Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
1
Nr 21.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
värnpliktslag; given Stockholms slott den 1 februari
1924.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till värnpliktslag.
GUSTAF.
Carl Malmroth.
Bihang till riksdagens protokoll 1024. 1 sand. 18 höft. (Nr 21.)
2185 23 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
Förslag
till
Värnpliktslag.
Härigenom förordnas som följer:
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ I
Varje
svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.
§2.
För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,
som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.
♦ § 3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i
första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år, elva år
i första och därefter fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
§ 4.
Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke
är duglig till krigstjänst.
§ 5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han
fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov
skulle bliva inskriven först ett senare år.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall
skett ett senare år, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i
beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del
av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning
det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.
§6-
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må
redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara duglig till krigstjänst.
2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning, där han är duglig till krigstjänst
och, på sätt Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik
utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för att
ntbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna, intendenturtrupperna eller kustartilleriet eller för
att från annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagas för utbildning vid
Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han är duglig till krigstjänst och i övrigt
lämplig till den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3 mom.
1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han fyllde
tjugu år.
5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar för
de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldem.
§ 7.
Till krigstjänst duglig värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
§8-
Körande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
4
Kttngl. Maj:ts proposition nr 21.
§9.
Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete
antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa
sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
§ io.
Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd
med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning ock redovisning.
§ 11-
1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2
stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden. För
vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,
rullföringsbefälhavare).
2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under station sbefälhavare
vid station av flottan.
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola
för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom
anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga
är på grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss
tid utestängd från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 §
strafflagen, eller avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd,
bör uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,
dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen
inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort
inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers
underskrifter, skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och
5
Kung!. Maj:ts proposition nr 21.
summerade, till Konungens befallningshavande, som ofördröjligen översänder
dem till vederbörande inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar
och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna §
åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13-
1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de särskilda
sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande inskrivnings-
eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens
befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller största delen
därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning förrättas
med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt med de äldre värnpliktiga,
vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.
§ 14-
1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad
till sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse
inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver,
styrker, att han är duglig till krigstjänst, och som antingen finnes enligt §
43 mom. 1 hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning
utomlands eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier eller
för utbildning i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande
hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag samt
av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han berättigad
att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer dock icke
värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik förrättning.
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.
§ 15.
1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort,
där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å vistelseorten,
men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig bos vederbörande inskrivningsnämnd
och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven värnpliktig
tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden
för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad
till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
A sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det
rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.
3. Yad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning
beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt i
värnpliktsåldern.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§ 16-
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara oduglig eller olämplig
till krigstjänst eller kunna genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättas för men eller fara.
2. Sådant uppskov meddelas ock:
a) den, vilken har hustru, barn eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans arbete; samt
b) enda arbetsföra sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra brodern
till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller
syskon äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning
7
Kuni/1. Maj:tu proposition nr 21.
alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller,
där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets
uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke är den enda arbetsföra
sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov med
inskrivningen medgivas honom, därest han är den enda, som, såvitt veterligt
är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,
frikallas han från värnpliktens fullgörande under fredstid.
4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,
varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
5. Har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare, blivit
genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet och fyller han
det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år eller kan han med intyg styrka,
att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad i § 27 mom. 1
sägs, skall han frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid.
6. Sådan frikallelse äge ock rum:
a) beträffande annan än i mom. 5 sägs, vilken kan med intyg styrka, att
han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas;
samt
b) beträffande den, som från riket avflyttat till land inom främmande
världsdel och därefter åter inflyttat hit, dock under villkor
att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om utvandring,
att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, och
att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen, häri således
icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna till
linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som
till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för
sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänstgöringen, utom i fall, som i mom. 8 här
nedan avses, skall taga sin början senast det år, under vilket han fyller
tjugufyra år.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.
Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, vpj iats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov
med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som
tidigare föranlett uppskov, ypjrnts så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.
3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd
må i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen
värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall
eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund
varav han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.
I samma ordning må från redan påbörjad dylik tjänstgöring hemförlovas
värnpliktig, med avseende å vilken föreligger sådant förhållande, som i § 16
mom. 2 sägs, även om detsamma förefunnits före tjänstgöringens början,
dock under förutsättning att förhållandet inträtt, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, och att ansökning om hemförlovning gjorts inom trettio
dagar från tjänstgöringens början.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan sägs,
till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning därom
hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare
föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
4. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, för vilken vid inskrivningsförrättning
förelegat sådant förhållande, som i § 16 mom. 2 omförmäles, men
vilken av glömska, okunnighet eller liknande orsak försummat att då begära
uppskov med tjänstgöringen, må, på därom gjord ansökan och efter
<>
Kungl. Maj:ts proposition nr 21,
prövning i varje särskilt fall, i den ordning, Konungen närmare bestämmer,
erhålla uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöringen.
5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan, gjord
inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen hemförlovas från
pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig att fullgöra
den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen och
vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast året efter det, då han
liemförlovats.
6. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3, 4 eller 5
liemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom meddelar
Konungen erforderliga bestämmelser.
7. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än
ovan i mom. 1 sägs eller med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning,
så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring eller övning må beviljas i den
ordning, Konungen bestämmer.
8. Är anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,
varom i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 omförmäles, och
förefinnes sådan anledning ännu fjärde året efter det, då den värnpliktige erhöll
uppskov eller hemförlovades, gälle vad i mom. 3 av sistnämnda § är stadgat.
Dock skall vad nu sagts icke äga tillämpning, där anledningen är av beskaffenhet,
varom i §16 mom. 2 a) sägs, och uppskovet eller hemförlovningen
avsett repetitionsövning eller i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning.
KAP. IY.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18-
1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av
en regementsofficer såsom ordförande samt två andra ledamöter, nämligen en
läkare och en inom området bosatt, icke militär person, vilken jämte eu
suppleant väljes varje gång för ett år av landstinget eller, där rullföringsområde
utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under olika landsting, eller
landsdel och stad, som ej lyder xmder landsting, väljes särskilt för varje
sådan landsdel eller stad eu ledamot i nämnden jämte en suppleant. Av
landsting eller stadsfullmäktige vald ledamot eller, i händelse han är hindrad,
hans suppleant deltager i nämndens förrättningar endast i vad angår det
område, för vilket han blivit vald.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen bestämmer,
annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och två andra ledamöter, nämligen en läkare
och en inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatt, icke militär person,
vilken jämte en suppleant väljes på sätt i mom. 1 är för varje fall stadgat!
Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningsliavande i det län, vartill området eller största delen därav liörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst och lämplighet för
olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,
anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga
hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges
frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,
uPP§öra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större eller
mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen kan för
inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela
inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision, uppgöra
förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas lämplighet
för olika truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,
intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning eller för utbildning i särskild ordning vid
Svea eller Göta livgarde eller vilka värnpliktiga önska uttagas från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens regemente och
från annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning vid Gotlands infanteri
-
Kungl. Muj.ts proposition nr 2!. I 1
regemente, ävensom att enligt föreskrifter, som Konungen meddelar, uppgöra
förslag till dylik uttagning, varvid iakttages, att vid lika lämplighet i första
rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig därtill, samt att för utbildning till
underbefäl eller fackmän icke böra uttagas sådana värnpliktiga, som visa, att
tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller av deras arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok eller
skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot
inom nämnden, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan
inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda inskrivningsnämnd
är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller
ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,
som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall
underställas näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej
gälla, förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som
med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla, till
dess detsamma blivit av revisionen prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavare må även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig,, vilken med laga förfall
varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller som
haft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant, marinintendentselev eller marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälkavare beträffande å sjömanshus
icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,
marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva
i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnpliktig,
som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum. Besvären
må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen
styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften
eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med hans samtycke.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras av
den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1 är
föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall
finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse
denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,
till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av fyra
andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till
området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet
eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av
landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
En ledamot och en suppleant avgå årligen.
Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den
inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga samma nämnds
beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de
äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad
den angår det område, för vilket de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande meningar äro antecknade till protokollet,
ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19 mom. lc);
c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;
Kunfjl. Maj-.ts proposition nr 21. 13
d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares
beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;
f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst;
li) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,
intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonchef eller
motsvarande befattning, för utbildning i särskild ordning vid Svea eller Göta
livgarde samt från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanteriregemente; samt
i) att, på sätt Konungen närmare förordnar, verkställa i § 36 mom. 1
omnämnd uttagning av värnpliktiga för utbildning till befäl eller fackmän
vid landstormen.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
§ 23-
Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av
minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sadant ändamål
genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.
I inskrivningsrevisions beslut må ändring ej sökas.
KAP. Y.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt
underhåll och förmåner m. in.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat
ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot
svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller
styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart;
c) värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig till och befinnas lämpliga för
linjetjänst; samt
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.
d) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen meddelar,
ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall uppgå:
vid hären till 25,620 man, däri inräknade de under c) men ej de under a)
omförmälda värnpliktiga;
vid marinen till 3,020 man, däri inräknade de under b) och c) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet till 428 man, däri inräknade de under b) och c) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga;
dock att nu angiven årskontingent enligt bestämmelser, som Konungen
meddelar, må ökas med det antal, som motsvarar antalet i tidigare sådan årskontingent
inräknade värnpliktiga, vilka av anledning, som i § 16 mom. 2
sägs, föregående år erhållit uppskov med eller hemförlovning från den i § 27
mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd.
2. Till ersät fn ingsreserven uttagas:
a) värnpliktiga, som med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest
icke befinnas lämpliga för linjetjänst och icke äro att hänföra till de i mom.
1 a) och b) omförmälda; samt
b) övriga värnpliktiga, som ej enligt mom. 1 uttagits till linjetjänst.
3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid tjänstgöringens
påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de i mom.
1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.
4. Har beträffande värnpliktig, vilken jämlikt mom. 1 c) eller d) uttagits
till linjetjänst, efter tjänstgöringens påbörjande inträtt sådant förhållande,
som i mom. 2 a) omförmäles, må han enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, överföras till ersättningsreserven.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt
b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,
allt till det antal, Konungen bestämmer.
B. Marinen tilldelas:
a) a sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt
av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet;
b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga till det antal, Konungen
bestämmer; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, likaledes till det antal,
Konungen bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och
flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.
15
Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda
tjänstgöringstiden.
§ 26.
1. Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet tillde
lade, till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugufem procent för utbildning
till underbefäl eller fackmän.
2. Av trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke namnes under B, C eller
D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt etthundranittiofem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundra tjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundra dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;
b) vid kavalleriet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöringskall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio dagar, som tager sin början
under första året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte året;
c) vid artilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin
början vid fältartilleriet under andra året och vid fästningsartilleriet under
första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt treliundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året,
samt med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
e) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundranittiofem
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst och sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av femte
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt treliundratjugufem
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;
f) vid flottan i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras i en följd med början under första eller andra året;
g) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafem dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 21. 17
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte året;
dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med eu första tjänstgöring om treliundrafemton dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; samt
b) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
i arméflygtjänst:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året; samt
i marinflyg tjänst:
i en följd med början under första året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid
navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare
förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar,
som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst trehundrafemton dagar, som tagelsin
början under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas
på första och andra året, samt
med en repetitionsövning före utgången av femte året;
b) vid marinen i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid flottan i en följd med början under första eller andra året, och
vid kustartilleriet med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar,
som tager sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller
uppdelas på första och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; samt
c) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
i arméflygtjänst:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året; samt
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 18 käft. (Nr 21.) 2125 23 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
i marinjlygtjänst:
i en följd med början under första året.
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör, på
sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där omförmält
kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2 sägs, blivit
inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år, är han skyldig
att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan
det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han skyldig
att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning till
läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana
ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,
eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han kommer att
idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda
genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än i sagda
punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,
Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott under viss
tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels militärutbildning,
dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige före utgången
av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt de
studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad Konungen
föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna
under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning
honom till godo på sätt Konungen prövar skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea eller Göta livgarde, må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra all honom åliggande tjänstgöring under första och andra året.
Under A nämnd värn pliktig, som från annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring
samt en, två eller tre repetitionsövningar i en följd.
E. Oavsett vad under A stadgas, skall för där nämnda, infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen under första året, denna ökas med trettio dagar; dock att
vad nu sagts icke skall äga tillämpning vare sig i fråga om värnpliktiga,
som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän, eller i fråga om
de under E omförmälda värnpliktiga.
G. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda
fall annorlunda förordna, äga rum
Kungl. Maj:ts proposition nr 21. 19
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län förlagda infanteriregementen under tiden från och med
den 11 juli till och med den 31 augusti, samt
vid övriga infanteriregementen under tiden från och med den 11 juli till
och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.
Å. Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren.
B. Värnpliktig, vilken jämlikt bestämmelserna i § 24 mom. 4 efter tjänstgöringens
påbörjande överföres från linjetjänst till ersättningsreserven, är
skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, tjänstgöra i sammanlagt
det antal dagar, som ovan under A i detta moment sägs. Sådan värnpliktig
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig den tid,
han tjänstgjort i linjetjänst.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare
förordnar, visar sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, äger, därest han
så önskar, åtnjuta tio dagars avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden.
Sådan avkortning skall, där Konungen ej för särskilda fall
annorlunda förordnar, äga rum vid början av tjänstgöringen.
B. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2
föreskrivna tjänstgöringstiden.
C. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga
rum viss tid under pågående tjänstgöring, äge värnpliktig, som sådant åstunda^
efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning, tvärstanna
i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken
han inkallats.
D. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid, nämligen
:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt
b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.
E. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare
tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.
20
Kiingl. Maj-.ts proposition nr 21.
Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarliållande
så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes nödigt till
förebyggande av smittas spridande.
F. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst
antal dylika värnpliktiga’ avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,
skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,
vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller av
deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda
svårigheter.
G. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till
vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att
tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den
överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
H. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller olovligt undanhållande av minst ett dygns
varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av straffarbete
eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken han
varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring sålunda varit
avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där ej Konungen
för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige må tillgodoräkna
sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken ordning han skall
fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlings straff för böter.
I. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till
vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i
tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.
J. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till stillande
av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla
beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar därav, som
finnas behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av
hären eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna, sedan
Kungl. Maj-.ts proposition nr 21. 21
lian kort statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom trettio
dagar skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har
icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde
eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i
mom. 1 föreskrivits.
3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas
endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt
riksdagskallelse utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra
uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl till
den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall uppläsas minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt
i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,
där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter förhållandena
lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske
kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra vad
sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.
§ 30.
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åt
-
22
Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.
lydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles
i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem, som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart.
2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet
att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring
är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att
under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens
tidningar.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga
från det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill
han överföres; samt
c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och
då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och
tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring, hålla
vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.
23
Kungl. Maj-.ts proposition nr 21.
ii. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin adress.
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenliet eller eljest bör överföras till
ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,
dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två
år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna
tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är skyldig att med
vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som nämnda
åldersklass har att fullgöra.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen, tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,
tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelse!.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 D b) kvarbliver i tjänstgöring
utöver den i mom. 1 av samma ^ föreskrivna tid, äger att under den
överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant föiman till
belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
mindre män mmskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till
understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
§36.
1. Av de värnpliktiga, som årligen överföras till landstormen, uttagas, på
sätt i § 22 föreskrives, tjugu procent för utbildning till befäl eller fackmän.
Sålunda uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning deltaga i en landstorm sövning om
femton dagar.
Värnpliktig, som, på sätt Konungen förordnar, visar sig vara i besittning
av viss skjutskicklighet, befrias, därest han så önskar, från uttagning, varom
ovan sägs.
2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till tjänstgöring
inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i mom. 2 av
samma § ar föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring inkalla landstormen
eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstorm savdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst
femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.
3. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varje fall är
1 § 29 föreskrivet.
4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen
för kiigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som i mom. 1 eller
2 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit sin
utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas
för kustförsvaret samt att till landstormen hörande värnpliktig må, på ansökan,
i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, fullgöra honom åliggande landstormsövning tillsammans med landstorm
från annat inskrivningsområde, än det han tillhör.
_ § 38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
§ 39.
1. \ ärnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig att,
därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse
Kungl. Maj.ts proposition nr 21.
25
sig med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion. Sjukvård,
vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande hans
egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.
Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1 omförmäles,
beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningbidrag.
Under tjänstgöring, som i § 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige skyldig
att själv förse sig med kläder.
2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,
vilken tillhör beväringen.
KAP. Yl.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om
laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, första året tjugufem kronor och varje år, han
ånyo beträdes därmed, etthundra kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom i
det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller sjöfartsbok
samt tillföljd därav icke kan emottagas, anses lika med den, som
icke inställt sig till inskrivningsförrättning.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång tio kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt
§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång tio kronor.
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad
varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad
hämtas till tjänstgöringens fullgörande.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
''26
KutkjI. Maj: ts proposition nr 21.
om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än
nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till
tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att
vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares
intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa
läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden
i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
KAP VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om
användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade
från värnpliktens fullgörande eller som underlåtit att fullgöra vad dem enligt
•§ 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis uppgöras
och till Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd, samt, till ledning
vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande försummelsens
beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot
lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat
desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande
landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningsliavandes
resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen
uttagas hos de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men
att, därest de vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall
eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till deras frikännande
från bötesansvar, i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen
i vad dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande
landsfiskal eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av
deras mot böternas indrivande gjorda invändningar vid påföljd för uraktlåtenhet
därav, att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga
ordning uttagas. Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens
befallningshavande, som efter prövning av förekommande omständigheter
meddelar beslut i saken.
3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,
och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran
eller med hans samtycke.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild
titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes understöd
åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan skada,
att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att försörja
sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan förorsakat
döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de
förvandlas efter allmän strafflag.
KAP. Till.
Särskilda bestämmelser.
§ 47-
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag
med de vid flottan fast anställda.
2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.
§ 48.
Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 21.
§ 49.
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
§ 50.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1925, från och med
vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass,
lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass och lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1923 års klass upphöra att gälla; skolande dock
vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
I fråga omgutbildningstiden i beväringen för värnpliktiga, inskrivna före
år 1925, gälle vad) i nämnda hänseende uti särskild lag stadgas för värnpliktiga
av 1924 års klass med följande ändringar och tillägg:
a) vapenföra värnpliktiga av 1923 och 1924 års klasser, tilldelade fotfolket,
trängen i egentlig trängtjänst, trängen i egentlig sjukvårdstjänst eller intendenturtrupperna,
äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning
om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;
b) vapenföra värnpliktiga av 1922, 1923 och 1924 års klasser, tilldelade
rytteriet, äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av sjätte året;
c) vapenföra värnpliktiga av 1921, 1922, 1923 och 1924 års klasser, tilldelade
fältartilleriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet å Karlsborg eller
fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äro skyldiga att fullgöra ytterligare
en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av sjätte året;
d) vapenlära värnpliktiga av 1923 och 1924 års klasser, tilldelade fästningsartilleriet
i Boden eller fästningsingenjörtrupperna, äro skyldiga att fullgöra
ytterligare eu repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
e) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade fästningsartilleriet i Boden eller
fältingenjör-, fälttelegraf- eller fästningsingenjörtrupperna föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1926 hava en varaktighet av trettiofem
dagar;
f) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst i
minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnar, helt eller delvis
befrias från återstående under år 1925 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet
i beväringen under fredstid.
Vad ovan sägs skall icke äga tillämpning beträffande värnpliktig, som till
följd av laga förfall, beviljat uppskov eller uteblivande utan laga förfall icke
börjat fullgöra honom åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i
en följd senast å tid, som i sådant avseende stadgas för värnpliktiga av
1924 års klass, utan skall i fråga om dylik värnpliktig denna lag tillämpas
jämväl såvitt avser utbildningstiden i beväringen.
§ 53.
Den årskontingent värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom.
1 d) skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intilldess organisationen
av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.
§ 54.
Uti § 32 samt § 33 mom. 2 och 3 stadgade skyldigheter åligga icke värnpliktiga,
som före den 1 januari 1919 överförts till landstormen.
§ 55.
Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
§ 56.
För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 februari 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wtjrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin och Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Malmroth anför härefter följande.
Jag anhåller härmed att få underställa Kungl. Maj:ts prövning ett inom
försvarsdepartementet utarbetat förslag till ny värnpliktslag.
Detta förslag ansluter sig i allo till innehållet i det förslag till försvarsväsendets
ordnande, varom Kungl. Maj:t förut i dag beslutat avlåta proposition
till riksdagen. Beträffande lagförslagets huvudpunkter får jag därför
hänvisa till vad i berörda ämne yttrats till statsrådsprotokollet.
Vid den glanskning, gällande värnpliktslag underkastats i sammanhang
med vidtagandet av de förändringar, som förslaget till försvarsväsendets ordnande
påkallar, har det visat sig, att nämnda lag även i åtskilliga punkter
i övrigt är i behov av ändring eller jämkning, stundom endast i formellt
avseende.
Då mer eller mindre betydande ändringar erfordras i flertalet av lagens
paragrafer, har jag ansett lämpligast att föreslå antagandet av en, formellt
sett, helt ny värnpliktslag. Den gamla lagens uppställning har emellertid
i största möjliga utsträckning lämnats oförändrad.
Ett förberedande förslag i ämnet har varit föremål för granskning dels
av7 den i annat sammanhang omförmälda generalskommissionen och dels
underhand av chefen för marinstaben. I anledning av de erinringar, som
av nämnda kommission och chef därvid framställts, hava vissa ändringar
vidtagits vid avfattandet av det slutliga förslaget.
Sedan föredraganden härefter uppläst såväl sistnämnda förslag som
generalskommissionens och chefens för marinstaben däröver avgivna yttranden,
anför föredraganden vidare.
Med avseende å de särskilda paragraferna i föreliggande lagförslag torde
jag få lämna följande kortfattade redogörelse.
Kuncjl. Maj-.ts proposition nr 2J.
31
Kap. 1. Allmänna bestämmelser.
§§ 1—3.
Dessa §§ äro oförändrade.
§ 4.
Den i denna § vidtagna ändringen är av rent formell natur oclx förestavad
av önskvärdheten att vinna en enhetlig terminologi i den nya lagen.
§ 5.
Denna § är oförändrad.
§ 6*
Mom. 1. Detta moment motsvarar nuvarande mom. 2. Då av skal,
som torde hava framgått av vad i propositionen angående försvarsväsendets
ordnande anförts, åtskillnaden mellan vapenför och icke vapenför enligt
den av mig föreslagna värnpliktsorganisationen kommer att förlora sin hittillsvarande
betydelse, upptagas dessa uttryck icke någonstädes i lagförslaget.
Enär vidare samtliga i förevarande moment omförmälda värnpliktiga äro
avsedda att tilldelas linjetjänst, har den i momentet medgivna rätten till
inskrivning såsom underårig ansetts böra tillkomma varje till krigstjänst
duglig dylik värnpliktig. Förutom härav betingad jämkning har jämväl en
mindre redaktionell ändring gjorts i detta moment.
Mom. 2. Uti detta moment, som motsvarar nuvarande mom. 3, har
liknande ändring vidtagits som i föregående moment.
Mom. 3. Detta moment motsvarar mom. 1 i nuvarande § 6. Förutom
att även här uttrycket vapenför ersatts med duglig till krigstjänst, har
momentet undergått erforderlig komplettering med anledning av den i propositionen
angående försvarsväsendets ordnande föreslagna uttagningen av
underbefäl eller fackmän jämväl bland de artilleriet, ingenjör trupp erna och
kustartilleriet tilldelade värnpliktiga. Då vidare tjänstgöringstiden för de
i detta moment omförmälda värnpliktiga föreslagits bliva densamma som
för studenter och likställda, har det synts riktigast att låta rätten till inskrivning
även för ifrågavarande värnpliktiga inträda redan det år, de uppnå
18 års ålder.
Mom. 4 och 5. Dessa moment hava endast underkastats obetydliga
formella ändringar.
§ T
Beträffande
den ändrade avfattningen av denna § hänvisas till vad i
propositionen angående försvarsväsendets ordnande anförts.
Dessa §§ äro oförändrade.
§§ 8-10.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
Kap. II. Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11.
Mom. 1. Detta moment är oförändrat.
Mom. 2. Då jag i propositionen angående försvarsväsendets ordnande
föreslagit upprättande av ett från armén och marinen fristående flygvapen
samt detta vapen liksom marinen är i behov av å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga, har härav föranlett tillägg gjorts i förevarande moment, som
i övrigt bibehållits oförändrat.
§ 12.
Mom. 1. Då inskrivningslistorna bekräftas med vederbörande pastorers
underskrifter, har stadgandet, att de skola åtföljas av prästbevis, ansetts
kunna utgå.
Mom. 2—4. Dessa moment äro oförändrade.
§ 13.
I denna § har endast en obetydlig formell ändring vidtagits.
§ 14.
Med avseende å denna § har, förutom en mindre, redaktionell ändring
i mom. 1, endast vidtagits en jämkning i andra momentets lydelse i syfte
att inskrivningsboken må innehålla allt vad som är av vikt att känna
beträffande vederbörandes värnplikt.
§ 15.
Denna § är i sak oförändrad.
Kap. III. Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om
frikallelse efter inskrivning.
§ 16.
Mom. 1. I detta moment har endast vidtagits en för vinnande av
överensstämmelse med den föreslagna lydelsen av § 4 erforderlig redaktionell
jämkning.
Mom. 2. Såsom i propositionen angående försvarsväsendets ordnande
anförts, hava värnpliktiga, vilkas hustru och barn enligt nu gällande
bestämmelser åtnjuta s. k. familjeunderstöd, ansetts böra i fråga om rätten
till uppskov med och frikallelse från värnpliktens fullgörande likställas med
de i detta moment enligt dess nuvarande lydelse avsedda värnpliktiga.
Momentet har därför kompletterats med bestämmelser i sådant syfte. I
likhet med vad som för närvarande gäller beträffande sistnämnda värnpliktiga,
har den föreslagna förmånen synts mig endast böra tillkomma
den, vars hustru eller barn är för sitt uppehälle väsentligen beroende av
Kung! Maljus proposition nr 21. 33
lians arbete. Enligt sakens natur torde det däremot för rätten att tillgodonjuta
nämnda förmån böra vara utan betydelse, huruvida av vederbörandes
arbete i angivna grad beroende barn är av äkta eller oäkta börd eller
allenast är fosterbarn.
Mom. 3. Detta moment är oförändrat.
Mom. 4. Beträffande detta moment gäller vad under mom. 1 härovan sagts.
Mom. 5. Detta moment har endast underkastats redaktionell ändring.
Mom. ti. Liksom enligt mom. 5 utländsk man, som, utan att förut
hava varit svensk medborgare, genom naturalisation upptagits till medborgare
här i landet, skall, därest han kan med intyg styrka, att han i
utlandet gjort militärtjänst under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas,
frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid, synes sådan frikallelse
ock böra medgivas den, som varit eller är svensk medborgare, därest han
med intyg kan styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under angiven
tid. I ena som andra fallet torde nämligen väsentligen samma skäl till
frikallelse få anses vara förhanden. Momentet har därför kompletterats
med en bestämmelse i omförmälda syfte.
Då någon anledning icke torde föreligga att vidare bibehålla den i sista
stycket av förevarande moment för närvarande förekommande begränsningen
av giltighetstiden för de i momentet i övrigt meddelade bestämmelserna,
har sagda stycke icke medtagits i det nu upprättade lagförslaget.
§ 17-
För vinnande av ökad reda och tydlighet har åt denna § ansetts böra
givas en delvis annan uppställning, än den för närvarande har. I samband
därmed har ock med hänsyn till den föreslagna uppdelningen av de
värnpliktiga å linjetjänst och ersättningsreserv erforderlig jämkning vidtagits
i fråga om §:ns avfattning.
I enlighet härmed reglera mom. 1—6 beviljandet av uppskov med samt
hemförlovning från första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för till
linjetjänst uttagna värnpliktiga, under det att mom. 7 innehåller bestämmelse
i enahanda avseende beträffande såväl annan tjänstgöring för till
linjetjänst uttagna värnpliktiga som ock de till ersättningsreserven uttagnas
tjänstgöring. I mom. 8 slutligen inrymmes en för båda fallen
gemensam föreskrift.
Utöver vad nu omförmälts, hava därjämte dels vissa rent formella
ändringar vidtagits, dels mom. 5 med hänsyn till det nya utbildningssystemet
för reservofficersaspiranter vid flottan erhållit den ändrade lydelse,
som av förslaget framgår, dels ock ansetts lämpligt att i mom. i lämna
åt Konungen att meddela bestämmelser rörande ordningen för beviljandet
av uppskov med och hemförlovning från annan tjänstgöring än till linjetjänst
uttagna värnpliktiga åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd.
Yad slutligen angår mom. 8, har däri upptagits den i nuvarande
mom. 6 förekommande bestämmelsen, i vilken därvid orden »fyra år» i
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 18 höft. (Nr 21.) 2125 23 4
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
förtydligande syfte ersatts med »fjärde året». Liksom värnpliktig, vilken
har hustru, barn eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete, i fråga om uppskov med inskrivning
och frikallelse från värnpliktens fullgörande uti § 16 likställts med
värnpliktig, som avses i mom. 2 av nämnda § enligt dess nuvarande
lydelse, har motsvarande likställighet ansetts böra åvägabringas i § 17
mom. 8. Där uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring beviljats
värnpliktig på grund av dylik försörjningsplikt och anledningen till
uppskovet eller hemförlovningen förefinnes ännu fjärde året efter det, då
uppskovet eller hemförlovningen meddelades, skall vederbörande alltså frikallas
från värnpliktens fullgörande under fredstid. Härvid har emellertid
undantag ansetts böra göras för det fall, att uppskovet eller hemförlovningen
avsett repetitions- eller landstormsövning. Anledningen härtill är
givetvis att söka däri, att, särskilt vid tidpunkten för den sista repetitionsövningens
och landstormsövningens fullgörande, ett så stort antal
värnpliktiga måste antagas hava ådragit sig dylik försörjningsplikt, att
dessas frikallande skulle väsentligt förrycka värnpliktsorganisationen i fred.
Kap. IV. Om inskrivningsuänmd och inskrivningsrevision.
§ 18.
Beträffande ändringarna i denna §, som innehåller bestämmelser rörande
inskrivningsnämnds sammansättning m. in., hänvisas till den i propositionen
angående försvarsväsendets ordnande för desamma anförda motiveringen.
Här må endast tilläggas, dels att skäl icke ansetts föreligga att beträffande
rullförings-(sjörullförings-)befälhavare meddela sådan föreskrift om protokollföring
av från nämndens beslut avvikande yrkande, som för närvarande
gäller i fråga om nämnden biträdande läkare, och dels att, då endast en av
landsting (stadsfullmäktige) utsedd icke militär ledamot avses att ingå såsom
ledamot av inskrivningsnämnd, denne synts böra väljas för ett år i
sänder.
§ 19.
Den förändrade värnpliktsorganisation, som av mig föreslagits, medför
dels en icke oväsentlig omläggning av förfaringssättet vid inskrivningen
och dels betydande förändringar med avseende å de åligganden och befogenheter,
som för närvarande tillkomma vederbörliga inskrivningsmyndigheter.
I förstnämnda hänseende hava redan i propositionen angående försvarsväsendets
ordnande angivits de grundlinjer, efter vilka inskrivningen
synes böra ordnas, ävensom framhållits, att de närmare bestämmelserna
härför böra, såsom hittills, meddelas i inskrivningsförordningen. Vad inskrivningsmyndigheternas
åligganden och befogenheter beträffar, böra dessa,
liksom för närvarande, i sina huvuddrag angivas i värnpliktslagen.
35
Kungl. Maj:ta proposition nr 21.
Mom. 1. Uti detta moment hava, i överensstämmelse med vad nu är
fallet, inskrivningsnämnds åligganden sammanförts i ett antal punkter.
Punkt a). Till grund för såväl inskrivningen som uttagningen till linjetjänst
och ersättningsreserven måste givetvis ligga en prövning av de värnpliktigas
duglighet till krigstjänst och lämplighet för olika slags tjänstgöring.
Stadgande angående sådan prövning meddelas i denna punkt.
Punkten b) upptager den i motsvarande punkt i nu gällande värnpliktslag
förekommande bestämmelsen, ehuru denna, med hänsyn därtill att de
värnpliktigas uttagning till linjetjänst eller ersättningsreserven är avsedd
att i stor utsträckning verkställas av inskrivningsrevisionen, försetts med
ett tillägg av innebörd, att inskrivningsnämnd för sådant fall har att anteckna
vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen vara
av vikt att känna.
Punkterna c) och d) hava samma lydelse som punkt c) respektive punkt
a) i gällande lag.
Punkterna e), f) och g). I dessa tre punkter lämnas föreskrifter rörande
den befattning med uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserven
m. m., som synes böra tillkomma inskrivningsnämnd. Beträffande
innehållet av föreskrifterna under e) och f) torde jag kunna inskränka
mig till att hänvisa till den i propositionen angående försvarsväsendets
ordnande därför lämnade redogörelsen. Yad angår föreskriften
under g), har likaledes i nämnda proposition angivits, att uttagningen till
underbefäl eller fackmän bör äga rum redan i samband med inskrivningen.
På grund härav och då till underbefäl eller fackmän givetvis endast kunna
ifrågakomma värnpliktiga, som uttagas till linjetjänst, vilken uttagning inskrivningsrevisionen
i allmänhet verkställer, torde inskrivningsnämnds befogenhet
i nu ifrågavarande hänseende böra avse att — efter inhämtande
av vilka värnpliktiga som önska varda uttagna för utbildning till underbefäl
eller fackmän — uppgöra förslag till dylik uttagning. Detsamma
gäller uppenbarligen beträffande uttagning av värnpliktiga för övrig under
denna punkt omförmäld särskild utbildning.
Det för närvarande under punkt e) i § 22 inrymda stadgandet, att för
utbildning till underbefäl eller fackmän icke skola uttagas sadana för fotfolket
avsedda värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter, har ansetts böra utsträckas att gälla beträffande
uttagning för dylik utbildning jämväl vid övriga truppslag av hären ävensom
vid kustartilleriet.
Punkt li). Det har ansetts böra i lagen föreskrivas, att åt den värnpliktige
i varje fall skall lämnas meddelande angående inskrivningsnämndens
beslut. Den nuvarande bestämmelsen i punkt f) har därför här erhållit
en något ändrad lydelse.
Med anledning av den lagfarne ledamotens uteslutande ur inskrivnings
nämnd har förandet av nämnden^ protokoll ansetts böra åläggas ordföran
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
den. På grund härav och såsom en följd av övriga i fråga om inskrivningsnämnds
sammansättning förordade ändringar har åt sista stycket i
mom. 1 givits en i viss mån ändrad avfattning.
Mom. 2. Detta moment är oförändrat.
Mom. 3. Med hänsyn därtill att inskrivningsrevisionerna på grund av
den föreslagna ändrade ordningen för uttagningen till underbefäl eller fackmän
icke torde komma att sammanträda mer än en gång om året, har
viss jämkning av momentets lydelse företagits. Då det vidare synts lämpligt
att lämna i övrigt därtill berättigad underårig tillfälle att varda inskriven
jämväl under tiden mellan inskrivningsnämndens och inskrivningsrevisionens
sammanträden, har inskrivnings- (sjörullförings ) befälhavare
tillagts befogenhet att förrätta sådan inskrivning. Enär slutligen enligt
förslaget endast studenter och likställda samt å sjömanshus inskrivna
maskinister och éldare ävensom sådana å sjömanshus inskrivna värnpliktiga,
som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, skola
ovillkorligen uttagas till linjetjänst, medan det däremot är avsett, att inskrivningsrevisionen
skall verkställa uttagning till sådan tjänst bland övriga
värnpliktiga till det i lagen för varje fall bestämda antal, har sjörullföringsbefälhavarens
beslut i ovan angivet ärende ansetts böra äga giltighet allenast
då frågan gäller värnpliktig tillhörande någon av förstnämnda kategorier.
Mom. 4. Anledningen till de i detta moment vidtagna ändringarna
framgår av vad under nästföregående moment sagts.
§ 20.
I denna § hava endast obetydliga formella ändringar ägt rum.
§ 21.
Denna § är oförändrad.
§ 22.
De uti förevarande § vidtagna ändringarna hava betingats av huvudsakligen
enahanda fjkäl, som under § 19 anförts. Beträffande den i punkt i)
intagna bestämnlelsen hänvisas till vad därom i propositionen angående
försvarsväsendets^ ordnande sagts.
§ 23.
Denna § är i sak oförändrad.
Kap. Y. Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet
samt underhåll och förmåner in. in.
Anledningen till att detta kapitel erhållit ändrad rubrik är den, att
kapitlet innehåller vissa bestämmelser jämväl rörande till landstormen överförda
värnpliktiga. Då det ansetts önskvärt att icke rubba gällande lags
paragrafindelning, hava i stället kapitlen V, VI och VII sammanförts under
ovanstående rubrik.
37
Kung! MajUa proposition nr 21.
§ 24.
I denna § Lava de allmänna föreskrifterna angående uttagning till linjetjänst
och ersättningsreserven ansetts böra få sin plats.
Mom. 1 och 2. Beträffande de i dessa båda moment intagna bestämmelserna
hänvisas till vad därom i propositionen angående försvarsväsendets
ordnande anförts.
För att säkerställa den avsedda styrkan värnpliktiga har det ansetts
erforderligt att hålla möjlighet öppen att öka årskontingenten i motsvarande
mån som i tidigare sådan kontingent inräknade värnpliktiga av anledning,
som i § 16 mom. 2 omförmäles, föregående år erhållit uppskov
med eller hemförlovning från första tjänstgöring eller tjänstgöring i eu följd.
Bestämmelse härom har införts under mom. 1 d).
Yad angår stadgandena i mom. 1 d) i övrigt ävensom i mom 2, må
erinras därom, att från uttagning till linjetjänst avses att befrias — förutom
de i mom. 2 a) omförmälda värnpliktiga — jämväl, i den man linjekontingentens
fyllande till det i mom. 1 d) för varje särskilt fall bestämda
antal därtill lämnar möjlighet, sådana värnpliktiga, för vilka ömmande
sociala omständigheter visas föreligga.
Mom. 3. Då studenter och likställda i varje fall skola uttagas till
linjetjänst, har här ansetts böra meddelas bestämmelse om överföring till
linjetjänst av värnpliktig, som med rätt eller orätt uttagits till ersättningsreserven,
men vid tjänstgöringens påbörjande är att hänföra till studentgruppen.
Mom. 4. I fråga om innehållet i detta moment hänvisas till vad i
propositionen angående försvarsväsendets ordnande därom anförts.
Bestämmelsen i nuvarande § 24 har överflyttats till § 25, där den ingår
såsom mom. 3.
§ 25.
Mom. 1. Detta moment innehåller bestämmelser motsvarande de för
närvarande under mom. 1 och 2 upptagna, varjämte tillkommit av det
föreslagna inrättandet utav ett fristående flygvapen betingade regler för
värnpliktigas tilldelning till detta vapen. I sistberörda avseende hänvisas
till vad i propositionen angående försvarsväsendets ordnande närmare anförts.
Mom. 2. Detta moment upptager det i § 26 mom.t 1 av gällande lag
inrymda stadgandet angående tilldelning till truppslag och tjänster, vederbörligen
kompletterat i anledning av flygvapnets tillkomst.
Mom. 3. Nuvarande bestämmelsen i detta moment har ansetts lämpligen
böra överflyttas till § 34, däri den ingår som mom. 1.
I stället har, såsom under § 24 nämnts, under mom. 3 i förevarande
§ upptagits stadgandet i nuvarande § 24, vars lydelse i samband därmed,
huvudsakligen med hänsyn till flygvapnets inrättande, i viss mån jämkats.
§ 26.
Såsom under nästföregående § nämnts, har bestämmelsen i nuvarande
mom. 1 överflyttats till sagda §. På grund härav hava återstående
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
moment erhållit ändrade nummer. För de i förevarande § vidtagna sakliga
ändringarna har redogörelse lämnats i propositionen angående försvarsväsendets
ordnande.
§ 27.
Beträffande de i denna § vidtagna ändringarna hänvisas till vad därom
i propositionen angående försvarsväsendets ordnande anförts. Därutöver
torde här endast följande behöva framhållas.
Bestämmelsen i mom. 1 B har erhållit en sådan lydelse, att värnpliktig,
som först efter inskrivningen men före tjänstgöringens påbörjande avlagt
studentexamen eller blivit i värnpliktskänseende likställd med student,
skall fullgöra den för studenter och med dem likställda föreskrivna tjänstgöring.
I mom. 1 C har det, till förekommande av att rätten till inskrivning
såsom underårig utnyttjas för vinnande av kortare tjänstgöring, ansetts
erforderligt införa ett stadgande rörande tjänstgöringsförhållandena för
sådana ynglingar, vilka visserligen vid inskrivningen såsom underåriga icke
kunna hänföras till kategorien studenter och likställda, men som kunna
förutses komma att vid inträdet i värnpliktsåldern fylla härför stadgade
fordringar.
I mom. 1 D har — i överensstämmelse med den sedan flera år följda
tillämpningen -— jämväl apotekare ansetts böra särskilt omnämnas.
Mom. 1 G har med viss formell jämkning samma lydelse som mom.
1 F i gällande lag.
I mom. 3 C och B hava införts nu gällande bestämmelser av tillfällig
natur rörande hemförlovning av värnpliktiga samt åtgärder vid utbruten
farsot eller andra utomordentliga förhållanden. Enär erfarenheten givit vid
handen behovet av att, då farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
för undvikande av smittas spridande kvarhålla därstädes i tjänstgöring varande
värnpliktiga kortare tid utöver vederbörlig utryckningsdag, har jämväl
bestämmelse i sådant syfte införts i mom. 3 E.
Bestämmelserna i mom, 3 G och H hava i sak samma innehåll som
nuvarande mom. 4.
Mom. 3 I. Enligt för närvarande gällande bestämmelser äger värnpliktig
rätt att såsom fullgjord tjänstgöring tillgodoräkna sig den tid, han
på grund av sjukdom varit förhindrad deltaga i utbildningen. Följden
härav är, att en del värnpliktiga, vilka under tjänstgöringen tillbringat en
längre tid å sjukhus, avsluta sin värnpliktstjänstgöring utan att hava på
avsett sätt kunnat tillgodogöra sig utbildningen. Med hänsyn till de
olägenheter, som detta ur militär synpunkt givetvis innebär, hava vederbörande
myndigheter vid upprepade tillfällen framhållit angelägenheten av
att ifrågavarande rätt måtte på lämpligt sätt begränsas. Såsom belysande
för förhållandena i förevarande hänseende meddelade arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse redan uti eu till Kungl. Maj:t den 31 oktober 1913 i
ämnet avlåten skrivelse, att ett avsevärt antal med veneriska sjukdomar
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 21.
behäftade värnpliktiga fullgjort nästan hela tiden för repetitionsövningarna
genom att vårdas å sjukhus. Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 11
februari 1921 gjorde sjukvårdsstyrelsen förnyad framställning i ämnet.
Att en värnpliktig, vilken träffas av olycksfall i tjänsten eller under
densamma ådrager sig sjukdom, vartill tjänsten skäligen kan anses hava
bidragit, bör såsom fullgjord tjänstgöring få tillgodoräkna sig den tid,
varunder han på grund av olycksfallet eller sjukdomen varit förhindrad
deltaga i utbildningsarbetet, synes vara med såväl rättvisa som billighet
överensstämmande. Beträffande sådana fall torde därför någon ändring i
nu gällande bestämmelser icke böra vidtagas. Annorlunda ställer sig däremot
förhållandet med avseende å värnpliktiga, vilka drabbas av olycksfall
utom tjänsten eller ådraga sig sjukdom, vartill tjänstgöringen icke
kan antagas hava varit orsak. Även här kunna givetvis fall förekomma,
där billigheten kräver, att sjukdomstiden får räknas vederbörande tillgodo
såsom fullgjord tjänstgöring, men i andra fall åter, såsom vid olycksfall,
vilka förorsakats av grovt vållande, eller vid veneriska sjukdomar, vilka
ju nästan undantagslöst äro självförvållade, synes icke någon anledning föreligga
att medgiva vederbörande en sådan förmån. På grund härav och
då det, särskilt med den nu föreslagna organisationen, är av synnerlig
vikt, att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga i största möjliga utsträckning
tillgodogöra sig utbildningen, samt konsekvensen synes fordra, att
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga härvidlag likställas med de till
linjetjänst uttagna, har jag ansett, att i värnpliktslagen bör införas ett
stadgande av innehåll, att Konungen skall äga förordna, huruvida och i
vad män värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring tillgodoräkna sig tid,
varunder han på grund av sjukdom eller skada, till vilken tjänstgöringen
ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga i densamma.
Uti mom. 3 J hänvisas i fråga om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring, till vad om sådana värnpliktiga
särskilt stadgas.
I detta hänseende gälla för närvarande bestämmelserna i lagen den 21
maj 1920, som trädde i kraft den 1 januari 1921 och gäller till utgången
av år 1925. Anledningen till att denna lag givits begränsad giltighetstid
är att söka i den vid tiden för lagens tillkomst rådande bristen på erfarenhet
å förevarande lagstiftningsområde, såväl från eget land som från
andra länder.
Det har visserligen varit ifrågasatt att redan i förening med utarbetandet
av ny värnpliktslag upptaga frågan om de s. k. samvetsömma värnpliktiga
till definitiv lösning. Det synes emellertid lämpligt att utnyttja
möjligheten av ännu någon tids erfarenhet från lagens tillämpning, helst
som, med gällande bestämmelser om inkallelse till fullgörande av i lagen
avsedd tjänstgöring respektive civilt arbete, någon olägenhet icke behöver
uppkomma av uppskov med frågans behandling till 1925 års riksdag.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
§ 28.
Frånsett en mindre, formell jämkning i mom. 2, bär i denna § ej vidtagits
någon ändring.
§ 29.
Mom. 1. Med hänsyn till de stora kostnader, som årligen uppstå
genom kungörandet i ortstidningarna av inkallelserna till den i § 27 värnpliktslagen
stadgade tjänstgöringen, har åt bestämmelsen i förevarande
moment ansetts böra givas en sådan avfattning, att kungörelse om dylik
inkallelse icke behöver annat än i sammandragen form införas i tidningarna.
Mom. 2 och 3. Dessa moment äro oförändrade.
§§ 30 och 31.
Dessa §§ äro oförändrade.
§ 32.
Mom. 1. I detta moment har blott en obetydlig formell jämkning vidtagits.
Mom. 2 och 3. Bestämmelserna i dessa moment hava endast undergått
av flygvapnets tillkomst föranledd komplettering.
Mom. 4. Föreskriften i detta moment, som avser sättet för verkställande
av kallelser till mönstring, har, vad angår kungörandet av dylika
kallelser i tidningarna, underkastats enahanda ändring som stadgandet i
§ 29 mom. 1.
§ 33.
Mom. 1. De i detta moment vidtagna ändringarna äro huvudsakligen
betingade av de värnpliktigas uppdelning å för linjetjänst avsedda och
ersättningsreserven samt av flygvapnets tillkomst. Härutöver har emellertid,
då den i propositionen angående försvarsväsendets ordnande föreslagna
sammanslagningen av vissa sjörullföringsområden kommer att föranleda
fördelning av de värnpliktiga mellan stationerna jämväl efter sjömanshus,
bestämmelsen under b) undergått med hänsyn härtill erforderlig
jämkning.
Mom. 2 och 3. Då efterlevnaden av den nuvarande bestämmelsen i
mom. 2 visat sig svår att övervaka, har åt detta moment givits det innehåll,
att värnpliktig, som icke avses under mom. 3, skall, därest han ej
är i tjänstgöring, hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin
adress. Härigenom har således berörda bestämmelse bragts i full överensstämmelse
med stadgandet i mom. 3. Båda dessa moment hava därjämte
i erforderlig mån kompletterats med anledning av flygvapnets tillkomst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
§ 34.
41
Mom. 1. Här har, såsom under § 25 anmärkts, införts den för närvarande
i mom. 3 av nämnda § upptagna bestämmelsen, vederbörligen
kompletterad med hänsyn till flygvapnets tillkomst.
Mom. 2. Föreskriften i detta moment är ny och föranledd av de värnpliktigas
fördelning å för linjetjänst avsedda och ersättningsreserven. Att
f. d. fast anställd värnpliktig bör överföras till linjetjänst, därest han ej
på grund av sin kroppsbeskaffenhet eller av annat skäl är olämplig för
sådan tjänst, torde få anses självfallet.
Mom. 3. Detta moment har samma innehåll som mom. 1 i gällande
lag med undantag därav, att erforderligt tillägg gjorts med anledning av
flygvapnets tillkomst och att momentets giltighet begränsats till sådan f. d.
fast anställd personal, som enligt bestämmelserna i mom. 2 överförts till
linjetjänst.
Mom. 4. Detta moment, som ersätter mom. 2 i gällande lag, innehåller
bestämmelser angående rätt för fast anställd personal att vid avgång
tillgodoräkna sig sådan anställning som fullgjord värnpliktstjänstgöring.
I motsats till vad för närvarande är fallet, synes f. d. fast anställd
personal böra, oberoende av anställningstidens längd, deltaga med vederbörlig
årsklass i den sista repetitionsövning, som denna har att fullgöra.
Vidare torde en tvåårig anställning, d. v. s. i allmänhet avslutad korprals(konstapels-)utbildning,
kunna anses tillräcklig för grundandet av rätt till
befrielse från all annan i § 27 föreskriven värnpliktstjänstgöring. I överensstämmelse
härmed har momentet avfattats.
Vad angår de i nuvarande mom. 2 för vissa särskilda fall meddelade
föreskrifterna, synas dessa, liksom specialbestämmelser i allmänhet, icke
böra hava sin plats i lagen, utan i inskrivningsförordningen. Dessa föreskrifter
hava därför icke här medtagits.
Åt momentets sista stycke har givits en något ändrad avfattning i syfte
att lämna Kungl. Maj:t nödig handlingsfrihet i fråga om tillgodoräknandet
av fast anställning i fall, som icke regleras i lagen.
Mom. 5. Detta moment har, med undantag för en ändrad hänvisning,
samma lydelse som nuvarande mom. 3.
Mom. 6. Då den ringa tillgången på läkare synes nödvändiggöra eu
friare användning av medicine kandidater i allmänhet, har den från nuvarande
mom. 4 i förevarande moment upptagna bestämmelsen underkastats
jämkning i sådant syfte.
§ 35.
Mom. 1. Detta moment är oförändrat.
Mom. 2. För de i detta moment vidtagna ändringarna har i propositionen
angående försvarsväsendets ordnande redogjorts.
Mom. 3. I detta moment är ej någon ändring vidtagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 18 Käft. (Nr 21.)
2125 23 4
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
§ 36.
Mom. 1. Beträffande de i förevarande moment vidtagna ändringarna
hänvisas till vad därom i propositionen angående försvarsväsendets ordnande
anförts.
Mom. 2—4. Dessa moment äro oförändrade.
§ 37.
Då till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit sin utbildning vid
marinen, torde böra kunna tagas i anspråk för kustförsvaret i allmänhet,
hava orden »det lokala» ansetts böra utgå. I övrigt är denna § oförändrad.
§§ 38 och 39.
Dessa §§ äro oförändrade.
Kap. VI. Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter,
så ock om laga förfall.
§ 40.
Mom. 1. Då erfarenheten givit vid handen, att de för förfallolöst uteblivande
från inskrivningsförrättning för närvarande stadgade bötesbeloppen
— 10 respektive 40 kronor — äro alltför låga för att göra avsedd verkan,
hava nämnda bötesbelopp ansetts böra höjas till 25 respektive 100 kronor.
Mom. 2. Detta moment är oförändrat.
§ 41.
Av skäl, som under § 40 anförts, hava de i förevarande § för underlåten
mönstrings- och anmälningsskyldighet nu stadgade bötesbelopp om
5 kronor ansetts böra höjas till 10 kronor.
§§ 42—44.
Dessa §§ äro, med undantag för obetydliga formella jämkningar i §§
42 och 43, oförändrade.
Kap. VII. Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så
ock om användning av böter.
§ 45.
Mom. 1. Då någon lagfaren ledamot ej är avsedd att ingå i inskrivningsnämnd
samt protokollföringen skall överflyttas å nämndens ordförande,
synes även upprättande av förteckning över från inskrivningsförrättning
förfallolöst uteblivna böra åläggas denne. Härav betingad ändring har
jämte obetydlig formell jämkning vidtagits i förevarande moment.
Mom. 2. I detta moment har »kronofogde» ersatts med »landsfiskal»
och i övrigt endast mindre, rent formella ändringar skett.
Mom. 3. Detta moment är i sak oförändrat.
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 21.
Denna § är oförändrad.
§ 46.
Kap. Vill. Särskilda bestämmelser.
§ 47.
Mom. 1. Detta moment bär endast underkastats erforderlig redaktionell
förändring.
Mom. 2. Häri bär allenast vidtagits av flygvapnets tillkomst betingad
komplettering.
§§ 48—50.
Dessa §§ äro oförändrade.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§§ 51-53.
Grunderna för de i dessa §§ innefattade bestämmelserna liava angivits
i propositionen angående försvarsväsendets ordnande, utom såvitt avser
stadgandet i § 52 f), vilket emellertid tillkommit i samma syfte som
lagen den 23 februari 1923 (nr 26) om befrielse för vissa marinen tilldelade
värnpliktiga från viss tjänstgöringsskyldigbet.
§ 54.
Det under denna § införda stadgandet överensstämmer i sak med vad
som föreskrivits i lagen den 14 juni 1918 om ändrad lydelse av vissa
paragrafer i värnpliktslagen den 17 september 1914.
§ 55.
Vad i §§ 53 och 55 av gällande värnpliktslag stadgas rörande övergången
till de i samma lag meddelade bestämmelserna om värnpliktstiden
bör uppenbarligen i förekommande fall fortfarande gälla,
§ 56.
Denna § torde icke tarva någon motivering.
Efter härmed avslutad föredragning av ifrågavarande lagförslag hemställer
departementschefen, att förslaget måtte föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fritz Dahlbom.