för driften av hospitalens svingårdar torde emellertid
utan extra kostnader för statsverket ej kunna genomföras.
I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit medicinalrådet
R. Stenbeck.
Lhnderdånigst:
B. BUHRE.
F. v. DARDEL.
Stockholm den 29 december 1923.
Sven Blnm.
- 62 -
Medicinalstyrelsens
utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 54, § 10.
Medicinalstyrelsen, som med anledning av innehållet i inneliggande remiss
infordrat och bekommit den 18 innevarande december dagtecknat yttrande av
överstyrelsen för Konung Oscar II :s jubileumsfond, får, med överlämnande av
detta yttrande, härmed för egen del anföra följande.
Även medicinalstyrelsen finner de av riksdagens revisorer uti ifrågavarande
del gjorda uttalandena beaktansvärda. Då emellertid av överstyrelsens ovananförda
yttrande framgår, att sagda överstyrelse redan förut haft sin uppmärksamhet
riktad på de förhållanden beträffande jubileumsfondens sanatorier, som
av revisorerna berörts, och även vidtagit vissa åtgärder i det av revisorerna önskade
syftet, har medicinalstyrelsen för sin del intet att i denna sak .vidare
anföra.
I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit medicinalrådet
E. Sederholm.
Remissakten återställes.
Underdånigst:
B. BUHRE.
GUSTAF NEANDER.
Stockholm den 21 december 1923.
Gustaf Tägtström.
Konung Oscar II :s Jubileumsfonds
Överstyrelses
utlåtande (del I, sid. 54, § 10).
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 4 innevarande december har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
medicinalstyrelsen, att, efter hörande av överstyrelsen för Konung Oscar
II :s jubileumsfond, inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
under § 10 anfört rörande Österåsens och Spenshults sanatorier.
Sedan medicinalstyrelsen den 7 december remitterat handlingarna i ärendet till
överstyrelsen för yttrande, får överstj^relsen i underdånighet anföra följande.
Då planerna till Spenshults sanatorium på sin tid utarbetades, gavs åt vindsvåningen
en sådan resning och form, att den, om förhållandena sådant skulle föranleda,
måtte kunna inredas och användas för sjukvårdsbehov. Överstyrelsen,
som håller före, att nämnda förutsättning nu föreligger, särskilt med hänsyn till
den disproportion, som förefinns mellan antalet till fri sanatorievård berättigade
statstjänare och för dem tillgängliga platser och vilket förhållande är anledning
till väntetid, har redan vidtagit mått och steg i syfte att väsentligen vidga vårdmöjligheterna
vid sanatoriet bland annat genom vindsvåningens inredning. Den
omständigheten, att hrr statsrevisorer nu givit uttryck åt samma uppfattning, som
varit vägledande för överstyrelsens redan vidtagna dispositioner, vill överstyrel
-
— 63 —
sen gärna tolka som ett hoppfullt förebud för en lycklig lösning av frågan, när
den i sinom tid i fullt utrett skick kan föreläggas statsmakterna.
Det har synts statsrevisorerna, att vissa av medicinalstyrelsen anvisade normer
borde komma i tillämpning även vid de under jubileumsfondens förvaltning hörande
sanatorierna. Syftet med medicinalstyrelsens åtgärd är uppenbarligen att
genom jämkningar i gällande fordringar på utrymme för patienterna, skapa möjlighet
för en ökad beläggning av redan förefintliga sanatorier. Redan innan medicinalstyrelsen
utfärdade ifrågavarande bestämmelser, hade överstyrelsen begynt
ett planmässigt arbete mot samma mål. Den disponibla luftkuben per patient
spelar emellertid en mycket ringa roll i denna sak, i jämförelse med möjligheterna
att över huvud taget betjäna och tidsenligt vårda ett ökat antal patienter.
På hushållsavdelningens kapacitet, personalrummens tillräcklighet, beskaffenheten
av vårdavdelningens s. k. bilokaler beror i sista hand, om en ökad
beläggning kan genomföras. Jubileumsfondens sanatorier, de första som uppfördes
i vårt land, lämna på grund av sin ålder, helt naturligt i berörda hänseenden
ännu åtskilligt övrigt att önska. Föryngringsarbetet har emellertid som sagt
begynt. Av mångahanda orsaker, ej minst ekonomiska, kan det icke fortgå annorlunda
än steg för steg; men målet står klart: att med minsta möjliga medelförbrukning
vinna största möjliga nyttighetseffekt vid de sanatorier, som stå
under överstyrelsens förvaltning.
Stockholm den 18 december 1923.
Underdånigst:
OTTO PRINTZSKÖLD.
Reinhold Rudbeck.
Riksräkenskapsverkets
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid 55. § in
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 4 dennes har riksräkenskapsverket anbefallts att avgiva
utlåtande över ett av riksdagens senast församlade revisorer i deras revisionsberättelse
under § 11 gjort uttalande beträffande landskontorens förskottsredogörelser.
Nämnda uttalande är av följande lydelse:
”Av landskontorens till riksräkenskapsverket ingivna förskottsredogörelser
för år 1922 jämte därtill hörande specifikationer framgår, att hos åtskilliga länsstyrelser
utbetalda förskott i stor utsträckning kvarstått oersatta under en följd av
år. Sålunda finnas hos ett flertal länsstyrelser oersatta förskott till avsevärda
belopp balanserade sedan åren 1917, 1918 och 1919. Även sedan tidigare år
kvarstå åtskilliga förskott oersatta, ehuru å mindre belopp. Hos en länsstyrelse
balanseras förskott ända sedan åren 1902 och 1905. Då det vill synas revisorerna,
som om möjlighet skulle förefinnas att genom lämpliga åtgärder kunna
avkorta regleringstiden för nu ifrågavarande förskott, hava revisorerna ansett
sig böra framhålla önskvärdheten av att, vid granskning inom riksräkenskaps
-
— 64 —
verket av landskontorens förskottsredogörelser, berörda synpunkt må vinna vederbörligt
beaktande.”
Med anledning av detta uttalande får riksräkenskapsverket till en början framhålla,
att ämbetsverket vid fullgörandet av sina åligganden ägnat stor uppmärksamhet
åt förskottsväsendet samt tid efter annan framställt erinringar beträffande
äldre oredovisade förskott. Vad angår förskottsredogörelserna för det år,
som statsrevisorernas nu remitterade uttalande avser, eller år 1922, har riksräkenskapsverket
genom skrivelser, avlåtna redan under juni månad 1923, framställt
erinringar mot landskontorens förskottsredogörelser i de fall, då äldre
förskott utestått oredovisade utan att tvingande skäl härför i förskottsredogörelserna
särskilt framhållits. Ehuru riksdagens revisorer tydligen själva insett
lämpligheten av att före framställande av anmärkningar hava förvissat sig om
att de anmärkta förhållandena icke redan hava varit föremål för anmärkning
och utredning — vilket framgår därav att riksräkenskapsverket genom nådigt
beslut den 5 oktober 1923, på framställning av ordföranden för samma revisorer,
anbefallts att efter rekvisition tillställa revisorerna vid granskning av 1922
års räkenskaper framställda anmärkningar — har ämbetsverket likväl icke beretts
tillfälle att, innan nu remitterade uttalande av statsrevisorerna offentliggjorts,
delgiva revisorerna ovanberörda erinringar mot förskottsredogörelserna jämte
över erinringarna i förekommande fall avgivna förklaringar.
Riksräkenskapsverket vill vidare framhålla, att ämbetsverket jämväl vidtagit
positiva åtgärder, syftande till att en snabbare redovisning av förskotten för framtiden
må komma till stånd. I sådant avseende har ämbetsverket den 19 sistlidna
juni genom cirkulärskrivelser till samtliga myndigheter, som hava att redovisa
förskott i någon större utsträckning, däribland alla länsstyrelser, anmodat dessa
att specifikt redovisa förskotten i enlighet med av riksräkenskapsverket upprättade
formulär, varvid för varje förskottspost skall angivas de åtgärder, som vidtagits
för förskottets ersättande. Samtidigt har riksräkenskapsverket föreskrivit,
att berörda förteckningar skola underskrivas på sätt om inventeringsinstrument
är stadgat. Länsstyrelsernas inventeringsinstrument underskrivas i regel av landshövdingarna
och dessa erhålla alltså vid förskottsredogörelsernas undertecknande
en överblick över de oredovisade förskotten, varav torde följa att desammas redovisning
i förekommande fall bliver påskyndad. Riksräkenskapsverket, som vid
sin granskning kommit till den uppfattningen, att ett stort antal förskott icke
skulle ha redovisats såsom utestående, därest vederbörande förvaltningsmyndigheter
själva haft en bättre överblick å samt kännedom om de särskilda förskottsposterna,
håller före, att nyssnämnda av ämbetsverket långt innan statsrevisorerna
sammanträdde utfärdade föreskrifter komma att medföra en snabbare redovisning
av förskotten. I avvaktan å resultatet av sistberörda åtgärder, vilka icke
heller de synas hava varit av statsrevisorerna kända, anser ämbetsverket att för
närvarande inga ytterligare åtgärder böra vidtagas.
I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknade, byråcheherna
Beckman och Litzén.
Underdånigst:
CHR. L. TENOW.
Stockholm den 27 december 1923.
KARL WAHLESTEDT.
Uno Brunskog.
— &5 -
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande
i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid 56, § 2—3.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 5 i denna månad har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i anledning av vad av riksdagens revisorer
i remissen bifogade handlingar anförts, till kommunikationsdepartementet inkomma
med utlåtande.
På grund härav får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med remissaktens återställande
i underdånighet anföra följande.
I fråga om vad riksdagens revisorer anfört under § 2 om nödvändigheten att
blivande fiskehamnsanläggningar icke givas större omfattning än behovet kräver
och att för desamma ej göres större kapitalutlägg än att dessa stå i rimlig proportion
till den vid anläggningen bedrivna fiskerirörelsen, får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhålla, att de genom nådigt brev den 26 maj 1922 för utredning
om statens fiskehamnsbyggnadsverksamhet särskilt, förordnade fiskdhamnssakkunnige
vid sina överläggningar under åren 1922 och I923 hava sökt beakta
även detta krav vid sitt bedömande av vilka anläggningar, som ansetts böra föreslås
till utförande, vilket lärer framgå såväl av den utredning, som redan avgivits
den 5 februari 1922 som ock av den slututredning, som är avsedd att avlämnas
senast i februari 1924. — Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vill därför nu
endast anföra, att vad behovet kräver i fråga om omfattningen av en fiskehamnsanläggning
och kapitalutlägget därför — så framt det avsedda ändamålet att möjliggöra
och främja en framtida rationell utveckling av fiskerinäringen skall kunna
uppnås — icke rimligen bör sättas i proportion till den vid anläggningen bedrivna
nuvarande fiskerirörelsen, utan bör naturligen ställas i proportion till den blivande
framtida fiskerirörelse, som kan förväntas komma att bedrivas därstädes.
Den ena sidan i proportionen, nämligen den verkligen i framtiden uppkommande
utvecklingens storlek, är obekant, men kan icke vid bedömandet av proportionens
rimlighet ersättas av den nuvarande fiskerirörelsen på platsen utan att giva en
falsk proportion, så vitt tron på en utveckling av fiskerinäringen icke skall skrinläggas
som en död tro.
Under § 3 hava riksdagens revisorer i fråga om Hunnebostrands fiskehamn
anfört bland annat, att det synts dem ägnat att väcka uppmärksamhet, att i så
omedelbar närhet till den jämförelsevis dyrbara fiskehamnsanläggningen vid
Hunnebostrand för en avsevärd ytterligare kostnad för statens järnvägars räkning
utförts en anläggning avsedd att delvis tjäna samma ändamål, och att på
detta sätt hade de i och för sig betydande uppoffringar, som staten haft att vidkännas
för åstadkommande av en hamn vid ifrågavarande fiskeläge, kommit att
ytterligare ökas. Enligt revisorernas mening hade i detta fall samverkan mellan
statens järnvägar och väg- och vattenbyggnadstyrelsens hamnavdelning bort äga
rum, varigenom en lösning av de föreliggande hamnbyggnadsprojekten för mindre
kostnad sannolikt kunnat vinnas, och finna revisorerna det anmärkningsvärt, att
dylik gemensam planläggning icke förekommit. I avseende å den framtida för
-
5. 242027.
— 66 —
valtningen av anläggningarna ville revisorerna framhålla angelägenheten av att
därvid sådana anordningar vidtagas, att dubbelkostnad kan undvikas, samt nödvändigheten
av att gemensam hamntaxa fastställes.
I anledning av dessa uttalanden får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen göra följande
erinringar.
Efter framställning den 22 oktober 1921 från länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län om statsbidrag för upprensning av Hunnebostrands hamn och anläggande
av en vågbrytare därstädes, har Eders Kungl. Maj :t genom nådigt brev
den 31 december 1921 fastställt arbetsplan för detta företag och anbefallt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att utföra de två arbeten — uppmuddringen och vågbrytarebyggnaden
— som ingingo i den fastställda planen.
Efter framställning den 27 februari 1922 likaledes från länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län att Eders Kungl. Maj :t måtte bemyndiga järnvägsstyrelsen
att, för anläggande av en för allmänheten tillgänglig lastageplats vid Hunnebostrand,
av de medel, som av arbetslöshetsanslaget anvisats järnvägsstyrelsen för
anläggande av automobillinjen i Bohuslän, använda ett belopp av 60.000 kronor
för anläggning av en stenkaj vid Hunnebostrand, har Eders Kungl. Maj :t genom
nådigt brev den 26 maj 1922 anbefallt järnvägsstyrelsen att låta anlägga
ifrågavarande stenkaj på därvid föreskrivna villkor.
Redan av dessa nu anförda sakförhållanden framgår uppenbarligen, att något
dubbelarbete icke utförts.
Anläggandet av stenkajen ifråga har icke i någon som helst mån kunnat göra
anläggandet av vågbrytaren och upprensningen av hamnen och dess infartsled
obehövlig eller i mindre omfattning behövlig. Å andra sidan har anläggandet av
vågbrytaren och upprensningen av hamnen och infartsleden icke heller på något
sätt kunnat göra anläggandet av en stenkaj vid automobillinjens ändpunkt vid hamnen
överflödig eller mindre behövlig. Tvärtom, dessa olika arbeten komplettera
varandra på ett särdeles lämpligt sätt.
Den ifrågavarande stenkajen, som järnvägsstyrelsen anbefallts att utföra, har
uppförts samtidigt och i samband med automobilvägen från Dingle till Hunnebostrand
och arbetsledningen därvid har utövats av arbetsledaren för arbetena å
automobilvägen. Någon särskild arbetsledning för kajarbetet har sålunda icke
medfört någon särskild kostnad, som kunnat undvikas genom en samverkan mellan
statens järnvägar och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning, i det
att samma arbetsledare, som haft ledningen av kajbyggnaden, ändock erfordrats
för ledningen av det mera omfattande automobilvägbyggnadsarbetet.
Det lärer sålunda icke förefinnas fog för den uppfattningen, att ”en lösning
av de föreliggande hamnbyggnadsprojekten för mindre kostnad sannolikt kunnat
vinnas” genom samverkan i detta fall mellan statens järnvägar och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I avseende å den framtida förvaltningen av anläggningarna är att anföra, att
taxa å hamnavgifter, som skola upptagas av de hamnen trafikerande, enligt gällande
författningar skall vara fastställd i föreskriven ordning, och att denna
taxa skall gälla för trafiken inom hela hamnen och således även för trafiken över
stenkajen, samt att uppbörden av samtliga hamnavgifter skall handhavas av den
hamnmästare, som i vanlig ordning skall hava att hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
redovisa densamma.
Beträffande den allmänna fördelningen av anslaget till understödjande av andra
mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen till utförande
i första hand föreslagna, hava revisorerna, anförande att några närmare bestämmelser
rörande omfattningen och storleken av de anläggningar, till vilka bidrag
från ifrågavarande anslag må utgå, föreligga för närvarande icke, velat ifrågasätta,
huruvida icke gällande författning bör i detta avseende fullständigas.
I anledning härav må följande anföras.
När — med föranledande därav, att dels ledamoten av riksdagens andra kammare
Olof Olsson i Kullenbergstorp, dels ock länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län i särskilda skrivelser hemställt om vidtagande av åtgärder för ett bättre
tillgodoseende av behovet av andra fiskehamnar än dem, som föreslagits
av fiskehamnskommissionen — nådig proposition avläts till 1919
års riksdag om berörda anslag, anförde departementschefen att det aldrig torde
hava varit ifrågasatt att genom utförandet av de utav fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnarna behovet av dylika hamnar, byggda på modernt och betryggande
sätt, skulle bliva fyllt runt om hela vår långsträckta kust, allra minst
därest hänsyn tages blott till de till utförande i första hand föreslagna. Det vore
uppenbart, att även på många andra platser dylika hamnar vore i hög grad behövliga
och kunde bliva fiskerinäringen och indirekt vår folknäring till största
gagn. De behövliga anslagsmedlen borde, i den mån förhållandena föranleda
därtill, kunna komma till användning även för sådana av fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar, som icke förordats i första hand.
Mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna anslagsvillkoren hade
departementschefen ej funnit något att erinra. Dessa föreslagna villkor blevo
därför stadgade i den av Eders Kungl. Maj :t den 27 juni 1919 utfärdade kungörelsen
angående allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag
från det ifrågavarande anslaget.
Vid föreslåendet av dessa villkor har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke
funnit det möjligt eller rättvist att göra möjligheten att kunna komma i åtnjutande
av bidrag från detta anslag beroende av att den beräknade kostnaden för
hamnarbetet i fråga icke överstege en viss allmänt gällande kostnadsgräns, så
mycket mindre som någon dylik bestämmelse icke är gällande för andra anslag.
Kostnaderna för hamnföretagen bero givetvis av bland annat omfattningen och
storleken av de föreslagna arbetena. Befinnes det efter prövning först hos vederbörande
myndigheter och därefter hos Kungl. Maj :t nödvändigt och skäligt
att ett begärt hamnarbete utföres i föreslagen omfattning, så synes det icke rimligt,
att det oaktat icke bevilja det för utförandet erforderliga anslagsbeloppet,
därför att detta eventuellt vore större än ett generellt fastslaget, godtyckligt uppställt
gränsbelopp. Det synes vara det rätta, att endast det vederbörligen prövade
ooh godkända behovet hädanefter som hittills får bliva det bestämmande i fråga
om statsbidrag ur berörda anslag, och att större erforderliga bidrag hädanefter
som hittills fördelas på flera års anslag, särskilt om och när ett flertal ansökningar
med alla behövliga handlingar och förbindelser m. m. vederbörligen bifogade
samtidigt föreligga. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som hittills iakttagit
detta förfaringssätt att fördela större anslag på flera år, får för den skull
avgjort avstyrka den ifrågavarande författningens ”fullständigande” i det av
revisorerna ifrågasatta avseendet, då det skulle endast medföra olägenheter, som
säkerligen skulle framkalla berättigade yrkanden på upphävande av den fullständigande
bestämmelsen.
Stockholm den 22 december 1923.
Underdånigst
FRIDOLF WIJNBLADH.
O. Z. EKDAHL.
— 68 —
Byggnadsstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I,
sid. 60, § 8—9.
Till Konungen.
Sedan byggnadsstyrelsen genom nådig remiss den 5 innevarande december anbefallts
avgiva yttrande över vad riksdagens revisorer anfört beträffande vissa
statsverket tillhöriga, under byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigheter,
får styrelsen i underdånighet anföra följande.
Något särskilt uttalande från revisorernas sida har icke gjorts annat än beträffande
den till Gävle slott hörande östra flygelbyggnaden, i vilken länsstyrelsens
i Gävleborgs län arkiv samt länets lantmäterikontor äro inrymda. Revisorerna
hava sålunda framhållit, att lantmäterikontoret uppvärmes med kakelugnar,
vilket ur brandsäkerhetssynpunkt syntes mindre tillfredsställande. Arkivet saknade
anordning för uppvärmning och ventilation, och vore arkivlokalerna till
följd härav utsatta för fukt och mögel och i sitt nuvarande skick föga tjänliga
såsom förvaringsrum för arkiva lier.
Byggnadsstyrelsen biträder de av revisorerna sålunda framställda anmärkningarna
mot ifrågavarande lokaler, vilka jämväl ur utrymmessynpunkt måste anses
vara för sitt ändamål otillfredsställande. Emellertid får styrelsen framhålla, att,
sedan lantmäteristyrelsen i en till dåvarande överintendentsämbetet den^n maj
1909 remitterade underdånig framställning hemställt om vidtagande av åtgärder
för anskaffande av ändamålsenlig lokal för lantmäterikontoret i Gävleborgs län,
flera förslag blivit upprättade för lösning av denna lokalfråga. Sålunda lät överintendentsämbetet
år 1909 upprätta ett förslag till nybyggnad för lantmäterikontoret
inom slottsområdet, vilket förslag emellertid icke godkändes av vederbörande
länsstyrelse. Sedermera framlade överintendentsämbetet med underdånig
skrivelse den 21 mars 1916 ett förslag till ombyggnad av slottets tvenne flygelbyggnader,
enligt vilket förslag lantmäterikontoret skulle inrymmas i västra
flygeln. Detta förslag har emellertid icke kommit till utförande. Vidare underställde
byggnadsstyrelsen med underdånig skrivelse den 26 november 1918 Eders
Kungl. Maj :ts prövning förslag till uppförande av nytt landsstatshus i Gävle,
inrymmande även lokaler för länets lantmäterikontor. Detta förslag framlades
likväl icke för riksdagen, som emellertid anvisade, medel för vissa istandsättningsarbeten
inom slottet. Sedermera upprättades inom byggnadsstyrelsen år 1921 ett
förslag till ombyggnad av östra flygeln, vilket emellertid länsstyrelsen icke ansåg
sig kunna godtaga, varefter byggnadstyrelsen på grund av framställning från
länsstyrelsen lät uppgöra ett förslag till uppförande inom slottsområdet av en
gemensam byggnad för lantmäterikontoret samt för länets skogsvårdsstyrelse,
landsting och hushållningssällskap, och översändes detta förslag den 27 april
1922 till numera framlidne landshövdingen R. Hagen. Slutligen får byggnadsstyrelsen
meddela, att, efter framställning under hand från nuvarande landshövdingen,
statsrådet S. Liibeck, styrelsen tidigare igångsatt en utredning rörande
införande av värmeledning inom östra flygelbyggnaden.
Remissakten återgår.
I ärendets slutliga handläggning har jämväl byråchefen Loven deltagit.
Stockholm den 11 december 1923.
LTnderdånigst
CARL MÖLLER.
GEORG. A. NILSSON.
Sten Zethelius.
— 6g —
Lantmäterlstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 6i, § 9.
Till Konungen.
Genom nådig remiss, som den 8 innevarande manad inkommit till lantmateristyrelsen
har Eders Kungl. Maj :t anbefallt styrelsen att inkomma med yttrande
i anledning därav, att riksdagens revisorer rörande Gävleborgs lans antI™tenkontor
erinrat, att kontorets lokaler uppvärmdes med kakelugnar, vilket ur biandsäkerhetssynpunkt
synts mindre tillfredsställande.
I anledning härav får lantmäteristyrelsen 1 underdånighet anföra följande. __
Lantmäteristyrelsen har hos Kungl. Maj :t tidigare gjort framställningar rörande
beredandet av ändamålsenlig lokal for lantmäterikontoret 1 Gavle. ba
skedde redan genom skrivelse den 7 november 1909; och 1 skrivelse den 27 mars
1020 yttrade lantmäteristyrelsen bland annat: ”Den lokal, som star till kontorets
förfogande, har visat sig helt och hållet otillräcklig. Redan nu till kontoret hörande
kartor och handlingar kunna icke förvaras i densamma pa ett ändamålsenlig
sätt. Härtill kommer, att lokalens uppvärmning sker genom kakelugnar
och att inga åtgärder till skydd mot eldfara äro vidtagna. Att på grund av nu
berörda förhållanden åtgärder oförtövat böra vidtagas för att bereda lantmatenkontoret
en lämplig lokal torde vara påtagligt, och styrelsen begagnar tillfallet
att frånsåga sig ansvar för den händelse en olycka inträffar.
Denna framställning remitterades av Kungl. Maj :t den 1 april 1920 till byggnadsstyrelsen,
som, enligt vad lantmäteristyrelsen inhämtat, uppgjort olika preliminära
förslag i ämnet. Dessa förslag lära emellertid hava byggt pa^ förutsättningar,
som numera ej längre torde vara för handen, vadan frågan alltså ej bragts
närmare sin lösning.
Lantmäteristyrelsen, vars tjänstgörande chef förliden vecka vid mspektionsresa
undersökt''förhållandena å platsen, har att, med vitsordande av vad nksdagsrevisorerna
anmärkt, än en gång rikta en trängande vädjan till Kungl. Ma] .t
om förbättrade lokalförhållanden för lantmäterikontoret.
Med hänsyn därtill att för lantmäterikontoret torde behövas mera utrymme än
som kan beredas inom den flygelbyggnad, där lantmäterikontoiet nu är inrymt,
samt då jämväl länsstyrelsen torde vara i behov av ökat lokalutrymme, lärer
lokalfrågan kunna slutligt lösas allenast genom nybyggnad eller eljest förvärvande
av nya utrymmen för statens räkning.
Då emellertid under nuvarande ekonomiska förhållanden nybyggnadsarbeten
för ämbetslokaler torde komma att igångsättas allenast i obetydlig omfattning,
anser sig styrelsen böra göra framställning om vidtagande av de mera tillfälliga
åtgärder, som erfordras för att avhjälpa de svåraste olägenheterna.
Vad då först uppvärmnings frågan angår, så finnes i Gävle slott numera anordnad
centraluppvärmning. Därest ifrån värmecentralen därstädes en ledning
kunde införas till nu ifrågavarande flygelbyggnad och värmeelement°där installeras,
torde uppvärmningsfrågan, med en jämförelsevis obetydlig engångskostnad,
kunna ordnas på ett ur eldfaresynpunkt fullt betryggande och, om hänsyn tages
till den nuvarande årliga vedförbrukningen för lantmäterikontoret, jämväl på ett
ekonomiskt fördelaktigt sätt. Givet är, att den av lantmäteristyrelsen sålunda
ifrågasatta anordningen icke på något sätt föregriper lokalfrågans slutliga lösande,
enär införandet av värmeledning blir till gagn, vare sig flygelbyggnaden
användes för det ena eller det andra ändamålet.
— 70 —
Beträffande därefter utrymmesfrågan, så har lantmäteristyrelsen att konstatera,
att de nuvarande lokalerna äro allt för trånga. Detta medför bland annat,
att större kartor icke i den utsträckning, som är önskligt, kunna förvaras rullade
eller plana, utan måste kvarligga hopvikta i förrättningsakterna, varigenom kartorna
taga skada och utsättas för förstöring. En nödtorftig utökning av lokalutrymmet
skulle vinnas, därest lantmäterikontoret finge åt sig upplåten vinden
å ifrågakomna flygelbyggnad jämte däri inredda tvenne gavelrum. Av dessa disponeras
för närvarande det ena av landsfogden i länet och det andra av Gävleborgs
elektriska förening u. p. a.; därjämte har länsstyrelsen tagit i anspråk någon del
av vindsutrymmet till förvaringsplats för en del arkivalier. Därest plats ej kan
beredas landsfogden inom länsstyrelsens nuvarande lokaler eller inom den andra
flygelbyggnaden till slottet, lärer i allt fall kostnaden för det allmänna för förhyrande
av tjänsterum åt landsfogden icke behöva belöpa sig till något mera
avsevärt belopp.
Dispositionsrätten till de båda å vinden inredda rummen lärer, enligt vad för
styrelsen uppgivits, tillkomma landshövdingen i Gävleborgs län, varför hans medgivande
för rummens upplåtande till lantmäterikontoret lärer vara erforderligt.
Skulle de åtgärder, vilka lantmäteristyrelsen sålunda ifrågasatt för ordnandet
av lantmäterikontorets uppvärmning och för beredande av ökat utrymme åt detsamma,
icke kunna vidtagas med tillgängliga medel, synes med hänsyn till ärendets
brådskande art, önskligt, att framställning i ämnet göres redan till den nästa
månad sammanträdande riksdagen.
Underdånigst
TORSTEN NOTHIN.
JOH. HAMRIN.
Stockholm den 18 december 1923.
Kammarkollegiums
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 62, § 1.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 30 november 1923 anbefallt att avgiva utlåtande med
anledning av vad i ett vid remissen fogat transsumt av riksdagens senast församlade
revisorers berättelse förekommit rörande inom kammarkollegium verkställd
utredning angående fiskerättsförhållandena vid rikets kuster får kammarkollegium
överlämna bilagda promemoria av den av kollegii ledamöter, på vilken utredningen
ankommer, nämligen undertecknad Dufwa.
Tillika får kollegium meddela, att kollegium — med anledning av revisorernas
uttalade förväntan om vidtagande av åtgärder för att resultatet av utredningen
snarast må föreligga — i särskild underdånig skrivelse denna dag gör framställning
om härför nödvändig befrielse för undertecknad Dufwa från handläggningen
av övriga till hans rotel hörande mål och ärenden från och med den 1 januari
till och med den 15 maj nästkommande år, dock med skyldighet för honom att
handlägga ytterligare mål och ärenden där omständigheterna därtill föranleda.
I beslutandet av detta utlåtande hava jämte undertecknade deltagit kammarråden
friherre von Otter, Bergström, Klockhoff och Wohlin samt e. kammarrådet
Schalling.
Stockholm den 21 december 1923.
Underdånigst
I. G. NEHRMAN.
A. W. DUFWA.
Föredragande.
Herm. Fehr.
Kammarrådet Dufwas
yttrande (del I, sid. 62, §1).
P. M. angående utredningen rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster.
I anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers berättelse förekommit
rörande denna utredning torde följande böra beaktas.
Utredningen har på grund av Kungl. Maj :ts remisser och brev till kammarkollegium
uppdragits åt mig i tre särskilda repriser.
1. Genom två remisser den 8 maj iqii och kungl. brev den p juni s. å., såvitt
angår kusterna av Göteborgs och Bohus, Hallands, Malmöhus, Kristianstads och
Blekinge län.
Denna del av utredningen begyntes i juni 1911 med förberedande arbeten i och
för sammanträden i orterna med strandägare och fiskare, vilka sammanträden
höllos i augusti, september och oktober 1911. Därvid förda protokoll utarbetades
under återstoden av 1911.
Det egentliga utredningsarbetet igångsattes i början av 1912 och uppdelades då
i en rättshistorisk och en kameral avdelning, vartill i juli s. å. kom en lantmäteriutredning.
Den rättshistoriska utredningen har bl. a. omfattat en mycket tidsödande domboksforskning,
i det att domböckerna för samtliga kusthärad i ovannämnda län
från och med de äldsta bevarade till tiden för utfärdandet av 1766 års fiskeristadga,
i allmänhet ytterligare ett eller annat tiotal år, blivit genomgångna; och
ha forskningar jämväl bedrivits i lagmansrätternas, Göta hovrätts och justitierevisionens
arkiv.
Under september—december 1912 bedrevos forskningar i riksarkiven i Köpenhamn
och Kristiania samt såväl före som efter nämnda tid studier i dansk och
norsk rätt och rättshistoria.
Lantmäteriutredningen bedrevs huvudsakligen i lantmäterikontoren i Göteborg,
Halmstad, Malmö, Kristianstad och Karlskrona samt krävde en tid av två år eller
till mitten av 1914.
Därefter ha åtskilliga kompletterande lantmäteriundersökningar verkställts.
2. Genom remiss den 8 november 1917, såvitt angår kusterna av Gävleborgs,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
— 72 —
I denna del ha verkställts dels en rättshistorislc utredning, företrädesvis med
avseende å strömmingsfisket, och dels en kameral utredning.
3. Genom kungl. brev den jo april 1920, såvitt angår kusterna av Uppsala,
Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Gottlands län.
För denna del av utredningen höllos i juli, augusti och oktober 1290 sammanträden
med strandägare och fiskare i orterna.
Jämväl beträffande dessa län ha givetvis omfattande rättshistoriska och kamerala
forskningsarbeten utförts.
Utredningens uppdragande åt mig, på sätt som skett, i tre olika delar med
avsevärda mellantider har givetvis icke varit ägnat att befrämja vare sig arbetets
praktiska anordnande eller detsammas skyndsamma fullbordande. Samma forskningsmaterial
— såsom exempel kan nämnas ständernas fiskerideputations och
andra av frihetstidens riksdagsutskotts arkiv — har sålunda måst genomgås i tre
särskilda omgångar, först med hänsyn till förhållandena i de forna danska provinserna,
för andra gången med hänsyn till förhållandena vid norrländska kusten
och slutligen för tredje gången med hänsyn till förhållandena vid ostkusten 1
övrigt.
Revisorernas uppgift att vederbörande kammarråd, d. v. s. undertecknad, ”för
ifrågavarande ändamål åtnjutit ledighet utan avbrott — med undantag av tid för
semester och U/2 månad 1917 —• fr. o. m. den 1 juni 1911 t. o. m. den 31 december
1920 samt år 1921 under 6j4 månader” är icke med verkliga förhållandet
överensstämmande.
Såsom framgår av de Kungl. Maj :ts beslut, varigenom för ifrågavarande utredningsarbete
beviljats mig befrielse från handläggningen av övriga till min rotel
hörande mål och ärenden, har nämligen ''därvid tillika ålagts mig skyldighet till
handläggning av ytterligare mål och ärenden, där omständigheterna därtill föranledde.
Detta har medfört att, ehuru det beviljats mig partiell ledighet under
de av revisorerna uppgivna tider — under 1918 dock icke såsom de uppgivit 10J4
utan 9y2 månader — jag ingalunda åtnjutit hela de beviljade ledigheterna, utan
ha,. frånsett semester, ganska väsentliga avbrott däri ägt rum, nämligen under
iqij tillhopa 1 månad 24 dagar; 1914 tillhopa 1 månad 17 dagar; 1915 tillhopa
29 dagar; 1916 tillhopa 4 månader 13 dagar, därav på grund av vikariat för generaldirektören
1 månad 28 dagar; 191J tillhopa 3 månader 29 dagar, därav på
grund av vikariat för generaldirektören 3 månader 13 dagar; 1918 tillhopa 2 månader
2 dagar, därav på grund av vikariat för generaldirektören 1 månad 12 dagar;
1919 tillhopa 1 månad 11 dagar, därav på grund av vikariat för generaldirektören
17 dagar, och 1920 tillhopa 2 månader 4 dagar. Under de partiella ledigheter
om tillhopa 63/2 månader, som beviljades mig under 1921, skedde avbrott
tillhopa 1 månad 17 dagar, därav på grund av tjänstledighet för sjukdom 1 månad
8 dagar. Såväl första halvåret 1920, förutom 14 dagar, som de fyra första månaderna
1921 var jag ordförande å en av kollegii divisioner.
Härförutom har jag varit upptagen av andra offentliga uppdrag nämligen
april—november 1913 såsom ledamot i jordregisterkommissionen ;
stora delar av 1918 och förra hälften av 1919 såsom arkivsakkunnig; och
på grund av kungl. brev den 29 april 1921 såsom god man för åstadkommande
av tryggade bostads- och fiskerättsförhållanden vid Ulföhamns fiskläge i Västernorrlands
län, i vilken fråga betänkande med förslag avgavs den 27 juni 1923.
Ehuru, såsom revisorerna påpekat, ifrågavarande utrednings forcerande till
snar avslutning påyrkats i samband med behandlingen av viss fråga i kamrarna
— 73
under 1921 års riksdag, erhöll jag i slutet av sagda år —- eller alltså föga mer än
halvtannat år efter igångsättandet av den del av utredningen, som avser Sveaoch
Götalands östersjökust — under hand meddelande att ytterligare partiell ledighet
för utredningen icke kornme att beviljas mig. Jag har alltsedan 1922 åis
ingång måst i full utsträckning uppehålla min befattning i kammarkollegium,
under sagda år och förra hälften av 1923 jämväl ordförande å division och under
båda dessa år vikariat för generaldirektören under dennes semester, varjämte
jag sedan mitten av nästlidne november fungerar såsom ordförande å en särskild
division för jordregisterärenden.
Det torde för var och en, som har någon erfarenhet i svårare utredningsarbete,
stå klart, att ett skyndsamt bedrivande av ett arbete av den beskaffenhet som det
nu ifrågavarande icke låter förena sig med uppehållande av en så pass krävande
befattning som ett kammarrådsämbete.
Sedan Kungl. Maj :t enligt skrivelse från jordbruksdepartementet den 30 november
1922 anbefallt kammarkollegium att före utgången av år 1922 till Kungl.
Maj :t inkomma med ifrågavarande utredning, förfrågade jag mig hos vederbörande
i jordbruksdepartementet om möjligheten att erhålla uppskov med utredningens
avgivande. På grund av det besked, jag därvid erhöll, hade jag anledning
antaga att jämte ett kortare uppskov kunna ytterligare tillgodonjuta en för ett
så vidlyftigt ärende skäligt avmätt expeditionstid (cirka 3 månader). På hemställan
av mig beslöt därpå den av kollegii divisioner, å vilken jag då var ordförande,
den 7 december 1922 skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om utsträckning
av tiden för utredningens avgivande till den 15 februari 1923. Överrumplad
av befallningen om utredningens avlämnande inom en månad — före
beslutets meddelande hade nämligen icke till mig riktats någon förfrågan, huruvida
jag till dess kunde prestera densamma —, begick jag därvid det misstaget
att dels begära för kort tid och dels icke utverka befrielse från handläggning av
övriga till min rotel hörande ärenden, därifrån avhållen av förut omnämnda i
slutet av 1921 mig givna meddelande. Detta och vad jag i övrigt här ovan anfört
är anledningen till att resultatet av utredningen ännu icke föreligger.
Av själva utredningsarbetet återstår ännu en del av den kamerala utredningen
rörande förhållandena vid Östergötlands och Kalmar läns kuster samt en överarbetning
av redogörelsen för dessa två och Södermanlands län. Vidare återstår
redigeringen av den rättshistoriska redogörelsen för förhållandena i Danmark
och Norge huvudsakligen för tiden intill Roskildefreden. Slutligen återstå diverse
kompletteringsarbeten i samband med renskrift av manuskriptet till den del det
icke föreligger i korrektur.
Av utredningen föreligga i korrektur (dock ej definitivt korrigerat) 256 sidor.
Färdigtryckt beräknas utredningen kräva bortåt 800 sidor.
För att kunna prestera resultatet av utredningen anser jag mig behöva odelat
ägna mig däråt fyra och en halv månader.
Stockholm den 21 december 1923.
A. W. DUFWA.
— 74 —
Generaltullstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I,
sid. 64, § 2.
Underdånigt utlåtande.
I anledning av förestående nådiga befallning får generaltullstyrelsen med överlämnande
härhos av ett från tulldirektören i Göteborg infordrat yttrande i ärendet
för egen del åberopa vad i berörda yttrande anförts.
Styrelsen har tillika denna dag avlåtit skrivelse till drätselkammaren i Göteborg
med anhållan om skyndsamt utförande av de arbeten, som må kunna anses erforderliga
för avhjälpande av de anmärkta bristfällighet erna i därvarande tullexpeditions-
och tullpackhuslokaler.
I ärendets handläggning hava deltagit, förutom undertecknad tjänstförrättande
generaltulldirektör, tillförordnade byråcheferna Hilding och Schönaich, föredragande.
Stockholm den 4 januari 1924.
Underdånigst
Under generaltulldirektörens frånvaro:
E. BEYER.
A. R. von Hedenberg.
Tulldirektörens i Göteborg
yttrande. (Del I, sid. 64, § 2.)
Till Kungl. Generaltullstyrelsen.
Anbefalld avgiva yttrande över vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse förekommit rörande tullverkets lokaler härstädes, får tulldirektören
härmed vördsamt anföra:
Sedan härvarande tullmyndigheter vid olika tillfällen — den 5 december 1914,
den 16 och 18 februari 1921 — hos vederbörande stadsmyndighet gjort framställning
om vidtagande av åtgärder för packhusgolvens i stora tullhuset höjande
till förebyggande av skadegörelse genom översvämning å i packhusen förvarat
gods, uppgjordes i slutet av år 1921 av drätselkammaren ett förslag till de påtalade
bristernas avhjälpande, vilket förslag av stadsfullmäktige godkändes till utförande
vid sammanträde den 22 december 1921. Ännu har emellertid detta arbete
icke kommit till utförande, beroende därpå, att drätselkammaren ansett, atl
detsamma kunde anstå och lämpligast borde utföras i sammanhang med de omändringar
och utökningar av expeditionslokalerna, varom tulldirektören i skrivelse
till drätselkammaren den 2 juni 1921 gjort framställning, och vartill förslag
uppgjorts av tre av drätselkammaren utsedda sakkunniga i samråd med
tulldirektören. Detta omändringsförslag blev den 13 oktober 1922 av Kungl.
generaltullstyrelsen godkänt. På grund av vissa från härvarande hamnstyrelse
— 75 —
framställda erinringar har drätselkammaren emellertid icke funnit sig böra förverkliga
förslaget, utan är ett nytt sådant under utarbetande, avseende uppförande
av en särskild nybyggnad för expeditionslokaler m. m. för vissa tullavdelningar.
Ritningarna härtill hava underställts härvarande tullmyndigheters granskning
men äro ännu icke slutligt uppgjorda.
Då emellertid såväl packhusgolvens höjning som även en förbättring och utökning
av de nu förefintliga otillräckliga och i hygieniskt avseende otillfredsställande
expeditionslokalerna äro oundgängligen nödvändiga, anser tulldirektören,
att ifrågavarande arbeten icke längre kunna få anstå, utan att de skyndsammast
böra bringas till utförande.
Tuilldirektören i Göteborg den io december 1923.
GUST. OLSSON.
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 67, § 3.
Underdånigt utlåtande.
Då de av riksdagens revisorer i revisionsberättelsen för år 1922 särskilt beaktade
förhållandena beträffande de statsunderstödda privatläroverken närmare
berörts i skolöverstyrelsens denna dag avgivna underdåniga framställning, avseende
utredning av privatläroverkens ekonomiska förhållanden med särskild hänsyn
till granskning och kontroll av desamma, tillåter sig överstyrelsen såsom underdånigt
utlåtande i anledning av förevarande nådiga remiss åberopa förenämnda
framställning, som för ändamålet i avskrift bifogas.
Av revisorerna har framhållits, bland annat, att rektorn vid ett privatläroverk
under läsåret 1920—1921 i kontanta löneförmåner uppburit 31.689 kronor 59 öre
och att staten till denna avlöning bidragit med ej mindre än 13.134 kronor 31 öre.
Då enligt överstyrelsens uppfattning denna uppgift åsyftade föreståndaren för
Lunds privata elementarskola, har överstyrelsen i skrivelse till denne infordrat
förklaring i angivna hänseende. Sådan förklaring har av föreståndaren avgivits
i en den 14 innevarande december dagtecknad skrivelse, vilken härmed överlämnas.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Bergqvist, avdelningschefen överdirektören Falk samt undervisningsrådet Åström,
föredragande.
Stockholm den 20 december 1923.
Underdånigst
B. J :N BERGQVIST.
AXEL ÅSTRÖM.
Föredragande.
O. Sellgren.
— 76 —
Skolöverstyrelsen,
angående utredning av privatläroverkens
ekonomiska förhållanden
med särskild hänsyn till
granskning och kontroll av desamma.
(Del I, sid. 67, § 3.)
Till Konungen.
1 skrivelse till Eders Kungl. Maj :t den 7 april 1923, n:r 8 A, har riksdagen
i anledning av vissa i samma års statsverksproposition under åttonde huvudtiteln
gjorda framställningar, under erinran om den avsevärda stegringen i kostnaderna
för privatläroverken under de senaste åren, bl. a. dels framhållit, att de höjda
statsanslagen icke förbundits med några vidgade skyldigheter för dessa läroverk
och att vissa brister förefunnos beträffande granskningen av ifrågavarande skolors
ekonomiska förhållanden och kontrollen över användningen av de medel, som
staten ansloge till desamma, dels uttalat sig för att en undersökning snarast igångsattes
i syfte att rådå. bot för de brister, som i angivna och andra hänseenden
härutinnan förelågo.
I anledning härav har Eders Kungl. Maj :t genom nådig skrivelse till Skolöverstyrelsen
den 17 maj 1923 angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen
vid privatläroverken anbefallt överstyrelsen att föranstalta om utredning
i det av riksdagen avsedda syftet samt därefter till Eders Kungl. Maj :t inkomma
med de förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till åtlydnad
härav får överstyrelsen i underdånighet anföra följande.
Överstyrelsen anser sig till en början böra något dröja vid den i riksdagens
förberörda skrivelse betonade avsevärda stegringen i kostnaderna för privatläroverken
under de senaste åren. De nu gällande grunderna för statens understödsverksamhet
beträffande enskilda läroanstalter fastställdes i huvudsak vid
1909 års riksdag. På grundval av dess beslut utfärdades den 29 oktober 1909
nådig kungörelse angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m.,
vilken kungörelse fortfarande i det väsentliga är normerande för dessa läroanstalters
yttre ställning, ehuru den tid efter annan i vissa punkter ändrats genom
senare utfärdade nådiga kungörelser. Till understöd åt enskilda läroanstalter
anvisades enligt förenämnda nådiga kungörelse den 29 oktober 1909 följande
anslag: till enskilda mellanskolor 60.000 kronor, till högre flickskolor 375.000
kronor, till högre goss- och samskolor 120.000 kronor och till enskilda lärarinneseminarier
20.000 kronor, vilka fyra anslag, tillsammans 575.000 kronor, skulle
utgöra ett gemensamt reservationsanslag. Detta anslag, från och med år 19x4 i
riksstaten uppfört under huvudrubriken ”Privatläroverk”, har efter hand förhöjts,
vid riksdagen 1912 till 670.000 kronor, vid riksdagen 1914 till 690.000 kronor,
vid riksdagen 1918 till 740.000 kronor och vid riksdagen 1921 till 751.000
kronor, samtidigt med att i de i reservationsanslaget ingående särskilda anslagens
belopp förskjutningar ägt rum på sätt, som framgår av bifogade översikt över
förändringarna i reservationsanslagets belopp efter år 1909 (Bil. 1). Den järn
-
— 77 —
förelsevis betydande nedgången av det särskilda anslaget till enskilda rnellanskolor
har sin grund i det förhållandet, att flertalet hithörande skolor omgestaltats
till kommunala mellanskolor och erhållit statsunderstöd i denna egenskap.
Anslagsökningen har avsett de högre flickskolorna samt de högre goss- och
samskolorna och föranletts bl. a. av tillkomsten av nya sådana skolor samt av
önskan att bereda ökat understöd för undervisning i huslig ekonomi och annat
praktiskt arbete eller att i vissa fall kunna höja beloppet av de till de särskilda
skolorna utgående understöden. Förhöjningarna i de från reservationsanslaget
till de särskilda skolorna utgående anslagsbeloppen, vilka i mycket stor utsträckning
stannat under de i författningarna fastställda maximibeloppen, hava i stort
sett varit jämförelsevis obetydliga och på intet sätt stått i förhållande till den förändring
i penningvärdet, som inträtt, sedan de nu gällande grunderna för statsunderstöd
åt enskilda läroanstalter år 1909 fastställdes.
Såsom allmänt villkor för erhållande av statsunderstöd uppställdes genom förberörda
nådiga kungörelse den 29 oktober 1909 för samtliga privatläroverk kravet,
att lärarinnepersonalen skulle avlönas efter de i kungörelsen stadgade grunder.
För lärarinnorna, såväl i läro- som i övningsämnena, fastställdes vissa minimilöner,
vilka fortfarande i stort sett äro oförändrade, ehuru i avseende härå
vissa tillägg och jämkningar gjorts genom nådiga kungörelsen den 21 februari
1914 om ändrad lydelse av vissa bestämmelser 1 nämnda kungörelse av den 29
oktober 1909. Till de löne- och ålderstillägg, som lärarinnorna närmast enligt
nämnda författningar skola åtnjuta, lämnar staten väsentliga bidrag. Dessa statens
bidrag utgå från ett särskilt förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter (privatläroverk). Detta förslagsanslag
uppfördes år 1909 i riksstaten med 190.000 kronor, men visade sig snart på
grund av skolornas starka utveckling och det därmed sammanhängande ökade
antalet lärarinnor otillräckligt för sitt ändamål. Det höjdes därför enligt beslut
vid 1913 års riksdag till 280.000 kronor och har sedan, vid riksdagen 1923, måst
ytterligare förhöjas till 450.000 kronor.
Bortsett från ett par mindre anslag till särskilda ändamål (till den s. k. vikariatskassan
samt till lärarinnornas pensionering), utgjordes statens anslag till privatläroverken,
när efter världskrigets början den s. k. kristiden inträdde, av förberörda
båda anslag, reservationsanslaget till privatläroverk och anslaget till lönetillägg,
år 1917 tillhopa uppgående till 970.000 kronor.
Kristiden framkallade efter hand en väsentlig förändring i statens ekonomiska
förhållande till privatläroverken. Dessa läroanstalter med sin i regeln rätt svaga
ekonomi kunde i allmänhet endast med svårighet, såsom genom anlitande av förefintliga
besparingar, förhöjning av terminsavgifterna samt tillfälliga bidrag från
kommuner och enskilda, uppehålla sin verksamhet under kristidens växande tryck
och saknade i regeln möjlighet att bereda lärarpersonalen någon mera effektiv
hjälp. Den år 1909 fastställda löneregleringen för privatläroverkens lärarpersonal
hade ganska snart befunnits vara otillfredsställande, och redan 1913, före kristidens
inträde, hade Eders Kungl. Maj :t uppdragit åt den s. k. lärarlönenämnden
att verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag jämväl till lönereglering
för privatläroverkens personal. Kristiden förorsakade ej minst denna lärarpersonal
stora ekonomiska svårigheter, för vilkas lättande statsmakternas ingripande
befanns erforderligt. Statsmakterna ingrepo ock på detta område i växande omfattning.
Riksdagen 1917 anslog 220.000 kronor för beredande under samma år
av krigstidshjälp åt föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid ifrågavarande
läroanstalter och anvisade tillika för år 1918 ett förslagsanslag av
- 78 -
275-000 kronor till beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen
vid privatläroverken. Med hänsyn till dyrtidens stegrade tryck och
för att i möjligaste mån hålla nämnda lärarpersonal skadeslös för uppskovet med
den definitiva löneregleringen anslog 1918 års lagtima riksdag 550.000 kronor
till tillfällig löneförbättring under år 1919 åt samma lärarpersonal med fördubblat
belopp mot det, som beviljats för år 1918, och urtima riksdagen 1918 anvisade
ett förslagsanslag av 280.000 kronor för beredande av extra krigstidstillägg under
senare halvåret 1918 åt lärare vid enskilda läroanstalter.
Lärarlönenämndens under år 1918 avgivna betänkande angående reglering av
ifrågavarande lärarpersonals löneförmåner ansågs av flera skäl ej böra läggas
till grund för ett definitivt ordnande av privatläroverkens och deras lärarpersonals
ekonomiska och rättsliga förhållanden. Till ersättning för den sålunda
uteblivna definitiva löneregleringen genomfördes en ganska ingripande tillfällig
löneförbättring, i det att riksdagen 1919 på nådig framställning beviljade ett anslag
på 2 millioner kronor för en tillfällig löneförbättring under år 1920, vilken i
stort sett innebar en fördubbling av de för lärarpersonalen vid de statsunderstödda
privatläroverken författningsenligt fastställda grundlönerna och arvodena.
Beslut om tillfällig löneförbättring efter i det hela oförändrade grunder har sedermera
år för år förnyats och det därför erforderliga anslaget uppförts i riksstaten.
Utöver den tillfälliga löneförbättring, som beviljats för år 1919, anslog 1919
års riksdag därjämte 1.030.000 kronor till dyrtidstillägg under samma år åt lärarpersonalen
vid privatläroverken. Under åren från och med 1920 har dyrtidstilllägg
till denna lärarpersonal beviljats att med viss begränsning utgå efter väsentligen
samma grunder som dyrtidstilläggen åt statens befattningshavare, och betydande
belopp hava för ändamålet tagits i anspråk av därtill anvisade anslag.
Till bestridande av privatläroverkens, bortsett från lärarlönerna, även i övrigt
under kristiden starkt stegrade driftkostnader lämnade staten länge inga särskilda
bidrag, utan dessa ökade kostnader fingo täckas med anlitande av ovan
antydda utvägar. Härvid må erinras därom, att kommunerna från och med år
1920 i viss mån förpliktats att lämna extra bidrag till bestridande av privatskolornas
ökade driftkostnader, i det att från nämnda år den tillfälliga löneförbättringen,
som helt bestrides av statsmedel, bestämts, vad angår enskild mellanskola
och högre flickskola, skola utgå under villkor bl. a., att en summa motsvarande
20 procent av det sammanlagda, till lärarpersonalen vid vederbörande skola i tillfällig
löneförbättring utgående beloppet bleve för skolans verksamhet i övrigt anslagen
av kommun eller enskilda donatorer eller utginge av medel, som eljest
stode till vederbörande läroanstalts förfogande.
För övrigt voro skolorna för att möta de under krisåren starkt stegrade utgifterna
för skoldriften väsentligen hänvisade till en förhöjning av de redan förut
i det hela ganska höga terminsavgifterna. För att hålla tillbaka en alltför stark
stegring av dessa avgifter och bereda någon ekonomisk lättnad åt privatläroverk,
som därav voro i behov, anvisade på nådig framställning 1921 års riksdag på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 250.000 kronor till extra understöd
åt enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor,
som åtnjöte understöd från reservationsanslaget till privatläroverk. De extra
understöden voro avsedda såsom bidrag till bestridande av andra för undervisningens
behöriga fortgång nödvändiga utgifter än avlöningar till lärarpersonalen.
Till samma ändamål har för förra halvåret 1923 anvisats 75.000 kronor. Likaså
ha till motsvarande understöd åt de statsunderstödda enskilda lärarinnesemina
-
— 79 —
rierna beviljats 19.000 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922 samt 7.500
kronor för förra hälften av år 1923.
Den förskjutning, som under krisåren inträtt i de statsunderstödda privatläroverkens
ekonomiska ställning till staten och 1 vissa andra hänseenden, framgår
av en jämförande översikt över hithörande förhållanden, sådana de gestaltade
sig före kristidens början och några år senare, och tillåter sig överstyrelsen för
ändamålet hänvisa till å ena sidan de ekonomiska uppgifter rörande privatläroverken
under år 1921, vilka meddelas i skolöverstyrelsens innevarande år utgivna
statistiska berättelse angående statens allmänna läroverk, kommunala mellanskolor
och privatläroverk läsåret 1921—1922, å andra sidan till här bifogade
motsvarande uppgifter för privatläroverken under år 1914, eventuellt läsåret
1914—1915 (Bil. 2.)* Det visar sig härvid bl. a., att, medan år 1914 de högre
flickskolorna (med 14.177 lärjungar i klasserna över de förberedande) tillsammans
åtnjöto ett statsunderstöd av inalles 630.500 kronor, statens bidrag (inklusive
dyrtidstillägg) till samma skolor år 1921 (20.708 lärjungar) uppgingo till
ej mindre än 5.151.300 kronor. För de högre goss- och samskolorna uppgick
statsunderstödet för år 1914 (3.543 lärjungar) till sammanlagt i runt tal 198.500
kronor, medan för år 1921 (4.194 lärjungar) statens totala bidrag till samma
skolor belöpte sig till 1.383.700 kronor. 15 enskilda mellanskolor erhöllo för år
1914 ett sammanlagt statsunderstöd av 67.300 kronor. De flesta av dessa förändrades
under de närmast följande åren till kommunala mellanskolor och fingo
statsunderstöd i denna egenskap. År 1921 utgick statsbidrag till 4 enskilda mellanskolor
(917 lärjungar) med ett sammanlagt belopp av 196.150 kronor. År
1914 åtnjöto samma skolor (med 610 lärjungar) tillhopa ett statsunderstöd av
14.500 kronor. Statsunderstödet till samtliga härberörda privatläroverk, vilket
1914 uppgick till sammanlagt 843.500 kronor, motsvaras år 1921 av statsbidrag
till samma skolor med ett totalbelopp av 6.731.150 kronor. Samtidigt hade stegring
inträtt i skolornas övriga huvudsakliga inkomstposter. Bidrag av kommun
och landsting utgingo år 1914 till här berörda högre flickskolor med omkring
564.600 kronor, till högre goss- och samskolor med 141.600 kronor samt till ifrågavarande
fyra enskilda mellanskolor med 18.920 kronor. Motsvarande bidrag
för år 1921 uppgingo till respektive 1.935.278 kronor, 287.900 kronor och 67.100
kronor. Summan av inkomster genom skolavgifter (inskrivnings- och terminsavgifter),
varvid även de förberedande klasserna medtagits, uppgick vid de högre
flickskolorna 1914 till 2.135.900 kronor, 1921 till 5.026.900 kronor, vid högre gossoch
samskolorna 1914 till 934.500 kronor och 1921 till 2.097.000 kronor samt
vid de ifrågavarande enskilda mellanskolorna till respektive 53.300 kronor och
185.800 kronor.
Stegringen i statens bidrag till de ifrågavarande privatläroverken är vida starkare
än ökningen i de andra inkomstposterna. Statens bidrag till de högre flickskolorna
samt de högre goss- och samskolorna äro år 1921 sju å åtta gånger större
än år 1914, medan kommunernas tillskott till de högre goss- och samskolorna
ungefär fördubblats samt till de högre flickskolorna blivit mellan tre och fyra
gånger större. Inkomsterna av skolavgifter hava vid de nämnda båda grupperna
av privatläroverk något mer än fördubblats. Det är givet, att under sådana förhållanden
statens anslag numera spela en helt annan roll i privatskolornas budgeter
än tidigare. Vid de högre flickskolorna utgjorde år 1914 statsunderstödet
*) De tre enskilda högre lärarinneseminarierna, som i flera hänseenden intaga en särställning,
äro ej medtagna i denna statistiska översikt.
— 8o
i medeltal något mer än 18 % av skolornas samtliga inkomster, år 1921 har denna
siffra vuxit till nära 42 %. Motsvarande siffror för de högre goss- och samskolorna
äro respektive 15 och 34 %, för de enskilda mellanskolorna respektive
15 och 42 %. Skolavgifterna uppgingo vid de nämnda skolgrupperna år 1914 till
respektive 62, 70 och 55 % av samtliga inkomster, år 1921 till respektive 41, 52
och 39 % av desamma.
Vad angår det ekonomiska resultatet av de ifrågavarande skolornas verksamhet
är detta rätt svårt att bedöma på grundval av de lämnade uppgifterna. Uppgifterna
om ”vinst” och ”förlust” äro nämligen ej sällan missvisande, bl. a. därför
att i många fall avdrag torde hava gjorts för fondavsättningar, amorteringar
m. m. Så mycket är tydligt, att skolornas ekonomiska ställning år 1914 i allmänhet
varit jämförelsevis svag. Ett stort antal skolor uppgiver en större eller mindre
förlust såsom resultat av årets verksamhet. Betraktas samtliga skolor såsom
ett gemensamt företag, skulle emellertid detta för sagda år hava lämnat ett överskott
av omkring 63.000 kronor. Det är otvivelaktigt, att privatläroverkens ekonomiska
ställning under de närmast följande krisåren i hög grad försämrades,
men sedermera inträdde med de starkt ökade anslagen från det allmännas sida
samt de höjda terminsavgifterna en påtaglig förbättring, som även gav sig tillkänna
i de för år 1921 lämnade uppgifterna. Biott ett fåtal skolor uppgiva förlust
såsom det ekonomiska resultatet av detta års verksamhet, de flesta uppgiva
vinst, i många fall till ej obetydligt belopp. Om man även för detta år betraktar
de här i frågakommande privatläroverken som ett enda företag, skulle detta under
samma år hava lämnat ett överskott av omkring 456.100 kronor. Av detta överskott
komma på de högre flickskolorna omkring 382.500 kronor, på de högre
goss- och samskoloma 6i‘8oo kronor samt på de enskilda mellanskolorna 11.800
kronor.
Riksdagen har i sin förberörda skrivelse den 7 april 1923 framhållit, att de
höjda statsanslagen till privatläroverken icke förbundits med några vidgade skyldigheter
för dessa läroverk. Överstyrelsen tillåter sig erinra om att de förpliktelser
och villkor, som privatläroverken ha att iakttaga i och för åtnjutande av
statsunderstöd, dels äro fastställda i förenämnda nådiga kungörelse den 29 oktober
1909 och en del senare kungörelser, som ändrat nämnda kungörelse i vissa
punkter, dels föreskrivas i de nådiga cirkulär och brev, genom vilka understöd
tilldelas läroanstalterna. Såsom allmänt villkor gäller, efter vad redan i det föregående
omnämnts, att lärarinnepersonalen avlönas efter stadgade grunder. Likaså
uppställas vissa krav på skolans yttre organisation. Bland övriga villkor må nämnas,
att skolan skall stå under överstyrelsens inspektion, att läsåret skall hava viss
längd, att skolan skall till sitt förfogande hava tjänliga undervisningslokaler och
erforderlig undervisningsmateriel, att de hygieniska förhållandena vid skolan intygas
i olika hänseenden vara tillfredsställande, att kommun eller enskilda donatorer
till skolans uppehållande skola lämna bidrag, vars värde för år räknat uppgår
till minst samma belopp som det till skolan från reservationsanslaget till privatläroverk
utgående statsunderstödet, ävensom bidraga till de vid skolan anställda
lärarinnornas ålderstillägg med hälften av det belopp, staten för samma
ändamål tillskjuter, så ock till lärarinnornas pensionering enligt stadgade grunder,
att befrielse från och nedsättning i terminsavgifter skola medgivas till så stor
utsträckning, att den minskning i avgifter, som härigenom uppkommer, utgör
minst 15 % av det belopp, vartill terminsavgifterna vid anstalten skolat uppgå,
därest samtliga lärjungar erlagt fulla avgifter, dock att läroanstalten icke är skyldig
medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt
— 81 —
högre belopp, än som motsvarar två tredjedelar av det anstalten tilldelade statsanslaget,
anslag till huslig ekonomi icke medräknat.
Tillika är föreskrivet, att inom viss tid arbetsordning, katalog, årsredogörelse
m. fl. uppgifter från läroanstalten skola ingivas till vedeibölande myndighet, samt,
beträffande rekvisition och utbetalning av statsunderstöd, att läroanstaltens inspektor
skall vitsorda, att de för anslagets åtnjutande stadgade villkoren blivit
fullgjorda.
Erinras må, att i fråga om villkoren för åtnjutande av statsunderstöd de högre
goss- och samskolorna i väsentliga hänseenden intaga en annan ställning än de
andra här berörda grupper av privatläroverk. Sålunda hava för de högre gossoch
samskolorna ej uppställts några villkor beträffande skolornas organisation
eller med hänsyn till läsårets längd, ej heller någon fordran på att de för erhållande
av statsunderstöd skola få motsvarande bidrag från vederbörande kornmun
eller att de skola medgiva någon nedsättning i eller befrielse från terminsavgifter.
De här i huvudsak angivna villkoren och förpliktelserna äro knutna vid de från
reservationsanslaget till privatläroverk utgående ordinarie understöden och hava
i allt väsentligt förblivit oförändrade sedan år 1909. För åtnjutande av de betydande
extra statsbidrag, som i olika form och i växande omfattning beviljats
de statsunderstödda privatläroverken under åren från och med år 1917, hava ej
uppställts några villkor, som för privatläroverken inneburit ökade förpliktelser
gent emot det allmänna. Dock fastställdes beträffande de förut omnämnda extra
understöd, som beviljades för år 1922 och förra hälften av år 1923, att de skulle
utgå under villkor, att terminsavgifterna vid vederbörande skola under den tid,
för vilken sagda understöd gavs, ej utan skolöverstyrelsens medgivande höjas
utöver det belopp, vartill de uppgingo under viss föregående termin.
Det är en nära till hands liggande tanke, att när statens eller det allmännas
ekonomiska bidrag till vissa läroanstalter ökas, vilket i förevarande fall skett i
högst betydande grad, samma läroanstalters förpliktelser mot det allmänna också
skola vidgas samt att det allmänna får en mera omfattande medbestämmanderätt
över förhållandena vid läroanstalterna, än förut varit fallet. Överstyrelsen har
för sin del tidigare givit uttryck åt denna tanke, då överstyrelsen i sin underdåniga
framställnnig den 27 september 1920 angående anslag för extra understöd
under år 1922 åt vissa statsunderstödda privatläroverk ansett sig ”ej kunna
underlåta att framhålla, hurusom det synes överstyrelsen numera kunna ifrågasättas,
att med hänsyn till de i hög grad ökade bidragen från statens sida till dessa
läroverks underhåll det allmänna erhölle befogenhet att mera effektivt ingripa
för reglerande av avlöningsförmånerna och terminsavgifterna vid privatläroverken”.
I underdånig skrivelse den 25 januari 1922 angående fördelningen av de
extra understöden åt privatläroverken under år 1922 framför överstyrelsen ungefär
samma synpunkter.
Yad angår terminsavgifterna, har den ovan gjorda sammanställningen av hithörande
siffror för åren 1914 och 1921 ådagalagt den högst betydande ökning av
skolornas på terminsavgifter grundade inkomster, som inträtt under dessa år.
Denna ökning beror givetvis till en del på ökat elevantal, men i huvudsak har
den sin grund i en genomgående höjning av dessa avgifter. För bestridande av
de under kristiden alltmer växande driftkostnaderna, härvid bortsett från lärarpersonalens
avlöning, vore skolorna väsentligen hänvisade till en förhöjning av de
redan förut i det hela ganska höga terminsavgifterna. Dessa avgifter, som varit
och fortfarande äro ganska växlande för olika skolor, orter och skolstadier, höjts.
242027.
— 8gv
des undfr krisåren i vissa fall U3,ed io.a 2Q %, tqera allmänt med 40 till 60 % och
i åtskilliga fall med ända till 100 %. och därutöyer.
Vid de högre flickskolorna var före kristiden terminsavgiften i första elementarskoleklassen
lägst 30 å 35 kronor, ehuru i åtskilliga fall ej obetydligt högre, år
1921 understeg samma avgift ytterst sällan 50 kronor, uppgick vid ett betydligt
antal skolor till 60, 70 å 80 kronor och utgick vid ej så få skolor, särskilt i de
största städerna, med omkring 100 ända till 125 å 150 kronor. Avgifternas storlek
har i regeln stegrats klass för klass i motsvarande grad. Avgiften i de högre
flickskolornas högsta (8:e) klass, som före kristiden växlade mellan 65 och 130
kronor, hade 1921 vuxit från lägst 75 upp till 160 å 185 kronor. Vid de med
vissa högre flickskolor förbundna gymnasierna, där terminsavgiften år 1914 vanligen
uppgick till 150 kronor, hade den några år senare höjts till 200 å 250 kronor
eller därutöver. Vid de högre goss- och sanjskolorna, som i regeln i motsats till
flickskolorna ej erhålla fasta kommunala anslag och i stor omfattning använda
manliga lärare, hava terminsavgifterna på de olika skolstadierna i allmänhet hållit
sig något högre än vid flickskolorna.
Hösten 1922 vidtogs visserligen vid ett stort, antal högre flickskolor samt högre
goss- och samskolor en nedsättning av terminsavgifterna, men denna nedsättning
stannade i de flesta fall vid 5 ä 10 kronor, och i sitt underdåniga utlåtande den
14 februari 1923 angående extra statsunderstöd åt privatläroverken under förra
halvåret 1923 har överstyrelsen funnit sig ha anledning framhålla, att skolorna i
stor utsträckning visat en påfallande obenägenhet att vidtaga någon väsentligare
sänkning av de flerstädes synnerligen höga terminsavgifter, som krisårens extraordinära
förhållanden framtvingat. Det är ett påtagligt samhällsintresse, att dessa
avgifter ej hållas högre, än nödigt är, och även om det förändrade penningvärdet
i många fall gör bibehållandet av de vidtagna förhöjningarna berättigat, torde
det dock på allvar böra ifrågasättas, om ej i en hel del fall mera betydande sänkningar
kunde och borde vidtagas. För befrämjande av åtgärder i sådan riktning
kunde det möjligen vara lämpligt att bland villkoren för åtnjutande av statsunderstöd
intaga en bestämmelse, att storleken av de vid vederbörande skola normalt
utgående terminsavgifterna skall underställas överstyrelsens prövning och
fastställelse.
Med hänseende på lärarpersonalens avlöningsförhållanden har överstyrelsen
redan förut erinrat därom, att det såsom allmänt villkor för erhållande av statsunderstöd
gäller beträffande samtliga privatläroverk, att lärarinnepersonalen avlönas
enligt fastställda grunder. Dessa grunder angiva, att lärarinnorna, såväl i
Ordinarie grundlön kronor |
Ålders- tillagg kronor |
Tillfällig löneför- bättring kronor |
Dyrtids- tillägg. kronor |
Summa minimi- avlöning kronor |
Anmärkning |
|
Högre löneskalan: |
1.400: - |
600: — |
1-500: — |
1.179:84 |
4.679: s4 |
Det vida över- |
2:dra ,, ____ |
1.400: — |
300: — |
1.500: - |
1.105:65 |
4-305 65 |
vägande antalet |
1 :sta ,, .... |
1.400: - |
— |
1.500: — |
1.031:40 |
3-931 =40 |
ämneslärarin- |
Lägre löneskalan: 4 :de lönegraden .... |
1.200: — |
800: — |
1.200: - |
1.105:65 |
4-305:65 |
tor har den s.k. |
3 :dje ...... |
1.200: - |
600: — |
1.200:— |
1.056 :i5 |
4656:15 |
nas enl. den |
2 :dra |
1.200: - |
300: — |
1.200: — |
981:90 |
3.681 ;pö |
högre löne- j |
1 :sta . „ .... |
1.200: — |
— |
1.200: — |
907: 65 |
3.307:65 |
skalan. j |
-83 —
läro- som i övningsämnen, skola i olika lönegrader erhålla avlöning med grundlön
och ålderstillägg till minst vissa fastställda belopp för år. Sedermera ha
därutöver tillkommit tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel.
Uå dessa lönetillskott utgå efter i allmänna författningar fastställda normer, äro
lärarinnorna sålunda i varje fall tillförsäkrade en viss minimiavlöning, gällande
lika för alla statsunderstödda privatläroverk. Förestående tabell angiver beloppet
av denna minimiavlöning under läsåret 1922—1923 för ämneslärarinnor med
full tjänstgöring, över 25 år gamla samt icke familjeförsörjare.
Emellertid förefinnes intet hinder att överskrida de fastställda minimibeloppen,
där så befinnes lämpligt och medel därtill äro tillgängliga. En undersökning av
avlöningsförhållandena vid de statsunderstödda privatläroverken under läsåret
1922—1923 har givit vid handen, att berörda lärarinnor i regeln åtnjutit större eller
mindre tillskott utöver minimiavlöningen, ett förhållande, som synes tyda på att
minimiavlöningen ej ansetts tillfredsställande. Vid vida mer än hälften av privatläroverken
utgå kommunala dyrtidstillägg till ifrågavarande lärarinnor, ej sällan
beräknade på den del av lönen, varå dyrtidstillägg ej utgår av statsmedel.
Vid största delen av samma skolor utbetalas därjämte till lärarinnorna av vederbörande
skolas medel extra lönetillskott. En del kommuner lämna ej något
extra bidrag till förhöjning av lärarinnornas mimimiavlöning; skolorna själva utbetala
i sådana fall nästan utan undantag större eller mindre extra tillskott till
minimilönen. De av skolorna lämnade extra tillskotten, liksom kommunernas
dyrtidstillägg, växla givetvis i storlek, stanna ofta vid ett eller annat hundratal
kronor, men stiga i ej få fall till 600 å 800 kronor för att någon gång gå upp
till 1.000 kronor och därutöver.
Mot den frihet, som sålunda råder för skolorna, att med användande av tillgängliga
medel förbättra lärarinnornas avlöningsförmåner, torde i det hela intet
vara att invända, då det säkerligen i de flesta fall varit behövligt och lönerna i
regeln äro särdeles måttliga; men det kan dock ifrågasättas, om denna frihet bör
lämnas alldeles obegränsad. Det hör till enstaka undantagsfall, att en föreståndarinna
uppburit ett årsarvode av 12.441 kronor, däri inbegripet ett extra tillskott
på 5.872 kronor av årets nettovinst. Föreståndarinnornas avlöningsförmåner
stanna allmänt långt under förstnämnda summa och utgå i regeln med högst
omkring 7.000 å 8.000 kronor, ofta med lägre belopp. I några fall synes dock den
lönenivå, som genom de extra tillskotten ernåtts, vara sakligt mindre motiverad
vid jämförelse med motsvarande å andra orter. Med hänsyn härtill kunde det
tänkas vara befogat, att för lönerna vissa maximibelopp fastställdes, som ej
utan särskilt medgivande finge med anlitande av skolans medel överskridas.
Denna fråga torde dock ej kunna eller böra upptagas till närmare omprövning
förrän i samband med en kommande ny lönereglering för privatläroverken.
Medan lärarinnepersonalens avlöningsförmåner äro reglerade med avseende på
de minimilöner, som skola utgå, har det hittills ej ansetts lämpligt eller behövligt
att giva några allmänna bestämmelser rörande de manliga lärarnas vid privatläroverken
avlöningsförhållanden, som sålunda få ordnas på den enskilda överenskommelsens
väg. De manliga lärarna vid privatläroverken äro 111 det övervägande
flertalet timlärare, som ha ett tämligen begränsat antal undervisningstimmar
vid vederbörande skola och sin huvudsakliga verksamhet förlagd till annat
håll. Detta är regeln beträffande de manliga lärarna vid de högre flickskolorna
och vanligt även vid övriga privatläroverk. Särskilt vid en del av de högre
goss- och samskolorna finnas emellertid i ej ■ ringa utsträckning fast
anställda lärare, med full tjänstgöring vid skolan. De timarvoden och
-84-
årslöner, som av skolorna utbetalas till de manliga lärarna, äro ganska växlande
för olika skolor och skilda orter. Vid några högre goss- och samskolor, i
första hand sådana, som ägas och upprätthållas av vederbörande kommun, hava
löneförhållandena reglerats efter mera fasta normer för att vid skolan varaktigt
binda åtminstone en del av de erforderliga lärarkraftema. Till de emellan skolorna
och lärarna avtalade arvodena och lönerna komma tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg av statsmedel enligt fastställda grunder. Vid åtskilliga skolor
utgå därjämte särskilda kommunala dyrtidstillägg och även extra tillskott av
skolans medel. De avlöningsförmåner, som de manliga lärarna vid privatläroverken
åtnjuta, äro ej sällan rätt anspråkslösa och synas i regeln vara ganska måttliga.
I vissa fall äro de avlöningsbelopp, som uppburits av föreståndare och en del
lärare, anmärkningsvärt höga, ej oväsentligt överskridande vad som i statstjänst
åtnjutits för motsvarande befattningar. Sålunda hava löneinkomsterna under
berörda år för en föreståndare uppgått till 25.665 kronor, för en annan till
17.200 kronor, för en tredje till 16.039 kronor, för tvenne till omkring 15.000
kronor för vardera. En lärare har haft en årslön av 15.075 kronor, tre respektive
13.614, 13.177 och 13.075 kronor, tre hava haft löner av 12,500 kronor. Befattningshavare
vid privatläroverken med löneinkomster av dylik storlek äro dock
ej många, och, bortsett från rent extrema fall, må anmärkas, att den risk, som i regeln
är förenad med enskild anställning, samt avsaknaden av en eller annan
förmån, särskilt pensionsförmåner, som statstjänsten skänker, göra en skälig
kompensation i avlöningsförmåner berättigad. I åtskilliga fall hava ock de högst
avlönade lärarna en tjänstgöringsskyldighet, avsevärt större än den, som åligger
motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Önskvärt synes emellertid vara,
att reglerande åtgärder vidtagas även beträffande den manliga lärarpersonalens
vid privatläroverken avlöningsförhållanden med fastställande av minimilöner i
olika grader under frihet att överskrida minimibeloppen men med begränsning
av denna frihet, för så vitt det gäller tillskott av skolans egna medel. En sådan
reglering torde emellertid böra vidtagas först i samband med en allmän lönereglering
för privatläroverken.
I samband med avlöningsförhållandena har överstyrelsen även ägnat uppmärksamhet
åt lärarpersonalens vid privatläroverken tjänstgöringsskyldighet.
Med avseende å ämneslärarinna med full tjänstgöring föreskrives i förenämnda
nådiga kungörelse den 29 oktober 1909, att med full tjänstgöring förstås tjänstgöring
till ungefärligen den omfattning, som åligger ämneslärarinna vid allmänt
läroverk. Sådan lärarinna är enligt gällande läroverksstadga § 133 mom. 2 skyldig
att varje vecka lämna undervisning 22 till 26 timmar, men under vissa förutsättningar
kan denna undervisningsskyldighet jämlikt bestämmelserna i samma
stadga § 133 mom. 5 utan överstyrelsens medgivande minskas med två timmar,
nämligen för lärare, som fått sig ålagt ett på grund av lärjungeantalets storlek
eller antalet skrivlag avsevärt drygare hemarbete med rättandet av lärjungarnas
skrivövningar eller annat därmed jämförligt arbete utom den egentliga undervisningstiden.
Minimum för undervisningsskyldigheten blir alltså under angivna förhållanden
20 veckotimmar.
En undersökning beträffande dessa bestämmelsers tillämpning vid privatläroverken
under läsåret 1922—1923 har ådagalagt, att skolorna i stor utsträckning
tillämpat dem på ett sätt, som ej synes lämna rum för berättigad anmärkning.
Vid ett betydande antal skolor uppgår lärarinnornas tjänstgöringsskyldighet allmänt
till 24 å 25 veckotimmar, stundom till större timtal, emellanåt till 23 timmar.
När något lägre timtal undantagsvis förekommer, föranledes detfa av rättande
av flera skrivlag, förrättande av morgonbön, skötsel av skolans bibliotek eller
-85 -
andra utom den egentliga undervisningstiden fallande arbetsuppgifter. Emellertid
uttages vid rätt många skolor av lärarinnorna en tjänstgöring, som genomgående
är begränsad till 21, 22 å 23 veckotimmar, endast undantagsvis omfattande
högre timtal men också lägre. Även om det här vid prövning av de individuella
fallen visat sig, att de lägre timtalen ofta äro befogade på sätt, som nyss
antytts, synes dock alltför ofta tjänstgöringsskyldigheten vara lagd vid eller i
närheten av minimigränsen, utan att detta förefaller tillräckligt motiverat. I
några enstaka fall har minimigränsen, 20 timmar, underskridits med en halv å
en timme. Härtill må anmärkas, att överstyrelsen, särskilt under de senare åren,
vid prövning av ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad ansett sig ej
kunna godkänna en tjänstgöring med mindre än 20 veckotimmar såsom full
tjänstgöring,'' varför ett underskridande av detta timtal för vederbörande lärarinna
torde medföra förskjutning av tidpunkten för ernående av dylik uppflyttning.
En granskning av motsvarande förhållanden under läsåret 1921—1922, det
sista, för vilket hithörande siffror statistiskt bearbetats, visar, att ämneslärarinnorna
med full tjänstgöring samma år i medeltal haft sig ålagd en tjänstgöringsskyldighet
av: vid högre flickskolor 23.5 veckotimmar, vid enskilda mellanskolor
24.9 veckotimmar samt vid högre goss- och samskolor 22.5 veckotimmar. Den
låga medelsiffran för sistnämnda skolor torde hava sin grund däri, att lärarinnorna
i större eller mindre utsträckning tagits i anspråk för undervisningen inom
de i dessa läroanstalter ingående gymnasierna och av denna anledning fått sin undervisningsskyldighet
nedsatt. Bortsett från de enskilda mellanskolorna, synes
emellertid i det hela medelsiffran för nu berörda lärarinnors undervisningstimmar
per vecka vara jämförelsevis låg. Överstyrelsen, som redan tidigare haft sin
uppmärksamhet riktad på detta förhållande, har för avsikt att till vederbörande
skolor rikta en erinran om gällande bestämmelser med anmodan att ej utan särskilda
skäl låta lärarinnornas undervisningsskyldighet underskrida ett timtal per
vecka, som eljes kan anses för normalt.
Vid en och annan skola förekommer, att lärarinnor, som hava full tjänstgöring,
understigande maximitjänstgöringen eller 26 timmar (ned till 24, 23 ä
22 veckotimmar), erhålla extra ersättning för överskjutande timmar. Visserligen
kan och bör i många fall en tjänstgöring med mindre än 26 undervisningstimmar
med allt fog betraktas såsom full tjänstgöring, men lämpligheten och
riktigheten av att utbetala särskild ersättning för undervisningstimmar, som ligga
under maximigränsen för full tjänstgöring, torde dock kunna ifrågasättas. I
regeln synes extra ersättning ej böra utgå annat än för timmar, som ligga ovan
nämnda maximigräns, en uppfattning, som överstyrelsen har för avsikt att bringa
till vederbörande skolors kännedom.
Vad de manliga lärarnas tjänstgöringsskyldighet beträffar, är denna lika litet
som deras löneförhållande reglerad genom några allmänna föreskrifter. Dock
stadgas i samband med bestämmelserna om tillfällig löneförbättring åt lärare
vid privatläroverk, att för manlig ämneslärare i fråga om tjänstgöringens omfattning
läroverksstadgans bestämmelser om ämneslärares undervisningsskyldighet
i tillämpliga delar skola gälla. Enligt statistiska uppgifter för läsåret 1921—1922
hade detta år de tämligen fåtaliga lärarna med full tjänstgöring vid enskilda meilanskolor
en undervisningsskyldighet av i medeltal 23.3 veckotimmar, en jämförelsevis
låg siffra, då det här är fråga enbart om realskolestadiet. Vid de
högre goss- och samskolorna med ungefär ett hundratal ämneslärare med full
tjänstgöring var motsvarande medeltalssiffra samma år 23.1, sålunda en lägre
siffra, vilken emellertid har sin förklaring och motivering i det förhållandet, att
— 86
dessa''lärare i mycket stor omfattning ka sin tjänstgöring förlagd till gymnasialstadiet.
Överstyrelsen vill härefter övergå till att behandla frågan om granskningen av
och kontrollen över privatläroverkens ekonomiska förhållanden, och får överstyrelsen
härutinnan anföra följande.
Av det föregående framgår, att statens bidrag till uppehållande av privatläroverkens
verksamhet under de senare åren avsevärt ökats, låt vara att ökningen
till allra största delen gällt lärarpersonalens avlöning, samt att denna ökning
skett relativt hastigt -— densamma tager, såsom redan framhållits, sin början
egentligen med år 1917. Det är under sådana förhållanden icke ägnat att väcka
förvåning, att därmed även frågan angående tillsyn och kontroll å statsbidragets
användning kommit att mera än förut träda i förgrunden. Då det gäller att
lösa detta spörsmål, synes det visserligen kunna sättas i fråga, huruvida icke —
därest man vill nå till grunden av frågan — Eders Kungl. Maj :t borde beträffande
privatläroverken i ett sammanhang utfärda allmänna föreskrifter, som
reglerade hithörande förhållanden. Emellertid torde det för överstyrelsen icke
kunna bliva tal om att i anledning av Eders Kungl. Maj :ts i det föregående omförmälda
uppdrag nu företaga en till grunden gående undersökning av hithörande
frågor, liksom en dylik genomgripande undersökning ej heller torde vara av Eders
Kungl. Maj :t åsyftad, synnerligast som de enskilda läroanstalterna vidkommande
förhållanden redan i annat sammanhang äro föremål för Eders Kungl. Maj :ts
prövning. Överstyrelsen har därför ansett sig kunna i och för fullgörande av
Eders Kungl. Maj :ts uppdrag i nu berörda avseende inskränka sig till att i
cirkulär till samtliga statsunderstödda privatläroverk (Bil. 3) infordra upplysningar
beträffande den granskning eller kontroll, som den ekonomiska förvaltningen
vid respektive läroanstalter vore underkastad, med särskild uppgift om formerna
för och omfattningen av den revision av läroanstaltens räkenskaper, som kunde
äga rum, samt att, efter det de inkomna uppgifterna, vilka bifogas (Bil. 4),*
inom överstyrelsen underkastats en bearbetning, var resultat föreligger i närslutna
tabellbilaga (Bil. 5), på grundvalen därav avgiva det yttrande, som återfinnes
i det följande. Tabellen innehåller upplysningar i huvudsakligen tre
avseenden, nämligen dels om respektive läroanstalters ägare och därmed sammanhängande
förhållanden, dels angående formerna för och omfattningen av
revisionen av läroanstalternas förvaltning och räkenskaper m. m., dels ock beträffande
granskning och kontroll av läroanstalternas ekonomiska förvaltning
oberoende av särskild revision, därvid berörts, bl. a., sådana frågor som läroanstaltens
styrelse, räkenskapernas förande och dylikt.
De upplysningar, som sålunda lämnats i fråga om läroanstalternas ägare och
därmed sammanhängande förhållanden, giva vid handen, att skolorna i ett stort
antal fall tillhöra kommuner, aktiebolag eller föreningar. Därjämte förekommer
i en hel del fall, att enskilda personer (ävensom s. k. enkla bolag) äro ägare
av läroanstalter av nu ifrågavarande slag. Härutöver förekomma emellertid vissa
fall, där någon oklarhet uti förevarande avseende torde få anses råda, nämligen
i de fall, där såsom skolans ägare uppgivits dess s. k. principaler eller skolans
styrelse eller slutligen skolan själv. Då fråga är om granskning och kontroll
av den ekonomiska förvaltningen vid privatläroverken, är det givetvis icke
utan betydelse, att äganderättsförhållandena beträffande dessa läroverk äro klara.
*) Hithörande handlingar äro överlämnade till Kungl. ecklesiastikdepartementet med det
underdåniga utlåtandet i förevarande ärende.
- 8; -
Överstyrelsen finner det dock i detta sätnmanhäng icke nödvändigt att närmare
ingå på sagda förhållanden, utan inskränker sig till att framhålla, att, i händelse
av en mera ingående reglering av nu avsedda läroanstalters ekonomiska förhållanden
det synes vara ändamålsenligt, att fordran uppställes darpa, att i de fall, da
frågan om vem som är ägare av en skola ej är klar, full klarhet i detta avseende
åstädkommes.
Innan överstyrelsen ingår på frågan, om och i vad mån åtgärder böra vidtagas
för skärpt granskning och kontroll av den ekonomiska förvaltningen vid pnvatläroverken,
anser sig överstyrelsen böra något beröra de föreskrifter i^ detta avseende
som redan på detta område förefinnas. Dessa föreskrifter återfinnas i
första hand uti de av Eders Kungl. Maj :t för särskilda treårsperioder, senast
den 17 mars 1922 beträffande åren 1922, 1923 och 1924, utfärdade nådiga cirkulär
angående statsunderstöd till privatläroverken. Enligt berörda cirkulär skall
vid varje privatläroverk finnas en av överstyrelsen utsedd inspektor, vilken det
åligger att attestera alla rekvisitioner om statsbidrag till vederbörande laroanstalt.
Dessa insändas därefter till vederbörlig länsstyrelse (1 Stockholm till statskontoret)
. Härav framgår, att det tillkommer inspektor att utova en reell kontroll
i fråga om befogenheten av förekommande rekvisitioner av statsbidrag. Däremot
torde den kontroll å rekvisitioner av statsbidrag enligt omformalda nadiga
cirkulär, som utövas av länsstyrelserna (respektive statskontoret) icke vara
och ej heller kunna vara — annat än av formell natur, åtminstone da det galler
själva grundanslagen. Däremot torde en reell kontroll vara möjlig beträffande
bidragen till lärarpersonalens avlöning. Det är likväl 1 detta sammanhang av
vikt att ihågkomma, att omförmälda nådiga cirkulär avse allenast vad man skulle
kunna kalla statsbidragen i inskränkt bemärkelse. Dessa omfatta emellertid såsom
av det föregående framgår, numera allenast en jämförelsevis ringa del av
det till privatläroverken utgående statsunderstödet, 1 det _ att den huvudsakliga
delen av detta avser tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt lärarepersonalen
vid skolorna i fråga. Beträffande den tillfälliga löneförbättringen foresknves 1
nådiga kungörelsen den 17 maj 1923, n:r 242, angående tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid privatläroverk, att för rekvisition och utbetalning darav 1 tilllämpliga
delar gälla de bestämmelser, som i förberörda nådiga cirkulär äro givna
beträffande Statens bidrag till. löne- och ålderstillägg åt lärarinnorna. Vidkommande
dyrtidstillägg har uti nådiga kungörelsen den 22 juni 1923, n:r 305, med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, lamnats föreskrift,
att rekvisition därav skall göras enligt särskilda av överstyrelsen fastställda
formulär, varvid de uppgifter, som ligga till grund för beräkning av dyrtidstilläggen,
skola vid rekvisitionen styrkas genom intyg av läroanstaltens inspektor.
Sådana formulär finnas fogade senast vid de av överstyrelsen genom
beslut den 14 augusti 1923 fastställda tabeller för uträkning av dyrtidstillägg åt
lärare vid privatläroverk (Bil. 6)* och äro gällande, även sedan nya tabeller av
överstyrelsen fastställts genom beslut den 13 oktober 1923. Enligt nådiga kungörelsen
den 17 maj 1923, n:r 242, utgår den tillfälliga löneförbättringen av statsmedel
med vissa fixa belopp till varje lärare. Dyrtidstillägget åter beräknas (i
huvtidsak) å summan av fastställda minimiavlöningsbelopp, inklusive ålderstilllägg,
och beloppet av tillfällig löneförbättring. Maximibeloppen äro således givna
i och med erhållen uppgift om nämnda avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid
re
*) Ifrågavarande tabeller, som icke lämpligen kunna i riksdagens revisorers berättelse
produceras, äro överlämnade till riksdagens vederbörande utskott.
»
— 88 —
skolan. Om och i vad mån maximibeloppet kommer att uppnås, beror på omfattningen
av förekommande tjänstledigheter för lärarpersonalen vid skolan, därom
inspektor har att lämna attest. Med hänsyn till de sålunda föreliggande
förhållandena vill det synas, som det vore för länsstyrelserna (statskontoret)
möjligt att i fråga om tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg vid privatläroverken
utöva en icke blott formell, utan även en reell kontroll, liksom det även
torde kunna ifrågasättas, om icke i själva verket skyldighet i sådant avseende
måste anses åligga dessa myndigheter.
Slutligen må såsom en allmän föreskrift framhållas, att av Eders Kungl. Maj :t
genom nådigt brev den 20 oktober 19x6, varigenom fastställts, bland annat, planer
för årsredogörelser för privatläroverken, lämnats föreskrift, att varje skola
till ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning och läroverksöverstyrelsen
(numera skolöverstyrelsens läroverks- och statistiska avdelningar) i enlighet med
samtidigt fastställt formulär insändas detaljerade uppgifter angående respektive
läroanstalters inkomster och utgifter under närmast föregående år, ävensom att
balansräkning över tillgångar och skulder vid utgången av de år, vilkas tal sluta
på 5 eller o, skall enligt fastställt formulär till samma ämbetsmyndigheter ingivas.
Även om sagda föreskrifter torde hava lämnats i första hand med tanke på undervisningsstatistiken,
möjliggöra dock-de uppgifter, som sålunda skola lämnas,
en kontroll i stora drag beträffande privatläroverkens ekonomiska förhållanden
och särskilt i fråga om de förskjutningar, som dessa förhållanden må hava undergått
från den ena femårsperioden till den andra.
Av det föregående måste enligt överstyrelsens åsikt anses framgå, att i fråga
om den vida övervägande delen av det till privatläroverken nu utgående understödsbeloppet,
nämligen den del, som innefattar bidrag till tillfällig löneförbättring
o oh dyrtidstillägg åt lärarpersonalen vid omförmälda läroanstalter -— liksom
även beträffande bidragen till löne- och ålderstillägg åt lärarinnorna — knappast
förefinnas någon anledning antaga, att missbruk ägt rum eller kan komma att
äga rum. Frågan om kontrollåtgärder beträffande den ekonomiska förvaltningen
vid privatläroverken synes därför närmast inskränka sig till att avse användningen
av de egentliga, relativt små, grundanslagen. Dock måste även den betydande
inkomstpost, som utgöres av skolornas terminsavgifter, anses vara av den
art, att jämväl beträffande dess användning ett övervakande från det allmännas
sida ma anses befogat. Den kontroll, som härutinnan för närvarande ifiågakommer,
framgår av tabellbilagan Cd. 5. Såsom synes, äro förhållandena av
synnerligen^ skiftande natur. Till en början torde böra framhållas, att i de talrika
fall, då skolorna i fråga ägas av aktiebolag, revision av räkenskaperna och
kontroll av förvaltningen äger rum i enlighet med aktiebolagslagens föreskrifter.
I de fall åter, där skolorna hava annan ägare än aktiebolag, verkställes revision
eller tillsyn i allmänhet än av utsedda revisorer, än av kommunala organ av det
ena eller andra slaget. Slutligen förekommer även i några fall, särskilt då skolorna
ägas av enskild person, att någon revision eller kontroll över huvud taget
icke ifrågakommer. Stundom torde även revisionen, då sådan äger rum, vara
av tämligen ringa värde.
Det har redan framhållits, att granskning och kontroll ofta verkställes av kommunala
organ. Detta kommunernas ingripande kan sträcka sig ganska långt.
Det finnes sålunda exempel på att kommun uppställt den fordran, att räkenskaperna
för skolan skola föras av kommunens organ eller att för skolan skall finnas
reglemente (stadgar),, fastställt av kommunen. Rent bortsett från de fall,
då skolorna ägas av kommunerna, hava således dessa i talrika fall förbehållit sig
-89-
ett mer eller mindre långt gående inflytande på eller kontroll av skolornas angelägenheter,
särskilt av ekonomisk art. Då det naturligen för kommunerna lika
väl som för staten är av intresse, såväl att anslag till privatläroverken icke utgå
i annat fall, än att sådana anslag verkligen äro behövliga för uppehållande av
skolornas verksamhet, samt att anslag, där sådant anses böra ifrågakomma, avpassas
efter behovet, som ock att beviljat anslag användes på ett ändamålsenligt
sätt, kan visserligen på sätt och vis den kommunala kontrollen, där sådan förekommer,
sägas tjäna även ett statsintresse. Emellertid torde med skäf kunna
göras gällande, att det är föga rimligt, att staten, vilkens bidrag i det hela till
privatläroverken äro vida större än de bidrag, som av kommunerna lämnas till
dessa läroanstalter, icke desto mindre ej har något direkt inflytande på eller är
i tillfälle att utöva någon omedelbar kontroll över läroanstalternas ekonomiska
förvaltning, rent bortsett från att kommunal kontroll icke äger rum i alla fall,
då statsbidrag utgår. Det synes därför kunna ifrågasättas, huruvida det icke
vore en skälig fordran från statens sida, att privatläroverk alltid skall hava en
styrelse samt att staten skall äga rätt att utse en eller flera ledamöter i denna
styrelse eller åtminstone att staten skall vara berättigad att utöva kontroll å statsbidragens
användande genom utseende av en av de revisorer (dessa böra i så fall
vara minst två till antalet), som granska respektive skolors räkenskaper. Sådan
revisor torde i så fall böra utses av den myndighet, genom vilken utbetalande
av statsbidrag äger rum, alltså för privatläroverken i landsorten vederbörande
länsstyrelse samt för läroverken i Stockholm statskontoret. Såsom en ytterligare
kontrollåtgärd torde måhända kunna ifrågasättas revision genom riksräkenskapsverket
av räkenskaperna för de privatläroverk, vilka åtnjuta statsunderstöd. Det
kan visserligen i detta avseende anmärkas, att räkenskaperna redan varit föremål
för revision utav revisorer, av vilka en föreslagits skola utses av statlig myndighet.
Häremot må likväl framhållas, att dubbelrevision i riksräkenskapsverket
förekommer i stor utsträckning, nämligen beträffande alla de räkenskaper,
vilka först granskats i ämbetsverk med egen specialrevision, såsom t. ex. fångvårdsstyrelsen,
armé- och marinförvaltningarna, domänstyrelsen m. fl.
På grund av vad sålunda anförts får överstyrelsen i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj :t vid förnyad fördelning av understöd från reservationsanslaget
till privatläroverk taga under övervägande, huruvida icke för åtnjutande
av dylikt understöd, utöver de villkor och bestämmelser, som i sådant
avseende redan äro fastställda, borde ytterligare föreskrivas:
att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna
un derstädes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;
att vid läroanstalten skall finnas en styrelse, bland vars ledamöter en skall utses
av statlig myndighet ;
att läroanstaltens räkenskaper granskas av minst två revisorer och att en av
dessa skall förordnas av statlig myndighet; samt
att läroanstaltens räkenskaper för ytterligare granskning insändas till riksräkenskapsverket.
I dén slutliga'' handläggningen av detta ärende häva deltagit generaldirektören
Bergqvist, äVÖelningschefen överdirektören Falk samt undervisningsråden Johansson
och ÅStröm, föredragande.
Underdånigst
B. J :N BERGQVIST.
»
AXEL ASTRÖM.
Föredragande.
O. Sellgren.
9i
Bilaga i.
Beloppet av Reservationsanslaget till privatläroverk (enskilda
läroanstalter), fastställt vid här angivna riksdagar.
Till |
1900 |
1912 |
1914 |
1918 |
1921 |
Kronor |
Kronor |
Krönor |
Kronor |
Kronor |
|
1 Enskilda mellanskolor .............. |
60.000 |
70.000 |
70.000 |
55.000 |
20.000 |
Högre flickskolor.................. |
375-000 |
400.000 |
400.000 |
450 000 |
470.000 |
Högre goss- och samskolor ........ |
120.000 |
170.000 |
!I90.000 |
206.500 |
232.500 |
Enskilda lärarinneseminarier........ |
20.000 |
30.000 |
30.000 |
28 500 |
28.500 |
Summa kronor |
575.000 |
670.000 |
690.000 |
740,000 |
751.000 |
— 92 —
Bil. 2.
Uppgifter rörande privatlärover för *)
Läroverk |
Anslag av staten |
Anslag av lands-tinget |
Anslag av ensk. |
Skol- avgifter |
Övriga inkomster |
Vinst + Förlust— |
A. Flickläroverk. |
||||||
I Stockholm: Afzelii elem.-sk. f. fl. |
9.476.81 |
— |
6.671.77 |
26.645.— |
_ |
+ 1.393.42 |
Ateneum för flickor.......... |
14.451-33 |
— |
9-515.48 |
49732.50 |
9.061.19 |
—6.306.43 |
Brummerska skolan .......... |
16.920.68 |
— |
9.932.63 |
68.441.50 |
4.328.42 |
+ I-39I.53 |
Detthowska skolan............ |
12.173.16 |
— |
8.300.81 |
50.045.— |
95770 |
— 653.73 |
Kungsh. elem.-sk. f. fl....... |
7-328.13 |
— |
’ 5778.07 |
26.997.— |
365.15 |
+2.797.52 |
Kungsh. lärov. f. fl........... |
3-500.— |
— |
3-500.— |
16.698.— |
+ 59476 |
|
Lyceum för flickor .......... |
ii.i55.33 |
— |
8.849.85 |
47.063.— |
311.98 |
- 271.10 |
Lychouska skolan ............ |
6.346.62 |
— |
4-423.31 |
25-985.— |
300.07 |
+ 280.27 |
Margaretaskolan.............. |
2-255.55 |
— |
1.755-55 |
38.765.— |
635-93 |
—7.026.25 |
Nya elementarsk. för flickor.. |
7-3I2.ii |
— |
5785.56 |
3I.337.50 |
297.50 |
— 74-17 |
Oskarsskolan.................. |
10.942.96 |
— |
7.427.01 |
16.092.50 |
3.066.04 |
+ 850.50 |
Anna Sandströms skola ...... |
12.808.06 |
— |
7-853-95 |
82.042.50 |
2.183.12 |
—3.996.04 |
Anna Schuldheis’ skola ...... |
— |
— |
— |
18.231.25 |
861.89 |
— 730.16 |
Södermalms h. läroanst. f. fl. |
12.009.31 |
— |
8.89973 |
6o.347.5o |
3.275.58 |
+8.782.26 |
Wallinska skolan.............. |
7.800.— |
— |
7.800.— |
76.837.50 |
12.— |
+ 1.029.28 |
Åhlinska skolan .............. |
7.500.— |
— |
7.500.— |
94-185.— |
9-972.95 |
—1.670.18 |
I Södertälje ...................... |
?) 2.094.— |
15-25570 |
6.440.— |
|||
I Uppsala: H. elementarlärov. och |
||||||
gymnasium för flickor........ |
9.828.26 |
— |
4.651.18 |
49.558.96 |
9-153.94 |
+2.861.63 |
Lindska skolan................ |
8.178.46 |
— |
7.250.72 |
19.156.25 |
328.95 |
+ 25475 |
I Enköping ...................... |
5-513-80 |
— |
4.440.53 |
7-350.— |
300.— |
+ 998.60 |
I Nyköping ...................... |
9.413.90 |
700.- |
3) 6.300.— |
1691375 |
1.041.62 |
+ 30.83 |
I Eskilstuna ...................... |
7.946.59 |
700.- |
7.359.84 |
17.882.50 |
54041 |
+ 1.136.02 |
I Strängnäs ...................... |
5-360.— |
400.— |
3.855.55 |
11.092.50 |
668.44 |
4) +2.131.99 |
I Linköping ...................... |
11.524.44 |
— |
13.100.- |
31.945 — |
147.14 |
—1.015.19 |
I Norrköping: N :s norra läroverk |
8.858.81 |
— |
11.773.64 |
22.905.— |
811.87 |
+ 1.012.37 |
N :s östra läroverk............ |
10.129.— |
— |
12.586.25 |
30.833.— |
761.86 |
+3.895.83 |
I Jönköping: V. elementarlärov. f. fl. |
7-539-2I |
— |
3.98573 |
16.037.50 |
rl73-79 |
+ 16445 |
Elementarskolan för flickor .. |
8.496.87 |
— |
7.150.41 |
20.090.50 |
+ 144.04 |
|
I Eksjö .......................... |
7.163.12 |
— |
5.766.56 |
9.605.50 |
66.36 |
— 358.05 |
I Växjö .......................... |
4.800.— |
— |
4.800.— |
20.642.50 |
4.423.82 |
|
I Kalmar ........................ |
10.880,01 |
2.600.— |
6.075.94 |
28.472.50 |
13136 |
+ 82.64 |
I Oskarshamn .................... |
7.265.18 |
2.000.— |
4500.— |
9.262.50 |
48.24 |
— 263.06 |
I Västervik ...................... |
6.908.07 |
1.000.— |
6.405.76 |
10.081.25 |
11.309.70 |
+ 21.80 |
I Visby .......................... |
7.628.78 |
1500.— |
3L63.83 |
15.915.— |
— |
+ 983.56 |
I Karlskrona .................... |
9.644.43 |
— |
5.520.04 |
34-284.— |
790.32 |
+3.625.72 |
I Karlshamn...................... |
7-833.04 |
— |
9.069.68 |
15780.— |
1.882.24 |
+ 130.43 |
I Kristianstad .................... |
9.086.86 |
— |
5762.31 |
22.012.50 |
— |
+2.360.28 |
*) Lärjungar, som förut ej tillhört läroanstalten, betala första året 150 kr. — 2) Statsanslag
— 4) Hänsyn ej tagen till byggnadskostnader å 46.163.10 kr.
— 93 —
år 1914 (ev. läsåret 1914—1915).
Gränser mellan vilka terminsavgifterna ligga |
Antal lärjungar. |
|||||||
Hostterminen |
1914 |
|||||||
i klass |
I—VIII |
i ring |
I—IV |
Ägare 1923 |
Elemen- |
|||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
(Principal) |
0 M to |
tarskolan |
"(7) 03 |
|
1914 |
Kl. |
Kl. |
E |
|||||
1915 |
1914 |
1915 |
u :0 ÉL. |
1—3 |
4—S |
O |
||
80—no |
85—115 |
Lärov.-adj. A. A:son Lindqvist |
29 |
49 |
89 |
|||
60—100 |
60—IOO |
— |
— |
A.-B. Ateneum för flickor |
59 |
93 |
194 |
— |
80—130 |
80—130 |
— |
— |
Stiftelsen Brummerska skolan |
186 |
120 |
150 |
— |
45— 80 |
45— 80 |
— |
— |
Fröken Alma Detthow |
67 |
163 |
243 |
— |
60—100 |
65—105 |
= |
— |
,. Carolina Fahlstedt |
Il6 |
56 |
78 |
— |
55— 80 |
55— 80 |
— |
— |
., Hanna Blomqvist |
72 |
36 |
81 |
— |
80—120 |
80—120 |
150 |
150 |
A.-B. Lyceum |
32 |
42 |
115 |
62 |
65—110 |
65—110 |
— |
Fröken Elsa Wahlberg |
94 |
48 |
81 |
— |
|
75—125 |
80—130 |
— |
— |
Frkn. A. Eklund 0. S. Åkermark |
94 |
41 |
65 |
— |
75—120 |
75—120 |
150 |
150 |
Fil. Dr. A. Ahlström 0. fröken |
||||
E. Terserus |
46 |
52 |
60 |
46 |
||||
50— 90 |
50— 90 |
— |
— |
Fören. Pr. h. lärarinnesem. med |
||||
Oskarsskolan |
38 |
48 |
63 |
— |
||||
75—120 |
85—130 |
— |
— |
A.-B. Anna Sandströms skola |
88 |
137 |
240 |
— |
75—100 |
75—100 |
— |
— |
Fröken Anna Schuldheis |
69 |
33 |
52 |
— |
65—100 |
65—IOO |
*) 125 |
1 125 |
A.-B. Södermalms h. läroanstalt |
||||
för flickor |
79 |
147 |
160 |
38 |
||||
80—120 |
80—120 |
150—160 |
150—160 |
A.-B. Wallinska flickskolan |
62 |
no |
141 |
86 |
60—100 |
0 ro T 0 CO |
130—160 |
150—160 |
Frkn. M. Åhlin, B. Quensel, F. |
||||
Eklund, H. Hult och Dr. L. |
244 |
151 |
200 |
49 |
||||
Oi 0 1 g3 |
50— 85 |
— |
— |
Södertälje stad |
43 |
42 |
47 |
— |
45— 90 |
45— 90 |
150 |
150 |
Stiftelsen Uppsala h. elem.-lvk. |
60 |
67 |
167 |
57 |
45— 90 |
45— 90 |
— |
Skolan ? |
85 |
62 |
61 |
— |
|
35— 90 |
40—IOO |
— |
— |
Skolans styrelse |
— |
34 |
47 |
— |
50— 65 |
50— 65 |
— |
— |
Föreningen till upprätth. av Ny- |
||||
köpings elem.-sk. för flickor |
39 |
56 |
88 |
— |
||||
40— 67.30 |
40— 67.50 |
— |
— |
Läroverkets principaler |
65 |
67 |
96 |
— |
50—110 |
50—110 |
— |
— |
Skolan |
30 |
32 |
55 |
— |
40- 90 |
40— 90 |
— |
— |
Linköpings stad |
— |
102 |
186 |
— |
50— 75 |
5o— 75 |
_ |
|a.-B. Norrköpings flickläiov.| |
39 54 |
73 88 |
97 140 |
z |
|
40— 80 |
40— 80 |
— |
— |
Frkn. A. och J. Santesson |
40 |
58 |
81 |
— |
40— 80 |
40— 80 |
— |
— |
Läroverksadj. R. Nordenstam |
55 |
57 |
117 |
— |
40- 90 |
40- 90 |
— |
— |
Fröken Maria Lövroth |
21 |
3i |
49 |
— |
35— 80 |
35— 80 |
— |
— |
Fr. A. Rahmn och S. Falk |
56 |
56 |
117 |
— |
50— 90 |
50- 90 |
— |
— |
Skolan |
46 |
75 |
129 |
— |
30- 90 |
30— 90 |
— |
— |
Oskarshamns stad |
45 |
40 |
53 |
— |
30— 70 |
30— 70 |
— |
— |
Skolan |
39 |
48 |
62 |
— |
35— 65 |
35— 65 |
— |
— |
A.-B. Visby h. flickskola |
47 |
54 |
97 |
— |
50—IOO |
50—IOO |
— |
— |
A.-B. Karlskrona h. läroverk f. |
||||
flickor |
105 |
84 |
136 |
— |
||||
50— 80 |
50— 80 |
— |
Skolan |
53 |
4i |
84 |
— |
|
45— 80 |
45— 80 |
— |
A.-B. Kristianstads el.-larov. f. fl. |
44 |
68 |
103 |
— |
för höstterminen tillerkändes skolan 22/1 1915 = 2.094 kr. — s) Dessutom beräknad hyra 5.125 kr.
94<~
läroverk |
Anslag av staten |
Anslag av lands-tinget |
Anslag av stad, kom-mun eller ensk. |
Skol- avgifter |
Övriga inkomster |
Vinst + Förlust — |
I Malmö: Anna o. Eva Bunths skola |
6.84731 |
_ |
6.324.51 |
24-318-— |
— |
— 1-235-531: |
H. lärov. för flickor.......... |
10.963.26 |
— |
7.487.21 |
35.242.50 |
5-528.23 |
— 3.206.44, |
T. Åbergs lärov. för flickor .. |
7.300.— |
— |
7.800.— |
61.865.— |
— |
- 2.17742 |
I Lund: L:s fullst. lärov. f. flickor |
11.024.08 |
— |
9.2I2.I0 |
51.422.— |
1-053-80 |
+ 5.845.78 |
H. elementarskolan för flickor |
8.708.24 |
— |
7.462.68 |
17.207.50 |
33848 |
+ 340.01 |
I Landskrona .................... |
7.142 16 |
— |
8.1S5.54 |
19.342-50 |
1.099 °6 |
— 3-no-47 |
I Hälsingborg: H. elem,-sk. f. fl. |
7.83386 |
— |
6.33542 |
23.210.75 |
35-40 |
+ 181.71 |
E. Lundbergs h. lärov. f. fl. |
5.800.— |
— |
5.800.— |
33.980.— |
1.120.— |
+ 5-642.56 |
Nya Elementarsk. för flickor |
7.800.— |
— |
6.400,— |
17.621.50 |
482.61 |
— 99-79 |
I Ystad ................•......... |
7.849.25 |
— |
6.699.64 |
17.790.— |
— |
- 409.12 |
I Halmstad ...................... |
9-247-39 |
— |
7.992.46 |
27.800.— |
903-14 |
+ 1.002.48 |
1 Varberg ........................ |
7.619.94 |
— |
11.948.90 |
12.750.69 |
804.47 |
4- 808.29 |
I Göteborg: Fruntimmersförening-ens flickskola .............. |
9-32314 |
__ |
6.961.57 |
7.060.— |
6.611.96 |
+ 210.82 |
Lyceum för flickor .......... |
4.329.99 |
— |
3-7I5-27 |
5.170 — |
315-— |
+ 488.89 |
Nya elementarlärov. f. flickor |
11.240.17 |
— |
6.124.36 |
49-637-50 |
1.006.81 |
+ 4-553-95 |
Math. Halls skola för flickor |
12.493.10 |
— |
7946-53 |
66.045.— |
750.— |
+ 7-299-44 |
Kjellbergska flickskolan...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Mnjornas elem.-lärov. f. flickor |
11.254.08 |
— |
7.677.05 |
29.265.— |
935-73 |
+ 3-207-64 |
Sigrid Rudebecks skola ...... |
15.468.75 |
— |
10.70347 |
101.541-75 |
12.146.90 |
—12.343.53 |
Vasa flickskola .............. |
6.75341 |
— |
5.126.67 |
20.055.— |
1.982.24 |
+ 599-50 |
I Uddevalla ...................... |
8.164.29 |
— |
8.183.18 |
19.327.50 |
1.684.20 |
+ 3-8I7-76 |
I Vänersborg .................... |
4.000.- |
— |
6.000.— |
14.055.— |
7.851.42 |
+ 96.91 |
I Borås .......................... |
5.000.— |
— |
6.000.— |
23-547-50 |
+ 1-930.14 |
|
I Mariestad ...................... |
5.200.— |
_ |
5-300 — |
9-973-50 |
4-73 |
— 301.70 |
I Lidköping ...................... |
8.199.70 |
— |
9.300.— |
9.908.50 |
91.32 |
+ 504-04 |
I Skara .......................... |
8.279.35 |
— |
7700.- |
17.770.— |
2.223.54 |
-j- 308.21 |
I Sköfde.......................... |
4.000.- |
— |
4.000.- |
14.540.— |
5.827.67 |
4" 3-211.81 |
I Karlstad........................ |
9.207.90 |
-■ |
9400.- |
27.317.50 |
393-62 |
— I-5I3-4I |
I Kristinehamn.................... |
7.9 II.09 |
— |
7-595-51 |
12.927.50 |
265.70 |
+ 298.65 |
I Arvika.......................... |
5.178.89 |
— |
4.627.44 |
8.787.50 |
200.44 |
— 1.085.82 |
I Örebro: Nya elem.-sk. f. flickor |
548.5.75 |
— |
4.786.69 |
5.481.— |
84-57 |
+ 1.254.83 |
Risbergska skolan ............ |
II.O9O.42 |
— |
8.029.95 |
47-786.25 |
1.172.49 |
4-1.360.29 |
I Västerås........................ |
11.442.46 |
1.000.— |
10.341.35 |
33.420 — |
1.077.86 |
+ 33-94 |
I Falun .......................... |
9495-33 |
1.400.— |
7.022.02 |
19.855.— |
||
I Gävle .......................... |
9.177-25 |
600.— |
7-500.— |
28.661.— |
38.- |
— |
I Söderhamn...................... |
7-037-27 |
1.500.— |
8.106.08 |
13.202.50 |
128.93 |
+ 0.83 |
I Hudiksvall...................... |
7.207.22 |
1.500.— |
7.023.76 |
9-757-50 |
1.300 - |
+ 535-34 |
I Härnösand...................... |
6.688.89 |
— |
8.000.— |
18.435-— |
916.83 |
— 1.266.93 |
I Sundsvall ...................... |
11.218.03 |
— |
15.500.— |
30.380.— |
1.755.66 |
+ 3-295-54 |
I Östersund ...................... |
6.986.40 |
— |
2823.25 |
23-343-24 |
2.422.61 |
4- 78.09 |
I Umeå .......................... |
8.745-38 |
I.IOO.— |
10.528.34 |
15.940.— |
1-254-79 |
4- I-I93-56 |
I Luleå .......................... |
8.180.54 |
6.970.28 |
14.140.- |
— |
— |
|
644.967.17 |
16.000.— |
558.108.62j2.185.587.14 |
I33-OI7-49 |
+ 85.055.49 — 49.114.52 |
'') Förberedande gymnasialavdelnir.g.
— 95
^Gränser mellan vilka terminsavgifterna ligga |
Antal lärjungar |
|||||||
i klass |
I—VIII |
i ring |
I—IV |
Ägare 1923 |
C |
Elemen- |
||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
(Principal) |
to |
tarskolan |
CO 03 |
|
,0 |
Kl. |
Kl. |
E |
|||||
1914 |
1915 |
1914 |
1915 |
Ui |
i—3 |
4-8 |
O |
|
75— 95 |
75— 95 |
A.-B. A. 0. E. Bunths sk. f. flickor |
38 |
66 |
76 |
|||
60— 95 |
60— 95 |
— |
— |
A.-B. Malmö h. lärov. för flickor |
56 |
112 |
140 |
— |
55-95 |
55— 95 |
150 |
150 |
Tekla Åbergs läroverk? |
43 |
Il6 |
193 |
66 |
| 40— 80 |
40— 80 |
150 |
150 |
Lärov.-föreningen i Lund |
81 |
71 |
160 |
69 |
40— 80 |
40— 80 |
— |
A. Rönströms skolfören. |
69 |
36 |
94 |
— |
|
45— 85 |
45— 85 |
— |
— |
A.-B. Landskrona lärov. f. fl. |
64 |
58 |
85 |
— |
50— 90 |
so— 00 |
40 |
40 |
A.-B. Hälsingborgs Lyceum |
81 |
57 |
94 |
*) ^ |
45— 75 |
45— 75 |
150 |
150 |
Ebba Lundberg? |
24 |
6l |
172 |
28 |
50— 90 |
50— 90 |
130 |
13c |
Fr. 0. Appelgren 0. A. Åkeson |
88 |
49 |
66 |
'') 2 |
50— 90 |
50— 90 |
— |
— |
A.-B. Ystads h. läroverk f. fl. |
50 |
55 |
77 |
|
40— 65 |
40— 65 |
— |
— |
Styrelsen |
87 |
92 |
147 |
— |
45—100 |
45—100 |
— |
— |
Varbergs stad |
46 |
51 |
58 |
— |
25 |
25 |
_ |
_ |
Skolan |
_ |
76 |
102 |
_ |
QO—100 |
90—100 |
— |
— |
A.-B. Göteborgs Lyceum f. fl. |
— |
— |
55 |
— |
''75—125 |
75- 125 |
— |
— |
Skolan ? |
59 |
79 |
164 |
— |
75—120 |
75—120 |
— |
— |
Aktiebolag |
119 |
109 |
175 |
— |
— |
— |
— |
Stift. Kjellbergska flickskolan |
— |
— |
— |
— |
|
50— 55 |
5o— 55 |
_ |
— |
Stift. Majornas elementarlärov. |
||||
för flickor |
III |
136 |
108 |
— |
||||
65—100 |
65—100 |
ISO |
150 |
Aktiebolag |
200 |
175 |
247 |
129 |
50— 90 |
5o— 90 |
A.-B. Vasa flickskola |
67 |
87 |
74 |
— |
||
40— 85 |
40— 85 |
— |
— |
Skolan |
50 |
78 |
107 |
— |
45— 75 |
45— 75 |
— |
— |
Vänersborgs stad |
46 |
39 |
68 |
— |
40— 75 |
40— 75 |
— |
— |
Ingen särskild ägare, - men ett an- |
||||
tal principaler garantera sko-lans fortbestånd |
97 |
87 |
no |
|||||
40— 75 |
40— 75 |
— |
— |
Mariestads stad |
32 |
38 |
57 |
— |
40— QO |
40- 90 |
— |
— |
Lidköpings stad |
35 |
43 |
57 |
— |
45— 80 |
45— 80 |
— |
— |
Skara stad |
35 |
44 |
105 |
— |
40— 90 |
40— 90 |
— |
— |
Skolan |
45 |
46 |
64 |
— |
40— 70 |
40— 70 |
— |
— |
Karlstads stad. |
56 |
102 |
154 |
-. |
40— 90 |
40— 90 |
— |
— |
Stift. Kristinehamns elem.-läro- |
||||
verk för flickor |
37 |
43 |
66 |
— |
||||
35— 80 |
35— So |
— |
— |
Skolan har ingen särskild ägare |
18 |
30 |
59 |
— |
50— 95 |
40— 95 |
— |
— |
Ett konsol tium |
— |
— |
4i |
— |
40 — 100 |
40—100 |
— |
— |
D :o |
117 |
152 |
218 |
— |
60— 90 |
60— 90 |
— |
— |
Västerås Läroverksförening |
78 |
70 |
141 |
— |
40— 80 |
40— 80 |
— |
— |
A.-B. elementarlärov. f. flickor |
||||
i Falun |
83 |
82 |
106 |
— |
||||
55— 65 |
55— 65 |
— |
— |
Frkn. A. Åkerberg |
24 |
96 |
162 |
— |
35—100 |
35—100 |
— |
— |
Styrelsen handhar och förvaltar |
||||
skolans angelägenheter |
29 |
37 |
66 |
— |
||||
40— 80 |
40— 80 |
— |
— |
Skolstyrelsen |
26 |
30 |
57 |
— |
50— 85 |
50— 85 |
— |
— |
Härnösands stad |
29 |
39 |
90 |
— |
40 — 100 |
40—100 |
150 |
150 |
Sundsvalls stad |
75 |
54 |
133 |
13 |
45—no |
45—*io |
Östersunds f lickskolebyggn. A .-B. |
24 |
67 |
119 |
— |
||
30— 80 |
30— 80 |
— |
— |
Skolan |
42 |
64 |
87 |
— |
42.50—85 |
42.50—85 |
— |
— |
Fr. Anna Svensson |
54 |
56 |
70 |
. — |
4.656 |
5.3648.453 |
647 |
— 96 —
Läroverk |
Anslag av staten |
Anslag av lan ds-tinget |
Anslag av ensk. |
Skol- avgifter |
Övriga inkomster |
Vinst + |
B. Enskilda me 1 lansko 1 or. |
1 |
|||||
Stockholm, Grevesmuhlska sämsk, |
4.200.- |
— |
8.900.— |
7-775-— |
9.804.90 |
— 165.42 |
Motala samskola ................. |
5433-33 |
— |
13.766.67 |
12.735.10 |
2.040.77 |
+ 3-479-52 |
Söderköpings samskola............ |
4.300.— |
5-II0.53 |
4-723-34 |
6.683 - |
4.277.96 |
+ 193-24 |
Sölvesborgs „ ............ |
3-992-65 |
— |
8.300.— |
5-3I4-— |
201.52 |
— 211.12 |
Osby högre ,, ............ |
4400.- |
— |
5.120.— |
18.032.— |
— |
— 3-355-46 |
Skurups ensk. ,, ............ Falkenbergs elementarskola........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6.768.96 |
— |
8.7 r — |
9.021.75 |
793-62 |
+ 632.76 |
|
Göteborg, Lundénska privatskolan |
3.900.— |
— |
3-r •— |
17-875-— |
— |
— 554.62 |
Lysekils samskola ................ |
5.416.66 |
— |
5.306.67 |
9.366.— |
24.20 |
+ 3-674-68 |
Trollhättans „ ................ |
4.794.74 |
— |
7-500.— |
11.630 — |
480.10 |
+ 1.469-55 |
Lindesbergs „ ................ |
5-705-25 |
— |
6.014.50 |
6.787-50 |
1.104.90 |
— 5.984-03 |
Nora „ ................ |
4.832.— |
— |
6.000.— |
6-795-— |
1 n-39 |
+ 13-66 |
Hedemora h. ,, ................ |
6.364.72 |
— |
5.240.— |
7892.50 |
2.414.89 |
-j- 221.90 |
Gevle borgarskola *) .............. |
4.287.97 |
— |
3.000.— |
3-032.50 |
42.242.83 |
+ 2.140.37 |
Bollnäs enskilda mellanskola...... |
2.000.— |
600.— |
400.- |
9-595-— |
— |
— 50.— |
Sollefteå samskola................ |
5-226.57 |
— |
16.500.— |
13.818.— |
412.50 |
+ 612.67 |
71.622.85 |
1.110.53 |
103.431.18 |
146.352.35 |
63.909.58 |
+ 12.438.35 —10.320.65 |
|
C. Högre goss- och säm-sk o 1 o r. a. Samskolor. |
||||||
Stockholm: Sofi Almquists sämsk. |
20.932.09 |
— |
— |
64.929.50 |
1.397-18 |
+ 834-28 |
Palmgrenska samskolan ...... |
15.740.— |
— |
— |
47.748.85 |
2.225.13 |
+ I-9I758 |
S : s gymnasium .............. |
5.700.— |
— |
— |
45.699.— |
207.62 |
+ 2.229 86 |
Whitlockska samskolan........ |
20.752.20 |
— |
— |
52.747.50 |
1.156.42 |
+ 1.078.64 |
Saltsjöbadens samskola............ |
— |
— |
7.000.- |
26.025.— |
— |
—12.486.38 |
Djursholms „ ............ Uppsala enskilda läroverk och pri- |
19.738.81 |
— |
37-205.52 |
84-525-83 |
1.390.40 |
— |
+ 2.037.74 |
||||||
vata gymnasium ................ |
20.619.87 |
— |
1.200.— |
74-391-75 |
1.001.50 |
|
Eslövs högre samskola............ |
H-255-79 |
— |
13.200.— |
26.566.25 |
3-372.73 |
+ 5-479-63 |
Göteborgs högre samskola ........ |
17.109.36 |
46-374-31 |
52.711.24 |
— 120.35 |
||
b. Gosskolor. |
||||||
Stockholm: Beskowska skolan .... |
17.524.10 |
— |
2.500 — |
58.412.— |
317-19 |
— 3-143-66 |
Uppsala: Fjellstedtska skolan ____ |
16.140.— |
— |
2)i6.916.43 |
s)i3.257.— |
25.803.49 |
— 5-087-— |
Lunds privata elementarskola ____ |
15.200.- |
— |
— |
181.340.50 |
360-— |
+ 1.674-77 |
Landskrona gymnasium .......... |
4-500.— |
— |
17.188.32 |
4-875 — |
3.000.— |
— |
Lundsbergs skola.................. |
13.245.52 |
~ |
2OI.237.42 |
17.500.— |
— I5-353-98 |
|
198.457-74 |
— |
141.584.58 |
934.466.84 |
57-731-66 |
+15.252.50 —36.191.37 |
'') Uppgifterna gälla Gävle borgarskola och Högre Handelsinstitut. — 2) Kollekter och gåvor.
— 97 —
Gränser mellan vilka terminsavgifterna ligga |
|||
i klass |
I—Vill |
i ring |
I-IV |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
1914 |
1915 |
1914 |
1915 |
50— 75 |
50— 75 |
||
50 |
So |
— |
— |
45 |
45 |
— |
— |
40—IOO |
40—IOO |
— |
— |
65— 80 |
65— 80 |
100—150 |
100—150 |
40— 70 |
40— 70 |
— |
— |
60—IOO |
65—105 |
— |
— |
45—100 |
45—100 |
— |
— |
50— 60 |
50— 60 |
— |
— |
3°— 45 |
30— 45 |
— |
— |
45— 70 |
45— 70 |
— |
— |
30— 80 |
30— 80 |
125—150 |
125—150 |
10 |
IO |
— |
— |
65—IOO |
65—100 |
— |
— |
O 1 VO O |
50— 90 |
||
85—115 |
85-115 |
150 |
150 |
70—130 |
70—130 |
150—190 |
150—190 |
80—150 |
80—150 |
150—200 |
150—200 |
70—125 |
70—125 |
150 |
150 |
75—100 |
75—100 |
125—150 |
125—150 |
75—125 |
75—125 |
150 |
150 |
50—150 |
50—150 |
155 |
175 |
45— 87.50 |
45— 87.50 |
IOO |
IOO |
90—175 |
90—175 |
175—200 |
175—200 |
95—125 |
95—125 |
150—180 |
150—180 |
4) |
4) |
4) |
4) |
60—130 |
65—135 |
130—160 |
135—165 |
— |
— |
50 |
50 |
515-615 |
615—715 |
715 |
815 |
Ägare 1923
(Principal)
Antal lärjungar
Hösttei minen 1914
c rt |
Elemcn- |
Q |
|
0 2* |
larskolan |
!s> |
|
t/i |
— |
C |
|
23 |
Kl. |
Kl. |
1= |
:0 fe |
1—3 |
4-8 |
0 |
40 |
146 |
||
— |
91 |
67 |
— |
— |
45 |
47 |
— |
— |
38 |
22 |
— |
— |
8 |
114 |
26 |
— |
52 |
57 |
— |
109 |
118 |
III |
— |
27 |
57 |
40 |
— |
— |
75 |
58 |
— |
— |
57 |
47 |
— |
22 |
39 |
29 |
— |
— |
33 |
30 |
7 |
— |
109 |
— |
|
— |
33 |
40 |
— |
— |
87 |
51 |
— |
158 |
773 |
968 |
33 |
76 |
H3 |
129 |
67 |
31 |
68 |
9T |
9i |
28 |
6l |
40 |
96 |
41 |
57 |
117 |
74 |
51 |
83 |
48 |
9 |
121 |
163 |
133 |
87 |
48 |
80 |
112 |
160 |
— |
34 |
129 |
53 |
48 |
6l |
85 |
50 |
444 |
720 |
884 |
687 |
24 |
58 |
58 |
112 |
— |
— |
58 |
57 |
— |
25 |
131 |
514 |
— |
— |
— |
75 |
— |
36 |
66 |
62 |
24 |
119 |
3i3 |
820 |
468 |
839 |
1.197 |
1507 |
Stiftelse
Kommunen
A.-B. Osby realskola
Kommunen
»>
A.-B. Lundénska privatskolan
Kommunen
Gävle stad
Föreningen för Bollnäs enskilda
läroverks upprätthållande
Sollefteå stad
Signe och Märta Almquist
A.-B. Palmgrenska samskolan
A.-B. Stockholms samgymnasium
Stift. Whitlockska samskolan
Saltsjöbadens köping
Djursholms stad?
Sällskapet Uppsala enskilda läroverk
Kommunen
A.
-B. Göteborgs högre samskola
A.-B. f. d. Beskowska skolan
Stift. Fjellstedtska „
De ord. lärarna vid skolan ?
Staden ?
Stift. Lundsbergs skola
— 8) Elevernas bidrag till undethåll. — 4) Alla lärjungar äro frielever.
7. 242027.
»
>-98-
Bilaga 3.
Till styrelserna för de statsunderstödda privatläroverken med infordrande av vissa upplysningar
och uppgifter rörande kontroll och revision beträffande skolornas ekonomi.
Vid beviljande av anslag till tillfällig löneförbättring under budgetåret 1923—
1924 åt lärarpersonalen vid privatläroverk har innevarande års riksdag på framställning
av enskild motionär beträffande grunderna för den tillfälliga löneförbättringens
utgående beslutat ett förtydligande av innehåll, att ifrågavarande
förmån skall tillkomma en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt
lärarinneseminarium samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola
och högre goss- och samskola.
På samma gång som Kungl. Maj :t den 17 maj 1923 i överensstämmelse med
nämnda riksdagsbeslut utfärdat nådig kungörelse angående tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid privatläroverk (n:r 242), har Kungl. Maj :t i nådigt brev
till kungl. skolöverstyrelsen underrättat överstyrelsen om riksdagens berörda beslut
och därvid även bragt till överstyrelsens kännedom det uttalande rörande
privatläroverkens ekonomiska förhållanden, som riksdagen gjort i samband med
behandlingen av frågan om den tillfälliga löneförbättringen.
I bifogade transumt av Kungl. Maj :ts förutnämnda brev meddelas riksdagens
ifrågavarande uttalande. För den utredning, som Kungl. Maj :t med anledning
av detta uttalande anbefallt överstyrelsen att åvägabringa, får överstyrelsen anhålla
om upplysning beträffande den granskning eller kontroll, som den ekonomiska
förvaltningen vid Eder skola är underkastad, med särskild uppgift om
formerna för och omfattningen av den revision av skolans räkenskaper, som må
äga rum.
De begärda upplysningarna och uppgifterna torde insändas till kungl. skolöverstyrelsen
(Läroverksavdelningen) före den 20 september 1923.
Stockholm den 29 augusti 1923.
För skolöverstyrelsens läroverksavdelning:
AUG. FALK.
AXEL ASTRÖM.
Hj. Michaelsson.
Bilaga till bilaga 3.
Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga brev till skolöverstyrelsen den 17 maj 1923
angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken.
---Motionären berörde vidare den avsevärda stegringen i kostnaderna
för privatläroverken under de senaste åren. Vad härutinnan anförts funne riksdagen
vara av beskaffenhet att böra ägnas vederbörlig uppmärksamhet. Riksdagen
ville även framhålla, att de höjda statsanslagen icke förbundits med några
vidgade skyldigheter för dessa läroverk. Härtill komme dessutom, att någon
detaljerad redovisningsskyldighet i avseende å privatläroverkens ekonomiska förhållanden
icke förefunnes och att dessa läroverk icke, såsom fallet vore med
statens läroverk, finge sina räkenskaper underkastade någon officiell granskning
— 99 —
eller kontroll. De omständigheter, som sålunda berörts, syntes riksdagen påkalla
en ingående granskning av ifrågavarande skolors ekonomiska förhållanden och
nödvändiggöra, att från statens sida en effektiv kontroll komme till stånd över
användningen av de medel, som staten ansloge till dessa skolor. Riksdagen förutsatte,
att nu senast berörda förhållanden bleve av Kungl. Maj :t behörigen uppmärksammade
och att en undersökning snarast igångsattes i syfte att råda bot
för de brister, som i angivna och andra hänseenden härutinnan förelåge.
Kungl. Maj :t, som denna dag utfärdat kungörelse angående tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid privatläroverk, anbefaller skolöverstyrelsen att föranstalta
om utredning i det av riksdagen avsedda syftet samt därefter till Kungl.
Maj :t inkomma med de förslag i ämnet, vartill utredningen kan föranleda.
Detta får jag, på nådigste befallning, meddela skolöverstyrelsen för efterrättelse.
Stockholm den 17 maj 1923.
SAM CLASON.
M. Munck af Rosenschöld.
Bilaga 4.
Av kungl. skolöverstyrelsen infordrade uppgifter rörande granskning och revision
av de statsunderstödda privatläroverkens ekonomiska förvaltning.
Hithörande handlingar äro överlämnade till kungl. ecklesiastikdepartementet
med det underdåniga utlåtandet i förevarande ärende.
Stockholm den 29 december 1923.
Ex officio:
O. Sellgren.
Sekreterare.
100
Bilaga 5. Samman
av infordrade uppgifter rörande granskning och revision av
Läroanstalten |
Läroanstaltens ägare |
Granskning och kontroll av läroanstaltens |
I. |
2. |
3- |
Högre flickskolor. |
||
Arvika elemsk. f. fl. |
Ingen särskild ägare |
|
Elem. lvkt f. fl. i Borås |
Ingen särskild ägare, |
|
Eksjö lärov. f. fl. . ■ ■ \ |
Enskild person. |
Av skolans styrelse, som utgöres av två |
Elemsk. f. fl. i Enköping |
Skolans styrelse. |
|
Elem. lärov. f. fl. i Eskilstuna |
Läroverkets principa-ler. |
|
Elem. lärov. f. fl. i Falun |
Aktiebolag. |
|
Högre flicksk. i Gävle |
Enskild person. |
|
Fruntimmersf öreningens fl. |
Skolan. |
Skolans ekon. förvaltning handhaves dels |
- XOI -
fattning
de statsunderstödda privatlär ov crk ens ekonomiska förvaltning.
■ —-------- |
----------- ----— ----- |
Formerna för och omfattningen av revisionen av läro-anstaltens förvaltning och räkenskaper m. m. |
Anmärkningar |
4- 1 |
5- |
Av stadsfullmäktige årligen utsedda revisorer, som ej blott |
Revisionsberättelsen föredrages in-för skolans styrelse. |
Principalerna välja revisorer, taga del av revisionsberät-telsen och besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. |
|
Två av stadsfullmäktige utsedda revisorer. |
|
Principalerna utse två revisorer och landstinget en, vilka |
|
Bolagets och läroverkets räkenskaper granskas årligen av |
Aktiekap. utgör po aktier å ioo kr. |
Två revisorer, utsedda, den ene av Gävleborgs läns lands-ting och den andre av Gävle stadsfullmäktige. |
|
Årlig granskning av därtill av styrelsen utsedda revisorer, |
— 102 —
Göteborgs lyceum f. flickor
Göteborgs nya elementarlärov.
f. fl.
Mathilda Halls sk. f. fl. i Göteborg
Kjellbergska
flickskolan i
Göteborg
Majornas elementarlärov. f.
flickor i Göteborg
Sigrid Rudebecks skola i Göteborg
Vasa
flickskola i Göteborg
Högre elementarläroverket i
Halmstad för kvinnl. ungdom.
Hudiksvalls elem. sk. f .fl.
Högre elementarsk. f. fl. i
Hälsingborg
Ebba Lundbergs högre läroverk
f. fl. i Hälsingborg
Nya elem. skolan f. fl. i Hälsingborg -
2.
3-
Aktiebolag.
Läroverkets
ler.
Aktiebolag.
Stiftelse.
principa -
Stiftelsen har särskild ekonomisk direktör.
Skolans principaler.
Aktiebolag.
Bland styrelsens ledamöter, 5 utsedda av
principalerna och 2 av stadsfullmäktige
i Göteborg, utse principalerna en till kassaförvaltare.
Aktiebolag.
Styrelse.
Skolstyrelsen .
Stadsfullmäktige i Halmstad utse 2 av de
7 ledamöterna i skolans styrelse.
Skolans ekonomi handhaves av skolans
styrelse, som endast sköter förvaltningen
av skolan (utan något privatekonomiskt
intresse).
Aktiebolag.
Enskild person.
Enskilda personer.
— io3 —
4- |
5 i |
En revisor med suppleant, utsedda å ordinarie bolagsstäm-ma, vilken även fattar beslut om ansvarsfrihet. |
|
Tre revisorer, utsedda, en av stadsfullmäktige i Göteborg, |
Se § 8 i skolans stadgar. I händelse |
Bolagsstämma utser två revisorer och beslutar om ansvars-frihet. |
stadgarna.) |
Två revisorer, utsedda en av konsistorium i Göteborg och |
|
Två revisorer och en suppleant, valda av principalerna, som |
|
Revisorer, utsedda å ord. bolagsstämma. Denna beslutar |
|
Revisorer, utsedda å ord. bolagsstämma. |
|
Två revisorer, utsedda, en av skolans styrelse och en av-stadsfullmäktige i Halmstad. Stadsfullm. hava uppställt |
|
Två revisorer, utsedda, den ene av Gävleborgs läns lands-ting och den andre av Hudiksvalls stad. Revisionsberät-telse avgives dels till landstinget och dels till stadsfull-mäktige i Hudiksvall, vilka korporationer bevilja an-svarsfrihet. |
|
Två av bolagsstämman utsedda revisorer, vilkas gransk-ning prövas och godkännas av den årligen sammanträ-dande ord. bolagsstämman med aktieägarna. Dessutom |
|
Hälsingborgs stadsrevisorer ”äga rätt” att revidera sko-lans räkenskaper och ”bruka” särskilt fästa sig vid an-slagens storlek och användning samt antalet nedsättnin-gar i terminsavgifter och frielevplatser. |
|
Skolans ekonomiska förvaltning granskas av stadsreviso-rerna, till vilka i början av varje kalenderår ett samman-drag av skolans räkenskaper för sistförflutna kalenderår |
— 104 —
I. |
2. |
3- |
Härnösands elem. lärov. f. fl. |
Härnösands stad. |
|
i 1 Jönköpings demtarsk. f. fl. 1 1 f |
Skolans föreståndare. |
Skolans räkenskaper föras av förestånda-ren — som ensam är ansvarig för sko-lans ekonomi — med biträde av före-ståndarinnan. Räkenskaperna äro ej föremål för annan officiell kontroll än |
! Jönköpings västra elem. skola |
Skolans styrelse (såväl |
Ingen annan granskning och kontroll av-skolans ekonomiska förvaltning har an-setts behövlig än den, som utövats av |
Elementarskolan f. fl. i Kal-mar |
Skolan. |
Av styrelsen utses varje termin en av sty-relsens medlemmar att granska kassan |
Karlshamns elem. lärov. f. fl. |
Föreningen för Karls-hamns elem. lärov. |
För läroverket gälla av stadsfullm. i Karls-hamn år 1912 antagna stadgar, enl. vilka |
— ios
4- |
5- |
Härnösands stadsrevisorer (utsedda av stadsfullm.) gran-ska skolans räkenskaper i samband med den övriga revi-sionen. Enligt instruktion för revisorerna äga dessa att |
|
Föreståndaren har ”flera gånger för egen trygghets skull” |
Till föreståndaren har sedan omkr. |
Fullständig revision äger rum en gång om året av de utav |
|
Räkenskaperna granskas av två revisorer, Vilka utses, den maj årligen till stadsfullmäktige, som besluta om an-svarsfrihet för styrelsen. |
• |
- io6
I. 2.
Karlskrona högre lärov. f. fl. Aktiebolag.
Karlstads högre elem. lärov. Karlstads stad.
f. fl.
Kristianstads elementarlärov. Aktiebolag,
f. fl.
Kristinehamns elem. lärov. Stiftelse,
f. fl.
Landskrona lärov. f. fl. Aktiebolag.
Lidköpings elem. lärov. f. fl. Lidköpings stad.
Linköpings elem. lärov. f. fl. Linköpings stad.
Luleå elem. lärov. f. fl. Enskild person.
3-
[
Skolans ekonomiska förvaltning är underkastad
kontroll av styrelsen, däri en av
stads fullm. utsedd ledamot har säte och
stämma, samt av en utav styrelsen utsedd
verkställande direktör.
| Bolagets styrelse, inom vilken en av stadsfullm.
för ett år i sänder vald representant
har säte och stämma, är ansvarig
för bolagets angelägenheter. Bland bolagsstyrelsens
ledamöter utser bolagsstämman
årligen en verkställande direktör,
som närmast handhar räkenskaperna
och förvaltningen. Styrelseberättelse
framlägges samtidigt med revisionsberättelsen
för bolagsstämman.
Läroverkets angelägenheter handhavas av
en styrelse, bestående av kyrkoherden i
församlingen, föreståndarinnan, tre av
stadsfullmäktige valda ledamöter samt
två av den övriga styrelsen valda ledamöter.
Inom sig väljer styrelsen kassaförvaltare.
(Ändring i de för lvkt gällande
stadgarna beslutas av stadsfullm.
med 2/3 majoritet.)
Aktiebolagets styrelse består av sju ledamöter,
av vilka Landskrona stad insätter
två, fyra väljas av den ord. bolagsstämman
och den 7 :de ledamoten är
skolans tjänstgörande föreståndarinna,
som är självskriven. Styrelsens årliga
förvaltningsberättelse tillhandahålles revisorerna
och överlämnas av dem till
stadsfullmäktige.
Skolans alla medel handhavas av stadens
drätselkammare.
Förvaltningen av läroverkets ekonomi är
överlämnad till stadens drätselkontor.
Särskild granskning av förvaltningen förekommer
icke.
— 107
4- |
5- |
Bolagets räkenskaper och styrelsens förvaltning granskas |
|
De fem stadsrevisorerna granska skolans räkenskaper i |
|
Tre revisorer, två utsedda av bolagsstämman och den tred-je av stadsfullmäktige granska årligen i februari före-gående års räkenskaper. Revisionsberättelsen framläg-ges samtidigt med styrelseberättelsen för bolagsstämman, |
Vederbörliga handlingar enligt la-gen om aktiebolag insändas till |
Två av stadsfullmäktige utsedda revisorer granska skolans |
|
Ordin, bolagsstämma utser årligen två revisorer, vilkas be-rättelse ingives till stadsfullmäktige. |
Aktiekapitalet utgör lägst 10,800 kr. |
Skolans räkenskaper revideras av revisorer, årligen utsedda |
|
Drätselkontorets räkenskaper äro underkastade granskning |
io8 —
i. 2.
Lunds fullständiga lärov. |
Läroverksföreningen i |
f. fl. |
Lund. |
Högre elem. skolan i Lund |
Anna Rönströms skol- |
f. fl. |
förening. |
Anna och Eva Bunths skola |
Aktiebolag. |
f. fl. i Malmö |
3-
Den ekonomiska förvaltningen handhaves
av läroverkets styrelse, av vars sex ledamöter
en utses av stadsfullmäktige i
Lund och de övriga av läroverksföreningen
därstädes.
Skolans styrelse har att på sitt ansvar låta
föra föreningens och skolans räkenskaper.
Malmö h. lärov. f. fl.
Aktiebolag.
Myströmska h. flicklärov.
Malmö
Enskild person.
Skolans styrelse har utövat granskning
och kontroll över den ekonomiska förvaltningen.
109
4- |
5- |
Två revisorer, utsedda av läroverksföreningen, och en re-visor, utsedd av stadsfullmäktige. Revisionsberättelser |
Det påpekas, att, ehuruväl revisio-nen i princip bör omfatta hela den |
Två revisorer med en suppleant utses av föreningen å all-mänt sammanträde. Stadsfullmäktige äga att utse en |
|
En revisor granskar bolagets räkenskaper och förvaltnin-gen. — I övrigt ingen annan granskning eller kontroll än |
Aktiekapitalet 9,200 kr. Kvarståen-de vinst fr. 1921 .. Kr. 5,227:18 Kr. 11,495:64 |
Tre revisorer, av vilka två utses av bolagsstämman och en |
|
Två av läroverkets ”garantiförening” utsedda revisorer, som |
IIO —
3-
Tekla Åbergs h. lärov. f. fl. i
Malmö.
Enskild person (f. n.
sterbhuset efter Tekla
Åberg).
Ingen granskning eller kontroll (utom den
genom inspektor och vederbörande länsstyrelse).
Mariestads h. flickskola j Mariestads stad.
i
Norrköpings norra lvk f. fl.
Norrköpings östra lvk f. fl.
Aktiebolag.
Förslag till utgifts- och inkomststat för
året uppgöres av skolans styrelse. Förslaget
granskas sedan av såväl stadens
drätselkammare som av en av stadsfullmäktige
tillsatt granskningsnämnd, varefter
förslaget framlägges för stadsfullmäktige,
som behandla det samtidigt
med budgetförslaget för stadens övriga
verk.
Styrelsen med biträde av kassaförvaltare
och läroverkens föreståndarinnor.
Nyköpings elem. skola f. fl.
Föreningen för upprätthållande
av Nyköpings
elementarsk.
f. fl.
Oskarshamns elem. lvk f. fl.
Oskarshamns stad.
Skara högre flickskola
Skara stad.
Utbetalningarna attesteras av föreståndarinnan
i fråga om löner och arvoden; av
särsk. utsedd styrelseledam. i övrigt. Styrelsen
väljes årligen av stadsfullmäktige.
III
4- |
5- |
Ingen revision under hela den tid, som Tekla Åberg ägt |
Skolan äger endast två mindre sti-pendiefonder men intet samlat |
Skolans räkenskaper jämte verifikationer granskas av sta-dens revisorer. Event. anmärkningar mot räkenskaperna • |
|
Årligen av utav bolagstämman utsedda revisorer enligt ak-tiebolagslagen. |
Kommunal kontroll genom stads-fullm. och drätselkammare i sam-band med beviljande av komm. |
Revisorerna (två utsedda av föreningen, en av landstin-get) kontrollera: 1) att samtl. utbet. i kassaboken be-styrkas med verifikationer, 2) att anslag och övriga in-komster influtit, 3) attfastigheter och inventarier äro |
|
Årligen genom av stadsfullmäktige och landstinget utsedda |
|
Den ekonomiska förvaltningen granskas årligen genom av |
112
I. |
2. |
3- |
Skövde elem. lärov. f. fl. |
”Skolan är sin egen |
Förvaltning genom en styrelseledamot. |
ägare”. |
Rekvisition av anslag underskrivas av |
|
Stockholm: |
Stadsfullmäktige. |
|
Afzelii elem. skola f. fl. |
Enskild person. |
|
Ateneum f. fl. |
Aktiebolag. |
|
Brummerska skolan |
Stiftelse. |
|
Detthowska skolan |
Enskild person. |
Räkenskaperna föras av skolans biträdan-de föreståndarinna. |
Kungsholms elem. sk. f. fl. |
Enskild person. |
|
Kungsholms lärov. f. fl. |
Enskild person. |
Av styrelsen genom utsedda kontrollanter. |
Lyceum f. fl. |
Aktiebolag. |
|
Lychouska skolan |
Enskild person. |
|
Margaretaskolan |
Enskilda personer. |
|
Nya elem. skolan f. fl. |
Enskilda personer. |
|
Oskarsskolan |
Föreningen priv. h. |
|
Anna Sandströms skola |
Aktiebolag. |
|
Anna Schuldheis’ skola |
Enskild person. |
|
Södermalms h. lrst f. fl. |
Aktiebolag. |
|
Wallinska skolan |
Aktiebolag. |
|
Åhlinska skolan |
Enskilda personer. |
Räkenskaperna skötas av en av ägarna, |
Strängnäs elem. lvk'' f. fl. |
Skolan. | |
— H3 —
4- |
5- |
Årligen genom av stadsfullmäktige utsedda revisorer. |
|
— |
Ingen annan kontroll än den, som |
Av revisorer enl. aktiebolagslagen. Bolagsstämman under |
Bestämmelse om begränsad vinstut-delning. |
Av direktionen för stiftelsen och föreståndarinnan. |
|
j Räkenskaperna revideras av ägarinnan. • |
Räkenskaperna stå till inspektörs |
■ |
Inspektor tillser, att vederbörlig rum. |
Revisorer enligt aktiebolagslagen. |
|
'' _ ! Genom av föreningen utsedda revisorer. |
|
i Enligt aktiebolagslagen. 1 |
|
Enligt aktiebolagslagen. |
|
Enligt aktiebolagslagen. | j |
Begränsad vinstutdelning. |
j Genom tre revisorer, en vald av landstinget, två av stads-i fullmäktige. |
8. 242027.
I.
2.
3-
Sundsvalls lärov. f. fl.
Söderhamns elem. lvk f. fl.
Elem. skolan f. fl. i Södertälje
Uddevalla
dem. lärov. f. fl.
Umeå elem. lärov. f. fl.
Uppsala h. elem. lärov. och
gymn. f. fl.
Lindska skolan i Uppsala
Varbergs flickskola
Visby högre flickskola
Vänersborgs h. lvk f. kvinnlig
ungdom
Västerviks lrst f. fl.
Västerås h. elem. lärov. f. fl.
Sundsvalls stad.
Styrelsen.
Drätselkammaren handhar förvaltningen.
Södertälje stad.
Drätselkammaren handhar förvaltningen.
Skolan.
Skolan.
Stiftelse.
Skolan.
Förvaltningen handhaves av en styrelsemedlem
såsom kassaförvaltare, under
styrelsens kontroll. Eforus äger enligt
stiftelsen stadgar att själv eller genom
ombud taga del av styrelsens protokoll
och stiftelsens räkenskaper.
Varbergs stad.
Aktiebolag.
Vänersborgs stad.
Drätselkammaren handhar den ekonomiska
förvaltningen.
Avlöningslistorna granskas av bolagets
styrelse, som även är skolans styrelse.
En styrelsemedlem utsedd av landstinget.
Förvaltningen handhaves av skolstyrelsen,
som består av föreståndarinnan jämte 5
av stadsfullmäktige utsedda ledamöter.
Skolan.
Västerås läroverksför- Förvaltningen handhaves av den av sju
ening. ledamöter bestående styrelsen, i vilken
fem ledamöter utses av föreningen och
två ledamöter utses av stadsfullmäktige.
Växjö elem. lärov. f. fl.
Enskilda personer.
Genom stadens revisorer.
4-
5-
Genom av stadsfullmäktige och landstinget utsedda revisorer.
Revisionsberättelsen förelägges landsting och stadsfullmäktige.
Ingen ägare; förutvarande ”garantiförening”
numera upplöst. Styrelsen
kompletterar sig själv.
Genom stadens revisorer.
Genom av stadsfullmäktige och lärjungarnas föräldrar och
målsmän utsedda revisorer. Revisionsberättelsen förelägges
stadsfullmäktige, som besluta ang. ansvarsfrihet för
läroverkets styrelse.
Genom av stadsfullmäktige och landstinget utsedda revisorer.
Revisionsberättelsen förelägges styrelsen, stadsfullmäktige
och landstinget.
Genom tre revisorer, utsedda en av Eforus, en av stadsfullmäktige
och en av styrelsen granskas samtliga räkenskaper.
Genom två revisorer, utsedda, den ene av stadsfullmäktige
och den andre av läroanstms inspektor. Revisionsberättelsen
ingives till stadsfullmäktige.
Genom stadens revisorer årligen.
Genom revisorer, varav en utsedd av landstinget. I övrigt
enligt aktiebolagslagen.
Genom av stadsfullmäktige utsedda revisorer.
Genom av stadsfullmäktige och landstinget utsedda revisorer.
Revisionsberättelsen förelägges stadsfullmäktige.
Genom tre revisorer, varav två äro utsedda av stadsfullmäktige,
och en av föreningen. Revisionsberättelsen förelägges
föreningen till godkännande.
Genom av stadsfullmäktige utsedda revisorer. Stadsfullmäktige
granska revisionsberättelsen.
I.
2.
3-
Ystads lärov. f. fl.
Nya eletn. sk. f. fl. i Örebro
Risbergska skolan i Örebro
Östersunds elem. lärov. f. fl.
Enskilda mellanskolor:
Bollnäs ensk. mellanskola
Gävle borgarskola
Lundénska privatskolan i Göteborg
Osby
realskola
Grevesmuhlska samskolan i
Stockholm.
Högre goss- och samskolor:
Djursholms samskola
Eslövs h. samskola
Göteborgs h. samskola
Aktiebolag.
Ett konsortium.
Ett konsortium.
Staden, som innehar aktiemajoriteten i
bolaget, utser ett ombud att bevaka stadens
intressen.
Styrelsen (en medlem utsedd av stadsfullmäktige)
avgör ekonomiska frågor och
granskar räkenskaperna.
Aktiebolag.
Styrelsen (vald av stadsfullmäktige) handhar
den ekonomiska förvaltningen.
Föreningen för Bollnäs
ensk. mellanskolas
upprätthållande.*
Genom skolstyrelsen, vald av föreningen.
Gävle stad.
Genom av stadsfullmäktige vald styrelse,
bestående av fem ledamöter, av vilka
stadsfullmäktige utse fyra och rektor
såsom femte ledamot är självskriven.
Rektor är skolans kassaförvaltare.
Stadsfullmäktige i Gävle handhava
och förvalta skolans alla fonder.
Aktiebolag. --
Aktiebolag. —--
Stiftelse. --
Genom av stadsfullmäktige vald styrelse
(rektor självskriven). Räkenskaperna föras
av drätselkammaren och balansräkningen
underskrives å styrelsens vägnar
av rektor.
Av stadens drätselkontor.
Djursholms stad.
Eslövs stad.
Aktiebolag.
Räkenskaperna föras av en styrelseledamot
under styrelsens överinseende.
Landskrona komm. gymn.
Landskrona stad.
Genom drätselkammaren.
ii7
4- |
5- |
Enligt aktiebolagslagen. |
|
Detalj granskning av utav staden utsedd revisor. |
|
Genom två revisorer, den ene utsedd av stadsfullmäktige |
|
Genom två av stadsfullmäktige utsedda revisorer. |
|
Revisorer valda av föreningen och (i) av landstinget. Re-visionsberättelsen förelägges landstinget. |
*) Föreningen består av elevernas |
Av staden valda revisorer. Stadsfullmäktige bevilja an-svarsfrihet. |
|
Enligt aktiebolagslagen. |
Skolan äges fr. o. m. den 1/7 1922 |
Enligt aktiebolagslagen. |
Vinstutdelning har ej förekommit. |
Genom av stadsfullmäktige utsedda revisorer. |
|
Genom stadens revisorer och stadsfullmäktige. |
|
Stadens revisorer, som avlämna revisionsberättelsen till |
|
Enligt aktiebolagslagen. |
|
Genom stadens revisorer och stadsfullmäktige. |
— n8 —
I. Lidingö komm. samskola |
Lidingö köping. |
Lunds priv. elem. skola |
Kooperativ förening av de ord. lärarna. |
Lundsbergs skola |
Stiftelse. |
Saltsjöbadens samskola |
Saltsjöbadens köping. |
Stockholm: Sofi Almquists samskola |
Enskilda personer. |
Beskowska skolan |
Aktiebolag. |
Palmgrenska samskolan |
Aktiebolag. |
Stockholms samgymnasium |
Aktiebolag. |
Whitlockska samskolan |
Stiftelse. |
Fjellstedtska skolan i Upp-sala |
Stiftelse. |
Uppsala ensk. lärov. och priv. |
Stiftelse. |
3-
Genom köpingens kassakontor verkställes
in- och utbetalningar, som granskas av
komm. siffergranskare.
Föreningen utser direktion och revisorer.
Av fullmäktige, utsedda å stiftelsestämma.
Av styrelsen, bestående av sex ledamöter,
utsedda, två av kommunalfullmäktige,
två av Järnvägsaktiebol. Sthlm—Saltsjön
och den 5 :te av de sålunda valda.
Därjämte är rektor självskriven ledamot.
Genom aktiebolaget vald styrelse.
Aktiebolagets styrelse.
Aktiebolagets styrelse.
Genom styrelsen, som kompletterar sig
själv enligt föreskrifter i de för stiftelsen
utfärdade stadgar.
Skolans medel förvaltas å styrelsens vägnar
av en kassaförvaltare, som även kan
väljas utom styrelsen.
-- | 5- |
|
Genom årligen utav kommunalfullmäktige tillsatta reviso-rer. — |
Inkomsten fördelas mellan lärarna |
i Av revisorer, utsedda å stiftelsestämma. Stämman beslu-tar om ansvarsfrihet. |
Ingen offentlig kontroll. Ej vinst-utdelning. |
Genom revisorer, utsedda av kommunalfullmäktige och |
|
Enligt aktiebolagslagen. |
I 1 |
j Enligt aktiebolagslagen (endast en revisor, årligen utsedd |
Vinstutdelning har ej överskridit j |
Enligt aktiebolagslagen. |
|
Revision av ordföranden och en styrelsemedlem två gånger |
Intet arvode utgår till styrelse eller |
Genom två av domkapitlet utsedda revisorer granskas samt-liga räkenskaper. Revisionsberättelsen prövas årligen av |
|
Genom av stiftelsen (2) och stadsfullmäktige (1) utsedda |
(I Fackskolans för huslig ekonomi |
Föreståndarens för Lunds
Privata Elementarskola
yttrande (del I, sid. 67, § 3).
120 -
Kungl. Skolöverstyrelsen. Läroverksavdelningen.
Med anledning av kungl. skolöverstyrelsens skrivelse av den 10 december 1923
rörande vissa avlöningsförhållanden vid Lunds privata elementarskola får undertecknad
vördsamt anföra följande.
Lunds privata elementarskola är ett kooperativt företag, utgörande en sammanslutning
av lärare, vilka gemensamt äga skolföretaget. Lokalerna förhyras
av ett särskilt aktiebolag, Lunds privata elementarskolas byggnadsaktiebolag, vilket
emellertid ej äger taga befattning med skoldriften.
Skolans ordinarie lärare, f. n. 19, äga skolan och hava bestämmanderätt rörande
skolans ekonomi, tillsätta bland sig årligen en av tre ledamöter och en
suppleant bestående direktion, vilken utser föreståndare för skolan för en tid av
5 år. Direktionen, i vilken föreståndaren för skolan är ordförande utom vid val
av föreståndare, utser därjämte lärare och extralärare till behövligt antal. Då
skolan icke äger något kapital — jag bortser från vissa stipendiefonder — utgöras
inkomsterna av elevernas terminsavgifter och statsbidrag i en eller annan
form. Grunderna för resp. lärares avlöning bestämmas av ett av de ordinarie
lärarna bestående kollegium.
Skolans avlönings stadga omfattar i huvudsak följande bestämmelser. Vid
varje termins slut beräknas av rektor och skolans av kollegiet utsedda två revisorer
den varje lärare tillkommande andel av terminens vinst, varvid hänsyn
tages till det antal timmar, varje lärares tjänstgöring omfattat, hans lönegrad, antal
rättade skripta, antal vakttimmar vid skrivningar å lärorummet. Därvid förfares
på följande sätt. Sedan från terminens utgifter — i dessa då ej medräknade
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt lärare, vilka beräknas särskilt
för sig och helt tilldelas resp. lärare — dragits kostnaderna för hyra, bränsle och
lyse, annonsering och tryck, telefon, skurning och städning, porto, vaktmästare
och eldare, beräknas 10 % av återstoden. Dessa 10 % fördelas sålunda, att föreståndaren
såsom föreståndarearvode (lektionerna betalas särskilt, se nedan) erhåller
7.500: - • kr. (Anm. 300:— kr. härav ha under de senare åren använts
till bidrag till avlöning åt skrivbiträde) och resten tillföres understödsfonden, vilken
dels användes till understöd åt behövande elever, sjukhjälp och framför allt
till elevhemmets drift. Det belopp som under läsåret 1920—1921 tillfördes denna
fond utgjorde höstterminen 1920 2,623 : 33 kr. och vårterminen 1921 3.739: 21 kr.,
summa för läsåret 6.362: 54 kr.
n Återstoden, sedan dessa 10 % f råndragits, användes dels till betalning av lärarelöner,
dels till inköp av undervisningsmateriel, inredningsmateriel etc.
Lärarnas timlöner, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel ej
inräknade, utgjorde
4:de ord. lönegraden
3 Mje „
2;dra „
1 :sta „
Extralärare
H. t. 1920
8:50 kr.
7:25 „
6:625 „
6:00 „
5:00
V. t. 1921
8:00 kr.
675 „
6:125 „
5GO „
5:00
Annt. Vissa äldre extralärare och extralärare med högre kompetens avlönas i 1 :sta
eller 2 :dra ord. lönegrad, i vilket fall emellertid vid beräkning av dyrtidstillägg hänsyn
endast tagits till vanlig extralärarelön.
121
Betalning för rättande av skripta beräknas enligt bilagan.
Skolans huvudsakliga inkomster utgöras av elevernas terminsavgifter, jag bortser
t. v. från lärarna tillkommande tillfällig löneförbättiing och dyrtidstillägg,
samt det ordinarie statsanslaget, f. n. utgörande 20.500 kronor. Terminsavgifterna
nedsättas emellertid dels för bröder med 20 å 25 c/c, se bil. I, sid. 45, dels
för mindre bemedlade.* Nedsättningssumman utgjorde läsåret 1920—1921
20.472:42 kr., vartill kommer att 958: 50 kr. avskrevos av olika anledningar, såsom
fattigdom och sjukdom. Av höstterminens 1920 inkomster anslog kollegiet
extra 2.000:— kr. till elevhemmen och av vårterminens 1921 till understödsfonden
1.041: 33 kr. Dessa belopp jämte de förut till understödsfonden tillförda beloppen
utgöra en summa av 30,834:79 kr., som i en eller annan form kommit
eleverna till godo. Det ordinarie statsanslaget utgjorde som ovan nämnts
20.500: — kr.
Man anmärker att skolans lärare och föreståndare äro för högt avlönade jämförda
med lärarna vid statsläroverken. Det är så kanske skenbart. Varför?
Jo, emedan den arbetsbörda som åligger flertalet lärare och föreståndaren vid
Lunds privata elementarskola är ofantligt mycket tyngre och mera krävande än
den som åligger lärarna och rektorerna vid de allmänna läroverken. Beträffande
lärarnas tjänstgöring får jag hänvisa till bilaga I, sid. 29. Av denna fiamgår
att ett flertal lärare haft en undervisning av omkring 30 timmar pr vecka, vartill
kommit ett antal skrivlag, väsentligt överstigande det antal^ som brukar tilldelas
de allmänna läroverkens lärare. Att under sådana förhallanden årslönen
blir större torde ej vara ägnat att förvåna någon annan än den med förhållandet
helt obekante. En motfråga kan uppställas. Vad förtjänar den läroverkslärare,
som vid sidan av sin tjänstgöring vid det allmänna läroverket bestrider undervisning
i privatskolor med 10 å 12 timmar i veckan? Timlönen här torde ej överstiga
den som för motsvarande tjänstgöring betalas vid allmänt läroverk. Möjligen
äro våra nyanställda lärare gynnsammare ställda än extralärarna vid de allmänna
läroverken, men detta är helt enkelt nödvändigt med hänsyn till vår lärarekårs
rekrytering. Uppställer icke staten den fordran, att undervisningen å gymnasiet
i viss omfattning skall bestridas av lärare med högre kompetens ? En viktig
faktor torde här framhållas. Lärarna vid Lunds privata elementarskola äga
icke rätt till pension i någon form och rätt till ersättning vid sjukdom endast i
ringa grad. Skall icke någon ersättning härför i form av högre lön kunna beräknas?
Av huru stort värde dessa förmåner vid statstjänst anses vara synes
bäst därav att lärarna vid vår skola, de ”höga” lönerna till trots, i regel snart
söka sig över till statsläroverken.
Anmärkning har även riktats mot föreståndarens arvode. Detta utgår f. n.. som
ovan nämnts, med 7,500:— kronor pr termin, från vilket belopp emellertid bör
dragas en summa (150:— kr. under h. t. 1920 och 55°:— kr. under v. t. 1921)
som avståtts till skrivbiträde. Avlöningen har bestämts av de ordinarie lärarnas
församling med hänsyn till det arbete, som åligger föreståndare. Denne har utöver
de åligganden, som tillkomma rektor vid allmänt läroverk, att bestrida åtskilliga
göromål, som vid de allmänna läroverken åligga klassföreståndarna. Hela
den dagliga kontrollen över elevernas skolgång, över deras uppförande i skolan
och i inackorderingshemmet, skötes av rektor, som visserligen till hjälp har en
bostadsinspektör, men som dock själv personligen måste sysselsätta sig med
*) Bilagan, utgörande Lunds privata elementarskolas tryckta redogörelse för läsåret
1920—1921, har såsom icke lämplig för införande i riksdagens revisorers tryckta berättelse
överlämnats till riksdagens vederbörande utskott.
122 —
varje särskilt ”fall”. Alla ansökningar om lov, om tillstånd att bevista vissa offentliga
tillställningar, avgöras av föreståndaren. Skötseln av skolans ekonomi, uppbörden
av terminsavgifterna, åligger föreståndaren. Uppgörandet av timplan och
schema anses vara betungande göromål vid de allmänna läroverken. Föreståndare
vid Lunds privata elementarskola måste årligen uppgöra 4 timplaner och 4
schemata med cirka 700—800 timmar pr vecka. Föreståndaren för en vidlyftig
korrespondens med elevernas föräldrar och målsmän, en korrespondens, som i
synnerhet under sommartiden är mycket betungande, då han stundom måste besvara
30 å 40 förfrågningar dagligen. Föreståndaren äger icke åtnjuta bestämd
semester, utan är även under sommarmånaderna betungad med denna korrespondens
och vissa andra göromål. Julferierna åtgå i huvudsak till planerande
av vårterminens arbete och uppgörande av schema för vårterminens förra del.
Föreståndaren äger icke rätt till fri bostad och åtnjuter inga naturaförmåner.
Lägges härtill, att föreståndaren icke, lika litet som lärarna, äger rätt till pension,
torde det för föreståndareskapet bestämda arvodet icke kunna anses för
högt tilltaget, särskilt med hänsyn därtill, att skolan icke kan vara betjänt med
täta ombyten av föreståndare, vilket helt visst skulle bliva följden, om föreståndarearvodet
sattes för lågt.
Föreståndaren äger att i likhet med övriga lärare uppbära timpenning för lästa
timmar och ersättning för rättade skripta. Vad undertecknads undervisning beträffar,
kan lektionsantalet pr vecka synas väl högt med hänsyn till det omfattande
arbetet som föreståndare, men beror därpå, att jag helt enkelt icke vågat
gå under det för rektorer vid de allmänna läroverken föreskrivna timantalet 12
pr vecka (här med hänsyn till att våra lektioner äro endast 40 min. långa = cirka
14 timmar pr vecka). Som rätt för lärare att komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring av statsmedel har bl. a. föreskrivits, att lärares tjänstgöring skulle
vara av samma omfattning som lärares vid allmänt läroverk. En framställning
från min sida till kungl. skolöverstyrelsen för ett par år sedan om rätt att minska
min tjänstgöring föranledde icke till någon skolöverstyrelsens åtgärd, enär enl.
skolöverstyrelsen inga föreskrifter förefunnes för föreståndares vid privatläroverk
tjänstgöring. Denna omständighet har bidragit till att höja min lön under
clessa år. I ersättning för undervisning har jag under läsåret 1920—1921 uppburit
kronor 4,469:— (tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel
fortfarande ej medräknade). Med anledning av vad jag sålunda anfört vågar
jag bestämt bestrida att mina löneförmåner, med hänsyn till mina åligganden,
äro för högt tillmätta av kollegiet.
Vad slutligen beträffar tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel
kan jag fatta mig kort. I tillfällig löneförbättring har jag uppburit för år 1,500
kr., vartill jag författningsenligt varit berättigad. Dyrtidstillägg hava beräknats
och rekvirerats i överensstämmelse med av Kungl. Maj :t givna författningar.
Dyrtidstilläggen hava utgjort:
1920 |
|
Vs av juli |
334 :S3 |
augusti |
998:6o |
september |
998:60 |
oktober |
1066:68 |
november |
1066:68 |
december |
1066:68 |
1921 |
|
januari |
965:14 |
februari |
965:14 |
mars |
965 :i4 |
april |
837 70 |
maj |
857.70 |
juni |
837:70 |
Vs av juli |
479:71 |
— 123 —
Uträkningarna hava kontrollerats av skolans revisorer och jag har personligen
vid tillfälle besökt länsstyrelsen i Malmö och för vederbörande tjänsteman därstädes
redogjort för desamma. Länsstyrelsen har godkänt mina rekvisitioner och
det torde svårligen kunna läggas mig till last, att jag tillgodogjort mig en förmån,
som medgivits mig genom Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut och att dyrtidstilläggen
blivit större än vederbörande tänkt. Enligt nuvarande bestämmelse!
torde mig tillkommande dyrtidstillägg för innevarande läsår kunna beräknas till
fc :a 2,200 å 2,300 kr. pr läsår.
Lund den 14 december 1923.
H. RÖMER.
Föreståndare för Lunds privata elementarskola.
Vi undertecknade medlemmar av Lunds privata elementarskolas direktion uttala
vår fulla anslutning till ovanstående.
JOH. LINDERS. HARALD SJÖVALL. JUSTUS LUNDBERG.
Bilaga.
Avlöningsbestämmelser.
1) Som allmän beräkningsgrund införas s. k. skrivtimmar, varvid ersättning för
varje skrivtimme skall utgå med samma belopp som för läst timme i första
ordinarie lönegrad.
2) Skolans olika klasser indelas med avseende på skripta i tre grupper: I omfattande
II: 2, II: 3 och dim.-avd., II omfattande II: 1 och 1: 3, III omfattande
1:2.
3) Med avseende på det antal skripta, som kunna anses rättade på en skrivtimme
i de olika grupperna bestämdes
a) modersmålet i gr. I beräknas efter 4 st. pr skrivtimme
,, ,, ,, II i, „ b ,, ,, jj
,, ,, ,, III „ >> 8 ,, ,, ,,
b) latin „ „ I „ „ 8 „ „ „
c) stilar i tysk a"" och engelska, matematiska och fysikaliska uppgifter
i gr. I beräknas efter 10 st. pr skrivtimme
,, ,, II ,, >, 16 ,, ,, ,,
ti it m >> >> 20 ” >• ...
Uppsatser på tyska och engelska i gr. I beräknas efter 8 st. pr skrivtimme.
d) Rättstavningsövningar beräknas efter 32 st. pr skrivtimme.
e) Rättandet av fysikaliska, kemiska och och biologiska laborationsövningar
i gr. I beräknas efter 16 st. pr skrivtimme
a a II a a 20 ,, „ »
f) Genomgång av herbarier betalas med 1: 50 pr st.
g) Ersättning för hållande av morgonbön beräknas så att 4 st. morgonböner
motsvara en lästimme i vederbörandes lönegrad.
- 124 -
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid 71, § 5.
Till Konungen.
Med återställande av bilagda nådiga remiss får skolöverstyrelsen i underdånig*
''het anföra följande.
De mycket otillfredsställande lokalförhållanden, under vilka gymnastikundervisningen
vid folkskoleseminariet i Göteborg måste försiggå, hava sedan länge
varit föremål för överstyrelsens uppmärksamhet och en källa till bekymmer.
Överstyrelsen har ock i samband med framställningar, avsedda att föreläggas
I924 års riksdag, närmare redogjort för förhållandena i fråga och givit uttryck
åt sin åsikt, att åtgärder för åvägabringande av förbättrade lokalförhållanden
omöjligen längre kunna anstå. Överstyrelsen finner sig därför helt kunna instämma
i det av riksdagens revisorer gjorda uttalandet angående önskvärdheten
av att anordningar vidtagas, varigenom berörda missförhållanden avhjälpas.
Stockholm den 14 december 1923.
Underdånigst
B. J :n BERGQVIST.
WILHELM BJÖRCK.
Föredragande.
Axel Berlin.
. vJf
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Bergqvist,
t. f. avdelningschefen undervisningsrådet Berg och föredraganden.
Skolöverstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 73, § 7.
Till Konungen.
Med återställande av bilagda nådiga remiss får skolöverstyrelsen i anledning
av riksdagens revisorers uttalande angående de tekniska läroverken i underdånighet
anföra följande.
Ifrågavarande uttalande utmynnar i ett framhållande av önskvärdheten, att på
grundval av de hittills gjorda erfarenheterna rörande behovet av utbildningsmöjligheter
på förevarande område spörsmålet om husbyggnadsfackskolans och kemiska
fackskolans i Malmö samt fackskolans för träindustri i Härnösand framtida
ställning med det snaraste tages under allsidig omprövning.
Överstyrelsen har anmodat styrelsen för tekniska läroverket i Malmö att i
ärendet avgiva yttrande, och har nämnda styrelse med anledning härav till överstyrelsen
inkommit med här bilagda skrivelse.
Vad angår tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand hade överstyrelsen
den 1 oktober 1923 avlatit en skrivelse till styrelsen för tekniska läroverket i
— 125 —
Härnösand, varuti överstyrelsen med anledning därav, att antalet lärjungar i
fackskolan blivit oegentligt litet, anhöll om meddelande angående dels vilka åtgärder
styrelsen vidtagit för att göra skolan känd bland dem, för vilka den vore
avsedd, dels varpå det enligt styrelsens åsikt kunde bero, att skolan, som dock
före dess tillkomst ansågs starkt behövlig, icke erhållit något större antal inträdessökande,
dels ock vilka åtgärder styrelsen ville företaga eller förorda i syfte
att åstadkomma en förbättring i ovanberörda förhållande eller att statens utgifter
för skolan må undergå en med hänsyn till det ringa lärjungeantalet skälig minskning.
Med anledning härav inkom läroverkets styrelse till överstyrelsen med här
i avskrift bifogade skrivelse den 9 november 1923, vilken skrivelse ansetts göra
ett infordrande av särskilt yttrande från vederbörande skolstyrelse i nu föreliggande
ärende, vad angår tekniska fackskolan i Härnösand, överflödigt.
För egen del tillåter sig överstyrelsen först erinra därom, att åtskilliga besparingsåtgärder
beträffande tekniska läroverken i Malmö och Härnösand med anledning
av särskilt de ifrågavarande fackskolomas ringa lärjungeantal redan tidigare
blivit på förslag av överstyrelsen vidtagna. Så förordnade Eders Kungl.
Maj :t genom nådigt beslut den 3 februari 1922 efter av överstyrelsen gjord hemställan,
att med åtgärder för tillsättande av en i staten för tekniska läroverket i
Malmö upptagen ny lektorstjänst skulle anstå tills vidare till ingången av år
1924. Efter av överstyrelsen gjord framställning har Eders Kungl. Maj :t den 7
december 1923 förordnat, att med åtgärder för tillsättande av ifrågavarande lektorsbefattning
skall anstå tills vidare. Vidare har Eders Kungl. Maj :t efter förslag
av överstyrelsen genom beslut den 28 april 1922 medgivit, att med åtgärder
för återbesättande av en vid tekniska läroverket i Härnösand ledig maskinist- och
eldarebefattning må anstå tills vidare intill den 1 juli 1924. Slutligen har Eders
Kungl. Maj :t i enlighet med en av överstyrelsen härutinnan gjord framställning
genom beslut den 7 december 1923 förordnat, med förklarande att redan vidtagna
åtgärder för tillsättning av en vid tekniska läroverket i Härnösand ledig lektorstjänst
skulle förfalla, att samma tjänst tills vidare icke skulle besättas med ordinarie
innehavare och ej heller efter utgången av år 1923 uppehållas genom
vikarie.
Sedan överstyrelsen i underdånig skrivelse den 31 augusti 1923 avgivit förslag
angående anslagsbehov beträffande yrkesundervisningen för budgetåret 1924—
1925, har överstyrelsen efter anmodan till ecklesiastikdepartementet under hand
överlämnat en P. M. angående vissa ifrågasatta nedsättningar i de tekniska läroverkens
stater, varvid hänsyn tagits till åstadkommande av all den besparing,
som beträffande dessa läroanstalter för närvarande funnits möjlig.
Såsom i statsrevisorernas uttalande också omnämnes, har den minskning i lärj
ungeantalet, som under senare år ägt rum vid de tekniska läroverken, redan länge
varit föremål för överstyrelsens särskilda uppmärksamhet. Utom genom förslagen
om ovannämnda åtgärder har överstyrelsen för vederbörande i alla de
fall, där så erfordrats, framhållit vikten av att genom anordnande av gemensamhetsundervisning
i största möjliga utsträckning, där sådan med hänsyn till undervisningens
rätta bedrivande befinnes kunna äga rum, och andra därmed förenade
åtgärder göra alla de besparingar i kostnaderna för de tekniska läroverkens drift,
som äro möjliga, och har detta i särskild grad gällt de nu ifrågavarande fackskoloma
i Malmö och i Härnösand.
Vidare har överstyrelsen vid avgivande av överstyrelsens i nyssnämnda skrivelse
den 31 augusti 1923 ingående förslag om äskande av ett extra reservationsanslag
av 31.000 kronor till stipendier åt behövande elever vid statens tekniska
läroverk särskilt beaktat berörda förhållande med avseende å lärjungefre
-
kvensen vid nämnda läroanstalter. Överstyrelsen yttrade nämligen härvid bland
annat följande:
”Även om de ekonomiska förhållandena och det statsfinansiella läget icke undergått
någon större förbättring, kan skolöverstyrelsen icke underlåta att redan
nu ånyo framföra kravet på statsmedel till stipendier åt elever vid de tekniska
läroverken. Det förhåller sig nämligen så, att, medan antalet inträdessökande
exempelvis vid vissa lärarutbildningsanstalter under de senare åren kraftigt tilltagit,
har den förut livliga tillströmningen till de tekniska läroanstalterna sjunkit
på ett synnerligen beklagligt och oroväckande sätt. Detta förhållande har
tvivelsutan sin grund däri, att de senare årens ekonomiska depression medfört,
att utsikterna för dem, som ägna sig åt de tekniska yrkena, nu synas ganska
mörka, medan å andra sidan anställning i statens eller kommunens tjänst på
grund av främst dess av konjunkturerna mera oberoende karaktär framstå såsom
i och för sig mera lockande. Väl torde allmänt anses, att en förbättring inom
näringslivet snart är att förvänta, och att det sålunda icke kan dröja allt för
länge, innan efterfrågan på tekniskt bildade arbetskrafter åter kommer att ökas,
men man torde icke kunna begära, att ungdomen skall utan vidare förstå och
förmå att ordna sin utbildning med hänsyn härtill. Däremot synes det vara en
ur sociala och nationalekonomiska synpunkter viktig uppgift för staten att, i den
mån det låter sig göra, söka reglera ungdomens val av levnadsbana, så att de
uppträdande konjunkturvågorna icke få allt för menliga verkningar därå. Då
såsom i fråga om de tekniska yrkena och många andra utbildningen kräver en
följd av år, händer det tyvärr ofta, att den, som börjar sin utbildning för en viss
levnadsbana, när efterfrågan inom densamma är som störst, mötes av en lågkonjunktur
med åtföljande arbetslöshet inom området, när han hunnit bliva färdig.
Å andra sidan inträffar det lika ofta att, sedan läget inom någon verksamhetsgren
en tid varit dåligt, så att ingen velat ägna sig åt densamma, här snart
nog uppstår brist på utbildade arbetskrafter, så att de befintliga ej räcka till
utan verksamheten bliver lidande därpå. Det skulle varit onödigt att påpeka
detta, om icke samma fenomen återkomme gång på gång å snart sagt alla områden.
Man tyckes allt för ofta glömma att räkna med fasförskjutningen och
råkar så i otakt med vågrörelsen, vilken dock ständigt fortgår med en ganska
regelbunden kontinuitet.
Vad nu beträffar antalet inträdessökande till första årsklassen av de tekniska
läroverken har överstyrelsen från vederbörande rektorer inhämtat uppgifter i
berörda hänseende med avseende å åren 1918—1923. Vid tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Borås har minskningen skett relativt långsamt och utgör
för år 1923 mellan 30 och 40 procent av det högsta förutvarande antalet. Vid
tekniska gymnasiet i Örebro har antalet fallit från den högsta siffran 162 år 1919
till 92 år 1923, och vid tekniska läroverket i Härnösand har det för åren 1918—
1919 normala antalet 32 respektive 35 nedgått till endast 18 respektive 14 under
åren 1922—1923. Vid några av de nyinrättade tekniska fackskolorna, vilka först
under de senaste åren kommit i gång, har antalet inträdessökande varit och är
alltjämt oegentligt lågt. Vid elektrotekniska fackskolan i Västerås har depressionen
verkat så, att antalet godkända inträdessökande minskats från 38 år 1920
till endast 7 år 1923 samt vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna
från 58 år 1921 till 34 år 1923. För ett rätt bedömande av förenämnda uppgifter
torde visserligen böra beaktas, att antalet inträdessökande under åren 1918
och 1919 i väsentlig grad påverkats av då rådande högkonjunktur och alltså vid
några av läroanstalterna får anses ligga över det normala, men uppenbart torde
vara, att antalet åter senare kommit betydligt under vad som med hänsyn till den
— 127 —
tekniska verksamhetens sannolika framtidsbehov måste anses såsom det minsta
tillåtna. Givet är, att det också borde finnas ett visst överskott av inträdessökande,
så att en alltid önskvärd gallringsmöjlighet icke vore helt utesluten. Dä
antalet inträdessökande är litet, ligger den fara nära till hands, att även icke fullt
lämpliga sökande bliva godkända och vinna inträde, vilket kan bliva till skada
för undervisningens resultat och snart nog sänka läroanstalternas nivå.
Så som de tekniska läroverken tack vare statsanslagens ökning och andra
åtgärder under de senare åren kraftigt förbättrats, kan orsaken till elevtillströmningens
nedgång emellertid icke ligga däri, att läroverken skulle ur undervisningssynpunkt
hava blivit mindre tilldragande. Beträffande de nyinrättade tekniska
fackskolorna, särskilt den i Härnösand och kemiska fackskolan i Malmö,
vilka från början blivit sämst lottade i fråga om inträdessökande, torde kunna sägas,
att dessa skolor icke ännu hunnit bliva tillräckligt kända bland dem, för
vilka de äro avsedda. Dessutom är att märka, att de för de tekniska fackskolorna
speciella inträdesfordringarna kräva lång förberedelse, varför man även under
gynnsammare ekonomiska förhållanden knappast kunnat räkna på något större
antal kompetenta inträdessökande under nämnda läroanstalters första år. I allmänhet
synas inträdesfordringarna även vid de andra tekniska läroverken verka
hindrande för många, som eljest skulle vilja söka sig dit. Det torde hava varit
avsett, att nödiga inträdeskunskaper skulle kunna förvärvas i lärlingsskolorna,
men detta har hittills mött organisatoriska svårigheter. Överstyrelsen föreslår
emellertid i annat sammanhang under punkt 9 i det följande vissa åtgärder till
dessas avhjälpande.
Så vitt överstyrelsen kunnat finna, äro emellertid orsakerna till den starka
nedgången i antalet inträdessökande vid de tekniska läroverken huvudsakligen
av ekonomisk art. Utom det, att de tekniska levnadsbanorna för närvarande te
sig mindre givande och mera osäkra än somliga andra, tillkommer den särdeles
viktiga omständigheten, att arbetarna under de senare åren i stor utsträckning
lidit och alltjämt lida av arbetslöshet respektive minskad arbetsförtjänst, så att
de yngre bland dem, som eljest skulle vilja söka inträde vid tekniska läroanstalter,
absolut hindras härifrån av brist på erforderliga penningmedel. I betraktande
härav och med hänsyn även till vikten av att så vitt möjligt söka mildra de här
förut berörda konjunktursvängningarna synes det vara en för staten nästan ofrånkomlig
plikt att här träda hjälpande emellan. Alldeles oberoende av vilken uppfattning
man eljest må hysa med avseende på nödvändigheten av statens stipendieverksamhet
i andra fall torde man ej kunna förneka, att beredande av understöd
åt obemedlade och mindre bemedlade lärjungar vid de tekniska läroverken
nu framstår såsom en synnerligen behövlig lämplighetsåtgärd av alldeles särskild
betydelse.
Betecknande är i berörda avseende vad rektorn vid elektrotekniska fackskolan
i Västerås anför i samband med avlämnandet av här förut meddelade uppgifter
om antalet inträdessökande. Han yttrar bland annat:
''Depressionens inverkan synes tydligt framgå av tabellerna, även om ej alla
siffrorna av ovan angivet skäl äro fullt jämförbara. I sammanhang härmed kan
jag nämna, att Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget ej intagit några nya
lärlingar och knappast över huvud taget några nya arbetare sedan början av år
1919, således under de senaste 4Yi åren. Och hos övriga svenska elektriska firmor
torde förhållandena vara ungefär enahanda. Det ar således nästan ogörligt
för någon ny person att skaffa sig den tvååriga praktik, som kräves för inträde
i vår fackskola.
- 128--
Vad åter beträffar personer, som sedan flera år haft anställning i industrien,
så vet jag många fall, där vederbörande väl berett sig för att genomgå vår fackskola,
men av ekonomiska skäl ej våga bli lärjungar hos oss, då de ju riskera att
få sämre plats, sedan de tagit sin examen, eller kanske ingen plats alls.
Enligt mitt förmenande borde dock en lågkonjunktur av många skäl just vara
den lämpligaste tiden att bedriva tekniska studier, om blott de värsta hindren
kunde undanrödjas. Och dessa äro helt säkert av ekonomisk art. Statsstipendier
åt tekniska läroverkens behövande lärjungar liksom och efter liknande grunder
som till folkskoleseminariernas skulle säkert kunna hjälpa mycket.’
Rektorn vid tekniska elementarskolan i Borås anför i samma avseende bland
annat:
''Antalet inträdessökande vid skolan (se bilagda tablå) nedgick sistlidet år
(1922) högst väsentligt, vilket givetvis berodde dels på den brist på arbetstillfälle
för tekniker, som rådde och ännu råder, men dels och ej minst på de höga kostnader,
som ett genomgående av skolan numera medför, och den inkomstknapphet,
som allmänt torde vara för handen. Detta förhållande torde även framgå därav,
att endast ett fåtal sökande från ort utom Borås anmält sig.
Upprepade gånger har det under senare år hänt, att lärjungar på grund av
ekonomiska svårigheter måst avbryta sina studier vid skolan — för alltid eller för
någon tid, och det lider intet tvivel, att det finnes ett utpräglat behov av studiestipendier
eller ock tillgång till studielån för begåvade men medellösa lärjungar.
Tekniska elementarskolan i Borås disponerar själv rätt avsevärda belopp för ändamålet
— år 1922 utdelades 4.775 kr. — och man kan med visshet påstå, att
i åtskilliga fall ha dessa stipendier, då de utgått med relativt stora belopp (400
å 500 kr.), varit till väsentlig nytta och för åtskilliga helt enkelt möjliggjort deras
fortsatta studier vid skolan.
I skolkommissionens förslag till omorganisation av vårt skolväsende har kraftigt
betonats önskvärdheten av att alla för studier begåvade, som önska studera,
måtte kunna beredas tillfälle därtill, och kommissionen har trott sig kunna vinna
detta mål genom härför avpassad organisation. Det torde emellertid ej vara möjligt
att denna väg komma till en effektiv lösning på nämnda problem. Dominerande
avgörande i fråga om tillgång till studier komma alltid de ekonomiska faktorerna
att hava. Jag kan därför ej tänka mig en slutgiltig och rättvis lösning
utan att nämnda ekonomiska hinder undanrödjes. Staten har ju i viss mån redan
beträtt denna väg genom sina räntefria studielån, men dessa komma alltför få
tillgodo för att kunna i nämnvärd mån underlätta tillträdet till studiebanan för
medellösa ynglingar. Med stöd av den erfarenhet jag inom härvarande skola
vunnit får jag på det varmaste tillstyrka, att åtgärder vidtagas i det angivna
syftet.’
Rent statsekonomiskt sett förefaller det också vara en misshushållning att,
sedan de tekniska läroverken efter en längre tids utredning och därav förorsakat
stillastående med stora kostnader förbättrats och utökats för att svara mot landets
behov, nu låta desamma bliva obegagnade eller allt för litet utnyttjade, så att detta
för tillfället minskade men sannolikt snart åter växande behov framdeles icke kan
bliva fyllt. Att under tiden lägga ner en eller flera av de nyinrättade fackskolorna,
vilket i betraktande av deras nu allt för ringa elevantal kunde synas motiverat,
lär väl, oavsett de organisatoriska svårigheter, detta skulle möta, ej ens
kunna komma i fråga, då de nyligen befunnits behövliga och behovet säkerligen
alltjämt finns, ehuru det under nuvarande onormala förhållanden icke förmår
att göra sig gällande på normalt sätt.
12(J--
På grund av alla dessa i det föregående anförda skäl anser skolöverstyrelsen
alltså, att den redan vid 1918 års riksdag väckta tanken på beredande av statsslipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade lärjungar vid de tekniska läroverken
nu bör realiseras.”
Vad nu särskilt den jämförelsevis ringa lärjungefrekvensen vid de efter 1918
års riksdags beslut om omorganisation av de tekniska läroverken tillkomna tekniska
fackskolorna angår, så må erinras därom, att för inträde i dessa fordras,
att den inträdesökande fyllt 17 år, att lian under minst 2 år deltagit i yrkesmässigt
arbete av den art, att det kan anses utgöra en god förberedelse för studier
i den fackskola, vari inträde sökes, samt att han vid anställd prövning visar sig
äga vissa kunskaper i svenska, matematik, fysik, kemi och teckning. Fordringarna
i dessa ämnen äro med undantag för matematik något mindre än vad som
fordras i realskolexamen. I matematik fordras något mera än som motsvarar
fordringarna i berörda examen. Inträdessökande, som avlagt realskolexamen
med betyg om godkända insikter i ett eller flera av nämnda ämnen, är frikallad
från inträdesprövning i det eller de ifrågavarande ämnen sagda betyg avser,
dock ej i matematik. I fråga om berörda inträdesfordringar uttalade vederbörande
departementschef vid framläggande av Kungl. Maj :ts proposition n :r 335
till 1918 års riksdag angående de tekniska läroverken (sid. 29), att beträffande
dessa två synpunkter framför allt trädde i förgrunden. Den ena vore, att man
icke borde genom att sätta fordringarna för högt onödigt försvåra eller rent av
hindra tillträde till dessa skolor för intelligenta och framåtskridande arbetare,
vilka i många fall borde äga förutsättningar att bliva ett utmärkt lärj ungematerial
vid ifrågavarande läroanstalter. Den andra vore, att fordringar ovillkorligen
måste hållas uppe på en sådan nivå, att ett gediget resultat av skolans undervisning
icke äventyrades. I samband därmed betonade departementschefen vikten
av att förberedande kurser för meddelande av de för inträde vid fackskolorna
erforderliga kunskaper bleve upprättade i tillräckligt antal och på sådant sätt,
att det vållade kursdeltagarna minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och
minsta möjliga ekonomiska uppoffringar i övrigt. I likhet med de i frågan tillkallade
sakkunniga ansåge departementschefen ändamålsenligast, att dylika kurser
anordnades vid lärlings- eller yrkesskolor. Detta yttrande, som refererades i
riksdagens skrivelse i ämnet n:r 407, lämnades av riksdagen utan erinran. Kurser
av ifrågavarande slag hava också blivit inrättade på ett par ställen i landet,
men de äro ännu så nya och fåtaliga, att de knappast ännu kunnat inverka på antalet
inträdessökande till de tekniska fackskolorna.
Förutom de i det föregående angivna omständigheter, som förklara den i allmänhet
ringa frekvensen till flertalet fackskolor, torde emellertid jämväl den
övergångstid, som alltjämt är rådande beträffande den lägre yrkesundervisningen,
enkannerligen för de genom 1918 års riksdags beslut nyinrättade lärlings- och
yrkesskolorna, kunna anses i sin mån hava haft och hava en bidragande inverkan.
För att kurser av ovannämnda art med full anpassning iför sitt ändamål skola
kunna i erforderlig utsträckning anordnas inom ramen av gällande föreskrifter
angående statsunderstöd till lärlingsskolor har överstyrelsen i sin ovanberörda
underdåniga skrivelse den 31 augusti 1923 härutinnan avgivit förslag och därvid
hemställt, att Eders Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, att vid lärlingsskola
må för arbetare, som uppfylla de för lärlingsskola föreskrivna inträdesfordringarna
och som avse att vinna inträde vid teknisk fackskola, inrättas
särskilda för detta ändamål avpassade kurser med samma rätt till statsbidrag,
som gäller för lärlingsskola i övrigt. Överstyrelsen är övertygad därom, att därest
kurser i enlighet härmed kunde för ifrågavarande ändamål komma till stånd,
9. 242027.
— i30 —
detta skulle i sin mån bidraga till en förbättrad lärjungefrekvens vid de tekniska
fackskolorna.
Såsom framgår av statsrevisorernas uttalande har överstyrelsen under hand
för deras räkning utarbetat vissa uppgifter och utredningar beträffande ifrågavarande
fackskolor i Malmö och Härnösand. Under arbetet härmed har överstyrelsen
jämväl uppgjort förslag till kostnadsberäkningar för tekniska läroverk
i Malmö och Härnösand, organiserade det förra såsom tekniskt gymnasium förenat
med teknisk maskinfackskola och det senare såsom enbart tekniskt gymnasium.
Överstyrelsen, som med hänsyn till vad överstyrelsen i det föregående anfört
livligt hoppas, att det ej skall ifrågasättas att ens för en tid nedlägga de nämnda
fackskolorna i Malmö och Härnösand, av vilka husbyggnadsfackskolan i Malmö
och fackskolan för träindustri i Härnösand enligt riksdagens beslut upprättades
från och med den i juli 1920 samt kemiska fackskolan i Malmö från och med
den 1 juli 1921, anser sig emellertid i detta sammanhang böra överlämna nämnda
kostnadsberäkningar (Bil. 1 och 2).
I skrivelserna från såväl styrelsen för tekniska läroverket i Malmö som styrelsen
för tekniska läroverket i Härnösand framhålles vikten av att kännedomen
om de utbildningsmöjligheter, som erbjudas ungdomen genom de tekniska fackskolorna
av olika slag och genom de tekniska gymnasierna, bleve mera allmänt
utbredd, än vad som hittills kunnat bliva fallet. I detta hänseende har överstyrelsen,
sedan de tekniska läroverken kommit under överstyrelsens inseende eller
från och med år 1919, vidtagit en del åtgärder. Bland annat har överstyrelsen
låtit utarbeta och trycka närslutna cirkulär (yrkesskolavdelningens cirkulär n :r
13)* med upplysningar angående statens tekniska läroverk m. fl. läroanstalter.
Detta cirkulär har i ett stort antal exemplar för tillkännagivande och till utdelning
åt därav intresserade översänts till rektorer vid statens allmänna läroverk,
kommunala mellanskolor, enskilda mellanskolor, högre goss- och samskolor, tekniska
läroverk samt till rektorer och föreståndare vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning och jämväl i övrigt genom överstyrelsen direkt
tillhandahållits allmänheten. Vidare har överstyrelsen på sin tid i cirkulärskrivelser
till de tekniska läroverkens styrelser väckt förslag om anordnande av gemensamhetsannonsering
för dessa läroverks vidkommande i syfte att sprida en
mera effektiv kännedom om ifrågavarande läroverk, än som vinnes genom de
nu i olika delar av pressen spridda annonserna från vart och ett tekniskt läroverk
för sig, och samtidigt söka att om möjligt begränsa kostnaderna för läroverkens
annonsering. Sistnämnda förslag, som på sina håll icke för det dåvarande
biträddes av de ifrågavarande styrelserna, är alltjämt under överstyrelsens
prövning men synes stranda på svårigheten att av läroverkens knappt tillmätta
anslag kunna disponera de för en gemensamhetsannonsering erforderliga medlen.
Givetvis kommer överstyrelsen att fortsätta upplysningsarbetet på alla de vägar,
som stå till buds.
En allsidig utredning av det i statsrevisorernas uttalande angivna spörsmålet
skulle, så vitt överstyrelsen kan finna, icke kunna giva något väsentligen mera
upplysande resultat, än vad överstyrelsen i det föregående och läroverkens styrelser
i sina berörda skrivelser framhållit. Överstyrelsen ämnar emellertid framgent
som hittills med uppmärksamhet följa de tekniska läroverkens utveckling
och därvid fortfarande beakta, att deras drift i det hela bliver anordnad på ett
med hänsyn till såväl deras betydelsefulla uppgifter som statens ekonomi så ra
-
*) Överlämnat till riksdagens vederbörande utskott.
tionellt sätt som möjligt. En viktig förutsättning för att de tekniska läroverken
skola kunna tillvinna sig ungdomens och målsmännens uppmärksamhet och bhva
nöjaktigt besökta är emellertid, att de från statsmakternas sida alltjämt erhålla
erforderligt stöd och att därvid även den betydelsefulla frågan om elevstipendier
bliver tillräckligt beaktad.
I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Bergqvist, föredraganden avdelningschefen undervisningsrådet Fredriksson, undervisningsrådet
Sohenke och t. f. undervisningsrådet sekreteraren Wibelius.
Stockholm den 22 december 1923.
Underdånigst
B. J :n BERGQVIST.
NILS FREDRIKSSON.
Olof Wibelius.
Styrelsen för tekniska läro''
verket i Malmö
(del I, sid. 73, § 7.)
Till Kungl. Skolöverstyrelsen.
Genom remiss den 6 december 1923 har styrelsen för tekniska läroverket i Malmö
anmodats avgiva yttrande över riksdagens revisorers berättelse i vad de tekniska
läroverken angår, och får styrelsen i anledning härav anföra följande.
Beträffande den av revisorerna påpekade nedgången i antalet inträdessökande
är att märka, att denna nedgång gav sig till känna redan innan tekniska gymnasiet
och maskinfackskolan kommo till stånd, sålunda under den gamla tekniska elementarskolans
tid. För belysande av detta förhållande må antalet inträdessökande
till hela läroanstalten under de sista 12 åren anföras. Utan uppdragande av någon
gräns mellan kompetenta och icke kompetenta sökande, voro antalen under
år
1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923
35 49 53 73 78 100 120 85 77 66 87 48
Som av ovanstående siffror synes, steg antalet sökande från och med år 1912
till och med år 1918, då det kulminerade för att sedan med ett undantag för år
1922 oavbrutet sjunka. Att detta är en konjunkturförseelse, medgives av revisorerna
beträffande de tekniska skolorna i allmänhet, men i fråga om husbyggnadsfackskolan
och kemiska fackskolan yttra revisorerna, att elevantalet allt sedan
skolornas tillkomst varit så ringa, att detsamma icke kan förklaras genom hänvisning
till lågkonjunkturen. Möjligen hava revisorerna förbisett, att dessa fackskolor
icke trätt i verksamhet förrän resp. år 1920 och 1921, således efter sedan
lågkonjunkturen redan inträtt.
Att märka är emellertid, att efterfrågan på personer med kemisk-teknisk eller
byggnadsteknisk utbildning alltid varit mindre än på sådana med mekanisk-teknisk
utbildning. Före tekniska elementarskolans omorganisation bestod densamma
av en mekanisk-teknisk, en byggnadsteknisk och en kemisk-teknisk linje,
av vilka den förstnämnda alltid hade ett ojämförligt mycket större elevantal än
— 132 —
de båda andra. Att så skulle bliva fallet även efter omorganisationen till maskinfackskola,
husbyggnadsfackskola och kemisk fackskola har styrelsen varit beredd
på och även framhållit, då det på sin tid från vissa håll, däribland riksdagens statsutskott,
föreslogs att förlägga kemiska fackskolan till Hälsingborg. Styrelsen påpekade
då bland annat, att, om de farhågor, som uttalats, att byggnads- och kemiska
fackskolorna icke från början skulle kunna påräkna fulltaliga lärjungeuppsättningar,
skulle visa sig befogade, avsevärda inbesparingar skulle under förutsättning
att dessa skolor förlädes på samma plats, kunna göras därigenom att i
vissa ämnen en lärare samtidigt kunde undervisa lärjungar från båda dessa fackskolor.
För att kunna bedöma i vad mån omorganisationen till fackskolor påverkat
fördelningen av de studerande på de tre olika facken må följande siffror å
antalet elever inom de tre linjerna före och efter omorganisationen anföras.
Härvid kan före omorganisationnen endast högsta klassen av den gamla tekniska
elementarskolan tagas i betraktande, emedan fackindelning icke var genomförd
i de två lägre klasserna.
Antal elever i klass III av tekn. elementarskolan åren 1909—1920.
år 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920
Hela antalet ............ 23 27 19 31 20 28 33 29 51 38 41 44
Antal byggare .......... 5 4 3 3 1 5 6 1 7 5 7 2
% byggare .......... 22% 15% 16% 10% 5% 18% 18% 3% 14% 13% 17% 5%
Antal kemister .......... 1 2 4 o 5 5 3 1 6 4 3 2
% kemister .......... 4% 7% 21% 0% 25% 18% g% 3% 12% 11% 7% 5%
Antal elever i fackskolorna åren 1921—1923.
år 1921 1922 1923
Hela antalet ............ 68 70 65
Antal byggare .......... 10 12 11
% byggare .......... 15% 17% 17%
Antal kemister* ........ 4 8 6 »Endast en klass i verksamhet
% kemister .......... ? 11% 9%
Av tabellerna synes, att eleverna på byggnadslinjen före omorganisationen utgjort
lägst 3 %, högst 22 % och i medeltal 13 % av de studerande, under det att
efter omorganisationen byggnadsfackskolan omfattat 15—17 % av eleverna i
samtliga fackskolor. Beträffande kemisterna hava dessa före omorganisationen
utgjort lägst O %, högst 25 % och i medeltal 10 % av de studerande. Efter
omorganisationen hava de utgjort 9—11 % av hela antalet elever i fackskolorna.
Någon nämnvärd förskjutning i ena eller andra riktningen med
avseende på elevernas fördelning på de tre facken kan således knappast påvisas.
Beträffande kostnaderna för kemiska fackskolan och husbyggnadsfackskolan i
Malmö kunna dessa, som revisorerna också yttra, svårligen exakt angivas. Ehuru
styrelsen förutsätter, att det icke gärna kan bli tal om att vidtaga åtgärder
för att indraga dessa läroanstalter, vilka ännu ej hunnit verka under längre tid,
än att de hunnit utexaminera resp. 1 och 2 årgångar elever, vill styrelsen dock
tillse, hur stor ungefärlig inbesparing, som skulle kunna uppstå genom indragning
av endera eller båda skolorna, därvid styrelsen bortser från den omständigheten,
att de ordinarie lektorer, som genom en dylik åtgärd bleve överflödiga, icke
lära kunna utan vidare avskedas.
De årliga kostnaderna för tekniska läroverket i Malmö ställa sig för innevarande
kalenderår sålunda:
— 133 —
1. Rektor, ordinarie lön (pensionsavg. avdragen) ............ |
7186 |
40 |
||
2. Övriga lärares löner „ „ ............ |
77827 |
04 |
||
3. Bibliotekarien, arvode .................................... |
600 |
— |
||
4. Skolläkare, „ .................................... |
750 |
— |
||
5. Skrivbiträde, „ .................................... |
1200 |
— |
||
6. Betjäningens löner (pensionsavg. avdragen,) .............. |
5264 |
— |
||
7. Laborationer, beloppet enligt ordinarie stat ................ |
5500 |
— |
||
8. Bibliotek och samlingar, enl. ord. stat .................... |
5000 |
— |
||
9. Tryckningskostnader, annonser etc., enl. ord. stat .......... |
2425 |
— |
||
10. Lyshållning, beräknas till 15 % av | |
2100 |
— |
||
11. Uppvärmning, „ „ 55 % „ jord. stat 14000 kr |
7700 |
— |
||
12. Renhållning m. m. ,, ,, 30 % ,, ) |
4200 |
— |
119752 |
44 |
13. Tillfällig löneförbättring till rektor........................ |
600 |
|||
14. Tillfällig löneförbättring till övriga lärare ................ |
Ö5O2 |
20 |
, |
|
15. Tillfälliga lönetillägg till betjäningen .................... |
405 |
9027 |
||
16. Dvrtidstilläerc till samtliga befattningshavare............... |
43701 |
31 |
||
Summa kronor: |
173081 |
01 |
Totala antalet undervisningstimmar per vecka är under höstterminen 315, under
vårterminen 316, och har skolans rektor härav resp. 11 och 13, övriga lärare
sålunda 304 och 303 eller i medeltal 303.5.
Om kemiska fackskolan slopades, skulle timantalet under höstterminen minskas
med 39, under vårterminen med 44 eller i medeltal med 41.5- Härigenom skulle
under förutsättning av samma proportion som hittills mellan lektorer och extra
lärare
på utgiftsposten n:o 2 inbesparas 77.827.04 eller omkring 10.650
kronor. På utgiftspost n:o 4 torde en minskning av 50 kronor kunna göras, på
11:05 en minskning med 150 kronor, på n:r 7 omkring 1.000 kronor. Beträffande
utgifterna för bibliotek och samlingar är någon större minskning icke möjlig,
då ämnet kemi i gymnasiet och även i de båda kvarstående fackskolorna studeras
i viss omfattning, så att litteratur på området ävensom laboratorieutrustning
ändock är nödvändig. Man torde få nöja sig med en minskning av 500 kronor.
Beträffande posten n :o 9 har anslaget på denna hittills visat sig otillräckligt. Endast
i fråga om tryckning av katalog och årsberättelse torde någon minskning
av hithörande utgifter kunna tänkas, möjligen uppgående till 50 kronor. Posterna
10, 11 och 12 äro i staten upptagna med ett totalbelopp av 14.000 kronor.
Den i tablån genomförda procentuella uppdelningen motsvarar ungefär de nu rådande
förhållandena. På posten n:o 10 skulle sannolikt göras en inbesparing,
ungefär proportionell mot minskningen i totala antalet undervisningstimmar eller
-hkL . 2.100 eller omkring 300 kronor. Å posten n:o 11, uppvärmning, är det
315,5
tvivelaktigt, om någon inbesparing alls kunde göras, enär alla nu använda lokaler
ändock skulle tagas i bruk, ehuru ett mindre antal timmar. Den minskade frekvensen
skulle möjligen genom minskat behov av ventilation kunna medföra någon
bränslebesparing, förslagsvis högst 100 kronor. Å posten n :o 12, renhållning,
skulle av liknande skäl endast en obetydlig besparing kunna göras, högst 15c
kronor. Å posten n :o 14 skulle en besparing, beräknad analogt med den å post
n :o 2, uppstå utgörande 8.562.26 eller omkring 1.150 kronor. Å pos
ten
n :o 16, dvrtidstillägg, skulle göras en besparing, som approximativt kan antagas
proportionell mot totala besparingen å de poster, som omfatta löner och arvoden.
Nuvarande summa av /posterna n:is 1—6 jämte n:is 13—15 utgör
102.454 :yo. Summan av inbesparingarna å samma poster är 12.000 kronor, var
-
— 134 —
för inbesparingen av dyrtidstillägg under de förhållanden som varit rådande under
år 1923 skulle blivit I2’°°-— 43.701.31 eller cirka 5.100 kronor.
Om i stället byggnadsfackskolan skulle slopas, skulle antalet undervisningstimmar
per vecka minskas med under höstterminen 40, under vårterminen 43.
Medeltalet 41.5 befinnes vara det samma, som om kemifackskolan skulle borttagits.
De eventuella inbesparingarna å posterna n:is 2, 10 och 14 skulle därför
bliva desamma, som nyss beräknats. Enahanda torde vara förhållandet med
posterna n :is 4 och 5. Post n :o 7, laborationer, spelar för byggnadsfackskolan
vida mindre roll än för kemifackskolan, varför ibesparingen här endast torde kunna
uppgå till 300 kronor. Rörande posterna 8 och 9 gälla samma antaganden
som för kemifackskolan. Å post n:o n, uppvärmning, skulle en något större inbesparing
kunna göras, emedan två salar, som nu begagnas uteslutande av byggnadsfackskolan,
i händelse av dennas slopande skulle kunna avstängas. Dessa
salar utgöra omkring ^ av samtliga lokaler, varför bränslebesparingen kunde
tänkas uppgå till högst ^ av 7.700 eller omkring 500 kronor. Å posten n:o 12,
renhållning, skulle analogt inbesparas närmare ~ av 4.200 kronor eller omkring
250 kronor. Inbesparingen å dyrtidstillägg bleve densamma, som för kemifackskolan
beräknats.
Skulle slutligen både byggnads- och kemifackskolorna borttagas, så skulle antalet
undervisningstimmar per vecka minskas med under höstterminen 106, under
vårterminen 101 eller i medeltal 103.5 Detta skulle medföra inbesparingar å
post 2 med -1-—— 77.827.04 eller omkring 26.500 kronor, n:o 10 med
303,5 Tol C 303>5
2.100 kronor eller omkring 700 kronor, n:o 14 med 8.562.26 kronor eller
omkring 2.900 kronor. Å posterna n:is 4, 5, 7, 8, 9, 11 och 12 torde möjliga inbesparingar
kunna beräknas lika med summan av de belopp, som skulle sparas, om
byggnadsfackskolan eller kemiska fackskolan var för sig skulle indragas. Inbesparingen
å posten dyrtidstillägg beräknas i proportion till besparingarna å samtliga
löneposter n ds 2, 4, 5 och 14 och skulle då bliva 102 45^70 43''7OI‘3I e^er
omkring 12.700 kronor.
Som sammanfattning anföres följande tablå:
Sannolika besparingar vid event. indragning av |
||||||||||||
kem |
fackskolan |
byggn.-facksko |
både byggn.- 0. |
|||||||||
ensam |
lan ensam |
kem. |
fackskol: |
na |
||||||||
Lä rar löner .......... |
10650 |
10650 |
26500 |
_ |
||||||||
S kolläkare............ |
So |
— |
So |
— |
100 |
— |
||||||
Skrivbiträde.......... |
150 |
— |
150 |
— |
300 |
— |
||||||
Laborationer ........ |
1000 |
— |
300 |
— |
1300 |
— |
||||||
Bibliotek 0. saml..... |
500 |
— |
500 |
— |
1000 |
— |
||||||
Tryckn.- kostn. etc. .. |
50 |
— |
So |
— |
100 |
— |
||||||
Lyshållning .......... |
300 |
— |
300 |
— |
700 |
— |
||||||
Uppvärmning ........ |
100 |
— |
Soo |
— |
600 |
— |
||||||
Renhållning.......... |
150 |
— |
12950 |
— |
250 |
— |
12750 |
— |
400 |
— |
30000 |
— |
Tillf, löneförb....... |
1150 |
— |
1150 |
— |
1150 |
— |
1150 |
— |
2900 |
— |
2900 |
— |
Dyrtidstillägg ........ |
5100 |
— |
5100 |
— |
5100 |
— |
5100 |
— |
12700 |
— |
12700 |
— |
Summa kronor |
19200 |
— |
IQOOO |
— |
45600 |
— |
— i35 —
Som av denna tablå framgår, skulle ett slopande av endera av de båda iflågavarande
skolorna medföra en besparing av endast omkring ii % av kostnaden
för hela det tekniska läroverket. Indragas båda skolorna, skulle besparingen i sin
helhet uppgå till 25 %, räknat på ordinarie stat, och 26 %, om även tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg inkluderas. Styrelsen formenar att det skulle
vara allt annat än välbetänkt att vidtaga någon åtgärd i sagda riktning särskilt
därför, att en av de tyngst vägande orsakerna till den ringa lärjungefrekvensen
utan tvivel är bristande kännedom om skolorna i fråga. Trots annonsering i den
utsträckning, som tillgängliga medel medgiva, och även andra åtgärder såsom
föredrag och utsändande av cirkulär till industriella verk, är det allt för vanligt,
att både ynglingar och föräldrar inom de kretsar, som borde ha intresse av de
utbildningsmöjligheter, som här erbjuda sig, äro fullkomligt ovetande om dessa
skolors existens. Detta förhållande står givetvis i samband med att skolorna aro
så nya, och en förbättring torde kunna påräknas, när de utexaminerade eleverna
fått tillfälle att under några år i det praktiska livet visa vad de duga till.
Som ett glädjande bevis för att den utbildning, som lämnas av såväl husbyggnadsfackskolan
sam kemiska fackskolan, motsvaras av ett verkligt behov, vill
styrelsen anföra, att de elever, som hittills utexaminerats från dessa skolor, haft
synnerligen lätt att erhålla platser. I detta avseende har det ställt sig betydligt svårare
för dem, som genomgått maskinfackskolan och tekniska gymnasiet, varför
den nuvarande fördelningen av eleverna på de fyra olika linjerna kan antagas icke
stå i rätt proportion till utkomstmöjligheterna på de olika banorna. Beträffande
behovet av utbildningsmöjligheter inom husbyggnadsbranschen vill styrelsen även
anföra ett av Södra Sveriges byggnadstekniska samfund i yttrande över byggnadsfackskolans
undervisningsplaner gjort uttalande av följande lydelse: ”1 detta
sammanhang få vi påpeka betydelsen av att den utbildning, som vunnits i denna
byggnadsfackskola, bör genom myndigheternas medverkan fastslås såsom mimmikompetens
för utövande av byggnadsverksamhet i våra städer och stadsliknande
samhällen.” . „
På grund av vad sålunda anförts är styrelsen av den uppfattningen, att fragan
om dessa skolors framtida ställning blivit för tidigt väckt, och att det är omöjligt
att taga ställning till denna fråga, förr än skolorna fått vara i verksamhet undei
några år och under normala konjunkturer.
Styrelsen vill i detta sammanhang även erinra därom, att i den plan för de
tekniska skolornas omorganisation, varav byggnadsfackskolan och kemiska fackskolan
i Malmö utgöra en integrerande del, ingick, att samtliga äldre tekniska
elementarskolor skulle omorganiseras, varigenom bl. a. husbyggnadslinjen och
kemiska linjen i såväl Borås som Norrköping skulle försvunnit. Revisorerna
påpeka, att dessa linjer äro synnerligen fåtaligt besökta, vilket, som styrelsen
förut påpekat sammanfaller med erfarenheten från den äldre tekniska elementarskolan
i Malmö, men det förefaller ej alldeles uteslutet, att åtminstone en del
av det fåtal elever, som besöka de ifrågavarande linjerna, skulle ha vänt sig till
fackskolorna i Malmö, om omorganisationen iblivit helt genomförd. Den ringa
frekvensen på byggnadslinjen och kemiska linjen vid de fem äldre tekniska
elementarskolorna var nämligen ett av skälen till att dessa linjer ansagos böra
ersättas med en enda fackskola för vardera branschen.
Styrelsen får till sist uttala önskvärdheten av att kännedomen om de utbildningsmöjligheter,
som erbjudas genom de tekniska fackskoloma av olika slag såväl
som genom de tekniska gymnasierna, bleve mera allmänt spridd, än som
hittills kunnat bliva fallet. Särskilt borde den studerande ungdomens uppmärksamhet
riktas på dessa skolor på ett effektivt sätt. Möjligen skulle man kunna
— 136 —
tänka sig, att ett kortfattat meddelande genom Kungl. skolöverstyrelsens försorg
ansloges i samtliga statens eller av staten understödda läroanstalters lokaler, kanske
rent av infördes i dessa skolårs årsberättelser. Den annonsering, som med
tillgängliga medel nu är möjlig, inskränker sig till ett införande i ett 50-tal tidningar
en eller högst två gånger årligen av en annons av ganska blygsamma dimensioner.
Att denna reklam ohjälpligt kommer till korta i jämförelse med den,
som göres av de privata tekniska skolorna, vilka, även om de av ekonomiska
skäl äro än så underlägsna både i fråga om lärarkompetens och undervisningsmateriel,
dock kunna offra oerhörda summor på annonser, ligger i öppen dag
liksom även att det är fullkomligt otänkbart att med en så sporadisk reklam som
den av statens tekniska skolor hittills bedrivna, få en alldeles ny skola inarbetad
i allmänhetens medvetande under loppet av 2—3 år.
Malmö den 15 december 1923.
Å styrelsens vägnar:
FRITZ HALLBERG.
Styrelsens för tekniska lärO''
verket i Härnösand
(del I, sid. 73, § 7.)
Till Kungl. Skolöverstyrelsen.
Med anledning av kungl. skolöverstyrelsens skrivelse av den 1 oktober 1023 till
styrelsen för tekniska läroverket i Härnösand angående det ringa antalet lärjungar
i fackskolan för träindustri får styrelsen vördsamt anföra följande.
Antalet kemister vid olika tekniska läroverk i jämförelse med hela antalet lärjungar
ställer sig f. n. sålunda:
Elementarskolan i Borås
„ i Norrköping
Gymnasiet i Örebro
Läroverket i Malmö
,, i Härnösand
59 lärjungar därav å kemiska
65
297 „ ......
I29 „ „ i
49 „ „ „
linjen
fackskol.
2 st. = 3,4 %
3 „ = 4,6 %
28 „ = 9,4 %
6 „ = 4,7 %
4 — 8,2 %
Det synes alltså vara en allmän företeelse att kemistutbildningen f. n. är föga
eftersökt, sannolikt därför, att kemisterna f. n. ej kunna påräkna någon mot utbildningen
svarande anställning inom industrien.
Att fackskolan är för litet känd, är emellertid också tydligt. Styrelsen har
emellertid under sistlidna vårtermin annonserat för 662: 40 kr. i 17 tidningar och
2 facktidskrifter angående läroverket. Annonserna hava vanligen införts 3 gånger.
Vidare har styrelsen utanordnat medel till anskaffandet av 2,000 separatavtryck
av en i en svensk papperstidning för den 31 mars intagen artikel om
fackskolan av nuv. rektor. Av dessa separat sändes 1,200 till Göteborgsutställningen
för att delas ut genom dess skogsavdelning. 177 ex. sändes i början av
maj till lika många med kemiska träprodukter och papper arbetande industriella
företag. Vidare har ett antal personer, som begärt upplysningar om läroverket,
fått skriften.
— i37
Anledningarna till det ringa antalet lärjungar äro sannolikt huvudsakligen två:
i) Industriens betryckta läge, som dels gör, att man ej har råd att studera och
dels att man, efter ev. studier f. n. ingå platser far. 2) Fordran på 2 års praktik,
som gör, att personer med realskoleexamen endast undantagsvis kunna söka sig in.
Styrelsen ämnar instundande vårtermin försöka göra annonseringen effektivare
genom att anlita flera stora tidningar än förut samt genom att däri med
några ord särskilt framhålla fackskolan. Styrelsen förmenar dock, att man knappast
kan få skolan allmänt känd, förr än den fått verka några ar och därunder
utsläppa utexaminerade personer i praktiken.
Kostnaderna för fackskolan utöver dem, som läroverket i allmänhet drager,
inskränka sig till kostnaderna för 8 veckotimmar (högt räknat) av extralärare
eller 1,400 kr. pr år. För att någon besparing häri skall kunna göras, måste man
ändra timplanen, så att samläsning med gymnasiet kan äga rum i större utsträckning
än förut. Då lärjungarna i fackskolan och gymnasiet nu hunnit olika långt
i olika ämnen, kan sådan ändring icke lämpligen göras förr än vid nästa läsårs
början.
Härnösand den 9 november 1923.
GUSTAF TENGWALL.
v. ordförande.
Håkan Sandqvist.
Bilaga 1.
P. M.
Förslag till kostnadsberäkning för tekniska läroverket i Malmö, organiserat
såsom tekniskt gymnasium, förenat med teknisk maskinfack skola.
Rektor ...................................... 7-5°°
7 lektorer (å 5.800) .............................................. 40.600
1 vaktmästare .................................................... 145°
1 laboratorievaktmästare .......................................... I-75°
1 maskinist och eldare............................................. r-750
Extra lärare (34 veckotimmar å 175 kronor) ........................ 5-95°
Övningar i lantmäteri ............................................. 5°°
Föredrag om arbetarskydd och hygien............................... 4°°
Bokförings- och skrivbiträde åt rektor.............................. 9°°
Skolläkare ...................................................... 650
Bibliotekarie .................................................... 5°°
Böcker, samlingar och undervisningsmateriel ........................ 4.000
Materialier m. m. till laborationer................................... 4.000
Trycksaker, annonser och skrivmaterialier m. m....................... 2.200
Uppvärmning, belysning, renhållning m. m........................... 12.000
Summa 84.150
Av de i läroverkets nuvarande stat upptagna 13 ordinarie lärartjänsterna (1
rektor och 12 lektorer) är 1 lektorstjänst enligt Kungl. Maj :ts beslut f. n. obesatt.
138 -
Bilaga 2.
P. M.
Färslag till kostnadsberäkning för tekniska läroverket i Härnösand, organiserat
såsom enbart tekniskt gymnasium.
Rektor ......................................................... 7-5°°
4 lektorer (å 5.800) ............................................... 23.200
1 vaktmästare.................................................... 1-45°
1 laboratorievaktmästare, tillika maskinist och eldare.................. 1.750
Extra lärare (20 veckotimmar å 175 kronor) ........................ 3-500
Övningar i lantmäteri .......................................•..... 300
Föredrag om arbetarskydd och hygien .............................. 400
Bokförings- och skrivbiträde åt rektor.............................. 600
Skolläkare .......................................... 400
Bibliotekarie ................................................•... 300
Böcker, samlingar och undervisningsmateriel ........................ 3-000
Materialier m. m. till laborationer.................................. 2.500
Trycksaker, annonser och skrivmaterialier m. m....................... 1500
Uppvärmning, belysning och renhållning m. m....................... 7-5°°
Summa 53.900 I
I läroverkets av Kungl. Maj :t 22/6 1921 fastställda stat äro uppförda avlöningar
till en rektorstjänst och sex lektor stjänster. Av dessa är en lektorstjänst
f. n. icke besatt med ordinarie innehavare. Rektor och de fem ordinarie lektorerna
äro lektorer i följande ämnen:
i kemi och träets kemiska teknologi med laborationer ;
i kemi och kemisk teknologi jämte laborationer;
i byggnadskonst, beskrivande och praktisk geometri jämte linear- och krokiritning;
i
allmän mekanik, maskinlära med ritning och mekanisk teknologi;
i fysik och elektroteknik med laborationer;
i svenska och tyska.
Det antal veckotimmar, som kan beräknas motsvara rektors och de fem ordinarie
lektorernas undervisningsskyldighet, utgör ungefärligen samma antal veckotimmar,
som i ovanstående kostnadsberäkning motsvarar totala antalet undervisningstimmar
för ordinarie och extra lärare (124).
Då emellertid rektor och de fem ordinarie lektorerna icke hava erforderlig utbildning
för gymnasiets undervisning i ämnena handelsteknik, ekonomisk geografi,
författningslära, nationalekonomi samt gymnastik, skulle ändock för närvarande
fordras extra lärare för tillsammans 16 veckotimmar i dessa ämnen.
Om fackskolan skulle indragas, bleve alltså en av lektorerna i det närmaste
överflödig, och om denne ej kan placeras på annat håll, måste ovanberäknade
kostnadssumma ökas med en lektorsavlöning 5.800 kronor, varemot under angivna
förhållande extralärarposten kan minskas med 700 kronor. Den verkliga
kostnadsökningen i detta fall blir alltså 5.800 — 700 —_ 5.100 kronor.
139 -
Sveriges Centralförenings
för idrottens befrämjande
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 75, § 8.
Till Konungen.
Med anledning av departementsskrivelsen 30 sistlidne november beträffande
riksdagens revisorers framställning om statlig revision av de kommittéers förvaltning,
vilka pläga tillsättas för svenska idrottsmäns deltagande i de under
namn av olympiska spel bekanta internationella idrottstävlingarna,
får styrelsen i Sveriges Centralförening för idrottens främjande, som biträder
revisorernas uppfattning om arten av de medel, med vars tillhjälp den för olympiska
spelen i Antwerpen 1920 fungerande kommitténs verksamhet till större delen
uppehållits, i underdånighet härmed förklara sig biträda även revisorernas
uppfattning, att sagda kommittés förvaltning icke lämpligen kan undandragas den
statliga granskning, som Eders Kungl. Maj :t årligen föranstaltar av Centralföreningens
— liksom Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbunds —
räkenskaper och förvaltning.
Stockholm den 12 december 1923.
Under dånigst
Sveriges Central förening för idrottens främjande.
V. G. BALCK.
Alex. Lindman.
Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas
Riksförbund
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 75, § 8.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 30 sistlidne november har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund att avgiva utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers i revisionsberättelsen för år 1922 gjorda
framställning om statlig kontroll av de s. k. olympiska kommittéernas medelsförvaltning
på sätt för närvarande sker ifråga om Riksidrottsförbundets och Centralföreningens
för idrottens befrämjande räkenskaper och förvaltning.
I anledning härav får Riksidrottsförbundet anföra följande.
Det torde icke tillhöra Riksidrottsförbundet att yttra sig över, huruvida de lotterimedel,
som stått till förfogande för ordnande av Sveriges deltagande i olympiska
spelen 1920 äro på grund av sättet för deras tillkomst att anse som offentligt
understöd, som bör underkastas statlig kontroll. Skulle så anses vara förhållandet
har Riksidrottsförbundet givetvis ingenting emot att förvaltningen av
lotterimedel, tillkomna genom statens medverkan, för framtiden underkastas sam
-
— 140 —
ma statliga kontroll som förvaltningen av övriga av staten för idrottsändamål anslagna
medel.
Stockholm den 22 december 1923.
Underdånigst
Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbunds Förvaltningsutskott.
ERNST BREDBERG.
Ordförande.
Gunnar Grubb.
Lotsstyrelsens
utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. 77, § 1—2.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 4 december 1923 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
lotsstyrelsen avgiva utlåtande över riksdagens revisorers innevarande år avgivna
berättelse, i vad densamma avser lotsstyrelsen.
Till åtlydnad härav får lotsstyrelsen, med återställande av remissakten, i underdånighet
anföra följande.
I. I anledning av revisorernas uttalanden under rubriken ”Smygehuks fyrplats”.
Till en början får lotsstyrelsen, med vitsordande av riktigheten av de av revisorerna
lämnade sifferuppgifterna, i underdånighet erinra, att styrelsen i underdånig
skrivelse den 21 augusti 1918 gjorde framställning om utökande av den
ordinarie personalen vid Smygehuks fyrplats — en fyrmästare och en fyrvaktare
■— med ett fyrbiträde samt att 1919 års riksdag — i enlighet med Eders Kungl.
Maj :ts i proposition nr 1 den 9 januari 1919, femte huvudtiteln, punkt 79, gjorda
hemställan — anvisade medel till anställande av ett dylikt biträde från och med
år 1920.
Då det visat sig omöjligt, att för ett vid fyrplatsen anställt extra biträde, som
skulle indragas vid den nya fyrbiträdesbefattningens tillträdande, förhyra bostad
i fyrens närhet samt biträdet därför nödgats tillsvidare vara bosatt på avsevärt
avstånd från fyrplatsen, förklarade lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 27
oktober 1919 med redogörelse och motivering angående de anskaffningar och
arbeten, som borde verkställas medelst ett tidigare samma år äskat anslag till
säkerhetsanstalter för sjöfarten, att för undanröjande av berörda olägenhet och
för slutligt ordnande av bostadsförhållandena vid fyrplatsen borde av det äskade
anslaget användas ett belopp av 50.000 kronor för anordnande av ny bostadslägenhet
m. m. vid fyrplatsen. I det anslag, som 1920 års riksdag i enlighet med Eders
Kungl. Maj :ts i proposition nr 2, femte huvudtiteln, punkt 24, gjorda förslag
anvisade å tilläggsstat för år 1920 till förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden
m. m., ingick även ett belopp av 50,000 kronor för ovanberörda
ändamål.
Då såsom av det anförda framgår ett ordnande av bostadsförhållandena vid
fyrplatsen icke utan allvarlig olägenhet kunde uppskjutas, ansåg sig lotsstyrelsen
M
redan sommaren 1920 böra föranstalta om utförande av de planerade byggnadsarbetena
vid fyrplatsen. Vid denna tid var läget å byggnadsmarknaden, såsom
allmänt är känt, mycket ovisst. Varken arbetslön eller priset å byggnadsmateriel
hade börjat gå ned. Ytterligare stegring kunde för övrigt befaras. Med hänsyn
till den rådande ovissheten beslöt sig styrelsen för att inhämta anbud å uppförande
av det planerade, för fyrmästaren avsedda bostadshuset jämte uthus. Styrelsen
har visserligen eljest såsom regel låtit byggnadsarbeten för lotsverkets räkning
utföras genom tjänstemän å styrelsens fyringenjörkontor med anlitande av
i varje fall särskilt anställda arbetare. Detta har delvis sin grund däri, att anbud
endast i undantagsfall kunna införskaffas å uppförandet av byggnader å platser,
vilka — såsom vid lotsverket vanligen är fallet — äro belägna på ensliga ställen
ute i havsbandet, där vind och sjö oberäkneligen inverka å arbetenas fortgång.
Då byggnadsplatsen vid Smygehuk däremot var belägen nära järnvägsstation och
hamn samt invid landsväg, ansåg lotsstyrelsen, att i detta fall företagare icke med
hänsyn till byggnadsplatsens läge skulle avhålla sig från att avgiva anbud. Tre
anbud inkommo även till styrelsen, det högsta å 50,800 kronor och det lägsta å
47,475 kronor. Styrelsen fann visserligen anbuden i och för sig höga, men ansåg
sig dock kunna utgå från att de, då de icke skiljde sig avsevärt från varandra, i
huvudsak motsvarade läget å byggnadsmarknaden i orten. Ehuru med tveksamhet
till följd av kostnaderna ansåg styrelsen det i den rådande allmänna ovissheten
å byggnadsmarknaden vara tryggast att för tillgodoseende av det trängande
bostadsbehovet vid fyrplatsen antaga det lägsta av de avgivna anbuden. Därest
styrelsen då kunnat ana, huru hastigt priserna å material av olika slag under den
närmaste tiden därefter skulle komma att sjunka och den ekonomiska konjunkturen
över huvud vända, skulle styrelsen givetvis — trots det betänkliga uti att
hava ett fyrbiträde bosatt ända till en kilometer från fyrplatsen — hava låtit vänta
med igångsättandet av ifrågavarande byggnadsföretag. Såväl utom som inom
statsförvaltningen torde för övrigt de vara få, som rätt kunnat förutspå den
ekonomiska konjunkturutvecklingen.
Beträffande den i revisorernas berättelse intagna sammanställningen över byggnadskostnader
och hyror för under åren 1914—1923 uppförda bostadshus för
fyrpersonal, vilken sammanställning ställts till revisorernas förfogande av lotsstyrelsens
fyringenjörkontor, hava revisorerna uttalat, att det syntes revisorerna
av densamma framgå, att de hyresbelopp, som av lotsstyrelsen fastställts, i vissa
fall vore alltför låga och icke stode i god överensstämmelse med i gällande avlöningsförfattning
angivna grunder.
Med anledning härav får lotsstyrelsen i underdånighet erinra, att före 1923 års
ingång ägde vid fast fyr anställd personal enligt nådiga kungörelsen den 1 oktober
1914 (nr 270) erhålla fri bostad jämte ved och lyse enligt stat, som av lotsstyrelsen
fastställdes, eller, där bostad undantagsvis icke kunde beredas, jämte ved
och lyse in natura hyresersättning enligt styrelsens bestämmande. Jämlikt 20 § i
det av Eders Kungl. Maj :t den 9 juni 1922 (nr 379) utfärdade avlöningsreglementet
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, vilket reglemente äger tilllämpning
från och med 1923 års ingång, skall åter vid fast fyr anställd personal
liksom övriga befattningshavare vid nämnda stat genom avdrag å avlöningen
erlägga ersättning för begagnande av bostad, som anvisas uti av statsverket disponerad
lägenhet, och skall ersättning för dylik bostad, däri inbegripen gottgörelse
för centraluppvärmning, om sådan finnes, bestämmas med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet är gällande för liknande lägenhet eller, där sådant
hyrespris icke kan utrönas, till skäligt belopp samt fastställas genom överenskommelse
mellan lotsstyrelsen och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse
— 142
icke träffas, skall frågan enligt gällande bestämmelser hänskjutas till statens
bostadsnämnd.
I anslutning till bestämmelserna i berörda avlöningsreglemente bestämde lotsstvrelsen
i slutet av år 1922, att ersättning eller hyra för tjänstebostad för tiden
från och med den 1 januari 1923 skulle tillsvidare, i avbidan på fastställandet av
bostadsordning för lotsverket, beräknas på följande sätt.
Till grund för hyrornas bestämmande skulle såsom regel läggas från socialstyrelsen
inhämtade uppgifter, avseende hyresåret 1919—1920, om hyrespriserna
inom de olika kommunerna för lägenhet om tre eldstäder, dock lägst ett belopp av
200 kronor. Å dessa hyrespriser skulle med hänsyn till senare inträffad hyresstegring
göras ett tillägg å 25 procent. Beträffande ett fåtal städer, där lotsverket
hade tjänstebostäder, skulle däremot från hyresnämnderna i nämnda städer
erhållna uppgifter för hyresåret 1921—1922 läggas till grund. Någon långt i
detalj gående individuell värdering av bostäderna skulle ej verkställas, utan skulle
å de särskilda orterna lägenheter med samma antal eldstäder och av en och samma
storlek värdesättas lika, där icke särskilda omständigheter påkallade avvikelser.
Som lägenhet av en och samma storlek skulle inom varje lägenhetsgrupp anses
sådana, som innehölle en fri golvyta av minst följande mått:
lägenhet om 1 rum och kök 32 kvm
” 2 ” ” ” 47 ”
” ” 3 ” ” ” 63 ”
” ” 4 ” ” ” 79 ”
Vid beräknande av lägenhets fria golvyta skulle bortses från den yta, som upptoges
av förstuga, tambur, trappor, garderob, skafferi, klosett och andra dylika
utrymmen. Beträffande lägenheter, vilkas fria golvyta understege nyssberörda
mått, skulle reduceringar, proportionella mot de mindre ytorna, verkställas. Den
omständigheten, att en lägenhet innehölle större fri golvyta än som för varje
grupp ovan angivits, skulle ej föranleda höjning av hyresbeloppet. Rum utan
eldstad skulle vid beräkningen ej upptagas som rum utan som en med bostaden
följande extra förmån, för vilken höjning av hyresbeloppet skulle beräknas i
enlighet med vad som ägde rum i allmänna hyresmarknaden. I fråga om lägenheter
om flera än tre eldstäder skulle det överskjutande antalet rum beräknas
som halva rum utom vid beräkning av hyra för bostad åt överlots. Härjämte
skulle enligt grunder, som icke lära vara av intresse i detta sammanhang, i förekommande
fall erläggas ersättning för stall och fähus samt för planteringsland, ej
understigande viss areal.
I de enligt berörda grunder beräknade hyresbeloppen för bostad skulle enligt
styrelsens bestämmande nedsättning göras dels med skäligen ansedda 10 procent
för tjänsteman, varå följande föreskrift under A., punkt 14, mom. 3 i Eders
Kungl. Maj :ts brev till lotsstyrelsen den 3 november 1923 angående bestämmelser
i fråga om övergång till den nya lönestaten är gällande:
”Tjänsteman, som den 31 december 1922 innehade och den 1 januari 1923
fortfarande innehar tjänstebostad i av statsverket disponerad lägenhet, må så
länge han, utan att på egen ansökan vara förflyttad, kvarstå i samma befattning,
som han vid övergången på den nya lönestaten innehade, dock högst i tio år, med
hänsyn till värdet av förut åtnjuten bostadsförmån kunna erhålla skälig nedsättning
i den hyra, som eljest enligt 20 § i avlöningsreglementet samt ovanstående
mom. 1 och 2 skolat åsättas lägenheten.”
dels ock med skäligen ansedda 5 procent för tjänstemän vid 13 särskilt ensligt
belägna fyrplatser i enlighet med chefens för handelsdepartementet uttalande till
statsrådsprotokollet vid framläggandet år 1922 av förslaget till proposition om
löneregleringen (proposition nr 181 sid. 27).
I enlighet med de sålunda återgivna grunderna hava även hyresbeloppen blivit
för tiden från och med 1923 års ingång bestämda.
Sedan lotsstyrelsen under år 1923 efter inhämtande av yttrande från allmanna
civilförvaltningens bostadsnämnd fastställt bostadsordning för lots- och fyrstaten,
har frågan om beräknandet av hyrornas storlek ånyo varit föremål för styrelsens
provning. Styrelsen har därvid funnit sig böra alltjämt tillämpa förbeiörda
grunder ; dock att jämkning skett i sådana fall, då på grund av vederbörande
tjänstebostäders avskilda och ensliga läge respektive bostadsinnehavare av praktiska
skäl ansetts böra svara för utförandet av sotning samt mindre reparationer
med av styrelsen tillhandahållna materialier. Beträffande bestämmelsen angående
sotning får lotsstyrelsen i detta sammanhang i underdånighet meddela, att erforderlig
sotning enligt domänstyrelsens cirkulär ser. B nr 3 den 13 juni 1921 skall
på bostadsinnehavarens bekostnad verkställas minst en gång årligen. Efter jämkning
såsom nyss sagts skett hava de i sammanställningen angivna hyresbeloppen
framkommit.
Av vad lotsstyrelsen sålunda anfört, torde framgå, att de grunder, som sålunda
tillämpats av styrelsen, stå i överensstämmelse med gällande bestämmelser.
II. I anledning av revisorernas uttalanden under rubriken ”Vissa inom lotsstyrelsen
utbetalade ersättningar för budskickningar.”
Revisorerna hava vid granskning av lotsstyrelsens räkenskaper för år 1922
lagt märke till att stadsbud i icke ringa omfattning använts för arbeten och budskickningar
såväl inom som utanför styrelsens ämbetslokaler; och har det synts
revisorerna, som om de hos styrelsen anställda tre ordinarie expeditionsvakter
bort kunna anlitas för utförandet av åtminstone en del utav ifrågavarande arbeten.
I anledning härav får lotsstyrelsen i underdånighet erinra, att styrelsens ämbetslokaler
äro belägna inom fyra våningar av huset med adressnummer Komhamnstorg
2 i Staden mellan broarna samt att lotsverkets huvudförråd, som sorterar
direkt under styrelsen, är förlagt till Rosenvik å Södra Djurgården. Enligt styrelsens
förmenande kunna styrelsens expeditionsvakter icke lämpligen — med
hänsyn till deras ringa antal och till den tidsspillan, som härigenom skulle förorsakas
— anlitas för arbeten ute vid huvud förrådet eller för budskickningar därifrån.
Från huvudförrådet skola tid efter annan till olika platser inom lotsdistrikten
utsändas inventariepersedlar och konsumtionseffekter av skilda slag, ofta då
det gäller fyrinrättningarna med största skyndsamhet. I den mån så lämpligen
låter sig göra sker detta utsändande med lotsverkets tjänstefartyg men eljest vanligen
med bantåg eller enskilda tillhörande ångfartyg. Det är huvudsakligen för
sådana transporter till bantåg och båtar som stadsbud eller åkare anlitats. För
detta ändamål torde, då det här i allmänhet gäller försändelser om c :a 100 kilograms
vikt och mera, utgifterna uti förevarande avseende hava varit nödvändiga
samt stadsbud eller åkare jämväl för framtiden behöva anlitas. För transport av
verktygslådor för styrelsens fyringenjörer och verkmästare mellan huvudförrådet
eller styrelsens ämbetslokal samt bantåg och båtar har även stadsbud anlitats. Då
dessa verktygslådor hava en vikt, som i allmänhet för transport kräver anlitande
av dragkärra eller häst- eller motorfordon, måste jämväl utgifterna för ifrågavarande
lådors transporterande anses hava varit nödiga. Utgifter i det anmärkta
avseendet hava även förekommit för större transporter av räkenskapshandlingar
— 144 —
från lotsstyrelsens ämbetslokal till riksräkenskapsverket. Stadsbud med dragkärra
har då anlitats. För sistberörda ändamål samt för andra enstaka, från styrelsens
ämbetslokal åt stadsbud lämnade uppdrag hava under år 1922 utgivits allenast 46
kronor 25 öre och för tiden 1/1—30/9 1923 18 kronor.
I handläggningen av detta ärende hava deltagit föredraganden över fyringenjör
Lundeberg samt byråcheferna Curman och Wirström.
Underdånigst:
ERIK HÄGG
/. H. Göransson.
é
— i4S —
Generalpoststyrelsens
utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I,
sid. 81—89, § 1 m. fl.
Till Kungl. Kommunikationsdepartementet.
Genom remiss den 5 innevarande december har generalpoststyrelsen anbefallts
att till kungl. kommunikationsdepartementet inkomma med utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört dels beträffande vissa postverket tillhöriga
fastigheter dels ock i fråga om förenkling av driften vid vissa postanstalter. Till
åtlydnad härav får generalpoststyrelsen vördsamt anföra följande.
Postkontoret i Hälsingborg.
(Del I, sid. 81, § l.)
Det nuvarande posthuset i Hälsingborg å tomten n:r 16 i kvarteret Kärnan
blev, efter det riksdagen anvisat medel för detsammas uppförande, taget i bruk i
slutet av år 1903.
Sedan ifrågavarande tidpunkt har rörelsen vid postkontoret högst väsentligt
ökats, vilket framgår av nedanstående tablå.
År 1903 |
Ökning |
|||
absolut |
relativ % |
|||
Frankoteckensuppbörd...... |
269.167 kr. |
922.094 kr. |
652.927 kr. |
% 242,6 |
Övriga inkomster (frånsett |
190.781 „ |
184.672 „ |
||
tidningar) |
6.109 „ |
3022,9 |
||
Inlämnade försändelser, alla |
1.276.715 st. |
|||
slag...................... |
6.327.528 st. |
7.604.243 st. |
20,5 |
|
Assurerade försändelter---- |
16.022 „ |
28.082 „ |
12.060 „ |
75,3 |
Dessas sammanlagda belopp |
11.345.660 kr. |
I3-390.42I kr. |
2.044.761 kr. |
18,0 |
Oassurerade paket.......... |
10.176 st. |
112.918 st. |
102.742 st. |
10097 |
Postanvisningar............ |
57-094 „ |
180.230 „ |
123136 „ |
215,7 |
Dessas sammanlagda belopp |
1.808.954 kr. |
7.718.716 kr. |
426,7 |
Tablån visar oförtydbart, att rörelsen vid postkontoret i Hälsingborg gått betydligt
framåt. Särskilt gäller detta postanvisnings- och paketrörelsen, varav
i synnerhet den sistnämnda kräver stora utrymmen, om postbehandlingen av paketen
skall kunna försiggå utan onödig tidsutdräkt och desamma i övrigt skola
kunna behandlas med den omsorg, som med skäl kan fordras. Det torde också
10. 242027.
•— 146 —
utan vidare vara klart, att den ursprungliga lokalen, med hänsyn till sagda ökning
i poströrelsen, med tiden icke kunnat vara tillfyllest för sitt ändamål. Därför har
också tid efter annan rätt så omfattande utvidgnings- och omändringsarbeten
inom posthuset måst företagas. Det har sålunda varit nödvändigt att bereda
postkontorets avdelningar för avgående och ankommande poster ävensom tidningsexpeditionen
ökat lokalutrymme. År 1918 förlädes brevbärarexpeditionen
till källaren, under det att den dittillsvarande brevbärarexpeditionen togs i bruk
för en särskild in- och utlämningsexpedition för paket och postförskott. Ingången
till denna expedition leder genom en alltför smal gång från vestibulen. Trängseln
i denna gång är till verklig olägenhet för korrespondenterna. För att förebygga
trängseln har det inträffat, att paketpost inlämnats från gatan genom ett
fönster till expeditionen i fråga, ett inlämningssätt, som uppenbarligen är olämpligt
såväl för trafikanterna som för den i expeditionen arbetande personalen.
Såsom generalpoststyrelsen vid avgivande den 15 oktober 1919 av förslag till
utgifter för kapitalökning dels för år 1921 och dels på tilläggsstat för år 1920
haft tillfälle framhålla, hade postkontoret i Hälsingborg då tillgodogjort sig alla
utvecklingsmöjligheter inom posthuset, och någon tillbyggnad av detta senare
vore inom det dåvarande tomtområdet icke möjlig. Med hänsyn till det oeftergivliga
behovet för framtiden av ökad lokal för postkontoret ansåg generalpoststyrelsen
sig böra hos Kungl. Maj :t hemställa om inköp av den intill posthustomten
gränsande fastigheten n:r 15 i kvarteret Kärnan. På grund av posthustomtens
läge funnes — såsom generalpoststyrelsen påvisade — icke annan möjlighet
för utvidgning, såvida postkontoret, vars läge vore förmånligt, skulle kunna
bibehållas å sin nuvarande plats. ''Posthuset vore omgivet på tre sidor av gator
eller öppna platser; på den fjärde sidan låge förenämnda, av Hälsingborgs stad
till inköp erbjudna fastighet n:r 15 i kvarteret Kärnan, vilken fastighet på grund
av sin form och sitt läge med fördel kunde förenas med postverkets fastighet.
I ovan berörda skrivelse framhöll generalpoststyrelsen vidare, att postverket
icke vore enda spekulanten å den till inköp sålunda föreslagna fastigheten. Därest
statsverket försummade att begagna sig av det gjorda erbjudandet, vore det
icke uteslutet, att fastigheten komme att övergå i enskild ägo. För sådant fall
kunde det med stor sannolikhet förutsättas, att ett framtida förvärvande av fastigheten,
vid den för staten önskvärda tidpunkten, skulle — även om fastigheten
bibehölles i sitt dåvarande skick — komma att ställa sig för statsverket oförmånligare,
därest över huvud taget ett framtida förvärvande av fastigheten ens vore
möjligt. ''Generalpoststyrelsen erinrade också om att fall förekommit, då statsverket
under liknande omständigheter fått göra beklagliga erfarenheter. Till
förekommande av att postverket, vid tillgodoseendet av behovet utav utvecklingsmöjligheter
för postkontoret i Hälsingborg, skulle råka i dylik situation, ansåge
generalpoststyrelsen sig icke försvarad, därest generalpoststyrelsen underläte att
för sin del vidtaga åtgärder till förhindrande av att omhandlade, till inköp föreslagna
fastighet ginge staten ur händerna.
I proposition till 1920 ars riksdag föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att för inköp
av fastigheten n :r 15 i kvarteret Kärnan i Hälsingborg för år 1921 anvisa ett
reservationsanslag av 100.000 kronor. Statsutskottet hemställde i sitt utlåtande
n :r 60 A/1920 om bifall till sagda proposition, ”enär möjlighet synes böra beredas
postverket att redan nu, då tillfälle därtill yppat sig, förvärva tomt för den utvidgning
av postkontorslokalerna i Hälsingborg, som i en framtid torde bliva erforderlig”.
Denna utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.
De av postkontoret i Hälsingborg nu disponerade lokalerna omfatta — förutom
de i källarvåningen inredda utrymmena — byggnadens hela bottenvåning samt en
— 147
mindre del av våningen en trappa upp, där lokaler för tidningsbokföringen anordnats.
Det torde i detta sammanhang böra betonas, att arbetets art på elt postkontor
kräver, att lokalerna i största möjliga utsträckning förläggas till byggnadens
bottenvåning. Allmänhetens betjänande, in- och utlämning av postförsändelser
ävensom den under arbetets gång nödvändiga kommunikationen de olika
avdelningarna emellan försvåras givetvis i hög grad genom lokalernas förläggande
till olika våningar. Vid sådant förhållande torde vid en ytterligare utvidgning
av de nuvarande postkontorsutrymmena i Helsingborgs posthus de i våningarna
en och två trappor upp nu uthyrda lägenheterna åtminstone icke i någon
nämnvärd omfattning lämpligen kunna tagas i anspråk för postkontorets behov.
På sätt generalpoststyrelsen ovan framhållit äro postkontorets i Hälsingborg
lokaler sådana, att de i vissa avseenden icke kunna anses tillfredsställande utan
med nödvändighet påkalla genomförandet av en del förändringar och utvidgningar.
Upprepade framställningar i sådant hänseende hava gjorts från lokal- och
distriktsmyndigheterna; och generalpoststyrelsen har haft till omprövning olika
förslag till dylika omändringar. På grund dels av de under de senare åren rådande
höga byggnadskostnaderna och dels därav att de framlagda lokalförändringsförslagen,
enligt generalpoststyrelsens mening, icke inneburit en fullt ändamålsenlig
lösning av frågan, hava de ifrågasatta utvidgnings- och förändringsarbetena
kommit att uppskjutas. Sådant omändringsförslag har även i år förelegat
till generalpoststyrelsens prövning. Då styrelsen emellertid fann, att, före
det slutliga fastställandet av omfattningen utav och sättet för dessa omändringsarbetens
genomförande, ytterligare utredning i ärendet borde åvägabringas, fattade
generalpoststyrelsen jämväl denna gång icke något definitivt beslut i frågan.
Något längre uppskov med arbetenas igångsättande anser styrelsen dock icke
kunna ske; och postdirektören i Södra distriktet har för närvarande under förnyad
utredning frågan om lämpligaste sättet för omändringsarbetenas verkställande.
Det äger visserligen sin riktighet att, såsom statsrevisorerna framhållit, den
senast förvärvade fastigheten n:r 15 i kvarteret Kärnan för närvarande lämnar
en jämförelsevis låg bruttoavkastning å köpeskillingen. Att denna köpeskilling,
100.000 kronor, nu synes hög torde böra tillskrivas den svängning i de ekonomiska
förhållandena, som inträffat och som väl knappast kunnat på förhand beräknas.
Även synes härvid böra tagas i betraktande, att beloppet av inflytande hyror
från nämnda fastighet, sådan den nu är bebyggd, ingalunda får anses utgöra
en mätare på det värde, fastigheten faktiskt äger för postverket, då densamma
ju erbjuder den enda möjligheten till av behovet påkallade utvidgningar av de nuvarande
postkontorslokalerna, en möjlighet, som sannolikt redan nästa år måste
utnyttjas. Det bör ej heller förbises, att fastigheten i fråga efter inköpet, genom
sin form och sitt läge intill den av postverket förut förvärvade fasta egendomen,
måste anses hava tillfört denna senare ökat värde.
Statsrevisorerna hava vidare framhållit, att hyresersättningen för vissa inom
posthuset uthyrda lägenheter synes lågt beräknad, och hava statsrevisorerna därvid
särskilt omnämnt de till I arméfördelningen upplåtna lokalerna. Dessa lokaler,
omfattande 13 rum i våningen 1 trappa upp, uthyrdes år 19x5 för tiden
Vio I9I5—3% I925 thl chefen för I arméfördelningen, därvid hyran bestämdes
till 2.500 kronor för år, däri inbegripet ersättning för uppvärmning. Det kan
icke bestridas, att sagda hyresersättning under nuvarande förhållanden är att
anse såsom jämförelsevis låg. Vid tiden för träffandet av ovannämnda hyresavtal
var det emellertid, på grund av den goda tillgången på lägenheter i Hälsingborg,
förenat med stor svårighet att kunna anskaffa lämplig hyresgäst till lägen
-
-— 148
heten i fråga, varför generalpoststvrelsen, för att undvika risken att icke få lokalerna
uthyrda, ansåg sig böra antaga det från chefen för I arméfördelningen inkomna
anbudet om förhyrandet av desamma. Framhållas bör också, att nu nämnda
lokaler förhyras av en statsinstitution, vadan statsverket i sin helhet i detta
fall sålunda icke tillskyndas någon förlust. Generalpoststyrelsen kommer givetvis
att vidtaga åtgärder i syfte att efter kontraktstidens utgång, enligt den från statsrevisorernas
sida lämnade anvisning, erhålla en förhöjd hyresersättning.
Postkontoret i Ystad.
(Del I, sid. 84, § 3-)
För postverkets räkning inköptes under år 1852 fastigheten n:r 285 b och 286
i kvarteret Kristina i Ystad. Fastigheten disponerades i huvudsak av postverket
och telegrafverket på det sättet, att postkontoret i Ystad inrymdes i bottenvåningen
och telegrafstationen därstädes i övre våningen.
I april månad 1917 anmälde telegrafstyrelsen, att telegrafstationen vore i stort
behov av ökat och mera ändamålsenligt utrymme, och att man särskilt på grund
av telegrafväsendets snabba tillväxt icke kunde räkna med, att stationen skulle
kunna reda sig med de nuvarande lokalerna mer än högst ett fåtal år framåt.
Även för postkontorets vidkommande förefanns behov av utökade lokaler, dock
hade detta behov ännu icke framträtt med den styrka, som varit förhållandet
beträffande telegrafstationen.
Som posthusbyggnaden var till fullo utnyttjad och några utvidgningsmöjligheter
alltså icke förefunnos inom densamma, framstod det ur flera synpunkter för de
båda verken lämpligast, att lokalfrågan löstes genom en tillbyggnad till posthuset.
Med skrivelse den 24 november 1917 överlämnade generalpoststyrelsen till Kungl.
Maj :t ett av arkitektfirman Ewe & Mehn i Malmö uppgjort förslag till om- och
tillbyggnad av posthuset. Det ifrågasatta byggnadsföretaget beräknades på sin
tid av arkitektfirman komma att draga en kostnad av 145.000 kronor. Emellertid
framhöll generalpoststyrelsen i sin förutnämnda skrivelse, att denna kostnadssumma
med hänsyn till de då i ständig stegring varande byggnadskostnadema
finge anses otillräcklig, samt hemställde därför, att för ändamålet ifråga måtte
anvisas ett anslag av 225.000 kronor, vilket efter därom avlåten proposition av
riksdagen också beviljades.
Genom brev den 16 augusti 1918 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen låta om- och tillbygga
posthusbyggnaden i Ystad. Emellertid visade det sig nu, att byggnadsföretaget
på grund av byggnadskostnadernas stegring icke kunde utföras inom ramen för
det anvisade anslaget utan att om- och tillbyggnaden komme att draga en kostnad
av 268,500 kronor eller 43,500 kronor mera, än som anvisats för ändamålet. Även
detta sistnämnda belopp ställdes av riksdagen till förfogande.
Sedan alla förarbeten för byggnadsföretaget blivit utförda, utbjöd byggnadsstyrelsen
under förra hälften av år 1919 byggnadsarbetena på entreprenad. Av
de inkomna anbuden framgick, att kostnaderna för de ifrågasatta om- och tillbyggnadsarbetena
icke kunde beräknas komma att understiga 364.416 kronor eller
95.916 kronor mer än det beviljade anslaget. Inför denna oerhörda byggnadskostnad,
vilken troligen även den skulle till följd av prisstegringen komma att
visa sig otillräcklig i den mån byggnadsföretaget skred framåt, ansåg generalpoststyrelsen
det vara en bjudande nödvändighet att söka utröna, huruvida icke
den omhandlade lokalfrågan kunde lösas på ett för statsverket ur ekonomisk syn
-
— 149 —
punkt mera tillfredsställande sätt. 1 avvaktan på (len i sådant syfte igångsatta
undersökningen avbrötos arbetena med om- och tillbyggnads företaget, vdka ditintills
i arvoden till arkitekter och konstruktörer kostat statsveiket sammanlag
17.500 kronor.
I planen för det ifrågasatta om- och tillbyggnadsföretaget hade jamval ingått,
att postverket under byggnadstiden skulle avflytta från fastigheten och att telegrafstationen,
i den mån byggnadsarbetet det tilläte, skulle disponera aven over
den gamla postkontorslokalen. I enlighet härmed förhyrdes för tiden juni 1919
—september 1920 en postkontorslokal av helt tillfällig art i en Svenska Sockerfabriks
Aktiebolaget tillhörig fastighet mot en årlig hyra av^.oys kronor. Sedan
juni 1919 har telegrafstationen ensam disponerat båda våningarna inom posthuset.
Ifrågavarande rent provisoriska anordning, som var avsedd att blott f°r ^en
tid de planerade byggnadsarbetena komme att pågå, bereda lokaler för de bada
verken, visade sig emellertid därefter kunna innebära en slutgiltig losmng av
såväl telegrafstationens som postkontorets lokalfråga. Av de igangsatta utredningarna
och av med telegrafverket förda förhandlingar i ärendet framgick, att
telegrafstationens behov av ökat utrymme kunde anses för åtskilliga ar framåt
tillgodosett med den av stationen övertagna gamla postkontorslokalen. Någon
flyttning av telegrafstationen från fastigheten ansågs ej höra ifrågakomma, da
en sådan avflyttning skulle hava förorsakat statsverket ojämförligt mycket större
utgifter än en förflyttning av postkontoret. För postverkets vidkommande kunde
frågan lösas på det sättet, att postverket förvärvade den fastighet, 1 vilken postkontoret
nu vore tillfälligtvis inrymt. Fastighetens ägare, som önskade, försälja
fastigheten, hade hembjudit densamma till postverket för en köpeskilling av
225.000 kronor, vilken summa understeg fastighetens taxeringsvärde med 20.600
kronor. Under förhandenvarande förhållanden, då det ifrågasatta byggnadsföretaget
på grund av ekonomiska skäl måst uppgivas.och postverket stod inför möjligheten
att genom nu nämnda fastighets försäljning bliva utan lokaler från och
med den 1 oktober 1920, ansågs ett förvärvande av fastigheten, ifråga särskilt
önskvärt. Ur rent ekonomisk synpunkt befanns fastighetsköpet icke ofördelaktigt,
och även andra omständigheter talade för detsamma.
I skrivelse den 5 mars 1920 gjorde generalpoststyrelsen därför underdånig
framställning, att Kungl. Maj :t ville föreslå riksdagen, att de för om- och tillbyggnad
av postverkets fastighet i Ystad av riksdagen anvisade anslag om sammanlagt
268.500 kronor måtte, i den mån de icke redan tagits 1 anspråk for forarbetena
till sagda byggnadsarbeten, få användas till inköp av ifrågavarande^
Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget tillhöriga fastighet n :ris. 309, 310, 315, 316
och 317 inom kvarteret Frigga i Ystad ävensom för erforderliga ändringsarbeten
inom samma fastighet, samt att riksdagen för sistnämnda ändamål måtte anvisa
ett belopp av 117.500 kronor. Vidare gjorde generalpoststyrelsen hemställan om
att få överlåta den postverket dåmera tillhöriga fastigheten till telegrafstyrelsen
på de villkor, Kungl. Maj :t kunde finna skäligt bestämma. Proposition 1 överensstämmelse
härmed avläts sedermera till 1920 års riksdag, som ock lämnade sitt
bifall till den omhandlade lokalfrågans lösning på nu angivet sätt.
Vid sitt under innevarande år avlagda besök vid postkontoret i Ystad hava
riksdagens revisorer funnit anledning till erinran mot omhandlade fastighetsköp
och därvid ansett, att de ekonomiska uppoffringar, som statsverket fatt vidkännas
genom förvärvet i fråga och det därmed i samband stående uppgivandet av
planen att ombygga det gamla posthuset, synas vida överstiga de vunna förde
-
lama. På sätt framgår av generalpoststyrelsens här ovan lämnade redogörelse
för den ifrågavarande lokalfrågans behandling i dess helhet, beräknades den planerade
om- och tillbyggnaden vid tiden för arbetenas igångsättande komma att
draga en kostnad av minst 364.416 kronor eller i runt tal 27.000 kronor mer än
det i den nyinköpta fastigheten nedlagda kapitalet 337.000 kronor. Ur
ren kostnadssynpunkt alltså måste otvivelaktigt det gjorda fastighetsköpet
få anses för staten förmånligare än den ifrågasatta om- och tillbyggnaden
av postverkets gamla fastighet. Även ur andra synpunkter kan köpet anses fördelaktigare
än tillbyggnaden. Genom en dylik skulle den gamla fastigheten hava
blivit utnyttjad i sin fulla utsträckning, och ett framdeles eventuellt uppkommande
behov av ökat utrymme — särskilt kunde ett sådant förutses för telegrafstationen
-—• skulle icke stått att vinna inom fastigheten, vadan antingen telegrafverket
eller postverket blivit nödsakat att söka sig lokaler på annat håll. Fastighetsköpet
åter tillförde verken var för sig egna fastigheter, som bereda utvecklingsmöjligheter
för nästan obegränsad framtid, ett förhållande som måste
tillmätas stor och avgörande betydelse, då det gäller att taga ställning till frågan
om fastighetsköpets lämplighet eller ej.
Vidare hava revisorerna funnit, att den för postlokalen nu beräknade hyran
18.000 kr., i jämförelse med den hyra, 5.075 kr., som erlades för samma lokaler vid
tiden för fastighetens förvärvande, måste anses högst avsevärd. En dylik jämförelse
kan icke annat än bliva synnerligen missvisande, ty den förhyrda lokalen kunde
i sitt dåvarande skick endast tillfälligtvis och rent provisoriskt användas för sitt
avsedda ändamål. De förändringsarbeten beträffande lokalen och fastigheten i
övrigt, som sedermera måste utföras, hava på grund av de högt uppdrivna priserna
å byggnadsmarknaden kommit att draga avsevärda kostnader, som givetvis
i betydande grad inverkat på det beräknade hyresbeloppets storlek. Vidare får
ej heller förbises, att postverket, därest fastigheten genom försäljning övergått
i annan persons ägo, fått bereda sig på att jämte övriga hyresgäster inom fastigheten
bära alla de utgifter, som en förändring av fastigheten, i syfte att avvinna
densamma en god avkastning, skulle hava föranlett. Med hänsyn till å hyresmarknaden
då rådande svårigheter skulle postverket tvivelsutan måst vidkännas
en i betraktande av lokalens beskaffenhet nog så kraftig ökning av hyran. Även
om generalpoststyrelsen alltså icke kan dela den av revisorerna uttalade meningen,
kan dock ej helt bestridas, att den för postkontorslokalen beräknade hyran
får anses hög. Generalpoststyrelsens strävan har därför också varit att ernå
större avkastning av fastigheten i övrigt och på så sätt åstadkomma en minskning
i den på postkontorslokalen belöpande hyran. Detta har emellertid hittills stött
på svårigheter, som ytterst bottnat i den bostadsbrist, som varit och fortfarande
är rådande inom samhället. Till postmästaren vid postkontoret är för närvarande
uthyrd en lägenhet, som ursprungligen utgjorde en del av den lyxvåning, som den
förutvarande ägaren disponerade. Denna lägenhet måste givetvis med hänsyn till
densammas beskaffenhet kunna betinga en avsevärt högre hyra, än som kan fordras
av en tjänsteman med relativt blygsamma inkomster. De ytterst svåra förhållandena
å bostadsmarknaden hava icke medgivit, att generalpoststyrelsen ännu
kunnat vidtaga några åtgärder till förfogande av lägenheten ifråga, men, så snart
ett dylikt tillfälle kan komma att erbjuda sig, skall generalpoststyrelsen icke underlåta
att söka träffa ett för postverket mera förmånligt och ett mot lägenhetens
beskaffenhet bättre svarande hyresavtal än det nu gällande. Även i övrigt
vill generalpoststyrelsen i all möjlig mån vinnlägga sig om att ernå ett ur ekonomisk
synpunkt gynnsamt resultat av fastighetens förvaltning och skötsel.
Centralposthuset i Göteborg.
(Del I, sid. 85, § 4.)
Revisorerna h*ava beträffande det under uppförande varande centralposthuset
i Göteborg, efter förebringande av viss utredning, anfört, att utrymmet för postverket
i det nya posthuset blir i det närmaste fördubblat, jämfört med storleken
av utav verket för närvarande disponerade lokaler, att avsevärda utrymmen äro
avsedda för uthyrning, att möjligheten att kunna uppnå viss beräknad hyresinkomst
synes osannolik, att med beräkning av 7 % å anläggningskapitalet de årliga
kostnaderna för centralposthuset torde komma att uppgå till cirka 600,000 kronor,
samt att det synes antagligt, att hyreskostnaden för postlokalerna icke kommer
att understiga" 300.000 kronor. Revisorerna hava i anslutning härtill gjort
det uttalandet, att även med hänsyn till den i utsikt ställda minskningen av driftskostnaderna
en så avsevärd stegring av utgifterna icke synes kunna anses vara
av trafikbehovet påkallad, varförutom det, enligt revisorernas mening, torde kunna
dragas i tvivelsmål, huruvida jämväl med avseende fästat å postverkets framtida
utvidgningsbehov det kan för ett affärsdrivande verk anses lämpligt att utföra
en nybyggnad, som till så avsevärd del är avsedd till uthyrning.
Generalpoststyrelsen får med anledning av vad revisorerna sålunda uttalat anföra
följande.
Då generalpoststyrelsen i sin skrivelse den 28 april 19*4 framlade förslag om
anskaffande av tomt för uppförande därå av en posthusbyggnad i Göteborg, framhöll
styrelsen, hurusom lokalerna uti centralposthuset i Göteborg voro alldeles
för trånga, otidsenliga och osunda. Då möjlighet att genom omdisposition av
utrymmen inom den befintliga byggnaden eller genom tillbyggnad av densamma
åstadkomma erforderlig utrymmesökning icke förefunnes, och ej heller tomtens
ringa utsträckning medgåve uppförande av en ur postverkets synpunkt tillfredsställande,
fullständigt ny byggnad i den nu befintligas ställe, därest denna reves,
återstode ej annan antaglig utväg för lokalfrågans lösande, med nödigt aktgivande
på såväl allmänhetens som posttjänstens berättigade krav, än att uppföra nytt
posthus på en tomt, som, med lämpligt läge, erbjöde det för en god byggnadsplan
erforderliga utrymmet. Härefter anförde generalpoststyrelsen:
”Vid bestämmande av den tomtareal, som kunde erfordras för den nya posthusbyggnaden,
måste hänsyn tagas därtill, att postkontorets samtliga för allmänheten
avsedda lokaler ävensom egentliga expeditionslokaler böra vara förlagda
så, att de erbjuda ett bekvämt tillträde och följaktligen alla ligga i samma våning.
Lokalerna böra naturligtvis redan från början tillmätas så stora, att de, vid den
tid då inflyttning äger rum, äro tillräckliga för en följd av år framåt. ’
Efter att därefter hava närmare behandlat tomtfrågan, angav generalpoststyrelsen
i allmänna drag den plan, som generalpoststyrelsen tänkt sig för bygget
och enligt vilken en ej obetydlig del av lokalutrymmet inom byggnaden skulle
kunna uthyras — väsentligen till kontorslokaler men även möjligen för inredning
till hotell — enär ju en dylik byggnad helt naturligt ej bör uppföras endast
i en eller ''högst två våningar.
Vad generalpoststyrelsen sålunda uttalat gav icke anledning till erinran från
Kungl. Maj :ts sida. Tvärtom underströk föredragande departementschefen nödvändigheten
av att nybyggnad kom till stånd, varjämte ifråga om det till uthyrning
avsedda utrymmet departementschefen lämnade en uppgift rörande beräknad
hyresinkomst, enligt vilken hyresbeloppet kalkylerats till det ganska avsevärda
beloppet av 61.100 kronor.
— 152 —
Icke heller från riksdagens sida gjordes erinran mot vad av generalpoststyrelsen
i saken anförts, i annan mån än att riksdagen ansåg det vara mindre lämpligt
att upplåta lokaler i det ifrågasatta posthuset för hotellrörelse. Det föreföll
riksdagen lämpligare, att de för poströrelsen tillsvidare obehövliga utrymmena
uthyrdes för affärsändamål. Det av generalpoststyrelsen begärda anslaget för
tomtköpet beviljades.
I skrivelse den 30 september 1914 lämnade generalpoststyrelsen en utförlig redogörelse^
i fråga om den inköpta tomtens bebyggande och därmed sammanhängande
frågor. Generalpoststyrelsen meddelade därvid, bland annat, att det utrymme,
som från början icke behövde tagas i anspråk för centralpostkontoret,
komme att utgöra omkring hälften av byggnaden. Denna redogörelse meddelades
uti statsverkspropositionen till 1916 års riksdag och föranledde ej erinran
vare sig från Kungl. Maj :ts eller, i vad den avsåg själva byggnadsplanen,
riksdagens sida.
Med vad nu anförts torde få anses fastslaget, att statsmakterna godkänt den av
generalpoststyrelsen framlagda byggnadsplanen. I huvudsaklig överensstämmelse
med denna redogörelse uppgjorda ritningar blevo också av Kungl. Maj :t
den 24 november 1916 i allt väsentligt godkända.
Uti de sålunda vederbörligen prövade och godkända ritningarna har icke i något
fall sedermera vidtagits sådan ändring, att statsverkets ekonomiska fördel
därigenom minskats. Tvärtom har generalpoststyrelsen — sedan det starka
uppsvinget i poströrelsen under kristiden avstannat och efterträtts av en i samband
med allmän depression märkbar nedgång — inriktat sig på att genom inskränkning
av det för postverkets eget behov erforderliga utrymmet möjliggöra
ytterligare lokalers uthyrande. Sålunda hava, i all den mån så ansetts
möjligt, genom korridorer eller på annat sätt utrymmen avskilts från postlokalerna
för att kunna uthyras till butiker eller kontorslägenheter. Till lokal för
postdirektionen i Göteborg, vilken i de av Kungl. Maj :t godkända ritningarna
avsetts skola förläggas till de förnämliga rummen åt Drottningtorget uti första
kontorsvåningen, har av samma anledning apterats den såväl i fråga om utrymmenas
beskaffenhet betydligt mindre värdefulla som vidkommande storleken vida
blygsammare entresolvåningen uti flygeln mot Stampgatan.
Vidare har för möjliggörande av vindsvåningens ekonomiska utnyttjande avsevärd
inskränkning vidtagits uti de i den ursprungliga planen för sagda våning
upptagna samlings-, biblioteks -och frukostrummen m. m., varjämte sådana åtgärder
vidtagits, att — med undantag för tvättstuga, torkvind och några få vindskontor
—- hela återstoden av sagda våning kan uthyras.
Sammanlagt hava genom de vidtagna åtgärderna för uthyrningsändamål erhållits
lokaler med en golvyta av ej mindre än cirka 2,200 kvadratmeter. Det torde
vara uppenbart, att härigenom möjliggjorts erhållande av en väsentligt högre hyresinkomst
och därigenom ett bättre ekonomiskt utbyte av posthuset, än som eljest
skulle hava blivit fallet,
eget bruk avsedda lokalerna anses icke lämpligen kunna åstadkommas.
Posthuset i fråga beräknades ursprungligen, inklusive köpesumman för tomt,
efter vissa förenklingar draga en kostnad av i runt tal 3.1 miljoner kronor, och
hade generalpoststyrelsen ursprungligen utgått ifrån, att detta belopp skulle anvisas
i sådan ordning, att sista delen erhölles under år 1918. Numera anses kostnaden
komma att uppgå till cirka 8,5 miljoner kronor. Denna kostnadsökning
med ej mindre än ungefär 175 %, torde uteslutande vara en följd av de under
tiden från byggets beslutande inträdda förhållandena. Dessa hava emellertid
icke kunnat i förväg beräknas. Säkerligen hade också om byggnadsarbetena be
-
— 153 —
drivits på sätt ursprungligen av generalpoststyrelsen ifrågasatts, nämligen så att
sista delen av anslagssumman beviljats å 1918 års stat, byggnadskostnaderna blivit
avsevärt lägre, än vad nu blivit fallet, och följaktligen ekonomiseringen av
bygget gynnsammare.
Revisorerna hava funnit den genom byggnadens uppförande uppkomna avsevärda
utgiftsstegringen för postverket icke vara av trafikbehovet påkallad.
Generalpoststyrelsen nödgas antaga, att revisorerna vid framställande av denna
erinran icke tagit tillbörlig hänsyn till det sätt, på vilket i Göteborg rådande postala
trafikbehov för närvarande är tillgodosett i lokalhänseende. Det synes, som skulle
revisorerna verkställt allenast rena sifferjämförelser mellan nuvarande och blivande
lokaler såväl i avseende å utrymmen som å kostnader. Revisorerna synas
sålunda icke hava tagit någon hänsyn till i vad mån de nuvarande lokalerna motsvara
eller icke motsvara det verkliga behovet. Under sådana förhållanden
kunna de antydda sifferjämförelserna icke bliva annat än missvisande. Såsom
ovan nämnts, var just anledningen till nu ifrågavarande byggnadsfrågas upptagande
de nuvarande postkontorslokalernas otillfredsställande beskaffenhet.
Det ännu i bruk varande centralposthuset är över 50 år gammalt. Den senaste
tillbyggnaden ägde rum åren 1895—1898, alltså ett kvarts sekel tillbaka. Sedan
dess hava allenast sådana byggnadsarbeten inom detsamma verkställts, vilka äro
att hänföra till ändringsarbeten o. d. Sedan frågan om det nya centralposthusets
uppförande i början av år 1914 upptogs, har genom bortflyttande från posthuset
från och med den 1 november 1914 av postdirektionen i Göteborg en provisorisk
totalökning i fråga om utrymme beretts centralpostkontoret. Denna ökning
har dock icke på något vis tillfört postkontoret sådant utrymme, att därigenom
de nuvarande lokalerna blivit ens tillnärmelsevis tillräckliga för sitt ändamål.
Efter år 1898 hava i Göteborg tillkommit endast två nya postkontor. Jämväl
för dessa bägge tjänar det gamla centralposthuset, i likhet med förhållandet beträffande
andra stadens postkontor, såsom den central, genom vilken såväl avgående
som ankommande poster i stor utsträckning transitera. Detta innebär, att
samma posthus, utom att det fortfarande har att fylla uppgiften såsom lokal för
centralpostkontoret i rikets andra stad, även har att därjämte bära den ökning
i trafik för staden i dess helhet, som cirka 25 år av en stark utveckling medfört.
Svårast voro givetvis förhållandena under högkonjunkturstiden. Men även
efter den inträdda nedgången i rörelsen under de tre sistförflutna åren -— under
år 1923 har en viss uppgång kunnat konstateras — äro lokalförhållandena så otillfredsställande,
att det endast med den största ansträngning från såväl ledningens
som den å postkontoret sysselsatta personalens sida är möjligt att hjälpligt avveckla
den vid postkontoret förekommande trafiken.
Revisorerna hava framhållit, att de nya postlokalerna skulle komma att kräva
ett golvutrymme av cirka 6.360 kvadratmeter i ersättning för hittillsvarande motsvarande
utrymme av 3.360 kvadratmeter. I denna förstnämnda siffra ingå, såsom
från generalpoststyrelsens sida meddelats revisorerna, även sådant utrymme
som avsatts för personalorganisationernas tillgodoseende ävensom för matserveringslokaler.
Dessa utrymmens golvyta utgör, enligt verkställd noggrann uppmätning,
311 kvadratmeter. Då motsvarighet härtill icke finnes uti det nuvarande
centralposthuset, bör, enligt generalpoststyrelsens mening, för riktig jämförelses
erhållande sistnämnda utrymme fråndragas det upptagna golvutrymmet i blivande
centralposthuset. Sammanställes den då erhållna utrymmessiffran, 6.049 kvadratmeter,
med det ovan angivna nuvarande utrymmet, 3,360 kvadratmeter, blir
den verkliga ökningen ej mer än ungefär 80 %. Härvid är dock att märka, att
— 154 —
kapprum, toiletter m. m. på grund av tidens krav i hygieniskt avseende äro i det
nya huset tilltagna betydligt rymligare än i de nuvarande lokalerna. Vidare hava
de till postlokalerna hörande — alltså ej för hela fastigheten gemensamma —
vestibuler, vindfång och korridorer ävensom allmänhetens hall i postkontoret, vilka
utrymmens golvyta även är inräknad i ovan angivna 6,049 kvadratmeter, givetvis
redan från början måst givas en storlek, som kan motsvara berättigade
krav även vid en betydligt livligare posttrafik än den nuvarande.
Lokalerna för ett postkontor av den storlek, varom här är fråga, måste nödvändigtvis
redan på förhand planeras till möjligast ändamålsenliga förläggning
och fördelning. Skulle så icke ske, bliva de framtida driftskostnaderna ökade
i en grad, som icke står i rimligt förhållande till möjligen inbesparad engångskostnad.
Under sådana förhållanden lärer man vid bedömandet av kostnadsökningen
icke rättvisligen få utgå från de jämförelsevis låga kostnader som de nu
disponerade, till övervägande del i det för nuvarande ändamål utdömda centralposthuset
belägna, lokalerna betinga. För en verklig jämförelse torde man i stället
böra utgå från, vad enahanda utrymmen med motsvarande förläggning och av
motsvarande beskaffenhet betinga i en nybyggnad, som av omständigheternas
makt med nödvändighet måste uppföras under en tid, då byggnadskostnaderna
stodo så betydligt högre än vad såväl tidigare som ock, beträffande vissa delar,
senare varit fallet.
För att i någon mån klargöra, huru de blivande lokalkostnaderna komma att
ställa sig vid en jämförelse med hyrespris, som postverket redan nu har att vidkännas
för andra lokaler i Göteborg, tillåter sig generalpoststyrelsen framhålla
följande.
hör postkontoret Göteborg 2, beläget cirka 250 meter från det nya posthuset,
betalar postverket en hyra efter 29:32 kronor per kvadratmeter. För postkontoret
Göteborg 3, beläget vid korsningen av Vasa- och Carl Gustafsgatorna, betalar
postverket för närvarande 35 kronor per kvadratmeter, vilken hyra emellertid
från nästa oktober månads början kommer att höjas till 46: 15 kronor per
kvadratmeter.
Med beräknande av nu angivna hyrespris skulle det för postverket i nya posthusbyggnaden
erforderliga utrymmet av 6.360 kvardratmeter betinga en årlig
hyreskostnad av resp. 186.500 kronor, 222.600 kronor eller 293.500 kronor. Att
märka är emellertid, att de lokaler, med vilka jämförelse sålunda ägt rum, icke
kunna jämställas med de i nya posthuset inredda vare sig i avseende å ändamålsenlighet
eller lämplighet i övrigt. Den hyreskostnad, 300.000 kronor, vartill revisorerna
funnit sig böra uppskatta de nya lokalerna, kan sålunda icke anses i
och för sig oskälig.
Emellertid torde de av revisorerna påpekade höga lokalkostnaderna i realiteten
komma att gynnsamt motverkas genom samtidigt inträdande möjlighet till rätt
väsentliga besparingar, vilka torde kunna genomföras just tack vare det nya posthusets
anordnande och förläggning på sätt skett. I sådant avseende får generalpoststyrelsen
framhålla följande.
Sammanslagningen av de bada postkontoren Göteborg 1 och Göteborg 2 till
det nya posthuset kommer att i och för sig medföra en avsevärd personalbesparing.
Centraliseringen av stadens brevbärarpersonal till en gemensam arbetsplats
skall ovillkorligen möjliggöra inskränkningar av den administrativa personalen.
Centralpostkontorets förflyttning från Packhusplatsen till omedelbar närhet
av statens järnvägars station kommer att i avsevärd grad minska posttransporterna,
vilket i sin tur betyder besparing i såväl personal- som materialkost
-
155 —
nader. Genom de maskinella anordningar för postarbetets utförande, vilka i de
nya postlokalerna skola komma till användning, blir det möjligt att i motsvarande
grad med billigare maskinell kraft ersätta den dyrbarare levande arbetskraften.
Även om sålunda ett hyresbelopp, enligt revisorernas beräkningar, av 300.000
kronor för år i och för sig kan förefalla ''högt, synes det dock generalpoststyrelsen,
som om, på grund av vad nu anförts, detsamma ieke bör anses otillbörligt.
Nu torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida de av revisorerna
gjorda beräkningarna rörande posthusbyggets räntabilitet — på grundval av vilka
beräkningar revisorerna kommit fram till den av dem förutsatta lokalhyran för
postverket av 300.000 kronor för år •— kunna anses fotade på en riktig beräkningsgrund.
Revisorerna hava uppskattat de årliga kostnaderna för centralposthuset till
cirka 600.000 kronor och därvid utgått från en beräknad avkomst av 7 % å anläggningskapitalet.
Huruvida rimligtvis en så hög avkastning bör beräknas för
ett hus, vilket, såsom tidigare framhållits, genom omständigheternas makt måst
byggas under exceptionellt dyra byggnadstider, torde kunna dragas i tvivelsmål.
Erfarenheter från byggnadsföretag i såväl statlig som enskild byggnadsverksamhet
under den gångna kristiden giva ingalunda stöd för en dylik uppfattning.
I Göteborg torde man, i fråga om under kristiden uppförda byggnader, i flera
fall sett sig nödsakad att omedelbart nedskriva fastighetens värde med cirka 25
å 30 % av byggnadens anläggningskostnad. En nedskrivning med, om icke denna
procent, så exempelvis 15 % å anläggningskapitalet, torde icke få anses orimlig.
Härigenom skulle fastighetens värde komma att stå i 7.333.000 kronor. Efter
7 % avkomstberäkning skulle totalhyrorna då böra beräknas till cirka 513,000
kronor för år eller 87.000 kronor mindre, än vad revisorerna beräknat.
Revisorerna hava, som här nedan beröres, uppskattat inkomsterna för uthyrda
icke postala utrymmen till högst 300.000 kronor för år. Därest man utgår från
en dylik beräkning i sistnämnda hänseende, skulle postlokalernas hyror kunna
efter nyss angivna förutsättning uppskattas till 213.000 kronor per år, ett belopp
som, i betraktande av tidigare anförda omständigheter, måste anses vara för postverket
fördelaktigt.
Revisorerna hava i sitt yttrande meddelat, att enligt av vederbörande postdirektör
vid deras besök lämnad uppgift, inkomsten för uthyrda lokaler — alltså
lokaler för icke postala ändamål — beräknats till 350.000 kronor, och hava
revisorerna funnit möjligheten att kunna uppnå en sådan hyra osannolik. Efter
vad postdirektören i fråga till generalpoststyrelsen meddelat, har han emellertid
vid angivna tillfälle icke uppgivit någon definitiv siffra utan tvärtom uttryckligen
förklarat, att han icke kunde angiva någon exakt beräkning i sådant hänseende.
Han hade visserligen nämnt siffran 350.000 kronor såsom den högst tänkbara,
men dessutom lägre belopp. Postdirektören kan därför icke vidkännas revisorernas
påstående att hava beräknat denna inkomst till 350.000 kronor för år. Generalpoststyrelsen
är också ense med revisorerna därutinnan, att man måste räkna
med ett belopp, som är närmare 300.000 kronor än 350.000 kronor.
Frånsett vad hittills anförts rörande de rent ekonomiska beräkningarna, hava
revisorerna i sitt yttrande jämväl ansett sig böra uttala, att det enligt revisorernas
mening torde kunna dragas i tvivelsmål, huruvida, jämväl med avseende fästat å
postverkets framtida utvidgningsbehov, det kunde för ett affärsdrivande verk anses
lämpligt att uppföra en nybyggnad, som till så avsevärd del vore avsedd för
uthyrning.
I denna punkt får generalpoststyrelsen ånyo hänvisa till, att planerna för husets
anordnande blivit av Kungl. Maj :t och riksdagen godkända. Riksdagen har
till och med funnit anledning till särskilda uttalanden rörande det sätt, på vilket
det av postverket icke disponerade utrymmet skulle uthyras. Generalpoststyrelsen
tillåter sig härutinnan hänvisa till vederbörande utskottsutlåtande samt den
synnerligen ingående debatt, som i dylikt hänseende fördes vid 1916 års riksdag.
Därav torde, enligt styrelsens mening, framgå, att speciellt denna nu berörda fråga
varit synnerligen noggrant prövad av riksdagen. För egen del finner generalpoststyrelsen
det av nedan angivna skäl fullt förklarligt, att i nu omhandlade
byggnad så stor del av utrymmet blivit avsatt till uthyrning, främst till vissa andra
statsändamål.
Ur enbart driftsekonomisk synpunkt kan för den rena posttrafiken icke lämpligen
användas andra lokaler än de, som ligga i gatuhöjd eller på jämförelsevis
ringa avstånd från marken. Uppenbart är ju exempelvis, att allmänhetens expedition
icke lämpligen bör förläggas till någon högt liggande våning och att posternas
forslande upp och ned mellan olika våningar samt till och från olika arbetsplatser
icke kan vara ekonomiskt fördelaktigt. Om detta är förhållandet,
bör också vid en nybyggnad postutrymmena så att säga breddas ut över tomtytan
och hålla sig så nära tomtnivån som möjligt. Så har ock blivit fallet i det nya
posthuset. Rena trafikutrymimen förefinnas allenast i de s. k. bottenvåningarna.
Dessa äro i stort sett upptagna av postutrymmen och de för tullbehandlingen av
postpaket avsedda lokaler. Av förut angivna statsekonomi ska skäl ävensom för
framtida reservändamål äro vissa utrymmen därstädes dock tills vidare uthyrda
för enskilda ändamål. Ovanför dessa våningar finnes intet utrymme upptaget
för rent postalt trafikändamål. Entresolvåningen innehåller lokaler för postdirektionen
samt några rent subsidiära postutrymmen.
Emellertid skulle det väl knappast hava varit lämpligt, om ens av arkitektoniska
eller andra skäl möjligt, att uppföra huset till den höjd, som allenast de
rent postala utrymmena för närvarande eller i en nära framtid påkallade. Särskilt
med hänsyn till önskvärdheten av ett ekonomiskt utnyttjande av de avsevärda
tomt- och grundläggningskostnaderna skulle väl också sist antydda förfaringssätt
hava ställt sig synnerligen olämpligt. Den merkostnad, som husets bebyggande
med de ovan bottenvåningarna förlagda ytterligare två våningarna och
en vindsvåning medfört, lärer mer än väl täckas av det ökade värde huset gives
genom de inflytande hyresinkomsterna, vilka postverket därförutan i stort sett
icke kunnat erhålla. Säkerligen hade i så fall det ekonomiska resultatet av posthusbygget
blivit väsentligt mindre gynnsamt än det nu, i betraktande av i det föregående
anförda förhållanden, verkligen synes kunna bliva.
Med stöd av vad tidigare framhållits, måste generalpoststyrelsen därför såsom
sin bestämda uppfattning uttala såväl, att byggnadens uppförande varit av oundgängligt
behov påkallat, som ock att den nu planerade inredningen, utrymmenas
disponerande och utsikterna till ett gynnsamt ekonomiskt resultat måste anses
vara så fördelaktiga, som förhållandena kunnat medgiva. Att det rent ekonomiska
resultatet i fråga om avkastning icke kunnat bliva så fördelaktigt, som fallet
blivit därest byggnaden uppförts under normala prisförhållanden, är ett faktum,
för vilket, såsom förut framhållits, postverket icke lärer kunna ställas till
ansvar. Från postverkets sida har, generalpoststyrelsen vill ännu en gång betona
detta, alla tänkbara åtgärder vidtagits för att under förhanden varande
förhållanden av huset utvinna största möjliga avkastning till fördel för statsverket.
— 157
Angående förenkling av driften
vid vissa postanstalter.
(Del 1, sid. 88, § Ii.)
Revisorerna uppräkna vissa postkontor, vid vilka utgifterna synas revisorerna
vara för stora i förhållande till inkomsterna, och framhålla, att för nedbringande
av postverkets omkostnader å de platser, där dylika postkontor äro förlagda, i
första hand bör prövas möjligheten att.ersätta postkontoren med postexpeditioner.
1 detta avseende lämna revisorerna uppgifter å de belopp, till vilka inkomster
och utgifter uppgått vid postanstalterna i Åhus och Ödeshög närmast före och
efter deras förändring från postkontor till postexpeditioner. Även med hänsyn
tagen därtill, att vissa utgifter efter inrättandet av postexpedition överflyttats
från det indragna postkontoret till det postkontor, varunder postexpeditionen
lyder, är det, framhålla revisorerna, likväl tydligt, att i dessa fall den vidtagna
förändringen varit för postverket fördelaktig.
Med anledning av vad revisorerna sålunda anmärkt, får styrelsen meddela, att
styrelsen redan utbytt ett flertal postkontor mot postexpeditioner och jämväl
framdeles kommer att, i all den mån så lämpligen kan ske, vidtaga sådana utbyten.
Vid övervägandet, huruvida ett dylikt utbyte bör äga rum, måste emellertid
hänsyn tagas ej endast till postverkets ekonomiska fördel utan även till den korresponderande
allmänhetens intressen. Å vissa orter kan poströrelsen, även om
den ej har särskilt stor utsträckning, vara av sådan beskaffenhet, att för dess ombesörjande
krävas andra kvalifikationer än dem, en stationsmästare i allmänhet
besitter, t. ex. kunskap i främmande språk. Ett postkontor kan för övrigt hava
till uppgift att ombesörja poströrelsen ej endast å den ort, där det är förlagt,
utan även, medelst underlydande poststationer, postföringar och lantbrevbärmgar
m. m., inom ett kringliggande område. Det är ofta icke möjligt att, utan skada
för den korresponderande allmänheten, förlägga dylika under ett postkontor lydande
postanordningar under annat postkontor. Att uppbörden vid ett postkontor
är mindre betydande, är följaktligen ej i och för sig tillräcklig anledning att
utbyta postkontoret mot en postexpedition. Det må för övrigt anmärkas, att
utbyten av postkontor mot postexpeditioner kunna ske, endast i den mån postkontoren
bliva eller, genom föreståndarens förflyttning, kunna göras vakanta.
Av de uppgifter, som revisorerna lämnat i fråga om inkomsterna och utgifterna
vid postanstalterna i Åhus och Ödeshög, framgår, bland annat, att utgifterna
närmast efter förändringen nedgått vid postanstalten i Åhus från 26.101 kronor
till 8.971 kronor och vid postanstalten i Ödeshög från 33.266 kronor till 7-°39
kronor, vilket senare belopp emellertid följande år (till följd av ändrad bokföring
av vissa utgifter) uppgått till 14.745 kronor. Dessa siffror utvisa emellertid,
såsom revisorerna själva antagit, icke den verkliga besparing, som vunnits
genom förändringen. Utgiftsminskningen vid postanstalterna beror nämligen väsentligen
därpå, att utbetalandet av arvoden till åtskilliga poststationsföreståndare
och en gångpostförare samt av pensioner till två f. d. tjänstemän överflyttats
från de indragna postkontoren till andra postkontor. Den verkliga besparing,
som vunnits genom förändringen, uppgår vid postanstalten i Åhus för närvarande
till omkring 3.300 kronor för år men inom kort, då stationsmästaren uppnår slutlön,
till 2.750 kronor för år, samt vid postanstalten i Ödeshög för närvarande till
omkring 6.500 kronor för år. Därest emellertid, såsom är tillbörligt, hänsyn tages
därtill, att vid postkontoret i Ödeshög erfordrats mera biträde, än eljest varit
nödigt, till följe därav att postmästaren varit gammal och mindre arbetsduglig,
- 158-
måste besparingen vid postanstalten i Ödeshög beräknas till vida mindre belopp.
En liknande orsak till omkostnadernas ökning kan nämligen uppenbarligen förekomma
även vid en postexpedition.
Stockholm den 24 december 1923.
1 Bilaga.
ERNST HÖGNER.
Kungl. Generalpoststyrelsen.
JULIUS JUHLIN.
Åke Eliceson.
Telegrafstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del I,
sid. 89, § 2 m. fl.
Till Konungen.
Genom remiss den 5 december 1923 anbefalld att avgiva utlåtande över vad
riksdagens senast församlade revisorer i remissen bifogade handlingar anfört,
får telegrafstyrelsen anföra följande.
Telegrafstationen 1 Ystad.
Revisorerna ifrågasätta, huruvida icke de lokaler i Ystad, som nu stå till telegrafverkets
förfogande, äro onödigt stort tilltagna och om icke en del av utrymmet
skulle kunna disponeras för annat ändamål.
Vid planläggning av nya stationer eller deras ombyggande med nya växelbord
är det av synnerligen stor vikt att tillse att utrymme finnes för uppsättande av
nya växelbord för den utökning av stationen, som kan bliva behövlig under den
tid, som kan räknas som den nya stationens livslängd. Vid planerande av nya
fastigheter för ändamålet söker man om möjligt anordna reservlokaler, som kunna
användas för annat ändamål, till dess de behöva tagas i anspråk för stationens
behov. Detta möter även vid nya hus ofta stora svårigheter, men när fråga blir
om att inpassa en station i ett förut befintligt, begränsat utrymme, kan sådant
bliva alldeles omöjligt. Det utrymme, som fanns till förfogande inom posthuset
i Ystad, var ingalunda för stort för denna station, men de befintliga murarna
gjorde det omöjligt att fritt använda allt utrymme. Beklagligtvis hava därför
vissa rum mast bliva i knappaste laget, under det att telefonsalen erihållit en
areal, som möjligen kan synas något för stor. Det är härvid att erinra, dels att
en tillräckligt stor apparatsal är det huvudsakligaste villkoret för en stations bibehållande,
dels att när stationen år 1919 planerades högkonjunktur rådde och
trafiken var stadd i stadig tillväxt. Trafiknedgången har sedermera gjort, att
den vid telefonväxlarna tjänstgörande personalen minskats från 28 personer till
22]/2.
Att avskilja en del av lokalen för annat ändamål har vid planeringen tagits i
övervägande, men befunnits omöjligt.
— 159 —
Telegrafstationen 1 Varberg
Revisorerna hava uppmärksammat, att den från i oktober 1925 avtalade hyian
för telegraflokalen i Varberg måste anses vara anmärkningsvärt hög. Tdl belysning
av detta påstående kan framhållas, att den hyra, som Varbergs stad betingar
sig för de åt postkontoret och bokhandeln i stadens hus upplåtna lokalerna, tillsammans
i ytinnehåll något mindre än den kontraherade telegraflokalen, uppgår
till 7.200 kronor per år, så att hyran per kvadratmeter i stadens hus uppgår till
21:80 kronor per kvadratmeter mot 20:30 för telegraflokalen. Att den avtalade
hyran synes hög i förhållande till den nu utgående har sålunda sin grund däri,
att den nuvarande hyran är förhållandevis låg.
De kända med lokalen förenade olägenheterna har hyresvärden lovat att så
vitt möjligt avhjälpa, varmed början redan skett.
Slutligen hava revisorerna anfört, att det enligt deras mening måste anses önskvärt,
att i ärenden av ifrågavarande beskaffenhet den å platsen varande stationsföreståndaren
såsom den med ortsförhållandena mest förtrogne tjänstemannen
lämnades tillfälle inkomma med utredning och upplysningar. Ärenden rörande
telegrafverkets lokaler beredas på distrikten av linjedirektören, som naturligtvis
kan påkalla vederbörande stationsföreståndares biträde härmed, liksom det är
dennes såväl rättighet som skyldighet att göra de framställningar och lämnande
upplysningar, som han aktar nödigt. Någon officiell remiss till stationsföreståndaren
eller infordrande av yttrande från denne förekommer därför icke i dylika
frågor. Att linjedirektören i detta fall icke inhämtat stationsföreståndarens^mening
har styrelsen anledning antaga bero därpå, att han icke väntat sig någon
nytta av en sådan hänvändning.
Vad revisorerna anifört angående sina besök å telegrafstationerna i Trelleborg,
Halmstad, Jönköping, Landskrona, Ängelholm, Borås, Sala, Piteå och Falun samt
i Grimeton torde icke påkalla något yttrande från telegrafstyrelsen.
Vid avgörandet av detta ärende hava styrelsens samtliga byråchefer närvarit.
Stockholm den 19 december 1923.
K. E. LANDSTRÖM.
Underdånigst:
HERMAN RYDIN.
Fr. Funch.
-— i6o —
Järnvägsstyrelsens
utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden i del I,
sid. 57, § 3 och sid. 94—111, §§
1—20.
Till Konungen.
Genom remiss den 5 innevarande månad har järnvägsstyrelsen anbefallts att
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen bi lagda, här
återgående handlingar anfört, och får järnvägsstyrelsen till åtlydnad härav anföra
följande.
Hunnebostrands fiskehamn.
(De) I, sid. 57, § 3-)
Revisorerna hava ansett det ägnat väcka uppmärksamhet att i så omedelbar
närhet till den jämförelsevis dyrbara fiskehamnsanläggningen vid Hunnebostrand
för en avsevärd ytterligare kostnad för statens järnvägars räkning utförts en kajanläggning,
avsedd att delvis tjäna samma ändamål.
Ifrågavarande kajanläggning utföres emellertid icke för statens järnvägars räkning.
För tillrättaläggande av denna fråga beder styrelsen få erinra följande.
Uti skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 februari 1922 har länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län förmält, att anläggandet av en för allmänheten tillgänglig
lastageplats vid Hunnebostrand skulle bliva av betydelse icke blott för nämnda
samhälle med dess betydande stenindustri utan även för den genom statens järnvägar
anordnade automobillinjen från Dingle till Hunnebostrand, som därigenom
skulle tillföras ökad trafik. Vidare har länsstyrelsen, under förmälan att municipalfullmäktige
i Hunnebostrand såsom bidrag till en dylik anläggning anslagit
6.000 kronor, hemställt, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga järnvägsstyrelsen att
av de medel, som av arbetslöshetsanslaget anvisats för anläggande av automobillinjer
i Bohuslän, använda ett belopp av 60.000 kronor för anläggning av en
stenkaj vid Hunnebostrand i enlighet med ett av dåvarande distriktsingenjören,
majoren A. Asplund den 20 januari 1922 upprättat förslag, vars genomförande
beräknats draga en kostnad av 65.800 kronor.
Styrelsen, som av Kungl. Maj :t anmodades avgiva utlåtande över länsstyrelsens
framställning, förklarade sig intet hava att erinra dels emot att beräknat överskott
från de för automobilvägbvggnaderna av nödhjälpsmedel anvisade anslag användes
för nu ifrågavarande kajanläggning i Hunnebostrand, dels att, om så påfordrades,
detta arbete utfördes genom statens järnvägars försorg medelst dess på
platsen befintliga arbetsorganisation.
Genom brev den 26 maj 1922 har Kungl. Maj :t anbefallt styrelsen att anlägga
ifrågavarande stenkaj i huvudsak enligt det upprättade förslaget, varjämte Kungl.
Maj :t föreskrivit såsom villkor för arbetets igångsättande dels att nyssnämnda
belopp av 6.000 kronor från municipalsamhället inbetalades till järnvägsstyrelsen,
dels att samhället förbunde sig att för framtiden underhålla kajen, dels ock att
betryggande utfästelse av vederbörande lämnades angående kostnadsfri upplåtelse
av den mark, som erfordrades för anläggningen.
iöi —
Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t järnvägsstyrelsen att av överskottsmedel
från automobilvägbyggnaderna i Bohuslän för omförmälda ändamål använda ett
belopp av högst 60.000 kronor.
För arbetet, som nu snart är fullbordat, har statens järnvägar alltså endast fått
tjäna som ett organ för byggnadsarbetets utförande. Arbetet har därvid stått under
ledning av den arbetsorganisation, som har järnvägsstyrelsens uppdrag att leda
arbetena å automobilvägbyggnaderna, och särskilt befäl för uteslutande ledning
av kajarbetet har icke behövt tillsättas, om man undantager den allra senaste
tiden, då ett underbefäl haft att såsom posthavande på platsen närmast tillse arbetet’ifråga,
sedan det egentliga arbetet för bygget av automobilvägen till Hunnebostrand
avslutats.
Beträffande slutligen revisorernas uttalande om planläggningen och förvaltningen
av de under utförande varande fiskehamns- och kaj anläggningarna samt
om gemensam hamntaxa må för styrelsens del anmärkas, dels att styrelsen över
huvud ej haft att taga befattning med planläggningen av det hela utan blott tjänat
som ett beträffande själva bygget utförande redskap, dels att det framtida
underhållet av kaj anläggningen helt påvilar Hunnebostrands samhälle, dels ock
att, sedan kajanläggningen fullbordats, järnvägsstyrelsen icke har att taga någon
som helst befattning med anläggningen ifråga.
Styrelsen vill emellertid tillåta sig anföra, att den genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg utförda fiskehamnsanläggningen endast innefattar uppförandet
av en vågbrytare samt uppmuddring av inseglingsrännau och hamnbassängen
men icke någon som helst kaj anläggning. Vad åter beträffar den genom statens
järnvägars försorg för samhällets räkning utförda anläggningen, innefattar
densamma endast byggandet av en mindre stenkaj. De båda anläggningarna synes
komplettera varandra på ett ändamålsenligt sätt och något dubbelarbete synes
ingalunda hava utförts.
Malmö statsbangård.
(Del I, sid. 94, § 1.)
Ifråga om vad revisorerna uttalat beträffande ombyggnaden av Malmö statsbangård
får järnvägsstyrelsen endast hänvisa till sitt yttrande den 9 sistlidne november
med anledning av statens järnvägars överrevisorers betänkande, vilket
yttrande i förevarande avseende är så lydande:
”Efter en redogörelse för den av riksdagen år 1913 beslutade Malmö bangårds
ombyggnad framhålla överrevisorerna, att den sista modifierade ombyggnadsplan,
som förelädes riksdagen år 1921, sedermera undergått ganska väsentliga
förändringar, vilka medfört en kostnad av ej mindre än 1.655.000 kronor utöver
vad som på sin tid beräknades för genomförandet av planen ifraga, och att
denna merkostnad vore avsedd att täckas med medel, tagna ur förnyelsefonden.
Överrevisorerna hava funnit dessa förhållanden vara ur olika synpunkter anmärkningsvärda.
Överrevisorerna finna det sålunda påfallande, att planen, som
förelädes 1921 års riksdag, ej var mera genomarbetad, än att betydande förändringar
i densamma ansågos påkallade redan helt kort tid, efter det att riksdagen
fattat beslut i enlighet med densamma, och de finna det anmärkningsvärt, att i
stället för avsevärda besparingar, som man haft fog förvänta vid den under tiden
för arbetenas utförande vikande prisnivån, det visat sig, att de beräknade kostnaderna
varit otillräckliga.
11. 242027.
IÖ2 -—
Med anledning av dessa överrevisorernas uttalanden önskar styrelsen få lämna
nedanstående redogörelse för bangårdsombyggnadens utveckling och historia
fr. o. m. framläggandet av 1920 års ombyggnadsplan. Redogörelsen omfattar det
från början framlagda förslagets syfte samt de sedan vidtagna åtgärdernas förutsättningar
och motiverande samt deras innebörd i såväl tekniskt som ekonomiskt
hänseende.
Med bifall till en av Kung! Maj :t gjord framställning beviljade 1913 års riksdag
för ombyggnad av Malmö statsbangård enligt en år 1912 uppgjord plan
6.166.000 kronor, varjämte för vissa i denna ombyggnad ingående arbeten beräknades
skola utgå 300.000 kronor av förnyelsefondsmedel. I skrivelse till
Kungl. Maj :t den 24 september 1920 angående anslag till nya byggnader och anläggningar
för år 1922 meddelade emellertid styrelsen, att ett genomförande av
den ursprungliga planen skulle på grund av de stegrade arbets- och materialprisen
komma att draga en kostnad av omkring 8 000.000 kronor utöver de år 1912 beräknade.
Med hänsyn härtill och då trafikens omfattning minskats, ansåg styrelsen,
att man kunde tills vidare dels låta anstå med vissa av de i 1912 års förslag
ingående anläggningarna, dels utföra andra delar av anläggningarna mindre
omfattande och på ett mera provisoriskt sätt.
I anslutning härtill framlade styrelsen ett nytt förslag — ''1920 års provisoriska
förslag’ — närmare åskådliggjort å tvenne här bilagda ritningar,* bilaga 1 omfattande
bangårdsanordningarna i sin helhet och bilaga 2 stationshusombyggnaden.
Detta förslag innebär, på sätt överrevisorerna i sin nu avgivna berättelse
också relaterat, avsevärda inskränkningar i 1912 års plan. I sistnämnda förslag
hade sålunda ingått bland annat anläggandet av en ny lokomotivstation, för vilken
kostnaderna år 1912 upptagits till 908.000 kronor, men som med år 1919 gällande
arbets- och materialpriser beräknades komma att kosta cirka 2.600.000 kronor.
Enligt 1920 års förslag skulle däremot de gamla lokomotivstallarna tills vidare
kvarligga på sin nuvarande plats, om än styrelsen uttalade att ett uppskjutande av
denna anläggning icke vore möjligt för längre tid än ett fåtal år på grund av de
gamla lokomotivstallarnas synnerligen bristfälliga beskaffenhet och ur driftsekonomisk
synpunkt olämpliga anordning.
1912 års förslag innefattade vidare en större om- och tillbyggnad av stationshuset,
vilken, med år 1919 gällande arbets- och materialpriser, beräknades kosta
2.500.000 kronor. Denna stora om- och tillbyggnad ansåg styrelsen emellertid
på grund av de avsevärt förändrade trafikförhållandena kunna tills vidare anstå,
och i dess ställe vidtagas en provisorisk, mindre omfattande ombyggnad och utvidgning
av stationsbyggnaderna vilka arbeten med 1920 års prisnivå beräknades
draga en kostnad av 670.000 kronor.
Utöver här omnämnda inskränkningar beträffande lokomotivstations- och stationshusanläggningarna
skiljer sig 1920 års provisoriska förslag från 1912 års
förslag i huvudsak dels däri, att persontågsspåren från Arlöv förlagts utefter
bangaraens södra sida i stället för, som i sistnämnda förslag i enlighet med det
slutliga byggnadsstadiet varit avsett, utefter bangårdens norra sida, varigenom en
större viaduktsanläggning med tillhörande bankfyllnader över rangerbangårdens
godstågspår kunnat undvikas, dels ock uti anordningen av spårsystemen för person-
och rangerbangårdarna, varigenom avsevärda förenklingar även i övrigt kunnat
vidtagas. Som en följd av persontågspårens läge enligt 1920 års provisoriska
förslag måste dock redan från början anläggas en även i 1912 års förslag ingå
-
* Dessa och i det följande nämnda ritningar hava ansetts ej behöva här närslutas.
— iö.3
ende, men enligt detta förslag först framdeles erforderlig särskild godtågsförbindelse
mellan rangerbangården och Lundavägens hållplats å kontinentalbanan.
Kostnaderna för bangårdens fullbordande enligt 1920 års förslag beräknades
uppgå till 1.450.000 kronor utöver det förut för utbyggnad enligt 1912 års förslag
beräknade ovan angivna kostnadsbeloppet av 6.466.000 kronor, vilket sistnämnda
belopp grundade sig på den före kristiden rådande prisnivån. Styrelsen, som med
hänsyn till att 1920 års förslag i stor omfattning avsåg förändringar av befintliga
anläggningar förutsatte, att 900,000 kronor skulle bestridas med medel ur
förnyelsefonden, hemställde att Kungl. Maj :t måtte av riksdagen äska för förslagets
genomförande ytterligare erforderliga 550.000 kronor. År 1921 beviljade
också riksdagen detta belopp att utgå av lånemedel.
Av skilda anledningar, för vilka här skall i stora drag redogöras, hava emellertid
under ombyggnadens mera detaljerade studerande för dess slutliga utformning,
sedan beslut om dess utförande förelåg samt under loppet av dess utförande,
arbetena kommit att anses böra tilltagas i en större omfattning än vad tidigare
tänkts. Avvikelserna framgå av tvenne här bifogade ritningar, bil. 3, omfattande
bangårdsanordningarna i sin helhet och bil. 4, stationshusombyggnaden. Därjämte
hava på grund av förhållanden, som ej kunnat förutses, även vissa av de planerade
anordningarna blivit dyrare vid utförandet än vad vid framläggandet av 1920
års förslag beräknats.
En sammanställning av ökningar och minskningar i de år 1923 beräknade kostnaderna
i förhållande till de kostnader, som år 1920 beräknades för genomförande
av 1920 års provisoriska förslag, angives i nedanstående tablå.
År 1920 |
År 1923 beräknad |
||
beräknad kostnad kronor |
kostnads- ökning kronor |
kostnads- minskning kronor |
|
I. |
2. |
3- |
|
Grupp 1. Personbangården med tillhörande |
76.000 210.000 |
9 000 |
|
90.000 |
— |
||
72S-000 |
375.000 |
— |
|
168.000 |
200.000 |
— |
|
30.000 126.000 |
20.000 |
— |
|
Banhallar med stamplattform och förbindelse- |
860000 |
||
50.000 10.000 |
20.000 |
— |
|
Hägnader...................................... |
2.800 |
— |
|
Summa kronor |
1.395.000 |
1.567.800 |
9.000 |
Grupp 2. Huvudlinjens omläggning med flytt'' |
17.000 |
2.000 |
|
205-000 |
— |
30.000 |
|
Husbyggnader ................................ |
38.000 |
— |
3.000 |
Summa kronor |
260.000 |
— |
35.000 |
— 164 —
År 1920 |
År 1923 |
beräknad |
|
beräknad kostnad kronor |
kostnads- ökning kronor |
kostnads- minskning kronor |
|
I |
2 |
3 |
|
Grupp 3. Omändringsarbeten å uppställnings- |
|||
bangården för persontägsätt samt å |
|||
Terrasseringar ................................ |
25.000 |
_ |
2.000 |
Spårarbeten.................................... |
190.000 |
_ |
9-( 00 |
Manskapshus................................. |
90.000 |
— |
32.000 |
V erkstadsbyggnad.............................. |
13.000 |
_ |
|
Ångcentralbyggnad ........................... |
60.000 |
2.000 |
_ |
Ångledningar med poster...................... |
19.000 |
— |
_ |
Vatten- och avloppsledningar.................. |
18.000 |
— |
_ |
Vagnvågar .................................... |
30.000 |
— |
2.000 |
Summa kronor |
445-000 |
2.000 |
45.000 |
Grupp 4. Anordnande av godstågspårför-bindelse mellan Lundavägens håll-plats och nya gndsbangårdtn |
|||
Terrasseringar ............................. |
180 000 |
2.000 |
|
Viadukter över Lundavägen och huvudspåren .. |
210.000 |
— |
18.000 |
Spårarbeten.................................... |
85.000 |
— |
22.000 |
Summa kronor |
475-000 |
2.000 |
40.000 |
Grupp 5. Gasverksanläggning med spåman-ordningar samt diverse anord-ningar för lokomotivstationen. |
|||
Terrasseringar ................................ |
50.000 |
_ |
25.OOO |
Spårarbelen.................................... |
17.000 |
— |
3.000 |
Gasverksbyggnad med maskineri m. m......... |
1/0.000 |
34.000 |
|
Gasledningar .................................. |
22 000 |
21.300 |
_ |
Vatten- och avb ppsledningar.................. |
6 000 |
1.000 |
_ |
Inredningsaibeten i östra lokcmotivstallet m. m. |
18.000 |
— |
,_ |
Påbyggnad av hus med inredning av överligg. |
|||
ningsrum m. m............................... |
17.000 |
— |
2.000 |
Summa kronor |
300.000 |
56.300 |
30.000 |
Grupp 6. Diverse anläggningar. Rivning av gamla verkstäderna och gamla ban- |
|||
hallen........................................ |
— |
43 000 |
_ |
Provisoriska anordningar under byggnadstiden |
75-000 |
40.000 |
— |
Summa kronor |
75-000 |
83.000 | |
— |
Summa summarum kronor | |
2.950.000 |
I.7II.IOO |
159.000 |
Saldo kostnadsökning 1.552.100 kronor.
I summan av år 1920 beräknade kostnader, 2.950.000 kronor, ingå ej de till
500.000 kronor beräknade växel- och signalsäkerhetsanläggningama, vilka anläggningar,
såvitt nu kan bedömas, torde kunna utföras för sistnämnda belopp.
Beträffande nu nämnda saldo kostnadsökning må anmärkas, att den något avviker
från det tidigare till överrevisorerna uppgivna beloppet på kostnadsökningen,
nämligen 1.655.000 kronor. Skälet härtill är att i sistnämnda belopp av för
-
biseende medtagits två utgiftsposter på resp. 43500 och 59-400° kronor, vilka avse
arbeten, som icke äro att hänföra till den ombyggnad av bangården i Malmö, till
vilken styrelsen år 1920 framlade sitt förslag.
Beträffande de i ovan angivna tablå intagna olika posterna för ökning eller
minskning av kostnaderna må här anföras följande:
Grupp 1. Personbangården med tillhörande platt formsanordningar och sparsystem.
Såsom av tablån framgår, kommer den största kostnadsökningen på posten
banhallar med stamplattform och förbindelsegångar. Då därjämte större delen
av kostnadsökningarna på övriga poster bland bangårdsanordningarna mer eller
mindre sammanhänger med de nya banhailarnas tillkomst, anser styrelsen sig böla
lämna en närmare redogörelse för de skäl, som föranlett styrelsen att gå till byggandet
av dessa nya banhallar.
1920 års förslag avsåg bl. a., att den gamla banhallen av järnkonstruktion skulle
bibehållas samt att plattformerna över spår å personstationen, som komme att
ligga utanför banhallen, skulle i viss utsträckning övertäckas med s. k. paraplytak
av trä. Banhallens bibehållande medförde emellertid givetvis, att man icke hade
samma frihet som eljest att anordna spår och plattformer på det för en rationell
tågdrift mest nöjaktiga sätt.
Redan tidigare har man icke varit främmande för tanken att riva banhallen,
vars underhåll länge betingat synnerligen höga kostnader. Vid tidpunkten, då
man skulle börja taga itu med stationens ombyggnad, tillkom att det underhåll,
som under kristiden eftersatts till följd av brist på nödiga materialier, skulle nödvändiggöra
en dyrbar reparation av hallkonstruktionen. Då det dessutom vid det
detaljerade utarbetandet och slutliga utformandet av planerna för personbangårdens
omändring alltmera framstod, att den gamla banhallen låg hindrande i vägen
för ett fullt lämpligt anordnande av spår av plattformer, mognade tanken på hallens
rivning och man skred till att undersöka, huru en sådan åtgärd skulle ställa
sig i ekonomiskt hänseende. Det förutsattes därvid, att de plattformer, som skyddades
av hallen, skulle övertäckas genom uppförande av paraplytak och vid den
utredning, som verkställdes i december 1920, visade sig att kostnaderna för underhåll
av den gamla banhallen skulle ställa sig så mycket högre än för underhåll
av de paraplytak av trä, som förutsattes ersätta banhallen, att kostnaden, då beräknad
till 159.000 kronor, för nedtagning av hallen och uppförande av de plattformstak,
som därav direkt föranleddes, skulle vara amorterad på omkring 15 år.
Styrelsen ansåg sig därför böra på allvar taga upp frågan om gamla banhallens
borttagande, vilket givetvis då förutsattes kunna ske genom bekostande av den
nya ersättande anordningen med förnyelsefondsmedel.
Då ett genomförande av bangårdsombyggnaden i Malmö enligt 1920 års förslag
skulle såsom ovan berörts innebära i vissa avseenden betydande avsteg från
vad som förutsatts i 1912 års förslag och detta förslag legat till grund för den
mellan staten och Malmö stad den 12 februari 1913 träffade överenskommelsen
angående omgestaltning av bangårdsförhållandena i Malmö, hade styrelsen emellertid
ansett sig böra från staden begära uttalande om, huruvida staden ur sin
intressesynpunkt hade någon erinran att göra mot att ombyggnaden av bangården
tillsvidare inskränktes till den omfattning, som 1920 års förslag innebar.
Stadens yttrande erhölls den 6 april 1921. Med anledning av att under tiden även
frågan om banhallens borttagande av styrelsen upptagits till prövning, berörde
staden också denna fråga i sitt yttrande, vilket gick ut på att staden icke hade
— i66 —
något att erinra mot 1920 års förslag under villkor, att det provisorium, det innebure,
icke finge beträffande stationshuset räcka längre än högst 15 år samt att
det vore önskvärt, bl. a. att särskilda resgodsplattformer anordnades och att stora
banhallen bibehölles.
Järnvägsstyrelsen svarade härpå, att styrelsen givetvis ej kunde göra några utfästelser
beträffande den tidpunkt, under vilken de provisoriska anordningarna i
stationshuset kunde anses tillräckliga och ej heller kunde utlova att den stora banhallen
skulle bibehållas huvudsakligen av de skäl, att underhållskostnaderna för
densamma voro synnerligen höga samt att banhallens bibehållande skulle omöjliggöra
anordnande av de av staden påfordrade resgodsplattformerna, vilka jämväl
styrelsen vid frågans närmare penetrerande hade funnit böra komma till stånd.
Då emellertid med anledning härav från Malmö stads sida framfördes starkt
missnöje över att gamla banhallen skulle rivas och ersättas med paraplytak, upprättades
ett förslag att övertäcka persontågsspåren med fyra intill varandra liggande
hallar, utförda i träkonstruktion, vardera dock med mindre höjd och mindre
spännvidd än den gamla banhallen. Detta förslag vann gillande från Malmö
stads sida och då styrelsen, efter det närmare studerandet av persontågsspårens
och plattformernas anordnande, icke ansåg sig kunna åstadkomma en fullt tillfredsställande
och ändamålsenlig anordning med mindre den gamla banhallen
borttoges, ansåg styrelsen sig huvudsakligen av hänsyn till samhällets med styrka
framförda opinion icke kunna längre motsätta sig anordningen med de nya banhallarna,
ehuru de givetvis i utförande ställde sig dyrare än förslaget med paraplytak.
Även en sedermera uppkommen tanke att utföra de nya banhallarna med
en mindre längd måste av hänsyn till stadens motstånd till förslaget och enträgna
önskningar uppgivas.
Enligt 1920 års förslag skulle den del av stamplattformen, som ej täckts av den
enligt detta förslag kvarstående gamla banhallen, skyddas av ett paraplytak. Denna
anordning, som aldrig varit estetiskt tilltalande, kunde och borde, sedan plattformerna
skulle täckas med bågformiga halltak, för en gynnsam helhetsverkan utbytas
mot ett liknande bågformigt tak. På grund av den breddning, som hela
spårsystemet undergått genom tillkomsten av resgodsplattformerna och personplattformernas
breddning, har vidare stamplattformen måst förlängas och slutligen
har, för att de ankommande tågens lokomotiv icke skola behöva stanna inne
i banhallarna och generande lokomotivrök utsläppas i desamma, själva hallkomplexet
icke framdragits ända in till stamplattformen, utan en öppning av cirka
25 meters längd lämnats mellan denna och hallkomplexet. Detta har medfört
nödvändigheten av att anordna särskilda täckta förbindelsegångar för trafiken
mellan tåghallarna och stamplattformen.
Den ökning i anläggningskostnaden i förhållande till 1920 års förslag, vilken
av allt detta blev en följd, beräknas, såsom framgår av förestående tablå, till
860.000 kronor.
I samband med rivandet av gamla banhallen ernåddes, som sagt, möjligheten att
förändra spår och plattformer på ett sätt, som kunde bättre tillfredsställa kraven
på en rationell drift än vad fallet var med 1920 års förslag. Styrelsen har också
ansett sig böra utnyttja denna möjlighet redan under bangårdens nu pågående ombyggnad
i full förvissning om, att det eljest icke skulle dröja många år, innan
man måste på nytt taga itu med ombyggnadsarbeten å stationen. Därvid kunde
icke endast de av staden påfordrade särskilda resgodsplattformerna anordnas,
utan ansågs det också lämpligt och nödvändigt att samtidigt giva personplattformerna
sådana längder och bredder, som bättre motsvarade trafikens krav.
— \by —
De ökade kostnaderna för denna ombyggnad av person- och resgodsplattfor‘
merna beräknas till 200.000 kronor.
I och med gamla banhallens borttagande och plattformernas omdaning blev det
till slut även möjligt att ordna sparsystemet a personbangarden, pa ett för trafikens
nöjaktiga avveckling bättre sätt än annars varit möjligt.
Kostnadsökningen härför uppgår till 90.000 kronor.
Vidkommande själva stationshusets ombyggnad har visserligen även den vid
den slutliga utredningen ansetts böra givas någon större omfattning än som förutsattes
vid framläggandet av 1920 års förslag, men på sätt här nedan närmare
skall angivas härleder sig emellertid endast omkring hälften av kostnadsökningen
på denna post från dylika förbättringar och utvidgningar av de förut tilltänkta
anordningarna, under det att resten av kostnadsökningen beror på fördyrande
omständigheter, vilka icke kunnat förutses vid upprättandet av 1920 ars plan.
För att underlätta tillkomsten i framtiden av resgodstunnlar, på sätt förutsattes
i 1912 års förslag, hava sålunda vissa delar av källargolvet måst läggas djupare
än man tänkt sig enligt 1920 års förslag. Av samma anledning, ävensom för beredande
av redan nu erforderligt ökat utrymme för förvaring av handiesgods,
har golvet i vänthallen ansetts böra utföras såsom betongbjälklag i stället för att
läggas på jordfyllning. Härigenom har också åstadkommits ett delvis ledan nu
i anspråk taget och för framtida utvidgningar behövligt källarutrymme.
De i 1920 års förslag ingående utrymmena för såväl avgående som ankommande
resgods beräknades visserligen då bliva tillräckliga för en tid framåt; men
de ansågos dock redan från början trånga. I saknad av planlagda utvecklingsmöjligheter
har man därför ansett klokt att redan från början utbygga dem till
en storlek, som kan vara tillräcklig för en längre tid framåt. I sammanhang härmed
har trappuppgången i stationshusets norra del måst ombyggas. Ur såväl
estetisk som hållbarhetssynpunkt hava väggarna i entréhallen delvis beklätts med
kalksten i stället för att blott putsas, såsom ursprungligen tänkts. Kostnader
hava nu också beräknats för en välbehövlig utvändig uppsnyggning av det äldre
stationshuset, på det att detsamma ej skall komma att bryta av mot övriga delar
av stationsanläggningen. Kostnaderna härför hade i varje fall snart kommit att.
belasta underhållet och då sannolikt med större belopp än om arbetet utföres.i
sammanhang med de övriga arbetena inom stationen. Slutligen hava tillkommit
en del inre anordningar i stationshuset för trafiktjänstens praktiska och billiga
besörjande samt för trafikanternas bekvämlighet och trevnad, varför kostnader
ej varit beräknade i 1920 års förslag.
Kostnaderna för samtliga angivna utvidgningar och förbättiingar beräknas nu
till 182.000 kronor.
Beträffande vissa i 1920 års förslag ingående arbeten hava, såsom förut antytts,
fördyringar uppstått. Sålunda hava under åren 1921 och 1923 vid ett par
tillfällen exceptionellt höga vattenstånd förekommit, vilket nödvändiggjort en
dyrbar förut ej påräknad isolering av stationshusets hela källarvåning. Vidare
hava arbetena med grund förstärkningar för befintliga murpelare, för nya fundament
för pelare uppbärande balkar för avväxling av murbelastningar, for pannrummet,
för värmecentralen och för de sanitära anläggningarna i källaren m. m.
visat sig vara betydligt svårare att utföra än man haft anledning antaga, detta
allt har medfört en fördyring av 193.000 kronor. Kostnadsökningen på denna post
utgör således sammanlagt 375-00° kronor. Vidare beräknas belysningsanordningarna
bliva 20.000 kronor dyrare, huvudsakligen beroende på, att personstationens
utbyggnad till större omfattning än som förutsattes enligt 1920 ars förslag med
-
— i6S —
fört krav på ökade anordningar för personbangårdens belysning, varjämte uppstått
en mindre kostnadsökning av 2.800 kronor på posten hägnad.
Slutligen är beträffande arbetena under nu behandlade grupp 1 att anteckna,
att anordningar för vatten- och avloppsledningar draga en ökad kostnad av 20.000
kronor, varemot terrasseringsarbetena för spår m. m. kunnat utföras för 9.000
kronor lägre belopp än beräknats.
Saldo kostnadsökning för arbetena tillhörande grupp 1 utgör således kronor
1.558.800.
Grupp 2. Huvudlinjens omläggning med flyttning av passagespår samt Kontinental-
och Simrishamnsbanornas huvudspår jämte förbättring av spårförbindelsen
Malmö-—Malmö färja.
Arbetena under denna grupp hava kunnat utföras för lägre kostnad än den beräknade,
varvid kostnadsminskningen utgör för terrasseringsarbeten 2.000 kronor,
för spårarbeten 30.000 kronor och för husbyggnader 3.000 kronor, eller en
sammanlagd kostnadsminskning beträffande grupp 2 av kronor 35.000.
Grupp 3. Omändringsarbeten å uppställningsbangården för persontägsätt samt ä
rangerbangården för ankommande och avgående godståg.
_ Under denna grupp upptagna terrasserings- och spårarbeten hava på grund avsjunkande
prisnivå blivit 2.000 resp. 9.000 kronor billigare, än man beräknat.
Även ifråga om uppförande av manskapshus har uppstått en kostnadsminskning
uppgående till 32.000 kronor, huvudsakligen beroende på att materiel för byggnaden
i stor utsträckning kunnat tagas från andra äldre byggnader, som icke
längre vore behövliga och rivits. Däremot har en mindre kostnadsökning av 2.000
kronor uppstått vid uppförande av ångcentralen, beroende på att byggnaden vid
den slutliga utredningen av underhållshänsyn ansågs höra uppföras av tegel i stället
för av trä såsom förut avsetts. Slutligen har kostnaden för vagnvågar blivit
2.000 kronor lägre än vad tidigare beräknats.
Saldo kostnadsminskning å grupp 3 utgör således kronor 43.000.
Grupp 4. Anordnande av godstågsförbindelse emellan Lundavägens hållplats och
nya godsbangården med anslutning till personbangården.
Trots fallande priser hava i detta fall terrasseringsarbetena blivit 2.000 kronor
dyrare än beräknat, beroende på att massorna något ökats genom viss mindre
ändring av spårets läge. Även beträffande viadukten i godstågsförbindelsen över
huvudspåren, har en kostnadsökning å 11.000 kronor av samma skäl uppstått, men
denna kostnadsökning har kompenserats därav, att viadukten över Lundavägen
samt under gruppen upptagna spårarbeten blivit billigare med belopp av respektive
29.000 och 22.COO kronor.
Saldo kostnadsminskning för arbetena under grupp 4 utgör således kronor
38.000.
Grupp 5. Gasverksanläggning med spåranordningar samt diverse anordningar
för lokomotivstationen.
Såsom i allmänhet visat sig vara fallet hava, huvudsakligen på grund av fallande
priser, även i fråga om de under denna grupp upptagna terrasserings- och
spårarbeten kostnaderna blivit lägre än beräknat, medförande en kostnadsminskning
av respektive 25.000 och 3.000 kronor. Däremot hava kostnadsökningar upp
-
— \Cx) —
stått å vissa av övriga poster under gruppen. Gasverksbyggnaden med maskineri
befanns sålunda inför arbetenas utförande böra undergå mera genomgripande förändring,
än man från början tänkt sig, enär detta påvisades vara fördelaktigt i
driftekonomiskt hänseende. Det visade sig sålunda vara ekonomiskt fördelaktigt
att anlägga en ny större gasklocka i ersättning för de två förutvarande mindre,
varjämte maskineriet även i övrigt moderniserats för vinnande av driftsbesparing.
Härtill har emellertid kommit en opåräknad utgift, i det att från Malmö stads sida
uppställdes krav att för spillvattnet från gasverksanläggningen skulle vidtagas
reningsanordningar, varjämte spillvattnet borde inledas i stadens pumpledning,
anordningar, som icke funnits vid den gamla gasverksanläggningen. Av ovan
angivna skäl har denna anläggning jämte anordnandet av provisoriskt gasverk för
driftens uppehållande under ombyggnadstiden dragit en ökad kostnad av 34.000
kronor.
Genom att gasledningarna, bl. a. på grund av de spåromläggningar, som utförts
vid personbangården, måst i större utsträckning än tidigare förutsatts flyttas och
genom att de gamla ledningarna visat sig vara i sämre skick än förut antagits,
hava nya ledningar måst utläggas i större omfattning, än som antagits bliva behövligt
enligt 1920 års förslag. Av dessa skäl har en kostnadsökning för gasledningarna
uppstått, uppgående till 21.300 kronor.
Även vatten- och avloppsledningar hava av liknande orsak blivit något dyrare,
varemot en mindre kostnadsminskning uppgående till 2.000 kronor uppstått vid
påbyggnad av hus n :r 9 B med inredning av överliggningsrum m. m.
Saldo kostnadsökning för arbetena under denna grupp utgör således kronor
26.300.
Grupp 6. Diverse anläggningar.
Vid rivning av de gamla verkstäderna och gamla banhallen hade man räknat
med att värdet av de materialier, man därvid erhöll, skulle åtminstone täcka rivningskostnaderna.
Så blev emellertid ej #allet. Under det att rivningsarbetet utfördes
under en tid, då arbetslönerna voro mycket höga, hade prisnivån särskilt
å byggnadsmaterialier sjunkit avsevärt vid den tid, då materialierna skulle försäljas,
varjämte det visade sig att efterfrågan var ringa. Det pris som erhållits
för försålda materialier och som kan beräknas för ännu ej avyttrade sådana har
på grund härav blivit så lågt, att rivningskostnaderna blivit 43.000 kronor högre
än värdet av de vid rivningen erhållna materialierna.
Dessutom beräknas provisoriska anordningar för trafikens avvecklande under
byggnadstiden nu draga en kostnad av 40.000 kronor utöver den tidigare uppskattade.
Sammanlagda kostnadsökningen i fråga om de arbeten, som ingå under grupp 6
utgör således kronor 83.000.
Ifråga om överrevisorernas allmänna uttalande, att man torde haft fog för att
vänta att avsevärda besparingar skulle uppstått på de arbeten, som kommit till
utförande vid en väsentligt lägre prisnivå än som var rådande, då 1920 års förslag
framlades, vill styrelsen anföra följande.
Vid bangårdsombyggnaden äro anställda tvenne i fråga om avlöningsformerna
skilda huvudgrupper av arbetare, nämligen dels sådana, som syssla med huvudsakligen
jord- och spårarbeten, de egentliga grovarbetarna, för vilka gälla statens
järnvägsbyggnaders avlöningsbestämmelser, dels murare och träarbetare, för vilka
det mellan vederbörande arbetare- och arbetsgivareorganisationer gällande avtalet
måst tillämpas, även ifråga om arbeten för statsbanornas räkning. Till belysande
I/O —
av variationerna under olika tidsperioder i priserna å de arbeten, som utföras av
dessa olika arbetaregrupper, har uppgjorts nedanstående tablå angivande indextal
för ifrågavarande priser. Därvid hava 1920 års priser betecknats med indextalet
100.
Arbeten utförda av |
Indextal å arbetspriser åren |
|||
1920 |
1921 |
1922 |
1923 |
|
Grovarbetare .................... |
loo |
96 |
76 |
68 |
Murare.......................... |
IOO |
160 |
99 |
106 |
Träarbetare...................... |
100 |
140 |
90 |
90 |
Av denna sammanställning framgår tydligt, att så stor minskning i arbetspriserna,
som man kunnat vänta sig i förhållande till den allmänna prisnivåns sänkning,
i genomsnitt ingalunda uppstått. I fråga om murnings- och träarbeten kan för
viss tid tvärtom konstateras en högst avsevärd höjning i förhållande till 1920 års
nivå. Ännu så sent som under innevarande år äro ackordsprisema för murare
högre än år 1920, under det att priserna för träarbetare ligga endast 10 % under
1920 års nivå. Beträffande åter priserna på spår- och jordarbeten hava dessa
på ett bättre sätt anslutit sig till den allmänna prissänkningen.
De anläggningar, företrädesvis spår- och terrasseringsarbeten, där grovarbetarna
huvudsakligen varit sysselsatta, hava ju också att utvisa kostnadsminskningar,
under det att speciellt husbyggnader och dylika arbeten, där murare och träarbetare
kommit till användning, uppvisa de största kostnadsökningarna. Dessa
högre priser på murnings- och träarbeten hava också i desto högre grad bidragit
till kostnadsökningen, som vid här ifrågavarande ombyggnads- och ändringsarbeten
arbetskostnaderna ingå med en förhållandevis större del än vad fallet är vid
en vanlig husbyggnad, där materialkostnaden plägar taga en större plats.
En ytterligare bidragande orsak till ätt en eljest påräknad kostnadsminskning
uteblivit är att söka däruti, att stora delar av de erforderliga byggnadsmaterialierna
måst inköpas tidigare vid en högre prisnivå, vadan de under tiden efter år
1920 vikande konjunkturerna å materialmarknaden icke kunnat i större grad utnyttjas
för anläggningar tillhörande nu ifrågavarande bangårdsombyggnad.
Vid beaktande av den sålunda lämnade redogörelsen för de åtgärder, som vidtagits
i förevarande byggnadsärende, och motiven för desamma, framstår utan
tvivel som i viss mån befogat det uttalande, överrevisorerna ansett sig böra göra,
att den ombyggnadsplan, som blev förelagd 1921 års riksdag, nog icke var tillräckligt
genomarbetad. Tyvärr visade sig denna plan, som var uppgjord i syfte
att i en ekonomiskt brydsam tid vinna största möjliga besparingar i byggnadskostnadema,
i väsentliga delar icke kunna bestå. Detta framgick nämligen, då, efter
riksdagens beslut, planen skulle föras till utarbetande i åtskilliga detaljer samt
till slutlig prövning och biträdande av dels stadens myndigheter, på vilka den i ej
ringa mån berodde, dels av vederbörande distriktsmyndigheter, vilka ävenledes
vid frågans närmare övervägande framkommo med väsentligt större önskemål och
krav, dem styrelsen ej kunde förbise och eftersätta. Det är, som en var vet, synnerligen
vanskligt, för att ej säga nästan omöjligt, att på förhand uttömmande i
detalj planlägga och exakt noga beräkna kostnaderna för en så ingripande och omfattande
ombyggnad som den förevarande, bestående av ett invecklat komplex av
stora bangårds- och stationsanordningar, särskilt som ombyggnadsarbetet skulle
utföras under pågående trafik. En klok byggherre vill också ej gärna avstå från
att tillvarataga de uppslag till förbättringar och fullständiganden av en första byggnadsplan,
vilka enligt erfarenheten alltid framkomma under arbetets gång vid
större byggnadsarbetens utförande.
Av styrelsens ovan lämnade redogörelse och förklaringar torde emellertid framgå,
att sådana arbeten, beträffande vilka några ändringar i stort sett ej förekommit,
verkligen också blivit, på sätt som överrevisorerna ansett man kunde förvänta,
billigare än ursprungligen beräknats. Det rör sig här särskilt^ om anlagg
ningar, vilkas bedömande i kostnadshänseende man mera behärskar, såsom terrasseringar,
viaduktbyggnader, nya spår m. m. Vidare torde det framgå, att, dar
feluppskattningar av kostnaderna förekomma, det rör sig om de synnerligen svar
beräkneliga arbetena för rivning och förändring av befintliga byggnader m. m.
Sist och i främsta rummet är att framhålla att det väsentliga överskridandet av
de beräknade kostnaderna hänför sig till de ytterligare förbättringar och moderniseringar
oftast i övrigt av driftkostnadsbesparande natur, som ansetts bora
vidtagas med hänsyn till stadens och allmänhetens befogade intressen eller för att
på ett rätt sätt tillgodose järnvägsdriftens egna behov. Dominerande bland dessa
merkostnader äro ju kostnaderna för nya tåghallen, vars byggnad ansetts bora
företagas på grund av de starka kraven från stadens och allmänhetens sida och
på grund av det beroende av staden, som i viss mån varit bestämmande för byggnadsplanens
vidare utveckling. Ur ren järnvägssynpunkt kan detta arbete med nya
tåghallens anordnande sägas icke hava varit strängt taget behövligt. Om man därför
möjligen undantager byggnaden av denna hall, för vars tillkomst sålunda, såsom
antytts, förelegat särskilda skäl, tvekar emellertid styrelsen icke att uttala, att
även om de mera rättvisande kalkyler, som överrevisorerna framhållit vant önskvärda,
verkligen kunnat på förhand föreligga, så''skulle styrelsen icke hava foranletts
att söka företaga av överrevisorerna antydda begränsningar av Planen för
bangårds- och stationsbygget, sådant som det nu kommer att gestalta sig. Såvitt
styrelsen kan bedöma, är nämligen bygget i stort sett synnerligen lämpligt och ti
fredsställande för sitt ändamål samt tillräckligt i kapacitet för avsevärd tid flamåt,
faktiskt uteslutande behovet av en snar ombyggnad till den omfattning, som
annars var förutsatt i det med staden ingångna avtalet.
Av en utomordentligt stor betydelse vid denna byggnadsfrågas bedömande är
också, att Malmö statsbanestation är den största och viktigaste inkorsporten till
Sverige för den resande utifrån. Styrelsen torde ej närmare behöva utveckla betydelsen
av, att denne, som ofta bildar sig ett omdöme om det land han besöker
efter den yttre anblicken av tingen, även hos oss får möta en bild av vart järnvägsväsen
och dess kultur, någorlunda lik den han är van vid ute i världen. Man
kan vid utförandet av en för den resande allmänheten så framträdande station som
statens järnvägars station i Malmö icke få helt bortse från den hänsyn till det
representativa som nästan undantagslöst tages i alla världens kultiveiade länder,
rika eller fattigare, och styrelsen har utgått ifrån att särskilt Malmö statsbanestation
måste framträda på ett för landet och dess högt utvecklade järnvägsväsen
värdigt sätt, då man efter ett tyvärr alltför långvarigt uppskjutande av ombyggnad
därstädes äntligen en gång fick taga itu med stationens modernisering och
anpassning efter nya tidsförhållanden.”
— 172 —
Järnvägsstationen i Lund.
(Del I, sid. 95, § 2.)
Revisorerna hava beträffande den av 1923 års riksdag beslutade ombyggnaden
av Lunds bangård framhållit, att genom de nya plattformerna och persontunneln
givetvis vinnas vissa fördelar ur trafiksäkerhetens och särskilt trafikledningens
synpunkt, men att å andra sidan dessa anläggningar genom sitt stora omfång
kunde för den trafikerande allmänheten i viss mån väntas medföra onödig
omgång och tidspillan. Särskilt kunde detta befaras bliva fallet beträffande
lokaltrafiken.
Samma erinringar hava av 1921 års statsrevisorer framställts mot de under
senare åren utförda bangårdsanläggningarna i allmänhet, och har styrelsen i sin
den 31 december 1921 avgivna förklaring häröver utförligt bemött de gjorda
erinringarna. Styrelsen torde därför icke nu behöva ingå på en detaljerad förklaring
beträffande anordningarna i Lund, men vill styrelsen dock ånyo framhålla,
dels att avsikten med de beslutade nya plattformsanordningarna och persontunneln
icke får tillskrivas någon styrelsens strävan att särskilt åstadkomma
lättnader för trafikledningen utan huvudsakligen och i första hand för den resande
allmänhetens bekvämlighet och skyddande till liv och lem, dels ock att
Malmslättskommissionen redan år 1913 uttalat att ”till undvikande av den för allmänheten
förefintliga faran vid korsande av järnvägsspår böra, i den mån så
lämpligen kan ske, tunnel eller gångbroar anordnas”.
Den genom bangårdsombyggnaden oundvikligen uppstående vägförlängningen
för lokalresande har varit beaktad och lämnad utan erinran av Lunds stads representanter
vid träffandet av överenskommelsen mellan staden och styrelsen angående
ombyggnadens utförande. Vid detta tillfälle var ändock plattformen för
flertalet av lokaltågen på ritningen förlagd till mera avlägsen plats än det sedermera
vid planens ytterligare bearbetning lyckats styrelsen finna för densamma.
Styrelsen önskar också framhålla, att riKsdagen vid behandlingen av ärendet om
anslag för bangårdsombyggnaden efter företeende av föreliggande planritningar
varit väl underkunnig om, att i ombyggnadsplanen även inginge anordnandet av
persontunnel mellan stationshus och plattformer.
Förnyelsefonden.
(Del I, sid. 96, § 3.)
Statsrevisorerna åberopa överrevisorernas vid statens järnvägar principiella uttalanden
rörande användningen av förnyelsefonden eller att ett utplånande av
skiljelinjen mellan nyanläggningar och ersättningsarbeten skulle kunna få till
följd, dels att beslut angående nyanläggningar undandroges riksdagen, dels att dylika
anläggningar av måhända betydande omfattning icke komme till synes i statens
järnvägars anläggningkapital samt därigenom icke bleve föremål för samma
förräntningsanspråk som detta kapital, samt att det ur såväl principiell som praktisk
synpunkt vore enligt överrevisoremas uppfattning betydelsefullt, att an\
andningen av förnyelsefondens medel begränsades i enlighet med fondens syfte.
Statsrevisorerna uttala nu, att de under sin granskning av järnvägsstyrelsens
förvaltning iakttagit jämväl andra än av överrevisorerna angivet fall, då förnyelsefondens
medel tagits i anspråk för bestridande av kostnader för arbeten,
som uppenbarligen icke kunde hänföras till kostnader för ersättning av sådan
värdeminskning å statens järnvägars egendom, som uppstått genom förslitning
173
och ålder. Sålunda hade under annan punkt av statsrevisorernas berättelse omförmälts,
hurusom av medel från förnyelsefonden bestritts de till nära i .500.000
kronor uppgående kostnaderna för ombyggnad av Göteborgs personstation med
bangård. 1 annat sammanhang hade också upplysts, att vissa vid Sjöholmens
järnvägsstation uppförda nybyggnader på liknande sätt bekostats.
Av vad sålunda anförts, syntes, enligt statsrevisorernas mening, framgå, att
förnyelsefonden på sista tiden av järnvägsstyrelsen börjat tagas i anspråk för
anläggningar, varom sedan gammalt ankommit på statsmakterna att besluta. Genom
vad som under statsrevisorernas granskning framkommit hade nu ytterligare
belysts de vidsträckta och från ursprungliga syftet med fonden främmande ändamål,
varför fonden numera toges i bruk. Såsom ett särskilt anmärkningsvärt
överskridande av givna befogenheter framstode, enligt revisorernas förmenande,
det av järnvägsstyrelsen fattade beslutet rörande ombyggnad av Göteborgs personstation
och bangård. Med understrykande av vad överrevisorerna anfört rörande
vikten av att skillnaden mellan nyanläggningar och ersättningsarbeten upprätthålles,
ville statsrevisorerna erinra om de stora belopp, som för närvarande
stode odisponerade av fonden. Särskilt i betraktande härav funne revisorerna
det vara angeläget att järnvägsstyrelsens befogenheter beträffande förnyelsefonden
närmare klarlades.
I anledning av den sålunda anmärkta användningen av förnyelsefonden, får
styrelsen hänvisa till sitt den 9 november 1923 avgivna yttrande över överrevisoremas
berättelse för år 1922, vilket yttrande i förevarande avseende lyder
sålunda:
”Medbestämmande för styrelsens olika beslut och åtgärder i denna fråga
(ombyggnaden av Malmö bangård) har också varit, att den högre fullkomningen
av anläggningarna i Malmö kunnat ernås utan några större kapitalinvesteringar
i statsbaneaffären, kvarstående till framtida förräntning, än som vid senaste tillfälle
av riksdagen prövats och godkänts. Styrelsen är därmed inne på den ävenledes
av överrevisorerna vidrörda frågan om användning av medel från förnyelsefonden
för helt eller delvis bekostande av anläggningar av här ifrågavarande
slag.
För att närmare belysa styrelsens ståndpunkt i denna del av frågan, anser sig
styrelsen då först böra lämna en kortfattad redogörelse angående förnyelsefondens
tillkomst och syfte samt huru i tillämpningen av normerna för fondens användning
dess medel tagits i anspråk.
Frågan om förnyelsefondens inrättande upptogs först av styrelsen uti ett utlåtande
den 1 december 1910 över ett av särskilda sakkunniga avgivet förslag
rörande riksstatens uppställning m. m. Styrelsen framhöll därvid, att en sund
affärsdrift krävde, att företagets tillgångar icke vore bokförda högre, än de verkligen
vore värda, eller om det bokförda värdet vore högre än det verkliga objektvärdet,
att skillnadsbeloppet funnes avsatt till en eller flera förnyelsefonder. Vid
statens järnvägar hade dittills årligen i omkostnadsstaten upptagits avsevärda belopp
under olika underhållsrubriker för ersättning av försliten materiel, utbyte
av räler, förstärkning av broar och ombyggnad av hus m. m., och hade dessa
belopp efter hand ökats. Detta sätt att genom förnyelse upprätthålla statsbaneegendomens
värde hade visserligen icke varit fullt effektivt, men det ansågs
dock kunna utan tvekan sägas, att statens järnvägars bokförda värde icke var
högre än det verkliga med hänsyn dels därtill, att under årens lopp uti de löpande
underhållskostnaderna ingått betydande belopp för arbeten, vilka i själva verket
varit av samma natur som verkliga förnyelsearbeten, dels ock därtill att betydliga
tillskott i markvärden och penningar influtit från landsting, kommuner och en
-
— i/4 ~
skilda personer, vilka tillskotts penningevärde icke bokförts å kapitalkontot. Det
dittills tillämpade förfaringssättet, som var avsett att motsvara avskrivningarna
enligt vanligt affärsbruk, led dock i varje fall av väsentliga brister. Sålunda
framgick ej utan vidare klart ur räkenskaperna, att förnyelsearbetena verkligen
bedreves i sådant omfång, att desamma lämnade tillräcklig ersättning för den
värdeminskning, som uppstod genom ålder och slitning. Vidare kom vid det använda
förfaringssättet utgifterna för behövliga förnyelsearbeten att drabba kostnaderna
för drift och underhåll ganska ojämnt från år till år. Dessa olägenheter
skulle undvikas, om årligen efter vissa grunder bestämda avsättningar till
en förnyelsefond ägde rum, och erforderliga förnyelsearbeten bekostades med
medel från denna fond. Härigenom skulle vinnas dels möjlighet att bedöma,
huruvida de gjorda avsättningarna vore skäliga i förhållande till den årliga värdeminskningen,
dels att större, till sin omfattning starkt växlande förnyelsearbeten
kunde utföras vid lämpligaste tidpunkt utan att föranleda en ojämn belastning
av driftskostnadernas konto. Styrelsen förebragte ock dels en värdering
av de delar av statsbanans egendom, som företrädesvis vore utsatta för värdeminskning
genom förslitning och genom ålder, såsom räler, broar, husbyggnader,
rullande materiel, sjöfartsmateriel m. m., dels en uppskattning av den årliga värdeminskningen
av berörda objekt, som styrelsen angav i procent av dessa objektgruppers
bokförda värde. Det uttalades dock, att de angivna procenttalen givetvis
icke kunde göra anspråk på att vara fullt riktigt träffade, utan att de borde
korrigeras, sedan framtida erfarenheter vunnits. För att den av styrelsen förvaltade
egendomen icke skulle undergå någon värdeminskning, borde sålunda
årligen av trafikmedel avsättas belopp, motsvarande den med ledning av de angivna
kapitalvärdena och procenttalen beräknade värdeminskningen. Dessa belopp
borde lämpligen avsättas till en för ovan angivna grupper av egendomsobjekt gemensam
förnyelsefond. Då förnyelsearbeten eller nyanskaffningar företoges för
ersättning av det förslitna, skulle kostnaderna härför bestridas ur nämnda fond.
Med stöd av det sålunda anförda anhöll styrelsen,'' att Kungl. Maj :t ville medgiva
styrelsen att vid avgivandet av förslag till specificerade omkostnadsstater
för statens trafikerade järnvägar, sålunda första gången vid avgivandet av sådan
stat för år 1912, bland utgifterna för drift och underhåll få upptaga enligt
ovan angivna grunder beräknade avsättningar till en förnyelsefond, och att styrelsen
skulle få ur denna fond bestrida kostnaderna för sådana förnyelsearbeten
och nyanskaffningar, som vore avsedda att ersätta genom förslitning och ålder
åstadkommen värdeminskning av statens järnvägars egendom.
I anledning av styrelsens hemställan uppdrog Kungl. Maj :t i brev den 15 september
1911 åt järnvägsstyrelsen att vid avgivande av förslag till omkostnadsstat
för statens järnvägar för år 1912 huvudsakligen enligt de av styrelsen i utlåtandet
angivna grunder verkställa beräkningar av de avsättningar till en fond för ifrågavarande
ändamål, som kunde finnas erforderliga samt upptaga dessa avsättningar
bland utgifterna för statens järnvägars drift och underhåll.
I full anslutning härtill godkände ock Kungl. Maj :t den avsättning till fömyelsefond,
som av styrelsen begärdes för 1912, och vid årligen upprepade sådana
framställningar angående avsättning till förnyelse har enahanda godkännande
skett varje år sedan dess.
De avsatta medlen hava sedan, på sätt som varit för Kungl. Maj :t och riksdagen
alltifrån början väl känt, förvaltats av styrelsen, och medlen hava av styrelsen
fritt disponerats utan några särskilda framställningar angående deras användande
i detalj, allt i likhet med vad som skett och sker beträffande de i driftskostnadsstaterna
i övrigt upptagna beloppen.
— i/5 —
Av det sagda framgår, att utgifterna för avsättning till förnyelsefonden liksom
utgifterna, som bestridas av dess likvida behållning, äio utgifter av undeihålls
natur, och att fonden ej avser att vara någon amorteringsfond. Statens
järnvägar behöva ju över huvud taget ej amorteras, och här ifrågavarande åtgärd
med förnyelsefondens inrättande tjänar alltså blott syftet att hålla statsbaneegendomen
uppe i oförminskat värde, sådant det kommer till uttryck i den löpande
bokföringen av det efter hand i statsbaneaffären investerade kapitalet.
Det har emellertid från början av förnyelsefondens tillkomst hävdats av styrelsen,
att användningen av dess tillgångar ej skulle vara så bunden, att utgifterna
för varje objekt behövde strängt begränsas till vad som svarade mot den avsättning,
som beräknats och skett på berörda objekts bokförda värde. Man hat
tvärtom velat betrakta statens järnvägars hela berörda, som underlag för förnyelsefonden
stående kapital såsom så att saga förvarat i eu reservoar, indelad i
kommunicerande celler, varur det årligen rinner bort en kvantitet, svarande mot
värdeminskningen genom förslitning och ålder, och vari det alltså gäller att fylla
tillbaka en motsvarande kvantitet, så att pegelhöjden i reservoaren alltid blir densamma.
Om denna påfyllning sker i den ena eller andra cellen i reservoaren
har alltså intet att betyda, blott den sammanlagda kvantiteten blir densamma.
Denna grundtanke har drivits så långt, att t. o. m. en kostnad för ett arbete
av ren kapitalöknings natur skulle kunna bestridas av fondens medel. Resultatet
skulle ju ändock biiva att lika mycket kapital tillföres som genom värdeminskning
på annat håll försvunnit och att i dylikt fall den gjorda insatsen måste
teoretiskt taget motsvaras av en på annat håll utebliven förnyelse av ett åldrande
objekt, vilken förnyelse emellertid kanske kan saklöst anstå eller helt utebli.
Det kan ju måhända tvistas om det fullt riktiga i denna vidgade princip, och
den har ej heller kommit till full tillämpning, utan har man för en god bokförings-
och redovisningsordning ansett det vara en angelägenhet av vikt att
söka rätta konsumtionen av fondens medel så långt som möjligt efter de upplupna
avsättningarna inom de stora grupper av objekt, på vilkas bokförda värde
avsättningarna beräknas och ske. Denna modifiering av principen har dock i
tillämpningen icke fått bliva alltför snäv. Gränsen mellan arbeten av vidmakthållandes
och kapitalöknings natur är så att säga flytande — liksom beträffande
effekten av det normala löpande underhållet —• och i överensstämmelse med
styrelsens grundläggande uppfattning om en betydande frihet vid användningen
av förnyelsefondens likvida tillgångar, blott kapitalvärdet som totalbelopp hålles
vid makt, anser styrelsen, att vid ombyggnader eller anskaffningar de nya ersättande
objekten skola med bekostande av förnyelsemedel åtminstone få bringas
att anpassa sig efter nya tidsförhållandens krav och de ändrade, i regel ökade
uppgifterna, liksom att de från början skola få planläggas och utföras så att de,
där så kan förutses behövligt, äga rationella utvecklingsmöjligheter. Styrelsen
anser det vara i god överensstämmelse med fondens syfte att något otillräckligt
och icke längre ändamålsenligt föråldrat bör få ersättas med något tillräckligt
och i funktionen under nya förhållanden tillfredsställande nytt. Så är i själva
verket fallet även såsom nyss antyddes, med effekten av det löpande underhållet,
för vilket kostnaderna redovisas i de årliga driftskostnadsstaterna.
Styrelsen har också ansett sig icke endast kunna utan även böra föra ett dylikt
resonemang beträffande de anmärkta nytillkomna anläggningarna i Malmö, vilka
styrelsen funnit väl motiverat att bekosta med förnyelsefondsmedel.
Det kan naturligtvis, om man ser saken rent teoretiskt, i förevarande fråga
sägas, att nyss berörd anpassning och modernisering till att tjäna visserligen samma
ändamål, men dock nya förstorade uppgifter, i sig innebär en ökning av ka
-
— 176 —
paciteten, som borde motsvaras av en kapitalökning, och överrevisorerna äro också
inne på tanken, att en strängare gräns bör uppdragas mellan nyanläggningar
och ersättningsarbeten. Därvid anföres som ett motiv, att anläggningar av måhända
betydande omfattning kunna undgå att komma till synes i statens järnvägars
anläggningskapital och att bliva föremål för samma förräntningsanspråk
som detta kapital. Härvid kan dock genmälas, att krav på ökad förräntning
icke rimligen kan uppställas, då den tillkomna värdeökningen ej är större än vad
som behöves för att kompensera på andra håll inträdd, ännu ej ersatt värdeminskning.
Styrelsen vill dessutom, seende saken ur praktisk synpunkt, anföra,
att det i allmänhet är önskvärt och under nuvarande förhållanden alldeles särskilt
angeläget att undvika nya kapitalinvesteringar i statsbaneaffären, vilka kräva
förräntning och vartill medel ytterst måste härflyta från en på därför tillräcklig
höjd uppehållen taxa. Från ett alltför rigoröst uppehållande av ifrågavarande
skiljelinje vill styrelsen avråda även av det skäl, att därigenom en mycket
stor mängd av nya frågor om kapitalökning skulle behöva föras till riksdagen och
alltså förvaltningsarbetet i de högsta instanserna betänkligt komma att ökas, samtidigt
som en för statens järnvägars ledning besvärande bundenhet och skadlig
tidsutdräkt vid ärendenas behandling skulle komma att vållas. Beträffande den
anförda omständigheten, att alla anläggningskostnader icke skulle komma till
synes 1 statens järnvägars anläggningskapital, vill styrelsen tillåta sig hänvisa till
sin förut klargjorda uppfattning beträffande förnyelsefondens syfte att uppehålla
värdet av statens järnvägars hela för värdeminskning utsatta kapital. Vidare
vill styrelsen, för den del frågan om bokföringen av fondens medel kan
äga betydelse i detta sammanhang, erinra om det uttalande styrelsen på sin tid
gjort i sitt utlåtande över statsbaneekonomikommissionens betänkande och utredning,
där styrelsen rörande redovisningen av fonden säger sig hava sedan länge
varit medveten om, att inom bokföringen vissa betydande ändringar kunna motiveras,
och att alltså utredning beträffande denna inom styrelsen pågår.
Styrelsen anser för sin del det vara ekonomiskt praktiskt och affärsmässigt
välbetänkt och samtidigt väl överensstämmande med förnyelsefondens syfte att
i tider, då en konsoliderad ställning av förnyelsefonden så tillåter, låta, såsom
förut anförts, något otillräckligt och icke längre ändamålsenligt föråldrat utan
nya kapitalinvesteringar ersättas av något tillräckligt och i funktionen under nya
förhållanden tillfredsställande nytt, såsom förhållandet kunnat av styrelsen ordnas
exempelvis vid utförda stora rälsutbyten och även vid den nu aktuella frågan
rörande bangårdsombyggnaderna i Malmö. Styrelsen har handlat så sedan
länge och någon erinran däremot har ej heller förut rests från statens järnvägars
överrevisorers sida, då de varje år i sina berättelser sysslat med förnyelsefondens
ställning och användning. Ävenså synes ej heller riksdagen hava haft
något att erinra mot ett dylikt förfaringssätt, som varit riksdagen bekant exempelvis
i det med Malmö fullt analoga fallet med centralstationens i Stockholm
ombyggnad, vilken var föremål för behandling vid senaste riksdagssession.
Vid sina erinringar nu mot detta tillvägagångssätt, sådant det kommit till tilllämpning
beträffande bangårdsombygget i Malmö, anföra överrevisorerna också
såsom ett motiv, att beslut om nyanläggningar kunna undandragas riksdagen.
Man är därmed inne på frågan om styrelsens befogenhet att utan särskilt bemyndigande
av Kungl. Maj :t eller riksdagen besluta om anläggningar eller anskaffningar,
varför avses förnyelsefondsmedel. Styrelsen har i det föregående
framhållit, att de till fonden avsatta medlen, sedan de efter hand årligen av
Kungl. Maj :t anvisats, förvaltats av styrelsen och av styrelsen fritt disponerats
utan några särskilda framställningar angående deras användande i detalj, allt
— 177 —
i likhet med vad som skett beträffande de i driftskostnadsstaterna i övrigt upptagna
beloppen. Detta har allt ifrån början varit för Kungl. Maj :t och riksdagen
väl känt och sådan befogenhet torde därför utan varje tvivel ha funnits
och finnas. Det är visserligen sant, att frågor om användning av medel från
förnyelsefonden vid flera tillfällen varit förda till riksdagen — och detta gäller
även beträffande förevarande ärende angående ombyggnaden i Malmö — men
detta har varit i samband med frågor rörande beviljande av anslag av kapitalöknings
natur, för vilkas bedömande och lättare överkommande styrelsen velat
anmäla, att medel även kunde avses från förnyelsefonden. Med dylik anmälan
har emellertid styrelsen icke för sin del tänkt sig att det skulle följa en sådan
bundenhet, att berörda ärenden åter skulle behöva föras till riksdagen, även om
ytterligare anslagsmedel av kapitalöknings natur ej vore erforderliga, eller att
det skulle vara styrelsen förmenat att på berörda platser företaga även andra ombyggnadsarbeten
än ursprungligen förutsedda, ifall för dylika anläggningar
lämpligen kunde och enligt styrelsens principer borde avses medel från förnyelsefonden.
Det vill synas styrelsen såsom en anomali, om det fordrats, att riksdagen
skulle hava att direkt besluta om användningen av medel, dem Kungl. Maj :t
i kraft av sin befogenhet redan ställt till styrelsens förfogande. Styrelsen är övertygad
om, att den frihet och de snabba handlingsmöjligheter, styrelsen härvidlag
haft, varit till nytta och gagn för verket och dess framtida funktion och ekonomi.
Att styrelsen icke heller missbrukat den frihet och befogenhet i detta hänseende,
som styrelsen hittills haft, det torde med all önskvärd tydlighet framgå av
statens järnvägars förnyelsefonds nuvarande ställning, vilken endast kan vittna
om den sparsamhet och återhållsamhet, som styrelsen ålagt sig vid ifrågavarande
medelsförvaltning under en ekonomiskt brydsam tid. I själva verket förhåller
det sig ju så, att styrelsen, ifall man tager hänsyn till det förändrade penningvärdet,
under de senare åren använt högst väsentligt mindre belopp från förnyelsefonden
än vad fallet varit under de första åren för fondens bestånd och före
världskrigets förryckande inverkan på all företagsamhet.
Det är emellertid tydligen ej detsamma för statens järnvägar att äga en stor
summa medel i fonden och en eftersatt förnyelse, som att vara å jour med den
senare, och då nu konjunkturerna blivit något förbättrade, torde man snart stå
inför angelägenheten att i större utsträckning upptaga förnyelsearbetena, gällande
detta åtminstone vissa stora områden, där ej den vidvarande trafikdepressionen,
som exempelvis fallet är beträffande den löpande förnyelsen av vagnparken i
stort sett, ännu gör desamma onödiga. ''Vissa förnyelsearbeten, som av hänsyn
både till kraven på ett gott bestånd och en god driftsekonomi nu höra utföras,
betinga relativt stora utlägg på enstaka poster.
Såsom förut framhållits, anser styrelsen det vara av synnerlig betydelse, att
de till fömyelsefonden avsatta medlen få, såsom hittills, av styrelsen fritt disponeras
för avsedda ändamål, detta till undvikande av onödig omgång och tidsutdräkt
samt sådan bundenhet, som kan inverka menligt på möjligheten att vid en
nyanläggnings utförande tillgodogöra sig de ytterligare förbättringar och fördelaktiga
uppslag, som trots allt förutseende och god planläggning dock ofta framkomma
under loppet av arbetenas utförande; men å andra sidan skulle styrelsen
icke finna något att erinra mot en sådan ordning att, då det gäller anläggningar
och anskaffningar av större omfång, betydelse eller kostnad, som avses skola
med fömyelsefondsmedel bestridas, styrelsen därom skall göra anmälan till Kungl.
Ma j :t.
Styrelsen önskar därför i detta sammanhang meddela sin avsikt att samtidigt
med avlämnande av sitt förslag till driftskostnadsstat för nästkommande år och
i2. 242027.
däri ingående förslag till avsättning till förnyelsefonden /lämna även en ungefärlig
uppgift om de större nyanläggningar och anskaffningar, som styrelsen avser att
bekosta med förnyelsemedel.”
Styrelsen har i stort sett intet att tillägga till vad som sålunda redan i frågan
blivit till högre ort anfört, men styrelsen vill emellertid ännu en gång framhålla,
att ingå av de utgifter, vars bestridande genom förnyelsefonden av statsrevisorerna
påtalats, med rätta kunna betecknas såsom gjorda för från det ursprungliga
syftet med fonden främmande ändamål.
Åberopade kungl. brev den 15 september 1911 innehåller visserligen ej direkt
några bestämmelser angående fondmedlens användning utan endast uppdrag åt
järnvägsstyrelsen att vid avgivande av förslag till omkostnadsstat för år 1912
upptaga, huvudsakligen enligt av styrelsen angivna grunder avsättningar till förnyelsefond
för av styrelsen angivet ändamål bland utgifterna för statens järnvägars
drift ooh underhåll.
I det järnvägsstyrelsens utlåtande över föreliggande förslag rörande riksstatens
uppställning m. m., som föranledde Kungl. Maj :ts beslut i fråga, säges emellertid
uttryckligen, att ur fonden skulle bestridas kostnaderna för sådana förnyelsearbeten
och nyanskaffningar, som voro avsedda att ersätta genom förslitning och
ålder åstadkommen värdeminskning av statens järnvägars egendom. Det som
skulle ersättas var alltså värdeminskningen, ej blott utrangerade objekt. Om någon
begränsning endast till rena ersättningsarbeten har således icke varit fråga
och har heller icke gärna kunnat vara fråga, för såvitt det i utlåtandet angivna
syftemålet -— att hålla det bokförda värdet i nivå med verkliga sakvärdet —
skulle fullständigt nås. Vill man, såsom statsrevisorerna synas ifrågasätta som
lämpligt, inskränka förnyelsefondens uppgift till att åstadkomma en utjämning
av kostnaderna för ersättningsarbeten, kommer fondens behållning att växa över
alla rimliga gränser, för såvitt icke vilket möjligen vore mera logiskt, avsättningen
till densamma begränsas och kombineras med någon art av avskrivning
från nyvärdet ned till genomsnittsvärdet av i bruk varande objekt; detta givetvis
förutsatt, att statens järnvägars bokföring av inkomster och utgifter skall vara
affärsmässigt riktig och att icke genom underlåtenhet att registrera inträdd
värdeminskning skapas en skenbar ökning av nettoöverskottet på driften.
Järnvägsstyrelsen kan icke finna, att några fördelar skulle vara att vinna genom
antydda komplicering av förhållandena.
Då överrevisorernas yttrande att en anläggning, som utföres med fömyelsefondsmedel,
icke bleve föremål för samma förräntningsanspråk som andra anläggningar
till synes med gillande anförts av statsrevisorerna, får styrelsen framhålla,
att nämnda yttrande tydligen vilar på en missuppfattning av förnyelsefondens
natur. Detta klarlägges bäst med ett konkret exempel. Antages att
värdet av en anläggning, som ursprungligen kostat 10 miljoner kronor, under
loppet av 10 år nedgått till 8 miljoner kronor, böra under samma tid 2 miljoner
kronor hava avsatts till förnyelsefonden. Det belopp, som skall förräntas, är
fortfarande 10 miljoner kronor, men är förräntningskravet uppdelat på den ursprungliga
anläggningen -— 8 miljoner kronor — och fömyelsefondens tillgångar
•— 2 miljoner kronor. På vad sätt dessa senare placeras — i rörliga tillgångar
eller i nya /anläggningar — är däremot ur denna synpunkt utan betydelse.
— 179 —
Järnvägsstyrelsen kan givetvis icke hava något att erinra mot att dess befogenhet
beträffande förnyelsefonden revideras och klarlägges, men styrelsen upp
repar, att en alltför stor bundenhet lätt kan leda till ogynnsamma konsekvenser.
Med anledning av statsrevisorernas uttalande, att ett klarläggande av järnvägsstyrelsens
befogenheter beträffande förnyelsefonden vore angeläget särskilt
i betraktande av de stora belopp, som för närvarande stå odisponerade av fonden,,
vill styrelsen också understryka sitt i utlåtandet angående överrevisorernas berättelse
gjorda uttalande, att just fondens stora behållning måste anses visa, att
järnvägsstyrelsen icke missbrukat den frihet och befogenhet i förevarande hänseende,
som styrelsen hittills haft, utan iakttagit stor sparsamhet och återhållsamhet
vid ifrågavarande medels förvaltning under en ekonomiskt brydsam tid.
Denna försiktighet vill styrelsen givetvis även för framtiden iakttaga.
Sjöholmens järnvägsstation.
(Del I, sid. 97, § 4.)
I, samband med ett kortare omnämnande av att vid Sjöholmens järnvägsstation
uppförts nytt stationshus med uthus samt bostadshus åt stationsmästare
hava revisorerna uttalat, att en intill järnvägsstationen befintlig nyligen uppförd
banvaktstuga tilldragit sig revisorernas uppmärksamhet på grund av den uppenbart
olämpliga placeringen av den till banvaktstugan hörande uthuslängan, som förlagts
framför en närbelägen, enskild tillhörig villabyggnad så att utsikten från
sistnämnda byggnad i hög grad skymdes. Enligt revisorernas förmenande hade
skälig hänsyn till grannen i detta fall krävt, att ifrågavarande uthuslänga uppförts
å annan lämpligare plats.
Med anledning härav får styrelsen framhålla, att den av revisorerna omnämnda
banvaktstugan icke är nybyggd, utan uppfördes jämte härtill ursprungligen
hörande uthus redan år 1876. Uthuset tarvade emellertid för några år sedan
en genomgripande reparation jämte någon förstoring, och ombyggdes detsamma
därför år 1918. Vid denna ombyggnad vidtog vederbörande baningenjör, efter
samråd med dåvarande innehavare av den av revisorerna omförmälda villabyggnaden,
dels den åtgärd att förlägga uthuset några meter längre söderut än förut
varit avsett, dels att kringbygga gödselstaden med plank. Flyttningen gjordes
för att i minsta möjliga mån förtaga utsikten mot sjön för ifrågavarande villaägare.
Av det sagda torde framgå, att vid placeringen av ifrågavarande uthuslänga
den hänsyn till ifrågavarande tomtgranne, som revisorerna ansett skälig, i själva
verket även tagits.
Statens järnvägars personstation
i Göteborg.
(Del I, sid. 98, § 5v>
Vidkommande ombyggnaden av personstationen i Göteborg hava revisorerna
omnämnt det förhållandet, att i de för ombyggnadsarbetet redovisade kostnaderna
icke ingå utgifterna för de reparationsarbeten, som påkallades med anledning
av en den 14 mars 1923 efter arbetenas igångsättande i stationshuset
inträffad eldsvåda. Häremot vill styrelsen endast anmärka, att förluster eller
utgifter för skador å statens järnvägars anläggningar, förorsakade av olycks
-
— 180 —.
händelser, alltid bestridas av trafikmedel och redovisas å en särskild littera i statens
järnvägars bokföring.
Emot vad revisorerna i övrigt uttalat rörande Göteborgs ibangårdsombyggnad
har styrelsen ingen erinran att göra, då vad som säges ej synes rikta sig mot
behovet och nyttan eller lämpligheten av den verkställda ombyggnaden utan endast
mot styrelsens åtgärd att härför använda förnyelsefondsmedel. Härvidlag får
styrelsen hänvisa till särskilt yttrande under annan punkt (§ 3)* i detta utlåtande,
men vill därutöver, då riksdagens revisorer anmärka beträffande tillämpade principer
för fömyelsefondens användning, tillåta sig erinra om att riksdagen själv
så sent som innevarande år synes hava förutsatt användandet, till och med i
större omfattning än järnvägsstyrelsen ursprungligen tänkt sig, av medel från
fonden för utförande av ett med här förevarande arbete i Göteborg fullkomligt
analogt sådant, nämligen ombyggnaden av centralstationen i Stockholm.
Automobillinjerna i Bohuslän.
(Del I, sid. 99, § 6.)
Revisorerna hava gjort vissa uttalanden om automobillinjerna i Bohusjän.
Vad först beträffar den bergvägg vid Dingle, som ådragit sig revisorernas uppmärksamhet,
vill styrelsen anföra, att då som bekant en bergvägg, i vilken sprängning
skett, alltid en viss tid efter arbetets färdigställande kräver eftersyn med
hänsyn till eventuella ras, även förevarande bergvägg alltsedan utsprängningen
varit föremål för arbetsbefälets uppmärksamhet. På grund av de härvid gjorda
iakttagelserna har även vidtagits en del rensningar och dubbningar, vadan enligt
styrelsens förmenande där gjorts, vad som rimligen kan påfordras i en skäligen
oväsentlig fråga om ett vägunderhålls handhavande och skötsel.
Vad vidare beträffar revisorernas uttalande, att chaufförerna å bilarna icke
äga göra uppehåll för resandes av eller påstigande vid andra än bestämda hållplatser,
må framhållas, att det ej lämpligen låter sig göra att tillåta uppehåll
var som helst under vägen. Den för automobiltrafiken fastställda tidtabellen är
nämligen helt beroende av de anslutande tågens tider vid Dingle, och skulle extra
uppehåll var som helst tillåtas och behöva göras, bleve det nödvändigt att bestämma
en tidigare avgångstid från Gravame, Hunnebostrand och Fjällbacka
för undvikande av risken att ej hinna eller försena anslutande tåg. En sådan
tidigare avgång skulle säkerligen icke tillfredsställa trafikanterna vid nämnda
platser vilka äro de ojämförligt flesta. Härtill kommer, att tiden i Gravame
mellan middagsbilens ankomst och avgång redan nu är så kort, som den rimligtvis
kan vara.
Avståndet mellan de platser, där bilarna nu göra uppehåll, kan icke heller
sägas vara alltför långt, i det att detsamma å såväl Gravarne-linjen som Fjällbacka-linjen
utgör i medeltal 2.3 km.
Revisorerna hava vidare anmärkt på att trafiken är underkastad en omfattande
samling reglerande föreskrifter av olika slag, som torde sakna motsvarighet
vid andra liknande trafikleder, och där icke visat sig behövliga. De föreskrifter,
som äro utfärdade, avse huvudsakligen expedieringen av gods samt
redovisning och kontroll av inkomster och utgifter. Det är givet, att sådana bestämmelser
måste finnas, att något undanhållande av staten tillkommande medel
så vitt möjligt omöjliggöres. De redovisnings- och kontrollföreskrifter, som
finnas, anser styrelsen därför vara ofrånkomliga och för god ordning nödvändiga.
* Se sid. 30.
— i8i —
Det synes styrelsen obetingat vara lämpligare att genom detaljerade bestämmelser
förebygga oreda i linjens skötsel, än att genom enbart i stora drag utfärdade
föreskrifter lämna rum för godtycke från personalens sida eller bristande redovisningar.
Det ekonomiska resultatet av trafiken under tiden sedan trafiklederna i fråga
öppnats framgår av följande tablå:
Tidsperiod |
Inkomster Kr. |
Utgifter Kr. |
överskott Kr. |
so/e — S1/i2 1921 |
26.877 |
17.046 |
9.831 |
''/l - S1/l2 1922 |
66.757 |
59.284 |
7-473 |
V1 — so/n 1923 |
68.567 |
65-954 |
2.613 |
Summa |
162.201 |
142.284 |
19.917 |
Under nämnda tid har sålunda uppstått ett överskott av 19.917 kronor varvid
ibland utgiftsposterna ingår ett sammanlagt belopp av 34.700 kronor, som avsatts
till förnyelsefond för rullande materiel och byggnader vid automobillinjen.
Utgiftssumman är emellertid missvisande emedan däri (med undantag för ett
belopp av redan betalade 6.800 kronor) ingår kostnaden för det underhåll av
vägarna, vilket statens järnvägar enligt överenskommelse verkställer för vederbörande
väghållningsdistrikts räkning. Den kostnad för det allmänna vägunderhållet,
som skall pålöpa väghållningsdistrikten, beräknas av styrelsen till ungefär
20.000 kronor per år, vadan ifrågavarande utgiftssumma — beroende på en
ännu icke helt avgjord fråga från vilken tid väghållningsskyldige skola inträda
i sin underhållsskyldighet —• torde komma att minskas med minst cirka 15.000
kronor och högst cirka 33.000 kronor. Härvid är då avdraget redan influtna
ovannämnda belopp, 6.800 kr.
Orsaken till att så ringa belopp hittills influtit är den, att järnvägsstyrelsen
ännu ej kunnat utkräva hela bidragsbeloppet, enär den nyuppskattning av vägunderhåll
skostnadema, som i enlighet med Kungl. Maj :ts föreskrifter och gällande
författningar måste verkställas i samband med vägarnas ombyggnad, ännu ej
vunnit laga kraft.
I betraktande av vad nu anförts, torde näppeligen med fog kunna göras gällande
annat än att det ekonomiska resultatet av automobildriften är ganska tillfredsställande.
I detta samband bör då bemärkas, att själva vägarna utgöra en från statens
järnvägar helt fristående anläggning och att automobiltrafiken icke har eller någonsin
ifrågasatts böra ha något med förräntningen av det för vägbyggnaden använda
kapitalet att göra.
Statsbanan Göteborg—
Strömstad.
(Del I, sid. 100, § 7.)
Med framläggande av det ekonomiska resultatet av driften å ifrågavarande
handel för åren 1917—1921 hava revisorerna ifragasatt, huruvida icke bättre
resultat skulle kunna vinnas genom vidtagande av förenklingar, varvid revisorerna
särskilt synas hava avsett linjen Munkedal—Strömstad.
— 182 -
Såsom av revisorerna anföres, fattades beslutet om anläggandet av ifrågavarande
banlinje vid 1898 års riksdag. Frågan hade redan varit uppe vid 1897
års riksdag, men då ej blivit av riksdagen bifailen, enär banan icke kunde tänkas
anlagd såsom statsbana utan förbindelse med de norska banorna och banans
anknytningspunkt med dessa banor då vore alldeles obestämd. Innan beslut fattades
om anläggning av en statsbana genom Bohuslän ansågs därför visshet böra
vara vunnen icke blott därom, att banan bleve sammanbunden med de norska
järnvägarna utan även därom att anknytningen skedde på ett tillfredsställande
sätt. I proposition till 1898 års riksdag återupptog emellertid Kungl. Maj :t förslaget
om banans byggande och riksdagen, som ansåg dess betydelse för det tätt
befolkade Bohuslän vara ostridig, beslöt bevilja medel till banbygget, ehuru
förda förhandlingar om banans anslutning till norska järnvägsnätet dittills icke
lett till något resultat. Riksdagen ansåg dock att sammanknytningen med de
norska banorna skulle komma till stånd inom en ej avlägsen framtid.
Banans tillkomst och de förutsedda ekonomiska förutsättningarna för dess
trafikerande hava sålunda i väsentlig grad ansetts beroende på frågan om sammanknytningen
med det norska statsbanenätet. Då sådan emellertid ännu ej
kommit till stånd, föreligga över huvud ännu icke förutsättningarna för ett gotr
ekonomiskt resultat vad inkomstsidan beträffar.
Ett nedbringande av driftkostnaderna hava revisorerna ansett kunna ske
genom förenklande av driften å bandelen Munkedal—Strömstad, där trafiken är
ringa. Med anledning härav må emellertid framhållas, att trafikskötseln icke
gärna kan tänkas utförd billigare än vad den redan är. Vad först stationernas
klassificering och antalet under innevarande år använd personal i stationstjänst
beträffar, belyses de enkla förhållanden under vilka man arbetar av följande
tablå.
Klass |
Använd personal |
|
Dingle ................ |
4 |
|
Hällevadsholm ........ |
........ 6 |
2 |
Rabbalshede .......... |
1 |
|
Orrekläpp.............. |
1 |
|
Tanum................ |
........ 6 |
0 |
Kragenäs.............. |
1 |
|
Överby................ |
1 |
|
Skee .................. |
1 |
Stationerna Kragenäs och Överby, vilka nu förestås av stationsmästare av
klass 7, äro avsedda att sänkas till trafikplatser med trafikbiträdé såsom föreståndare,
så snart nuvarande innehavare av stationsmästarebefattningarna avgå
eller bliva förflyttade. Vid stationerna Hällevadsholm och Tanum är trafiken
av sådan omfattning, att deras bibehållande såsom stationer av klass 6 är motiverad.
Någon personalminskning å dessa stationer kan ej heller åtminstone för
närvarande genomföras. Vad beträffar Dingle, där statens järnvägars automobillinjer
till Fjällbacka och Gravarne ansluta, kan ej heller någon sänkning i klass
eller personalminskning äga rum. En kvalitativ sänkning av personalen å stationerna
kan ej heller äga rum, enär dels vid samtliga ovannämnda stationer måste
finnas möjlighet till tågmöten, dels stationerna höra kunna utan inskränkning och
dröjsmål expediera resande och gods till vilken station som helst inom landet.
\ad sedan tågtidtabell beträffar må anföras att antalet persontåg å sträckar,
Uddevalla Strömstad under större delen av tiden från banans tillkomst varit tre
tågpar. Under vissa tider, särskilt under kristiden, har antalet varit mindre.
— 183 —
Under 1917 indrogos i besparingssyfte morgontåget till Strömstad och dess atergångståg,
vilka förut gått dagligen, under fem veckodagar och bibchollos allenast
onsdagar och lördagar. Denna indragning väckte livlig opposition 1 darav berörda
trakter och sökte styrelsen hjälpa trafikanterna genom att förlägga godstågen
så, att de kunde användas för resor till och från Strömstad, en ändring,
som emellertid var mindre ändamålsenlig för godstrafiken. Så snart kristidens
svårigheter började lätta, återinlades därför från 1/10 1921 godstagen 1 sitt
förra läge och förbindelsetågen från Uddevalla till Strömstad och åter anordnades
alla söckendagar.
De tåglägenheter, som tillhandahållits, torde motsvara, vad man anser trafikbehovet
har krävt och vad allmänheten skäligen haft rättighet att vänta sig. °Styrelsen
har vid avgörandet av tidtabellens beskaffenhet hittills icke latit fragan,
huruvida en handel bure sig eller icke, allena vara utslagsgivande utan. stravat att
begränsa tåglägenheterna till vad som i varje särskilt fall kunnat vara av noden
för ett någotsånär rimligt tillgodoseende av det förefintliga trafikbehovet. Styrelsen
är av den uppfattning beträffande järnvägsväsendet i princip, att de göda
ekonomiska resultaten på bättre linjerna skola hjälpa till att bära förlusterna pa
de få svagare bandelarna, så att även där goda rese- och transportlägenheter
skola till nytta och gagn för näringslivet och dess utveckling kunna erbjudas.
I nedanstående tablå har det använda antalet tågkilometer sammanställts med
driftsresultatet under sista tioårsperioden 1913—1922.
Är j |
Trafiktågkm. |
Bruttoinkomst |
Driftkostnad |
Nettoförlust |
% |
1913 |
578 |
I.II4-537 |
1.476.158 |
361.621 |
—1.71 |
1914 |
577 |
1.036.686 |
1.515-933 |
479-247 |
—2.26 |
1915 |
651 |
1.237.270 |
1.904.249 |
666 979 |
—313 |
i 1916 |
679 |
1.415.800 |
2.227.418 |
811.618 |
—3.81 |
IQI7 |
527 |
1.869.542 |
2.559770 |
690.228 |
—3-20 |
1918 |
508 |
3.319.846 |
4.936.060 |
1.616.241 |
—7.29 |
1919 |
547 |
3-874-059 |
5-i 10.957 |
1.236.898 |
—541 |
1920 |
588 |
3.703-815 |
5475.099 |
1.771.284 |
—7.46 |
1921 |
507 |
3.212.723 |
4-573 933 |
1.361.210 |
—5-55 |
1922 |
528 |
2.665-443 |
3.311.846 |
646.403 |
—2-57 |
Av tablån framgår att förlusten 1922 varit avsevärt mindre än 1921, trots det
att antalet tågkilometer något ökats från 507.000 till 528.000. Bandelens ekonomi
är alltså i förbättring och det synes styrelsen då, att man ej bör skrida till nagra
steg som innebära försämringar av ortens kommunikationsförhållanden.
Mot en dylik försämring hava ock stadsfullmäktige i Strömstad hos styrelsen
framfört vägande erinringar i det de framhållit bland annat, att indragning av
ett tågpar skulle återföra de norr om Rabbalshede belägna delarne av Bohusbanans
trafikområde och icke minst Strömstad till krisarens missgynnade och vanlottade
kommunikationsläge samt att lantbefolkningen skulle tvingas att avyttra
sina produkter å annan ort,_med minskning av handelsomsättningen inom Strömstad.
— 184 —
Statsbanan Forsmo—Hoting.
(Del I, sid. 100, § 8.)
Under rubrik Statsbanan Forsmo—Hoting, hava revisorerna uttalat, att för närvarande
befordras endast gods i hela vagnslaster å banan samt att det synes vara
såväl till allmänhetens som statens gagn, om den färdiga delen av banan upplätes
för trafik med exempelvis ett tågpar dagligen.
Härom vill styrelsen anföra följande. Denna fråga har redan tidigare varit
underställd Kungl. Maj :ts prövning med anledning av en framställning till Kungl.
Maj :t från direktör Georg Clarin med flera om upplåtande av bandelen Forsmo
—Ådalsliden för åtminstone provisorisk trafik. I sitt yttrande den 13 december
1922 med anledning av Kungl. Maj :ts remiss av nyssnämnda framställning har
styrelsen, under meddelande att bandelen ifråga sedan slutet av år 1921 varit
öppnad för provisorisk godsvagnstrafik, anfört i huvudsak följande. Banlinjen
ifråga framgår över sådan terräng, att det ansetts synnerligen önskvärt, att barnkroppen
under en tid framåt finge stabilisera sig, innan den toges i bruk för den
i avseende å trafiksäkerhet och regelbundenhet mera krävande persontrafiken, vilken
med de åtgöranden, som skulle erfordras för densamma särskilt jämväl med
hänsyn till bandelens korta längd, säkerligen skulle bliva förlustbringande.
. För att emellertid i möjligaste mån tillmötesgå ortsbefolkningen ifråga om förbättring
av trafikförhållandena har styrelsen från och med innevarande års början
medgivit befordran jämväl av styckegodsförsändelser å bandelen Forsmo_
Ådalsliden, varjämte den provisoriska godstrafiken sedan samma tidpunkt ordnats
regelbundet med minst två tåg per vecka i vardera riktningen.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1922 föranledde den av herr
Georg Clarin med flera gjorda framställningen icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Sedan dess har enligt styrelsens mening icke inträtt något förhållande, ägnat
att andra styrelsens uppfattning ifråga om olämpligheten att öppna den korta bandelen
Forsmo Ådalsliden för allmän trafik. Det torde nämligen vara tydligt, att
driftsekonomien måste bliva särskilt dålig, om allmän trafik skall upprätthållas
pa en så kort sträcka som den ifrågavarande, varjämte denna trafik skulle utöva
en saväl i ekonomiskt som tekniskt hänseende ogynnsam inverkan på de arbeten
som återstå att utföra på denna handel.
Ångfärjetrafiken Malmö—
Köpenhamn.
(Del I, sid. 101, § 9.)
Vad beträffar revisorernas yttrande om ångfärjetrafiken Malmö—Köpenhamn
får järnvägsstyrelsen till en början framhålla, att den av revisorerna meddelade
tabellen över inkomster, driftkostnader och förluster under åren 1918—
1922, vilken revisorerna erhållit från järnvägsstyrelsen och som utgör ett utdrag
ur de statistiska berättelserna, beklagligen är oriktig. Det har nämligen vid en
för annat ändamål företagen granskning befunnits att allt ifrån år 1918, då en
ändring av bokföringen för godstrafiken med Danmark företogs, hela* den sven
-
- i85 -
ska inkomsten för större delen av denna godstrafik över Malmö tillförts de svenska
järnvägssträckorna, vilket således innebär att den svenska ångfärjetrafiken
Malmö—Köpenhamn icke tillförts några inkomster alls för denna del av godstrafiken.
Vid en regelrätt fördelning bli på grund härav ångfärjeledens inkomster
för åren 1918—1922 väsentligt högre. Hur stor förhöjningen bör vara, kan
ännu icke bestämt angivas, enär utredningarna icke äro avslutade, men 1 varje
fall kommer största delen av den angivna förlusten att försvinna, sannolikt kommer
för ett eller annat år en vinst att uppstå. Detta torde bliva fallet både för
år 1922 och år 1923, varvid erinras om att i driftkostnadssiffrorna ingå allmänna
omkostnader och avsättning till förnvelsefond (med 8 % för ångfärjan) men
däremot icke förräntning.
Under åtminstone vissa av de sista åren torde emellertid, även med korrigering
enligt ovanstående, ångfärjeleden Malmö—Köpenhamn lämnat en räkenslcapsmässig
förlust, och i varje fall icke ränta på anläggningskapitalet. Någon
möjlighet att åstadkomma ett bättre ekonomiskt resultat genom minskade utgifter,
i annan mån än som redan skett (för tiden januari—oktober äro utgifterna
1923 52.000 kr. lägre än för 1922), eller som i följd av allmänna järnvägsåtgärder
framdeles kunna komma att ske, förefinnes emellertid icke. Antalet färjeturer
är nämligen icke större än trafiken fordrar — år 1922 överfördes i medeltal
25.2 vagnaxlar per tur, medan det högsta möjliga är 28 vagnaxlar per tur -och behövliga anslutningar till de personförande tågen kräva. Persontrafiken är
i tillväxt — under tiden januari—oktober har den från 1922 till 1923 stigit med
mer än 7 % — och sedan numera en annan dansk färja insatts på traden,
som är väsentligt bekvämare än den förutvarande, torde det vara all anledning
att antaga att ångfärjeleden i persontrafikhänseende skall kunna effektivt konkurrera
med den privata ångbåtslinjen mellan Malmö och Köpenhamn.
En utomordentligt viktig synpunkt vid bedömandet av färjeledens ekonomi,
vilken revisorerna icke beaktat, är emellertid den, att ångfärjelederna icke kunna
betraktas som separata affärer utan som förbindelser mellan de svenska järnvägarna
och utländska järnvägar, analoga med t. ex. broar. Det är särskilt vad leden
Malmö—Köpenhamn beträffar en mångårig erfarenhet att densamma i hög
grad verkat höjande på de svenska statsbanornas godstrafik över huvud taget.
Bland annat äger över denna led — och delvis även över Hälsingborgsleden • rum
en mycket stor trävaruexport från Sverige till Danmark. Avsändningsstationerna
för denna trafik ligga delvis långt uppe i Norrland. Sålunda transporterades
år 1919 cirka 41.800 ton plank och bräder från Sverige till Danmark via Malmö,
därav 11.400 ton från stationer norr om Krylbo, större delen därav
från stationer norr om Bollnäs. För 1922 voro de motsvarande siffrorna
38.500 resp. icke mindre än 17.000 ton. Utan allt tvivel skulle denna export
från Norrland, om ångfärjeleden icke förefunnits, ha gått till närmaste kusthamn
och därifrån sjöledes. Nu gingo i stället på de svenska statsbanorna 17.000
ton en sträcka av i medeltal minst 800 km. För dessa transporter — och icke
endast för dem — var alltså ångfärjeledens existens en direkt förutsättning. Ensamt
nettobehållningen av dem (utöver de kostnader de förorsakade och med
avdrag av nettot, därest de transporterats till kusthamn) uppgick till ett belopp
ungefär motsvarande vanlig ränta på hela det i färjeleden Malmö—Köpenhamn
nedlagda kapitalet. En sådan omständighet får icke lämnas ur räkningen, om
man önskar ett rättvist bedömande av ångfärjeledens ekonomi.
— i86 —
Ångfärjeleden Trälleborg—
Sassnitz.
(Del I, sid. ioi, § 10.)
Beträffande ångfärjeleden Trälleborg-Sassnitz, hava revisorerna ifrågasatt,
huruvida det kan anses ur ekonomisk synpunkt försvarligt, att låta driften i denna
led fortgå med två personförande turer pr dygn i vardera riktningen.
Styrelsen får i anledning härav till en början meddela, att på grund av de i
Tyskland rådande förhållandena enligt ett den 3 november 1923 fattat beslut nattfärjeturerna
hava indragits från och med den 13 november 1923 tills vidare.
Styrelsen vill vidare framhålla, att tidtabellsanordningarna på färj leden främst
bestämmas av internationella samfärdselhänsyn och träffade överenskommelser
samt ej minst av hänsyn till konkurrensen från andra förbindelseleder men Kontinenten.
Styrelsen vill också uttala, att man näppeligen kan med stöd av trafikresultatet
för år 1922 våga draga några slutsatser i den ena eller andra riktningen
ifråga om trafikens å denna rut framtida utveckling eller att man över
huvud taget för närvarande kan hävda att de senare årens stegring i trafiken
visat sig vara av allenast tillfällig natur. Om också driftresultatet på leden ej
gärna kan bliva så utomordentligt gott som för året 1922, så vågar dock styrelsen
för sin del antaga att färjeleden — särskilt genom sina återverkningar på
statsbaneaffären i övrigt — skall hålla sig uppe såsom en mydcet god affär
även om den beträffande förbindelsernas täthet m. m. upprätthålles vid den
standard, som med hänsyn till dess uppgift att förmedla en internationell genomgångstrafik
är motiverad och nödvändig.
Ifråga om revisorernas förslag att bereda tredje klass resandena större utrymme
ombord än för närvarande är fallet tillåter sig styrelsen meddela följande.
Förhållandet mellan antalet resande I/II resp. III klass var under tiden oktober
1912—september 1913 i procent uttryckt 61.9 % i I/II klass resp. 38.1 % i III
klass. Inkomsten av persontrafiken med ett biljettpris av kr. 8:90 resp. 5:40
var under samma till 252.130 kronor resp. 103.076. Under tiden okt. 1921 — sept.
1922 utgjorde antalet resande I/II klass 55.3 % och i III klass 44.7 %. Inkomsten
av persontrafiken var däremot under sistnämnda period för I/II klass resandena
1.038.222 kronor och för III klass resandena 475.406 kronor eller i % uttryckt
67.05 resp. 30.70 %.
Orsaken till den starka förskjutningen av proportionen mellan antalet resande
i I/II och III klass beror till stor del på de abnormt höga avgifterna för I/II
klassbiljetterna å färjorna. Från och med 1/3 1919 till och med 31/3 1921
var biljettpriset i I/II klass kronor 22.30 mot 10.80 i III klass och för tiden
1/4 1921—19/10 1923 24 kronor resp. 12 kronor.
Styrelsen har för sin del gentemot de tyska jämvägsmyndigheterna energiskt
arbetat på en sänkning av dessa alltför höga biljettpris och till slut lyckats
åstadkomma att de från och med 20/10 1923 nedsatts till resp. 18 och 12
kronor. Järnvägsstyrelsen anser emellertid en ytterligare sänkning önskvärd.
Efter den senaste sänkningen av biljettprisen har en visserliigen obetydlig,
men dock fullt märkbar tendens till återgång till mera normala förhållanden i
fråga om antalet resande i de olika klasserna kunnat förmärkas, och kommer
vid en eventuellt redan nästa år möjlig sänkning av biljettprisen med all sannolikhet
antalet resande i I/II klass framdeles att väsentligen ökas under det att
- i87 -
antalet III klassresandena kommer att minskas ned mot förhållandet före krigsåren.
Frågan om ökat utrymme för Ill-klassavdelningen å Trälleborgsfärjorna har
varit under utredning i samband med förslaget att bringa personalens bostäder
ombord i överensstämmelse med föreskrifterna i Kungl. Maj :ts förordning den
23 december 1915 angående fartygs byggnad och utrustning. Emellertid har
efter samråd med kommerskollegium med dessa arbetens utförande fatt anstå,
enär en ny förordning rörande bostäder ombord för fartygs personal väntas bliva
utfärdad. Att redan nu bereda Ill-ldasspassagerarna ökat utrymme ombord å
Trälleborgsfärjorna skulle föranleda väsentligt högre kostnader, än om dessa
arbeten utföras samtidigt med andra förändringsarbeten av färjornas inredning.
Järnvägsstationen i Jönkö=
ping.
(Del I, sid. 103, § 11.)
Beträffande sitt besök vid järnvägsstationen i Jönköping hava revisorerna
anfört, att godsmagasinet därstädes föreföll i förhållande till godsrörelsen å stationen
onödigt stort tilltaget.
Med anledning härav får styrelsen meddela, att magasinet utökades under ar
1918 med en ungefär 10 meter lång tillbyggnad. Denna utökning av godsmagasinsutrymmet
var då med hänsyn till trafiken absolut nödvändig. Under de ar,
som sedan dess förflutit, har utrymmet också visat sig vara tämligen väl avvägt.
I stället för att vara för stort tilltaget har det tvärtom emellanåt förekommit,
att utrymmena ej varit tillräckliga, utan att annan upplagsplats mast tillgripas
för ankommande gods. En bidragande omständighet härtill är att å fraktgodsmagasinet
försiggår i rätt så stor omfattning omlastning till och från Jönköping—Gripenbergs
och Halmstad—Nässjö (Jönköping—Vaggeryd) järnvägar.
Den uppfattning revisorerna bildat sig om utrymmesförhåliandena i magasinet,
torde få sin förklaring däri, att, som revisorerna besökte magasinet en måndagsmorgon
strax efter klockan 9 f. m., avdelningen för avgående gods var upptagen
av blott ett fåtal kolli. Detta är emellertid naturligt, då fraktgodsexpeditioner
och magasin stängas för allmänheten lördagar klockan 2 e. m. och öppnas
först måndag morgon klockan 9 f. m. och det gods, som lördag klockan 2 finnes
å avgående magasinet, inlastas i vagnar och avsändes under lördags afton och
söndag, så att till måndagsmorgonen finnes i regel intet kvar härav. Till klockan
9.15 f. m., då som sagt revisorernas besök ägde rum, har givetvis redan endast
ett fåtal nya kolli hunnit bliva inlämnade.
Slipersfaktoriet i Piteå.
(Del I, sid. 103, § 14.)
Revisorerna hava efter en kortfattad redogörelse för faktoriets verksamhet,
mot vilken styrelsen icke har någon erinran att göra, uttalat, att resultatet av
verksamheten under den sista tiden ställt sig ekonomiskt mindre gynnsamt.
Järnvägsstyrelsen vill med anledning därav framhålla, att vad som med nödvändighet
drabbat praktiskt taget alla svenska sågverk:, nämligen att efter det
kända plötsliga prisfallet på virke å världsmarknaden få gå till en avskrivning
av inneliggande förlag av timmer och sågat virke, även drabbat statens järnvä
-
— 188 —
gars slipersfaktori. En avskrivning i detta fall, där det rör sig om en integrerande
del av statens järnvägars hela förrådsrörelse, har lämpligen kunnat ske endast
genom belastande via denna den allmänna förrådsrörelsen av den egentliga järnvägsdriften.
Därför har också, som av revisorerna i deras ovannämnda redogörelse
antydes, faktoriet vissa tider fått debitera linjeförråden något högre priser
för sina leveranser av sliprar och även av sågat virke än de priser den allmänna
marknaden genomsnittligen uppvisat, varjämte även virkeskontona varit berörda
av de regleringar som pläga företagas inom förrådet till utjämning av de bokförda
värdena. Trots grundprincipen, att förrådets debiteringspriser, d. v. s. de för
driften använda konsumtionsprisen, alltid, där ej särskilda omständigheter kunnat
annat föranleda, skola i möjligaste mån överensstämma med de vid varje tidpunkt
i den allmänna marknaden gällande, inträffar nämligen alltid, att vid bokföringsårets
utgång en del varor komma att stå bokförda i alltför lågt, andra i alltför
högt lagerpris och härvidlag plägar av ålder företagas en rättelse en gång årligen.
Någon förlust för statsverket såsom sådant torde emellertid icke hava vållats av
slipersfaktoriets verksamhet. Man har nämligen vid bedömandet härvidlag att
taga hänsyn även dels till, att domänstyrelsen obetingat för statens skogars del
gjort en synnerligen god affär på leveransen av det för faktoriets drift erforderliga
timret — härpå äro också revisorerna inne — dels därtill att man över huvud
taget ej vet till vilken höjd sliperspriserna i landet uppjagats, om även statens
järnvägar, särskilt under åren 1919 och 1920, legat ute med stora slipersorder i
den allmänna marknaden, dels slutligen därtill att staten under kristiden kunnat
utnyttja sina egna virkestillgångar utan mellanhänder och därmed kunnat undvika
stora kontanta utlägg till enskilda.
Styrelsen anser och förväntar för sin del, att, sedan man nu genomkämpat
svårigheterna vid starten och utdebiterat förlusterna vid kriskonjunkturens
avveckling — man går ej in i framtiden med några för högt bokförda lagerbehållningar
av slipers och sågvirke, vare sig vid faktoriet eller linjeförråden — det
skall under återinträdande mera normala och jämna förhållanden bliva möjligt
att ernå såväl ett bättre ekonomiskt resultat av faktoriaffären såsom sådan, som
ock en fullgod effekt av hela anordningen i dess huvudsakliga syfte att till fördel
både för statens järnvägar och de enskilda järnvägarna verka tryggande på
sliperstillgången och reglerande på de i den allmänna marknaden tillgängliga
slipramas pris.
Fördelningen av de från
spärranordningarna vid
vissa järnvägsstationer härflytande
avgifterna.
(Del I, sid. ios, § 15 )
Revisorerna uttala beträffande fördelningen av de från spärranordningarna vid
vissa järnvägsstationer härflytande avgifterna, att enligt deras mening bör någon
uppdelning av ifrågavarande inkomst på statens järnvägar samt änke- och pupillkassan
icke vidare ifrågakomma utan böra de från plattformsanordningarna härflytande
avgifterna helt tillföras statens järnvägar och ville revisorerna erinra,
att näst föregående ars statsrevisorer ansett sig böra fästa uppmärksamheten på
de inkomstmedel av olika slag, som från statens järnvägar utginge till änke- och
pupillkassan. Efter vad revisorerna inhämtat hade en utredning ifrågasatts rörande
den framtida beräkningen av dessa inkomstmedel. Det syntes revisorerna
— 189 —
angeläget att vid verkställandet av nämnda utredning ovan anförda synpunkter
vinna beaktande.
I anledning härav får styrelsen anföra följande.
De vid stationerna vidtagna spärranordningarna hava ursprungligen tillkommit
uteslutande i ordningens intresse, nämligen för att förhindra icke resande att vinna
tillträde till plattformerna, då utrymmet å dessa icke kunde tillåta stora folkmassor
eller då det av andra anledningar kunde ur järnvägens synpunkt befinnas önskvärt
att reglera tillströmningen. Kostnaderna för bevakningen av ckssa spärrar
måste givetvis drabba statens järnvägar.
För att emellertid även andra än resande skulle kunna erhålla tillträde till plattformerna
vid tågs ankomst eller avgång, inrättades plattformsbiljetter, berättigande
till dylikt tillträde. Någon ökning av spärrbevakningen har därför icke blivit
nödvändig i och genom inrättandet av plattformsbiljetter, då densamma i allt fall
måste finnas ur ordningssynpunkt.
Kostnaderna för bevakningen av spärrarna å dessa stationer hava under år 1922
uppgått till kr. 41.567:04, under det att den del av inkomsterna för försålda plattformsbiljetter,
som tillförts statens järnvägar, uppgått till I3-9S8:35- Statens
järnvägars verkliga kostnader för denna för ordningens upprätthållande nödvändiga
åtgärd hava sålunda uppgått till kr. 27.608:6g.
Förutom den i ordningens intresse vidtagna avspärrningen av plattformerna,
hava spärranordningar införts vid vissa linjer, där livligare förortstrafik förekommer,
nämligen vid linjerna Stockholm—Väsby, Stockholm Älvsjö, Örebro
Örebro södra, Norrköping—Åby, Malmö—Eslöv och Malmö—Lomma. Här tjänar
avspärrningen även ett annat ändamål, nämligen biljettkontroll. På grund
av det korta avståndet mellan trafikplatserna å ovannämnda linjer och det störa
resandeantalet med tågen skulle nämligen en effektiv biljettkontroll å tågen kräva
ett avsevärt antal konduktörspersonal å varje tåg, om ens därigenom kontrollen
skulle helt och hållet kunna förhindra gratisåkning, då tågens gångtid mellan två
platser i vissa fall ej uppgår till mer än 3 minuter. Genom att biljettkontrollen
i stället förlagts till spärrarna å stationerna har konduktörspersonalen å förortstågen
i stället kunnat minskas till i allmänhet en man. En del av spärrbevakningskostnaderna
äro därför av den art, att de under annan form skulle drabba statens
järnvägar, om spärrarna icke funnes.
Kostnaderna för spärrbevakningen å stationerna vid nämnda linjer hava under
år 1922 uppgått till kr. 312.456:48 under det att de statens järnvägar tillförda inkomsterna
av plattformsbiljetter uppgått till kr. 52.259:10. Här föreligger alltså
en kostnad för statens järnvägar å ett belopp av kr. 260.197:38. Denna summa
synes visserligen avsevärt stor, men det torde kunna beräknas, att åtminstone
hälften av denna summa i stället inbesparas å konduktörstjänsten. Återstoden
skulle alltså beräknas utgöra kostnaden ur ordningssynpunkt och torde icke
kunna anses vara för hög, då man tager i betraktande, att kostnaderna för spärrbevakning
vid så stora stationer som Stockholm C, Örebro, Norrköping, Malmö,
Lund och Eslöv ingå däri.
Vad vidare angår det förhållandet att endast en mindre del av inkomsterna
för plattformsbiljetterna tillfalla statens järnvägar, under det att den större delen
tillföres änke- och pupillkassan vill styrelsen anföra följande.
Enligt § 2 i Kungl. Maj :ts reglemente för statens järnvägars änke- och pupillkassa
den 30 december 1910 utgöres nämnda kassas tillgångar bl. a. av inkomster
av försålda gångbiljetter och inträdesbiljetter till stationernas väntsalar och
— 190 —
plattformer. Liknande bestämmelser fanns redan i tidigare reglemente för
kassan.
Då plattformsbiljetter första gången började försäljas, bestämde emellertid
styrelsen, att den därav härflytande inkomsten icke odelat skulle tillfalla änkeoch
pupillkassan, utan io % av försäljningsmedlen skulle tillkomma den personal,
som omhänderhade försäljningen. Pa så sätt fördelades inkomsterna intill år
1901, då styrelsen bestämde, att kostnaderna för kontrollen och uppbörden skulle
gäldas av de influtna försäljningsmedlen, varemot kostnaden för vakthållningen
skulle till hälften utgå av trafikmedel och till hälften av de influtna försäljningsavgifterna.
I enlighet med ett utslag av kammarrätten den 7 december 1905, vilket
utslag av Kungl. Maj :t fastställts genom resolution den 28 september 1907,
blev det emellertid bestämt att kostnaderna för biljettautomater med tillbehör icke
längi e finge gäldas av trafikmedel utan skulle bestridas av de från försäljningen
av plattformsbiljetterna inflytande medlen. Genom beslut under år 1910 förordnade
vidare styrelsen, att med influtna försäljningsmedel för plattformsbiljetter
s skulle bestridas alla kostnader för vakthållning, plattformsbiljetter och underhåll
av automater för försäljning av biljetter och underhåll av kontrolltänger, ävensom
kostnader för anskaffning av dylika automater och tänger.
Med anledning av detta beslut anmälde emellertid kassans fullmäktige frågan
hos Kungl. Maj :t, varvid framhölls, att järnvägsstyrelsens åtgöranden icke stodo
i överensstämmelse med kassans reglemente och att desamma skulle hava en särdeles
ogynnsam inverkan pa kassans ekonomi. Fullmäktige ansåge, att kassan
borde tillgodo-föras alla inkomster med avdrag endast.av utgifterna för biljetternas
anskaffande och försäljning, men att fullmäktige för sin del möjligen kunde tillstyrka,
att fördelningen av inkomsterna skedde efter förhållandet mellan å ena
sidan antalet resande och å andra sidan antalet försålda plattformsbiljetter. Järnvägsstyrelsen
avgav den 25 maj 1912 underdånigt utlåtande över fullmäktiges
framställning, varvid styrelsen anförde, att man vid bedömandet av storleken av
det avdrag för bevaknings- och kontrollkostnader, som kassan otvivelaktigt borde
vidkännas, hänsyn framför allt borde tagas därtill, att kassan erhölle de inkomster,
som beräknats vid den matematiska utredning, vilken läge till grund för kassans
reglemente. Pa grund av detta uttalande förklarade sig styrelsen vilja från
och med år 1911 tillgodoföra kassan 75 % av inkomsten av försålda plattformsbiljetter.
Direktionen för kassan förklarade sig häremot icke hava något att
erinra och Kungl. Maj :t fann på grund av vad i ärendet förekommit fullmäktiges
framställning icke föranleda till någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.
Det av järnvägsstyrelsen sålunda fastställda och av Kungl. Maj :t godkända berakningssättet
för fördelningen emellan statens järnvägar och kassan av försälj
ningsmedlen för plattformsbiljetter har allt sedan dess tillämpats, och styrelsen
anser, att någon ändring däruti icke bör vidtagas i avvaktan på resultatet
av den av revisorerna omnämnda utredningen angående storleken av kassans extra
inkomster.
Resekostnads- och traktamentsersättn
ng.
(Del I, sid. 106, § 16.)
Beträffande revisorernas erinran, att reseräkningar i några fall ej upptagit uppgift
om resans ändamål, hava väl vid inom styrelsen i anledning härav gjord undersökning
utretts att i ett fåtal fall så ej skett, vadan styrelsen gått i författning
om att dylik uppgift för framtiden alltid skall i reseräkning inflyta och ålagt revisionskontoret
att häröver utöva kontroll.
Rörande revisorernas erinran, att i räkningar icke lämnats uppgift, huruvida
förrättningen skett på grund av gällande instruktion eller efter särskilt förordnande,
saknar denna fråga all praktisk betydelse beträffande statens järnvägar,
då tjänsteresor städse ske enligt gällande instruktion med tillhörande arbetsordningar
på uppdrag eller medgivande av verkschefen eller hans ställföreträdare,
beträffande styrelseledamot, och beträffande andra tjänstemän av byrå- eller
kontorsföreståndare. Vad nu anförts gäller även utländska resor.
Vidkommande den sist gjorda erinran att räkningarna ofta vore attesterade
eller godkända av samma tjänsteman, som företagit resan, vilket uppenbarligen
huvudsakligen avser reseräkning av styrelseledamot, som har att utanordna en
var utgift för viss byrås räkning, må framhållas, att i varje fall tjänsteresa av
dylik tjänsteman instruktionsenligt icke kan företagas och icke heller har företagits
utan verkschefens eller hans ställföreträdares medgivande. Att därutöver
kräva formellt beslut rörande utanordning av reseräkningens belopp av verkschefen
efter föredragning och sålunda införa nya grunder för rätten till utanordning
och vålla ny omgång torde väl icke vara lämpligt och ej heller erforderligt,
eftersom varje dylik räkning innan den utanordnas undergår granskning i nu förevarande
formella avseenden av revisionskontoret.
Reseförskott.
(Del, I, sid. 106, § 17.)
Rörande tvenne förskott till två tjänstemän för tjänsteresa till Nordamerika
hava revisorerna anmärkt, att därvid icke iakttagits resereglementets bestämmelse,
att den, som skall företaga tjänsteresa, må på därom gjord ansökan hos vederbörande
myndighet för resekostnadernas bestridande bekomma lämpligt förskott,
varförutom reseförskotten med omkring dubbla beloppet överstigit de verkliga
kostnaderna.
I anledning härav får styrelsen meddela, att även om av själva utanordningshandlingarna
kan synas framgå, att utanordnandet skett allenast på beslut av
berörd styrelseledamot för sig och annan tjänsteman, så ej varit i verkligheten
fallet, utan har i detta och andra dylika fall på vederbörandes framställning av
verkschefen lämnats medgivande till utanordnande av förskott till lämpligt
belopp.
De här ifrågavarande reseförskotten voro avsedda till bestridande av kostnaderna
för de båda tjänstemännens utgifter under hela resan, men befanns det
hava sin svårighet att på förhand närmare fixera beloppens storlek, vadan man
måste grunda sig på uppskattning, varvid man givetvis på grund av det stora
avståndet från hemorten önskade vara fullt på säkra sidan. Så kunde man
också med desto större fog resonera, då det här icke gällde utanordnandet av
kontanter — annat än till en mindre del — utan anskaffandet av resekreditiv,
så att medel i mån av behov skulle kunna lyftas å olika platser i utlandet. Visserligen
befanns sedermera kreditiven för högt tilltagna, men innebar detta i
allt fall för statsverket icke någon risk, enär innehavaren av kreditivet i och
för resan tagit livförsäkringar till belopp, som väl täckt kreditivbeloppet. På
kreditiven har ej lyftats mera kontanta medel än som åtgått för reseutgifterna.
— 192 —
Järnvägsläkarnas avlöningsförmåner.
(Del I, sid. 107, § 18.;
Rörande den av revisorerna ifrågasatta omregleringen av järnvägsläkarnas avlöningsförmåner
får styrelsen till en början för komplettering av de uppgifter
angående dessa förmåner, som lämnats av revisorerna, meddela, att i sådana
fall, då arvode till järnvägsläkare skall beräknas efter antalet inom vederbörande
läkares distrikt befintliga bankilometer, utgår det med 20 kronor per bankilometer
inom I, II eller III distriktet, med 25 kronor per bankilometer inom IV distriktet
samt med 30 kronor per bankilometer inom V distriktet dock med den
begränsning revisorerna angivit.
De nu gällande bestämmelserna angående järnvägsläkarnas avlöningsförmåner
hava tillämpats från och med den 1 juli 1920.
Enligt de grunder i förevarande avseende, som tillämpades före denna tidpunkt,
utgick arvode till järnvägsläkare med 8 kronor för varje till hans distrikt
hörande befattningshavare, som var familjeförsörjare och åtnjöt kostnadsfri läkarvård
jämväl för familjemedlemmar, samt med 5 kronor för varje annan befattningshavare.
I likhet med vad nu är fallet skulle även enligt berörda grunder
antalet inom läkarens distrikt befintliga bankilometer läggas till grund för
arvodets beräkning, därest detta ställde sig förmånligare för läkaren, och utgick
arvodet i så fall med 15 kronor per bankilometer inom järnvägsläkardistrikt tillhörande
IV eller V distriktet samt med 10 kronor inom annat distrikt.
Under åren 1918 och 1919 samt första halvåret 1920 åtnjöto järnvägsläkama
dyrtidstillägg enligt särskilda av styrelsen fastställda grunder. Från ingången
av år 1919 motsvarade detta dyrtidstillägg 40 procent av vederbörandes arvode.
Genom sin organisation — den i kommunikationsverkens läkarförening numera
uPPflångna svenska järnvägsläkarföreningen — hade järnvägsläkama redan i december
1913 hos styrelsen gjort framställning om förbättring av jämvägsläkarnas
ställning och därvid, under åberopande av en genom särskilda kommitterade
verkställd utredning i ämnet, hemställt att, då denna utredning visade, att jämvägsiläkarnas
arbete vore underbetalt, arvodet måtte höjas samt även andra förmåner
såsom rätt till semester, viss avlöning vid sjukdom m. m. måtte tillerkännas
dem.
Det av järnvägsläkama sålunda framställda kravet på arvodesförhöjning blev
i viss mån bifallet av styrelsen på hösten 1916, då styrelsen medgav en förhöjning
av arvodet för vard av familjer från 5 kronor till 8 kronor om året per
befattningshavare, varjämte de för bankilometer fastställda beloppen av 10
kronor, resp. 7 kronor 50 öre ökades till 15 kronor, resp. 10 kronor.
Vid järnvägsläkarnas årsmöte i maj 1919 upptogs frågan om förhöjning av
järnvägsläkarnas arvode ånyo till behandling. Mötet beslöt att tillsvidare låta
anstå med vidtagande av åtgärd för vinnande av avlöningsförbättring, men uttalade
sig samtidigt för att arvodet, då dyrtidstillägget upphörde, borde sättas
till 10 kronor per ogift vårdiberättigad och år samt 15 kronor per familj och år.
I sådana fall, där antalet bankilometer lades till grund för arvodets beräkning,
borde arvodet bestämmas till 20 kronor per bankilometer inom I, II och III distrikten
samt 30 kronor per bankilometer inom IV och V distrikten.
I början av år 1920 inkom föreningens ordförande till järnvägsstyrelsen med
en skrift, däri han, under framhållande att klagomål från flera håll försports
193 —
däröver, att järnvägs]äkamas dyrtidstillägg vore alldeles för lågt, hemställde
om förhöjning därav, så att det komme i rimlig proportion till levnadskostnadsökningen.
Särskilt betonades, att ersättningen av 5 kronor per ogift vårdberättigad,
vilket belopp kvarstått oförändrat sedan många år tillbaka, vore otillräckligt
och att en höjning av dyrtidstillägget därå vore synnerligen väl motiverad.
Vidare framställdes, under åberopande av föreningens vid årsmöte i maj 1919
gjorda uttalande i arvodesfrågan, bestämda krav på förhöjning av järnvägsläkarnas
arvode i huvudsaklig överensstämmelse med berörda uttalande, vilken
reglering syntes lämpligen böra genomföras från ingången av juli månad 1920,
då personalens rätt till fri läkarvård för familjemedlemmar skulle upphöra.
Ytterligare två framställningar om förbättring av järnvägsläkarnas avlönmgsvillkor
ingåvos till styrelsen under 1920, nämligen en i juni från ett tiotal järnvägsläkare
i övre Norrland samt en i början av september från jämvägsläkarföreningen.
I den förstnämnda yrkades, bland annat, att en reglering av järnvägsläkarnas
avlöning snarast möjligt måtte komma till stånd efter vissa angivna grunder,
samt att arvodena för järn vägsläkarna i övre Norrland därvid måtte bestämmas
så, att de blev o 50 procent högre än de för järnvägsläkarna i allmänhet föreslagna,
ävensom att järnvägsläkarna skulle tillerkännas rätt att å de nya arvodena
åtnjuta dyrtidstillägg enligt samma grunder, som gällde för statstjänare i allmänhet.
I den av jämvägsläkarföreningen gjorda framställningen vidhöllos de av
föreningen i januari 1920 framställda kraven på arvodes förhöj ning, varjämte
anhölls, att även å de nya förhöjda arvodena dyrtidstillägg skulle få beräknas
tillsvidare med 40 procent. Beträffande ifrågasatta speciella förmåner för järnvägsläkarna
i övre Norrland uttalade sig föreningen för, att arvodet för dessa läkare
måtte bestämmas till det dubbla beloppet av de arvoden, som komma att
fastställas för järnvägsläkarna i allmänhet. Till stöd för sitt yrkande att arvodet
för varje vårdberättigad borde höjas från 5 till 10 kronor hade föreningen tidigare
åberopat, bland annat, att enligt av Stockholms läkarförening fastställda
särskilda bestämmelser angående kollektivackord läkarens arvode därför, varmed
järnvägsläkarnas arvode torde vara mest jämförbara, borde utgå med lägst 9
kronor för ensam person och 15 kronor för familj.
Då styrelsen genom beslut den 13 september 1920 avgjorde den segslitna
frågan om förbättring av järnvägsläkarnas avlöningsvillkor, och därvid fastställde
de nu gällande bestämmelserna härom, gjordes en icke obetydlig nedprutning
av deras krav, bland annat, i så måtto, att rätt att åtnjuta dyrtidstillägg å de
nya arvodena icke tillerkändes dem. Vid denna reglering hade styrelsen att taga
hänsyn till, bland annat, det förhållandet, att järnvägsläkarnas arvode av 5 kronor
för ensam vårdberättigad person, som bodde å annan plats än läkarens boningsort,
kvarstått oförändrat sedan år 1877 samt måste, även om man helt
bortsåg från världskrigets inverkan på penningevärdet, anses vara alltför lågt,
ävensom därtill, att upphörandet av personalens rätt till fri läkarvård för familjemedlemmar
för många jämvägsläkare medförde en rätt kännbar inkomstminskning
genom att arvodet för alla befattningshavare, som voro familjeförsörjare,
reducerades från 8 kronor till 5 kronor.
Revisorerna hava anmärkt, att med tillämpning av de sålunda fastställda grunderna
vissa jämvägsläkare åtnjuta ersättning med belopp överstigande vad som
med hänsyn till eljest inom statsförvaltningen gängse avlöningsnormer kan anses
skäligt, varvid revisorerna framhållit att en jämvägsläkare under år 1922 från
statens järnvägar uppburit sammanlagt över 17.000 kronor samt att även i andra
fall arvodena stigit till högst avsevärda belopp.
13. 242027.
m —
Vid undersökning av till vilka belopp arvodena under år 1923 för jämvägsläkarna
i de mest personalstarka distrikten beräknas uppgå har det visat sig att
den av revisorerna särskilt utpekade järnvägsläkarens arvode torde komma att
utgöra omkring 16.500 kronor samt att arvoden för fem andra läkare uppgå till,
i runt tal, resp. 12.800, 11.500, 11.400, 9.400 och 8.000 kronor samt att två av
dessa äro stationerade i övre Norrland, där som bekant, läkares arbete måste
värdesättas högre än å andra orter inom landet. Av övriga omkring no jämvägsläkare,
som åtnjuta arvoden enligt ifrågavarande grunder, beräknas endast
14 komma upp till arvoden liggande mellan 4.500 och 8.000 kronor. Beträffande
de återståendes ställning i förevarande avseende hänvisas till härefter följande
tablå. Hela kostnaden för järnvägsläkarnas arvoden under år 1923 beräknas uppgå
till omkring 330.000 kronor.
Kommunikationsverkens läkare förenings ordförande, som lämnats tillfälle att
yttra sig i ärendet, har i en till styrelsen ingiven promemoria anfört, bland annat
följande:
”När statsrevisorerna tala om en omreglering av järnvägsläkarnas avlöningsförmåner i
bättre överensstämmelse med nu gällande prisnivå, så torde de icke känna till vad andra
läkare för närvarande åtnjuta för liknande arbete.---- Stockholms läkarförening sti
pulerar
lägst 12 kronor per år och vårdberättigad ogift person. En nedsättning av järnvägsläkarnas
io-kronors arvode kan sålunda ej motiveras med att deras arvode är för högt
i förhållande till andras....... Det förefaller som om den närmaste anledningen till
statsrevisorernas anmärkning mot järnvägsläkarnas arvoden vore den, att en järnvägsläkare
har 17.000 kronor i arvode. Detta beror ej dock på att arvodet är för högt, utan på att
denna järnvägsläkare fått sig tilldelade 1.700 personer att vårda.” — ---
För egen del finner styrelsen det vara riktigt, att man vid bedömande av den
föreliggande frågan grundar sin uppfattning i ämnet huvudsakligen på en jämförelse
mellan järnvägsläkarnas inkomster från verket och de inkomster, .praktiserande
läkare i allmänhet under liknande förhållanden förskaffa sig genom utövning
av läkaryrket. En jämförelse mellan järnvägsläkarnas arvoden och de löner,
som äro bestämda enligt eljest inom statsförvaltningen gängse avlöningsnormer
torde endast vara av sekundär betydelse i detta ärende. Vad angår de
järnvägsläkare, vilkas årsinkomster från verket revisorerna funnit särskilt anmärkningsvärda,
så vill styrelsen med hänsyn till att vart och ett av dessa järnvägsläkares
distrikt omfatta ett ovanligt stort antal personer samt att det fördenskull
kan vara för verket och vederbörande personal förmånligt, att en uppdelning
av dessa distrikt kommer till stånd, taga i övervägande, huruvida åtgärder
i sådan riktning böra vidtagas.
Däremot anser styrelsen det icke vara av förhållandena påkallat, att nu företaga
en omreglering av järnvägsläkarnas avlöningsförmåner på sätt revisorerna ifrågasatt.
Beträffande styrelsens ståndpunkt ifråga om föreslagen indragning av järnvägsläkarnas
årskort på statens järnvägar så tillåter sig styrelsen hänvisa till vad
härom anförts i styrelsens utlåtande den 8 november 1923 över riksdagens skrivelse
angående avskaffande av fribiljettsystemet vid statens järnvägar.
TABLÅ
utvisande de under år 1923 vid statens järnvägar anställda järnvägsläkares ställning i arvodeshänseende.
Järnvägsläkar-distrikt med |
Antal järnvägsläkare, vilkas årsarvoden beräknats icke överstiga här nedan angivna belopp. |
|||||||||||||||||||||
600 kr. |
800 kr. |
IOOO kr. |
1500 kr. |
2000 kr. |
2500 kr. |
3000 kr. |
3500 kr. |
4000 kr. |
4500 kr. |
50:0 kr. |
5500 kr. |
6000 kr. |
6500 kr. |
7000 kr. |
7500 kr. |
8000 kr. |
8.500 kr. |
9500 kr. |
12000 kr. |
13000 kr. |
16600 kr. |
|
K. Styrelsen I distriktet |
2 |
5 |
3 |
3 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
1 |
I |
I |
||||||||||
II distriktet |
2 |
1 |
7 |
7 |
5 |
1 |
2 |
I |
I |
I |
I |
|||||||||||
III distriktet |
I |
3 |
I |
2 |
2 |
3 |
2 |
2 |
I |
I |
1 |
|||||||||||
IV distriktet |
I |
5 |
8 |
1 |
4 |
2 |
I |
I |
||||||||||||||
V distriktet |
I |
4 |
3 |
I |
3 |
I |
I |
1 |
I |
|||||||||||||
Huvudverksta-den, Örebro |
1 |
|||||||||||||||||||||
Huvudverksta-den, Göteborg |
I |
|||||||||||||||||||||
1 4 |
6 |
IS |
20 |
19 |
6 |
9 |
11 |
2 |
1 |
1 |
4 |
3 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
Summa = 115 läkare
— 196 —
■Vissa tryckningskostnader
vid statens järnvägar.
(Del I, sid. 108, § 19.)
Revisorerna hade uppmärksammat dels att en räkning å tryck av ”förnyad säkerhets-
och signalordning vid statens järnvägar” upptagit i sättningskostnad
844 kronor 75 öre och i korrigeringskostnad 1.497 kronor 75 öre, dels att för
uppsatt, ej använd sättning till tryckeri utbetalts ersättning med 1.715 kronor.
Sistnämnda belopp innefattade jämväl ränta, som måste erläggas på grund av
den långa tid, varunder stilen stått uppsatt. Den ifrågakomna korrigeringskostnaden
hade synts revisorerna anmärkningsvärt hög. Jämväl den sistnämnda utgiftsposten
för ej använd sättning hade revisorerna funnit vittna om bristande noggrannhet
och uppsikt.
Härtill må till en början framhållas, att ovannämnda särtryck rörande förnyad
säkerhets- och signalordning vid statens järnvägar innehåller detaljbestämmelser
för utövande av den synnerligen ansvarsfulla säkerhetstjänsten vid statens
järnvägar och att det därför ligger stor vikt uppå, att dessa bestämmelser äro
icke blott fullständiga utan även tydligt och klart avfattade. Då den ifrågavarande
nya upplagan utgjorde en ganska väsentlig omarbetning av förut gällande föreskrifter,
var det även nödvändigt, att densamma före fastställandet underställdes
vederbörande linjemyndigheter för granskning. På grund av det därigenom nödvändiga,
jämförelsevis stora antalet exemplar, som erfordrades, och då därjämte
granskningen av ett så omfattande och svårt arbete är avsevärt svårare att fullgöra,
om förslaget föreligger i maskinskrift än i korrektur, infordrades yttranden
först sedan arbetet förelåg i korrektur. De ändringar, som vidtogos i detta
korrektur på grund av linjemyndigheternas yttranden, voro ganska omfattande
och kommo därför att draga en avsevärd kostnad.
I det därefter erhållna nya korrekturet gjordes endast smärre ändringar med
undantag för vissa bestämmelser — bromsningsföreskrifterna —- i vilka, efter
hand som tryckluftbroms kom till allmännare användning, det visat sig nödvändigt
att vidtaga mera omfattande ändringar. Antalet korrektur uppgick till fyra,
vilket icke kan anses något anmärkningsvärt, då det gäller ett arbete av säkerhetsoch
signalordningens omfattning (192 sid.) och vikt. Det torde för övrigt kunna
ifrågasättas, huruvida icke maskinskrivning av det omfattande manuskriptet,
vilket säkerligen måst göras två gånger, dragit en lika stor kostnad som korrigeringarna
av korrekturet gjort.
Vad beträffar den andra posten, kostnader för uppsatt, icke använd sättning
med 1.715 kronor, vilken revisorerna funnit anmärkningsvärd, avser denna en
taxa för godssamtrafik mellan Sverige och Norge å ena, och Finland å andra sidan.
Uppgörandet av en dylik taxa beslöts på konferens i Hälsingfors den 21 januari
I9I9» i anledning av det förestående öppnandet av sammanbindningsbanan över
Haparanda Tomea. Dess utarbetande uppdrogs åt en blandad kommission,
vilken sammanträdde i mars, maj och augusti 1919. Förslaget till taxa översändes
den 15 september 1919 från Svenska Järnvägsstyrelsen till den finska
för slutgranskning och komplettering med erforderliga uppgifter om finska godsindelningen
och finska tarifftabeller. För att spara tid, påbörjades samtidigt
uppsättningen av de delar av taxan som icke berodde på nämnda uppgifter från
*
— 197 —
Finland. Avsikten var att taxan skulle kunna träda i kraft senast den 15 november
1919.
Tärnvägsstyrelsen i Hälsingfors meddelade emellertid den 29 oktober 1919
att utarbetandet av godsindelningen, översättningen till finska språket m. fl. arbeten
voro så omfattande att de ovillkorligen komme att taga en längre tid i anspråk.
Det antogs emellertid att denna tid dock icke borde beräknas till
mera än en eller annan månad.
Även från norskt håll gjordes påstötning i syfte att påskynda tidpunkten för
taxans trädande i kraft.
Under år 1920 gjordes från järnvägsstyrelsens sida vid flera tillfällen såväl
muntliga som skriftliga underhandsförfrågningar till vederbörande finska tjänstemän
angående taxans utarbetande, varvid bl. a. även lämnades meddelande om
kostnaderna för att ha taxan uppsatt i korrektur. Från finsk sida svarades
med begäran om uppskov och framhållande att vissa nya bestämmelser voro
under utarbetande för finsk trafik. Den 26 februari 1921 anhöll järnvägsstyrelsen
officiellt om meddelande, när de för taxan nödvändiga finska uppgifterna
kunde väntas bli färdiga. Härpå svarades den 3 juni 1921 att dröjsmålet berodde
på förändringar i den finska klassifikationen och pågående arbete med taxeringsbestämmelser
m. m.
Den 14 december 1921 skrev järnvägsstyrelsen ånyo till finska järnvägsstyrelsen,
framhöll att korrekturet drog icke obetydliga kostnader och anhöll meddelande,
huru de finska arbetena fortskridit och när finska järnvägsstyrelsen ansåg
att arbetet med den nya samtrafikstaxan kunde fullföljas. Härpå svarade järnvägsstyrelsen
i Hälsingfors den 3 februari 1922, lämnade en del material men
föreslog till slut att arbetet med den direkta godssamtrafiken skulle tillsvidare inställas.
I anledning härav gav järnvägsstyrelsen den 16 februari 1922 order om
att den i korrektur föreliggande taxan skulle uppbrytas.
Det torde vara tydligt att man ifråga om arbeten, som utföras gemensamt med
utländska jämvägsförvaltningar, icke kan utan vidare tillämpa samma betraktelsesätt
som ifråga om rent svenska arbeten. Då en utländsk järnvägsförvaltning
föranleder att ett gemensamt arbete fördröjes, kan den svenska järnvägsstyrelsen
väl söka inverka på förvaltningen ifråga, men saknar möjlighet att
framtvinga en snabbare behandling, i all synnerhet då den utländska förvaltningen
anför skäl, som icke kunna underkännas. Och om ett arbete, som man gemensamt
ansett nödvändigt, och som därför påbörjats och framförts till en viss punkt,
sedermera av en utländsk förvaltning icke anses böra fullföljas, så kan järnvägsstyrelsen
icke under alla omständigheter genomdriva en motsatt åsikt. I förevarande
fall har järnvägsstyrelsen gjort vad den kunnat för att arbetena med
samtrafikstaxan ifråga skulle bedrivas med önskvärd skyndsamhet och ''hade,
då taxan efter gemensamt beslut och gemensamma omfattande förarbeten uppsattes,
ingen som helst anledning att antaga annat än att den skulle inom en
nära framtid komma till användning. Under sådana omständigheter anser sig
styrelsen icke hava gjort sig skyldig till något som kan motivera revisorernas,
utan någon närmare undersökning av vad i saken förefallit, gjorda uttalande,
om bristande noggrannhet och uppsikt i förevarande avseende.
Utgifter för representation
vid statens järnvägar.
(Del I, sid. 108, § 20.)
I anledning av revisorernas erinringar i fråga om representationsutgifter vid
statens järnvägar får styrelsen vidhålla sitt förra året gjorda uttalande, att styrelsens
värdskap i genomsnitt torde hava varit varken bättre eller sämre, än
vad som plägat bjudas styrelsens representanter vid resor till förhandlingar pa
utrikes ort samt att det synes styrelsen obetingat, som borde likställighet härvidlag
vara bäst förenlig med landets och statens järnvägars värdighet och för
övrigt även med deras skyldigheter i det internationella umgänget. Styrelsen vill
visst erkänna, att vid vissa tillfällen värdskapet ställt sig dyrt och skall hava
sin uppmärksamhet fäst härpå för framtiden, men styrelsen vill dock framhålla,
att om man i stället för att taga fasta på vissa framträdande fall skärskådar kostnaderna
i medeltal, desamma icke på något sätt äro oskäliga i förhållande till
det allmänna prisläget på restaurangerna av högre klass under ifrågavarande år.
Styrelsen kan dock vitsorda, att vid de representationer, som av grannländernas
motsvarande organ anordnats för statens järnvägars tjänstemän antalet deltagare
från det egna landet snarare över- än understigit det antal svenska representanter
som i regel pläga närvara vid av styrelsen anordnade representationstillställningar.
Till dessa senare inbjudas av styrelsen inga andra än de, som haft direkt
beröring eller direkt samarbete med de tjänstemän från främmande länder, för
vilka representation kommer till stånd eller personer med vilka det för dessa
senare kan vara av värde att få sammanträffa.
Vidkommande slutligen erinran om räkningarnas godkännande i vissa fall av
den inbjudande må framhållas, att ingen inbjudan av ifrågavarande slag sker
utan beslut av verkschefen, men att det näppeligen torde vara erforderligt, att
därutöver även underställa dennes prövning en var ifrågakommande räkning, eftersom
varje dylik räkning, innan den utanordnas, undergår granskning i nu förevarande
formella avseende av revisonskontoret, som ålagts jämväl vaka däröver
att inga formella brister i räkningarnas avfattande förefinnas.
I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit överdirektören Virgin,
jäPivägsfullmäktige Strömberg och friherre Adelswärd, överingenjören Fogelm?
rck, byråcheferna Åberg, Svensson och Englund, tf. byråchefen Wahlgren
samt tf. byrådirektören Malmqvist.
Underdånigst:
AXEL GRANHOLM.
PER KJELLIN.
Stockholm den 22 december 1923.
— 199 —
Dlrektionensför Statens järnvägars
änke- och pupillkassa
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. ios, § I5-
Till Konungen.
Genom remiss den 5 dennes har Kungl. Maj :t anbefallt direktionen att avgiva
yttrande i anledning av 1923 års statsrevisorers uttalanden rörande statens järnvägars
änke- och pupillkassa. o
I anledning härav får direktionen med återställande av remissakten i underdånighet
anföra följande.
Statsrevisorerna hava i sin berättelse intagit en redogörelse för utgifterna fotspärranordningar
vid statens järnvägar samt för de inkomster, som från försäljningen
av plattformsbiljetter tillförts statens järnvägar, resp. statens järn
vägars änke- och pupillkassa. Under framhållande av att utgifterna för spärranordningarna
högst väsentligt överstiga de från försäljningen av plattformsbtljetter
influtna inkomster och att av inkomsterna endast en mindre del tilltal it
statens järnvägar, hava statsrevisorerna såsom sin mening uttalat, att någon .uppdelning
av ifrågavarande inkomst på statens järnvägar och statens järnvägars
änke- och pupillkassa icke vidare borde ifrågakomma, utan borde de från plattformsanordningarna
härflytande avgifterna helt tillföras statens järnvagar.
De av statsrevisorerna sålunda gjorda uttalanden äro i huvudsak ett upprepande
av, vad nästföregående års statsrevisorer i sin berättelse ^uttalat. Direktionen
får därför hänvisa till, vad direktionen anfört i sitt underdåniga yttrande den 15
december 1922 över sistberörda uttalanden. Särskilt får direktionen fästa upp
märksamheten vid följande förhållanden.
Huvudsyftet med spärranordningarna är kontrollen över att den resande allmänheten
är försedd med giltiga tågbiljetter. Kostnaden för granskning av de
relativt fåtaliga plattformsbiljetterna måste betraktas såsom oväsentlig 1 förhållande
till kostnaden för den i alla händelser nödvändiga granskningen av tågbiljetterna.
Genom spärranordningarna vinna statens järnvägar dels mera effektiv
kontroll särskilt för lokaltåg, dels möjlighet att minska utgifterna för tåg
personal. Fördelningen av inkomsterna av plattformsbiljettförsäljningen äger
rum i enlighet med av järnvägsstyrelsen fastställda och Kungl. Maj .ts prövning
underställda grunder.
Enligt vad som torde framgå av den matematiska utredning angående kassans
ställning, som av direktionen med skrivelse den 28 november 1922 överlämnades
till Kungl. Maj :t, äro inkomsterna av plattformsbiljettförsäljningen samt
övriga inkomster, vilka äro att anse såsom statsbidrag, erforderliga, för att kassan
skall kunna utbetala pensioner med tillämpning av det nu gällande avlomngsreglementet
och nu gällande pensionsreglemente med iakttagande av utav direktionen
och fullmäktige ifrågasatta ändringar. Omiförmälta kassan ^tillförsäkrade
extra inkomster torde i följd härav icke kunna fråntagas kassan, såvida densam
ma icke tillförsäkras statsbidrag i någon annan form. Direktionen har också 1
— 200
sitt ovanberörda derdåniga utlåtande uttalat sig för att det nuvarande statsbidraget
måtte er med ett årligt belopp av trafikmedel.
Underdånigst
På direktionens vägnar:
IVAR VIRGIN.
L. H. Gyllenhaal.
Stockholm den 13 december 1923.
Vattenfallsstyrelsens
utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I,
sid. in, § 1.
Till Konungen.
Genom nådig remiss den 5 december 1923 har Eders Kungl. Maj :t anbefallt
vattenfallsstyrelsen att inkomma med utlåtande över riksdagens revisorers anmärkningar,
i vad de berörde vattenfallsstyrelsens verksamhet; och får styrelsen
i anledning därav anföra följande.
Revisorerna hava till en början anmärkt, att styrelsen till en statssekreterare
utbetalt 2.000 kronor för uppgörande av förslag till avtal med Trollhättans stad,
samt antecknat, att arbetet enligt revisorernas mening ''bort utföras av verkets
egen personal. Det åsyftade uppdraget lämnades till numera statssekreteraren
Munck af Rosenschöld kort efter det han år 1916 lämnat sin plats som styrelsens
sekreterare och ombudsman. Han hade i denna sin egenskap alldeles särskilda
förutsättningar för uppdraget, helst han under tiden närmast dessförinnan handlagt
vissa ärenden, som med det ifrågavarande hade nära sammanhang, och då
arbetet i styrelsen under krisåren 1917—1919 var särdeles betungande och nödvändiggjorde
anlitande av extra arbetskrafter, fann styrelsen det lämpligt och
klokt att lämna uppdraget åt honom. Styrelsen är fortfarande av samma mening.
Förhandlingarna drogo emellertid ut på tiden och avslutades först under
1922, då sista delen av arvodet, uppgående sammanlagt till 2.000 kronor, utbetalades.
Revisorerna hava likaledes anmärkt, att verkets egen personal bort kunna utföra
besiktning av en vedupplagsplats vid Vargön och däröver avgiva utlåtande,
vilket arbete utförts av enskild person för en kostnad av 705 kronor.
Såsom framgår av den verifikation, som revisorerna själva granskat, har denna
besiktning ägt rum i en rättegång angående profilreglering av Göta älv. Det
gällde följaktligen för vattenfallsstyrelsen att i målet förete bevisning genom
opartisk utomstående sakkunnig angående värdet å ifrågavarande vedupplagsplats.
Ett yttrande, avgivet av någon inom verket anställd person, kunde givetvis ej
hava samma verkan.
Slutligen hava revisorerna anmärkt på förekommande utgiftsposter för måltider
åt ledamöter i expropriationsnämnder samt uttalat, att de ansett det orik
-
201
tigt, att vid förrättningar av så grannlaga natur part utövar värdskap mot förrättningsmännen,
vilka i regel erhålla avsevärda arvoden för sitt arbete.
I underdånig skrivelse den 15 oktober 1920 anhöll vattenfallsstyrelsen under
hänvisning till gängse praxis, att styrelsen måtte medgivas rätt att vid syner av
vattendomstolar och expropriationsnämnder, där styrelsen så funne lämpligt, bekosta
måltider åt domstolens och nämndens ledamöter. Styl elsen åberopade därvid
ett uttalande av sina revisorer, som, under framhållande av att enskilda personer
vid av dem begärda vatten- och expropriationssyner vanligen anordnade
måltider för ledamöterna m. fl., ansågo det av anförda skäl lämpligt, att jämväl
vattenfallsstyrelsen, som ansett sig sakna befogenhet att av tillgängliga medel
utanordna kostnaden för dylika måltider, berättigades att tillhandahålla måltid
åt förrättningsmännen utan ersättning. Genom nådigt brev den 26 november 1920
biföll Eders Kungl. Maj :t vattenfallsstyrelsens hemställan. Revisorernas anmärkning
riktar sig således i själva verket mot en Eders Kungl. Maj :ts åtgärd
från år 1920. Vattenfallsstyrelsen vill emellertid icke underlåta att meddela, att
enligt vunnen erfarenhet arvodena till expropriationsnämndens ledamöter — såsom
rimligt är — i genomsnitt beräknas lägre än eljest i sådana fall, där styrelsen
funnit lämpligt att enligt nådigt bemyndigande tillhandahålla måltid åt de
i förrättningen deltagande.
I handläggningen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknad Hansen,
ledamöterna Magnell, Hagelin och Sjöblom.
Underdånigst:
F. V. HANSEN.
Stockholm den 19 december 1923.
Fr. Malm.
Domänstyrelsens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I,
sid. 113, § 2.
Till Konungen.
Genom remiss den 5 december 1923 anbefalld att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört under rubrik ”statens
domäner” får domänstyrelsen, som funnit anmärkningen under § 1 icke böra
föranleda något särskilt uttalande från styrelsens sida, beträffande anmärkningen
under § 2 åberopa, vad domänintendenten och Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande
i Malmöhus län i infordrade yttranden anfört.
I ärendets handläggning inom styrelsen hava deltagit överdirektören av Wahlberg
samt byråcheferna Roos, föredragande, Söderlind och Giöbel.
Stockholm den 22 december 1923.
Underdånigst:
KARL FREDENBERG.
Nils Södermark.
- 202 -
Bilaga i.
Länsstyrelsens i Malmöhus
län.
yttrande.
Till Kung!. Domänstyrelsen.
Med anledning av Eder remiss den 7 innevarande månad uppå riksdagens
revisorers anmärkning beträffande kronoegendomen Uranienborgs kungsladugård
får länsstyrelsen med handlingarnas återställande överlämna från domänintendenten
infordrat yttrande och för egen del anföra följande.
Riksdagens revisorer anmärka dels ”att genom vederbörandes underlåtenhet
att tillse, att försäkringssumman svarat mot byggnadernas verkliga värde staten
tillskyndats en avsevärd förlust” dels ock att återgärder bort vidtagas för en
förändrad framtida disposition av egendomen.
Statens domäner besiktigas i regel endast vart femte år. Vid desså besiktningar
— vare sig de utföras av laga av- och tillträdessyn eller av domänintendenten
— tages, detta framgår av besiktningsprotokollen, alltid noggrant under övervägande,
huruvida brandförsäkringsvärdet å en egendom är tillräckligt, så
att statsverket i möjligaste mån måtte skyddas för förluster på grund av eventuell
eldsolycka. Beträffande revisorernas anmärkning mot brandförsäkringsvärdet å
Uranienborgs kungsladugård är att'' märka dels att laga av- och tillträdessynen
den 29 juni 1915 ansett då gällande brandförsäkringsvärde betryggande, dels ock
att för tiden efter nämnda syn intill branden den 4 april 1917 visserligen byggnadskostnaderna
stigit, men å andra sidan förhållandena voro sådana, att det
fanns grundad anledning till antagande, att denna prishöjning ej skulle bliva
beståndande. Detta var i varje fall den allmänna uppfattningen, efter vilken de
flesta jordägare handlade. Att under sådana omständigheter, och då vid brandtillfället
ej ens halva den regelmässiga tiden mellan två besiktningar förflutit,
ställa vederbörande myndigheter till ansvar för underlåtenhet att föreskriva höjning
av brandförsäkringsvärdet torde ej vara rättvist.
Revisorerna ifrågasätta ävenledes, huruvida icke i samband med branden bort
tagas under övervägande en förändrad framtida disposition av egendomen, exempelvis
genom styckning till smålägenheter. Oavsett jordens beskaffenhet och
värde samt egendomens belägenhet, vilket allt gör den mindre lämplig för realiserande
av ett sådant projekt, ävensom förefintligheten av ett för statsverket
intill år 1935 bindande arrendekontrakt, träder beträffande denna fråga
en omständighet i förgrunden, som länsstyrelsen under de gångna krisåren haft
anledning uppmärksamma, nämligen svårigheten, att finna köpare till smålägenheter
i den ekonomiska situation, som egnahemskungörelsen fordrar, med vilja
att bilda jordbruk och förmåga att bekosta och uppföra för driften behövliga
byggnader samt anskaffa nödiga inventarier. Det är framförallt byggnadsfrågan
och därav föranledda kostnader, som under kristiden så gott som omöjliggjort
utläggande av obebyggda jordbrukslägenheter. Även om handlingarna i ärendet
ej lämna någon upplysning härom, tror sig länsstyrelsen dock kunna försäkra,
att det stått klart för vederbörande myndigheter, att den av revisorerna anvisade
utvägen stode till buds, men att myndigheterna med hänsyn till tidsförhållandena
och de föreliggande omständigheterna funnit denna plan i praktiken vara outförbar
samt ej ägnad att befordra ekonomiska fördelar vare sig för staten eller
enskilda.
— 203 —
På grund av det anförda anser sig länsstyrelsen böra såsom sin mening framhålla,
att revisorernas anmärkningar ej äro av den arten, att de rättvisligen kunna
motivera ett uttalande om myndigheternas uppenbara undei låtenhet.
Malmö i landskontoret den 14 december 1923.
På länsstyrelsens vägnar:
HJ. KJÄLL.
SVEN VIGERT.
Bilaga 2.
Domänintendentens i
Malmöhus län
yttrande.
Till Länsstyrelsen i Malmöhus län.
Jämlikt Eder remiss får jag härmed avgiva yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning under rubrik Statens domäner § 2 mot tillsyn m. m. beträffande
Uranienborgs kungsladugård.
I revisorernas uttalande anmärkes dels mot ”vederbörandes uraktlåtenhet att
tillse att försäkringssumman svarat mot byggnadernas verkliga värde”, varigenom
”staten tillskyndats en avsevärd förlust”, dels även mot att ej efter branden
tagits ”under övervägande en förändrad framtida disposition av egendomen,
exempelvis genom dess styckning till smålägenheter”. Jag behandlar här nedan
var för sig dessa båda anmärkningar. Dessförinnan tillåter jag mig emellertid
framhålla, att de anmärkta förhållanden inträffat före mitt förordnande till domänintendent.
Detta sagt för att behörigen understryka, att jag i det följande
endast vill lägga saklighetens, rimlighetens och det enkla förnuftets synpunkter.
Vad då först beträffar påståendet, att byggnaderna å Uranienborgs kronoegendom
skulle varit för lågt brandförsäkrade vid den år 1917 på våren inträffade
eldsvådan, så är detta så sant att en var inser det. Men härutinnan är branden
å Uranienborg bara jämförlig med så gott som varje annan brand, timad 1
Sveriges rike under åren 1917—1919 och berörande före krigsåren uppförda byggnader.
Man hade inte behövt fara bort över sjön efter exempel. Om någon
erfaren person blivit åtspord, skulle det hava visats pa mycket näimare och långt
mera illustrativa prov på såväl publika som enskilda gårdar, å vilka under dessa
år timade eldsolyckor åstadkommit betydande ekonomiska förluster för jordägare
och arrendatorer. Sällan har någon varit förtänksam nog att oupphörligen
höja brandförsäkringsvärdena lika hastigt som de under dessa år ständigt
sig stegrande byggnadskostnaderna. Så gott som ingen i fråga om äldre
åbyggnader. Åjo, förnumstigheten — efteråt. Och förövrigt vet en var, som
har någon som helst kännedom i dessa ting, att strävandet efter höjda brandförsäkringsvärden
å äldre byggnader under sagda år stötte på kraftigt motstånd
särskilt från orts- eller häradsbolagens sida, vilka man efter gammal kutym
företrädesvis skall använda för kronans domäner. Endast så småningom ha
höjningarna kunnat ske.
- 204
Då emellertid det oaktat herrar statsrevisorer finna det ”uppenbart, att genom
vederbörandes underlåtenhet---staten tillskyndats en avsevärd förlust”,
så kräves givetvis närmare förklaring över fallet.
Vid laga av- och tillträdessyn å egendomen den 29 juni 1915, förrättad av en
ledamot i egodelningsrätt (då tillika riksdagsman) jämte två högt betrodda
nämndemän, anfördes enligt protokollet om de sedermera nedbrunna byggnaderna,
att östra längan var brandförsäkrad för 20.000 kronor, västra längan för
12.000 kronor och södra längan för 8.000 kronor eller tillhopa 40.000 kronor,
vilka värden av synemännen då uttryckligen ”cmsågos betryggande”. Efter ett
sådant uttalande kan det knappast med skäl päbördas vederbörande ”uraktlåtenhet”,
ifall ej höjning av brandförsäkringsvärdena blivit föreskriven redan innan
22 månader hunnit förflyta från senaste förrättning.
Under senare halvåret 1917 utsände då tjänstgörande domänintendenten en
cirkulärskrivelse till samtliga kronoarrendatorer inom länet, däri dessa anmodades
att omedelbart höja byggnadernas brandförsäkringsvärden med hänsyn
till dåvarande byggnadskostnad samt oförtövat inkomma med bevis om höjningen.
Sedermera hava inom länet vid syner och besiktningar såväl som vid tillfälliga
besök byggnadernas brandförsäkringsvärden å samtliga kronoegendomar
avsevärt höjts. Icke sällan äro brandförsäkringsvärdena nu 4 ä 5 gånger högre
än år 1914. Ofta hava föreskrifterna från vederbörandes sida varit så stränga,
att de lokala brandstodsbolagen vägrat fastställa summorna, utan hava arrendatorerna
måst flytta sina försäkringar till andra bolag.
Att efter ett systematiskt arbete på att tillgodose statens behöriga intresse
höra statsrevisorerna tala om ”vederbörandes underlåtenhet” frestar en att draga
ett annat exempel från häradet näst intill det, där Uranienborg är beläget. Det
gäller kronoegendomen Välluv n:o 1. Dess areal är 74.23 hektar mot Uranienborgs
194.98 hektar. Där nedbrunno den 30 oktober 1922 alla uthusbyggnaderna
utom en större loge. Samtliga dessa brunna byggnader, som voro mycket
gamla, oändamålsenliga och otillräckliga, hade genom vederbörandes försorg ett
par år tidigare blivit höjda i brandförsäkringen till 32.200 kronor. Efter beslut
av domänstyrelsen uppföras nu moderna byggnader efter egendomens behov för
en kostnadssumma av 44.420 kr., eller för brandförsäkringssumman plus 12.220 kr.
I detta fallet har staten för en jämförelsevis ringa penning fått de gamla
usla byggnaderna ersatta med nya. Men det lidande brandförsäkringsbolaget
beskärmar sig över ”vederbörandes uraktlåtenhet att tillse det försäkringssumman
svarar mot byggnadernas verkliga värde”. Det ena exemplet kan vara lika
lärorikt som det andra, när det gäller att bedöma huru vederbörande tillvarataga
statens intresse.
Vidare är att anföra. Då östra och västra längorna å Uranienborg efter nyuppförandet
blevo insynade den 23 februari 1918 voro de brandförsäkrade för
respektive 60- och 40.000 kronor, men föreskrevs då med hänsyn till de alltjämt
stegrade byggnadskostnaderna deras höjning till respektive 75.000 och 50.000 kronor.
Dessa summor godkändes fortfarande vid ekonomisk besiktning d. 18 juni
1920, då emellertid föreskrift meddelades om än ytterligare höjning av försäkringsvärdena
å vissa andra byggnader, varigenom brandförsäkringssumman för
egendomens samtliga byggnader numera utgör 205.000 kronor.
Vänder jag mig härefter till revisorernas andra anmärkning, nämligen frågan
om ändrad disposition av egendomen, så ha revisorerna endast exemplifierat sin
tankegång med ett populärt talesätt ''styckning till smålägenheter”. Utan att
handlingarna visa något därom vågar jag förutsätta, att vederbörande inför de
— 205 —
stora kostnadssummorna även övertänkt den utvägen, men funnit den oframkomlig.
Först som sist må sägas, att om även i liknande fall någon enstaka gång (så
skedde på sin tid i V. Ingelstad) en uppgörelse träffats med arrendatorn i angivet
syfte, så skulle en uppgörelse år 1917 med de då våldsamt stegrade jordbrukskonjunkturerna
och när det gällde ett långt arrendekontrakt å förnämlig
jordbruks jord kommit att kosta staten avsevärda summor. Gud vet, vad riksdagen
då skulle sagt! Om verkligen något försök till överenskommelse inletts,
varom jag ingenting vet, var det sålunda från början dömt att misslyckas.
Jorden, som skulle avyttras, bleve redan genom avlösningssummans storlek för
dyrbar till småbruksj ord.
Med även om en något så när dräglig uppgörelse kunnat träffas, så hade lantmäteritekniska
hinder rests mot en skyndsam realisation av planen. Riksdagen
skulle även haft ett ord med i saken. Och när alla dessa svårigheter blivit övervunna,
så återstode bara det största hindret — bebyggandet. Vi befunno oss i
en period, då varje bebyggande av jordbruks jord med absolut visshet betydde
kapitalförlust. De småbrukare, som sålunda fått betala jorden för dyrt och nödgats
oräntabelt bebygga ”den egna torvan”, skulle i de flesta fall vid konjunkturfallet
se sina besparingar förintade och bara lämna rum för andra. Riksdagen
själv reflekterade just i de åren ingalunda på statssubvention åt egnahemsbyggare
på landet, men beviljade däremot miljoner för åstadkommande av
smålägenheter i städer och stadsliknande samhällen. Nu märka vi härute i byggderna
huru illa dessa egnahemsbyggare på landet, som uppfört sina hus under
den dyraste tiden, ha det ställt. Men riksdagen fortfar ännu innevarande år att
bevilja ytterligare statssubvention åt redan med statshjälp byggda hus i städerna,
medan landsbygdens egnahemsbyggare fortfarande hänvisas till att ensamma genomkämpa
svårigheterna eller — stupa.
Att under sådana omständigheter riksdagens revisorer förorda styckning av
kronojord till smålägenheter på en plats, som med hänsyn till kommunikationer,
jordens dyrhet och beskaffenhet i övrigt knappast kan sägas fylla måttet för
goda betingelser, och detta vid en tidpunkt, då bebyggandet skulle varit ytterst
betungande, oftast ruinerande för kapitalfattiga arbetarefamiljer, ja, det är svårt
att säga det rätta ordet härom. Närmast ansluter jag mig till statsrevisionens
ärade herr ordförande, som (om pressen refererat tidningsmannen rätt) dagen
efter revisionens avslutande förklarade att revisorerna haft för liten tid på sig
för att sätta sig in i frågorna.
Nevitshög, Staf fanstorp den 11 dec. 1923.
Vördsammast
SVEN LINDERS.
Domänintendent.
— 206 —
Register.
A.
Abrahamsons, Aug., stiftelse ...
Affärsdrivande verk, statens
Ageröds torvmosse .......
Akademien för de fria konsterna
Alkoholistanstalten i Landskrona
„ å Svartsjö ..
„ å Venngarn
Allmänna barnbördshuset med
asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm
......................
Allmänna barnhuset i Stockholm
Allmänna läroverken ..........
Alnarps egendom ..............
„ lantbruks- och mejeriinstitut
..............
„ trädgårdar ..........
Arbetsrådet ..................
Arméförvaltningen ............
Armén, arméförvaltningen .....
„ artilleri- och ingenjörhögskolan
............
„ enskildas inköp av proviantartiklar
från kronans
förråd ...........
„ fastställandet av hyres
ersättning för tjänstebostad
för arméns personal
„ första arméfördelningens
stabsexpedition ......
„ generalstabens stalleta
blissemang
i Stockholm
„ Hallands regementes ka
sernetablissemang
....
„ Intendenturförrådets i
Stockholm bageri- och
magasinsavdelningar
„ Kalmar regementes ka
sernetablissemang
....
kasernbygget för södra
skånska infanteriregementet
...............
„ Krigshögskolan ......
„ Krigsskolan ..........
„ Ridskolan ............
„ Skånska husarregemen
tets avdelning i Landskrona
................
Del |
Del |
Del |
— |
Del |
Del |
Del |
I |
II |
III |
I |
II |
III |
|
sid. |
sid. |
sid. |
sid. |
sid. |
sid. |
|
128 |
Armén, Svea ingenjörkårs eta- |
|||||
81 |
— |
145 |
blissemang vid Älvkarleö |
IÖ |
— |
,— |
125 |
— |
— |
„ tillverkning av stövlar |
|||
— |
94 |
— |
vid .................. |
23 |
— |
14 |
44 |
37 |
— |
„ totalkostnader ........ |
— |
21 |
|
— |
36 |
— |
„ Varbergs fästning...... |
18 |
— |
— |
— |
38 |
— |
„ Älvsborgs regementes |
|||
kasernetablissemang |
15 |
— |
— |
|||
Artilleri- och ingenjörhögskolan |
— |
23 |
— |
|||
Automobilvägarna i Bohuslän .. |
99 |
— |
180 |
|||
— |
104 |
— |
||||
— |
42 |
— |
||||
— |
112 |
— |
||||
— |
139 |
— |
B. |
|||
— |
137 |
— |
Bank- och fondinspektionen .... |
_ |
65 |
|
140 |
Barnbördshuset, allmänna...... |
— |
104 |
_ |
||
44 |
39 |
52 |
Barnhuset, allmänna ........... |
— |
42 |
_ |
19 |
Befästningsanläggningar i Stock- |
— |
||||
l9 |
holms skärgård .............. |
25 |
— |
— |
||
Besparingsfonder, huvudtitlarnas |
— |
204 |
— |
|||
— |
23 |
— |
Besök, vilka ej föranlett utta- |
|||
lande ...................... |
130 |
— |
— |
|||
Blinda, läroanstalterna för..... |
— |
120 |
— |
|||
20 |
— |
13 |
„ vårdanstalten i Lund .. |
72 |
— |
— |
Blindinstitutet å Tomteboda____ |
— |
118 |
— |
|||
Byggnadsbyrå, statens ......... |
~ |
52 |
— |
|||
24 |
— |
4 |
Byggnadsstyrelsen ............. |
56 |
— |
|
IS |
— |
— |
||||
C. |
||||||
14 |
— |
3 |
||||
Centralanstalten för försöksvä- |
||||||
14 |
— |
— |
sendet på j ordbruksområdet .. |
— |
134 |
— |
Centrala skiljenämnden ........ |
— |
36 |
— |
|||
Centralposthuset i Göteborg .... |
85 |
— |
151 |
|||
19 |
— |
12 |
Chalmers tekniska institut...... |
67 |
106 |
|
„ materialprovnings- |
||||||
iS |
3 |
anstalten ............ |
— |
107 |
— |
|
16 |
7 |
|||||
22 |
D. |
|||||
— |
25 |
— |
||||
— |
23 |
— |
Danviks hospital .............. |
— |
47 |
— |
Disposition av de särskilda hu- |
||||||
vudtitlamas besparingsfonder |
— |
204 |
— |
|||
15 |
— |
3 |
Dj urgårdskommissionen ...... |
30 |
— |
391 |
- 207 —
Del 1 sid. |
Del II sid. |
Del III sid. |
|
E. |
|||
Ecklesiastikdepartementet .... |
66 |
72 |
— |
Ekiperingspenningar .......... |
IO |
||
F. |
|||
Farmaceutiska institutet........ |
— |
103 |
— |
Finansdepartementet .......... Fiskehamnsanläggningarna vid |
62 |
60 |
|
bäck ......................... |
56 |
— |
65 |
Fiskeriadministrationen ....... Fiskerättsförhållandena vid rikets |
145 |
— |
|
kuster ...................... Folk- och småskoleseminarier, |
62 |
70 |
|
statens ..................... |
— |
Il6 |
— |
Folkskoleseminariet i Göteborg.. |
71 |
— |
124 |
i Lund .... |
71 |
— |
— |
Fångvårdsstyrelsen ........... Förnyelsefonden, statens järn- |
13 |
||
vägars ..................... |
96 |
— |
172 |
Förslagsanslag, tredje huvudtit. |
13 |
— |
— |
„ fjärde „ Första arméfördelningens stabs- |
29 |
6,24 |
|
expedition ..................... |
15 |
||
Försvarsdepartementet ........ |
14 |
||
Försäkringsinspektionen ...... |
167 |
||
Försäkringsrådet G. |
33 |
||
Generalstabens stalletablissemang |
|||
i Stockholm ................. |
14 |
— |
3 |
Gymnastiska centralinstitutet |
— |
126 |
— |
Gävle slott .................... |
60 |
— |
68 |
Göta hovrätt .................. H. |
12 |
||
Hallands regementes kasern- |
|||
etablissemang .............. |
14 |
— |
— |
Handelsdepartementet ........ |
. 77 |
159 |
— |
Hospital, Danviks ............. |
— |
47 |
— |
„ Hälsingborgs ...... |
5i |
— |
— |
„ Säters ............. |
52 |
— |
61 |
„ Piteå .............. |
53 |
— |
— |
Hovrätt, Göta .................. |
— |
12 |
— |
„ Svea ................ Hovrätten över Skåne och Ble- |
10 |
||
kinge ...................... |
— |
12 |
— |
Hunnebostrands fiskehamn .... |
57 |
65 160 |
|
Huvudtiteln, första ............ |
__ |
1 |
|
„ andra ........... |
4 |
7 |
— |
tredje .......... |
5 |
16 |
— |
Del |
Del |
Del |
|
I |
11 |
III |
|
sid. |
sid. |
sid. |
|
Huvudtiteln, fjärde .......... |
14 |
19 |
|
femte ............ |
43 |
31 |
— |
„ sjätte ............ |
56 |
53 |
— |
„ sjunde .......... |
62 |
60 |
— |
„ åttonde .......... |
66 |
72 |
— |
„ nionde ........... |
— |
129 , |
— |
„ tionde ............ |
77 |
159 |
— |
„ elfte ............ |
80 |
170 |
— |
Hyresersättning för tjänstebo- |
|||
stad vid armén .............. |
24 |
— |
4 |
Högsta domstolen och nedre ju- |
|||
stitierevisionen ............. I. Ingenjörsvetenskapsakademien .. |
9 |
||
_ |
169 |
— |
|
Institutet och förskolan för blin- |
Il8 |
||
da å Tomteboda ............ |
— |
||
Intendenturförrådets i Stockholm |
12 |
||
bageri ..................... |
19 |
||
J- Jordbruksdepartementet ...... |
129 |
||
Justitiedepartementet ......... |
4 |
7 |
— |
Tustitiekanslersexpeditionen |
— |
8 |
— |
Järnvägsläkares avlöningsförmå- |
|||
ner ........................ |
107 |
— |
192 |
Järnvägsstationen i Jönköping .. |
103 |
— |
187 |
„ i Lund ...... |
95 |
— |
— |
„ i Äre........ |
103 |
||
K. Kalmar regementes kaserneta- |
|||
blissemang ................ |
15 |
— |
3 |
Kammarkollegium ............ |
— |
6l |
— |
„ utredning röran- de fiskrättsför- |
|||
hållanden ..... |
62 |
— |
70 |
Kammarrätten ................ |
— |
64 |
— |
Karolinska mediko-kirurgiska in- |
|||
stitutet ..................... |
— |
100 |
— |
Kasernbygget för Södra skånska |
16 |
||
infanteriregementet ........ |
— |
7 |
|
Kommerskollegium ........... |
— |
159 |
— |
Kommittétabellen ............ |
— |
189 |
— |
Kommunikationsdepartementet . |
56 |
53 |
— |
Konsistorier, domkyrkor m. m... |
|||
i Göteborg ................. |
— |
84 |
— |
i Härnösand ................ |
— |
84 |
— |
i Karlstad .................. |
— |
8f |
— |
i Linköping ................ |
— |
82 |
— |
i Luleå .................... |
— |
84 |
— |
i Lund ..................... |
— |
84 |
— |
- 208 -
Konsistorier, domkyrkor m. m. |
De I sid. |
I Del 11 |
De III sid |
De I sid. |
Del II sid. |
Del IT! sid. |
|
82 |
M. |
||||||
i Stockholm ............... |
84 82 |
||||||
i Strängnäs .................. |
_ |
_ |
94 |
l6l |
|||
i Uppsala ................. |
— |
82 |
_ |
27 |
|||
i Visby ................... |
_ |
84 82 |
_ |
Marinstabens m. m. räkenskaper |
26 |
32 |
|
i Västerås ............. |
_ |
_ |
|||||
i Växjö .............. |
— |
82 |
— |
||||
Kontrollstyrelsen ............. |
— |
70 |
— |
95 63 |
|||
Krigshögskolan .............. |
— |
22 |
— |
Mynt- och justeringsverket .... |
|||
Krigsskolan .................. |
— |
25 |
— |
||||
Kristidskommissionernas avveck-ling ........................ |
125 |
N. |
|||||
Kronprinsessan Victorias kust- |
Nationalmuseet .............. |
80 |
|||||
sanatorium ................. |
54 |
_ |
_ |
Nautisk-meteorologiska byrån .. |
165 162 |
||
Kungl. biblioteket ............ |
79 |
— |
|||||
Kustartilleriets förläggning å |
26 |
29 |
0. Ornässtugan i Dalarna ........ |
||||
Kyrkbackens och Bäckvikens |
56 |
6l |
|||||
" |
— |
||||||
L. |
P. |
||||||
Lagerhus- och fryshusstyrelse, |
158 |
Patologisk-anatomiska institutio-nen vid universitetet i Lund .. |
|||||
Landshövdingeresidenset i Falun |
ÖO 55 |
63 |
80 |
166 |
— |
||
Landskrona, statens tvångsarbets- |
Pensionsstyrelsen ............. |
40 |
|||||
anstalt ...................... |
44 60 |
37 |
_ |
„ anläggningar i |
|||
Landsstatshuset i Falun ........ |
— |
49 88 87 87 |
|||||
„ i Göteborg .... Lantbruksakademien .......... |
59 |
132 |
— |
Postanstalter, förenkling av drif-ten ........... |
157 |
||
Lantbruksinstitutet vid Ultuna .. |
— |
135 137 130 |
— |
Postdirektionen i mellersta di-distriktet .... Postkontoret .......... |
— |
||
Lantbruksstyrelsen ............ |
_ |
_ |
|||||
Lantmäteristyrelsen ........... |
_ |
!50 |
_ |
i Borås .............. |
87 85 81 |
_ |
|
Livrustkammaren ............. |
— |
81 |
— |
i Göteborg ............ |
— |
151 145 |
|
Lotsstyrelsen, ................. |
_ |
164 |
_ |
_ |
|||
„ ersättningar för |
i Lund ................... |
87 |
— |
||||
budskickningar . |
79 75 |
143 139 |
i Sala ...................... |
88 |
— |
— |
|
i Strömstad ................ |
87 |
— |
— |
||||
Lunds Universitet ............ |
99 |
i Trälleborg ........... |
83 |
— |
— |
||
» „ Patologisk ana- tomiska insti- |
i Ystad ..................... |
84 |
— |
148 |
|||
Postsparbanken .............. |
66 |
||||||
tutionen ...... |
66 |
_ |
_ |
Postverket .................. |
81 |
I 72 |
145 75 13 |
Länsresidenset i Jönköping ____ |
59 |
_ |
_ |
Privatläroverken .............. |
67 20 |
||
Länsstyrelsens i Gävle arkiv och |
Proviantartiklar från kronans |
||||||
tor ................... |
6l |
_ |
69 |
168 |
|||
Länsstyrelserna .............. |
_ |
49 |
|||||
Lärarinneseminariet, högre jämte |
no 120 141 112 |
R. |
|||||
Läroanstalterna för blinda .... |
— |
— |
Representation vid statens järn-vägar ...................... |
108 |
198 |
||
Läroverken, allmänna ........ |
Reproduktionsanstalt, statens .. |
152 |
|||||
„ privat-, .......... |
67 73 |
75 124 |
|||||
„ tekniska ......... |
122 |
106 |
— |
190 |
Del |
Del |
Del |
|
I |
il |
III |
|
sid. |
sid. |
sid. |
|
Rese- och flyttningsersättning .. |
IO |
||
Reservationer ................. |
137 |
— |
— |
Ridskolan ..................... |
— |
23 |
— |
Rikets allmänna kartverk ...... |
— |
152 |
— |
Riksförsäkringsanstalten ...... |
— |
32 |
— |
Riks- och landsarkiven ........ |
— |
74 |
— |
Riksräkenskapsverket .......... |
66 |
||
s. Salbohed, se Statens vårdanstalt |
|||
Serafimerlasarettet ........... |
— |
102 |
— |
Sjöholmens järnvägsstation .... |
97 |
— |
179 |
Sjökarteverket ................ |
30 |
— |
|
Sjökrigshistoriska samlingarnas |
26 |
33 |
|
Sjökrigshögskolan ............ |
— |
2S |
— |
Sjökrigsskolan ................ |
— |
-9 |
— |
Skjutskolan för infanteriet och |
_ |
24 |
_ |
Skogsförsöksanstalt, statens .... |
— |
148 |
— |
Skogshögskolan .............. |
— |
147 |
— |
Skogsskolor, statens .......... |
— |
149 |
— |
Skolöverstyrelsen ............. |
— |
108 |
— |
Skrivmaterialier, expenser, ved, |
II |
_ |
_ |
Skrivmaterialier vid flottans sta-tion i Karlskrona ............ |
26 |
_ |
33 |
Skånska husarregementets avdel-ning i Landskrona .......... |
15 |
3 |
|
Slipersfaktoriet i Piteå ........ |
103 |
— |
187 |
Slott, Drottningholms .......... |
— |
2 |
— |
„ Gripsholms ............ |
— |
3 |
— |
„ Haga lustslott och park .. |
— |
4 |
— |
„ Rosersbergs ............. |
— |
6 |
— |
„ Strömholms ............ |
— |
5 |
— |
„ Ulriksdals ............. |
— |
3 |
— |
Slottet, kungl., anslag till brand-väsendet m. m. vid |
2 |
||
„ „ anslaget till polis, lys- och renhåll-ning .......... |
I |
||
„ „ anslaget till repa-rationer å ...... |
_ |
I |
— |
Smygehuks fyrplats ............ |
77 |
— |
140 |
Socialdepartementet .......... |
43 |
31 |
— |
Socialstyrelsen ................ |
— |
34 |
— |
Spenshults och Österåsens sana-torier ...................... |
54 |
_ |
62 |
Spärravgifter, fördelning av .... |
105 |
— |
188 |
Statens affärsdrivande verk .... |
81 |
172 |
— |
, särskilda uttalanden |
Il6 |
— |
— |
Statens biografbyrå ............ |
— |
125 |
— |
Statens byggnadsbyrå . >......... |
— |
52 |
— |
Statens domäner............... |
112 |
— |
— |
Del |
Del |
Del |
|
1 |
11 |
III |
|
sid. |
sid. |
sid. |
|
Statens domäner, domänverket .. |
180 |
||
kronoegendo-men Uranien-borgs kungs-ladugård .... |
H3 |
201 |
|
„ „ kronoparken Ängelholm |
112 |
_ |
— |
„ „ utarrenderade jordbruks-domäner .... |
184 |
||
Statens folk- och småskole-seminarier .................. |
_ |
Il6 |
— |
Statens järnvägar: |
99 |
_ |
180 |
fördelningen av från spärr-anordningar härflytande |
105 |
188 |
|
förnyelsefonden ............ |
96 |
— |
172 |
järnvägsläkares avlöningsför-måner .................... |
107 |
192 |
|
järnvägsstationen i Jönköping |
103 |
— |
187 |
„ i Lund .... |
95 |
— |
172 |
„ i Åre...... |
103 |
— |
— |
Malmö statsbangård ........ |
94 |
— |
l6l |
personstationen i Göteborg .... |
98 |
— |
179 |
reseförskott ................ |
106 |
— |
191 |
resekostnads- och traktaments-ersättning ................ |
106 |
— |
190 |
Sjöholmens järnvägsstation .. |
97 |
— |
179 |
slipersfaktoriet i Piteå ...... |
103 |
— |
187 |
statsbanan Forsmo—Hoting .. |
100 |
— |
184 |
„ Göteborg—Ström-stad .............. |
100 |
— |
181 |
utgifter för representation .... |
108 |
— |
198 |
vissa tryckningskostnader ---- |
108 |
— |
196 |
ångfärjestationen i Malmö .... |
j 101 |
— |
184 |
i Trälleborg |
IOI |
— |
186 |
Ängelholms järnvägsstation . . |
103 |
— |
— |
änke- och pupillkassan ....... |
80 |
170 |
199 |
Statens lagerhus- och fryshus-styrelse .................... |
_ |
158 |
— |
Statens meteorologisk-hydrogra-fiska anstalt ................ |
_ |
''54 |
— |
Statens provriingsanstalt........ |
— |
168 |
— |
Statens reproduktionsanstalt |
— |
152 |
— |
Statens skogsförsöksanstalt ... . |
— |
148 |
— |
Statens tryckerisakkunnige .... |
— |
68 |
— |
Statens tvångsarbetsanstalt och |
44 |
37 |
|
Statens tvångsarbetsanstalt och |
36 14 |
||
Statens uppfostringsanstalt å |
_ |
— |
|
Statens utarrenderade jordbruks-domäner .................... |
— |
184 |
— |
210
Del |
Del |
Del |
|
I |
II |
III |
|
sid. |
sid. |
sid. |
|
Statens utlåningsfonder ........ |
125 |
||
Statens vattenfallsverk......... |
III |
178 |
— |
„ „ kostnader för vissa för- |
|||
rättningar . |
III |
— |
200 |
„ „ Älvkarleby |
|||
kraftverk .. |
112 |
— |
— |
Statens vårdanstalt å Salbohed.. |
53 |
— |
|
„ „ å Venngam.. |
— |
38 |
— |
Statistiska centralbyrån ........ |
— |
64 |
— |
Statsbanan Forsmo—Hoting .... |
100 |
— |
184 |
„ Göteborg—Strömstad |
100 |
— |
l8l |
Statskontoret ................ |
— |
6l |
— |
Statsunderstödda pensions- |
|||
anstalter ................... |
— |
170 |
_ |
Statsverkets finansiella ställning |
|||
översikt .................... |
2 |
_ |
— |
Statsverkets inkomster och ut- |
|||
gifter ...................... |
— |
187 |
— |
Stuteriöverstyrelsen och hingst- |
|||
depåerna ................... |
— |
144 |
— |
Stövlar, tillverkning vid armén .. |
23 |
— |
14 |
Svartsjö, se Statens tvångsarbets- |
|||
anstalt ..................... |
— |
— |
— |
Svea ingenjörkårs etablissemang |
|||
vid Älvkarleö ................ |
l6 |
_ |
_ |
Svea hovrätt .................. |
— |
10 |
_ |
Sveriges geologiska undersök- |
|||
mng ....................... |
— |
153 |
— |
Svenska akademien............. |
— |
86 |
— |
Svenska hydrografisk-biologiska |
|||
kommissionen .............. |
146 |
||
T. |
|||
Tekniska högskolan ............ |
_ |
105 |
|
Tekniska undervisningsanstalter |
73 |
122 |
124 |
Telegrafstationen i Borås ...... |
92 |
— |
|
„ i Falun ..... |
93 |
— |
— |
„ i Halmstad .. |
91 |
— |
— |
„ i Jönköping .. |
9 2 |
— |
— |
„ i Landskrona . |
92 |
— |
— |
„ i Piteå ...... |
93 |
— |
— |
„ i Sala ...... |
93 |
— |
— |
„ i Trälleborg .. |
89 |
— |
— |
„ i Varberg |
90 |
— |
159 |
„ i Ystad .... |
89 |
— |
158 |
„ i Ängelholm .. |
92 |
— |
|
Telegrafverket .............. |
89 |
174 |
— |
„ anläggningar för radiostationen i |
|||
Grimeton ...... |
93 |
— |
— |
Tullstationen i Strömstad .... |
65 |
— |
— |
Tull'', erket ................... |
68 |
— |
|
„ lokaler i Göteborg .. |
64 |
— |
74 |
Del |
Del |
I Del |
|
I |
II |
! in |
|
sid. |
sid. |
j sid. |
|
u. |
|||
Ultuna egendom ............... |
_ |
135 |
|
Uppfostringsanstalten å Salbohed |
53 |
_ | |
|
Uppsala universitet ............ |
96 |
-_ : |
|
Utrikesdepartementet ......... |
5 |
l6 |
_ : |
Utrikesrepresentationen, orts- |
|||
tillägg åt personal i .......... |
5 |
— |
— |
V. |
|||
Varbergs fästning.............. |
l8 |
||
Vetenskapsakademien med natur- |
|||
historiska riksmuseet ........ |
_ |
87 |
. . , |
Veterinärhögskolan .......... |
— |
1*6 |
_ 1 |
Veterinärinrättningen i Skara .. |
— |
157 |
_ ; |
Vitterhets-, historie- och anti- |
|||
kvitetsakademien ............ |
92 |
_ : |
|
Vårdanstalten i Lund för blinda |
72 |
__ |
|
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen |
'' 54 |
— |
|
Y. |
|||
Yrkesinspektörernas resor...... |
43 |
— |
40 |
Å. |
|||
Ångfärjestationen i Malmö .... |
101 |
— |
184 |
„ i Trälleborg . |
101 |
186 |
|
Ä„ Älvkarleby kraftverk .......... |
112 |
||
Älvsborgs regementes kasern- |
|||
etablissemang .............. |
15 |
— |
— |
Ängelholms järnvägsstation____ |
103 |
— |
— |
Änke- och pupillkassa, civil- |
|||
statens- .... |
— |
170 |
— |
„ „ „ lärarnas vid elementarläro- |
|||
verkens nya |
— |
170 |
— |
„ „ „ prästerska- |
|||
pets ....... |
— |
170 |
— |
„ „ „ statens järn- |
80 |
||
vägars ---- |
170 |
199 |
|
ö. Översikt över statsverkets finan- |
|||
siella ställning ............... |
2 |
— |
— |
Överståthållarämbetet och läns- |
|||
styrelserna ................ |
— |
49 |
— |