Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr
266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer; given Stockholms
slott den 7 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande:

Sedan enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 januari 1924 för riksdagen framlagts
proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
her jag nu för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om dylika bidrag åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst och vissa med dem jämställda pensionärer.

Beträffande de åtgärder, som tidigare vidtagits för beredande av dyrtidstillägg
åt här ifrågavarande pensionärer, torde jag till en början få erinra
om att dessa dyrtidstillägg liksom dyrtidstilläggen till de i tjänst varande befattningshavarna
år 1919 omlades till systemet med en efter levnadskostnadernas
växlingar följande, s. k. glidande skala.

Vad angår behandlingen vid 1920 års riksdag av frågan om dyrtidstillägg
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 33 höft- (Nr 43—44-)

Historik.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer vill jag erinra,
att de vid nämnda riksdag beslutade höjningar av dyrtidstilläggen åt befattningshavare
i statens tjänst kommo även pensionärerna till del.

Vid 1921 års riksdag vidtogos i åtskilliga avseenden beskärningar av dyrtidstilläggen
till befattningshavare i statens tjänst. Några dylika ändringar
vidtogos däremot icke beträffande dyrtidstillägget till pensionärer, icke ens
för pensionärer med nyreglerade pensioner, utan bibehöllos de allmänna grunderna
för denna förmån i fråga om pensionärerna oförändrade. Men detta
skedde under uttryckligt angivande, att det vore att betrakta såsom ett provisorium
i avvaktan på allsidig utredning om, å ena sidan, frågan om höjning
av låga pensioner och, å andra sidan, genomförande av en rättvis åtskillnad
mellan olika slag av pensionärer i fråga om dyrtidstilläggsberäkningen.

I syfte att något förbättra pensionsförmånen för vissa innehavare av lägre
pensioner infördes genom beslut vid 1922 års riksdag s. k. pensionstillägg. I
samband härmed övergick man, beträffande dyrtidstilläggen åt f. d. befattningshavare
och med dem likställda pensionärer, till i huvudsak enahanda
grunder, som gällde i fråga om statens i tjänst varande befattningshavare.
Därjämte genomfördes — likaledes i nära anslutning till de för statens befattningshavare
gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna — en reduktion av
dyrtidstilläggen för reglerade pensioner.

Beträffande dyrtidstilläggens behandling vid 1923 års riksdag får jag erinra,
att, i samband med den vid nämnda riksdag genomförda omläggningen av
reglerna för dyrtidstilläggen åt i tjänst varande befattningshavare, jämväl
grunderna för dyrtidstilläggen åt f. d. befattningshavare och med dem likställda
pensionärer undergingo en fullständig förändring. Enär rent proportionella
dyrtidstillägg skulle medfört alltför betydande sänkning av de förut
utgående tilläggsbeloppen för innehavare av lägre pensioner, utformades ett
system, varigenom högre kompensation för dyrtiden bereddes innehavare av
låga pensioner. Enligt detta system utgår dyrtidstillägget i förhållande till ett
på visst sätt beräknat tilläggsunderlag. För pensioner å 150 kronor för månad
eller därutöver utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock begränsat till
400 kronor i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för
månad, lägges därtill ett belopp av 30 kronor i månaden, dock må tilläggsunderlaget
i sådant fall icke överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent
av pensionen. Beträffande innehavare av oreglerad pension beräknas dyrtidstillägget
efter ett procenttal, motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen.
Vid en indexställning av 175 är alltså, med iakttagande av föreskriven
avrundning, procenttalet 37. För innehavare av nyreglerad pension
utgår dyrtidstillägget efter ett med 16 enheter minskat procenttal. Vid en
indexställning av 175 är alltså procenttalet 21. Förutom dessa procentuella
tillägg åtnjuta de, som hava minderåriga barn att försörja, fasta barntillägg,
vilka utgå vid reglerade pensioner med 4 kronor och vid oreglerade pensioner
med 5 kronor för månad och barn under 16 års ålder.

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

Gällande kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer är utfärdad den 15 juni
1923 (nr 266).

Enligt det förslag i fråga om dyrtidstillägg till befattningshavare i statens Nya grunder
tjänst, som av Kungl. Maj:t i proposition den 2 januari 1924, nr 5, fram- f°r dyrtidslagts
för riksdagen, skulle dyrtidstilläggen från och med den 1 juli 1924 bHäggcn.
utgå efter fasta, för hela budgetåret gällande procenttal. Dessa procenttal
hava av Kungl. Maj:t föreslagits till 33 för befattningshavare vid oreglerade
verk och till 16 för befattningshavare vid reglerade verk. Då enligt
nu gällande grunder dyrtidstilläggen åt i tjänst varande befattningshavare
skulle vid en antagen indexställning av 175 utgå efter resp. 37 och 19 procent,
innebär Kungl. Maj:ts förslag en nedsättning av procenttalet med resp.

4 och 3 enheter. Denna nedsättning har betingats av statsfinansiella skäl.

Någon annan ändring av de nuvarande bestämmelserna om dyrtidstilläggen
avses ej i förslaget.

Liksom nu böra givetvis grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
och med dem jämställda pensionärer så nära som möjligt ansluta
sig till motsvarande grunder för i tjänst varande befattningshavare. Sålunda
bör jämväl för pensionärerna den anordningen införas, att dyrtidstilläggen
bindas vid fasta, för hela budgetåret gällande procenttal. Någon
annan ändring av nu gällande bestämmelser i ämnet har jag ej funnit mig
böra föreslå.

Den begränsning av kostnaderna för dyrtidstilläggen till pensionärerna,
som enligt finansplanen för nästkommande budgetår funnits av förhållandena
påkallad, har synts böra så genomföras, att den sammanlagda inkomsten av
pension och dyrtidstillägg vid nu gällande grunder för dyrtidstilläggen, med
bortseende dock från barntilläggen, avkortas i ungefär samma proportion
som motsvarande inkomst för befattningshavarna. Med iakttagande härav
böra de fasta procenttalen för dyrtidstilläggen bestämmas till 33 för innehavare
av oreglerad pension och till 18 för innehavare av reglerad pension.

I jämförelse med de procenttal, som vid levnadskostnadsindex 175 skulle
erhållas enligt gällande grunder, nämligen 37 för innehavare av oreglerade
pensioner och 21 för övriga pensionärer, innebära de föreslagna fasta procenttalen
för dyrtidstilläggen en nedsättning med 4 respektive 3 enheter, vilken nedsättning
sålunda till storleken sammanfaller med den för befattningshavarna
föreslagna. Bortsett från barntilläggen minskas härigenom dyrtidstilläggen
för innehavare av oreglerade pensioner med omkring 11 procent och för
innehavare av reglerade pensioner med omkring 14 procent. I förhållande
till den sammanlagda inkomsten av pension och dyrtidstillägg överstiger
nedsättningen i allmänhet icke för någondera gruppen 3 procent.

Såsom exempel på hur det av mig förordade förslaget verkar vid olika
pensionslägen må återgivas efterföljande inom finansdepartementet upprättade
tabell.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

Dyrtidstillägg för år åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.1

Pensionär utan barn. Levnadskostnadsindex 175.

Pensions-

belopp

Dyrtidstillägg å oreglerade pensioner

Dyrtidstillägg å reglerade pensioner

enligt nuvarande
grunder

enligt föreslagna
grunder

Ned-

sättning

enligt nuvarande
grunder

enligt föreslagna
grunder

Ned-

sättning

kr.

kr- i %

kr.

%

kr.

kr.

kr.

o/

/O

kr.

100

59

59

53

53

6

34

34

29

29

5

soo

296

59

264

53

32

168

34

144

29

24

1,000

503

50

449

45

54

286

29

245

24

41 j

1,500

666

44

594

40

72

378

25

324

22

54

2,000

740

37

660

33

80

420

21

360

18

60

2,500

925

37

825

33

100

525

21

450

18

75

3,000

1,110

37

990

33

120

630

21

540

18

90

3,500

1,295

37

1,155

33

140

735

21

630

18

105

4,000

1,480

37

1,320

33

160

840

21

720

18

120

4,500

1,665

37

1,485

33

180

945

21

810

18

135

5,000

1,776

36

1,584

32

192

1,008

20

864

17

144

5,500

1,776

32

1,584

29

192

1,008

18

864

16

144 ''

6,000

1,776

30

1,584

26

192

1,008

17

864

14

144 i

Smeker81"’ På grUnd aV mitt förslag om ändrade grunder för dyrtidstillägg åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer torde den nuvarande
kungörelsen i ämnet böra undergå vissa ändringar. Sålunda torde § 2 helt
utgå och i §§ 4 och 5 de fasta procenttalen för dyrtidstillägget införas.

Emellertid erfordras ock en annan ändring i samma kungörelse. Jämlikt
§ 8 utgår dyrtidstillägg enligt i § 4 för vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst stadgade grunder jämväl till, bland andra, den, som åtnjuter avlöning
på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Hittills torde ingen sådan
befattningshavare hava uppburit avlöning enligt något av de i § 4 av kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst omförmälda avlöningsreglementen. Från och med nästa budgetår
torde dock vissa befattningshavare med nyreglerad avlöning komma att uppföras
å indragningsstat. Då dylik tjänsteman givetvis bör erhålla dyrtidstillägg
enligt reducerade beräkningsgrunder, torde § 8 böra undergå sådan
ändring, att för innehavare av nyreglerad avlöning å indragningsstat dyrtidstillägget
beräknas enligt bestämmelserna i ■§. 5 i kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer. I intet fall bör därvid procenttalet för dyrtidstillägget vara
högre än för i tjänst varande befattningshavare med reglerad avlöning.

1 Dyrtidstilläggen äro beräknade utan hänsyn till i § 4 sista stycket av gällande kungörelse i
ämnet föreskrivna avrundningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43. 5

Beträffande kostnaderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1924—1925
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. ber jag få erinra därom,
att desamma, på sätt i innevarande års statsverksproposition under »För
flera huvudtitlar gemensamma frågor» angives, böra, liksom nu, för
affärsverkens vidkommande bestridas av dessa verks egna medel. Vad beträffar
övriga nu ifrågavarande pensionärer beräknades i budgetförslaget
under elfte huvudtiteln dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 3,900,000 kronor,
dels till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp av
2,500,000 kronor. Någon ändring av angivna anslagsbelopp har ej visat
sig påkallad.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet
utarbetat förslag till kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (Bilaga A)
samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna sagda förslag till kungörelse;

2) besluta, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i
statens tjänst m. fl. pensionärer, vilka varit anställda vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens domäner
eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar, skola bestridas
av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt
bestridas;

3) för budgetåret 1924—1925 under elfte huvudtiteln såsom extra förslagsanslag
anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer ett belopp av 3,900,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett belopp
av 2,500,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt.
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Regnér.

Kostnad*-

frågan.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 43.

Förslag

till

Bilaga. A.

kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923
(nr 266) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst iu. fl. pensionärer.

Härigenom förordnas, att § 2 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer skall upphöra att gälla samt att §§ 4, 5 och 8 i samma
kungörelse skola i nedan intagna delar hava följande ändrade lydelse:

§ 4.

Där annorlunda icke är i §>§ 5 och 6 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget i förhållande till tilläggsunderlaget
efter ett procenttal av 33; dock att---krontal bortfaller.

§ 5.

Till f. d. befattningshavare---iakttagande därav, att det procent tal,

efter vilket dyrtidstillägget skall utgå, utgör 18 samt att det belopp,
varmed dyrtidstillägget ökas för varje underhållet barn, utgör 4 kronor.

§ 8.

Dyrtidstillägg enligt här ovan stadgade grunder utgår — — — av pensionen.

I fall, som avses i denna paragraf, beräknas dyrtidstillägget enligt bestämmelserna
i §> 4; dock att till den, som på indragningsstat åtnjuter avlöning
enligt något av de i § 4 av kungörelsen med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst omförmälda avlöningsreglementen,
dyrtidstillägget heräknas efter ett procenttal av 16 och
i övrigt enligt bestämmelserna i § 5 här ovan.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.