Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

3

Nr 26.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående vissa
ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm;
given Stockholms slott den 25 januari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Carl Malmroth.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 25 januari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Malmroth, Hasselrot, Lubeck,

Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Malmroth anför:

I skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse den 10 juli 1923 har
■nhefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm gjort framställning rörande
vissa ändringsarbeten vid sjukhuset samt därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt hittills gällande fördelning av sjukhusets lokaler vore medicinska
avdelningens laboratorium beläget inom den del av byggnaden, som till sin
huvudsakligaste del i övrigt disponerades av den kirurgiska avdelningen. Eu
flyttning av laboratoriet vore i hög grad önskvärd dels för att få detsamma
förlagt inom den avdelning, som det tillhörde, och dels för vinnande av
större utrymme. Ytterligare en fördel skulle även vinnas genom denna flyttning.
Pör närvarande disponerade den kirurgiska avdelningen för sina underofficerspatienter
en sal inom den medicinska avdelningen. Denna sal läge
åt nordost och finge på grund härav solsken endast vid en mycket tidig

182 24

Framställning
av chefläkaren
vid garnisonssjukhuset
i
Stockholm.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 26''.

timma på sommarmorgnarna. Den vore sålunda mindre lämplig som sjuksal.
Genom laboratoriets förläggande till denna sal och ett angränsande
mindre rum kunde det nuvarande laboratoriet uppdelas i två mindre, åt söder
vettande sjukrum, avsedda för underofficerare. Uppdelningen av det nuvarande
rummet i två vore motiverad av det önskvärda däri, att underofficerspatienterna
å avdelningen för hud- och könssjukdomar härigenom kunde förläggas
i ett särskilt rum. Hittills hade de förlagts i samma rum som den
kirurgiska avdelningens underofficerspatienter.

Samtidigt med inredandet av dessa sjukrum borde värmeledning indragas
i röntgenrummet, vilket vore i hög grad önskvärt.

För att tillfredsställa den moderna hygienens krav hade år 1919 samtliga
torrklosetter inom sjukhusbyggnaden ersatts med vattenklosetter. Önskligt
hade varit, om samtidigt samma åtgärd hade kunnat vidtagas med den till
sjukavdelningen för officerare hörande torrklosetten. Synnerligen höga såväl
arbets- som materialpriser hade emellertid då varit rådande, varför det fått
anstå med denna åtgärd. Som de hygieniska kraven fortfarande kvarstode
oavvisliga, men ovan nämnda priser numera icke kunde anses stå hindrande
i vägen, borde den ifrågasatta förbättringen nu kunna vidtagas.

Då förutvarande chefläkarbostaden upplåtits till bostäder åt sköterskor
järnte matsal för underläkare och sköterskor, hade ett rum lämnats i orört
skick, nämligen biblioteksrummet, vilket även varit avsett till undervisningslokal
för militärläkarkursen. Biblioteket bestode i sin helhet av omodern
medicinsk litteratur, som mycket väl kunde förvaras i annan lokal, och militärläkarkursens
undervisning vore numera icke förlagd till sjukhuset. Detta
vackert belägna ruin borde därför tagas i bruk för nyttigt ändamål.

Hittills hade hela den stora personalen av underläkare samt över- och
undersköterskor på grund av brist på lokaler varit hänvisad till eu gemensam
matsal. Visserligen skulle de olika kategorierna intaga sina måltider
på olika tider inom en viss måltidstimma, men då sjukhusarbetet vore av
sådan natur, att bestämd tid icke alltid kunde passas, inträffade ofta, att
måltiderna intoges samtidigt. Det vore därför ett önskemål, att härstädes
som vid andra sjukhus särskild matsal anvisades underläkarna, varigenom
dels ökad trevnad kunde beredas både läkare och sköterskor, dels ökat utrymme
vunnes i de senares matsal.

Därest biblioteket uppdelades i två rum, vunnes den fördelen, att underläkarna
erhölle ett rum, som kunde begagnas till såväl matsal som samlingsrum.
Ett sådant vore väl behövligt, emedan tre av de fem underläkarna kunde
erhålla endast enkelrum såsom bostäder. Då de skulle ständigt vara boende
inom sjukhusets område, vore de sålunda ständigt hänvisade till detta enda
rum.

Ett samlingsrum för sköterskepersonalen, sammanlagt 17 personer, vore
också önskvärt och kunde erhållas genom nyssnämnda delning av biblioteksrummet.
De två rum, som på detta sätt erhölles, borde anvisas såsom bostäder
åt de två översköterskor, som nu disponerade dels ett rum innanför
den gemensamma matsalen dels det till läkarmatsal föreslagna, beläget i
samma våning. Genom denna anordning erhölle de båda sköterskorna trevligare
bostäder, och det nyss nämnda rummet innanför matsalen kunde upplåtas
till samlingsrum för sköterskorna.

På grund av brist på lokal hade hittills köks- och städerskepersonalen,
åtta personer, varit hänvisad att intaga sina måltider i det kök, vari maten
tillagades åt läkare och sköterskor. Eu dylik anordning finge ej vara annat
än ett provisorium, och ändring måste företagas, så snart tillfälle därtill
gåves. En dylikt tillfälle hade nu erhållits, i det att ett köket närbeläget
rum hade kunnat frigöras, på grund av att ökade utrymmen vunnits genom
förändringar i uthusbyggnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 26. 5

Sammanlagda kostnaderna för de föreslagna ändringsarbetena uppginge
enligt framställningen bifogade beräkningar till 16,850 kronor.

Då dessa kostnader avsåge befrämjandet av sjukvårdsarbetet, ökad hygien
samt ökad trevnad för dem, som ägnade sitt arbete åt de sjuka, syntes kostnaderna
i fråga enligt chefläkarens förmenande kunna bestridas av å sjukhusets
anslag reserverade medel. Dessa reservationer hade den 30 juni 1923
uppgått till 203,268 kronor 13 öre. Om man från denna summa räknade
75,500 kronor och 31,000 kronor, vilka belopp vore avsedda dels till pågående
ändringsarbeten, dels till ändring av det elektriska belysningsnätet inom
sjukhuset, så återstode det oaktat 96,768 kronor 13 öre, ett belopp som ju
vore fullt tillräckligt att täcka de föreslagna kostnaderna, utan att sjukhusets
ekonomiska ställning härigenom äventyrades.

Med anledning av vad sålunda anförts har chefläkaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm anhållit om bemyndigande att av förenämnda reserverade
medel disponera 17,000 kronor till de av honom föreslagna ändringsarbetena.

Kostnaderna för de föreslagna ändringsarbetena skulle enligt de vid cliefläkarens
framställning fogade kostnadsberäkningar belöpa sig till

för flyttning av medicinska avdelningens laboratorium samt

inredning av två sjukrum ............................................... kronor 8,550: —

» indragande av värmeledning i röntgenrummet................ » 950: —

» anordnande av vattenklosett i sjukavdelningen för officerare.
................................................................................. » 2,910: —

» inredande av matsal och samlingsrum för läkare samt

rum för sjuksköterskor..................................................... » 860: —

» inredande av matrum för kökspersonalen m. fl............. » 435: —

» oförutsedda utgifter, ritningar, arbetsledning och kontroll.
................................................................................... >• 3,145: —

Summa kronor 16,850: —

Över chefläkarens framställning har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
inhämtat yttrande av byggnadsstyrelsen, som förklarat sig vid granskning av

förevarande förslag ur såväl byggnadshistorisk som byggnadsteknisk och
ekonomisk synpunkt icke hava funnit annat att för sin del erinra än att omförmälda
vattenklosett syntes böra förläggas till annan angiven plats. Förutom
att en sålunda förändrad placering skulle medföra vissa rent praktiska
fördelar, komme kostnaderna härigenom att kunna nedbringas med 600 kronor.

Med skrivelse den 31 augusti 1923 har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
till Kungl. Maj:t överlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar
och därvid anfört följande.

För 1918 års riksdag hade framlagts en plan till omorganisation av
garnisonssjukhuset i Stockholm, avseende såväl personal som lokala förhållanden.
Med hänsyn till den då ännu svävande frågan rörande garnisonssjukhusets
förflyttning i samband med Serafimerlasarettets nybyggnad hade
därvid en del önskemål måst lämnas obeaktade, såsom moderniseringen av
tvätt- och köksbyggnader samt ökat utrymme för poliklinikerna. Andra för -

Kostnads beräkningar.

Yttrande av
byggnadsstyrelsen.

Framställning
av armé förvaltningens
sjukvårdsstyrelse.

Departementschefen.

6 Kangl. Maj:ts proposition nr 26.

slag, som redan då utarbetats, såsom beträffande sjukhusets belysning, hade
av kostnadsskäl måst uppskjutas.

Sedermera hade det emellertid blivit fullt klart, att nybyggnad av Serafimerlasarettet
och garnisonssjukhuset vore en framtidsfråga på lång sikt, och
hade riksdagen med anledning härav lämnat sitt medgivande till vissa ändringsarbeten
inom det nuvarande garnisonssjukhuset, varigenom poliklinikerna i
första hand skulle få sina lokala intressen tillgodosedda samt belysningssystemet
förändras.

Chefläkaren anhölle nu att av reserverade medel få disponera ett till 17,000
kronor avrundat belopp för vissa i skrivelsen närmare motiverade ändringsarbeten.
Dessa avsåge i huvudsak flyttning av laboratorielokal och omändring
av den gamla laboratorielokalen till sjukrum, inredande inom den
forna chefläkarbostaden av matsal och samlingsrum för läkare, ävensom
samlingsrum för sjuksköterskor, inredande av matrum för kökspersonal och
städerskor samt anordnande av vattenklosett i sjukavdelningen för officerare.

Chefläkarens förslag funne sjukvårdsstyrelsen väl motiverat, och hade
sjukvårdsstyrelsen mot detsamma ingen annan erinran att framställa, än att
kostnadssumman, i enlighet med vad byggnadsstyrelsen uttalat, borde nedbringas
med 600 kronor och sålunda begränsas till högst 16,400 kronor.

Beträffande anledningen till att förslag rörande återstående erforderliga
ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset och därmed förenade kostnader icke
kunnat tidigare av chefläkaren framläggas ville styrelsen framhålla, att avsevärda
svårigheter givetvis måste uppställa sig gentemot ett dylikt beräknande
av framtida behov. I en 100-årig sjukhusbyggnad kunde först erfarenheten
i den dagliga tjänsten efter hand giva de praktiska uppslagen; vetenskapen
och dess tillämpande på det sjukhuset anförtrodda klientelet lämnade
städse nya synpunkter på äldre arbetsområden o. s. v. För chefläkaren
hade härtill kommit önskemålet att hålla ombyggnadsplanerna såvitt möjligt
inom ramen för befintliga medelsbesparingar.

Sjukvårdsstyrelsen hade under hand förvissat sig om, att de föreslagna
ändringsarbetena vid garnisonssjukhuset icke komme att medföra konsekvenser,
avseende ökning av sjukhusets personal.

Garnisonssjukhusets medelsbesparingar hade i första hand uppkommit
dels på grund av till sjukhuset från truppförbanden inlevererade ersättningsbelopp
för sjukhusets sjukvårdskostnader, dels ock på grund av inkomsten
från sjukhusets apotek.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
hemställt, att Kungl. Maj: t måtte medgiva eller ock av riksdagen
utverka, att för utförande av de utav chefläkaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm föreslagna ändringsarbetena m. m. inom sjukhuset finge
disponeras ett belopp av högst 16,400 kronor, att gäldas av förefintliga besparingar
å den för garnisonssjukhusen avsedda anslagsposten av det under
fjärde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till arméns sjukoch
veterinärvård m. in.

Under de senare åren hava vid garnisonssjukhuset i Stockholm verkställts
åtskilliga ändringsarbeten in. in. i syfte att såvitt möjligt avhjälpa de brister
och olägenheter, som varit rådande å nämnda sjukhus. För sådant ändamål
hava, bland annat, enligt medgivande av 1922 och 1923 års riksdagar ställts
till förfogande respektive 75,500 kronor och 31,000 kronor av förefintliga besparingar
å den för garnisonssjukhuset avsedda anslagsposten under ordinarie

Kungl. Maj:ts proposition nr 26. 7

reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. Anledningen till att
riksdagens medgivande till dessa medelsdispositioner ansetts böra inhämtas
har varit, att det anslag, å vilket omförmälda besparingar uppkommit, icke
avsetts för utgifter av ifrågavarande art.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, har nu chefläkaren
vid garnisonssjukhuset framlagt förslag om vissa ytterligare ändringsarbeten
å sjukhuset samt hemställt, att jämväl kostnaderna härför — beräknade till
i avrundat tal 17,000 kronor — måtte få bestridas av förenämnda besparingar,
vilka därtill lämna tillgång. Då de föreslagna åtgärderna synas mig vara av
behovet påkallade, finner jag mig böra tillstyrka chefläkarens framställning,
dock med den av byggnadsstyrelsen förordade ändringen, varigenom kostnaderna
skulle kunna nedbringas till 16,400 kronor.

Av samma skäl, som enligt vad nyss nämndes tidigare föranlett riksdagens
hörande i likartade fall, torde även nu förevarande ärende böra underställas
riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av förefintliga besparingar å den för garnisonssjukhuset i Stockholm
avsedda anslagsposten av det under fjärde huvudtiteln uppförda ordinarie
reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. må för vissa ändringsarbeten
vid nämnda sjukhus tagas i anspråk högst 16,400 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Tor Ericsson-Ärje.