Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
3
Nr 35.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 25 januari 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt i punkterna l:o 9:o.
GUSTAF.
Davul Pettersson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 januari 1924.
N ärvarande:
Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Malmroth, Hasselrot, Lubeck,
Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Pettersson anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts höra föranleda framställning till riksdagen, samt anför
härom följande:
l:o.
I en till 1914 års första riksdag avlåten proposition, nr 6, föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, bland annat, att tio närmare angivna lägenheter Väst er lusa nr
finge från kronoegendomen 1 mantal Västerlösa nr 6 Kornettsgård och 1 gårkock
mantal Västerlösa nr 7 Södergård i Västerlösa socken av Östergötlands län Västtriöra nr
försäljas för bildande av egna hem. \ ''o^tlrgBt
Under
ärendets förberedande handläggning hade länsstyrelsen i länet ifråga- lands Kin.
satt, huruvida icke — förutom förenämnda tio lägenheter — även de å en
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr. 35.
ärendet bilagd, av extra lantmätaren J. Stånggren 1911 över egendomen upprättad
karta med nr 40 och 41 betecknade ägofigurerna skulle kunna, med
undantag av nödiga vägar, uppdelas i 7 å 8 tomter och försäljas till egna
hem, särskilt med fästat avseende å områdets belägenhet i närheten av den
å järnvägen Väderstad—Skänninge—Bränninge befintliga järnvägsstationen
Väster lösa. Domänstyrelsen fann emellertid vad av länsstyrelsen sålunda
ifrågasatts ej förtjäna avseende. I det till propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, att
frågan visserligen syntes honom vara förtjänt av beaktande, men att han
ansåge ett upplåtande av ännu flera lägenheter vid Västerlösa station redan
då — innan något behov yppat sig — icke böra ske, varemot det torde befinnas
fördelaktigt att från det gemensamma arrendet undantaga något område
i närheten av stationen och utarrendera detta på kortare tid för att
därigenom bereda tillfälle att vid behov framdeles kunna fortsätta med lägenhetsupplåtelser
därstädes.
Sedan riksdagen i skrivelse den 24 februari 1914, nr 16, anmält, att riksdagen
bifallit ifrågavarande proposition, har domänstyrelsen, efter anbefallning
av Kungl. Maj:t, vid företagen utarrendering av egendomen på 20 år till
den 14 mars 1935 undantagit, bland annat, ett område om 3.803 hektar,
motsvarande ägofigurerna nr 40 och 41 å Stänggrens karta ävensom en å
samma karta med nr 39 betecknad ägofigur, som omslutes av ägofiguren nr
40. Nämnda område har upplåtits under särskilt arrende första gången för
tiden 14 mars 1915—14 mars 1920, varvid betingats ett årligt arrende av
140 kronor, samt därefter för ytterligare 5 år eller till den 14 mars 1925
mot ett årligt arrende av 250 kronor.
I anledning av berörda områdes förestående arrendeledighet har uppskattningsförrättning
hållits den 24 augusti 1922. Av instrumentet häröver med
därtill hörande handlingar, däribland Stånggrens förenämnda karta ävensom
en av distriktslantmätaren G. Petrelius 1923 upprättad karta innefattande
förslag till indelning i tomter av ifrågavarande område av egendomen, inhämtas
bland annat följande.
Egendomen är belägen 0.9 mil från Bankebergs järnvägsstation och 2 mil
frän staden Linköping samt i omedelbar närhet av Västerlösa station å järnvägen
Väderstad—Skänninge—Bränninge.
Nu ifrågavarande ägofigurer nr 40 och 41 jämte 39 angränsa södra sidan
av den bredvid Västerlösa järnvägsstation gående allmänna landsvägen. Ä
norra sidan av landsvägen äro de i propositionen nr 6 till 1914 års första
riksdag omförmälda lägenheterna I—V belägna.
Ägofigurerna nr 40 och 41 äro obebyggda, och jorden utgöres av lera på
ler- eller ölbotten. Å ägofiguren nr 39, där berget går i dagen, ligger eu
arrendatorn av huvudgården tillhörig smedja.
Uppskattningsmännen hava, med hänsyn till områdets belägenhet invid
järnvägsstation och allmän väg, funnit, att detsamma borde synnerligen väl
lämpa sig för uppdelning i byggnadstomter. Huruvida någon större efterfrågan
å dylika tomter förefunnes, hade uppskattningsmännen sig emellertid
o
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
ej bekant, inen vid en så liten järnvägsstation som den ifrågavarande torde
det, enligt uppskattningsmännens förmenande, knappast vara fallet. För att
emellertid tillmötesgå möjligen framkommande krav på egnahemsupplåtelser
från kronoegendomen hade uppskattningsmännen tänkt sig, att endast om-,
kring halva området nu skulle uppdelas i tomter, samt framlagt ett å förberörda
av Petrelius upprättade karta avgivet förslag därtill, upptagande sex
med VII—XII betecknade tomter med nedannämnda arealer, salu- och arrendevärden.
Beteckning |
Areal hektar |
Saluvärde kronor |
Arrende värde |
VII ................................... |
................................. 0.294 |
590 |
15 |
VIII................................... |
................................. 0.318 |
635 |
15 |
IX ................................... |
................................ 0.344 |
690 |
17 |
X ................................... |
................................. 0.346 |
690 |
17 |
XI ................................... |
................................. 0.346 |
690 |
17 |
XII ................................... |
................................. 0.329 |
495 |
10. |
Områdets återstående del, 1.8 2 6 hektar, har av uppskattningsmännen förordats
till förnyad utarrendering mot ett föreslaget arrende av 110 kronor.
Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.
Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljning av ifrågavarande sex tomter i
enlighet med gällande bestämmelser om upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar samt anfört följande.
Ehuru behov av jord till egnahemslägenheter därstädes icke ännu konstaterats
förefintligt, hölle styrelsen likväl före, att ett utbjudande av tomter
enligt det föreliggande förslaget skulle ådagalägga, huruvida något intresse
för saken funnes. Kostnaden för detta utbjudande inskränkte sig till kostnaden
för annonsering därom.
Även jag biträder uppskattningsmännens, av i ärendet hörda myndigheter Departementsförordade
förslag, och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå che‘enriksdagen
medgiva,
att ovanberörda sex med VII—XII betecknade lägenheter
må var för sig med ovan angivna områden från
kronoegendomen 1 mantal Västerlösa nr 6 Kornettsgård
och 1 mantal Västerlösa nr 7 Södergård i Västerlösa
socken av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
2:o.
I anledning därav att Kungl. Maj:t den 6 september 1912 förordnat, att [2.j
länsmansbostället V, mantal Stora Hammar nr 14 i Stora Hammars socken Störa Satn''
. - mar nr 1
av Malmöhus län skulle den 14 mars 1914 indragas till statsverket, hölls Malmöhus
under 1913 uppskattningsförrättning å egendomen. Uppskattningsmännen lan -
tf Kung!. Maj:ts proposition Nr 35.
föreslogo därvid bland annat, att från egendomen skulle försäljas — förutom
annan mark — två utmarksskiften, belägna 2 å 4 kilometer söder om huvudgården
och benämnda östra och västra ljungskiftet. Enligt uppskattningsmännens
mening hade dessa skiften icke något som helst värde för en blivande
arrendator av hemmanet, varjämte skiftena, enligt vad vederbörande
jägmästare förklarat, vore olämpliga för skogsbörd. Till egentliga småbruk
vore de enligt uppskattningsmännens förslag ej lämpliga på grund av dels
sin smala och långsträckta form dels ock markens beskaffenhet. Då skiftena
emellertid vore belägna med sina nordligaste ändar nära Foteviks och Ljunghusens
järnvägsstationer samt Höllvikens hållplats och då i trakten årligen
uppfördes en hel del villabyggnader av invånarna i städerna Malmö, Lund
och Trälleborg, hade uppskattningsmännen ansett ett gott sätt att realisera
dessa områden vara att å auktion försälja dem till byggnadstomtei.
Länsstyrelsen i länet framhöll emellertid bland annat, att utredningen
rörande försäljning av ifrågavarande områden till tomter — närmast avsedda
för uppförande av sommarvillor — vore allt för knapphändig för att förslaget
härom kunde göras till föremål för granskning.
Såväl överjägmästaren som domänstyrelsen tillstyrkte områdenas försäljning
till byggnadstomter.
Vid anmälan för Kungl. Maj:t den 24 januari 1914 av frågan om försäljning
av förenämnda ljungskiften ävensom vissa andra områden av berörda
kronoegendom anförde dåvarande departementschefen (se prop. nr 54/1914 A
och nr 7/1914 B) beträffande ljungskiftenas disposition, dels att — med hänsyn
till vad länsstyrelsen härom anfört — ytterligare utredning borde verkställas
rörande utsikterna för skiftenas försäljning såsom villatomter samt
eventuellt styckningsplan uppgöras, innan beslut fattades om dessa skiftens
försäljande, dels ock att domänstyrelsen tillsvidare borde ombesörja skötsel
och vård av desamma.
I enlighet härmed utarrenderades de båda ljungskiftena genom domänstyrelsens
försorg för en tid av fem år från den 14 mars 1915.
Under tiden verkställde domänstyrelsen ifrågavarande utredning, som med
skrivelse den 8 mars 1918 överlämnades till Kungl. Maj:t. Under åberopande
av denna utredning — varav framgick bland annat, att skiftenas form gjorde
dem svårsålda, särskilt det västra, samt att en indelning i små tomter ej
skulle leda till annat resultat än att möjligen en eller ett par tomter komme
att vid utbud säljas och resten komme att kvarbliva utan avkastning för
kronan — hemställde domänstyrelsen i berörda skrivelse, att de båda ljungskiftena
vid löpande arrendetids slut den 14 mars 1920 skulle i kronans ägo
bibehållas och ånyo utarrenderas för en tid av tio år, räknat från sistnämnda
dag.
Jämlikt Kungl. Maj:ts i enlighet härmed meddelade beslut den 26 mars
1918 hava skiftena sedermera utarrenderats var för sig.
I en till domänstyrelsen ställd skrift av den 20 november 1923 har nu
arrendatorn av det västra ljungskiftet grosshandlaren Jean B. Nessim i Malmö
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 7
anhållit att få inköpa antingen hela nämnda skifte eller den del därav, som
kronan kunde vilja avstå, till det pris, som jorden för närvarande kunde
anses hava. Som skäl för ansökningen har Nessim bland annat anfört, att.
då han numera vore ägare av en utav hans företrädare i arrendet uppförd,
ä skiftet belägen större villabyggnad, det för honom vore av största vikt att
bliva ägare jämväl till den mark, varå byggnaden vore uppförd.
Under 1923 har, på föranstaltande av länsstyrelsen i länet, saluvärdering
ägt rum av ifrågavarande västra skifte. Av instrumentet häröver ävensom
övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
S. J. Johansson 1912 över egendomen upprättad karta med tillhörande beskrivning,
inhämtas bland annat följande.
Huvudgården är till den 14 mars 1935 utarrenderad mot ett årligt arrende
av 2,600 kronor. Ifrågakomna västra ljungskifte är särskilt utarrenderat till
förenämnde Nessim till den 14 mars 1930 mot ett årligt arrende av 150
kronor.
Nämnda skifte, som är beläget omkring 4 kilometer söder om huvudgården,
utgöres av en allenast 40 meter bred jordremsa med en längd av över 1,300
meter, sträckande sig i norr från Höllviken till den oskiftade, omkring 300
meter breda strandmarken utefter Östersjön i söder. Skiftet omfattar å förberörda
karta ägofigurerna nr 31—37, 39, 41 och 42 samt innehåller en areal
av 4.8 6 9 hektar, därav 0.5 6 5 hektar åker och 4.3 0 4 hektar avrösningsjord.
Nära 300 meter väster om skiftet är Ljunghusens järnvägsstation belägen.
Skiftet genomskäres dels av Falsterbo—Hvellinge järnväg dels ock, cirka
60 meter söder därom, av landsväg. 100 meter öster om skiftet leder en
god väg från landsvägen till Ljunghusens lilla villasamhälle och Ljungsäters
kustsanatorium. Den till skiftet hörande jorden består av flygsand, som på
vissa ställen är bunden av ljung och skog. Skogen består av kort och vindvriden
tallskog och är av betydelse allenast å skiftets södra del, där den bildar
slutet bestånd. I samma södra del är förberörda byggnad i villastil jämte
en ekonomibyggnad belägen, brandförsäkrade för tillhopa 30,000 kronor.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, dels att ägofigurerna nr 31, 32 och
33 med en areal av 1.919 hektar, därå byggnaderna äro belägna, måtte
jämte den växande skogen hembjudas Nessim till inlösen under villkor att
han medgiver, att det för honom gällande arrendekontraktet å hela skiftet
upphäves, dels ock att återstoden av skiftet försäljes i två delar å offentlig
auktion till den högstbjudande utan byggnadsskyldighet. Av dessa delar
skulle den ena omfatta ägofigurerna nr 34, 35, 36 och 37 med en areal
av 2.3 8 5 hektar och den andra ägofigurerna nr 39, 41 och 42 med en areal
av 0.5 6 5 hektar.
Det till hembud åt Nessim föreslagna området har saluvärderats till 3,200
kronor, därav 1,200 kronor för växande skog, och de båda andra områdena till
respektive 700 och 300 kronor. Å sistnämnda områden finnes ej nämnvärd
skog.
Nessim har enligt skriftlig handling förklarat sig antaga det föreslagna
priset för det till försäljning åt honom avsedda området samt ingå på det av
uppskattningsmännen uppställda särskilda villkoret för hans förvärv.
Länsstyrelsen, överjägmästaren samt domänstyrelsen hava tillstyrkt uppskattningsmännens
försäljningsförslag.
Departe
mentschefen,
[3.]
Landshammar
nr 1 i
Södermanlands
län.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Under åberopande av den förebragta utredningen hemställer jag, i enlighet
med uppskattningsmännens av myndigheterna förordade förslag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
ej mindre att ovannämnda område om I.919 hektar
må från kronoegendomen 1/i mantal Stora Hammar nr
14 i Stora Hammars socken av Malmöhus län försäljas
till grosshandlaren Jean B. Nessim mot en köpeskilling
av 3,200 kronor samt under villkor i övrigt
att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till
länsstyrelsen i Malmöhus län, samt
att köparen ensam vidkännes alla med områdets avskiljande,
lagfart å fånget samt andra med köpet förenade
kostnader,
än även att ovan omförmälda tvenne områden om
2.3 8 5 hektar och 0.5 6 5 hektar må från samma kronoegendom
var för sig å offentlig auktion till den högstbjudande
försäljas under de i kungl. brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor.
3:o.
Kronoegendomen 3 mantal Landshammar nr 1 i Spelviks socken av Södermanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende
av 2,200 kronor.
Under 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Karl Thanner 1923 kompletterad karta över egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 1.5 mil från Tystberga järnvägsstation, 2.5 mil
från staden Nyköping och 2.8 mil från Gnesta, har enligt ägobeskrivningen
en areal av 201.46 hektar, därav 2.562 hektar tomt och trädgård, 92.06 hektar
åker, 1.17 9 hektar äng, 102.91 hektar avrösningsjord och 2.749 hektar impediment.
Å egendomens sydligaste del finnes ett torp, benämnt Krokstugan, bebyggt
med kronan tillhöriga stuga och ladugård med loge och redskapshus.
Stugbyggnaden är gammal och mindre tidsenlig, varemot ladugården ansetts
tillräcklig. Vidare finnas å torpet enskild person tillhöriga bodbyggnad, svinhus
och hemlighus.
Uppskattningsmännen hava ifrågasatt avsöndring och försäljning av torpet
såsom en möjlig åtgärd. Härför talade de allmänna synpunkterna angående
äganderättens fördelar, varjämte det vore obestridligt, att bostadshusets beskaffenhet
kunde erfordra nybyggnad, som bleve alltför dyrbar för kronan att utföra
och i varje fall bäst lämpade sig vid huvudgården. Torpets nuvarande innehavare,
vilken fått sig upplåten besittningsrätten till torpet våren 1923, ägde
icke hembudsrätt vid försäljningen men borde uppmanas att avgiva anbud.
Därest torpet ansåges böra försäljas, hava uppskattningsmännen föreslagit
utökning av dess areal till den, som å kartan utmärkts med ägofigurerna nr
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
1—42, 43 b, 45 b, 49 a, 75 a, 81 a och 82 a, innehållande tillhopa 18.084
hektar, därav 0.18 7 hektar tomt, 9.ooi hektar åker, O.012 hektar äng, 8.4 5 8
hektar avrösningsjord och 0.4 2 6 hektar impediment. Torpets saluvärde har
uppskattats till 9,500 kronor, därav 2,458 kronor för växande skog.
Såväl länsstyrelsen som överjägmästaren och domänstyrelsen hava tillstyrkt
försäljning av torpet i enlighet med uppskattningsmännens förslag.
Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förenämnda torplägenhet Krokstugan må med av
uppskattningsmännen föreslaget område från kronoegendomen
3 mantal Landshammar nr 1 i Spelviks
socken av Södermanlands län försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar.
4:o.
Kronoegendomen 1 mantal Sund nr 4 Södergård med en utjord, Sund
nr 5, i Fivelstads socken av Östergötlands län är till den 14 mars 1924 utarrenderad
mot ett årligt arrende av 920 kronor.
Rörande egendomens närmare belägenhet, storlek m. m. får jag hänvisa
till den redogörelse, som i sådant hänseende lämnats under punkt 3 i Kungl.
Maj:ts proposition den 10 mars 1923, nr 166.
I nämnda proposition föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva
försäljning från ifrågavarande kronoegendom enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar av sex lägenheter, å en
av lantmäteriauskultanten F. B. Harris 1920 upprättad karta betecknade med
litt. A, B och C samt Karlslund, Erikslund och Sätterslund, med hembudsrätt
för bland andra stationskarlen J. E. H. Toll till obebyggda lägenheten litt. B
och stationskarlen Erik Gustafsson till obebyggda lägenheten litt. C; och blev
denna proposition av riksdagen enligt skrivelse den 30 maj 1923, nr 255,
bifallen.
Nu har i en till Kungl. Maj:t ställd, till medicinalstyrelsen ingiven och
av styrelsen med eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämnad ansökning
byggnadssnickaren Gustaf Leonard Karlström, Marielund, anhållit att för
uppförande av eget hem få inköpa ett område av egendomen om cirka 1,500
kvadratmeter, gränsande till förenämnda lägenhet litt. C.
Efter anbefallning av Kungl. Maj:t har domänstyrelsen med utlåtande
den 24 augusti 1923 överlämnat dels instrument över av vederbörande uppskattningsmän
verkställd saluvärdering av sistberörda, å Harris karta med
litt. D betecknade område, beläget å ägofiguren nr 19 och innehållande 1,500
kvadratmeter åker, i vilket instrument uppskattningsmännen föreslagit ett
Departements
chefen.
14.]
Sund nr 4 i
Östergötlands
län.
Departements
chefen.
[5.]
Törnvik nr 2
i Östergötlands
län.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
saluvärde å området av 300 kronor, dels och yttrande av Karlström, däri
han förklarat sig villig att för nämnda belopp inköpa området.
Länsstyrelsen har tillstyrkt områdets försäljning till Karlström för saluvärdet.
Domänstyrelsen har jämväl tillstyrkt försäljningen samt anfört följande.
Ifrågavarande lägenhet litt. D torde lämpligen böra, i likhet med övriga
i ärendet omförmälda sex lägenheter, upplåtas enligt gällande bestämmelser
rörande förvärv av egnahemslägenheter från kronoegendomar. Förenämnda
Toll och Gustafsson hade, oaktat de jämlikt berörda bestämmelser icke ägde
hembudsrätt till lägenheterna litt. B och C, likväl tillerkänts sådan. Önskvärt
hade väl varit, att Karlström, som författningsenligt icke heller ägde hembudsrätt,
jämväl bereddes sådan rätt, men då Karlström vore byggnadssnickare
till yrket och sysselsatte sig med arbete, som han kunde komma
över, förelåge här icke sådana förhållanden, som föranlett hembudsrätt för
Toll och Gustafsson. Domänstyrelsen funne därför för sin del icke skäl i
detta fall föreslå någon undantagsbestämmelse beträffande hembudsrätt för
Karlström.
Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen vid egendomens förnyade
utarrendering från den 14 mars 1924 komme att från arrendet undantaga
ifrågavarande lägenhet litt. D.
Under åberopande av den förebragta utredningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ovanberörda med litt. D betecknade lägenhet av
kronoegendomen 1 mantal Sund nr 4 Södergård med en
utgjord, Sund nr 5, i Fivelstads socken av Östergötlands
län må försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
5:o.
Kronoegendomen 3/4 mantal Törnvik nr 2 i Tjärstads socken av Östergötlands
län är till den 14 mars 1925 utarrenderad mot ett årligt arrende
av 740 kronor.
Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Sigfrid Wolke 1921 upprättad karta över egendomen med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 30 kilometer från staden Linköping och 10
kilometer från Bimforsa järnvägsstation, har enligt ägobeskrivningen en areal
av 256.809 hektar, därav 31.144 hektar tomt och åker, 2.391 hektar äng,
222.7 81 hektar skog samt 0.4 9 3 hektar impediment.
Ä egendomen ligga dels torpet Ytan med kronan tillhöriga stuga och uthus,
vilket torp innehaves av torparen K. W. Karlsson, dels ock lägenheten Ytan,
å Wolkes karta betecknad med ägofiguren nr 61 och utarrenderad till Tjärstads
kommun, som äger å lägenheten befintlig, i dåligt stånd varande stuga
med bod.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Från egendomen har enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut (prop. nr
9/1904, R. skr. nr 50/1904) bland annat frånsålts lägenheten Mosshuf 23 om
1.15 5 hektar, å Wolkes karta betecknad med ägofiguren nr 45, vilken lägenhet
äges av slaktaren Karl Larsson.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ett sistberörda lägenhet angränsande
område, å kartan betecknat med ägofigurerna nr 44, 46—49, 50 a och
av 53 innehållande 2.915 hektar, därav 0.4 7 5 hektar åker, 1.188 hektar äng.
l.ieo hektar betes- och skogsmark samt O.092 hektar utgörande ägoväg, måtte
försäljas till förbemälde Larsson, vilken anmält sig som köpare till området i
och för utökning av sitt jordinnehav. Området har saluvärderats till 950
kronor. . .
Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att torpet Ytan matte försälja*
för bildande av ett eget hem med liembudsrätt för torpets innehavare förenämnde
Karlsson, som gjort framställning att få inköpa torpet under åberopande
av att han arrenderat detsamma under 13 år. Den sålunda till försäljning
föreslagna lägenheten har å Wolkes karta angivits omfatta ägofigurerna
nr 62—67 och av 84 med en areal av 0.860 hektar, därav 0.598 hektar
tomt och åker samt 0.2 6 2 hektar skogsmark. Uppskattningsmännen hava
anfört, att ägofiguren nr 61 eller lägenheten Ytan jämväl borde ingå i nyssnämnda
till försäljning avsedda lägenhet, men ägofigurens areal har ej inräknats
i det för sistberörda lägenhet föreslagna området. Saluvärdet å den
föreslagna egnahemslägenheten har beräknats till 1,125 kronor, därav 800
kronor för kronans byggnader å torpet.
Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag.
Jämväl domänstyrelsen har sedan domänintendenten på given anledning
förklarat sig frångå tanken på försäljning av ägofiguren nr 61 eller
lägenheten Ytan, vilken fortfarande borde upplåtas till Tjärstads kommun
med nyttjanderätt — tillstyrkt försäljning av ifrågavarande lägenheter
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med rätt för dem till utfartsväg över stamfastighetens ägor.
Även jag biträder uppskattningsmännens av myndigheterna tillstyrkta
försäljningsförslag samt hemställer alltså, att Kungl. Maj:t matte föreslå
riksdagen medgiva,
att från kronoegendomen 3/i mantal Törnvik nr 2 i
Tjärstads socken av Östergötlands län må enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar försäljas
dels ovannämnda område om 2.915 hektar med hembudsrätt
för slaktaren Karl Larsson,
dels ock förenämnda torplägenhet Ytan om 0.860
hektar med förbehåll om rätt till utfartsväg över stamfastigheten.
Departe
mentschefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
6:o.
[6.J Kronoegendomen 1 mantal Melby nr 1 jämte Båtsmanstorpet nr 1, ett torp,
^Östergötlands * socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1925
ia„ mot ett årligt arrende av 1,180 kronor.
Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
E. Christoffersson 1922 kompletterad karta över egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 20 kilometer från staden Norrköping och 18
kilometer från Finspångs järnvägsstation, har en areal av 147.6 50 hektar,
därav 49.3 7 7 hektar åker, tomt och dylikt, 1.6 6 2 hektar äng, 95.uo hektar
avrösningsjord och 1.5 o i hektar impediment. De å kartan utmärkta, från
egendomen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1904 frånsålda lägenheterna
Fridhem och Melbydal ingå ej i nämnda areal.
Egendomen har fiskerätt i sjön Risten, men har denna förmån icke kunnat
av uppskattningsmännen särskilt värdesättas.
Å egendomen finnes ett torp, henämnt Udden, bebyggt med kronan tillhöriga
byggnader. Av dessa äro stuga och loge i gott stånd. Övriga byggnader
äro i försvarligt eller dåligt skick. Torpet innehaves av änkan Emilia
Karolina Karlsson, som är dövstum.
Vidare finnes å egendomen lägenheten Hultsherg, bebyggd med i dåligt
skick varande stuga och bodbyggnad, vilka tillhöra lägenhetens innehavare
Karl Andersson.
Någon ansökning om förvärv av eget hem å egendomen har ej gjorts.
Uppskattningsmännen hava emellertid hemställt, att torpet Udden, därest det
ej lämpade sig till skogsarbetarbostad, med hänsyn till de synnerligen höga
nybyggnadskostnaderna måtte försäljas till eget hem, omfattande å Christofferssons
karta ett med röd linje från egendomen i övrigt avskilt område utmed
sjön Risten, nämligen ägofigurerna nr av 113, 114—148, 149 a, 149 b samt
150—154. Enligt särskild däröver upprättad ägobeskrivning innehåller området
en areal av 22.020 hektar, därav 11.431 hektar tomt och åker, 0.665
hektar äng, 9.7 3 9 hektar avrösningsjord och O.i85 hektar impediment. Torpet
har saluvärderats till 13,650 kronor, därav 4,475 kronor för byggnaderna
och 3,950 kronor för växande skog. Uppskattningsmännen hava föreslagit,
att, i fall försäljning komme till stånd, förbehåll därvid måtte göras
om rätt till väg för lägenheten över huvudgården samt för huvudgården
över lägenheten. Änkan Karlsson har icke anmält sig som köpare till
torpet och anses av uppskattningsmännen näppeligen därtill lämplig. Hon
har emellertid, enligt vad domänintendenten meddelat, brukat torpet under
mer än fem år samt uppfyller även i övrigt stadgade villkor för hembudsrätt
å torpet.
Vederbörande jägmästare har ansett, att torpet vore för stort för att läggas
till skogen.
Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.
överjägmästaren har framhållit, att det icke syntes honom tilltalande att
avskilja och försälja just den del av egendomen, som läge intill sjön, vari
-
Kungl. Maj:ls proposition Nr 35.
13
genom egendomen därefter komme att sakna såväl fiske- som strandrätt.
Utmarken till egendomen vore så omfattande, att en skogsarbetare väl
kunde finna sysselsättning där största delen av året. Även om huvudgården
icke hade behov av arbetskraft från torpet, syntes torpet dock böra bibehållas
i kronans ägo för att jämte egendomens utmark ställas under skogsstatens
förvaltning.
Domänstyrelsen har ansett det vara för kronan förmånligast att nu försälja
torpet, enär de flesta husen vid torpet måste nybyggas, varjämte genom
försäljningen skulle bildas en särskild småbrukslägenhet.
För egen del anser jag övervägande skäl tala för ifrågavarande torps försäljande
på sätt uppskattningsmännen föreslagit, särskilt som, därest torpet
frånskiljes egendomen genom avsöndring — vilket torde vara det lämpligaste —,
någon vattenrätt i sjön Risten icke lärer medfölja detsamma.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att torpet Udden må med ovan angivet område från
kronoegendomen 1 mantal Mel by nr 1 jämte Båtsinanstorpet
nr 1, ett torp, i Risinge socken av Östergötlands
län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll
om rätt till väg för torpet Udden över huvudgården
samt för huvudgården över torpet till sjön.
7:o.
Kronoegendomen 1 mantal Bondesätter nr 1 i Risinge socken av Östergötlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1925 mot ett årligt arrende
av 790 kronor.
Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en
av distriktslantmätaren E. Christoffersson 1922 kopierad karta över egendomen
med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 22 kilometer från staden Norrköping och 15
kilometer från Finspångs järnvägsstation, har en areal av 246.3 2 5 hektar,
därav 28.358 hektar åker, tomt och dylikt, 7.842 hektar äng, 145.654 hektar
avrösningsjord och 64.4 71 hektar impediment. I denna areal är icke inräknad
den jämlikt kungl. brev den 29 april 1904 försålda lägenheten Fridhem.
Å egendomen finnes ett torp, benämnt Getbron, bebyggt med kronan tillhöriga
stuga, bod, ladugård och redskapshus i dåligt stånd. Stugan är uthyrd och
jorden brukas tillsammans med huvudgårdens jord.
Någon ansökning om förvärv av eget hem å egendomen har ej gjorts.
Emellertid hava uppskattningsmännen — för den händelse torpet Getbron ej
lämpade sig till skogsarbetarhem — hemställt, att torpet måtte försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
i vilket fall torpets område, å förberörda karta skilt från egendomen i övrigt
Departements
chefen.
F7J
Bondesätter
nr 1 i Östergötlands
län.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Departements
chefen.
18.]
Den s. k.
Honpitahgården
utav Lilla
Råby nr 16
i Malmöhus
län.
med en röd linje, föreslagits skola omfatta ägofigurerna nr 92—117, 119—
130, av 131, av 132, av 139, av 140 och av 147, innehållande enligt en
över området uppgjord särskild ägobeskrivning en areal av 7.6 5 2 hektar,
därav 3.8 8 5 hektar tomt och åker, 0.5 8 5 hektar äng, 3.170 hektar avrösningsjord
och O.012 hektar impediment. Torpets saluvärde har uppskattats till
2,575 kronor, därav 700 kronor för byggnaderna och 100 kronor för växande
skog.
Vederbörande jägmästare har framhållit, att det kunde ifrågasättas, att
torpet skulle bibehållas i kronans ägo för att användas såsom lägenhet för
en skogsarbetare, att kronan dock för sitt skogsbruk torde hava ungefär
samma nytta av en självägande torpare på platsen, samt att såväl boningshus
som uthus måste fullständigt nybyggas, om torpet skulle kunna utarrenderas
till någon duglig person.
Länsstyrelsen, överjägmästaren och domänstyrelsen hava icke haft något
att erinra mot förslaget om torpets försäljning.
Även jag biträder försäljningsförslaget samt hemställer alltså, att Kung).
Maj:t måtte föreslå riksgagen medgiva,
att förenämnda torplägenhet Getbron om 7.6 5 2 hektar
må från kronoegendomen 1 mantal Bondesätter nr 1 i
Risinge socken av Östergötland län försäljas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
8:o.
Den s. k. Hospitalsgården bestående av lotterna litt. A, B, C och G av kronoegendomen
:,/8 mantal Lilla Råby nr 16 i Lunds landsförsamling av Malmöhus
län är till sin huvudsakliga del utarrenderad för domänfondens räkning till
den 14 mars 1924 mot ett årligt arrende av 3,600 kronor.
Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren Nils R. Appelgren 1921 över egendomen upprättad karta
och en av extra lantmätaren Fredrik Spångberg 1922 uppgjord tomtkarta
iiver en del av egendomen, jämte tillhörande beskrivningar, inhämtas bland
annat följande.
Den utarrenderade delen av egendomen är belägen omkring 1 kilometer
från staden Lund samt består av två skiften om tillhopa 68.516 hektar,
därav 67.6 9 4 hektar tomt och åker samt 0.8 2 2 hektar impediment. I denna
areal ingå icke dels ett till Landskrona—Lund—Trälleborgs järnväg upplåtet område
om 1.5 0 8 hektar, å Appelgrens karta betecknat med ägofigurerna nr|$l
och 22, dels ett till staden Lunds järnväg, Lund—Harlösa, upplåtet område
om 1.240 hektar, å kartan betecknat med ägofiguren nr 23, dels ock ett till
staden Lund enligt kungl. brev den 10 oktober 1903 upplåtet område om
2.0 7 7 hektar, å kartan betecknat med ägofigurerna nr 24 och 25.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
15
Ansökning om förvärv av egna hem å ägofiguren nr 20, belägen söder om
Landskrona—Lund—Trälleborgs järnväg, har till uppskattningsmännen inkommit
från skötaren vid Lunds hospital V. Svensson och 18 andra vid
hospitalet anställda personer. I anledning härav har på hemställan av uppskattningsmännen
förenämnde extra lantmätaren Spångberg uppgjort förslag
till styckning i egnahemslägenheter av ägofiguren nr 20. Enligt detta förslag,
som finnes åskådliggjort å förberörda tomtkarta, skulle ägofiguren styckas
i 46 tomter med arealer växlande mellan 815 och 1,780 kvadratmeter, varjämte
till gator utlagts tillhopa 1.5 9 3 hektar. Uppskattningsmännen hava
föreslagit, att tomternas saluvärden måtte beräknas för nr 17—31 och 40—46,
vilka tomter vore belägna å en vacker södersluttning utmed allmän väg,
efter 2 kronor 50 öre för kvadratmeter, för nr 1, 4, 5 och 9—16, vilka tomter
visserligen vore belägna utmed stora landsvägen mellan Lund och Malmö
men på grund av den där rådande stora biltrafiken hade vissa olägenheter,
efter 2 kronor för kvadratmeter, och för övriga tomter eller nr 2, 3, 6—8
och 32—39 efter 1 krona 50 öre för kvadratmeter. Enligt uppskattningsmännens
förslag borde mark till de å tomtkartan utlagda gatorna lämnas avgiftsfritt,
dock utan förbindelse för iståndsättning och underhall eller nedläggning
av kloak- och andra ledningar.
Då det kommit till uppskattningsmännens kännedom, att planer vore a
bane för bildande av en egnahemsförening med avsikt att förvärva hela det
till tomter avsedda jordområdet, hava uppskattningsmännen föreslagit, att
saluvärdet vid försäljning av området i dess helhet måtte beräknas efter 1
krona 50 öre för kvadratmeter.
I enlighet med dessa beräkningar skulle saluvärdet för ifrågavarande område
vid försäljning tomtvis komma att uppgå till 111,240 kronor och vid
försäljning som en helhet till 79,279 kronor 50 öre.
Enligt vad domänintendenten meddelat, hava intresserade tomtspekulanter
sedermera sammanslutit sig och bildat eu egnahemsförening, som benämnts
egnahemsföreningen Höjebro u. p. a., och har föreningen, som ännu icke
registrerats, inkommit med ansökning att få förvärva ägofiguren nr 20 under
förutsättning av antagbara köpevillkor. På given anledning har föreningen
därefter förklarat sig ej kunna betala mera än 32,500 kronor för hela försäljningsområdet.
I häröver avgivet yttrande har domänintendenten funnit detta
anbud oantagligt och hemställt, att uppskattningsmännens förslag måtte läggas
till grund för beslut i ärendet.
Från omförmälda förening har sedermera avgivits nytt anbud, därvid för
hela området erbjudits en köpeskilling av 51,685 kronor.
Utav förberörda ägofigur nr 20 disponerar enligt med vederbörande arrendator
träffad överenskommelse svenska sockerfabriksaktiebolaget 0.7 5 hektar.
Bolaget har för säkerställande av sina lastningsmöjligheter vid Hospitalets
betvågstation och under förutsättning av ett antagligt pris förklarat sig önska
förvärva omkring 0.2 5 hektar av det närmast vågstationen belägna området
av ägofiguren nr 20, vilket område lämpligen borde avskiljas genom en linje
i öster och väster från landsvägen till järnvägen. Domänintendenten har,
efter att hava rådgjort med medlemmarna i uppskattningsnämnden, ansett
framställningen icke böra föranleda särskilda åtgärder med avseende å blivande
försäljning. Den uppgjorda styckningsplanen ansåge domänintendenten höra
följas, därvid bolaget Ange i vanlig ordning avgiva anbud å det antal tomter,
som bolaget önskade förvärva. Skulle förberörda egnahemsförening önska
förvärva hela området syntes det domänintendenten, att bolaget borde hänvisas
att träffa avtal med egnahemsföreningen om eventuellt markförvärv.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
Departements
chefen.
Länsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.
Ett frånskiljande av ägofiguren nr 20 torde ej vålla några olägenheter vid skötseln
av huvudgårdens jordbruk. Områdets läge ej långt från Lunds stads gräns
och alldeles invid Lunds hospital gjorde det antagligt, att samtliga tomter
inom ej alltför lång tid skulle finna köpare till det av uppskattningsmännen
förordade priset. Ur praktisk synpunkt lyckligast hade givetvis varit, om
egnahemsföreningen avgivit ett antagligt köpeanbud på hela området, i vilket
fall besvär och kostnader för kungörelser kanske under ett flertal år hade
kunnat undvikas och provisoriska utarrenderingar med därav föranledda utgifter
ej behövt förekomma. Med hänsyn till de kostnader ett sådant förfarande
skulle ådraga domänfonden syntes det riktigast, att, för den händelse
någon egnahemsförening uppträdde som köpare till hela området, då lägenheterna
offentligen utbjödes, det föreslagna priset, 79,279 kronor 50 öre, jämkades
nedåt till 79,000 kronor. Skulle någon egnahemsförening ej avgiva
antagligt anbud å jordområdet, borde tomterna försäljas var för sig i enlighet
med egnahemskungörelsens bestämmelser. I sådant fall borde de högre å-prisen
följas.
Svenska sockerfabriksaktiebolaget syntes ej hava hyst något större intresse
att förvärva jord av egendomen till betupplag. I sådant fall hade säkerligen
dess ansökan beaktats på helt annat sätt av uppskattningsmännen. För
den händelse egnahemsföreningen skulle avgiva antagligt anbud å hela ägofiguren
nr 20, syntes föreningen böra medgivas rätt att inköpa hela området,
i vilket fall bolaget borde hänvisas att avtala med föreningen om eventuellt
köp. Skulle föreningen däremot ej inköpa området, borde bolaget hava möjlighet
att från staten till pris ej understigande åsatt saluvärde förvärva för
sin verksamhet behövligt jordområde om cirka 0.2 5 hektar å ägofigurens
norra sida. Då en sådan försäljning ej kunde ske i enlighet mod egnahemskungörelsens
bestämmelser, borde föreskrift i angivet hänseende utfärdas.
Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljning av ägofiguren nr 20 enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med utbjudande i första hand av området i odelat skick och, därest antagligt
anbud därvid ej erhölles, av de inom området belägna 46 tomtlägenheterna var
för sig. Styrelsen har i övrigt anfört följande.
Det syntes, som om svenska sockerfabriksaktiebolaget ej vore angeläget
att förvärva förberörda område om 0.2 5 hektar, och torde därför någon
åtgärd härutinnan ej vara erforderlig. Vad anginge förslaget om upplåtelse
av ägofiguren nr 20 i 46 egnahemslägenheter hade styrelsen icke något
att erinra häremot eller mot de föreslagna saluvärdena. Vid försäljning av
området i odelat skick torde saluvärdet kunna jämkas till 79,000 kronor.
Vid försäljning av lägenheterna tomtvis torde till gator avsatt mark böra fördelas
på och ingå i försäljningen av bredvid liggande tomter med skyldighet
för köpare att avstå gatuområdena för därtill avsett ändamål.
Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen i avvaktan på försäljningsfrågans
avgörande föranstaltat om egendomens skötsel och vård till den 14
mars 1925.
Vad angår det område om 0.2 5 hektar, som ifrågasatts till försäljning
åt svenska sockerfabriksaktiebolaget, önskar bolaget, enligt vad jag inhämtat,
fortfarande inköpa detsamma för användande till betupplag för
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
17
den bredvidliggande betvågstationen. Jag anser mig böra tillstyrka, att
området till bolaget försäljes mot en köpeskilling, som — med utgående
från av uppskattningsmännen föreslagna tomtpriser — torde böra bestämmas
till 4,375 kronor.
Den övriga delen av ägofiguren nr 20 synes mig böra försäljas till
bostadslägenheter i huvudsaklig överensstämmelse med den i ärendet företedda
styckningsplanen. Därest området i dess helhet inköpes av någon
egnahemsförening, torde priset, med hänsyn till den minskade arealen,
kunna — nedåt avrundat — sättas till 74,000 kronor. Vid en försäljning
tomtvis böra de av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdena läggas
till grund.
I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att, sedan från den s. k. Hospitalsgården bestående
av lotterna litt. A, B, C och G av kronoegendomen 3/g
mantal Lilla Råby nr 16 i Lunds landsförsamling av
Malmöhus län frånskilts det å distriktslantmätaren
Nils R. Appelgrens omförmälda karta med ägofiguren
nr 20 utmärkta område,
dels ett område om 0.2 5 hektar av ägofigurens norra
del må till svenska sockerfabriksaktieholaget försäljas
mot en köpeskilling av 4,375 kronor att vid tillträdet
kontant erläggas till länsstyrelsen i Malmöhus län samt
under villkor i övrigt att bolaget vidkännes alla med
områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade
kostnader,
dels ock återstående delen av nämnda ägofigur må,
för upplåtande av bostadslägenheter i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan omförmälda styckningsplan,
försäljas
1) antingen i odelat skick till egnahemsföreningen
Höjebro u. p. a. eller annan egnahemsförening för en
köpeskilling av 74,000 kronor samt under villkor i
övrigt
att köpeskillingen gäldas i den ordning gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar innefatta,
att föreningen ensam ansvarar för alla med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader,
samt
att gator, som anläggas å området, upplåtas till allmänt
begagnande;
2) eller, därest områdets försäljning i odelat skick ej
Bihang till riksdagens protokoll 192i. 1 samt. 27 höft. (Nr 3b—35.)
2
18
[9.]
G rödby nr 6mi
Ki istianstads
län.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
kommer till stånd, tomtvis — dock med tillägg av gatuområden
— enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar samt med skyldighet
för köpare att till begagnande såsom gata avstå i
lägenheterna ingående, för sådant ändamål avsedd mark.
9:o.
Kronoegendomen ''/1G mantal Grödby nr 6 i Ivetofta socken av Kristianstads
län är för domänfondens räkning utarrenderad till den 14 mars 1925
mot ett årligt arrende av 700 kronor.
Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Gunnar Frigell samma år upprättad karta över egendomen
jämte tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen är belägen 3 kilometer från Håkanryds station å Sölvesborg—
Älmhults järnväg och 8 kilometer från staden Sölvesborg. Förlagd i tre
skiften — hem- eller inägoskiftet, skogsskiftet och torvmosseskiftet — omfattar
egendomen en areal av 68.997 hektar, därav 59.622 hektar inrösningsjord,
8.014 hektar avrösningsjord och 1.3 61 hektar impediment.
Egendomens åkerjord, bestående av dels sandmylla dels lermylla på sand-,
grus- och klapperstensbotten, är insprängd med en mängd brukningen försvårande,
stora jordfasta stenar. Skogsskiftet är bevuxet med bokskog av dålig
beskaffenhet. Torvmosseskiftet är beläget 4 kilometer från huvudgården.
Egendomens byggnader utgöras av boningslänga, ladugård, loge och svinhus.
Boningslängan tillhör så gott som uteslutande egendomens arrendator.
Kronans andel i densamma är obeboelig och värdelös. Av egendomens övriga
åbyggnader — vilka tillhöra kronan — äro ladugården och logen i gott
stånd. Svinhuset är brukbart.
Å egendomen finnas sex lägenheter, fem belägna å inägoskiftet och en å
skogsskiftet. Lägenheterna äro bebyggda med respektive brukare tillhöriga hus.
Samtliga lägenhetsinnehavare hava hos uppskattningsmännen anhållit att få
friköpa sina innehav jämte så stora områden dessutom, att varje innehav
komme att utgöra en jordbrukslägenhet.
Under framhållande av att det bleve nödvändigt att, därest egendomen
ånyo skulle utarrenderas, inlösa arrendatorns andel i den å egendomen befintliga
boningslängan, en kostnad, som skulle äventyra egendomens räntabilitet,
samt att egendomen på grund av sin höga brukningskostnad mindre lämpade
sig för storbruksdrift, hava uppskattningsmännen föreslagit egendomens styckning
och försäljning till egna hem.
Enligt eu av distriktslantmätaren Frigell uppgjord och av uppskattningsmännen
godkänd styckningsplan, som inlagts å förenämnda karta, skulle
egendomen delas i åtta lotter med följande arealer och saluvärden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
19
Litt. 1 |
Byggna-derna tillhöra |
Areal hektar |
Saluvärde |
|||
Ägofigurer å kartan |
Innehavare |
kronor |
darav för |
|||
I a |
1—5, 5 a, 5 b, 6—8, j Sven Knuts-8 a, 9—16, 18— son 23, 32 a, 32 b, 33 86, av 87, 88—93 |
kronan och |
25.2 is |
22,500 |
1.056 |
|
I b |
24—29, av 30, av 31, |
Otto Trueds-son |
brukaren |
5.8 lo |
2.310 |
|
I C |
av 30, av 31, av 38, |
Elna Nilsson |
brukaren |
5.159 |
2,070 |
|
I d |
41, 42, 42 a, 43, av |
Gerda Tell |
brukaren |
5.2 7 7 |
2.200 |
|
I e |
44—47, 52—55, 57 |
Olof Tell |
brukaren |
7.904 |
2,720 |
— |
I f |
av 56, 58—61, av |
Anders Is-berg |
brukaren |
5.796 |
2.120 |
|
I g |
av 62, 63, 64, 66 a, |
- - |
— |
5.595 |
1,840 |
— |
I h |
68 a, 68 b, 68 c, |
Sven Krook |
brukaren |
7,100 |
1.800 |
355 1 |
Av ovanberörda lotter motsvara lotterna I b—I f samt I h förut å egendomen
befintliga lägenheter med utökade arealer. Styckningslotten I a motsvarar
huvudgården, varå kronan tillhöriga byggnader av uppskattningsmännen
värderats till 10,500 kronor, vilket belopp inräknats i ovanstående
saluvärde. Lotten Ig är obebyggd.
Samtliga lotter hava av uppskattningsmännen föreslagits till försäljning i
enlighet med grunderna för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa
kronoegendomar. Då egendomens nuvarande arrendator Sven Knutsson vore
ägare till den beboeliga delen av den å lotten I a befintliga boningslängan,
hava uppskattningsmännen föreslagit, att berörda lott skulle hembjudas honom.
Länsstyrelsen, överjägmästaren och domänstyrelsen hava tillstyrkt uppskattningsmännens
förslag.
Åven jag biträder det föreliggande förslaget till egendomens försäljning
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen R/i« mantal Grödby nr 6
i Ivetofta socken av Kristianstads län blivit i huvudsaklig
överensstämmelse med uppskattningsmännens
ifrågavarande förslag uppdelad i ovan omförmälda åtta
Deparl
mentsche
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.
lotter, samma lotter må var för sig försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt till hembud för
arrendatorn Sven Knutsson å lotten litt. I a.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen
hemställt uti de under l:o—9:o här ovan
antecknade ärenden. Hans Maj:t Konungen behagar
härtill lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Nils Flodman.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.