Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1
Nr 20.
Kungl. Majds proposition till riksdagen angående försvarsväsendets
ordnande; given Stockholms slott den 1
februari 1924.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Carl Malmroth.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 1
2
Kung!,. Maj:ts preposition nr 20.
Utdrag av protokollet över för sv ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 februari 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Malmroth, anhåller härefter att få underställa
Kungl. Maj :ts prövning ett inom försvarsdepartementet utarbetat förslag
till ordnandet av rikets försvarsväsende.
Statsministern yttrar härefter:
Bedan innan världskriget hade fått sin avslutning, gjorde sig, icke
minst inom de neutrala staterna, en rörelse gällande, som gick ut därpå,
att man genom en internationell rätts- och fredsorganisation skulle söka
för framtiden undvika krigets andliga och materiella förödelser samt därigenom
bliva i tillfälle att för folkens kulturella utveckling och välstånd
använda en avsevärd del av de medel, som förut tagits i anspråk för
rustningar. I vårt land var denna rörelse synnerligen stark och tog sig
uttryck dels däri, att Sverige 1920 inträdde i nationernas förbund trots
de bristfälliglieter, som onekligen vidlådde förbundsavtalet, dels ock däri,
att än tidigare frågan om en minskning i landets försvarsbördor blev
föremål för statsmakternas särskilda uppmärksamhet. I sistnämnda avseende
torde böra erinras om dåvarande statsministerns redan den 19
oktober 1917 gjorda uttalande till statsrådsprotokollet, att en begränsning
av försvarsväsendet borde komma under prövning, när världskriget
en gång upphörde. Och då detta i slutet av år 1918 bragts till avgörande,
upptogs därför inom regeringen frågan om verkställande av en
genomgripande revision av vårt försvarsväsende. Man fann emellertid,
att med det definitiva igångsättandet av en dylik revision måste någon
tid anstå, i avbidan på att situationen i världen bättre kunde överskådas,
men man ansåg det dock påkallat att företaga vissa förberedande och
provisoriska åtgärder av hänsyn till den stora stegringen av försvarsutgifterna
och statsfinansernas bekymmersamma läge. Kesultatet blev, att
Kungl. Maj:t beslöt tillsätta en kommission för att bereda vissa frågor om
begränsning av de militära utgifterna och därmed sammanhängande ärenden.
Denna kommission avgav under förra hälften av 1919 utlåtanden
i samtliga till densamma hänskjuta frågor, varefter den ajournerades och
sedermera upplöstes.
Den 12 november 1919 upptogs frågan om en allmän revision av
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
försvarsväsendet till förnyad prövning inför Kungl. Maj:t, varvid statsministern
angav de synpunkter, som vid denna revision borde vara bestämmande.
Utgående från de ogynnsamma verkningar, som ovissheten
beträffande sättet för försvarets slutliga ordnande måste vara ägnad att
medföra, betonade lian önskvärdheten av att arbetet på de nya linjer,
efter vilka vårt försvarsproblem för framtiden borde behandlas, snarast
möjligt komme i gång. För ändamålet borde en parlamentarisk försvarskommission
tillsättas, vilken hade att dels behandla frågan om ytterligare
provisoriska anordningar utöver dem, som 1919 års urtima riksdag beslutat,
dels ock verkställa utredning och avgiva förslag om eu revision av
Sveriges försvarsväsende. I det grundläggande uttalande, som statsministern
avgav till statsrådsprotokollet, fäste han först uppmärksamheten därpå, att
den fredsuppgörelse, som kommit till stånd, och vari upprättandet av ett
nationernas förbund ingick såsom en väsentlig beståndsdel, ännu icke
ratificerats av alla i kriget deltagande stater, sålunda ej av Nordamerikas
förenta stater, samt att de länder, som tillhört ryska riket, icke berördes
av fredsuppgörelsen utan alltjämt befunne sig i ett förvirrat krigstillstånd.
Dessa och andra luckor i uppbyggandet av det nya statssystemet borde
emellertid enligt hans mening icke utgöra hinder för vår försvarsfrågas
upptagande till fullständig utredning, då tillräckliga hållpunkter för frågans
bedömande redan förelåge och man under arbetets gång kunde taga vederbörlig
hänsyn till händelsernas utveckling i de ännu icke pacificerade
delarna av vår världsdel och till stabiliseringen i övrigt av det nya statssystemet.
De allmänpolitiska synpunkterna för den svenska försvarsrevisionen
vore, såsom av honom tidigare angivits, att Sverige borde medverka
i strävandena att efter det förödande världskriget skapa en varaktig
fred och en internationell rättsordning, ägnad att trygga freden och möjliggöra
rustningsbördornas avveckling; att problemet alltså borde behandlas
med hänsyn tagen till det nationernas förbund, som utgått ur dessa strävanden,
och till de förhållanden i världen, som i övrigt uppstått genom
kriget; samt att våra försvarsanstalter enligt 1914 års organisation icke
kunde anses lämpade efter vårt folks bärkraft och det fredliga kulturarbetets
behov, utan borde en begränsning och anpassning i enlighet härmed ske.
Därjämte tillädes särskilt med avseende på betydelsen av ett nationernas
förbund, att dess konsekvenser för vårt försvarsproblem visserligen icke
kunde med säkerhet överskådas, då frågan om Sveriges inträde i ett
dylikt förbund då ännu ej varit föremål för prövning och för övrigt betydelsen
av detsamma för vårt försvar berodde av det sätt, varpå förbundet
faktiskt kunde komma att verka, om och när det trätt i funktion. Dessa
spörsmål kunde emellertid antagas vara besvarade, innan revisionens resultat
vore färdiga att framläggas. Utredningen borde alltså upptaga vårt
försvarsproblem i hela dess vidd efter de nya förutsättningar, som framgått
ur krigets erfarenheter och skapats genom fredsuppgörelser samt den
nya internationella rättsordningen. Den borde utgå från en allsidig prov
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ning av den grundläggande frågan, om och i vad mån denna nya internationella
rättsordning samt lärdomarna från den stora världskatastrofen
gåve grund för den avveckling av rustningsbördorna, som vore ett behov
för alla folk. En huvuduppgift för revisionen måste bliva att söka komma
till klarhet om dessa internationella förutsättningars innebörd, innan den
ginge till utformande av sina slutliga förslag.
Den parlamentariska kommission, försvararevisionen, vilken fick det viktiga
uppdraget att med ledning av dessa och vissa andra angivna synpunkter
utarbeta ett förslag till revision av Sveriges försvarsväsende, avslutade
sitt uppdrag den 15 mars 1923, då dess slutliga betänkande och
förslag undertecknades. Det skulle kunna med ett visst skäl göras gällande,
att varken nationernas förbund hade fått den fasthet eller förhållandena
i världen i övrigt den stadga, som vid revisionens tillsättande
förutsattes för att revisionen skulle kunna vara i stånd att avgiva ett
sakligt grundat förslag till vårt försvarsväsendes ordnande.
Yad nationernas förbund angår, har Sverige visserligen blivit medlem av
förbundet, men den ovisshet, som rått angående en förbundsmedlems rättigheter
och förpliktelser av betydelse för dess militärväsendes art och styrka,
kvarstår ännu i dag oförminskad. Sålunda är det alltjämt omstritt, huruvida
en förbundsmedlem är pliktig att med militära maktmedel inskrida, därest
någon av de övriga skulle angripas, och följaktligen är det ock ovisst,
huruvida han själv vid dylikt angrepp kan med stöd av förbundsavtalet göra
anspråk på militär hjälp av övriga förbundsmedlemmar. Denna oklarhet i
förbundsavtalets bestämmelser är så mycket betänkligare för en mindre
stat, som det icke torde vara underkastat tvivel, att, även om den tolkning
av förbundsavtalet, om vilken man slutligen enas, skulle bliva den, att
en »moralisk», men ej en juridisk förpliktelse till militärt inskridande
enligt förbundsavtalet föreligger, detta för den mindre mäktige faktiskt
skulle kunna innebära, att han tvingades att försvara andra men saknade
säkerhet för att själv bliva hjälpt. Endast en klar och tydlig bestämmelse
om förefintligheten eller icke förefintligheten av en skyldighet att med vapenmakt
ingripa till en angripen förbundsmedlems värn och av en däremot svarande
rätt att, när man angripits, från de övriga erhålla understöd i försvaret
mot angriparen ger någon ledning vid försöket att lösa det egna
försvarsproblemet. Det surrogat för förbundsavtalets saknad av bestämmelse
i ämnet, som man är i färd med att söka skapa under formen av
ett vid sidan av förbundsavtalet stående, frivilligt garantiavtal mellan ett
större eller mindre antal stater, är mera ägnat att förminska än att stärka
förbundets utveckling till ett internationellt rätts- och skyddsförbund. Då
härtill kommer, att man alltjämt har anledning att vara tveksam med avseende
på den anda, som kommer att besjäla förbundets verksamhet, när
det för förbundet gäller att taga ställning till mäktiga medlemmars mer eller
mindre godtyckliga åtgärder, synes det mig riktigast att avstå från tanken,
att vi redan nu i nationernas förbund skulle våga se en verklig garanti
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
för vårt oberoende. Yad vår neutralitet åter angår, löper denna en avsevärd
risk redan genom de förpliktelser i avseende å ekonomiska sanktioner,
transitering m. m., som vi obestridligen åtagit oss genom vårt inträde
i förbundet. Men den garanti mot överfall, som förbundsakten
enligt sin härutinnan klara lydelse erbjuder i avseende å samtliga förbundsmedlemmars
skyldighet att avbryta sina ekonomiska förbindelser med
en fridstörare, torde icke kunna betraktas såsom någon fullgod ersättning
för inskränkningen i vår rätt att hålla oss neutrala. Förbundets bristande
universalitet och den ingalunda osannolika möjligheten, att man inom
förbundet undandrager sig att deltaga i de av förbundsavtalet påbjudna
sanktionsåtgärderna, göra denna garanti vida mindre värdefull än man vid
förbundets stiftande hade föreställt sig. Den trygghet, medlemskap i förbundet
skulle skänka oss, kan för visso i framtiden bliva en helt annan
än för närvarande, och hoppet därom bevara vi, men innan detta hopp
förverkligats, kan olyckan redan hava hunnit träffa oss.
Beträffande därefter förhållandena i övrigt i världen, i den mån desamma
inverka på vårt försvarsväsende, eller vad man brukar kalla vårt
militärpolitiska läge, möta vi även på detta område samma ovisshet,
samma osäkerhet, samma brist på fasta utgångspunkter för dess objektiva
bedömande. Det enda vissa är, att den nuvarande världssituationen i sig
innesluter alla möjligheter och följaktligen även stora faror. JämUktssystemet
i världen bortsopades genom världskriget, och detta jämviktssystem
var dock i all sin ofullkomlighet en dominerande maktfaktor, som
ännu icke hunnit ersättas med någon likvärdig. På samma sätt som inom
en stat ett störtande av en maktinnehavare, utan att makten ostridigt övergår
till en annan, lämnar fältet öppet för ett mer eller mindre tillfälligt
intagande av härskareställning från än den enes, än den andres sida, sker
detta även inom statssystemet. Det tager en rundlig tid, innan en ny
fast ordning lyckas få den anslutning, som fordras, för att den skall kunna
göra sig gällande, eller en återgång sker till det gamla system, som man
övergivit.
Medan statssystemet befinner sig i en dylik jäsningsprocess, är varje
stats ställning "fylld av faror, och särskilt de smärre staterna löpa en
verklig risk att få betala den uppgörelse, som slutligen kan ske mellan
de mäktiga. Från nu angivna utgångspunkt måste vårt lands allmänna
militärpolitiska läge för närvarande anses förenat med stora vanskligheter.
Det lönar sig därför icke att närmare undersöka, huruvida detsamma i
förhållande till en från något visst håll kommande fara kan anses försämrat
eller förbättrat i jämförelse med vad fallet var, när världskriget
började. Att faran då var särskilt stor är uppenbart, eftersom jämviktssystemet
visat sig icke hava kraft att hålla tillbaka kriget. Under dettas
lopp kunde neutraliteten lätt hava gått till spillo, och på krigets utgång
berodde tydligen, i vad mån förutsättningarna för bevarandet av vårt oberoende
skulle vinna i styrka eller försvagas.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Huru ligger frågan emellertid för närvarande? Allt är flytande, och i
det utrikespolitiska kaos, som kriget och freden skapat, är det omöjligt
att skönja, huruvida den stabilisering, som förr eller senare måste nås,
skall komma på fredlig väg eller först efter ytterligare, mer eller mindre
omfattande förvecklingar. Omöjligt är även att förutse, vilka makter som
under en dylik stabiliseringsperiod kunna komma att trängas i bakgrunden
och vilka andra som i följd härav skola framträda såsom huvudmakter
med en tilläventyrs föga begränsad handlingsfrihet. Skulle bland dessa
senare befinna sig en stat, som är väsentligt starkare än vårt land och vars
själviska intressen i en viss situation kunna tänkas äventyra vår fred, vore
det för oss ödesdigert att hava slagit oss till ro vid att en dylik stat i
närvarande ögonblick möjligen ägde varken vilja eller förmåga att hota vårt
oberoende. Även om vårt militärpolitiska läge i dag vore relativt gott,
sakna vi varje garanti för att detta bleve fallet även i morgon.
Är vad jag nu sagt riktigt, måste man erkänna, att lika litet som nationernas
förbund ännu nått den styrka och fasthet, som äro erforderliga
för ett riktigt uppskattande av dess inverkan på vårt försvarsbehov, lika
litet lämnar det nuvarande världsläget någon tillräcklig utgångspunkt för
bedömandet, huru\ida eller i vad man vi kunna minska den försvarsberedskap,
som, när världskriget var överhängande eller brutit ut, ansågs
betingad av hänsynen till vår nationella säkerhet.
Under dessa omständigheter kunde det synas, som om tidpunkten ännu
icke vore inne för att upptaga till slutlig handläggning frågan om ordnandet
av vårt försvarsväsende.
Otvivelaktigt är ock, att det för försvarsrevisionen fastställda programmet
skulle kunna anses böra föranleda till frågans uppskjutande. Emellertid,
detta program kan icke vara ovillkorligt bestämmande. Skäl kunna
föreligga för att man trots det världspolitiska lägets stora ovisshet lämpligen
kunde eller rent av borde söka med det snaraste komma ur det
nuvarande försvarsprovisoriet. Ett sådant skäl skulle kunna anses vara
förhanden, såvida den från visst håll uttalade meningen vore riktig, att
innan ett krig bryter ut, detsamma förebådas av händelser, som lämna tillräcklig
tid för den av kriget hotade att väsentligen komplettera en otillfredsställande
försvarsberedskap. Ett slags stomme till ett försvarsväsende
måste man ju alltid äga, och något skäl att dröja med dess fixerande och
förverkligande förefunnes i så fall tydligen icke. Den enda utredning, som
vore behövlig, skulle bliva den, huru man på bästa sätt kunde få den
gjorda försvarsorganisationen snabbt utvecklingsmöjlig.
I detta resonnemang ligger så till vida något berättigat, som det torde
vara otvivelaktigt, att ett land med våra begränsade ekonomiska resurser
måste hålla sin försvarsberedskap inom relativt blygsamma gränser och
följaktligen måste räkna med möjligheten att kunna vid krigsfara i någon
mån förbättra densamma.
Felaktigt och stridande mot all erfarenhet är däremot, på sätt försvars -
7
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
revisionen jämväl gjort gällande, det antagandet, att varsel om ett kommande
krig skulle komma så tidigt, att man i någon avgörande grad skulle
hinna med att utvidga eu otillräcklig organisation, förbättra en ofullständig
utbildning eller öka en bristfällig krigsutrustning. Men även om
ett sådant varsel i god tid vore tänkbart, skulle det för visso ej vinna
det beaktande, som det förtjänade. Vad den skarpsinniga iakttagaren
betraktade såsom ett oväder, hotande med urladdning, skulle säkerligen
för den stora allmänheten framstå såsom ett övergående, sig snart skingrande
moln. Fienden stode efter all sannolikhet vid gränsen, innan man,
åtminstone med vårt folks utrikespolitiska optimism, skulle hava kommit
till en allmännare insikt om allvaret i situationen och nödvändigheten av
en genomgripande utvidgning av den svaga försvarsberedskapen. Icke
minst skulle härvid faran av att reta den björn, som börjat röra pa sig, för
många bliva bestämmande för att ej vidtaga några mera betydande åtgärder
för stärkande av försvarskraften.
På grund av vad som nu anförts, anser jag det oundgängligt, att den
under freden skapade försvarsberedskapen såväl till organisation som till
utbildning och materiel erhåller den styrka, att den kommer att utgöra
icke ett blott bihang i en plötsligt åstadkommen krigsberedskap, utan
den fasta, dominerande kärnan i ett på grund av krigssituationen utvecklat
försvar.
Det stöd för ett omedelbart avgörande i försvarsfrågan, som man velat
hämta ur den antagna möjligheten att väsentligen förstärka och fullständiga
försvarsberedskapen under tiden mellan en krigsfaras uppkomst och
ett krigsutbrott, har sålunda visat sig sakna verklighet. Därav följer dock
ej, att försvarsreformen bör uppskjutas i avbidan på att förhållandena i
världen stabiliseras och låta sig bättre bedömas. Emot uppskov talar
nämligen ett annat skäl, vilket enligt min mening bör anses avgörande.
Detta skäl framgår ur den ståndpunkt, den nuvarande regeringen vid sitt
tillträde intog med avseende på vårt för svar sproblem. I den då avgivna
regeringsförklaringen uttalades följande: Begeringens avsikt är att inom de
gränser, som bestämmas av landets ekonomiska och finansiella förmåga,
söka få fram en försvarsorganisation, som i rent militärt avseende innebär
det mest fullständiga utnyttjande av de för ändamålet till buds stående
medlen och samtidigt ger landet största möjlighet att i farans stund
utveckla den för svar skråf t, som rikets säkerhet kan kräva.
Min utgångspunkt är denna. En förs var skråf t, sådan som 1914 års
organisation, jämkad och moderniserad efter krigets erfarenheter, skulle
skänka, vore för visso väl motiverad av det utrikespolitiska läget, som
icke på länge kan antagas bliva i avsevärd grad förbättrat. Men en sådan
organisation måste under nuvarande ekonomiska och finansiella förhållanden
i vårt land anses medföra bördor, som skulle äventyra vårt folks förmåga
att hålla ut med denna försvarsberedskap. Enligt verkställda beräkningar
skulle nämligen redan ett upprätthållande av namnda försvars
-
8
Kungl. Maj ds proposition nr 20.
organisation frånsett pensioner och dyrtidstillägg — draga en årlig
kostnad av omkring 182 miljoner kronor i nuvarande myntvärde. Utan
att behöva taga min tillflykt till några särskilda, mer eller mindre tillförlitliga
beräkningar kan jag såsom nästan obestridligt beteckna, att en dylik
försvarsbudget skulle av vart folk betraktas och vid tillämpningen kännas
såsom en överbelastning. En blick på den vid årets riksdag framlagda
budgeten torde vara tillräcklig för att visa, att ett så stort belopp för försvarsändamål
skulle medföra en skatteökning, som kunde allvarligt skada
näringslivet eller nödvändiggöra en nedskärning av övriga utgiftsposter,
som vore ägnad att väcka de allvarligaste betänkligheter. Men om sålunda
den budget för nästa budgetår, som regeringen underställt riksdagens prövning,
kan åberopas såsom bevis mot den finansiella möjligheten att realisera
ett försvarsprogram av den omfattning som 1914 års organisation,
visar den å andra sidan, uppgjord som den är med försiktighet och noggrannhet,
att vårt folk kan titan allt för stora svårigheter bära en försvarsbudget,
uppgående till ungefär det belopp, som fordras för 1914 års försvarsorganisation,
sådan den efter vidtagna inskränkningar föreligger i det
s. k. provisoriet. Ja, man torde utan fara för misstag kunna göra gällande,
att 1924—1925 års statsreglering är så avpassad, att en i och för sig
önskvärd säkerhetsmarginal finnes. Halla vi en ny försvarsorganisation
inom den starkt begränsade finansiella ram, som de i 1924—1925 års
budget upptagna försvarsanslagen innebära, tarvas följaktligen ingen särskild
undersökning om landets förmåga att bära kostnaderna för denna försvarsorganisation.
Den enda fråga, vars besvarande under nämnda förutsättning
erfordras, blir den, om det nuvarande provisoriet ger eller icke ger
den största möjliga försvarseffekt för de kostnader, som detsamma medför.
Vid den undersökning härutinnan, som med beaktande av försvarsrevisionens
betänkande och efter tillkallande av sakkunniga verkställts inom regeringen,
hava regeringens medlemmar kommit till den enhälliga uppfattningen,
att så icke är förhållandet. På grund härav har det av chefen för
försvarsdepartementet nu anmälda förslag till ny försvarsorganisation utarbetats,
vilket såvitt vi förstå innebär en försvarsberedskap, bättre än någon
annan, som kan astadkommas för de kostnader, vilka enligt ovan angivna
synpunkt ansetts kunna belasta budgeten. Detta förslags innehåll och
grunderna för dess särskilda bestämmelser är det chefens för försvarsdepartementet
sak att närmare utveckla. För min del vill jag endast tilllägga,
att de skäliga offer, ett folk underkastar sig för sitt försvar, icke
blott ådagalägga dess föresats att bevara sin fred och sin neutralitet, utan
framförallt äro av världssituationen påkallade bevis för folkets orubbliga
\ilja
är det säkraste värnet för rikets oberoende och självständighet.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Departementschefen, statsrådet Malmroth, anför härefter:
Såsom statsministern erinrat, beslöt Kungl. Maj:t den 12 november 1919
att uppdraga åt en kommission att, bland annat, verkställa utredning och
avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende.
Till fullgörande av det sålunda givna uppdraget har nämnda kommission
— den s. k. försvarsrevisionen — den 15 mars 1923 avgivit betänkande
och förslag i ämnet. För detta förslags innebörd kommer att i det följande
vid behandlingen av varje särskild punkt redogöras.
Över försvarsrevisionens berörda förslag hava infordrade yttranden avgivits
dels den 8 juni 1923 av en generalskommission, bestående av chefen
för generalstaben, samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden,
militärbefälhavaren på Gotland, inspektörerna för infanteriet, militärläroverken
m. in., kavalleriet och trängen, generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet samt chefen för fortifikationen ävensom generalintendenten,
generalfältläkaren och generalkrigskommissarien,
dels den 20 juni 1923 av arméförvaltningen,
dels den 27 juli 1923 av marinförvaltningen och chefen för marinstaben
efter hörande av vederbörande stationsmyndigheter jämte kommendanterna
i Yaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar och i samråd med högste
befälhavaren över kustflottan och chefen för kustartilleriet samt, i vad rör
kustfästningarna, med chefen för generalstaben och chefen för fortifikationen,
dels ock den 5 maj 1923 av chefen för sjökarteverket.
Vidare hava Svenska under officers förbundet och Svenska furirförbundet
samt flottans maskinistföreningar i Karlskrona och Stockholm, vilka lämnats
tillfälle att yttra sig över försvarsrevisionens betänkande, inkommit med
yttranden i ämnet, maskinistföreningen i Karlskrona den 8 juni 1923
och övriga sammanslutningar den 9 i samma månad.
Emellertid hade jag uti skrivelse den 14 maj 1923 anmodat den då
samlade generalskommissionen att, såsom en i samband med försvarsrevisionens
betänkande stående fråga, angiva de principer, vilka enligt kommissionens
mening borde läggas till grund för en revision av lantförsvaret,
därest de årliga utgifterna för denna försvarsgren skulle behöva nedbringas
till ett belopp, som vid sagda tidpunkt ansågs böra hänföras ungefär till
det i en vid revisionens betänkande fogad reservation angivna eller omkring
88,8 miljoner kronor.
Med anledning härav anförde generalskommissionen i särskild skrivelse
den 8 juni 1923 följande.
I sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande och i samband därmed
stående frågor hade generalskommissionen framhållit, att med hänsyn
till Sveriges nuvarande militärpolitiska läge någon minskning för framtiden
av vår försvarsorganisation och försvarsberedskap icke vore tillrådlig. De
inskränkningar härutinnan, vilka icke desto mindre nu kunde föranledas av
rikets ekonomiska och statsfinansiella förhållanden, måste därför, enligt
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
samma yttrande, betraktas såsom ett snarast möjligt övergående provisorium
samt vidtagas pa sadant sätt, att huvudgrunderna av 1914 års försvarsorganisation
förbleve orubbade, samt att möjlighet alltjämt bibehölles att
åter hastigt utveckla organisationen och stärka försvarsberedskapen.
Dessa synpunkter gällde även det fall, som avsåges i ovan nämnda
departementschefsskrivelse, emedan några förutsättningar av militärpolitisk
natur för en minskning av Sveriges försvarsorganisation och försvarsberedskap
i den omfattning, ifrågavarande fall innebure, icke kunde anses föreligga.
Härav följde även, i enlighet med vad som framhållits i generalskommissionens
yttrande över försvarsrevisionens betänkande, dels att den
personliga tjänstgöringsskyldigheten, vilken utgjorde en av försvarets huvudgrunder,
borde bibehålla sin karaktär av allmän värnplikt i den bemärkelse,
detta begrepp hittills uppfattats i vårt land — en klyvning av värnpliktskontingenten
på det sätt, försvarsrevisionen förordat, kunde därför icke av
generalskommissionen tillstyrkas —, dels att antalet truppförband (regementen
och kårer) borde bibehållas.
Departementschefsskrivelsen avsåge så stora kostnadsbesparingar, att det
för att hålla sig inom ramen för de angivna kostnaderna bleve nödvändigt
vidtaga omfattande inskränkningar i försvarsorganisationen. Dessa inskränkningar
måste drabba härordningen i dess helhet samt fördelas mellan härordningens
samtliga delar på sådant sätt, att de i så ringa mån som möjligt
inverkade ofördelaktigt på försvarsorganisationen och försvarsberedskapen,
varvid det, som vore i krig viktigast, i främsta rummet borde tillgodoses.
Infanteriet finge icke i något avseende ställas i bakgrunden.
I den mån det gällde att vidtaga inskränkningar i värnpliktstjänstgöringen
(de värnpliktigas utbildning) i fredstid, syntes böra undersökas:
huruvida icke den värnpliktiga årskontingenten enligt de senaste årens
erfarenheter borde beräknas mindre än enligt försvarsrevisionens förslag;
huruvida icke de kroppsliga fordringarna på duglighet till vapentjänst
borde skärpas; samt
huruvida icke det kunde vara önskvärt att på grund av sociala skäl för
den närmaste framtiden i vidsträcktare mån, än som hittills skett, bevilja
frikallelse från värnpliktens fullgörande i beväringen i fredstid.
Beträffande utbildningen i fredstid borde erfarenheterna från världskriget
i möjligaste mån vara bestämmande. De minskningar, vilka visade sig
nödvändiga av kostnadsskäl, borde i överensstämmelse med det ovan sagda,
träffa samtliga truppslag och tjänster i enlighet med deras särskilda natur.
I den mån inom nuvarande antalet truppförband (regementen och kårer)
inskränkningar befunnes nödvändiga beträffande den fast anställda personalen
och stamhästarna, borde inskränkningarna, med beaktande av de
särskilda truppslagens natur och betydelse enligt erfarenheterna från världskriget,
fördelas så likformigt som vore möjligt och lämpligt — allt med
iakttagande av att fullt tillräcklig befälspersonal funnes att tillgå för utbildningsarbetet
med hänsyn tagen även till den enligt ovan angivna grunder
bestämda värnpliktsstyrkan.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Vid sådant förhållande syntes icke särskilt behöva framhållas nödvändigheten
av sådana anordningar, att den fast anställda personalstyrkan av
olika grader höllcs fulltalig, att behovet av underbefäl tillgodosåges på ett
effektivt sätt, samt att tillgången av reservbefäl och reservunderbefäl betryggades.
Ehuru jag icke kunde dela generalskommissionens mening, att de inskränkningar
i försvarsorganisationen, som nu måste vidtagas, borde betraktas
såsom ett snarast möjligt övergående provisorium, utan fastmera
hyste den uppfattningen, att det nu gällde ett definitivt ordnande av vårt
härväsende för så lång tid framåt, som kunde överblickas, men å andra
sidan ansåg de av generalskommissionen angivna principerna för de erforderliga
inskränkningarnas vidtagande beaktansvärda — särskilt som de
i fråga om den av försvarsrevisionen föreslagna s. k. kategori klyvningen
och truppförbandsindragningen i stort sett överensstämde med den kritik,
för vilken revisionens förslag i förevarande hänseende blivit i den allmänna
diskussionen utsatt — fann jag för frågans vidare beredning önskvärt,
att ett på generalskommissionens principer grundat härordningsförslag
utarbetades. Med anledning härav anbefalldes chefen för generalstaben den
22 juni 1923 att låta inom generalstaben utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till lantförsvarets ordnande, vid vilket förslags utarbetande
borde beaktas dels vissa, på generalskommissionens ovannämnda uttalanden
grundade direktiv, dels ock försvarsrevisionens betänkande och
förslag jämte däröver avgivna yttranden. Chefen för generalstaben erhöll
därjämte den anvisningen, att de årliga kostnaderna för lan försvaret —
övergångskostnader och engångskostnader oräknade — borde nedbringas
till 86 miljoner kronor. Sedan därefter vid fortsatt övervägande det befunnits
lämpligt att organisera flygvapnet såsom ett med armén och marinen
sidoordnat självständigt vapen, meddelades chefen för generalstaben, att från
den angivna kostnadssumman skulle dragas den för härens flygväsende av
försvarsrevisionen beräknade årliga kostnaden, ävensom att det infordrade
förslaget icke skulle omfatta flygvapnet.
Till åtlydnad härav har chefen för generalstaben den 30 november 1923
överlämnat ett i enlighet med sålunda givna anvisningar utarbetat förslag
till lantförsvarets ordnande. Ifrågavarande förslag, vilket av chefen
för generalstaben beräknats draga eu årlig kostnad av 83.3 miljoner kronor,
benämnes i det följande chefens för generalstaben besparingsförslag.
På grundvalen av försvarsrevisionens betänkande och förslag jämte däröver
avgivna yttranden ävensom chefens för generalstaben nyssnämnda
förslag har jag med biträde av jämlikt Kungl. Maj:ts den 22 juni 1923
lämnade bemyndigade tillkallade sakkunniga låtit inom försvarsdepartementet
utarbeta förslag till försvarsväsendets ordnande.
Över nämnda förslag, såvitt avser värnpliktslag samt huvuddragen av
lantförsvaret, har den 22 december 1923 avgivits infordrat yttrande av en
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
generalskommission med enahanda sammansättning, som förut angivits. I
detta yttrande hava framställts åtskilliga erinringar beträffande såväl utbildningstiden
för de värnpliktiga som organisationens omfattning m. m.
I de flesta fall har jag emellertid icke ansett mig kunna taga hänsyn till
ifrågavarande erinringar, utan hava desamma därför från min sida endast
kunnat föranleda vissa smärre jämkningar i det uppgjorda förslaget.
Innan jag redogör för det inom försvarsdepartementet utarbetade förslaget
till ordnande av rikets försvarsväsende, torde jag emellertid få i korthet
angiva de allmänna utgångspunkter, från vilka förslaget utarbetats.
Såsom statsministern i sitt yttrande redan framhållit, skulle ett upprätthållande
av 1914 års försvarsorganisation draga en direkt årlig kostnad
av i runt tal 182 miljoner kronor. Härtill skulle emellertid, under förutsättning
av nämnda organisations fullständiga genomförande, komma avsevärda
belopp dels för utförande av vissa, av sagda organisation betingade
byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills fått
anstå, dels ock för anskaffande av med hänsyn till erfarenheterna från
världskriget erforderlig modern materiel m. m. Nyssnämnda kostnadssumma
skulle sålunda högst väsentligt överskridas. Såsom försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 99) framhållit och statsministern nyss ytterligare betonat,
är det uppenbarligen under nu rådande ekonomiska och finansiella
förhållanden icke möjligt att för vårt försvarsväsende avse så stora belopp.
Det har även, som bekant, visat sig nödvändigt att efterhand avstå från
det planlagda genomförandet av ifrågavarande organisation, såväl med avseende
a hären som beträffande flottan och kustartilleriet. Den försvarsorganisation,
som nu tillämpas, är sålunda icke sådan, som den år 1914
planlades.
Den för innevarande års riksdag framlagda försvarsbudgeten uppgår —
efter framräknande av kostnaderna för sj ökarte verket ävensom för dyrtidstillägg,
vilka kostnader försvarsrevisionen i sitt förslag icke ansett sig böra
medtaga — till i runt tal 138.6 miljoner kronor. Då man nu, på sätt
statsministern anfört, står inför uppgiften att för en kostnad av denna
storlek söka åstadkomma en organisation, som giver största möjliga försvarseffekt,
gäller det givetvis att undersöka, vilka olägenheter som vidlåda
provisoriet.
Vad som härvid närmast faller i ögonen är det allmänna osäkerhetstillstånd,
som ett provisorium i och för sig enligt sakens natur måste skapa.
I förevarande fall har detta osäkerhetstillstånd bland annat tagit sig uttryck
däri, att personalrekryteringen försvårats, att arbetena med mobiliseringsplaner,
reglementen och dylikt icke kunnat utföras med erforderlig säkerhet,
samt att övningarna icke kunnat bedrivas med nödig planmässighet, allt
förhållanden som, därest de finge fortfara, så småningom skulle leda till
organisationens sönderfallande.
Många och svåra äro även de olägenheter, som, särskilt vad beträffar
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
liiiren, framkallats av det sätt, varpå utbildningen av de värnpliktiga under
provisoriet varit organiserad. Först och främst liar den för denna utbildning
anslagna tiden visat sig otillräcklig. Vidare bär utbildningen till
följd av det rådande osäkerlietstillståndet icke kunnat planläggas på det
för ändamålet med densamma lämpligaste sättet. Ytterligare bär oproportionerligt
stor del av utbildningstiden måst tagas i anspråk för handräckningar
och andra förrättningar vid sidan av övningsprogrammet. Nu angivna
förhållanden hava, vart i sin mån, bidragit till att utbildningsresultatet
blivit allt annat än tillfredsställande.
Vad särskilt angår de till underbefäl eller fackmän avsedda värnpliktiga,
har uttagningsprocenten med hänsyn till erfarenheterna från världskriget
befunnits alltför låg, varjämte de för ändamålet uttagna på grund av den
korta utbildningstiden i allmänhet icke kunnat föras fram till den utbildningsnivå,
som påkallas av sådana värnpliktigas avsedda användning vid
mobilisering.
Även för flottans och kustartilleriets vidkommande hava provisoriets bestämmelser
med avseende å de värnpliktigas utbildningstid visat sig olägliga,
medförande minskad krigsberedskap, personalombyten in. m.
Bortsett från vad nu framhållits, har provisoriet jämväl verkat nedsättande
på landets försvarskraft därigenom, att för försvarets vidmakthållande oundgängliga
krav i avvaktan på en fast organisation ansetts böra skjutas åt
sidan.
Sålunda har, vad beträffar flottan, där fartygsmaterielen utgör den helt
och hållet dominerande faktorn, ersättningsbyggnaden av fartyg sedan flera
år praktiskt taget legat nere, varigenom flottans stridsvärde gradvis nedgått,
i samma mån som örlogsfartygen blivit allt mera föråldrade och otidsenliga.
Likaledes hava världskrigets rika erfarenheter i fråga om beväpning och
utrustning icke kunnat på långt när, som sig bort, tillgodogöras.
Slutligen har flygväsendet — som under och efter världskriget utomlands
undergått en stark utveckling — varken med avseende å organisation
eller materiel tillgodosetts i närmelsevis den grad, vartill dess betydelse
för krigföringen enligt världskrigets erfarenheter måste anses föranleda.
Vid utarbetandet av det förslag till ny försvarsorganisation, för vilket
jag i det följande skall närmare redogöra, har det i främsta rummet gällt
att råda bot för de brister, som, enligt vad jag här framhållit, vidlåda
det nuvarande provisoriet. På vad sätt detta tänkts skola äga rum, kommer
att framgå av den följande redogörelsen.
Innan jag övergår till denna, återstår blott att nämna, att jag i likhet
med försvarsrevisionen funnit det alltför vanskligt att under nuvarande
osäkra förhållanden söka företaga en sådan teoretisk avvägning av förhållandet
mellan de olika försvarsgrenarna, som på grundval av andra
försvarsberedningens betänkande uti 1914 års försvarsorganisation ägde
rum. För mig har den avgörande synpunkten uteslutande varit att inom
förut angiven kostnadsram så organisera de olika försvarsgrenarna, att
försvaret erhåller den största möjliga effektivitet.
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Kung! Maj:ts proposition nr 20.
17
Försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande försvarsdepartementets verksamhetsområde tiar försvarsrevi- Försv arssionen
(Del 1, sid. 251) haft under övervägande, huruvida icke ärenden ,LVlsl0nenangående
sjökarte väsendet lämpligen borde avskiljas från departementets
handläggning. Med hänsyn till den av statsmakterna helt nyligen —
vid 1921 års riksdag — intagna ståndpunkten hade revisionen emellertid
icke ansett sig böra upptaga förevarande spörsmål till förnyad omprövning.
Ehuru jag anser starka skäl tala för, att sjökarteverket, vars huvud- Departementsuppgift
numera måste anses vara av rent civil natur, förlägges under chefen.
handelsdepartementet, finner jag mig dock, med hänsyn till vad försvarsrevisionen
anfört, icke nu böra påkalla förnyad prövning av denna fråga.
Försvarsdepartementets avdelning av
Kung!. Maj:ts kansli.
Enligt den från och med den 1 juli 1920 gällande organisationen Nuvarande
skulle inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli organisation.
vara anställda
1 statssekreterare,
1 expeditionschef,
6 kansliråd,
6 förste kanslisekreterare,
1 registrator,
6 andre kanslisekreterare,
1 kontorsskrivare, kvinnlig,
2 kanslibiträden, kvinnliga,
3 kontors biträden, kvinnliga,
1 förste expeditionsvakt,
2 expeditionsvakter samt
amanuenser i mån av behov.
Försvarsrevisionen har i sitt betänkande (Del 1, sid. 254) anfört, att Försvarsde
av revisionen föreslagna avsevärda begränsningarna av försvarsanstalterna
kunde antagas komma att medföra en minskning i personalbehovet å
kansliavdelningen, sedan den nya försvarsorganisationen blivit tillfullo
genomförd. Dessförinnan syntes emellertid svårligen några personalindragningar
kunna göras. Genomförandet av en ny försvarsorganisation,
vare sig denna avsåge en utökning eller en begränsning av de bestående
försvarsanstalterna, medförde städse ett ökat arbete för vederbörande förvaltningsmvndigheter.
Det vore i varje fall icke möjligt att pa förhand
med någon som helst tillförlitlighet bedöma kansliavdelningens personalbehov
efter den nya försvarsorganisationens genomförande. Kevisionen
ansåge sig därför icke böra framställa något förslag om minskning av
den nuvarande personalen.
Sedan försvarsrevisionens betänkande avgavs, hava jämlikt beslut av Departements1923
års riksdag vissa ändringar vidtagits i staten för departementet. chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 2
18
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
Sålunda hava en förste och en andre kanslisekreterartjänst indragits, varjämte
en tjänsteman, som tidigare på förordnande uppehållit en förste
kanslisekreterarbefattning, numera avlönas med en andre kanslisekreterarlön.
I årets statsverksproposition har föreslagits ^besparande av ytterligare
en förste kanslisekreterarlön genom att icke avse någon vikarie för en
förste kanslisekreterare, som uppehåller ett kanslirådsämbete under ordinarie
innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement. Givetvis
bör hänsyn härtill tagas vid beräknandet av departementets personalbehov
efter den nya försvarsorganisationen. Härutöver anser jag mig icke
för närvarande böra föreslå någon minskning av departementets personal.
Såsom i statsverkspropositionen vidare anförts, skulle emellertid ett genomförande
av det av statens besparingskommitté den 8 december 1923 avgivna
förslaget angående förenklad behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål
möjliggöra indragning av ett kanslirådsämbete i försvarsdepartementet.
Därest nämnda förslag vinner statsmakternas bifall, bör den i
förevarande sammanhang gjorda personalberäkningen självfallet undergå
härav föranledd jämkning. För övrigt torde frågan om begränsning av
departementets personalbehov erhålla förnyad aktualitet i samband med
blivande undersökningar rörande möjligheten att företaga ytterligare £>ersonalindragningar
inom Kung! Majrts kansli i allmänhet.
La ii t försvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.
Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att avhandlas
i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive sjöförsvaret.
LÅNTFÖRSVARET
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
21
I. Allmänna grunder för lånt försvarets
ordnande.
Såsom försvarsrevisionen uti sitt betänkande framhållit, torde den allmänna
värnplikten vara den enda grund, på vilken ett land som Sverige
bör bygga sitt försvarsviisende. Endast genom den allmänna värnplikten
kunna nämligen våra lantstridskrafter uppbringas till sådan styrka, att de
bliva i stånd att avvärja eu fientlig invasion. Men även ur eu annan synpunkt
än den militära nödvändighetens bör, såsom revisionen jämväl betonat,
den allmänna värnplikten ligga till grund för vår härordning. Om det redan
i allmänhet kan sägas, att det bör åligga varje medborgare i ett fritt
land att efter måttet av sina krafter bidraga till landets försvar mot en
inkräktande fiende, torde detta i alldeles särskild grad kunna sägas om
ett land som vårt, där den allmänna värnplikten varit av ålder erkänd
och under de sistförflntna hundra åren jämväl tillämpad. Att nu fritaga
landets manliga befolkning från denna allmänt medborgerliga skyldighet
och överlåta omsorgen om rikets försvar åt en legohär synes strida icke
endast mot den historiska utvecklingen utan även mot den demokratiska
uppfattning, som numera på alla områden av samhällslivet gör sig gällande.
Ett uppsättande av en mera betydande yrkesarmé kräver, vilket ävenledes
försvarsrevisionen (Del 1, sid. 131) påvisat, mycket stora kostnader. Att
på denna väg åstadkomma den krigsstyrka, som i det nutida kriget visat
sig erforderlig, är av finansiella skäl uteslutet. Frivillig anställning bör
därför tillämpas såsom grund för härens rekrytering endast i den mån
detta erfordras för att organisera erforderliga kadrar.
Den i fredstid befintliga armén är i främsta rummet en organisation för
de värnpliktigas utbildning. Eredsorganisationen kan emellertid icke ordnas
enbart med hänsyn till denna utbildning. Fastmer bör arméns krigsorganisation
vara bestämmande för dess organisation i fred. Denna senare
måste sålunda möjliggöra att vid krigsutbrott hastigt mobilisera de för
krigsorganisationen erforderliga stridskrafterna, samtidigt som formationer
skola kunna uppsättas för ordnandet av ersättningsväsendet och för organiserandet
av nya, för fälthären avsedda truppförband in. in. Givet är, att
ju större del av folkkraften, som vid krigsutbrott kan ställas till omedelbart
förfogande, desto större äro ock förutsättningarna att vid krigets
början skapa ett gynnsamt utgångsläge för operationerna på krigsskådeplatserna
och för det fortsatta organisationsarbetet i hemorten.
Fredsorganisationen bör emellertid tillgodose kravet icke endast på
krigshärens storlek utan även på dess beskaffenhet. Sålunda bör man
eftersträva, att de vid mobilisering uppsatta truppförbanden omedelbart
äro operations- och stridsdugliga. Det synes nämligen, som försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 122) jämväl påvisat, icke vara möjligt att under
Allmänna
utgångs
punkter.
22
Kungl. Majt:s proposition nr 20.
alla förhållanden beräkna en tidsfrist för utbildningens fullständigande efter
verkställd mobilisering. I de flesta fall torde mobilisering icke tillgripas
förrän i samband med ett krigsutbrott. Krigsrörelserna kunna därför förväntas
komma att taga sin början omedelbart efter slutförd mobilisering
och uppmarsch.
Det stora inflytande, telcniJcen har på nutida krigföring, gör det ävenledes
nödvändigt att redan i fred anskaffa den för de vid mobilisering
organiserade truppförbanden erforderliga beväpningen och utrustningen.
Denna materiel måste också vara tidsenlig, så att trupperna icke komma
att uppträda mot eu i tekniskt hänseende överlägsen motståndare.
Med dessa allmänna utgångspunkter anser jag mig nu böra i störa
drag redogöra för de militära kraven på lantförsvarets omfattning samt
truppernas beskaffenhet, beväpning och utrustning.
Militära krav Enligt 1914 års härordning skulle fälthären bestå av 6 linjearméförförsvarets
delningar. Därjämte skulle vid varje infanteriregemente vid mobilisering
omfattning, uppsättas 3 reservbataljoner, vilket för infanteriet innebär eu fördubbling
av fredsstyrkan. Då även specialtruppslagen skulle uppsätta reservformationer,
skulle således den för rörliga operationer avsedda krigshären uppgå
till eu styrka motsvarande sammanlagt 12 arméfördelningar, av vilka dock
halva antalet var svagare tillgodosett med avseende på specialtruppslag.
Positionsartilleriregementet organiserades och utrustades med hänsyn till
att förse fälthären med ett utom fördelningsförbandet stående, tungt arméartilleri.
Utom dessa fälttrupper försågos land- och kustfästningarna med
erforderliga besättningstrupper, varjämte försvaret av Gotland tillgodosågs
såväl med särskilda stridskrafter som genom Tingstädepositionen. Under
världskriget beväpnades Karlsborgs artillerikår med ny tung fältartillerimateriel
och förändrades därigenom till att främst vara ett arméartilleritruppförband.
Samtliga truppförband skulle så organiseras, utrustas och
utbildas, att de vore operations- och stridsdugliga omedelbart efter verkställd
mobilisering.
I sitt den 8 juni 1923 avgivna yttrande över försvarsrevisionens betänkande
har generalskommissionen såsom sin åsikt framhållit, att för
tillgodoseende av de krav, som den allmänna försvarsplanen uppställde,
ett bibehållande av det nuvarande antalet truppförband vore nödvändigt,
varjämte de vid mobilisering uppsatta fältförbanden måste omedelbart vara
operations- och stridsdugliga.
Chefen för generalstaben har för sin del anfört, att vår härordning
borde utarbetas och avvägas med hänsyn till vårt lands nuvarande militärpolitiska
läge och med stöd av erfarenheterna från världskriget. Med
hänsyn härtill kunde vårt land för framtiden icke räkna med mindre behov
av försvarskrafter än enligt 1914 års härordning. I fråga om truppslagens
organisation vore dock avsevärda ändringar uti densamma erforderliga.
Nutidens folkkrig toge, oberoende av politiska och strategiska
förutsättningar, förr eller senare nationens alla levande och materiella kraf
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
ter i anspråk. Fredsorganisationen måste därför under alla förhållanden
avvägas på sådant siitt, att den gjorde eu erforderlig utveckling av försvarskrafterna
och försvarsmedlen möjlig. Vår försvarsorganisation, vilken
i huvudsak byggde på allmän värnplikt, borde också anpassas efter värnpliktskontingentens
storlek eller efter folkmängden, vilket i stort sett vore
eu och samma grund. Sedan år 1914 hade rikets folkmängd vuxit från
omkring 5,600,000 till 6,000,000 invånare. För att under krig kunna
till landets försvar taga ut hela folkkraften vore eu ökning sålunda önskvärd
av den år 1914 bestämda försvarsorganisationen.
Vad truppernas beskaffenhet beträffar, beror denna i främsta rummet Militära kray
# ioi , , ii*.....i. beträffande
på den utbildning, de erhållit. Dennas ståndpunkt kan under tor övrigt truppernas
likartade förhållanden mätas efter utbildningstidens längd. beskaffenhet.
Enligt 1914 års värnpliktslag är den sammanlagda utbildningstiden
för flertalet värnpliktiga vid infanteriet 340 dagar, vid kavalleriet, artilleriet
och ingenjörtrupperna 365 dagar samt för studenter och likställda
485 dagar.
Av intresse är givetvis att jämföra dessa utbildningstider med de under
världskriget i de krigförande länderna förekommande. Härvid är dock
att märka, att utbildningsförkållandena under pågående krig äro avsevärt
olika mot dem i fredstid. De under kriget utbildade värnpliktiga avgingo
omedelbart efter avslutad utbildning till fronten, varemot huvuddelen av
de i fredstid utbildade värnpliktiga först åratal efter sin utbildningstid
kommer att gå i fält. Därtill kommer, att de värnpliktigas intresse för
utbildningsarbetet och därmed arbetsintensiteten av naturliga skäl i regel
är vida större under pågående krig än i fredstid. En följd därav är, att
resultatet av utbildningen i krig i allmänhet blir avsevärt bättre än fredsutbildningen
under motsvarande tid.
Enligt franska erfarenheter från världskriget skulle eu utbildningstid om
8 månader i krigstid vara tillräcklig för ersättningsmanskap, avsett att
fylla luckorna hos förut stridsvana truppförband. För egentliga nyformationer
ansågs en längre utbildningstid, 10—12 månader, erforderlig.
I Tyskland bestämdes under det sista krigsåret utbildningstiden för
ersättningsmanskåpet till 8—12 månader. Dessa bestämmelser, tillkomna
efter tre års krigserfarenhet, kunde dock icke följas, utan måste liksom
tidigare på grund av krigsläget de värnpliktiga sändas till fronten i allmänhet
redan efter 5—6 månaders utbildning.
I övriga krigförande länder synes man hava kommit till liknande resultat
som i Frankrike och Tyskland beträffande tiden för manskapsutbilduingen.
Generalskommissionen har ock förklarat sig anse, att det för att under
fredstid kunna meddela eu fullgod utbildning enligt erfarenheterna från
världskriget för huvuddelen av de värnpliktiga erfordras en sammanlagd
övningstid av 14—16 månader.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
*beträrffandeV ^träffande truppernas beväpning tiar chefen för generalstaben bland
truppernas annat anfört, att vid infanteriet antalet tunga kulsprutor borde ökas
beväpning samt kulsprutegevär, bandgranater och gevärsgranater införas i avsevärd
ning. mangd. .Kavalleriet utrustades numera i allmänhet med kulsprutegevär,
stundom med pansarbilar, varjämte dess kulsprute- och artilleriförband
både ökats i styrka. Vad artilleriet beträffade, hade detsamma under
världskriget ökats samt olika slags specialartilleri uppställts. Under förut
sättning att de statsfinansiella förhallandena det medgåve, borde fördelningsartilleriregementena
tillföras viss 15 cm. baubitsmateriel, fältbärens tunga
artilleri ökas samt luftvärnsartillerimateriel — dels rörlig för fältbären,
dels stationär för ortsförsvaret — införas. Samtliga truppslag och trängformationer
borde förses med luftvärnskulsprutor. Vidare borde även
stridsvagnar (tanks) införas och i fred anslutas till infanteriet.
Beträffande de kemiska stridsmedlen bar chefen för generalstaben anfört,
att de viktigaste av dessa utgjordes av stridsgaser och skylande rök.
Stridsgaser överfördes till motståndaren med gasvågor eller genom beskjutning
med gasprojektiler från artilleriet, granatkastare eller särskilt konstruerade
gaskastare. Efter kriget hade emellertid Washingtontraktatens signatärmakter
förklarat sig erkänna det i nämnda traktat Del V upptagna
förbudet mot att i krigstid använda giftiga gaser. Genom nationernas förbund
torde även övriga makter bliva uppmanade att ansluta sig till nämnda
traktat. Vid sådant förhållande syntes några särskilda organisationer för
gaskrig icke böra skapas i fredstid, vilket dock icke hindrade, att vissa förberedelser
måste vidtagas för att kunna använda stridsgaser, för den händelse
eu hänsynslös motståndare begagnade sig av detta stridsmedel. Arten och
omfattningen av dessa förberedelser syntes emellertid icke böra upptagas
till behandling i detta sammanhang. Under alla förhållanden måste till
skydd mot stridsgaser all personal förses med gasskydd samt en del andra
åtgärder vidtagas.
Vad truppernas utrustning beträffar, har chefen för generalstaben bland
annat framhållit behovet av motortransportmedel och tung bromateriel ävensom
det vid samtliga truppslag ökade behovet av signalmateriel, varvid
även radiomateriel borde införas i vidsträckt mån. Lyspistoler, rökgranater
m. il. materielslag borde ingå i truppernas utrustning,
caefens för Innan jag övergår till att yttra mig angående huvuddragen av den av
^ch6i*cl1” • .tv* ''—''
staben upp- mi8 föreslagna härordningen, finner jag mig böra i korthet redogöra för vad
fattning an- chefen för generalstaben anfört angående det tillvägagångssätt, som borde tillvägagångs-
lämpa s V''<1 en av ekonomiska och statsfinansiella skäl nödvändiggjord besättet
vid en gränsning av den nuvarande härorganisationen.
''av^etTm^ lämpligaste tillvägagångssättet i detta fall, yttrar chefen för gene
varande
ralstaben, syntes vara, att, såvitt det vore möjligt, först söka uppdraga
nfsationen. grnndlinjernå av den härordning, vilken nu borde fastställas, om icke rikets
ekonomiska och statsfinansiella förhållanden ansåges göra inskränkningar
nödvändiga i försvarsorganisationen. Det vore denna härordning, vilken
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 2.)
borde hållas i sikte, därest omständigheterna skulle göra det för rikets
försvar oavvisligt att utveckla organisationen och stärka försvarsberedskapen,
och det vore likaledes i förhållande till denna med hänsyn till vart lands
nuvarande militärpolitiska läge och med stöd av erfarenheterna från världskriget
utarbetade och avvägda härordning, de inskränkningar, vilka nu
skulle vidtagas, i främsta rummet borde bedömas, och icke i förhållande
till den nu gällande, före världskrigets utbrott utarbetade härordningen.
Med denna utgångspunkt borde enligt chefens för generalstaben asikt
de värnpliktiga i fred utbildas så, att de vid mobilisering uppsatta fältförbanden
omedelbart vore operations- och stridsdugliga.
Antalet arméfördelningar borde i fred fortfarande utgöra (5, var och
eu om 4 infanteriregementen, ett kavalleri- och ett artilleriregemente,
eu trängkår m. fl. trupper. Boden borde bibehållas såsom fästning. Norr.-botten borde bilda ett särskilt militärområde under egen militärbefälhavare.
Bör det tidiga gränsförsvaret borde avses ett infanteriregemente, en kavallerikår
om 2 skvadroner och en artilleridivision jämte erforderliga skyddsocli
landstormstrupper.
Normalinfanteriregementet borde organiseras på regementsstab med särskilda
signal- in. fl. organisationer, 3 bataljoner om stab, 4 gevärskompanier
och 1 kulsprutekompani, 1 pionjärförband in. in. samt eventuellt
1 kompani för infanteriartilleri. Vid vart och ett av Svea och Göta livgarden,
Första och Andra li vgren ad] ärr ogemen te na samt Jämtlands fältjägarregemente
borde organiseras eu fjärde bataljon för lätta stridsvagnar och
annan särskild teknisk materiel. Kavalleriet borde organiseras på samma
antal regementen som enligt 1914 års härordning. Skånska husarregementet
borde organiseras på endast 1 bataljon. Samtliga bataljoner vid kavalleriet
borde organiseras i huvudsak i enlighet med försvarsrevisionens förslag.
Varje fördelningsartilleriregemente borde organiseras på 12 batterier. Aid
AA endes artilleriregemente borde den ridande divisionen bibehållas. I Boden
borde uppsättas Norrbottens artillerikår om 3 batterier. Positionsartilleriregementet
borde organiseras till arméartilleri om 6 divisioner tungt fältartilleri
samt Karlsborgs artillerikår till ett luftvärnsartilleriregemente.
Ingenjörkårernas organisation borde bibehållas till sina huvuddelar. Särskilda
järn vägstrupper borde emellertid organiseras. Fälttelegrafkaren borde
organiseras till ett fälttelegrafregemente om 1 telegraf- och 1 radiobataljon.
Varje trängkår borde organiseras på 1 träng-, 1 bil- och 1 sjukvårdskompani.
Intendenturtrupperna borde bibehålla sin nuvarande organisation.
Såväl vid infanteriet som om möjligt även vid specialtruppslagen borde
reservtruppfurband organiseras efter samma grunder som linjetruppförbanden.
Kavalleriet utgjorde dock härutinnan undantag. Då det gällde
att bedöma reservorganisationens omfattning, borde hänsyn även tagas till
depåernas sammansättning. Erfarenheterna från världskriget hade nämligen
otvetydigt givit vid handen, att ersättningsväsendet under ett nutida
Allmänna
grunder för
lantförsvarets
ordnande
med
hänsyn till
rådande
statsfinansiella
förhållanden.
ti) Organisationen.
Antalet arméfördelningar
och deras
sammansättning.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
krig, särskilt under dess första månader, krävde en avsevärt starkare organisation
av depåerna, än vad förut ansetts erforderligt.
En organisation med ovan angiven omfattning kunde emellertid, yttrar
chefen för generalstaben vidare, icke åstadkommas inom ramen av de årliga
kostnader, vilka angivits för det av honom utarbetade härord ningsförslaget.
De allmänna synpunkter, vilka skulle lända till ledning vid utarbetandet
av nämnda förslag, berörde också just sättet att verkställa de inskränkningar
i Sveriges försvarsorganisation och försvarsberedskap, vilka betingades av
rikets ekonomiska och statsfinansiella förhållanden. Dessa inskränkningar
borde i främsta rummet bedömas icke i förhållande till nu gällande, före
världskrigets utbrott utarbetade härordning utan till ovan angivna, med hänsyn
till vårt lands nuvarande militärpolitiska läge och med stöd av erfarenheterna
från världskriget avvägda organisation.
Såsom förut anförts, nödvändiggöra de ekonomiska och statsfinansiella
förhållandena en avsevärd begränsning av de för upprätthållande av 1914
ars härordning erforderliga utgifterna. En inskränkning av härorganisationen
måste alltså ske. Härvid är det uppenbarligen av stor vikt att mot varandra så
väga härordningens olika element, att största möjliga försvarskraft erhålles.
^ id eu sådan avvägning är det av särskild betydelse att — under hänsynstagande
till erfarenheterna från världskriget samt till de hos oss rådande
särskilda förhallandena rätt bestämma förhållandet mellan organisationens
omfattning, den allmänna värnpliktens tillämpning samt beväpning
och utrustning. Med avseende å det sätt, varpå en dylik
avvägning bör äga rum, har jag ansett mig böra ansluta mig till de avchefen
för generalstaben i det föregående angivna principerna. De inskränkningar
i härordningen, vilka nu måste vidtagas, böra således icke bedömas
i förhållande till 1914 års härordning, vilken med hänsyn till de under
världskriget gjorda erfarenheterna icke längre kan anses i allo tidsenlig,
utan bör man i stället i fråga om organisationen utgå från de grunder,
vilka bort tillämpas, därest icke ekonomiska och statsfinansiella förhållanden
hade nödvändiggjort nedskärningar.
Aven om jag vid utarbetandet av det nu föreliggande liärordningsförslaget
i princip således har anslutit mig till vad chefen för generalstaben
uttalat, har jag emellertid av kostnadsskäl ansett mig böra vidtaga åtskilliga
inskränkningar i det av honom framställda besparingsförslaget.
Som i det föregående är omförmält, avsågs enligt 1914 års härordning
den för rörliga operationer avsedda krigshären komma att uppgå till eu
styrka motsvarande 12 arméfördelningar. Enligt den av försvarsrevisionen
föreslagna krigsorganisationen skulle antalet arméfördelningar endast vara 4.
Att sistnämnda styrka icke är tillräcklig för att fylla den uppgift, som
med vårt lands strategiska läge måste ställas å fälthären, nämligen att
hindra eu invasion över landgränsen och samtidigt anfalla en landstigen
fiende, därom äro alla militära auktoriteter ense. I själva verket är denna
27
Kunfjl. Hfajtts proposition nr 20.
styrka icke tillfyllest ens för den förstnämnda uppgiftens Kisande. Av de
militära myndigheternas uttalanden framgår, att därest våra ^^stridskrafter
skola med utsikt till framgång kunna upptaga försvar mot eu over landgränsen
inträngande fiende, antalet i fredstid befintliga arméfördelningal av
bär avsedd sammansättning icke kan sättas lägre än till (3. Med hänsyn
till vad sålunda från militärt håll gjorts gällande anser jag nng icke kunna
föreslå en minskning av arméfördelningarnas antal i fred. Beträffande
krigsorganisationen vore ur försvarssynpunkt visserligen önskvärt att kunna
uppsätta reservformationer i samma omfattning som enligt 1914 års härordning,
men på grund av de därmed förenade kostnaderna finner jag det
icke vara möjligt att föreslå en fredsorganisation, som vid mobilisering
medgiver en dylik utsvältning. 1 förhållande till 1914 ais häiordning
innebär således mitt förslag en mycket avsevärd minskning av antalet vid
krigsutbrott disponibla operativa enheter.
Bibehållandet i fred av det hittillsvarande antalet arméfördelningar är
nödvändigt icke endast ur synpunkten av att kunna vid mobilisering uppsätta
en krigsstyrka, som fyller det mest trängande behovet, utan även
för att bevara möjligheten till organisationens utsvältning i händelse av
krig eller krigsfara. Det är nämligen att märka, att organisationens förmåga
till utsvällning — dess elasticitet — i väsentlig grad beror av dess
omfattning. För att man överhuvudtaget skall kunna tala om ett elastiskt
system, måste den för en utsvällning erforderliga ramen finnas redan i
fred. Genom indragning av truppförband förminskas därför förmågan av
elasticitet. Vill man sträva efter ett elastiskt system, måste alltså den bestående
ramen i möjligaste mån bibehållas, även om man av ekonomiska skål
ser sig nödsakad att göra vissa inskränkningar i fråga om truppförbandens
organisation. Försvarsre visionens förslag är ur här avsedd synpunkt
otillfredsställande. Detta är i än högre grad fallet med den av herr Joll.
Nilsson m. fl. föreslagna här organisationen.
Beträffande arméfördelningens sammansättning torde böra beröras frågan,
huruvida icke på grund av erfarenheterna från världskriget de tekniska
truppslagen, främst artilleriet, borde ökas i förhållande till infanteriet. Med
avseende härå har chefen för generalstaben bland annat framliallit, att inom
vår operativa enhet, arméfördelningen, styrkan av specialtruppslagen borde
begränsas till vad som kunde anses erforderligt och lämpligt under rörliga
operationer å krigsskådeplatser med sparsamma vägförbindelser och jämförelsevis
oöverskådlig terräng. Vid sådant förhållande borde fördelniugsartilleriregementet
i vår armé organiseras på 4 divisioner med sammanlagt
12 batterier. En ökning i förhållande till infanteriet av de tekniska
truppslagen inom arméfördelningen kali emellertid uppenbarligen åstadkommas
även genom att minska den i arméfördelningen ingående infanteristyrkan.
Det har sålunda ifrågasatts, att man i sådant syfte borde organisera
arméfördelningen på 3 infanteriregementen i stället för såsom hos
oss hittills på 4.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Med avseende härå har chefen för generalstaben bland annat framhållit
följande. Yid världskrigets början hade såväl den franska som den tyska
fördelningen räknat 2 infanteribrigader om 2 regementen. Inom flertalet
arméer vore förhållandet detsamma. Under kriget hade emellertid i både den
franska och den tyska fördelningen antalet infanteriregementen minskats till
endast 3 och sålunda antalet infanteribataljoner till endast 9. Såsom skäl
för denna åtgärd hade framhållits bl. a. nödvändigheten av att under ställningskriget
skapa ett större antal operativa förband. Härpå tydde särskilt det
förhållandet, att den amerikanska expeditionsarmén, som under krigets senare
del uppsattes med engelska och franska officerare såsom instruktörer och
vid vilkens organisation någon brist på personal icke rådde, upptoge fördelningar
om 4 regementen, vartdera om 3 starka bataljoner. Emellertid
hade i det nyligen framlagda franska härordningsförslaget fördelningar med
3 infanteriregementen bibehållits. Av föredragningen inom franska deputeradekammarens
armékommission, till vilken nämnda förslag remitterats,
framginge, att anledningen till fördelningens sammansättning av endast 3
infanteriregementen vore av samma natur söm den, vilken föranledde en
omorganisation under kriget. Med en indelning av fördelningen i 4 infanteriregementen
skulle nämligen endast 24 fördelningar kunna uppsättas,
under det att regeringen och den högsta krigsledningen låtit meddela kommissionen,
att fördelningarnas antal med hänsyn till försvarsplanens behov
under nuvarande förhållanden icke kunde minskas under 32. Huru härmed
än vore, största delen av vår terräng fordrade i alldeles särskild grad talrikt
och gott infanteri, emedan infanteriet ofta nog bleve hänvisat att genomkämpa
striden ensamt eller med endast ringa stöd av artilleri. Att minska
antalet av våra nuvarande 24 infanteriregementen, som vid mobilisering inginge
i arméfördelningsförband, för att i deras ställe uppsätta tekniska specialtrupper
av ett eller annat slag, måste därför anses fullständigt uteslutet.
Frågan, om arméfördelningen skulle räkna 4 eller 3 infanteriregementen,
utmynnade sålunda bär liksom i Frankrike i spörsmålet, huruvida vi borde
organisera nämnda 24 infanteriregementen i 6 arméfördelningar om 4 infanteriregementen
eller i 8 arméfördelningar, vardera om 3 infanteriregementen.
På grund av den betydelse, som i vår terräng mestadels måste
tillmätas infanteriet såväl under strid som under spanings- och bevakningstjänsten,
vore det redan av denna grund önskvärt, att vår arméfördelning
räknade ett starkt infanteri. Men även andra skäl kunde anföras för eu
dylik uppfattning. Inom eu här med endast ett fåtal operativa enheter förekomme
sålunda jämförelsevis ofta för varje arméfördelning, att den finge
uppträda på egna truppers endera flygel eller självständigt. Under sådant
förhållande behövde arméfördelningschefen synnerligen väl en infanteristyrka
om 4 infanteriregementen till sitt förfogande. Då det gällde valet
mellan 3 eller 4 infanteriregementen inom arméfördelningen, borde därjämte
gi upperingsmöjliglieterna tillmätas särskild betydelse. Vad först grupperingsmöjligheterna
inom arméfördelningen beträffade, bleve dessa bättre med 4
Kurujl. Mcijits proposition nr JO. -*•''
iin med 3 regementen. Huruvida på motsvarande satt grupperingen inom
eu armé bleve lättare, om denna sammansattes av ett större antal arméfördelningar
om 3 infanteriregementen iin av ett mindre antal om 4 infanteriregementen,
bleve i väsentlig grad beroende av vägförbindelsernas beskaffenhet.
Inom flera av våra sannolika krigsskådeplatser vore emellertid
vägnätet så sparsamt, att företräde vid operationer inom desamma obetingat
borde lämnas åt ett mindre antal men starkare arméfördelningar.
På grund av vad chefen för generalstaben sålunda anfört håller jag före,
att de 6 arméfördelningarna fortfarande böra organiseras vardera på 4 infanteriregementen.
I varje arméfördelning bör såsom hittills ingå 1 kavallerioch
1 artilleriregemente jämte tillhörande ingenjör-, träng- och mtendenturtrupper.
Hå det ur militär synpunkt med hänsyn till de särskilda förhållandena
på våra sannolika krigsskådeplatser icke är lämpligt att inom
arméfördelningsförbandet öka fälthärens tekniska utrustning i lika hög glad
som skett vid de i världskriget deltagande arméerna, och då dessutom eu
sådan utrustning skulle medföra högst betydande kostnader, har jag icke
ansett mig böra föreslå någon annan ökning av de i arméfördelningen ingående
tekniska truppslagen än överförandet från Positionsartilleriregementet
av ett 15 cm. haubitsbatteri till varje fördelningsartilleriregemente samt
införandet av vissa radioformationer in. in.
Med avseende å de utom arméfördelningsförband stående trupperna har
chefen för generalstaben anfört, att ett antal truppförband, tillhörande de
tekniska truppslagen, borde uppsättas för att förstärka en armé ellei en
arméfördelning under strid om fältbefästa ställningar eller operationer i
öppen och överskådlig terräng.
Yad först arméartilleriet beträffar, anser nämnde chef, att det med
hänsyn till våra förhållanden borde beräknas minst 1 division per arméfördelning
av fälthären i dess helhet. På vissa delar av fronten borde dock
denna artilleristyrka kunna ökas till åtminstone 2 divisioner. I enlighet
med denna chefens för generalstaben uppfattning vore det givetvis önskvärt
att kunna öka vårt arméartilleri, som för närvarande i fred består av 2
15 cm. haubitsdivisioner vid Positionsartilleriregementet samt en styrka motsvarande
eu 10 cm. kanon- och eu 21 cm. liaubitsdivision vid Karlsborgs
artillerikår. Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som ett uppsättande av
ett nytt arméartilleriregemente skulle medföra, synes detta under förliandenvarande
ekonomiska och statsfinansiella läge emellertid vara uteslutet.
Beträffande luftvärnsartilleriet har chefen för generalstaben anfört, att
det helst borde utgöra ett särskilt truppförband. Hess styrka borde icke
beräknas mindre än till i medeltal 1 ä 2 batterier per arméfördelning,
oberäknat det för ortsförsvaret avsedda luftvärnsartilleriet. Nämnda önskemål
har jag ansett böra tillgodoses genom organiserande av ett luftvärnsartilleriregemente
om i fred 4 luftvärnskanonbatterier in. m.
Beträffande stridsvagnar har generalstabscliefen framhållit, att sådana
Utom arméfördelningsförband
stående
trupper.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ofta med fördel syntes kunna komma till användning i svensk terräng.
Inom vissa av våra sannolika krigsskådeplatser förekomme dock i ganska
stor utsträckning terräng, vilken icke lämpade sig för användning av
dylika vagnar. Dessa borde i fred anslutas till infanteriet. Även med
avseende på detta stridsmedel har jag, så långt de ekonomiska möjligheterna
det medgiva, sökt tillgodose behovet genom uppsättande av eu
bataljon om 3 kompanier.
I den nuvarande försvarsorganisationen ingå de två stora skånska kavalleriregementena,
avsedda att jämte den ridande divisionen ur Wendes
artilleriregemente i krig bilda en kavalleri fördelning. Med hänsyn till
dels att kavalleriet under världskriget gjorde sig mindre gällande än infanteriet
och artilleriet och dels att man genom flygvapnet erhållit ett
annat medel för spaning, har helt naturligt frågan om kavallerifördelningens
fullständiga eller delvisa indragande kommit på dagordningen, när
det gällt att i möjligaste mån begränsa försvarskostnaderna. Försvarsrevisionen
har också föreslagit (Del 1, sid. 272 o. f.), att det självständiga
kavalleriet skulle begränsas till endast 1 regemente (bataljon) om
5 skvadroner.
Med avseende härå har chefen för generalstaben framhållit, att flygvapnet
numera kunde övertaga en del av den spaningsverksamhet, som
tidigare ålegat kavalleriet. I vår terräng syntes detta företrädesvis gälla
den strategiska spaningen, vilket dock icke medförde, att kavalleriet vore
obehövligt för spaningstjänsten. Vi måste nämligen räkna med krigsfall,
då våra luftstridskrafter vore så underlägsna, att de icke med säkerhet
kunde lämna det nödvändiga spaningsresultatet. Härtill komme, att väderleksförhållanden,
mörker, betäckt terräng m. m. icke sällan hindrade
flygvapnets spaning. I vår terräng bleve det därför ofta nödvändigt att
huvudsakligen lita till markspaning. Fördenskull erfordrades fortfarande
ett självständigt kavalleri av icke alltför ringa styrka. Även för det
fall, att de ekonomiska och statsfinansiella förhållandena icke gjorde det
nödvändigt att inskränka försvarsorganisationen, utan att denna kunde
omorganiseras med hänsyn endast till världskrigets erfarenheter, föresloge
chefen för generalstaben en minskning av kavallerifördelningen från 4
till 3 bataljoner. Med den honom givna ekonomiska ramen för härorganisationen
måste emellertid det självständiga kavalleriet begränsas till
att omfatta endast 1 brigad om 2 bataljoner.
Såsom chefen för generalstaben framhållit, vore det ur militär synpunkt
visserligen önskvärt att i huvudsak bibehålla det självständiga kavalleriet.
Då emellertid, som förut nämnts, det statsfinansiella läget med nödvändighet
kräver en stark begränsning av försvarskostnaderna, samtidigt som den
tekniska utrustningen måste tillgodoses och nya vapen, särskilt flygvapnet,
tillkomma, är det ofrånkomligt att företaga indragningar av truppförband,
där detta kan ske med minsta offer av för svar skraft. Med hänsyn härtill
Kungl. Maj-.ts proposition nr JO. 31
och till de stom besparingar, som vinnas genom eu indragning av hela
det självständiga kavalleriet jämte dess ridande artilleridivision, har jag
ansett mig böra föreslå en sådan indragning.
Med avseende på Gotlands försvar har försvarsrevisionen (Del 1, sid.
266 och 280) framhållit, att ön jämväl framdeles torde för sitt försvar
till lands bliva hänvisad huvudsakligen till egna stridskrafter, varför Gotlands
infanteriregemente och Gotlands artillerikår av revisionen bibehållits.
Chefen för generalstaben har anslutit sig till detta förslag, vilket även
jag ansett mig böra biträda.
Beträffande de rörliga stridskrafterna torde slutligen böra nämnas, att
försvarsrevisionen (Del 1, sid. 267 o. f.) föreslagit bildandet av ett särskilt
militärområde i Norrbotten, till vilket borde hänföras de truppförband,
som erfordrades för det tidiga gränsförsvaret och vilka skulle utgöras av
Västerbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente samt
den ny uppsitta Norrbottens artillerikår ävensom de för Bodens fästning
avsedda truppförbanden.
Chefen för generalstaben har i princip anslutit sig till denna tanke,
men icke kunnat upptaga den i sitt förslag, enär detta skulle nödvändiggöra
ny uppsättande t av ett infanteriregemente utom de av försvarsrevisionen
föreslagna specialtrupperna. I stället har han föreslagit, att den ovannämnda
skvadronen samt Norrbottens artillerikår, vilkas uppsättande ingår
även i det av honom avgivna förslaget, skulle i fred ingå i Bodens
trupper. -lag har ansett mig böra biträda detta förslag.
Vad därefter det fästa försvaret beträffar, har försvarsrevisionen föreslagit,
att Karlsborgs fästning skulle nedläggas, men Bodens fästning och
Tingstädepositionen bibehållas, samt att särskilda truppförband fortfarande
som hittills skulle avses för Bodens fästning och för Gotland. Detta förslag
har — vad Karlsborgs fästning beträffar dock endast under vissa
förutsättningar — biträtts av chefen för generalstaben.
Nedläggandet av den föråldrade fästningen Karlsborg torde icke kräva
ytterligare motivering än den av revisionen framlagda (Del 1, sid. 266).
Även i fråga om Tingstädepositionen ansluter jag mig till revisionens förslag.
Inga nämnvärda besparingar eller andra fördelar skulle vinnas med
dessa befästningars nedläggande.
Vad Bodens fästning angår, har försvarsrevisionen såsom skäl för dess
bibehållande anfört, att behov förelåge dels av ett skydd för de nordliga
landsdelarna och för våra egna stridskrafters uppmarsch och koncentrering
i Norrbotten och dels av att äga en stödjepunkt för dessas rörliga operationer
därstädes. Å andra sidan kunna dock framhållas vissa synpunkter
för fästningens nedläggande. Sålunda skulle det vara fördelaktigt att
kunna lösgöra de nu såsom fästningsbesättning bundna truppförbanden för
att använda Norrbottens regemente för det tidiga gränsförsvaret och Bodens
artilleriregemente för uppsättande av ytterligare ett arméartilleriregemente,
Det fasta
försvaret.
32
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
vilket, såsom i det föregående anförts, med hänsyn till vår armés jämförelsevis
svaga artilleri i och för sig vore synnerligen önskvärt.
En närmare granskning av förhållandena giver emellertid vid handen, att
de fördelar, som skulle kunna vinnas med fästningens nedläggande, måste
köpas med nackdelar av vittgående följder. Till de av revisionen framlagda
skälen för Bodens bibehållande såsom fästning kommer nämligen
dennas betydelse såsom en tryggad upplagsplats för förråd av olika slag.
Chefen för generalstaben har sålunda anfört, att den militära utvecklingen
under de senaste åren utövat ett avsevärt inflytande på en av fästningen
Bodens ovannämnda huvuduppgifter, nämligen att trygga våra egna stridskrafters
uppmarsch och gruppering i Norrbotten. En fältarmé i våra dagar
medförde nämligen en mycket rikare teknisk utrustning, än vad fallet varit
ännu vid den tidpunkt, då fästningen Boden anlades. Arméns trängformationer
och ammunitionsutrustning hade samtidigt ökats. Det vore tydligt,
att dessa omständigheter måste öka uppmarschtiden. Samtidigt både
luftstridskrafternas utveckling i hög grad ökat faran för att vår enda uppmarschlinje
till Norrbotten kunde bliva avbruten för längre eller kortare
tid. Vid sådant förhållande vore det av ännu större vikt än tidigare för
oss, att Norrbotten ägde en fästning till skydd icke endast för själva uppmarschen
utan även för de förråd, vilka borde uppläggas i Norrbotten Klätt
minska uppmarsch- och beredskapstransporternas omfattning och därmed
även uppmarsch tiden.
Till vad chefen för generalstaben sålunda anfört kommer en annan, icke
mindre betydelsefull omständighet. Vid ett krig måste våra lantstridskrafter
vara beredda att möta icke endast ett anfall över landgränsen utan
även — tillsammans med våra sjöstridskrafter — en invasion över havet.
Med den ringa styrka vår fälthär kommer att få efter den av mig föreslagna
inskränkningen av 1914 års krigsorganisation, kan man icke räkna
med att äga tillräckliga krafter att hindra ett fientligt framträngande över
landgränsen och samtidigt tillbakaslå en landstigen fientlig armé. Huvuddelen
av fälthären måste i här avsett läge sannolikt användas för sistnämnda
ändamål, varför endast jämförelsevis obetydliga krafter skulle kunna
användas för skyddet av Norrbotten. I ett sådant läge skulle övre Norrland
praktiskt taget ligga öppet för fientlig invasion, om icke den fåtaliga
försvarsstyrkan skulle kunna stödja sig på Bodens fästning.
Av vad sålunda framhållits torde framgå, att nedläggandet av Bodens
fästning icke kan ske utan att äventyra arméns förutsättningar att lösa
dess uppgifter i riksförsvaret.
Det skulle emellertid kunna tänkas, att fästningen bibeliölles men att
icke linjetrupper avsåges såsom besättningstrupper, utan att i stället reservtrupper
användes härtill. Yerkställda beräkningar hava dock givit vid
handen, att detta icke låter sig göra med den här föreslagna organisationen.
Hänsyn till erforderlig krigsberedskap kräver för övrigt med nödvändighet
även linjetrupps användning såsom fästningsbesättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 33
På grund av vad ovan anförts, anser jag mig således böra biträda försvarsrevisionens
ocli chefens för generalstaben förslag, att Bodens fästning
bibehålies, samt att särskilda trupper för fästningens försvar fortfarande
såsom hittills avses.-
För tillgodoseende av behovet av infanteribesättning i Karlskrona och
Vaxholms kust fästning ar skulle enligt försvarsrevisionens förslag fortfarande
avses 2 särskilda infanteriregementen. Revisionen har dock ansett, att
de nu härför avsedda Karlskrona och Yaxholms grenadjärregementen skulle
indragas, och att i stället för Karlskrona fästning skulle avses Kronobergs
regemente och för Vaxholms fästning ett av de i Stockholm förlagda regementena,
närmast Göta livgarde.
Häremot har inspektören för infanteriet framhållit, att ett kustinfanteriregemente
för att kunna fylla de fordringar, som vid krig ställdes på detsamma,
måste vara förtroget med terrängförhållanden, försvarsanstalter, försvarsplaner
m. m. vid den fästning, i vilkens krigsstyrka regementet inginge.
Chefen för generalstaben har, med hänsyn till att en av utgångspunkterna
för det honom givna uppdraget vid utarbetandet av förslag till härorganisation
varit önskemålet att bibehålla nuvarande antal truppförband,
ansett det naturligt att bibehålla Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen,
vartdera regementet dock organiserat på endast 2 bataljoner.
Marinens myndigheter hava ock avstyrkt indragandet av dessa truppförband
under framhållande att vid ett krigsutbrott sjögränserna i vissa
fall bleve de, som främst hotades av anfall.
Ur militär synpunkt vore det givetvis en fördel att kunna bibehålla
ifrågavarande båda regementen. Enär det emellertid är nödvändigt att göra
besparingar, och dessa regementens indragning måste anses medföra mindre
olägenheter än en indragning av något annat infanteriregemente, har jag
funnit det ofrånkomligt att föreslå deras indragning, dock givetvis under
förutsättning att kustfästningarnas behov av infanteribesättning på annat
sätt tillgodoses. Enligt min uppfattning synes detta lämpligast kunna ske
genom att härför avse delar av Kronobergs regemente och Norra skånska
infanteriregementet för Karlskrona fästning samt av Svea och Göta livgarden
för Vaxholms fästning. Med hänsyn härtill måste nämnda fyra infanteriregementens
kadrar ökas i förhållande till övriga fördelningsinfanteriregementen.
För att i möjligaste mån undvika de av inspektören för infanteriet
anförda olägenheterna böra de för kustfästningarna avsedda delarna
av ifrågavarande regementen vissa tider övas inom vederbörlig fästning.
Vad värnplikten beträffar, anser jag mig först böra framlägga de synpunkter,
som varit bestämmande vid beräkningen av den till utbildning
årligen uttagna kontingentens storlek.
Enligt vad i det föregående framhållits, bör arméns krigsorganisation
vara bestämmande för dess organisation i fred. Då den av mig föreslagna
krigsorganisationens omfattning är större än den av försvarsrevisionen föreeslagna,
måste den till utbildning årligen uttagna vämpliktskontingentens
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 3
b) Värnplikten.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
storlek i motsvarande grad ökas. En sådan ökning är erforderlig även ur
synpunkten av nödvändigheten att vid krigsutbrott äga ett tillräckligt antal
utbildat manskap dels för ersättning av de i ett krigs början alltid stora
förlusterna och dels för uppsättande av nyformationer för att inom rimlig
tid kunna öka fälthärens styrka.
Även om det av ekonomiska skäl icke är möjligt att utbilda hela den vapenföra
årsklassen, måste dock under alla omständigheter så många utbildas,
att ovanstående krav bliva tillgodosedda. Erforderliga inskränkningar i
den uttagna årsklassens storlek synas böra åstadkommas genom att skärpa
de nuvarande bestämmelserna med avseende på de värnpliktigas kroppskonstitution
samt i viss utsträckning befria värnpliktiga, för vilka ömmande
sociala omständigheter föreligga, från tjänstgöring i fredstid. Genom dylika
åtgärder torde det ock bliva möjligt att undvika den av revisionen föreslagna
lottningen vid uttagningen, vilken efter allt att döma blivit bestämt
ogillad av en så gott som enhällig folkmening.
För att tillgodose de ovan nämnda minimikraven på värnpliktskontingentens
storlek, böra enligt verkställda beräkningar till utbildning årligen
uttagas minst 26,855 man, till vilket antal jag ansett mig böra begränsa
uttagningen. Även med de skärpta fordringarna i avseende å de värnpliktigas
kroppskonstitution, på vilka beräkningarna i detta förslag grundas,
uppstår ett överskott av värnpliktiga. En del av dessa värnpliktiga böra
av sociala skäl befrias från värnpliktens fullgörande i fred och den relativt
ringa återstoden i fredstid användas till handräckningstjänst.
Med avseende på utbildningstiden har jag ansett mig böra gå ned så
långt, som överhuvudtaget kan anses tillrådligt. Härvid har jag såväl av
kostnadsskäl som av hänsyn till de värnpliktiga ansett mig böra för flertalet
föreslå kortare utbildningstider än dem, varmed försvarsrevisionen räknat.
« Å andra sidan har jag, särskilt beträffande infanteriet, funnit mig böra
föreslå eu utökning av värnpliktsgruppen »underbefäl eller fackmän» ävensom
införande av motsvarande kategori vid artilleriet och ingenjörtrupperna.
Dessa och liknande anordningar, såsom fritagande i allt väsentligt av det
bär avsedda värnpliktiga manskapet från handräckningstjänst, hava vidtagits
för att, så långt möjligt är, minska olägenheten av det övriga manskapets
kortare utbildningstid. Att märka är vidare, att de mobiliserade
trupperna enligt den av mig föreslagna värnpliktsanordningen i sin helhet
kunna bestå av utbildat manskap, samt att de äldre årsklasserna i regel icke
omedelbart vid mobilisering behöva ingå i linjeförbanden. Enligt den av
försvarsrevisionen förutsatta krigsorganisationen måste däremot det äldre
manskapet i stor utsträckning härför tagas i anspråk, varjämte, det oaktat,
ersättningsreserven i icke ringa omfattning måste tillgripas för linjeförbandens
uppbringande till krigsstyrka. Med hänsyn härtill torde kravet
på de omedelbart vid mobilisering uppsatta linjetruppernas operationsoch
stridsduglighet bliva i stort sett lika väl tillgodosett enligt den av
mig föreslagna värnpliktsanordningen som enligt försvarsrevisionens förslag.
Kungi. Maj:ts proposition nr 20. 35
I detta sammanhang synes höra framhållas, att en förutsättning för de
av mig för flertalet värnpliktiga föreslagna utbildningstiderna är, att utbildning
av studenter och likställda samt av underbefäl eller fackmän äger
rum i av mig föreslagen omfattning. En annan förutsättning är vidare,
att den befälstillgång, vilken beriiknas stå till förfogande för utbildningen,
också kommer att i verkligheten förefinnas. För att därvidlag i möjligaste
mån säkerställa tillgången på underbefäl har jag ansett mig böra föreslå
vissa åtgärder — bland annat beredande i viss utsträckning av egna hem
åt från aktiv tjänst avgående underbefäl —, vilka äro ägnade att befrämja
underbefälets rekrytering.
Krigsteknikens kvalitativa och kvantitativa utveckling, sedan 1914 års här- c) Beväpning
ordning antogs, nödvändiggör en avsevärd anskaffning av krigsmateriel. Emel- ning_
lertid har jag av ekonomiska skäl icke ansett mig kunna biträda vad chefen för
generalstaben härutinnan föreslagit. De av mig vidtagna inskränkningarna
avse emellertid icke slopandet av visst materielslag utan en begränsning av
materielens omfattning. En sådan begränsning har jag ansett både kunna
och böra ske med hänsyn därtill, att det vid krigsfara eller krigsutbrott
är vida lättare att fullständiga den tekniska utrustningen än att företaga
omfattande åtgärder för en utökning av organisationen och en förbättringav
härens utbildningsståndpunkt. Med den av mig föreslagna materielanskaffningen
tillgodoses emellertid icke endast de krav, som måste ställas
på den tekniska utrustningen med hänsyn till utbildningen i fredstid,
utan truppförbanden vid arméns operativa enheter kunna gå i fält med
en för våra förhållanden i stort sett tillfredsställande beväpning och utrustning.
En ytterligare materielanskaffning i fredstid skulle dessutom,
vad vissa materielslag beträffar, enligt min uppfattning vara mindre tillrådlig
med hänsyn till krigsteknikens fortgående snabba utveckling, varigenom
materielen hastigt föråldras.
Den tekniska utrustningen måste vid krig icke endast underhållas utan
även fullständigas. Detta ställer höga krav på krigsindustriens produktionsförmåga.
Åtgärder måste därför vidtagas i fredstid för att i samband med
en mobilisering eller dessförinnan kunna omlägga industrien från fredstid
krigsproduktion samt för att öka dess kapacitet. Även med avseende
på denna viktiga gren av krigsförberedelserna har jag ansett mig nödsakad
att göra inskränkningar i de av chefen för generalstaben föreslagna anslagen.
En ytterligare begränsning av dessa skulle emellertid nödvändiggöra
en ökning av den i fredstid lagrade materielen. Detta åter skulle i
sin ordning kräva vida större belopp än dem, som erfordras för de industriella
förberedelserna. _
Den avvägning mellan organisationens omfattning, värnpliktens tillämpning
samt beväpning och utrustning, som enligt ovan angivna synpunkter
verkställts i det nu uppgjorda förslaget till ny härordning, framgår närmare
av det följande, där dessa härordningens element behandlas i detalj.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Årskon
tingenten
inskrivna
värnpliktiga.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
II. Värnplikten.
A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning
på hären, marinen och flygvapnet.
Såsom utgångspunkt för sina beräkningar angående den inskrivna årskontingentens
storlek har försvarsrevisionen tagit åldersklassernas 1923—
1930 beräknade medelstorlek vid början av fjärde året före inskrivningen,
alltså en tidpunkt före vilken utvandring i större utsträckning icke ägt
rum, ej heller fast anställning vid krigsmakten vunnits. Vidare har förut
satts, att varje årsklass under de fyra åren närmast före inskrivningsåret
på grund av emigration minskas med i medeltal 2,000 man. Slutligen
har antagits, att av varje årsklass i genomsnitt 3,000 man (officers- och
reservofficersaspiranter icke medräknade) före inskrivningen vinna fast anställning
vid krigsmakten. I enlighet härmed och med stöd av tillgängliga
statistiska uppgifter från åren 1902—1918 har årskontingenten inskrivna
värnpliktiga för åren 1923—1930 av revisionen beräknats uppgå till i
medeltal 43,900 man. Av detta antal skulle för hären och marinen sammanlagt
endast 18,749 man uttagas för utbildning till linjetjänst; återstoden
— 25,151 man — skulle utgöra ersättningsreserv.
Antalet av en åldersklass inskrivna värnpliktiga beror givetvis i hög
grad på de fordringar, som uppställas med avseende å de värnpliktigas
kroppsbeskaffenhet. Efter dessa måste nämligen föreskrifterna för läkarbesiktning
i samband med inskrivningsförrättningarna vara avpassade. Särskilt
gäller detta i fråga om värnpliktiga, som uttagas för utbildning till linjetjänst.
År utbildningstiden kort, böra fordringarna på de värnpliktigas
kroppskonstitution skärpas, enär utbildningsarbetet då måste bedrivas mera
forcerat. Yid längre utbildningstid kunna däremot dessa fordringar ställas
lägre. Med den begränsning av den till linjetjänst uttagna värnpliktsstyrkan,
som försvarsrevisionen föreslagit, komme givetvis att till sådan
tjänst endast uttagas värnpliktiga med fullt tillfredsställande kroppskonstitution.
Därest nu, av skäl som jag i det föregående anfört, å ena sidan
den årligen inskrivna linjekontingenten väsentligt utökas samt å andra
sidan utbildningstiderna för denna kategori avsevärt avkortas, utöver vad
revisionen föreslagit, torde det vara nödvändigt att i samband med den nya
härordningens ikraftträdande skärpa gällande föreskrifter för de värnpliktigas
läkarbesiktning. Härvid synes man i huvudsak böra återgå till de föreskrifter
rörande undersökning av värnpliktigas duglighet till krigstjänst, som tilllämpades,
då de slutgiltiga bestämmelserna i 1901 års värnpliktslag voro
i kraft. Skiljaktigheterna mellan berörda besiktningsföreskrifter och motsvarande
efter genomförandet av 1914 års härordning tillämpade bestämmelser
bestodo först och främst däri, att sistnämnda bestämmelser medgåvo
besiktningsläkaren viss handlingsfrihet vid bedömandet av de inskrivnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
37
skyldiga. Kroppsfel, lyten och sjukdomar, som enligt de äldre föreskrifterna
ovillkorligen skulle föranleda oduglighet till krigstjänst, medförde på så
sätt, då de förekommo i lindrigare grader, icke frikallelse enligt de från
och med år 1915 tillämpade besiktningsbestämmelserna. Enligt dessa
ställdes vidare i vissa fall, såsom vid allmän svaghet och för liten kroppslängd,
frågans avgörande i viss mån på framtiden. Och slutligen voro
fordringarna på kroppsbeskaffenlieten i vissa hänseenden, såsom beträffande
hörsel- och synorganen, lägre enligt de nyare än enligt de äldre besiktningsföreskrifterna.
Verkan av anförda skiljaktigheter belyses bland annat
därav, att enligt inom generalstaben uppgjorda beräkningar antalet årligen
inskrivna värnpliktiga av den inskrivningsskyldiga årsklassen i medeltal
utgjorde under åren 1908—1913 66,6 % vapenföra och 10,2 % icke vapenföra
samt under åren 1915—1918 77,2 % vapenföra och 9,9 % icke
vapenföra.
Såsom ovan nämnts, har revisionen beräknat det årliga avdraget för
emigranter till 2,000 man. Med hänsyn till den omfattning, emigrationen
numera erhållit, torde emellertid denna siffra vara alltför låg. På grund
av vad statistiska centralbyrån i infordrat yttrande härutinnan anfört, anser
jag mig kunna beräkna ifrågavarande avdrag till 3,600 man.
Det årliga avdraget för manskap, som vunnit fast anställning vid krigsmakten,
har av revisionen antagits uppgå till 3,000 man. Detta avdrag
är, såsom revisionen själv framhållit, högt beräknat. Ehuru det synes
mig nödvändigt att hålla en icke oväsentligt större fast anställd manskapsstyrka
än revisionen föreslagit1), anser jag mig därför kunna utgå från den
av revisionen antagna av dragssiffran.
Vid beräknandet av årskontingentens storlek har chefen för generalstaben
utgått från den beräknade medelstorleken av årsklasserna 1925—
1939. Då emellertid årsklasserna 1935—1939 kunna förväntas bliva
till numerären betydligt svagare än årsklasserna 1925—1934, kommer,
som generalstabschefen även framhållit, den inskrivna årskontingenten
under de närmaste åren att överstiga den av honom beräknade medelstorleken.
För att beräkningarna av kostnader och värnpliktsstyrka må i
möjligaste mån motsvara de under de närmaste åren verkligen rådande
förhållandena, synes man därför lämpligen böra grunda beräkningarna på
de närmaste tio årsklasserna.
'') Det sammanlagda antalet fast anställt manskap vid hären och marinen (flygvapnet)
uppgår:
enligt 1914 års härordning till................................. 19,296 man,
» revisionens förslag till................................... 12,024 » ,
» nu föreliggande förslag till .......................... 13,757 » .
Antalet man, som årligen vinner fast anställning vid krigsmakten, beräknas:
enligt 1914 års härordning till ................................ 3,300 man,
)> revisionens förslag till.................................... 3,000 » ,
» nu föreliggande förslag till .......................... 3,000 »
38
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
I enlighet med vad sålunda anförts och i enlighet med statistiska centralbyråns
förenämnda yttrande, anser jag mig böra beräkna den inskrivna
värnpliktiga årsklassens medelstorlek sålunda:
Årsklassernas 1925—1934 medelstorlek fyra år före inskrivningsåret uppgår
till 58,670 man.
Under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern avgå:
på grund av emigration................................................................. 3,600 man,
till följd av fast anställning vid krigsmakten ........................... 3,000 » ,
på grund av dödsfall ..................................................................... 1,000 » ,
eller tillhopa 7,600 man.
Antalet inskrivning sskyldig a per år utgör alltså (58,670 — 7,600 =)
51,070 man. Härav beräknas bliva inskrivna:
såsom vapenföra 66,6 % eller................................................. 34,012 man,
» icke vapenföra 10,2 % eller............................................ 5,209 » .
eller tillhopa 39,221 man.
Skillnaden mellan det sålunda beräknade antalet inskrivna och det av
försvarsrevisionen beräknade är delvis beroende av den ökade utvandring,
som ansetts sannolik, men huvudsakligen en följd av de förutsatta skärpta
fordringarna med avseende å de värnpliktigas kroppsbeskaffenhet.
I den vid försvararevision ens förslag fogade socialdemokratiska reservationen
har föreslagits, att sådana värnpliktiga, vilkas hustru eller barn
enligt nu gällande bestämmelser åtnjuta s. k. familjeunderstöd, skola helt
och hållet befrias från värnpliktens fullgörande. Då såväl sociala som
humanitära skäl tala för en dylik anordning och då jag anser mig icke
böra räkna med vapenövade av en så stor årlig styrka, att ifrågavarande
s. k. familjeförsörjare med hänsyn därtill behöva inkallas till tjänstgöring,
finner jag mig böra så tillvida ansluta mig till det i förenämnda reservation
framställda förslaget, att här avsedda värnpliktiga likställas med de
för närvarande i § 16 mom. 2 värnpliktslagen omförmälda. Med en sådan
anordning vinna vederbörande visserligen icke omedelbart befrielse från
värnpliktens fullgörande, utan bliva till en början hänvisade till att söka
uppskov med inskrivningen. Sedan emellertid förefintligheten av uppskovsanledningen
konstaterats ännu vid inskrivningsförrättningen det år, varunder
de uppnå 24-årsåldern, befrias de från värnpliktens fullgörande under
fredstid. Samtidigt som syftet med omförmälda förslag tillgodoses, erliålles
alltså garanti mot att frikallelse inträder redan av en mera tillfällig och
övergående anledning.
Antalet familjeförsörjare har i nämnda reservation beräknats till omkring
3 % av den inskrivna styrkan. Denna beräkning grundar sig på tillgängligt
statistiskt material angående det antal värnpliktiga, som kommit i åtnjutande
av familjeunderstöd. Då ifrågavarande statistiska material emel
-
Kungl. Afaj:ts proposition nr 20.
39
lertid icke är i allo fullständigt och då man vidare torde kunna räkna
med att ej alla värnpliktiga, vilka varit berättigade att erhålla dylikt understöd,
också anmält sig härtill, torde den här avsedda procenten böra beräknas
till omkring 4 % av den inskrivna styrkan. Antalet familjeförsörjare
kommer således att utgöra:
vapenföra ..................................................... 1,360 man,
icke vapenföra ............................................. 208 » ,
eller tillhopa 1,568 man.
Detta manskap torde på ovan anfört skäl böra frånräknas vid bestämmandet
av antalet årligen inskrivna värnpliktiga, som i fredstid äro skyldiga
att inställa sig till tjänstgöring, till följd varav detta antal skulle utgöra:
vapenföra.................................................. 32,652 man,
icke vapenföra............................................ 5,001 » ,
Summa 37,653 man.
Antalet årligen inskrivna studenter och likställda har av försvarsrevisionen
beräknats sålunda:
vapenföra ...................................................... 1,266 man,
icke vapenföra ............................................. 142 » ,
eller tillhopa 1,408 man.
Denna beräkning är grundad på statistiska uppgifter för åren 1918 —
1920. Nu föreliggande uppgifter-visa en ökning i fråga om antalet här
avsedda värnpliktiga. Då denna ökning emellertid torde komma att ungefärligen
motsvaras av den minskning, som inträder genom de förutsatta
skärpningarna av fordringarna i avseende å kroppsbeskaffenlieten, synes
man jämväl här kunna räkna med samma antal årligen inskrivna studenter
och likställda som revisionen.
Av samma skäl torde, i enlighet med vad revisionen föreslagit, antalet
inskrivna »blivande läkare m. fl.» böra beräknas till 138, därav 125 vapenföra
och 13 icke vapenföra.
Det årliga behovet av inskrivna värnpliktiga beräknas uppgå vid marinen
till 3,814 man och vid flygvapnet till 632 man. För hären återstå således
(37,653 — 3,814 — 632 =) 33,207 årligen inskrivna värnpliktiga. Nedanstående
tabell utvisar den förutsatta fördelningen av studenter och likställda
samt vapenfört och icke vapenfört manskap.
Årskontingentens
fördelning
på hären,
marinen och
flygvapnet.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Hären. |
Marinen. |
Flygvapnet. |
Summa. |
|||||||||
Studenter och |
Va- pen- föra. |
Icke va- pen- föra. |
Sum- ma. |
Va- pen- föra. |
Icke va- pen- föra. |
Sum- ma. |
Va- pen- föra. |
Icke va- pen- föra. |
Sum- ma. |
Va- pen- föra. |
Icke va- pen- föra. |
Sum- ma. |
Ofiicersaspiran-ter............... |
150 |
150 |
48 |
48 |
198 |
198 |
||||||
Blivande läkare |
117 |
13 |
130 |
8 |
8 |
125 |
13 |
138 |
||||
För annan ut-bildning av-sedda ......... |
829 |
129 |
958 |
70 |
70 |
44 |
44 |
943 |
129 |
1,072 |
||
Tillhopa |
1,096 |
142 |
1,238; |
126 |
— |
126 |
44 |
— |
44 |
1,266 |
142 |
1,408 |
Övriga värnplik-tiga .............. |
27,918 |
4,051 |
31,969 |
3,040 |
648 |
3,688 |
428 |
160 |
588 |
31,386 |
4,859 |
36,245 |
Summa |
29,014 |
4,193 |
33,207 |
3,166 |
648 3,814 |
472 |
160 |
632 |
32,652 |
5,001 |
37,653 |
B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv.
Enligt försvarsrevisionens förslag äro de värpliktiga avsedda att uppdelas
i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda samt ersättningsreserv.
Den förra kategorien skulle erhålla en sådan fredsutbildning, att
av densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunde omedelbart
organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven skulle
däremot erhålla endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så
att den bleve skickad att vid mobilisering ingå i depåerna för att efter
kompletterande utbildning kunna dels ersätta avgången vid fälthären, dels
vid behov tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer. Det huvudsakliga
av liandräckningstjänsten skulle i fredstid utföras av ersättningsreserven.
För säkerställandet av mobiliseringsbehovet enligt den av revisionen
förutsatta krigsorganisationen skulle vid hären årligen behöva till
linjetjänst uttagas 15,631 man. Ersättningsreservens motsvarande årskontingent
beräknades till 24,496 man.
Såsom under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande»
framhållits, bör till utbildning icke uttagas större antal värnpliktiga, än
som erfordras för den avsedda krigsorganisationens säkerställande. I sådant
hänseende utförda beräkningar hava, som i det föregående omförmälts,
givit vid handen, att den årligen inskrivna, för utbildning avsedda kontingenten
icke kan sättas lägre än till omkring 26,855 man. Denna
kontingent bör alltså uttagas till linjetjänst.
Den återstående delen av årskontingenten kommer således att uppgå till omkring
(33,207 — 26,855 =) 6,352 man, därav omkring 4,051 icke vapenföra
samt omkring 2,301 vapenföra. Ifrågavarande manskap avses, som i det följande
(sid. 55) närmare omförmäles, i fredstid under sin värnpliktstjänstgöring
uteslutande komma att förrätta handräckningstjänst. Givet är emellertid,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
41
att detsamma — i främsta rummet det vapenföra manskapet — vid krigs
tillfälle kommer att inkallas till depåerna för att, sedan vederbörlig utbildning
bibringats, tagas i anspråk för ersättningsändamål m. m. Ifrågavarande
grupp av värnpliktiga erhåller således ur mobiliseringssynpunkt
samma karaktär som den av försvarsrevisionen föreslagna ersättningsreserven.
Det förhållandet, att denna senare, i den mån handräckningstjänstens
fullgörande så medgav, i fredstid skulle bibringas en viss grundläggande
militär utbildning, innebär uppenbarligen icke någon principiell
skillnad i fråga om den avsedda användningen i krig. Med hänsyn härtill
torde här berörda värnpliktsgrupp iiven enligt den av mig föreslagna
värnpliktsanordningen lämpligen böra benämnas er sättning sreserv.
C. Grunder för uttagning- av värnpliktiga till linjetjänst och
ersättningsreserv.
Genom 1914 års härordning blevo värnpliktiga, som avlagt student- studenter och
examen eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt * *e
läroverk, eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmatt, som, bestämmelser.
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, skyldiga att
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra, om de äro vapenföra i 485
dagar och, om de äro icke vapenföra, i 365 dagar. Den sålunda stadgade
längre utbildningstiden avser att bibringa de vapenföra kompetens
för tjänstgöring såsom plutonchefer eller i motsvarande befattningar samt
göra de icke vapenföra användbara för vissa särskilda tjänster, exempelvis
adjutants- och sjukhusunderofficersbefattningar vid etappväsendets sjukvårdsformationer,
vissa intendentsbefattningar, expeditionsbiträden o. s. v.
Försvarsrevisionen har ansett, att den år 1914 sålunda genomförda Försyarsanordningen
att taga värnpliktiga med högre allmänbildning i anspråk för
särskilda befattningar inom organisationen alltjämt borde bibehållas. Erfarenheten
från de gångna åren gåve nämligen oförtydbart vid handen, att ifrågavarande
värnpliktiga vore av mycket stor betydelse för härorganisationen
dels på grund av den tillgång på värnpliktigt befäl, som därigenom erhölles
och som svårligen kunde på annat sätt beredas, dels ock på grund av
de specialkunskaper, som vissa bland dem, t. ex. läkare, veterinärer,
ingenjörer m. fl., besutte. Yad befälsutbildningen anginge, vore det visserligen
sant, att icke alla studenter och likställda lämpade sig lika väl för
sådan utbildning, men i stort sett hade resultatet varit gott och tillfullo
motsvarat förväntningarna. Det hade också visat sig, att på en och samma
tid kunde med ifrågavarande värnpliktiga nås ett högst avsevärt bättre
utbildningsresultat än med övriga värnpliktiga. Jämväl ur synpunkten av
försvarskostnadernas nedbringande syntes det revisionen nödvändigt att
bibehålla den särskilda studentorganisationen. Det läge nämligen i öppen
dag, att därest det för krigsorganisationen erforderliga befälet icke kunde
på nu angivet sätt erhållas, andra åtgärder härför måste vidtagas, såsom
Departements
chefen.
Övriga
värnpliktiga
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ökandet av det aktiva befälet, utöver vad som för fredsorganisationens
upprätthållande vore oundgängligen erforderligt, anställandet av större antal
reservstats- och annat reservbefäl, inrättandet av ytterligare läkar- och
veterinärbeställningar o. s. v., allt åtgärder som vore ägnade att medföra
högst avsevärda kostnader. Slutligen skulle ett slopande av studentorganisationen
medföra synnerligen stora svårigheter för rekrytering i fredstid
av det antal reservofficerare, som enligt den av revisionen tilltänkta
krigsorganisationen vore oundgängligen erforderligt.
Då revisionen alltså hölle före, att den nuvarande studentorganisationen
borde bibehållas och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen,
följde därav, att samtliga till krigstjänst dugliga studenter och likställda,
såväl vapenföra som icke vapenföra, borde uttagas för utbildning till tjänst
i linjen.
I likhet med försvarsrevisionen håller även jag före, att samtliga studenter
och likställda böra uttagas för utbildning till tjänst i linjen. Nödvändigheten
härav är på grund av den nu förutsatta krigsorganisationens större
omfattning om möjligt än mera framträdande än enligt revisionens förslag.
Tillgång vid mobilisering på ifrågavarande högre kvalificerade värnpliktiga
utgör en oundgänglig förutsättning för nämnda organisations upprätthållande.
Som förut (sid. 40) nämnts, beräknas den årligen vid hären inskrivna
kontingenten studenter och likställda till i medeltal 1,238 man (officersaspiranter
medräknade).
Enligt vad i det föregående (sid. 40) omförmälts, kan den för hären
årligen erforderliga kontingenten av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga
icke sättas lägre än till omkring 26,855 man. Efter avdrag av studenter
och likställda beräknas den återstående styrkan uppgå till minst 25,620
man. Av skäl, som försvarsrevisionen i sitt betänkande (Del 1, sid. 156)
anfört, bör denna styrka icke sättas i något procentuellt förhållande till
vederbörliga årsklassers storlek, utan bör densamma i värnpliktslagen bestämmas
till nyss angivna minimisiffra eller 25,620 man. Därigenom
kommer såväl infanteriet som specialtruppslagen att vid inskrivningen
årligen erhålla sin vissa till siffran bestämda linjekontingent.
Emellertid kommer nämnda kontingent givetvis att innesluta ett antal
värnpliktiga, för vilka efter inskrivningen kan förväntas inträda sådant
förhållande, som angives i värnpliktslagens § 16 mom. 2 med dess i det
föregående (sid. 38) förutsatta ökade räckvidd, och vilka värnpliktiga därför
komma att erhålla uppskov med (hemförlovning från) dem eljest åliggande
första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) för att i sinom tid vinna frikallelse
från värnpliktens fullgörande under fredstid. För att motväga
verkan liärav synes i värnpliktslagen böra intagas en bestämmelse om
rätt för Kungl. Maj: t att förordna om ovan angivna minimisiffras ökande
följande år med motsvarande antal man.
KungI. Maj.ts proposition nr 20. 43
Uti deri vid revisionens betänkande fogade socialdemokratiska reservationen
bär föreslagits viss ökning av linjekontingenten i och för handräckningsbeliovets
tillgodoseende under första tjänstgöringen. Genom eu sådan
anordning skulle, till fördel för utbildningen, de för utbildning i linjetjänst
mindre lämpade värnpliktiga kunna under rekrytskolans första veckor avskiljas
för utförande av handräckningsarbete. Eu motsvarande ökning av
eu linjekontingent utav den storlek, varmed jag i det föregående räknat,
kan givetvis icke äga rum, enär det härför till förfogande stående antalet
vapenföra värnpliktiga (omkring 2,301 man) icke medgiver detta. Då jag
dessutom, som längre fram omförmäles, förutsätter, att linjemanskapet vid
ett och samma truppförband kommer att inrycka till tjänstgöring a olika
tider av året, skulle, oavsett nyssnämnda förhållande, tillämpningen av ett
sådant system bliva förenat med avsevärda svårigheter. Även om således
ej någon utökning av linjekontingenten för angivna ändamål synes kunna
ifrågakomma, torde man dock böra räkna med att överföring i viss utsträckning
från linjetjänst till ersättningsreserv bör äga rum under första
tjänstgöringen av sådana värnpliktiga, som på grund av bristande anlag eller
dylikt mindre väl lämpa sig för utbildning till linjemanskap.
Enligt försvarsrevisionens förslag skulle linjekontingenten å fastlandet
uttagas medelst lottning. Då kontingenten i fråga uppgick till endast 14,075
man, under det att ersättningsreserven, vilken till omkring Vs bestod av
vapenfört manskap, beräknades erhålla en årligen inskriven styrka av omkring
24,500 man, ansågs en sådan anordning ofrånkomlig.
Därest nu, på sätt jag i det föregående (sid. 40) angivit, det årligen
till ersättningsreserven uttagna antalet värnpliktiga beräknas uppgå till
omkring 6,352 man, därav omkring 4,051 icke vapenföra, utgör således
det antal vapenföra, vilket normalt beräknas ärligen behöva uttagas till
ersättningsreserven, endast omkring 2,301 man. Att bland de vapenföra
utan lottning uttaga vare sig detta antal eller det större antal, vilket vid
särskilt manstarka årsklasser kan vara att räkna med, torde emellertid icke
bliva förenat med några större svårigheter. Ifrågavarande uttagning torde
nämligen jämförelsevis lätt kunna göras bland sådana vapenföra, som förklaras
»dugliga i viss vapen tjänst» eller som eljest av fysiska skäl eller
andra orsaker icke anses särskilt lämpade för utbildning i linjetjänst. En
annan grund för uttagning av vapenför värnpliktig till ersättningsreserven
synes böra vara förefintlighet av ömmande sociala skäl, med hänsyn till
vilka värnpliktstjänstgöringens fullgörande i ersättningsreserven för den
värnpliktige skulle innebära en lättnad.
I enlighet med vad sålunda anförts, torde uttagningen av ifrågavarande
värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv böra utan anlitande av
lottning äga rum på huvudsakligen följande sätt.
Inskrivningsnämnden verkställer såsom hittills inskrivningen av de värnpliktiga.
Med ledning av den vid förrättningen företagna läkarundersökningen
m. m. och efter prövning av vederbörandes därom gjorda framställ
-
44
Avgången
bland de inskrivna
värnpliktiga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ningar bestämmer nämnden vidare, att vissa värnpliktiga på grund av
bristande lämplighet till linjetjänst skola hänföras till ersättningsreserven.
Beträffande övriga värnpliktiga — med undantag av studenter och likställda
samt vissa å sjömanshus inskrivna, vilka samtliga alltid skola uttagas
till linjetjänst — har nämnden endast att uppgöra förslag till uttagning
till linjetjänst samt tilldelning till olika truppslag eller tjänster,
med angivande av vederbörandes större eller mindre lämplighet i ena som
andra avseendet. Inskrivningsrevisionen tillkommer det sedan att bland
dessa värnpliktiga enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser verkställa
uttagning till linjetjänst och ersättningsreserv samt tilldelning till
truppslag och tjänster. Härvid böra de värnpliktigas önskningar i möjligaste
mån beaktas.
Huru inskrivnings- och uttagningsproceduren bör i sina detaljer ordnas,
torde, da bestämmelserna härom hava sin plats i inskrivningsförordningen,
höra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma.
Enligt försvarsrevisionens förslag skulle samtliga värnpliktiga å Gotland
uttagas till linjetjänst. En dylik anordning ansågs nödvändig, då Gotland
icke alltid kunde påräkna att vid inträffande mobilisering erhålla för försvaret
erforderliga truppkontingenter från fastlandet och följaktligen komme
att för sitt försvar huvudsakligen vara hänvisat till sin egen värnpliktstillgång.
En uppdelning av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och
å ersättningsreserv i samma proportion som å fastlandet kunde därför icke
ifrågasättas.
Om nu, såsom jag i det föregående förutsatt, i det närmaste hela den
vapenföra kontingenten uttages till linjetjänst, förefinnes icke anledning att
låta Gotlands inskrivningsområde intaga någon undantagsställning i förevarande
hänseende.
På grund av den gotländska årskontingentens ringa storlek måste man
däremot — i likhet med försvarsrevisionen — räkna med att ett visst
antal värnpliktiga beordras från fastlandet för fullgörande av sin fredstjänstgöring
på Gotland.
D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika truppslag.
Under tiden mellan inskrivningen och utträdet ur värnpliktsåldern undergår
varje årsklass värnpliktiga en så småningom skeende minskning till
följd av dödsfall, utvandring, inträdd oduglighet till krigstjänst m. m. Då
denna avgång är rätt så avsevärd, måste givetvis hänsyn tagas till densamma
vid beräknandet av det sannolika antalet värnpliktiga, vilka inställa
sig till fredstjänstgöring samt vid mobilisering.
Mot de grunder, enligt vilka försvarsrevisionen beräknat ifrågavarande
avgång, har jag icke någon erinran att framställa. Med hänsyn till de
Kutigl. Maj:ts proposition nr 20. 4f>
avvikelser från revisionens förslag i övrigt, jag, enligt vad i det föregående
anförts, anser mig böra föreslå, torde emellertid vissa jämkningar vara
erforderliga.
Avgången bland de vapenföra under första tjänstgöringen beräknades i
1914 års härordningsproposition till 15 % av antalet tillstädeskomna.
Erfarenheten har visat, att denna avgångsprocent varit riktigt beräknad.
Uti sitt förslag har emellertid försvararevisionen ansett sig icke behöva
beräkna avgången under första tjänstgöringen bland de till linjetjänst inskrivna
värnpliktiga högre än till 10 % av de tillstädeskomna. Revisionen
har nämligen räknat med att hemförlovning på grund av familjeskäl skulle
med den förutsatta organisationen äga rum i avsevärt mindre omfattning
än hittills, ävensom att kassationsprocenten för linjemanskapet, vilket
komme att utgöra ett urval av de i fysiskt hänseende bäst utrustade värnpliktiga,
skulle bliva väsentligt mindre än för närvarande.
Även med utgångspunkt från de av mig angivna förutsättningarna beträffande
värnpliktskontingentens storlek och fördelning på linjetjänst och
ersättningsreserv m. m. torde avgången bland de till linjetjänst uttagna
under första tjänstgöringen sannolikt bliva mindre än under nuvarande förhållanden
(15 %), dels beroende på de förutsatta skärpta bestämmelserna i
avseende å kroppsbeskaffenhet och dels som följd av den föreslagna frikallelsen
från tjänstgöring i fredstid av s. k. familjeförsörjare. Härtill bidrager
ock, att ett antal såsom vapenföra inskrivna värnpliktiga ej behöver tagas i
anspråk för utbildning till linjetjänst (sid. 40). Detta överskott kommer
naturligen att utgöras av sådana värnpliktiga, som i fysiskt hänseende
icke äro särskilt lämpade för sådan utbildning eller för vilka värnpliktstjänstgöringens
fullgörande i ersättningsreserven med hänsyn till ömmande
sociala skäl skulle innebära en lättnad. Angivna förhållanden motvägas
emellertid av den avsevärda ökningen utav linjekontingenten, utöver vad
försvarsrevisionen föreslagit. Därtill kommer, att, såsom i det föregående
(sid. 43) omförmälts, vissa värnpliktiga, vilka på grund av bristande anlag
eller dylikt mindre väl lämpa sig för utbildning till linjemanskap, i viss
utsträckning förutsättas komma att under första tjänstgöringen överföras
till ersättningsreserven. På grund härav torde avgången under nämnda
tjänstgöring fortfarande böra beräknas till 15 %. Av dem, som sålunda
avgå, förutsättes en tredjedel komma att hemförlovas och återstoden komma
att överföras till ersättningsreserven.
Såsom i det föregående antytts, avses vissa delar av linjekontingenten
skola påbörja sin första tjänstgöring på hösten samma år inskrivningen
äger rum. Vid infanteriet bör för sådan kontingent, i enlighet med vad
chefen för generalstaben framhållit, avgången före inställelsen beräknas
till 6 %. I övrigt torde avgången bland de inskrivna vänpliktiga böra
i huvudsak beräknas enligt de av revisionen angivna grunderna.
Nedanstående tabell utvisar, huru ifrågavarande avgång, med hänsyn till
vad ovan anförts, bör beräknas.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Årskontmgentens
fördelning
på de
olika truppslagen.
a) Studenter
och likställda.
Tid för avgången. |
Avgångs- procent. |
Anteckningar. |
I. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga. |
*) Av den inskrivna |
|
Mellan inskrivning och inställelse till första tjänstgöring. a) sommaren inskrivningsåret .............................. b) hösten inskrivningsåret: infanteriet ................................................... övriga truppslag ....................... c) våren året efter inskrivningsåret ...... |
9 2.5 *)6 9 4 9 8 |
styrkan. 2) Av antalet tillstädes-komna. |
Under första tjänstgöringen......................................... |
*)15 |
|
Under repetitionsövning i omedelbar anslutning till första |
90.7 |
|
Under annan repetitionsövning ................................... |
92 |
|
Under vartdera 2.—15. åren utöver den avgång, som äger |
9 2 |
|
II. Till ersättningsreserv uttagna värnpliktiga. |
||
Före inställelsen till tjänstgöring (första tjänstgörings-omgången) ............................................................ |
94 |
|
Under tjänstgöringen................................................... |
9 5 |
Såsom förut nämnts, beräknas härens inskrivna årskontingent studenter
och likställda till 1,238 man, därav 150 officersaspiranter, 130 blivande
läkare m. fl. samt 958 för annan utbildning avsedda.
Antalet officersaspiranter är beroende på huru många officerare årligen
anses böra anställas för att hålla officerskåren fulltalig. För sådant ändamål
beräknas, som i annat sammanhang närmare omförmäles, att omkring
110 kadetter årligen utexamineras från krigsskolan. I enlighet med av
försvarsrevisionen följda beräkningsgrunder bör det med hänsyn härtill erforderliga
antalet årligen antagna officersaspiranter beräknas till 150.
Den såsom Hivande läkare m. fl. betecknade kategorien omfattar läkare,
tandläkare, apotekare och veterinärer. I enlighet med vad revisionen beräknat,
torde denna kategori komma att i medeltal årligen fördela sig
ungefärligen sålunda:
läkare ....................................................... 93
tandläkare ................................................ 17
apotekare ................................................. 8
veterinärer .............................................. 12
Summa 130.
De för annan utbildning avsedda beräknas komma att fördelas på de
olika truppslagen ungefärligen sålunda:
infanteriet
kavalleriet
artilleriet
496
17
200
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
47
ingenjörtrupperna ................................... 55
trängtrupperna....................................... 140
intendenturtrupperna ............................. 30
olika truppslag i intendenturbefattning 20
Summa 958.
I sistnämnda antal ingå de olika truppslagens reservofficersaspiranter,
beträffande vilka närmare uppgifter komma att lämnas längre fram i annat
sammanhang (sid. 290).
Antalet övriga, till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga uppgår till
25,620 man. Huru dessa böra fördelas på olika truppslag bestämmes i
första hand av mobiliseringsbeliovet. Enligt den förutsatta krigsorganisationen
bör fördelningen ske på följande sätt:
infanteriet............................................. 18,000
kavalleriet............................................. 875
artilleriet ........................................... 3,600
ingenjörtrupperna .............................. 1,345
trängtrupperna.................................. 1,400
intendenturtrupperna ........................ 400
Summa 25,620.
Antalet till ersättningsreserv årligen uttagna värnpliktiga beräknas
(sid. 40) uppgå till omkring 6,352 man. För detta manskaps uppdelande
å olika truppslag är givetvis handräckningsbehovet bestämmande.
E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.
Enligt gällande värnpliktslag är varje svensk man värnpliktig från och
med det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under
vilket han fyller 42 år. Antalet årsklasser värnpliktiga utgör alltså 23.
Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas
i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15 år, därav
11 år i första och 4 år i andra uppbådet. Under den tid, värnpliktig
icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen. Tjänstetiden i landstormen
är således i regel 8 år.
Enligt försvarsrevisionens förslag skulle inryckning till första tjänstgöring
för linjemanskapet i regel äga rum på våren andra värnpliktsåret. Då
enligt 1914 års härordning det vapenföra manskapets första tjänstgöring
vanligen började på hösten första värnpliktsåret, skulle således antalet vid
mobilisering disponibla utbildade årsklasser komma att minskas med en,
därest de nuvarande bestämmelserna rörande värnpliktstid och uppbådsindelning
bibehölles oförändrade. För undanröjande av denna olägenhet
har revisionen föreslagit, att antalet årsklasser i beväringen skulle ökas
från 15 till 16, därav 12 i första och 4 i andra uppbådet. Då någon
b) Övriga till
linjotjänst
uttagna.''
c) Till ersättningsreserv
uttagna värnpliktiga.
Nuvarande
bestämmelser.
Förs vargrevisionen.
48
Kutig!. Maj:ts proposition nr 20.
Generals
kommissio
nen.
Departements
chefen.
Chefen för
generalstaben.
ändring av värnpliktstiden icke ifrågasattes, komme tjänstetiden i landstormen
att minskas från 8 till 7 år.
Generalskommissionen liar framhållit, att de uppgifter, vilka i krig ålåge
landstormen, krävde ett betydande antal landstormstrupper. För bevakningsavdelningar
och dylikt måste avlösning finnas. Behovet av sådana
trupper bleve alltså stort. Under nuvarande förhållanden kunde detsamma
icke tillfullo tillgodoses. Därest revisionens förslag (Del 1, sid. 168) antoges,
skulle en stor brist uppstå dels till följd av minskningen av antalet
årsklasser inom landstormen från 8 till 7, dels emedan ersättningsreserven
i stor utsträckning icke kunde användas. Det av revisionen förutsatta
antalet årsklasser måste alltså ökas; detsamma borde enligt kommissionens
mening för erhållande av någorlunda nöjaktiga förhållanden vara minst 10,
vilket innebure en utsträckning av värnpliktstiden till och med det 45.
året. Framhållas borde, att antalet årsklasser med hänsyn till ett lämpligt
anordnande av avlösningarna icke borde vara udda.
Enligt vad av den föregående framställningen framgår, anser jag mig,
i likhet med försvarsrevisionen, böra förorda tjänstgöringens anordnande
på sådant sätt, att huvuddelen av det värnpliktiga linjemanskapet inrycker
till första tjänstgöring på våren andra värnpliktsåret. Ur mobiliseringssynpunkt
medför detta alltså samma olägenhet som den ovan angivna,
av revisionen påvisade. Till följd av det avsevärt ökade antalet till linjetjänst
årligen uttagna värnpliktiga, som nu förutsättes, blir emellertid
nämnda olägenhet av väsentligt mindre betydelse än enligt revisionens
förslag. Vid sådant förhållande torde någon ökning av antalet årsklasser
i beväringen icke böra vidtagas.
I fråga om antalet årsklasser inom landstormen har generalskommissionen
påyrkat dess ökande till minst 10. Ehuru en dylik utökning av
tjänstetiden inom landstormen är ur militär synpunkt önskvärd, anser jag
mig dock på av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 167) anförda skäl icke
böra framställa något förslag i sådan riktning.
I enlighet med vad sålunda anförts, torde alltså nu gällande bestämmelser
om värnpliktstid och uppbådsindelning böra bibehållas oförändrade.
F. Utbildningstiden.
1. För linjetjänst uttagna värnpliktiga.
Allmänna synpunkter.
Chefen för generalstaben har framhållit, att erfarenheterna från världskriget
icke gåve stöd åt den meningen, att utbildningstiden för de värnpliktiga
nu kunde beräknas kortare än enligt 1914 års värnpliktslag, utan
fastmera ginge i den riktningen, att en utsträckning av denna utbildningstid
vore önskvärd, särskilt vid infanteriet. Inom den kostnadsram, som läge
till grund för det av honom utarbetade härordningsförslaget, vore det
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
49
emellertid icke möjligt att för alla viirnpliktskategorier bibehålla utbildningstiderna
i 1914 Ars värnplikts]ag, därest andra berättigade krav
skulle kunna tillgodoses. Detta kunde så mycket mindre ske, som enligt
de allmänna grunderna för liärordningsförslaget den personliga tjänstgöringsskyldigheten
borde bibehålla sin karaktär av allmän värnplikt och
därför en uppdelning av värnpliktskontingenten i kategorier, på sätt försvarsrevisionen
förordat, borde undvikas. Det hade också blivit nödvändigt
att i huvudsak bestämma fredstjänstgöringens längd i enlighet med
försvarsrevisionens förslag. En ytterligare minskning av utbildningstiden
för infanteriet måste anses utesluten. Under världskriget hade nya stridsmedel
tillkommit vid infanteriet. Om utbildningstiden för värnpliktiga i
allmänhet bestämdes alltför kort vid detta truppslag, bleve det nödvändigt
att specialisera utbildningen i så hög grad, att den allmänna infanteriutbildningen,
enkannerligen utbildningen i fält- och bevakningstjänst,
komme att eftersättas för stora grupper av infanteriets värnpliktiga. Försvarsrevisionen
hade i sitt förslag sökt avväga, var gränsen ur denna synpunkt
läge mellan det möjliga och det otillfredsställande. Den utbildningstid,
försvarsrevisionen föreslagit, vore också den kortast möjliga för
att de värnpliktiga omedelbart vid mobilisering skulle kunna ingå i, såväl
sommar- som vintertid, operations- och stridsdugliga truppförband vid
sidan av fast och f. d. fast anställd personal samt av värnpliktiga med
fullständig soldatutbildning ävensom för att befälets utbildning och krigsduglighet
skulle kunna tillgodoses under fredsövningarna.
Ehuru sålunda det av chefen för generalstaben uppgjorda besparingsförslaget
i avseende å utbildningstidens längd i stort sett anslöte sig till försvarsrevisionens,
hade det dock ansetts erforderligt att i detta vidtaga vissa ej
oväsentliga förändringar. Erfarenheterna från världskriget hade bestyrkt, att
infanteriet vore härens ojämförligt viktigaste truppslag. Denna erfarenhet
vore för ett litet land som vårt med jämförelsevis ringa ekonomiska resurser
värd särskilt beaktande. Eu svensk härordnings förnämsta uppgift vore
därför nu som förr att dana ett stridsdugligt infanteri. Någon ökning av
de utbildningstider, försvarsrevisionen föreslagit för studenter och likställda,
för underbefäl och fackmän samt för övriga värnpliktiga vid infanteriet,
kunde såsom nyss nämnts, av kostnadsskäl ej föreslås, frånsett ett kortvarigt
skjutmöte i samband med den sista repetitionsövningen. Av särskild
vikt vore emellertid att undersöka, huru stor uttagningen till underbefäl
och fackmän under sådana förhållanden borde vara. Enligt 1914 års
värnplikt,slag uttoges högst 14 % av hela antalet fotfolket tilldelade vapenföra
värnpliktiga för utbildning till underbefäl och fackmän. Erfarenheterna
från världskriget gåve vid handen, att infanteriet nu krävde jämförelsevis
större antal befäl och underbefäl än före världskriget, beroende
i främsta rummet därav, att de lägsta underavdelningarna på grund av de
med stridsledningen förenade svårigheterna icke kunde göras så starka
som förut. Vid infanteriet vore därför med hänsyn till mobiliseringsbe
Bihang
till riksdagens protokoll 1024. 1 sand. 11 A höft. (Nr 20.) 2125 23 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
hovet en ökad uttagningsprocent av underbefäl och fackmän erforderlig.
Försvarsrevisionen hade emellertid såväl av kostnadsskäl som med hänsyn
till de värnpliktiga ej ansett sig kunna framställa något förslag till höjning
av uttagningsprocenten till underbefäl och fackmän under förmenande,
att de mest oundgängliga behoven i allt fall kunde någorlunda nöjaktigt
tillgodoses. Generalskommissionen hade däremot framhållit, att den hittillsvarande
uttagningsprocenten till underbefäl och fackmän numera vore för
liten och borde höjas. För en ökad uttagning till underbefäl och fackmän
talade emellertid icke endast de förändringar i infanteriets organisation,
vilka måste bliva en följd av världskrigets erfarenheter, utan även de inskränkningar,
vilka föresloges i kadern och i utbildningstiden för övriga
värnpliktiga. Det vore nämligen tydligt, att flera platser måste fyllas med
såsom underbefäl och fackmän utbildade värnpliktiga i samma mån som
den fast anställda kadern minskades och i samma mån som värnpliktiga i
allmänhet erhölle kort utbildning och därigenom saknade förmåga att fullgöra
mera kvalificerad tjänst. Såsom uti det föregående hade framhållits,
måste infanteriets användbarhet ovillkorligen säkerställas, om härordningen
skulle kunna fylla sin uppgift. En oeftergivlig förutsättning härför vore,
att uttagningen av underbefäl och fackmän beräknades tillräckligt stor för
fyllande av det oundgängliga behovet. Enligt verkställda beräkningar kunde
ökningen av antalet underbefäl och fackmän inskränkas till 50 % av
nuvarande antal. Uttagningen borde därför bestämmas till 21 %, därest
uttagningen verkställdes på samma sätt som för närvarande, det vill säga
först efter de värnpliktigas inryckning till första tjänstgöring. Om däremot
uttagning verkställdes redan i samband med inskrivningen, borde
uttagningen bestämmas till 25 %. Eu ökning vid infanteriet av det
antal värnpliktiga, som uttoges till underbefäl och fackmän, vore i och
för sig fullt berättigad, då erfarenheterna från världskriget på intet sätt
gåve stöd åt den uppfattningen, att en kortare utbildningstid kunde anses
tillräcklig för infanteriet än för övriga truppslag. För att detta skulle
kunna ske inom den angivna kostnadsramen, vore det emellertid nödvändigt
att vidtaga vissa inskränkningar beträffande den av revisionen föreslagna
utbildningstiden för kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna.
En dylik åtgärd syntes väl stå i överensstämmelse med de allmänna synpunkter,
vilka läge till grund för chefens för generalstaben förslag. Uti
dessa angåves nämligen, att de minskningar i de värnpliktigas utbildningstid,
vilka befunnes oundgängliga för försvarsutgifternas nedbringande,
borde, med beaktande i möjligaste mån av erfarenheterna från världskriget,
träffa samtliga truppslag och tjänster i enlighet med deras särskilda natur.
Såsom utgångspunkt för de sålunda ifrågasatta minskningarna borde helt
naturligt läggas 1914 års ännu gällande värnpliktslag och icke försvarsrevisionens
förslag.
Enligt det av chefen för generalstaben uppgjorda förslaget komme, även
om hänsyn toges till organisationens omfattning, ett väsentligt större antal
Kumjl. Jfaj.ta proposition nr 20. !)1
vapenföra värnpliktiga att erhålla verklig soldatutbildning än enligt försvarsrevisionens
förslag. Detta tillskott av värnpliktiga borde fördelas på alla
truppslag och truppförband. Till följd härav bleve det möjligt att även vid
kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna, i överensstämmelse med vad
som enligt 11)14 års värnpliktslag skett beträffande infanteriet, trängen och
intendenturtrupperna, uppdela de vapenföra värnpliktiga på tvenne tjänstbarlietskategorier,
utan att därigenom fredstjänsten åsidosattes eller mobiliseringen
försvårades i alltför hög grad. Även för kavalleriet, artilleriet och
ingenjörtrupperna borde därför införas tvenne utbildningstider för vapenföra
värnpliktiga, eu av längre varaktighet, motsvarande utbildningstiden för
underbefäl och fackmän vid infanteriet, samt eu av kortare varaktighet,
lika lång som för vapenföra i allmänhet vid infanteriet eller 255 dagar.
Till den längre utbildningen uttoges i allmänhet endast sådana värnpliktiga,
vilka vid mobilisering skulle användas i beriden eller annan mera
krävande tjänst, under det att övriga värnpliktiga i utbildningshänseende
jämställdes med flertalet av infanteriets värnpliktiga. De olägenheter för
nämnda special truppslag, som med nödvändighet måste följa av en dylik
åtgärd, uppvägdes av den förbättrade utbildningen, som inom samma kostnadsram
kunde beredas vissa infanteriet tilldelade värnpliktiga. En förutsättning
härför vore dock, att antalet värnpliktiga med den längre utbildningstiden
vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna icke understege,
vad som vore oundgängligen erforderligt med hänsyn till mobiliseringsbehovets
och fredstjänstens tillgodoseende.
Av trängen i egentlig trängtjänst samt förplägnadstrupperna tilldelade
vapenföra värnpliktiga uttoges enligt nuvarande bestämmelser efter första
tjänstgöringens början högst 14 % för utbildning till underbefäl och
fackmän. Av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade
vapenföra värnpliktiga uttoges likaledes efter första tjänstgöringens
början högst 10 % för utbildning till underbefäl och fackmän. Inspektören
för trängen hade framhållit, att det vore nödvändigt öka uttagningsprocenten,
och att den borde göras lika för samtliga tjänstegrenar vid
trängen. En åtgärd i denna riktning syntes vara av behovet påkallad i
betraktande av den korta utbildningstiden vid detta truppslag för flertalet
värnpliktiga. Samma uttagningsprocent borde även tillämpas vid intendenturtrupperna.
Med hänsyn härtill och till att uttagning förutsatts äga
rum redan vid inskrivningen, borde uttagning för utbildning till underbefäl
och fackmän bestämmas till 20 % för vapenföra värnpliktiga, tilldelade
trängen i samtliga tjänster och intendenturtrupperna.
Såsom under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande»
framhållits, anser jag nödvändigt att i fråga om utbildningstidens
längd gå ned så långt, som kan anses tillrådligt. Frågan blir då, vilken
utbildningstid, som bör bestämmas.
Till ledning vid denna frågas bedömande torde kunna tjäna å ena sidan
försvarsrevisionens förslag i detta hänseende, å andra sidan de nu tillämpade
Departe
mentschefen.
Utbildningstidens
längd.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
provisorietiderna. Revisionen bär i allmänhet räknat med en utbildningstid
om 255 dagar vid infanteriet och 350 dagar vid kavalleriet, artilleriet
och ingen] örtrupperna samt ansett det med dessa tider möjligt erhålla i
stort sett samma utbildningsresultat, som avsetts med de i 1914 års
härordning fastställda. Motsvarande provisorietider uppgå till 165 respektive
225 dagar. Att på dessa tider dana fältdugliga soldater vore enligt revisionens
uppfattning uteslutet. Det av chefen för generalstaben framlagda
besparingsförslaget ansluter sig, som av den föregående redogörelsen framgår,
beträffande utbildningstidens längd i stort sett till revisionens förslag.
Den av revisionen föreslagna utbildningstiden vore enligt generalstabschefens
uppfattning den kortaste möjliga, för att de värnpliktiga omedelbart vid
mobilisering skulle kunna ingå i såväl sommar- som vintertid operationsoch
stridsdugliga truppförband vid sidan av fast och f. d. fast anställd
personal samt av värnpliktiga med fullständig soldatutbildning ävensom
för att befälets utbildning och krigsduglighet skulle kunna tillgodoses
under fredsövningarna.
Ehuru det ur militär synpunkt givetvis skulle vara önskvärt att kunna
i allo räkna med de av försvarsrevisionen föréslagna och av chefen för
generalstaben i hans besparingsförslag i stort sett förutsatta utbildningstiderna,
har jag dock med hänsyn till den avvägning, som, enligt vad
under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande» närmare
omförmälts, ur kostnadssynpunkt måste göras mellan härordningens grundläggande
element (organisationens omfattning, truppernas utbildning samt
dessas beväpning och utrustning), funnit mig böra föreslå vissa nedsättningar
i nämnda utbildningstider. De grunder, som härvid tillämpats, komma att
längre fram närmare angivas i samband med redogörelsen för utbildningstiden
vid de olika truppslagen. Det torde dock vara lämpligt att redan
i detta sammanhang lämna en översikt av de sålunda förutsatta utbildningstiderna
till ledning vid bedömandet av dessa tiders tillräcklighet för ändamålet
i fråga. Jag har fördenskull låtit upprätta följande tabell, i vilken
även motsvarande tider enligt gällande härordning och nu tillämpat provisorium
ävensom enligt försvarsrevisionens (majoritetsförslaget och den
av herr Joh. Nilsson m. fl. avgivna reservationen) och chefens för generalstaben
förslag ansetts böra upptagas.
Kung/. Maj itu proposition nr JO.
53
Sammanlagt dagantal för utbildning av |
||||||
till linjetjänst uttagna värn-pliktiga. |
vapenföra värnpliktiga. I |
|||||
Försvars- |
Chefens |
|||||
Försvars- |
revisionen, |
1914 års |
för |
|||
liggande förslag. |
revisionen (majoritets- |
reservation |
härordning. s) |
Provisoriet. |
general- |
|
förslaget). |
Joll.Nilsson |
förslag. |
||||
T. Värnpliktiga 1 |
m. fl. |
|||||
allmänhet. |
||||||
Infanteriet: |
||||||
Flertalet.................. Underbefäl eller fack- |
'') 195(225) |
■-*) 255 |
180 |
340 |
'') 165(195) '') 225(255) |
s) 255 3) 350 |
män..................... |
350 |
365 |
240 |
400 |
||
; Kavalleriet.................. |
350 |
350 |
240 |
365 |
‘) 225(255)| |
25 % 255 |
[ Artilleriet: |
6) |
|||||
| Flertalet................. Underbefäl eller fack- |
240 |
4) 350 |
4) 240 |
4) 365 |
4) 225(255)| |
43 %4(255 |
män..................... |
350 |
|||||
1 Ingenjörtrupperna: Flertalet.................. |
240 |
4) 350 |
4) 240 |
4) 365 |
■) 225 255 |
30% *;255 |
Underbefäl eller fack- |
||||||
män.................... |
350 |
, |
||||
1 Trängtrupperna: |
||||||
\ Flertalet................. Underbefäl eller fack- |
*) 195(225) |
210 |
180 |
240 |
>) 165(195) 4) 225(255) |
210 325 |
män.................. |
325 |
325 |
240 |
365 |
||
| Intendenturtrupperna: |
||||||
Flertalet ................. |
>) 195(225) |
180 |
180 |
240 |
'') 165(195) |
210 |
Underbefäl eller fack- |
• |
|||||
män..................... |
325 |
300 |
240 |
365 |
*) 225(255) |
325 |
II. Studenter och |
365 |
|||||
likställda........... |
350 |
365 |
O ce ce |
485 |
330 |
1) Siffran inom parentes avser värnpliktiga, vilka påbörja sin första tjänstgöring på hösten
under första året.
2) Enligt reservation av herrar Ekman och Bengtsson minskas utbildningstiden vid infanteriet
med 25 dagar och äger vid övriga truppslag »motsvarande förkortning» av utbildningstiden rum.
8) Härtill kommer för vissa värnpliktiga ett skjutmöte om 8 dagar, förlagt i anslutning till
gista repetitionsövningen.
4) Underbefäl eller fackmän uttagas icke.
5) Reservtruppövning ocli landstormsövning äro icke medräknade.
6) Procentsiffrorna avse fältartilleriet (utom luftvärnsartilleriet och arméartilleriet).
Av denna tabell framgår bland annat följande.
Utbildningstiden vid kavalleriet bär upptagits i enlighet med revisionens
förslag. Samma utbildningstid bär beräknats vid artilleriet
och ingen j ör t nipp ern a för en mindre del av dessa truppslag tilldelade
värnpliktiga. För det stora flertalet av dessa värnpliktiga bär avsetts eu
kortare utbildningstid. Denna utbildningstid bar satts till 240 dagar,
Åtgärder för
höjandet av
utbildningens
effektivitet.
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
eller det dagantal, som av försvarsrevisionen på sill tid föreslogs beträffande
1920 års värnpliktsklass. Vid trängtrupperna liar utbildningstiden i
förhållande till revisionens förslag ansetts böra minskas för flertalet värnpliktiga
med ett mindre antal dagar. Aid intendenturtrupperna har
däremot för samtliga värnpliktiga en mindre ökning ansetts böra vidtagas.
Vad slutligen beträffar infanteriet, har utbildningstiden för underbefäl
eller fackmän, vilken grupp ansetts böra något ökas, beräknats till 350
dagar. För det stora flertalet infanteriet tilldelade värnpliktiga har det
däremot blivit nödvändigt att begränsa utbildningstiden till 195 dagar för
de sommartjänstgörande och till 225 dagar för de vin ter tjänstgör ande.
A id bedömandet av de sålunda föreslagna utbildningstiderna och möjligheten
att med dessa nå ett någorlunda godtagbart resultat, är emellertid
icke blott dagantalet i och för sig den enda inverkande faktorn. I det
föregående har under avdelningen »Allmänna grunder för lantförsvarets
ordnande» bland annat framhållits, att de mobiliserade linjeförbanden
enligt den av mig föreslagna organisationen, trots skillnaden i avseende
å utbildningstidens längd, komma att i utbildningshänseende erhålla en
fördelaktigare sammansättning än enligt revisionens förslag. Nödvändiga
förutsättningar för att det med de av mig föreslagna utbildningstiderna
avsedda resultatet skall kunna ernås äro emellertid:
att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga endast undantagsvis och i
mindre omfattning tagas i anspråk för annan handräckningstjänst än ordinarie
sådan inom kompani (sqvadron o. s. v.);
att reglementen, utbildningsföreskrifter och utbildningsmetoder bliva på
ett lämpligt sätt avpassade efter de föreslagna tiderna för utbildningen;
att den befälstillgång, vilken beräknas stå till förfogande för utbildningen,
icke kommer att minskas genom bortkommenderingar, vakanser
o. d.; samt
att befälet i fråga om utbildningens planläggning och bedrivande är väl
vuxet sin uppgift.
Bland de olika omständigheter, vilka inverka på utbildningens effektivitet,
är, som försvarsrevisionen framhållit, årstiden för övningarnas bedrivande
eu av de viktigaste.
Enligt 1914 års härordning skulle som bekant den huvudsakliga delen
av rekrytskolan (»första tjänstgöringen») för den stora massan av de värnpliktiga
förläggas till vinterhalvåret, med inryckning till tjänstgöringen
omkring den 1 november det år, inskrivning skedde. Efter att (Del. 1.
sid. 17 1) hava redogjort för de olika skäl. som år 1914 framfördes till
stöd för utbildningstidens förläggning på det ena eller andra sättet, har
försvarsrevisionen framhållit, att det för densamma stode fullkomligt klart, att
därest man ville uppnå ett visst bestämt utbildningsresultat, detta kunde
vinnas på väsentligt kortare tid, om utbildningen förlädes till den blidare
delen av året, än om den skulle till sin huvudsakliga de] försiggå under
vintern. Att på en och samma tid ett bättre resultat ernåddes med vår
-
Kungl. Maj:ts •proposition nr 20. bo
inryckning än med höstinryckning
bestritt. Vid sådant förhållande hade revisionen i sitt förslag utgått från,
att utbildningen borde, där icke särskilda omständigheter påkallade en
annan anordning, till sin huvudsakliga del förläggas till sommarhalvåret.
Den av revisionen sålunda angivna grundsatsen beträffande årstiden för
övningarnas bedrivande anser jag 111ig böra följa. båsoni av det följande
framgår, synes mig dock denna grundsats i vissa fall böra tillämpas något
annorlunda, än revisionen föreslagit.
Eu annan omständighet, som utövar ett avsevärt inflytande pa utbildningens
effektivitet, är omfattningen av de vid truppförbanden förekommande
handräclcningsgöromålen. Enligt nuvarande förhållanden måste vapenföra
värnpliktiga, till stort men för sin utbildning, i avsevärd utsträckning
tagas i anspråk för sådana göromål. För undvikande av en dylik,
för utbildningens effektivitet uppenbarligen mycket ogynnsam anordning bär
försvarsrevisionen förutsatt, att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga i regel
icke skulle tagas i anspråk för andra handräckningsgöromål än sådana,
som dagligen förekomma inom kompani (skvadron, batteri o. s. v.), ellei
som eljest vore av den natur, att de borde ingå i deras militära utbildning,
exempelvis egentlig vakttjänst ävensom vissa delar av vårdtjänsten. Öviig
handräckningstjänst skulle ombesörjas av de till ersättningsreserven börande
värnpliktiga.
Jag ställer mig i förevarande hänseende principiellt på samma ståndpunkt
som försvarsrevisionen. De till ersättningsreserven uttagna eller
överförda värnpliktiga förutsättas alltså komma att bestrida all ständig, för
truppförbanden gemensam handräckning ävensom det huvudsakliga av den
tillfälliga gemensamma bandräckningstjänsten. Som av det följande (sid. «8)
framgår, beräknas tjänstgöringstiden för nyssnämnda värnpliktiga med hänsyn
härtill. Denna anordning är ett nödvändigt villkor för att man med de
utbildningstider, vilka föreslås för linjemanskapet, skall kunna ernå det
avsedda resultatet av utbildningen.
Yid behandlingen av hithörande frågor har försvarsrevisionen (Del 1,
sid. 175) framhållit, att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke
sådana bestämmelser i gällande förvaltningsreglementen, vilkas tillämpning
påkallade handräckningspersonal i större utsträckning, borde underkastas
en av numera rådande förhållanden påkallad revision. Särskilt
betonades nödvändigheten av att förvaltningen vid truppförbanden, vilken
för närvarande krävde en mycket stor personal av såväl fast anställda
som värnpliktiga, i görligaste mån förenklades. Den nuvarande förvaltningsorganisationen
vore enligt revisionens uppfattning alltför invecklad o en
tungrodd, och det lede icke något som helst tvivel, att avsevärda besparingar
på detta område kunde göras. Det hade dock icke vant revisionen
möjligt att ägna denna fråga en så ingående prövning, som erfordrades
för framläggande av ett förslag i ämnet, Revisionen förutsatte emellertid,
att därest dess förslag till härordning av'' statsmakterna antoges, frågan
56
Kung!.. Maj:ts proposition nr 20.
om förenkling av förvaltningen vid arméns truppförband omedelbart gjordes
till föremål för eu noggrann och allsidig utredning.
Med anledning av detta revisionens uttalande har generalskommissionen
framhållit, att eu enkel förvaltningsorganisation alltid eftersträvats från de
militära myndigheternas sida. Förvaltningsarbetet hade emellertid _ icke
minst vid truppförbanden — efter hand erhållit eu alltmer ökad omfattning,
i icke ringa mån beroende på nytillkomna arbetsuppgifter av kameral eller
statistisk natur. Fetta medförde icke sällan ett tyngande mångskriveri.
Kommissionen anslöte sig därför till den av revisionen uttalade tanken,
att frågan angående förvaltningsorganisationens förenkling borde göras till
föremål för utredning.
Förevarande fråga är uppenbarligen av den största betydelse. Eu förenkling
av förvaltningen vid arméns truppförband skulle nämligen självfallet
såväl vara ägnad att möjliggöra eu med hänsyn till utbildningsarbetet
önskvärd minskning av den personal, vilken för närvarande vid
truppförbanden tages i anspråk för handräckningsändamål, som ock medföra
eu icke obetydlig utgiftsbesparing. Den till mitt förfogande stående tiden
bär emellertid icke medgivit framläggande av förslag i detta ämne. I
anslutning till vad revisionen framhållit, förutsätter jag dock, att därest
förslaget till ny härordning av statsmakterna antages, berörda fråga omedelbart
göres till föremål för utredning.
Med avseende å övriga åtgärder, som äro ägnade att höja utbildningens
effektivitet, torde här särskilt böra framhållas den stora betydelsen av att
utbildningsplaner och utbildningsmetoder erhålla en med hänsyn till utbildningstiden
lämpligt avvägd läggning. Vid utbildningsarbetet maste krigets
krav städse hållas i sikte; det, som med hänsyn därtill icke är behövligt,
måste utgallras ur utbildningsprogrammen. Där den av mig föreslagna utbildningstiden
icke medgiver den allsidiga utbildning av det värnpliktiga
manskapet, som i och för sig är önskvärd, torde eu lämpligt avpassad
specialisering böra ske. Av fundamental betydelse för utbildningsresultatet
är även, att befäl och underbefäl vederbörligen liandledas och förberedas
i fråga om utbildningens bedrivande.
De utbildningstider, jag ansett mig böra föreslå, nödvändiggöra ett intensivt
utnyttjande av desamma. Stora fordringar måste därför ställas å
truppen. Men samtidigt är det, för erhållande av ett gott utbildniugsresultat,
av den största vikt, att utbildningen så bedrives, att truppens
intresse för den militära tjänsten väckes och vidmakthålles, samt att förhållandena
i övrigt så ordnas, att de värnpliktiga, trots de å dem ställda
höga kraven, under sin tjänstgöringstid kunna känna arbetsglädje och trevnad.
Beträffande utbildningen av studenter och likställda torde särskilt böra
framhållas betydelsen av att densamma redan från början bestämt inriktas
pii bibringandet av sådana kunskaper och färdigheter, som erfordras i de
befattningar, för vilka dessa värnpliktiga vid mobilisering äro avsedda.
Ävenledes må framhållas vikten av att det befäl, som utväljes för utbil
-
Kandi. Uaj:ts proposition nr 20.
57
dandet av ifrågavarande värnpliktiga, är i besittning av sådana egenskaper
— såsom erfarenhet och god omdömesförmåga — vilka kunna anses härför
särskilt erforderliga.
Enligt gällande härordning uttagas efter inställelsen till första tjänstgöringen
»underbefäl eller fackmän» till vissa i värnpliktslagen angivna
procent av de vapenföra värnpliktiga, vilka tilldelats fotfolket, trängen och
intendenturtrupperna. Försvarsrevisiouen har härutinnan i tillämpliga
delar ställt sig på den nu gällande härordningens grund. Jag anser mig
emellertid nu böra föreslå åtskilliga förändringar uti förevarande avseende.
Som nyss nämnts, har uttagningen av underbefäl eller fackmän hittills
varit inskränkt till infanteriet, träng- och intendenturtrupperna. Vid övriga
truppslag omfattar första tjänstgöringen ett så stort dagantal, att intet
värnpliktigt manskap ansetts behöva uttagas till förlängd utbildning.
För flertalet av de värnpliktiga vid artilleriet och ingenjörtrupperna
föreslås nu en utbildningstid av sammanlagt 240 dagar. Detta dagantal
understiger väsentligt motsvarande utbildningstid enligt såväl gällande härordning
(365 dagar, reservtruppövning oräknad) som försvarsrevisionens
förslag (350 dagar). Då det med eu sammanlagd utbildningstid av
240 dagar icke är möjligt att vid ifrågavarande truppslag bibringa vissa
manskapskategorier en sådan grad av utbildning, att de i krig bliva
användbara i de avsedda befattningarna, torde det vara nödvändigt att
för viss del av manskapet utsträcka utbildningen över en längre tid
än för de övriga. I sådant syfte synes det lämpligt att även vid dessa
båda truppslag införa systemet med underbefäl eller fackmän. En undersökning,
huruvida man icke även vid kavalleriet borde gå denna väg, har
givit ett nekande svar. Utbildningsförhållandena — främst kravet på
ridskicklighet -— fordra nämligen här, att så gott som hela den värnpliktiga
årskontingenten erhåller en så lång utbildningstid, att ett system
med uttagning av underbefäl eller fackmän till förlängd tjänstgöring icke
torde kunna ifrågasättas.
Beträffande sättet för uttagning av underbefäl eller fackmän föreslogs i
1914 års härordningsproposition, att uttagningen skulle äga rum i samband
med inskrivningen. Riksdagen beslöt emellertid, att uttagningen
skulle äga ruin först efter de värnpliktigas inställelse till tjänstgöring.
Försvarsrevisiouen har icke föreslagit någon ändring härutinnan.
En uttagning i samband med inskrivningen har ansetts medföra i
huvudsak följande fördelar. De värnpliktiga kunna omedelbart vid inskrivningen
erhålla kännedom om till vilken tjänstgöring de äro avsedda.
Vidare behöver icke någon tid gå förlorad för utbildningen i avvaktan
på uttagningens verkställande, utan kan utbildningsarbetet redan vid inryckningen
ordnas på ett mera stabilt sätt. Denna omständighet är av
större betydelse i samma män som utbildningstiden blir av kortare varaktighet.
Slutligen kan det uttagna underbefälet inkallas till tjänstgöringvid
en annan tidpunkt än övriga värnpliktiga. Därigenom blir det möjligt
Underbefäl
eller fackmän.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
att, såsom chefen för generalstaben framhållit, bereda det värnpliktiga
underbefälet ökat tillfälle till praktisk befälsföring vid trupp, varjämte
underbefälets utbildning kan avslutas samtidigt med de övrigas, vilket
psykologiskt sett sannolikt är av en ej oväsentlig betydelse.
Med en så ordnad uttagning hava å andra sidan även ansetts följa
vissa nackdelar. Sålunda anförde 1914 års senare riksdag, att ett urval
först kunde ske, sedan de värnpliktiga efter någon tids tjänstgöring i
rekrytskolan lagt i dagen sin större eller mindre fallenhet för befälsuppgiften.
Vidare har försvarsrevisionen (Del 1, sid. 196) framhållit bland
annat, att en uttagning redan vid inskrivningen med nödvändighet förutsatte
en med hänsyn till avgången mellan inskrivningen och inställelsen
avsevärd höjning av uttagningsprocenten.
Chefen för generalstaben, som uti sitt förslag förordat en uttagning i
samband med inskrivningen, har framhållit, att en så ordnad uttagning icke
med nödvändighet komme att giva ett avsevärt sämre resultat än det av
försvarsrevisionen förordade uttagningssättet. Därest uttagningen genom
truppbefälets försorg försigginge så kort tid efter de värnpliktigas inryckning,
som revisionen förutsatt — tidigast i slutet av tredje veckan — kunde
någon mera ingående kännedom om deras lämplighet för befälsutbildning
under denna tid näppeligen erhållas. Därtill komme, att en värnpliktig,
enligt vad erfarenheten utvisade, kunde försvåra ett riktigt urval genom
att under tiden före uttagningen visa mindre intresse för utbildningen.
Vad åter beträffade den med en tidigare uttagning förenade höjningen av
uttagningsprocenten, kunde densamma ganska noggrant beräknas med hänsyn
till den avgång, som i regel ägde rum under tiden mellan inskrivningen
och inställelsen till första tjänstgöringen. Den komme därför icke att medföra
några ökade bördor för de värnpliktiga eller ökade kostnader för
statsverket.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts, synas fördelarna med
eu tidig uttagning i samband med inskrivningen vara så stora, att en
sådan anordning bör i och för sig förordas. Huru härmed än må förhålla
sig, är jag emellertid, såsom i det följande närmare omförmäles, av
den uppfattningen, att de till underbefäl eller fackmän uttagna värnpliktiga
vid samtliga truppslag i allmänhet böra inkallas till första tjänstgöringen
redan på hösten första året, under det att det stora flertalet värnpliktiga
skola påbörja densamma först under andra året. Ur denna synpunkt är
det sålunda nödvändigt att låta verkställa uttagningen till underbefäl eller
fackmän redan i samband med inskrivningen.
Enligt gällande härordning uttagas underbefäl eller fackmän av det
vapenföra manskapet till följande procenttal, nämligen:
vid infanteriet, trängtrupperna i trängtjänst samt intendentur -
trupperna .................... ................................................................. 14 % samt
vid trängtrupperna i sjukvårds- och sjukbärartjänst .................. 10 %.
lvu ngt. Mnj-.ts proposition nr ''JO. 5.)
Eörsvarsrevisioneu har föreslagit motsvarande uttagning bland de till
linjetjänst uttagna värnpliktiga.
Såväl generalskommissionen som inspektören för infanteriet hava uti sina
yttranden över revisionens betänkande förordat en betydande höjning av
uttagningsprocenten vid infanteriet. I likhet med vad som skett uti den vid
revisionens betänkande fogade Bil. 3 »Kortfattad översikt över vissa erfarenheter
från världskriget», liar eliefen för generalstaben, såsom av det
föregående framgår, betonat, att infanteriet nu krävde ett jämförelsevis
större antal underbefäl än före världskriget, samt att infanteriets användbarhet
ovillkorligen måste tillgodoses, om härordningen skulle kunna fylla
sin uppgift. Enligt verkställda beräkningar borde uttagningen bestämmas
till 25 %, om densamma verkställdes redan i samband med inskrivningen.
Vad chefen för generalstaben sålunda anfört för en höjning av uttagningsprocenten
vid infanteriet gäller naturligen i ännu högre grad, därest,
såsom jag förordar, utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet
begränsas till att omfatta endast 195 dagar. Vid sådant förhållande kan
det bliva nödvändigt att vid mobilisering fylla ett större antal platser med
underbefäl eller fackmän, än vad chefen för generalstaben förutsatt. Ehuru
ur militär synpunkt eu ytterligare höjning av uttagningsprocenten således
vore motiverad, anser jag densamma dock böra begränsas till 25 %, varigenom
de nödvändigaste mobiliseringsbehoven av ifrågavarande manskap
synas kunna tillgodoses. Den sålunda föreslagna uttagningsprocenten skulle,
därest uttagningen, såsom för närvarande är fallet, ägde rum efter tjänstgöringens
början, motsvara omkring 20 %. Den verkliga höjningen uppgår
alltså till omkring 6 %.
Vid träng- och intendenturtrupperna är ävenledes eu ökad uttagning av
underbefäl eller fackmän erforderlig. I enlighet med vad chefen för generalstaben
föreslagit, torde denna dock kunna begränsas till 20 %. Detta
skulle, därest uttagningen av dessa värnpliktiga såsom hittills ägde rum
efter inställelsen till första tjänstgöring, motsvara en uttagning av omkring
16%. Den verkliga höjningen av uttagningsprocenten är alltså för
trängtrupperna i sjukvårds- och sjukbärartjänst omkring 6 % samt för övriga
kategorier endast omkring 2 %.
Beträffande artilleriet och ingenjörtrupperna har chefen för generalstaben
i sitt förslag frångått den hittills gällande anordningen med lika utbildningstid
för samtliga värnpliktiga och. i stället föreslagit eu uppdelning av
de vapenföra värnpliktiga på tvenne tjänstbarhetskategorier. dill längre
utbildning skulle i allmänhet uttagas endast sådana värnpliktiga, vilka vid
mobilisering skulle användas i beriden eller annan mera krävande tjänst,
under det att övriga värnpliktiga i utbildningshänseende skulle jämställas
med flertalet av infanteriets värnpliktiga. I anslutning härtill har chefen
för generalstaben föreslagit en sammanlagd utbildningstid av 350 dagar
för omkring 28 % av årskontingenten vapenföra värnpliktiga vid luftvärnsartilleriregementet,
25 % vid arméartilleriregementet och fästnings
-
Utbildnings
tidens
utdelning.
a) Första
tjänstgöring.
60 Kung1. Maj.ts proposition nr 20.
artilleriet samt 57 % vid artilleriet i övrigt. För återstoden av artilleriets
värnpliktiga avsåges eu utbildningstid av 255 dagar. Vid ingenjörtrupperna
föresloges den längre utbildningstiden — 350 dagar -— för ej fullt 10 %
av årskontingenten vapenföra värnpliktiga vid detta truppslag samt för
återstoden, alltså något mer än 30 %, den kortare utbildningstiden eller
255 dagar.
Enligt vad i det föregående anförts, är en av utgångspunkterna för den
av mig föreslagna organisationen, att systemet med underbefäl eller fackmän
skall tillämpas även vid artilleriet och ingenjörtrupperna. En så
stor uttagningsprocent, som cliefen för generalstaben föreslagit, kan emellertid,
även om densamma är ur militär synpunkt motiverad, icke av mig
förordas, därest kostnaderna skola kunna hållas inom den förut angivna
kostnadsramen. Såsom i det följande närmare omförmäles, anser jag, att
den kortare utbildningstiden vid ifrågavarande båda truppslag bör bestämmas
till 240 dagar, d. v. s. 45 dagar mer än för flertalet värnpliktiga vid
infanteriet. Uttagningsprocenten för underbefäl eller fackmän vid artilleriet
och ingenjörtrupperna torde böra begränsas till den för infanteriet föreslagna,
nämligen 25 %.
Beträffande kavalleriet har chefen för generalstaben i förevarande hänseende
föreslagit motsvarande anordning som vid artilleriet och ingenjörtrupperna.
Av den värnpliktiga årskontingenten skulle omkring 75 % erhålla
den längre utbildningstiden. Som förut nämnts (sid. 57), anser jag
mig emellertid icke böra ifrågasätta tillämpning av ett system med uttagning
av underbefäl eller fackmän vid detta truppslag.
Yad beträffar de befattningar, i vilka värnpliktsgruppen underbefäl eller
fackmän är avsedd att användas vid mobilisering, lämnas uppgifter i det
följande under de olika truppslagen.
Som i det föregående (sid. 55) omförmälts, ansluter jag mig till försvarsrevisionens
uppfattning, att första tjänstgöringen, där icke särskilda
omständigheter påkalla eu annan anordning, till sin huvudsakliga del bör
förläggas till sommarhalvåret. I vissa fall synes dock tillämpandet av
denna grundsats böra äga rum på annat sätt, än som av revisionen blivit
föreslaget.
Sålunda böra underbefäl eller fackmän vid samtliga truppslag inkallas
till tjänstgöring på hösten det år, inskrivning äger rum. De med en sådan
anordning förenade, i det föregående (sid. 57) angivna fördelarna äro nämligen
av så stort värde, att de mer än väl uppväga de olägenheter ur
utbildningssynpunkt, vilka i ffertalet fall åtfölja en inryckning till första
tjänstgöring på hösten.
4 id infanteriet, träng- och intendenturtrupperna komma de till linjetjänst
årligen uttagna värnpliktskontingenterna att bliva avsevärt större än
enligt försvarsrevisionens förslag. Det för detta manskaps utbildning avsedda
befälet kan emellertid av kostnadsskäl icke ökas i samma mån och
kommer således icke att motsvara behovet, därest alla värnpliktiga in
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(il
kullas samtidigt till första tjänstgöring. Inkallandet av underbefäl eller
fackmän på hösten det år, inskrivningen äger ram, är härvidlag ägnat att
medföra en väsentlig lättnad. Under senare delen av rekrytskolan d. \. s.
under den tid, då årsklassen i övrigt fullgör sin första tjänstgöring
erfordras nämligen för detta manskaps utbildning avsevärt mindre befäl
än vid tjänstgöringens början, vartill kommer, att dessa värnpliktiga vid
denna tidpunkt i viss utsträckning kunna tjänstgöra såsom föregångsmän
vid det övriga manskapets utbildning. Trots den sålunda inträdande lätt
naden torde det dock visa sig nödvändigt att ytterligare inkalla eu mindre
del — vid infanteriregemente sannolikt omkring ett gevärskompani, vid
trängkår och intendenturkompani en mindre utbildningsavdelning av de
värnpliktiga till påbörjande av första tjänstgöring på hösten. För detta
manskap bör, liksom för närvarande enligt det s. k. provisoriet, första
tjänstgöringen, för kompenserande av de under vinterhalvåret mindre gynnsamma
utbildningsförliållandena, utökas med 30 dagar. Erfarenheten har
ock givit vid handen, att det, trots det för höstomgångarna utökade dagantalet,
icke kommer att bliva förenat med några svårigheter att uttaga
ifrågavarande manskap på frivillighetens väg. Yissa yrkesgrupper bland de
värnpliktiga föredraga nämligen tjänstgöring under vinterhalvåret framför
sommartjänstgöring.
Vid artilleriet och ingenjörtrupperna, särskilt vid förstnämnda truppslag,
förutsättes ävenledes en större årlig linjekontingent, än vad försvarsrevisionen
föreslagit. Någon annan uppdelning av årskontingenten i
höst- och vårgrupper än inkallandet på hösten av underbefäl eller fackmän
synes mig likväl här icke böra ifrågasättas. Behovet av utbildningsbefäl
för linjemanskapets återstående flertal bliver nämligen tillgodosett
genom den befälspersonal, som i det följande beräknas vid dessa truppslag.
Som längre fram (sid. 76) närmare angives, torde det dock bliva erforderligt,
att fästningsartilleriets värnpliktskontingent för tillgodoseende av
säkerhetstjänsten året om i Bodens fästning uppdelas i eu liöstomgång och
en våromgång.
I anslutning till försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid. 198) förutsättes
kavalleriets linjemanskap komma att påbörja sin första tjänstgöring på hösten
in skrivningsåret.
För tillgodoseende av behovet av vinterutbildning har försvarsrevisionen
föreslagit, att första tjänstgöringen vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna
skulle uppdelas i eu sommarrekrytskola och en vinterrekrytskola.
För artilleriet och ingenjörtrupperna har en sådan anordning icke ansetts
erforderlig, emedan tiden för första tjänstgöringen vid dessa truppslag tillmätts
så lång, att nämnda tjänstgöring komme att sträcka sig in på högvintern.
Då, såsom nu förutsättes, utbildningstiderna för det vårinryckande linjemanskapet
bliva icke oväsentligt kortare än enligt revisionens förslag, kan
givetvis eu sådan uppdelning av första tjänstgöringen för nämnda manskap,
62
Kungl. Mnj.ts proposition nr 20.
b) Repetitionsövningar.
som revisionen tänkt sig, icke lämpligen göras. Därest en särskild vinterrekrytskola
skulle anordnas, bleve nämligen den för sömmarrekrytskolan
disponibla tiden så kort, att någon allmän rekrytutbildning överhuvudtaget
icke skulle kunna bibringas de värnpliktiga. De föreslagna utbildningstiderna
medgiva således icke någon vinterutbildning under första tjänstgöringen
för ifrågavarande manskap. Detta är givetvis eu brist, som dock
icke kan undvikas, för såvida man vill nedbringa försvarskostnaden så
långt som i föreliggande förslag förutsattes.
Att märka är emellertid, att vinterutbildning kommer att bibringas
förutom fast anställd personal, studenter och likställda, kavalleriets
linjemanskap samt det på hösten av »flertalet värnpliktiga» inkallade
manskapet vid infanteriet, fästningsartilleriet, träng- och intendenturtrupperna
jämväl den till en fjärdedel av hela den värnpliktiga linjestyrkan
uppgående kategorien »underbefäl eller fackmän». Vid de mobiliserade
styrkorna komma således allt befäl och underbefäl samt ett betydande
antal föregångsmän och fackmän att vara vinterutbildade. Genom
att, liksom revisionen förutsatt, understundom förlägga repetitionsövning
till vintern kan man även i viss omfattning meddela vinterutbildning åt
andra värnpliktiga. Kravet på vinterutbildning torde sålunda bliva tillgodosett
på ett någorlunda tillfredsställande sätt.
För erhållande av en lämplig förläggning av utbildningstiden har försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 179) räknat med att hemförlovning av de värnpliktiga
under första tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) liksom under
det nu tillämpade provisoriet skulle äga rum. De utbildningstider, som
av revisionen föresloges, vore beräknade med hänsyn till vad som ansåges
vara ett minimum för uppnåendet av ett tillfredsställande utbildningsresultat,
Under sådana förhållanden vore det tydligt, att därest icke en
viss tid för hemförlovning bestämdes, de värnpliktiga icke kunde påräkna
att i samma utsträckning som hittills erhålla tjänstledighet för deltagande
i skördearbete eller för besökande av sina hem under de större helgerna.
Ur utbildningssynpunkt syntes inläggandet av ett lämpligt antal liernförlovningsdagar
icke behöva medföra någon olägenhet. Då det emellertid
i vissa fall (t. ex. för värnpliktiga, som icke hade anförvanter att besöka)
möjligen kunde inträffa, att här avsedd hemförlovning ur de värnpliktigas
egen synpunkt folie sig oläglig, borde det medgivas de värnpliktiga, som
sådant önskade, att efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord
framställning kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod,
till vilken de inkallats.
På de av revisionen sålunda anförda skäl finner även jag mig böra
räkna med att hemförlovning av de värnpliktiga i viss utsträckning kommer
att äga rum under första tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd).
I fråga om repetitionsövningarna har från militärt håll städse med styrka
framhållits nödvändigheten av att dessa övningar, såsom nu sker, äga rum
årligen vid samtliga truppslag. Försvarsrevisionen har på anförda skäl
Kun al. Maj:ts proposition nr 20. öo
(Del 1, sill. 180) kommit till samma resultat och uttalat, att ett anordnande
av dylika övningar endast vart annat år skulle i hög grad nedsätta såväl
befälets tjänsteförmåga som arméns krigsdugligliet överhuvudtaget. .Tåg
ställer mig i förevarande avseende obetingat på den av revisionen intagna
ståndpunkten.
Vid bestämmandet av det antal årsklasser, som samtidigt böra vara i
tjänstgöring under repetitionsövningar, har man att utgå från den manskapsnumerär,
som erfordras för åstadkommande av en organisation, vilken
i möjligaste män överensstämmer med den fältmässiga.
Med hänsyn till linjekontingenternas ringa storlek har revisionen funnit
det oundgängligen nödvändigt att vid fältartilleriet, fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
samt trängen i sjukvårdstjänst öka antalet under repetitionsövningarna
i tjänst varande årsklasser med en. Även vid övriga
truppslag vore ur militär synpunkt en ökning av ifrågavarande antal årsklasser
i flera fall önskvärd. Särskilt vid infanteriet komme den ringa
manskapsstyrkan att vålla en del olägenheter, men det syntes revisionen
dock icke uteslutet, att man genom eu klok organisation skulle även med
en minskad numerär kunna anordna erforderliga övningar under jämförelsevis
fältmässiga förhållanden.
De förhållanden, vilka enligt revisionens förslag skulle bliva rådande
under repetitionsövningarna, hava varit föremål för mycken kritik. Bland
annat har generalskommissionen uttalat att, särskilt vid liuvudtruppslaget,
någon rationell truppförbandsutbildning icke kunde komma till stånd under
repetitionsövningarna, vilket uppenbarligen vore till största men, icke endast
för truppens utan även — och i än högre grad för befälets utbildning.
Till följd av linjekontingenternas vid de olika truppförbanden av mig
förutsatta ökade storlek komma givetvis övningsförliållandena under repetitionsövningarna
att ställa sig väsentligt gynnsammare, än vad fallet skulle
bliva enligt försvarsrevisionens förslag. Tillfredsställande numerär kan sålunda
under dessa övningar erhållas utan ökning av antalet i tjänst varande
årsklasser, utöver vad revisionen förutsatt, och för vissa värnpliktskategorier
torde till och med minskning härvidlag kunna äga rum.
Repetitionsövningarna avse bland annat att uppfriska de värnpliktigas
militära kunskaper och färdigheter. Med hänsyn härtill vore det till fördel,
om dessa övningar ungefärligen jämnt fördelades på de årsklasser, som vid
mobilisering komma att inkallas. Eu sådan anordning ter sig emellertid
ur de värnpliktigas synpunkt oläglig. Enligt gällande härordning hava
också dessa övningar i regel blivit förlagda till andra, tredje och fjärde
värnpliktsåren. För beredande av övning åt de äldre årsklasserna infördes
år 1914 en s. k. reservtruppövning.
Försvarsrevisionen har ansett sig icke böra föreslå någon reservtruppövning.
Revisionen har vidare framhållit, att frågan angående repetitionsövningarnas
förläggning därigenom givetvis komme i ett annat läge än hittills.
Under förutsättning, att dessa övningar förlädes i huvudsaklig över
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ensstämmelse med vad för närvarande vore förhållandet, skulle eu avsevärd
tid hava förflutit, sedan de vid mobilisering inkallade äldre årsklasserna
fullgjorde sin sista repetitionsövning. Man måste därför utgå från
att dessa i mycket stor utsträckning glömt bort sina militära kunskaper
och färdigheter. Då med hänsyn till den begränsade årskontingenten av
till linjetjänst uttagna värnpliktiga ett jämförelsevis stort antal årsklasser
maste tagas i anspråk vid mobilisering, skulle nämnda olägenhet komma
att göra sig särskilt märkbar och i hög grad nedsätta de mobiliserade förbandens
krigsduglighet. Villo man diirför utan att öka utbildningstidens
längd undvika en dylik högst betänklig svaghet i organisationen, funnes
enligt revisionens uppfattning ingen annan utväg än att, trots de därmed
för de värnpliktiga förenade olägenheterna, förlägga vid de truppslag, som
hade mera än en repetitionsövning, den sista och vid de truppslag, som
hade endast en dylik övning, denna till ett senare år, än för närvarande
vore fallet. Vilket år lämpligen borde väljas bleve givetvis närmast beroende
av det antal årsklasser, som vid varje truppslag beräknades komma
att vid mobilisering omedelbart tagas i anspråk för mera krävande ändamål.
Med hänsyn till den minskning årsklasserna för varje år underginge, komme
ifrågavarande anordning tydligen att hava till följd, att den under repetitionsövningarna
disponibla styrkan bleve något mindre än eljest, men denna
olägenhet torde i viss mån uppvägas av fördelen av att under repetitionsövningama
delvis hava inkallade värnpliktiga, som stode på ungefärligen
samma utbildningsståndpunkt som den vid mobilisering inkallade truppen.
Enligt revisionens förslag skulle sista repetitionsövningen förläggas vid
infanteriet och trängtrupperna i sjukvårdstjänst till åttonde året samt vid
övriga truppslag och tjänster i regel till sjätte, men i vissa fall till femte
eller fjärde året.
I likhet med försvarsrevisionen anser jag mig icke böra föreslå någon
reservtruppövning. Av de skäl, som revisionen anfört, blir det vid sådant
förhållande nödvändigt att förlägga den sista repetitionsövningen eller, där
endast en repetitionsövning förekommer, denna till ett senare år, än som
för närvarande är fallet. Då de nu föreslagna årskontingenterna för respektive
truppförband i regel äro större än enligt revisionens förslag, komma
emellertid mobiliseringsförhållandena att bliva gynnsammare. Vid infanteriet
och trängen i sjukvårdstjänst synes fördenskull sista repetitionsövningen
kunna förläggas till sjätte i stället för, enligt revisionens förslag, till
åttonde året. Vid övriga truppslag och tjänster bör däremot med hänsyn
till mobiliseringsförhållandena — trots den inträdande ökningen i fråga
om årskontingenternas storlek — ifrågavarande övning icke fullgöras tidigare,
än revisionen föreslagit, utan bör densamma förläggas till sjätte året,
även i de fall där tidigare år av revisionen förordats. Där endast eu repetitionsövning
förekommer, skulle emellertid genom en sådan anordning
uppehållet mellan första tjänstgöringen och repetitionsövningen bliva väl
långt. I sådant fall torde därför repetitionsövningen böra förläggas till
femte året.
f>5
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Repetitionsövningarnas längd utgör enligt gällande värnpliktslag 30 dagar
vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna, 35 dagar vid fästningsartilleriet
och ingenjörtrupperna samt 42 dagar vid kavalleriet samt fältocli
positionsartilleriet. Oaktat det nuvarande dagantalet av revisionen
ingalunda ansetts vara för drygt tilltaget, har revisionen dock, för att i görligaste
mån tillgodose den grundläggande och viktiga första tjänstgöringen,
sett sig nödsakad att för de flesta truppslag föreslå eu afkortning av dagantalet.
Enligt revisionens förslag skulle sålunda repetitionsövning pågå
vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna i 25 dagar, vid fästningsartilleri
et i 30 dagar samt vid övriga truppslag i 35 dagar.
Generalskommissionen har som sin mening uttalat, att dagantalet under
repetitionsövningarna, därest dessa skulle motsvara sitt ändamål, icke kunde
minskas under vad som i gällande värnpliktslag föreskrives. Chefen för
generalstaben har uti sitt besparingsförslag dock ansett sig böra utgå från
enahanda dagantal, som av revisionen föreslagits, med undantag för repetitionsövning
vid fästningsartilleriet, som upptagits till samma längd som
vid fältartilleriet eller 35 dagar.
För egen del finner jag mig böra förorda, att repetitionsövningarnas
längd bestämmes på sätt revisionen föreslagit med den av chefen för generalstaben
ifrågasatta jämkningen.
Liksom hittills böra repetitionsövningarna i regel äga rum under hösten
såsom varande den för dessa övningar lämpligaste årstiden. Understundom
kan det dock, som förut (sid. 62) framhållits, visa sig lämpligt att förlägga
repetitionsövning till vintern. I de diagram, vilka i det följande återgivas
för att åskådliggöra utbildningstidens tänkta ungefärliga förläggning, har
dagen för utryckning från repetitionsövningarna vid infanteriet — ävensom
vid träng- och intendenturtrupperna — angivits till den 5 oktober, d. v. s.
den med hänsyn till stadgandena i § 27 mom. 1 G uti den förutsatta nya
värnpliktslagen samt repetitionsövningarnas vid infanteriet föreslagna längd,
25 dagar, tidigast möjliga utryckningsdagen vid infanteriet. Vid kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna angives i diagrammen den 7 oktober såsom
utryckningsdag. Med hänsyn till anordnandet av för olika truppslag
gemensamma fälttjänstövningar under repetitionsövningarnas senare del har
det nämligen visat sig önskvärt, att ifrågavarande utryckningsdag vid sistnämnda
trenne truppslag förlägges några dagar senare än vid övriga truppslag.
I sammanhang med behandlandet av de allmänna synpunkterna för utbildningen
har försvarsrevisionen yttrat sig angående det frivilliga skytteväsendet.
Enligt revisionens mening (Del 1, sid. 187) kunde det icke
bestridas, att skytteväsendet med dess nuvarande omfattning ur försvarssynpunkt
måste tillmätas ett mycket stort värde. Genom detsamma bereddes
de värnpliktiga tillfälle att såväl före påbörjandet av den militära
tjänstgöringen förvärva sig skjutskicklighet som efter dennas fullgörande
på ett effektivt sätt underhålla densamma. Med hänsyn härtill ansåge
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. IT A käft. (Nr 20) 212523 5
Det frivilliga
skytteväsendet.
Försvarsrevisionen.
66
Kungl. Majits proposition nr 20.
Generalskom
missionen.
Chefen för
generalstaben.
revisionen det synnerligen önskvärt, att denna rörelse på det ena eller
andra sättet inramades i själva försvarsorganisationen. Den utväg, som
härvid läge närmast till hands, vore att bevilja de värnpliktiga, vilka såsom
medlemmar av skytteföreningarna förvärvat sig viss skjutskicklighet,
en däremot svarande avkortning av tjänstgöringstiden. I överensstämmelse
härmed funne revisionen sig böra föreslå, att i värnpliktslagen infördes
stadgande därom, att värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare bestämde,
visade sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, skulle äga, därest
han så önskade, åtnjuta dels 10 dagars avkortning av den eljest föreskrivna
utbildningstiden, dels ock befrielse från den landstorm sövning om
15 dagar, vilken av revisionen föreslogs träda i stället för den nuvarande
landstormsövningen om 5 dagar. Den föreslagna avkortningen av utbildningstiden
syntes, där Konungen ej för särskilda fall annorlunda förordnade,
böra äga rum vid början av tjänstgöringen. Därest den frivilliga
skytterörelsen skulle kunna upprätthållas, krävdes ovillkorligen, att den
allt fortfarande komme i åtnjutande av statsunderstöd. Med hänsyn till
nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa försvarskostnaderna, hölle
emellertid revisionen före, att anslaget till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande, vilket under de senare åren utgått med ett i förhållande
till antalet anslagsberättigade skyttar växlande belopp, måste väsentligt
nedsättas. Kevisionen funne sig för sin del böra föreslå, att anslaget bestämdes
till omkring hälften av det belopp, varmed detsamma under åren
1919—1921 utgått, eller till 750,000 kronor. Enligt vad revisionen inhämtat,
syntes med detta anslag verksamheten kunna nöjaktigt upprätthållas.
Då den frivilliga skytterörelsen enligt revisionens förslag komme
att utgöra en integrerande del av försvarsorganisationen, borde anslaget
till densamma å riksstaten uppföras såsom ett ordinarie anslag och icke
såsom hittills utgå endast å extra stat.
Generalskommissionen har förklarat sig dela revisionens uppfattning, att
det frivilliga skytteväsendet ur försvarssynpunkt borde tillmätas en mycket
stor betydelse. Förslaget angående skytteanslagets uppförande på ordinarie
stat vore därför att hälsa med tillfredsställelse. Det härför avsedda
beloppet syntes dock vara väl lågt beräknat. Kommissionen anslöte sig
ävenledes till revisionens åsikt, att det vore synnerligen önskvärt, att skytterörelsen
på det ena eller andra sättet inramades i själva försvarsorganisationen.
De av revisionen härutinnan föreslagna anordningarna vore emellertid
förenade med alltför stora olägenheter för att kunna av kommissionen
godtagas. Frågan borde därför göras till föremål för närmare undersökning.
Chefens för generalstaben förslag upptager, liksom försvarsrevisionens,
ett ordinarie anslag av 750,000 kronor till understödjande av den frivilliga
skytterörelsen. Fn höjning av detta anslag vore visserligen synnerligen
önskvärd men av kostnadsskäl icke möjlig. Däremot syntes
det föreslagna sättet att inrama det frivilliga skytteväsendet i själva försvarsorganisationen
icke ändamålsenligt. Sedan från början av de värn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
67
pliktigas första tjänstgöring borde en fast och bestående grund läggas för
utbildningens organisation, vilket revisionen också gjort gällande i samband
med frågan om uttagningen av underbefäl eller fackmän. Större delen av tiden
under tjänstgöringens första dagar måste även användas för andra ändamål än
utbildning i skjutning. Det vore också uppenbart, att eu avkortning av utbildningstiden,
i den form revisionen föreslagit, komme att utöva ett ogynnsamt
inflytande på utbildningsarbetet. Den stode icke heller i överensstämmelse
med revisionens allmänna strävan att genom ändamålsenliga
åtgärder söka utvinna bästa möjliga resultat av utbildningstiden. Den
ifrågasatta frikallelsen från landstormsövning vore likaledes förenad med
väsentliga olägenheter. Det huvudsakliga ändamålet med denna övning
vore icke utbildning i skjutning med gevär utan befälsutbildning. Det
vore ock att befara, att ett stort antal värnpliktiga, som synnerligen väl
skulle lämpa sig för befälsutbildning, genom en sådan bestämmelse skulle
komma att undandragas landstormens befälsorganisation. De föreslagna
formerna för avkortning av och befrielse från värnpliktstjänstgöringen vore
sålunda icke lämpliga. Men då det å andra sidan måste anses önskvärt att
på ett eller annat sätt inrama skytterörelsen i själva försvarsorganisationen,
borde härför väljas en annan utväg, som icke inverkade ofördelaktigt på
nämnda organisation. En utväg av antytt slag syntes vara att frikalla
värnpliktiga, vilka såsom medlemmar av skytteföreningar förvärvat sig en
viss skjutskicklighet, från det särskilda skjutmöte ''), vilket vid infanteriet
borde fullgöras i samband med sista repetition sövningen.
Bevisionens förslag, liksom även i viss mån chefens för generalstaben,
innebär, att de värnpliktiga, vilka såsom medlemmar av skytteföreningar
förvärvat sig viss skjutskicklighet, skola erhålla någon avkortning av tjänstgöringstiden.
Detta sätt för det frivilliga skytteväsendets inramande i försvarsorganisationen
synes mig vara principiellt riktigt. Jag ansluter mig
därför till denna tanke. Då det av flera skäl icke torde kunna ifrågasättas,
att »skyttarna» befrias från skyldigheten att fullgöra repetitionsövning,
och då jag icke anser mig böra förorda införandet av det av chefen för
generalstaben föreslagna »skjutmötet», torde icke någon annan utväg stå till
buds, än att, som revisionen föreslagit, förlägga avkortningen av tjänstgöringen
i beväringen till första tjänstgöringen. Att en sådan anordning,
särskilt om utbildningstiden är kort, är förenad med vissa olägenheter ur
utbildnings- och organisationssynpunkt är påtagligt. Betydelsen av att
fast förena det frivilliga skytteväsendet med försvarsorganisationen, synes
mig likväl vara så stor, att de av generalskomissionen och chefen för
generalstaben framhållna betänkligheterna icke böra tillmätas avgörande
vikt. Jag finner mig därför böra biträda försvarsrevisionens förslag angående
10 dagars avkortning av utbildningstiden för här avsedda värnpliktiga.
Såsom av det följande (sid. 90) framgår, har jag ansett mig böra upp
En/igt
chefens för generalstaben förslag skulle vid infanteriet anordnas ett skjutmöte
om 8 dagar i anslutning till den sista repetitionsövningen.
Departe
mentschefen.
Fysisk
fostran.
Försvars
revisionen.
Generals
kommissionen.
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
taga försvarsrevisionens förslag om anordnande av en 15 dagars landstormsövning
för utbildning av befäl och visst specialmanskap. I likhet
med revisionen finner jag mig ock böra föreslå, att innehavandet av ovan
nämnd skjutskicklighet skall medföra rätt för landstormsman, som så önskar,
att vinna befrielse från omförmälda landstormsövning. Sveriges landstormsföreningars
centralförbund har visserligen uti eu i oktober 1923 ingiven framställning,
i likhet med chefen för generalstaben, uttalat farhågor för att
man genom en sådan anordning skulle vid landstormsövningen gå miste
om ett stort antal av just de landstormsmän, som hade de bästa förutsättningarna
för att tillgodogöra sig den därmed avsedda utbildningen. Mig
synes emellertid, att man bör kunna förvänta, att de landstormsmän, varom
här är fråga, icke i alltför stor utsträckning komma att begagna sig av
den nu föreslagna rätten till befrielse från landstormsövningen.
På sätt revisionen föreslagit, torde ett ordinarie anslag å 750,000 kronor
för det frivilliga skytteväsendets befrämjande böra uppföras i riksstaten.
Försvarsrevisionen har vidare uttalat, att den manliga ungdomens fysiska
fostran ur militär synpunkt vore av mycket stor betydelse. Inom åtskilliga
utländska arméorganisationer hade hänsyn jämväl tagits härtill. En dylik
fostran kunde först och främst förväntas medföra, att antalet av dem, som
vid inskrivningsförrättningarna på grund av kroppslig svaghet förklarades
vara till krigstjänst oförmögna, skulle komma att väsentligt minskas. Vidare
finge man ett mera kraftigt och härdat soldatmaterial, för vilket en del
av den i den militära utbildningen ingående fysiska träningen vore undangjord,
när värnpliktstjänstgöringen toge sin början. Än vidare kunde förväntas,
att de äldre årsklasserna skulle bättre, än för närvarande vore förhållandet,
bibehålla sin spänstighet och kroppsliga vigör. Slutligen vore,
därest i den fysiska fostran före inträdet i värnpliktsåldern inlades vissa
för det militära utbildningsarbetet betydelsefulla övningar, såsom gymnastik,
marsch- och skjutövningar, skidlöpning o. s. v., detta givetvis ägnat att i
väsentlig mån underlätta nämnda arbete och bidraga till uppnåendet av
goda utbildningsresultat.
Om än frågan angående ungdomens fysiska fostran alltså måste tillmäta.»
eu nog så stor betydelse, så vore det dock uppenbart, att densamma
spände över ett avsevärt större område än det rent militära. Det vore
under sådana förhållanden tydligt, att revisionen icke ansett sig kunna
närmare ingå på denna fråga och än mindre därutinnan framställa något
positivt förslag. Revisionen ville endast framhålla, att en rationell och
ändamålsenlig lösning av densamma vore icke minst ur försvarssynpunkt
synnerligen önskvärd.
Generalskommissionen har instämt i den av revisionen uttalade åsikten,
att en rationellt och ändamålsenligt ordnad fysisk fostran för ungdomen
icke minst ur försvarssynpunkt vore betydelsefull. Ju kortare de värnpliktigas
tjänstgöringstid i fred vore, desto större vore den militära be
-
Kungl. Maj:ta proposition nr 20. 69
tydelsen av en sådan fostran. Åtgärder borde därför vidtagas för befrämjande
av ifrågavarande fostran. Såsom ett led i denna syntes bland annat
de indragna vapenövningarna för skolungdomen böra återinföras.
Chefen för generalstaben har förklarat sig anse det vara obestridligt, att
eu lösning av denna fråga kunde bliva av stor militär betydelse, om hänsyn
i erforderlig grad toges till försvarets intresse. Till följd av dess beroende
av många andra frågor, vilka läge utanför det militära området,
vore det dock icke möjligt att nu upptaga detta ärende i hela dess vidd.
Frågan vore dock av alltför stor vikt för att helt kunna ställas på framtiden.
Såsom ett led i dessa strävanden borde betraktas de obligatoriska militära
övningar, som alltsedan år 1863 till och med år 1917 bedrivits vid vissa
allmänna läroverk. Från och med år 1918 hade riksdagen indragit understödet
av statsmedel till ifrågavarande övningar. Det syntes dock icke
ensamt eller ens huvudsakligen hava varit kostnadsskäl, som förestavat
detta beslut; därtill hade det för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet
75,000 kronor varit alltför obetydligt. Fastmer syntes, såsom framginge
av statsutskottets utlåtande, den uppfattningen hava varit bestämmande,
att dessa övningar, särskilt efter utbildningstidens utökning enligt 1914
års värnpliktslag, icke längre kunde betraktas såsom nödvändiga ur militär
synpunkt. Då man nu stode inför en ifrågasatt begränsning av utbildningstiden
för de värnpliktiga, syntes därför tidpunkten vara inne att i en eller
annan form återinföra desamma. Ett förslag, som berörde denna fråga, hade
blivit väckt uti en framställning av Stockholms landstormsförbunds ungdomsavdelning.
Som ersättning för de sedan år 1918 nedlagda »Skolungdomens
vapenövningar» tänkte sig ifrågavarande sammanslutning en organisation
av ungdomen företrädesvis vid de högre allmänna läroverken, nära ansluten
till landstormen och benämnd »Landstormens jägarkår». Frågan borde
emellertid enligt chefens för generalstaben åsikt nu begränsas till ett återupplivande
av de militära övningarna vid skolorna. Önskvärt vore, att ej
blott de allmänna läroverken och därmed jämförliga utbildningsanstalter
utan även folkskolorna kunde beredas tillfälle till dylika övningar. Då
någon utredning emellertid icke förelåge i detta hänseende och om därmed
förknippade kostnader, så borde de militära övningarna inom skolorna tillsvidare
icke erhålla större omfattning än före år 1918. I likhet med vad som
varit förhållandet före sistnämnda år, syntes ett årligt anslag av omkring
75,000 kronor böra uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel för ordnandet
av vissa militära övningar vid högre allmänna läroverk, folkskoleseminarier,
tekniska elementarskolor m. £1. undervisningsanstalter.
Jag delar i allt väsentligt de synpunkter, som sålunda kommit till uttryck
beträffande den militära betydelsen av en ändamålsenligt ordnad
fysisk fostran av ungdomen. Att nu åvägabringa en lösning av denna
fråga i hela dess vidd är dock uteslutet. I likhet med generalskommissionen
och chefen för generalstaben anser emellertid även jag, att de före
år 1918 förekommande militära övningarna för skolungdomen vid högre
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
Infanteriet.
Flertalet
värnpliktig a»
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
allmänna läroverk och vissa andra undervisningsanstalter, vilka med anledning
av den år 1914 beslutade utsträckningen av utbildningstiden för
studenter och likställda till 485 dagar från och med förstnämnda år avskaffades,
nu ånyo böra upptagas. För sådant ändamål torde erforderliga
medel böra beräknas å riksstatens åttonde huvudtitel.
Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen.
Med hänsyn till nyss angivna allmänna synpunkter beträffande utbildningstidens
längd är det uppenbarligen icke möjligt att i alla avseenden
bibringa flertalet av de infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga den
grundliga och allsidiga utbildning, som i och för sig är önskvärd. Då
det gäller att bestämma dagantalet för första tjänstgöringen för ifrågavarande
värnpliktiga, måste man med andra ord i vissa hänseenden inskränka
på utbildningens omfattning. Sålunda torde det bliva nödvändigt att minska
kraven på marschförmåga. Vidare torde man icke kunna åt skjututbildningen
anslå proportionellt lika mycket tid som hittills. Slutligen måste
vissa grenar av utbildningen — t. ex. utbildning för svårare patrulluppdrag,
handgranatstrid, utbildning av kulsprutegevärsskyttar — vilka helst
borde ingå i den allmänna soldatutbildningen, göras till föremål för specialutbildning.
Därest dessa och liknande inskränkningar göras i utbildningen
och denna inriktas på att huvudsakligen omfatta det rörliga krigets krav,
synes det bliva möjligt att begränsa den tid, som på sommaren erfordras
för bibringandet av de oundgängligen nödvändiga färdigheterna beträffande
enskild utbildning och utbildning i avdelning till och med plutons storlek, till
90 dagar. Vid denna tid kan emellertid första tjänstgöringen icke stanna.
Till förenämnda enskilda utbildning måste med nödvändighet komma utbildning
i kompani och i bataljon. Med hänsyn till erfarenheterna från
såväl 1901 års som 1914 års härordning torde för denna utbildning böra
anslås en tid av minst 30 dagar. För de värnpliktiga, vilka inställa sig
till första tjänstgöring på våren, bör således första tjänstgöringen omfatta
en tid av 120 dagar. I enlighet med vad i det föregående (sid. 61)
angivits, bör denna tid för höstgruppen ökas med 30 dagar.
För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna
är det nödvändigt, att tre årsklasser äro inkallade under nämnda
övningar. Antalet repetitionsövningar bör därför liksom hittills vara tre,
och varje sådan övning bör hava eu tidslängd av 25 dagar. Som i det
föregående (sid. 64) angivits, bör den sista repetitionsövningen förläggas
till det sjätte året.
Den sammanlagda utbildningstiden för här avsedda värnpliktiga kommer
alltså att uppgå till (120 + 3 X 25 =) 195 dagar för vårgruppen och till
(150 + 3 X 25 =) 225 dagar för höstgruppen. De sålunda föreslagna
utbildningstiderna understiga väsentligt den av försvarsrevisionen för ifråga
-
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
varande värnpliktiga föreslagna utbildningstiden eller 25o dagar. Skillnaden
är emellertid icke så stor, som den vid första påseendet kan förefalla.
Dels skulle nämligen enligt revisionens förslag 30 dagar avses för
särskild vinterutbildning. I fråga om den till sommaren förlagda utbildningen
inskränker sig alltså skillnaden till 30 dagar. Dels förutsätter jag,
såsom tidigare framhållits, utbildning av underbefäl eller fackmän i större
omfattning, än revisionen föreslagit.
För de på hösten under första året inryckande värnpliktiga skulle fullgörandet
i sedvanlig ordning av tre repetitionsövningar medföra, att antalet inkallelser
under tjänstetiden i beväringen bleve fyra. För samtliga övriga
värnpliktskategorier åter — vid infanteriet såväl som vid specialtruppslagen
förutsättes antalet sådana inkallelser bliva högst tre. Då det givetvis
är önskvärt, att värnpliktstjänstgöringen, i vad avser antalet inkallelser,
icke ställer sig olägligare för nu ifrågavarande värnpliktiga än för andra,
torde tjänstgöringen böra ordnas så, att antalet inkallelser även för dem
begränsas till tre. Ur militär synpunkt är det vidare ett önskemål att
under senare delen av vårgruppens första tjänstgöring hava en hel årskontingent
samlad. Detta kan lämpligen vinnas genom att lata höstgruppen
fullgöra två av repetitionsövningarna i eu följd. Genom eu sådan anordning
blir det ock möjligt att begränsa antalet inkallelser för ifrågavarande
värnpliktiga. Visserligen kommer härigenom numerären under repetitionsövningarna
att minskas, men torde denna olägenhet uppvägas av de med
anordningen i fråga förenade fördelar.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet
infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt
195 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt med tre repetitionsövningar om 25
dagar före utgången av sjätte året. För värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen på hösten under första året, bör denna ökas med 30 dagar.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår närmare av nedanstående diagram.
Vårgruppen.
29/4 Första tjänstgöring1) 9/a Rep.-övn. 6/io (120 dagar
- -----1---Il 25 »
-| 25 »
195 dagar
2. året. |.
3. året. |-6. året. |
l) Hemförlovning i 12 dagar.
72
Kungl, Maj.ts proposition nr 20.
Höstgruppen.
1. året. |
2. året. |i
3. året. |
6. året. |.
Vn Första
tjänstgöring * I *) 16A
i4/8 Kep.-övn. 9/s Eep.-övn. Vid
Rep.-ÖTn.
150 dagar
( 25 »
[\ 25 »
25 »
225 dagar
*) flemförlovning i 15 dagar.
I vissa fall torde avvikelser böra ske från vad ovan föreslagits angående
utbildningstiden.
För tillgodoseende av krigsberedskapen i Bodens fästning, ävensom för
att vid mobilisering vid de olika regementena hava tillgång på i skidlöpartjänst
särskilt utbildad personal, bör, fortfarande såsom hittills, visst antal
värnpliktiga årligen uttagas från hela riket i och för tjänstgöring vid Norrlottens
regemente. Med hänsyn till det begränsade antalet till linjetjänst
uttagna värnpliktiga har försvarsrevisionen funnit sig nödsakad stanna vid
ett antal av 400 man. Då denna styrka är alltför ringa för angivna ändamål,
torde den årliga kontingenten böra ökas till 600 man eller samma
styrka, som avses enligt nu gällande härordning.
För uppnående av bästa möjliga utbildningsresultat böra ifrågavarande
värnpliktiga, såsom hittills varit förhållandet och även revisionen föreslagit,
kunna fullgöra all dem åliggande tjänstgöring i en följd. Inryckning till tjänstgöring
torde böra ske i slutet av augusti månad första året. Då emellertid
en viss frihet bör finnas att ordna tjänstgöringen på det med hänsyn till
rådande förhållanden lämpligaste sättet, torde i värnpliktslagen endast böra
stadgas, att ifrågavarande värnpliktiga må, på sätt Konungen finner gott
förordna, fullgöra dem åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre
repetitionsövningar i en följd.
Tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga har tänkts bliva förlagd
ungefärligen på sätt nedanstående diagram utvisar.
1. året. |__
tre rep.-övn. J) 31/3
2. året. -
*) Hemförlovning i 22 dagar.
25/8 Första tjänstgöring och
- ----——
195 dagar
I och för upprätthållande av garnisonstjänsten i huvudstaden finnes
enligt nuvarande organisation vid Svea och Göta livgarden ett betydligt
större antal volontärbeställningar än vid övriga infanteriregementen. Sålunda
upptaga staterna för vartdera av dessa båda regementen 12 vicekorpraler
och 300 meniga volontärer mera än staten för ett vanligt linjeinfanteriregemente.
Försvarsrevisionen har förutsatt, att eu väsentlig minsk
-
73
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
ning av antalet volontärer vid ifrågavarande båda regementen skulle äga
ruin. Då garnisonstjänsten emellertid måste, om än till i möjligaste mån
begränsad omfattning, upprätthållas och detta med den av revisionen föreslagna
organisationen icke kunde ske utan att i hög grad menligt inverka
på utbildningsarbetet inom de under vinterhalvåret pågående underbefälsin.
fl. skolor, som kunde komma att förläggas till huvudstaden, har revisionen
föreslagit, att dessa båda regementen i och för garnisonstjänstens
ombesörjande skulle erhålla ett något större antal värnpliktiga än övriga
infanteriregementen. Inom landet i dess helhet skulle sålunda uttagas
sammanlagt 360 värnpliktiga för att vid Svea och Göta livgarden fullgöra
sin värnpliktstjänstgöring. Ifrågavarande värnpliktiga förutsattes inrycka
till tjänstgöring i början av augusti första värnpliktsåret och fullgöra densamma
i en följd. Då emellertid även här en viss frihet borde finnas
att ordna tjänstgöringen på det med hänsyn till rådande förhållanden
lämpligaste sättet, borde värnpliktslagens bestämmelser härutinnan avfattas
på enahanda sätt, som ovan föreslagits beträffande de för särskild utbildning
vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga.
Liksom försvarsrevisionen förutsätter även jag, såsom längre fram närmare
omförmäles, eu väsentlig minskning av antalet volontärer vid de båda
fotgardesregementena. För garnisonstjänstens upprätthållande böra därför,
på sätt revisionen anfört, särskilda värnpliktiga avses. Genom det sätt,
varpå revisionen tänkt sig ifrågavarande värnpliktigas tjänstgöring ordnad,
torde densamma hava åsyftat dels att i möjligaste män befria ovan omnämnda
underbefäls- in. fl. skolor från garnisonstjänst, och dels att erhålla tillgång på
för sådan tjänst utbildat manskap under den tid på våren, då det nyinryckta
linjemanskapet ännu icke kunde tagas i anspråk för dylik tjänst.
Som i det följande (sid. 163) närmare angives, kommer enligt det förslag,
jag står i begrepp att framlägga, ett icke ringa antal till linjetjänst uttagna
värnpliktiga att under vinterhalvåret befinna sig i tjänstgöring vid Svea
och Göta livgarden. Behovet av att under hela vinterhalvåret för garnisonstjänstens
upprätthållande hava tillgång på särskilt härför avsedda värnpliktiga
gör sig därför mindre gällande. Däremot är det nödvändigt, att
värnpliktiga stå till förfogande under de tider på höst och vår, då det
nyinryckta linjemanskapet ännu icke hunnit bibringas för garnisonstjänsten
erforderlig utbildning. För att med den utbildningstid, som här förutsättes,
kunna tillgodose detta krav, torde för dessa värnpliktiga första tjänstgöringen
böra äga rum under första året med inryckning i början av
augusti samt de tre repetitionsövningarna fullgöras i en följd under andra
året med inryckning i mitten av april. Värnpliktslagens bestämmelser
torde emellertid, såsom revisionen föreslagit, böra avfattas så, att nödig
frihet finnes att ordna tjänstgöringen på det med hänsyn till rådande förhållanden
lämpligaste sättet. Den av revisionen för ändamålet till 360
man beräknade årskontingenten torde böra ökas till 400 man.
74
Underbefäl
eller
fackmän.
Kungl. MajUs proposition nr 20.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
®/s Första tjänstgöring * *) 17/is
- i i _| 120 dagar
---—I 75 >■
195 dagar
1. året. |___________
16A Tre rep.-övn. 3%
2. året. |.—-___| i
*) Hemförlovning i 12 dagar.
Enligt revisionens förslag skulle samtliga på Gotland inskrivna värnpliktiga
uttagas till linjetjänst, under det att motsvarande uttagning på
fastlandet icke skulle uppgå till mer än 36,5 % av det beräknade på fastlandet
årligen inskrivna antalet värnpliktiga (studenter och likställda undantagna).
De ökade personliga bördor, som därigenom komme att påläggas
Gotlands värnpliktiga, borde enligt revisionens åsikt kompenseras genom
en något kortare utbildningstid. Med hänsyn därtill, att Gotlands trupper
näppeligen komme att uppträda under svårare vinterförhållanden, borde
kompensationen beredas på det sättet, att Gotlands infanteriregemente
tilldelade värnpliktiga befriades från undergående av särskild vinterutbildning.
Såsom i det föregående (sid. 44) framhållits, böra, med hänsyn till de
grunder, som av mig föreslagits för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst
och ersättningsreserven, Gotlands värnpliktiga i sådant hänseende jämställas
med övriga värnpliktiga. För dessa är icke någon särskild vinterutbildning
ifrågasatt. De skäl, som föranlett försvarsrevisionen att föreslå
värnpliktstjänstgöringens anordnande på annat sätt för Gotlands värnpliktiga
än för övriga, föreligga alltså icke här.
Som i det följande (sid. 163) närmare omförmäles, böra 400 man årligen
vid inskrivningen uttagas från fastlandet för tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente.
Skäl synes icke föreligga att för dessa värnpliktiga stadga
någon annan anordning för värnpliktstjänstgöringens fullgörande än för
övriga här avsedda värnpliktiga.
I det föregående (sid. 59) har föreslagits, att underbefäl eller fackmän
skola uttagas till ett antal motsvarande 25 % av antalet till linjetjänst
uttagna värnpliktiga. Ifrågavarande uttagningsprocent är beräknad möjliggöra
fyllandet av infanteriets mobiliseringsbekov av värnpliktigt manskap
beträffande följande personalkategorier, nämligen: underbefäl vid gevärsoch
kulsprutekompanier samt vid infanteriartilleriförband, signalister och
pionjärer, stridsvagnsförare samt viss motorpersonal vid stridsvagnkompanier.
Önskvärt vore, att även kommissarier och sjukvårdsmanskap, åtminstone
i viss utsträckning, kunde utbildas bland här avsett manskap,
men den föreslagna uttagningsprocenten torde näppeligen medgiva, att
så sker.
Den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande manskap är enligt
75
Kung!, May.ts proposition nr 20.
gällande härordning 400 dagar samt enligt försvarsrevisionens förslag 365
dagar. Denna tid torde emellertid böra begränsas till 350 dagar eller
samma tid, som i det följande föreslås för utbildning av underbefäl ellei
fackmän vid artilleriet och ingenjörtrupperna.
För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna
böra av ifrågavarande manskap minst två årsklasser samtidigt
vara inkallade. Antalet repetitionsövningar bör därför bestammas tdl två.
Liksom för flertalet infanteriet tilldelade värnpliktiga bör den sista repetitionsövningen
förläggas till sjätte aret. Då dagantalet för varje repetitionsövning
är föreslaget till 25 (sid. 65), skulle första tjänstgöringen
alltså få eu varaktighet av 300 dagar.
Som i ett tidigare sammanhang (sid. 58) omförmälts, förutsättes inryckningen
till första tjänstgöring äga rum på hösten under första året. Möjligt
är dock, att det kan visa sig lämpligt att förlägga inryckningen för någon
mindre kategori till andra året. Härutinnan bör således en viss frihet
medgivas.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för underbefäl
eller fackmän vid infanteriet bestämmas till sammanlagt 350 dagar, vilken
tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en
första tjänstgöring om 300 dagar, som tager sin början under första
eller andra året, samt med två repetitionsövningar om 25 dagar före utgången
av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildnings -
tiden framgår |
av nedanstående diagram. |
14/io Första |
|
tjänstgöring x) |
q/q Rep.-ovn. 5/io |
IdUO dagar I25 “ |
|
llep.-övn. |
350 dagar
1) Hemförlovning i 29 dagar.
I överensstämmelse med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 199) före- Kavalleriet,
slagit, torde utbildningstiden vid kavalleriet böra bestämmas till sammanlagt
350 dagar.
För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna
måste två årsklasser vara inkallade. Antalet repetitionsövningar
bör därför liksom hittills bestämmas till två. Som i det föregående (sid.
64) angivits, bör den sista repetitionsövningen förläggas till sjätte året.
Då dagantalet för varje repetitionsövning är föreslaget till 35 (sid. 65),
kommer första tjänstgöringen att få en varaktighet av 280 dagar. Inryckning
till första tjänstgöring bör äga rum på hösten första året
(sid. 61).
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för kavalleriet
Artilleriet.
Flertalet
värnpliktiga.
Fältartilleriet.
Fästnings
artilleriet.
<6 Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt 350 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
med en första tjänstgöring om 280 dagar, som tager sin början under
första året, samt med två repetitionsövningar om 35 dagar före utgången
av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår närmare av nedanstående diagram.
Vii Första
Va Rep.-övn. Vio
-I -
■I -
1280 dagar
35
1. året. I_
2. året. |.
tjänstgöring *)
6. året.
Kep.-övn.
35 »
--- 350 dagar
*) Hemförlovning i 23 dagar.
I enlighet med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 407) föreslagit, anser
även jag, att positionsartilleriet framdeles bör uppgå i fältartilleriet. Artilleriet
kommer i så fall att utgöras endast av fältartilleri och fästningsartilleri.
Till det senare hänföres blott Bodens artilleriregemente. Fältartilleriet
kommer således att omfatta samtliga övriga artilleri truppförband.
Som i det föregående (sid. 57) angivits, böra jämväl vid artilleriet de
till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppdelas i »flertalet värnpliktiga» och
»underbefäl eller fackmän».
Da det gäller att bestämma dagantalet för första tjänstgöringen för
flertalet värnpliktiga, göra sig enahanda synpunkter gällande som beträffande
första tjänstgöringens längd för motsvarande värnpliktiga vid infanteriet.
Med hänsyn härtill samt till de utbildningsförliållanden, vilka vid
artilleriet äro rådande, torde första tjänstgöringen vid nämnda truppslag
icke kunna sättas lägre än till 135 dagar.
För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna
måste tre årsklasser samtidigt vara inkallade. Antalet repetitionsövningar
bör därför bestämmas till tre. Som i det föregående
(sid. 64) angivits, bör den sista repetitionsövningen förläggas till sjätte
året. Då dagantalet för varje repetitionsövning är föreslaget till 35 (sid.
65), kommer den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga
att utgöra 240 dagar eller samma dagantal, som försvarsrevisionen
i sitt den 4 maj 1920 avgivna betänkande och förslag rörande ändrad
utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass föreslog för artilleriet.
Jämväl vid fästningsartilleriet torde den sammanlagda utbildningstiden
böra bestämmas till 240 dagar.
För tillgodoseende av säkerhetstjänsten året om i Bodens fästning böra
de \ ärnpliktiga, i överensstämmelse med vad gällande härordning förutsätter,
uppdelas i två omgångar, av vilka den ena — höstgruppen —
inrycker till första tjänstgöring på hösten under första året och den andra
Kung!. Maj ds proposition nr 20.
77
— vårgruppen — på våren under andra året. Liksom vid fältartilleriet
bör antalet repetitionsövningar bestämmas till tre samt den sista repetitionsövningen
förläggas till sjätte året. Då varje repetitionsövning förutsattes
omfatta 35 dagar (sid. 65), kommer första tjänstgöringen att få
en längd av 135 dagar.
För höstgruppen skulle fullgörandet i sedvanlig ordning av tre repetitionsövningar
medföra, att antalet inkallelser under tjänstetiden i beväringen
för de till denna grupp hörande värnpliktiga bleve fyra. Som i
det föregående (sid. 71) framhållits, bör emellertid antalet inkallelser
icke för någon värnpliktskategori överstiga tre. Med hänsyn härtill torde
den första repetitionsövningen lämpligen böra fullgöras i följd med första
tjänstgöringen. Som av nedanstående diagram framgår, är en sådan anordning
önskvärd jämväl ur synpunkten av säkerhetstjänstens i Boden tillgodoseende.
Den minskning av manskapsnumerären under de ordinarie
repetitionsövningarna på hösten, som blir en följd av ifrågavarande anordning,
är visserligen icke utan sina olägenheter, men dessa torde dock
ej vara större, än att övningarna kunna bedrivas, utan att ändamålet med
desamma härigenom förfelas.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildnings-tiden framgår närmare av nedanstående diagram. |
|
Fältartilleriet samt fästningsartilleriets vår grupp. 6/4 Första tjänstgöring x) V® Rep.-övn. 7/io |
(135 dagar |
Rep.-övn. |
''\ 35 » |
Rep..övn. |
|
*) Hemförlovning i 12 dagar. |
240 dagar |
Fästningsartilleriets höstgrupp. 9/io Första |
|
tjänstgöring1) 9/s Rep.-övn. UA |
!ll3o dagar |
Va Kep.-övn. 7/io |
1 35 >■ |
Rep.-övn. 6. året. 1------------------- |
--1 35 » |
240 dagar
Hemförlovning i 15 dagar.
78
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Underbefäl I det föregående (sid. 60) har föreslagits, att underbefäl eller fackmän
eller fackman. s^0]a uttagas till ett antal motsvarande 25 % av antalet till linjetjänst
uttagna värnpliktiga. Genom ifrågavarande uttagning beräknas artilleriets
mobiliseringsbehov av värnpliktigt manskap kunna fyllas beträffande följande
personalkategorier, nämligen:
vid hästanspända artilleriförband signalister; samt
vid motoriserade artilleriförband (belysnings- och ballongformationer)
signalister, motorförmän och motorhantverkare.
Yid hästanspända artilleriförband beräknas därjämte viss utbildning i
spanar- och ordonnanstjänst kunna bibringas ett antal värnpliktiga.
För ifrågavarande värnpliktiga synes böra stadgas den sammanlagda
utbildningstid — 350 dagar -—, som försvarsrevisionen (Del 1, sid. 203)
föreslagit för samtliga artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga. För erhållande
av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna
måste två årsklasser samtidigt vara inkallade. Antalet repetitionsövningar
bör därför bestämmas till två. Som i det föregående (sid. 64) angivits,
bör den sista repetitionsövningen förläggas till sjätte året.
Inryckningen till första tjänstgöring förutsättes, som redan i annat sammanhang
(sid. 58) omförmälts, äga rum på hösten under första året. Av
samma skäl, som anförts i fråga om motsvarande personalkategori vid
infanteriet, bör dock möjlighet hållas öppen att inkalla ifrågavarande värnpliktiga
till dylik tjänstgöring under andra året.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för underbefäl
eller fackmän vid artilleriet bestämmas till sammanlagt 350 dagar, vilken
tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en
första tjänstgöring om 280 dagar, som tager sin början under första eller
andra året, samt med två repetitionsövningar om 35 dagar, vilka fullgöras
före utgången av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
Vn Första
1. året.
2. året.
ltep.-övn.
6. året. |----•— ■--j 35 »
350 dagar
*) Hemförlovning i 23 dagar.
ingenjör- I enlighet med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 205) föreslagit, böra
trupperna. ingenjörtrupperna i linjetjänst tilldelade värnpliktiga vid inskrivningen uppdelas
å fyra särskilda tjänster, nämligen fältingenjörtjänst, fästningsingenjörtjänst,
fälttelegraf tjänst och radiotjänst.
Som i det föregående (sid. 57) angivits, anser jag mig vidare böra förorda,
att jämväl vid ingenjörtrupperna uttagas underbefäl eller fackmän.
tjänstgöring
Vo Rep.-övn. 7/io
(280 dagar
( 35 »
79
Kungl, May,is proposition nr 20.
Med avseende å utbildningstidens längd Lava ingenjörtrupperna hittills
varit jämställda med artilleriet. Härifrån synes man även nu böra utgå.
Den sammanlagda utbildningstiden bör således för flertalet värnpliktiga bestämmas
till 240 dagar samt för underbefäl eller fackmän till 350 dagar.
I fråga om tidsindelningen gäller vad ovan (sid. 77) anförts beträffande
flertalet värnpliktiga vid artilleriet. Utbildningen för flertalet ingenjörtrupperna
i linjetjänst tilldelade värnpliktiga bör alltså bestämmas till sammanlagt
240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras med en första tjänstgöring om 135 dagar, vilken
tager sin början under andra året, samt med tre repetitionsövningar om
35 dagar före utgången av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår närmare av nedanstående diagram.
2. året.
3. året.
6. året.
6A Första tjänstgöring1) ‘/a Eep.-övn. 7/io
Eep.-övn.
Eep.-övn.
*) Hemförlovning i 12 dagar.
f135 dagar
4 35 »
I 35 »
.| 35 »
240 dagar
Enligt vad i det föregående (sid. 60) omförmälts, skola 25 % av de till
linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas till underbefäl eller fackmän. Genom
ifrågavarande uttagning beräknas ingenjörtruppernas mobiliseringsbehov avvärnpliktigt
manskap kunna fyllas beträffande följande personalkategorier,
nämligen:
i fältingenjör- och fästningsingenjörtjänst troppbefälhavare;
i fälttelegraftjänst biträdande gruppchefer och stationspersonal; samt
i radiotjänst radiotelegrafister.
I fråga om utbildningstidens indelning gäller vad ovan anförts beträffande
underbefäl eller fackmän vid artilleriet. Utbildningstiden för underbefäl
eller fackmän vid ingenjörtrupperna bör alltså bestämmas till sammanlagt
350 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras med en första tjänstgöring om 280 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt med två repetitionsövningar om 35 dagar,
vilka fullgöras före utgången av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
Vn Första
1. året. l----I ■ )
1 _ (280 (lagar
tjänstgöring1) Ve Rep.-övn. 7/io i 35 „
2. året. ...........mm..................nr 1 ■ 11 ■ 1 —1——— 1 —— —1 ■■»—.—■■i-|j
Rep.-öyn.
6. året. * *) |-------1 -1 35 »
350 (lagar
*) Hemförlovning i 23 dagar.
*) För radiotjänst 4. året.
Flertalet
värnpliktiga.
Underbefäl
eller fackmän.
80
Träng
trupperna.
Flertalet
värnpliktiga.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
I enlighet med vad försvarsrevisionen (Del 1, sid. 209) föreslagit, böra
dels de värnpliktiga, vilka för närvarande tilldelas trängen i sjukbärartjänst
och i egentlig sjukvårdstjänst, framdeles vid inskrivningen sammanföras
i en gemensam grupp samt tilldelas trängen i »sjukvårdstjänst», dels
den nuvarande benämningen »egentlig trängtjänst» ändras till »trängtjänst»
och dels slutligen en ny tjänst, »biltjänst», tillkomma.
Enligt gällande härordning hava trängtrupperna en kortare sammanlagd
tjänstgöringstid än infanteriet. Försvarsrevisionen har i sitt förslag följt
denna princip. Då emellertid flertalet av de infanteriet i linjetjänst tilldelade
värnpliktiga nu förutsättas erhålla en så kort utbildningstid som
195 dagar, synes samma utbildningstid böra bestämmas för motsvarande
manskap vid trängtrupperna.
Beträffande utbildningstidens indelning gäller, utom såvitt angår de
trängen i biltjänst tilldelade värnpliktiga, vad ovan anförts beträffande flertalet
värnpliktiga vid infanteriet.
Det för biltjänst uttagna manskapet förutsättes, efter det erforderlig utbildning
bibringats vid vederbörliga trängkårer, i viss utsträckning skola
tilldelas de olika truppförbanden, dels för fortsatt utbildning och dels för
tillgodoseende av dessas behov av bilförare. Med hänsyn till önskvärdheten
av att vid truppförbanden hava tillgång på bilförare under så stor
del av året som möjligt bör första tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga
bestämmas till 170 dagar (200 dagar för höstgruppen). Endast
en repetitionsövning (om 25 dagar) kommer således att äga rum. Under
denna kommer, som av nedanstående diagram framgår, ungefär en och
en halv årsklass att bliva disponibel, vilket ur övningssynpunkt torde
kunna anses vara någorlunda tillfredsställande. Repetition sövningen bör,
som i det föregående (sid. 64) angivits, förläggas till femte året.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet
trängen tilldelade värnpliktiga bestämmas till 195 dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
i trängtjänst och sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring om 120
dagar, som tager sin början under första eller andra året, samt med tre
repetitionsövningar om 25 dagar före utgången av sjätte året; samt
i biltjänst med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt med en repetitionsövning om 25 dagar
före utgången av femte året.
Eör värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen på hösten under
första året, ökas denna med 30 dagar.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår närmare av nedanstående diagram.
Kung!. Majds proposition nr 20.
81
2. året. |-
3. året. |-6. året. |_
Trängtjänst och Sjukvårdstjänst.
Vårgruppen.
,0/i Första tjänstgöring1) °/9 Rep.-övn. 6/io
-1-1
Rep.-övn.
/ISO dagar
25 »
Rep.-övn.
-I ''■!-
*) Hemförlovning i 12 dagar.
HÖ st grupp en.
Första
1. året. |-
2. året. .
5. året. |-
6. året. |-
tjänstgöringx) 16/4
V8 Rep.-övn. 9/oRep.-övn. 5/io
Rep.-övn.
*) Hemförlovning i 15 dagar.
2. året. |-5. året. |-
/6
-I -
Biltjänst.
Vår grupp en.
Första tjänstgöring *)
9/a Rep.-övn. 5/io
-
l) Hemförlovning i 15 dagar.
Höstgruppen.
ii Första
1. året. |-
2. året. {■
5. året. |-
tjänstgöring *)
''/9 Rep.-övn. 5/io
25 |
» |
25 |
|
195 |
dagar |
1 J150 |
dagar |
1 25 |
» |
) 25 |
» |
25 |
dagar |
225 |
dagar |
170 |
dagar |
25 |
)) |
195 |
dagar |
1200 |
dagar |
25 |
» |
225 |
dagar |
*) Hemförlovning i 15 dagar.
Vid trängtrupperna skola, enligt vad förut (sid. 59) nämnts, 20 % av Underbefäl
de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas till underbefäl eller fackmän, eller fackmän.
Härigenom beräknas trängtruppernas mobiliseringsbehov av värnpliktigt
manskap kunna fyllas beträffande följande personalkategorier, nämligen:
i trängtjänst sektions- och halvsektionschefer jämte ställföreträdare, kulspr
uteman skap, signalister, kommissarier;
i sjukvårdstjänst grupp- och patrullförare, sjukvårdskorpraler, översjukvaktare
jämte ställföreträdare, signalister och kommissarier; samt
i biltjänst underbefäl jämte ställföreträdare, kulsprutemanskap, signalister
och kommissarier.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Intendentur
trupperna.
Flertalet
värnpliktiga.
För ifrågavarande värnpliktiga torde, i enlighet med försvarsrevisionens
förslag, böra beräknas en sammanlagd utbildningstid av 325 dagar. I
fråga om indelningen av denna utbildningstid gäller vad ovan anförts beträffande
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, dock att första tjänstgöringen
kommer att omfatta 275 dagar i stället för 300 dagar vid infanteriet.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för underbefäl
eller fackmän vid trängtrupperna bestämmas till sammanlagt 325 dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
med en första tjänstgöring om 275 dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt med två repetitionsövningar om 25 dagar före
utgången av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
8/n Första
1. året. I------[■ 1275 dagar
tjänstgöring•/» Kep.-övn. 6/io l 25 »
2. året. — ——|--— |J
Rep.-övn.
6. året. |------; |____j 25 »
_ 325 dagar
*) Hemförloyning i 29 dagar.
I anslutning till vad ovan anförts i fråga om utbildningstiden för flertalet
värnpliktiga vid trängtrupperna och då försvarsrevisionens förslag om
kortare utbildningstid vid intendenturtrupperna än vid trängtrupperna icke
synes mig tillräckligt grundat, torde den sammanlagda utbildningstiden för
flertalet intendenturtrupperna i linjetjänst tilldelade värnpliktiga böra bestämmas
i enlighet med vad för infanteriet har blivit föreslaget.
För erhållande av en tillfredsställande övningsstyrka under repetitionsövningarna
böra tre årsklasser Vara inkallade under nämnda övningar.
Antalet repetitionsövningar bör därför bestämmas till tre. Den sista repetitionsövningen
bör, som i det föregående (sid. 64) angivits, förläggas till
sjätte året. Då dagantalet för varje repetitionsövning är föreslaget till 25
(sid. 65), kommer första tjänstgöringen alltså att få eu varaktighet av 120
dagar för dem, som påbörja tjänstgöringen på våren andra året (vårgruppen),
och 150 dagar för det återstående manskapet (höstgruppen).
I fråga om tidsindelningen gäller vad ovan anförts beträffande flertalet
värnpliktiga vid infanteriet.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för flertalet
intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga bestämmas till sammanlagt 195
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras
med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt med tre repetitionsövningar om 25 dagar före
utgången av sjätte året. För värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen
på hösten under första året, ökas denna med 30 dagar.
Kuntjl. Maj:ts proposition nr JO.
83
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår närmare av nedanstående diagram.
Vår gruppen.
20/4 Första tjänstgöring1) % Iiep.-övn. 5/io |
/120 dagar |
|
Rcp.-övn. |
1 25 » |
|
6. året. | . - |
Rep.-ö vn. -1 |
25 » |
195 dagar
HemförloYning i 12 dagar.
Höstgruppen.
1. året. |-
2. året.
9. året. [-6. året. |-
tjänstgöring *) 16/i
14/8 Kep.-övn. 9/b Rep.-öyn. 5/io
- -1-!-1
Rep.-öyn.
*) Hemförlovning i 15 dagar.
''In Första
-''-''
150 dagar
( 25
-it 25
-I 25
225 dagar
Enligt gällande härordning föreskrives samma utbildningstid — samman- Underbefäl
lagt 365 dagar — för underbefäl eller fackmän vid träng- och intendentur- cller fackmantrupperna.
Även enligt det för närvarande tillämpade provisoriet äro dessa
båda truppslag jämställda i förevarande hänseende. Eörsvarsrevisionen
har däremot föreslagit, att det sammanlagda dagantalet vid trängtrupperna
skulle bestämmas till 325 dagar men vid intendenturtrupperna till endast
300 dagar. Tillräckligt vägande skäl synes lika litet kunna andragas för
denna åtskillnad som för den av revisionen beträffande flertalet värnpliktiga
föreslagna. Den sammanlagda utbildningstiden för underbefäl eller fackmän
vid intendenturtrupperna torde därför liksom vid trängtrupperna böra bestämmas
till 325 dagar.
Beträffande utbildningstidens indelning gäller vad ovan anförts i fråga
om underbefäl eller fackmän vid trängtrupperna.
Utbildningstiden för underbefäl eller fackmän vid intendenturtrupperna
bör sålunda bestämmas till sammanlagt 325 dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med en första tjänstgöring
om 275 dagar, som tager sin början under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om 25 dagar före utgången av sjätte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen.
1. året. |_
2. året. {■
6. året. I
-
8/n Första
tjänstgöring 1
9/g Rep.-övn. B/io
275 dagar
25 »
Rep.-örn.
-I 25
325 dagar
*) Hemförloyning i 29 dagar.
Utbildningstiden för studenter och likställda.
Såsom i det föregående nämnts, bär försvarsrevisionen kommit till den
uppfattningen, att den nuvarande studentorganisationen borde bibehållas
och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen. I överensstämmelse
härmed har revisionen även föreslagit, att samtliga studenter och
likställda, vapenföra såväl som icke vapenföra, skulle uttagas för utbildning
till linjetjänst. Den omständigheten, att hittillsvarande icke vapenföra uttoges
till dylik tjänst, innebure givetvis icke, att de komme att användas
i stridande befattningar, utan förutsattes, att de fortfarande komme att
tagas i anspråk för huvudsakligen samma befattningar som enligt nuvarande
härordning.
Yad utbildningstidens längd beträffade, hyste revisionen den bestämda
uppfattningen, att en avsevärd nedsättning av den i 1914 års värnpliktslag
bestämda övningstiden måste i förevarande fall vidtagas. Det vore
nämligen uppenbart, att sagda övnings tid vore, särskilt för dem, som
bedreve eller hade för avsikt att bedriva studier vid universitet, högskolor
och andra utbildningsanstalter — och detta utgjorde givetvis det stora
flertalet — högst betungande. Under första tjänstgöringen ginge sålunda
två lästerminer helt och hållet till spillo, och på grund av de båda repetitionsövningarnas
avslutande först inemot mitten av oktober månad
ytterligare två halva lästerminer. För de värnpliktiga innebure detta givetvis
de allvarligaste olägenheter med hänsyn såväl till deras studier som
till deras ekonomi.
Om revisionen alltså hölle före, att en nedsättning av förenämnda
utbildningstid borde äga rum, gjorde sig dock tydligtvis en viss tvekan
gällande i fråga om huru långt man härutinnan borde gå. Under sina
överläggningar hade emellertid revisionen kommit till det resultat, att utbildningstiden
borde för samtliga studenter och likställda, vapenföra såväl
som icke vapenföra, bestämmas till sammanlagt 365 dagar eller samma
dagantal, som av försvarsberedningarna på sin tid föreslagits för utbildning
av värnpliktiga truppförare.
Yad anginge utbildningstidens fördelning på första tjänstgöring och
repetitionsövningar ävensom förläggning i övrigt, borde ordnas så, att å
ena sidan bästa möjliga utbildningsresultat erliölles och å andra sidan de
värnpliktiga vållades minsta möjliga avbräck i sina studier. I enlighet
härmed funne revisionen sig böra föreslå, att endast en repetitionsövning
Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO.
85
avliölles. Därigenom vunnes ökad tid för den grundläggande första tjänstgöringen,
och ur de värnpliktigas synpunkt vore det givetvis en fördel att
behöva fullgöra blott eu dylik övning. Såväl av militära skäl som med
hänsyn till de värnpliktigas studier borde repetitionsövningen icke fullgöras
samma år, första tjänstgöringen avslutades, utan först något år senare.
Då inryckningen till första tjänstgöringen förutsattes, såsom för närvarande
vore fallet, äga rum under juni månad första året, borde repetitionsövningen
lämpligen förläggas till tredje eller fjärde året och då givetvis samtidigt
med repetitionsövningarna för övriga värnpliktiga.
I fråga om sättet för första tjänstgöringens fullgörande hade man endast
att välja mellan två olika alternativ, nämligen antingen tjänstgöringens
fullgörande i en följd — sammanhängande linje — eller ock tjänstgöringens
uppdelande på två perioder, av vilka den ena förlädes till sommarmånaderna
under första året och den andra till andra året med början på nyåret
— delad linje. Med hänsyn därtill att enligt det förra alternativet
två hela lästerminer ginge förlorade, men enligt det senare endast något
över en lästermin, kunde det förefalla, som om den delade linjen ur de
värnpliktigas synpunkt vore avgjort att föredraga. Emellertid hade erfarenheten
från provisorietiden givit vid handen, att detta ingalunda vore fallet.
Sålunda hade det visat sig, att det stora flertalet värnpliktiga av 1920
års klass, vilka i viss utsträckning haft valfrihet härutinnan, önskat fullgöra
hela första tjänstgöringen i en följd. Vid sådant förhållande och då
den sammanhängande linjen ur militär synpunkt i regel vore att föredraga,
funne revisionen sig böra förorda denna, utom i vad anginge värnpliktiga
tilldelade ingenjörtrupperna i fält- och fästningsingenjörtjänst. För dessa
måste nämligen den delade linjen väljas, enär tjänstgöring såsom befäl
under de för dessa tjänster särskilt viktiga praktiska tillämpningsövningarna
eljest icke kunde komma till stånd i erforderlig omfattning. Då de flesta
av de ifrågavarande båda tjänster tilldelade värnpliktiga framdeles såsom
hittills kunde antagas hava för avsikt att söka inträde vid högre teknisk
läroanstalt, komrne den delade linjen icke att för dessa medföra någon
olägenhet. Höstuppehållet kunde nämligen med fördel användas dels för
ofta förekommande komplettering av i studentexamen erhållna betyg och
dels för erhållande av. erforderlig verkstadspraktik.
Vid artilleriet borde ett mindre antal av ifrågavarande värnpliktiga utbildas
i mättjänst. De för sådant ändamål uttagna syntes efter avslutad
vinterutbildning lämpligen böra hemförlovas för att ånyo inkallas på försommaren
för undergående av den speciella utbildningen i mättjänst, bland
annat vid artilleriets skjutskola. Med hänsyn till det ringa antal, varom
här vore fråga, kunde man i regel räkna med att ifrågavarande kommendering
läte sig ordna på frivillighetens väg.
Utbildningen av studenter och likställda förutsattes liksom hittills äga
rum truppslagsvis i en eller flera för ändamålet särskilt sammandragna
skolor, kompanier o. s. v.
86
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Ovan angivna, av revisionen uttalade synpunkter anser även jag böra
läggas till grund för ordnandet av värnpliktstjänstgöringen för studenter
och likställda. Vissa smärre avvikelser från revisionens förslag torde
emellertid böra göras.
Sålunda torde den sammanlagda utbildningstiden för ifrågavarande värnpliktiga
icke böra sättas högre, än som i det föregående föreslagits för
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna.
Den bör alltså bestämmas till 350 dagar. Den sålunda förordade minskningen
(15 dagar) i den av revisionen beräknade utbildningstiden är så
obetydlig, att man torde kunna räkna med att oaktat densamma bliva i
stånd att uppnå ungefärligen samma utbiklningsresultat som enligt revisionens
förslag.
I enlighet med vad i det föregående (sid. 64) angivits, torde repetitionsövningen
böra förläggas till femte året. Genom att — i överensstämmelse
med vad förut föreslagits för övriga värnpliktskategorier — i
värnpliktslagen föreskriva, att repetitionsövningen skall fullgöras före utgången
av femte året, hålles emellertid möjlighet öppen att medgiva den
värnpliktige att fullgöra repetitionsövningen ett tidigare år. Med hänsyn
till studenters och likställdas studieförhållanden m. m. är det givetvis för
dem av särskild betydelse, att sådant medgivande kan lämnas.
Efter frånräknande av det för repetitionsövning föreslagna dagantalet —
25 dagar vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna samt 35 dagar vid
övriga truppslag (sid. 65) — återstå för första tjänstgöringen 325 dagar
vid förstnämnda trenne truppslag och 315 dagar vid de övriga.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör utbildningstiden för studenter
och likställda bestämmas till sammanlagt 350 dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras med eu första tjänstgöring
om minst 315 dagar, som tager sin början under första året och
antingen fullgöres i en följd eller uppdelas på första och andra året, samt
med en repetitionsövning före utgången av femte året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
Infanteriet, träng- och intendenturtrupperna.
1. året. |-
2. året. |.
5. året. |~
Första tjänst -
göring x)
325 dagar
®/a Rep.-övn. 6/io
-| 25 »
‘) Hemförlovning i 25 dagar.
350 daga]
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
87
Kavalleriet, artilleriet samt Ingenjörtrupperna 1 fälttelegraf- och radiotjänst.
1. året.
2. årot.
5. året.
Röring >)
Första tjiinst -
Ve Rep.-övn. 7/io
■l|
>315 dagar
ll
I 35 »
350 lagar
*) Hemförlovning i 25 dagar.
Anm. För det manskap, som avses att utbildas i mättjänst vid artilleriet, avbrytes första tjänstgöringen
efter avslutandet av den särskilda vinterutbildningen, och äger hemförlovning rum till försommaren.
Utryckning sker före tiden för repetitionsövningen.
Ingenjörtrupperna 1 fältingenjör- och fästningslngenjörtjänst.
Första tjänstgöring:
2s/e första omgången 7/io
--'' -
1. året. |--
l7/i Första tjänstgöring: andra omgången1) 31/a
2. året. |--1 — M i, —- -
-I 105)
V
-I 210j
315 dagar
5. året.
Va Rep.-övn. 7/io
-| 35 »
350 dagar
*) Hemförlovning i 15 dagar.
För blivande läkare, veterinärer, tandläkare och apotekare in. fl. bör
värnpliktstjänstgöringen liksom för närvarande uppdelas å militärutbildning,
fackutbildning och facktjänstgöring. Tjänstgöringen torde böra ordnas på
sätt nedanstående tabell utvisar.
Militär- utbildning |
Fack- utbild- |
Fack- tjänst- |
Summa dagar |
||
1. året |
2. året |
nmg |
göling |
||
Läkare...................................................... |
80 |
90 |
60 |
120 |
350 |
Veterinärer................................................ |
105 |
60 |
60 |
125 |
350 |
Tandläkare och apotekare ................ ....... |
60 |
— |
42 |
248 |
350 |
2. Till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga.
Som i det föregående (sid. 55) framhållits, äro de till ersättningsreserven
uttagna eller överförda värnpliktiga avsedda att bestrida den ständiga,
för truppförbanden gemensamma handräckningen ävensom det huvudsakliga
av den tillfälliga gemensamma handräckningen.
För bestämmande av den tjänstgöringstid, som med hänsyn härtill erfordras
för ifrågavarande manskap, är det nödvändigt att känna dels den
påräkneliga personaltillgången, dels ock det antal tjänstgöringsdagar, som
kräves för fullgörandet av här avsedda handräckningsarbeten.
88
Kungl Maj:ts proposition nr 20.
Nämnda personaltillgång har, sedan vederbörliga avdrag (sid. 46) blivit
gjorda, beräknats utgöra:
till ersättningsreserven uttagna omkring 5,793 man,
till ersättningsreserven överförda omkring 2,375 man, vilka sistnämnda
värnpliktiga dock icke kunna beräknas vara disponibla för liandräckningstjänst
förrän en jämförelsevis avsevärd tid efter inställelsen till tjänstgöring.
Yad det årliga beliovet av tjänstgöringsdagar för omförmälda ändamål
beträffar, är det tydligt, att, ju kortare den för de till linjetjänst uttagna
värnpliktiga bestämda utbildningstiden är, desto större vikt ligger uppå
att beräkna antalet handräckningsdagar för ifrågavarande värnpliktiga så,
att behovet i här avsedd omfattning verkligen kan tillgodoses. På grund
härav synes enligt verkställda beräkningar nämnda behov icke kunna sättas
lägre än till 1,240,000 tjänstgöringsdagar.
Med hänsyn till det sålunda beräknade behovet av tjänstgöringsdagar
samt den ovan förutsatta personal tillgången torde tjänstgöringsskyldigheten
för ifrågavarande värnpliktiga icke behöva bestämmas till mera än 180
dagar. Tillgången på till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga kan
emellertid, allt efter den inskrivna årsklassens storlek, växla högst väsentligt.
Det skulle därför kunna inträffa, att tillgången å tjänstgöringsdagar för
handräckningstjänst bleve större, än behovet krävde, varigenom bland annat
de för ändamalet beräknade kostnaderna skulle komma att överskridas.
För undvikande av en sådan eventualitet bör Kungl. Maj:t erhålla rätt
att vid behov genom hemförlovning avkorta till ersättningsreserven uttagna
eller överförda värnpliktigas tjänstgöring i den utsträckning, som erfordras
för nedbringande av det för handräckningstjänst disponibla årliga antalet
tjänstgöringsdagar till omkring 1,240,000. Någon utökning av tjänstgöringstiden
utöver 180 dagar för nämnda manskap i syfte att medgiva bibringandet
av den militära utbildning, som försvarsrevisionen förutsatt, synes icke
vara av förhållandena påkallad. Tjänstgöringstiden för ifrågavarande manskap
bör alltså bestämmas uteslutande efter handräckningstjänstens krav.
Vid sådant förhållande är det och uppenbart, att den avkortning av tjänstgöringstiden,
som, enligt vad i det föregående omförmälts, är avsedd att
medgivas de till linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka såsom medlemmar
av skytteföreningar förvärvat viss skjutskicklighet, ej bör vinna tillämpning
å de till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga.
Behovet av handräckning vid truppförbanden växlar under olika perioder
av året, beroende på tjänstgöringsförhållanden, årstid m. m. Ifrågavarande
värnpliktigas tjänstgöring bör avpassas efter det sålunda växlande behovet.
Därest så icke kan ske, blir följden, att man i vissa fall nödgas
anlita linjemanskap för handräckningsändamål i större omfattning, än som
förutsatts, samt att man i andra fall kommer att disponera över mera handräckningsmanskap
än det beräknade behovet. För ett reglerande av denna
angelägenhet på lämpligt sätt är det nödvändigt att i erforderlig omfattning
Hi)
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
kunna ordna tjänstgöringen för det till ersättningsreserven uttagna eller
överförda manskapet i omgångar1).
3. Reservtruppövning och landstormsövning.
Enligt gällande värnpliktslag iiro liären tilldelade vapenföra värnpliktiga,
med undantag av studenter och likstiillda, som utbildas till läkare, veterinärer,
tandläkare och apotekare, skyldiga att, på sätt Konungen närmare
förordnar, deltaga i reservtruppövning:
vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna, trängen och
intendenturtrupperna i högst 15 dagar under nionde eller tionde aret, samt
vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och fiilttelegraftrupperna
i högst 25 dagar under femte eller sjätte aret.
Enligt försvar srevisionens förslag har behovet att hos de äldre årsklasserna
i beväringen uppfriska och befästa de kunskaper och färdigheter,
som inhämtats under den grundläggande första tjänstgöringen, ansetts bliva
tillgodosett genom att förlägga den sista repetitionsövningen eller, där
endast en repetitionsövning förekomme, denna till ett senare år än hittills,
nämligen vid infanteriet och trängtrupperna i sjukvårdstjänst till åttonde
året samt vid övriga truppslag eller tjänster i regel till sjätte året. Vid
sådant förhållande och med hänsyn jämväl tagen till de med anordnandet
av särskilda reserv truppövningar förenade kostnaderna ävensom till de värnpliktigas
intressen har revisionen icke i sitt förslag upptagit några särskilda
reservtruppövningar.
Som av det föregående (sid. 64) framgår, har jag utgått från att den
sista repetitionsövningen bör förläggas till ett senare år än hittills, ehuru
jag härutinnan ansett mig icke böra gå lika långt som försvarsrevisionen.
Vad revisionen anfört torde emellertid i huvudsak äga tillämplighet även
beträffande det förslag, jag går att framlägga. Detsamma upptager därför
icke några särskilda reservtruppövningar.
Enligt gällande värnpliktslag äro landstormen tillhörande värnpliktiga
skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin
utbildning deltaga i en landstormsövning om 5 dagar.
Landstormsövning äger i regel rum under tiden från och med den 1
maj till och med den 31 augusti, där så prövas lämpligt i omgångar inom
samma landstormsområde. Årligen äro avsedda att inkallas värnpliktiga
från omkring en fjärdedel av varje arméfördelnings landstormsområden. Inom
landstormsområde med särskilt stor tillgång på värnpliktiga må dock enligt
arméfördelningschefs beprövande inkallelserna fördelas på två eller flera år.
I regel inkallas de fyra yngsta årsklasserna samtidigt.
Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som vid mobilisering tillkomma
landstormen, har försvarsrevisionen ansett uppenbart, att man icke
kunde, utan att i alltför hög grad nedsätta landstormens användbarhet,
Reservtrupp
övning.
Nuvarande
bestämmelser.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Landstorms
övning.
Nuvarande
bestämmelser.
Försvars
revisionen.
») Tjänstgöringen synes lämpligen böra ordnas i tillämpliga delar enligt Y. L. § 27: 2 A.
Generalskommissionen.
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
90 Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
lämna densamma utan varje som helst övning. Utbytet av de nuvarande
landstormsövningama vore emellertid ur utbildningssynpunkt synnerligen
ringa. Ur militär synpunkt vore det bättre att giva ett mindretal av landstormen
en någorlunda nöjaktig utbildning än alla en otillfredsställande
sådan.
Revisionen har vidare ansett eu grundbetingelse för landstormens användning
vara, att det för densamma avsedda befälet vore någorlunda förtroget
med sina åligganden. Härutinnan lämnade förhållandena för närvarande
mycket övrigt att önska. Med hänsyn härtill vore det nödvändigt att införa
lagstadgade övningar för de till befäl uttagna och därför lämpliga
landstormsmännen. Eu annan kategori landstormsmän, som enligt revisionens
åsikt i alldeles särskild grad måste anses vara i behov av övning,
vore de, som avsåges för vissa speciella tjänster och befattningar, såsom
kulsprutemanskap, kommissarier och sjukvårdsmanskap. Endast förenämnda
båda personalkategorier, nämligen befäl och specialmanskap, borde enligt
revisionens mening deltaga i landstormsövning, under det att samtliga övriga
borde därifrån befrias.
Den sålunda föreslagna landstormsövningen förutsattes få en varaktighet
av 15 dagar. Till densamma borde inkallas 20 % av hela antalet landstormsmän,
vilket motsvarade en årlig kontingent av något över 5,000 man.
Generalskommissionen har framhållit, att under den av revisionen föreslagna
övningen om 15 dagar grundlig utbildning icke kunde bibringas.
Då övningen dock kunde bliva av betydande värde för höjandet av landstormens
användbarhet, ansåge sig kommissionen böra tillstyrka densamma.
Enligt kommissionens åsikt vore det emellertid, särskilt ur mobiliseringsoch
beredskapssynpunkt, av icke ringa betydelse, att samtliga landstormsmän
åtminstone eu gång under tjänstetiden — låt vara endast under några
dagar inkallades till övning. Den nuvarande femdagarsövningen borde
därför även efter tillkomsten av ovan omförmälda övning om 15 dagar —
bibehållas.
Chefen för generalstaben har ansett uttagningen till den av revisionen
föreslagna landstormsövningen böra bestämmas till 25 % av hela antalet
vapenföra landstormsmän, motsvarande eu årlig kontingent av högst 5,000
man.
Både den för närvarande lagstadgade femdagarsövningen och den av
revisionen föreslagna övningen om 15 dagar för befäl och specialmanskap
måste givetvis anses vara av stor betydelse för höjandet av landstormens
användbarhet. Såväl av kostnadsskäl som med hänsyn till de värnpliktigas
intressen anser jag mig likväl icke kunna föreslå anordnande av båda
dessa övningar. A id valet dem emellan torde företräde böra givas åt den
av revisionen föreslagna övningen, dels emedan denna övning torde böra
tillmätas det större militära värdet och dels på grund av de med densamma
förenade mindre kostnaderna. I enlighet med revisionens förslag
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 91
synas till ifrågavarande övning böra inkallas 20 % av hela antalet landstorm
»män.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, hurusom Sveriges landstormsföreningars
centralförbund uti sin redan i det föregående berörda
framställning framhållit, att alltsedan landstormen år 1904 erhöll sin organisation,
hade i gällande författningar räknats med frivilliga övningar för
landstormen. I försvararevisionens betänkande framskymtade eu ansats att
låta arbetet inom det frivilliga skytteväsendet på visst sätt ansluta till
värn pliktsutbildningen. Det förefölle emellertid, som om det skulle vara
minst lika värdefullt att inom härordningens ram erkänna även den frivilliga
landstormsorganisationens verksamhet. Landstormens svagaste punkt
hade städse varit dess befälsfråga, vilket finge sin förklaring därav, att
detta värnpliktsuppbåd hade att hämta sitt befäl så gott som uteslutande
ur egna led. Det vore då nödvändigt att alldeles särskilt beakta just
denna angelägenhet och genom lämpliga åtgärder söka befordra möjligheten
av behövlig tillgång på något så när kompetent landstormsbefäl.
Den obligatoriska landstormsutbildning om 15 dagar, som enligt försvarare
visionen sknlle givas därtill mest lämpliga 20 % av landstormsmännen,
vore självfallet alltför otillräcklig för att under densamma skulle kunna åstadkommas
för sina uppgifter dugligt befäl. Med eu på frivillighetens grund
lagd ytterligare utbildning som påbyggnad skulle dock avsevärt mera kunna
vinnas. En sålunda föreslagen frivillig utbildning kunde med framgång
anordnas just inom Sveriges landstormsföreningars centralförbund och till
detsamma anslutna landstormsförbund och landstormsföreningar. För att
centralförbundet skulle kunna utöva sin verksamhet i erforderlig utsträckning,
vore det givetvis ett önskemål, att detsamma av statsmedel bereddes
för administration och övningarnas anordnande erforderligt anslag, då det
icke kunde anses rimligt, att en utbildning, varom här vore fråga, såsom
för närvarande skedde, bekostades av enskilda eller insamlade medel. För
den frivilliga utbildningens allsidiga bedrivande vore det även av behovet
påkallat, att det anslag för bekostande av ammunition till landstormsmännens
skjutningar, vilket alltsedan landstormens organisation år 1904
omnämndes i landstormsförordningen, äntligen ock verkligen utginge.
Försvarsrevisionen har icke ansett sig böra framställa något förslag
angående understödjande från statens sida av de frivilliga landstormsövningarna,
men synes icke ställa sig direkt avvisande mot en sådan tanke.
Då ifrågavarande övningar emellertid måste anses vara ett synnerligen värdefullt
komplement till de lagstadgade och under erinran att alltintill år 1922
varit för berörda ändamål å riksstaten uppfört ett belopp å omkring 95,000
kronor, håller jag före, att för deras understödjande i riksstaten bör uppföras
ett ordinarie belopp, vilket med hänsyn till nu rådande ekonomiska
förhållanden dock icke torde kunna sättas högre än till 50,000 kronor.
Gällande
bestämmelser.
1912 års
riksdag.
Militärmyn
digheterna.
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
G. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.
Enligt § 18 i nu gällande värnpliktslag skall för varje rullföringsområde
och sjömanshus finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en regementsofficer
såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av
Konungens befallningshavande förordnad lagfaren ledamot, rullföringsrespektive
sjörullföringsbefälhavaren samt två inom rullföringsområdet eller
den stad, där sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer,
vilka väljas av landstinget, eller, där rullföringsområde utgöres av stad,
som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden
biträdas av läkare. För större rullföringsområde må, där Konungen
så bestämmer, finnas två eller flera inskrivningsnämnder. Yid sammanträde
av inskrivningsnämnd för (lant-)rullföringsområde, från vilket ett
större antal värnpliktiga tilldelas marinen, må vidare officer av marinen
närvara för att lämna erforderliga upplysningar och göra de yrkanden,
som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av värnpliktig till tjänst
eller särskild befattning vid marinen, dock utan rätt att deltaga i nämndens
beslut.
För deltagande i inskrivningsnämnds sammanträden äga nämndens ordförande
och ledamöter samt nämnden biträdande läkare ävensom förberörda
officer av marinen uppbära resekostnads- och traktamentsersättning, varjämte
den lagfarne ledamoten under senare år uppburit ett arvode av 10
kronor för varje förrättningsdag.
Enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser skall dessutom viss
personal (rullföringsbiträde, underbefäl och meniga) beordras att biträda
vid inskrivningsförrättning.
I anledning av särskilda motioner vid 1912 års riksdag anhöll riksdagen
i skrivelse den 5 mars 1912 (nr 33) om utredning, huruvida och
på vad sätt till vinnande av minskning i statsverkets kostnader för värnpliktigas
inskrivning ändring kunde göras i grunderna för inskrivningsnämndernas
organisation, samt att för riksdagen måtte framläggas det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
På grund av riksdagens förenämnda skrivelse infordrades yttranden i
ämnet från chefen för generalstaben, arméfördelningsclieferna och militärbefälhavaren
på Gotland ävensom från stationsbefälhavarna vid flottans
stationer i Karlskrona och Stockholm samt chefen för kustartilleriet.
Samtliga de sålunda hörda myndigheterna förklarade sig anse det vara
nödvändigt, att rullföringsbefälhavaren (sjörullföringsbefälhavaren) bibehölles
såsom ledamot av nämnden, ävensom att en särskild läkare biträdde
nämnden, varjämte av en myndighet (chefen för tredje arméfördelningen)
ifrågasattes, att läkaren borde bliva ledamot av nämnden.
Behövligheten av att en regementsofficer vore ordförande i inskrivningsnämnd
vitsordades av flertalet av de hörda myndigheterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr JO. “-''5
Likaså voro (let övervägande antalet myndigheter av den åsikten, att
den lagfarne ledamoten borde bibehållas. Av två myndigheter (chefen
för tredje arméfördelningen och chefen för kustartilleriet) gjordes emellertid
gällande, att sistnämnde ledamot kunde undvaras, särskilt som ordföranden
och rullföringsbefälliavaren borde besitta den författningskännedom,
som vore erforderlig vid inskrivningsförrättning.
Vad de icke militära, av landsting eller stadsfullmäktige utsedda ledamöterna
av inskrivningsnämnd beträffar, gåvo flertalet myndigheter uttryck
åt den uppfattningen, att endast den ene av dessa ledamöter borde bibehållas.
De särskilda sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
14 juni 1916 tillkallats för att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande ändringar i gällande värnpliktslag — 1917 års värnpliktskommission
— upptogo jämväl spörsmålet om ändrad organisation av inskrivningsnämnderna.
De sakkunniga anförde därvid, att beträffande nödvändigheten
att bibehålla rullföringsbefälliavaren och läkaren vid deras funktioner
med avseende å de värnpliktigas inskrivning icke kunde råda någon
tvekan. Ej heller syntes inskrivningsnämnds sammansättning i fråga om
ordförande och lagfaren ledamot böra utan nödtvång ändras. För den
händelse likväl av kostnadsskäl någon av dessa måste uteslutas ur nämnden,
borde den lagfarne ledamoten härvid ifrågakomma. Om av samma
skäl den ena av de icke militära ledamöterna ansåges böra utgå ur nämnden,
syntes detta kunna ske utan olägenhet ur arbetssynpunkt, men vore
härav föranledd kostnadsminskning alltför ringa för att motivera en sådan
ändring uti inskrivningsnämnds sammansättning.
Försvarsrevisionen har icke ifrågasatt någon ändring uti inskrivningsnämndernas
nuvarande organisation.
Marinmyndigheterna hava uti sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande
anfört, att någon besparing syntes kunna vinnas genom en förenkling
i sammansättningen av inskrivningsnämnd för sjömanshus. Erfarenheten
hade visat, att den nuvarande organisationen av denna nämnd
vore onödigt tung och dyrbar, och syntes en lämpligare sammansättning
av nämnden i fråga vara sjörullföringsbefälliavaren, tillika ordförande, en
lagfaren ledamot, förordnad av Konungens befallningsliavande i det län,
inom vilket sjömanshuset vore beläget, sjömanshusombudsmannen samt en
läkare.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår, är önskemålet att för
vinnande av minskning i statsverkets kostnader förenkla inskrivningsnämndernas
sammansättning av gammalt datum. Så mycket angelägnare synes
mig tillgodoseendet av detta önskemål vara, när man, såsom nu, står inför
nödvändigheten att söka i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för
försvarsväsendet. Jag har därför ansett mig böra upptaga denna fråga till
närmare skärskådande. Anledning härtill föreligger jämväl ur den synpunkten,
att den värnpliktsorganisation, varom jag i det föregående fram
-
1917 års
värnpliktskornmission■ -
Försvars revisionen Marinmyndigheterna -
Departements
chefen.
94
Kungl. Mcij;ts proposition nr 20.
lagt förslag, kommer att medföra en icke oväsentlig omläggning av inskrivningsnämndernas
uppgifter och arbetssätt. I det övervägande antalet
inskrivningsfrågor, där nämnderna förut hatt beslutanderätt, skola de enligt
nämnda organisation endast hava att avgiva förslag till ledning för
inskrivningsrevisionerna, vilka det skall tillkomma att utöva beslutanderätten.
Jämväl beträffande åtskilliga uppskovsfrågor kommer enahanda
förhållande att inträda. Även om de sålunda väsentligt förändrade uppgifter,
som äro avsedda att åvila nämnderna, enligt sakens natur äro av
allt annat än ringa omfattning och betydelse, vill det likväl synas, att
den i berörda hänseende förutsatta omläggningen är ägnad att jämna
vägen för en av kostnadsskäl önskvärd förenkling i nämndernas sammansättning.
Övergår jag så till frågan om sättet för en dylik förenkling, anser jag
mig icke kunna förorda någon ändring i den för närvarande gällande bestämmelsen,
att ordförande uti inskrivningsnämnd skall vara en regementsofficer.
Även med den förutsatta omläggningen av inskrivningsförfarandet
måste nämligen samma krav som enligt nuvarande organisation ställas på
ordförandens kompetens och auktoritet.
Vad beträffar den lagfarne ledamoten, synes mig däremot med fog
kunna ifrågasättas, huruvida vid inskrivningsförrättning förekommande frågor
kunna anses påkalla, att juridisk sakkunskap är representerad inom inskrivningsnämnd.
Särskilt med hänsyn till att ordföranden och rullföringsbefälhavaren
(sjörullföringsbefälhavaren) torde kunna förutsättas äga nödig
kännedom om de å hithörande område gällande bestämmelser och dessas
tillämpning, samt då jämväl den lagfarne ledamoten åliggande göromål av
expeditionell natur lära kunna ombesörjas på annat sätt, torde bemälde
ledamot utan alltför stor olägenhet kunna undvaras.
Såsom förut nämnts, har flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna
föreslagit borttagande av den ena av de icke militära, av landsting eller
stadsfullmäktige utsedda ledamöterna av inskrivningsnämnd. Till detta
förslag kan jag ansluta mig, särskilt i betraktande därav att de intressen,
som omförmälda civila ledamöter skola tillgodose, torde, i händelse besvär
anföras över inskrivningsnämnds beslut eller skilda meningar inom
nämnden i någon fråga komma till synes, bliva beaktade av inskrivningsrevisionen,
av vars fem ledamöter tre utgöras av i nyssnämnd ordning
utsedda civila personer. Därest emellertid den ene av inskrivningsnämnds
sistnämnda två ledamöter borttages, torde för ett lämpligare avvägande av
uti inskrivningsnämnd ingående militära och civila representanter rullföringsbefälhavaren
(sjörullföringsbefälhavaren) icke vidare böra vara ledamot
av inskrivningsnämnd, utan allenast närvara vid inskrivningsnämnds
sammanträden för att lämna nämnden nödigt biträde samt föra längder
och dylikt. Generalskommissionen — som i övrigt icke haft något att
erinra mot här föreslagen organisation av inskrivningsnämnderna — har
visserligen såsom sin åsikt uttalat, att rullföringsbefälhavaren borde såsom
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 95
hittills vara ledamot av sådan nämnd, enär lian i regel besutte en för
dess arbete synnerligen betydelsefull författningskunskap. Denna torde
emellertid tillfullo kunna utnyttjas, utan att rullföringsbefälliavaren ingår
såsom ledamot av nämnden.
Med avseende särskilt å den enligt den nya värnpliktsorganisationen i
viss mån ökade betydelsen av läkarens funktioner, synes mig denne böra
ingå såsom inskrivningsnämnds tredje ledamot. Härigenom skulle ock
enligt min uppfattning inskrivningsnämnd komma att erhålla en lämpligt
avvägd sammansättning.
Slutligen torde den officer ur marinen, som enligt gällande ordning
skall närvara vid vissa inskrivningsförrättningar, med hänsyn till det minskade
antal å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som enligt den nya
organisationen torde komma att tilldelas marinen, utan större olägenhet
kunna undvaras.
Sammanfattar jag det ovan anförda, föreslår jag alltså, att inskrivningsnämnd
skall bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare
och en av vederbörande landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd
icke militär ledamot, samt att nämnden skall biträdas av rullföringsbefälhavaren
(sj örullföringsbefälhavaren).
Därest inskrivningsnämnd erhåller nu föreslagen sammansättning, torde
för sådan nämnds beslutförhet böra fordras, att samtliga ledamöter äro
närvarande.
Den besparing, som skulle föranledas av den sålunda av mig föreslagna
ändrade organisationen av inskrivningsnämnderna, torde, enligt verkställd
approximativ beräkning, komma att uppgå till omkring 84,000 kronor
för år.
H. De värnpliktigas avlöning.
Enligt för närvarande gällande bestämmelser åtnjuta de värnpliktiga under
fredstjänstgöring, förutom underhåll och beklädnad in natura, även viss
kontant ersättning. Denna ersättning utgår dels i form av penningbidrag
och dels i form av penningtillskott.
Yad penningbidraget beträffar, utgår detta till samtliga värnpliktiga under
all slags tjänstgöring, och utgör detsamma under första tjänstgöring och
repetitionsövning 50 öre om dagen samt under reservtruppövning och
landstormsövning 1 krona om dagen.
Penningtillskott åter utgår endast till sådana beväringen tillhörande värnpliktiga,
som tjänstgöra såsom underbefäl. Under tiden för sådan tjänstgöring
äga de åtnjuta — utöver penningbidraget — 25 öre om dagen
utom under tredje repetitionsövningen vid fotfolket, då penningtillskottet
utgår med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl
och uttagits enligt § 26 mom. 2 värn pliktslagen.
Med hänsyn till den av försvarsrevisionen förutsatta omläggningen av
värnpliktstjänstgöringen har revisionen (Del 1, sid. 235) föreslagit, att
Nuvarande
bestämmelser.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
96 Kungl. May.ts proposition nr 20.
penningbidraget skulle utgå för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga
med 25 öre om dagen samt för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga
med 50 öre om dagen under den första tjänstgöringen (sommarrekrytskola)
ävensom under den tid, vederbörande fullgjorde honom åliggande tjänstgöring
i en följd, samt med 75 öre om dagen under annan tjänstgöring
(vinterrekrytskola, repetitionsövning). Till de i landstormsövning deltagande
värnpliktiga skulle såsom hittills utgå ett penningbidrag av 1 krona om
dagen. Penningtillskott skulle enligt revisionens förslag icke utgå.
Yad penningbidraget beträffar, må till en början erinras därom, att detta
enligt 1901 års härordning utgick med 20 öre om dagen under den första
tjänstgöringen (rekrytskolan), vilken omfattade 150 dagar vid infanteriet
och trängen samt 281 dagar vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,
ävensom under den tid, värnpliktig fullgjorde hela den honom åliggande
tjänstgöring i eu följd, samt med 50 öre om dagen under annan
tjänstgöring. I samband med den år 1914 beslutade utsträckningen av
värnpliktstjänstgöringen, varigenom första tjänstgöringen vid infanteriet
bestämdes till 250 dagar, höjdes emellertid penningbidraget till sitt nuvarande
belopp eller 50 öre om dagen under all tjänstgöring utom under
reservtrupp- och landstormsövning. Då nu tjänstgöringstiden för flertalet
värnpliktiga kommer att bliva avsevärt kortare än enligt 1901 års värnpliktslag,
synes eu nedsättning av penningbidraget för dessa värnpliktiga
vara fullt motiverad. Med utgångspunkt från det enligt 1901 års härordning
bestämda penningbidraget och med hänsyn tagen till penningvärdets
fall synes penningbidraget skäligen böra utgå med ett grundbelopp
av 30 öre. Till skillnad från vad försvarsrevisionen föreslagit men i likhet
med vad uti den vid revisionens förslag fogade socialdemokratiska reservationen
förutsatts, torde penningbidraget vidare böra utgå med olika
belopp i förhållande till tjänstgöringstidens längd, utan hänsyn till det
antal omgångar, vari tjänstgöringen fullgöres. Med tillämpning av vad nu
sagts och då första tjänstgöringen jämte den omedelbart därpå följande
repetitionsövningen för flertalet värnpliktiga vid infanteriet, trängen och
intendenturtrupperna omfattar en tid av sammanlagt 145 dagar, synes penningbidraget
jämväl vid övriga truppslag böra utgå med 30 öre om dagen
under de 145 första dagarna av tjänstgöringstiden. Från och med den
146:te till och med den 240:de dagen, gränsen för det stora flertalet
värnpliktiga vid specialvapen, torde penningbidraget skäligen böra utgå med
ett till 50 öre om dagen förhöjt belopp. Från och med den 241:sta
dagen synes det böra höjas till 75 öre om dagen. I fråga om penningbidraget
under landstormsövning ifrågasättes icke någon ändring; i likhet
med vad för närvarande är fallet, bör det sålunda utgå med 1 krona om
dagen.
Med hänsyn till den förhöjning av penningbidraget, som föreslagits efter
viss tids tjänstgöring, torde, såsom försvarsrevisionen även förutsatt, penningtillskott
icke böra till någon värnpliktskategori utgå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
97
III. Freds organisationen.
A. Lantförsv arets kommandoexpedition.
Lantförsvarets kommandoexpedition, vilken liar att handlägga kommandomål
rörande armén, består för närvarande av:
1 chef,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kompaniofficerare ur generalstaben,
1 registrator,
inkommenderade officerare å aktiv stat och pensionsstat i mån av behov
samt
1 förste expeditionsvakt.
Till kommandoexpeditionens personal plägar jämväl hänföras chefens
för försvarsdepartementet adjutant, vartill beordras en kompaniofficer ur
generalstaben.
Såsom biträden vid expeditionsarbetet inom kommandoexpeditionen
beordras erforderligt antal underofficerare eller underbefäl — vanligen
furirer — ur de i Stockholm förlagda truppförbanden.
Förutom nu nämnda personal tjänstgör även i kommandoexpeditionen
i och för sin utbildning ett visst antal aspiranter vid generalstaben.
För ärendenas handläggning är kommandoexpeditionen organiserad å
särskilda detaljer.
Enligt försvarsrevisionens förslag skulle lantförsvarets kommandoexpedition
bestå av följande personal, nämligen:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kompaniofficerare ur generalstaben,
5 pensionerade officerare såsom chefer för registrators-, värnplikts-, bok-,
personal- och rulldetaljerna, samtliga med arvoden å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med
arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
Beträffande den såsom adjutant åt departementschefen beordrade generalstabsofficeren
har revisionen framhållit, att hans huvudsakliga sysselsättning
vore att förestå kommandoexpeditionens rulldetalj. Enligt revisionens uppfattning
vore de göromål, som ålåge ifrågavarande befattningshavare, av
den natur, att det icke kunde anses motiverat att för deras ombesörjande
taga i anspråk en så högt kvalificerad arbetskraft som en generalstabsofficer.
Yad adjutantsgöromålen beträffade, bestode dessa huvudsakligen
uti att förmedla personliga sammanträffanden med departementschefen, att
tillhandagå med upplysningars inhämtande och mindre utredningars verk
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A käft. (Nr 20.) 212523 7
Nuvarande
organisation
Försvarsrevisionen.
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Generals
kommis
sionen.
Departements
chefen.
ställande samt att vara departementschefen följaktig under förekommande
tjänsteresor. För ifrågavarande ändamål torde emellertid, lika litet som
i övriga statsdepartement, någon särskild person behöva beräknas. Därest
departementschefen under förekommande resor behövde vara åtföljd av
någon officer, kunde sådan lämpligen erhållas från kommandoexpeditionen.
Yad arbetet å rulldetaljen anginge, bestode detta huvudsakligen i att föra
och årligen till trycket befordra arméns rulla. Detta arbete syntes revisionen
lämpligen kunna överlämnas åt en pensionerad officer mot åtnjutande
av skäligt arvode från departementets stat. I den mån biträde erfordrades,
torde sådant böra lämnas av de i expeditionen inkommenderade officerarna.
Generalskommissionen har anfört, att, i likhet med vad nu vore fallet,
en kompaniofficer ur generalstaben borde beordras såsom adjutant hos
departementschefen, icke minst med tanke på det numera allt oftare inträdande
förhållandet, att ledningen av försvarsdepartementet anförtroddes
åt civil person. Med hänsyn härtill borde antalet kompaniofficerare ur
generalstaben upptagas till 4, men däremot någon pensionerad officer icke
beräknas som chef för rulldetaljen. Den inom kommandoexpeditionen
nyinrättade detaljen för »Tjänstemeddelanden rörande Lantförsvaret»
(»T. L.-detaljen») vore icke omnämnd i revisionens betänkande. För denna
detaljs chef borde å kommandoexpeditionens stat beräknas ytterligare ett
arvode (åt pensionerad officer).
Generalskommissionens förslag, att ett arvode för en pensionerad officer
bör beräknas för den s. k. »T. L.-detaljen» finner jag mig böra biträda.
I anslutning till vad försvarsrevisionen anfört, anser jag vidare, att den
hittillsvarande chefen för rulldetaljen bör utbytas mot en pensionerad
officer. Med hänsyn därtill, att bokdetaljen på senare tid i besparingssyfte
övertagit den förut till kungl. boktryckeriet förlagda förlagsverksamheten
beträffande arméns böcker och vissa blanketter, synes slutligen
ytterligare en pensionerad officer böra mot arvode å departementets stat
anställas å kommandoexpeditionen såsom biträde åt chefen för bokdetaljen.
Yid lantförsvarets kommandoexpedition bör alltså följande personal
finnas, nämligen:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande Lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvoden å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade sekundofficerare *) såsom expeditionsassistenter med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
b Den nuvarande benämningen »underofficer» förutsattes (sid. 160) bliva utbytt mot benämningen
»sekundofficer», vilken benämning därför användes här och i det följande.
Kumjl. Maj:t» proposition nr 20.
99
B. Arméförvaltningen.
Arméförvaltningen utgöres av fyra departement och en styrelse, nämligen:
artilleridepartementet,
fortifikationsdepartementet,
intendentsdepartementet,
civila departementet samt
sj ukvårdsstyrelsen.
Den å arméförvaltningens stat uppförda personalen utgöres av:
Nuvarande
organisation.
Civil personal:
1 generalkrigskommissarie,
4 krigsråd,
13 tjänstemän i 15. lönegraden (sekreterare och kamrerare, sekreterare,
krigskassor, revision skommissarier, kamrerare samt ombudsman),
16 tjänstemän i 13. lönegraden (bokhållare, notarier, registrator samt
revisorer),
1 domäntjänsteman,
5 kvinnliga kontorsskrivare,
8 kvinnliga kanslibiträden,
13 kvinnliga kontorsbiträden,
1 förste expeditionsvakt och
6 expeditionsvakter.
Civilmilitär personal (å sjukvårdsstyrelsen):
1 generalfältläkare,
1 överfältläkare,
1 överfältveterinär,
1 byråassistent, regementsläkare,
1 byråassistent, regementsveterinär,
1 assistent, bataljonsläkare, och
1 förrådsvaktmästare.
Den å andra stater uppförda, till arméförvaltningen hörande militära
och civilmilitära personalen utgöres av:
å artilleridepartementet: generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, 6 artilleristabsofficerare
och 7 departementsskrivare;
å fortifikationsdepartementet: chefen för fortifikationen, regementsofficerare,
officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behov;
å intendentsdepartementet: generalintendenten, 2 regementsofficerare,
officerare och underofficerare vid intendenturkåren efter behov; samt
å sjukvårdsstyrelsen: 1 officer vid intendenturkåren och 1 förvaltare vid
intendenturkåren.
Med anledning av den under de senare åren inträdda ökningen av göromålen
inom arméförvaltningen liar från och med år 1920 en förstärkning
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För svar srevisionen.
Arméförvalt
ningen.
Departements
chefen.
av den civila personalen visat sig nödvändig. På grund därav att fråga
uppstått om en omorganisation av ämbetsverket, har emellertid den ytterligare
erforderliga personalen icke uppförts å ordinarie stat. Ifrågavarande
extra personal har intill den 1 juli 1923 utgjorts av:
1 byråchef, 1 kvinnlig kontorsskrivare,
3 sekreterare, 1 kvinnligt kanslibiträde och
1 notarie, 1 expeditionsvakt.
Från och med sistnämnda dag hava emellertid jämlikt beslut av 1923
års riksdag två av de extra sekreterarbefattningarna indragits.
Försvarare visionen har (Del 1, sid. 261) erinrat om att ett av särskilda
sakkunniga avgivet förslag om organiserande av ett för försvaret i dess
helhet gemensamt centralt ämbetsverk vore utställt till vederbörande myndigheter
för yttrande, samt med hänsyn härtill ansett sig icke böra närmare
ingå på frågan rörande arméförvaltningens organisation, och detta så
mycket mindre som denna icke med nödvändighet behövde lösas i samband
med frågan om själva försvarsorganisationen. Enligt revisionens uppfattning
torde det ock vara lämpligast att uppskjuta förvaltningsfrågans
slutliga avgörande, till dess statsmakterna fattat definitivt beslut rörande
försvarsväsendets allmänna organisation och omfattning. Först därefter
syntes det vara möjligt att fullt överblicka, huru den centrala förvaltningen
lämpligen borde ordnas och vilka besparingar på området vore möjliga att
genomföra. Uti sina beräkningar av kostnaderna för den av revisionen
föreslagna härordningen hade revisionen ansett sig kunna utgå från, att en
besparing, motsvarande kostnaderna för den för närvarande å extra stat
uppförda personalen, borde kunna göras.
Beträffande den å sjukvårdsstyrelsen anställda personalen borde enligt
revisionens mening assistenten utbytas mot eu generalstabsofficer samt
officeren ur intendenturkåren och förvaltaren utbytas mot 1 pensionerad
officer såsom redogörare respektive 1 pensionerad underofficer såsom förvaltare.
Arméförvaltningen har bland annat framhållit, att från och med den 1
juli 1923 en sammanlagd nedsättning i de till arméförvaltningen anslagna
medel, i huvudsak motsvarande de tidigare kostnaderna för personalen å
extra stat, kommit till stånd. Arméförvaltningen hemställde därför, att
några ytterligare personalminskningar icke måtte vidtagas ävensom att de
nu pa extra stat kvarstående befattningarna snarast möjligt måtte uppföras
på den ordinarie staten för arméförvaltningen. I samband härmed hade
arméförvaltningens fortifikationsdepartement anfört, att då tillräcklig erfarenhet
om behovet av departementets värmebyrå nu förelåge, å byrån tjänstgörande
personal borde uppföras å ordinarie stat. •
I likhet med försvarsrevisionen ävensom generalstabschefen håller jag
före, att frågan om arméförvaltningens organisation bör uppskjutas, till
dess statsmakterna i fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets all
-
101
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
manna organisation och omfattning. Önskvärt är dock, att frågan om hela
förvaltningens organisation snarast möjligt upptages till avgörande. De
beskärningar av försvarsorganisationen, som kunna befinnas nödvändiga,
böra nämligen icke ensidigt drabba de vitalaste delarna av försvarsorganisationen,
truppernas organisation och utbildning, utan även och om möjligt
i lika grad förvaltningen, den högre såväl som den lägre. Förvaltningsorganisationen
måste därför förenklas, så långt detta är möjligt, utan
att dess effektivitet därav blir lidande.
Mot de av revisionen föreslagna förändringarna i fråga om den vid sjukvårdsstyrelsen
tjänstgörande personalen har jag icke något att erinra. Med
revisionen är jag ock ense därom, att en besparing motsvarande kostnaderna
för den för närvarande å extra stat uppförda personalen för framtiden
bör kunna göras.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
I det föregående (sid. 27 o. ff.) har angivits, att antalet arméfördelningar
i fred fortfarande bör vara sex, samt att Boden bör bibehållas såsom fästning.
Ävenledes har framhållits, att särskilda trupper fortfarande erfordras
för Gotlands försvar. Den nuvarande indelningen i fred av härens trupper
på sex arméfördelningar, Bodens trupper och Gotlands trupper bör alltså
bibehållas.
1. Arméfördelningarna.
För närvarande ingå enligt fredsorganisationen i varje arméfördelning
städse 4 infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och
1 trängkår. I det föregående (sid. 29) har framhållits, att antalet i arméfördelning
ingående infanteriregementen fortfarande bör vara 4. Icke heller
i fråga om övriga, i arméfördelning i fred städse ingående truppförband bör
ändring ske.
Förutom ovan avsedda truppförband ingå för närvarande jämväl vissa
andra truppförband i fred i arméfördelningarna, nämligen:
Karlskrona och Yaxholms grenadjärregementen, avsedda att vid mobilisering
utgöra infanteribesättningar i Karlskrona och Yaxholms kustfästningar
;
Skånska husar- och dragonregementena, avsedda att jämte en ridande
division ur Wendes artilleriregemente vid mobilisering bilda en självständig
kavallerifördelning;
Positionsartilleriregementet och Karlsborgs artillerikår, avsedda att vid
mobilisering uppsätta fälthärens tunga artilleriformationer;
Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer1) samt Fälttelegrafkåren utom *)
*) Norrlands ingenjörkår är avsedd att förläggas till Östersund. I avvaktan på kasernetablissements
uppförande är kåren tillsvidare uppdelad på Svea och Göta ingenjörkårer.
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ett till Boden förlagt detachement, avsedda att vid mobilisering uppsätta
för fälthären, kustfästningarna m. m. erforderliga ingenjörformationer; samt
första, andra och fjärde intendentur kompanierna1), avsedda att vid mobilisering
uppsätta för fälthären m. m. erforderliga intendenturformationer.
Beträffande ifrågavarande truppförband torde i detta sammanhang följande
böra anföras.
Som i det föregående (sid. 33) omförmälts, har jag funnit mig böra
föreslå indragning av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, enär
behovet av infanteribesättningar i Karlskrona och Yaxholms kustfästningar
synes mig kunna tillgodoses på ett någorlunda betryggande sätt, därest
det erforderliga infanteriet vid mobilisering ställes till förfogande av andra
infanteriregementen. För ett dylikt avdelande av infanteri vid mobilisering
till de båda kustfästningarna böra uppenbarligen tagas i anspråk de
i närheten av dessa fästningar förlagda infanteriregementena. Med hänsyn
härtill torde Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet
tillsammans böra mobilisera den för Karlskrona fästning erforderliga samt
Svea och Göta livgarden tillsammans den för Yaxholms fästning erforderliga
infanteribesättningen. Då ifrågavarande regementen givetvis samtidigt
måste vara i stånd att vid mobilisering uppsätta vederbörligt, för
respektive arméfördelningar avsett infanteri, kräves vid desamma förstärk-,
ning av befälskadern samt den värnpliktiga linjekontingenten. Personalen
vid dessa regementen bör i nödig utsträckning beredas tillfälle att redan
i fred sätta sig in i de särskilda förhållanden, som råda vid försvaret av
respektive fästningar. Med hänsyn härtill böra för ifrågavarande regementen
övningar äga rum under behörig samverkan med fästningarnas olika
försvarsmedel.
Enligt vad i det föregående (sid. 30) nämnts, anser jag mig böra föreslå,
att kavallerifördelningen och Wendes artilleriregementes ridande division
indragas. Av det skånska kavalleriet kommer vid sådant förhållande endast
att kvarstå ett för första arméfördelningen avsett kavalleriregemente, vilket
lämpligen torde böra benämnas Skånska kavalleriregementet. Då Skånska
dragonregementets nuvarande etablissement, som i det följande närmare
omförmäles, avses att tagas i anspråk för förläggning av Södra skånska
infanteriregementet, kommer för Skånska kavalleriregementets förläggning
att stå till förfogande ettdera av etablissementen i Malmö och Hälsingborg.
Därvid bör företräde givas åt det senare, enär detta ur såväl förläggningssom
övningssynpunkt bestämt är att föredraga. Att beakta är även, att
staten enligt med Hälsingborgs stad träffad överenskommelse iklätt sig
skyldighet att hava ett kavalleritruppförband förlagt till staden.
Positionsartilleriregementet är för närvarande beväpnat med 15 cm.
haubitser. Denna materiel bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen före- *)
*) Fjärde intendenturkompaniet är avsett att förläggas till Östersund. I avvaktan på
uppförande av förplägnadsanstalter därstädes är kompaniet för närvarande förlagt i
Sollefteå.
103
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
slagit, i viss utsträckning överföras till fördelningsartilleriregementena för
komplettering av (leras beväpning. Å andra sidan torde till 1 ositionsartilleriregementet
böra överflyttas dels den tunga fältartillerimateiiel, som
för närvarande omliänderhaves av Karlsborgs artillerikår, och dels de av
Fälttelegrafkåren för närvarande organiserade fältballongformationerna, vilka
i fiilt huvudsakligen användas för ledning av artilleriets, främst det tunga
artilleriets, eld. I sammanhang härmed torde regementet lämpligen böra
benämnas Arméartilleriregementet.
Vad luftvärnsartilleriet beträffar, gör dess speciella natur det önskvärt, att
ledningen av detta vapen kan odelat ägna sig åt detsamma. Förläggningsorten
för luftvärnsartilleriet bör väljas med hänsyn till möjligheten att erhålla
lämplig skjutplats och ofta förekommande samövningar med flygformationer.
Dessa omständigheter synas göra det lämpligare att överlåta luftvärnsartillerimaterielen
på Karlsborgs artillerikår och bibehålla dennas nuvarande förläggning,
där skjutningar kunna utföras över Vättern och samövningar lätt
ordnas med de vid Malmslätt förlagda flygformationerna. I samband härmed
synes Karlsborgs artillerikår böra benämnas Luftvärnsartilleriregementet.
Enär de för närvarande av ingenjörtrupperna uppsatta fältbelysningsformationernas
verksamhet huvudsakligen ansluter sig till luftvärnsartilleriet, böra
dessa formationer överföras till nämnda regemente.
Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren äro fortfarande
erforderliga. För Norrlands ingenjörkår synes på grund av darmed
förenade kostnader något särskilt kasernetablissement icke böra uppföras,
utan torde densamma, på sätt försvarsrevisionen föreslagit, lämpligen
böra förläggas i Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement,
varest på grund av den ändrade organisation, som jag kommer att föreslå
för infanteriet, nödigt utrymme för personalens förläggning kan beredas.
På grund av utvecklingen på signalväsendets område måste Fälttelegrafkåren
utvidgas till att omfatta eu telegraf- och eu radiobataljon. Med
hänsyn härtill synes kåren böra erhålla benämningen Fälttelegraf regementet.
Till följd av organiserandet av ett särskilt flygvapen kommer det nuvarande
flygkompaniet icke att ingå i sistnämnda regemente.
Första, andra och fjärde intendenturkompanierna komma alltjamt att
vara erforderliga.
2. Bodens trupper.
Enligt 1914 års härordning skola Bodens trupper utgöras av följande
till fästningen förlagda truppförband, nämligen:
Norrbottens regemente;
Norrbottens kavallerikår;
Bodens artilleriregemente;
Fälttelegrafkårens detachement i Boden;
Bodens ingenjörkår och
Tredje intendenturkompaniet.
104
Kungl. Majds proposition nr 20.
A\ dessa truppförband är Norrbottens kavallerikår ännu icke uppsatt.
I Boden är vidare för närvarande förlagd en till sjätte arméfördelningen
hörande truppavdelning, nämligen ett detachement (III divisionen) av Norrlands
artilleriregemente.
Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår
och Tredje intendenturkompaniet måste allt fortfarande ingå i Bodens
trupper. Såsom försvarsrevisionen föreslagit, torde däremot Fälttelegrafkårens
detachement i Boden böra uppgå i Bodens ingenjörkår. I överensstämmelse
med vad jag ovan anfört i fråga om Arméartilleriregementet,
bör dock nämnda detachement» ballongmateriel överföras till Bodens artilleriregemente.
I samband med framläggande av det förslag angående organiserande av
Norrbottens militärområde, varom jag i det föregående (sid. 31) uttalat
mig, har försvarsrevisionen föreslagit, att eu ur Norrlands dragonregemente
detacherad skvadron ävensom en nvuppsatt fältartillerikår, Norrbottens
artillerihår, skulle förläggas till Boden. Dessa trupper skulle avses för det
tidiga gränsförsvaret, och hade revisionen kommit till den uppfattningen,
att i fråga om kavalleri en skvadron härför vore tillfyllest. Den år 1914
beslutade Norrbottens kavallerikår kunde alltså enligt revisionens mening
indragas.
Uppenbart är, att dessa båda truppförband hava ett betydande värde
med hänsyn till det tidiga gränsförsvaret, även i det fall att Norrbottens
militärområde icke organiseras. Jag finner mig därför böra förorda, att
ifrågavarande skvadron och artillerikår uppsättas. Dessa båda truppförband
hora i fredstid ingå i Bodens trupper enligt de särskilda bestämmelser, som
Konungen kan komma att utfärda.
Efter uppsättandet av Norrbottens artillerikår erfordras icke vidare att
ur Norrlands artilleriregemente detachera något truppförband till Boden.
Ur sjätte arméfördelningens synpunkt innebär detta, som också försvarsrevisionen
framhållit, eu stor fördel.
3. Gotlands trupper.
Gotlands trupper böra framdeles liksom för närvarande utgöras av Gotlands
infanteriregemente samt Gotlands artillerikår.
4. De lägre truppförbandens förläggning.
Till följd av den av mig föreslagna härorganisationen måste vissa ändringar
m. m. vidtagas beträffande de lägre truppförbandens förläggning.
Enligt vad jag i det föregående (sid. 30) framhållit, bör en striclsvagnbataljon
om tre kompanier organiseras vid infanteriet. Denna bataljon
synes böra förläggas till Stockholm, enär möjligheterna till studier och
fortsatta försök med stridsvagnar äro störst vid förläggning i huvudstaden,
dar aven tillgång å teknisk personal bland de värnpliktiga samt å verkstäder
för materielens underhåll och vård m. m. i regel är större än å
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
105
övriga orter. Att beakta är även, att terrängen å det i Stockholms närhet
belägna Järvafältet nr övningssynpunkt är synnerligen gynnsam för stridsvagnförbanden.
Ifrågavarande bataljon bör lämpligen organiseras såsom en
underavdelning av Svea livgarde. Utrymmet i nämnda regementes kasern
medgiver emellertid icke bataljonens förläggning därstädes. Vid sådant
förhållande synes bataljonen böra förläggas i Svea artilleriregementes kasern,
där erforderligt förläggningsutrymme — utom under repetitionsövningarna -kan beredas. Under nämnda övningar torde bataljonen böra för övningarnas
bedrivande förläggas till Järvafältet eller detacheras till utom huvudstaden
förlagda infanteriförband. Svea artilleriregemente skulle alltså under
repetitionsövningarna förfoga över hela kasernetablissementet.
Ett uppförande av det för Södra skånska infanteriregementet beslutade
kasernetablissementet i Lund skulle vara förenat med stora kostnader.
Till följd av den föreslagna indragningen av Skånska dragonregementet
kunna emellertid kasernerna i Ystad disponeras för nämnda infanteriregementes
förläggning. För att så skall kunna ske, erfordras visserligen utförandet
av vissa byggnadsarbeten, men kostnaderna härför komma enligt
företagna undersökningar att högst väsentligt understiga dem, som skulle
föranledas av uppförandet av erforderliga kasernbyggnader i Lund. Att
Ystad med hänsyn till sitt läge vid kusten och sina för ett infanteriregemente
mindre goda utbildningsförhållanden icke är ur förläggningssynpunkt
fullt tillfredsställande, kan visserligen icke bestridas, men genom att bibehålla
regementets gamla övningsplats Revinge och dit förlägga repetitionsövningar
m. m. torde en del av de med Ystad såsom förläggningsort förbundna
olägenheterna kunna undanröjas. Jag finner mig därför böra
föreslå, att Södra skånska infanteriregementet förlägges till Ystad.
Den för Bodens trupper föreslagna skvadronen torde böra förläggas i det
för Norrbottens kavallerikår avsedda etablissementet och den för samma
trupper avsedda artillerikåren i Norrlands artilleriregementes detachements
kasern i Boden.
Arméartilleriregementet synes böra förläggas till Positionsartilleriregementets
nuvarande kasern i Stockholm. Då utrymmet därstädes emellertid
icke är tillfyllest, torde regementet för sin förläggning även böra disponera
över det i kasernens nära grannskap belägna Fredrikshov, varjämte regementets
ballongbatteri — liksom nu Fälttelegrafkårens ballongkompani —
bör förläggas vid Nedre Frösunda å Järvafältet.
Första intendenturkompaniet, vilket för närvarande är förlagt å Frediksliov
och för vilket annan lämplig förläggning icke kan erhållas i huvudstaden,
torde böra förläggas till Örebro, vilken ort ur mobiliseringssynpunkt är
lämpligt belägen och varest sam övningar med trängtrupper kunna äga rum.
Erforderliga förläggningslokaler kunna utan svårighet erhållas i Livregementets
grenadjärers kasernetablissement.
Vardera Svea och Göta ingenjörkår organiserar för närvarande ett särskilt
fästningsingenjörkompani, avsett för Vaxholms respektive Karlskrona
106
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
kustfästning. Ifrågavarande båda kompanier äro icke förlagda tillsammans
med vederbörande kårer, utan i egna kasernetablissement, Svea ingenjörkårs
fästningsingenjörkompani å Vaxön i Stockholms skärgård och Göta
ingenjörkårs fästningsingenj örkompani i eget kasernetablissement i Karls
krona. Båda desSa kompanier böra allt fortfarande bibehållas. För vinnande
av erforderliga besparingar finner jag mig emellertid, i likhet med
försvarsrevisionen, böra föreslå, att det till Vaxön nu förlagda fästningsingenjörJcompaniet
ur Svea ingenjörlcår förlägges tillsammans med kåren i
övrigt i dess nyuppförda kasernetablissement invid Järvafältet, varest
erforderligt utrymme blir tillgängligt. Denna anordning förutsätter dock,
att tillfälle beredes fästningsingenjörkompaniet att under fred bedriva
erforderliga övningar inom Vaxholms fästning. Göta ingenjörkårs fästningsingenj
örkompani bör däremot även framdeles vara förlagt i Karlskrona.
Sedan åtskilliga år tillbaka har Fälttelegrafkåren varit förlagd till Marieberg
invid Stockholm. Med anledning av den utökning, kåren erhöll
genom 1914 års härordning, ävensom det bristfälliga skick, vari de nuvarande
förläggningslokalerna befinna sig, beslöt 1916 års riksdag, att
nytt kasernetablissement för kåren skulle uppföras å Järvafältet, samt beviljade
för ändamålet ett anslag av 1,998,000 kronor, ett belopp som på
grund av den sedermera under krisåren inträdda prisstegringen av arméförvaltningen
år 1920 beräknades kräva ett tillskott av icke mindre än
3,197,000 kronor. På grund av den sålunda avsevärt ökade byggnadskostnaden
ävensom med hänsyn till den förestående revisionen av försvarsväsendet
förordnade emellertid Kungl. Maj:t den 11 april 1919, att med
fortsättandet av arbetena för uppförande av ifrågavarande kasernetablissement
skulle tillsvidare anstå. Endast vissa grundläggningsarbeten hava
hittills blivit utförda. Av det beviljade anslaget återstå oanvända 1,714,500
kronor.
Försvarsrevisionen har ansett det nödvändigt att bereda Fälttelegraf -kåren en annan förläggning. På grund av de med uppförandet av nytt
kasernetablissement förenade avsevärda kostnaderna föresloge revisionen
emellertid att förlägga kåren till det för de båda livgrenadjärregementena
nyuppförda kasernetablissementet i Linköping, varest till följd av den utav
revisionen föreslagna organisationen erforderligt utrymme utan större svårighet
kunde beredas.
Med hänsyn till därmed förenade kostnader bör även eldigt min åsikt
uppförandet av ett nytt kasernetablissement för Fälttelegrafregementet för
närvarande icke ifrågasättas. I enlighet med vad jag i det föregående
(sid. 103) omnämnt, avses regementet bliva organiserat å en radio- och
en telegrafbataljon. Radiobataljonen synes lämpligen böra förläggas i
Västmanlands regementes etablissement i Västerås, vilken stad på grund
av där befintlig elektrisk industri är en lämplig förläggningsort för denna
bataljon. Det erforderliga förläggningsutrymmet kan utan svårighet bere
-
107
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
das, dock måste med hänsyn till förläggningsförliållandena under repetition
so vni litania eu mindre barackbyggnad uppföras för \ ästmanlands regemente.
l)en återstående delen av Fälttelegrafregementet är icke större,
än att densamma kan erhålla eu tämligen tillfredsställande förläggning i
det nuvarande etablissementet vid Marieberg. Den för Fälttelegrafregementet
sålunda föreslagna delade förläggningen är givetvis i vissa avseenden
förenad med olägenheter och torde därför böra anses vara av
provisorisk karaktär. Man torde kunna räkna med att medel för uppförande
av nytt etablissement för regementet framdeles kunna erhållas
genom försäljning av Mariebergsområdet.
Fjärde intendenturkompaniet, avsett att förläggas till Östersund, är för
närvarande förlagt i Sollefteå i avvaktan på uppförande av förplägnadsanstalten
i Östersund. Enligt försvarsrevisionens förslag skulle kompaniet
förläggas till Norrlands artilleriregementes kasernetablissement i Östersund.
Då nämnda förpliignadsanstalt icke av mig föreslås komma till utförande
och då Sollefteå ur flera synpunkter är en lämplig förläggningsort för
intenden turtrupp er, bör kompaniet enligt min asikt fortfarande vara föllagt
därstädes. Den nuvarande förläggningen å Sollefteå läger är emellertid
mindre tillfredsställande. Det synes därför lämpligt att förlägga kompaniet
i Yästernorrlands regementes etablissement, där erforderligt förläggningsutrymme
utan svårighet kan beredas. Kompaniet bör dock fortfarande
disponera nödiga förrådslokaler å Sollefteå läger.
Angående förläggningen av Skånska kavalleriregementet, Luftvärnsartilleriregementet
och Norrlands ingenjörkär har jag redan i det föregående uttalat
mig.
I det följande (sid. BB5) kommer jag att närmare redogöra för de kost
nader för nybyggnader in. in., vilka äro förenade med den av mig föreslagna
förläggningen av härens truppförband.
5. Sammanfattning.
En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså vid
handen, att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband,
nämligen:
Infanteriet:
Svea livgarde med stridsvagnbataljon förlagt i
Göta livgarde * *
Livregementets grenadjärer förlagda »
Första livgrenadjärregementet förlagt »
Andra livgrenadjärregementet » *
Västgöta regemente » *
Upplands infanteriregemente » »
Skaraborgs regemente »
Södermanlands regemente » »
Kronobergs regemente * *
Stockholm;
» ;
Örebro;
Linköping;
»
Vänersborg;
Uppsala;
Skövde;
Strängnäs;
Växjö;
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Jönköpings regemente |
förlagt |
i |
Jönköping; |
Dalregementet |
» |
Falun; |
|
Hälsinge regemente |
» |
» |
Gävle; |
Alvsborgs regemente |
» |
Borås; |
|
Hallands regemente |
Halmstad; |
||
Bohusläns regemente |
» |
» |
Uddevalla; |
Västmanlands regemente |
» |
» |
Västerås; |
Norrbottens regemente |
» |
Boden; |
|
Västerbottens regemente |
» |
» |
Umeå; |
Kalmar regemente |
» |
» |
Eksjö; |
Värmlands regemente |
» |
» |
Karlstad; |
Jämtlands fältjägarregemente |
» |
» |
Östersund; |
Norra skånska infanteriregementet |
» |
» |
Kristianstad; |
Södra skånska infanteriregementet |
» |
» |
Ystad; |
Gotlands infanteriregemente |
» |
» |
Visby; |
Västernorrlands regemente |
» |
Sollefteå. |
Livgardet til] häst
Livregementets dragoner
Livregementets husarer
Smålands husarregemente
Skånska kavalleriregementet
Norrlands dragonregemente
Svea artilleriregemente
Göta artilleriregemente
Wendes artilleriregemente
Norrlands artilleriregemente
Upplands artilleriregemente
Smålands artilleriregemente
Gotlands artillerikår
Bodens artilleriregemente
Arméartilleriregementet
Luftvärnsartilleriregementet
Norrbottens artillerikår
Kavalleriet:
förlagt i Stockholm;
förlagda » » ;
» » Skövde;
förlagt » Eksjö;
» » Hälsingborg;
» » Umeå.1)
Artilleriet:
förlagt i Stockholm;
» » Göteborg;
» » Kristianstad;
» » Östersund;
» » Uppsala;
» » Jönköping;
förlagd » Visby;
förlagt » Boden;
» » Stockholm;
» » Karlsborg;
förlagd » Boden.
Svea ingenjörkår
Göta ingenjörkår
Fälttelegrafregementet
Bodens ingenjörkår
Norrlands ingenjörkår *)
Ingenjörtrupperna:
förlagd i Stockholm;
» » Karlsborg;2)
förlagt » Stockholm; 3)
förlagd » Boden;
» » Östersund.
*) En skvadron detacherad till Boden.
8j Fästningsingenjörkompaniet förlagt i Karlskrona.
s) Kadiobataljonen förlagd i Västerås.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
109
Svea trängkår
Göta trängkår
Norrlands trängkår
Skånska trängkåren
Yästmanlands trängkår
Östgöta trängkår
Trängtrupperim:
förlagd i Örebro;
» Skövde;
» » Sollefteå;
» Hässleholm;
» » Sala;
» » Linköping.
Intenden turtrupperna:
Första intendenturkompaniet förlagt i Örebro;
Andra intendenturkompaniet » » Karlsborg;
Tredje intendenturkompaniet » » Boden;
Fjärde intendenturkompaniet » » Sollefteå.
Av ovannämnda truppförband ingå i fred:
i Bodens trupper:
Norrbottens regemente,
en skvadron ur Norrlands dragonregemente,
Bodens artilleriregemente,
Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår,
Tredje intendenturkompaniet; samt
i Gotlands trupper:
Gotlands infanteriregemente,
Gotlands artillerikår.
Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i sex
arméfördelningar.
D. Högre staber och inspektioner m. in.
1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.
Chefskapet över arméfördelning utövas av arméfördelningschefen, vilken
är generalsperson med lön från staten för generalitetet.
Arméfördelningschefen har till sitt förfogande eu stab, arméfördelningsstaben,
vilken består av följande personal, nämligen:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
Nuvarande
organisation.
FÖrsvars
revisionen.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
110 Kungl. Majits proposition nr 20.
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren, samt
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.
Inom arméfördelningsstaben tjänstgöra jämväl underofficerare, nämligen:
1 underofficer ur arméfördelningens truppförband såsom biträde vid
expeditionsarbetet inom staben,
1 underofficer vid fortifikationen såsom biträde åt fortifikationsofficern
samt
1 underofficer ur intendenturkåren såsom biträde åt fördelningsintendenten.
I fråga om den vid arméfördelningsstab tjänstgörande personalen bär
försvarsrevisionen (Del 1, sid. 294) endast föreslagit den förändringen,
att de tre underofficerarna för besparingars vinnande skulle utbytas mot
pensionerade underofficerare, för vilka skäliga arvoden borde uppföras å staten
för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Som i det föregående (sid. 101) omförmälts, äro bärens å fastlandet förlagda
trupper — med undantag av Bodens trupper — avsedda att allt
fortfarande indelas i sex arméfördelningar.
Mot revisionens förslag beträffande fördelningsstabernas sammansättning
bar jag icke något att erinra. De i staberna tjänstgörande underofficerarna
böra alltså utbytas mot pensionerade sekundofficerare med arvoden uppförda
å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Vid arméfördelningsstab bör alltså följande personal tjänstgöra, nämligen
:
1 stabscbef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
1 stabskassör (pensionerad sekundofficer), samt
2 expeditionsassistenter (pensionerade sekundofficerare), tjänstgörande,
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.
2. Brigadcliefer och brigadstaber.
Enligt nuvarande organisation är det till arméfördelningen börande
infanteriet indelat i två infanteribrigader, vardera om två regementen.
Varje infanteribrigad står under befäl av en brigadcbef. Några för brigadcheferna
avsedda beställningar å stat finnas emellertid icke, utan äro tolv
regementschefer vid infanteriet förordnade att jämte egna beställningar
upprätthålla brigadchefsbefattningarna. Till brigadchef utgår ett årligt
arvode om 600 kronor från staten för generali te tet.
in
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Vid varje infanteribrigad finnes till brigadcheiens biträde eu brigadstab,
bestående av en brigadkvartermästare och eu brigadadjutant, båda beordrade
ur något av arméfördelningens truppförband.
Med anledning av de olägenheter, vilka vore förenade med den nuvarande
brigadchef sinstitutionen, har försvarsrevisionen haft under omprövning
frågan om inrättande av särskilda beställningar a stat för brigadcliefer.
Av kostnadsskäl hade emellertid därvid ifrågasatts, att endast en
brigadchef per arméfördelning skulle tillsättas. Ehuruväl det icke kunde
bestridas, att brigadchefsfrågan för närvarande icke vore ordnad på ett ur
militär synpunkt tillfredsställande sätt, ävensom att avsevärda militära fordelar
skulle vinnas genom den ifrågasatta organisationen, ansåge sig revisionen
huvudsakligen av ekonomiska skäl icke kunna biträda det framställda
förslaget. Brigadchefsfrågan syntes därjämte icke stå i det omedelbara
sammanhang med den revisionen förelagda uppgiften, att den icke framdeles
skulle kunna lösas fristående för sig.
I enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit, torde den nuvarande Departement*
brigadchef sinstitutionen förfarande böra bibehållas. Tolv regementschefer
ur infanteriet böra således förordnas att jämte egna beställningar upprätthålla
brigadchefsbefattningarna. Som biträden åt brigadchef böra såsom
hittills beordras 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant ur arméfördelningens
truppförband.
3. Kommendantskapet i Boden.
För försvaret av Bodens fästning äro avsedda särskilda truppförband,
vilka tillsammans bilda Bodens trupper. Befälet över dessa fores av
kommendanten i Boden, vilken är uppförd med fast lön å staten for
kommendantskapen och i regel innehar generalmajors tjänstegrad.
Till sitt biträde har kommendanten en särskild stab, bestående av:
1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förvaltare, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 fästningspoliskommissarie.
Av den å staten för kommendantskapen uppförda stabspersonalen har
fästningsläkaren, liksom de Övriga läkarna, att bestrida läkarvården vid
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Bodens garnison och garnisonssjuklius samt fästningsveterinären att omhänderhava
veterinär vården vid Bodens garnison.
Såsom biträden vid expeditionsarbetet tjänstgöra dels en ur Bodens
trupper beordrad underofficer och dels en sergeant ur intendenturkåren.
Beträffande kommendantskapet i Boden har försvarsrevisionen — förutom
höjande av pensionsåldern för kommendanten från 60 till 65 år,
vilket numera ägt rum — föreslagit följande förändringar, nämligen:
kommendantens uppförande på staten för generalitetet;
den till staben såsom expeditionsbiträde ur truppförbanden beordrade
underofficerens ersättande med eu pensionerad underofficer; samt
upprättande av en för hela fästningens garnison gemensam fästningsintendentur.
generalstaben årslaget att uppföra kommendantsbeställningen å staten för gene
ralitetet
har chefen för generalstaben förklarat sig icke hava något att
erinra. Emellertid borde framhållas, att, sedan 1923 års riksdag höjt
pensionsåldern för honom till 65 år, det vore av stor vikt, att till kommendant
endast befordrades officer, lämplig för arméfördelningschefs- eller
motsvarande befattning, så att i regel kommendant icke komme att i denna
befattning kvarstå till pensionsåldern. För att emellertid ombyte av kommendant
icke skulle behöva ske alltför ofta, borde intet hinder föreligga
att till befattningen utnämna överste, utan att befordran till generalmajor
samtidigt ägde rum. Kommendanten borde således i likhet med för närvarande
hava minst överstes grad.
^‘''chefen"*8 f°rsvarsrevisionens förslag angående uppförande av kommendants
c
e en’ beställningen å generalitetets stat har jag icke något att erinra. Hinder
torde icke heller böra möta att, pa sätt chefen för generalstaben ifrågasatt,
till kommendant utnämna överste,- utan att befordran till generalmajor
samtidigt äger rum.
Kommendanten i Boden har framhållit, att betydelsen av den tjänst,
stabschefen bestrede, och det omfattande personliga samarbetet mellan
stabsexpeditionen och truppförbandens expeditioner nödvändiggjorde, att
stabschefen erhölle majors tjänsteställning. Detta önskemål torde böra
beaktas, i den mån det kan ske utan att öka antalet regementsofficersbeställningar
å staten för generalstaben.
I enlighet med revisionens förslag bör å kommendantskapets stat uppföras
skäligt arvode för en expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
Såsom längre fram (sid. 208) närmare omförmäles, anser jag mig icke böra
biträda det av revisionen framställda förslaget om bildande av eu för
Bodens garnison gemensam intendentur. I stället finner jag mig böra
föi eskg att fästningsintendenturen skall utgöras av 1 regementsofficer, 1
löjtnant, 1 sekundlöjtnant1) samt 1 stabskassör (pensionerad sekundofficer).
Försvars
revisionen.
Chefen för
'') Angående benämningen »sekundlöjtnant» hänvisas till sid. 159.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
113
0
Kommendantens i Boden stab bör alltså bestå av:
1 stabsclief, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälliavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbef alka vare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant lios fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 sekundlöjtnant ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 stabskassör, pensionerad sekundofficer,
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte bör på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison (se sid. 218).
4. Militärbefälet på Gotland,
Gotland utgör ett särskilt militärområde. Därstädes förlagda truppför- Nuvarande
band — Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår -— bilda or9amsatlontillsammans
Gotlands trupper. Chefskapet över dessa trupper utövas av
militärbefälhavaren på Gotland, uppförd å staten för militärbefälet på
Gotland. Militärbefälhavaren, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,
har, när ej annorlunda är stadgat, regementschefs makt och myndighet
över Gotlands infanteriregemente. Sedan flera år utövas emellertid
chefskapet över nämnda regemente av överstelöjtnanten därstädes.
Militärbefälhavaren har till sitt biträde en stab, bestående av:
1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, kompaniofficer ur fortifikationen,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, batalj onsveterinär, och
1 regementspastor.
Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, förvaltare vid intendenturkåren.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 8
Försvars
revisionen.
Departe
entschefen.
Nuvarande
organisation.
114 Kung}. Majits proposition nr 20.
Läkarna, veterinären och regementspastorn äro gemensamma för militärbefälet
och Gotlands trupper.
Eortifikationsofficern kar till sitt förfogande 1 underofficer ur fortifikationen.
Beträffande militärbefälet på Gotland har försvarsrevisionen föreslagit
följande förändringar, nämligen:
militärbefälliavarens uppförande på staten för generalitetet,
fortifikationsofficerens ersättande med en pensionerad fortifikationsofficer
med arvode,
minskande av antalet bataljonsläkare till 1,
den till fortifikationsofficerens biträde beordrade underofficerens ur fortifikationen
ersättande med en pensionerad underofficer samt
organiserande av en gemensam intendentur för militärbefälet och Gotlands
trupper.
Enligt vad längre fram (sid. 209) närmare omförmäles, kan jag icke tillstyrka
organiserandet av en gemensam intendentur å Gotland. I stället
föreslår jag, att i n t en de n t ur p er s o n a 1 e n i militärbefälhavarens stab skall utgöras
av 1 regementsofficer samt 2 pensionerade sekundofficerare.
I övrigt har jag icke något att erinra mot vad försvarsrevisionen föreslagit
beträffande militärbefälets organisation.
Militärbefälhavarens på Gotland stab bör alltså bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa tider
av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsliikare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den
ene hos fortifikationsofficeren och den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad sekundofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å
Tingstäde.
5. Infanteriinspektionen.
Med hänsyn till behovet av arméchefer i krig samt för att erhålla en
särskild målsman i fredstid för härens huvudtruppslag, beslöts i samband
med 1914 års härordning att inrätta en ny generalsbeställning, avsedd
för en inspektör för infanteriet.
Inspektören för infanteriet åtnjuter lön från staten för generalitetet och
har till sitt biträde en stab, bestående av 1 regementsofficer ur generalstaben
såsom stabschef och 1 ur infanteritruppförbanden beordrad kompaniofficer
såsom adjutant.
Kung!. Maj-.ts proposition nr 20.
115
Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som påvilade stabsperso- Fursvarsnalen,
bär försvarsrevisionen föreslagit en ökning av denna personal med revlslonen1
adjutant och en pensionerad underofficer såsom expeditionsbiträde.
Mot försvarsrevisionens förslag har jag icke något att erinra. Inspek- Departements
törens för infanteriet stab bör alltså bestå av: chefen.
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet
synes det lämpligt, att den föreslagne nya adjutanten särskilt avses för
beredande av infanteri tekniska frågor inom inspektionen.
(!. Militärläroverksinspektionen.
Förutom den för inspektören för infanteriet avsedda generalsbeställningen Nuvarande
beslöts i samband med 1914 års härordning inrättandet av ytterligare eu °''9amsatlon
ny generalsbeställning, avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m.
Syftet härmed var att tillgodose det förefintliga behovet av arméchefer i
krig ävensom av en särskild målsman i fredstid för officersutbildningen in. in.
Inspektören för militärläroverken har befäl och överinseende över krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan samt krigsskolan. Vidare har
inspektören att vara överbefälhavare för och att inspektera taktiska utbildningskurser,
därest sådana anordnas för armén i dess helhet eller två eller
flera arméfördelningar, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande leda
högre befälsövningar. Slutligen har han jämväl att, enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande i varje särskilt fall, inspektera krigsförberedelserna å landfästningarna.
Till sitt biträde har inspektören för militärläroverken eu stab, bestående
av 1 regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef och en ur arméns
truppförband beordrad kompaniofficer såsom adjutant.
Försvarsrevisionen har framhållit, att behovet av arméchefer i krig enligt Försyarsrevisionens
förslag bleve mindre än enligt nu gällande organisation, emedan ,evtstonenden
av revisionen förutsatta krigsorganisationen komme att erhålla väsentligt
mindre omfattning än den nuvarande. Med hänsyn till behovet av
arméchefer syntes därför en av de båda inspektörerna kunna indragas, vilket
av besparingsskäl vore önskvärt. Inspektörens för infanteriet verksamhet
i fred vore av den betydelse, att ett indragande av den för honom avsedda
generalsbeställningen icke kunde ifrågasättas. Däremot kunde en särskild
generalsbeställning för inspektören för militärläroverken enligt den av revisionen
föreslagna organisationen icke anses erforderlig. Sålunda komme
inspektörens nuvarande åliggande rörande inspekterandet av krigsförberedelserna
å landfästningarna att bortfalla, enär Karlsborg som fästning skulle
nedläggas och inspekterandet av Bodens fästning givetvis borde komma på
den av revisionen föreslagna militärbefälhavarens i Norrbotten lott. Inspekterandet
av krigshögskolan, artilleri och ingenjörhögskolan samt krigsskolan
Generals
kommis
sionen.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
116 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
kunde lämpligen överlämnas åt respektive chefen för generalstaben, inspektören
för artilleriet och inspektören för infanteriet. Av huvudsakligen dessa
skäl funne revisionen sig böra föreslå, att den nuvarande militärläroverksinspektionen
måtte indragas.
Generalskommissionen har icke ansett sig kunna biträda revisionens förslag
angående indragning av beställningen för inspektören för militärläroverken.
Det hade nämligen visat sig vara en synnerligen stor fördel att i den på
aktiv stat uppförde inspektören hava en för militärläroverken gemensam
målsman, som vore i tillfälle att helt ägna sig åt sin uppgift. Den av
revisionen för militärläroverkens inspekterande föreslagna anordningen skulle
enligt kommissionens uppfattning med säkerhet medföra enahanda otillfredsställande
förhållanden, som varit rådande före beställningens tillkomst.
Tillgången å generalspersoner vid mobilisering vore — även enligt den
av revisionens majoritet förutsatta krigsorganisationen — så knapp, att
beställningens bibehållande jämväl ur denna synpunkt vore väl motiverad.
Under erinran om att den av försvarsrevisionen föreslagna indragningen
av militärläroverksinspektionen sammanhänger med det enligt revisionens
förslag organiserade Norrbottens militärområde, samt att jag nu förutsätter
en annan krigsorganisation än den av revisionen föreslagna, finner jag mig
böra tillstyrka militärläroverksinspektionens bibehållande. Förutom sina
nuvarande åligganden torde emellertid militärläroverksinspektören lämpligen
böra erhålla vissa skyldigheter i fråga om planläggning m. m. för försvaret
av Norrbotten. I enlighet med vad i den vid försvarsrevisionens betänkande
fogade, av herrar Widell och Pettersson avgivna reservationen föreslagits,
torde inspektörens för militärläroverken in. m. stab böra bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, pensionerad officer, och
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
7. Kavalleriinspektionen.
Inspektören för kavalleriet, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,
uppbär lön från staten för generali tetet. Inspektören har till biträde
en stab, bestående av en regementsofficer ur generalstaben såsom
stabschef och två ur kavalleriets truppförband beordrade kompaniofficerare
såsom adjutanter.
Beträffande kavalleriinspektionen har försvarsrevisionen — förutom höjande
av pensionsåldern för kavalleriinspektören från 60 till 65 år, vilket numera
ägt rum — föreslagit följande förändringar, nämligen:
indragning av den ene adjutanten samt
anställande av en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer.
Mot revisionens ifrågavarande förslag är från min sida icke något att
erinra. Kavalleriinspektörens stab bör alltså bestå av:
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
117
1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
8. Generalstaben.
Generalstaben utgör i organisatoriskt hänseende en särskild kår och består
av följande fast anställd personal, nämligen:
Nuvarande
organisation.
A. Militärpersonal:
1 chef, generalsperson, med lön å staten för generalitetet,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter, me(j fast lön å staten för generalstaben,
13 majorer,
34 kaptener,
1 redogörare, kapten ur intendenturkåren.
1
3
bibliotekarie,)
aktuarier, f
B. Civilmilitär personal:
med arvode å staten för generalstaben.
C. Civil personal:
1
1
1
3
professor,
krigsarkivarie,
förste expeditionsvakt,
expeditionsvakter,
■ med fast lön å staten för generalstaben.
Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels
aspiranter dels ock annan från truppförbanden inkommenderad personal.
Att såsom aspiranter tjänstgöra vid generalstaben beordras från arméns
regementen och kårer högst 24 subalternofficerare, som gjort sig kompetenta
till sådan anställning. Tjänstgöringstiden utgör för närvarande
2 Va år.
Den inkommenderade personalen tjänstgör såsom:
militärassistenter vid kommunikationsverken,
biträden vid topografiska avdelningen,
tillfällig förstärkning av arbetskrafterna å övriga avdelningar samt
biträden vid expeditionsarbetet inom staben.
Med anledning därav att chefen för lantförsvarets kommandoexpedition
upptagits å annan stat, har försvarsrevisionen föreslagit, att generalstabens
stat skulle minskas med 1 överstebeställning. Som i det föregående (sid.
100) är omförmält, har revisionen vidare föreslagit, att 1 kapten ur generalstaben
skulle tjänstgöra vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, samt
att generalstabsofficer icke skulle såsom hittills avses för tjänstgöring
såsom departementschefens adjutant (sid. 97). Beträffande generalstabsofficerarna
har revisionen eljest endast föreslagit sådana förändringar, vilka
Försvars
revisionen.
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
118 Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
stå i direkt samband med den av revisionen föreslagna organisationen.
Revisionens förslag innebär, att antalet generalstabsofficerare skulle minskasmed
1 överste, 2 majorer och 1 kapten.
I övrigt har revisionen föreslagit följande ändringar och tillägg i generalstabens
stat, nämligen:
anställande såsom redogörare av 1 pensionerad officer mot arvode i
stället för 1 kapten ur intendenturkåren,
anställande av 2 pensionerade underofficerare mot arvoden såsom expeditionsunderofficerare
samt
uppförande å generalstabens stat av 1 överstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar
för militärattachéer.
Mot revisionens förslag angående militärattachéer å generalstabens stat
har chefen för generalstaben förklarat sig icke hava något att erinra, under
förutsättning att det ytterligare antal militärattachébefattningar, som kunde
komma att visa sig erforderligt, finge besättas, på sätt som hittills skett.
Som i det föregående (sid. 98 o. 101) omförmälts, har jag icke något att erinra
mot revisionens förslag, att generalstabsofficer icke längre skall beordras såsom
departementschefens adjutant, samt att en kapten vid generalstaben skall
avses för tjänstgöring vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Yad revisionen
i övrigt anfört giver mig icke heller anledning till någon erinran.
I den av revisionen för generalstaben föreslagna staten böra därför endast
vidtagas sådana ändringar, vilka äro eu direkt följd av den av mig föreslagna
organisationen. På grund härav inträder, i förhållande till vad
revisionen föreslagit, följande ökning av antalet generalstabsofficerare:
för vardera av två arméfördelningsstaber 1 regementsofficer och 1 kapten,
för militärläroverksinspektionen 1 regementsofficer.
A andra sidan erfordras icke de generalstabsofficerare — 1 regementsofficer
samt 1 kapten — vilka revisionen beräknat för Norrbottens militärbefäl.
Den verkliga ökningen omfattar sålunda 2 regementsofficerare och 1 kapten.
Vad militärattachéerna angår, kunna givetvis förhållanden inträffa, som
påkalla, att deras antal ökas, utöver vad revisionen föreslagit. I så fall
torde det ytterligare erforderliga antalet böra besättas, på sätt som hittills
skett. Till följd av därmed för truppförbanden förenade olägenheter synes
dock en dylik utökning av militärattachéernas antal i möjligaste mån höra
undvikas. Med hänsyn till de för militärattachéerna rådande tjänstgöringsförhållandena
skulle det varit fördelaktigt, om åtminstone eu av de
för militärattachéerna avsedda beställningarna kunde upptagits såsom
överstebeställning, men på grund av de härmed förenade kostnaderna har
jag likväl icke velat ifrågasätta något avsteg från revisionens förslag härutinnan.
Generalstabens stat bör alltså bestå av:
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
119
a) Militärstaten.
1. Overadj utan ter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
9. Generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet
samt artilleristaben.
Å generalitetets stat är för närvarande uppförd eu generalsbeställning
för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och jämväl chef
för arméförvaltningens artilleridepartement.
Till generalfälttygmästarens förfogande står artilleristaben, vars ordinarie
personal enligt fastställd stat utgöres av 1 chef, 9 artilleristabsofficerare,
1 infanteriofficer och 1 expeditionsvakt. Endast chefen och expeditionsvakten
äro å staten uppförda med fast lön, den förre såsom major. Den
övriga personalen utgöres av ur truppförbanden kommenderade officerare.
Under tjänstgöringen vid staben uppbära dessa arvoden med i staten bestämda
belopp. I den mån förstärkning av den ordinarie stabspersonalen
påkallas, kommenderas officerare ur truppförbanden till tjänstgöring vid
staben. Ifrågavarande personal fördelas till tjänstgöring på:
artilleriinspeTctionen, till vilken hänföras inspektörens för artilleriet inspektion,
artilleristabens statistiska avdelning och artilleristabens utrustningsavdelning,
samt
artilleridepartementets militärbyrå, till vilken hänföras första och andra
expeditionsavdelningarna, konstruktionsavdelningen och avdelningen för ärenden
angående industriens krigsorganisation. Sistnämnda avdelning har
tillkommit på grund av de under kriget vunna erfarenheterna angående
nödvändigheten av att redan i fred vidtaga erforderliga åtgärder för industriens
övergång från fredstillverkning till krigstillverkning.
Nuvarande
organisation.
Fiirsvars
revisionen.
120 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beträffande den för generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet
avsedda generalsbeställningen bär revisionen icke föreslagit någon förändring.
Med avseende å artilleristaben bär revisionen (Del 1, sid. 314) anfört
i huvudsak följande. Det både sedan en följd av år tillbaka visat sig,
att stabens ordinarie officerspersonal icke vore tillräcklig för ett behörigt
ombesörjande av artilleristabsgöromålen. Följden härav hade varit, att de
ordinarie arbetskrafterna måst år efter år förstärkas genom kommenderingar
av officerare ur truppförbanden till tjänstgöring vid staben. Tydligt vore.
att ifrågavarande ständigt återkommande årslånga kommenderingar skulle
med hänsyn till såväl utbildningsarbetets bedrivande som den inre"tjänstens
upprätthållande vara synnerligen olägliga för de truppförband, som därav
drabbades. Jämväl ur artilleristabens synpunkt vore en dylik anordning
otillfredsställande, enär dels svårigheter ofta mötte att erhålla tillräckligt
kvalificerad personal och dels arbetets kontinuitet givetvis bleve lidande på
de ständiga personalombytena. Då de inkommenderade officerarna under
sin tjänstgöring vid staben enligt gällande bestämmelser ägde uppbära särskilt
dagtraktamente, ställde sig anordningen även för statsverket onödigt
dyrbar. Med hänsyn till nu angivna omständigheter hölle revisionen före,
att artilleristabens personal borde beräknas med hänsyn till vad som för
normala förhållanden kunde anses vara erforderligt.
Revisionen hade funnit sig böra föreslå, att artilleriets skjutskola erliolle
en särskild målsman i överstes tjänsteställning, ävensom att denne
skulle till sitt biträde hava eu officer i kaptens tjänsteställning. Med
hänsyn därtill att artilleristutskolan icke hade samma fasta organisation
som Övriga militära utbildningsanstalter, utan påginge endast under en
helt kort tid av året, hade revisionen ansett, att ifrågavarande båda befattningshavare
lämpligen borde hänföras till artilleristabens personal.
Såsom den till tjänsteställningen främste bland artilleristabsofficerarna
borde därvid översten tillika tjänstgöra såsom chef för artilleristaben. I
denna egenskap syntes dock hans huvudsakliga åligganden komma att inskränkas
till personalfrågor, såsom kommenderingar, placering till tjänstgöring,
tjänstgöring vid trupp o. s. v.
Med avseende å de särskilda avdelningar, varå artilleristabsofficerarna
borde placeras till tjänstgöring, hade revisionen icke någon ändring att
föreslå.
Enligt vad krigserfarenheterna visat (Del 3, Bil. 3), vore vissa förberedelser
för industriens krigsorganisation oundgängligen nödvändiga, för
att industrien under ett tillräckligt tidigt stadium av ett krig skulle kunna
framställa erforderlig materiel. Genom dylika förberedelser vunnes även
den ur fredsekonomisk synpunkt stora fördelen, att de i fred erforderliga
mobiliseringslagren kunde minskas, varvid minskningen givetvis kunde göras
större, i samma mån som förberedelsernas effektivitet ökades. Revisionen
liolle därför före, att den under kriget inom artilleridepartementets militär
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
121
byrå tillkomna avdelningen för industriens krigsorganisation borde bibehållas
och i erforderlig mån utvecklas. Chefen för denna avdelning borde
upptagas såsom major.
Den för tjänstgöring vid artilleristaben erforderliga officerspersonalen
beräknade revisionen på sätt nedanstående tabell utvisar.
Överstar. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjt- nanter. |
|
Chefen för artilleristaben, tillika chef för artille- |
||||
riets skjutskola............................................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
|
Artilleriinspektionen: |
||||
Inspektörens för artilleriet expedition: |
||||
1 statschef................................................... |
— |
1 |
— |
— |
1 adjutant ................................................... Statistiska avdelningen: |
1 1 |
|||
1 avdelningschef .......................................... |
— |
— |
— |
|
1 arbetsofficer ............................................. |
— |
— |
— |
i |
Utrustningsavdelningen: |
||||
1 avdelningschef ...................................... ... |
— |
— |
1 |
— |
1 arbetsofficer ............................................. |
— |
— |
— |
1 |
Artilleridepartemen tets militärbyrå: |
||||
Konstruktionsavdelningen: |
||||
1 avdelningschef .......................................... |
— |
— |
1 |
— |
3 arbetsofficerare .......................................... |
— |
— |
1 |
2 |
Första expeditionsavdelningen: |
||||
1 avdelningschef .......................................... |
— |
— |
1 |
— |
1 arbetsofficer ............................................ |
— |
— |
— |
i |
Andra expeditionsavdelningen: |
1 |
|||
1 avdelningschef ......................................... |
— |
— |
— |
|
1 arbetsofficer ............................................. |
— |
— |
— |
1 |
Avdelningen för industriens krigsorganisation: |
||||
1 avdelningschef .......................................... |
— |
1 |
— |
— |
1 arbetsofficer ........................................... |
— |
— |
1 |
— |
Summa |
1 |
2 |
9 |
6 |
Av löjtnanterna borde 3 beräknas tjänstgöra såsom aspiranter och följaktligen
icke hänföras till artilleristabsofficerare.
Antalet artilleristabsofficerare borde alltså bestämmas till sammanlagt
15, därav 1 överste, 2 majorer, 9 kaptener och 3 löjtnanter. Då denna
personal komme att under åtskilliga år hava all sin tjänstgöring förlagd
till artilleristaben, borde densamma uppföras med fast lön å stabens stat.
Å artilleristabens stat borde dessutom skäliga arvoden upptagas dels
för en pensionerad officer (expeditionsofficer och biträdande adjutant) och
dels för en pensionerad underofficer (expeditionsunderofficer).
I övrigt ifrågasatte revisionen icke några ändringar i artilleristabens
organisation.
Emot den av revisionen beräknade officerspersonalen har arméförvalt- Arméförvaltningen
icke haft något att erinra. Emellertid syntes artilleridepartementet mn9en•
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
122 Kungl. May.ts proposition nr 20.
höra omorganiseras på två militärbyråer i stället för eu och såsom chef
för den nya byrån placeras innehavaren av den nya majorsbeställningen.
Till dennes föredragning skulle då, utom ärenden rörande industriens krigsorganisation,
överflyttas en del andra mål. Därigenom skulle, utan att
någon ökning av den av försvarsrevisionen föreslagna personalen å artilleridepartementet
därav föranleddes, fälttygmästare^ administrativa arbetsbörda
lättas till förmån för hans synnerligen viktiga och omfattande tekniska
arbete. Därjämte skulle arbetet med industriens krigsorganisation
förenklas genom bortfallande av en instans och ledaren för detsamma
komma i en helt annan ansvarsstälining, vilket måste anses nödvändigt,
för att arbetet skulle kunna på ett rationellt sätt bedrivas.
Personalbehovet för artilleristaben anser jag böra beräknas, på sätt försvarsrevisionen
föreslagit. Å artilleristabens stat böra således uppföras:
1 överste, 3 löjtnanter,
2 majorer, 1 expeditionsvakt.
9 kaptener,
Härtill komma skäliga arvoden för 1 pensionerad officer (expeditionsofficer)
och 1 pensionerad sekundofficer (expeditionsassistent).
Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med
erforderlig kompetens böra beordras till tjänstgöring å artilleridepartementets
militärbyrås första expeditionsavdelning.
Mot arméförvaltningens förslag om inrättande av tvenne militärbyråer å
artilleridepartementet har jag icke något att i princip erinra. Emellertid
synes frågan om vidtagande av en dylik organisationsförändring icke böra
upptagas till prövning förrän i samband med den av mig förordade (sid.
56) utredningen rörande förvaltningens organisation.
I samband med behandlandet av frågan om artilleristabens organisation
har revisionen (Del 1, sid. 320) föreslagit vissa förändringar rörande den
å artilleridepartementets tekniska revision tjänstgörande personalen. Härtill
återkommer jag i annat sammanhang (sid. 235).
10. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation —
samt armétörvaltningens fortifikationsdepartement.
Av de å staten för generalitetet upptagna generalsbeställningarna är en
avsedd för chefen för fortifikationen. Denne biträdes i sin verksamhet
av en särskild stab, fortifikationsstaben. Chefen för fortifikationen är tilllika
chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Fortifikationsstaben består av fortifikationsstabsofficerare till ett antal
av högst 8 regementsofficerare och 14 kaptener. Dessa förordnas bland
de å fortifikationens gemensamma stat uppförda officerarna.
Fortifikationsstabsofficerarna tjänstgöra dels vid fortifikationens liuvudstation
i Stockholm och dels i vissa befattningar utom densamma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 123
Verksamheten vid huvudstationen är fördelad mellan eu expedition och
tre avdelningar, nämligen:
chefens för fortifikationen expedition,
avdelningen för truppärenden,
befästningsavdelningen samt
kasernavdelningen.
Vid huvudstationen placeras i fredstid av stabsofficerarna 5 regementsofficerare
såsom avdelnings- och sektionschefer och 7 kaptener. Den till
tjänsteställningen främste avdelningschefen är tillika chef för fortifikationsstaben.
Såsom aspiranter vid fortifikationsstaben beordras subalternofficerare vid
fortifikationen.
Försvarsrevisionen har framhållit (Del 1, sid. 322), att, enligt vad er- Försyarsfarenheten
givit vid handen, behov förelåge av eu centralisering av det ,ev,swnenviktiga,
ingenjörväsendets utveckling omfattande statistiska arbetet. Under
avdelningen för truppärenden borde därför organiseras en särskild sektion
för statistiska ärenden.
Vad antalet fortifikationsstabsofficerare beträffade, borde detta med
hänsyn till den av revisionen föreslagna organisationen av fortifikationen
minskas med 1 regementsofficer och 3 kaptener samt alltså utgöras av
högst 7 regementsofficerare och 11 kaptener. Av dessa förutsattes 4 regementsofficerare
och 7 kaptener komma att placeras vid fortifikationens
huvudstation och 3 regementsofficerare och 4 kaptener utom densamma.
Antalet aspiranter borde bestämmas till 7. Av dessa beräknades 5
komma att placeras vid huvudstationen för att dels biträda med arbetet
därstädes och dels tjänstgöra såsom repetitörer vid artilleri- och ingenjörhögskolan
samt 2 utom huvudstationen, nämligen en vid var och en av
ingenjörstaberna i Boden och Vaxholm.
Chefen för generalstaben har framhållit, att den nuvarande indelningen Chefen för
i avdelningar vid fortifikationens huvudstation, enligt vad erfarenheten !lcne>a,stat>cngivit
vid handen, icke vore fullt lämplig, emedan på de båda sektionerna
inom avdelningen för truppärenden komme att handläggas ärenden av alltför
olika beskaffenhet. Med hänsyn härtill borde dessa båda sektioner
lämpligen bilda direkt under chefen för fortifikationen lydande avdelningar.
I samband därmed borde den av försvarsrevisionen föreslagna statistiska
sektionen även göras till en fristående avdelning. Med hänsyn till att
ärenden angående kaserner, skjutbanor o. d. ålåge chefen för fortifikationen
endast i hans egenskap av chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
borde den nuvarande kasernavdelningen å fortifikationens
huvudstation utgå och således för fortifikationsdepartementets kasernbyrå
erforderlig militär och civilmilitär personal upptagas endast & arméförvaltningens
fortifikationsdepartement.
För att fortifikationsstaben skulle kunna verka i avsedd riktning, borde
densamma erhålla en särskild chef. Denne borde ock såsom stabschef
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
lios eliefen för fortifikationen handlägga alla ärenden rörande fortifikationens
officers-, underofficers- och civilmilitära personals befordran, placering,
kommendering m. m. Fortifikationens huvudstation och arméförv ältning ens
fortifikationsdepartemcnt borde därför lämpligen organiseras så, som efterföljande
tablå utvisar. Av denna framginge även personalbehovet för desamma.
Regements- officerare. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
|
fänrikar. |
|||
Fortifikationens huvudstation. |
|||
Chef: tillika chef för fortifikationsstaben, stabsclief |
|||
vid fortifikationsinspektionen..... |
1 |
— |
— |
Expeditionen: |
|||
1. adjutant ........... |
1 |
||
2. adjutant ...... ........ |
1 |
||
Truppavdelningen: |
|||
Chef.............. |
1 |
. |
|
Övrig personal....... |
3 |
2 |
|
Utrustning savdelningen: |
|||
Chef .... |
_ |
1 |
|
Övrig personal ....... |
— |
2 |
— |
Befästningsavdelningen: |
|||
Chef ____ |
1 |
||
Övrig personal ........................................’’ |
— |
1 |
|
Statistiska avdelningen: |
|||
Chef................ |
1 |
||
Övrig personal ........................................... |
— |
1 |
|
Summa Arméförvaltningens fortiflkationsdepartement. Truppbyrån: (personal —den å truppavd. vid fort:s Utrustning sbyrån: (personal — den å utrustningsavd. |
*)8 |
’) 8 |
5 |
Befästningsbyrån: (personal — den å befästningsävd. |
|||
vid lort:s huvudstation tjänstgörande). |
|||
Kasernbyrån:____ |
1 |
2 |
— |
Summa summarum | |
4 |
10 |
5 |
*) Fortifikationsstabsofficerare.
2) Därav 5 fortifikationsstabsofficerare.
Av i tablån upptagen personal beräknades 5 kompaniofficerare kunna jämväl
upprätthålla följande lärarbefattningar:
1 lärare i signalförbindelselära vid artilleri- och ingenjörhögskolan,
1 lärare i byggnadskonst vid artilleri- och ingenjörhögskolan,
1 lärare i krigsbyggnadskonst vid krigshögskolan,
2 lärare i krigsbyggnadskonst vid krigsskolan.
Fortifikationsstaben bestode enligt nu gällande bestämmelser av högst 8
regementsofficerare och 14 kaptener, vilka förordnades bland de å fortifikationens
gemensamma stat uppförda officerarna.
125
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
För att till fortifikationsstaben kunna samla endast högt kvalificerade
officerare syntes stabens storlek kunna begränsas till de 8 fortifikationsstabsoffinerare,
vilka enligt ovanstående tabell erfordrades för tjänsten vid
fortifikationens huvudstation. Övriga i tablån upptagna officerare borde
utgöras av till tjänstgöring vid fortifikationens huvudstation kommenderade
officerare. Fn rimligare proportion mellan staben och fortifikationens
officerskår än den nu förefintliga vunnes härigenom. I''ortifiicofiotisstdbcfis
sammansättning borde sålunda bliva:
1 överste och chef,
7 övriga officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
Såsom aspirårder, tjänstgörande under två år, borde samtliga i ovanstående
tablå upptagna 5 subalternofficerare vara kommenderade. Av
dessa kunde tvenne tillika tjänstgöra som repetitörer vid artilleri- och ingenj
örhögskolan.
Då den av chefen för generalstaben i förevarande hänseende föreslagna
anordningen förutom organisatoriska fördelar även medför vissa besparingar,
anser jag mig böra tillstyrka densamma.
Fortifikationsstaben bör alltså utgöras av 1 överste och chef samt 7
övriga officerare, därav högst 3 regementsofficerare. Antalet aspiranter
bör bestämmas till 5 subalternofficerare. För arméförvaltningens fortifikationsdepartements
kasernbyrå böra beräknas 1 regementsofficer och 2
kaptener.
Till frågan angående personalbehovet i övrigt vid fortifikationens huvudstation
och arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå ävensom
angående personalbehovet vid ingenjörstaber i fästningar och arméfördelningsstaber
återkommer jag i annat sammanhang (sid. 194).
11. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.
Å staten för generalitetet finnes uppförd eu generalsbeställning för
generalintendenten. Generalintendenten är chef för intendenturkåren och
inspektör för intendenturtrupperna samt tillika chef för arméförvaltningens
intendentsdepartement. Till sitt biträde har han en särskild stab, intendenturstaben,
vars personal enligt gällande instruktion utgöres av 1 chef samt
officerare och underofficerare i mån av behov beordrade bland de å intendenturkårens
gemensamma stat uppförda beställningshavarna.
Med avseende å generalintendentens och intendenturstabens ställning
och uppgifter har försvarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå.
Intendenturstabens personalbehov beräknades av revisionen till 1 regementsofficer,
chef, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 expeditionsunderofficer, pensionerad
underofficer, och 1 expeditionsvakt.
Mot revisionens ifrågavarande förslag har jag icke något att erinra.
Intendenturstaben bör således bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener ur intendenturkåren,
Departe
mentschefen.
Nuvarande
organisation
-
Försvars
revisionen.
Departementschefen.
Nuvarande
organisation.
För sv arsrevisionen.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
126 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
2 löjtnanter ur intendenturkåren,
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt
1 expeditionsvakt.
12. Inspektören för trängen.
Genom 1914 års härordning blev trängens officers- och underofficerspersonal
sammanslagen till en kår under chefskap av en överste, vilken
tillika skall utöva den högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.
Ifrågavarande överste, vilken är uppförd å den för officerare och underofficerare
med vederlikar vid trängen gemensamma staten, benämnes inspektör
för trängen.
Enligt 1914 års härordning beräknades såsom adjutant åt inspektören
för trängen 1 kapten. På grund av omfattningen av de i tränginspektionen
förekommande göromålen har emellertid sedan flera år ytterligare 1 kapten
varit beordrad att tjänstgöra därstädes. Såsom expeditionsunderofficer
tjänstgör 1 fanjunkare vid trängen.
Med hänsyn till vad erfarenheten givit vid handen, har försvarsrevisionen
icke ansett någon minskning av den vid tränginspektionen nu tjänstgörande
personalen kunna vidtagas. Såsom adjutanter borde följaktligen beräknas
2 kaptener. Den i expeditionen tjänstgörande fanjunkaren borde utbytas
mot en pensionerad underofficer.
Då jag icke har något att erinra mot revisionens förslag i förevarande
hänseende, torde inspektörens för trängen stab böra bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
13. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapet i Stockholm utgöres av eu kommendant jämte adjutant.
Till kommendant förordnas i regel en överste i reserven. Såsom adjutant
beordras eu kompaniofficer ur något av de i huvudstaden förlagda truppförbanden.
Vid kommendantskapet är anställd 1 expeditionsvakt. Såväl
kommendanten som expeditionsvakten åtnjuta arvoden från staten för
kommendantskapen.
Kommendanten lyder omedelbart under chefen för fjärde arméfördelningen
i dennes egenskap av överkommendant för Stockholms garnison. Hans
huvudsakliga åligganden äro att ordna och övervaka den allmänna garnisonstjänsten
i huvudstaden.
Försvarsrevisionen har framhållit, att då huvudstaden icke vore någon
befästad plats, och de uppgifter, som för närvarande påvilade kommendanten,
icke vore av den omfattning och art, att de kunde motivera
kommendantskapets bibehållande, detta borde helt indragas. Ordnandet
och övervakandet av den allmänna garnisonstjänsten i Stockholm, i den
mån denna tjänst ansåges oundgängligen erforderlig, syntes nämligen utan
några som helst svårigheter kunna anförtros antingen åt vederbörande
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
127
arméfördelningsclief eller åt någon av clieferna för de i huvudstaden förlagda
truppförbanden.
I enligt med vad försvarsrevisionen föreslagit, anser även jag, att kommendantskapet
i Stockholm bör indragas.
Kommcndantslcapet å Karlsborg utgöres av:
1 kommendant,
1 adjutant, kompaniofficer ur tredje arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsbef killa vare, kompaniofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren, tillika chef
för arméns intendenturförråd å Karlsborg,
1 garnisonspastor, tillika kyrkoherde i Karlsborgs församling,
1 regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,
1 bataljonsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus samt
1 bataljonsveterinär för Karlsborgs garnison.
Till kommendant förordnas i regel en från aktiv stat avgående överste,
vilken i samband med förordnandet plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad.
Kommendanten lyder omedelbart under chefen för tredje arméfördelningen.
Enär Karlsborg enligt försvarsrevisionens förslag icke längre skulle bibehållas
som fästning och enär garnisonen enligt samma förslag avsevärt
skulle reduceras, har revisionen föreslagit, att kommendantskapet å Karlsborg
skulle helt indragas.
Departements
chefeu.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
Enligt chefens för generalstaben åsikt syntes det önskvärt att i kom- Chefen för
mendantskapet äga en gemensam myndighet för att ordna och övervaka gene‘a s a en
vakt- och garnisonstjänsten in. fl. för truppförbanden gemensamma spörsmål,
varjämte kommendantskapet utgjorde en gemensam myndighet för garnisonen
beträffande själavård, för sjuk- och veterinärvård ävensom i viss omfattning
även för fortifikations- och intendenturärenden. Chefen för generalstaben
hade därför ansett kommendantskapet böra bibehållas.
För truppförbanden inom Karlsborgs garnison torde vakt- och handräck- Departements
ningstjiinst samt sjuk- och veterinärvård m. fl. angelägenheter kunna ordnas chefenpå
ett tillfredsställande sätt, även om någon kommendant icke är förordnad.
Vid sådant förhållande och då Karlsborg icke längre avses att bibehållas
såsom fästning, anser jag mig böra biträda försvarsrevisionens förslag om
indragning av ifrågavarande kommendantskap.
E. Undervisningsanstalter och utbildningsknrser in. m.
1. Krigsskolan.
Krigsskolan, vilken är förlagd till Karlbergs slott i Stockholm, har två
utbildningskurser, nämligen officerskursen och reservofficerskursen.
Officer skur sen varar omkring 14 månader. Ny kurs börjar under senare
delen av varje år.
Vad reservofficerslcursen angår, anordnas varje år två dylika kurser, var -
Nuvarande
organisation
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
dera av omkring fyra månaders längd, med början den ena i januari (vinterkursen)
och den andra i maj månad (sommarkursen).
Krigsskolan står under befäl och överinseende av inspektören för militärläroverken.
Dess ständiga personal utgöres av:
Stab :
1 chef,
1 adjutant, tillika bibliotekarie,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 intendent samt
1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman över kungsgårdens
byggnader, park och utägor.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten ur infanteriet,
5 kadettofficerare, därav 4 ur infanteriet och 1 ur kavalleriet, samt
1 fanjunkare.
Officerskur sens lärare:
1 förste och 1 andre lärare i krigskonst,
1 förste och 1 andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,
1 förste och 1 andre lärare i krigsbyggnadskonst,
1 förste och 1 andre lärare i topografi,
1 lärare i gymnastik och vapenföring,
1 lärare i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente,
1 lärare i stats- och samhällslära,
1 lärare i militärförvaltning,
1 lärare i militär sundhets- och förbandslära,
1 lärare i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente samt
biträdande lärare (beräknade till ett antal av 9).
Reservofficer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten ur infanteriet, och
4 kadettofficerare, därav minst 2 ur infanteriet.
Betjäning:
1 sjukvårdssoldat och 1 spel samt förslagsvis 3 förmän, 1 maskinist,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,
18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet
hel årstjänst samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar av året. Härtill
komma förslagsvis 4 gårdskarlar under tiden för reservofficerskurserna.
Av skolans personal äro chefen, vilken skall vara av regementsofficers
grad, bataljonsläkaren och de båda fanjunkarna uppförda med fast lön å
skolans stat. Intendenten uppbär lön från intendenturkårens stat. För
den övriga personalen äro å skolans stat endast upptagna vissa för de
särskilda uppdragen beräknade arvoden.
Den i krigsskolans stat upptagna personalen är beräknad med hänsyn
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
129
till det elevantal, som före antagandet av 1914 års härordning ansågs
vara det normala, nämligen högst 125 i officerskursen och 30 i vardera
av de båda reservofficerskurserna. Chefen för krigsskolan framlade år 1915
ett förslag rörande utökning av skolans såväl förvaltnings- och lärarpersonal
som betjäning, uppgjort under förutsättning att elevantalet enligt den
nya härordningen komme att uppgå till 150 i officerskursen och 150 i vardera
av de båda reservofficerskurserna. Detta förslag blev av Kungl. Maj:t
i allt väsentligt godtaget och i 1916 års statsverksproposition förelagt riksdagen
till prövning. Emellertid ansåg riksdagen, att med hänsyn till det
av 1915 års riksdag fattade beslutet om krigsskolans framtida förläggande
till Järvafältet, och innan ännu fullständig övergång skett till den nya
härordningen, någon ändring icke borde vidtagas i krigsskolans stat, utan
att kostnader, vilka vore en direkt följd av det ökade elevantalet, borde
tillsvidare anvisas å extra stat. I överensstämmelse härmed anvisades för
år 1917 ett extra anslag om 36,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 2 september 1916 blev omkring hälften av detta anslag disponerat
för anställande vid krigsskolan av ytterligare följande personal, nämligen:
för officerskursen: 2 kadettofficerare, 8 biträdande lärare, 1 logemen tsuppassarförman,
1 logementsuppassare och 1 maskinist och mässdräng,
samt
för vardera reservofficer skur sen: 3 kadettofficerare, 1 förste och 1 andre
lärare, 3 biträdande lärare, 1 kompaniadjutant, 1 logementsuppassarförman
och 1 logementsuppassare.
Återstoden av anslaget skulle användas för bestridande av omkostnaderna
vid skolan.
I och för anställandet av 1 köksföreståndare och furageuppbördsman
samt 1 bataljonsadjutant, tillika vapenunderofficer och biträde åt intendenten,
samt för beredande av ökad avlöning åt betjäningen m. m. höjdes
förenämnda extra anslag av 1918 års riksdag till 59,650 kronor.
På grund av den under senare åren inträdda starka minskningen av
elevantalet i såväl officers- som reservofficerskursen har emellertid en avsevärd
reducering av den extra personalen kunnat äga rum. Då emellertid
betjäningens avlöning ävensom omkostnaderna väsentligt stegrats, har
det extra anslaget icke kunnat i avsevärd mån nedsättas, utan utgår det
för närvarande med 55,000 kronor.
Med avseende på krigsskolans uppgift och allmänna organisation har
försvarsrevisionen icke funnit sig böra föreslå någon ändring. Utbildningskurserna
vid skolan borde alltså bliva desamma som för närvarande. Antalet
kadetter beräknades vid officerskursen till något över 90 samt vid
de båda reservofficerskurserna till sammanlagt 127.
Med hänsyn till de avsevärda kostnader, vilka vore förenade med eu
förflyttning av krigsskolan till Järvafältet, hölle revisionen före, att skolan
allt fortfarande borde kvarbliva å Karlberg. Yid sådant förhållande syntes
någon anledning icke föreligga att såsom hittills hava en del av sko
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 11A höft. (Nr 20.) 212523 9
Försvars
revisionen.
130
Kungl. Alaj:ts proposition nr 20.
Generals
kommissionen.
Chefen för
generalstaben.
lans personal uppförd på ordinarie stat och en del på extra stat, utan
borde all den för skolan erforderliga personalen beräknas å den ordinarie
staten.
Beträffande den vid krigsskolan anställde adjutanten ävensom — vid
officerskursen — kompanichefen, kadettofficerama samt vissa av lärarna
har revisionen framhållit, att ifrågavarande personal vore under hela året,
med undantag av tiden för repetitionsövningarna, fullt upptagen av sina
befattningar vid krigsskolan. Det vore därför tydligt, att de hittills förekommande
kommenderingarna av denna personal innebure bestämda olägenheter
för de truppförband, som härav drabbades. Med hänsyn härtill och
då enligt revisionens uppfattning antalet officerare vid truppförbanden icke
borde beräknas större, än som för fredstjänstens därstädes behöriga ombesörjande
och för vissa mera tillfälliga kommenderingar vore oundgängligen
erforderligt, hölle revisionen före, att nyssnämnda personal borde
uppföras med fast lön å krigsskolans stat.
Generalskommissionen har, med anledning av revisionens förslag angående
uppförande av vissa beställningar för lärare m. fl. å militärläroverkens
stater, påpekat betydelsen av att denna anordning vidtoges på ett sådant
sätt, att erforderlig omsättning av lärare o. s. v. icke försvårades.
Chefen för generalstaben har ingått på en undersökning av frågan, huruvida
den av revisionen föreslagna åtgärden att uppföra beställningar för
lärare m. fl. å undervisningsanstalternas stater principiellt sett vore att
förorda. Sammanlagda antalet såsom befäl och lärare tjänstgörande regementsoch
kompaniofficerare, vilka skulle uppföras på undervisningsanstalternas
stater, uppginge till 35. I sammanhang härmed hade truppförbandens
stater tillsammantagna minskats med motsvarande antal officersbeställningar.
Den sålunda föreslagna anordningen komme utan tvivel att medföra avsevärda
fördelar icke blott för undervisningsanstalterna utan även för truppförbanden,
vilka alltid vore känsliga för bortkommenderingar av detta slag.
A andra sidan finge icke förbises, att berörda officerares återtransport till
beställning på truppförbands stat kunde vålla svårigheter. Ur personalens
synpunkt torde icke kunna fordras, att en avgående lärare skulle vara
skyldig att övergå till annat regemente, än det han förut tillhört —- i annat
fall torde det bliva svårt att erhålla lärare från truppförband med mera
eftersökt förläggningsort. Därtill komme, att tidpunkten för ombyte av
lärare i regel borde rättas efter de olika lärokursernas förläggning och icke
efter tiden för lämpliga vakansers inträdande. Ett direkt byte av löner
mellan avgående och tillträdande lärare bleve ofta omöjligt, emedan —
t. ex. i en kompaniofficersbeställning — en löjtnant ej sällan komme att efterträda
en kapten (ryttmästare). I fråga om befattningar, som skulle fyllas
med kompaniofficerare, syntes därför det lämpligaste vara att på läroverkens
m. fl. stater uppföra arvoden till samma belopp som de olika lönerna, och
att således en lärare, som erhölle sådant arvode, visserligen frånträdde sin
Kurnjl. Maj:ts proposition nr 20.
131
avlöning vid eget regemente, men dock kvarstode på dess stat med rätt
att när som helst återinträda med åtnjutande av sina avlöningsförmåner.
Vad beträffade vid skolorna anställda regementsofficerare, syntes icke
samma skäl föreligga mot att dessa helt befordrades eller transporterades
till läroverkens stater, å vilka löner för ändamålet därför borde uppföras.
Enligt den av mig förordade härorganisationen beräknas antalet kadetter Departements
vid officerskursen till omkring 105 samt vid de båda reservofficerskurserna chefen.
till sammanlagt omkring 200. Oaktat antalet kadetter sålunda överstiger
det av försvarsrevisionen beräknade, synes likväl krigsskolans personal av
besparingsskäl böra begränsas till vad revisionen föreslagit, dock med den
skillnad, att för reservofficerskursen en biträdande lärare bör tillkomma.
Krigsskolans personal bör alltså utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad sekundofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad sekundofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad sekundofficer.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, pensionerad sekundofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
11 biträdande lärare.
Offcerskursens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, och vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation
Förs varsrevisionen.
Reservoffcerskur sens kejmpanibefäl :
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad sekundofficer.
Reser voffeer skur sens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservoffeer skur sens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för eu tid av
fyra månader.
Med avseende å försvarsrevisionens förslag att å militärläroverkens stater
uppföra vissa lärår- m. fl. befattningar torde de synpunkter, chefen för generalstaben
anfört, böra beaktas. För vid skolorna anställda regementsofficerare
synas alltså löner böra uppföras å skolornas stater. I fråga åter om befattningar,
som äro avsedda för kompaniofficerare, torde nämnda stater i stället böra
upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp. Under tid, då sådant
arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin avlöning vid det egna
regementet, bör lönesuccession där äga rum. Härtill synes generellt medgivande
böra lämnas.
På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å
krigsskolans stat med arvoden uppföras:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt * *
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Lärokurserna vid krigshögskolan omfatta två arbetsår, vartdera omkring
nio månader. Ny lärokurs börjar under senare delen av varje år. Läroämnena
äro dels tvångsämnen och dels valfria ämnen. Högskolans elever
äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever utgör högst 25
i varje lärokurs. Krigshögskolans personal utgöres av chef, 2 adjutanter, av
vilka den ene tillika är redogörare, lärare i tvångsämnen och i valfria ämnen,
repetitörer, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt och 1 maskinist.
Av skolans lärarpersonal utgöres flertalet av officerare. Endast lärarbefattningarna
i franska och tyska språken innehavas av civila personer. Av
högskolans personal åtnjuta endast chefen — överstelöjtnant — expeditionsvakterna
och maskinisten fulla avlöningsförmåner å högskolans stat. Lärarna
och repetitörerna åtnjuta från högskolan endast vissa mindre arvoden.
Försvarsrevisionen har erinrat om att krigsundervisningskommissionen
sedan länge påyrkat lärokursens vid krigshögskolan utsträckande till att
Kung!,. Maj:ts proposition nr JO. 133
omfatta tre arbetsår. Ehuru det icke kunde bestridas, att åtskilliga beaktansvärda
fördelar därigenom skulle vinnas, funne revisionen sig dock
med hänsyn till därmed förenade kostnader icke kunna tillstyrka en sådan
anordning.
Med hänsyn till den av revisionen föreslagna organisationen beräknade
revisionen antalet ordinarie elever i varje lärokurs till 22.
Endast den ene av de båda adjutanterna syntes böra vara aktiv officer,
och för honom, vilken borde vara kapten, borde lön uppföras å krigshögskolans
stat. För den andra adjutantsbefattningen, med vilken redogörarskapet
syntes böra förenas, borde däremot avses en pensionerad officer
med skäligt arvode.
För vart och ett av ämnena krigshistoria, strategi och taktik — ämnet
strategi dock lämpligen utökat med ämnet härordningslära — borde anställas
en lärare med undervisningen vid högskolan såsom enda uppgift.
Ifrågavarande tre lärare, vilka förutsattes vara majorer eller kaptener, borde
uppföras med fast lön å krigshögskolans stat. För att icke särskilda kostnader
skulle uppstå genom dessa befattningars besättande med majorer,
borde till lärare, som å högskolans stat åtnjöte majors lön, lärararvodet
icke utgå med större belopp, än att lönen jämte erforderlig del av lärararvodet
tillsammans uppginge till det belopp, han skulle åtnjutit, därest
han fortfarande varit kapten med fvdlt lärararvode.
Enligt revisionens uppfattning borde expeditionsvaktgöromålen vid högskolan
utan svårighet kunna ombesörjas av en person, och borde fördenskull
den nuvarande förste expeditionsvaktbeställningen indragas och å
staten uppföras endast en expeditionsvakt.
Inspektören för militärläroverken har framhållit önskvärdheten av att antalet
lärare med fast lön å högskolans stat sattes till fyra, varav två för
ämnet taktik. Yissa delar av ämnena härordningslära och militärgeografi
skulle i så fall övertagas av ifrågavarande lärare. Inspektören ansåge vidare,
att lärararvodet borde utgå oavkortat, även om läraren uppbure
majorslön å högskolans stat, emedan ifrågavarande lärarbefattningar krävde
ett omfattande och ansvarsfullt arbete samt ställde stora fordringar på innehavarna.
För att begränsa den härav föranledda kostnadsökningen förutsatte
inspektören emellertid, att av de fyra lärarna med lön å krigshögskolans
stat högst två skulle erhålla majors lön.
Därest förste expeditionsvakten indroges, bleve högskolan tvungen att
skaffa sig särskild skrivlijälp. Enligt verkställd överslagsberäkning skulle
sådan hjälp erfordras under minst 650 skrivtimmar årligen mot en beräknad
kostnad av minst 800 kronor. På grund härav syntes det önskvärt, att
bägge expeditionsvakterna bibeliölles.
Undervisningen vid högskolan erhölle under nuvarande förhållanden icke
önskvärd omfattning. En ökning av antalet undervisningstimmar vore fördenskull
erforderlig. Med bibehållande av gällande längd av arbetsåret
kunde någon större ökning dock icke ske, emedan arbetet å högskolan
Inspektören
för militärläroverken.
Chefen
för generalstaben.
Departements
chefen.
134 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
redan nu vore för eleverna mycket krävande. Det sammanlagda timantalet
per vecka för båda kurserna borde dock i fråga om militära läroämnen ökas
med en eller från 32 till 33.
För språkundervisningen både revisionen beräknat arvode för 24 under -visningstimmar i veckan. Det verkliga antalet undervisningstimmar vore
emellertid för närvarande 32 i veckan. För de överskjutande 8 timmarna
förefunnes dock icke något lärararvode, utan hade denna fråga ordnats
så, att undervisningen under dessa timmar handhades av en repetitör
utan annan ersättning än det för repetitör anslagna arvodet. Inspektören
föresloge därför, att ifrågavarande timantal måtte beräknas till 32 i stället
för 24.
Chefen för generalstaben har förklarat sig anse, att, ehuru starka militära
skäl utan tvivel kunde anföras för en utsträckning av lärokursen till
tre år, den nuvarande organisationen dock av kostnadsskäl borde bibehållas.
Det vore av stor betydelse, att högskolan i fråga om lärarpersonal bleve
väl tillgodosedd. Särskilt gällde detta, om lärokursen vid krigshögskolan
bibehölles såsom tvåårig. Med hänsyn härtill tillstyrktes inspektörens förslag,
vad beträffade såväl antalet lärare med fast lön å högskolans stat
som dessas avlöningsförmåner.
Den föreslagna ökningen av antalet undervisningstimmar i militära läroämnen
syntes vara behövlig och borde därför också vidtagas, särskilt som
den härav föranledda kostnaden icke uppginge till högre summa än 420
kronor.
Språkundervisningen omfattade för närvarande tyska, franska och ryska.
I eu nära framtid syntes det vara nödvändigt att även upptaga engelska
å undervisningsprogrammet. Med hänsyn härtill och då den årliga kostnadsökningen
icke uppginge till mer än 2,400 kronor, tillstyrktes den av
inspektören föreslagna ökningen av antalet undervisningstimmar. Genom
eu dylik anordning kunde ifrågavarande repetitör användas på det ursprungligen
avsedda sättet.
Då de rena expeditionsvaktsgöromålen syntes kunna ombesörjas av eu
person, även om därvid vissa olägenheter komme att göra sig gällande,
syntes den av revisionen föreslagna indragningen kunna vidtagas.
Ehuru en utsträckning av lärokursen vid krigshögskolan till tre år i
och för sig är synnerligen önskvärd, anser jag mig dock med hänsyn till
därmed förenade kostnader icke böra föreslå en dylik anordning.
De av inspektören för militärläroverken framställda förslagen angående
antalet lärare med fast lön å högskolans stat ävensom beträffande antalet
undervisningstimmar för militära läroämnen samt för levande språk finner
jag mig böra tillstyrka, enär dessa förslag torde vara ägnade att i väsentlig
mån befrämja erhållande av bästa möjliga utbildningsresultat inom
den tvååriga ramen.
Beställningen för förste expeditionsvakten synes utan alltför stora olägen -
135
Kumjl. Maj:ts proposition nr JO.
heter kunna indragas. Som inspektören för militärläroverken framhållit,
torde emellertid särskilda kostnader för skrivlijälp förväntas härigenom
komma att uppstå. Därest förste expeditionsvakten icke önskar frivilligt
övergå till övergångsstat, torde det vid sådant förhållande vara fördelaktigast
för staten — liksom även för högskolan — om ifrågavarande beställningshavare
efter överföring på övergångsstat bibehålies vid krigshögskolan
med full tjänstgöringsskyldighet.
Med hänsyn till den av mig föreslagna härorganisationen bör antalet
ordinarie elever i varje lärokurs beräknas till 25.
I fråga om revisionens förslag rörande adjutant och biträdande adjutant
har jag icke någon erinran att framställa.
Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
2 majorer | j;irare • mi]plira ämnen,
2 kaptener)
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt,
1 maskinist.
I enlighet med vad jag i det föregående (sid. 132) anfört i fråga om
de officerare, vilka av revisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens
stater, böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras
arvoden såsom kaptener.
I detta sammanhang synes böra omnämnas eu av chefen for krigshögskolan
gjord framställning angående kommendering av officerare för idkande
av studier för vinnande av inträde vid krigshögskolan. Högskolechefen
har däri framhållit bland annat, att de officerare, som förberedde
sig för vinnande av inträde vid krigshögskolan, plägade genomgå privata
kurser. Dessa anordnades vanligen i Stockholm, och de inträdessökande
måste fördenskull i regel under hösten och vintern närmast före prövningen
begära tjänstledighet. Sådan ledighet utöver 25 dagar per kalenderår
vore enligt nuvarande bestämmelser för subalternofficer förenad
med visst avdrag å lön. Till följd härav komme de inträdessökandes löneförmåner
under förberedelsetiden att i allmänhet undergå en icke o\ äsentlig
minskning. För studier, vistelse i Stockholm m. m. måste de inträdessökande
i regel underkasta sig jämförelsevis betydande kostnader.
En följd härav vore, att många officerare icke ansåge sig hava råd att
förbereda sig för inträde till krigshögskolan. En förbättring av detta missförhållande
skulle kunna åstadkommas, därest de inträdessökande under
förberedelsetiden kunde komma i åtnjutande av oavkortade löneförmåner.
Nuvarande
organisation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Så syntes komma att ske, därest officer, som önskade förbereda sig för
inträde \id krigshögskolan, på ansökan kunde kommenderas till idkande
av härför erforderliga förstudier. Då vederbörliga myndigheter finge tillfälle
att yttra sig angående ansökningar om dylika kommenderingar, torde
säkerhet erhållas för att endast lämpliga officerare komme i fråga. Ytterligare
en garanti för missbruk kunde erhållas, därest kommenderingarna i
fråga komme att medföra skyldighet för vederbörande officer att undergå
inträdesprövning.
Inspektören för militärläroverken har tillstyrkt denna framställning under
framhållande av att det synts honom synnerligen angeläget, att åtgärder
omedelbart vidtoges för att minska de särskilt i avlöningshänseende betydande
olägenheter, som vore förenade med förstudier till krieshöeskolan.
b S
Ifrågavarande framställning synes mig vara belij ärtan svärd. Åtgärder i
framställningens syfte torde därför böra vidtagas.
3. Artilleri- ocli ingenjörhögskolaii.
Undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är fördelad på två
linjer, nämligen artillerilinjen och fortifikationslinjen. Vardera linjen bestar
av en allmän kurs och en högre kurs. De allmänna kurserna äro
ettåriga, och ny kurs börjar varje år. De högre kurserna äro däremot
tvååriga, och ny sådan kurs påbörjas varje jämnt år. Högskolans elever
äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever är icke bestämt.
Det normala antalet beräknas vara omkring 20 officerare av artilleriet och
10 officerare ur fortifikationen i de allmänna kurserna samt 15 artilleriofficerare
och 8 fortifikationsofficerare i de högre kurserna.
Artilleri- och ingenjörhögskolans ständiga personal utgöres av:
1 chef,
1 adjutant, tillika bibliotekarie,
1 redogörare,
1 lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,
1 lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisningsskyldighet
jämväl vid högre fortifikationskursen,
1 lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikationskurserna,
1 lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen
med undervisningsskyldighet jämväl i befästningskonst med förbindelselära
vid allmänna artillerikursen,
1 lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,
1 lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,
1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri,
1 lärare i matematik,
1 lärare i fysik,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
137
1 lärare i kemi,
biträdande lärare,
repetitörer till erforderligt antal,
1 förste expeditionsvakt,
1 expeditionsvakt ocli
1 maskinist.
Av förenämnda personal åtnjuta blott chefen — major — och de båda
expeditionsvakterna ävensom maskinisten fulla avlöningsförmåner från högskolans
stat, den sistnämnde dock endast i form av arvode. Samtliga
övriga befattningshavare, med undantag av redogöraren, som är en pensionerad
officer, och lärarna i matematik, fysik och kemi, vilka äro civila
personer, beordras bland aktiva officerare vid artilleriet, fortifikationen och
generalstaben och åtnjuta från högskolans stat endast för de särskilda
uppdragen beräknade arvoden.
Försvarare visionen har med avseende å artilleri- och ingenjörhögskolans
uppgift och allmänna organisation icke haft någon ändring att föreslå.
Visserligen skulle beträffande de allmänna kurserna en återgång till den
före år 1904 gällande organisationen, enligt vilken dessa kurser varit tvååriga,
medföra avsevärda fördelar för undervisningen, men i betraktande
av de ökade kostnader, som därav skulle bliva en följd, hade revisionen
icke ansett sig böra föreslå en dylik anordning.
Med hänsyn till den av revisionen föreslagna minskningen av antalet
officersbeställningar vid såväl artilleriet som fortifikationen komme elevantalet
i såväl de allmänna som de högre kurserna att understiga det för
närvarande normala. Någon inverkan på den för skolan erforderliga lärarpersonalen
syntes denna minskning dock icke komma att utöva.
Vad högskolans befäls- och betjäningspersonal beträffade, funne däremot
revisionen vissa ändringar böra vidtagas. Då ifrågavarande skola intoge
en med krigshögskolan fullt jämförlig ställning, och någon större skillnad
med avseende å elevantalet mellan de båda skolorna icke förelåge, syntes
det sålunda vara med rättvisa och billighet förenat, att chefen för artillerioch
ingenjörhögskolan i avlöningshänseende likställdes med chefen för
krigshögskolan och följaktligen å staten uppfördes med överstelöjtnants
avlöningsförmåner. Vidare borde, i överensstämmelse med vad som föreslagits
i fråga om adjutanterna vid krigsskolan och krigshögskolan, jämväl
adjutanten vid artilleri- och ingenjörhögskolan med kaptens lön uppföras
å högskolans stat. Slutligen syntes, i likhet med vad som föreslagits beträffande
krigshögskolan, den nuvarande förste expeditionsvaktbeställningen
kunna indragas. Då lärarna i de större och viktigare ämnena, nämligen
de båda lärarna i artilleri samt lärarna i befästningskonst och i förbindelselära,
borde beredas tillfälle att helt och odelat ägna sig åt sin läraruppgift,
funne revisionen sig böra föreslå, att för dessa ämnen uppfördes
sammanlagt 4 lärare, kaptener, med lön å högskolans stat.
Den övriga militära lärarpersonalen borde däremot fortfarande såsom
Försvarsrevisionen.
138
Kungl. Maj it s ''proposition nr 20.
Gener als -kommissionen,
Inspektören
för militärläroverken.
hittills fullgöra läraruppdraget vid sidan av den ordinarie tjänsten. Enligt
revisionens uppfattning borde denna personal utgöras av 2 lärare i krigskonst,
den ene officer ur generalstaben och den andre officer ur artilleriet,
1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri, officer ur fortifikationen,
1 biträdande lärare i krigskonst, officer ur generalstaben, 1 biträdande
lärare i förbindelselära, avsedd för undervisning i telegraftjänst,
officer ur fortifikationen, och 4 repetitörer, därav 2 officerare ur artilleriet
och 2 officerare ur fortifikationen.
Beträffande högskolans övriga personal ifrågasatte revisionen icke någon
ändring.
Enligt generalskommissionens mening hava erfarenheterna länge tillfullo
ådagalagt, att tiden icke medgåve att bibringa eleverna vid artilleri- och
ingenjörhögskolans allmänna kurser de kunskaper, som erfordrades för
dessa officerare. Särskilt på senare år hade denna brist gjort sig alltmera
gällande på grund av den utökning av undervisningen, som erfarenheterna
från världskriget i vissa avseenden medfört. För att råda bot
häremot måste enligt kommissionens mening tvååriga kurser återinföras.
Inspektören för militärläroverken har framhållit, att anledningen till att
revisionen icke föreslagit tvååriga kurser av revisionen angivits vara, att
eu ökning av kursernas längd skulle medföra en betydande kaderökning.
Inspektören ansåge emellertid, att om läsårets längd avpassades så, att
truppförbanden finge förfoga över samtliga subalternofficerare under den
tid, då övningar i större förband påginge, ifrågavarande förlängning skulle
medföra så ringa kaderökning, att därigenom förorsakade merkostnader
skulle bliva oväsentliga.
Erfarenheterna från tidigare organisationsformer för högskolan, jämförda
med resultaten från gällande organisation, visade, att nuvarande lärotid
för de allmänna kurserna vore för kort; då med hänsyn till erfarenheterna
från senaste krig kursernas omfattning icke kunde minskas, syntes eu ökning
av lärotidens längd ofrånkomlig. I och med införandet av tvåårig
allmän artillerikurs skulle det även vara möjligt att i kursen inrymma
artilleritillämpningsövningar av kortare varaktighet. Om kurserna började
endast vartannat år och alltså omfattade dubbelt så många elever, som
nu vore fallet, syntes den genom övergång till tvååriga kurser förorsakade
kostnadsökningen belöpa sig till:
lärararvoden ........................................................ omkring kronor 1,000: —
artilleri tillämpningsövningar för allmännaartilleri
kursen
(ammunition häruti icke inräknad) .. » » 6,000: —
tillhopa omkring kronor 7,000: —
Beträffande revisionens förslag om indragning av den nuvarande förste
expeditionsvakten ville inspektören för militärläroverken framhålla, att det
expeditionsvakternu påvilande arbetet vore så omfattande, att det under
alla förhållanden krävde tvenne personer. Minskades antalet expeditions
-
Kunijl. Maj:ta proposition nr 20.
K59
vaktel- med eu, måste denne ersättas med på annat sätt anställd person.
Om härför avsåges värnpliktig, kunde ej förutsättas, att denne besutte
erforderlig vana, vadan lejd arbetskraft maste anlitas i sådan omfattning,
att någon besparing icke skulle erhållas. Efter högskolans flyttning (sannolikt
hösten 1925) till de nya lokalerna, vilka voro belägna i fyra olika
våningar med var sin ingång från trapphuset, bleve det i allt fall nödvändigt
att besätta platsen.
Chefen för generalstaben har såsom ytterligare motiv till införandet av
tvååriga allmänna kurser beträffande artillerilinjen anfört följande.
Vid artilleriets — liksom även vid övriga vapenslags — ledning måste
hänsyn tagas till vapnets tekniska egenskaper. Artilleriledaren borde veta
icke blott, vad som ur taktisk synpunkt vore önskvärt, utan även vad
som vore tekniskt möjligt samt huru levande och döda stridsmedel skulle
ändamålsenligast användas för att nå största möjliga verkan.
Artilleriets skjutning med därtill hörande mätningar och beräkningar vore
numera en vetenskap, som icke kunde inhämtas utan eu jämförelsevis
grundlig matematisk naturvetenskaplig förberedelse. Särskilt gällde detta
i fråga om tjänsten vid det tyngre artilleriet och luftvärnsartilleriet samt
beträffande mättjänsten. De nya skjutmetoderna hade visserligen utformats
under ställningskrig, men vore tillämpliga icke endast under ett sådant
utan även under rörligt krig, ehuru de i senare fallet måste användas
under så prövande förhållanden, att eu särskilt grundlig utbildning erfordrades,
för att de med säkerhet skulle fylla avsett ändamål.
Eu allmän kännedom om artilleriets tekniska egenskaper och taktiska
användning måste förvärvas av alla artilleriofficerare. En ettårig kurs vid
artilleri- och ingenjörhögskolan vore emellertid icke tillräcklig för meddelande
av denna kännedom. De utbildningskurser av olika slag, som
kunde anordnas vid truppförbanden, vore icke heller i stånd att fylla
bristerna i utbildningen vid högskolan. Vid truppförbanden funnes nämligen
icke alltid fullt kompetenta lärarkrafter; truppofficerns tid och intressen
vore i första hand upptagna av arbetet på truppens utbildning.
För att, efter eu ettårig högskolekurs, en tillfredsställande teknisk-taktisk
officersutbildning skulle kunna säkerställas vid truppförbanden, erfordrades
anställande vid varje sådant av kompetenta lärarkrafter. Härigenom skulle
erfordras en icke obetydlig kaderökning, motsvarande dels lärarna och dels
i viss mån även eleverna vid nämnda utbildning.
Det viktigaste skäl, som anförts mot en tvåårig obligatorisk kurs, vore,
att truppförbandens stater måste ökas med ett antal beställningar, motsvarande
en årskull officerare, d. v. s. ungefär 20 beställningar. Den allmänna
kursen påginge nämligen under större delen av året eller från
mitten av oktober till senare hälften av augusti. Emellertid kunde, i samband
med att den allmänna kursen gjordes tvåårig, läsåret avslutas tidigare,
än vad nu vore fallet vid den ettåriga kursen. Vidtoges eu sådan
anordning, torde kadern vid artilleriförbanden knappast behöva ökas i an
-
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
140 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ledning av den allmänna kursens ökning till tvåårig, emedan behovet av
subalternofficerare vid artilleriet vore störst under sommarens tillämpningsövningar
och skjutningar.
Inom fortifiTcationslinjen syntes den nuvarande anordningen med ettårig
allmän kurs, liksom ämnesfördelningen, icke motsvara de krav, som numera
borde uppställas i avseende å teknisk utbildning. På de bro- och
vägarbeten, som skulle utföras av ingenjörtrupperna, måste numera på grund
av de tyngre motordrivna fordonen ställas högre tekniska fordringar, än
tidigare varit fallet, och erfordrades härför eu mera ingående utbildning.
De befästningsarbeten, som numera förekomme i fältkriget, krävde även
djupare kunskaper, som icke lämpligen kunde meddelas annat än å högskolan.
Signalmedlens — särskilt radiomaterielens — handha vande krävde
på grund av dess stora utveckling grundliga tekniska kunskaper. Även
för fortifikationen förelåge därför ett bestämt behov av en tvåårig allmän
kurs. Kursens läsår kunde dock förkortas, för att liksom vid artilleriet
officersbehovet skulle kunna tillgodoses under de perioder, då detta vore
störst.
En ökning av tiden för de båda allmänna kurserna till två år syntes
alltså vara av behovet påkallad. Då de årliga kostnaderna härför, under
förutsättning att lärokurserna ordnades så, att kaderökning icke erfordrades,
syntes, på sätt inspektören för militärläroverken angivit, kunna beräknas
till sammanlagt 7,000 kronor för båda kurserna, borde den ifrågasatta
ökningen komma till stånd.
Med de väsentligt ökade fordringar på kunskaper i signaltjänstens olika
grenar, som numera måste ställas på fälttelegraf officerare, förelåge stora
svårigheter att även vid en tvåårig allmän fortifikationskurs bibringa samtliga
elever tillräckliga kunskaper för såväl ingenjörtjänst som fälttelegraftjänst.
Det kunde därför visa sig erforderligt att vidtaga åtgärder för att i någon
mån specialisera utbildningen. Huruvida detta lämpligen borde äga rum
under den allmänna kursen eller uppskjutas till den högre, borde särskilt
utredas i samband med eu omläggning av utbildningen vid högskolan.
Mot revisionens förslag, att adjutanten ävensom de båda lärarna i artilleri
samt lärarna i befästningskonst och förbindelselära skulle uppföras med
kaptens lön å högskolans stat, hade chefen för generalstaben intet annat
att erinra, än att ifrågavarande avlöning, i överensstämmelse med vad
chefen för generalstaben anfört under krigsskolan, borde å högskolans stat
uppföras såsom arvoden.
De militära myndigheternas ovan återgivna yttranden synas mig tillfullo
ådagalägga, att, därest den allmänna kursen vid artilleri- och ingenjörhögskolan
skall motsvara sitt ändamål, densamma bör vara tvåårig. Såsom
chefen för generalstaben framhållit, behöver en sådan anordning knappast
medföra någon ökning av kadern, enär läsåret torde kunna avslutas tidigare,
än vad fallet är vid den ettåriga kursen. Härigenom kunna eleverna
Kuwjl. Maj:ts proposition nr JO. 141
bliva disponibla vid truppförbanden under de perioder, då officersbeliovet
iir störst.
Inspektören för militärläroverken bär, som ovan nämnts, beräknat den
genom övergång till tvååriga kurser förorsakade kostnadsökningen till 7,000
kronor, därav 1,000 kronor till lärararvoden och 6,000 kronor till artilleritillämpningsövningar
(ammunitionskostnader icke inräknade). Därutöver torde
emellertid högskolans undervisningsanslag behöva ökas med 1,000 kronor
för skrivmaterialier, bränsle, lyse m. in. De ökade resekostnaderna kunna
beräknas uppgå till omkring 2,700 kronor.
Några särkilda kostnader för ammunition under allmänna kursens artilleritillämpningsövningar
torde icke behöva beräknas. Enligt vad jag inhämtat,
är nämligen avsikten att till dessa övningar uteslutande förlägga vissa tekniska
skjutningar för artilleridepartementets räkning. Sådana skjutningar
måste under alla omständigheter företagas. Kostnaderna för desamma äro
medräknade i det nuvarande ammunitionsanslaget.
Införandet av tvååriga allmänna kurser skulle alltså medföra eu kostnadsökning
av sammanlagt 10,700 kronor.
Med hänsyn till den stora militära betydelsen av att ifrågavarande organisationsförändring
kommer till stånd, anser jag mig, trots de därmed
förenade ökade kostnaderna, böra förorda densamma.
På grund av vad inspektören för militärläroverken anfört beträffande
den av försvarsrevisionen föreslagna indragningen av förste expeditionsvaktbefattningen,
finner jag mig icke kunna biträda revisionens förslag
härutinnan. Om jag således anser, att berörda befattning icke kan indragas,
synes densamma dock av besparingsskäl böra nedflyttas till en
expeditionsvaktbef attning.
I övrigt bör personalstaten för högskolan i huvudsak beräknas, på sätt
revisionen föreslagit. Såsom jag i det föregående (sid. 132) framhållit, böra
dock adjutanten och de båda lärarna i artilleri samt lärarna i befästningskonst
och förbindelselära å högskolans stat uppföras med arvoden.
Artilleri- och ingenjörhögskolans stat bör alltså bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av denna personal böra å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten
samt 4 lärare i militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
Inspektören
för kavalleriet.
Chefen för
generalstaben,
4. Ridskolan.
Lärokurs vid ridskolan, som är förlagd till Strömsholms slott i Västmanland,
börjar varje år på hösten och fortgår omkring 10 månader. För
fortsatt utbildning kunna därtill villiga och lämliga officerare ånyo kommenderas
till skolan för att genomgå ytterligare en lärokurs.
Ridskolans ständiga personal utgöres av:
1 chef,
1 bataljonsveterinär, med skyldighet att även bestrida veterinärvården
vid Utnäslöts remontdepå,
1 redogörare,
1 förvaltare,
1 förste lärare i ridning,
2 andre lärare i ridning,
1 lärare i krigsvetenskap, tillika adjutant,
1 maskinist,
1 hovslagarunderbefäl samt
nödigt antal stallbetjänte.
Till chef förordnas en officer av kavalleriet, vilken avstår sina å vederbörligt
regementes stat uppförda avlöningsförmåner och i stället från ridskolans
stat uppbär arvode, motsvarande majors avlöning. Av den övriga
personalen åtnjuta bataljonsveterinären, redogöraren, förvaltaren och maskinisten
samtliga sina avlöningsförmåner från ridskolans stat. För den återstående
personalen äro i staten upptagna vissa arvoden (för hovslagarunderbefälet
dagtraktamente).
Försvarsrevisionen har räknat med ett årligt elevantal av 16, därav 11
från kavalleriet (för båda kurserna tillsammans), 3 från artilleriet samt 1
från vardera av fortifikationen och trängen.
Någon anledning att låta chefens avlöningsförmåner utgå i form av arvode
syntes revisionen icke förefinnas, utan borde chefen för ridskolan uppföras
med fast lön å skolans stat.
Likaså borde de fyra lärarna uppföras med fast lön å ridskolans stat,
därvid förutsattes, att förste läraren i ridning och den ene av andre
lärarna i samma ämne skulle vara ryttmästare samt den återstående andre
läraren i ridning och läraren i krigsvetenskap löjtnanter.
Beträffande ridskolans övriga personal hade revisionen icke någon ändring
att föreslå.
Inspektören för kavalleriet har framhållit, att det vid tillsättandet av
lärare vid ridskolan vore fördelaktigt att icke vara bunden vid val inom
blott en tjänstegrad. Ridskolans stat borde därför upptaga två ryttmästareoch
två löjtnantsbeställningar, vilka finge fritt disponeras för tillsättande
av samtliga nyssnämnda lärare.
Chefen för generalstaben har framhållit, att därest vissa år antalet elever
ur kavalleriet understege det beräknade, borde officerare ur infanteriet kunna
Kandi. Maj.ts proposition nr 20.
14:5
beordras såsom elever, emedan detta truppslag numera vore ganska rikligt
försett med liästmateriel.
I överensstämmelse med vad som anförts under krigsskolan, borde chef
och lärare uppföras å ridskolans stat med arvoden. Härvid borde inspektörens
för kavalleriet ovan angivna förslag iakttagas.
Staten för ridskolan torde böra bestämmas i enlighet med försvarare^-sionens förslag, dock med de jämkningar, som föranledas av de utav inspektören
för kavalleriet och chefen för generalstaben framställda ennrin
-
^Cix XXui • #
För båda kurserna tillsammans beräknas det årliga elevantalet i regel
komma att uppgå till 18, därav från kavalleriet 12, från artilleriet 4 samt
från vardera fortifikationen och trängen 1. Därest antalet elever något åi
understiger det beräknade, torde officerare ur infanteriet böra kunna beordras
såsom elever.
Såsom hästskötare vid ridskolan böra för varje tjänstgöringsomgång avses
25 till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.
Ridskolans stat bör alltså utgöras av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 bataljonsveterinär,
1 redogörare,
förvaltare, pensionerad sekundofficer,
maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal
samt
1 liovslagarbeställningsman beordrad
ur Livgardet till häst.
För de fyra lärarna uppföras å ridskolans stat arvoden för 2 ryttmästare
och 2 löjtnanter (sid. 132).
5. Infanteriofficer sskolan.
Generalskommissionen har uti sitt över försvarsrevisionens förslag avgivna
yttrande framhållit, att det icke minst vid en armé med jämförelse- °“40''
vis kort utbildningstid för de värnpliktiga vore av största vikt, att befälets
utbildning och särskilt officersutbildningen intoge en liog ståndpunkt,
samt att fördenskull icke några åtgärder försummades, som vore
ägnade att befordra officerns kompetens för sitt kall. Den utbildning och
de kunskaper, som meddelades vid krigsskolan, syntes emellertid numera
icke kunna anses tillräckliga för den blivande officern.
Redan före världskriget hade en påbyggnad av vissa delar av officersutbildningen
visat sig erforderlig; efter detsamma hade detta behov än
mera gjort sig gällande. Då en förlängning av krigsskolekursen icke syntes
böra ifrågasättas på grund av dess sannolikt menliga inverkan på officernrekryteringen
och med hänsyn till vikten av att officern, innan han bibragtes
erforderlig påbyggnad på sin första officersutbildning, vunne ökad
144
Inspektören
för militärläroverken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
praktisk erfarenhet och mognad, borde de sålunda uppkomna kraven på
ökad officersutbildning tillgodoses vid obligatoriska utbildningskurser eller
skolor för subalternofficerare.
För artilleiiets och fortifikationens samt kavalleriets officerare vore dessa
krav redan i huvudsak tillgodosedda vid artilleri- och ingenjörhögskolans
allmänna kurser respektive ridskolan.
För utbildningen av infanteriets officerare funnes däremot icke någon
härmed jämförlig obligatorisk skola. Generalskommissionen hade ansett sig
böra taga under omprövning, huruvida icke det avsedda syftet för kostnadernas
nedbringande kunde vinnas därigenom, att ifrågavarande utbildning
anoidnades i anslutning till infanteriskjutskolan. Därest närmare
utredning
föreslå:
att obligatorisk utbildning för infanteriets subalternofficerare, i syfte att
meddela dem ökade insikter i de ämnen och utbildningsgrenar, vari kunskap
erfordrades för truppens handhavande och uppfostran samt infanteriförbandens
ändamålsenliga utbildning och ledning, måtte anordnas i anslutning
till infanteriskjutskolan;
att denna skola måtte benämnas »infanteriofficersskolan» och ställas
under befäl av chefen för infanteriskjutskolan; samt
att infanteriofficersskolan måtte uppdelas i en till vintermånaderna förlagd,
huvudsakligen teoretisk kurs samt en huvudsakligen praktisk sommarkurs.
Till genomgående av infanteriofficersskolan eller del av densamma borde
i viss utsträckning även officerare ur andra truppslag än infanteriet kunna
beordras. Då någon motsvarande skola icke kunde anordnas för trängens
subalternofficerare, borde dessa såsom regel genomgå infanteriofficersskolan.
Inspektören för militärläroverken har framhållit bland annat, att utvecklingen
inom krigstekniken ställde helt andra krav än förr på officerns,
särskilt infanteriofficerns, tekniska utbildning. På senare tiden hade vidare,
särskilt efter världskriget, intresset ökats för de psykologiska faktorer,
som övade inflytande på trupputbildning och ^uppföring. Detta hade
lett till krav på att officerspersonalen måtte erhålla en allsidig och fördjupad
förberedelse för sitt kall såsom ledare, uppfostrare och utbildare
av de underlydande. Det ämne, som på grund därav tillförts officersutbildningen,
hade benämnts militärpedagogik. Den krigshistoriska underbyggnad-
som för närvarande kunde medhinnas vid krigsskolan, vore alltför
otillräcklig. I ämnet taktik bibragtes krigsskoleeleverna jämförelsevis
goda teoretiska kunskaper. Däremot stode tillräcklig tid icke till förfogande
för de applikatoriska övningarna. De ämnen, som företrädesvis
krävde ett fördjupat studium såsom påbyggnad till krigsskolekursen, vore
således militärteknik, militärpedagogik, krigshistoria och taktik.
I fråga om infanteriofficersskolans organisation syntes den lämpligaste
lösningen vara, att skolan i sin helhet underställdes chefen för infanteri
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
145
skjutskolan. Härmed vunnes bland annat större möjligheter att vid unvisningen
och utbildningen låta teori och praktik omväxla på lämpligt
sätt samt bättre förutsättningar för ett smidigare utnyttjande för undervisningen
av skjutskolans lärarkrafter.
Enligt inspektörens för militärläroverken uppfattning borde infanteriofficersskolan
uppdelas uti:
a) en huvudsakligen teoretisk, till Stockholm förlagd vinterkurs under
omkring fem månader;
b) en huvudsakligen praktisk, till llosersberg förlagd sommarkurs under
omkring 70 dagar; samt
c) eu förslagsvis till Järvafältet förlagd pionjärkurs (tillämpningskurs)
på omkring 10 dagar under sommaren.
Under vinterkursen borde meddelas undervisning i militärteknik, militärpedagogik,
krigshistoria och taktik ävensom i ridning. Den till Itosersberg
förlagda kursen borde omfatta den nuvarande subalternofficerskursen
vid infanteristutskolan, utökad med huvudsakligen tillämpad militärteknik.
Enligt verkställda beräkningar skulle merkostnaden — 61,300 kronor —
för den föreslagna infanteriofficersskolan kunna täckas med besparingar,
vilka i händelse av nämnda skolas inrättande möjliggjordes beträffande
andra av försvarsrevisionen föreslagna utbildningskurser.
Chefen för generalstaben har anfört, att en ökad utbildning av in- Chefen för
fanteriets subalternofficerare sedan länge vore av behovet påkallad. Detta
krav hade, som inspektören för militärläroverken framhållit, blivit än mera
trängande efter världskriget. Det hade emellertid för chefen för generalstaben
icke varit möjligt att under den tid, som stått till förfogande,
grundligt utreda alla de frågor, som stode i samband med organisationen
av den föreslagna »infanteriofficersskolan» — särskilt frågan, huruvida det
i staterna upptagna antalet officerare medgåve inrättandet av en dylik
skola — och att verkställa härför erforderliga kostnadsberäkningar. Det
förefölle dock möjligt att inom ramen av de anslag, som föreslagits utgå
till särskilda utbildningskurser m. m., tillgodose det framställda kravet.
I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser även jag, att ett Departementsverkligt
behov av en skola av ifrågavarande slag förefinnes. Som chefen
för generalstaben framhållit, kräves emellertid ytterligare utredning, innan
man kan tillfullo överblicka de med en dylik skolas inrättande i olika
hänseenden förenade konsekvenser och således bliva i stånd att taga bestämd
ståndpunkt till denna angelägenhet. En given förutsättning synes
mig dock vara, att kostnaderna för skolan kunna kompenseras genom
indragning av vissa av de i förevarande förslag nu ingående »särskilda
kurser».
Jag finner mig således böra förorda, att frågan angående organiserandet
av en »infanteriofficersskola» göres till föremål för särskild utredning snarast
möjligt efter det beslut angående härordningen blivit av statsmakterna
fattat.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 10
146
Kung!. Majits proposition nr 20.
Nuvarande
organisation,
Försvarsrevisionen.
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Undervisningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet eller, som
den i allmänhet benämnes, infanterishjutslcolan, vilken är förlagd till Ilosersbergs
slott och kungsgård i Uppland, är fördelad på tre olika kurser,
nämligen en kurs för yngre subalternofficerare, en kurs för kompanichefer
och en kurs för majorer. Under de senaste åren hava jämväl i mer eller
mindre nära anslutning till infanteriskjutskolan anordnats vissa extra kurser,
nämligen kulsprutekurser, s. k. vinterkurser i övre Norrland samt
kurser för utbildning av underofficerare i skjutning och eldstrid.
Infanteriskjutskolan står under befäl och överinseende av inspektören
för infanteriet. Dess personal utgöres av:
1
1
3
5
5
1
chef,
adjutant,
förste lärare,
andre lärare,
repetitörer,
läkare,
1 redogörare,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 gevärshantverkare och
1 köksföreståndare, tillika expeditionsbiträde.
Chefen uppbär från skjutskolans stat arvode, motsvarande överstelöjtnants
lön. Förvaltaren och väbeln åtnjuta avlöning i form av arvoden
från skjutskolans stat. För den övriga personalen äro endast beräknade
vissa arvoden och dagtraktamenten för den tid, tjänstgöringen pågår.
Frågan om infanteristutskolans omorganisation och förläggning har
länge stått på dagordningen. Senast har denna fråga varit föremål för
behandling av särskilda inom lantförsvarsdepartementet år 1917 tillkallade
sakkunniga. Uti sitt den 9 februari 1918 i ämnet avgivna betänkande
föreslogo ifrågavarande sakkunniga dels inrättandet av vissa nya kurser och
dels en utökning av elevantalet. Vidare skulle eu förstärkning ske av
skolans såväl lärår- som förvaltningspersonal. Slutligen föreslogo de sakkunniga,
att skjutskolan jämväl för framtiden borde vara förlagd till
Eosersberg.
Försvarsrevisionen har förklarat sig anse, att det för bibringande av en
riktig uppfattning angående samverkan i striden mellan infanteriets olika
vapen otvivelaktigt skulle vara en fördel, därest skolan även finge sig
anförtrodd officerspersonalens utbildning i handhavandet av infanteriets
särskilda stridsmedel, såsom granatkastare, infanterikanoner, handgranater,
gevärsgranater, rök- och lysmedel m. m. Intill dess förläggningsfrågan
blivit slutgiltigt ordnad, borde emellertid skjutskolan icke taga någon direkt
befattning med utbildningen i berörda särskilda stridsmedel. Jämväl framdeles
borde skjutskolan utgöra en central undervisningsanstalt för arméns
befäl samt en till krigsstyrelsens förfogande stående försöksanstalt och
sakkunnig institution.
Enligt revisionens förslag skulle följande kurser anordnas vid skjutskolan,
nämligen kurs om 70 dagar för subalternofficerare i två omgångar,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
147
kurs om 30 dagar för majorer (överstelöjtnanter) och kaptener (ryttmästare)
i två omgångar, kurs om 40 dagar för sergeanter samt kulsprutekurs om
40 dagar för kompaniofficerare. Samtliga kurser med undantag av kulsprutekursen
borde förläggas till sommaren före repetitionsövningarnas
början. För sommarkurserna erforderlig övningstrupp av värnpliktiga kunde
enligt den av revisionen föreslagna organisationen endast disponeras under
senare delen av den andra kursen för subalternofficerare. För tillgodoseende
av behovet av övningstrupp under första subalternofficerskursen
och förra delen av den andra stode därför ingen annan utväg öppen än
att för ändamålet taga i anspråk manskap ur de för volontärernas utbildning
mer eller mindre centralt anordnade rekrytskolorna.
För att regementscheferna vid infanteriet och kavalleriet skulle komma
i tillfälle att taga närmare kännedom om vid skjutskolan rådande utbildnings-
och andra förhållanden, borde årligen sex regementschefer ur nämnda
truppslag beordras att under eu tid av högst 10 dagar följa utbildningen
vid skolan.
Chefen, adjutanten samt förste lärarna i skolskjutning, fältmässig skjutning
och teknik borde uppföras med fast lön å skjutskolans stat och
befattningarna såsom förvaltare, väbel och köksföreståndare besättas med
pensionerade underofficerare med arvoden å skolans stat.
Beträffande skjutskolans förläggning hade av de handlingar, som blivit
till revisionen överlämnade, framgått, att samtliga i ärendet hörda myndigheter
givit ett bestämt företräde åt Bosersbergsalternativet såsom det
ur såväl militär som ekonomisk synpunkt fördelaktigaste. Jämväl revisionen
ville det förefalla, som om detta alternativ skulle vara det bästa
av de under utredningen framkomna. Då emellertid möjligheten av att
på annat sätt lösa förläggningsfrågan måhända icke vore utesluten —
något som revisionen dock icke varit i tillfälle ått närmare undersöka —
och då i varje fall en ytterligare ekonomisk utredning med anledning av
de under senaste åren inträdda förändrade prisförhållandena syntes erforderlig,
hade revisionen icke ansett sig böra göra något bestämt uttalande
rörande skjutskolans framtida förläggning, lievisionen ansåge sig endast
böra framhålla, att då den av revisionen föreslagna sergeantkursen icke
kunde utan vidtagande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten förläggas
till Bosersberg, densamma lämpligen borde, intill dess skjutskolans
förläggningsfråga erhållit sin lösning, avhållas i Stockholm, där erforderlig
inkvartering kunde beredas och Järvafältet erbjöde lämplig terräng för
skjutövningarnas bedrivande.
Inspektören för infanteriet har bland annat framställt förslag angående
anordnande av en teknisk kurs ävensom i fråga om ökade förmåner till
chef och lärare.
Chefen för generalstaben har anfört, att den av inspektören för infanteriet
föreslagna tekniska kursen i och för sig vore önskvärd. Viktigare
syntes dock vara, att infanteriskjutskolan, i överensstämmelse med vad
Inspektören
för infanteriet.
Chefen för
generalstaben.
Departementschefen.
148 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
försvarsrevisionen anfört, sattes i stånd att bibringa en riktig uppfattning
angående samverkan i striden mellan infanteriets olika vapen. En omläggning
av undervisningen i antydd riktning borde därför äga rum, så snart förläggnings-
och övningsplats gjorde detta möjligt. Av ekonomiska skäl syntes de
av inspektören för infanteriet ifrågasatta höjningarna av ersättningen till chef
och lärare icke böra tillstyrkas, synnerligast som de i flera fall syntes
gå utöver för personalen vid övriga skolor m. m. bestämda förmåner.
På grund av anförda förhållanden borde skjutskolans organisation under
den närmaste tiden bestämmas i enlighet med försvarsrevisionens förslag,
dock med iakttagande av vad chefen för generalstaben beträffande uppförande
i staten av arvoden åt vissa lärare m. fl. anfört under krigsskolan.
I överensstämmelse med den av försvarsrevisionen uttalade uppfattningen
synes det även mig, som om Rosersberg ur såväl militär som ekonomisk
synpunkt vore den lämpligaste förläggningsplatsen för infanteristutskolan.
Då emellertid, som revisionen framhållit, möjligheten av att på annat sätt
lösa förläggningsfrågan måhända icke är utesluten, har jag icke ansett
mig böra nu framställa förslag i förevarande hänseende, utan synes förläggningsfrågan
lämpligen böra upptagas till prövning, så snart statsmakterna
fattat beslut angående ny härordning.
Infanteristutskolan torde tillsvidare böra organiseras, i enlighet med
vad försvarsrevisionen föreslagit. I samband med verkställandet av den
av mig (sid. 145) förordade utredningen angående »infanteriofficersskolan»
bör givetvis även undersökas, vilka ändringar anordnandet av en dylik
skola kan föranleda beträffande infanteristutskolans organisation.
Några större svårigheter att tillgodose behovet av övningstrupp vid infanterist
utskolan torde med den av mig föreslagna tjänstgöringsskyldigheten
för de infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga icke komma
att möta.
Med avseende å beordrandet av elever till de olika kurserna synas de
av revisionen föreslagna grunderna böra följas.
I enlighet med vad jag i det föregående (sid. 132) anfört i fråga om
de officerare, vilka av revisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens
stater, bör avlöningen åt adjutanten och förste lärarna uppföras å
inf an teriskj utskolans stat såsom arvoden till samma belopp som respektive
löner.
Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör alltså bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
149
samtliga pensionerade
sekundofficerare,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet med arvocfen uppföras:
adjutanten: med arvode såsom löjtnant; samt
de tre förste lärarne: med arvoden såsom kaptener.
7. Artilleriskjutskolorna.
Artilleristutskolorna äro av två slag, nämligen fältartilleriets skjutskola
samt fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.
I motsats till vad förhållandet är beträffande de övriga militära undervisningsanstalterna,
hava artilleriskjutskolorna icke någon fast bestående
organisation. Visserligen finnes för dem liksom för andra skolor en
stat fastställd, men denna har mera karaktären av en anslagsberäkning
än av en stat i egentlig bemärkelse. Skolorna sammandragas varje år, och
deras närmare organisation liksom ock antalet elever bestämmes genom
särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade generalorder. De beräknas i staten
pågå under en tid av 6 veckor. Fältartilleriets skjutskola sammandrages
å Skillingaryd. Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola plägar sammandragas
å Marma skjutfält eller å Karlsborg. Största delen av skjutskolornas
stabs- och elevpersonal plägar under vintern sammandragas under
14 dagar för bildande av den i artilleriets särskilda vinterutbildning ingående
artilleriets vinterskjritskola. Denna skola är strängt taget en fortsättning
av artilleriskjutskolorna, ehuru därmed förenade kostnader bestridas
av vinterövningsanslaget.
Försvarsrevisionen har i fråga om artilleriskjutskolorna framhållit bland
annat, att den nuvarande organisationen med särskilda skjutskolor för
fältartilleriet samt för fästnings- och positionsartilleriet grundade sig på
den tidigare rådande uppfattningen, att ifrågavarande vapen icke blott
hade skilda uppgifter, utan även komme till användning vart för sig oberoende
av varandra. Under världskriget hade emellertid skapats helt nya
och ändrade förfaringssätt för artilleriets användning, så att blandade
artillerigrupper samt när- och fjärrstridsgrupper, sammansatta av batterier
av olika pjässlag, införts. Under sådana förhållanden kunde den nuvarande
anordningen med en särskild skjutskola för fältartilleriet samt en
särskild skjutskola för fästnings- och positionsartilleriet icke längre anses
ändamålsenlig. I stället borde dessa skolor sammanslås till en enda för
artilleriet i dess helhet gemensam skjutskola. En dylik organisation hade
också varit försöksvis tillämpad alltsedan år 1918, och hade de därvid
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
150
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Departements
chefen.
Försvarsrevisionen.
vunna erfarenheterna tillfullo ådagalagt lämpligheten av den vidtagna anordningen.
Då försvarsrevisionens ifrågavarande förslag av myndigheterna lämnats
utan erinran, finner jag, som jämväl i övrigt ansluter mig till vad revisionen
i detta sammanhang föreslagit, mig böra föreslå:
att de nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-
och positionsartilleriet sammanslås till en för artilleriet i dess helhet
gemensam skjutskola;
att den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av
1 överste, chef, och 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen; samt
att skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor,
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Luftvärnsartilleriregementets skarpskjutningar torde i regel böra anordnas
vid förläggningsorten (sid. 103). Officerarna vid detta regemente böra
dock beordras till artilleriets skjutskola i samma ordning som artilleriets
övriga officerare.
8. Gymnastiska centralinstitutet.
Beträffande gymnastiska centralinstitutet har försvarsrevisionen framhållit,
att det icke tillhörde de militära undervisningsverken utan utgjorde
eu under ecklesiastikdepartementet lydande civil utbildningsanstalt. Då
emellertid bland institutets uppgifter inginge att utbilda för armén erforderliga
instruktörer i gymnastik och vapenföring, ansåge revisionen sig
böra angiva, huru enligt dess uppfattning detta militära syfte lämpligen
borde tillgodoses.
Yid institutet anordnades tre särskilda årskurser, nämligen en instruktörskurs,
en gymnastiklärarkurs och en sjukgymnastikkurs. Av dessa
kurser hade den förstnämnda en varaktighet av omkring 7 månader och
påginge vardera av de båda senare omkring 8 månader. Genomgående av
instruktörskursen utgjorde förutsättning för deltagande i gymnastiklärarkursen
och genomgående av båda dessa kurser villkor för deltagande i sjukgymnastiska
kursen.
För genomgående av instruktörs- och gymnastiklärarkurserna beordrades
årligen visst antal officerare från arméns truppförband. Dessa uppbure
under kommenderingen rese- och traktamentsersättning. Officer kunde efter
ansökan på egen bekostnad få genomgå den sjukgymnastiska kursen.
Dessa långvariga bortkommenderingar medförde tydligen avsevärda kostnader
för statsverket samt stora olägenheter för tjänstens upprätthållande
vid truppförbanden. Det måste därför framstå såsom ett önskemål, att
kommenderingarna från armén inskränktes till vad som vore oundgängligen
erforderligt. Ett steg i sådan riktning syntes vara att begränsa ifrågavarande
kommenderingar till endast ett läroår. Det ville nämligen före
-
151
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
falla, som om (let för instruktörskap i dessa ämnen erforderliga kunskapsmåttet
mycket väl skulle kunna inhämtas på en tid av omkring 10 månader.
Då emellertid en dylik anordning förutsatte eu omläggning av
undervisningen vid institutet, liade revisionen icke ansett sig kunna göra
något närmare uttalande härutinnan. Vid beräknandet av truppförbandens
stater hade revisionen emellertid utgått ifrån att kommenderingarna komme
att omfatta endast ett undervisningsår.
Generalskommissionen har såsom sin uppfattning uttalat, att eu ettårig Gencralskurs
såsom regel kunde vara tillfyllest. Nödvändigt vore dock, att ett sloncn.
antal officerare bibragtes ett högre mått av utbildning på ifrågavarande område,
än som under ett läroår kunde meddelas.
Den av försvarsrevisionen föreslagna anordningen förutsätter, såsom revi- Departementssionen
ock framhållit, en omläggning av undervisningen vid gymnastiska chefen.
centralinstitutet. Då emellertid, enligt vad jag inhämtat, en sådan omläggning
för närvarande icke synes vara att förvänta, torde officerare tillsvidare
fortfarande böra beordras till instruktörs- och gymnastiklärarkurserna.
Med hänsyn till den av mig föreslagna härordningen torde antalet
elever vid den förra kursen böra vara högst 2 0 samt vid den senare
högst 8.
9. Särskilda utbildningskurser.
Jämte den undervisning, som meddelas vid de i det föregående omförmälda
skolor — krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleiiskjutskolorna
samt gymnastiska centralinstitutet — torde liksom hittills böra
anordnas vissa särskilda utbildningskurser för meddelande åt erforderligt
antal av arméns officerare och sekundofficerare av nödig specialutbildning
i vissa hänseenden.
Förutom nuvarande kurser har försvarsrevisionen i sitt förslag upptagit Försvars
revisionen.
bland andra följande:
en årlig kurs om 3 månader för utbildning av subalternofficerare eller
yngre kaptener (ryttmästare) i signal-(förbindelse-)t jånst;
en årlig kurs om 40 dagar för utbildning vid infanteriet av subalternofficerare
eller yngre kaptener ävensom sergeanter i infanteriets särskilda
stridsmedel, vilken kurs, såsom i det föregående (sid. 146) nämnts, av revisionen
förutsattes framdeles bliva förlagd till infanteriskjutskolan,
en i regel årlig kurs om 70 dagar för utbildning av subalternofficerare
eller yngre kaptener (ryttmästare) vid infanteriet och kavalleriet ävensom
sergeanter vid infanteriet i pionjärtjänst;
en årlig kurs om 14 dagar för utbildning av subalternofficerare eller
yngre kaptener (ryttmästare) i gastjänst'', samt
en kurs om 6 veckor vartannat år för utbildning av kasernofficerare.
Då den utbildning, som är avsedd att meddelas i ovannämnda, av re- Departements
visionen föreslagna nytillkommande utbildningskurser, är nödvändig, sär
-
152
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
skilt med hänsyn till nutida beväpning och utrustning m. m., finner jag
mig böra förorda, att dylika kurser anordnas, samt att de organiseras
enligt de av revisionen föreslagna grunderna.
Därest den i det föregående omförmälda infanteriofficersskolan framdeles
skall kunna komma till stånd, böra, såsom redan förut framhållits, sådana
inskränkningar vidtagas beträffande ifrågavarande utbildningskurser, att kostnaderna
för skolan därigenom kompenseras. Någon anledning att för närvarande
taga hänsyn härtill vid beräknandet av kostnaderna för kurserna
synes mig dock icke föreligga.
Utbildningen av flygare och flygspanare upptages till behandling i annat
sammanhang.1
Övriga utbildningskurser — t. ex. kurser för utbildning av vapen- och
besiktningsofficerare, ballongspanare, intendents- och förvaltaraspiranter —
synas böra anordnas efter de av revisionen angivna grunderna.
10. Beordrande av sekundofficerare till utbildningskurser in. in.
underofficers- 1 “tt ÖVer. f°rsvarsrevisionens betänkande avgivna yttrande har Svenska
förbundet. underofficer sförbundet framliallit, att underofficerarna enligt revisionens förslag
fortfarande komme att undanhållas specialutbildning — åtminstone i
fråga om kvalificerad tjänst även i de fall, då deras praktiska erfarenhet
och utbildning kunde göra dem fullt ägnade att tillgodogöra sig densamma.
Förbundet föresloge, att tillgång måtte beredas underofficerare till genomgående
av särskilt anordnade skolor och kurser i större utsträckning, än
revisionen förutsatte (gymnastikinstruktörskurs vid gymnastiska centralinstitutet,
ridskolan, flygskola, kurs för eldledare vid artilleriets skjutskola,
vapenvårds- och kasernvårdskurser in. fl.).
CheJncra[- Chefem för generalstaben har förklarat sig anse, att underofficerarnas
SI önskemål att i större utsträckning än hittills bliva kommenderade till utbildningskurser
borde beaktas, i den man det vore förenligt med statens
föidel. Kurser av detta slag avsage i regel att utbilda den personal, som
erfordrades för att leda utbildningen vid truppförbanden. Såsom elever
borde i främsta rummet beordras officerare. Då det gällde avgöra, huruvida
och i vilken omfattning underofficerare (sergeanter) borde beordras
till en dylik kurs, måste hänsyn tagas därtill, att en sergeant, sedan han
befordrats till fanjunkare, i allmänhet icke vidare sysslade med utbildning
och sålunda icke längre hade någon egentlig användning för de kunskaper
och färdigheter, han fått inhämta under kursen i fråga. Redan av sparsamhetsskäl
kunde därför beordrandet av underofficerare till dessa kurser
endast ske i jämförelsevis ringa omfattning.
Yad beträffade kommendering till flygtjänst, syntes underofficersförbundet
hava förbisett, att enligt g. o. nr 28 den 12 januari 1923 intet hinder
mötte för underofficer, som i fråga om ålder och fysisk lämplighet uppfyllde
där stadgade fordringar, att utbildas till flygplanförare.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 20.
153
Att sekundofficerarnas utbildning tillgodoses på bästa möjliga sätt är
givetvis i och för sig önskvärt. Då det gäller att bedöma, i vilken utsträckning
sekundofficerare böra beordras till genomgående av särskilda utbildningskurser,
måste emellertid de av cliefen för generalstaben framhållna
synpunkterna beaktas. Av kostnadsskäl har jag således icke ansett mig
kunna i förevarande hänseende gå längre, än vad försvarsrevisionen föreslagit.
Som under avdelningen »Flygvapnet» omförmäles, förutsattes dock,
att underbefäl och sekundofficerare i viss utsträckning årligen beordras
till utbildning såsom flygare.
F. Lägre truppförband.
1. Allmänna synpunkter.
Vid beräknandet av staterna för regementen och kårer torde de av försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 367 — 371) angivna allmänna grundsatserna i
huvudsak böra följas.
För kostnadernas nedbringande måste sålunda eftersträvas att i möjligaste
mån begränsa den aktiva personalen. I staterna bör därför icke
uppföras sådan personal i större omfattning, än som anses oundgängligen
erforderlig, och bör härvid befälsbehovet beräknas med hänsyn till de utbildningsförhållanden,
vilka äro rådande, då (huvuddelen av) de till linjetjänst
uttagna värnpliktiga äro inkallade till fullgörande av första tjänstgöring.
Det under repetitionsövningarna samt vid mobilisering inträdande
ökade behovet av befäl beräknas komma att fyllas med reservpersonal,
f. d. fast anställt och värnpliktigt befäl m. fl.
För besparingars vinnande har försvarsrevisionen föreslagit anställande
vid truppförbanden mot skäliga arvoden av pensionerad personal för tjänstgöring
i vissa befattningar, för vilka aktiv personal enligt nuvarande
organisation toges i anspråk, men vilka icke vore av den natur, att för
deras bestridande sådan personal oundgängligen erfordrades. Denna anordning
anser även jag mig böra förorda, dock med den skillnad, att — av
skäl, som i annat sammanhang (sid. 204) närmare angivas — till »regementskassörer»
förordnade pensionerade sekundofficerare böra träda i stället
för de av revisionen föreslagna »förvaltningsofficerarna»
Vid beräknandet av befälsbehovet vid respektive truppförband (truppslag)
bör, såsom ock av revisionen förfarits, var för sig beräknas:
a) befälspersonat, som under (huvuddelen av) de till linjetjänst uttagna
värnpliktigas första tjänstgöring erfordras för den regemente eller kårvis
anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap;
b) erforderligt antal regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. samt
c) erforderligt tillägg för utom regemente eller kår beordrad personal.
Vid dessa beräkningar böra de av revisionen följda beräkningsgrunderna
i tillämpliga delar användas. Under »regementsofficerare, förvaltningspersonal
m, fl.» böra likväl även truppförbandens nuvarande förrådsförval
-
Departements
chefen.
154
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
tare upptagas. Som i det följande (sid. 205) närmare omförmäles, förutsattes
nämligen, att förrådsförvaltarna överföras från intendenturkårens stat
till respektive regementens och kårers stater.
För tjänstens behöriga upprätthållande under tjänstledighet, sjukdom,
bortkommendering på grund av tillfälliga uppdrag o. s. v. har revisionen
räknat med en personalreserv av 5 % för officerare och underofficerare
samt 2,5 % för underbefäl. I och för sig är det givetvis önskvärt att
hava tillgång på en dylik personalreserv. Emellertid torde man, som revisionen
också framhållit, kunna förutsätta, att vid tjänstledighet, sjukdom
o. s. v. vederbörandes tjänst i allmänhet kan upprätthållas av närmast
underlydande. Där så icke kan ske, torde särskilda anordningar bliva
erforderliga för tillgodoseende av tjänstens behöriga gång under den tid,
förfallet varar. Dock synes icke med nödvändighet någon särskild personalreserv
för ändamålet behöva beräknas, utan torde denna för kostnadernas
nedbringande kunna uteslutas vid staternas beräknande.
Beträffande proportionen mellan officerare och sehundoffcerare (underofficerare)
har Svenska underofficersförbundet framhållit, att de yngre underofficerarna
borde i väsentligt högre grad än hittills tagas i användning för
plutonchefstjänst, i följd varav underofficersbeställningarnas antal borde
betydligt ökas utöver det av försvarsrevisionen föreslagna och officerarnas
antal i motsvarande grad minskas.
Med anledning härav har chefen för generalstaben bland annat framhållit,
att då den nuvarande medellönen för sergeant å D-ort vore 3,156
kronor, medan medellönen för en subalternofficer kunde beräknas till
3,844 kronor, samt ett utbyte under alla förhållanden vore tänkbart
endast i ringa omfattning, besparingarna skulle bliva mycket obetydliga.
En anordning av detta slag skulle å andra sidan vara förknippad med
allvarliga olägenheter. Så kunde antalet subalternofficerare med hänsyn
till lämpliga befordringsförhållanden icke sättas alltför lågt, då det särskilt
i fred vore önskvärt, att en viss mognad nåtts före inträdet i kaptensgraden.
En ökning av antalet sergeanter utan motsvarande ökning av
fanjunkarnas (styckjunkarnas) antal skulle även inverka på befordringsförkållandena
inom under officerskåren, så att befordran till fanjunkare
(styckjunkare) komme att ske senare än med försvarsrevisionens stater.
För en allsidig utbildning, nödvändig för vidare befordran, måste såsom
adjutanter placerade subalternofficerare tid efter annan avlösas, varvid underofficerare
icke kunde komma i fråga. Även med hänsyn till den rena
trupptjänsten måste vissa betänkligheter resas. Tydligast framträdde detta
vid artilleriet och ingenjörtruppena, där genomgång av artilleri- och ingenjörhögskolans
allmänna kurs utgjorde kompetensvillkor för befordran till löjtnant.
Man torde nämligen få utgå ifrån att artilleri- och ingenjörhögskolan icke
inginge i de utbildningskurs er, till vilka underofficersförbundet ansåge, att
underofficerare borde beordras såsom elever. I ett betänkande, avgivet av
sakkunniga, tillkallade den 12 februari 1909, hade anförts, att en sänk
-
155
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ning av den teoretiska bildningsnivån, vare sig beträffande militär- eller
allmänbildning, bleve särskilt i våra dagar synnerligen betänklig, dels
emedan utvecklingen på det militära området nu för tiden ställde alltmera
stegrade krav just på teoretiska kunskaper och dels emedan handledningen
av den värnpliktiga ungdomen fordrade större allmänbildning av officeren
nu än tillförne. Det bleve nämligen icke till utbildningens fromma, om
ej officeren i regel även beträffande allmänbildning stode över sina underlydande
i ledet. Att giva efter på dessa bildningskrav vore helt säkert
ett stort och ödesdigert steg bakåt. Dessa synpunkter hade icke förlorat
i betydelse, sedan betänkandet avgavs, utan snarare tvärtom. Någon förändring
av proportionen mellan antalet subalternofficerare och sergeanter
i den av underofficersförbundet ifrågasatta riktningen vore därför av militära
skäl icke lämplig. Att, såsom underofficersförbundet påvisat, antalet officianter
(motsvarande sergeanter) i Danmark vore relativt större än i Sverige,
syntes bero på att officiantgraden i stor utsträckning avsåges för tjänst,
för vilken hos oss anlitades underbefäl.
I anslutning till vad chefen för generalstaben i förevarande hänseende Departements
anfört, finner jag mig vid beräknandet av behovet av subalternofficer are och
sekundofficerare i huvudsak böra tillämpa samma beräkningsgrunder som
försvarsrevisionen. Då den för närvarande gällande uppdelningen av befälet
i övrigt å olika tjänstegrader i stort sett torde vara lämpligt avvägd,
anser jag, i likhet med revisionen, att den nuvarande proportionen bör
såvitt möjligt bibehållas.
I fråga om antalet meniga volontärer och beställningsmän torde i huvudsak
böra tillämpas enahanda beräkningsgrunder som enligt revisionens
förslag.
I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres
icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer
och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.
Då det sätt, varpå manskapsutbildningen ordnas, är av grundläggande betydelse
för fredsorganisationens utformande, har försvarsrevisionen vid behandlingen
av de särskilda truppslagen ansett sig böra först redogöra för
huru denna utbildning förutsattes ordnad för de olika manskapskategorierna:
till linjetjänst uttagna värnpliktiga, studenter och likställda, officersoch
reservofficersaspiranter, ersättningsreserv ävensom fast anställt manskap.
Då de militära myndigheterna inom den givna ramen givetvis borde
äga full frihet i fråga om utbildningens ordnande på ändamålsenligaste
sätt, har revisionen emellertid icke ansett sig härvid böra ingå på några
närmare detaljer, utan begränsat sig till att i stora drag angiva, huru enligt
dess uppfattning utbildningen lämpligen borde anordnas. Revisionen har
vidare icke funnit sig böra ingå på frågan angående utbildningen av vissa
specialkategorier värnpliktiga och fast anställda, t. ex. kommissarier, visst sjukvårdsmanskap,
beställningsmän m. fl., enär detta skulle hava fört alltför
156
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
långt. Vid beräknandet av befälsbeliovet hade dock vederbörlig hänsyn
tagits jämväl till ifrågavarande kategoriers utbildning.
Vid behandlingen i det följande av de olika truppslagens organisation
synes redogörelsen för manskapsutbildningen lämpligen böra inskränkas till
att omfatta till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet, studenter och
likställda samt officers- och reservofficersaspiranter. Det fast anställda
manskapets utbildning torde däremot icke behöva i detta sammanhang beröras,
utan detta spörsmål böra behandlas i samband med frågan angående
det fast anställda manskapets rekrytering. Redan här må likväl framhållas,
att de av försvarsrevisionen tänkta anordningarna för ifrågavarande manskaps
utbildning i stort sett synas böra läggas till grund vid beräknandet
av respektive stater, dock med den skillnad, att i stället för den av revisionen
förutsatta ettåriga underofficersskolan föreslås en sekundofficersskola,
vilken — med uppehåll för repetition sövd ingarna — är avsedd pågå under
omkring 16 månader med början i mitten eller slutet av oktober månad.
Enligt nuvarande organisation erhåller den, som undfått avgångsbetyg
från krigsskolans officerskurs, konstitutorial såsom fänrik vid eller i regemente.
Efter två år erhåller sådan fänrik, därest han icke på grund av
olämplighet för tjänsten eller till följd av mindre gott uppförande anses
böra hos Kung], Maj:t föreslås till entledigande, i regel fullmakt såsom
underlöjtnant vid eller i regemente. För att kunna föreslås till löjtnant
fordras att hava varit officer i minst två år samt dessutom att hava genomgått
vid kavalleriet ridskolan, vid artilleriet artilleri- och ingenjörhögskolans
allmänna artillerikurs samt vid fortifikationen artilleri- och ingenjörhögskolans
allmänna fortifikationskurs.
Det antal år, som förflyter, innan underlöjtnant (fänrik) befordras till
löjtnant, är enligt nuvarande ordning uppenbarligen främst beroende av
vakansförhållandena. Då dessa kunna ställa sig väsentligt olika vid olika
truppförband, kommer befordran till löjnant ofta att äga rum mycket ojämnt
inom en och samma årskurs. Till följd av det nu tillämpade lönesystemet
uppstå härigenom orättvisor.
För att råda bot häremot har chefen för generalstaben föreslagit, att
den nuvarande underlöjtnantsgraden skulle avskaffas, samt att den, vilken
två år varit fänrik och därunder visat sig lämplig som officer på stat,
borde utnämnas direkt till löjtnant. För att denna anordning icke skulle
medföra ökade kostnader, har vidare förutsatts, att 2. löneklassen i underlöjtnants-(fänriks-)graden
skulle hänföras till löjtnantsgraden. Vid de truppslag,
där, enligt vad ovan nämnts, genomgåendet av vissa skolor utgör
villkor för befordran till löjtnant, skulle enligt generalstabschefens förslag
sådan befordran visserligen äga rum efter två års tjänst, men fullmakt å
beställningen erhållas först efter genomgången skola, och skulle officer,
vilken icke genomgått föreskriven skola senast tre år efter det han erhållit
konstitutorial å löjtnantsbeställning, entledigas från innehavande beställning.
I staterna skulle de nuvarande löjtnants- och underlöjtnants
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 157
(fänriks-)beställningama uppföras under den gemensamma rubriken »löjtnanter
och fänrikar».
Då eu önskvärd utjämning av befordrings- och löneförhållandena inom
subalternofficersgraderna genom ifrågavarande förslag otvivelaktigt skulle
ernås och anordningen i fråga torde kunna genomföras utan ökade kostnader
för statsverket — snarare synes någon besparing härigenom komma
att uppstå — finner jag mig böra biträda vad chefen för generalstaben
i förevarande hänseende föreslagit.
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.
Uti en till försvarsrevisionen ingiven skrivelse av den 29 november 1922
har Svenska underofficersförbundet gjort framställning om förbättrande av förbundet.
underofficerarnas tjänsteställning m. m.
I sådant syfte har förbundet bland annat föreslagit:
att underofficerarna skulle uppflyttas till en med vissa av de lägie
officersgraderna sidoordnad ställning;
att i samband härmed den nuvarande benämningen underofficerare
skulle borttagas och ifrågavarande befattningshavare i stället benämnas:
administrationsofficerare\ samt
att administrationsofficerarna skulle indelas i tre grader, nämligen assistenter
(sergeanter med fullmakt) med underlöjtnants tjänsteställning,
överassistenter (fanjunkare och likställda) med löjtnants tjänsteställning
och vid uppnådd pensionsålder eventuellt kaptens tjänsteställning samt
stabsassistenter (underofficerare, vilka redan nu på grund av väl meriterad
militär tjänstgöring vunnit underlöjtnants tjänsteställning ellei framdeles
komme att bestrida däremot svarande befattningar, ävensom förvaltare
vid intendenturkåren) med löjtnants tjänsteställning samt sedermera
vid 50 års ålder kaptens tjänsteställning.
Med hänsyn till den sena tidpunkt förenämnda förslag blivit för försvarsrevisionen
framställt, har revisionen icke funnit det vara möjligt att
ägna detsamma en så ingående behandling, som skulle hava erfordiats
för att därom bilda sig någon bestämd uppfattning. Eevisionen har därför
inskränkt sig till att hemställa, att förslaget måtte upptagas till närmare
prövning i samband med den av revisionen förutsatta förnyade utredningen
angående möjlighet till officersbefordran för underofficerare och
fast anställt manskap, samt att därvid de av underofficersförbundet framhållna
synpunkterna måtte vinna det beaktande, varav de kunde finnas
vara förtjänta.
Generalskommissionen har av flera skäl ansett sig icke kunna biträda G aur alsunderofficersförbundets
förslag, att samtliga underofficerare vid armén skulle sionen.
benämnas administrationsofficerare. Emellertid borde det tagas under övervägande,
huruvida icke vissa av de mera ansvarsfulla och krävande befattningar,
vilka nu bestredes av underofficerare, för framtiden företrädesvis
158 Kiingl. Maj:ts proposition nr 20.
borde inneliavas av beställningshavare eller f. d. beställningsliavare med
officers tjänsteställning.
enelaistaben Cbefen för generalstaben bär beträffande underofficersförbundets ifrågavarande
förslag framhållit bland annat, att underofficerskåren sedan länge
med heder burit sitt namn, vilket därför ock i det allmänna medvetandet
både en god klang och ingalunda verkade nedsättande för medlemmarna
av nämnda kår utan tvärtom. Därest emellertid underofficerarna själva
önskade en annan benämning, syntes intet vara att erinra mot ett utbyte,
därest en lämplig benämning kunde finnas. Den föreslagna, »administrationsofficer»,
syntes emellertid icke lämplig, enär en hel del underofficerare
toges i anspråk för ren trupptjänst och sålunda icke hade med »administrationen»
att skaffa. Ett utbyte av de nuvarande titlarna fanjunkare
och sergeant syntes olämpligt. Den av underofficersförbundet föreslagna
benämningen »assistent» syntes föga tilltalande, men kunde anses möjlig,
därest icke lämpligare stode att finna.
Förslaget angående underofficerarnas jämställande med de lägre officersgraderna
vore ägnat att skapa eu mindre lämplig dualism inom befälshierarkien
ävensom oreda och förvirring i befälsförhållandena. Så skulle
vid de tillfällen, då ordinarie kompanichef av en eller annan anledning
vore frånvarande, enligt underofficersförbundets förslag kompaniadjutant
komma att tjänstgöra såsom kompanibefälhavare och sålunda planlägga
och leda utbildningen även i kompaniförband. För en sådan tjänst saknade
eu kompaniadjutant i regel alla förutsättningar. Skulle äldste subalternofficern
tjänstgöra såsom kompanibefälhavare, komme hans kompaniadjutant
likväl att stå över honom i tjänsteställning. Förrådsförvaltaren skulle
kunna hava högre tjänsteställning än regementsintendenten o. s. v.
Underofficersförbundet hade betecknat den danska organisationen såsom
efterföljansvärd. Som av en för denna organisation lämnad redogörelse
framginge, hade den grad, som motsvarade våra fanjunkare, tjänsteställning
efter den yngste aktiva officern. Över denne nådde t. ex. vid ett infanteriregemente
endast tre officianter i högre expeditions- eller förvaltningstjänst.
Härtill komme, att den danska organisationen enligt hittills vunnen
erfarenhet långt ifrån vore ägnad att skapa ordning och reda i befälsförhållandena.
Efter organisationens genomförande hade särskilda bestämmelser
måst utfärdas för att förhindra, att i vissa fall eu officiant skulle
taga befäl över en officer. Ytterligare sådana bestämmelser vore enligt
uppgift att förvänta.
Underofficersförbundet ginge emellertid mycket längre än den danska
organisationen och avsåge att ställa till och med den lägsta underofficersgraden
över den lägsta aktiva officersgraden. Härigenom sköte förslaget
fullständigt över målet.
Redan nu kunde inom vår armé underofficerare i tjänst nå vissa befattningar
med officers tjänsteställning, såsom fortifikationskassörer, departementsskrivare
samt tyg- och fabriksförvaltare.
159
Kuntjl. Maj.ta proposition nr 20.
Det syntes lämpligt att för kassatjänsten vid regementen och kårer anställa
särskilda regementskassörer, rekryterade ur underofficerarnas led.
Dessa regementskassörer borde erhålla grad över fänrik. Eörrådsförvaltärna
borde inordnas i samma grad som regementskassörerna. Detsamma syntes
även böra bliva förhållandet med nuvarande fortifikationskassörer, departementsskrivare
in. fl.
Den av Svenska underofficer sförbundet i förevarande hänseende gjorda Departementsframställningen
anser jag vara förtjänt av beaktande. Vad angår äldre
underofficerare, synes med hänsyn till dem åvilande tjänsteansvar samt
tjänsteåldern ett tilldelande av officers tjänsteställning åt dem i viss utsträckning
vara väl motiverat. Genom en sådan anordning skulle dessutom
ett erkännande kunna lämnas åt förvärvad duglighet och i tjänsten
visat intresse.
Vid bedömande av, i vilken utsträckning officerstjänsteställning bör tilldelas
de nuvarande underofficerarna, måste givetvis hänsyn tagas till befälsföringens
krav. Orediga eller eljest mindre lämpliga befälsförliallanden
måste undvikas. På grund härav torde det vara nödvändigt att iakttaga
en lämpligt avvägd begränsning.
En anuan utgångspunkt torde böra vara, att officers- och underofficerskårerna
framgent bibehålla sin nuvarande karaktär av särskilda befälskaiei.
Underofficersförbundet har också härutinnan framhållit, att »för underofficerarnas
del skulle en sammanblandning med officerskåren, särskilt vid äldre
år, icke vara vare sig eftersträvansvärd eller ens möjlig att i praktiken
genomföra».
En bestämd förutsättning för ifrågavarande anordning måste vidare vara,
att tilldelandet av den högre tjänsteställningen icke skall vara förenad med
någon ökning av därav berörda underofficerares avlöningsförmåner. Med
hänsyn till det nuvarande förhållandet mellan subalternoffieerares och underofficerares
avlöning vore för övrigt en dylik ökning i och för sig icke
berättigad. En fanjunkare har sålunda för närvarande genomsnittligt
högre avlöning än löjtnanter i de lägre löneklasserna. Underofficersföibundet
har icke heller ifrågasatt, att de av förbundet föreslagna administrationsofficerarna
skulle erhålla andra löner än de för underofficerare nu
utgående.
I anslutning till vad chefen för generalstaben anfört, finner jag mig böra
föreslå, att vid truppförbanden ävensom vid de större centrala intendenturförråden
tjänstgörande förrådsförvaltare erhålla grad.över fänrik, och
synes denna personal därvid lämpligen böra tilldelas löjtnants tjänstegrad
med tjänsteställning efter löjtnanter. Ifrågavarande befattningshavare torde
böra benämnas sekundlöjtnanter.
Fanjunkare ock styckjunkare synas med hänsyn till deras tjänstgörings
beskaffenhet samt tjänsteålder böra erhålla fänriks tjänstegrad. De böra
likväl bibehålla sina nuvarande titlar samt räkna tjänsteställning i för
-
160
Nuvarande
organisation.
Katigt. Maj:ts proposition nr 20.
hållande till fänrikar efter datum för fullmakter respektive konstitutorial.
De utav intendenturkårens nuvarande förvaltare, vilka icke, i enlighet med
vad ovan föreslagits, förutsättas bliva tilldelade löjtnants tjänstegrad, böra
i avseende på tjänsteställning jämställas med fanjunkare, vilken titel de
aven lämpligen synas böra erhålla. Det nu föreslagna tilldelandet av
fänriks tjänstegrad åt fanjunkare (styckjunkare, förvaltare) synes icke behöva
medföra större svårigheter ur befälsföringssynpunkt, än att dessa utan
olägenheter kunna genom lämpliga reglerande bestämmelser övervinnas.
Någon förändring beträffande sergeanters nuvarande tjänsteställning torde
icke lämpligen böra göras. Hinder bör dock icke möta att till fanjunkare
(styckjunkare) »i regementet» befordra sergeanter, vilka på grund av
ogynnsamma befordringsförhållanden eljest skulle nå fanjunkares (styckjunkares)
grad senare, än som normalt ägde rum vid vederbörligt truppslag.
Med hänsyn till den förändrade tjänsteställning, som de nuvarande
fanjunkarna (styckjunkare, förvaltarna) sålunda komma att erhålla, torde
benamningen underofficer icke längre böra bibehållas. Underofficerarna
synas i stället lämpligen böra benämnas sekundofficerare,
Jämlikt ovan framställda förslag kommer alltså sekundofficerskåren att
räkna trenne tjänstegrader nämligen:
sekundlöjtnanter,
fanjunkare (styckjunkare) samt
sergeanter.
I överensstämmelse med vad försvarsrevisionen föreslagit, förutsätter
aven jag, att vid staber, truppförband, inskrivningsväsendet m. m. inrättas
vissa arvodesbefattningar för pensionerade sekundofficerare (underofficerare).
Sådan pensionerad personal synes i regel böra tilldelas sekundlöjtnants
tjänsteställning.
Av den civilmilitära personalen böra departementsskrivare, fortifikationskassörer,
tygförvaltare av 1. klass och fabriksförvaltare av 1. klass, vilka för
närval ande innehava underlöjtnants tjänsteställning tilldelas sekundlöjtnants
tjänsteställning.
Till följd av borttagandet av benämningen underofficer synas nedan angivna
befattningshavare framdeles böra benämnas sålunda:
vapenunderofficer: vapenförvaltare
kasernunderofficer: kasernförvaltare
expeditionsunderofficer: expeditionsassistent
liovslagarunderofficer: hovslagarsergeant.
3. Infanteriet.
Enligt nuvarande härordning är infanteriregementet i fred organiserat å
regementsstab, tre bataljoner om fyra kompanier samt ett kulsprutekompani.
Erån denna normalorganisation avviker Gotlands infanteriregemente i
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
161
så måtto, att eu av de tre bataljonerna är organiserad å bataljonsstab, två
infanterikompanier, ett trängkompani och eu velocipedavdelning.
Under repetitionsövningarna organiseras vid de särskilda regementena
jämväl en signal- och belysningsavdelning.
För utbildnings- och försöksändamål hava de senare åren under de
värnpliktigas första tjänstgöring tillfälligt organiserats vissa förband, såsom
pionjär- (tekniska) kompanier, signalkompanier, kompanier med lätta kulsprutor,
kompanier med särskilda stridsmedel (granatkastare m. m.).
Enligt normalorganisationen utgöres infanteriregementets fast anställda
personal — läkar-, ecklesiastik- och musikpersonal ej medräknad — av
följande olika personalkategorier, nämligen:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
23 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
13 fanjunkare och
26 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
14 furirer av 1. klassen,
29 furirer av 2. klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler och
60 volontärer.
b) Beställningsmän:
2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 gevärshantverkarfurir av 2. klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Ciyilmilitär personal:
1 gevärshantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Från den sålunda fastställda normalorganisationen förekomma avvikelser:
vid Svea livgarde, som har dels 1 sergeant mindre med hänsyn till att
landsstormsförråd vid regementet saknas, och dels ytterligare 12 vicekorpraler
och 300 meniga volontärer i och för garnisonstjänstens i huvudstaden
upprätthållande,
vid Göta livgarde, som likaledes för nyssnämnda ändamål har ytterligare
12 vicekorpraler och 300 meniga volontärer,
vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka likaledes av
skäl, som ovan nämnts, hava 1 sergeant mindre,
vid Norrbottens regemente, som med hänsyn till den vid regementet förlagda
skidlöparkontingenten har ytterligare 4 kaptener, 1 löjtnant och 2
fanjunkare, samt
vid Gotlands infanteriregemente, som har dels 1 sergeant mindre med
hänsyn till att särskilt landstormsförråd vid regementet icke finnes, dels
ock ytterligare 110 meniga volontärer i och för säkerhetstjänstens å GotBihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 11
Departements
chefen.
162 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
land upprätthållande. Översten är uppförd å staten för militärbefälet på
Gotland; befälet över regementet föres i regel av överstelöjtnanten.
Som av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Allmänna grunder
för lantförsvarets ordnande» framgår, har jag funnit mig böra föreslå indragning
av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen. För Karlskrona
och Vaxholms fästningar avses vid mobilisering vissa av Svea och Göta
livgarden, Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet
uppsatta formationer, för vilket ändamål dessa regementen erhållit en något
större organisation än övriga regementen. Vidare har vid Svea livgarde
organiserats en särskild stridsvagnbataljon, benämnd Svea livgardes stridsvagnbataljon.
Enligt vad i det föregående (sid. 47) vidare omförmälts, har årskontingenten
till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet i dess
helhet beräknats till sammanlagt 18,000 man. Efter avdrag av de för garnisonstjänsten
i Stockholm, för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente
samt för tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente avsedda värnpliktiga
återstå 16,350 man. Fördelas denna styrka lika på samtliga regementen
å fastlandet utom beträffande de fyra större regementena, Svea och Göta
livgarden, Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet,
vilka böra erhålla omkring Vs flera värnpliktiga än övriga regementen,
samt beräknas omkring 130 man för stridsvagnbataljonen vid Svea livgarde,
blir den normala årskontingenten inskrivna värnpliktiga vid regementet
i allmänhet omkring 614 man. Enligt vad i det föregående (sid.
59) anförts, ingå i detta antal underbefäl eller fackmän till 25 % eller
omkring 154 man. Antalet övriga värnpliktiga kommer sålunda vid ett
normalinfanteriregemente att uppgå till 460 man inskrivna. Av skäl, som
likaledes blivit i det föregående (sid. 61) angivna, medgiver befälstillgången
icke, att hela årskontingenten värnpliktiga påbörjar sin första tjänstgöring
på våren under andra värnpliktsåret, ritan måste en del, omkring
Vs, inkallas till tjänstgöring redan på hösten första värnpliktsåret. Denna
höstkontingent har ansetts böra bestå av främst de till underbefäl eller
fackmän uttagna värnpliktiga (sid. 60) samt därutöver det antal värnpliktiga
i övrigt, som kan befinnas oundgängligen erforderligt.
Vad beträffar utbildningens ordnande för här avsedda värnpliktiga, utgår
jag från i huvudsak samma grunder som försvarsrevisionen. Såväl underbefäl
eller fackmän som övriga värnpliktiga komma sålunda att uppdelas
på olika utbildningskategorier efter deras avsedda användning vid mobilisering
vid gevärskompanier, kulsprute- och granatkastareförband, signaloch
pionjärformationer o. s. v. Likaså torde utbildningen av underbefäl
eller fackmän å ena sidan och övriga värnpliktiga å andra sidan böra i
allmänhet försiggå i skilda skolor samt i regel äga rum vid vederbörliga
regementen, därest icke för vissa kategorier ett sammanförande av nämnda
båda värnpliktsgrupper uti gemensamma skolor eller en centralisering av
Kumjl. Maj:ta proposition nr 20. 163
utbildningen för två eller flera regementen ur utbildningssynpunkt kan
vara att föredraga.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts, förutsattes utbildningen av
de till linjetjänst uttagna värnpliktiga utom studenter och likställda under
sommarhalvåret bliva organiserad å sju utbildningsenheter, nämligen fyra
gevärskompanier, ett kompani värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier,
samt två kompanier, till vilka utbildningen av kulsprute- och
granatkastarmanskap, signalister och pionjärer förlägges. Under vinterhalvåret
däremot torde värnpliktsutbildningen kunna begränsas till ett
kompani, förutom erforderliga utbildningsenheter för underbefäl eller fackmän.
Under repetitionsövningarna beräknas antalet tillstädeskomna av de
till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring 1,300 man. Till
följd härav synes icke någon större svårighet förefinnas att organisera utbildningen
på ett med hänsyn till ändamålet med dessa övningar någorlunda
tillfredsställande sätt. Sålunda bör regementet kunna organiseras å
tre bataljoner och särskilda för regementet gemensamma granatkastar-,
signal- och pionjärformationer uppsättas samt varje bataljon sammansättas
av fyra gevärskompanier och ett kulspruteförband.
Som förut nämnts, skola Svea och Göta livgarden, Kronobergs regemente
och Norra skånska infanteriregementet erhålla ett större antal värnpliktiga
än övriga regementen. Antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga beräknas
vid vart och ett dessa regementen uppgå till omkring 830 man (för Svea
livgardes stridsvagnbataljon avsedda värnpliktiga icke medräknade). Den
med hänsyn härtill erforderliga ökningen av antalet utbildningsenheter torde
under sommarhalvåret böra vid vartdera av ifrågavarande regementen omfatta
två kompanier, vilka sålunda tillkomma utöver de utbildningsenheter, för
vilka i det föregående redogjorts.
Enligt vad i annat sammanhang anförts, skola i och för garnisonstjänstens
i huvudstaden upprätthållande årligen vid inskrivningarna uttagas
tillhopa 400 man. I enlighet med försvarsrevisionens förslag äro dessa
värnpliktiga avsedda att jämnt fördelas å Svea och Göta livgarden samt
att vid vartdera regementet organiseras å två särskilda kompanier, vilka
alltså tillkomma utöver de övriga utbildningsenheterna.
Till skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga, vilka,
enligt vad förut nämnts, beräknats till sammanlagt 600 man, förutsättas
i enlighet med revisionens förslag organiserade å fyra särskilda kompanier,
vilka alltså tillkomma utöver de övriga utbildningsenheterna.
Den årligen inskrivna, Gotlands infanteriregemente tilldelade kontingenten
till linjetjänst uttagna värnpliktiga har beräknats uppgå till högst 250
man. Enligt vad i det föregående anförts, komma därjämte vid inskrivningarna
å fastlandet i och för tjänstgöring vid detta regemente att uttagas
400 man. Hela antalet för tjänstgöring vid Gotlands infanteriregemente
avsedda värnpliktiga kommer sålunda att uppgå till 650 man inskrivna.
164
Kungl. May.ts proposition nr 20.
Utbildningen av dessa värnpliktiga förutsattes bliva organiserad efter samma
grunder som å fastlandet.
Vad slutligen Svea livgardes stridsvagnbataljon beträffar, bar årskontingenten
till linjetjänst uttagna värnpliktiga beräknats till omkring 130
man. Under sommarhalvåret tänkes utbildningen organiserad å tre stridsvagnkompanier
samt under vinterhalvåret å endast ett sådant kompani.
Utbildningen av studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter
torde böra ordnas efter i huvudsak enahanda grunder som enligt
revisionens förslag.
Vad slutligen angår det fast anställda manskapets utbildning, har denna,
såsom i det föregående (sid. 156) omförmälts — utom beträffande sekundofficersskolan
— i huvudsak förutsatts bliva anordnad enligt de av revisionen
angivna grunderna.
Vid beräknandet av regementenas fredsstater har jag, såsom förut
nämnts, utgått från det under sommarhalvåret för flertalet värnpliktiga
föreliggande behovet av befäl m. in. Under nämnda tid organiseras vid
varje infanteriregemente sju kompanier för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga
i allmänhet. För utbildningen vid dessa kompanier beräknas efter
samma grunder, som tillämpats av försvarsrevisionen, den befälspersonal,
som är särskilt angiven i nedanstående tablå (sid. 166) över befälsbehovet
och föreslagna stater vid infanteriet under rubriken normalinfanteriregemente.
Utöver nämnda personal erfordras vid vissa regementen jämväl befäl
för i det föregående omnämnda särskilt organiserade kompanier, nämligen
:
vid Svea och Göta livgarden dels för de vid vartdera av dessa båda
regementen i och för garnisonstjänstens i Stockholm upprätthållande organiserade
två kompanierna och dels för de till följd av den större årliga
värnpliktskontingenten likaledes vid vartdera av regementena i fråga erforderliga
två kompanierna;
vid Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet för de
till följd av den större årliga kontingenten vid vartdera av dessa båda
regementen organiserade två kompanierna;
vid Norrbottens regemente för de fyra vid regementet organiserade skidlöparkompanierna;
samt
vid Gotlands infanteriregemente för utbildning av vid detta regemente
anställda volontärer.
Slutligen har befäl måst beräknas för utbildningen av Svea livgardes
stridsvagnbataljon.
Befälsbehovet för ovan angivna regementen ävensom för stridsvagnbataljonen
är beräknat efter samma grunder, som tillämpats uti försvarsrevisionens
förslag. Dock har befälsbehovet för volontärernas utbildning
vid Gotlands infanteriregemente, som av revisionen beräknats för två kom
-
Kumjl. Majds proposition nr ''JO.
165
panier, ansetts böra begränsas att avse endast ett kompani. Det sammanlagda
befälsbeliovet framgår närmare av den i det föregående omnämnda
tablån (sid 166).
Vad beträffar behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.,
hava endast vissa mindre jämkningar uti revisionens förslag ansetts erforderliga.
I enlighet med vad chefen för generalstaben föreslagit, har
sålunda t. f. regementschefen för Gotlands infanteriregemente, vilken för
närvarande skall vara överstelöjtnant, ansetts, till undvikande av alltför
ofta återkommande ombyten, ej längre böra tillsättas på förordnande. För
detta ändamål har regementsofficerskadern vid detta regemente erhållit
enahanda sammansättning som vid regementena å fastlandet. Med hänsyn
till den utökning av Svea och Göta livgarden, Kronobergs regemente och
Norra skånska infanteriregementet, som betingats av den föreslagna indragningen
av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, har det vidare
synts nödvändigt att vid vartdera av förstnämnda fyra regementen beräkna
ytterligare en major och en löjtnant (regementsadjutant).
Enligt revisionens förslag hava dessutom vid vartdera av Göta livgarde
och Kronobergs regemente beräknats 1 löjtnant som adjutant hos kommendanten
i Vaxholms fästning respektive befälliavande amiralen i Karlskrona.
Dessa adjutanter synas mig emellertid böra innehava kaptens grad. För
Svea livgardes stridsvagnbataljon hava tillkommit en major och en löjtnant
(regementsadjutant) samt en sergeant och eu furir (båda för förrådstjänst).
Vidare hava, i enlighet med vad i det föregående omförmälts
(sid. 153), i stället för de av revisionen föreslagna förvaltningsoflicerarna i
staterna upptagits regementskassörer (pensionerade sekundofficerare). Aven
vid Norrbottens regemente och Gotlands infanteriregemente hava dylika
regementskassörer uppförts, enär förvaltningen vid dessa regementen, enligt
vad i det följande (sid. 208—9) kommer att omförmälas, synes böra organiseras
efter samma grunder som vid övriga regementen. Som förut nämnts, hava
därjämte de hittillsvarande förrådsförvaltarna uppförts i staterna såsom
sekundlöjtnanter.
På grund av Norrlands ingenjörkårs förläggning till Jämtlands fältjägarregemente
har ytterligare en pensionerad sekundofficer ansetts böra
beräknas för detta regemente såsom biträde åt regementsintendenten. Likaledes
har tillkommit en pensionerad sekundofficer vid Södra skånska infanteriregementet
för att bestrida förvaltareänst å Itevinge hed.
Slutligen hava de för handräcknings tjänsten av revisionen avsedda två
korpralerna icke upptagits, enär deras tjänst beräknats bliva utförd av
underbefäl från kompanierna.
En sammanfattning av vad ovan anförts rörande regementenas befälsbehov
lämnas uti nedanstående tablå över befälsbehovet etc. Denna tablå
angiver även det tillägg för utom regemente beordrad personal, som, enligt
vad i det föregående (sid. 153) framhållits, måste göras.
166 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Tabl& över befälsbelioyet och föreslagna stater vid infanteriet.
Sekund- |
Under- |
— |
|||||||||
officerare. |
befäl. |
||||||||||
Normalinfanteriregemente. |
Överstar. |
Överste- löjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekund- löjtnanter. |
Fanjunkare. |
Sergeanter |
Furirer. |
Korpraler. |
C CD 3 0 Pj ce ° o* 2 S ps P->1 - CD CD |
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet ................ |
— |
— |
— |
7 |
16 |
— |
rr |
9 |
23 |
27 |
_ |
Regementsofficerare m. fl................ |
1 |
1 |
2 |
1 |
3 |
*)1 |
i |
7 |
2 |
2)4 |
|
Utom regementet beordrad personal6) |
— |
— |
- |
3 |
9 |
l |
3 |
15 |
1 |
— 1 |
|
Föreslagen stat .. ............... Summa |
1 |
1 |
2 |
11 |
28 |
1 |
9 |
19 |
40 |
28 |
4 |
Av revisionen föreslagen stat............. |
1 |
1 |
2 |
12 |
30 |
_ |
10 |
20 |
42 |
30 |
3)4 |
Nuvarande stat................................. |
1 |
1 |
3 |
15 |
33 |
— |
13 |
26 |
43 |
44 |
|
Svea livgarde. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet ............. |
— |
— |
— |
11 |
24 |
_ |
11 |
13 |
47 |
43 |
|
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
3 |
1 |
4 |
*)1 |
1 1 |
7 |
2 |
4)3 — |
|
Utom regementet beordrad personal |
3 |
10 |
3 |
15 |
1 |
||||||
Föreslagen stat .................. Summa |
1 |
1 |
3 |
15 |
38 |
1 |
13 |
23 |
04 |
44 |
3 |
Svea livgarde. |
|||||||||||
Stridsvagnbataljonen. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom bataljonen............. |
_ |
_ |
3 |
4 |
3 |
2 1 |
11 1 |
12 |
|||
Regementsofficerare m. fl. ... |
— |
— |
1 |
1 |
_ |
||||||
Utom bataljonen beordrad personal.. |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
1 |
— |
- j |
|
Föreslagen stat................... Summa |
_ |
6)1 |
3 |
7 |
— |
3 |
3 |
13 |
12 |
— |
|
Norrbottens regemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet............... |
— |
— |
— |
11 |
16 |
— |
9 |
11 |
23 |
31 |
_ |
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
3 |
1 |
5 |
*)1 |
1 |
7 |
2 |
2)4 |
|
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
3 |
10 |
1 |
3 |
15 |
1 |
|||
Föreslagen stat .................. Summa Norra skånska infanteriregementet. Personal, tjänstgörande vid kompani |
1 |
1 |
3 |
15 |
31 |
1 |
11 |
21 |
40 |
32 |
4 |
inom regementet..................... |
— |
— |
— |
9 |
20 |
— |
9 |
11 |
35 |
35 |
|
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
3 |
1 |
4 |
'')! |
1 |
7 |
2 |
2)4 |
|
Utom regementet beordrad personal |
_ |
3 |
9 |
1 |
3 |
15 |
1 |
||||
Föreslagen stat .................. Summa |
1 |
1 |
3 |
13 |
33 |
1 |
11 |
21 |
52 |
36 |
4 |
Gotlands infanteriregemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet........ |
8 1 |
18 4 |
8 1 |
11 7 |
31 2 |
29 |
|||||
Regementsofficerare m. fl. .. |
1 |
1 |
2 |
>)1 |
2)4 |
||||||
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
2 |
8 |
- |
2 |
9 |
— |
||
Föreslagen stat .................. Summa |
1 |
11 |
2 | |
11 1 |
30 |
1 | |
9 |
20 |
42 |
29 |
4 |
*) Förrådsförvaltare.
2) 1 regementskassör, 2 expeditionsassistenter och 1 vapenförvaltare. (Forts, å sid. 167.)
107
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
а) Därav L förvaltningsofficer.
4) 1 regementskassör, 1 expeditionsassistent och 1 vapenförvaltare.
б) Kan vara överstelöjtnant. , , , ,
«) Den utom truppförband beordrade personalen angives bär och i det följande medelst
lida tal. Bråkdelar hava således utelämnats.
Anm. Befälsbehovet är: , ,
vid Göta livgarde detsamma som vid Svea livgarde (utom stridsvagnbataljonen) dock
med tillägg av en kapten samt en pensionerad officer och en pensionerad sekundolhcer.
(De båda sistnämnda för inskrivningsväsendet), . „ , .
vid Kronobergs regemente detsamma som vid Norra skånska infanteriregementet med
tillägg av en kapten, . . , _ . ...
vid Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet detsamma som vid
normalregementet med tillägg för vartdera regementet av en pensionerad sekundolhcer.
Vad beträffar de för de olika regementena beräknade furirerna, böra dessa
hänföras till 1. eller 2. klassen i huvudsak enligt revisionens förslag.
Vad antalet vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningsmän beträffar,
har deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av revisionen
angivna beräkningsgrunderna. I stället för benämningen »gevärshantverkarmanskap»
har här och i det följande införts namnet »vapenliantverkarmanskap».
Den civilmilitära personalen liar likaledes beräknats efter nämnda grundei.
I stället för benämningen gevärsliantverkare har här och i det följande införts
namnet vapenhantverkare.
För stridsvagnbataljonen har tillkommit en verkmästare av 2. klassen.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation,
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upprättats.
168
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
Infant
Officerare. |
Sekund- |
M |
|||||||||||
officerare. |
ä 11 - |
||||||||||||
O: |
r ©: ce-’ |
1 |
|||||||||||
< |
P |
® |
Underbefäl. |
||||||||||
C* < to H |
h B ce- rt) |
g «5. |
w p ►ö |
0 ce- rt) •1 |
0 0 CL |
P O. 0 |
CG ® •-i (JQ |
<1 0^ cT |
|||||
P |
ce-" 3 |
c * |
tD o ® |
O |
C |
0 |
p 0 |
Furirer. |
>1 |
et- P: |
|||
0 to |
p: ö |
0 |
® |
r |
to |
►O |
o •3 ,1* |
CD |
|||||
* |
pr |
E |
>r |
P_ |
3,8 |
||||||||
H |
CD ÖB |
09 CD |
^4 |
*4 |
|||||||||
Livregementets grenad- |
|||||||||||||
järer .............. |
1 |
1 |
2 |
ii |
28 |
1 |
9 |
14 |
26 |
28 |
28 |
40 |
|
17 regementen = Livré- |
|||||||||||||
gementets grenadjärer |
17 |
17 |
34 |
187 |
476 |
17 |
153 |
323 |
238 |
442 |
476 |
476 |
680 |
. regementet............ |
1 |
1 |
3 |
15 |
38 |
1 |
13 |
23 |
22 |
42 |
44 |
44 |
58 |
stridsvagnbatalj onen.. |
— |
— |
1 |
3 |
7 |
— |
3 |
3 |
4 |
9 |
12 |
15 |
21 |
Göta livgarde . |
1 |
1 |
3 |
16 |
38 |
1 |
13 |
23 |
22 |
42 |
44 |
44 |
58 |
Kronobergs regemente |
1 |
1 |
3 |
14 |
33 |
1 |
11 |
21 |
18 |
34 |
36 |
36 |
46 |
Norrbottens regemente J äm tian ds fftltj ägarrege- |
1 |
1 |
3 |
15 |
31l |
1 |
11 |
21 |
14 |
26 |
32 |
32 |
46 |
mente ................. |
1 |
1 |
2 |
11 |
28! |
l |
q |
19 |
26 |
28 |
28 |
40 |
|
Norra skånska infanteri- |
|||||||||||||
regementet............... Södra skånska infanteri- |
1 |
1 |
3 |
13 |
33] |
1 |
n |
21 |
18 |
34 |
36 |
36 |
46 |
regementet............... Gotlands infanterirege- |
1 |
1 |
2 |
11 |
t© ce |
1 |
9 |
19 |
14 |
26 |
28 |
28 |
40 |
mente......... |
1 |
H |
2 |
llj |
30j| |
1 |
9| |
20 |
141 |
28 |
29 |
29 |
120 |
Summa personal'' |
26 |
26 |
58 |
807 |
770 |
26 |
251 |
512 |
392 |
735 |
793 |
796 |
1,195 |
'') Därav 1 avsedd för krigsskolan å Karlberg.
2) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
3) Verkmästare 2. klass.
4. Kavalleriet.
Enligt nuvarande organisation är vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena,
nämligen Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Krön prinsens husarregemente
och Norrlands dragonregemente, i fred organiserat å regementsstab
samt fem skvadroner. Under vissa tider av året hava genom utbrytning
från skvadronerna bildats dels en särskild kulsprutetropp om två
kulsprutor dels ock en särskild signalavdelning.
Vartdera av Skånska husar- och dragonregementena åter är avsett att
organiseras å regementsstab samt två bataljoner om fyra skvadroner. I
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
161»
teriet.
s k |
a |
P (utom m |
u s i |
k m a n s k a p). |
Clvll- mllltär personal. |
Arvoden |
|||||||||||
B o |
s t |
a, 11 |
n i |
a g |
m |
d n. |
en- erkar- skap. |
<3 P *Ö ® a tf p P •-1 tf p ►1 |
Förråds vaktmästare. |
Övriga. 1 |
Officerare. |
Sekundofficerare. |
|||||
Sjukvårdsmanskap. |
Hovslagar- manskap. |
Var |
|||||||||||||||
Furirer. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
Meniga. |
Furirer 2. kl. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
K rt> ö (*?'' P |
1 Furirer 2. kl. |
i Korpraler. |
Vice- korpraler. |
Meniga. |
||||||
1. klass. |
2. klass. |
||||||||||||||||
i |
i |
2 |
2 |
2 |
_ |
_ |
i |
_ |
i |
i |
i |
i |
1 |
i |
_ |
_ |
4 |
17 |
17 |
34 |
34 |
34 |
— |
— |
17 |
— |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
— |
— |
68 |
1 |
1 |
2 |
2 |
■)3 |
- |
— |
1 |
— |
s)2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
|
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
J1 |
i |
4 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
4 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
4 |
|
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
~ |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
5 |
|
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
- |
4 |
||
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
5 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
4 |
26 |
26 |
52 |
52 |
53 |
— |
— |
26 |
— |
27 |
26 |
26 |
26 |
26 |
26 |
i |
i |
105 |
avvaktan på uppsättande av Norrbottens kavallerikår, vilken skall bestå
av kårstab och två skvadroner, har emellertid tillsvidare varje bataljon
varit organiserad å fem skvadroner. Jämväl vid dessa båda regementen
hava genom utbrytning från skvadronerna under vissa tider av året bildats
en särskild kulsprutetropp och två särskilda signalavdelningar.
Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och
musikpersonal ej medräknad — ''skall enligt organisationen utgöras av:
170
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vid vart och ett av de sex
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
13 löjtnanter och
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
30 korpraler och
228 volontärer.
vid vartdera av Skånska
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 ryttmästare,
21 löjtnanter och
9 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
16 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
8 furirer av 1. klassen,
32 furirer av 2. klassen,
48 korpraler och
414 volontärer.
fördelningskavalleriregementena:
b) Beställningsmän:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 1. klassen,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 hantverkskorpral.
Civilmilitär personal:
1 gevärshantverkare.
husar- och dragonregementena:
b) Beställningsmän:
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
3 sjukvårdskorpraler,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 1. klassen,
2 hovslagarfurirer av 2. klassen,
6 hovslagarkorpraler,
7 hovslagarryttare och
1 hantverkskorpral.
Civilmilitär personal:
2 gevärshantverkare.
vid Norrbottens kavallerikär:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
2 ryttmästare,
6 löjtnanter och
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 fanjunkare och
4 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
3 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
12 korpraler och
92 volontärer.
b) Beställningsmän:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkorpral,
2 hovslagarryttare och
1 gevärshantverkarkorpral.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
171
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens Departement■»-organisation i fred på högre och lägre truppförband», är kavalleriet avsett c*>c
att utgöras av Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets
husarer, Smålands husarregemente, Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg)
och Norrlands dragonregemente. De fem förstnämnda regementena föreslås
bliva organiserade vartdera å tre vanliga skvadroner och en teknisk skvadron.
För Norrlands dragonregemente tillkommer därjämte en till Boden förlagd
skvadron.
Enligt vad i det föregående (sid. 47) omförmälts, har årskontingenten
till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet beräknats
till sammanlagt 875 man, vilket motsvarar 35 man per skvadron. Enligt
revisionens förslag beräknas endast 20 man per skvadron. För uppbringande
av numerären under repetitionsövningarna vid kavalleriet, så att
övningar i någorlunda starka förband kunna äga rum, ävensom för underlättande
av hästvårdsarbetet under övriga tider av året, anser jag emellertid
det nödvändigt att beräkna antalet per skvadron till 35 man.
För varje skvadron böra ifrågavarande värnpliktiga lämpligen i regel sammanföras
till eu särskild övningsavdelning eller tropp.
Studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter förutsättas
under första tjänstgöringen för studenter och likställda i enlighet
med revisionens förslag komma att organiseras på en för hela kavalleriet
gemensam avdelning. Efter nämnda tjänstgöring återgå officers- och reservofficersaspiranter
till respektive regementen.
Vidkommande slutligen det fast anställda manskapets utbildning, förutsättes
denna, såsom i det föregående (sid. 156) omförmälts — utom beträffande
sekundofficersskolan — i huvudsak bliva anordnad enligt de av
revisionen angivna grunderna.
Under repetitionsövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras
på två eller tre troppar. Dessutom organiseras erforderliga signal-, kulsprute-
och pansarbilförband samt staber och trängformationer.
B efälsper sonalen för den regementsvis anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap beräknas i överensstämmelse med försvarsrevisionens
förslag. Så är även fallet med behovet av regementsofficerare,
förvaltningspersonal m. fl. med de undantag, att — i enlighet med
vad i det föregående (sid. 153—4) omförmälts — dels de av revisionen
föreslagna förvaltningsofficerarna böra ersättas med regementskassörer (pensionerade
sekundofficerare), dels ock de hittillsvarande förrådsförvaltarna
i staterna upptagas såsom sekundlöjtnanter.
Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
Å denna angivas även de tillägg för utom regemente beordrad personal,
vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.
172
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1. Samtliga regementen, utom Norrlands
dragonregemente.
Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola
inom regementet................................
Regementsofficerare m. fl.....................
Utom regementet beordrad personal .....
Föreslagen stat
Av revisionen föreslagen stat.
Nuvarande stat ..................
2. Norrlands dragonregemente.
Bland personal, tjänstgörande vid skvadron
(skola) inom regementet, tillkommer ...
Föreslagen stat
Av revisionen föreslagen stat...
\ Nuvarande stat.................
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Under- befäl. |
Pensionerade sekundofficerare. |
||||||
Överstar. |
Överstelöjtnanter eller majorer. |
Ryttmästare. |
Löjtnanter och |
Sekund- löjtnanter. |
Fanjunkare. |
Sergeanter. |
Furirer. |
Korpraler. |
|
4 |
10 |
4 |
6 |
18 |
20 |
||||
i |
i |
1 |
i |
‘)i |
1 |
2 |
3 |
3 |
*)4 |
— |
— |
— |
6 : |
— |
— |
1 |
4 |
||
i |
i |
6 |
16 |
i |
5 |
9 |
25 |
23 |
4 |
i |
i |
7 |
18 |
_ |
5 |
10 |
25 |
23 |
3)4 |
1 |
i |
7 |
18 |
6 |
10 |
25 |
30 |
||
i |
3 |
1 |
1 |
5 |
6 1 |
||||
i |
i |
7 |
19 Ii |
i |
(t |
10 |
30 |
29 |
4 |
1 |
i |
8 |
21 |
_ I |
6 |
11 |
30 |
30 |
3)4 |
11 |
i1 |
7 |
18 1 |
_ 1 |
6 |
10 1 |
30 |
30 |
— |
1) Förrådsförvaltare.
2) 1 regementskassör, 1 expeditionsassistent, 1 vapenförvaltare och 1 furageförvaltare.
3) Därav 1 förval tningsofficer.
Kaval -
Livgardet till häst .....................
Livregementets dragoner ............
Livregementets husarer..............
Smålands husarregemente............
Skånska kavalleriregementet.........
Norrlands dragonregemente.........
Summa personal
Officerare.
Sekundofficerare.
Överstar. |
Överstelöjtnanter. |
Majorer. |
Ryttmästare. |
Löjtnanter och fänrikar. |
Sekundlöjtnanter. |
Fanjunkare. |
ce CD ►1 0Q (D 9 0 rf- ® |
i |
6 |
16 |
i |
5 |
9 |
||
i |
i |
6 |
16 |
i |
5 |
9 |
|
i |
6 |
16 |
i |
5 |
9 |
||
i |
i |
6 |
16 |
i |
5 |
9 |
|
i |
i |
6 |
16 |
i |
5 |
9 |
|
i |
i |
7 |
19 |
i |
6 |
10 |
|
6 |
3 |
3 |
37 |
99 |
6 |
31 |
OO |
l) Därav 1 avsedd för ridskolan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
173
I och för erhållande av eu nöjaktig proportion mellan antalet ryttmästare
och löjtnanter, har, som av tabellen framgår, viss jämkning mellan
beställningarna i dessa grader föreslagits.
De för de olika regementena beräknade furirerna torde böra hänföras
till 1. eller 2. klassen i enlighet med försvarsrevisionens förslag.
Antalet meniga volontärer beräknas i överensstämmelse med revisionens
förslag till 180 per regemente (225 vid Norrlands dragonregemente).
Även beställning smän och civilmiiitär personal beräknas enligt revisionens
förslag.
S a in in u u f a 11 n i n g.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika kavalleriregementena
upprättats.
leriet.
i |
M a |
n s k a p |
(utom musikmanskap). |
Clvll- milltär personal. |
Arvoden j |
|||||||||
Underbefäl. |
Volontärer. |
Bes Sjukvårds- manskap. |
täl |
Iningsmän Hovslagar- manskap. |
V apen-hantv.-manskap. |
Förråds- ocli hantv.- staten. |
Officerare. |
Sekun dofficerare. |
||||||
Furirer. |
Korpraler. |
Furirer. |
Korpraler. |
Meniga. |
Furirer 2. kl. |
Korpraler. |
Meniga. |
Korpraler. |
So g- < < s® CD V 9 i CD |
|||||
1. klass. |
2. klass. |
1. klass. |
2. klass, i |
|||||||||||
5 |
20 |
23 |
180 |
i |
i |
2 |
>)2 |
4 |
4 |
i |
1 |
_ |
4 |
|
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
i |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
1 |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
i |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
1 |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
i |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
1 |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
i |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
1 |
— |
4 |
6 |
24 |
29 |
225 |
— |
i |
i |
3 |
1 |
5 |
5 |
i |
1 |
1 — |
4 |
i 31 |
124 |
144 |
1.125 |
c |
6 |
13 |
7 |
o*; |
25 |
6 |
6 |
I — |
24 |
174
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
Fördelnings
artilleriet.
5. Artilleriet.
Fördelningsartilleriregementena äro — med vissa undantag för Wendes
och Norrlands artilleriregementen — för närvarande organiserade å
regementsstab,
tre fältkanondivisioner, bestående av divisionsstab och tre (vid den ena
divisionen endast tva) batterier om fyra 7,5 cm. kanoner, samt
eu fälthaubitsdivision, bestående av divisionsstab och tre batterier om
fyra 10,5 cm. haubitser.
Antalet batterier per regemente utgör således i regel 11 och pjäsantalet
44, därav 32 kanoner och 12 haubitser.
Vid Wendes artilleriregemente tillkommer en ridande division om två
fältkanonbatterier, avsedd att vid mobilisering ingå i kavallerifördelningen.
Av Norrlands artilleriregemente är en division förlagd till Boden. Denna
division, vilken icke ingår i Bodens trupper utan är avsedd för det tidiga
giänsförs\ aret, bestar av tva fältkanonbatterier och ett fältliaubitsbatteri.
Av de tre övriga till Östersund förlagda divisionerna bestå de två av vardera
tre fältkanonbatterier och den återstående av ett fältkanon-, ett fälthaubits-
och ett bergsbatteri. För sistnämnda batteri erforderliga bergshaubitser
äro under tillverkning och förväntas bliva färdiga under år
1924. I avvaktan härpå sker utbildningen vid batteriet med vanliga fälthaubitser.
Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och
musikpersonal ej medräknad — utgöres enligt normalorganisationen av:
44 konstaplar och
176 volontärer.
b) Beställning smän:
2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,
3 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar,
3 hantverksartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkonstaplar och
5 hovslagarartillerister.
14 * • aiwooou,
37 furirer av 2. klassen,
Officerare:
1 överste och chef,
2 överstelöjtnanter,
3 majorer,
18 kaptener,
20 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
15 styckjunkare och
30 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
175
Utöver förenämnda personal
vid Wendes artilleriregemente:
1 major,
2 kaptener,
3 löjtnanter,
1 underlöjtnant,
2 styckjunkare,
6 sergeanter,
3 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
8 konstaplar,
32 volontärer,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hantverksartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen och
1 hovslagarartillerist.
tillkomma:
vid Norrlands artilleriregemente
2 kaptener,
1 löjtnant,
1 underlöjtnant,
1 styckjunkare,
2 sergeanter,
2 furirer av 1. klassen,
3 furirer av 2. klassen,
4 konstaplar,
16 volontärer,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hantverksartillerist och
1 hovslagarartillerist.
Gotlands artillerikår är för närvarande organiserad å kårstab samt två
fältkanonbatterier, ett fälthaubitsbatteri och ett tungt 15 om. haubitsbatteri.
Den fast anställda personalen — musikpersonalen ej medräknad —
utgöres av:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener,
10 löjtnanter och
4 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
4 styckjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
7 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
22 konstaplar och
88 volontärer.
b) Beställningsmän:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sj ukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel,
2 hantverksartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Enligt nuvarande organisation är Positionsartilleriregementet organiserat
å regementsstab och tre divisioner. Varje division består av divisionsstab
och två batterier om fyra 15 cm. haubitser. Antalet batterier utgör således
6 och pjäsantalet 24. Vid mobilisering uppsätter regementet ytterligare
visst antal batterier.
Regementets fast anställda personal — läkar-, veterinär- och musikpersonal
frånräknad — utgöres av:
Gotlands
artillerikår.
Positions
artilleri
regementet.
176
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 kaptener,
12 löjtnanter och
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
12 styckjunkare och
24 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
10 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar och
96 volontärer.
b) Beställningsmän:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel,
2 hantverksartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
2 hovslagarkonstaplar och
3 hovslagarartillerister.
artilleri Boclens artilleriregemente organiseras för närvarande å regementsstab
regemente. och två bataljoner. Varje bataljon består av bataljonsstab och fyra fästningsartillerikompanier.
Förutom f ortpjäser finnas jämväl vissa rörliga
formationer av 8 cm. äldre kanoner, 15 om. haubitser m. fi. pjäser.
Regementets fast anställda personal — musikpersonalen icke medräknad —
utgöres av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
16 kaptener,
17 löjnanter och
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
16 styckjunkare och
32 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 konstaplar,
136 volontärer.
b) Beställningsmän:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar,
3 hantverksartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Karlsborgs Karlsborgs artillerikår organiserades enligt 1914 års härordning å kårstab
Mtill enkår. samt fyra fästningsartillerikompanier. Sedan det emellertid under krigsåren
befunnits nödigt att utöka det tunga fältartilleriet, har i samband
med en ombeväpning en omorganisation av kåren skett, och består densamma
för närvarande av kårstab samt två batterier om fyra 10 cm.
kanoner och två batterier om två 21 cm. haubitser. Dessutom finnas vissa
fortpjäser.
Kårens fast anställda personal — musikpersonalen icke medräknad —-utgöres av:
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
177
Ofllcerare:
1 överstelöjtnant och chef,
7 kaptener,
8 löjtnanter,
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
7 styckjunkare,
14 sergeanter.
Manskap:
a) Underbefäl och meniga:
6 furirer av 1. klass,
14 furirer av 2. klass,
16 konstaplar,
68 volontärer.
b) Hest ältning smän:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel,
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel,
1 hantverksartillerist.
Allmän organisation.
Av vad jag i det föregående anfört framgå de grunder, enligt vilka artilleriet
avses att organiseras. Sålunda skulle artilleriet utgöras av fältxirtilleri
och fästningsartilleri. Till det förstnämnda räknas de sex fördelningsartilleriregementena
jämte de för försvaret av Gotland och Norrbotten
särskilt avsedda artillerikårerna samt Arméartilleriregementet och Luftvärnsartilleriregementet.
Till fästningsartilleriet liänföres endast Bodens artilleriregemente.
Fältartilleriet.
Vad först fördelningsartilleriregementena angår, böra samtliga dessa
hava samma styrka, sammansättning och beväpning. Såsom i annat sammanhang
(sid. 29) nämnts, bör beväpningen, som för närvarande utgöres
av 7,5 cm. kanoner och 10,5 cm. liaubitser, kompletteras med 15 cm.
haubitsmateriel, vilket emellertid icke utövar något omedelbart inflytande
på fredsorganisationen.
På grund av den årligen inskrivna värnpliktiga linjekontingentens storlek
är det nödvändigt att under tiden för den första tjänstgöringen organisera
fördelningsartilleriregementena på 7 batterier. Aven under vinterhalvåret,
då endast en del av årsklassen är inkallad, torde detta antal
batterier i allmänhet böra bibehållas. Denna organisationens omfattning
är önskvärd även med hänsyn till mobiliseringsförhållandena. Fördelningen
av batterierna på olika pjästyper synes icke böra fastslås i härordningen,
utan bestämmas av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförhållandena.
Vid Norrlands artilleriregemente förutsättas de under tillverkning varande
bergshaubitserna komma att ingå i de ovan beräknade sju batterierna.
Under repetitionsövningarna vore det givetvis ett önskemål att organisera
flera batterier än under den första tjänstgöringen. Emellertid synes
det icke vara lämpligt att öka antalet batterier på bekostnad av batteriernas
organisation. Batteriets taktiska och eldtekniska enhet utgöres av de fyra
pjäserna. En minskning av dessas antal skulle avsevärt förrycka utbild
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212528 12
Departe
ments
chefen.
Fördelningsartilleriregementena.
178
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ningen. Med hänsyn härtill synas de anspända batterierna under repetitionsövningarna
böra organiseras på fyra pjäser. Under sådana förhållanden
måste antalet dylika batterier under repetitionsövningarna begränsas
till sju. Övriga batterier enligt krigsindelningen erhålla endast en kader,
bestående av beriden batteristab samt servismanskap. Regementets organisation
förutsättes sålunda bliva en division om tre anspända batterier,
två divisioner om två anspända batterier och en batterikader samt en
division om tre batterikadrar. En sådan organisation tillgodoser artilleriets
viktigaste utbildningsgren, skjutning med pjäser, och gör det möjligt att
ordna taktiska övningar i regementsförband med fulltaliga staber.
Enligt vad i det föregående (sid. 47) omförmälts, beräknas årskontingenten
inskrivna, artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga — 200
studenter och likställda icke inräknade — till sammanlagt 3,600 man.
Denna styrka beräknas bliva fördelad på de olika truppförbanden sålunda:
Svea artilleriregemente ...»........................................................................... 400
Fem regementen = Svea artilleriregemente .......................................... 2,000
Gotlands artillerikår ................................................................................. 1) 110
Norrbottens artillerikår............................................................................. 135
Arméartilleriregementet............................................................................. 340
Luftvärnsartilleriregem entet ..................................................................... 315
Bodens artilleriregemente ....................................................................... 300
Summa 3,600
Uti den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskontingenten,
400 man, ingå, som i det föregående (sid. 60) anförts, 25 % underbefäl
eller fackmän, vilka inrycka till första tjänstgöring under hösten
första året, under det att återstoden först på våren andra året påbörjar
nämnda tjänstgöring. Detta manskap fördelas på de sju batterierna samt
på regementsvis anordnade signal- och andra skolor.
Yad utbildningen av studenter och likställda ävensom officers- och reservofficersaspiranter
beträffar, synes försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid.
411) böra följas.
Beträffande det fast anställda manskapets utbildning hänvisas till vad i
det föregående (sid. 156) anförts.
Befälspersonalen för den regementsvis anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap beräknas efter samma grunder, som av
försvarsrevisionen tillämpats.
Detsamma gäller behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.,
dock att — i enlighet med vad i det föregående (sid. 153—4) omförmälts
— dels de av revisionen föreslagna förvaltningsofficerarna böra ersättas
med regementskassörer (pensionerade sekundofficerare), dels ock de hittillsvarande
förrådsförvaltarna i staterna upptagas såsom sekundlöjtnanter. Ett
'') DHrav 60 från Gotlands i. o. och 60 från fastlandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
IT!)
från militärt håll framställt önskemål att tilldela fördelningsartilleriregementena
en förrådsvaktmästare liar jag icke ansett mig böra här tillmötesgå,
enär denna fråga synes böra upptagas till behandling i samband med den
i annat sammanhang (sid. 56) föreslagna utredningen rörande förvaltningens
organisation.
Det sålunda för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbeliovet
framgår av nedanstående tabell. Å denna angivas även de tillägg för utom
regemente beordrad personal, vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153)
framhållits — måste göras.
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Under- befäl. |
Pensionerade sekundofficerare. |
||||||||
Personal, tjänstgörande vid Regementsofficerare m. fl. |
Överstar. |
Överste- löjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekund- löjtnanter. |
Styckjunkare. |
Sergeanter. |
P 3. h CD |
Konstaplar. |
|
1 |
1 |
3 |
7 2 3 |
16 1 9 |
J)1 |
7 2 |
13 2 |
34 ’)2 6 |
39 2 |
s)4 |
|
Föreslagen stat Summa |
1 |
i |
3 |
12 |
26 |
1 |
9 |
18 |
42 |
41 |
4 |
Av revisionen föreslagen stat |
1 |
i |
3 |
11 |
27 |
— |
8 |
17 |
38 |
37 |
*)4 |
Nuvarande stat................. |
1 |
2 |
3 |
18 |
30 |
— |
15 |
30 |
55 |
44 |
— |
*) Förrådsförvaltare.
2) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och. 2 furirer.
8) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent och 1 furageförvaltare.
4) Därav 1 förvaltningsofficer.
Av det beräknade antalet furirer — enligt normalorganisationen 42 och
vid Wendes artilleriregemente 44 — böra 15 upptagas i staterna såsom
furirer av 1. klassen och 27, vid Wendes artilleriregemente 29, såsom
furirer av 2. klassen.
Yad antalet meniga volontärer beträffar, synes detta, oaktat den föreslagna
ökningen av antalet batterier från 6 till 7, kunna begränsas till
110 mot av försvarsrevisionen föreslagna 105.
Antalet beställning smän bär beräknats efter samma grunder som enligt
revisionens förslag, dock med tillägg vid Svea artilleriregemente av en
liovslagarfurir av 2. klassen för bestridande av tjänsten vid generalstabens
stall.*) i)
i) Denna beställning är i försvarsrevisionens förslag upptagen & staten för Livregementet
till häst.
180
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Gotlands
artillerikår.
I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (Del 1, sid. 417), förutsattes
Gotlands artillerikår komma att under tiden för första tjänstgöringen
organiseras på två batterier. Under repetitionsövningarna böra, i överensstämmelse
med vad ovan (sid. 178) sagts om fördelningsartilleriregementena,
dessa båda batterier organiseras på fyra pjäser, varjämte kadrar till ytterligare
två batterier böra uppsättas.
Såsom av tabellen sid. 178 framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten
värnpliktiga i linjetjänst till 110 man, nämligen 60 från Gotlands
inskrivningsområde och 50 från fastlandet.
Med avseende på sättet för utbildningens organiserande gäller i tilllämpliga
delar vad därom anförts i fråga om fördelningsartilleriregementena.
I överensstämmelse härmed bör ävenledes b efälsp er sonalen för den vid
kåren anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap beräknas.
Beträffande antalet regementsofficerare och förvaltningspersonal m. fl. synes
försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid. 418) böra följas, dock att förrådsförvaltaren
bör i kårens stat upptagas såsom sekundlöjtnant.
Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
A denna angivas även de tillägg för utom regemente beordrad personal,
vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.
Sekund- |
Under- |
||||||||||
officerare. |
befäl. |
CD |
|||||||||
pr b-j |
|||||||||||
CE |
Konstaplar |
0 0 |
|||||||||
Överstar, |
Överste- löjtnanter. |
Maj orer. |
Kaptener. |
Löjtnanter |
Sekund- löjtnanter. |
ct- d 0 0 pr p ►i |
Sergeanter |
Furirer. |
p_, in S,° »g CD 2 H g P Pj CD |
||
Personal, tjänstgörande vid |
|||||||||||
batteri (skola) inom kåren |
— |
— |
— |
2 |
5 |
— |
2 |
4 |
11 |
13 |
_ |
Regementsofficerare m. fl. |
— |
1 |
— |
2 |
2 |
Öl |
1 |
3 |
2 |
1 |
a) 2 |
sonal......................... |
2 |
4 |
9 |
||||||||
Föreslagen stat ... Summa |
— |
1 |
— |
6 |
n |
1 |
3 |
7 |
15 |
14 |
2 |
Av revisionen föreslagen stat |
- |
1 |
— |
6 |
13 |
— |
4 |
7 |
15 |
14 |
2 |
Nuvarande stat ... . |
— |
1 |
— |
6 |
14 |
— |
4 |
9 |
22 |
22 |
— |
*) Förrådsförvaltare.
2) 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent.
Av de 15 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å
staten 5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 10 såsom furirer
av 2. klassen.
Antalet meniga volontärer upptages liksom i försvarsrevisionens förslag
till 71.
Ävenledes beräknas antalet b est ältning smän enligt revisionens förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 181
Med ayseende å såväl den allmänna organisationen av Norrbottens
artillerikår som utbildningens organiserande vid denna kår gäller vad som
sagts om Gotlands artillerikår. Dock beräknas på grund av det mindre
antalet meniga volontärer den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst
till 135 man.
, Beträffande befälsstaten för kåren synes försvarsrevisionens förslag (Del 1,
sid. 425) böra i huvudsak följas, dock att antalet löjtnanter och fänrikar,
tjänstgörande vid batteri (skola) inom kåren, bör ökas från 4 till 5 samt
att förrådsförvaltaren bör i kårens stat upptagas såsom sekundlöjtnant.
Den sålunda beräknade staten framgår av nedanstående tabell.
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Under- befäl. |
CB <T> pr hd |
||||||||
Överstar. |
Överste- löjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. 1. _ ______ |
Löjtnanter |
Sekund- löjtnanter. |
Styckjunkare. |
Sergeanter. |
Furirer. |
Konstaplar. |
ensionerade undofficerare. |
|
Personal, tjänstgörande vid |
— |
— |
1 |
2 1 1 |
5 3 |
Öl |
2 |
4 1 1 |
10 2 2 |
10 |
a) 2 |
Föreslagen stat ... Summa |
— |
— |
1 |
4 |
8 |
1 |
2 |
6 |
14 |
10 |
2 |
Av revisionen föreslagen stat |
— |
— |
1 |
4 |
7 |
— |
2 |
6 |
14 |
10 |
2 |
*) Förrådsfförvaltare.
2) 1 expeditionsassistent, tillika vapenförvaltare; 1 kasernförvaltare, tillika väbel m. m
Av de 14 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å
staten 5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 9 såsom furirer
av 2. klassen.
Antalet meniga volontärer upptages liksom i revisionens förslag till 20.
Ävenledes beräknas antalet beställningsmän på samma sätt som i revisionens
förslag.
Såsom i det föregående (sid. 103) anförts, har jag ansett mig böra förorda,
att allt för markstrid avsett tungt artilleri — utom de till fördelningsartilleriregementena
överförda 15 om. haubitsbatterierna — sammanföres till Arméartilleriregementet.
Detta kommer sålunda att bestå av en division om tre
15 cm. haubitsbatterier samt två från nuvarande Karlsborgs artillerikår
överförda divisioner, nämligen en om två 10 cm. kanonbatterier och en
om två 21 cm. haubitsbatterier. Det från ingenjörtrupperna överförda
ballongkompaniet, här benämnt ballongbatteri, ställes direkt under regementschefen.
Den sålunda erhållna sammansättningen av Arméartilleriregementet
betecknar dess organisation under tiden för den första tjänstgöringen.
Denna organisition bör bibehållas oförändrad under repetitionsövningarna.
Norrbottens
artillerikår.
Arméartilleri
regementet.
182
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Arméartilleriregementet förutsattes, såsom i det följande (sid. 343)
nämnts, i sin helhet vara motoriserat.
Såsom framgår av tabellen sid. 178, beräknas den inskrivna år skontingenten
värnpliktiga i linjetjänst till 340 man. Beträffande utbildningens
ordnande för detta manskap ävensom för studenter och likställda, för officers-
och reservofficersaspiranter samt för fast anställt manskap gäller i
huvudsak vad därom anförts rörande fördelningsartilleriet.
I överensstämmelse härmed bör även befälspersonalen för den vid regementet
anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap
beräknas.
Vad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beträffar, bör
detta beräknas efter samma grunder som vid fördelningsartilleriregementena.
Dock synes antalet majorer i enlighet med revisionens förslag böra
minskas från 3 till 2, varjämte tre arvoden åt pensionerade sekundofficerare
beräknas. Någon särskild uppbördsman torde icke behövas för
motorfordonens driv- och smörjmedel, utan kunna dessa tagas på uppbörd
av vapenförvaltaren.
„ I)et sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
A denna angivas även de tillägg för utom regemente beordrad personal,
vilka enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Under- befäl. |
Pensionerade sekundofficerare. |
||||||||
Överstar. |
Överste- löjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekund- löjtnanter. |
Styckjunkare. |
Sergeanter. |
Furirer. |
Konstaplar. |
||
Personal, tjänstgörande vid |
CO (M CM |
19 1 1 6 1 |
8 2 |
15 2 2 |
33 2 6 |
33 2 |
|||||
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
2 |
*)1 |
s)3 |
||||||
Föreslagen stat .... Summa |
1 |
1 |
2 |
12 |
26 | |
1 |
10 |
19 |
41 |
35 |
3 |
Anm. På grund av att den här föreslagna organisationen icke överensstämmer vare
sig med försvarsrevisionens förslag eller med 1914 års härordning, kan jämförelse med
dessas stater icke göras.
'') Pörrådsförvaltare.
) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent.
Av de 41 furir erna torde å staten 14 böra uppföras såsom furirer av
1. klassen och 27 såsom furirer av 2. klassen.
Antalet meniga volontär er bör upptagas till 113.
\ad slutligen beställningsmännen angår, torde i förhållande till ett fördelningsartilleriregemente
eu minskning av sjukvårdsmanskapet med en
Kitngl. Maj-.ta proposition nr 20. lH.i
menig kunna vidtagas på grund av Arméartilleriregementets mindre årskontingent
värnpliktigt linjemanskap. Hovslagarmanskap behöver givetvis
icke finnas. Hantverksmanskapet bör ökas med erforderligt antal motorhantverkare.
Antalet beställningsmän framgår av tabellen sid. 187.
Såsom i det föregående nämnts, har jag ansett luftvärnsartilleriet böla
sammanföras till ett självständigt truppförband, nuvarande Karlsborgs artillerikår,
vilket namn samtidigt bör förändras till Luftvärnsartilleriregementet.
Luftvärnsartilleriregementet torde i fredstid tillsvidare lämpligen höra
organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett stralkastaibatteri, det
sistnämnda motsvarande ingenjörtruppernas hittillsvarande fältbelysningsformationer.
Fredsorganisationen synes emellertid icke böra närmare angivas
förrän erfarenhet vunnits beträffande luftvärnsmaterielens beskaffenhet
och utbildningens bedrivande.
Den ovan förordade organisationen synes böra bibehållas ät en under
repetitionsövningarna. Den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen
bör dock, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats, erhålla sin utbildning
på respektive orter under lämplig tid, förslagsvis de två sista
veckorna av repetitionsövningarna.
Såsom av tabell sid. 178 framgår, föreslås den inskrivna årskontingenten
värnpliktigt linjemanskap till 315 man.
Då tjänsten vid luftvärnsartilleriet är av annan art än vid det övriga
artilleriet, skulle befälspersonalen vid Luftvärnsartilleriregementet, om den
anställdes efter samma grunder som personalen vid övriga artilleritruppförband,
icke kunna ifrågakomma till befordran vid dessa. Det är emellertid
önskvärt att göra även de andra artilleritruppförbandens befäl förtroget
med luftvärnsartilleritjänsten. Tjänsten vid luftvärnsartilleriet är även av
så speciell natur, att det sannolikt skulle bliva omöjligt att på ett tillfredsställande
sätt ordna regementets rekrytering, om detta organiserades
såsom en fast kår i vanlig mening. Med hänsyn härtill synes i fråga om
Luftvärnsartilleriregementets kompani- och sekundofficerare motsvarande
anordning böra vidtagas, som den jag i det föregående (sid. 132) föreslagit
beträffande vissa för kompaniofficerare avsedda befattningar vid militärläroverken.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts, torde befälspersonalen för
den vid regementet anordnade utbildningen böra beräknas, på sätt som framgår
av nedanstående tabell. Härvid är att märka, att antalet löjtnanter
och fänrikar samt sergeanter är beräknat med hänsyn såväl till utbildningen
av manskapet vid Luftvärnsartilleriregementet som ock till nödvändigheten
av att i luftvärnstjänst utbilda viss befälspersonal för ortsförsvaret
m. m.
Vad härefter angår behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal
m. fl., bör detta, på sätt framgår av nedanstående tabell, beräknas efter
samma grunder som vid Arméartilleriregementet. Dock synes antalet regementsofficerare
böra begränsas till — utom regementschefen en major.
Luftvärns
artilleri
regementet.
184
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Med hänsyn till de särskilda förhållandena vid Luftvärnsartilleriregementet
torde behovet av utom regementet beordrad personal kunna inskränkas
till furirer. *)
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Underbefäl. |
\ Pensionerade § sekundofficerare. |
|||||||
Överstar. |
Överstelöjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekundlöjtnanter. |
Styckjunkare. |
Sergeanter. |
P 3 ►i |
Konstaplar. |
|
5 |
20 |
5 |
13 |
18 |
22 |
|||||
i |
— |
1 |
2 |
1 |
Öl |
2 |
2 |
2 |
2 |
s)3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
i |
— |
1 |
7 |
21 |
i |
7 |
15 |
23 |
24 |
3 |
Personal, tjänstgörande
vid batteri (skola) inom
regementet ................
Regementsofficerare m. fl.
Utom regementet beordrad
personal .........
Föreslagen stat.... Summa
Anm. På grund av att den bär föreslagna organisationen icke överensstämmer vare sig med
försvarsrevisionens förslag eUer med 1914 års härordning, kan jämförelse med dessas
stater icke göras.
*) Förrådsförvaltare.
) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent.
Av de 23 furirerna torde å staten 8 böra uppföras såsom furirer av 1.
klassen och 15 såsom furirer av 2. klassen.
Antalet meniga volontärer upptages till 74.
"Vad slutligen angår beställning smännen, synes dessas antal kunna inskränkas
i mots\ arande man som vid det ävenledes motoriserade Arméartilleriregementet.
Liksom vid nämnda regemente bör hantverksmanskapet
ökas med erforderligt antal motorhantverkare. Beställningsmännens antal
framgår av tabellen sid. 187.
Fästningsartilleriet.
Såsom förut (sid. 17 7) nämnts, kommer fästningsartilleriet att bestå av
endast Bodens artilleriregemente.
I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (De! 1, sid. 427), är
nämnda artilleriregemente avsett att under tiden för den första tjänstgöringen
organiseras på tre bataljoner om vardera två fästningsartillerikompanier.
Två bataljoner avses för den fasta och en för den rörliga
bestyckningen. Såsom i annat sammanhang (sid. 343) anföres, förutsättes,
att fästningens rörliga bestyckning motoriseras.
Ben sålunda föreslagna organisationen förutsättes komma att bibehållas
även under repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa
permanenta batterier erhålla bemanning, något som ock tidvis kan finnas
lämpligt under första tjänstgöringen.
Som av tabellen å sid. 178 framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten
av värnpliktigt linjemanskap till 300 man. Med hänsyn till nöd
-
Kung!. MajHs proposition nr 20.
185
vändiglieten av att ständigt hava viss artilleribesättning i fästningen böra,
såsom i annat sammanhang (sid. 61) anförts, icke endast underbefäl eller
fackmän utan även hälften av den återstående årskontingenten inrycka till
första tjänstgöring på hösten under första värnpliktsåret, medan den återstående
hälften inrycker på våren under andra året, allt på tider, som
närmare framgå av diagram å sid. 77—8. Utbildningen av dessa värnpliktiga
torde i övrigt böra ordnas efter samma grunder som vid fördelningsartilleriet.
Med avseende på utbildningen av studenter och likställda samt av officers-
och reserv officersaspiranter synes försvarsrevisionens förslag (Del 1,
sid. 428) böra följas.
Beträffande utbildningen av det fast anställda manskapet hänvisas till
vad i det föregående (sid. 156) anförts.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts, bör hefälspersonalen för
den vid regementet anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställt
manskap beräknas.
Yad antalet regementsofficerare och förvaltningspersonal m. fl. beträffar,
torde detta böra beräknas efter samma grunder som vid fördelningsartilleriregementena,
dock med iakttagande av
att ytterligare 1 löjtnant, avsedd att tjänstgöra såsom adjutant hos
kommendanten i fästningen, bör tillkomma, samt
att arvode åt en pensionerad sekundofficer såsom furageförvaltare bortfaller
på grund av regementets motorisering.
Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
A denna angivas även de tillägg för utom regementet beordrad personal,
vilka — enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.
Personal,tjänstgörande vid regementet................. Begementsofficerare m. fl. |
Officerare. • |
Sekund- officerare. |
Under- befäl. |
Pensionerade sekundofficerare. |
|||||||
Överstar. |
Överste- löjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekund- löjtnanter. |
Styckjunkare. |
Sergeanter. |
Furirer. |
Konstaplar. |
||
1 |
1 |
Q |
6 2 2 |
15 2 11 |
'') 1 |
6 2 |
12 3 2 |
31 2 4 |
28 2 |
!) 3 |
|
Föreslagen stat ... Summa |
1 |
1 |
3 |
10 |
28 |
1 |
8 |
17 |
37 |
30 |
3 |
Av revisionen föreslagen stat |
1 |
1 |
3 |
10 |
31 |
— |
8 |
18 |
38 |
31 |
3 |
Nuvarande stat ................ |
1 |
1 |
3 |
16 |
25 |
— |
16 |
32 |
40 |
32 |
— |
*) Förrådsförvaltare.
8) 1 regementskassör, 1 vapenförvaltare, 1 oxpeditionsassistent.
Nuvarande
organisation.
186 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Av de 37 furir erna torde i staten 13 böra upptagas såsom furirer av
1. klassen och 24 såsom furirer av 2. klassen.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag föreslås antalet meniga volontär
er till 105.
Yad slutligen beställning smännen angår, torde även deras antal böra beräknas
enligt revisionens förslag, varvid dock hovslagarmanskapet på grund
Artille -
Svea artilleriregemente ...............
Fyra regementen = Svea artilleriregemente
.............................
Wendes artilleriregemente............
Gotlands artillerikår ...................
Norrbottens artillerikår................
Arméartilleriregementet...............
Luftvärns artilleriregementet.........
Bodens artilleriregemente............
Summa personal2)
j) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall, vilken beställning icke finnes
) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjör
1
kapten, 2 löjtnanter och fänrikar, 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,
1 * ’ 2 *» > '' 1 »»,3 > ,1 furir,
Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter och fänrikar, 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter, 4 furirer,
6. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.
Till ingenjörvapnet, sådant detsamma blivit genom 1914 års härordning
sammansatt, räknas dels fortifikationen, omfattande officerare och underofficerare
samt erforderlig civilmilitär och civil personal under chefskap av
en officer av generalitetet, och dels ingenjörtrupperna, omfattande personalen
av manskapsgrad, likaledes stående under fortifikationsgeneralens chefskap.
Fortifikationen.
Med bortseende från läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonalen,
ingår i fortifikationen följande å en gemensam stat uppförda personal,
nämligen:
Officerare. |
Sekundofficerare. |
||||||
överstar. |
Överstelöjtnanter. |
Majorer. |
uaao^chrg; |
Löjtnanter och |
Sekundlöjtnanter. |
Styckjunkare. |
1 Sergeanter. |
i |
i |
3 |
12 |
26 |
i |
9 |
18 |
4 |
4 |
12 |
48 |
104 |
4 |
36 |
72 |
1 |
1 |
3 |
12 |
26 |
1 |
9 |
19 |
1 |
— |
6 |
11 |
1 |
3 |
7 |
|
— |
— |
1 |
4 |
8 |
1 |
2 |
6 |
1 |
1 |
2 |
12 |
26 |
1 |
10 |
19 |
1 |
— |
1 |
7 |
21 |
1 |
7 |
15 |
1 |
1 |
3 |
10 |
28 | |
1 |
8 |
17 |
9 |
9 |
25 | |
in |
250 |j |
11 |
84 |
173 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 187
av regementets motorisering bör överföras till liantverksmanskap såsom
motorhantverkare.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation,
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika artilleritruppförbanden
upprättats.
riet.
Arvoden |
||||||||||||||
Man |
ska |
p (utom musikmanskap). |
åt penslo- |
|||||||||||
nerade. |
||||||||||||||
B |
e s t ä 1 '' |
n i n g s |
m ä n. |
|||||||||||
Underbefäl. |
<< |
Sjukvårds- |
Hovslagar- |
Hantverks- |
® tf |
|||||||||
O o |
manskap. |
manskap. |
manskap. |
£> o |
p o- o |
|||||||||
Furirer. |
W |
et- 85S |
p |
W |
S5 |
P |
w |
a |
P |
K |
p ►1 |
p» o |
||
© |
P |
p |
2- |
P |
►t |
|||||||||
1. klass. |
2. klass. |
00 p ►ö * |
►i to tf |
09 et- P P |
2. •T P |
►1 to tf |
et- P V p1 H |
2. TO* p |
o to tf |
P >P P* ►1 |
2. b5* p |
® |
||
15 |
27 |
41 |
no |
1 |
2 |
3 |
b 2 |
3 |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
4 |
60 |
108 |
164 |
440 |
4 |
8 |
12 |
4 |
12 |
16 |
4 |
8 |
8 |
— |
16 |
15 |
29 |
41 |
no |
1 |
2 |
3 |
1 |
3 |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
4 |
5 |
10 |
14 |
71 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
2 |
5 |
9 |
10 |
20 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
14 |
27 |
35 |
113 |
1 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
4 |
3 |
— |
3 |
8 |
15 |
24 |
74 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
2 |
— |
3 |
13 |
24 |
30 |
105 |
1 |
2 |
3 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
3 |
— |
3 |
135 |
249 |
359 |
1,043 |
10 |
19 |
26 |
8 |
20 |
26 |
13 |
23 |
21 |
— |
37 |
vid Övriga fördelningsartilleriregementen.
truppernas) stat, nämligen
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt
4> » »15» » _ » belysningsformationerna__
9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
10 majorer,
58 kaptener,
66 löjtnanter och
32 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
49 fanjunkare och
98 sergeanter.
Civilmilitär personal:
11 fortifikationskassörer,
5 departementsskrivare,
5 gevärshantverkare,
6 tygverkmästare,
27 tyghantverkare och
5 förråd svaktmästare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
188
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid ingenjörtrupperna
och dels vid fortifikationens huvudstation samt vissa staber.
Ingenjörtrupperna.
Enligt 1914 års härordning skola ingenjörtrupperna organiseras å fem
särskilda kårer, nämligen Svea och Göta ingenjörkårer, Fälttelegrafkåren
samt Bodens och Norrlands ingenjörkårer.
Vardera av Svea och Göta ingenjörkårer skall enligt härordningen organiseras
a karstab samt fyra fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani
(avsett för Vaxholms respektive Karlskrona kustfästning), ett
park- (brokolonn-)kompani och ett tyg-(belysnings- och minör-)kompani.
Enligt härordningen skola ifrågavarande två kårer hava följande manskapspersonal,
nämligen:
Svea ingenjörkår:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
18 korpraler,
18 vicekorpraler,
95 volontärer,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
7 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
2 gevärshantverkarvicekorpraler,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Göta ingenjörkår:
6 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
85 volontärer,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
7 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
2 gevärshantverkarsoldater,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
På grund av lokala förhållanden ävensom talrika vakanser hava vid vardera
av Svea och Göta ingenjörkårer hittills uppsatts endast tre fältingenjörkompanier.
På grund därav att kasernetablissement för Norrlands ingenjörkår ännu
icke uppförts, har denna kår icke kunnat organiseras, utan är det för
kåren avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på Svea och Göta ingenjörkårer.
I och för handhavande av kårens till Östersund redan förflyttade
materiel de större förrådsbyggnaderna hava nämligen kommit till utförande
— har dock en mindre kontingent sedan år 1920 varit förlagd
till Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement i Östersund.
Fälttelegrafkåren, vilken är avsedd för armén i dess helhet, är organiserad
å kårstab samt två fälttelegrafkompanier, ett radiokompani, ett ballongkompani,
ett flygkompani, ett parkkompani och ett tvgkompani. Därjämte
tillkommer ett detachement i Boden.
Kunt/l. Maj:ts proposition ur 20.
189
Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:
10 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
24 korpraler,
25 vicekorpraler,
125 volontärer,
2 hantverksfurirer av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
11 hantverkskorpraler,
16 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjuk vårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.
Bodens ingenjörkår, vilken är avsedd för Bodens fästning, skall enligt
härordningen organiseras å kårstab samt fyra fästningsingenjörkompanier
och ett tyg-(minör-, belysnings- och park-)kompani.
Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:
3 furirer av 1. klassen,
6 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
9 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
5 hantverkskorpraler,
6 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat och
1 hovslagarvicekorpral.
Organisationen är ännu icke helt genomförd. Av samma skäl, som
anförts i fråga om Svea och Göta ingenjörkårer, hava sålunda hittills
endast två fästningsingenjörkompanier kunnat organiseras.
Norrlands ingenjörkår skall enligt härordningen organiseras på kompanier
på enahanda sätt som Svea och Göta ingenjörkårer, dock att något fästningsingenjörkompani
icke uppsättes.
Kårens fast anställda manskapspersonal är bestämd sålunda:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
75 volontärer,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
4 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler,
1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
2 hovslagarsoldater.
Ingenjörtrupperna.
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, anser jag,
att samtliga enligt 1914 års härordning beslutade kårer böra bibehållas,
dock med den skillnad, att Fälttelegrafkåren utvidgas till ett regemente,
Fälttelegrafregementet. Däremot torde på grund av de ifrågasatta inskränk
-
Departements
chefen.
190
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ningarna i försvarsorganisationen i allmänhet m. fl. skäl vissa ändringar
böra vidtagas i de särskilda kårernas organisation.
\id Svea ingenjörlcår bör sålunda antalet fältingenjörkompanier minskas
från fyra till tre. Därest, såsom jag i det föregående föreslagit, belysningsformationerna
överflyttas till artilleriet, erfordras icke heller något belysningskompani
vid kåren. I annat sammanhang (sid. 106) har framhållits,
att fästningsingenjörkompaniet bör förläggas tillsammans med
övriga kompanier i kårens kasernetablissement å Järvafältet.
Vid Göta ingenjörlcår bör antalet fältingenjörkompanier, i enlighet med
vad försvarsrevisionen föreslagit, minskas från fyra till ett. Fästningsingenjörkompaniet
förutsättes (sid. 106) bibehålla sin nuvarande förläggning
i Karlskrona.
På grund av signal tjänstens starkt ökade betydelse böra vid Fälttelegrafregementet
uppsättas ytterligare ett telegraf- och ett radiokompani, varjämte för
tillgodoseende av utbildningen regementet bör organiseras på en telegrafoch
eu radiobataljon. Den senare förutsättes (sid. 106) tillsvidare förlagd till
Västmanlands regementes etablissement i Västerås. Som i det föregående
(sid. 103) blivit omförmält, är ballongkompaniet avsett att överföras till
artilleriet och flygkompaniet att uppgå i ett särskilt flygvapen. I enlighet
med vad försvarsrevisionen föreslagit, bör detachementet i Boden överflyttas
till Bodens ingenjörkår.
Ehuru det varit önskvärt att tilldela vardera bataljonen ett parkkompani,
finner jag mig på grund av de därmed förenade kostnaderna icke kunna
tillstyrka eu sådan åtgärd. Något parkkompani kan således icke organiseras,
utan böra hästar och parkmanskap uppdelas å de olika kompanierna.
Tygkompaniet bör av flera skäl lyda direkt under kårchefen samt förläggas
till nuvarande Fälttelegrafkårens etablissement; erforderlig del av
detsamma bör dock avses för radiobataljonen.
Vid Bodens ingenjörlcår torde antalet fästningsingenjörkompanier böra
minskas till två samt nyuppsättas ett telegraf- och radiokompani i stället
för Fälttelegrafkårens till indragning föreslagna detachement i Boden.
Någon utbildning i belysningstjänst skulle, i överensstämmelse med
vad ovan framhållits, icke heller vid denna kår vidare äga rum.
Vid Norrlands ingenjörlcår torde antalet fältingenjörkompanier böra
minskas till två.
Den hittillsvarande benämningen parkkompani synes vid Svea, Göta
och Norrlands ingenjörkårer böra utbytas mot krigsbro- och parkkompani.
I enlighet med vad här ovan anförts, böra de olika ingenjörkårerna
organiseras sålunda:
Svea ingenjörlcår å kårstab samt tre fältingenjör-, ett krigsbro- och
parkkompani, ett tyg-(minör-)kompani och ett fästningsingenjörkompani;
Göta ingenjörlcår å kårstab samt ett fältingenjörkompani, ett krigsbrooeh
parkkompani, ett tyg-(minör-)kompani och ett fästningsingenjörkompani
;
Kungl. Majds proposition nr 20.
191
Fälttelegrafregementet å regementsstab samt eu telegrafbataljon, en radiobataljon
och étt tygkompani; telegraf bataljonen om tre fälttelegrafkompanier
samt radiobataljonen om två radiokompanier;
Bodens ingenjörhår å kårstab samt två fästningsingenjörkompanier, ett
telegraf- och radiokompani samt ett tyg-(minör- och park-)kompani, samt
Norrlands ingenjörkår å kårstab samt två fältingenjörkompanier, ett
krigsbro- och parkkompani och ett tyg-(minör-)kompani.
Enligt den föreslagna organisationen komma alltså ingenjörtrupperna
att räkna tillhopa 24 kompanier, d. v. s. lika många kompanier, som
försvarsrevisionen föreslagit, eller 9 mindre än enligt 1914 års härordning.
Härvid är dock att märka, att ballong- och belysningsformationer
förutsättas icke bliva av ingenjör trupperna uppsatta.
Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet kommer att uppgå till sammanlagt 1,345
man, vilken styrka beräknas bliva fördelad, på sätt nedanstående tabell
utvisar.
Svea ingenjörkår....................... Göta ingenjörkår........................ Fälttelegrafregementet................. Bodens ingenjörkår................... 1 Norrlands ingenjörkår ................ |
Inskrivna värnpliktiga. |
||||
Fältingen- jörtjänst. |
Fästnings- ingenjör- tjänst. |
Fält- telegraf- tjänst. |
Radio- tjänst. |
Summa. |
|
348 183 14 264 |
30 30 120 |
221 21 |
104 10 |
378 213 325 165 264 |
|
Summa |
809 |
180 |
242 |
114 |
1,345 |
Enligt vad i det föregående (sid. 60) anförts, äro av denna styrka 25 %
eller omkring 336 man avsedda till underbefäl eller fackmän. Av skäl,
som likaledes i det föregående (sid. 60) anförts, förutsättes, ätt underbefäl
eller fackmän inrycka till första tjänstgöring på hösten första året
samt övriga här avsedda värnpliktiga på våren andra året.
För ifrågavarande manskap bör utbildningen i allmänhet ordnas kårvis;
för underbefäl eller fackmän kan utbildningen lämpligen delvis försiggå
gemensamt med utbildningen av det fast anställda manskapet.
Utbildningen av studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter
ävensom av det fast anställda manskapet förutsättes huvudsakligen
bliva organiserad efter samma grunder, som av försvarsrevisionen föreslagits,
med den skillnad, att det fast anställda manskapets rekrytutbildning
synes böra ske i kårvis anordnade skolor.
I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation
och utbildningens ordnande, beräknas befälspersonalen för den
192
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vid kårerna och Fälttelegraf regementet anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap, på sätt nedanstående tabell utvisar.
Officerare. |
Sekundofficerare. |
Underbefäl. |
|||||
Kaptener. |
Löjtnanter |
Fanjun- kare. |
Serge- anter. |
Furirer. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
|
Svea ingenjörkår... |
6 |
n |
6 |
10 |
16 |
12 |
12 |
Göta ingenjörkår... |
5 |
8 |
4 |
8 |
12 |
9 |
8 |
mentet.............. |
6 |
12 |
6 |
12 |
20 |
18 |
18 |
Bodens ingenjörkår |
4 |
7 |
4 |
6 |
9 |
9 |
8 |
kår................... |
4 |
8 |
4 |
7 |
11 |
9 |
8 |
Summa |
25 |
46 |
24 |
43 |
68 |
57 |
54 |
Beliovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. torde böra beräknas
enligt de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 439) angivna grunderna.
Av truppförbandens nu förutsatta organisation och förläggning betingas dock
vissa skiljaktigheter. Därjämte är att märka, att — som i det föregående
(sid. 153—4) omförmälts — dels de av revisionen föreslagna förvaltningsofficerarna
böra ersättas med regementskassörer (pensionerade sekundofficerare)
och dels de hittillsvarande förrådsförvaltarna böra uppföras i staterna
såsom sekundlöjtnanter. Vid Norrlands ingenjörkår, som är avsedd att
förläggas till Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement, erfordras
emellertid icke någon regementskassör (sid. 165).
Såsom uppbördsman för å Laxön förvarad ingenjör- och intendenturmateriel
samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes synes
vidare böra beräknas eu pensionerad sekundofficer. Den hittillsvarande
tillsyningsmannen å Laxön blir på grund härav överflödig.
Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det ovan beräknade
befälsbeliovet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
193
Officerare. |
Sekund- offioerare. |
Underbefäl. |
Pensio- nerad^. |
||||||||||
0 <? |
w p ►ö |
O tr o; P= B |
Q. ce rf- CX> P pr |
P & |
CO CD N crq |
*1 |
H 0 ►i |
pr Ig |
O B 0 |
O a» ep p} CD O VT |
|||
(c |
tf ct> |
CD P |
5 p P. P hrr* r* |
p P |
| |
p tf |
B* |
P |
»i 2 p CD |
CD >1 P |
H C p e |
||
Cfc |
w |
N |
CD |
CD |
J-J |
T |
CD |
CD '' |
|||||
Svea ingenjörkår. |
|||||||||||||
1. |
Kompanier och skolor .............. |
— |
6 |
11 |
— |
6 |
10 |
16 |
12 |
12 |
— |
— |
|
2. |
Regementsofficerare m. fl........... |
2 |
1 |
l |
bi |
1 |
3 |
1 |
a |
2 |
— |
b 2 |
|
Tillhopa |
2 |
7 |
12 |
1 |
7 |
13 |
17 |
14 |
14 |
— |
2 |
||
Göta Ingenjörkår. |
|||||||||||||
1. |
Kompanier och skolor .............. |
— |
5 |
8 |
— |
4 |
8 |
12 |
9 |
8 |
— |
— |
|
2. |
Regementsofficerare m. fl........... |
1 |
1 |
2 |
•)i |
— |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
S)1 |
|
Tillhopa |
1 |
6 |
10 |
1 |
4 |
12 |
13 |
11 |
10 |
— |
1 |
||
Fälttelegrafregementet. |
|||||||||||||
1. |
_ |
6 |
12 |
_ |
6 |
12 |
20 |
18 |
18 |
— |
_ |
||
2. |
Regementsofficerare m. fl........... |
3 |
1 |
1 |
bi |
1 |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
*)1 |
|
Tillhopa |
3 |
7 |
13 |
1 |
7 |
16 |
21 |
20 |
20 |
— |
1 |
||
Bodens Ingenjörkår. |
|||||||||||||
1. |
Kompanier och skolor ............... |
— |
4 |
7 |
— |
4 |
6 |
9 |
9 |
8 |
— |
8)1 |
|
2. |
Regementsofficerare m. fl.......... |
1 |
1 |
2 |
bi |
— |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
||
Tillhopa |
1 |
5 |
9 |
1 |
4 |
10 |
10 |
11 |
10 |
— |
1 |
||
Norrlands ingenjörkår. |
|||||||||||||
1. |
Kompanier och skolor ............... |
— |
4 |
8 |
— |
4 |
7 |
11 |
9 |
8 |
— |
— |
|
2. |
Regementsofficerare m. fl........... |
2 |
1 |
1 |
bi |
1 |
2 |
— |
1 |
2 |
— |
_ |
|
Tillhopa |
2 |
5 |
9 |
1 |
5 |
9 |
11 |
10 |
10 |
— |
— |
||
Summa |
9 |
30 |
53 |
5 |
27 |
CO |
72 |
66 |
64 |
— |
5 |
||
Revisionens förslag. Summa |
8 |
32 |
54 |
— |
27 |
64 |
78 |
72 |
71 |
3 |
— |
*) Förrådsförvaltare.
8) 1 regementskassör, 1 tillsyningsman å Laxön.
3) 1 regementska8sör.
Liksom för närvarande är fallet, böra officerare och sekundofficerare
uppföras å en för fortifikationen i dess helhet gemensam stat samt underbefäl
å särskilda stater för de olika truppförbanden.
Antalet meniga volontärer torde böra beräknas så, att proportionen
mellan dessa och underbefälet blir ungefär densamma som i försvarsrevisionens
förslag.
Beträffande beställningsmän synes behovet av sjukvårds-, hovslagar- och
vapenhantverkarmanskap böra beräknas i enlighet med revisionens förslag.
I det beräknade behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt
underbefäl för tygkompanierna.
Det för de olika kårerna och Fälttelegrafregementet sålunda beräknade
manskapet framgår av nedanstående tabell. I denna angives även, huru
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A käft. (Nr 20.) 212528 13
194 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
det för truppförbanden beräknade antalet furirer lämpligen bör uppdelas
på löneklasser.
Under- befäl. |
Volontärer. |
Sjukvårds- manskap. |
Hov- slagar- manskap. |
V apen-bantv.-manskap. |
Hantverks- manskap. |
|||||||||||||||
Furi- rer. |
Korpraler. |
Vicekorpraler. |
Furirer av 2. klass. |
Korpraler. |
Vicekorpraler. |
Meniga. |
Korpraler. |
Vicekorpraler. |
Meniga. |
Korpraler. |
Vicekorpraler. |
Meniga. |
Furi- rer. |
Korpraler. |
Vicekorpraler. |
Meniga. |
||||
1. klass. |
2. klass. |
1. klass. |
2. klass. |
|||||||||||||||||
Svea ingenjörkår |
6 |
11 |
14 |
14 |
80 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
8 |
|
Göta ingenjörkår |
4 |
9 |
11 |
10 |
58 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
2 |
6 |
Fälttelefjrafrege- |
||||||||||||||||||||
mentet ......... |
7 |
14 |
20 |
20 |
no |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
3 |
6 |
5 |
12 |
Bodens ingenjör- |
||||||||||||||||||||
kår............... |
3 |
7 |
11 |
10 |
56 |
— |
1 |
2 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
2 |
6 |
N orrlands ingen- |
||||||||||||||||||||
jörkår ........... |
4 |
7 |
10 |
10 |
60 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
8 |
Summa |
24 |
48 |
ce |
64 |
364 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1 |
5 |
4 |
5 |
5 |
5 |
5 |
11 |
18 |
15 |
40 |
Den vid kårerna och Fälttelegrafregementet erforderliga civilmilitära
personalen beräknas, i överensstämmelse med vad försvarsrevisionen föreslagit,
till 5 fortifikationskassörer, 5 vapenhantverkare, 7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och 5 förrådsvaktmästare.
Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och
underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafregementet
anställas en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.
Fortifikationen.
Förutom den för ingen] örtrupperna erforderliga personalen kräves viss
personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens fortifikationsdepartement
dels för ingenjörstaberna i fästningarna dels för arméfördelningsstaberna
och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.
För behovet av officerare vid fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens
fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående
(sid. 125).
I övrigt bör det här avsedda personalbehovet beräknas efter av försvarsrevisionen
angivna grunder.
Till det i det föregående beräknade behov av officers- och kompaniofficerspersonal
bör liksom vid övriga truppslag göras erforderligt tillägg
för utom fortifikationen beordrad personal. Detta tillägg bör enligt verkställda
beräkningar utgöras av 1 kapten, 21 subalternofficerare samt 2
sergeanter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
195
8 a m m a n f a 11 n i n g-.
I enlighet med vad i det föregående anförts rörande behovet av officerare
och sekundofficerare samt civilmilitär personal vid ingenjörtrupperna
samt fortifikationen i övrigt, skulle alltså å den för fortifikationen
gemensamma staten uppföras den personal, som nedanstående tabell närmare
angiver.
Fortifikationen.
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Civilmilitär personal. |
Civil per- so- nal. |
Arvo-den åt |
||||||||||||
Regementsofficerare. |
Kaptener. |
Löjtnanter och »änrikar. |
Sekundlöjtnanter. |
Fanjunkare. |
Sergeanter. |
S P P- O 5'' <ra tx> O O: fl |
*4 0 et- P> Tf P et- O* P CD ** P CD O: ►1 CD 71 |
Departements skri vare. |
Yap enhantverkare. |
Ty g verk mästare. |
Tyghantverkare. |
Förråds vaktmästare. |
Expeditionsvakter. |
Officerare. |
Sekundofficerare. |
|
Ingenj örtrupperna ............ |
9 |
30 |
53 |
5 |
27 |
60 |
1 |
5 |
5 |
7 |
24 |
5 |
5 |
|||
Fortifikationens huvudsfcn |
3 |
8 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
2 |
2 |
Arméförvaltn:s fort.-dep. ... |
1 |
2 |
2 |
|||||||||||||
Ingenjörstaber i fästningar |
3 |
2 |
2 |
— |
2 |
8 |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Arméfördelningsstaber |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
T |
— |
— |
Utom fort:nkommenderade |
— |
1 |
21 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
| — |
— |
Summa |
16 |
49 |
81 |
5 |
29 |
70 |
1 |
9 |
1 |
5 |
7 |
24 |
5 |
1 |
2 |
12 |
Föreslagen stat................. |
16 |
49 |
81 |
5 |
33 |
66 |
1 |
9 |
1 |
O |
7 |
24 |
5 |
1 |
2 |
12 |
I och för erhållande av en nöjaktig proportion mellan antalet fanjunkare
och sergeanter, har, som av tabellen framgår, viss jämkning mellan beställningarna
i dessa grader ansetts böra vidtagas.
Av de 16 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,
4 såsom överstelöjtnanter och 9 såsom majorer.
I enlighet med vad sålunda anförts, har upprättats nedanstående
Förslag
till
Personalstat
för officerare och sekundofflcerare med vederlikar vid fortifikationen.
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
81 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
5 sekundlöjtnanter,
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
196
Nuvarande
organisation.
Departements
ehefen.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Civilmilitär personal:
1 radioingenjör,
9 fortiflkationskassörer,
1 departement sskrivare,
5 vapenhantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
4 regementskassörer,
1 uppbördsman m. m. å Laxön samt
7 expeditionsassistenter.
Personalstaterna för de särskilda ingenjörkårerna samt Fälttelegraf rege
mentet äro angivna å sid. 194.
7. Trängtrupperna.
Enligt 1914 års härordning består trängen av sex särskilda kårer, en
för varje arméfördelning, nämligen Svea, Göta och Norrlands trängkårer,
Skånska trängkåren samt Västmanlands och Östgöta trängkårer. Varje
trängkår är i fred organiserad å kårstab samt två trängkompanier och ett
sjukvårdskompani.
Den fast anställda personalen vid
ecklesiastik- och musikpersonal —
förda organisationen utgöras av:
dels följande å en för vapnet
personal, nämligen:
Officerare:
1 överste och inspektör,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
26 kaptener,
36 löjtnanter och
12 underlöjtnanter och fänrikar.
trängen — frånsett läkar-, veterinär-,
skall enligt den ännu icke fullt genom
i
dess helhet gemensam stat uppförd
Underofficerare:
25 fanjunkare och
61 sergeanter.
Civilmilitär personal:
18 hantverkare och
6 förrådsvaktmästare.
dels ock vid var och en av de sex kårerna följande personal, nämligen:
Underbefäl och meniga: Beställningsmän:
4 furirer av 1. klassen, 1 hovslagarkorpral och
8 furirer av 2. klassen, 1 hovslagarvicekorpral.
14 korpraler,
13 vicekorpraler och
21 volontärer.
Såsom i det föregående (sid. 126 och 109) föreslagits, bör tränginspektionen
bibehållas, och böra trängtrupperna fortfarande organiseras på sex
trängkårer med nuvarande förläggningsplatser.
Ovan (sid. 80) har också föreslagits, att trängtruppernas värnpliktiga,
som nu inskrivas i egentlig trängtjänst, egentlig sjukvårdstjänst och sjukbärartjänst,
för framtiden skola, i vad beträffar linjetjänsten, inskrivas i
trängtjänst, biltjänst och sjukvårdstjänst. Innan jag ingår på en närmare
redogörelse för utbildningsorganisationen, torde jag böra upptaga frågan om
197
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
vid vilka olika underavdelningar inom eu triingkår utbildningen i de särskilda
tjänsterna bör försiggå.
Försvarsrevisionen bär (Del 1, sid. 448) anfört, att av såväl krigserfarenheterna
som vår egen erfarenhet angående utbildningen av bilförare vid
trängen hade framgått, att, därest ifrågavarande utbildning skulle giva ett
fullt tillfredsställande resultat, de till biltjänst uttagna värnpliktiga icke
borde såsom för närvarande ingå i trängkompanierna utan i stället utbildas
vid särskilda bilkompanier. På grund av det begränsade antalet värnpliktiga
kunde givetvis dylika kompanier icke uppsättas vid varje trängkår, utan
linge man begränsa sig till endast två för trängen i dess helhet avsedda
bilkompanier, vilket antal åtminstone tillsvidare jämväl finge anses vara
tillfyllest. Med hänsyn till förläggningsutrymme och möjligheten att under
utbildningen kunna ekonomiskt utnyttja bilmaterielen ävensom för erhållande
av lämplig terräng för tillämpningsövningarna syntes av dessa båda kompanier
det ena böra förläggas till Svea trängkår i Örebro och det andra till
Norrlands trängkår i Sollefteå.
Då den av mig föreslagna ökade linjekontingenten i biltjänst icke är
större, än att den kan utbildas vid två kompanier, synes man för närvarande
böra begränsa sig till organiserandet av två bilkompanier, nämligen
ett vid Svea trängkår i Örebro och ett vid Norrlands trängkår i Sollefteå.
De i trängtjänst inskrivna böra, såsom nu är fallet med de i egentlig
trängtjänst inskrivna, utbildas vid trängkompani. På grund av den föreslagna
utbrytningen av bilmanskapet från trängmanskapet samt inkallandet
av underbefäl eller fackmän till första tjänstgöring på hösten inskrivningsåret
m. fl. åtgärder, kan antalet trängkompani er vid varje trängkår minskas
från två till ett.
Liksom för närvarande erfordras alltjämt vid varje trängkår ett sjukvårdskompani,
vid vilket utbildningen av de i sjukvårdstjänst inskrivna värnpliktiga
äger rum.
I likhet med försvarsrevisionen föreslår jag alltså, att var och en av
de sex trängkårerna organiseras — förutom på kårstab på ett trängkompani
och ett sjukvårdskompani, vartill kommer ett bilkompani vid vardera
av Svea och Norrlands trängkårer.
Såsom förut (sid. 47) nämnts, beräknas årskontingenten vid trängtrupperna
inskrivna och till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet till
1,400. Av dessa skola 20 % i samband med inskrivningen uttagas för
utbildning till underbefäl eller fackmän med inryckning inskrivningsåret på
hösten. Återstoden, d. v. s. flertalet värnpliktiga, borde, i vad angår trängtjänst
och sjukvårdstjänst, ur utbildningssynpunkt om möjligt inrycka på våren andra
året. För att begränsa befälsbeliovet till det av försvarsrevisionen beräknade,
torde det dock sannolikt bliva nödvändigt inkalla någon mindre del av
dessa värnpliktiga redan på hösten första året. Styrkan av denna del
torde böra bestämmas efter vunnen erfarenhet; här nedan upptages den
till omkring en fjärdedel. Flertalet värnpliktiga i biltjänst torde böra inrycka
med omkring en tredjedel på hösten och två tredjedelar på våren.
198
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
För vart och ett av de olika kompanierna beräknas antalet till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet i enlighet med nedanstående tabell.
Kategori värnpliktiga |
Inryckning |
Antal |
|
i allmänhet. |
vårellerhöst. |
inskrivna. |
|
1 |
Flertalet värnpliktiga.............. |
höst |
20 |
Trängkompani (sex st.).........<[ |
» » |
vår |
60 |
1 |
Underbefäl eller fackmän......... |
höst |
20 |
, 1 |
Flertalet värnpliktiga............. |
höst |
20 |
Sjukvårdskompani (sex st.)...< |
»> )) |
vår |
60 |
1 |
Underbefäl eller fackmän..... |
höst |
20 |
i |
Flertalet värnpliktiga..... |
höst |
20 |
Bilkompani (två st.) ........... { |
» » |
vår |
60 |
1 |
Underbefäl eller fackmän......... |
höst |
20 |
Utbildningen av flertalet av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga förutsättes
i stort sett ordnas sålunda.
De till trängtjänst uttagna utbildas under hela utbildningstiden vid vederbörligt
trängkompani.
Vad de till sjukvårdstjänst uttagna värnpliktiga beträffar, förutsättas
alla till eu början komma att erhålla minst 30 dagars militärutbildning
vid vederbörande kår. Därefter avses omkring en tredjedel för sjukhusutbildning
ävensom för fortsatt militärutbildning tjänstgöra vid truppförband
utom trängtrupperna. Återstående två tredjedelar erhålla vid den
egna kåren antingen enahanda utbildning eller, i den mån de ej äro
lämpliga därför, utbildning såsom sjukbärare. Under repetitionsövningarna
sammandrages åter allt manskap till vederbörligt kompani.
De till biltjänst uttagna värnpliktiga förutsättas komma att till en början
erhålla minst tre månaders utbildning vid vederbörande bilkompanier. Den
fortsatta utbildningen äger därefter rum dels vid dessa kompanier dels
ock för visst antal vid andra truppförband, där behov av bilförare förefinnes.
Under repetitionsövningarna utbildas allt manskap vid vederbörligt
bilkompani.
Vad beträffar de till underbefäl eller fackmän uttagna, vilka, såsom i
det föregående (sid. 58) angivits, förutsättas samtliga inrycka på hösten,
böra de för utbildning till underbefäl eller ställföreträdare avsedda samt
till trängtjänst och biltjänst uttagna fullgöra såväl rekryt- som underbefälsutbildning
vid respektive träng- och bilkompanier, medan motsvarande
kategori av de till sjukvårdstjänst uttagna bör fullgöra viss tjänstgöring
å sjukhus o. s. v., men för övrigt tjänstgöra vid respektive sjukvårdskompanier.
Vad ovan sagts om tjänstgöring kompanivis utgör givetvis icke hinder
för att i vissa ämnen och övningsgrenar utbildningen ordnas kårvis, liksom
icke heller för att, om så skulle visa sig ändamålsenligt, vissa kategorier
värnpliktiga under lämpliga perioder sammanföras till för vissa eller samtliga
kårer gemensamma övningsavdelningar.
199
KungI. Maj:ts proposition nr 20.
Vad studenter och likställda ävensom officers- cell reservofficcrsaspiranter
beträffar, bör utbildningen i stort sett äga ruin, pa sätt föi''svarsrevisionen
(Del 1, sid. 450) angivit.
Beträffande det fast anställda manskapets utbildning hänvisas till vad
i det föregående (sid. 156) anförts.
Under repetitionsövningarna torde den ovan föreslagna organisationen på
kompanier inom kårerna böra bibeliallas. I och för övningarnas bedrivande
förutsättas kompanierna komma att i största möjliga utsträckning organisera
fältmässigt indelade formationer, såsom förplägnadskolonner, sjukvårdskompanier,
fältsjukhus, bilkolonner o. s. v.
Befälsbehovet för den kårvis anordnade utbildningen av värnpliktiga och
fast anställt manskap beräknas i enlighet med försvarsrevisionens förslag,
på sätt nedanstående tabell utvisar.
vid varje trängkompani......
» » sjukvårdskompani
» vartdera bilkompaniet.
Kaptener. |
Subaltern- officerare. |
Fanjun- kare. |
Serge- anter. |
Furirer. |
Korpraler. |
1 |
3 |
1 |
3 |
4 |
4 |
1 |
2 |
1 |
2 |
3 |
4 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beräknas i
överensstämmelse med av revisionen angivna grunder, dock att i enlighet
med vad i det föregående (sid. 153—4) omförmälts de av revisionen
föreslagna förvaltningsofficerarna böra ersättas med regementskassörer (pensionerade
sekundofficerare) samt de hittillsvarande förrådsförvaltarna i
staterna upptagas såsom sekundlöjtnanter.
Det sålunda beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
Å denna angivas även de tillägg för utom kårerna beordrad personal, vilka
— enligt vad i det föregående (sid. 153) framhållits — måste göras.
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Under- befäl. |
ro Sr |-d |
|||||||
överstar. |
Överstelöjtnanter och majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekundlöjt- nanter. |
Fanjunkare. |
Sergeanter. |
Furirer. |
Korpraler. |
''ensionerade undofficerare. |
|
i |
2 |
_ |
_ |
*)1 |
||||||
6 |
6 |
6 |
s)6 |
6 |
18 |
6 |
— |
s)18 |
||
Personal, tjänstgörande vid kom-pani (skola) inom kårerna...... Utom kårerna beordrad personal |
— |
14 2 |
32 6 |
— |
14 1 |
32 4 |
46 24 |
54 |
— |
|
Summa |
i |
6 |
24 |
44 |
6 |
21 |
54 |
76 |
54 |
19 |
Föreslagen stat .................... |
i |
6 |
24 |
44 |
6 |
25 |
50 |
76 |
54 |
19 |
*) Expeditionsassistent.
2) Förrådsförvaltare.
3) 6 regementskassörer, 6 furageförvaltare m. m., 6 vapenförvaltare.
200
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
A.v kårcheferna torde 3 böra vara överstelöjtnanter och 3 majorer.
Som av tabellen framgår, skulle egentligen beräknas 21 fanjunkare och
54 sergeanter. Då proportionen mellan fanjunkare och sergeanter vid
trängtrupperna bör vara ungefär densamma som vid övriga truppslag, böra
de 75 sekundofficersbeställningarna i staten uppdelas i 25 fanjunkar- och
50 sergeantsbeställningar. Motsvarande jämkningar hava även av försvarsrevisionen
föreslagits.
Av furirerna torde vid samtliga kårer 4 böra uppföras såsom furirer
av 1. klassen och de övriga såsom furirer av 2. klassen.
Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och beställningsmän bör beräknas
enligt av försvarsrevisionen angivna grunder.
Av hantverks och förrådspersonal har revisionen för varje kår beräknat
3 hantverkare och 1 förrådsvaktmästare. I dessa beräkningsgrunder torde
endast böra göras den ändringen, att ytterligare 1 hantverkare bör tillkomma
vid var och en av de båda kårer, vid vilka bilkompanier organiseras.
Behovet liärav har gjort sig starkt gällande, i den mån bilutbildningen
vid trängtrupperna under senare år utvecklats.
Liksom för närvarande är fallet, böra officerare och sekundofficerare
med vederlikar uppföras å eu för trängen i dess helhet gemensam stat,
under det att manskap upptages å de särskilda kårernas stater.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,
hava upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för officerare
och sekundofficerare med vederlikar vid trängen och dels för de särskilda
trängkårerna.
Trängtrupperna.
Officerare. |
Sekund- officerare. |
Manskap. |
civn- mllitär personal. |
•II Arvoden åt pensionerade sekundofficerare. |
||||||||||||||
O < ® H T rf- SB |
Överstelöjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och |
Sekundlöjtnanter. |
Fanjunkare. |
Sergeanter. |
Underbefäl. |
Volontärer. |
Beställ- nings- män. |
Förråds- o. |
|||||||
Furirer. |
Korpraler. |
Vice korpraler. |
Hovsla garman- skap. |
Hantverkare. |
Förrådsvakt- mästare. |
|||||||||||||
1. klass. |
2. klass- |
Korpraler. |
Vice korpraler |
|||||||||||||||
Trängens gemen- |
||||||||||||||||||
samma stat ... |
1 |
3 |
3 |
24 |
44 |
6 |
25 |
50 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
20 |
6 |
19 |
||
Svea trängkår... |
4 |
10 |
n |
n |
17 |
i |
i |
|||||||||||
Göta trängkår... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
i |
i |
|||
Norrlands träng- |
||||||||||||||||||
kår .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
10 |
11 |
11 |
17 |
i |
i |
|||
Skånska träng- |
||||||||||||||||||
kåren ........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
i |
1 |
_ |
||
Västmanlands |
||||||||||||||||||
trängkår ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
i |
i |
|||
Ostgöta trängkår |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
i |
i |
— |
—I |
— |
Summa personal! 1 3, 3, 24 44j fij 25; 50] 241 52 54| 58j 8G, öj 6j 20, 6|| 19|
Kung!. Maj-.ts proposition nr 20.
201
8. Intendenturtrupperna och intendenturkåren.
Enligt nuvarande organisation utgöres intendenturkårens fast anställda
personal — frånsett den å staten för generalitetet uppförde generalintendenten
— av följande kategorier, nämligen:
Officerare:
3 överstar,
5 överstelöjtnanter,
8 majorer,
88 kaptener och
12 löjtnanter.
Underofficerare:
79 förvaltare,
16 sergeanter.
Manskap:
10 furirer av 1. klassen och
15 furirer av 2. klassen.
Cmlmilitär personal:
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Ifrågavarande personal är placerad till tjänstgöring dels vid intendenturtrupperna
och dels vid arméns centralstyrelse, staber, regementen och kårer,
intendenturförråd, förplägnadsanstalter o. s. v.
Intendenturtrupperna.
Före antagandet av 1914 års härordning funnos icke några särskilda
intendenturtrupper. De värnpliktiga, vilka enligt gällande planer voro avsedda
att vid mobilisering ingå i intendenturformationer, inskrevos vid
trängen i förvaltningstjänst och utbildades dels vid de till de centrala
intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda fasta intendenturskolorna
och dels vid en till Västernorrlands regemente tillfälligt sammandragen
intendenturskola.
Genom 1914 års härordning blevo emellertid självständiga intendenturtrupper
om tillhopa fyra kompanier organiserade. Härordningsbeslutet
innebar sålunda, att de förutvarande intendentur skolorna skulle förändras
till fast organiserade kompanier, att den för dessa avsedda aktiva personalen
i dess helhet skulle uppföras å intendenturkårens stat, samt att de
värnpliktiga skulle direkt inskrivas vid intendenturtrupperna. Med avseende
å kompaniernas förläggning vidtogs ingen annan ändring, än att
kompaniet i Sollefteå skulle förläggas till Östersund, sedan den tillämnade
förplägnadsanstalten därstädes blivit färdigställd.
I enlighet härmed utgöras intendenturtrupperna för närvarande av fyra
kompanier, nämligen:
Första kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Stockholm,
Andra kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet å Karlsborg,
Tredje kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Boden och
Fjärde kompaniet, för närvarande förlagt å Sollefteå läger, men avsett
att förläggas till förplägnadsanstalten i Östersund.
Nuvarande
organisation.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
202 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Den för intendenturkompanierna avsedda, å intendenturkårens stat uppförda
personalen är enligt liärordningsbeslutet beräknad till:
4 kaptener, kompanichefer, 4 sergeanter och
3 löjtnanter, 25 furirer.
4 förvaltare,
Som förut nämnts, böra intendenturtrupperna fortfarande organiseras
å fyra kompanier, varvid första kompaniet förflyttas till Örebro och där
förlägges i Livregementets grenadjärers etablissement samt fjärde kompaniet
intill dess förplägnadsanstalten i Östersund kan bliva utbyggd
enligt plan förlägges i Västernorrlands regementes kasern i Sollefteå.
I det föregående (sid. 47) har angivits, att årskontingenten till linjetjänst
uttagna, intendenturtrupperna tilldelade värnpliktiga i allmänhet beräknas
till sammanlagt 400 man. Denna styrka bör fördelas på de olika
kompanierna efter ungefärligen samma grunder, som av försvarsrevisionen
föreslagits. Utbildningen bör likaledes i stort sett anordnas, på sätt revisionen
förutsatt, med undantag av att de värnpliktiga, liksom vid infanteriet
och trängen, inkallas till fullgörande av första tjänstgöring med en
mindre del på hösten första året samt med huvuddelen på våren andra
året. För tjänsten vid förplägnadsanstalterna böra till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga, i enlighet med vad revisionen förutsatt, året om befinna
sig i tjänstgöring vid nämnda anstalter.
Utbildningen av studenter och likställda ävensom reservoffccrsaspiranter
några officersaspiranter finnas icke vid intendenturtrupperna -— bör,
såsom revisionen föreslagit (Del 1, sid. 457), ordnas enligt samma grunder
som för närvarande.
Det fast anställda manskapet rekryteras endast av sådant underbefäl,
som redan erhållit furirs- eller högre utbildning. Detta manskaps intendentur-
och sekundofficersutbildning synes böra äga rum, på sätt revisionen
föreslagit.
Befälsheliovet vid intendenturtrupperna bör beräknas enligt de av revisionen
angivna grunderna, med den skillnad, att de för intendenturtrupperna
avsedda förrådsförvaltarna böra utbytas mot fanjunkare.
För intendenturtrupperna bör alltså beräknas följande befälspersonal,
nämligen:
4 kaptener, 8 sergeanter och
5 löjtnanter, 27 furirer.
4 fanjunkare,
Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.
Intendenturkåren.
Enligt gällande instruktion är intendenturkårens uppgift att förse armén
med utbildad personal för upprätthållande i såväl fred som krig av de
Kunyl. Maj:ts proposition nr 20. 203
olika intendenturbefattningarna samt att tillgodose intendenturtrupperna
med erforderligt befäl.
De intendenturbefattningar, som personal av intendenturkåren för närvarande
bär att upprätthålla, utgöras av — förutom befälsposterna vid
intendenturtrupperna, för vilka i det föregående redan redogjorts — dels
vissa befattningar i centralstyrelsen (arméförvaltningen och intendenturstaben),
i arméfördelnings- och motsvarande staber samt i arméns centrala
intendenturförråd m. fl., dels ock regementsintendents- och förrådsförvaltarbefattningarna
vid arméns truppförband m. fl.
Försvarsrevisionen har (Del 1, sid. 459) — efter en undersökning av Försyarså
ena sidan arbetets art och omfattning för olika befattningshavare samt ’evmonenå
andra sidan befattningarnas vikt och betydelse vid mobilisering —
kommit till den uppfattningen, att vissa intendenturbefattningar vore av
den art, att de borde mot skäligt arvode kunna bestridas av pensionerad
personal. Vidare har revisionen undersökt möjligheten av att förenkla förvaltningsapparaten,
utan att förvaltningsarbetet i fred och förhållandena vid
mobilisering och i krig därav bleve lidande. Eevisionen har därvid funnit,
att någon inskränkning av förvaltningspersonalen icke kunde göras inom
centralstyrelsen, vid arméfördelningsstaber eller vid de truppförband,
som vid mobilisering inginge i arméfördelningsförband. Däremot syntes en
minskning av denna personal kunna företagas inom Bodens fästning samt
å Gotland, under förutsättning att förvaltningen därstädes centraliserades.
I likhet med försvarsrevisionen är även jag av den uppfattningen, att Departementsvissa,
i det följande närmare angivna intendenturbefattningar böra för vin- chefen.
ilande av nödiga besparingar upprätthållas av pensionerad personal mot
skäligt arvode. Däremot torde, av skäl som jag längre fram (sid. 208 — 9)
skall närmare angiva, någon centralisering av intendenturförvaltningen i
Boden och på Gotland åtminstone för närvarande icke böra komma till stånd. I
I fråga om det arbete, som för närvarande påvilar arméns regera entsintendenter,
har försvarsrevisionen (Del 1, sid. 385) anfört, att vederbörande myndigheter
vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten av att lätta ifrågavarande
befattningshavares arbetsbörda. Bland de utvägar, som därvid
ifrågasatts, hade den mest uppmärksammade varit anställandet av särskilda
regementskassörer. Genom en dylik anordning skulle regementsintendenterna
befrias från de göromål, som för närvarande toge deras mesta tid i anspråk,
och i stället kunna helt och odelat ägna sig åt sin egentliga uppgift, nämligen
intendentur- och förplägnadstjänsten vid truppförbanden. Då revisionen
funne en lättnad av regementsintendenternas arbetsbörda ofrånkomlig men
icke ansåge sig kunna ifrågasätta inrättandet av särskilda regementskassörsbeställningar
å stat med hänsyn till därmed förenade kostnader, inskränkte
sig revisionen till att föreslå, att vid varje regemente skulle mot skäligt
arvode anställas en pensionerad officer (förvaltningsofficer) såsom biträde
åt regementsintendenten.
Tillsättande
av regementskassörsbefattningar.
Försvars
revisionen.
204
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Chefen för Chefen för generalstaben har uttalat, att den av försvarsrevisionen föregeneralstaben.
siagna förvaltningsofficeren borde ersättas med en pensionerad underofficer,
vilken skulle mot skäligt arvode anställas som regementskassör. Det syntes
nämligen vara mindre lämpligt att placera eu pensionerad officer såsom
biträde åt en yngre officer av samma eller lägre grad, vilket enligt försvarsrevisionens
förslag i regel bleve fallet. Genom att begränsa de göromål,
som ålåge regementsintendentens biträde, till enbart kassaärenden,
kunde en pensionerad underofficer med fördel avses för befattningen i fråga.
I staten borde alltså upptagas arvode åt en pensionerad underofficer, avsedd
såsom regementskassör.
Departements- Anställandet av pensionerade sekundofficerare såsom biträden åt regementschefen.
intendenterna synes mig ur tjänstesynpunkt vara en lämpligare anordning än
den av försvarsrevisionen förutsatta och är jämväl ur kostnadssynpunkt att
föredraga. Huruvida regementsintendenterna till följd härav böra helt fritagas
från handläggandet av kassaärenden, torde böra göras till föremål
för särskild prövning, i samband varmed även synes böra utredas, i vilken
utsträckning det möjligen kan vara lämpligt att åt nämnda biträden även
uppdraga handläggandet av andra ärenden än kassaärenden. För ifrågavarande
biträden har jag ansett mig böra använda benämningen regementskassör
er. Skulle emellertid en blivande utredning giva vid handen, att desamma
icke böra på eget ansvar handlägga kassaärendena, torde de lämpligen
i stället böra benämnas intendentsassistenter. Begementskassörs arvode
torde böra så avvägas, att detsamma jämte pension kommer att motsvara
förvaltares löneförmåner. Som i det föregående (sid. 159) omförmälts,
förutsättes, att regementskassör erhåller sekundlöjtnants tjänstegrad.
Vid vissa förband, där kassarörelsen är av jämförelsevis mindre omfattning
— Gotlands och Norrbottens artillerikårer samt intendenturförrådet i
Boden synes särskild kassörsbefattning icke erforderlig, utan torde kassagöromålen
därstädes kunna ombesörjas av vederbörande regements- respektive
förrådsintendent.
Vid arméfördelningsstaber, kommendantskapet i Boden samt intendenturförråden
i Stockholm och Karlsborg böra liknande befattningar inrättas.
Dessas innehavare benämnas stabskassörer respektive förrådskassörer, vilka
benämningar dock under ovan angiven förutsättning torde böra utbytas
mot benämningen intendentsassistenter.
Överförande Enligt nuvarande organisation bestridas förrådsförvaltarbefattningarna vid
vaitare till arrtiens truppförband och mtendenturforråd m. fl. av de å intendenturkårens
den^stat**1" llPpförda förvaltarna. Förvaltargraden rekryteras dels från intendenv
d furkårens sergeantsgrad, dels ock till övervägande del av underofficerare,
organisation, företrädesvis sergeanter ur arméns truppförband. Förvaltarna åtnjuta lön
enligt 4:e lönegraden (Uo) i gällande avlöningsreglemente, under det att
underofficerare i allmänhet stanna i 3:e lönegraden (Uo).
Kungl. Maj:t» proposition nr 20.
205
För att på de olika truppförbanden jämnare fördela möjligheterna för Chefen för
underofficerare att vinna officersbefordran har chefen för generalstaben för- aene>
ordat överflyttande av de nu på intendenturkårens stat uppförda förrådsförvaltarna
till respektive regementens (kårers) stater. Urvalet av lämplig person
kunde visserligen härigenom försvåras, men torde dock kunna ske på ett
fullt betryggande sätt, varför ur denna synpunkt hinder icke borde anses
möta mot den föreslagna överflyttningen.
Med hänsyn till förrådsförvaltarnas ansvarsfulla åligganden ävensom till Departements
den för dem i det föregående (sid. 159) föreslagna tjänsteställningen synes
förvaltargradens rekrytering böra ske ur fanjunkargraden, företrädesvis bland
sådana fanjunkare, som ett antal år tjänstgjort i kompaniadjutantsbefaktning
Liksom nu torde därjämte viss praktisk och teoretisk utbildning böra fordras
för att kunna nå förvaltargraden. Då det visat sig, att intendenturkarens
förvaltarbeställningar, trots därmed förenade högre avlöningsförmåner, icke
äro eftersökta av fanjunkare — detta sannolikt beroende på ovissheten
om blivande placeringsort samt skyldigheten att vara underkastad transport
till vilket truppförband som än kan påfordras — torde de för truppförbanden
avsedda förvaltarbeställningarna böra överflyttas till truppförbandens
stater. Härigenom synes även den säkraste garanti kunna vinnas för att
endast de mest förtjänta sekundofficerarna vinna befordran till de ur
ekonomisk synpunkt viktiga förvaltarbeställningarna.
I betraktande av den krävande tjänst, nämnda beställningshavare hava
att bestrida, torde de allt fortfarande böra åtnjuta avlöning av samma storlek,
som för närvarande tillkommer dem. Då det emellertid ur tjänstesynpunkt
är önskvärt att även efter den föreslagna överflyttningen till
truppförbandens stater av de för förr åd stör valtartjänst därstädes avsedda
förvaltarbeställningarna kunna i erforderligt fall verkställa ombyte av förrådsförvaltare,
som av en eller annan anledning icke längre befinnes lämplig
för denna tjänst, synes eu dylik beställningsliavares avlöningsförhållanden
lämpligen böra ordnas på så sätt, att han erhåller lön enligt 3. lönegraden
(Uo) men därjämte såsom arvode fyllnad till lön enligt 4. lönegraden (Uo).
Efter eu överflyttning till truppförbandens stater av ovannämnda förvaltarbeställningar
skulle på intendenturkarens stat kvarstå endast det an
-
tal dylika beställningar, som är erforderligt för tjänsten vid intendenturtrupperna
och de centrala intendenturförråden m. fl.
Då nu förvaltarbeställningarna vid truppförbanden, enligt vad ovan sagts,
böra rekryteras ur fanjunkargraden, torde det knappast kunna anses riktigt,
att intendenturkårens återstående förvaltare skulle rekryteras direkt ur
kårens sergeantsgrad. Eu ny grad — fanjunkargraden — synes därför
böra införas vid intendenturkåren, till vilken grad i första hand böra hänföras
de fyra för kompaniadjutantstjänst vid intenden turkompanierna avsedda förvaltarna.
Därjämte torde ytterligare två förvaltarbeställningar utan större
olägenhet kunna utbytas mot fanjunkarbeställningar. Antalet dylika beställningar
skulle därigenom komma i ett lämpligt förhållande till antalet ser
-
geantsbeställningar vid kåren.
Central
styrelsen.
Försvars
revisionen.
Arméförvaltningen
och generalintendenten.
Chefen
för generalstaben.
Departements
chefen.
206 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Efter att i det föregående hava angivit de allmänna principer, som hora
tjäna till ledning vid bedömandet av den för olika befattningar erforderliga
intendenturpersonalen m. m., övergår jag nu till att närmare redogöra för
de olika intendenturbefattningar, som äro erforderliga enligt den föreslagna
organisationen.
Inom centralstyrelsen tjänstgör för närvarande intendenturpersonal dels i
intendenturstaben dels i arméförvaltningens intendentsdepartement dels ock
i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.
På grund av omfattningen av de arbeten, som påvila intendentsdepartementets
utrustnings- och underhållsbyråer, bär revisionen icke ansett sig
kunna föreslå någon personalminskning därstädes, särskilt med hänsyn till
de nytillkomna uppgifterna rörande industriens krigsberedskap och mobilisering.
Däremot syntes det revisionen icke vara med nödvändighet påkallat
att på båda byråerna avse regementsofficerare såsom byråchefernas
närmaste män, utan funne revisionen tillfyllest, om för utrustningsbyrån,
där de nyssnämnda ärendena rörande industriens krigsberedskap m. m.
handlades, utöver byråchefen beräknades eu regementsofficer. Den för
underhållsbyrån nu avsedda andre regementsofficeren borde därför i personalberäkningarna
upptagas som kapten, varjämte två löjtnantsbeställningar
beräknades kunna utbytas mot två för pensionerade officerare avsedda arvodestjänster.
För tjänstgöring å intendentsdepartementet har revisionen sålunda beräknat
3 regementsofficerare, 5 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare,
2 pensionerade officerare och 4 pensionerade underofficerare.
Arméförvaltningen har för sin del avstyrkt den föreslagna nedflyttningen
av en regementsofficersbeställning till kaptensbeställning. Därjämte har
generalintendenten i sina till generalskommissionens yttrande fogade »särskilda
iakttagelser rörande intendenturkåren och intendenturtrupperna» bland
annat påyrkat, att för handläggande av frågor rörande industrimobiliseringen
två officersbeställningar måtte uppföras å intendenturkårens stat.
Chefen för generalstaben har ansett, att arméförvaltningens och generalintendentens
nyssnämnda erinringar med hänsyn till de ökade kostnader,
som eljest skulle uppstå, icke borde vinna beaktande i annan mån, än
att någon nedflyttning av regementsofficersbeställning till kaptensbeställning
icke beräknades, samt att endast eu kaptensbeställning avsåges för
industrimobiliseringen.
För beräkning av personalbehovet i centralstyrelsen ansluter jag mig
till myndigheternas yrkande endast i så måtto, att jag anser, att 1 kaptensbeställning
bör — utöver de av försvarsrevisionen föreslagna — avses
för industrimobiliseringen. För tjänstgöring å intendentsdepartementet böra
således avses 3 regementsofficerare, 6 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare,
2 pensionerade officerare och 4 pensionerade sekundofficerare.
207
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Personalbehovet vid intendenturstaben har i det föregående (sid. 125)
beräknats till 1 regementsofficer, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 expeditionsvakt
och 1 pensionerad sekundofficer.
Som i det föregående (sid. 101) ävenledes omförmälts, avses för sjukvårdsstyrelsen
icke någon in ten den turpersonal.
För centralstyrelsen i dess helhet bör alltså följande personal beräknas.
4 regementsofficerare, 2 departementsskrivare,
10 kaptener, 1 expeditionsvakt.
4 löjtnanter,
Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas skäliga arvoden åt 2
pensionerade officerare och 5 pensionerade sekundofficerare.
I fråga om fördelningsintendenturerna har försvarsrevisionen icke förutsatt
annan förändring, än att de som expeditionsbiträden avsedda underofficerarna
på stat skulle utbytas mot pensionerade underofficerare med
arvoden. Fördelningsintendenturerna skulle sålunda enligt revisionens förslag
bestå av 1 regementsofficer (fördelningsintendent), 1 kapten (expeditionsintendent)
och 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Med hänvisning till vad förut sagts rörande kassörsorganisationen bör
expeditionsunderofficeren utbytas mot en stabskassör, pensionerad sekundofficer,
och varje fördelningsintendentur således bestå av:
1 regementsofficer (fördelningsintendent) och
1 kapten (expeditionsintendent).
A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner bör
härjämte för varje fördelningsintendentur ett skäligt arvode uppföras åt en
pensionerad sekundofficer såsom stabskassör.
Intendenturpersonalen vid kommendantskapet i Boden utgöres enligt nuvarande
organisation av 1 regementsofficer som fästningsintendent, 1 löjtnant
som adjutant, 1 förvaltare som uppbördsman vid fästningsmagasinet
‘och 1 sergeant som expeditionsbiträde.
För vart och ett av de truppförband, som äro förlagda eller avsedda
att förläggas till fästningen, nämligen Norrbottens regemente, Norrbottens
kavallerikår, Norrlands artilleriregementes detachement, Bodens artilleriregemente
och Bodens ingenjörkår, äro beräknade 1 kapten som regementsintendent
och en förvaltare som förrådsförvaltare.
Ovan angiven personal uppgår således till 1 regementsofficer, 5 kaptener,
1 löjtnant, 6 förvaltare och 1 sergeant.
Såsom redan förut (sid. 112) omnämnts, har försvarsrevisionen föreslagit,
att en för hela fästningens garnison gemensam fästningsintendentur
skulle upprättas. Denna skulle bestå av:
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant, löjtnant ur intendenturkåren,
Fördelnings
intenden
turerna.
Fästningsintendenturen
1 Boden.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
Generalskom
missionen.
Arméförvalt
ningen.
Departements
chefen.
208 Kungl. Maj ds proposition nr 20.
3 kaptener ur intendenturkåren såsom chefer för underhålls-, utrustnings-
och kassaavdelningarna samt
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
Fästningsintendenturen skulle ersätta såväl ovannämnda i kommendantsstaben
ingående intendenturpersonal som ock regementsintendenterna vid
de truppförband, vilka vore förlagda i fästningen. Organiserandet av en
dylik fästningsintendentur, som hade att svara för förvaltningen även vid
truppförbanden, innebure visserligen ett avsteg från nu gällande förvaltningsprinciper,
enligt vilka regementsintendenten vore föredragande och
regementschefen beslutande i samtliga egentliga intendenturärenden och båda
tillsammans ansvariga för det fattade beslutet, men å andra sidan gjorde
sig också helt andra synpunkter gällande vid en fästnings truppförband
än vid truppförband, som vid mobilisering inginge i fältliären. Inom en
fästning måste nämligen de lägre befälhavarnas förvaltningsbefogenhet väsentligen
inskränkas.
Generalskommissionen har framhållit, att den av försvarsrevisionen föreslagna
anordningen, som skulle medföra obetydliga besparingar och icke
åstadkomma den åsyftade överensstämmelsen mellan freds- och krigsorganisationen,
skulle inom därav berörda delar av armén bryta mot nu gällande
principer och därför verka desorganiserande på förvaltningstjänsten. Den
föreslagna inskränkningen i självhushållningen skulle medföra ett försämrat
ekonomiskt residtat. Slutligen skulle enligt generalskommissionens förmenande
kommendanten genom den föreslagna ändringen bliva så betungad
av förvaltningsgöromål, att hans viktigaste uppgifter, övervakandet av
truppernas utbildning och fästningens försvarsberedskap m. in., därav skulle
bliva lidande.
Av nu anförda skäl har generalskommissionen avstyrkt den föreslagna
ändringen.
Arméförvaltningen liar på liknande grunder som generalskommissionen
avstyrkt förvaltningens centraliserande och framhållit, att olika grupper av
förvaltningsärenden vid truppförbanden skulle komma att avgöras av olika
myndigheter. Även om ifrågavarande av revisionen väckta organisationsfråga
efter ytterligare utredning överhuvudtaget skulle befinnas kunna
genomföras, syntes en sådan åtgärd icke kunna bliva ändamålsenlig.
Pa grund av vad myndigheterna sålunda anfört och med hänsyn jämväl
till den utredning rörande förvaltningens allmänna organisation, som, i
enlighet med vad förut (sid. 56) sagts, torde böra företagas, så snart
beslut i fråga om härorganisationen föreligger, anser även jag, att, åtminstone
för närvarande, någon förändring av den nuvarande förvaltningsorganisationen
inom fästningen icke bör företagas.
I överensstämmelse härmed torde fästningsintendenturen, såsom redan
(sid. 112) angivits, böra bestå av:
1 regementsofficer (fästningsintendent),
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 20.
209
1 löjtnant (adjutant) och
1 sekundlöjtnant (uppbördsman vid fästningsmagasinet).
I detta sammanhang torde böra erinras, att försvarsrevisionen föreslagit,
att den hos fästningsintendenten nu tjänstgörande underofficeren ur intendenturkåren
skulle utbytas mot 1 pensionerad underofficer med skäligt
arvode.
Såsom jag förut (sid. 112) framhållit, bör för ifrågavarande befattning
en pensionerad sekundofficer — stabskassör — avses. Skäligt arvode
bör för honom uppföras å kommendantskapets stat.
Enligt nuvarande organisation utgöres den å Gotland placerade inten- inten.
. , b & 1 denturen på
denturpersonaien av: Gotland.
1 regementsofficer som stabsintendent vid militärbefälet, Nuvarande
2 kaptener som regementsintendenter vid Gotlands infanteriregemente organisation.
och Gotlands artillerikår samt
3 förvaltare, därav två såsom förrådsförvaltare vid truppförbanden och
en som förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde.
Såsom biträden åt stabsintendenten och de båda regementsintendenterna
tjänstgöra tre underofficerare vid truppförbanden.
Enligt försvarsrevisionens uppfattning borde även å Gotland en central Försyarsintendenturförvaltning
kunna med fördel organiseras. Denna syntes böra
erhålla följande sammansättning:
1 regementsofficer såsom stabsintendent,
1 kapten såsom biträdande intendent samt
2 förvaltare såsom förrådsförvaltare, den ene vid truppförbanden och
den andre vid intendenturförrådet å Tingstäde.
Utöver denna personal borde å staten för militärbefälet beräknas 1
pensionerad officer för biträde i intendenturens kassaförvaltning (motsvarande
den vid flertalet truppförband såsom biträde åt regementsintendenten
föreslagne förvaltningsofficeren).
Av skäl, som förut anförts rörande Boden, anser jag, att någon central Dc-partementsförvaltning
på Gotland, åtminstone för närvarande, icke bör komma till ^An
stånd.
Däremot synes den för intendenturförrådet å Tingstäde avsedde
förrådsförvaltaren utan större olägenhet kunna utbytas mot 1 pensionerad
sekundofficer med skäligt arvode. Nämnde befattningshavare torde lämpligen
böra uppföras å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Å denna stat bör även upptagas 1 expeditionsassistent, pensionerad
sekundofficer, såsom biträde åt stabsintendenten.
För närvarande finnas större centrala intendenturförråd i Stockholm, Arméns
Karlsborg och Boden, varjämte mindre förplägnadsanstalter äro uppförda i lntendentur
Östersund
och Hässleholm. Till de centrala anstalterna kan även hän- förråd m. m.
föras arméns i Stockholm belägna centrala beklädnadsverkstad. Beträf- Nuvarande
° ># o organisation.
laude dessa anstalters omfattning är att märka, att ett av 1914 års senare
Bihang till riksdagens protokoll 1924. I samt. 17 A käft. (Nr 20.) 2125 ss 14
210
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen.
Arméförvalt
ningen.
Departements
chefen.
riksdag beslutat havremagasin i Stockholm ännu icke kommit till utförande,
att i Östersund återstå att enligt den av 1916 års riksdag godkända byggnadsplanen
uppföra bageri och kasernbyggnad, samt att anstalten i Hässleholm
ävenledes ännu saknar bageri.
Enligt försvarsrevisionens uppfattning borde samtliga nuvarande centrala
anstalter allt fortfarande bibehållas. Däremot syntes med hänsyn till det
statsfinansiella läget med anstalternas utvidgande böra tillsvidare anstå.
Personalbehovet för här ifrågavarande anstalter hade revisionen beräknat
sålunda:
Arméns |
mtendenturfö rrå d |
centrala |
|||||
- |
|||||||
Stock- |
Karls- |
Öster- |
Hässle- |
nads- |
Summa |
||
holm. |
borg. |
sund. |
holm. |
verk- |
|||
stad. |
|||||||
Regementsofficerare.......... |
1 |
1 |
1 |
3 |
|||
Kaptener............. ........... |
1 |
1 |
l'') |
— |
— |
i |
3 |
Förvaltare ....................... |
3 |
3 |
2 |
1 |
1 |
i |
11 |
Sergeanter ................... |
1 |
1 |
1 |
_ |
_ |
3 |
|
Pensionerade officerare...... |
1 |
1 |
— |
— |
i |
3 |
'') Revisionen har förutsatt, att kassaväsendet vid intendenturförrådet skulle ombesörjas
genom den centrala fästningsintendenturen.
Emot den av revisionen föreslagna personalstyrkan har arméförvaltningen
erinrat, att för handhavandet av vid arméns centrala beklädnadsverkstad
förekommande ärenden, vilka avsåge icke blott den synnerligen omfattande
verkstadsdriften utan även utförande för intendentsdepartementets räkning
av utredningar och försök beträffande arméns utrustning, erfordrades grundlig
sakkunskap i hithörande frågor jämte erfarenhet från trupptjänsten. Det
av revisionen ifrågasatta utbytet av den för verkstadsintendenten avsedda
beställningen mot en arvodesbefattning avstyrktes därför bestämt, och detta
så mycket mer som redan kravet på en kompetent ställföreträdare för verkstadschefen
icke efter ett dylikt utbyte kunde med säkerhet tillgodoses.
Likaledes avstyrktes indragning av den för förrådsintendentstjänsten
vid intendenturförrådet i Boden avsedda kaptensbeställningen. Emot vad
revisionen i övrigt föreslagit hade arméförvaltningen icke något att erinra,
under förutsättning dock att i mån av förplägnadsanstalternas utbyggande
däremot svarande personalökning komme till stånd.
På grund av vad arméförvaltningen anfört torde liksom nu 2 kaptener
höra beräknas för arméns centrala beklädnadsverkstad, samt 1 kapten för
intendenturförrådet i Boden. De för intendenturförråden i Stockholm och
Karlsborg föreslagna pensionerade officerarna böra utbytas mot förrådskassörer,
pensionerade sekundofficerare.
Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. fi. bör sålunda
beräknas:
211
Kunrjl,'' Ma,j:ts proposition nr 20.
3 regementsofficerare, 11 sekundlöjtnanter (förvaltare) och
5 kaptener, 3 sergeanter.
2 förrådskassörer, pensionerade
sekundofficerare,
Med bortseende från de i Boden och på Gotland förlagda truppför- Regementsbanden,
beträffande vilka försvararevisionen föreslagit en centralisering av lntendenförvaltningen,
har revisionen icke ifrågasatt några nämnvärda ändringar i turerna,
fråga om intendenturförvaltningen vid truppförbanden. För varje trupp- tFesu™0Zen.
förband med nyssnämnda undantag har revisionen sålunda beräknat 1
kapten som regementsintendent och 1 förvaltare som förrådsförvaltare.
Vid Norrlands ingenjörkår, vilken avsetts att förläggas till Jämtlands fältjägarregementes
kasernetablissement, har revisionen dock icke beräknat
någon regementsintendent.
För upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm har revisionen i stället för
aktiv personal beräknat pensionerade officerare med skäliga arvoden.
Såsom förut (sid. 205) omförmälts, anser jag, att samtliga för truppför- Departementsbanden
avsedda förvaltarbeställningar böra utbrytas ur intendenturkåren
och uppföras å respektive truppförbands stater.
I övrigt bör personalbehovet beräknas enligt de av revisionen angivna
grunderna, dock med den skillnad, att regementsintendenter upptagas även
för de i Boden och på Gotland förlagda truppförbanden.
Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren
torde alltså böra beräknas sålunda:
för samtliga infanteriregementen ................................................... 26 kaptener
» » kavalleriregementen 6
» » artiller itrupp förhand................................................... 11 *
» ingenjörtrupperna med undantag av Norrlands ingenjörkår 4
» samtliga tr ängkår er ............................................ 3_*
eller tillhopa 53 kaptener.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts, har uppgjorts det förslag till personalstat
för intendenturkåren, som nedanstående tablå utvisar.
Nuvarande
organisation -
212 Klingl. Maj:ts proposition4nr 20.
Intendenturkåren.
Man- skap, furirer. |
Civil- |
Arvoden |
||||||||||||
Officerare. |
Sekund- officerare. |
militär |
åt pen-sione-rade. |
|||||||||||
S" t» |
t? |
|||||||||||||
Överstar. |
Överste- löjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter. |
Bkundlöjtnan- r (förvaltare). |
Fanjunkare. |
Sergeanter. |
1. klass. |
2. klass. |
CD co ET § t—''• ct-<J CD p g ® g Ct- 00 |
Expeditions- vakter. |
Officerare. |
Sekund- officerare. |
|
Intendenturtrupperna ... |
— |
4 |
5 |
_ |
4 |
8 |
14 |
13 |
||||||
Centralstyrelsen ......... Fördelningsintendentu- |
4 |
10 |
4 |
— |
— |
— |
— |
2 |
i |
2 |
5 |
|||
Terna1)..................... Fästningsintendenturen |
G |
6 |
— |
— |
— |
— |
||||||||
i Boden2).................. Stabsintendenturen på |
1 |
— |
1 |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
||
Gotland8).................. Arméns centrala inten- |
1 |
— |
— |
- i |
||||||||||
denturförråd m. m. ... |
3 |
5 |
— |
ii |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 1 |
||
tendenturerna .......... |
— |
53 |
— |
|||||||||||
Summa |
15 |
78 |
10 |
12 |
4 |
11 |
14 |
13 |
2 |
i |
2 |
7 |
||
Föreslagen stat ............ |
2 |
5 | |
9 |
73 |
14 |
10 |
6 |
11 |
14 |
13 |
2 |
i |
2 |
7 1 |
*) Därjämte arvode åt 6 stabskassörer, pensionerade sekund officerare, å staten för fördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner.
2) Därjämte arvode åt 1 stabskassör, pensionerad sekundofficer, å kommendantskapets
stat.
s) Därjämte arvode åt 1 expeditionsassistent och 1 förrådsförvaltare, båda pensionerade
sekundofficerare, å staten för fördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Såsom av tablan framgar, bär — för vinnande av något gynnsammare
proportion emellan antalet regementsofficerare och kaptener — 1 kaptensbeställning
ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställning. Även
med ett dylikt utbyte kommer intendenturkåren att i befordringshänseende
intaga en något ogynnsammare ställning än övriga truppslag. För vinnande
av likhet med andra truppslag beträffande proportionen mellan de
olika regementsofficersgraderna har vidare förutsatts, att de 16 regementsofficerarna
skola utgöras av 2 överstar, 5 överstelöjtnanter och 9 majorer.
Slutligen torde med hänsyn till den därigenom uppstående besparingen
4 kaptensbeställningar böra nedflyttas till löjtnantsbeställningar och 2 sekundlöjtnants-(förvaltar-)beställningar
till fanjunkarbeställningar.
G. Armémusiken.
Enligt den av 1905 års riksdag antagna, ännu gällande organisationen
av armémusiken skola vid de olika truppförbanden finnas särskilda beställningar
för musikpersonal till det antal, nedan intagna tablå utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
213
Musik-fanjun-kare |
Trumslagare eller horn-blåsare (trumpetare). |
Sum- ma musik- perso- nal. |
||||||
Truppslag. |
Itege- ments- trum- slaga- re. |
Mu- sik- serge- anter. |
Furi- rer av 2. |
Korpra- ler (kon- stap- lar). |
Vice- korpra- ler (vice- kon- stap- lar). |
Meni- ga. |
||
Infanteriet. Vid vartdera av Svea och Göta |
1 |
i |
10 |
4 |
4 |
4 |
12 |
36 |
| Vid vartdera av Karlskrona och |
1 |
i |
5 |
2 |
2 |
3 |
7 |
21 |
Vid vart och ett av de 24 övriga |
1 |
i |
9 |
4 |
4 |
4 |
10 |
33 |
Kavalleriet. 1 Vid vart och ett av de (i fördel-ningskavalleriregementena...... |
1 |
4 |
1 |
2 |
1 |
3 |
12 |
|
1 Vid vartdera av Skånska husar-och dragonregementena......... |
1 |
— |
6 |
3 |
3 |
3 |
9 |
25 |
Artilleriet. i j Vid vart och ett av Svea, Göta, |
1 |
8 |
2 |
2 |
2 |
3 |
18 |
|
Vid Wendes artilleriregemente |
1 |
— |
10 |
2 |
2 |
2 |
4 |
21 |
Vid Boden-Karlsborgs artilleri-regemente .......................... |
2 |
— |
4 |
2 |
2 |
2 |
4 |
16 |
Vid Positionsartilleriregementet |
1 |
— |
4 |
1 |
1 |
2 |
2 |
11 |
Vid Gotlands artillerikår .......... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
6 |
Ingenjörtrupperna. Vid vardera av Svea och Göta |
1 |
4 |
1 |
2 |
2 |
3 |
13 |
|
Vid Bodens ingenjörkår............ |
1 |
— |
2 |
1 |
2 |
2 |
2 |
10 |
1 Vid Fälttelegrafkåren ............... |
— |
— |
1 |
— |
i |
1 |
2 |
5 |
Trängen. 1 Vid var och en av de 6 träng-kårerna................................ |
_ |
2 |
1 |
i |
2 |
2 |
8 |
Sammanlagda antalet musikbeställningar vid armén skall alltså utgöra
1,261. Organisationen är emellertid icke ännu fullt genomförd vid Skånska
husarregementet samt vid Svea och Smålands artilleriregementen.
Med avseende å avlöningsförmåner äro musikfanjunkare (musikstyckjunkare)
likställda med fanjunkare (styckjunkare) — i vissa fall med förvaltare
— samt regementstrumslagare och musiksergeanter med sergeanter.
Musikpersonalen av manskaps grad åtnjuter, jämte underhåll in natura,
samma avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställt manskap av motsvarande
grader.
Till gratifikationer åt musikelever äro anslagna vid vartdera av Svea
och Göta livgarden 600 kronor samt vid vart och ett av de övriga infanteriregementena
300 kronor.
214
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För sv ar srevisionen.
Musikaliska
akademien.
Den årliga kostnaden för armémusiken enligt 1905 års organisation beräknades
år 1914 komma att uppgå till kr. 1,406,491: 83.
Försvar srevisionen kar såsom sin uppfattning framhållit, att militärmusikens
huvuduppgift vore signalgivning, under det att harmonimusiken
komme i andra planet. För tillgodoseende av kravet på signalgivning i
fält vore enbart värnpliktiga spel ingalunda tillfyllest, utan borde varje
truppförband förfoga över erforderligt antal fast eller f. d. fast anställda
spel. Med hänsyn till den särställning, Svea och Göta livgarden intoge,
vore det dock önskvärt, att musikkårerna vid dessa regementen bleve så
stora, att god harmonimusik kunde utföras av dem. Vid övriga infanteriregementen
liksom vid kavalleri- och artilleriregementena ävensom vid samtliga
kårer (utom Norrbottens artillerikår och Flygkåren) vore mindre musikkårer
tillfyllest.
I överensstämmelse härmed har revisionen föreslagit musikens organiserande,
på sätt nedanstående tabell utvisar.
Beställning |
Typ I‘) |
Typ II») |
Typ III3) |
Anteckningar |
Musiklöjtnanter ...... |
1 |
l) Avsedd för Svea och Göta livgarden. |
||
Musikfanjunkare.................. |
1 |
1 |
1 |
För Svea livgarde tillkommer 1 mu- |
Musiksergeanter............ |
4 |
3 |
— |
sikvolontär avsedd för K. K. S. |
Musikfurirer av 1. klass .. |
1 |
1 |
1 |
2) Avsedd för Övriga infanteriregementen |
Musikfurirer av 2. klass...... |
2 |
2 |
1 |
samt för kavalleri- och artillerirege- |
Musikkorpraler.......... |
3 |
2 |
2 |
menten. |
Musikvicekorpraler .. ..... |
4 |
— |
— |
3) Avsedd för Gotlands artillerikår samt |
Musikvolontärer ........... |
6 |
3 |
2 |
ingenjör- och trängkårer. |
Summa |
22 |
12 |
7 |
För erhållande av en god rekrytering av musikkårerna borde enligt revisionens
mening dels elevanslagen höjas i jämförelse med de år 1905 fastställda
och dels dylika anslag utgå jämväl till specialtruppslagen.
Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse den 30 maj 1923 har musikaliska
akademien framhållit harmonimusikens stora betydelse under såväl
freds- som fältförhållanden. Musikkårer av den storlek, revisionen föreslagit,
vore i regel ingalunda mäktiga att utföra harmonimusik; en musikkår
av typ II vore användbar endast för enklaste slag av konsertmusik
och alldeles oduglig i fråga om utförande av marschmusik. Sedan länge
hade armémusiken genom offentlig musikutövning gjort en stor insats i
landets musikliv; de militära musikkårerna kunde betraktas som grundläggande
musikskolor av stor betydelse för landets musikkultur, och det
syntes angeläget, att möjligheten för dessa kårer att utföra god harmonimusik
i framtiden i möjligaste mån bevarades. För detta ändamål vore
det lämpligare att göra inskränkningarna i så mån olikformiga, att musikkårerna
vid vissa truppförband bibeliölles vid sådan numerär, att åtminstone
någorlunda god harmonimusik där allt fortfarande kunde utföras, under
215
Kungl. Muj:ts proposition nr 20.
<let att å andra sidan inskränkningarna vid andra truppförband gjordes
•in mera vittgående, än vad revisionen föreslagit. I enlighet med dessa
synpunkter framlade akademien ett förslag till musikkårernas sammansättning
och storlek, vid vars uppgörande hänsyn till olika garnisonsorters
tillgodoseende av harmonimusik varit eu avgörande faktor. Kårernas storlek
borde vid ensamt förlagt infanteriregemente uppgå till 24 man -vid fotgardesregementena till 32 man — samt vid infanteriregemente, föilagt
i samma ort som annat truppförband, till 21 man. Vid specialtruppslagen
skulle i allmänhet finnas kårer om 1 2 man för ensamt förlagt truppförband
och 7 man för övriga.
Svenska musikunderofficerarnas riksförbund har uti eu till Kungl. Maj:t m^™a*£er_
ingiven skrift den 22 maj 1923 föreslagit en viss ökning a\ musikkårernas officerarnas
styrka utöver revisionens förslag, dock efter något andra principer än riksförbund.
musikaliska akademien. Ett särskilt önskemål vore, att varje musikunderofficer
erliölle möjlighet att före avskedstagandet i likhet med det stora
flertalet truppunderofficerare nå fanjunkares grad och därigenom komma i
åtnjutande av med ifrågavarande grad förenade pensionsförmåner.
Chefen för generalstaben har framhållit, att det vid bestämmande av
musikkårernas storlek borde hallas i ögonsikte, att även om dessa karei
i och för sig icke representerade något egentligt stridsvärde, musikens betydelse
för upprätthållande av truppens moral och därmed även av dess
stridsduglighet dock ingalunda finge underskattas. Med full rätt hade
musikaliska akademien framhållit, att »harmonimusikens militära nödvändighet
blivit alltmera erkänd och under världskriget ytterligare bestyrkt.
''Vilken vikt militärmusiken därvid tillmättes, framginge av att de krigförande
gjort allt för att nyupprätta musikkårer, även vid sådana truppförband,
vilka förut ej haft dylika». Musikpersonalen toges dessutom även
i fält i anspråk för en del rent militära befattningar, såsom för signaltjänst,
rapporttjänst in. m. Det syntes emellertid icke möjligt att i detta
sammanhang för armémusiken beräkna högre anslag, än vad med tillämpning
av de utav försvarsrevisionen angivna grunder erfordrades. Då såväl
^musikaliska akademien som Svenska musikunderofficerarnas riksförbund
räknat med högre kostnader än sålunda sagts, kunde dessa förslag således
icke oförändrade tillämpas.
Önskemålet att, på grund av ovan framhållna skäl, göra vissa musikkårer
något större borde dock om möjligt tillgodoses. Dessa större karer
borde därvid främst förekomma vid infanteriet, där pa grund av tjänstgöringens
art musikens betydelse vore störst. Önskvärt vore naturligtvis,
om dessa kårer kunde erhålla en för utförande av så\äl harmoni- som
marschmusik fullt tillfredsställande storlek. Enligt musikaliska akademiens
förslag erfordrades därför en kår om 24 man. Karer av sådan storlek
rymdes dock icke till avsett antal inom ovan angiven kostnadsram. Det vore
därför nödvändigt att i stället räkna med den av musikaliska akademien
för infanteriregemente föreslagna mindre typen, bestående av 21 man.
216
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Icke keller denna kunde emellertid oförändrad upptagas, utan måste av
kostnadsskäl de av akademien föreslagna 4 volontärerna av 2. klass ersättas
av elever och således på stat uppföras endast 17 man. Flertalet
infanteriregementen borde erhålla en sådan kår. Detta vore emellertid
inom omförmälda kostnadsram möjligt endast, därest flertalet övriga regementen
och kårer tilldelades musikkårer om endast 7 man enligt den av
försvarsrevisionen föreslagna typ III.
Emellertid borde en del avvikelser göras från dessa allmänna grunder.
Så syntes de till Stockholm förlagda regementena med hänsyn till garnisonstjänsten
därstädes böra erhålla något starkare musikkårer än 7 man, och
syntes den av försvarsrevisionen föreslagna typ II om 12 man vara lämplig.
I Boden och å Karlsborg kunde med fördel musikkårerna underställaskommendanterna
och organiseras med hänsyn till hela garnisonens behov
samt musikpersonalens tjänstgöring vid de olika truppförbanden regleras
av vederbörande kommendant. I anslutning härtill föresloges för Bodens
garnison eu musikkår om 24 man, medan för Karlsborgs garnison en kår
av typ II syntes tillräcklig.
Den i Jämtlands fältjägarregementes kasern förlagda Norrlands ingenjörkårs
behov av musikpersonal borde kunna fyllas från nämnda regemente.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts, borde armémusiken erhålla
följande organisation:
Personal. |
Typ I. |
Typ II. |
•Typ III. |
Typ IV. |
Ant. |
Vid samtliga I. 19 och I. 26. |
Vid I. 7, I. 26, K. 1, |
Vid K. 3— |
Vid Bodens |
||
Musikfanj unk are |
1 |
1 |
i |
||
Musiksergeanter ......... |
4 |
3 |
1 |
5 |
|
Musikfurirer 1. klass .... |
2 |
1 |
1 |
3 |
|
Musikfurirer 2. klass ... |
2 |
2 |
1 |
2 |
|
Musikkorpraler ... |
1 |
1 |
1 |
2 |
|
Musikvicekorpraler ____ |
2 |
1 |
1 |
2 |
|
Musikvolontärer . . |
5 |
3 |
2 |
9 |
|
Summa |
17 |
12 |
7 |
24 |
|
Musikelever .... ...... |
5 |
4 |
3 |
6 |
Av tabellen framginge, att befordringsförhållandena för musikpersonal
ställde sig något ofördelaktigare än enligt försvarsrevisionens förslag, i det
att musiklöjtnantsbeställning icke förekomme vid någon typ, icke heller
musikfanjunkarbeställning vid typ III.
Den av Svenska musikunderofficerarnas riksförbund väckta frågan om beredande
av möjlighet åt varje musikunderofficer att före avskedandet i likhet
med det stora flertalet truppunderofficerare nå fanjunkares grad och så
-
Kungl. Maja* proposition nr 2<).
217
lunda komma i åtnjutande av med ifrågavarande grad förenade pensionsförmåner
syntes värd beaktande. Det skulle sålunda utan tvivel vara
önskvärt, att musikunderofficerarna vid avgång med pension kunde beredas
en tryggad existens. Det kunde emellertid icke förnekas, att truppunderofficerarna
i egenskap av kompani- (skvadrons- och batteri ) adjutanter hade
avsevärt större arbetsbörda och ansvar, varför en jämförelse icke utan vidare
kunde ske. Vidare hade musikunderofficeren på grund av i tjänsten
förvärvad färdighet möjlighet till biförtjänster och därmed förbättrade levnadsförhållanden.
Efter avskedstagandet kunde vidare musikunderofficeren
vinna civilanställning såsom musiker och således utan förändring av yrke.
Sedan musikunderofficeren uppnått en sådan ålder, att ett aktivt utövande
av musik för honom icke längre vore möjligt, vore han däremot i större
behov av förbättrad pension. På grund härav borde musikunderofficer,
som vid uppnådd pensionsålder avginge med allenast musiksergeants pensionsförmåner,
vid uppnådda 60 levnadsår tilldelas pensionsförbättring av
sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet motsvarade musikfanjunkares.
Eventuellt kunde sådan förbättring göras beroende av viss tjänstgöring
efter avskedet.
Det av chefen för generalstaben framställda förslaget angående armémusikens
organisation tillgodoser signalgivningens krav, samtidigt som det
ur harmonimusikens synpunkt torde vara att föredraga framför revisionens
förslag. Dessutom ställer det sig relativt billigare än det sistnämnda.
Givet är emellertid, att de av generalstabschefen föreslagna musikkårerna
av typ II och i all synnerhet av typ III ur nyssnämnda synpunkt äro
svaga. Jag har därför tagit under övervägande, huruvida icke en lämpligare
organisation skulle kunna erhållas utan kostnadsökning genom att
för harmonimusikens tillgodoseende öka musikkårerna vid infanteriregementena
och i samband därmed för specialtruppförbanden såsom regel icke
räkna med någon musikpersonal alls. Enligt vad jag inhämtat, kunna
emellertid starka militära skäl anföras mot en dylik anordning. Vid
kavalleriet förefinnes sålunda under tjänstgöring ett bestämt behov av
beridna signalgivare. Det torde icke vara möjligt att med de av mig
föreslagna utbildningstiderna erhålla sådana bland de värnpliktiga. Vid
övriga specialtruppslag föreligger visserligen icke för tjänsten ett sådant
behov av musikpersonal, att dylik i och för sig kan anses oundgängligen
nödvändig. Såväl ur tjänstens synpunkt som av psykologiska skäl torde
det emellertid, även vad ifrågavarande truppslag beträffar, vara synnerligen
värdefullt att äga tillgång till egen musikpersonal. Det synes ock böra
framhållas, att musikpersonalen vid specialtruppslagen — liksom vid infanteriet
— finner användning i vissa rent militära tjänsteuppdrag, t. ex.
i signaltjänst, såsom rapportryttare, vid remontdressyr o. s. v. Med
hänsyn härtill skulle ett indragande av musikpersonalen komma att medföra
olägenheter.
Departements
chefers.
218
Kungl. May.ts proposition nr 20.
Den ifrågasatta anordningen är således ur militär synpunkt förenad
med betydande nackdelar. Dessa synas mig icke kunna uppvägas genom
den åsyftade förstärkningen av harmonimusiken vid infanteriregementena.
En dylik anordning kan därför av mig icke förordas, utan bör enligt min
åsikt armémusiken organiseras enligt de av chefen för generalstaben föreslagna
grunderna. Endast de avvikelser böra vidtagas, som betingas av
olikheter i fråga om antal truppförband och dylikt.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör armémusiken organiseras sålunda
:
1. Bodens garnison.
1 musikfanjunkare, 2 musikkorpraler,
5 musiksergeanter, 2 musikvicekorpraler,
3 musikfurirer 1. klass, 9 musikvolontärer samt dessutom
2 musikfurirer 2. klass, 6 musikelever.
Denna musikpersonal uppföres å kommendantskapets stat.
2. Karlsborgs garnison.
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir 1. klass,
2 musikfurirer 2. klass,
1 musikkorpral,
1 musikvieekorpral,
3 musikvolontärer samt dessutom
4 musikelever.
Denna musikpersonal torde — enär kommendantskapet å Karlsborg föreslås
till indragning -— böra uppföras å Luftvärnsartilleriregementets stat.
3. Infanteriet.
Vid samtliga regementen
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer 1. klass,
2 musikfurirer 2. klass,
utom Norrbottens regemente:
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer1) samt
5 musikelever.
4. Kavalleriet.
a) vid vartdera av Livgardet till
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir 1. klass,
2 musikfurirer 2. klass,
häst och Livregementets dragoner:
1 musikkorpral,
1 musikvieekorpral,
3 musikvolontärer samt dessutom
4 musikelever.
b) Vid vart och ett av övriga fyra kavalleriregementen:
1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,
1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom
1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.
1 musikkorpral,
1) För tjänstgöring å krigsskolan å Karlberg beräknas vid behov bliva beordrad en
musikvolontär ur regemente tillhörande Stockholms garnison.
Kung! Maj:ts proposition nr 20.
5. Artilleriet.
219
a) vid vartdera av Svea artilleriregemente och Arméartilleriregementet: -
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir 1. klass,
2 musikfurirer 2. klass,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer samt dessutom
4 musikelever.
b) vid vartdera av Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands
artilleriregementen ävensom vid Gotlands art illerilcår:
1 musiksergeant, 1 musikvicekonstapel,
1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom
1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.
1 musikkonstapel,
c) på Luftvärnsartilleriregementets stat uppföres, enligt vad ovan anförts,
den för Karlsborgs garnison gemensamma musikkåren.
6. Ingenjörtrupperna.
a) vid vardera av Svea ingenjörkår och Fälttelegraf regementet:
1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,
1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom
1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.
1 musikkorpral,
b) vid Norrlands ingenjörkår beräknas icke någon musikpersonal; musikbehovet
tillgodoses av Jämtlands fältjägarregementes musikkår.
7. Trängtrupperna.
Vid var och en av de sex trängkårerna:
1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,
1 musikfurir 1. klass, 2 musikvolontärer samt dessutom
1 musikfurir 2. klass, 3 musikelever.
1 musikkorpral,
Med den sålunda föreslagna organisationen skulle vid armén komma att
finnas sammanlagt 635 musikbeställningar, fördelade på olika tjänstegrader,
på sätt nedanstående sammanställning utvisar.
Musik- fanjun- kare. |
Musik- serge- anter. |
Manskap. |
Summa |
Musik- elever. |
|||||
Furi-rer av 1. kl. |
Furi. |
Korp- raler. |
Vice- korp- raler. |
Volon- tärer. |
|||||
Föreliggande för-slag .................. |
31 |
138 |
76 |
SO |
so |
75 |
1S5 |
635 |
205 |
Det av chefen för generalstaben framställda förslaget att tilldela pensionerad
musiksergeant vid uppnådda 60 levnadsår pensionsförbättring av
Nuvarande
organisatio
n.
220 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet komme att motsvara
musikfanjunkares pension, synes mig värt beaktande. Förslaget torde
lämpligen böra tagas under omprövning i samband med den reglering av
den militära personalens avlönings- och pensionsförhållanden i allmänhet,
vilken efter den nya försvarsorganisationens genomförande måste äga rum.
Givetvis bör härvid även tagas under övervägande, huruvida en dylik förmån
bör göras beroende av viss tjänstgöring efter avskedstagandet.
Då benämningen »underofficer» icke längre avses för de hittillsvarande
till musiken icke hänförbara underofficerarna, synes denna benämning icke
heller böra förekomma för musikpersonal. Musikfanjunkare (musikstyckjunkare)
bör liksom övriga fanjunkare (styckjunkare) erhålla fänriks tjänstegrad.
I enlighet med vad för närvarande är fallet, bör musikledare kunna
tilldelas löjtnants eller kaptens tjänstegrad.
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Fältläkarkåren utgöres enligt gällande organisation av på aktiv stat
anställd personal samt av personal anställd på reservstat och i kårens
reserv.
Den på aktiv stat anställda personalen utgöres av:
1 generalfältläkare, 49 regementsläkare,
1 överfältläkare, 55 bataljonsläkare samt
6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Av ifrågavarande personal är generalfältläkaren, vilken innehar generalmajors
tjänsteställning, chef för fältläkarkåren med dess reservpersonal,
samt tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.
Över fältläkaren, vilken har överstelöjtnants tjänsteställning, är generalfältläkarens
närmaste man och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå.
Han förestår därjämte avdelningen för sjukvårdsärenden i generalfältläkarens
expedition.
Fältläkarna, vilka jämväl hava överstelöjtnants tjänsteställning, tjänstgöra
såsom fördelningsläkare i vederbörande arméfördelningsstaber. Deras
uppgift är att utöva inseende över arméfördelningsområdets militära sjukvårdsväsende
med dess personal och materiel.
Av regementsläkarna, vilka hava majors tjänsteställning, och bataljonsläkarna,
vilka hava kaptens tjänsteställning, tjänstgör det stora flertalet
vid vederbörande regementen och kårer, där de hava att ombesörja den
ordinarie sjukvården.
Vid infanteriet äro sålunda placerade tillhopa 26 regementsläkare
och 26 bataljonsläkare, nämligen 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare
vid varje regemente med undantag av Norrbottens regemente och Gotlands
infanteriregemente. Vid dessa båda regementen finnas icke några läkare
Kungl. May.ts proposition nr 20.
22!
anställda, utan ombesörj es sjukvården vid det förra av de vid kommen -dantskapet i Boden anställda läkarna och vid det senare av läkarna vid
militärbefälet på Gotland.
Vid kavalleriet äro anställda tillhopa 2 regementsläkare och 8 bataljonsläkare,
nämligen vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena
1 bataljonsläkare och vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena
1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare. Sjukvården vid
Norrbottens kavallerikår är avsedd att upprätthållas av läkarna vid kommendantskapet
i Boden.
För artilleriet äro avsedda tillhopa 7 regementsläkare och 6 bataljonsläkare,
nämligen 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare vid vart och
ett av de sex fältartilleriregementena och 1 regementsläkare för Positionsartilleriregementet.
Vid Gotlands artillerikår ombesörjes sjukvården av
läkarna vid militärbefälet på Gotland, vid Bodens artilleriregemente av
läkarna vid kommendantskapet i Boden och vid Karlsborgs artillerikår av
läkarna vid kommendantskapet å Karlsborg.
Vid fortifikationen skola enligt organisationen finnas 2 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare. Av dessa äro den ene regementsläkaren
och bataljonsläkaren avsedda för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren
gemensamt och den andre regementsläkaren avsedd för Norrlands ingenjörkår.
Vid Göta ingenjörkår ombesörjes sjukvården av läkarna vid kommendantskapet
å Karlsborg och vid Bodens ingenjörkår av läkarna vid
kommendantskapet i Boden.
Vid trängen äro anställda 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare
vid varje trängkår, alltså tillhopa 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare.
Av de återstående regements- och bataljonsläkarna äro anställda:
vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1 regementsläkare såsom
byråassistent och 1 bataljonsläkare såsom assistent,
vid militärbefälet på Gotland 1 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,
vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare för Bodens
garnisonssjukhus och för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare
vid kommendantskapet samt 2 bataljonsläkare för Bodens garnison och
garnisonssjukhus,
vid kommendantskapet å Karlsborg 1 regements- och 1 bataljonsläkare
för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,
vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 regementsläkare såsom överläkare,
tillika chefläkare, och 1 bataljonsläkare såsom överläkare samt
vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.
Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöra en reserv för truppförbandens
ordinarie läkare. I motsats till dessa hava de icke någon ständig tjänstgöring,
utan äro avsedda att tjänstgöra under regementsövningar vid flertalet
truppförband, vid särskilda utbildningskurser och skolor o. d., undertiden
för de årliga inskrivningsförrättningarna, såsom vikarier i vissa fall
222
Kungi. Maj;ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen -
för ordinarie läkare m. m. samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar.
Tjänstgöringsskyldigheten är bestämd till högst 75 dagar om
året. Ifrågavarande bataljonsläkare åtnjuta, förutom eu mindre lön jämte
två ålder stillägg, visst dagarvode, utgående med olika belopp under tjänstgöring
å egen bostadsort och under tjänstgöring utom bostadsorten.
Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren skulle
den då befintliga fältläkarstipendiatinstitutionen efterhand avvecklas. På
grund av det vid armén förefintliga stora behovet av läkare har emellertid
en sådan avveckling ännu icke kunnat helt genomföras. Ännu kvarstå å
ordinarie stat 24 fältläkarstipendiatbeställningar. Innehavarna av dessa
åtnjuta ett visst mindre arvode ävensom visst dagarvode under den till
90 dagar om året beräknade tjänstgöringen.
För fältläkarkårens personal på reservstat och i kårens reserv redogöres
i annat sammanhang (sid. 271 och 294).
Försvarsrevisionen har (Del 1, sid. 499) framhållit, att den av densamma
föreslagna minskningen av antalet truppförband m. m. givetvis
medförde en motsvarande minskning av antalet läkare. Beträffande behovet
av läkare vid de kvarstående truppförbanden o. s. v. torde visserligen
till följd av den föreslagna omläggningen av värnpliktstjänstgöringen
den egentliga sjukvården icke komma att taga läkarnas tid i anspråk i
samma utsträckning som enligt nuvarande organisation, men å andra sidan
vore att märka, att läkarpersonalens övriga rätt så omfattande göromål,
såsom expeditionstjänsten och allt vad därmed sammanhängde, undervisningsskyldighet,
tjänstgöring vid skolor och särskilda utbildningskurser
ävensom vid de årliga inskrivningsförrättningarna, i stort sett komme att
bliva desamma som hittills. På grund härav och med hänsyn till nödvändigheten
av att i görligaste mån säkerställa det vid inträffande mobilisering
förefintliga stora behovet av fullt kompetenta militärläkare hade
revisionen icke funnit sig böra föreslå indragning av läkarbeställningar i
andra fall, än där detta betingades av den föreslagna indragningen av
truppförband eller eljest ansåges kunna ske utan någon som helst olägenhet
för såväl sjukvårdens som tjänstens i övrigt behöriga upprätthållande.
Beträffande försvarsrevisionens förslag torde följande böra särskilt framhållas.
Vid den ny organiserade Norrbottens artillerihår förutsattes sjukvården
komma att omhänderhavas av de vid kommendantskapet i Boden anställda
läkarna.
Vid Norrlands ingenjörhår, som enligt revisionens förslag skulle förläggas
till Jämtlands fältjägarregemente, syntes läkarvården kunna ombesörjas av
de vid nämnda regemente anställda båda läkarne. För den händelse göromålens
omfattning skulle så betinga, borde nödigt biträde kunna erhållas
av någon av de båda läkarna vid Norrlands artilleriregemente.
2-2:5
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Vid Gotlands trupper vore de med läkarvårdens upprätthållande förenade
"öromålen enligt revisionens mening icke av större omfattning, än att de
utan någon som helst svårighet kunde ombesörjas av 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare. Revisionen funne sig därför böra föreslå, att den
ena av de nuvarande båda batalj onsläkarbeställningama indroges.
I fråga om den regementsläkare och den bataljonsläkare, som vore anställda
vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, hade från sjukvårdsstyrelsens
sida framhållits, att en hel del av de göromål, som ombesörjdes av ifrågavarande
båda. läkare, vore av den beskaffenhet, att de med väsentligt större
fördel skulle kunna handläggas av eu för ändamålet lämplig officer. Vid
sådant förhållande och då det jämväl för styrelsens arbete i övrigt vore
synnerligen önskvärt att hava ständig tillgång till den rent militära sakkunskapen,
hade styrelsen föreslagit, att den nuvarande bataljonsläkaren
skulle utbytas mot en högskoleutbildad officer. Då den sålunda ifrågasatta
anordningen icke vore ägnad att medföra några ökade kostnader för
statsverket, hade revisionen icke något att erinra mot densamma. Med
hänsyn till de kvalifikationer, som borde ställas på ifrågavarande officer,
borde lian lämpligen uppföras såsom kapten å generalstabens stat. I den
mån tjänstgöringsförhållandena i sjukvårdsstyrelsen det medgåve, syntes
han ock böra beordras till tjänstgöring vid generalstabens huvudstation.
Av de båda vid garnisonssjukhuset i Stockholm anställda läkarna vore
regementsläkaren (chefläkaren) överläkare vid sjukhusets kirurgiska avdelning
och batalj onsläkaren överläkare vid sjukhusets medicinska avdelning.
Till båda utginge, förutom ordinarie lön, jämväl arvoden om 1,170 kronor.
Vid upprepade tillfällen hade emellertid av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
framhållits önskvärdheten av en sådan organisationsändring, att
möjlighet bereddes att, liksom fallet vore vid de på mer än eu avdelning
uppdelade civila sjukvårdsinrättningarna, såsom chefläkare förordna den
överläkare, som ansåges för uppdraget lämpligast. Sjukvårdsstyrelsen hade
därför föreslagit, att båda överläkarna, vilka i fråga om arbetsuppgifter
och ansvar vore fullt likställda, måtte å staten upptagas såsom regementsläkare,
och att ett särskilt arvode å staten skulle beräknas för den, som
förordnades såsom chefläkare. Då revisionen funne den sålunda föreslagna
anordningen ur organisatorisk synpunkt riktig, ansåge revisionen sig böra
tillstyrka densamma. Den nuvarande bataljonsläkarbeställningen borde alltså
utbytas mot 1 regementsläkarbeställning. I samband härmed borde de nuvarande
arvodena bortfalla och i stället å staten beräknas särskilt arvode
åt den av de båda överläkarna, som förordnades såsom chefläkare.
Vad bataljonsläkarna vid fältläkarkåren beträffade, skulle det visserligen
enligt revisionens mening kunna ifrågasättas, huruvida icke deras antal
skulle på grund av den föreslagna minskade arméorganisationen kunna
något reduceras. Med hänsyn till det förefintliga stora behovet av läkare
i och för fullgörande av tillfälliga kommenderingar, särskilt till inskrivningsförrättningar
in. m. — ett behov som med nuvarande organisation visat
224
Departementschef''en.
Garnisons
sjukhusen.
Nuvarande
organisation.
Kungl. Majds proposition nr 20.
sig synnerligen svårt att tillgodose — liade emellertid revisionen icke
ansett sig böra framställa något förslag i förevarande hänseende.
Fältläkar stipendiatinstitutionen borde i överensstämmelse med 1911 års
riksdagsbeslut helt och hållet avvecklas.
Enligt revisionens förslag skulle fältläkarkårens aktiva personal utgöras
av:
1 generalfältläkare, 36 regementsläkare,
1 överfältläkare, 40 bataljonsläkare och
4 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Behovet av aktiv läkarpersonal anser jag böra beräknas enligt de av
försvarsrevisionen angivna grunderna. Endast sådana ändringar böra vidtagas,
som äro eu följd av olikheter beträffande organisationen i högre och
lägre truppförband. I överensstämmelse härmed bör den aktiva läkarpersonalen
beräknas sålunda:
För arméförv ältning ens sjukvårdsstyrelse erfordras 1 generalfältläkare, 1
överfältläkare och 1 regementsläkare. Den hittills vid styrelsen anställde
bataljonsläkaren utbytes i överensstämmelse med revisionens förslag mot
1 kapten å generalstabens stat.
För var och eu av de sex arméfördelningarna erfordras 1 fältläkare.
För varje infanteriregemente utom Norrbottens regemente och Gotlands
infanteriregemente erfordras 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare.
För varje kavalleriregemente erfordras 1 bataljonsläkare.
För varje fördelningsartilleriregemente erfordras 1 regementsläkare och
1 bataljonsläkare samt för Arméartilleriregementet 1 regementsläkare.
Gemensamt för Svea ingenjörkår och Fälttelegraf regementet uppföras 1
regements- och 1 bataljonsläkare.
För varje trängkår erfordras 1 regements- och 1 bataljonsläkare.
I övrigt erfordras:
vid militärbefälet på Gotland 1 regements- och 1 bataljonsläkare,
vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,
vid garnisonssjukhuset å Karlsborg 1 regementsläkare och 1 bataljonsläkare,
vid garnisonssjukhuset i Stockholm 2 regementsläkare,
vid krigsskolan 1 bataljonsläkare samt
44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Den sålunda föreslagna aktiva läkarpersonalen utgör sammanlagt:
1 generalfältläkare, 45 regementsläkare,
1 överfältläkare, 48 bataljonsläkare samt
6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Förutom de vid truppförbanden befintliga sjukvårdsinrättningarna finnas
för närvarande vid armén tre särskilda garnisonssjukhus, nämligen:
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
225
garnisonssjulchuset i Stockholm, med uppgift dels att mottaga och vårda
sådana sjuka från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit
kommenderade truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande
armén, ävensom i mån av utrymmen från marinen, vilka ej lämpligen
kunna behandlas vid eget truppförband, och dels att vara en utbildningsanstalt
för militärläkare och annan sjukvårdspersonal vid armén;
garnisonssjukhuset å Karlshor g, avsett för sjuka bland den militära och
civila personal, som i kronans tjänst eller arbete är förlagd på fästningens
område, samt
garnisonssjukhuset i Boden, med uppgift att från de i Boden förlagda
eller dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser
ävensom från de till Bodens fästning hörande formationer, anstalter,
verk och inrättningar mottaga och vårda personal, som är i behov
av sjukhusvård.
För vart och ett av garnisonssjukhusen finnes en särskild stat fastställd,
upptagande den för sjukhusets drift erforderliga förvaltnings- och sjukvårdspersonalen.
Mellan staten för garnisonssjukhuset i Stockholm och
staterna för de båda andra sjukhusen föreligger dock den skillnaden, att
medan den förra upptager samtliga vid sjukhuset tjänstgörande läkare, de
senare icke upptaga någon som helst läkarpersonal, utan är denna uppförd
å staten för kommendantskapen.
Med avseende å garnisonssjukhusens uppgifter och allmänna organisation
har revisionen icke föreslagit någon ändring.
Yad den vid garnisonssjukhusen anställda förvaltnings- och sjukvårdspersonalen
beträffade, vore denna givetvis beräknad med hänsyn till den
omfattning, vari sjukhusen enligt nuvarande arméorganisation plägade vara
belagda. I den mån den av revisionen föreslagna organisationen komme
att medföra en minskad beläggning inom garnisonssjukhusen, borde alltså
vissa indragningar och besparingar i sjukhusens nuvarande stater kunna
göras. Då det emellertid icke på förhand kunde med någon som helst
säkerhet avgöras, huruvida eller i vad mån en sådan minskning komme
att inträda, hade revisionen ansett sig icke kunna ingå i någon prövning
av garnisonssjukhusens personalbehov, utan i sina beräkningar av kostnaderna
för den av revisionen föreslagna härordningen för garnisonssjukhusen
upptagit samma förvaltnings- och sjukvårdspersonal som för närvarande.
Dock borde vid garnisonssjukhuset i Stockholm den ändringen vidtagas,
att den för den ene överläkaren avsedda bataljonsläkarbeställningen förändrades
till en regementsläkarbeställning, ävensom att såsom sjukhusintendent
anställdes 1 pensionerad officer i stället för såsom nu en intendenturofficer
å aktiv stat. Vidare borde å staten för garnisonssjukhuset
i Karlsborg uppföras 1 regements- och 1 bataljonsläkarbeställning i stället
för å staten för det hittillsvarande kommendantskapet därstädes.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 15
Försvarsrevisionen.
226
Kivngl. Maj:ts proposition nr 20.
Chefen
för generalstaben.
Departements
chefen.
Arméns sjuksköterskekår.
Nuvarande
organisation.
Mot vad försvarsrevisionen anfört liar chefen för generalstaben förklarat
sig i och för sig icke hava något att erinra.
Beträffande garnisonssjukhuset i Stockholm har dock framhållits, att
kostnaderna för detsamma vore alltför stora i förhållande till den personal,
för vilken sjukhuset efter nu föreslagen omorganisation av försvarsväsendet
avsåges. Innan en dylik omorganisation vore beslutad, syntes
emellertid icke lämpligt att upptaga denna fråga till behandling, men efter
ett sådant beslut borde den snarast möjligt göras till föremål för särskild
utredning.
Chefen för generalstaben har vidare anfört, att marinens utgifter för
garnisonssjukhuset vore väsentligt mindre, än vad som i verkligheten belöpte
på den åt marinens personal lämnade sjukvården. Sålunda hade
under år 1922 antalet sjukdagar för personal från armén och marinen
varit respektive 31,198 och 19,782. Med eu proportionell fördelning
skulle arméns och marinens kostnader hava uppgått till respektive kr.
290,702: 88 och kr. 184,328: 62. Marinens utgifter för garnisonssjukhuset
hade emellertid utgjort allenast kr. 41,682:62 eller således 142,646
kronor mindre än de verkliga kostnaderna.
Jag ansluter mig i fråga om garnisonssjukhusen till vad försvarsrevisionen
anfört. Huruvida möjlighet finnes att enligt den av mig föreslagna
organisationen minska kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm,
anser jag emellertid böra göras till föremål för särskild utredning. I samband
härmed torde även böra undersökas möjligheten att inskränka läkar -personalen icke blott vid i Stockholm förlagda truppförband utan även vid
flottans station därstädes.
Med hänsyn till vad chefen för generalstaben anfört rörande fördelningen
av utgifterna för garnisonssjukhuset mellan armén och marinen, skulle det
kunna ifrågasättas att från lantförsvarets till sjöförsvarets anslag överföra
viss i förhållande till antalet sjukdagar beräknad procent av ifrågavarande
utgifter. Då emellertid dessa i sin helhet skola bestridas av medel under
en och samma huvudtitel i riksstaten, anser jag mig icke böra föreslå
någon åtgärd i angivna riktning.
För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns
sjukvårds väsende och de frivilliga sjuk värd sföreningarna samt för åstadkommande
av bättre sjukvård bland värnpliktiga och fast anställda beslöts
redan år 1907 att vid vissa truppförband anställa sjuksköterskor från
svenska Röda Korset. Med anledning av de goda resultat för sjukvården,
som därigenom vunnos, ökades efterhand antalet sjuksköterskor, och från
och med år 1917 erhöll denna gren av den militära sjukvården en fastare
organisation, i det att sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring ordnades
efter mera stadigvarande former genom upprättande av eu för armén
avsedd särskild sjuksköterskekår.
Katigt. Maj:ts proposition nr 20.
227
Den för arméns sjuksköterskekår fastställda staten upptager 44 ordinarie
sjuksköterskor. Nämnda antal är beräknat efter principen, att varje infanteriregemente
i regel erhåller en sköterska — vissa av dem, speciellt de
norrländska, två — samt varje artilleriregemente och en del trängkårer likaledes
eu sköterska. För kavalleriregementena har däremot i allmänhet någon
sköterska icke ansetts nödvändig. För anställande vid behov av extra
sjuksköterskor är å staten uppfört visst belopp.
Beträffande de ordinarie sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring
gäller, att arméfördelningschef (likställd chef) skall årligen till arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse avgiva förslag till anställande av sjuksköterskor
vid truppförbanden (militärsjukhusen) för påföljande år. Sedan styrelsen
meddelat, till vilket antal och enligt vilken fördelning sköterskor må för
året anställas, sker anställandet av arméfördelningschefen efter samråd med
svenska Röda Korset eller, där detta undantagsvis ej kan ställa sköterskor
till förfogande, med annan likställd sjukvårdsorganisation. Beträffande
sjuksköterskor, tjänstgörande vid truppförband inom samma förläggningsort,
äger arméfördelningschefen vidtaga de tillfälliga jämkningar rörande deras
placering m. in., vilka kunna finnas lämpliga med hänsyn till olika behov
vid truppförbanden, föranledda av större sjuklighet, semester, tjänstledighet
m. in.
Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor
disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande
av extra sköterskor dels såsom vikarier för de ordinarie sköterskorna under
semester och sjukdom dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen,
då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning
av trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.
Med avseende å arméns sjuksköterskekårs allmänna organisation har
försvarsrevisionen icke föreslagit någon ändring.
Icke heller jag ifrågasätter någon ändring i den allmänna organisationen
av omförmälda kår.
Med hänsyn till de av mig förordade inskränkningarna i försvarsorganisationen
bör emellertid det nuvarande antalet ordinarie sjuksköterskor
minskas från 44 till 41.
3. Fältveterinärkåren.
Enligt gällande organisation utgöres fältveterinärkåren liksom fältläkarkåren
av dels på aktiv stat anställd personal och dels personal, anställd på
reservstat och i kårens reserv.
Den på aktiv stat anställda personalen, vilken liksom reservpersonalen
lyder under generalfältläkaren, utgöres av:
1 överfältveterinär, 11 regementsveterinärer och
6 fältveterinärer, 27 bataljonsveterinärer.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation
228
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Av ifrågavarande personal är överfältveterinären, vilken innehar överstelöjtnants
tjänsteställning, chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå
samt förestår avdelningen för fältveterinärärenden i generalfältläkarens
expedition. Överfältveterinären åligger dessutom att genom inspektioner
övervaka veterinärvården inom armén ävensom att utöva överbefälet
vid militärveterinära utbildningskurser.
Fältveterinärerna, vilka hava majors tjänsteställning, tjänstgöra såsom
fördelningsveterinärer i vederbörande arméfördelningsstaber och hava såsom
sådana att under arméfördelningscheferna utöva inseendet över veterinärvården
vid arméfördelningens truppförband. Därjämte hava fältveterinärerna
att bestrida veterinärvården vid de till samma plats som arméfördelningsstaberna
förlagda truppförbanden, nämligen:
fältveterinären vid första arméfördelningen regementsveterinärs åligganden
vid Skånska husarregementet,
fältveterinären vid andra arméfördelningen veterinärvården vid Östgöta
trängkår ävensom vid Första och Andra livgrenadjärregementena,
fältveterinären vid tredje arméfördelningen regementsveterinärs åligganden
vid Livregementets husarer,
fältveterinären vid fjärde arméfördelningen regementsveterinärs åligganden
vid Livgardet till häst,
fältveterinären vid femte arméfördelningen regementsveterinärs åligganden
vid Livregementets dragoner samt
fältveterinären vid sjätte arméfördelningen regementsveterinärs åligganden
vid Norrlands artilleriregemente.
Begementsveterinärerna, vilka hava kaptens tjänsteställning, och bataljonsv
eter inär erna, av vilka de äldre hava kaptens och de yngre löjtnants tjänsteställning,
äro enligt organisationen placerade sålunda:
vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå:
1 regementsveterinär såsom byråassistent;
vid kavalleriet:
1 bataljonsveterinär vid Livgardet till häst, med skyldighet att jämte
egen tjänst bestrida veterinärvården vid Svea livgarde,
1 bataljonsveterinär vid Livregementets dragoner,
1 bataljonsveterinär vid Livregementets husarer,
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Smålands husarregemente,
med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst bestrida
veterinärvården vid Kalmar regemente,
2 bataljonsveterinärer vid Skånska husarregementet,
1 regementsveterinär och 2 batalj onsveterinärer vid Skånska dragonregementet,
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Kronprinsens husarregemente
samt
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
229
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Norrlands dragonregemente,
med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst
bestrida veterinärvården vid Västerbottens regemente;
vid artilleriet:
1 regementsveterinär och 1 batalj onsveterinär vid Svea artilleriregemente,
med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst bestrida
veterinärvården vid Göta livgarde,
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente,
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Wendes artilleriregemente,
med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst bestrida
veterinärvården vid Norra skånska infanteriregementet,
1 bataljonsveterinär vid Norrlands artilleriregemente,
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Upplands artilleriregemente,
med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst
bestrida veterinärvården vid Upplands infanteriregemente,
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär vid Smålands artilleriregemente,
med skyldighet för bataljonsveterinären att jämte egen tjänst
bestrida veterinärvården vid Jönköpings regemente, samt
1 bataljonsveterinär vid Positionsartilleriregementet, med skyldighet att
jämte egen tjänst bestrida veterinärvården vid krigsskolan å Karlberg;
vid fortifikationen:
1 bataljonsveterinär för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren samt
1 bataljonsveterinär för Norrlands ingenjörkår, med skyldighet att jämte
egen tjänst bestrida veterinärvården vid Jämtlands fältjägarregemente;
vid trängen:
1 bataljonsveterinär för Svea trängkår, med skyldighet att jämte egen
tjänst bestrida veterinärvården vid Livregementets grenadjärer,
1 bataljonsveterinär för Göta trängkår, med skyldighet att jämte egen
tjänst bestrida veterinärvården vid Skaraborgs regemente,
1 bataljonsveterinär för Norrlands trängkår, med skyldighet att jämte
egen tjänst bestrida veterinärvården vid Västernorrlands regemente,
1 bataljonsveterinär för Skånska trängkåren samt
1 bataljonsveterinär för Västmanlands trängkår;
för Gotlands trupper:
1 bataljonsveterinär, nppförd å staten för militärbefälet å Gotland;
för garnisonen å Karlsborg:
1 bataljonsveterinär, uppförd å staten för kommendantskapet;
för Bodens trupper:
1 regementsveterinär för Bodens garnison samt för bestridande av tjänsten
såsom fästningsveterinär vid kommendantskapet därstädes, uppförd å staten
för kommendantskapet; samt
230
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För sv ar srevisionen.
vid ridskolan å Strömsholm:
t bataljonsveterinär, med skyldighet att jämte egen tjänst bestrida veterinärvården
vid Utnäslöts remontdepå.
Såsom av det anförda framgår, äro ordinarie veterinärer vid truppförband,
stab o. s. v. skyldiga att jämte egen befattning bestrida veterinärvården
vid till samma ort förlagt infanteri truppförband. Av arméns 28 infanteriregementen
äro emellertid 13 regementen förlagda till platser, där beridet
truppförband icke finnes. Vid dessa regementen, nämligen Yästgöta regemente,
Karlskrona grenadjärregemente, Södermanlands och Kronobergs
regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Bohusläns,
Västmanlands och Värmlands regementen, Södra skånska infanteriregementet
samt Vaxholms grenadjärregemente, ombesörjes veterinärvården av civil
veterinär mot åtnjutande av visst arvode. För ändamålet är under avlöningsanslaget
beräknat ett belopp av 5,000 kronor.
För fältveterinärkårens personal på reservstat och i kårens reserv redogöres
i annat sammanhang (sid. 271 och 294).
Försvarsrevisionen har framhållit, att liksom i fråga om läkarpersonalen
den av revisionen föreslagna indragningen av vissa truppförband medförde
en motsvarande minskning av antalet militärveterinärer. Beträffande behovet
av veterinärer i övrigt komme visserligen minskningen av antalet
såväl stamhästar som lejda hästar (ackordhästar) att medföra eu minskning
av veterinärernas arbete med hästsjukvården, men å andra sidan gällde
här, liksom i fråga om läkarpersonalen, dels att veterinärernas åligganden
beträffande veterinärvården i övrigt komme att i stort sett kräva samma
tid som hittills, dels ock att mobiliseringsbehovet av fullt kompetenta
militärveterinärer måste i görligaste män säkerställas. Liksom då fråga
vore om fältläkarkåren, hade revisionen därför icke funnit sig böra föreslå
indragning av veterinärbeställningar i andra fall, än där detta betingades
av den föreslagna indragningen av truppförband eller eljest ansåges kunna
ske utan någon som helst olägenhet för såväl hästsjukvårdens som tjänstens
i övrigt behöriga upprätthållande.
Beträffande revisionens förslag torde följande böra särskilt framhållas.
Enligt revisionens uppfattning finge veterinärgöromålen vid de olika
kavalleriregementena icke större omfattning, än att de i regel borde kunna
handhavas av en veterinär.
Bataljonsveterinärbeställningen vid den enligt revisionens förslag vid
Jämtlands fältjägarregemente förlagda Norrlands ingenjörkår syntes revisionen
kunna indragas och veterinärvården vid nämnda två truppförband ombesörjas
av den Hd Norrlands artilleriregemente anställde bataljonsveterinären.
Enligt revisionens förslag skulle fältveterinärkårens aktiva personal ut
göras av:
1 överfältveterinär, 9 regementsveterinärer och
4 fältveterinärer, 16 bataljonsveterinärer.
Kungi, Maj:ts proposition nr 20.
231
Behovet av aktiv veterinärpersonal synes böra beräknas enligt de av Departementsförsvarsrevisionen
angivna grunderna. Endast sådana ändringar böra vid- clie^e
tagas, som äro en följd av olikheter beträffande organisationen i högre
och lägre truppförband. I överensstämmelse härmed bör ifrågavarande
personalbehov beräknas sålunda:
För arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse erfordras 1 överfältveterinär och
1 regementsveterinär.
För var och en av de sex arméfördelningarna erfordras 1 fältveterinär.
Sådan veterinär förutsättes komma att, på sätt för närvarande är förhållandet,
jämte sin tjänst som fördelningsveterinär, bestrida veterinärvården vid
till samma plats som arméfördelningsstaben förlagt truppförband.
Vid kavalleriet erfordras för Livgardet till häst, Livregementets dragoner,
Livregementets husarer och Skånska kavalleriregementet 1 bataljonsveterinär
samt för Smålands husarregemente och Norrlands dragonregemente 1
regementsveterinär, allt per regemente.
Yid artilleriet erfordras för Norrlands artilleriregemente 1 bataljonsveterinär
samt för vart och ett av de övriga fördelningsartilleriregementena
1 regementsveterinär och 1 bataljonsveterinär. Bataljonsveterinären vid
Svea artilleriregemente bör tillika ombesörja hästvården vid krigsskolan.
Yid ingenjörtrupperna uppföres, i anslutning till vad chefen för generalstaben
föreslagit, gemensamt för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafregementet
1 bataljonsveterinär. Ben i staten för kommendantskapet å Karlsborg för
närvarande uppförda bataljonsveterinärbeställningen förutsättes med anledning
av den föreslagna indragningen av nämnda kommendantskap bliva
överförd till staten för fortifikationen.
För t rang trupp erna, Gotlands trupper, Bodens trupper och ridskolan beräknas
samma beställningar som för närvarande.
Ben sålunda föreslagna veterinärpersonalen utgör sammanlagt:
1 överfältveterinär, 9 regementsveterinärer och
6 fältveterinärer, 19 batalj onsveterinärer.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Artilleriets fabriker och tyganstalter utgöras av:
ammunitionsfabriken, vilkens verksamhet är fördelad pa tva avdelningar,
förlagda den ena till Marieberg i Stockholm och den andra till Karlsborg,
Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna och Åkers krutbruk i Södermanland
;
tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden; samt
tygverkstäderna vid Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smalands
artilleriregementen samt vid Gotlands artillerikår.
I organisatoriskt hänseende intaga fabrikerna och tygstationerna en fristående
ställning, under det att däremot tygverkstäderna äro direkt anslutna
till vederbörliga artilleritruppförband.
Nuvarande
organisation.
232
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Den för fabrikerna och tyganstalterna avsedda fast anställda personalen
är uppförd å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter och skall efter
genomförd härordning utgöras av:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
4 tyg- eller fabriksingenjörer,
7 departementsskrivare,
It tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
1 öververkmästare,
7 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare och tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
44 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid artilleriets överstyrelse
och dels vid de särskilda fabrikerna och tyganstalterna,
Vid artilleriets överstyrelse tjänstgöra fälttygmästaren och de 7 departementsskrivarna.
Av departementsskrivarna tjänstgöra 1 å hrtilleridepartementets civilbyrå
och 6 å samma departements militärbyrå, därav 2 å konstruktionsavdelningen,
1 a vardera av de två expeditionsavdelningarna samt 2 å tekniska
revisionen.
För ammunitions fabriken äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör,
2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 öververkmästare, 5 verkmästare av
1. klassen och 2 fabriksskrivare.
För Karl Gustafs stads gevärsfaktori äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör,
2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 4 besiktningsrustmästare och 2
tabriks skri vare.
För Åkers krutbruk äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriksforvaltare
av 1. klassen, 1 verkmästare av 1. klassen och 2 verkmästare
av 2. klassen.
För tygstationen i Stockholm äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen,
1 tygforvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,
1 tygverkmästare, 1 tygskrivare och 9 tyghantverkare.
För ty g stationen å Karlsborg, vilken tillika utgör centralförråd för hela
artilleriet, äro avsedda 1 tygmästare av 1. klassen, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare
av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 3 tygverkmästare, 3 tygskrivare
och 4 tyghantverkare.
För tygstationen i Boden äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1
tygförvaltare av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 1 tygverkmästare,
1 tygskrivare, 6 tyghantverkare och 6 fortmaskinister.
Personalen vid tygverkstäderna är avsedd att utgöras av:
vid vartdera av Göta och Upplands artilleriregementen 1 tygförvaltare
av 2. klassen, 1 tygverkmästare och 4 tyghantverkare;
vid vartdera av Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 tygförvaltare
av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare och 4 tyghantverkare;
233
Kungl. Hoj ta proposition nr 20.
vid Smålands artilleriregemente 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tygverkmästare
och 5 tyghantverkare; samt
vid Gotlands artillerikår 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,
4 tyghantverkare och 1 fortmaskinist.
Enligt gällande bestämmelser äger generalfälttygmästaren rätt att vid
behov vidtaga erforderliga omplaceringar av personalen.
Förutom ovan angivna personal tjänstgör vid fabrikerna och tyganstalterna
ett visst antal ur truppförbanden beordrade officerare och underofficerare.
Med avseende på fabrikernas, tygstationernas, ammunitionsfabrikens och
tygverkstädernas allmänna organisation har försvarsrevisionen icke ifrågasatt
några ändringar.
I fråga om den å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter uppförda
personalen har revisionen (Del 1, sid. 518—520) däremot föreslagit följande
ändringar, nämligen:
att samtliga departementsskrivare utom den ene av de båda å artilleridepartementets
tekniska revision placerade samt den ene av de å militärbyråns
konstruktionsavdelning placerade skulle utbytas mot pensionerade
underofficerare;
att, utöver de nuvarande, ytterligare 2 tyg- eller fabriksförvaltare, en
av 1. och en av 2. klassen, skulle uppföras å staten;
att sammanlagt 7 pensionerade underofficerare skulle anställas såsom
expeditionsunderofficerare vid tygverkstäderna och Stockholms tygstation;
samt
att antalet tyghantverkare skulle ökas med 5.
Beträffande den för tjänstgöring vid fabriker och tyganstalter ur truppförbanden
beordrade personalen har revisionen föreslagit, att 3 av de hittills
beordrade underofficerarna skulle ersättas med pensionerade underofficerare,
därav två för kontroll- och besiktningsgöromål och en för skottställning vid
Karl Gustaf stads gevärsfaktori.
Ledningen av arbetet å artilleridepartementets tekniska revision skulle
enligt revisionens förslag uppdragas åt en pensionerad officer.
Försvarsrevisionen har i enlighet härmed föreslagit, att följande personal
skulle uppföras å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
4 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
1 öververkmästare,
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Försvars
revisionen.
234
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Arméförvaltningen.
Personal på pensionsstat:
1 officer såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsunderofiicer » » » »
1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare » » militärbyrå,
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms tygstation,
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare samt
1 skottställningsunderofficer vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori.
Med avseende å vad revisionen sålunda föreslagit angående artilleriets
fabriker och tyganstalter liar arméförvaltningen framhållit bland annat, att
för ammunitionsfabriken nu vore avsedda bland andra 1 fabriksingenjör
och 1 öververkmästare. Fabriksingenjören vore placerad å fabrikens avdelning
å Marieberg och öververkmästaren vid Karlsborgsavdelningen.
Fabriksingenjören hade dock även till åliggande att övervaka ledningen
av verkstaden vid Karlsborgsavdelningen. Detta sätt för verkstadsledningens
ordnande vid de båda verkstadsavdelningarna hade, särskilt då teknikens
utveckling ställt allt högre krav på verkstadsdriftens rationella skötsel,
visat sig medföra stora olägenheter. Fabriksingenjörens åligganden vid
Mariebergsavdelningen vore av den vikt och omfattning, att de fullt sysselsatte
honom, vilket omöjliggjorde erforderligt övervakande av verkstadsavdelningen
vid Karlsborg. Avdelningen å Karlsborg hade vidare nått den
utveckling, att i drift- och tekniskt hänseende berättigade krav på verkstadsledningen
icke kunde fyllas med en öververkmästare som ledare, utan erfordrades
även för Karlsborgsavdelningen ständig tillgång till eu person
med fabriksingenjörs kvalifikationer. Arméförvaltningen föresloge därför,
att en fabriksingenjör måtte anställas för ammunitionsfabrikens Karlsborgsavdelning,
och att i samband därmed den därstädes befintliga öververkmästarbefattningen
indroges.
Den å civilbyrån tjänstgörande departementsskrivaren upprätthölle bokhållartjänsten
å artilleridepartementet. Motsvarande tjänst inom andra departement
i arméförvaltningen och även i allmänhet inom statens övriga
förvaltande verk sköttes av civila tjänstemän i 13. lönegraden. Med hänsyn
till de stora anslagsbelopp, som stode under departementets förvaltning,
och då på bokhållarens arbete grundades bland annat departementets bokslut,
uppgift å anslagsställning, anslagsberäkningar in. m., läge i öppen
dag, att på denne befattningshavares kapacitet ställdes sådana fordringar,
att desamma icke kunde anses bliva fyllda av en pensionerad underofficer.
I fråga om skyldighet att vara underkastad transport borde liknande
bestämmelser, som revisionen föreslagit för artilleristabens officerare, intagas
för de å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter upptagna
officerarna.
De fordringar, som måste ställas å skottställningsunderofficerns synskärpa,
ävensom de påfrestningar för hörselorgan och nervsystem, som
235
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vore förenade med denne underofficers arbete, gjorde det enligt arméförvaltningens
mening olämpligt att utbyta den hittillsvarande skottställningsunderofficern
mot en pensionerad dylik.
På grund av driftens utveckling vid gevärsfaktoriet borde den ene av
de därstädes beordrade besiktningsofficerarna utbytas mot eu arbetsofficer.
Jag anser mig böra biträda arméförvaltningens förslag, såvitt avser över- Departements
verkmästarbefattningens vid ammunitionsfabrikens Karlsborgsavdelning ersättande
med eu fabriksingenjörsbefattning ävensom de å staten för artilleriets
fabriker och tyganstalter upptagna officerarnas skyldighet att underkasta
sig transport. För skottställningen vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori
torde framdeles såsom hittills kunna från truppförband beordras
lämplig sekundofficer.
Yad angår de av arméförvaltningen i övrigt framställda erinringarna mot
försvarsrevisionens förslag, synas desamma icke böra föranleda frångående
av detta förslag.
Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter bör sålunda uppföras
följande personal:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
Ordinarie befattningshavare:
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller
verkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
tyg -
De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grad.
Personal på pensions stat:
1 officer såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, för artilleridepartementets
tekniska revision,
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, för artilleridepartementets
civilbyrå,
3 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, för artilleridepartementets
militärbyrå,
7 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, vid artilleriets
tygverkstäder och Stockholms tygstation samt
2 kontroll- och besiktningssekundofficerare.
Vidare bör i förteckning över i stat icke uppförda arvoden den ene av
de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas
med en arbetsofficer.
236
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
5. Ecklesiastikstaten.
orZZaäon. . de“ andUga VÄ?iens ombesö^nde skola enligt 1914 års härordning
vid armén finnas anställda 46 regementspastorer, 2 garnisonspastorer och
1 slottspastor.
Av regementspastorerna äro 26 avsedda för infanteriet, nämligen 1 regementspastor
vid varje infanteriregemente med undantag av Norrbottens
regemente samt Gotlands infanteriregemente. Vid det förra ombesörjes
själavården av garnisonspastorn i Boden och vid det senare av regementspastorn
vid militärbefälet på Gotland.
Vid kavalleriet äro anställda 8 regementspastorer, nämligen en vid vart
och ett av de sex fördelningskavalleriregementena och en vid vartdera av
Skånska busar- och dragonregementena. För Norrbottens kavallerikår,
vilken skall förläggas till Boden, är någon särskild regemenspastor ej
avsedd.
Vid artilleriet finnas 6 regementspastorer, nämligen en vid vart och ett av
Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen.
Vid Gotlands artillerikår ombesörjes själavården av regementspastorn vid
militärbefälet på Gotland samt vid Bodens artillerigemente och Karlsborgs
artillerikår av vederbörande garnisonspastor. Positionsartilleriregementet
har icke heller någon särskild regementspastor. För ombesörjande av regementspastorsgöromålen
vid detta regemente bar Kungl. Maj:t plägat för
varje år utanordna ett mindre arvodesbelopp.
Vid fortifikationen skola finnas 3 regementspastorer, nämligen en för
Svea ingenjörkår, en för Fälttelegrafkåren och en för Norrlands ingenjörkår.
Vid Göta och Bodens ingenjörkårer ombesörjes själavården av vederbörande
garnisonspastor.
\ id trängen skola enligt organisationen finnas endast 2 regementspastoier,
den ene avsedd för Skånska trängkåren och den andre för Västmanlands
trängkår. Vid Svea, Göta, Norrlands och Östgöta trängkårer skall
den andliga vården ombesörjas av regementspastorerna vid de infanteriregementen,
som äro förlagda i respektive Örebro, Skövde, Östersund och
Linköping. Denna nya organisation är emellertid ännu icke helt genomförd.
Vid militärbefälet å Gotland är anställd 1 regementspastor, avsedd för
Gotlands trupper.
Av de båda garnisonspastorerna är den ene avsedd för Karlsborgs garnison
och den andre för Bodens garnison.
Slutligen är slottspastorn avsedd för krigsskolan å Karlberg.
De prästerliga befattningshavarna åtnjuta icke fasta avlöningsförmåner
vid armén utan endast vissa mindre arvoden. Att märka är, att garnisonspastorn
å Karlsborg i denna sin egenskap jämväl är kyrkoherde i Karlsborgs
församling.
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
237
Kostnaderna för regementspastorsinstitutionen enligt 1914 års härordning
belöpa sig till följande belopp, nämligen:
4ö regementspastorer ä 1,170 kronor.
1 garnisonspastor å Karlsborg ...........
1 garnisonspastor i Boden .................
1 slottspastor å Karlberg....................
.............. 53,820 kronor
............. 3,000
............ 4,200 »
.............. 1,170 »
Summa 62,190 kronor.
chefen.
Härtill böra emellertid läggas av Kungl. Maj:t beslutade arvoden åt
prästerliga biträden vid Skånska husarregementets avdelning i Landskrona,
Positionsartilleriregementet, Göta och Östgöta trängkårer samt intendenturkompaniet
i Stockholm, utgörande tillhopa 1,850 kronor. Hela kostnaden
för pastoralvården inom armén utgör således 64,040 kronor.
Liksom försvarsrevisionen (Del 1, sid. 524) anser även jag, att den Departements
nuvarande regementspastorsinstitutionen bör tillsvidare bibehållas. För Svea
ingenjörkår och Fälttelegrafregementet gemensamt torde en regementspastor
böra beräknas. Till följd härav samt med anledning av föreslagna indragningar
av truppförband kommer det hittillsvarande antalet regementspastorer att
minskas med 6. Då kommendantskapet å Karlsborg föreslås till indragning,
bör garnisonspastorsbeställningen därstädes lämpligen uppföras å
staten för det till Karlsborg förlagda Luftvärnsartilleriregementet. Ecklesiastikstaten
för armén kommer sålunda att bestå av 40 regementspastorer,
2 gamisonspastorer och 1 slottspastor.
Den militära själavården är för närvarande helt decentraliserad på truppförbanden.
Då någon för densamma gemensam målsman i fred icke förefinnes,
har ifrågasatts att förordna en av regementspastorerna att utan särskild
kostnad i fred utöva uppsikt över den andliga vården vid krigsmakten.
Något förslag i denna riktning anser jag mig dock icke böra framställa.
6. Polispersonalen.
Vid såväl Bodens som Karlsborgs fästning finnes särskild fästningspolis
anställd. Dess huvudsakliga åligganden äro att hindra främlingar och
andra obehöriga personer att erhålla kännedom om fästningsanläggningar
och försvarsanordningar samt att biträda den civila ordningsmakten vid
tillsynen över att utlänning icke i strid mot givna föreskrifter uppehåller
sig inom fästningarnas skyddsområden. Polispersonalen i Boden åligger
därjämte att i allt, som har samband med befästningarna och övriga försvarsanstalter
i Boden, övervaka ordningen och säkerheten inom dess
skyddsområde ävensom att söka förhindra skadegörelse och åverkan å kronans
därinom befintliga egendom.
Nuvarande
organisation.
238
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Fästningspolisen utgöres enligt den för polispersonalen i Boden och
Karlsborg gemensamma staten av följande personal, nämligen:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 2 konstaplar.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
Med avseende å tjänsteställningen är poliskommissarien underlöjtnants
vederlike samt de övriga sergeants vederlikar. Polispersonalen lyder under
vederbörande kommendant och står under närmaste befäl av vederbörande
kommendantsadj utant.
Beträffande den för Bodens fästning avsedda polispersonalen har försvarsrevisionen
icke ifrågasatt någon förändring.
Enligt revisionens förslag skulle Karlsborg icke vidare bibehållas såsom
fästning, utan inskränkas till att vara en för armén i dess helhet avsedd
central förrådsplats ävensom förläggningsort för vissa truppförband. I den
mån förråd och verkstäder vore belägna inom den gamla kärn fästningens
område, borde dessa kunna skyddas och bevakas av de därstädes förlagda
truppförbanden, men för bevakningen av utanför kärnfästningens område
belägna förråd och anstalter syntes allt fortfarande en särskild polispersonal
vara erforderlig. En sådan torde även alltjämt vara behövlig såsom
biträde åt den civila ordningsmakten vid upprätthållande av allmän ordning
och säkerhet. Revisionen ansåge därför, att en särskild polispersonal
för Karlsborg, även efter fästningens nedläggande som sådan, borde
finnas. Med hänsyn därtill att någon särskild bevakning av de hittillsvarande
befästningsanläggningarna å Yaberget icke vidare erfordrades, kunde
dock den ena av de båda konstapelsbeställningarna indragas.
Mot vad revisionen i förevarande hänseende föreslagit har jag icke någon
erinran att framställa.
I. Sammandrag över föreslagna personalstater.
Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt
den av mig föreslagna organisationen har jag funnit mig böra upprätta
efterföljande »Sammandrag över föreslagna personalstater». Av detta sammandrag
framgår även motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning
samt försvarsrevisionens förslag.
SAMMANDRAG ÖVER FÖRESLAGNA PERSONALSTATER.
240
Klingl. Maj:ts proposition nr 20.
Sammandrag'' över
Officerare.
Sekundofficerare
(underofficerare).
H |
& |
P |
! «> 3 |
||||||||||||
O |
O |
et- |
3 |
W |
U1 |
3 |
mma sekundofficerare. |
Underbefäl. |
|||||||
sneralspersoner. | |
överstar. |
CD ►2 QD et- CD s 3 P 3 CD |
Majorer. |
3 CD R rt- et- 3 p: 03 p ►4 CD |
p 3 et- CD ►4 O CD SO? 3 ►4 tf P ^4 |
imma officerare. |
jkundlöjtnanter. |
tf a ►i cd << CD tf 3 P |
Sergeanter. |
Fu tf p X CO |
rirer. ro tf p |
Korpraler (Konstaplar). |
Vice korpraler |
||
Högre staber m. m. Föreslagen organisation. |
|||||||||||||||
dition ................................. |
i |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
||||||||
Arméförvaltningen.................. |
— |
— |
|||||||||||||
Generalitet.......................... Arméfördelningsstaber, militär- |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
befäl och inspektioner......... Kommendantskapet i Boden ... |
— |
— |
— |
||||||||||||
attachéer ........................... Fältläkarkåren; garnisonssjuk- |
— |
i |
5 |
16 |
34 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
husen i Stockholm och å |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
_ |
_ |
_ |
||
Summa personal |
15 |
2 |
5 |
16 |
34 |
— |
|||||||||
Revisionens förslag............... |
13 |
2 |
5 |
14 |
33 |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1914 års härordning ............ |
15 |
2 |
4 |
13 |
34 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Undervisningsverk. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation......... |
— |
— |
4 |
3 |
20 |
9 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
Revisionens förslag............... |
— |
— |
4 |
1 |
22 |
8 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
1914 års härordning ............ |
— |
— |
3 |
2 |
_ |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Infanteriet. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation......... |
- |
26 |
26 |
58 |
307 |
770 |
1,18 |
26 |
251 |
512 |
7 |
735 |
793 |
796 |
|
Revisionens förslag............... |
— |
20 |
21 |
44 |
260 |
646 |
991 |
— |
216 |
426 |
64 |
604 |
649 |
649 |
|
1914 års härordning ........... |
— |
27 |
28 |
84 |
424 |
925 |
1, |
— |
366 |
724 |
1, |
92 |
812 |
1,232 |
1,256 |
Kavalleriet. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation......... |
— |
6 |
3 |
3 |
37 |
99 |
1 |
6 |
31 |
55 |
31 |
124 |
14# |
||
Revisionens förslag............... |
— |
5 |
3 |
2 |
37 |
95 |
14 |
— |
27 |
52 |
7 |
27 |
107 |
129 |
_ |
1914 års härordning ............ |
— |
8 |
6 |
7 |
66 |
177 |
2 |
— |
57 |
96 |
1 |
49 |
192 |
288 |
— |
Artilleriet. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation. |
1 |
2 |
9 |
3 |
1 |
||||||||||
Fabriker och tyganstalter ...... |
— |
— |
J)1 |
J)1 |
ä)5 |
— |
|||||||||
Truppförband ........................ |
— |
9 |
9 |
25 |
in |
250 |
40 |
11 |
84 |
173 |
2- |
135 |
249 |
359 |
— |
Summa personal |
— |
10 |
10 |
28 |
125 |
253 |
11 |
84 |
173 |
35 |
249 |
359 |
_ |
||
Revisionens förslag.................. |
— |
8 |
9 |
24 |
97 |
212 |
35 |
— |
61 |
132 |
19 |
00 |
191 |
267 |
_ |
1914 års härordning ............ |
— |
8 |
17 |
26 |
156 |
255 |
46 |
— |
132 |
267 |
3 |
150 |
307 |
370 |
— |
’) Fälttygmästare. — s) Tygmästare 1. klass. — s) 3 styresmän, 2 tygmästare 2. klass.
2,71
2,
3,6
26
25
74
7
underbefäl,
Kvnql. Majits proposition nr 20
241
Infila person a Inta tor.
Manskap
(u t o in
H e s t ii 1 1 n i n
s m ä n.
Vapnnlinnt
verkarmanskap.
Hovslaga i*-manskap.
H a n t. v e rk sm a n sk ap.
Sjukv å rdsm an skap.
21 21
46 102
1,043
13 23
73: 61 134
24 51
114 94 208
38 84
10 17 —
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A höft. (Nr 20.) sist 23 16
242
Kung1. Ma,j:ts proposition nr ‘JO.
Officerare.
Sekundofficerare
(underofficerare).
Q ® |
O: < |
w p ►ö et- ® |
f P P |
ce P B B p |
w ® |
P 0. p'' P |
CO 0 B |
Underbefäl. |
|||||||
® -s p_ |
O < |
►i CD et- ® |
g £. |
® ►1 |
et- ® |
p B Pi |
P >-1 ® |
ce ® tf; |
p CD ® w* |
Furirer. |
<- |
||||
•d ® >-t |
? et- sa |
C: P |
O 1-1 ® ^1 |
Ed VI et er 3 |
O O p- |
o ds O ® |
C: P |
co et- vi O £ |
® p p et ® |
0 0L © |
M |
te |
/R„ o 7\ P o |
O ® 7T |
|
P ® ►i |
® |
p: CD et- 89 |
fiK D 2. K |
ti p 3 |
et ® |
0 K |
O ® ti |
E p" |
Tf p" |
et- V P ti |
P i |
||||
® |
P J1 |
►1 ® |
3 |
CD |
CD |
® |
|||||||||
Ingenjörtrupperna och |
|||||||||||||||
fortifikationen. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation....... |
.. — |
3 |
4 |
9 |
49 |
81 |
1 |
5 |
33 |
1 |
24 |
48 |
66 |
64 |
|
Revisionens förslag............. |
.. — |
3 |
4 |
8 |
49 |
88 |
15 |
— |
36 |
7 |
1 |
27 |
51 |
72 |
71 |
1914 års härordning .......... |
.. — |
3 |
4 |
10 |
58 |
98 |
17 |
— |
49 |
14 |
31 |
55 |
85 |
851 |
|
Trängtrupperna. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation....... |
.. — |
1 |
3 |
3 |
24 |
44 |
7 |
6 |
25 |
8 |
24 |
52 |
54 |
581 |
|
Revisionens förslag............. |
.. — |
1 |
2 |
2 |
20 |
35 |
— |
19 |
37 |
16 |
36 |
38 |
40 |
||
1914 års härordning .......... |
.. — |
1 |
3 |
3 |
26 |
48 |
81 |
— |
25 |
61 |
24 |
48 |
84 |
78 |
|
Intendenturtrupperna och |
|||||||||||||||
lntendenturkåren. |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation....... |
.. — |
2 |
5 |
9 |
73 |
14 |
1 |
10 |
6 |
11 |
2 |
14 |
13 |
— |
— |
Revisionens förslag........... |
.. — |
2 |
5 |
7 |
64 |
10 |
— |
61 |
1 |
7 |
14 |
13 |
— |
— |
|
1914 års härordning .......... |
. — |
3 |
5 |
8 |
88 |
12 |
11 |
— |
79 |
1 |
10 |
15 |
— |
— |
|
Summa summarum personal: |
|||||||||||||||
Föreslagen organisation....... |
. 15 |
50 |
60 |
129 |
669 |
1,270 |
2,1 |
64 |
430 |
867 1,361 |
1,221 |
1,416 |
918 |
||
Revisionens förslag............ |
. 13 |
41 |
53; 1021582 |
1,094 |
1, |
— |
420 |
73 |
1,15 |
1,002 |
1,155 |
760 |
|||
1914 års härordning .......... |
. 15 |
52 |
70; 153 852 |
1,515 |
2,65 |
— |
710 |
1,26 |
1.97 |
1,429 |
2,059 |
1,419 |
underbefäl.
Kung!. Maj:1s proposition nr 20.
24;$
Manskap
u t, om m u s i k m a n s k a p).
Yolontärer. |
Summa underbefäl och volontärer. |
B o |
Ställll |
11 |
g k m ä n |
!>• |
Summa beställ- ningsmän. |
|||||||||||
Sjukvårdsmanskap. |
Hovs lagar-manskap. 1 ^. !*^| n 1^'' 5* 5'' g $ : * 1 Z II « % S -t TV I tf ii £ rf ^3 O C ö te , ss h 5 • ! ►© * i ■c 1 ^ 3 E 1 v « '' 3 ! • |l 50 ® ! v" g 1 DO .* 1 |
Vapenhant- verkarmanskap. |
Hantverk sm ans k a |
|||||||||||||||
Furirer. i— , te S E Ss P . |
Korpraler (Konstaplar). |
Vice korpraler. |
g ! <K 1 ps |
Summa. |
: Furirer 2. klass. |
! Vice korpraler. Korpraler (Konstaplar). |
Meniga. |
Summa- |
Vice korpraler. S 2. klass. u p 1. klass. |
g i <X> | in’ I |
Summa. |
o 5 ■—j |
g TC* j |
Summa. |
||||
364 |
566 |
—I 4 |
5 |
(> |
7 |
22 |
15 4 10 |
5 5 |
5 |
15 |
i ! 5 11 18 15 |
40 |
89 |
80 |
56 |
136 |
||
382 |
603 |
- 4 |
5 |
6 |
7 |
22 |
— | |
15 4 10 |
— |
5 5 |
5 |
15 |
5 6 1511 |
36 |
73 |
68 |
52 |
120 |
440 |
696 |
—j 4 |
_ i |
9 |
7 |
27 |
— j |
2 5 5 12 |
— |
5 5 |
6 |
16 |
6 10 32 41 |
— |
89 |
126 |
18 |
144 |
86 |
274 |
__ |
_ |
J |
6 6 — 12 |
_ |
_!_ |
— |
- |
—: — j~ |
_1 |
— |
12 |
— |
12 |
|||
60 |
190 |
—! __ |
— |
— |
— |
— |
— |
4 4 - 8 |
8 |
8 |
||||||||
126 |
360 |
-1 - |
— |
— |
— |
— |
6, 6. — j 12 |
— |
— |
| _ ; |
'' ! l |
" |
12 |
12 |
||||
27 |
||||||||||||||||||
— |
27 |
I |
-1 |
|||||||||||||||
— |
25 |
i |
||||||||||||||||
3,813 |
7,988 |
26 46 |
82 |
58 |
99 |
311 |
15 |
52 37 5öjil59 |
27 |
37 31 |
31126 |
5 24 41 15 |
61 |
146 |
496 246 |
742i |
||
3,226 |
6,629 |
21 38 |
67 |
48 |
84 |
i 258 |
14 |
46 30, 50 140 |
22 |
3126 |
: 26105 |
5 14 3011 |
51 |
in |
403211 |
614 |
||
6,736 |
12,299 |
2 85 |
■ 107 |
65 |
no |
1 369 |
30 |
80,39 89 238 |
28 |
34133 |
1 34129 |
6^ 20 57 41 |
! 28 |
152 |
627:261 |
888 |
244
Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20,
Sammandrag över
Musikpersonal.
? 3
g. c
CB
* 7?
''< »
O h
GG
H P
B B |!
Underbefäl.
M It
so
jjj
o
o c
a *-
Furirer.
Högre staber m. m.
Föreslagen organisation.
Lantförsvarets kommandoexpedition............
Arméförvaltningen ...................................
Generalitetet ............................................
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
.............................................
Kommendantskapet i Boden .....................
Generalstaben jämte militärattachéer .........
Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stockholm
och å Karlsborg ..........................
o |
2. 3
2.
''er?
Summa personal
Revisionens förslag .................................
1914 drs härordning.................................
Undervisningsverken. Föreslagen organisation
Revisionens förslag......
1914 drs härordning ...
Infanteriet. Föreslagen organisation ............
Revisionens förslag ..................
1914 drs härordning..................
Kavalleriet. Föreslagen organisation ...........
Revisionens förslag .................
1914 drs härordning ...............
Artilleriet.
Föreslagen organisation.
Artilleristaben ................
Fabriker och tyganstalter.
Truppförband...................
Summa personal
Revisionens förslag ................................
1914 drs härordning...............................
IngenjörtruppernalKöreste^ew organisation
och
fortifikationen.
Trängtrupperna.
1 1 1 |
— |
— |
1 1 1 |
— |
= |
1 1 1 |
1 1 |
i _ |
— |
— |
— |
i |
__5 |
_ 6 |
3 |
2 |
2 |
2 |
9 |
9 18 |
|
— |
l |
_ 5 |
- 6 _ . |
_ 3 |
2 |
_ 0 |
1*11 |
9 |
9 |
18 |
— |
25 |
100 |
125 |
50 |
50 |
25 |
so |
175 |
125 |
300 |
2 |
21 |
65 |
86 |
21 |
42 |
44 |
8 |
115 |
70 |
185 |
— |
28 |
274 |
302 |
— |
108 |
108 |
no |
1 326 |
278 |
604 |
— |
2 |
10 |
12 |
6 |
8 |
6 |
6 |
20 |
14 |
40 |
— |
5 |
15 |
20 |
5 |
10 |
10 |
— |
25 |
15 |
40 |
8 |
36 |
44; |
12 |
18 |
12 |
42 |
36 |
78 |
||
— |
3 |
15 |
18, |
9 |
_ 12 |
9 |
_j _ 9 39 |
— 21 |
— 60 |
|
— |
3 |
15 |
18 |
9 |
12 |
9 |
9 |
39 |
21 |
|
_ |
8 |
21 |
29 |
8 |
15 |
16 |
39 |
23 |
62 |
|
— |
9 |
52: |
68 |
— |
16 |
16 |
17 |
49 |
27: |
76 |
—: |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
8 |
4 |
12 |
2 |
3! |
5 |
5 |
5 |
10 |
— 1 |
20 |
10; |
30 |
|
— |
3 |
ii |
14 |
— |
3 |
7 |
X |
17 |
10 |
27 |
— |
— |
6 |
(i |
6 |
6 |
6 |
24 |
12 |
30 |
|
— |
2 |
2: |
4 |
4 |
4. |
8 |
_1 |
16 |
8! |
24 |
_ |
— |
12: _| |
12 |
— |
6 |
6 |
12! |
24 |
12 |
36 |
31 |
138 |
—Il 169 |
70 |
SO |
50 |
75 |
281 |
185 |
460 |
|
2: |
38 i |
106 |
144 |
43. |
76; |
88 |
8 |
215| |
126 |
341 |
_1 |
48 |
392, |
440:1 |
-1 |
145, |
155 |
158; |
458, |
363, |
821 |
ap
2
6,
5,37
9,9
1.
1,611
3,51
2,7
2,7
2.1
3,53
1,01
1.201
34
58
15
18
•I Revisionens förslag
\1914
Föreslagen organisation......
Revisionens förslag............
1914 drs härordning .........
Intendenturtrupperna j Föreslagen organisation
och < Revisionens förslag......
lntendenturkaren. [1914 drs härordning ...
Summa summarum personal:
Föreslagen organisation .........................
Revisionens förslag .................................
1914 drs härordning.................................
*) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet och arméförvaltningen äro icke här medtagna; icke heller viss
konstaplar, 19 konstaplar, 6 extra konstaplar, Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 3) 1 professor, 1
2 departementsskrivare, 12 tyg- eller fabriksförvaltare 1. klass, 8 tygförvaltare 2. klass, 18 besiktningsrustmästare
7 fortmaskinister. — 6) 1 radioingenjör. 9 fortifikatiönskassörer, 1 departementsskrivare, 7 tygverkmästare och 24 tyg
-
10,767
Kling!. Majits proposition nr JO.
245
tågna person a lstater (forts..
C |
1 v |
1 1 m 1 1 |
1 t |
ä r |
P |
e r |
S 0 |
n a |
1. |
Civil |
personal. |
‘) |
Arvoden |
||||||||||
åt pen- |
|||||||||||||||||||||||
ep |
slone- |
||||||||||||||||||||||
F flit1 äk ark å ren. |
Fältveterinärkåren. |
Övriga personal. |
w |
2 |
rade |
||||||||||||||||||
P |
•1 |
Expeditions vakt. |
B |
||||||||||||||||||||
Geueralfältläkare. |
O: < cd >i ZT! rf- E » |
Fältläkare. |
Regementsläkare. |
Bataljonsläkare. |
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren. |
Summa. |
Överfältveterinärer. |
5 rf- < CD O ►1 p* ►5’ <d |
Regements veteri- närer. |
Bataljons veterinärer. |
Summa. |
<1 p o p, p rf- <3 CD »-< •1 ? |
Förrådsvaktmästare. |
Övriga. |
Summa övrig personal. |
mina civilmilitär |
- 3 0 5 £ B 1 09 T3 '' P ^ ST p O i 2 P CD — *1 fn B fn |
CD CD X ►B CD Bt O p fn < P X- |
Övriga. |
B o CD 73 O |
Officerare. |
Sekundofficerare (underofficerare). |
|
- |
i |
1 |
7 |
2 |
|||||||||||||||||||
i |
i |
— |
i |
— |
— |
3 |
— |
i |
— |
2 |
— |
i |
— |
i |
6 |
l |
6 |
— |
7 |
1 |
1 |
||
6 |
i |
i |
8 |
_ |
6 |
i |
7 |
15 |
1 |
1 |
2 |
24 |
|||||||||||
— |
— |
— |
2 |
2 |
— |
4 |
— |
i |
— |
1 |
— |
— |
8;32 |
32 |
37 |
l |
— |
— |
— |
1 |
— |
2 |
|
3 |
1 |
44 |
48 |
48 |
l |
3 |
8) 2 |
6 |
5 - |
2 |
|||||||||||||
i |
i |
C |
7 |
4 |
44 |
63 |
1 |
6 |
2 |
i |
Ilo |
— |
i |
32 |
as |
106 |
2 |
2 |
10 |
2 |
16 |
15 |
31 |
i |
i |
4 |
7 |
4 |
44 |
61 |
1 |
4 |
2 |
i |
8 |
— |
i |
32 |
33 |
102 |
2 |
2 |
10 |
2 |
16 |
12 |
25 |
i |
i |
6 |
6 |
7 |
44 |
65 |
1 |
6 |
2 |
2 |
11 |
— |
i |
33 |
34 |
no |
3 |
O O |
10 |
2 |
18 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 |
— |
_ |
_ |
1 |
1 |
— |
_ |
— |
— |
2 |
1 |
— |
3 |
— |
4 |
3 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
1 |
— |
2 |
— |
3 |
3 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
1 |
2 |
2 |
— |
5 |
— |
— |
|
_ |
_ |
_ |
24 |
24 |
_ |
48 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
26 |
26 |
1 |
53 |
101 |
24 |
— |
— |
— |
24 |
1 |
105 |
— |
— |
_ |
19 |
19 |
— |
38 |
— |
— |
— |
— |
— |
21 |
21 |
— |
42 |
80 |
19 |
— |
— |
— |
19 |
20 |
62 |
— |
— |
— |
26 |
26 |
— |
52 |
— |
— |
— |
— |
— |
28 |
28 |
— |
56 |
108 |
26 |
— |
— |
— |
26 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
(i |
_ |
6 |
_ |
_ |
2 |
4 |
0 |
6 |
_ |
— |
6 |
18 |
6 |
— |
— |
— |
6 |
— |
24 |
_ |
— |
— |
— |
5 |
— |
5 |
— |
— |
3 |
2 |
5 |
5 |
— |
— |
5 |
15 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
5 |
15 |
— |
— |
— |
2 |
8 |
— |
10 |
— |
— |
4 |
10 |
14 |
10 |
— |
10 |
34 |
8 |
8 |
||||||
1 |
_ |
1 |
1 |
1 |
|||||||||||||||||||
5)118 |
118 |
118 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
14 |
||||||||||||||
— |
— |
- |
7 |
6 |
— |
13 |
— |
— |
5 |
6! |
11 |
— |
- |
— |
— |
24 |
7 |
— |
— |
— |
7 |
— |
37 |
— |
— |
7 |
(i |
— |
13 |
— |
5 |
6 |
11 |
_ |
— |
118 |
118 |
142 |
7 |
1 |
— |
8 |
2 |
52 |
|||
_ |
_ |
_ |
6 |
5 |
- |
11 |
_ |
4 |
5 |
9 |
— |
— |
118 |
118 |
138 |
5 |
— |
1 |
— |
6 |
8 |
41 |
|
— |
_ |
— |
7 |
6 |
13 |
- |
— |
5 |
7 |
12 |
— |
— |
116 |
116 |
141 |
6 |
— |
1 |
7 |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
__ |
2 |
_ |
_ |
2 |
2 |
5 |
5 |
6,42 |
52 |
56 |
1 |
1 |
— |
2 |
2 |
12 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
— |
— |
— |
3 |
3 |
5 |
5 |
41 |
51 |
55 |
2 |
1 |
3 |
5 |
7 |
|||
— |
— |
— |
2 |
1 |
_ |
3 |
— |
— |
— |
2 |
2 |
5 |
5 |
49 |
59 |
64 |
3 |
- |
1 |
— |
4 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
e |
(i |
_ |
12 |
_ |
_ |
_ |
5 |
o |
— |
6 |
7 20 |
26 |
43 |
2 |
— |
2 |
— |
19 |
||
__ |
_ |
— |
4 |
4 |
— |
8 |
— |
— |
— |
4 |
4 |
— |
4 |
12 |
16 |
j 28 |
1 |
- |
— |
i |
4 |
9 |
|
— |
— |
— |
6 |
6 |
— |
12 |
— |
— |
— |
5 |
5 |
t |
6 |
18 |
24 |
41 |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
|
8,2 |
2 2 |
— |
1 |
— |
1 |
2 |
7 |
||||||||||||||||
— |
2 |
2 |
2 |
— |
I - |
1 |
— |
1 |
4 |
5 |
|||||||||||||
- |
- |
- |
2 |
2|| 2 |
— |
| — |
1 |
- |
1 |
— |
— |
||||||||||||
i |
i |
(i |
45 |
48 |
44 |
145 |
1 |
6 |
!) |
19 |
35 |
37 |
38 |
215 |
470 |
43 |
2 |
16 |
2 |
63 |
25 |
259 |
|
i |
i |
4 |
36 |
39 |
44 |
125 |
1 |
4 |
9 |
16 |
30 |
31 |
31 40 |
205 |
267 |
422 |
35 |
2 |
15 |
! 2 |
54 |
61 |
173 |
i |
i |
6 |
49 |
55 |
44 |
156 |
1 1 |
6 |
11 |
27 |
| 45 |
43 |
i 218 |
301 |
502 |
49| 5 |
15 |
1 2 |
71 |
— |
— |
vil personal i arvodesbefattningar vid undervisningsverk och truppförband m. fl. — *) 1 poliskommissarie, 6 överigsarkivarie.
— 4) Verkmästare 2. klass vid Svea livgardes stridsvagnbataljon. — 5) 5 tyg- och fabriksingenjörer,
er tygverkmästare, 6 verkmästare 1. klass, 2 verkmästare 2. klass, 9 tyg- eller fabriksskrivare, 4 9 tyghantverkare,
antverkare. — 7) Hantverkare. — 8) Departementsskrivare.
246
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
För svar srevisionen.
Departements
chefen.
J. Härens hästar och remonteringsväsende t.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Enligt 1915 års riksdagsbeslut angående liästhållningen för officerare
vid armén skola vissa officerare vara beridna å två hästar, andra åter
endast å en bäst. Såsom allmän regel gäller, att om officer är beriden
å två hästar, den ene skall vara egen tjänstehäst och den andre stamhäst
samt, om vederbörande är beriden endast å en häst, denne skall
vara stamliäst. Från denna regel göras dock vissa undantag.
I överensstämmelse härmed åligger det nedan angivna personal att hålla
en egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet och militärläroverken,
de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet
och inspektören för trängen............................... tillhopa 13 hästar
samtliga officerare vid generalstaben.............................. » 53 »
kommendanterna i Stockholm, Boden och Karlsborg ... » 3 >
cheferna för krigshögskolan, krigsskolan och ridskolan 3 »
chefen för remonteringsstyrelsen .................................... » 1 »
samtliga regementschefer vid infanteriet (militärbefälhavaren
på Gotland inberäknad)................................ » 28 »
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... » 243 »
samtliga regemente- och kårchefer vid artilleriet utom
chefen för Karlsborgs artillerikår ............................. » 9 »
fälttygmästare!) .................................................................. » 1 »
eller tillhopa 354 hästar
Anskaffningen av egna tjänstehästar, vilka skola godkännas av vissa
myndigheter, åligger vederbörande officerare själva. Såsom ersättning härför
äga dessa åtnjuta ett årligt lönetillägg av 250 kronor. Staten anskaffar
och underhåller den för tjänstehästarna erforderliga munderingen samt tillhandahåller
in natura stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning
för dylika hästar samt ombesörjer deras skötsel. Egen tjänstehäst
får icke av ägaren avyttras, med mindre vederbörande myndighet, som
har att godkänna densamma, lämnat sitt medgivande till försäljningen.
Förenämnda organisation är ännu icke helt genomförd.
Med avseende å de för närvarande gällande allmänna grunderna för
officerares beridenhet har revisionen icke föreslagit någon ändring. Antalet
egna tjänstehästar har av revisionen beräknats till inalles 224 hästar.
Icke heller jag har någon erinran att framställa mot de nu gällande
grunderna för officerarnas beridenhet. Antalet egna tjänstehästar torde
alltså böra beräknas sålunda:
Katigt. Maj-.ts proposition nr 20.
247
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, inspektören för militärläroverken,
de sex arméfördelningsclieferna, generalfälttygmästare!! och
inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet och
inspektören för trängen ............................................... tillhopa 15 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............ » 1 >
samtliga officerare vid generalstaben, utom militär -
attachéerna .....................................................................
chefen för artilleristaben.................................................
chefen för krigshögskolan ................................................
chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet
vid samma skola ..................................................
chefen för ridskolan ävensom de fyra därstädes anställda
lärarna .............................................................
samtliga regementschefer vid infanteriet.......................
samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar .....................
samtliga regementschefer vid artilleriet .......................
52 »
1 »
1
2 »
5 »
26
130 »
9 »
eller tillhopa 242 hästar
eller (354 — 242 =) 112 egna tjänstehästar mindre än enligt nuvarande
härordning.
Stamhästar.
Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdagsbeslut angående
hästhållningen för officerare vid armén skall vid armén efter genomförd
härordning finnas det antal stamhästar, som nedan angives.
För generalitetet och arméfördelningsstaberna äro avsedda:
1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet
och militärläroverken, de sex arméfördelningschefema, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen
och inspektören för kavalleriet ................................... tillhopa 12 hästar
1 häst för var och en av fjorton adjutanter, nämligen
en hos vardera av inspektörerna för infanteriet och
militärläroverken och två i varje arméfördelningsstab » 14 »
eu reservgrupp om 5 hästar för var och en av de sex
arméfördelningsstaberna, avsedda för därstädes tjänstgörande
fältläkare, fortifikationsofficer, fördelningsintendent
och expeditionsintendent ävensom för tillgodoseende
av tillfälligt behov av två hästar för
adjutanter i staben ....................................................... 8_30 »
eller tillhopa 56 hästar.
För generalstaben, vars officerare, enligt vad förut nämnts, äro beridna
på var sin egen tjänstehäst, är avsedd eu gemensam grupp av 41 stamhästar.
Av dessa äro 17 ständigt fördelade på arméfördelnings- m. fl.
Nuvarande
organisatioyi.
248
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
staber för att göra där placerade generalstabsofficerare beridna å två hästar
Återstående 24 hästar tillhöra huvudstationen i Stockholm.
Vid artilleristaben skall finnas 1 stamhäst avsedd för chefen för staben.
För kommendantskapen äro avsedda 4 stamhästar, därav eu häst för
kommendanten i Boden och eu häst för var och eu av adjutanterna hos
kommendanterna i Stockholm, Karlsborg och Boden.
Vid und er visning sv er Ji en skola finnas 6 stamhästar, nämligen eu häst för
\ai och eu a\ cheferna för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, infanteriskjutskolan och krigsskolan samt eu häst för adjutanten
vid krigsskolan.
\ad härefter arméns särskilda truppslag angår, skola vid infanteriet
finnas 28 stamhästar vid varje regemente. Härav avses eu häst för var
och eu av översten, överstelöjtnanten, de tre majorerna, regera eu tskvartermästaren
och fyra regementsadjutanter. Dessa It) hästar bilda den s. k.
stabsgruppen. A\ återstående 18 hästar, den s. k. konrpanichefsgruppen,
aro 12 hästar avsedda för kompanicheferna och 6 hästar för kulsprutekompaniet.
Då infanteriet räknar 28 regementen, utgör stamhästantalet
vid infanteriet i dess helhet 784. därav 280 för stabsgruppen och 504
för kompanicliefsgruppen.
Vid kavalleriet skola enligt härordningen finnas:
vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena 651 stamhästar,
därav 620 för truppen och 31 för officerare och vederlikar, nämligen
eu häst för varje officer utom fänrik, vilken skall hava två hästar,
samt en häst för vardera av regements- och bataljonsveterinärerna; alltså
(6 X 651 =) .............................................................. tillhopa 3,906 hästar
vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena
1,152 stamliästar, därav 1,100 för truppen
och 52 för officerare och vederlikar; alltså
(2 X 1,152 =) ........................................................... » 2,304 »
vid Norrbottens kavallerikår 13 stamhästar för officerarna
och 240 för truppen; alltså .................... » 253 »
eller tillhopa 6,463 hästar.
Vid artilleriet skola finnas följande antal stamhästar, nämligen:
vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och
Smålands artilleriregementen 446 hästar, därav 1
för chefen, 5 för regementsofficerarna och 440 för
batterierna; alltså (4 x 446 =)............................... tillhopa 1,784 hästar
vid Wendes artilleriregemente 1 häst för chefen, 6
för regementsofficerarna och 536 för batterierna;
alltså............................................................................ » 543
vid Norrlands artilleriregemente 1 häst för chefen,
5 för regementsofficerarna och 480 för batterierna;
alltså
486
Kuni/l. Maj tis proposition nr ''JO.
•241)
vid Gotlands artillerikår 1 häst för cliefen och 85
för batterierna; alltså ............................................... tillhopa
vid Bodens artilleriregemente 4 hästar för överstelöjtnanter
och majorer, 6 för fortbefälliavare och
(it) för kompanierna; alltså.....................................
vid Positionsartilleriregementet 1 häst för chefen,
3 för regementsofficerarna och 180 för batterierna;
alltså........................................................................
vid Karlsborgs artillerikår 1 häst för chefen och Öl
för kompanierna; alltså ............................................ *
eller tillhopa
8 6 hästar
70
184
62 »
3,215 hästar.
Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skola finnas sammanlagt 231
stamhästar. Av dessa äro avsedda:
1 häst för var och eu av fortifikationens 17 regementsofficerare
samt 19 hästar för sådan stabspersonal
av kaptens grad, som anses böra göras
beriden; alltså ......................................................... tillhopa
för Svea ingenjörkår ...................................................
» Göta » ..................................................... *
» Fälttelegrafkåren .....................................................
» Bodens ingenjörkår..................................................
» Norrlands ingenjörkår ........................................... 2
eller tillhopa 231 hästar.
36 hästar
40 »
40 »
60 »
15 »
40 »
Slutligen skola vid trängen finnas sammanlagt 331 stamhästar, därav
1 häst för inspektören för trängen och 55 hästar för var och en av de
sex trängkårerna.
Eu sammanfattning av vad sålunda anförts giver vid handen, att vid
armén skall efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar,
nämligen:
vid generalitetet, generalstaben in. fl. staber:
generalitetet och arméfördelningsstaber......... |
...... 56 |
|
generalstaben ................................................. |
41 |
|
artilleristaben .................................................. |
..... 1 |
|
kommendantskapen ......................................... |
...... 4 |
|
undervisningsverken.......................................... |
• ® tillhopa |
108 hästar |
vid infanteriet ................................................... |
» |
784 |
» kavalleriet................................................... |
» |
6,463 » |
» artilleriet.................................................. |
» |
3,215 |
» fortifikationen och ingenjörtrupperna..... |
» |
231 |
» trängen....................................................... |
............. » |
331 |
eller tillhopa |
11,132 hästar. |
Organisationen är ännu icke helt genomförd.
250
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvars
revisionen.
Behovet av stamhästar vid generalitetet, arméfördelning sstaber. generalstaben
m. in. har av revisionen beräknats sålunda:
vid lantförsvarets kommandoexpedition........................................ 1 häst
» generalitetet, arméfördelningsstaberna och tränginspektionen 45 hästar
» generalstaben .......................................................................... 3 g »
» artilleristaben........................................................................ 15 »
» kommendanskapet i Boden ...................................................... 1 »
för fälttjgmästaren ......................................................................... 1 »
vid undervisningsverken ................................................................ 11 »
Summa 110 hästar.
Vid infanteriet har revisionen beräknat antalet stamhästar vid normalregementet
enligt nedanstående tabell.
Stabs- |
Kompani- chefs- |
|
gruppen. |
gruppen.! |
|
Regementschef och 3 regementsofficerare............. |
4 |
|
Regementskvartermästare och 3 regementsadjutanter |
4 |
|
Signalofficer......... |
1 |
|
Kompanichefer ........................... |
_ |
|
Kulsprutekompaniet ........ |
— |
6 |
Tillhopa |
8 |
14 |
För vissa regementen hava smärre avvikelser gjorts. För studentkompanier
hava beräknats 30 och för volontärskolorna 10 stamhästar.
Det av revisionen beräknade sammanlagda antalet stamhästar vid infanteriet
är 512, varav 343 tillhörande kompanichefsgruppen.
Vid kavalleriet har revisionen avsett 130 stamhästar för varje skvadron,
och har sammanlagda antalet stamhästar således beräknats till 2,860.
Vid artilleriet har revisionen ansett sig böra räkna med 50 hästar för varje
batteri vid fördelningsartilleriregementena. I övrigt har revisionen beräknat
för Gotlands artillerikår 95, för Bodens artilleriregemente 70, för Stockholms
artilleriregemente 96, för Smålands artilleriregemente 232 samt för
Norrbottens artillerikår 80 hästar. Sammanlagda antalet stamhästar vid
artilleriet skulle alltså utgöra 1,773.
Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna har revisionen beräknat för
Svea ingenjörkår 59, för Göta ingenjörkår 50. för Fälttelegrafkåren 50,
för Bodens ingenjörkår 23 och för Norrlands ingenjörkår 36 hästar eller
alltså sammanlagt 218 hästar.
Vid trängtrupperna uppgår det av revisionen beräknade antalet stamhästar
för de fyra kårerna till sammanlagt 180.
Vad intendenturtrupjperna beträffar, har revisionen föreslagit, att 1 häst
skulle beräknas för var och eu av cheferna för de fyra intendenturkompauierna.
Kanyl. Majts proposition nr ''JO.
251
Vid flygtrupperna har revisionen beräknat ett stamhästantal av 8.
Det av revisionen för samtliga truppslag in. in. beräknade antalet stamhästar
uppgår således till 5,Odö.
Chefen för generalstaben har ansett stamliästantalet böra i stort sett chefen foi
beräknas enligt samma grunder, som försvarare visionen tillämpat, dock med
nedan angivna avvikelser.
Vad lantfarsvarets kommandoexpedition, generaliietet, generalstaben tn. fl.
staber samt undervisningsverken beträffade, borde dels upptagas 2 stamhästar
för kommendantskapet i Boden, eu för vardera adjutanten, dels ock räknas
med 2 stamhästar för militärbefälet på Gotland, eu för vardera adjutanten.
Vad infanteriet vidkomme, vore det önskvärt, att vid varje regemente
signalofficeren och chefen för kulsprutekompaniet bleve beridna ä hästar,
tillhörande stabsgrnppeu; av kostnadsskäl syntes emellertid dessa krav ej
kunna tillgodoses. Den enda förändring, som ifrågasattes, bestode däri.
att antalet stamhästar vid Gotlands infanteriregemente beräknades till samma
antal som vid normalregementet med tillägg av 1 häst för ytterligare en
kompanichef.
Vad kavalleriet beträffade, borde av kostnadsskäl en minskning av antalet
stamhästar ske, så att varje fördelningskavalleriregemente erliölle 500
stamhästar i stället för av revisionen föreslagna 520 (Norrlands dragonregemente
630 i stället för av revisionen föreslagna 650). Angivna antal stamhästar
vore emellertid i fredstid behövligt endast under repetitionsövningarna, då
dels personalstyrkan vore störst och dels vissa staber och trängformationer
vore organiserade. Under övriga tider av aret vore hästbehovet avsevärt
mindre, och hästvården vore under sistnämnda tider mycket betungande
och inkräktande på personalens egentliga utbildningstid. Det vore därför
önskvärt att under tiden mellan repetitionsövningarna nedbringa antalet
hästar vid kavalleriets truppförband till det för utbildningsarbetet behövliga
antalet, vilket ansåges kunna beräknas till omkring 1 00 hästar vid beriden
skvadron och 90 hästar vid fjärde skvadronen. I stort sett syntes tvenne
utvägar finnas för nående av detta önskemål, nämligen antingen att under
denna tid uppställa ett visst antal av kavalleriets stamliästar vid andra
truppslag, vissa undervisningsverk m. in. för att fylla dessas behov av
hästar eller att utackordera ett visst antal stamhästar.
Vid såväl artilleriet som ingenjörtrupperna och trängen förefunnes ett ej
obetydligt behov av ridhästar under tiden mellan repetitionsövningarna.
I stort sett kunde utackordering av stamhästar ske på tvenne olika sätt,
nämligen antingen av stamhästar, vilka redan som remonter tillhört armén
och vilka således erhållit fullständig dressyr, eller också av under eu
senare tidpunkt inköpta hästar, vilka icke såsom remonter varit i kronans
ägo.
Vad den förra metoden beträffade, hade den i vissa fall varit använd
vid kavalleriet, då det visat sig nödvändigt att minska liästvårdsarbetet.
Metoden ansåges emellertid lida av ilen svagheten, att risk förefunnes
252
Kumjl. Maj;ts proposition nr 20.
för att de väl ridna, med största omsorg vårdade stamhästarna under utackorderingstiden
bleve mer eller mindre förstörda, och syntes metoden i
allmänhet böra tillämpas med försiktighet.
Utackordering av hästar enligt den senare metoden hade redan tilllämpats
vid vissa truppslag. Systemet hade visserligen endast blivit använt
för att fylla ett behov av draghästar, men det syntes icke uteslutet,
att ett mindre antal ridhästar, avsedda för mindre krävande platser vid
kavalleriets trängformationer och dylikt, skulle kunna anskaffas på liknande
sätt, d. v. s. genom att inköpa ett antal hästar, vilka, utan att undergå
remontutbildning, användes för viss tjänst under repetitionsövningarna,
men under övriga tider av året vore utlämnade till enskilda. Givetvis
skulle frågan ställa sig betydligt lättare i hästrika provinser. Så syntes
man t. ex. i Skåne med fördel kunna tillämpa ifrågavarande metod. I
andra trakter återigen bleve det svårt att erhålla lämpliga ridhästar, i
Norrland sannolikt omöjligt. Emellertid syntes det liimpligt att pröva
systemet för att erhålla en säker uppfattning, huruvida det lämpade sig
för kavalleriet eller icke. Förutom att utackorderingen kunde ordnas på
ett tillfredsställande sätt, medförde ett sådant system även icke obetydliga
besparingar genom att en »ackordhäst» representerade mindre kostnader
än en ■vanlig stamhäst, varjämte den med mycket arbete förenade remontdressyren
bortfölle för »ackordhästen».
Vare sig det ena eller andra sättet komme till användning, borde ett i
nedanstående tabell angivet antal hästar kunna utackorderas mellan repetitionsövningarna
.
Regemente
Livgardet till häst.............
Livregementets dragoner.....
Livregementets husarer ....
I Smålands .husarregemente ..
Skånska husarregementet .
I Norrlands dragonregemente
Skånska kavalleribrigaden
Enligt tidigare härordningar hade det, fortsätter chefen för generalstaben,
förekommit, att mellan regementsövningarna ett antal hästar uppställts
i depå.
Vi 18J2 hade beräknats, att vid Skånska husar- och dragonregementena
samt Norrlands dragonregemente endast en del av stamhästarna vore i
ständig tjänstgöring, under det att av Övriga hästar mellan repetitionsövningarna
halva antalet vore uppställt i depåer och andra hälften utackorderad
till enskilda personer. Förstnämnda anordning, vilken föranledde
till högre utgifter än utackordering, hade beräknats vara av fördel i fråga
om hästarnas ändamålsenliga skötsel samt därav följande större tjäiistbarliet.
.Stam- hästar. |
Därav ackord- hästar. |
500 |
35 |
500 |
35 |
500 |
35 |
500 |
20 |
500 |
50 |
030 |
- ; |
840 |
120 |
Kung!. Maj:tu proposition nr 20.
253
Enligt 1901 års härordning skulle under större delen av året ett visst
antal hästar beräknat vid varje sqvadron till 24 — - komma att icke
hållas uti tjänstgöring. Eu viktig fråga hade varit, huru dessa hästar
skulle omhändertagas, om de borde uppställas i depå vid regementet eller
i dess omedelbara närhet med eu till 80 % förminskad ration eller om de
borde utackorderas. Av dessa båda utvägar hade uppställandet i depå
ansetts vara att föredraga ur militär synpunkt, emedan befälet därigenom
bleve i tillfälle att bestämma hästarnas arbete och sysselsättning samt att
dagligen övervaka deras skötsel och vård. Med tillämpning av depåsystemet
bleve de årliga underhållskostnaderna i och för sig drygare än med tillliimpning
av utackorderingssystemet. Men å andra sidan kunde avsevärd
besparing göras å remonteringsanslaget därigenom, att kavallerihästarna
genom den bättre omvårdnad, som de erhölle uti depåerna, komme att
längre stanna i tjänst samt följaktligen eu minskad omsättning av desamma
vore att förvänta. För vissa regementen kunde utackorderingssystemet
knappast förordas. På grund härav hade man funnit sig böra utgå ifrån
att kavalleriets icke uti ordinarie tjänstgöring mellan de årliga repetitions(regements-)
övningarna varande hästar uppställdes i depå vid vederbörliga
regementen. Möjligheten att vid de i Skåne förlagda kavalleriregementena
tillämpa utackorderingssystemet funnes alltid kvar och kunde således i
händelse av behov tagas i anspråk.
Uti 1914 års härordning hade denna fråga icke särskilt berörts.
Depåsystemet komme emellertid, framhåller chefen för generalstaben, huru
det än ordnades, att medföra avsevärt högre kostnader än utackorderingssystemet.
En avsevärd minskning i arbetet med hästvården kunde endast
vinnas genom att eftersätta hästarnas vård. Även om den för depåhästarnas
vård avsedda personalen inskränktes till den minsta möjliga, komme depåtjänsten
i alla fall att inkräkta på utbildningsarbetet. Depåsystemet syntes
därför vid en organisation, där man i särskilt hög grad måste taga hänsyn
till kostnaderna, endast böra komma till användning, för den händelse
utackorderingen skulle visa sig inverka särskilt ogynnsamt på hästmaterialet.
Vad beträffade artilleriet, vore det av försvarsrevisionen beräknade
antalet stamhästar vid fördelningsartilleriregementena såväl med hänsyn
till eu ökad värnpliktskontingent för utbildningen otillräckligt som ock ur
mobiliseringssynpunkt otillfredsställande. Emellertid kunde för utbildningen
ett visst antal stamhästar ur kavalleriet under tiden mellan repetitionsövningarna
disponeras vid nämnda artilleriregementen, och mötte i
övrigt ur kostnadssynpunkt hinder att överskrida det av revisionen föreslagna
antalet stamhästar.
Stamhästantalet vid Gotlands artillerikår borde beräknas till 95. A ad Norrlands
artillerikår beträffade, beräknades stamhästantalet till 100, då nämligen
kårens båda batterier förutsattes erhålla större manskapsstyrka än
enligt revisionens förslag.
Kunf/l. Maj ds proposition nr 20.
Departements
chefen.
254
Yad beträffade de artilleriregementen, som vore avsedda att motoriseras,
vore att märka, att, även om dessa regementen icke vore i behov av
stamhästar, likväl de vid dem placerade officerarna borde bibehålla sin
färdighet i ridning för att kunna transporteras till hästanspända artilleritruppförband.
De stamhästar, som med hänsyn härtill borde finnas vid
de motoriserade regementena utom under repetitionsövningarna, kunde
ställas till förfogande ur kavalleriet.
Beträffande fortifikationen och ingenjörtrupperna syntes det (enligt nuvarande
organisation) beräknade stamhästantalet vara vill lågt, oaktat årligen
stamhästar från kavalleriet i stor utsträckning disponerats. Av
kostnadshänsyn syntes emellertid stamhästantalet icke böra ökas. För att
tillgodose behovet av ridhästar för utbildningen under tiden mellan repetitionsövningarna
borde stamhästar ur kavalleriet, i större omfattning än vad
nu vore fallet, beordras till de olika kårerna.
Beträffande trängtrupperna vore det av revisionen föreslagna antalet
stamhästar med hänsyn till ridutbilduingen väl lågt. Med hänsyn till
kostnaderna syntes dock nämnda antal stamhästar böra bibehållas och
behovet av hästar vid de olika trängkårerna tillgodoses därigenom, att
från kavalleriet ett antal stamhästar ställdes till förfogande under tiden
från slutet av oktober till början av augusti.
Yad slutligen intendenturtrupperna vidkomme, borde, såsom ock revisionen
föreslagit, 4 stamhästar förefinnas därstädes.
Beträffande antalet stamhästar anser jag mig böra i stort sett följa de
av försvarsrevisionen tillämpade beräkningsgrunderna. Yissa av chefens
för generalstaben yttrande betingade ändringar torde dock böra vidtagas.
Stamhästantalet synes böra beräknas sålunda:
För chefen för lånt för svarets kommandoexpedition bör avses 1 häst.
För generalitetet, arméfördelningsstaherna och tränginspéktionen avses:
1 häst för var och en av eliefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
inspektören för militärläroverken, de sex arméfördelningscliefema,
generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavaren på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören
för kavalleriet och inspektören för trängen..................... tillhopa 15 hästar
1 häst för var och eu av sexton adjutanter, nämligen
två hos inspektören för infanteriet, två i varje armé
fördelningsstab
samt två i tränginspéktionen.................. » 16 »
1 häst för var och en av de sex fältveterinärerna ... » 6 »
en reservgrupp om 4 hästar vid var och eu av de
sex arméfördelningsstaherna................................................ » 24 »
eller tillhopa 61 hästar.
För generalstaben bör avses eu gemensam grupp av 39 stamhästar,
nämligen 17 för stabscheferna vid infanteriinspektionen, militärläroverksinspektionen,
kavalleriinspektionen, de sex arméfördelningsstaherna, kommen
-
Kung!,. Maj:tx proposition nr 20.
2f>f>
dantskapet i Boden och militärbefälet på Gotland samt generalstabsofficenarna
vid de sex arméfördelningsstaberna ävensom 22 hästar för liuvudstationens
officerare.
För artilleristaben bör beräknas 1 häst för chefen och 1 häst för var
och en av de fjorton artilleristabsofficerarna eller tillhopa 15 hästar.
För kommendant skåpet i Boden böra beräknas 2 hästar för de båda
adjutanterna.
För militärbefälet på (rofland böra beräknas 2 .hästar för de båda
adjutanterna.
För fälttyg mästaren bör avses 1 häst.
För undervisningsverken bör beräknas 1 häst för var och en av chefen
för krigshögskolan, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan, chefen och
de fyra lärarna vid ridskolan, chefen för infanteriskjutskolan, chefen för
krigsskolan, adjutanten vid krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet
vid sistnämnda skola, alltså tillhopa 11 stamhästar.
Vad infanteriet beträffar, synes antalet stamliästar böra beräknas, på
sätt nedanstående tabell utvisar.
Stabs- gruppen. |
Kompani- chefs- gruppen. |
|
Livregementets grenadjärer: Begementschef och 3 regementsofficerare ...................................... Regementskvartermästare och 3 regementsadj utanför .................— Signalofficer......................................................... ....................... |
Tf* | | |
1 7 |
Kulsprutekompaniet .................................................................... |
— |
6 |
Tillhopa |
8 |
14 |
19 regementen lika med Livregementets grenadjärer ................ |
152 |
266 |
Svea livgarde: Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt där-utöver hästar för ytterligare X regementsofficer, 1 regementsadj ti-tan t och 4 kompanichefer ......................................................... |
10 |
18 |
Göta livgarde = Svea livgarde ............................................. |
10 |
18 |
Norrbottens regemente — Svea livgarde ................................. |
10 |
18 |
Kronobergs regemente: Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt där-utöver hästar för ytterligare 1 regementsofficer, 1 regementsadju-tant och 2 kompanichefer ........................................................ |
10 |
16 |
Norra skånska Infanteriregementet = Kronobergs regemente ... |
10 |
16 |
Gotlands Infanteriregemente: Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt där-utöver häst för ytterligare 1 kompanichef ................................. |
8 |
15 |
Studentkompanierna (officers- och reservofficersaspiranter) ....... |
— |
36 |
Volontärskolorna .................................................................. |
— |
13 |
Summa |
218 |
430 |
648 |
Vid infanteriet komma således att finnas (i48 stamhästar eller (784—
(548 =) 136 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.
256
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
Ehuru starka betänkligheter med hänsyn till mobiliseringsbehovet kunna
resas mot eu minskning av stamhästantalet vid kavalleriet, synes det dock
av kostnadsskäl vara nödvändigt att, i överensstämmelse med vad chefen
för generalstaben föreslagit, nedbringa det av revisionen beräknade antalet
till de av honom angivna siffror. Chefens för generalstaben förslag beträffande
disponerande under tiden mellan repetitionsövningarna av stamhästar
ur kavalleriet vid andra truppslag m. m. anser jag mig ock böra
biträda.
Det antal hästar, som sålunda årligen bör lämnas från kavalleriet, synes
icke lämpligen böra fastställas en gång för alla, utan torde antalet och
fördelningen av dessa hästar böra årligen bestämmas. Vad vidkommer
inackordering av stamhästar, synes även chefens för generalstaben förslag
böra följas. Skulle emellertid utackorderingssystemet visa sig ofördelaktigt
för hästmaterielen eller överhuvudtaget icke vara möjligt att tillämpa,
synes metoden att under tiden mellan repetitionsövningarna uppställa
övertaliga stamhästar i depåer, ordnade regemente- eller skvadronsvis,
böra tillgripas.
I överensstämmelse med vad ovan är anfört, bör stamhästantalet vid
kavalleriet beräknas enligt nedanstående tabell:
Regemente.
Livgardet till häst...............
Livregementets dragoner......
Livregementets husarer ......
Smålands husarregemente ...
Skånska kavalleriregementet
Norrlands dragonregemente
Antal |
Därav ackord- hästar. |
500 |
85 |
500 |
35 |
500 |
35 |
500 |
20 |
500 |
50 |
630 |
— |
tillhopa 3,130
175
eller (6,463 — 3,130 =) 3,333 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.
Vad beträffar artilleriet, torde ett visst antal stamhästar ur kavalleriet
årligen böra under tiden mellan repetitionsövningarna beordras till fördelningsartilleriregementena.
Med hänsyn härtill synes antalet stamhästar
vid varje fördelningsartilleriregemente kunna nedbringas från av revisionen
beräknade 50 till 47 per batteri eller tillhopa för varje regemente
(7 X 47 =) 329 hästar.
Stamhästantalet vid Gotlands artillerikår bör i enlighet med revisionens
förslag beräknas till 95.
Då ett antal stamhästar under tiden mellan repetitionsövningarna torde
kunna beordras ur Norrlands dragonregemente till Norrbottens artillerikår,
synes antalet stamhästar vid denna kår, i enlighet med vad försvarsrevisionen
föreslagit, kunna begränsas till 80.
Kung}. Maj:ts proposition nr 20.
257
Till de motoriserade artilleriregementena — Bodens artilleriregemente,
Arméartilleriregementet och Luftvärnsartilleriregementet — bör för vidmakthållande
av officerarnas ridkunnighet under tiden mellan repetitionsövningarna
beordras stamhästar ur kavalleriet i viss utsträckning. För
dessa regementen behöva alltså inga stamliästar beräknas.
Antalet stamliästar vid artilleriet (utom särskilt ur kavalleriet beordrade
stamhästar) skulle således bliva (G X 329 + 95 + 80 =) 2,149 eller
(3,215 — 2,149 =) 1,066 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.
Vad angår fortifikationen och ingenjörtrupperna, synes chefens för generalstaben
förslag böra följas. Behovet av ridhästar för utbildningen
skulle således till en viss grad kunna fyllas genom årligen under tiden
mellan repetitionsövningarna till nämnda trupper beordrade stamliästar ur
kavalleriet.
Stamhästantalet beräknas till (förutom särskilt ur kavalleriet beordrade
stamhästar): |
||
vid Svea ingenjörkår ....................... |
............. 66 |
hästar |
» Göta » ....................... |
............ 40 |
|
» Fälttelegrafregementet .............. |
........... 55 |
» |
» Bodens ingenjörkår..................... |
............ 29 |
» |
i> Norrlands > ..................... |
............ 31 |
» |
tillhopa 221 hästar
eller (231 — 221 =) 10 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.
Beträffande trängtrupperna torde behovet av ridhästar under tiden
mellan repetitionsövningarna till en viss grad kunna fyllas genom att för
detta ändamål ur kavalleriet beordra ett antal stamhästar.
Antalet stamhästar vid trängtrupperna (förutom särskilt ur kavalleriet
beordrade stamhästar) bör beräknas sålunda:
vid var och en av fyra trängkårer, organiserade å ett
träng- och ett sjukvårdskompani, 44 hästar eller tillsammans
4 X 44 = ....................................................................................... 1 7 6 hästar,
vid var och en av två trängkårer, organiserade å ett träng-,
ett bil- och ett sjukvårdskompani, 46 hästar eller sammanlagt
2 X 46 = ................................................................................ 92
tillhopa 268 hästar
eller (331 — 268 =) 63 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.
Vid intendenturtrupperna böra i enlighet med försvarsrevisionens förslag
finnas 4 stamhästar, en för vardera av cheferna för de fyra intendenturkompanierna.
En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstående
antal stamhästar bör finnas:
Vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben in. fl.
staber och undervisningsverken:
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 17
258
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Infanteriet.
Nuvarande
organisation.
Försvarsrevisionen.
lantförsvarets kommandoexpedition...........................
generalitetet, arméfördelningsstaberna och träng -
inspektionen ............................................
generalstaben .........................:....................
artilleristaben .............................................
kommendantskapet i Boden.......................
militärbefälet på Gotland ..........................
fälttygmästare».............................................
undervisningsverken......................................
vid infanteriet..............................................
» kavalleriet ..............................................
» artilleriet..............................................
» fortifikationen och ingenjörtrupperna
» trängtrupperna ....................................
» intendenturtrupperna..........................
eller (11,132 — 6,552 =)
ordning.
4,580 hästar mindre
Lejda hästar.
61
39
15
2
2
1
11 tillhopa 132 hästar
............... 648 »
................ 3,130 »
................. 2,149 »
................ 221 »
................. 268 »
................. 4 »
tillhopa 6,552 hästar
än enligt 1914 års här
-
Det för truppförbanden avsedda antalet stamhästar är icke under alla
perioder av året tillräckligt för övningarnas bedrivande, utan måste tidvis
förstärkas med lejda eller på annat sätt anskaffade hästar. Enligt gällande
organisation är hästi ej ning avsedd att förekomma vid samtliga truppslag.
Vid infanteriet sker hästlejning för kulspruteformationerna. Enligt vad
förut nämnts, disponerar varje kulsprutekompani över 6 stamhästar. Uti
härordningen har emellertid beräknats, att därutöver erfordras under senare
delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna 3 samt under
återstoden av nämnda övningar ytterligare 23 lejda hästar. I enlighet
härmed har för varje infanteriregemente beräknats följande antal hästlej
ningsdagar, nämligen:
3 hästar i 120 dagar = 360 lej ningsdagar
23 » » 23 » = 529
eller tillhopa 889 lej ningsdagar.
För de 28 infanteriregementena uppgår alltså det beräknade antalet
hästlejningsdagar till (28 X 889 =) 24,892.
Försvar srevisionen har funnit hästlejning vid infanteriet fortfarande såsom
hittills erforderlig för kulsprutekompanierna under såväl första tjänstgöringen
som repetitionsövningarna. Därutöver tillkomme hästlejning för
de granatkastar- och pionjärformationer m. m., som enligt revisionens
förslag skulle organiseras vid de särskilda regementena. Slutligen måste,
med hänsyn därtill att stamhästar beräknats endast för 7 (vid Gotlands
infanteriregemente 8) kompanichefer, ridhästar lejas för cheferna för de
ytterligare kompanier, som organiserades under repetitionsövningarna.
Kung!. Majits proposition nr 20. 259
Vid beräkningen av antalet liästlejningsdagar både hänsyn hittills icke
tagits till att eu hel del hästar under lejningstiden drabbades av bälta,
sjukdomar o. s. v. Eu följd härav vore, att övningarna icke alltid kunde
bedrivas i den omfattning, som avsåges. För undvikande av härmed förenade
olägenheter syntes det vara nödvändigt att vid såväl infanteriet som
övriga truppslag räkna med en viss reserv liästlejningsdagar. Med ledning
av härutinnan inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse upprättad statistik
syntes denna reserv böra bestämmas till 10 % av det i övrigt beräknade
antalet liästlejningsdagar.
Med ovan angivna utgångspunkter hade revisionen beräknat, att behovet
av hästlejning vid ett fastlandsinfanteriregemente i medeltal komme att
utgöra vad nedanstående tabell utvisar.
Övningsperioder. |
Antal hästar. ! dagar. |
Summa j |
Sommarrekrytskola (del därav, som icke till tiden samman- |
||
faller med repetitionsövning) ......... |
6 40 |
240 |
Vint err ekryts kol a.............................................. |
6 10 |
60 |
Repetitionsövning ........................ ............... |
33 20 |
660 |
960 |
||
10 % reserv |
96 |
|
Summa |
1,056 |
För Gotlands infanteriregemente beräknade revisionen antalet hästlejningsdagar
till 968 samt för studentkompanierna till 2,000.
Behovet av hästlejning vid ett normalinfanteriregemente enligt den nu
föreslagna organisationen har jag ansett böra beräknas, på sätt nedanstående
tabell utvisar.
■ Övningsperioder. |
Antal*) hästar. dagar. |
Summa hästlejnings- dagar. |
|
Sommarrekrytskola .............................. |
6 50 |
300 |
|
Repetitionsövning .................................. |
38 20 |
760 |
|
1,060 |
|||
10 % |
reserv, omkring |
100 |
|
Summ a |
1,160 3) |
9 Det angivna antalet hästar och dagar utgör ett medeltal av det beräknade behovet. I
praktiken kommer givetvis med hänsyn till rådande utbildningsförliållanden m. m. uppdelningen
av hästlejningsdagarna på hästar och dagar att förete avvikelser såväl de olika regementena
emellan som för ett och samma regemente under olika år.
2) Därest under första tjänstgöringen viss utbildning icke äger rum regementsvis, utan i
stället ordnas mer eller mindre centraliserad (jfr sid. 162), erhålles den för sådan utbildning erforderliga
hästlejningen genom att i motsvarande mån minska hästlejningeu vid regementena.
Departements
chefen.
260
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Kavalleriet.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
Chefen för
generalstaben
I huvudsak hava härvid tillämpats samma beräkningsgrunder som uti
försvarsrevisionens förslag. De avvikelser, som förekomma, äro en följd
därav, att å ena sidan någon särskild vinterrekrytskola, i den omfattning
revisionen föreslagit, icke nu ifrågasättes samt å andra sidan räknas med
en betydande ökning av den till linjetjänst uttagna värnpliktskontingenten.
Hästlejningsbehovet kommer att under repetitionsövningstiden minskas
vid Svea livgarde, Göta livgarde, Kronobergs regemente och Norra skånska
infanteriregementet med två hästar för kompanichefer samt vid Gotlands
infanteriregemente med en häst för kompanichef. I övrigt gälla för samtliga
regementen ovan angivna beräkningsgrunder.
Slutligen har behovet av hästlejning för studentkompanierna ansetts
kunna begränsas till 1,500 hästlejningsdagar, erforderlig reserv däri inberäknad.
För infanteriet i dess helhet erfordras alltså följande antal hästlejnings -
dagar, nämligen:
för 21 normalregementen (21 X 1,160=) ................ 24,360 lejningsdagar
» 4 regementen (Svea livgarde m. fl.) (4 X 1,120 =) 4,480 >.
» Gotlands infanteriregemente.................................... 1,140 »
» studentkompanierna................................................. 1,500 »
tillhopa 31,480 lejningsdagar
eller (31,480 — 24,892=) 6,588 lejningsdagar mer än enligt nuvarande
organisation.
Enligt nuvarande härorganisation hava vid kavalleriet beräknats 350
hästlejningsdagar för varje regemente och således för kavalleriet i dess
helhet (8 X 350=) 2,800 lejningsdagar. De lejda hästarna vid kavalleriet
äro avsedda för kulsprutetjänsten därstädes.
Enligt revisionens förslag skulle vid kavalleriet all kulsprutetjänst förläggas
till de särskilda vid regementena organiserade tekniska skvadronerna.
Då dessa skvadroners stamhästar kunde erhålla för kulsprutetjänsten erforderlig
dressyr, har revisionen ansett, att någon hästlejning vid ifrågavarande
truppslag icke vidare erfordrades.
För att under repetitionsövningarna erhålla tillräckligt antal hästar, särskilt
för organiserande av vissa trängformationer, vore det enligt chefens
för generalstaben mening — med hänsyn därtill att antalet stamhästar
vid kavalleriregementena förutsattes bliva minskat i förhållande till det av
revisionen föreslagna — nödvändigt, att vederbörande regementen förfogade
över ett antal lejda hästar. Det syntes emellertid icke behövligt, att
dessa hästar stode till förfogande under hela repetitionsövningen, utan endast
under den period på omkring 20 dagar, då övningar i regementsförband,
längre marscher och fälttjänstövningar in. m. ägde rum. Behovet av lejda
hästar för varje regemente beräknades av chefen för generalstaben till 10,
avsedda för regementsstabens packhästar och fordon under ifrågavarande
övningar.
Kumjl. Maj:ts proposition nr ''JO.
261
Vad cliefen för generalstaben i förevarande hänseende föreslagit synes Departements
•
chefen.
mig böra vinna beaktande.
För varje kavalleriregemente erfordras sålunda (10 x 20=) 200 hästlejningsdagar
och för kavalleriet i dess helhet (6 X 200=) 1,200 lejningsdagar
eller (2,800 —1,200=) 1,600 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande
organisation.
Artilleriets behov av lejda hästar har enligt 1914 års härordning beräknats
sålunda:
66 fältbatterier och 1 bergsbatteri å fastlandet ä 42 hästar i 42
dagar ................................................................................................. '' 18,188
2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar 6,048
Gotlands artillerikår ä 100 hästar i 42 dagar .............................. 4,200
6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar ............ 13,104
Bodens artilleriregemente ä 40 hästar i 35 dagar ........................ 1,400
Karlsborgs artillerikår ä 40 hästar i 35 dagar 1,400
Summa lejningsdagar 144,340
Artilleriet.
Nuvarande
organisation.
Härtill komma för artilleri- och ingenjörhögskolan 444 dagar och för
övningsmarscher, fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets
skjut skolor tillhopa 3,968 dagar.
Hela antalet hästlejningsdagar vid artilleriet uppgår således till
(144,340 + 444 + 3,968)= 148,752.
Försvarsrevisionen har ansett det enligt 1914 års härordning för artille- Försvarsriet
beräknade antalet hastlejmngsdagar pa grund av den av revisionen
föreslagna nya organisationen kunna väsentligt nedbringas. Med hänsyn
till de vid artilleriet rådande utbildningsförhållandena syntes hästlejning
enligt revisionens organisationsförslag böra beräknas på sätt nedanstående
tabell utvisar.
Antal hästlejningsdagar (inberäknat 10 % reserv). |
||||||||||||||
Svea art.-regem. |
Göta art.-regem. |
Wende8 art.-regem. |
Norrlands art.-regem. |
Smålands | art.-regem. '' |
Gotlands |
Bodens art.-regem. |
Stockholms art.-regem. |
P O rf- >-* ''i er tf o S* S ^ o D CD |
Studenter, aspiranter. |
Underbefäls- skolor. |
Art.- o. ingen- jörhögskolan. |
Reserv för |
Summa. |
|
Första tjänstgör ing. |
||||||||||||||
a) Skarpskjut- ningsperiod på |
731 |
731 |
731 |
731 |
731 |
616 |
_ |
4,271 |
||||||
b) Vinterövnings-period .......... |
1,536 |
1.536 |
1,536 |
624 |
1.488 |
768 |
480 |
960 |
480 |
3,000 |
— |
— |
— |
12,408 |
Kepetitionsövning ... |
11,661 |
11,661 |
11,661 |
11,661 |
12,519 |
2,706 |
1,260 |
6,342 |
03 >—*• |
— |
— |
— |
— |
72,579 |
Vinterövningar för |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— ‘ |
— |
— |
6,000 |
— |
— |
6,000 |
Artilleri- och ingen-jörhögskolan ......... Reserv för försök |
— |
— |
— |
444 |
CO ! S |
444 1.498 |
||||||||
Summa |
13,92sll3,92813,928! 13,016 |
14,738 |
3,474 1,740 |
7,9183,588 |
3,000 |
6,000 |
444 |
1,498! 97,200 |
262
Departement»-
chefen.
Ingenjör
trupperna.
Nuvarande
organisation
Kungl. Maj: ts proposition nr 20.
Behovet av liästlejning vid artilleriet enligt den nu föreslagna organisationeii
liar jag ansett böra beräknas, på sätt nedanstående tabell utvisar.
Antal hästlejningsdagar (inberäknat 10 % reserv).
Första tjänstgöring........
{ Bepetitionsövning............
I Vinterövningar för under
befälsskolor
..............
Artilleri- och ingen] »rliög
skolan
.......................
i Beserv för försök m. m....
Summa
I hm udsak bär härvid tillämpats samma beräkningsgrund som uti försvarsrevisionens
förslag, med de förändringar, som betingats av dels den
bär föreslagna större organisationen av fördelningsartilleriregementena och
dels den förutsatta motoriseriugen av vissa förband.
Vad antalet hästlejningsdagar under tiden för den första tjänstgöringen
beträffar, upptages detta i stort sett oförändrat, trots den avsevärt ökade
värnpliktskontingenten. Under tiden för sagda tjänstgöring beräknas emellertid
det ökade behovet av liästlejning delvis bliva fyllt genom tillfällig
ö\eiflottning av hästar från kavalleriet. Vid Norrlands artilleriregemente
har antalet hästlejningsdagar ansetts böra upptagas till samma antal som vid
Övriga fördelningsartilleriregementen. Under repetitionsövningarna erfordras,
på grund av den föreslagna ökningen av antalet anspända batterier med
ett per regemente, vid vart och ett av nämnda regementen 990 hästlejningsdagar
mera än försvarsrevisionen beräknat.
Av kostnadsskäl har antalet hästlejningsdagar för försök in. m. minskats
till 986.
Föi artilleiiet i dess helhet böra alltså beräknas 107,000 liästlejningsdagar
eller (148,752 107,000—) 41,752 lejningsdagar mindre än enligt
1914 års organisation.
Vid ingenjörtrupperna är behovet av liästlejning enligt 1914 års härordning
beräknat sålunda:
n
8 I
n
it
|f
ST"
i tf
a»i* O£
''h p _ o
3-0 ; x g p
IljlU
fi r
o o
3 3
" §
S “c
1 P II I'' -
3 »
3
7
2.2671 11,335 768 480 3,000
12,651163,255'' 2,706! 3,1081 —
— i 6,000; — : —
— — — ! 444 | —
— — — i 986
17,850
81,720
6.000
444
986
14,918174,590; 3,474j 3,588'' 3,000 : 6.000 1 444 '' 986 j! 107,000
vid Svea ingenjörkår ...
» Göta »
» Fälttelegrafkåren .
» Bodens ingenjörkår
» Norrlands »
7,959
7,959
16,284
3,806
11,655
lejningsdagar
»
»
7>
eller tillhopa 47,663 lejningsdagar.
Kuugl. M"j:ts proposition nr JO.
263
Därutöver tiar beräknats liästlejuing för övningsmarsclier och skolor
under 2,989 dagar.
Sammanlagda antalet hästlejningsdagar för ingenjörtrupperna utgör således
enligt nämnda härordning (47,6b3 + 2,989—) 50,6o2.
Försvarsrevisionen bär beräknat liästlejningen vid ingenjörtrupperna, pa
sätt nedanstående tabell utvisar.
Antal |
Summa hästlejnings-l dagar. |
||
Övningsperiotler. |
hästar. |
dagar. |
|
Svea ingenjörkår. Första tjänstgöring ..................................................... Repetitionsövning ...................................................... tillhopa Göta ingenjörkår. Första tjänstgöring ...................................................... Repetitionsövning ....................................................... tillhopa Fälttelegrafkåren. Första tjänstgöring ..................................................... Repetitionsövning....................................................... tillhopa Bodens ingenjörkår. Första tjänstgöring ...................................................... Repetitionsövning....................................................... tillhopa Norrlands ingenjörkår. Första tjänstgöring ..................................................... Repetitionsövning..............,.......................................... tillhopa Summa |
iso 280 |
20 15 |
3,600 4,200 |
_ 158 190 |
20 15 |
7,800 3,160 i |
|
115 275 |
60 15 |
6,010 | 6,900 4,125 |
|
130 no |
; 20 |
11,025 2,600 2,200 |
|
180 150 |
_ 20 20 |
4,800 3,600 3,000 |
|
— |
— |
6,600 |
|
— |
— 1 36,235 |
Till förenämnda för de särskilda kårerna beräknade hästlejningsdagar,
vari inginge erforderlig reserv, borde enligt revisionens mening läggas
3,000 lejningsdagar för övningsmarscher och skolor.
Såsom förut (sid. 103) nämnts, förutsättas ballong- och belysningsfoimationer
icke längre bliva organiserade av ingenjörtrupperna, vilket medför
någon minskning i behovet av hästlejningsdagar. A andra sidan föranleda
de ökade värnpliktskontingenterna och det ökade antalet fältingenjör- och
fälttelegrafkompanier ökade krav på liästlejning. Antalet hästlejningsdagar
för de olika truppförbanden torde med hänsyn till anförda omständigheter
böra utgöra:
vid Svea ingenjörkår..............
» Göta » . .....;.........
» Fälttelegrafregementet......
» Bodens ingenjörkår .........
» Norrlands ingenjörkår......
7,220 lejningsdagar
6,480
10,540
3,060
6,210 »_
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
tillhopa 33,510 lejningsdagar.
264
Trängen.
Nuvarande
organisation
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Intendentur
trupperna.
Samman
fattning.
Kumjl. Maj:ts proposition nr 20.
Härtill bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit, läggas 3,060
lejningsdagar för övningsmarscher och skolor. För ingenjörtrupperna böra
således beräknas (33,510 + 3,000=) 36,510 lejningsdagar eller (50,652
36,510=) 14,142 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande organisation.
\id trängen är antalet erforderliga hästlejningsdagar enligt 1914 års
härordning beräknat till 4,000 för var och en av de sex trängkårerna
• eller för trängen i dess helhet till (6 X 4,000=) 24,000 lejningsdagar.
Försvarsrevisionen har beräknat hästlejningen för var och eu av de fyra
trängkårerna, pa sätt nedanstående tabell utvisar.
Övningsperiod. |
Antal |
Summa hästlejnings-; dagar. |
hästar. dagar. |
||
Sommarrehnjtslcola (del därav, som icke till tiden samman-faller med repetitionsövning) Vinterrekrytskola ..... Repetitionsövnino ......... |
i 32 45 18 14 85 19 j |
1.440 252 1.615 | |
Summa |
— — |
3,307 |
Till det för trängkårerna sålunda beräknade antalet hästlejningsdagar,
vari erforderlig reserv inginge, borde läggas 810 lejningsdagar för studentkompaniernas
övningar. För trängtrupperna i deras helhet erfordrades således
enligt revisionens beräkningar sammanlagt (4 X 3,307 + 810 =) 14,038
hästlejningsdagar.
Med hänsyn till den ökade värnpliktskontingenten bör det sålunda av
revisionen beräknade antalet hästlejningsdagar något ökas. Då därjämte,
såsom förut (sid. 257) nämnts, kravet på ökning av antalet stamhästar vid
tiängen icke ansetts kunna tillgodoses i önskvärd utsträckning, utan under
tiden mellan repetitionsövningarna är avsett att fyllas genom anlitande av
stamhästai frän kavalleriet, synes det nödvändigt, att trängtrupperna under
sistnämnda övningar erhålla ett ökat antal hästlejningsdagar.
Pa grund av vad sålunda anförts, torde det erforderliga behovet av
hästlejningsdagar vid var och eu av de sex trängkårerna böra beräknas till
3,582. Härtill böra läggas 810 dagar för studentkompaniet. För trängtrupperna
böra således beräknas (6x3,582 + 810=) 22,302 eller i runt
tal 22,300 hästlejningsdagar.
\id intendenturtrupperna synes antalet hästlejningsdagar böra, i enlighet
med vad försvarsrevisionen föreslagit, beräknas till 2,500.
Sammanfattas vad ovan anförts, erfordras enligt den nu föreslagna organisationen
följande antal hästlejningsdagar vid armén, nämligen:
Kuiii/l. Mnj:t>; proposition ur JO.
265
vid infanteriet ............................................................ 31,480 lejningsdagar
» kavalleriet ............................................................ 1,200
» artilleriet................................................................ 107,000 »
» ingenjörtrupperna .................................................. 36,510
» trängtruppema....................................................... 22,300 »
» intendenturtrupperna ........................................... 2,500
tillhopa 200,990 lejningsdagar
eller (260,596 — 200,990 —) 59,606 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande
organisation.
Hästlejningen sker enligt nu gällande bestämmelser medelst kontrakt
genom vederbörande truppförbands försorg.
Vid antagandet av den nuvarande härordningen beräknades kostnaderna
för hästlejningen till 2 ä 4 kronor för häst och dag. Under krisåren
steg emellertid kostnaden år från år och utgjorde år 1920 i medeltal kr.
16: 60 för häst och dag. Sedermera har visserligen en avsevärd nedgång
i lejningskostnaden inträtt, men, enligt vad försvarsrevisionen framhållit,
måste man allt fortfarande räkna med en väsentligt högre lejningskostnad
än år 1914.
I syfte att nedbringa kostnaderna för hästlejningen hava under de senare
åren pågått försök att utbyta lejda hästar mot inköpta sådana. Truppförbanden
hava sålunda bemyndigats att med anlitande av de för hästlejningen
anslagna medel — i vissa fall särskilt anvisade medel — inköpa 6—-8-åriga, för tjänsten vid truppslaget lämpliga hästar. Ifrågavarande s. k.
ackordhästar skola under den tid, då de icke behövas för fullgörande av
hästi ejningsdagar, utackorderas till fodervärdar. Häst, för vilkens utackordering
hinder möter, skall försäljas.
Då försvarsrevisionen ansåg det av vikt att söka i möjligaste mån nedbringa
kostnaderna för hästlejningen, anhöll revisionen i skrivelse till chefen
för försvarsdepartementet den 15 mars 1921, att de jämlikt kungl. brev
den 19 december 1919 tillkallade sakkunniga för följande av försök med
utbyte av lejda hästar mot inköpta måtte verkställa utredning angående
i vilken utsträckning hästlejningen borde ersättas av ackordhästar. Med
anledning härav anförde nämnda sakkunniga i ett den 14 juni 1921 avgivet
yttrande, att av dittills anställda försök otvivelaktigt framgått, att
avsevärda besparingar stode att vinna genom en väl avvägd tillämpning av
systemet med utbyte av lejda hästar mot inköpta, men att försökstiden
dock varit alltför kort, för att de sakkunniga skulle kunna göra något
säkert uttalande om den utsträckning, systemet borde och kunde givas.
De sakkunniga hade därför ansett lämpligt att vid utredningen räkna med
följande tre olika alternativ:
Alternativ I. Utbyte av lejda hästar mot inköpta förutsattes endast
skola göras i den utsträckning, som kunde ske med användande av det
antal ackordhästar, som approximativt beräknades komma att —- om dis
-
övergång
till ackordliästsystem.
Nuvarande
organisation.
Ackordhästsakkunnigas
yttrande den
14 jun i 1921.
266
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen.
Ackordhästsakkunnigas
betänkande
den 31 maj
1923.
ponibla medel för ändamålet utnyttjades — tillhöra armén vid 1923 års
ingång, eller 2,176 hästar.
Alternativ II. Antalet ackordhästar vid armén förutsattes uppbringat
till 3,044 eller det högsta antal, som med hänsyn till rådande utackorderingsmöjliglieter
och förhållandena i övrigt enligt dittills vunnen erfarenhet
syntes kunna ifrågasättas. I
Alternativ III. I detta alternativ, som innebure en viss utvidgning av
det nästföregående, hade utan hänsyn till utackorderingsmöjlighetema antagits,
att verklig hästlejning skulle tillgripas endast under de perioder,
som på grund av det ringa dagantalet under inga förhållanden lämpade
sig för ackordsystemet, men att i övrigt samtliga hästlejningsdagar skulle
utgöras medelst ackordhästar. Dessas antal beräknades till 4,755.
Då en stor del av de nuvarande ackordhästarna vore relativt gamla
och av samma ålder, borde särskilda medel under de närmaste 4 ä 5
åren från och med år 1923 beräknas för häststammens förnyande till lämplig
ålder.
De sakkunniga, som förordade genomförandet av alternativ II, beräknade
— under förutsättning av att antalet hästlejningsdagar uppginge till 213,269,
vilket av revisionen preliminärt angivits, och lejningspriset till i medeltal
10 kronor för häst och dag — att en årlig besparing på 1,183,220 kronor
skulle uppstå vid tillämpning av ifrågavarande alternativ.
Även försvarsrevisionen har för sin del förordat utbyte av lejda hästar
mot inköpta samt anslutit sig till det av de sakkunniga förordade alternativ
II. I sina beräkningar har revisionen utgått från ett lejningspris
av 4 kronor för häst och dag. Då antalet lejningsdagar enligt den av
revisionen föreslagna organisationen uppginge till 177,061, beräknades besparingen
vid genomförandet av ackordhästsystemet i enlighet med ifrågavarande
alternativ till i runt tal 353,000 kronor.
I olikhet mot vad de sakkunniga ifrågasatt, hade revisionen icke ansett
sig behöva räkna med några engångskostnader för uppbringande av antalet
ackordhästar till det i berörda alternativ förutsatta samt för den nuvarande
ackordhäststammens förnyande till lämplig ålder.
I sitt den 31 maj 1923 avgivna betänkande och förslag hava ovannämnda
sakkunniga bland annat påvisat, att ackordhästsystemets tillämpning
under åren 1920—1922 medfört eu utgiftsminskning för kronan av
omkring 2,231,000 kronor, vartill komme, att ackordhäststammen under
tiden utökats med icke mindre än 1,248 hästar, på samma gång som densamma
avsevärt föryngrats och förbättrats. Då så gott som alla militära
myndigheter, vilka haft med försöken att göra, enhälligt uttalat sig till
förmån för systemet, hade de sakkunniga ansett sig utan tvekan böra föreslå,
att försöken upphörde, och att ackordhästsystemet bleve definitivt infört
vid armén.
De sakkunniga, som beräknat, att antalet ackordhästar vid utgången av
budgetåret 1923—1924 komme att uppgå till omkring 3,200 hästar av
Knngl. Jfoj:ts proposition nr JO. 267
i stort sett fullgod kvalitet och något så när nöjaktigt fördelade ä olika
åldersklasser, ansåge, att man tillsvidare borde räkna med detta antal. I
vad män detsamma borde för framtiden bibehållas eller än ytterligare utökas,
borde göras beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta
tillämpning.
I likhet med försvarsrevisionen och ackordliästsakkunniga finner jag mig
böra förorda ett definitivt övergående till ackordhästsystemet vid armén.
Då ett stort antal stamhästar vid armén enligt den föreslagna organisationen
kommer att bliva övertaligt, torde det nuvarande antalet ackordliästar
böra ytterligare utökas med ett lämpligt antal dylika övertaliga
stamhästar. Sistnämnda antal torde emellertid, såsom ackordliästsakkunniga
framhållit, böra göras beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta
tillämpning. Några särskilda kostnader bliva sålunda icke erforderliga för
ackordhäststammens ytterligare uppbringande eller förbättrande.
Såsom ovan angivits, har antalet hästlejningsdagar för armén beräknats
till sammanlagt 200,990. Då lejningspriset, på sätt försvarsrevisionen
anfört, torde böra beräknas till 4 kronor för häst och dag, skulle lejningskostnaderna,
under förutsättning att ackordsystemet icke tillämpades, uppgå
till 803,960 kronor. Därest åter ackordsystemet genomfördes enligt ovan
förutsatta grunder, skulle kostnaderna komma att stanna vid ett belopp
av i runt tal 366,400 kronor.
2. Kenionteriiigs väsendet. t
Remonteringsgrunder.
Såsom förut nämnts, skola efter genomförande av 1914 års härordning
vid armén finnas följande antal stamhästar, nämligen:
vid generalitetet, generalstaben in. fl. staber....................... 108 hästar
» infanteriet 280 hästar för stabsgruppen och 504 hästar
för kompanicliefsgruppen, tillhopa ............................. 784 »
» kavalleriet............................................................................. 6,463
» artilleriet ......................................................................... 3,215 »
» fortifikationen och ingenjörtrupperna .............................. 231 »
» trängen .............................................................................. 331 »
eller tillhopa 11,132 hästar.
För erforderlig omsättning av stamhästmaterialet inköpes årligen visst
antal remonter. Detta beräknades tidigare till 9 % av det vid samtliga
truppslag befintliga stamhästantalet. Sedan genom 1914 års härordning
infanteriet erhållit visst antal stamhästar samt nya grunder angående hästliållningen
för arméns officerare antagits av 1915 års riksdag, har emellertid
remonteringen verkställts efter nya, av 1917 års riksdag närmare bestämda
grunder. Enligt dessa skall remonteringen ske sålunda:
Departementschef
eu.
Nuvarande
organisation.
För svar srevisionen.
Departements*
chefen.
268 Kungl. Majits proposition nr 20.
1. Generalitets- och generalstabsgruppen ävensom infanteriets stabsgrupp
remonteras genom överflyttning varje år av 48 8-åriga stamhästar från
kavalleriet. I och för omsättning av kompanichefsgruppens hästar erhåller
infanteriet årligen från kavalleriet högst 168 för detta vapenslag icke vidare
användbara hästar.
2. Kavalleriet erhåller årligen 10 % remontering å [6,463 —(4x48)=]
6,271 stamhästar samt dessutom 48 remonter såsom ersättning för de 48
8-åriga stamhästar, som överföras till staber och infanteriet.
3. Artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen beräkna
remontering efter en kassation av 9 % av det befintliga stamhästantalet.
4. Årligen beräknas 50 stamhästar komma att av officerare uttagas till
egna tjänstehästar. Då vederbörande truppförband förutsättas hava under
vissa år dragit nytta av dessa hästar, anses de medföra en årlig remonteringskontingent
av endast 36 hästar.
I överensstämmelse med nu angivna grunder skall enligt 1914 års härordning
det årligen erforderliga remon tan talet beräknas sålunda:
kavalleriet: 10 % av 6,271 stamhästar = 627 remonter +
48 remonter =................................................................... 675 remonter
artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt
trängen: 9 % av (3,215 + 231 + 331 =) 3,777 stamhästar
=............................................................................ 340 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar 36 »
Summa 1,051 remonter.
På grund av den under kristiden inträdda avsevärda stegringen av hästpriserna
har emellertid remonteringen vid kavalleriet tillsvidare beräknats
efter en kassation av endast 9 %.
Försvarare visionen har beräknat det årliga remontbehovet enligt nu
gällande remonteringsgrunder. Nämnda behov begränsas enligt revisionens
förslag till härorganisation till 526 remonter.
I enlighet med vad försvarsrevisionen förutsatt, böra de nuvarande remonteringsgrunderna
fortfarande tillämpas.
Antalet stamhästar har, som i det föregående omförmälts, beräknats
sålunda:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben
m. fl. staber..........................................................
» infanteriet, 218 hästar för stabsgruppen och 430 hästar
för kompanichef sgruppen, tillhopa....................................
» kavalleriet.............................................................................
» artilleriet...............................................................................
» fortifikationen och ingenjörtrupperna .................................
» trängtrupperna ......................................................................
» intenden turtrupperna...............................................................
132 hästar
648
3,130
2,149
221
268 . »
4 »
eller tillhopa 6,552 hästar.
KungI. Maj:ts proposition nr JO.
269
Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans
(162 + 218)= 350 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga
stamhästar till infanteriet kommer således att utgöra (350 : 8 =) 44 hästar;
av dessa beräknas 36 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 8 hästar
av övriga truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).
Vid kavalleriet beräknas 10 % remontering å [3,130 — (4 X 36)==]
2,986 stamhästar samt dessutom 36 remonter såsom ersättning för överflyttade
hästar eller sammanlagt (299 + 36 ==) 335 remonter.
För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering
å [2,149 + 221 + 268 — (4 x 8) =] 2,606 stamhästar samt
dessutom 8 remonter såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt
(235 + 8 =) 243 remonter.
I enlighet med 1923 års riksdags beslut torde det antal stamhästar,
som årligen uttagas till egna tjänstehästar, böra beräknas till 10, för vilka
ersättning bör utgå med motsvarande antal eller 10 remonter.
Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:
vid kavalleriet ............................................................................ 335 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna........................... 243 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar...... 10 »
588 remonter
eller (1,051 — 588 =) 463 remonter mindre än enligt 1914 års härordning.
Remonteringsstyrelsen.
Anskaffande av de för armén erforderliga remonterna ombesörjes av den
under inspektören för kavalleriet stående remonteringsstyrelsen, vilken
dessutom har att förvalta statens, remontdepåer.
Remonteringsstyrelsen består av chef och två ledamöter, vilka jämte
fyra suppleanter på förslag av inspektören för kavalleriet förordnas av
Kungl. Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. För redovisningen
och handhavandet av styrelsens penningmedel samt såsom biträde
vid expeditionsföringen finnes eu särskild redogörare anställd.
Av remonteringsstyrelsens personal äro endast chefen och redogöraren
upptagna i den för styrelsen fastställda staten. Chefen åtnjuter arvode,
motsvarande majors avlöning, och redogöraren visst mindre arvode. Ledamot
och till tjänstgöring inkallad suppleant uppbär endast dagarvode jämte
rese- och traktamentsersättning.
Remontuppköpen, vilka i allmänhet verkställas av chefen och ledamöterna
gemensamt, äga rum på sätt, tid och plats, chefen, efter samråd
med ledamöterna, finner med statens fördel överensstämmande.
Med avseende å remonteringsstyrelsens uppgift och organisation halföre
varsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen ansåge
sig endast böra framhålla, att till chef och ledamöter icke borde förordnas
officerare å aktiv stat utan endast officerare å reservstat eller i reserven.
Nuvarande
organisation.
Försvarsrevisionen.
270
De/partements
chefen.
Nuvarande
organisation.
Förse ars -revisionen.
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Såsom suppleant syntes jämväl endast i undantagsfall officer å aktiv stat
böra förordnas. Av suppleanterna borde eu vara civil person och känd
såsom framstående hästkännare.
Mot "vad föis\arsre\isionen sålunda anfört angående remonteringsstyrelsens
sammansättning in. m. har jag icke någon erinran att framställa.
Remontdepåema.
Uppköpta remonter överlämnas endast i undantagsfall direkt till vederbörliga
truppförband. I regel uppställas remonterna i särskilda remontdepåer
och tvärstanna därstädes: 4-åriga och äldre hästar till nästblivande
remontutdelning under året och 3-åriga omkring ett år eller till tiden för
påföljande års remontutdelning.
\ id armén finnas för närvarande fem olika remontdepåer, nämligen:
vid Herrevadskloster i Skåne,
» Björnö i Småland,
» Gudhem i Västergötland,
» Utnäslöt i Västmanland och
å Frösön i Jämtland.
Med anledning av den under provisorietiden vidtagna minskningen av
remontantalet har emellertid Kungl. Maj:t den 28 januari 1921 förordnat,
att Björnö remontdepå skall indragas från och med den 1 oktober 1924.
Varje remontdepå förestås av en chef, vartill i regel utses en officer
i beridet truppförbands reserv. Depåns övriga personal utgöres av veterinär
samt erforderligt antal fodermarskar, hästskötare och körkarlar. För
bestridande av kostnaderna för remontdepåernas personal beräknas under
ordinarie avlöningsanslaget erforderligt belopp, för vars användande Kungl.
Maj.t varje år fastställer en stat, upptagande antalet funktionärer vid de
särskilda depåerna och till dem utgående ersättningsbelopp.
På grund av det enligt försvarsrevisionens förslag minskade antalet remonter
har revisionen ansett endast 3 remontdepåer erforderliga, och syntes
dessa böra vara förlagda till Herrevadskloster, Utnäslöt och Frösön. Förutom
Björnö remontdepå borde alltså även remontdepån vid Gudhem indragas.
Beträffande remontdepåernas organisation i övrigt har revisionen icke
funnit anledning föreslå någon ändring.
Chefen föi geneialstaben har framhållit, att med hänsyn till de avsevärda
förändringar inom försvarsväsendet, vilka beräknades komma att äga rum,
samt till — särskilt den varmblodiga — hästavelns alltmer försämrade
läge, det syntes önskvärt, att eu särskild utredning verkställdes beträffande
hästhållningen för armén och därmed sammanhängande frågor.
Med hänsyn till det i det föregående beräknade årliga remontbehovet
torde endast 3 remontdepåer vara erforderliga, Förutom Björnö bör alltså
ytterligare eu remontdepå indragas. Försvararevisionen har ansett, att
eu dylik indragning borde drabba remontdepån vid Gudhem. Chefen för
Kung1. proposition nr 20% 1
remonteringsstyrelsen, inspektören för kavalleriet och arméförvaltningens
intendentsdepartement äro däremot, enligt vad som framgar av eu utav bemälde
inspektör i mars 1923 till Kung!. Maj:t ingiven framställning och
nämnda departements däröver avgivna yttrande, ense om att, därest någon
remontdepå utöver Björnö anses obehövlig, Frösö remontdepå bör i första
rummet ifrågakomma till indragning. 1 ill stöd härför åberopa myndigheterna
Frösöns nordliga liige med därav följande korta betestid och andra
olägenheter, som stå hindrande i vägen för uppfödning av ädla hästar.
På grund av vad sålunda förekommit och då eu nordlig depå, i betraktande
därav att remonterna även vid eu sådan under större delen av aret
måste uppfödas i stall, icke heller synes vara av nämnvärd betydelse för
hästarnas acklimatisering, anser jag mig böra föreslå, att, förutom Björnö,
jämväl Frösö remontdepå indrages.
Den av chefen för generalstaben väckta frågan angående verkställande
av särskild utredning beträffande hästhållningen för armén och därmed
sammanhängande spörsmål torde, sedan beslut fattats om eu ny försvarsorganisation,
böra tagas under närmare omprövning.
K. Reservpersonal.
Försvarsrevisionen, som funnit sig böra begränsa det aktiva befälet till
vad som för fredstjänstens behöriga ombesörjande ansetts vara oundgängligen
erforderligt, har framhållit, att det vid sådant förhållande måste vara
av största vikt, icke blott att den för mobiliseringsbeliovets fyllande erforderliga
reservpersonalen kunde anskaffas, utan även att den i kvalitativt
hänseende komme att motsvara de fordringar, vilka måste ställas på densamma.
För att fylla mobiliseringsbehovet av befäl har revisionen föreslagit
anlitande, liksom enligt nuvarande härordning, av personal å reservstat,
personalen i arméns reserver samt värnpliktigt befäl. Något annat
medel för tillgodoseende av mobiliseringsbehovet synes heller icke enligt
den av mig föreslagna organisationen vara att tillgripa. För det värnpliktiga
befälet (studenter och likställda samt för underbefälsutbildning uttagna
värnpliktiga) har jag i det föregående redogjort. Här återstår sålunda
att behandla reservstats- och reservbefälsinstitutionerna.
1. Personal å reservstat.
Beträffande antalet beställningar å reservstaten för officerare och underofficerare
beräknades i 1914 års härordningsförslag, att om ökningen av
officerare och underofficerare på aktiv stat inskränktes till det i förslaget
upptagna, reservstaten borde omfatta tillhopa 504 officerare och 370 underofficerare,
motsvarande omkring 19 % av antalet officerare respektive
underofficerare (musikunderofficerarne ej medräknade) å aktiv stat. Förenämnda
siffror voro emellertid endast approximativa och angåvo ingalunda
hela det behov, som vid reservorganisationens fullständiga genomförande
uppstode. Att öka reservstaten utöver det angivna antalet officerare och
underofficerare ansågs dock icke möjligt med hänsyn till de sannolika
Nuvarande
organisation.
272 Kungl. May.ts proposition nr 20.
svårigheterna att rekrytera densamma, utan syntes det fastmera antagligt,
att det skulle visa sig allt annat än lätt att ernå det såsom erforderligt
betecknade antalet. På grund av svårigheten att bestämt angiva reservstatens
storlek och i betraktande av den långa tid — minst 10 h 12
;ir som under alla förhållanden erfordrades för dess uppsättning, och
då dessutom erfarenheten rörande möjligheten att rekrytera en reservstat
av större omfattning vore ringa eller ingen, ansågs det därför ändamålsenligast
att tillsvidare begränsa planen för reservstatens uppsättande till
eu riss kortare tidsperiod. I enlighet härmed föreslogs, att reservstatens
första uppsättande skulle ske under femårsperioden 1916 —1920 och
vid periodens slut omfatta sammanlagt 152 officersbeställningar och 120
underofficersbeställningar, motsvarande 5.7 respektive 6.1 % av sammanlagda
antalet officerare respektive underofficerare å aktiv stat. Detta förslag
blev jämväl av riksdagen bifallet.
1 enlighet härmed omfattar reservstaten för officerare och underofficerare
för närvarande följande beställningar, nämligen:
2 generalsbeställningar,
1 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,
29 majorsbeställningar,
114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta
och 48 av lägsta löneklass, samt
120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre
löneklass.
Dessutom finnas en reservstat för fältläkarkåren och en reservstat för
fältveterinärkåren, omfattande följande beställningar, nämligen:
reservstaten för fältläkarkåren:
2 fältläkarbeställningar,
12 regementsläkarbeställningar och
6 bataljonsläkarbeställningar; samt
reservstaten för fältveterinärkåren:
1 fältveterinärbeställning,
4 regementsveterinärbeställningar och
2 bataljonsveterinärbeställningar.
Reservstaten för officerare och underofficerare ävensom reservstaten för
fältläkarkåren äro båda fullt uppsatta. Däremot har uppsättningen av
reservstaten för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.
För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:
för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,
för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,
för bataljonsläkare och bataljonsveterinärer 10 tjänsteår såsom militärläkare
respektive militärveterinär och 43 levnadsår,
för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militärläkare
respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt
för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast
högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.
Kunrjl. Maj:ts proposition nr 20. 273
A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan
enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till
fanjunkare (styckjunkare, förvaltare).
Personal å reservstat är tjänstgöringsslcyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande
av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:
generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under varje tvåårsperiod
av tjänstetiden;
kompaniofficer efter fyllda 43 och underofficer efter fyllda 42 år i högst
50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;
kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill
42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar
under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt
kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda
48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.
Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund
av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels
efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på
aktiv stat till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat
äro vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma
tider, som gälla för motsvarande personal på aktiv stat efter avgång med
pension från densamma.
Beservstatspersonalen tillkommande avlönings- och pensionsförmåner framgå
av nedastående sammanställning.
B eställningshavare. |
Lön kronor. |
Pension kronor. |
Generalsperson ......................................... |
5,400 |
4,500 |
Överste i högre löneklassen ........... |
4,500 |
3,800 |
Överste i lägre löneklassen, fältläkare....... |
4.200 |
3.500 |
Major, regementsläkare, fältveterinär ................................... Kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda |
3,100 |
2,700 |
43 år), bataljonsläkare, regementsveterinär.......................... Kompaniofficer i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda |
2,100 |
1,800 |
37 år1), bataljonsveterinär 2) ................ |
1.650 |
1,300 |
Kompaniofficer i lägsta löneklassen3)...................... |
1,200 |
900 |
Underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda 42 år) |
1,000 |
850 |
Underofficer i lägre löneklassen4)... . |
800 |
650 |
'') Åtnjuter ett avlöningstillägg om 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder.
2) » " » » 300 » » » 48 » »
s) ° » » » 300 » » » 37 » » och ytter
ligare
ett å 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder.
*) Åtnjuter ett avlöningstillägg om 150 kronor vid uppnådd 42 års ålder.
Anm. 1. Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och annan tillfällig
avlöning, tillkommer personal å reservstat enligt för personalen å aktiv stat
gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och traktamentsersättning för resor till
och från tjänstgöringsort.
Anm. 2. I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent
av kassa- och fyllnadspensionernas sammanlagda belopp.
Anm. 3. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns
änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reservstat
innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar; och
skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som närmast före
övergången.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A höft. (Nr 20.) 212523 18
Försvar src
visionen.
274 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Enligt försvarsrevisionens mening fordrades, för att truppförbanden vid
mobilisering skulle erhålla tillräcklig fasthet, att en viss, icke alltför liten
del av reservbefälet genom aktiv tjänst förvärvat fullständig befälsvana och.
tillförlitligt militärt omdöme. Särskilt gällde detta i fråga om kompani(skvadrons-,
batteri- o. s. v.) och högre chefer. Då det förefintliga behovet
av ett dylikt kvalificerat och i övrigt fullt fältdugligt reservbefäl
endast i ringa utsträckning kunde fyllas med i arméns reserver kvarstående
pensionerad personal, måste detsamma fortfarande såsom hittills huvudsakligen
tillgodoses genom en reservstat, till vilken officerare och underofficerare
efter viss tids aktiv tjänst erliölle tillfälle att övergå, och inom
vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet i fred vidmakthölle sin militära
duglighet. För sjuk- och veterinärvårdstjänstens behöriga upprätthållande
i såväl fred som krig erfordrades jämväl allt fortfarande särskilda
reservstater för fältläkar- och fältveterinärkårerna.
Då det gällde att bestämma antalet officerare och underofficerare å reservstat,
hade man liksom år 1914 att utgå dels från det enligt revisionens
förslag förefintliga mobiliseringsbeliovet dels ock från möjligheten att rekrytera
reservstaten. Yad det förra beträffade, ansåge sig revisionen endast
böra framhålla, att i samma mån som det aktiva befälet inskränktes till
vad som för fredstjänstens upprätthållande vore oundgängligen erforderligt,
i samma mån ställdes ökade krav på reservbefälet. Med avseende å rekryteringsmöjligheterna
hade man närmast att stödja sig på erfarenheterna,
rörande den nuvarande reservstatens uppsättande. Det hade sålunda visat
sig, att officersbeställningarna före den nu rådande depressionstidens inträde
med lätthet kunnat besättas. Under de sista åren hade däremot
rekryteringen gått trögare. Sålunda hade antalet sökande minskats, och
det hade även inträffat, att reservstatsofficerarne sökt vinna återinträde
på aktiv stat. Orsakerna till den försvårade rekryteringen vore att söka.
dels i de under depressionstiden minskade utsikterna för reservstatspersonalen
att skaffa sig civil sysselsättning och dels i den proportionsvis försämrade
löneställning, vari reservstatsbefälet kommit efter de under de senare
åren vidtagna löneförbättringarna för den å aktiv stat uppförda befälspersonalen.
Bland kompaniofficerarna uppstående vakanser hade dock kunnat
besättas, däremot icke på senaste tiden uppkomna vakanser i regementsofficersgraden.
Med stöd av vunnen erfarenhet kunde man alltså beträffande
officerare antaga, att under normala förhållanden ett avsevärt större
antal officersbeställningar än det nuvarande skulle kunna rekryteras. Under
förutsättning av samma proportion mellan löner för aktiva officerare och
reservstatsofficerare, som avsetts år 1914, syntes det, av erfarenheterna
hittills att döma, dock icke vara tillrådligt att beräkna ett så stort antal
reservstatsofficerare, som i 1914 års härordning förutsatts, eller omkring
19 % av antalet officerare å aktiv stat, utan bjöde försiktigheten, att man
liölle sig något därunder. I fråga om underofficersbeställningarna hade rekryteringsförhållandena
ställt sig helt annorlunda. Redan före lågkonjunk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
275
turens inträde hade det visat sig i många fall icke möjligt att få dessa
beställningar besatta, och under de sista åren hade svårigheterna härutinnan
blivit ännu större. Det vore därför även här tillrådligast att för
framtiden räkna med ett något lägre procenttal än för närvarande.
Enligt nuvarande organisation vore reservstaten för officerare och underofficerare
gemensam för hela hären, och vore det överlämnat åt Kungl.
Maj:t att efter sig företeende behov och övriga inverkande omständigheter
fördela de för reservstaten avsedda lönerna på de olika truppslagen och
intendenturkåren, därvid dock med iakttagande av att minst tre femtedelar
av beställningarna i var och eu av grupperna regementsofficerare,
kompaniofficerare och underofficerare om möjligt skulle avses för infanteriet.
Denna anordning funne revisionen emellertid icke tillfredsställande,
enär densamma kunde medföra, dels att infanteriet erliölle för många beställningar
i förhållande till övriga truppslag, och dels att tilldelningen
dessa senare emellan icke alltid bleve den ur organisatorisk synpunkt lämpligaste.
Revisionen hölle därför före, att det, åtminstone vad officerare
beträffade, borde uttryckligen fastslås, huru många beställningar av varje
särskild grad, som borde avses för vart och ett av de olika truppslagen.
Med avseende å underofficerarna, vilkas antal av rekryteringsskäl måste
sättas jämförelsevis lågt, vore det tillräckligt att bestämma, huru många
som borde avses för infanteriet, vid vilket truppslag det största behovet
förelåge.
Med sålunda angivna utgångspunkter hade revisionen beräknat det enligt
dess organisationsförslag erforderliga antalet officerare och underofficerare
på reservstat till sammanlagt 312 officerare och 65 underofficerare, motsvarande
16,4 respektive 5,6 % av sammanlagda antalet officerare respektive
underofficerare å aktiv stat. Ur mobiliseringssynpunkt hade det visserligen
varit önskvärt, att antalet kunnat sättas något högre, men med hänsyn till
svårigheten att utan avsevärd kostnadsökning rekrytera en större reservstat
hade revisionen icke ansett sig kunna gå längre, än som sålunda föreslagits.
Yad antalet beställningar å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater
beträffade, måste jämväl detta bestämmas med hänsyn till mobiliseringsbehov
och rekryteringsmöjligheter. Härtill komme jämväl en annan
synpunkt, nämligen behovet av läkare och veterinärer i och för fredstjänstens
behöriga upprätthållande. Vid beräknandet av antalet läkare och
veterinärer å aktiv stat hade nämligen förutsatts, att vid de tillfällen, då
läkar- och veterinärvårdens behöriga upprätthållande sådant erfordrade,
såsom under repetitionsövningar och inskrivningsförrättningar, vid särskilt
sammandragna skolor och utbildningskurser o. s. v., erforderligt biträde
skulle kunna erhållas av läkare och veterinärer å reservstat eller i reserven.
Med hänsyn till sålunda angivna förhållanden hade revisionen beräknat
det enligt dess organisationsförslag erforderliga antalet beställningar å fältläkarkårens
och fältveterinärkårens reservstater sålunda:
276
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
fältläkarkårens reservstat:
2 fältläkare och
8 regementsläkare, samt
fältveterinärkårens reservstat:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
För övergång till reservstat fordrades för närvarande för kompaniofficerare
och underofficerare dels en levnadsålder av 32 år dels ock visst antal
tjänsteår, nämligen 10 år för kompaniofficerare och 8 år för underofficerare.
Ifrågavarande bestämmelser hade tillkommit såsom en garanti för att de,
som överginge till reservstaten, vore i besittning av erforderlig befälsvana
och tjänsterutin. Tydligt vore ock, att en dylik garanti för reservstatens
besättande med fullt kvalificerad personal allt fortfarande borde finnas.
Då det emellertid i många fall kunde vara en stor fördel för dem, som
ämnade inträda å reservstat, att få göra detta vid en så tidig ålder som
möjligt, borde i och för rekryteringens underlättande en något tidigare
övergång till reservstaten medgivas. I överensstämmelse härmed funne
revisionen sig böra föreslå, att den nuvarande bestämmelsen om viss minimilevnadsålder
för kompaniofficerare och underofficerare för vinnande av inträde
å reservstat skulle borttagas, samt att det för övergången erforderliga
antalet tjänsteår för båda kategorierna skulle nedsättas till 7 år. Visserligen
ägde i regel den, som överginge till reservstaten först efter 10 respektive
8 års tjänst, större och mera befäst rutin än den, som överginge redan
efter 7 tjänsteår, men å andra sidan syntes dock fordran på sistnämnda
antal tjänsteår innebära tillräcklig garanti för reservstatens besättande med
för sina uppgifter fullt kvalificerade personer. Vidare vore att märka, att
övergången till reservstat framgent såsom hittills förutsattes komma att
ske ungefärligen likformigt inom de åldersklasser, som därtill kunde ifrågakomma.
Enligt nuvarande organisation vore reservstatens överste-, kompaniofficersoch
underofficersbeställningar uppdelade på olika löneklasser, beroende på
vederbörandes levnadsålder vid tiden för övergången från aktiv stat till
reservstat. Denna uppdelning på löneklasser, vilken tillkommit dels i och
för avlöningsbeloppens lämpliga avvägande och dels för befordrandet av en
likformig övergång till reservstaten inom de olika åldersklasserna, vore
gjord så, att av sammanlagda antalet beställningar i de olika graderna
hänförts:
av överstarna 28,6 % till den högre löneklassen (avsedd för äldre överstar)
och 71,4 % till den lägre löneklassen (avsedd för yngre överstar och till
överstar å reservstat befordrade överstelöjtnanter);
av kompaniofficerare 21,1 % till högsta löneklassen (övergång efter fyllda
43 år), 36,8 % till mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) och
42,1 % till lägsta löneklassen (övergång efter fyllda 32 år); samt
Kanyl. Maj:ts proposition nr JO.
■211
av underofficerare 45,8 % till högre löneklassen (övergång efter fyllda
42 år) och 54,2 % till lägre löneklassen (övergång efter fyllda 32 år).
Revisionen hade icke ansett sig kunna ingå på frågan angående reservstatspersonalens
löneförmåner, utan ansåge, att denna borde göras till föremål
för särskild utredning. Under förutsättning att det nuvarande lönesystemet
skulle komma att bibehållas, hade emellertid revisionen icke någon ändring
att föreslå med avseende å det nu fastställda antalet löneklasser inom
överste-, kompaniofficers- och underofficersgraderna. Däremot syntes i
sådant fall vissa andra jämkningar vara erforderliga. Sålunda borde på
grund av den utav revisionen föreslagna tidigare åldern för övergång till
reservstat den ändringen med avseende å löneklasserna för kompaniofficerare
vidtagas, att till lägsta löneklassen hänfördes de, som vid övergången icke
fyllt 35 år, till mellersta löneklassen de, som överginge efter fyllda 35 år,
men ännu icke fyllt 42 år, och till högsta löneklassen de, som överginge
efter fyllda 42 år. Den nuvarande proportionen mellan antalet beställningar
i de olika löneklasserna för såväl kompaniofficerare som underofficerare
borde i huvudsak bibehållas.
Med avseende å nu gällande bestämmelser om befordran å reservstat
funne revisionen icke anledning föreslå annan ändring, än att jämväl kapten
(ryttmästare) å reservstat, vilken därtill funnes lämplig, borde kunna befordras
till major å reservstat. Möjligheten av att vinna dylik befordran
kunde nämligen mången gång verka som en lockelse att övergå till reservstaten
och vore dessutom även ägnad att bidraga till att kompaniofficerarna
nedlade ökat arbete på upprätthållandet av sina militära kunskaper och
färdigheter.
Utan att därom framställa något uttryckligt förslag ville revisionen framhålla,
att det syntes, som om möjlighet till befordran till högre beställning
å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater även skulle vara ägnad
att verka i fördelaktig riktning.
Beträffande reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet i fred gällde för
närvarande, dels att tjänstgöringen icke vore bunden vid vissa övningar
eller bestämda år, och dels att tjänstgöringsskyldigheten för kompaniofficerare
och underofficerare ävensom för läkare och veterinärer minskades
med tilltagande ålder. Mot den förra principen, vilken avsåge att bereda
reservstatspersonalen tillfälle till en allsidig utbildning och verkligt effektiv
tjänstgöring, kunde ingen befogad erinran göras, varför densamma allt fortfarande
borde bibehållas. Däremot syntes den senare grundsatsen icke
vidare böra tillämpas. Med avseende å dem, vilka vid en mera framskriden
ålder övergått till reservstat och som följaktligen besutte grundlig rutin
och erfarenhet, vore visserligen ur tjänstbarlietssynpunkt intet att erinra
mot en med åren inträdande minskning i tjänstgöringsskyldigheten, men
för dem, som tidigt lämnat den aktiva tjänsten, medförde ifrågavarande
anordning, att tillfällena till utbildning minskades just under de år, då
faran av att deras militära duglighet och tjänstevana avtoge vore som
278
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
störst. Ifrågavarande princip syntes jämväl ägnad att premiera eu sen
övergång till reservstaten, något som ur militär synpunkt icke vore önskvärt.
Revisionen funne sig därför böra föreslå, att tjänstgöringsskyldigheten,
oberoende av ålder, sattes lika för all såväl militär som civilmilitär
reservstatspersonal.
Vad tjänstgöringstidens längd beträffade, borde denna givetvis i första
hand bestämmas med hänsyn till de militära kraven. Å andra sidan måste
dock även tillses, att den icke gjordes så omfattande, att den lade några
större hinder i vägen för reservstatspersonalens civila verksamhet. Med
behörigt beaktande av dessa båda synpunkter hade revisionen kommit till
det resultat, att tjänstgöringsskyldigheten lämpligen borde bestämmas till
45 dagar under loppet av varje 2-årsperiod av tjänstetiden. Den sålunda
föreslagna tjänstgöringsskyldigheten kunde måhända förefalla väl kort. Med
hänsyn till möjligheten att kunna rekrytera en så stor reservstat som den
av revisionen föreslagna hade revisionen emellertid icke ansett sig böra
föreslå ett högre dagantal. För vidmakthållande av reservstatspersonalens
tjänstbarhet finge den angivna tiden anses vara tillräcklig, under förutsättning
att tjänstgöringen ordnades på ett för personalens utbildning omtänksamt
sätt.
Uti de för närvarande gällande bestämmelserna angående avgång från
reservstat hade revisionen icke någon ändring att föreslå.
Vad reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförmåner anginge, vore
att märka, att då beslut år 1914 fattats om den nuvarande reservstatens
upprättande, hade personalens löner och pensioner satts i viss relation till
de åt personalen å aktiv stat utgående löner och pensioner. Sedermera
hade emellertid först en tillfällig löne- och pensionsförbättring och därefter
vid 1921 års riksdag en mera definitiv lönereglering genomförts för den
aktiva personalen, under det att reservstatspersonalen — med bortseende
från det till alla statstjänare utgående dyrtidstillägget — icke kommit i
åtnjutande av någon som helst förbättring av sina år 1914 bestämda löneoch
pensionsförmåner. Anledningen till att så icke skett hade varit den
uppkomna frågan om eu genomgripande revision av vårt försvarsväsende.
Då det vid en sådan revision kunde visa sig erforderligt att utöka icke
blott reservstatspersonalens antal utan även dess ordinarie tjänstgöringsskyldighet,
hade det nämligen synts vara av vikt att icke genom fastställandet
av viss löne- och pensionsförbättring för det nuvarande reservstatsbefälet
föregripa vad som framdeles kunde komma att i förevarande hänseende
stadgas.
Vid det förhållande att revisionen visserligen funnit sig böra föreslå eu
väsentlig utökning av antalet officerare å reservstat, men däremot ansett,
att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten borde i huvudsak bliva densamma
som för närvarande, kunde det förefalla, som om någon anledning
icke förefunnes att frångå den år 1 914 fastställda relationen mellan reservstatsbefälets
och det aktiva befälets löne- och pensionsförmåner. Då denna
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 21,)
relation genom den vidtagna löneregleringen för den aktiva personalen
blivit ändrad till reservstatspersonalens nackdel, skulle det därför kunna
ifrågasättas, huruvida icke ett återställande av densamma nu borde ske
genom erforderlig omreglering av sistnämnda personals avlönings- och
pensionsförmåner. '' Enär emellertid revisionen liölle före, att frågan om
reservstatspersonalens avlöning och pensionering borde i sin helhet göras
till föremål för särskild utredning, hade revisionen icke ansett sig böra
framställa något förslag i förevarande hänseende. Revisionen ansåge sig
endast böra framhålla angelägenheten av att eu löne- och pensionsregleiing
för reservstatspersonalen snarast möjligt komme till stånd. Vikten härav
vore så mycket större, som en dylik reglering utgjorde en nödvändig förutsättning
för att det skulle bliva möjligt att. rekrytera den av revisionen
föreslagna reservstaten. Revisionen förutsatte, att vid nämnda utledning
jämväl toges under övervägande, huruvida och i vad mån en lönereglering
borde komma till stånd även för den nuvarande reservstatspersonalen.
Generalskommissionen har anfört, att revisionens motivering för förslaget
att, åtminstone vad officerare beträffade, uttryckligen fastslå, huru många
beställningar av varje särskild grad, som hörde avses för vart och ett av de
■olika truppslagen, enligt kommissionens åsikt icke vore övertygande. Kommissionen
ansåge därför, att anledning att frångå här avsedda hittills följda
principer icke förefunnes.
I fråga om revisionens förslag angående befordran å reservstat av kaptener
(ryttmästare) till majorer hade kommissionen icke något att erinra,
men ansåge sig dock böra framhålla betydelsen av att sådan befordran
endast ägde rum, därest erforderlig kompetens förefunnes. Med hänsyn
härtill borde befordran kunna vinnas endast av officer å reservstat, vilken
under en avsevärd tid varit anställd såsom officer å aktiv stat.
För fältskär- och fältveterinärkårernas reservstatspersonals befordran
till högre beställning å reservstat ansåge kommissionen liknande skäl tala
som för befordran å reservstat av kaptener till majorer.
En omreglering av reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförmåner
i syfte att återställa den år 1914 fastställda relationen mellan reservstatspersonalens
och det aktiva befälets avlönings- och pensionsförmåner vore
enligt kommissionens åsikt nödvändig, om man ville hava utsikt att rekrytera
den reservstat, som av revisionen föreslagits.
Beträffande den av revisionen väckta frågan, att det vid en kommande
utredning om reservstatspersonalens avlöning och pensionering jämväl
borde tagas under övervägande, huruvida och i vad mån en lönereglering
borde komma till stånd även för den nuvarande reservstatspersonalen,
ville kommissionen uttala, att billigheten krävde, att för denna personal
ett återställande av ovan angivna relation mellan reservstatspersonalens
och det aktiva befälets avlönings- och pensionsförmåner snarast möjligt
komme till stånd.
Generals
kommis
sionen.
280
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
underofficers- . Sv6Uska ™<ierofficersförbundet liar förklarat sig anse, att det största
förbundet. hindret för rekrytering av underofficerarnas reservstat varit statsmakternas
obenägenhet att bringa reservstatspersonalens löneförmåner i den ursprungliga
relationen till den aktiva personalens. En annan orsak vore att söka
i den rådande depressionstiden, som för underofficeren avsevärt försvårade
erhållandet av det till reservstatsanställning nödvändiga komplementet,
lämplig civil anställning.
De nuvarande bestämmelserna medförde för underofficeren en betydligt
högre levnadsålder vid övergången till reservstat än för officeren. För en
äldre person ökades svårigheterna att erhålla civil anställning. Som villkor
för ö\ergang till reservstat borde fastställas uppnådda 34 levnadsår, dock
med fordran på minst 4 tjänsteår som sergeant vid eller i regemente (kår).
Därest de av förbundet anförda synpunkterna vunne beaktande, kunde
reservstaten för underofficerare givas samma procentuella omfattning i förhållande
till underofficerarna i aktiv tjänst, som av revisionen föreslagits
i fråga om officerare.
generalstaben. Cliefen för generalstaben har funnit något behov icke föreligga att i
'' enlighet med revisionens förslag uppdela reservstatens officersbeställningar
på olika truppslag. Nuvarande bestämmelser i fråga om beställningarnas
fördelning å truppslagen borde därför bibehållas.
Med hänsyn till nödvändigheten att underlätta övergång till reservstat
borde man följa det av revisionen framställda förslaget angående nedsättande
av det för kompaniofficerares och underofficerares övergång till
leservstat erforderliga antalet tjänsteår ävensom de av revisionen föreslagna
jamkmngarna beträffande reservstatsbeställningarnas uppdelning på olika
löneklasser.
Mot revisionens förslag i fråga om reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet
syntes intet vara att erinra.
För en tillfredsställande rekrytering av reservstatspersonalen vore det
eu nödvändig förutsättning, att en reglering av löne- och pensionsförhållandena
för denna personal komme till stånd. Utredning härom borde
verkställas omedelbart. Billigheten syntes kräva, att den nuvarande reserv
statspersonalen inbegrepes i en blivande löne- och pension sreglering
för reservstaten.
DePche7enntS'' 1 likhet med försvarsrevisionen anser jag det vara nödvändigt, att särskilda
reserv stater allt fortfarande uppsättas för officerare och sekundofficerare
(underofficerare) ävensom för fältskär- och fältveterinärkårerna.
Antalet officerare å reservstat torde i huvudsak böra beräknas enligt av
revisionen tillämpade grunder. Med hänsyn till den av mig föreslagna
organisationen bör antalet bestämmas till 2 generalspersoner, 6 överstar,
56 majorer samt 319 kompaniofficerare.
Svenska underofficersförbundets uppfattning, att reservstaten för underofficerare
under vissa villkor skulle kunna erhålla förhållandevis samma
omfattning som reservstaten för officerare, kan jag icke dela. Hittills vunnen
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
281
erfarenhet giver nämligen oförtyclbart vid lianden, att detta icke är möjligt.
Å andra sidan torde dock den av revisionen föreslagna reservstaten för
underofficerare, vilken endast motsvarar 5,6 % av sammanlagda antalet
underofficerare å aktiv stat, vara väl knappt beräknad. Jag finner mig
därför böra föreslå, att antalet sekundofficerare på reservstat bestämmes
till sammanlagt 100, vilket motsvarar 7,4 % av sammanlagda antalet dylika
officerare å aktiv stat.
Då det visat sig vara förenat med stora svårigheter att rekrytera fältläkarkårens
reservstat av regementsläkare, finner jag mig böra förorda, att
nämnda kårs reservstat begränsas till 2 fältläkare och 4 regementsläkare.
I överensstämmelse med revisionens förslag torde fältveterinärkårens
reservstat böra bestämmas till 1 fältveterinär och 1 regementsveterinär.
I likhet med generalskommissionen anser även jag, att möjlighet till
befordran till högre beställning å fältläkarkårens och fältveterinärkårens
reservstater bör finnas.
Med anledning av vad generalskommissionen och chefen för generalstaben
härutinnan anfört, torde de nuvarande föreskrifterna för reservstatsbeställningarnas
fördelande på olika truppslag böra bibehållas.
Mot underofficersförbundets förslag rörande villkor för övergång till reservstaten
för underofficerare (sekundofficerare) har jag icke något att erinra.
I övrigt har jag icke någon erinran att göra mot revisionens förslag.
Även jag håller före, att en löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen
snarast möjligt bör komma till stånd. Därest ifrågavarande
personal skall kunna vederbörligen rekryteras — vilket för krigsorganisationens
upprätthållande är av största vikt — torde det vara nödvändigt
att vid en sådan reglering ungefärligen återställa den ursprungliga relationen
mellan den aktiva personalens och reservstatspersonalens löne- och
pensionsförmåner. Billigheten synes mig kräva, att nämnda relation återställes
även för den nuvarande reservstatspersonalen.
I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla den stora betydelsen
av att reservstatspersonalens tjänstgöring och utbildning så ordnas, ledes
och övervakas, att denna personals tjänstbarhet i möjligaste mån vidmaktliålles
och befrämjas. Med hänsyn härtill bör ifrågavarande personal under
tjänstgöringstiden i lämplig utsträckning beordras till skjutskolor och andra
utbildningskurser, varjämte särskilda för nämnda personal avsedda kurser
böra anordnas. För sådant ändamål har jag ansett mig böra i kostnadsberäkningarna
uppföra ett mindre belopp.
2. Personal i arméns reserver.
Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgöras arméns reserver
av befäl av:
generalitetets reservbefäl;
arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes
reservbefäl;
282
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
Departements
chefen.
Officerare.
Nuvarande
organisation.
regementenas och kårernas reservbefäl; samt
de civilmilitära kårernas — fältläkarkårens och fältveterinärkårens —
reservpersonal.
Generalitetets reservbefäl.
Generalitetets reservbefäl utgöres av officerare av generalitetet, vilka
avgått från beställning på stat med rätt till fyllnadspension. Till generalitetets
reserv räknas även generalfältläkare efter erhållet avsked med
rätt till fyllnadspension.
Ifrågavarande officerare äro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda
70 år, om de blivit pensionsberättigade vid 65 år, men i annat fall intill
fyllda 65 år. De äro skyldiga att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av beväringens
andra uppbåd eller landstormen kan bliva anbefalld.
Mot den nuvarande anordningen hava icke några erinringar blivit framställda.
Gällande bestämmelser torde därför böra bibehållas oförändrade.
Arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes
reservbefäl.
Ifrågavarande reservbefäl utgöres av officerare, vilka avgått från beställning
å stat med rätt till fyllnadspension och som varit chefer för
regementen eller kårer eller som eljest inneliava samma eller högre tjänstegrad
än cheferna för vederbörande regementen eller kårer. De, som innehava
tjänstegrad såsom officerare ur generalitetet, medräknas dock icke.
Till förevarande reserver hörande officerare äro skyldiga att kvarstå intill
fyllda 65 år och hava samma tjänstgöringsskyldighet som generalitetets
reservbefäl.
Då mot den nuvarande anordningen några erinringar icke blivit framställda,
saknar jag anledning föreslå någon ändring i härutinnan nu gällande
bestämmelser.
Regementenas och kårernas reservbefäl1).
Den viktigaste gruppen av arméns reservbefäl utgöres av regementenas
och kårernas reservbefäl. Dessa bestå av officerare, underofficerare och
underbefäl av manskapet.
Officerspersonalen utgöres av tre särskilda kategorier, nämligen:
a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning
på stat, såframt de icke, enligt vad förut nämnts, äro att räkna till arméfördelningarnas
o. s. v. reservbefäl;
b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan
rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes (kårs)
reserv; samt
b Yad i det följande sägs gäller i tillämpliga delar även generalstaben, fortifikationen,
trängen och intendenturkåren.
Kungl. Maj:ta proposition nr 20 283
c) officerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit sin första
officersanställning.
För var och en av dessa olika kategorier galla särskilda bestämmelser
i fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner.
Beträffande de under a) omförmälda officerarna de pensionsav
gång
na — gäller sålunda, att de, i likhet med arméfördelningarnas reservbefäl,
äro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda G 5 år samt att
tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvai
ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberodskap
eller för utbildning av beväringens andra uppbåd eller landstormen kan
bliva anbefalld.
De under b) omnämnda officerarna — de förtidsavgängna — hava
samma tjänstgöringsskyldighet som de pensionsavgångna samt äro dessutom
skyldiga att fullgöra eu repetitionsövning minst vart tredje ai intill
utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder. Repetitionsövning
skall fullgöras första gången senast tredje aret efter det, da vederbörande
såsom på aktiv stat anställd sista gången deltog i regementsövning.
Därest vederbörande fullgjort stadgad tjänstgöring, äger han efter uppnådda
55 år uppbära eu årlig pension av 300 kronor, med skyldighet
att kvarstå i reserven intill fyllda 65 år.
Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna de i reserven
utnämnda — utgöra dessa den talrikaste och med hänsyn till mobiliseringsbehovets
fyllande viktigaste gruppen. För officersutnämning fordras
att hava genomgått föreskriven reservofficersaspirantutbildning och avlagt
reservofficersexamen. Utbildningstiden uppgår till sammanlagt omkring
605 dagar eller 120 dagar mera än den för vapenföra studenter och likställda
i gällande värnpliktslag stadgade utbildningstiden av 485 dagar.
I reserven utnämnd officer har samma tjänstgöringsskyldighet som förtidsavgången,
dock med den skillnad, att den första repetitionsövningen
skall fullgöras redan året efter det, då vederbörande vunnit officersanställning.
Dylik officer erhåller vid sin första utnämning ekiperingslijälp.
Denna är i vederbörlig reservbefälsförordning angiven till 500 kronor.
Sedan ekiperingshjälpen emellertid under åren 1921 och 1922 ävensom
första halvåret 1923 utgått med ett till 1,000 kronor förhöjt belopp, har
förhöjningen av densamma utav 1923 års riksdag nedsatts till 250 kronor,
i samband med att reservofficer befriats från skyldigheten att hålla
sig med andra i den personliga fältutrustningen ingående utrednings- och
remtygspersedlar än sabel med balja och sabelliandrem. Efter uppnådda
55 år äger här avsedd officer uppbära eu årlig pension av 300 kronor
efter samma grunder, som ovan angivits för förtidsavgängna officerare.
Försvarsrevisionen har framhållit, att det erforderliga antalet i reserven
utnämnda officerare vore beroende av den tänkta krigsorganisationen. En
-
Försvarsrevisionen.
284
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ligt 1914 års härordning beräknades årligen komma att från krigsskolan
utexamineras omkring 300 reservofficersaspiranter. Då revisionen ickeansett
sig behöva räkna med att vid inträffande mobilisering lika stor
krigsstyrka som för närvarande skulle omedelbart kunna uppsättas, följde
därav, att för mobiliseringsbeliovets tillgodoseende enligt den av revisionen
förutsatta krigsorganisationen antalet från krigsskolan årligen utexaminerade
reservofficersaspiranter kunde sättas icke oväsentligt lägre, än år 1914
beräknats. Revisionen hade kommit till det resultat, att för mobiliseringsbehovets
säkerställande årligen minst 127 reservofficerare borde anställas
vid härens olika truppslag (flygtrupperna icke medräknade). Med
hänsyn till den avgång, som av skilda anledningar städse ägde rum under
aspiranttiden, ävensom för möjliggörande av en viss gallring före
kommenderingen till krigsskolan borde antalet årligen antagna reservofficersaspiranter
vid de olika truppslagen beräknas till sammanlagt 157.
\ ad reservofficersaspiranternas utbildning beträffade, ansåge revisionen
denna för närvarande vara i stort sett väl avvägd och icke giva anledning
till någon erinran av principiell innebörd. Då emellertid erfarenheten
givit vid handen, att fullgörandet av den efter utexaminerandet från
krigsskolan under tredje utbildningsåret infallande repetitionsövningen för
många medförde avsevärda olägenheter med hänsyn till ordnandet av studier
och civil verksamhet, funne revisionen sig böra föreslå, att nämnda
repetitionsövning måtte av den, som så önskade, få utbytas mot annan
däremot svarande tjänstgöring under året.
Den för närvarande stadgade tjänstgöringsskyldigheten, vilken tillkommit
för att vidmakthålla reservofficerarnas kunskaper och tjänsterutin, vore
givetvis alltför ringa, för att dessa i regel skulle vara fullt vuxna de
krav, som i krig komme att ställas pa dem. Rör att öka deras användbarhet
skulle det därför vara synnerligen önskvärt, om den föreskrivna
tjänstgöringsskyldigheten kunde ökas. Emellertid kunde man härvid icke
gå alltför långt, enär detta skulle medföra såväl svårigheter för rekryteringen
som ökade kostnader för statsverket. Efter övervägande av
samtliga på frågan inverkande omständigheter hade revisionen kommit till
det resultatet, att tjänstgöringsskyldigheten borde, oberoende av truppslag,
bestämmas till 45 dagar under varje treårsperiod. Med hänsyn till den
av revisionen föreslagna avkortningen av repetitionsövningarnas längd innebure
detta för infanteriets in. fl. truppslags reservofficerare en ökning med
15 dagar och för kavalleriets m. fl. truppslags reservofficerare eu ökning
med 10 dagar. Någon ofördelaktig inverkan på rekryteringen syntes
denna ökning icke komma att utöva, liksom densamma icke heller vore
ägnad att ådraga statsverket några nämnvärda kostnader. Ur militär synpunkt
måste den däremot tillmätas stort värde, enär därigenom ökad möjlighet
bereddes att liksom i fråga om reservstatsbefälet dels utbyta repetitionsövning
mot annan övning, t. ex. vinterövning, skjutskolekurs m. in.,
och dels anordna särskild befälsutbildning för reservofficerarna.
Kungl. Maj: t.‘t proposition nr 20.
285
Den nuvarande bestämmelsen om tjänstgöringsskyldighetens upphörande
med utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnådde 40 års
ålder, hänförde sig till de före år 1914 rådande förhållandena, då värnplikten
upphörde med det 40:de levnadsåret. Sedan värnpliktstiden genom
1914 års värnpliktslag utsträckts till och med det 42:dra levnadsåret,
borde motsvarande ändring vidtagas med avseende å tiden för reservofficerarnas
tjänstgöringsskyldighet.
Eu synnerligen stark minskning av tillströmningen till reservofficersbanan
hade under de senare åren inträtt. Den förnämsta orsaken härtill
vore enligt revisionens uppfattning, att de med reservofficersanställningen
förenade förmånerna ansåges alltför ringa för att kompensera den därför
erforderliga längre utbildningstiden.
Då revisionen icke ansett sig kunna föreslå någon avkortning av den
för utnämning till reservofficer nu stadgade utbildningstiden, komrne denna
att fortfarande som hittills uppgå till omkring 605 dagar. Enligt den av
revisionen föreslagna organisationen komme emellertid utbildningstiden för
studenter och likställda, bland vilka rekryteringen av reservofficersaspiranterna
fortfarande borde ske, att utgöra endast 365 dagar. Skillnaden
mellan de båda kategoriernas utbildningstider bleve alltså omkring 240
dagar i stället för hittillsvarande 120 dagar. Med hänsyn härtill hade
man att emotse betydligt större svårigheter att rekrytera reservofficerarna
än hittills. För upprätthållandet av den utav revisionen förutsatta krigsorganisationen
vore det emellertid av synnerlig vikt, att det beräknade antalet
reservofficerare erhölles. Det vore därför oavvisligen nödvändigt att
Tidtaga för rekryteringens säkerställande erforderliga åtgärder. Såvitt revisionen
kunnat finna, måste dessa bestå i en förbättring av de med reservofficersanställningen
förenade ekonomiska förmånerna. Det gällde då att
undersöka, i vad mån detta kunde vara möjligt att genomföra.
På grund av det under de senare åren starkt minskade tilloppet till
såväl officers- som reservofficersbanan hade vid upprepade tillfällen från
vederbörande myndigheters sida framhållits önskvärdheten av att officersoch
reservofficersaspiranter måtte åter erhålla samma avlöning som det
fast anställda manskapet, samt att fördenskull särskilda för dem avsedda
volontärbeställningar måtte ånyo upptagas i vederbörliga truppförbands
stater. En dylik anordning kunde emellertid revisionen, åtminstone såvitt
officersaspiranterna anginge, icke tillstyrka. För dessa utgjorde aspiranttjänstgöringen
en utbildning för deras blivande levnadsyrke, och det måste
vid sådant förhållande anses principiellt oriktigt att bereda dem, som utbildade
sig för officersyrket, en särställning framför alla dem, som utbildade
sig för andra grenar av statstjänsten. Annorlunda ställde det sig
givetvis beträffande reservofficersaspiranterna. För dessa vore reservofficersanställningen
avsedd endast såsom en bisyssla till deras ordinarie levnadskall.
Det skulle därför enligt revisionens uppfattning icke möta något
principiellt hinder att för dem inrätta särskilda volontärbeställningar. Då
28(3
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
emellertid reservofficersaspiranterna vore avsedda att uttagas bland och utbildas
tillsammans med studenter och likställda, syntes det revisionen
följdriktigast, att de jämväl med avseende å ekonomiska förmåner likställdes
med dessa. För den tid åter, varmed deras aspiranttjänstgöring överstege
den för studenter och likställda stadgade utbildningstiden, eller omkring
240 dagar, borde däremot särskild ersättning, utöver den för värnpliktiga
bestämda, utgå. Denna ersättning syntes revisionen lämpligen
böra bestämmas till skillnaden mellan menig volontärs kontanta avlöningsförmåner
och det dem såsom värnpliktiga enligt revisionens förslag tillkommande
penningbidraget. Ersättningen i fråga borde, därest ej i något
fall särskilda förhållanden sådant påkallade, icke utbetalas under pågående
tjänstgöring, utan först efter det all aspirantutbildning blivit i behörig
ordning avslutad.
Såsom bidrag till anskaffande av föreskrivna ekiperingspersedlar hade
alltsedan år 1898 till den nyutnämnde reservofficeren utbetalats ekiperingshjälp
med 500 kronor. Även om man bortsåge från den under kristiden
inträffade starka prisstegringen, vore uppenbart, att detta för omkring 25
år sedan fastställda belopp numera måste anses alldeles otillräckligt. Enligt
vad revisionen inhämtat, kunde kostnaderna för anskaffande av endast
de allra nödvändigaste till officersekipering hörande effekterna för närvarande
beräknas uppgå till minst 1,150 ä 1,250 kronor. Då man emellertid
syntes hava att emotse en sänkning av gällande priser, hölle revisionen
före, att ekiperingshjälpen skäligen borde bestämmas till 1,000 kronor.
Yad pensionen beträffade, hade denna år 1898 bestämts till sitt nuvarande
belopp eller 300 kronor om året efter uppnådd 55 års ålder. Med
hänsyn till penningvärdets sedan dess inträdda fall vore, oavsett förhållandena
under krisåren, en höjning av pensionsbeloppet erforderlig. Enligt
revisionens uppfattning syntes pensionen skäligen böra bestämmas till 500
kronor.
Även om pensionen höjdes till det angivna beloppet, vore densamma
dock alltför ringa för att utöva någon större inverkan på rekryteringen
av reservofficerskåren. För de ynglingar, vilka reflekterade på att taga
anställning såsom reservofficerare, spelade helt visst utsikten att vid 55
års ålder erhålla en pension av 500 kronor en mycket underordnad roll,
och detsamma syntes jämväl vara fallet med de reservofficerare, som i
mycket stor utsträckning toge avsked, innan de fullgjort den för pensions
erhållande stadgade tjänstgöringsskyldigheten. Helt annorlunda skulle
enligt revisionens uppfattning förhållandena härutinnan ställa sig, därest
pensioneringen ordnades på ett sådant sätt, att den ekonomiska fördelen
därav för vederbörande framstode mera påtaglig, än för närvarande vore
fallet. Detta syntes revisionen lämpligen kunna ske genom att låta dem,
som sådant önskade, omedelbart efter fullgörandet av den för pensions
erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma pensionens kapitaliserade
värde. Efter en räntefot av b % utgjorde detta värde för vederbörande
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
2«7
vid 42 års ålder 3,460 kronor. Enligt revisionens mening lede det icke
något tvivel om att utsikten att vid nyssnämnda ålder på en gång erhålla
ett så pass avsevärt belopp skulle i långt högre grad iin den vid 55 års
ålder utfallande pensionen befordra rekryteringen och verka avhållande på
reservofficerarna att i förtid avgå ur tjänsten. Ur statsfinansiell synpunkt
vore det uppenbarligen likgiltigt, huruvida vederbörande föredroge det ena
eller det andra sättet för pensionens utbetalande.
Ett ytterligare medel att stimulera rekryteringen och kvarliålla reservofficerarna
i tjänsten syntes revisionen vara att låta pensionen verka såsom
ett slags livförsäkring under tiden före uppnåendet av 42 års ålder.
Sålunda torde, därest reservofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlede, innan han uppnådde
nämnda ålder, till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare
böra utbetalas pensionens kapitaliserade värde. Beräknat efter 5 %
skulle det sålunda utfallande beloppet utgöra vid uppnådda 22 års ålder
895 kronor, vid 30 års ålder 1,535 kronor och vid 40 års ålder 2,735
kronor. ’ Visserligen komme statsverket att härigenom åsamkas något ökade
utgifter, men med hänsyn till den ringa dödligheten bland ifrågavarande
personal bleve dessa så obetydliga, att de ur statsekonomisk synpunkt
icke spelade någon roll.
Genom vidtagande av sålunda angivna förbättringar i reservofficerarnas,
avlönings- och pensionsförmåner kunde man förvänta, att den för närvarande
bland studenter och likställda rådande obenägenheten att taga
anställning såsom reservofficer skulle i någon mån komma att minskas.
Med den erfarenhet, man numera hade om de stora svårigheter, som
mötte för erhållande av tillräckligt antal reservofficerare, finge det emellertid
anses ovisst, om man enbart därigenom skulle kunna säkerställa
det av revisionen beräknade mobiliseringsbeliovet av sadana officerare.
Bevisionen hade därför ansett sig böra tillse, huruvida icke något ytterligare
borde åtgöras för rekryteringens säkerställande.
Som allmänt vore bekant, utgjordes den vid våra universitet, högskolor
och andra läroanstalter studerande ungdomen i mycket stor utsträckning
av mindre bemedlade eller obemedlade ynglingar, vilka för sina studiers
fullföljande vore delvis eller helt och hållet hänvisade till lånevägen. Av
helt naturliga skäl vore det för de flesta bland dessa ynglingar förenat
med stora svårigheter att erhålla nödiga studielån, och staten hade därför
helt nyligen funnit sig böra upplägga en särskild lånefond för obemedlade
studerande. Det stora antalet ansökningar om erhållande av lån ur
nämnda fond gåve tydligt vid handen, huru stort behovet av studielån
i verkligheten vore. Bevisionen hölle därför före, att ett beviljande av
studielån på gynnsamma villkor åt ynglingar, som toge anställning såsom
reservofficerare, skulle i hög grad öka tilloppet av reservofficersaspiranter.
Något utarbetat förslag i förevarande hänseende hade revisionen icke
ansett sig böra framlägga, utan borde frågan göras till föremål för när
-
288
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
mare utredning i samband med den omarbetning av gällande reserv
befälsförordning, som med anledning av revisionens övriga förslag rörande
reservbefälets tjänstgörings-, avlönings- och pensionsförhållanden måste äga
rum. Revisionen ansåge sig endast böra i största korthet angiva, huru
•densamma tänkt sig saken ordnad. Till varje reservofficersaspirant, som
efter avlagd reservofficersexamen visade sig vara i behov av lån för idkande
av studier vid universitetet, högskola eller annan ^bildningsanstalt, skulle
staten utlämna mot billig ränta lån till belopp av förslagsvis högst 5,000
kronor. Under de första 4 ä 5 åren, då vederbörande ännu icke kunde
beräknas hava några inkomster, skulle lånet löpa räntefritt. Därefter skulle
förräntning och amortering vidtaga. Denna senare borde så ordnas, att
lånet vore tillfullo inbetalt, då vederbörande uppnådde 42 års ålder.
Såsom amortering borde låntagaren, därest han så önskade, få tillgodoräkna
sig det vid nämnda tidpunkt utfallande kapitaliserade värdet av
den honom tillförsäkrade pensionen. Avlede låntagaren, innan lånet vore
tillfullo inbetalt, skulle staten äga innehålla det vid dödsfallet eljest utfallande
kapitaliserade värdet av pensionen eller så stor del därav, som
svarade mot skuldens belopp. Avginge vederbörande ur tjänsten före
uppnådda 42 år eller underläte lian att i behörig ordning fullgöra honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skulle lånet förfalla till omedelbar inbetalning.
Med hänsyn till de synnerligen stora fördelar, ett beviljande av studielån
enligt ovan angivna grunder innebure, syntes man vara berättigad
antaga, icke blott att rekryteringen av reservofficerarna skulle bliva fullt
säkerställd, utan även att dessa skulle i långt mindre utsträckning, än
för närvarande vore förhållandet, i förtid avgå från tjänsten. Osannolikt
vore icke, att tillströmningen av aspiranter komme att bliva större, än
som eifordrades för fyllandet av det arliga behovet av reservofficerare.
Skulle så bliva fallet, bereddes möjlighet till urval av dem, som ägde
den största fallenheten för militärtjänst. Den föreslagna anordningen
kunde således även komma att bidraga till ett höjande av reservofficerarnas
allmänna militära duglighet.
Beträffande de för pensionsår gångna officerare gällande bestämmelserna
hade revisionen icke någon ändring att föreslå.
Yad anginge kategorien förtidsavgångna officerare, hade denna hittills
varit rätt så fåtalig och därför icke spelat någon större roll för mobiliseringsbeliovets
fyllande. Efter den utökning av reservstaten, revisionen
föreslagit, komme dess betydelse att ytterligare minskas, då de från aktiv
stat i förtid avgående officerarna i stället för att ingå i reserven väl i
regel komme att söka inträde å reservstat.
Enligt gällande bestämmelser vore de förtidsavgångna officerarna i fråga
om tjänstgöringsskyldighet, avlönings- och pensionsförmåner likställda med
de i reserv eu utnämnda, dock att ekiperingshjälp icke utginge. Härutinnan
ansåge revisionen icke någon ändring böra vidtagas. Tjänstgöringsskyldig
-
Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 289
heten borde alltså även för dessa officerare bestämmas till 45 dagar under
loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår,
varunder vederbörande uppnådde 42 års ålder. Likaledes borde pensionen
höjas från nuvarande 300 kronor till 500 kronor. Någon anledning
att för denna kategoris vidkommande medgiva utbetalandet i förtid
av pensionens kapitaliserade värde ansåge revisionen icke föreligga.
Chefen för generalstaben har icke funnit något att erinra mot det av
revisionen framställda förslaget att öka reservofficerarnas tjänstgöringsskyldighet.
Tjänstgöringstidens längd borde dock lämpas efter repetitionsövningarnas
längd och bestämmas olika för olika truppslag, för att icke
genom en större ökning vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna
än för övriga truppslag försvåra rekryteringen vid nämnda truppslag, där
behovet av reservofficerare redan förut vore svårast att fylla. Utöver
tiden för tjänstgöringen borde reservofficeren beredas tillfälle att under minst
1 0 dagar före repetitionsövningarnas början förnya sina militära kunskaper
och bibringas erforderlig kännedom rörande ändrade reglementen ävensom
utvecklingen på det taktiska området.
I regel borde reservofficerarnas tjänstgöring förläggas till repetitionsövningarna
och tiden närmast före dessa. Möjlighet borde dock förefinnas
att fullgöra tjänstgöringen även å annan lämplig tid, under tiden närmast
före repetitionsövningarna, under vinterövning, vid skjutskolor eller andra
utbildningskurser.
I fråga om ekiperingshjälpen syntes énligt chefens för generalstaben åsikt
de av 1923 års riksdag tillämpade grunderna böra följas och sålunda den
kontanta ekiperingshjälpen beräknas till ett sammanlagt belopp av 750
kronor.
Utöver pensionen utginge numera under vissa villkor till officerare och
underofficerare särskilda pensionstillägg med ett belopp av 180 kronor
per år, varigenom pensionsbeloppet för officerare uppginge till 480 kronor.
Då härigenom redan nu till officerare utgående pensioner vore oväsentligt
lägre, än vad de skulle utgöra med den av revisionen föreslagna höjningen,
kunde det för reservernas rekrytering, särskilt med hänsyn till
den föreslagna utsträckningen av tjänstgöringsskyldigheten, icke vara tillräckligt
att företaga en reglering av pensionerna i den av revisionen förutsatta
begränsade utsträckningen, utan borde pensionsbeloppet ytterligare
höjas. På grund härav och då underofficerarnas pension syntes böra utgå
med dubbelt så stort belopp som det nuvarande grundbeloppet, borde
enligt chefens för generalstaben mening även officerspensiouen undergå
motsvarande höjning eller till 600 kronor. Det kapitaliserade värdet av
pensionen skulle i så fall för vederbörande vid 42 års ålder uppgå till
4,152 kronor.
Det av revisionen framställda förslaget angående studielån till reservofficerare
syntes böra upptagas. För att det skulle medföra avsedd verkan,
fordrades dock, att studielånen, som borde beviljas av chefen för krigs
Bihang
till riksdagens protokoll 1924, 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 19
Chefen för
generalstaben.
290
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
skolan, vore avsevärt större och beviljades på fördelaktigare villkor än de
studielån, som redan nu, utan att staten erhölle någon prestation från
låntagarens sida, tilldelades vissa studerande enligt kungörelsen den 19
juni 1919.
Departements- Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen
hefm. minst 160 reservofficerare utnämnas. I överensstämmelse med av revisionen
(Del 1, sid. 573) angivna beräkningsgrunder beräknas antalet årligen
antagna reservofficersaspiranter uppgå till omkring 200. I fråga om de
utnämnda och förtidsavgångna reservofficerarnas tjänstgöringsskyldighet ävensom
beträffande storleken av det till dem utgående pensionsbeloppet har jagfunnit
mig böra ansluta mig till vad chefen för generalstaben härutinnan
föreslagit. Ekiperingshjälpen för utnämnda reservofficerare synes, i likhet
med vad för närvarande är fallet, böra utgå med 750 kronor.
I övrigt har jag icke något att erinra mot vad revisionen föreslagit.
Yad jag i det föregående (sid. 281) framhållit angående ordnandet, ledandet
och övervakandet av reservstatspersonalens tjänstgöring och utbildning
äger uppenbarligen även tillämplighet beträffande de förtidsavgångna
och i all synnerhet de utnämnda reservofficerarna. Även ifrågavarande
officerare böra således under den för dem stadgade tjänstgöringstiden i
lämplig utsträckning beordras till särskilda för dem anordnade kurser
ävensom till skjutskolor o. d. För sådant ändamål har jag ansett mig
böra i kostnadsberäkningarna uppföra ett mindre belopp.
Enligt nu gällande bestämmelser stadgas såsom villkor för befordran av
löjtnant till kapten (ryttmästare) i reserven fullgörande av minst 10 repetitionsövningar.
Det torde vara uppenbart, att fullgörandet av denna
tjänstgöring i de flesta fall icke är tillfyllest för erhållande av den för
befordran till kapten i reserven önskvärda kompetensen. Förutom fullgörandet
av visst antal repetitionsövningar synes därför såsom villkor för
här avsedd befordran böra uppställas genomgående av en särskilt för ändamålet
anordnad utbildningskurs. En sådan kurs bör erhålla en varaktighet
av omkring 3 månader. Med hänsyn till ifrågavarande personals
civila verksamhet synes det likväl icke böra stadgas, att reservofficer skall
vara skyldig att genomgå densamma, utan torde kommenderingarna till
kursen böra grunda sig på frivillighet. I kostnadsberäkningarna har jag
uppfört ett belopp för ordnande av här berörda kurser. Därvid har förutsatts,
att antalet reservofficerare, som årligen genomgå sådana kurser,
uppgår till eu fjärdedel av det årligen i reserven utnämnda antalet reservofficerare.
sekund- Liksom officerspersonaleu utgöras jämväl underofficerarna i reserven av
Nuvarande ^re kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven
organisation. utnämnda.
Yad de pensionsavgångna angår, gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgång enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.
Kungl. Maj:t/f proposition nr 20.
"291
Detsamma är jämväl förhållandet beträffande de förtidsavgängna underofficerarna,
dock med den skillnad, att den efter 55 års ålder utgående
pensionen endast utgör 200 kronor.
Vad slutligen beträffar de i reserven utnämnda underofficerarna, utgöras
dessa av sådana furirer, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade
villkor och som vid avgång från beställning å stat göra framställning
om inträde i reserven såsom underofficerare. I fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner gälla enahanda bestämmelser
som för i reserven utnämnda officerare, dock med den skillnad, att ekiperingshjälpen
utgör endast 300 kronor, vilket belopp senaste åren höjts
till 600 kronor, samt pensionen 200 kronor.
I regementenas och kårernas reserver få årligen anställas högst 90 underofficerare,
vilka genom tjänstgöring därstädes kunna i sådan egenskap bliva
pensionsberättigade.
Försvarsrevisionen har framhållit, att av förenämnda tre olika grupper
underofficerare de i reserven utnämnda utgjorde den för mobiliseringsbehovets
fyllande viktigaste. Det vore därför angeläget, icke blott att rekryteringen
i möjligaste mån säkerställdes, utan även att vederbörande icke i
förtid avginge ur tjänsten. Vad revisionen anfört rörande de i reserven
utnämnda officerarna ägde i huvudsak tillämpning jämväl beträffande ifrågavarande
underofficerare.
Med hänsyn till penningvärdets fall borde ekiperingshjälpen höjas till
<>00 kronor och pensionen till 350 kronor. Vad som föreslagits för i
reserven utnämnda officerare i fråga om utbetalande av pensionens kapitaliserade
värde vid uppnådda 42 års ålder ävensom i händelse av dödsfall
borde gälla jämväl för ifrågavarande underofficerare. Efter en räntefot av
5 % skulle detta värde utgöra i jämnt krontal: vid uppnådda 25 års
ålder 752 kronor, vid 30 års ålder 1,074 kronor och vid 40 års ålder
1,914 kronor.
Revisionen hade haft under övervägande, huruvida icke jämväl i reserven
utnämnda underofficerare borde, i överensstämmelse med vad som föreslagits
för motsvarande kategori officerare, erhålla tilläventyrs erforderliga
lån för bedrivande av studier eller utbildning i någon viss yrkesgren.
Revisionen hade emellertid icke ansett sig böra framställa något förslag
härom. Det antal underofficerare, som årligen borde anställas i reserven,
vore avsevärt mindre än antalet officerare. För säkerställande av rekryteringen
förelåge därför icke samma behov av en dylik anordning, som då
fråga vore om officerare. Vidare hade de flesta furirer, som sökte anställning
såsom underofficerare i reserven, en så lång tjänstetid såsom fast anställda,
att de vore berättigade att uppbära avskedspremier till icke oväsentligt
belopp. Även borde framhållas, att möjlighet redan funnes för
därav förtjänta furirer av första klassen att för bedrivande av studier, som
avsåge förvärvande av kompetens för fortsatt militär utbildning eller vore
ägnade att bibringa ökade insikter i för det praktiska livet nyttiga kun
-
Försvars
revisionen.
292 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
skapsgrenar, erhålla stipendier från det å riksstaten uppförda anslaget till
studiestipendier.
Med avseende å de för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelserna
både revisionen icke någon ändring att föreslå.
Yad slutligen de förtidsavgångna underofficerarna anginge, utgjordes
dessa av två särskilda kategorier, nämligen dels sådana, som avgått från
underofficersbeställning på stat, och dels sådana, som avgått från furirsbeställning
å stat efter att hava blivit befordrade till sergeanter i regemente
eller kår. Den förra kategorien hade hittills icke varit av någon
vidare betydelse, och jämväl för framtiden syntes den komma att spela en
mycket ringa roll för mobiliseringsbehovets fyllande. Däremot hade den
andra kategorien varit av större vikt, varför man allt fortfarande syntes
böra räkna med densamma.
Uti de för ifrågavarande underofficerare gällande bestämmelser borde vidtagas
ändringar, motsvarande dem, som av revisionen föreslagits beträffande
förtidsavgångna officerare. Med hänsyn till penningvärdets fall borde pensionen
höjas från 200 kronor till 350 kronor. Med den av revisionen
föreslagna avsevärda reduceringen av antalet underofficerare å såväl aktiv
stat som reservstat vore det icke möjligt att nedbringa det antal underofficerare
högst 90 — vilket för närvarande finge årligen anställas i
reserven. I motsats till vad för närvarande vore förhållandet, borde
emellertid varje särskilt truppslag av den angivna årskontingenten erhålla
ett visst bestämt antal.
Därest antalet i reserven anställda underofficerare något år icke skulle
uppgå till det såsom erforderligt beräknade antalet, borde eu motsvarande
ökning få vidtagas ett kommande år.
Några större svårigheter att rekrytera reservunderofficerarna hade hittills
icke visat sig. Möjligt vore, att förhållandena härutinnan komme att
ändra sig med hänsyn till den av revisionen föreslagna minskningen av
antalet furirs- och underofficersbeställningar å aktiv stat, Emellertid hölle
revisionen före, att de förbättrade avlönings- och pensionsförmånerna skulle
verka därhän, att det beräknade årliga antalet kunde erhållas. Att märka
vore ock, att utsikten för underbefäl att vid avskedstagandet vinna inträde
såsom underofficer i reserven bleve större enligt den av revisionen föreslagna
organisationen än enligt den nuvarande härordningen.
Svenska Svenska underofficersförbundet har framhållit, att det icke vore lämp
U1förb°indet.
S underofficerare i reserven uteslötes från studielån. Samma för
delar,
som av revisionen föreslagits för officerare i reserven, borde även
förutsättas för underofficerare i reserven. De möjligheter till erhållande
av studiestipendier, som förelåge för underofficer i reserven, vore, i betraktande
av dessa stipendiers fåtal, utan all praktisk betydelse.
Chefen för Chefen för generalstaben har uttalat, att vad han anfört angående i
tabell. reserven utnämnda officerare i huvudsak ägde tillämpning på i reserven
utnämnda underofficerare.
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
293
Med avseende å vad revisionen anfört därom, att pensionen borde höjas
till 350 kronor, vore att märka, att till underofficerare i reserven under
vissa villkor utginge ett pensionstillägg av 180 kronor. Det nu gällande
pensionsbeloppet vore med detta tillägg 380 kronor. Eu minskning av
nu utgående belopp kunde knappast ifrågasättas. Lämpligt syntes då vara,
att pensionen för underofficerare fastställdes till 400 kronor. Det kapitaliserade
värdet av pensionen vid 42 år skulle i så fall uppgå till 2,768
kronor.
Det antal underofficerare, varje truppslag skulle erhålla av den utav revisionen
angivna årskontingenten, syntes enligt chefens för generalstaben
mening, i likhet med vad nu vore förhållandet, böra bestämmas i kommandoväg.
Mot revisionens förslag, att brist under ett år skulle kunna
fyllas genom motsvarande ökning ett annat år, vore icke något att erinra.
Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen Departementsminst
96 sekundofficerare — i reserven utnämnda och förtidsavgångna — chefen.
anställas i reserven. Antalet torde för varje truppslag böra bestämmas i
kommandoväg. I fråga om nämnda sekundofficerares tjänstgöringsskyldighet
ävensom beträffande storleken av det till dem utgående pensionsbeloppet
anser jag mig böra ansluta mig till vad chefen för generalstaben föreslagit.
Ekiperingshjälpen för utnämnda sekundofficerare i reserven synes
på det av försvarsrevisionen anförda skäl böra utgå med 600 kronor.
Beträffande beviljandet av lån åt sekundofficerare i reserven för bedrivande
av studier eller utbildning i någon viss yrkesgren, liksom i övriga
ovan ej särskilt berörda hänseenden, ansluter jag mig till vad revisionen
härutinnan uttalat.
Yad jag i det föregående (sid. 290) anfört rörande ordnandet av reservofficerares
tjänstgöring, utbildning och befordran bör i tillämpliga delar även
gälla sekundofficerare i reserven. Såsom villkor för befordran av sergeant till
fanjunkare i reserven bör alltså — förutom fullgörande av visst antal repetitionsövningar
— fordras genomgång av en frivillig kurs om 3 månader.
För anordnande av dylika kurser ävensom för beordrande av reservsekundofficerare
under den för dem stadgade tjänstgöringstiden till särskilda
kurser och skolor har jag i kostnadsberäkningarna upptagit vissa belopp.
Underbefäl av manskapet i reserven utgöras av: underbefäl,
underbefäl, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat efter Nuvarande
ansökan vunnit anställning i regementes (kårs) reserv; samt
värnpliktiga, vilka, efter att hava genomgått underbefäls- eller reservunderbefälsutbildning
och i senare fallet därefter fullgjort minst en repetitionsövning,
på ansökan befordrats till underbefälsbeställning i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande personal är skyldig tjänstgöra i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar samt vid mobiliseringsövning. Den är
ock pliktig fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen åligga densamma.
Försvars
revisionen.
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
Fältläkarkårens
och
fältveterinär
kårens
reservpersonal.
Nuvarande
organisation.
294 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Förevarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
.kalenderår, varunder en ålder av 32 år uppnås.
Med hänsyn till önskvärdheten av att vid mobilisering kunna disponera
över ett talrikt och väl kvalificerat underbefäl har försvarsrevisionen haft
under övervägande dels möjligheten av att förbättra rekryteringen av underbefälet
i reserven dels ock lämpligheten av att för detta befäl införa en
viss regelbundet återkommande tjänstgöringsskyldighet i fred. På grund
av de rätt avsevärda utgifter, som skulle medfölja åtgärder i dessa hänseenden,
och då f. d. stamanställda likaväl som värnpliktiga vore disponibla
vid mobilisering, hade revisionen emellertid funnit sig ej böra härutinnan
framlägga något förslag.
ftevisionen har sålunda icke föreslagit annan ändring i nuvarande bestämmelser,
än att, då de värnpliktiga enligt dess förslag komma att tillhöra
beväringen till och med det år, varunder de uppnådde 35 års ålder,
skyldigheten att avgå ur reserven borde inträda vid denna ålder i stället
för såsom nu vid 32 års ålder.
Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl under
repetitionsövningarna har chefen för generalstaben funnit det synnerligen
önskvärt, att äldre underbefäl, i större utsträckning än med de i revisionens
förslag upptagna staterna vore möjligt att ernå, funnes till förfogande.
För detta ändamål syntes kunna uppställas såsom villkor för erhållande
av avskedspremie, att vederbörande skulle ingå som underbefäl i
reserven och inom 3 ar efter avskedstagandet fullgöra en repetitionsövning.
Mot åldersgränsens höjande från 32 till 35 år funnes icke något att erinra.
Då de värnpliktiga enligt det av mig framlagda förslaget liksom för
närvarande komma att tillhöra beväringen till och med det år, varunder
de uppnå 34 års ålder, bör skyldigheten att avgå ur reserven givetvis inträda
först vid uppnådd 34 års ålder.
Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl under
såväl repetitionsövningarna som vid mobilisering finner jag det lämpligt,
att, i enlighet med vad chefen för generalstaben ifrågasatt, för erhållande
av avskedspremie såsom villkor uppställes, att vederbörande skall ingå såsom
underbefäl i reserven samt inom 3 år efter avskedstagandet fullgöra
en repetitionsövning. Det sist angivna villkoret synes dock böra eftergivas,
därest vederbörande efter avgång från aktiv tjänst jämlikt föreskrift
i värnpliktslagen är skyldig att fullgöra dylik övning.
Beträffande främjandet av egnahemsbildning för ur aktiv tjänst avgående
underbefäl, som inträder i reserven, kommer jag att i det följande
närmare uttala mig.
Liksom regementenas reserver omfatta jämväl fältläkarkårens och fältveterinärkårens
reserver tre olika personalkategorier, nämligen pensionsavgångna,
förtidsavgångna och i reserven utnämnda.
Yad sistnämnda kategori beträffar, sker anställning i reserven dels såsom
fältläkarstipendiat respektive fältveterinärstipendiat och dels såsom
bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär.
Kung/. MajUs proposition nr 20. 295
För var och eu av de olika personalkategorierna gälla i fråga om tjänstgöringsskyldighet
samt avlönings- och pensionsförmåner i huvudsak enahanda
bestämmelser som för motsvarande kategorier officerare i regementes
reserv.
Med hänsyn till det vid mobilisering uppstående stora behovet av läkare
och veterinärer måste man enligt försvarsrevisionens uppfattning allt fortfarande
räkna med en viss tillgång å dylik personal i reserven. Härvid
måste, liksom i fråga om officerare och underofficerare, huvudvikten läggas
på kategorien i reserven utnämnda läkare och veterinärer. Då i samband
med den år 1911 företagna omorganisationen av fältläkarkåren beslutits,
att samtliga fältläkarstipendiatbeställningar å aktiv stat skulle indragas,
och vid omorganisationen av fältveterinärkåren år 1918 enahanda beslut
fattats rörande fältveterinärstipendiatbeställningama å aktiv stat, syntes
någon anledning icke vidare föreligga att bibehålla fältläkarstipendiat- och
fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven, och detta så mycket mindre
som de uppgifter, för vilka stipendiaterna i främsta rummet hade avsetts, numera
fullgjordes av värnpliktiga läkare och veterinärer under deras facktjänstgöring.
Revisionen funne sig därför böra föreslå, att stipendiatbefattningarna
i reserven indroges, och att utnämning i reserven hädanefter
endast skulle ske till bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär. För
utnämning borde fordras, att vederbörande vore legitimerad läkare respektive
veterinär samt fullgjort all den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna
tjänstgöring och därunder ådagalagt lämplighet för anställning såsom
militärläkare respektive militärveterinär. Att bestämt angiva, huru
många läkare och veterinärer, som årligen borde utnämnas i reserven,
vore förenat med stora svårigheter. A ena sidan vore nämligen mobiliseringsbehovet
mycket stort, och å andra sidan hade erfarenheten givit vid
handen, att benägenheten att taga anställning i reserven vore mycket ringa.
Vid uppgörandet av sina kostnadsberäkningar hade revisionen ansett sig
böra utgå från att årligen minst 4 läkare och 2 veterinärer sökte och
erhölle anställning i reserven.
Tjänstgöringsskvldiglieten syntes fortfarande såsom hittills böra ordnas
efter enahanda grunder som för officerare i regementes reserv. I enlighet
härmed borde den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred för såväl i
reserven utnämnda som förtidsavgångna läkare och veterinärer för varje
treårsperiod av tjänstetiden intill utgången av det år, vederbörande uppnådde
42 års ålder, bestämmas till 45 dagar. Att binda läkarnas och
veterinärernas tjänstgöring vid repetitionsövningarna syntes revisionen icke
lämpligt, utan borde det få ankomma på generalfältläkaren att inkalla
vederbörande till tjänstgöring å de tider, då det för såväl deras egen utbildning
som för sjuk- och veterinärvårdens upprätthållande kunde finnas
vara lämpligast. Vad av revisionen föreslagits i fråga om avlönings- och
pensionsförmåner för officerare i reserven borde i tillämpliga delar gälla
även beträffande läkare och veterinärer.
Försvars
revisionen.
-Öb Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
DePchefTnntS'' .Även med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen
minst 4 läkare och 2 veterinärer anställas i reserven. I fråga om ekiperingshjälp
och pensionsförhållanden för ifrågavarande personal bör i till -lämpliga delar gälla vad jag i det föregående anfört beträffande officerare
i reserven. I övrigt har jag icke något att erinra mot revisionens förslag.
3. Väg- och vattenbyggnadskåren.
ZZZZn ■ Försvarsrevisioneu bar f«nnit väg- och vattenbyggnadskåren, vilken i sig
inneslöte en stor fond av ingenjörteknisk sakkunskap och erfarenhet, vara
en synnerligen välbehövlig officersreserv till fortifikationen. Revisionen
hade också vid uppgörandet av sitt förslag till organisation av fortifikationen
räknat med den nuvarande tillgången av vid mobilisering disponibla
väg- och vattenbyggnadsofficerare. Ehuru revisionen ansåge, att väg- och
vattenbyggnadskårens militära utbildning och organisation icke tillfredsställde
de krav, som ur militär synpunkt måste ställas på densamma, hade
revisionen dock, på grund av frågans invecklade beskaffenhet, icke funnit
sig kunna framlägga något förslag till omorganisation.
DePchefTnntS'' ..Ehuru en. omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren i syfte att
höja dess krigsberedskap och militära användbarhet måste ur militär synpunkt
anses synnerligen önskvärd, torde dock med vidtagande av åtgärder
i denna riktning tillsvidare böra anstå, intill dess ytterligare utredning
kan hinna verkställas.
4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven.
brukarnes Uti en_ti11 Kun"L Maj:t ingiven, till försvarsrevisionen överlämnad skrift
riksförbunds a'' ^en ^ februari 1917 anhöll Jord brukarnes riksförbund, att — med
^febZatr beaktande av vissa’ av numera framlidne kaptenen C. R:son Ehrenborg
1917. uii en skrivelsen bifogad promemoria angivna synpunkter — undersökning
måtte verkställas för utrönande av möjligheten att genom jordavlöning åt
soldater tillförsäkra armén och landstormen erforderligt antal fast anställt
underbefäl.
De av kaptenen Ehrenborg i nämnda promemoria framhållna synpunkterna
kunna i korthet sammanfattas sålunda.
För armén erforderligt underbefäl av manskapet skulle anställas mot
kontrakt för en tid av 20 år och mot en tjänstgöringsskyldighet av omkring
100 dagar om året under de första tio åren samt under tiden därefter
vid alla förekommande övningar med hemortens landstorm. Såsom
ersättning skulle vederbörande erhålla — förutom viss dagavlöning under
förekommande tjänstgöring — besittningsrätt till eu av staten upplåten,
val bebyggd jordbrukslägenhet. Såsom normaltyp för eu sådan lägenhet
förutsattes omkring 10 tunnland åker samt omkring 50 tunnland skogs-,
ängs- och betesmark. Efter kontraktstidens slut skulle torpet med full
äganderätt överlämnas till innehavaren. Den för ändamålet erforderliga
jorden skulle i främsta rummet anskaffas genom inköp av i enskild ägo
befintliga markområden. Med hänsyn till det behjärtansvärda syftet ut
-
Kanyl. Maj:ts proposition nr -0. 2! • ‘
ginge förslagsställaren från att jordägare och större godsägare skulle i
stor utsträckning till billigt pris och ofta till skänks åt staten överlåta ä
utmarkerna till sina egendomar belägna jordområden, vilka saknade ekonomisk
betydelse för ägarna. 1 andra hand skulle för ändamålet tagas i
anspråk den i statens och kyrkans ägo befintliga jorden. Först om dessa
nu angivna utvägar visade sig oframkomliga, skulle expropriationsförfarande
tillgripas, diet erforderliga antalet lägenheter beräknades till omkring
20,000, och då kostnaden för varje lägenhet kunde beräknas till
10,000 kronor, därav 4,300 kronor för marken och 5,700 kronor för de
erforderliga byggnaderna, skulle engångskostnaderna uppgå till omkring 200
miljoner kronor eller fördelade på 20 år till 10 miljoner kronor om året.
Med avseende å det sålunda framlagda förslaget har försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 614) anfört i huvudsak följande. Då behovet av underbefäl
för de värnpliktigas utbildning enligt det av revisionen uppgjorda organisationsförslaget
vore avsevärt större under sommarhalvåret än under vinterhalvåret,
skulle underbefälets tjänstgöring komma att infalla just under
den tid av året, då vederbörandes hemmavaro krävdes för jordbrukets
skötsel. Till förebyggande av jordbrukets vanskötsel skulle staten därför
nödgas betala det inkommenderade underbefälet så hög kontant avlöning,
att det sattes i stånd att under bortovaron leja för jordbrukets skötsel erforderlig
arbetskraft. Beträffande anskaffandet av den erforderliga jorden
måste man, då statens egna för styckning lämpade egendomar icke skulle
räcka synnerligen långt, utgå från att det stora flertalet erforderliga jordlägenheter
måste av staten inköpas från enskilda, något som skulle åstadkomma
en betydande stegring av jordpriserna, alldenstund inköp och tillhandahållande
av lägenheter ständigt måste fortgå år efter år. Då enligt
det av revisionen uppgjorda organisationsförslaget vid armén komme att
finnas sammanlagt 3,180 furirs- och korpralsbeställningar och då för varje
beställnings behöriga upprätthållande måste vid tillämpning av det ifrågasatta
jordavlöningssystemet beräknas minst 3 man, skulle hela erforderliga
antalet jordavlönade underbefäl uppgå till vid varje tillfälle 9,540
man. Med hänsyn härtill och då inköpspriset för varje lägenhet icke
kunde beräknas lägre än till omkring 15,000 kronor, skulle alltså enbart
engångskostnaden för systemets genomförande uppgå till i runt tal 143,1
miljoner kronor. Om för systemets fullständiga genomförande beräknades
en tid av 20 år, skulle således statens årliga utgift enbart för löneboställenas
anskaffande uppgå till i runt tal 7,15 miljoner kronor. Då vederbörande
efter kontraktstidens slut skulle bliva ägare till boställena, skulle
för all framtid årligen behöva inköpas nya lägenheter för en sammanlagd
kostnad av minst sistnämnda belopp.
På grund av vad sålunda och i övrigt anförts, ansåge revisionen, att det
av kaptenen Ehrenborg framställda och av Jordbrukarnes riksförbund förordade
förslaget vore — frånsett dess militära olägenheter — ur såväl
praktisk som ekonomisk synpunkt fullständigt ogenomförbart.
Fura varsrcvisionen.
298
Framställning
av
professor
Reuterskiöld
m. fl. i mars
1923.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Under våren 1923 överlämnades till statsministern från professor Reuterskiöld
m. fl. medlemmar av riksdagen eu i mars 1923 dagtecknad P. M.
angående försvarets omorganisation, vari, bland annat, ifrågasattes, att vid
landsbygdens fotfolksregementen skulle stamanställas manskap på en kontrakterad
tjänstetid av förslagsvis 15 till 20 år, om möjligt med jordavlöning,
d. v. s. med löneboställen, som kunde övergå med full äganderätt
till den stamanställde under fortlöpande tjänstetid, eller ock avsättning av
visst penningbelopp, som skulle göras räntebärande för att sedermera betrygga
soldatens egnahemsbildning. Det sålunda stamanställda manskapet
skulle vara tjänsteskyldigt dels vid regementsmöten dels ock mot särskild
ersättning, där så erfordrades, vid bevärings eller manskaps utbildning.
Eöneboställena skulle tillhandahållas soldaten efter genomgången militärskoleutbildning
och efter av denne gjord framställning. Blivande utredning
borde, om möjligt, omfatta förslag om förfaringssätt vid olika eventualiteter,
såsom då soldaten av sjukdom eller andra skäl avginge före den
kontrakterade tiden, då soldaten eller rekryteringsnämnden ansåge, att lönebostället
vid tjänstetidens slut skulle avträdas av soldaten, vilken då bereddes
annat eget hem, eller då fråga bleve om lösningsrätt å ömse sidor
samt andra förekommande omständigheter. På grund av engångskostnadernas
betydande storlek vid ett sådant system med jordavlöning, kunde
eu dylik anordning naturligtvis icke av statsfinansiella skäl införas på eu
gång eller ens under ett kortare antal övergångsår, utan måste systemet
i fråga successivt genomföras under eu viss lämplig tidsperiod. En utredning
i frågan borde snarast möjligt verkställas, obunden av de förutsättningar,
på vilka försvarsrevisionen byggt sina beräkningar. Denna nya
utredning borde taga sikte på att årskostnaderna, såvitt möjligt, icke överstege
vad försvarsrevisionens huvudförslag angivit.
Vid överlämnandet av ifrågavarande P. M. framhölls bland annat, att
Sveriges framtid och försvar berodde först och sist av landsbygdens bofasta
folk. Flotta och luftvapen på yrkesgrund borde kunna bereda tid
även i farans ögonblick att samla folkkraften inom landet till den spänning,
som då behövdes. Önskligt vore, att detta kunde ske omkring eu fast
stamgrupp så infogad i bygden, att den där hade förtroende.
Allt sedan indelningsverkets avveckling genom 1901 års härordning har
tid efter annan i den allmänna diskussionen förslag framkommit att vid
ordnandet av vårt försvar i en eller annan form tillämpa indelningsverkets
principer och låta dess många goda egenskaper åter komma landet tillgodo.
Förenämnda framställningar av Jordbrukarnas riksförbund och av
professor Reuterskiöld m. fl. hava uppenbarligen avgivits i sådant syfte.
Den av professor Reuterskiöld m. tl. gjorda framställningen synes avse,
att icke endast underbefälet utan även en menig stamtrupp skulle anställas
mot jordavlöning. Eu på dylikt sätt avlönad trupp skulle emellertid
ställa sig mycket dyrbar. Den skulle därför icke kunna erhålla någon
mera betydande styrka. Att vid mobilisering på denna väg i nämnvärd
mån tillgodose behovet av utbildad trupp är uteslutet. Vid sidan av den
Kuwjl. Maj:t* proposition nr 20.
299
jordavlönade stammen måste därför den allmänna värnplikten bibehållas
såsom härens förnämsta rekryteringsgrund. Med hänsyn härtill skulle
Hägra väsentliga inskränkningar av värnpliktsorganisationen icke kunna
vidtagas på grund av ifrågavarande anordning, varav i sin ordning följer,
att några inskränkningar i själva härordningen icke heller skulle kunna
göras. Redan av statstinansiella skiil torde det därför icke vara möjligt att
realisera tanken på uppsättande av en jordavlönad menig stamtrupp.
Då det gäller att bedöma, i vad mån det kan vara möjligt att beträffande
uyiderbefälet tillämpa den ifrågasatta anordningen, har man givetvis
att utgå från detta manskaps utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden.
För närvarande erfordras för volontärens rekryt-, korprals- och furirsutbildning
i allmänhet eu tid av omkring tre år. I denna tid inbegripes
viss, för underbefälsutbildningen nödvändig tjänstgöring såsom underbefäl
(instruktör) vid trupp. Någon minskning av denna tid kan icke ske. Efter
genomgången underbefälsutbildning tjänstgör underbefälet vid skolor förutbildning
av värnpliktigt och fast anställt manskap. Enligt den av mig
föreslagna härordningen blir behovet av underbefäl för sådan utbildningstörst
under sommarhalvåret, men även under vinterhalvåret kommer ett
jämförelsevis betydande behov av underbefäl att föreligga. Det torde jämväl
böra framhållas, att en del av underbefälet efter den första treåriga utbildningsperioden
för sin fortsatta utbildning måste beordras till vissa
kurser och skolor, främst sekundofficersskolan.
Därest en anordning med jordavlöning skall genomfaras för det aktiva
underbefälet, är det tydligt, att denna avlöningsform tidigast kan vinna tilllämpning
efter avslutandet av nyssnämnda treåriga utbildningsperiod. Ett
tillgodoseende av behovet av underbefäl vid trupputbildningen genom inkommendering
av vederbörligen utbildat, jordavlönat underbefäl är visserligen
ur militär synpunkt eu i och för sig godtagbar anordning, men ur
de jordavlönades egen synpunkt skulle ett sådant system uppenbarligen
vara förenat med synnerligen stora olägenheter. För flertalet skulle dessa
kommenderingar nämligen komma att infalla under den tid på året, då
vederbörandes hemmavaro som bäst behövdes för skötande av jordbruket.
Till förebyggande av jordbrukets vanskötsel, måste, som försvarsrevisionen
framhållit, det inkommenderade underbefälet åtnjuta en så hög kontant
avlöning, att det sattes i stånd att under bortovaron leja för jordbrukets
skötsel erforderlig arbetskraft. En sådan anordning skulle givetvis medföra
betydande kostnader. De under vinter- eller sommarhalvåret årligen
återkommande och stundom till hela utbildningsåret förlagda inkommenderingarna
skulle dessutom för det här avsedda underbefälet av lätt insedda
skäl vara ytterst olägliga och ägnade att helt förrycka det med jordavlöningen
avsedda syftet. En förbättring härutinnan skulle visserligen
inträda, därest inbeordrande till ovan berörd tjänstgöring icke behövde ske
årligen, utan exempelvis endast en gång vart tredje eller fjärde år. Eu
liknande anordning har också blivit förutsatt i ovan omförmälda, av kap
-
300 Kungl. Majits proposition nr 20.
tenen Ehrenborg uppgjorda promemoria. Men detta förfaringssätt måste
tydligen leda till att flera jordavlönade underbefäl måste beräknas för varje
undeibefälstjänst. Härigenom skulle kostnaderna för systemets genomförande
komma att än ytterligare ökas.
Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jag det vara uppenbart, att
ett anställande av jordavlönat aktivt underbefäl av statsfinansiella skäl
icke kan ifrågasättas. Icke heller ur mobiliseringssynpunkt kan ett sådant
system förordas. Eu följd därav skulle nämligen bliva, att den redan
enligt nuvarande förhallanden mycket knappa tillgängen vid mobilisering
på fast eller f. d. fast anställt underbefäl skulle komma att betydligt
minskas.
Det återstår då att undersöka, huruvida det lämpligen låter sig göra
att anställa jordavlönat underbefäl i reserven.
Som förut nämnts, kan från beställning frän stat avgående underbefäl
för närvarande på ansökan vinna inträde i regementes (kårs) reserv. Inträdet
i reserven är emellertid icke förenat med några förmåner av vare
sig ekonomisk eller annan natur. Benägenheten att taga dylik anställning
har därför icke varit synnerligen stor, och rekryteringen av underbefälet
i iesei\en har hittills i allmänhet givit ett klent resultat. Denna institutions
militära värde är således för närvarande ringa, och detta så mycket
mera som ifrågavarande personal icke har annan tjänstgöringsskyldighet i
fred än eventuellt fullgörande av repetitionsövning jämlikt bestämmelserna
i värnpliktslagen. •
Ett annat förhållande skulle givetvis inträda, därest man kunde tilldela
jordbrukslägenheter åt det avgående underbefälet i samband med inträdet
i reserven. Detta torde emellertid icke kunna ske enligt de av kaptenen
Ehrenborg angivna grunderna. Den av honom tänkta anordningen skulle
nämligen medföra alltför betydande kostnader, enär priset för eu jordbrukslägenliet
av den utav honom förutsatta storleken, enligt vad revisionen
anfört, icke skulle kunna sättas lägre än till omkring 15,000
kronor. Skall frågan kunna lösas, måste det därför ske på ett för staten ’
mindre dyrbart sätt. ^Närmast tillhands torde därvid ligga att bereda
verksam hjälp åt ifrågavarande underbefäl i och för erhållande av egna
hem. En sådan hjälp torde kunna erhållas genom att vid avgången från
aktiv tjänst för ifrågavarande ändamål i eu eller annan form tillhandahålla
underbefälet ett lämpligt avvägt kontant belopp samt genom att bereda
sådant underbefäl viss företrädesrätt för erhållande av lån ur egnahemslånefonden
och förvärvande av egnahemslägenheter frän kronoegendomar.
För att kostnaderna för staten icke skola bliva alltför störa,
torde man emellertid även böra utgå ifrån att vederbörande själva disponera
över vissa under den aktiva tjänstetiden hopsparade medel, vilka
tillsammans med ovannämnda belopp och det tilldelade egnahemslånet äro
tillfyllest för fastighetens förvärvande och bebyggande samt för anskaffande
av inventarier m. m.
K un (fl. Afaj.tn proposition nr 20. ''»Öl
De här avsedda egnahemmen synas emellertid icke med nödvändighet
behöva utgöras av jordbrukslägenheter, utan även kunna bestå av bostadslägenheter.
Icke minst med hänsyn till betydelsen av att fastare binda
samman trupp förbanden med hemorten böra de egna hemmen förläggas
till trakten av respektive truppförbands förläggningsorter (vid infanteriet
inom respektive inskrivningsområden).
Man kan rimligtvis icke begära, att ovan angivna förmåner skola komma
det avgående underbefälet till del utan någon motprestation från dess
sida. Med hänsyn härtill synes såsom villkor för åtnjutande av dessa
förmåner böra uppställas fordran på en vid vitsordad aktiv tjänstetid av
viss minimilängd. Denna torde lämpligen böra sättas till 5 år. Ävenledes
synes det icke vara annat än skäligt, att det på ifrågavarande sätt
»jordavlönade» underbefälet i reserven är underkastat militär tjänstgöringsskyldighet.
Denna skyldighet torde lämpligen böra bestämmas till fullgörande
av en repetitionsövning årligen. Dock bör det vara medgivet att
tjänstgöra motsvarande antal dagar under annan tid av året ävensom att
under ett och samma år fullgöra två eller tre års tjänstgöringsskyldighet.
Vid utträdet ur värnpliktsåldern bör tjänstgöringsskyldigheten upphöra.
Ett anställande av underbefäl i reserven enligt ovan angivna grunder
skulle ur militär synpunkt medföra flera betydande fördelar. Sålunda
skulle ifrågavarande manskaps tjänstbarhet kunna väl vidmakthållas, varigenom
dess användbarhet vid mobilisering komme att i väsentlig mån
ökas. "Vidare skulle den särskilt under repetitionsövningarna knappa tillgången
på underbefäl komma att erhålla ett välbehövligt tillskott. Till
följd av de förmåner, som genom ifrågavarande anordning skulle bjudas
manskapet, torde man slutligen kunna räkna med att volontärrekryteringen
komme att befrämjas samt att det yngre underbefälet skulle visa
större benägenhet än hittills att rekapitulera.
Förutom dessa rent militära fördelar skulle även betydande — kanske
icke mindre viktiga — värden av ideell natur stå att vinna genom egnahemsrörelsens
befrämjande, genom ökade möjligheter att uppfostra manskapet
till sparsamhet och skötsamhet samt genom ett sammanknytande
av truppförbanden med bygden.
Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jag mig böra förorda, att
åtgärder i ovran angivna riktning vidtagas för anställande av underbefäl
i reserven. Av statsfinansiella skäl anser jag mig dock icke för närvarande
kunna ifrågasätta anställande av sådant reservunderbefäl i någon
större omfattning. Innan erfarenhet på området vunnits, torde försiktigheten
även bjuda till eu viss återhållsamhet. Jag finner mig därför böra
begränsa mig till att förorda, att för ifrågavarande ändamål beräknas ett
årligt belopp av högst 200,000 kronor.
Beträffande sättet för ifrågavarande anordnings genomförande i ena och
andra avseendet torde man i huvudsak kunna följa de grunder, som härutinnan
angivas uti en på mitt föranstaltande i ämnet upprättad promemoria,
vilken torde få såsom bilaga 1 fogas vid statsrådsprotokollet.
302
Kungl. Maj. ts proposition nr 20.
För svarsrevisionen.
L. Den fast anställda personalens rekrytering.
1. Manskap.
Försvararevisionen har uti sitt betänkande lämnat eu utförlig framställning
över vad som enligt dess uppfattning vore att åtgöra till åstadkommande
av en i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende tillfredsställande
manskapsrekrytering. Denna framställning torde i korthet kunna
sammanfattas sålunda.
Grundförutsättningen för att ett på frivilligt åtagande uteslutande grundat
rekryteringssätt skulle bliva fullt effektivt, vore, att anställningen medförde
minst lika goda ekonomiska förmåner som dem. vilka erbjödes på den
civila arbetsmarknaden. Då de löneförmåner, som enligt nu gällande bestämmelser
tillkomme det fast anställda manskapet, fullt ut uppvägde dem,
som erbjödes på det civila området, förelåge icke någon anledning att
närmare ingå på frågan om dessa förmåner. Revisionen ansåge sig endast
höra framkalla angelägenheten av en klok och förtänksam lönepolitik på
förevarande område.
Benägenheten att välja ett yrke vore dock beroende icke blott av de
förmåner, som till en början erbjödes, utan även på de möjligheter, som
för framtiden ställdes i utsikt. De utvägar, som i nämnda hänseende
närmast läge till hands, vore dels att meddela manskapet en så grundlig
och omfattande utbildning, att det efter avgången från militärtjänsten kunde
hava utsikt att erhålla goda och lämpliga platser, dels ock att åvägabringa
en ordnad och lämpligt avvägd civilanställning för det uttjänta
manskapet.
Vad beträffade manskapets utbildning, måste denna i första hand ordnas
med hänsyn till de rent militära kraven, Detta uteslöte emellertid icke, att
man, så långt tiden och omständigheterna i övrigt medgåve, sökte bibringa
manskapet erforderliga kunskaper jämväl på andra, för det civila livet
betydelsefulla områden. Vid rekryt- (vicekorpral-), korpral- och furirskolor
kunde även enligt revisionens förslag endast lämnas jämförelsevis ringa
plats för undervisning i icke militära ämnen, men förhållandena ställde
sig annorlunda beträffande underofficersskolorna, vilka jämväl och i främsta
rummet hade tillkommit för att höja underbefälets allmänbildning. Det
vore möjligt, att dessa skolor behövde organiseras på annat sätt än hittills.
För närvarande påginge sistnämnda skolor under en tid av omkring
10 månader, och vid utarbetandet av sitt förslag hade revisionen icke
funnit sig böra föreslå någon ändring därutinnan, men det borde tagas
under allvarligt övervägande, huruvida icke denna tid behövde väsentligen
utökas. Mot införandet av eu 2-årig underofficersskola, vilket föreslagits
av särskilt tillkallade sakkunniga uti ett den 24 januari 1920 avgivet
betänkande, hade revisionen för sin del icke någon erinran av principiell
innebörd att framställa.
Knngl. May.tx proposition nr JO.
no.">
Yad anginge frågan om civilanställning, både 1914 års senare riksdag
med anledning av en i ämnet avlåten proposition medgivit, att till underlättande
för volontärer. som efter rekapitulation tjänat minst 5 år, att
erhålla civilanställning i statens verk finge utgå understöd, samt för ifrågavarande
ändamål anvisat å extra stat för år 1915 ett förslagsanslag av
20,000 kronor. Detta anslag hade sedermera beviljats med enahanda
belopp för varje år. De sålunda vidtagna åtgärderna hade emellertid
blivit skäligen betydelselösa. Anledningen härtill torde hava varit, att de
meddelade bestämmelserna icke tillerkände den föregående militärtjänsten
något som helst inflytande beträffande möjligheten att vid civilanställning
bereda tillräckliga fördelar, utan endast avsåge att underlätta övergången
från den militära till den civila tjänsten. Enligt revisionens uppfattning
läge det i sakens natur, att grundförutsättningen för att civilanställningen
överhuvudtaget skulle bliva av någon större betydelse för manskapsrekryteringen
måste vara, dels att viss tids tjänstgöring vid krigsmakten
skulle medföra viss företrädesrätt till civilanställning i statstjänst, och dels
att den militära tjänstetiden skulle åtminstone delvis få tillgodoräknas
vid tjänstår sberäkning uti den nya anställningen. Ett på denna förutsättning
utarbetat betänkande och förslag angående beredande av civilanställning
åt uttjänt manskap hade den 31 december 1918 avgivits av
särskilt tillkallade sakkunniga och blivit överlämnat till revisionen. Med
hänsyn till omfattningen av den revisionen förelagda uppgiften hade revisionen
icke ansett sig kunna ingå i någon närmare prövning av nämnda
förslag, och detta så mycket mindre som civilanställningsfrågan syntes kunna
lösas fristående för sig utan samband med den nya försvarsorganisationen.
Revisionen ansåge sig endast böra som sin mening framhålla, att ett beredande
av civilanställning åt uttjänt manskap i den omfattning, de sakkunniga
tänkt sig, med all säkerhet komme att möta synnerligen stora
svårigheter icke blott med hänsyn till det jämförelsevis ringa antal platser,
som stode till förfogande, utan jämväl och icke minst på grund av det motstånd,
som från civila arbetssökandes sida komme att resas mot en dylik
anordning. Enligt revisionens uppfattning syntes därför klokheten bjuda,
att man på förevarande område framginge med en viss försiktighet och
åtminstone till en början inskränkte sig till att söka bereda civilanställning
åt sådant manskap, som med goda vitsord avslutat militärtjänst av
minst fem års varaktighet. Huruvida civilanställning i denna mera inskränkta
omfattning läte sig utan svårighet genomföra, kunde revisionen
icke bedöma, men därest så vore möjligt, skulle det helt visst kraftigt
bidraga till en i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende förbättrad
manskapsrekry tering.
Ville man erhålla säkerhet för att de med manskapsrekryteringen hittills
förenade svårigheterna skulle kunna övervinnas, torde dock ingen annan
utväg stå öppen än att införa lagstadgad rätt att bland de i tjänst varande
värnpliktiga i och för fortsatt tjänstgöring såsom underbefäl uttaga det antal,
Generals
kommis
sionen.
Svenska
under officer sförbundet.
304 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
som för organisationens upprätthållande funnes oundgängligen erforderligt.
Revisionen både emellertid ansett sig icke nu böra framställa förslag
därom, utan syntes man böra avvakta, huru rekryteringsförhållandena efter
den nya härordningens ikraftträdande komme att gestalta sig. Skulle det
emellertid då visa sig, att det för organisationens upprätthållande erforderliga
antalet volontärer icke kunde erhållas på frivillighetens väg, återstode
icke någon annan utväg än att införa ovannämnda lagstadgade rätt till
tvångsuttagning av värnpliktiga.
Generalskommissionen har uti sitt yttrande över revisionens betänkande
även gjort vissa uttalanden i fråga om manskapets rekrytering.
Med anslutning till vad som anförts i 1914 års proposition till ny härordning
rörande högre under of feer sskolor, nämligen att sådana skolor borde
anordnas för att förbättra underbefälets — och därmed även underofficerarnas
— allmänbildning och militära duglighet, har nämnda kommission
på grund av gjorda erfarenheter framhållit, att ifrågavarande • skolor — i
den mån befälstillgången vid armén medgåve — borde anordnas såsom
2-åriga kurser.
Vad beträffade civilanställning sfrågan, borde man enligt generalskommissionens
uppfattning taga sikte på det äldre underbefälet, och detta icke
endast med hänsyn till de militära intressena, utan även emedan det
syntes vara angeläget, att manskap, vilket avginge efter flerårig, väl vitsordad
tjänstgöring, bereddes en efter vederbörandes lämplighet och förtjänst
avpassad och för den framtida utkomsten betryggande, civil anställning.
För säkerställande av det fast anställda underbefälets rekrytering måste
lagstadgad rätt införas att bland de i tjänst varande värnpliktiga för fortsatt
tjänstgöring såsom underbefäl uttaga erforderligt antal. En sådan
garantilag hörde enligt kommissionens åsikt oupplösligen samman med en
härordning, som i likhet med den av revisionen föreslagna räknade med
en synnerligen kort utbildningstid för de värnpliktiga och nedbringade det
fast anställda underbefälet till den för fredsutbildningen oundgängligen
nödvändiga styrkan.
Svenska underofficersförbundet har uti sitt yttrande över försvarsrevisionens
betänkande beträffande frågan om rekrytering av det fast anställda
manskapet bland annat anfört följande.
Det vore numera allmänt erkänt, att huvudorsaken till den dåliga
rekryteringen av det fast anställda manskapet till väsentlig del vore att
finna i gjorda inskränkningar beträffande undervisning i icke militära ämnen
uti arméns underbefäls- och underofficersskolor.
Reduceringen av underofficerskadern vid truppförbanden minskade befordringsutsikterna
och komme därigenom att ytterligare försvåra underbefälets
rekrytering. Revisionen hade icke föreslagit den ringaste positiva
insats för att avhjälpa dessa svårigheter, utan i stället pekat på fördelarna
av lika god lön som på den civila marknaden. Det vore uppenbart;; ätt
Kungl. Maj:t» proposition nr 20.
305
under volontäranställningen bibringade kunskaper till nytta för blivande
civil verksamhet måste vara väsentligt värdefullare än eu tillfälligtvis god
avlöning under anställningstiden. Den tid, ynglingen tjänade kronan,
infölle vid en levnadsålder, som i civila livet användes för att skaffa sig
yrkesbildning eller annan lärdom för skapandet av bättre levnadsbetingelser.
Kunde icke motsvarande fördelar erhållas under militäranställningen, måste
denna av eu om sin framtid mån yngling ovillkorligen bliva betraktad som
bortkastade år. Man måste sålunda inrikta sig på sådan teoretisk utbildning,
som kunde vara dem till verkligt gagn efter slutad militäranställning,
för att göra volontäranställningen mera eftersökt, detta naturligen
utan åsidosättande av den erforderliga rent militära utbildningen och instruktörstjänsten.
Den i nuvarande militära skolor meddelade »civila»
teoretiska undervisningen saknade vidare samhörighet med motsvarande i
skolor högre än folkskolan. Därigenom betraktades eu militär examen i
underbefälsskola som mindrevärdig. Det måste därför läggas större vikt
vid att undervisningen i allmänbildande ämnen under militärtjänstgöringen
så ordnades, att examen i underofficersskolan bleve fullt likställd med realskoleexamen,
liksom ock att det manskap, som icke kunde beordras till
denna skola, finge sin inhämtade kunskap i allmänbildande ämnen likställd
med fordringarna för viss klass i allmänt läroverk (kommunal mellanskola).
Som ersättning för nuvarande system för manskapsrekryteringen, vilket
vore alltför dyrbart, borde enligt förbundets åsikt anställas befälselever
enligt i huvudsak följande grunder. Regementschef skulle årligen som
befälselever anställa ett visst antal ynglingar, som genomgått folkskola.
Efter 75 dagars provtjänstgöring skulle elev- och korpralsutbildning äga
rum under en tid av omkring ett år, med skyldighet att efter avlagd
korpralsexamen fullgöra 4 månaders trupptjänstgöring. Såsom korpral
kunde sedermera befälseleven beordras till furirskola av 8 månaders varaktighet,
med skyldighet att efter avlagd examen kvarstå i tjänst under ytterligare
ett år. Efter omkring 3Vs års anställning kunde furir beordras till
genomgående av 2-årig underofficersskola jämte särskilt anordnade kurser
för att ernå realskolekompetens. Med genomgången underofficersskola skulle
följa skyldighet att kvarstå i tjänst under ännu ett år. Med varje examen
skulle följa obligatorisk befordran till motsvarande grad, nämligen korpral,
furir och sergeant, efter tillgången på beställningar på stat eller över stat.
Avlöning skulle utgå till befälselev i likhet med för värnpliktig under den
s. k. provtjänstgöringen samt därefter med 100 % förhöjning. Korpral,
furir och sergeant skulle erhålla korprals, furirs av 2. klass respektive 1.
klass löneförmåner. Samtliga skolor skulle anordnas arméfördelningsvis vid
infanteriet och i övrigt truppslagsvis med undantag för underofficersskolan,
vilken skulle vara gemensam för hela armén. Ett så ordnat skolsystem
skulle bliva ett verksamt medel att avlägsna den impopularitet, som vidlådde
värvningssystemet. Genom att tillförsäkra landsbygdens manliga
ungdom en möjlighet att erhålla en god humanistisk utbildning, mot
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20.) 212523 20
306
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Chefen
för generalstalen.
svarande realskolekompetens, samtidigt som krigsorganisationens behov av
befäl i stor utsträckning tillgodosåges, gåves en möjlighet för stora folklager
i vårt land att ernå befälsställning. Systemet kunde vidare utbyggas
i den omfattning, som krävdes för att tillfredsställa behovet av reservofficerare
och det tvångsvis uttagna befälet bland vä,mpliktiga.
I fråga om det fast anställda manskapets rekrytering har chefen för
generalstaben anfört bland annat följande.
Under nuvarande ekonomiska och finansiella förhållanden vore det
knappast möjligt att bestämma så höga avlöningsförmåner för det fast
anställda manskapet, att en god rekrytering ensamt härigenom kunde anses
betryggad. Det vore därför så mycket angelägnare att tillgripa åtgärder
av annat slag för rekryteringens främjande.
Flertalet volontärer toge icke fast anställning för att vinna underofficersbefordran,
d. v. s. för att därmed välja ett yrke, som tillförsäkrade dem
en tryggad framtid, utan betraktade sin militärtjänst såsom en mera tillfällig
anställning. Det måste därför läggas vikt uppå att ordna volontärernas
utbildning och tjänstgöring på ett sådant sätt, att de volontärer,
vilka icke erhölle underofficersbefordran, efter anställningens skit ägde förutsättningar
att vinna en god utkomst vare sig i sitt förutvarande eller i
ett nytt yrke. Särskilt borde härvid beaktas anställning i statens eller
kommunernas tjänst, s. k. civilanställning. Den uppfostran till lydnad,
punktlighet och plikttrohet, som bibringades manskapet och särskilt underbefälet
under militärtjänsten, hade sedan gammalt och med rätta varit
högt uppskattad i vårt land. Med den utveckling, folkundervisningen under
senare tid nått, kunde den rent militära uppfostran icke längre försvara
sin rangplats på den allmänna arbetsmarknaden, med mindre den även
meddelade ett erforderligt och icke alltför ringa mått av allmänbildning.
Den allmänbildning, som meddelades under anställningstiden, måste därför
tillmätas stor betydelse, då det gällde att erhålla en god manskapsrekrytering.
Utsikten att genom fast anställning vid krigsmakten nå ett ökat
mått av för det allmänna livet betydelsefulla kunskaper skulle därför säkerligen
främja rekryteringen. Den betydelse, som av frågan berörda personalgrupper
själva tillmätte denna sak, framginge av underofficers- och
furirförbundens yttranden över försvarsrevisionens betänkande.
I soldat- (vicekorpral-), korpral- och furirskolorna kunde av lätt insedda
skäl undervisning i allmänbildande ämnen meddelas endast i ganska begränsad
omfattning.
Yad beträffade det av nyssnämnda två personalförbund uttalade önskemålet
att i underofficersskolan uppnå realskolekompetens, kunde detta icke
förverkligas, med mindre undervisning i allmänbildande ämnen meddelades
i så stor omfattning icke endast i sagda skola utan även i underbefälsskolorna,
att den militära utbildningen och tjänsten i övrigt i alltför hög
grad åsidosattes. Det vore för övrigt icke säkert eller ens sannolikt, att
Kungl. Majits proposition nr 20.
307
en ökning av underofficersskolan till 2-årig skulle medföra den förbättring
av manskapsrekryteringen, som måste eftersträvas. Då det gällde att ordna
underbefälets rekrytering och utbildning måste, såsom redan framhållits,
hänsyn tagas därtill, att underofficerskåren rekryterades ur underbefälet.
Volontärerna, enkannerligen underbefälet, hade dock även andra viktiga
uppgifter att fylla i fråga om de värnpliktigas utbildning och tjänsten i
övrigt vid truppförbanden än att utgöra en lämplig rekryteringskälla för underofficerskåren
och kunde i detta hänseende icke fullt likställas med de
underofficersvolontärer, vilka funnits före antagandet av 1901 års härordning.
Såsom ett återupplivande av underofficersvolontärernas traditioner
kunde man däremot betrakta den av chefen för generalstaben i
skrivelse den 21 januari 1921 föreslagna »underofficerselevskolan». Denna
skola, i vilken eleverna skulle antagas redan vid en ålder av 16—17 år,
hade enligt förslaget till uppgift att meddela icke endast soldatutbildning
utan även en ganska omfattande undervisning i allmänbildande ämnen. Fördelarna
med en sådan förberedande skola före den egentliga militära anställningen
vore i jämförelse med en 2-årig underofficersskola följande.
Den förberedande skolan vore mera lockande, emedan den vore förlagd
till anställningens början och ej som den 2-åriga underofficersskolan till
en mer eller mindre oviss framtid. Om ynglingar kunde börja militärtjänsten
omedelbart eller kort tid efter avslutad folkskoleundervisning,
bleve urvalet säkerligen bättre, än om anställningen skedde först vid en
senare ålder, då de bättre elementen kanske redan bundit sig i andra
yrken. Det vore i regel lättare att inhämta kunskaper i allmänbildande
ämnen vid 16—18 års ålder än vid mognare år. Önskemålet att höja
underbefälets allmänbildning och auktoritet tillgodosåges bättre genom en
förberedande skola före utnämningen till underbefäl än genom en underofficersskola
under de senare tjänsteåren, då eleverna redan under ett flertal
år tjänstgjort såsom underbefäl. Det anseende, som de från den förberedande
skolan utexaminerade eleverna kunde beräknas erhålla, komme att
verka gynnsamt på manskapsrekryteringen i allmänhet. Sannolikheten
talade för att till underofficerare i framtiden företrädesvis komme att befordras
volontärer, vilka genomgått underofficersele vskolan. I så fall komme
denna skola att främja underofficersrekryteringen. Ur ekonomisk synpunkt
vore det också fördelaktigare att förlägga den huvudsakliga skoltiden till
ett tidigare stadium, då ännu avlöning och övriga anspråk vore jämförelsevis
låga, än att inrätta en skola för furirer. En dylik läroanstalt skulle
vidare erbjuda möjligheter för sådana ynglingar, som på grund av ekonomiska
skäl ej kunde genomgå en kommunal mellanskola, att inhämta ett
högre mått av kunskaper, än som erhölles i folkskola. För många
föräldrar erbjöde den därjämte den fördelen att kunna bereda deras söner
tillfälle till en god uppfostran under de ofta svåra åren närmast efter avslutandet
av folkskolestudierna. En synnerligen gynnsam erfarenhet från
skolor av en typ, liknande den här avsedda, förelåge från skeppsgosse
-
308
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
kåren. Då åtskilliga skäl sålunda talade för inrättande av en förberedande
skola, borde en sådan anordnas.
Tillsvidare borde skolan endast avses för infanteriet. Det vore visserligen
önskvärt, att skolan redan från början kunde göras tillgänglig även
för ynglingar, vilka önskade vinna anställning vid specialtruppslagen. Innan
erfarenhet vunnits rörande lämplig organisation, skulle det dock stöta på
så stora svårigheter att ordna en för samtliga truppslag gemensam förberedande
skola, att det syntes rådligast att till en början avse skolan
allenast för infanteriet, som vore i största behov av förbättrad rekrytering.
Den föreslagna skolan borde benämnas militära mellanskolan närmast
för att angiva dess samband med den kommunala mellanskolan i fråga om
det mått av kunskaper, som i densamma meddelades. Att fullt jämställa
den förra med vissa klasser i den senare syntes dock icke vara lämpligt.
Den militära mellanskolan borde i vissa fall meddela undervisning
utöver vad som i den kommunala mellanskolan vore föreskrivet, men kunde
i andra ämnen icke nå upp till dennas kurser. En i större utsträckninggenomförd
överensstämmelse syntes ej heller vara behövlig, emedan eleverna
i militära mellanskolan efter tjänstetidens slut i regel nått den ålder (minst
22 år), att de knappast kunde fortsätta studierna i en kommunal mellanskola,
och emedan genomgång av den militära mellanskolan i alla händelser
i vederbörliga författningar samt i villkoren för beviljandet av koncession
för vissa företag syntes kunna likställas med kommunal mellanskola
såsom fullgod kompetens för erhållandet av vissa befattningar.
Åldern för inträde i skolan borde sättas så hög, att även de yngsta
eleverna omedelbart efter skolans slut kunde vinna anställning som volontärer.
Elevernas antal borde tillsvidare begränsas till 200 per årskurs.
Därest skolan visade sig fylla sitt ändamål, kunde antalet framdeles ökas.
I varje fall kunde skolan icke ensam rekrytera underbefälsgraderna, utan
avsåge allenast att tillföra volontärrekryteringen ett antal goda element.
Underbefälet komme därför att bestå dels av f. d. elever i militära mellanskolan
och dels av på hittills vanligt sätt anställda volontärer. Den olikhet
i fråga om rekryteringsgrunder, som sålunda komme att finnas, behövde
icke medföra några olägenheter, enär redan korpral-(konstapel-)skolan bleve
gemensam. Det vore dock sannolikt, att de f. d. militärskoleeleverna med
sin större bildning och sin från tidigare år meddelade strängare militära
uppfostran komme att inverka på de övriga volontärerna i god riktning.
Det kunskapsmått, som meddelades i olika folkskolor, vore ännu så
ojämnt, att en inträdesprövning till den militära mellanskolan vore behövlig.
Fordringarna för inträde i den militära mellanskolan borde icke sättas
lägre än för kommunal mellanskola.
Utöver den kommunala mellanskolans ämnen borde undervisning meddelas
i bokhålleri, maskinskrivning och varukännedom. För vissa ämnen
borde företrädesvis avses civila lärare. I anledning härav borde skolan
förläggas till stad, där kvalificerade timlärare kunde erhållas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 309
Enligt den vid förenlimnda förslag fogade pianon skulle skolan organiseras
å stab och två kompanier. Vid densamma skulle anställas, förutom
under viss tid till skolans stat transporterad militär personal, eu av Kungl.
Maj:t förordnad studierektor, ett antal civila lärare samt erforderlig förvaltningspersonal.
Skolan skulle vara 2-årig. Årligen skulle fullgöras eu
vinter- och en sommarperiod, den förra av en varaktighet av 9 månader
med undervisning i såväl allmänbildande som militära ämnen samt den
senare, omfattande en tid av 3 månader, uteslutande ägnad åt militär utbildning.
Eleverna skulle åtnjuta förutom underhåll in natura dagavlöning
under 1. årets kurs med 25 öre och under 2. årets kurs med 50 öre.
Efter genomgången skola skulle eleverna vara skyldiga att söka inträde
som volontärer vid infanteriregemente och i regel omedelbart beordras till
underbefälsskola. Kostnaderna för den sålunda föreslagna skolan beräknades
årligen uppgå till omkring 528,000 kronor.
Därest eu sådan skola anordnades, kunde antalet meniga volontärer
minskas med det antal elever, som årligen överginge till regementena.
Med hänsyn till att antalet meniga volontärer beräknats jämförelsevis lågt
och att ingen erfarenhet funnes om den militära mellanskolans förmåga
att rekrytera underbefälsgraderna, borde under de första åren från och med
2. året icke räknas med mer än 100 som volontärer årligen anställda f. d.
mellanskoleelever. För 100 volontärer beräknade kostnader vore 115,480
kronor.
Det syntes vara mindre lämpligt att i staten för de olika regementena bestämma
ett minskat antal volontärer, enär på vissa håll antalet kunde
fyllas men däremot kanske ej på andra. Där vakanser funnes, borde således
dessa användas till ett sammanlagt antal av 100. Därest en reglering
bleve nödvändig på grund av stort tillopp av volontärer vid alla truppförband,
borde fastställande av det nödvändiga antalet vakanser ske i kommandoväg.
Om en militär skola av sålunda föreslagen art komme till stånd för
samtliga truppslag, syntes en 2-årig underofficersskola icke böra ifrågasättas.
Däremot borde skolor av ungefär de nuvarande underofficersskolornas
karaktär fortfarande anordnas, varjämte vissa kurser kunde befinnas
önskvärda för höjande av allmänbildningen hos sådant manskap,
som icke genomgått den militära mellanskolan.
Yad vidare anginge frågan om civilanställning för uttjänt manskap, vore
det av avgörande betydelse, att frågan löstes på sadant sätt, att underbefäl,
som med goda vitsord avginge efter längre tjänstetid (6 år och
därutöver), bereddes förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade)
verk och inrättningar.
Civila verk och inrättningar måste i längden bliva bättre betjänta av
att i sin tjänst övertaga inom krigsmakten under flera år prövad, utbildad
och disciplinerad personal än att anställa oprövad personal, synnerligast
om denna endast hade folkskoleutbildning. Därför borde vägen till an
-
Departe
mentschefen.
310 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ställning i lägre befattningar i statens (av staten koncessionerade) verk
och inrättningar i möjligaste mån gå genom fast anställning vid krigsmakten.
I varje fall borde väl vitsordade militära aspiranter beredas bestämda
fördelar framför civila sökande. Det kunde ingalunda vara rättvist,
att volontärer, som tjänstgjort 6 år eller mera i statens tjänst, skulle
jämställas med unga män, vilka icke fullgjort någon motsvarande tjänstgöring.
F. d. fast anställda borde ävenledes i viss utsträckning få tillgodoräkna
sig den militära tjänstetiden vid tjänsteårsberäkning uti den
nya anställningen.
Såsom framgar av den i det föregående lämnade redogörelsen, kar
frågan angående rekryteringen av det fast anställda manskapet såväl uti
försvarsrevisionens betänkande och yttranden över detsamma som av chefen
för generalstaben ägnats en synnerligen ingående uppmärksamhet. Det
är ock i hög grad önskvärt, att denna fråga bringas till eu sådan
lösning, att icke blott det beräknade antalet manskapsbeställningar städse
kan hållas fulltaligt, utan även ett dugligt och sina uppgifter väl vuxet
underbefäl kan erhållas.
De åtgärder i detta syfte, som blivit föreslagna, synas med hänsyn till
sina utgångspunkter vara av tvenne olika slag. A ena sidan utgår man
från det nuvarande volontärsystemet och söker att på dess grund utvinna
bästa möjliga resultat, a andra sidan föreslår man nya rekryteringssystem,
grundade på andra metoder än de nu tillämpade.
Yad då först beträffar med nuvarande rekryteringssystem sammanhängande
åtgärder, röra dessa sig huvudsakligen om manskapets avlöningsförmåner,
dess utbildning och beredandet av civilanställning vid tjänstetidens slut.
Någon ökning av manskapets nu utgående avlöningsförmåner kan av
kostnadsskäl icke ske. En sådan ökning har icke heller blivit ifrågasatt
vare sig av försvarsrevisionen, de militära myndigheterna eller underofficersoch
furirförbunden.
Däremot synas sådana åtgärder, som avse en förbättrad manskapsutbildning,
vara värda desto större uppmärksamhet. Enligt revisionens
förslag skulle denna utbildning, i likhet med vad nu är fallet, äga rum
dels uti rekryt- (vice korpral-), korpral- och furirskolor och dels uti underofficersskola.
Förstnämnda tre skolor kunde enligt sagda förslag beräknas
vid infanteriet få en varaktighet av sammanlagt omkring 18 månader,
underofficersskolan åter omkring 10 månader, med bortseende i båda fallen
från den under tjänstgöring vid trupp pågående utbildningen. Då, såsom
revisionen framhållit, utbildningen vid ifrågavarande skolor främst måste
taga sikte på de militära kraven, är det uppenbart, att undervisningen i icke
militära ämnen pa denna korta tid icke kan erhålla en ur rekrvteringssynpunkt
önskvärd omfattning. På sätt chefen för generalstaben och jämväl
underofficersförbundet betonat, synes det emellertid vara ett huvudvillkor för
erhållande av en god rekrytering, att ifrågavarande skolor så ordnas, att de
erhålla karaktären av värdefulla utbildningsanstalter för verksamheten i det
311
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
allmänna livet. Även om flen militära fostran, som bibringas manskapet uti
dessa skolor, i enlighet med vad cliefen för generalstaben framhållit, jämväl
ur angivna synpunkt måste skattas synnerligen högt, är det dock nödvändigt,
att viss, icke alltför knappt tillmätt tid anslås för den icke militära
undervisningen. Denna särskilda undervisning synes i enlighet med revisionens
uppfattning huvudsakligen böra förläggas till sekundofficersskolan.
Ehuru det därför skulle vara synnerligen önskvärt att helt kunna tillmötesgå
det från skilda håll framställda önskemålet om en ‘2-årig sådan
skola, anser jag mig dock icke nu böra ifrågasätta detta. Med hänsyn
till den av mig föreslagna anordningen för de värnpliktigas tjänstgöring
blir det emellertid möjligt att betydligt bättre tillgodose den här avsedda
skolan än enligt revisionens förslag. Skolan kan nämligen, utan att
ökning av underbefälskadern behöver ske, pågå från mitten eller slutet
av oktober månad ena året under hela nästföljande år ända till början av
rekrytskolan för flertalet värnpliktiga därpå följande år. Skolan erhåller
på så sätt en varaktighet av omkring 16 månader i stället för de av
revisionen avsedda 10. Då det värnpliktiga linjemanskapet vid kavalleriet
förutsättes påbörja rekrytskolan på hösten, kunna emellertid vid detta
truppslag elever endast i begränsad omfattning beordras till skolan under
det sista vinterhalvåret. Beträffande omfattningen av den undervisning,
som skulle meddelas i denna skola, torde densamma här icke behöva
närmare beröras. Dock torde böra framliallas, att det ur kostnadssynpunkt
för närvarande icke synes vara möjligt att för undervisningen i vissa
ämnen, t. ex. språk, anställa civil lärarpersonal.
Yad vidare angår de lägre manskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna),
hava, såsom i det föregående omförmälts, dessa tänkts anordnade
efter i huvudsak samma grunder som enligt revisionens förslag. På
grund av den avkortning i den av revisionen föreslagna utbildningstiden
för värnpliktiga, varmed räknas uti den av mig föreslagna organisationen,
kan dock i allmänhet åt dessa skolor givas eu längre varaktighet än enligt
nämnda förslag. På den grund kan ock uti ifrågavarande skolor beredas
större utrymme åt undervisningen i allmänbildande ämnen, än revisionens
förslag skulle medgiva, ett önskemål, som blivit särskilt framhållet av
Svenska furirförbi!udet. Det är icke heller uteslutet, att ytterligare förbättringar
kunna, åtminstone vid vissa truppslag, vinnas genom eu annan
läggning av ifrågavarande skolor än den bär förutsatta, t. ex. genom att
låta rekrytskolan pågå även under repetitionsövningarna, genom en sammanslagning
av korpral- och funrskolorna till en skola -o. s. \.. allt åtgärder,
som det torde tillkomma de militära myndigheterna att vidtaga på
för ändamålet lämpligaste sätt.
Svenska underofficersförbundet har såsom ett önskemål framhållit, att
underbefälsutbildningen bör så ordnas, att avlagd examen i underofficers -skolan kan motsvara realskolekompetens. Ett tillgodoseende av detta i
312
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
och för sig behjärtansvärda önskemål skulle emellertid kräva en väsentligt
utökad underbefälsutbildning samt medföra avsevärda kostnader. Under
nuvarande förhållanden finner jag det därför icke möjligt att realisera
ifrågavarande önskemål.
Man torde hava anledning att förvänta, att de av mig föreslagna åtgärderna
till förbättrande av manskapets utbildning skola vara ägnade att
underlätta beiedandet av civilanställning åt uttjänt manskap vid armén.
För civilanställningsfrågans lösning är dock, som chefen för generalstaben
framhållit, av avgörande betydelse, att underbefäl, som med goda vitsord
avgå efter längre tjänstetid, beredas förmånlig civilanställning i statens
(av staten koncessionerade) verk och inrättningar. Detta spörsmål kan
emellertid, i enlighet med vad revisionen uttalat, lösas fristående för sig
utan samband med försvarsorganisationen.
Vad därefter angår sådana åtgärder till förbättrande av manskapsrekryteringen,
som grunda sig på andra rekryteringsmetoder än de nu tillämpade,
synas hit kunna hänföras dels chefens för generalstaben förslag angående
upprättandet av en militär mellanskola, dels Svenska underofficersförbundets
förslag angående anställande av s. k. befälselever och dels den av revisionen
berörda rätten till tvångsuttagning bland värnpliktiga.
Den militära mellanskolan skulle, som chefen för generalstaben framhållit,
helt visst medföra mycket stora fördelar. Manskapsrekryteringen
torde emellertid icke uteslutande kunna grundas på ett dylikt system, då
detta skulle bliva förenat med alltför stora kostnader. Därest åter nämnda
system tillämpades vid sidan av det nuvarande volontärsystemet och det
fast anställda underbefälet således komme att rekryteras efter tvenne olika
grunder, kunde härav lätt uppstå eu skadlig dualism inom underbefälsocli
måhända även sekundofficersgraderna, varjämte tillströmningen av rekryter
på den nu tillämpade anställningsvägen sannolikt skulle minskas.
Då därtill upprättandet av skolan i fråga, även i den av chefen för generalstaben
föreslagna begränsade omfattning, skulle medföra avsevärt ökade
kostnader, torde åtminstone tillsvidare därmed böra anstå.
Svenska underofficersförbundets förslag om anställandet av s. k. befälselever
synes utgå ifrån, att ynglingar skulle finna med sin fördel förenligt
att för vinnande av realskolekompetensen mot väsentligt lägre avlöningsförmåner
än de nuvarande underkasta sig en så lång anställning som
under närmare sju år. Även om nämnda kompetens skulle stå att vinna,
torde man emellertid hava all anledning betvivla, att den föreslagna anordningen
skulle erbjuda någon som helst säkerhet för eu tillfredsställande
manskapsrekrytering. En påtaglig följd av densamma skulle dessutom förvisso
bliva, att det nuvarande underbefälets (främst furirernas) ställning
skulle väsentligt försämras, förutom i avlöningshänseende, även därigenom
att ratten för underbefälet att kvarstå i tjänst bleve starkt begränsad. I
stort sett synes förslaget i fråga snarare leda till en reformering av den
allmänna undervisningen i militär riktning än till eu lösning av manskapets
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 313
rekryteringsfråga. Av nu anförda skäl synes detta förslag icke böra föranleda
någon åtgärd.
Yad slutligen angår rätten till tvångsuttagning bland de värnpliktiga
för organisationens upprätthållande, torde en sådan utväg, som revisionen
framhållit, böra betraktas som en nödfallsåtgärd. I det längsta torde man
av naturliga skäl böra fasthålla vid frivilligheten som grund för volontärrekryteringen.
Med hänsyn härtill har jag i förslaget till ny värnpliktslag
inryckt bestämmelser, som giva chef vid avdelning av krigsmakten rätt
att med värnpliktig träffa frivilligt avtal om kvarblivande i tjänst mot åtnjutande
av volontärs avlöningsförmåner, till ett antal, motsvarande antalet
vakanser inom manskapsbeställningarna vid avdelningen i fråga. Ehuru
nämnda bestämmelser sålunda icke kunna betraktas såsom någon garantilag,
synas de dock vara ägnade att bidraga till organisationens upprätthållande.
Som i det följande närmare omförmäles, finner jag mig böra föreslå
uppförande av vissa studiestipendier för underbefäl och sekundofficerare i
syfte att för dem möjliggöra befordran till officer. Härigenom ävensom
genom den ställning, sekundofficerarna föreslås erhålla, torde ett gynnsamt inflytande
å manskapets rekrytering komma att utövas. Aven de åtgärder
för främjande av egnahemsbildning för ur aktiv tjänst avgående underbefäl,
varom jag i det föregående (sid. 298) uttalat mig, torde komma att
verka i angivna riktning.
Av vad sålunda anförts rörande frågan om manskapets rekrytering torde
hava framgått, att — huvudsakligen av kostnadsskäl — flera av de förslag,
som härutinnan blivit från skilda håll framställda, icke kunnat vinna
det beaktande, som i och för sig varit önskvärt. De åtgärder, som av
mig blivit föreslagna, hava främst till syfte att inom en rimlig kostnadsram
bereda vidgat utrymme för manskapets utbildning till nytta för den
militära tjänsten och till gagn för manskapets framtida verksamhet jämväl
uti andra än militära befattningar. Detta synes även enligt rådande uppfattning
vara det väsentliga i denna fråga, om ock önskemålen gå utöver
vad jag funnit mig böra föreslå. Man torde ock hava anledning förvänta,
att de av mig nu förordade åtgärderna skola visa sig ägnade att i väsentlig
mån förbättra och underlätta manskapsrekryteringen.
2. Sekundofflcerare.
Eörsvarsrevisionen har beträffande frågan om rekryteringen av underofficerskåren
bland annat anfört, att någon svårighet att fylla uppstående
vakanser hittills icke yppat sig och ej heller för framtiden syntes komma
att möta. Det vore emellertid tydligen av stor vikt, att rekryteringen av
underofficerskåren också bleve den bästa möjliga. Härutinnan syntes förhållandena
för närvarande icke vara fullt tillfredsställande. Sakkunniga
för avgivande av förslag angående underbefäls befordran till officer och
reservofficer hade uti sitt ovannämnda den 24 januari 1920 avgivna be
-
Först''ar srevisionen.
314
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
tänkande framhållit, att vissa svårigheter att upprätthålla underofficerskårens
hittillsvarande ställning inom arméorganisationen börjat uppstå på
grund av förändrade rekryteringsförhållanden och försämrad volontärutbildning,
samt att kraftiga åtgärder borde vidtagas för att betrygga kårens
framtida rekrytering. Samtliga de underofficerskårer, som vid en av Svenska
underofficersförbundet föranstaltad utredning yttrat sig i ämnet, hade med
styrka framhållit, att den ojämförligt viktigaste frågan för den svenska
underofficerskårens fortbestående vore eu grundlig utbildning icke endast
i militärt avseende utan kanske i ännu högre grad i allmänbildande syfte.
Aven revisionen hölle för sin del före, att en god och i möjligaste mån
omfattande utbildning utgjorde det bästa medlet att befrämja underofficerskårens
såväl allmänna ställning som rekrytering. Vid uppgörandet av sitt
förslag hade revisionen jämväl utgått från att de enligt 1914 års härordningsbeslut
för de särskilda truppslagen inrättade gemensamma, underofficersskolorna
allt fortfarande skulle bibehållas. Att redan nu, innan man
sett, huru den nya arméorganisationen komme att i förevarande hänseende
verka, framlägga förslag om inrättande av ytterligare skolor eller utbildningskurser
för att förbättra underofficerskårens rekrytering, ansåge revisionen
icke lämpligt. Den nya löneregleringen komme sannolikt jämväl
att väsentligt bidraga till undanröjande av de svårigheter, som under de
senare åren mött för en fullgod underofficersrekrytering.
Svenska Svenska underofficersförbundets synpunkter beträffande utbildningsfrågan
i"förbu''ndet.S oc^ ^ess inflytande på nuvarande manskaps- och underofficersrekrytering
hava redan återgivits i samband med frågan om manskapsrekryteringen.
Dess yttrande angående tjänsteställnings- och befordringsfrågan har av mig
upptagits till behandling i annat sammanhang. Här torde endast böra
framhållas, att det enligt underofficersförbundets uppfattning vore av stor
vikt för underofficerskåren, att densamma tillförsäkrades inflytande över
befordringsfrågor inom kåren.
Chefen för Chefen för generalstaben har i förevarande avseende erinrat, att under
9staben.
officerskåren jämväl under krisåren utan särskilda åtgärder kunnat hållas
fulltalig. Även i framtiden syntes det icke komma att vålla några svårigheter
att upprätthålla underofficerskårens numerär. Detsamma kunde emellertid
icke utan vidare sägas om rekryteringens kvalitet, emedan denna fortfarande
som hittills bleve beroende av beskaffenheten av underbefälet,
från vilket kåren rekryterades. De åtgärder, vilka ansåges erforderliga för
att förbättra underofficerskårens rekrytering, borde därför i främsta rummet
inriktas på eu tillfredsställande rekrytering och utbildning av underbefälet.
Kunde detta mål nås, komme även underofficerskårens rekrytering att förbättras.
Yad beträffade underofficersförbundets önskemål angående inflytande
över befordringsfrågor inom kåren, syntes enligt chefens för generalstaben
uppfattning ett medgivande för de särskilda underofficerskårema att yttra
sig vid tillsättandet av lägsta underofficersgraden kunna bidraga till en
god rekrytering av desamma.
Iiungl. Maj:ts proposition nr 20. 315
Även om sekundofficerskåren framdeles, liksom hittills underofficerskåren,
utan svårighet kan hållas fulltalig, synes det mig dock vara av största vikt,
att dess rekrytering hålles på eu kvalitativt hög ståndpunkt. De krav på
förbättrad utbildning, som i sådant syfte blivit framställda, har jag därför,
såsom av det föregående framgår, sökt tillgodose i den utsträckning, som
ur kostnadssynpunkt befunnits tillrådligt.
I enlighet med det av Svenska underofficersförbundet uttalade och av
chefen för generalstaben tillstyrkta önskemålet torde de särskilda sekundofficerskårerna
böra tillförsäkras viss yttranderätt i befordringsfrågor inom
respektive kårer. Denna anordning i förening med de förändringar i avseende
å ifrågavarande personalgrupps tjänsteställning, som blivit av mig
i annat sammanhang (sid. 159) föreslagna, torde vara ägnad att befrämja eu
god rekrytering av sekundofficerarna.
För säkerställande av sekundofficersrekryteringen vid i Boden förlagda
truppförband anser jag mig, såsom i det följande (sid. 328) omförmäles,
böra föreslå vidtagande av vissa särskilda åtgärder.
3. Underbefäls och sekundofficerares befordran till officerare och
reservofficerare.
Enligt gällande bestämmelser fordras för att erhålla beställning som
officer på aktiv stat att hava såsom officersaspirant genomgått föreskriven
utbildning samt därefter vid krigsskolan avlagt godkänd officersexamen.
För att bliva antagen till officersaspirant fordras, förutom viss kroppsbeskaffenhet
och ålder samt lämplighet för officersanställning, att hava avlagt
studentexamen på real- eller latingymnasiet.
Utbildning till officer omfattar:
a) soldatutbildning under tjänstgöring såsom vapenför student från
senare delen av juni till slutet av repetitionsövningarna första utbildningsåret;
b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i
särskilda truppslagsvis anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga
sin början första utbildningsåret efter ovannämnda repetitionsövningars
slut och pågå till våren eller sommaren andra utbildningsåret;
c) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband under andra
utbildningsåret : för officersaspiranter vid samtliga truppslag utom infanteriet
från slutet av ovan under b) nämnd utbildning till slutet av repetitionsövningarna
och för officersaspiranter vid infanteriet dels under senare delen
av de värnpliktigas första tjänstgöring, då ett uppehåll i den under b)
nämnda tjänstgöringen äger rum, och dels under repetitionsövningarna;
d) officerskurs vid krigsskolan, vilken tager sin början andra utbildningsåret
efter repetitionsövningarnas slut och pågår till slutet av tredje
utbildningsåret, samt
e) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband under repetitionsövningarna
tredje utbildningsåret, då ett uppehåll i krigsskolans
officerskurs (vapenövningsuppehållet) äger rum.
Departe
mentschefen.
Nuvarande
bestämmelser
ang. officerskårens
rekrytering.
316
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Riksdagens
skrivelse den
14 september
1914.
Förslag av
särskilt tillkallade
sakkunniga.
Konstruering till fänrik plägar äga rum på hösten under tredje utbildningsåret.
Officersbeställning vinnes alltså omkring 21 2 år efter avlagd
itudentexamen.
Enligt gällande bestämmelser kan officersbeställning nås även på en
annan väg än den ovan angivna. I vederbörligt tjänstgöringsreglemente
stadgas nämligen, att till fänrik kan även föreslås den, som i 6 år varit
i tjänstgöring såsom underofficer, därav minst 2 år såsom fanjunkare (styckjunkare,
förvaltare), samt adagalagt framstående duglighet och såväl i som
utom tjänsten utmärkt sig genom ett hedrande uppförande. Ifrågavarande stadgande
torde emellertid icke under de senaste decennierna hava tillämpats.
Eör att vinna anställning såsom reservofficer fordras att hava fullgjort
den för vapenföra studenter och likställda föreskrivna tjänstgöring ävensom
att hava vid krigsskolan avlagt godkänd reservofficersexamen. Utnämningen
till fänrik äger rum på hösten under tredje utbildningsåret.
I samband med den till 1914 års senare riksdag avlåtna propositionen
med förslag till ny härordning framställdes i åtskilliga inom riksdagens
kamrar avgivna motioner yrkande om vidtagande av ändringar i gällande
bestämmelser rörande officerskårens rekrytering och utbildning. Sålunda
framhöllo vissa motionärer, att möjlighet till officersbefordran borde öppnas
för manskap, som under sin militärtjänst ådagalagt särdeles framstående
militära egenskaper. Då det emellertid vore oklokt att sänka den allmänna
kunskaps- och bildningsnivån inom officerskåren, borde utredning
verkställas rörande lämpligaste sättet för anordnandet av en för ändamålet
avpassad utbildning. Denna utbildning skulle meddelas vid jämförelsevis
unga ar och uteslutande för rekapitulanter. En annan motionär höll före,
att en omläggning av officerskårens rekrytering borde ske, så att genomgåendet
av krigsskolan icke längre bleve obligatoriskt för vinnande av
officersanställning. Dugliga och intresserade underofficerare borde genom
en väl ordnad teoretisk undervisning uti eu för ändamålet anordnad officerskurs
göras kompetenta att förvärva sin officersfullmakt. Slutligen yrkade
en motionär, att officerskårens rekrytering måtte så gott som uteslutande
ske direkt ur de meniga volontärernas och de värnpliktigas led.
Då riksdagen fann det i förenämnda motioner framställda förslaget om
beredande av ökad möjlighet för därav förtjänt underbefäl att vinna officersanställning
vara beaktansvärt, anhöll riksdagen i sin skrivelse den 14
september 1914 i fråga om ordnandet av rikets försvarsväsende, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa utredning angående de omständigheter, under
'' lika personal i underbefäls ställning vid yngre år måtte kunna vinna
befordran till officer och reservofficer, ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning.
De med anledning härav tillkallade, redan i det föregående omförmälda
sakkunniga överlämnade med sitt den 24 januari 1920 avgivna betänkande
angående personals i underbefäls ställning vid armén befordran vid yngre
år till officer och reservofficer ett förslag, som i stort sett innebar följande.
317
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Under den första treåriga volontäranstalln i ngspeviodeu borde vid vederbörliga
till])]»förband utöver den vanliga soldat- och underbefälsutbildningen
anordnas särskild undervisning i vissa allmänbildande ämnen. Denna undervisning
skulle hava till ändamål att föra fram de elever, som komme
i åtnjutande av densamma, till den ståndpunkt i fråga om allmänbildning,
som i huvudsak motsvarade lärjungarnas i allmänt läroverk efter genomgåendet
av tredje klassen. Såsom villkor för deltagande i ifrågavarande
särskilda undervisning skulle fordras avlagd vicekorpralsexamen. Då den
särskilda undervisningen av flera skäl borde omhänderhavas av officerare,
men dessa icke alltid kunde antagas hava härför erforderliga förutsättningar,
borde särskilda pedagogiska kurser anordnas, vilkas genomgående skulle
vara obligatoriskt för alla officerare.
Såsom ett led i manskapets fortsatta utbildning borde vidare inrättas
eu för samtliga truppslag gemensam 2-årig under officer sskola med uppgift
att bibringa fast anställt underbefäl de kunskaper och färdigheter, som erfordrades
för underofficerare. I fråga om måttet av den allmänbildning, som
skulle bibringas eleverna, skulle skolans ändamål vara att meddela dem
av eleverna, som tillika med underbefälsutbildningen vid vederbörligt truppförband
åtnjutit »särskild undervisning», för realskoleexamen erforderliga
kunskaper samt dem av eleverna, som ej åtnjutit »särskild undervisning»,
sådana kunskaper i vissa ämnen, att de motsvarade vad som i dessa ämnen
erfordrades för realskoleexamen. Underofficersskolan skulle utgöra en fast
läroanstalt samt förläggas till huvudstaden eller dess omedelbara närhet.
Slutligen borde vid krigsskolan å Karlberg och såsom en särskild avdelning
av densamma inrättas ett 3-årigt militär gymnasium för underbefäl,
som i fråga om allmänbildning nått realskoleexamens ståndpunkt eller som
med godkända betyg genomgått första, andra eller tredje ringen i högre
allmänt läroverk. Gymnasiets ändamål skulle vara att meddela fast anställt
underbefäl, som sökte uppnå ställning som officer eller reservofficer,
de kunskaper, som erfordrades för studentexamen.
Elev, som vid militärgymnasium avlagt studentexamen, skulle därefter
kunna vinna inträde i krigsskolan för avläggande i vederbörlig ordning av
officers- eller reservofficersexamen.
Den årliga kostnaden för den föreslagna organisationen beräknades av
de sakkunniga komma att uppgå till i runt tal 295,000 kronor. Häri
vore då icke inberäknad den kostnad, som bleve en följd därav, att antalet
furirer av 2. klassen vid arméns regementen och kårer måste ökas
med ett militärgymnasieeleverna motsvarande antal. Förslagets genomförande
krävde jämväl vissa engångskostnader för uppförande av byggnader
jämte inredning m. m. för underofficersskolan och militärgymnasiet, men hade
de sakkunniga icke funnit skäl att ingå på uppskattandet av dessa kostnader.
Över de sakkunnigas förslag avgåvos yttranden av chefen för generalstaben,
samtliga truppslagsinspektörer och arméfördelningschefer, kommendanten
i Boden och militärbefälhavaren på Gottland ävensom av armé
-
Yttrandeti
över de sakkunnigas
förslag.
Försvars
revisionen.
318 Kungl. Maj:ts proposition nr 20
förvaltningen och skolöverstyrelsen. Därjämte inkom Svenska underofficersförbundet
med en skrivelse i ämnet.
Uti sina yttranden anslöto sig myndigheterna i allmänhet till de sakkunnigas
uppfattning rörande vikten av en förbättrad utbildning för det
fast anställda manskapet och underbefälet, varemot de ställde sig avvisande
mot förslaget om inrättande av ett särskilt militärgymnasium. Mot själva
principen att bereda yngre underbefäl möjlighet att vinna befordran till
officer eller reservofficer vore visserligen intet att i och för sig erinra,
men därest detta skulle ske på det av de sakkunniga angivna sättet, skulle
följden sannolikt bliva, att officerskårens allmänna kompetens komme att
sänkas och dess nuvarande enhetlighet att gå förlorad. Enligt flertalet
myndigheters mening borde i stället studiestipendier tilldelas underbefäl,
som önskade avlägga studentexamen för att sedermera vinna inträde vid
krigsskolan.
Svenska underofficersförbundet förklarade sig för sin del livligt tillstyrka
de sakkunnigas förslag, i vad detsamma avsåge inrättandet av en gemensam
2-årig underofficersskola. Däremot kunde förbundet icke biträda förslaget
beträffande yngre underbefäls befordran till officer och reservofficer.
Den föreslagna officersutbildningen komme nämligen sannolikt att anlitas
huvudsakligen av ynglingar, som på grund av bristande begåvning, ringa
flit eller andra orsaker nödgades avbryta sina studier i läroverken, och det
kunde ifrågasättas, huruvida en rekrytering av detta slag kunde vara ägnad
att fördelaktigt inverka på officerskårens tjänsteduglighet och auktoritet.
Dessa ynglingar komme tvivelsutan att redan från början anse sig själva
och även utifrån betraktas som officersaspiranter samt separera sig från
övriga underbefälselever. Man kunde därför befara, att detta förhållande
komme att giva upphov till kastanda och slitningar inom manskaps- och
underbefälsgraderna. De förmågor, som efter genomgåendet av den 2-åriga
underofficersskolan komme att erhålla fortsatt utbildning för befordran till
officer, skulle dessutom utgöra ett mycket ringa antal. Detta fåtal kunde
icke hava någon avgörande inverkan i förmånlig riktning på volontärrekryteringen
men väl bidraga till att sänka underofficerskårens allmänna
nivå, i det att denna kår årligen komme att gå miste om de allra bästa
förmågorna bland underbefälet. I det allmänna medvetandet skulle sannolikt
den uppfattningen vinna insteg, att underofficerskåren utgjordes av
personer, som väl haft möjligheten öppen, men icke ägt förmåga eller
betingelser i övrigt att bliva officerare.
För svar srevisionen har förklarat sig icke kunna biträda de sakkunnigas
förslag om inrättande av ett särskilt militärgymnasium för beredande av
möjlighet för fast anställt manskap att avlägga studentexamen. Frånsett
de avsevärda utgifter, den föreslagna anordningen skulle medföra, vore det
nämligen att befara, att densamma skulle, såsom underofficersförbundet
fiamhallit, i åtskilliga hänseenden medföra mindre fördelaktiga verkningar.
Revisionen hölle därför före, att därest studentexamen överhuvudtaget
Kanyl. Maj: ts proposition nr JO 319
skulle i förevarande fall erfordras för vinnande av inträde i krigsskolans
officerskurs, det syntes ur alla synpunkter lämpligare att genom beviljande
av studiestipendier till därav förtjänta underbefäl förhjelpa dem att i
vanlig ordning avlägga sådan examen.
Den av de sakkunniga förebragta utredningen och det därpå grundade
förslaget syntes revisionen alltså icke vara av beskaffenhet att böra läggas
till grund för en lösning av frågan om beredande av möjlighet för fast
anställt underbefäl att vid yngre år vinna befordran till officer eller reservofficer,
utan syntes för detta måls vinnande en annan väg än den av de
sakkunniga föreslagna böra beträdas. Huru saken lämpligen borde ordnas,
hade visserligen varit föremål för eu del överläggningar inom revisionen,
men med hänsyn till frågans invecklade beskaffenhet och då densamma
icke stode i ett så omedelbart samband med den revisionen förelagda
uppgiften att utarbeta förslag till en ny försvarsorganisation, att den med
nödvändighet nu borde bringas till avgörande, hade revisionen icke ansett sig
kunna närmare ingå på ämnet och därutinnan framställa något förslag.
Revisionen, som liölle före, att åtskilliga fördelar för försvaret stode att
vinna, därest möjlighet till officersbefordran bereddes icke blott för fast
anställt underbefäl utan jämväl för därav förtjänta underofficerare, förutsatte
emellertid, att hela denna fråga snarast möjligt gjordes till föremål
för förnyad utredning, och att därpå grundat förslag i sinom tid framlades
för riksdagen.
Generalskommissionen har uti sitt yttrande över revisionens betänkande
erinrat därom, att i 1914 års proposition angående ny härordning framhållits,
att den aktiva officerskaaerns rekrytering, utbildning och befordran
vore angelägenheter av den största vikt, att på denna personals omsorgsfulla
utbildning och duglighet vore arméns tj kostbarhet i första hand beroende,
att ändringar av grunderna för densamma borde företagas med varsamhet och
vore särskilt under en förestående övergångsperiod betänkliga, samt att
nuvarande grunder för rekryteringen av officerskåren — liksom av underofficerskåren
— därför icke borde ändras, utan i huvudsak bibehållas.
Generalskommissionen ansåge, att detta uttalande fortfarande ägde giltighet.
Därest emellertid eu utredning skulle giva vid handen, att möjlighet borde
beredas för här avsedd befordran, borde enligt generalskommissionens åsikt
såsom villkor för sådan befordran uppställas det kravet, att de sålunda
befordrade med avseende på såväl militär utbildning som allmänbildning
kunde anses jämställda med de från krigsskolans officerskurs utexaminerade
kadetterna.
Underofficersförbundet har bland annat anfört, att ett mått av allmänbildning,
motsvarande realskoleexamens, måste för innehavare av befattningar
till och med kompanichef anses tillfyllest. Det måste betraktas som illa
använd arbetskraft att för vinnande av befordran till officer under flera år
inrikta vissa underofficerares utbildning på förvärvandet av sådana teoretiska
kvalifikationer (studentexamen och krigsskola), som, i betraktande av att
Gcneralskom
missionen.
Svenska
underofficers~
förbundet.
320
Kungl. Maj-.ts proposition nr 2C.
Chefen för
generalstaben.
Departements
chefen.
deras levnadsålder lade hinder i vägen för nående av befordran högre än
till kapten, ej vore av betydelse för vederbörandes militära tjänst.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att uti en till underofficersförbundets
yttrande fogad bilaga med förslag till förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning m. m. framhållits, att underofficerskåren för sin
del strävade efter tillerkännandet av eu högre tjänsteställning, utan att
därigenom ett intrång skedde på officerskårens område. För underofficerarnas
del skulle en sammanblandning med officerskåren, särskilt vid äldre år,
icke vara vare sig eftersträvansvärd eller ens möjlig att i praktiken genomföra.
Underofficer, som befordrades till officer, skulle utom i ett eller
annat undantagsfall känna sig såsom stående utom såväl sin förutvarande
som sin nya kår.
Chefen för generalstaben har uti sitt förslag upptagit de av under -officersförbundet framställda önskemålen av skilda slag till granskning.
Vad beträffar föreliggande fråga, har härvid framhållits, att eu övergång
till officerskåren borde, därest en sådan skulle ske, äga rum på ett så
tidigt stadium, att officersgraden kunde nås vid någorlunda unga år. Ett
oavvisligt krav vore härvid, att fordringarna i fråga om allmänbildning icke
sattes lägre än för närvarande. Redan nu funnes för detta ändamål studiestipendier,
och den föreslagna militära mellanskof komme att ytterligare
underlätta denna studieväg.
Det torde numera icke rada mer än en mening därom, att principiellt
sett möjlighet bör finnas för underbefäl och sekundofficerare att vinna inträde
pa officersbanan. Men å andra sidan äro samtliga militära myndigheter
i likhet med ovannämnda för frågans utredande tillkallade sakkunniga
av den bestämda uppfattningen, att de hittills gällande fordringarna på
såväl militär utbildning som allmänbildning måste upprätthållas. Vad härutinnan
anförts synes mig också böra beaktas. En eftergift i fråga om
fordringarna på vare sig den militära utbildningen eller allmänbildningen
torde kunna befaras komma att leda till en allmän sänkning av officerskårens
duglighet liksom möjligen ock till en till sina verkningar skadlig
dualism inom densamma.
Vad nu beträffar de i förevarande fråga framställda särskilda förslagen,
synes mot frågans lösande genom upprättandet av ett militärgymnasium
i enlighet med ovannämnda sakkunnigas förslag ur allmän bildningssynpunkt
icke någon berättigad erinran kunna göras. Såsom försvarsrevisionen
framhållit, äro emellertid de därmed förenade kostnaderna så stora, att
förslaget icke synes kunna komma till utförande.
Vad vidare angår under officer sförbundets förslag, avser detsamma icke
blott den fråga, som enligt riksdagens direktiv gjorts till föremål för utredning,
utan innebär i själva verket ett överflyttande av kaptens- och
löjtnansgraderna i större eller mindre utsträckning till den nuvarande
underofficerskåren. En sådan åtgärd skulle utan tvivel stärka denna kårs
ställning, men torde av skäl, som framgå av det ovan anförda, kunna
Kungl. Mujds proposition nr 20.
321
befaras komma att medföra för försvarsorganisationen i dess helhet icke
önskvärda konsekvenser. Såsom redan i det föregående har omförmälts,
anser jag mig därför icke kunna biträda detta förslag. I varje fall är det
uppenbart, att förslaget icke kan genomföras utan en föregående noggrann
och allsidig utredning.
För närvarande synes sålunda ingen annan utväg stå till buds än att,
såsom försvarsrevisionen ifrågasatt samt generalskommissionen och chefen
för generalstaben förordat, genom beviljande av studiestipendier till därav
förtjänta underbefäl och sekundofficerare förlijälpa dem att avlägga för
anställning som officer erforderliga kunskapsprov.
Tanken att medelst beviljandet av stipendier bereda uppmuntran åt
förtjänta underofficerare och underbefäl samt främja deras utbildning är
ingalunda ny. Redan 1917 års riksdag beviljade för ändamålet i fråga
ett belopp av 9,600 kronor, avsett att fördelas å 12 stipendier, vartdera
å 800 kronor. Sedan 1918 års riksdag ökat detta anslag till 19,200
kronor, varigenom möjlighet bereddes att årligen utdela 24 stipendier,
har anslaget ända till innevarande budgetår uppförts i riksstaten efter
enahanda grunder. Uti 1923 års statsverksproposition framhöll emellertid
dåvarande departementschefen, att med beviljande av medel för ifrågavarande
ändamål av hänsyn till rådande statsfinansiella situation kunde
tillsvidare anstå, vilket ock blev riksdagens beslut.
Omförmälda stipendier hava haft till syfte att främja studier dels för
förvärvande av kompetens för fortsatt utbildning vid krigsskolan till officer
eller reservofficer, dels ock för höjande av stipendiaternas militära duglighet
och allmänbildning samt bibringande av ökade insikter i för det
praktiska livet nyttiga kunskapsgrenar. Då det nu gäller att främst förhjälpa
därav förtjänta underbefäl och sekundofficerare att avlägga för anställning
som officer erforderliga kunskapsprov, torde grunderna för stipendiernas
utdelande böra modifieras på ett med hänsyn härtill lämpat
sätt. Sålunda torde stipendierna i regel böra kunna utdelas till en
och samma person under flera år i följd och jämväl under tiden för
vistelsen vid krigsskolan samt bestämmas till sådana belopp, att vederbörande
verkligen erhålla möjlighet att utan skuldsättning förvärva det
fordrade kunskapsmåttet och genomgå anbefallda kurser vid krigsskolan.
Stipendierna böra därför erhålla en storlek av minst 1,200 kronor samt
kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknas årligen sammanlagt
10 underbefäl och sekundofficerare kunna medelst studiestipendier erhålla
möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran till officer, bör sålunda
anslagets storlek bestämmas till lägst 48,000 kronor. Anslaget i fråga bör
givetvis avses att främst tagas i anspråk för nämnda ändamål och först i
andra hand för främjande av studier i annat syfte. Därest det för stipendiat
är förenat med svårigheter att å viss förläggningsort på lämpligt
sätt bedriva de avsedda studierna, bör i sådant fall även kunna medgivas
rätt till inkvartering vid annat, med hänsyn till studiernas bedrivande
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 21
322
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Fors varsrevisionen.
Departements
chefen.
1909 års
befordringssakkunniga.
välbeläget truppförband vid samma truppslag. Slutligen är det uppenbart,
att ett så ordnat stipendiesystem med nödvändighet förutsätter noggrann
tillsyn över att stipendierna verkligen komma till avsedd användning och
beträffande underbefäl beviljas endast under förutsättning av viss rekapitulationstid.
Åt Kungl. Maj:t torde böra överlämnas att meddela närmare
bestämmelser angående det sätt, varpå frågan i sin helhet bör ordnas.
4. Officerare.
I fråga om officersrekryteringen har försvarsrevisionen framhållit, att tillströmningen
till officersbanan under de senaste åren avtagit högst avsevärt,
och att antalet vakanser inom de lägre officersbeställningarna vore
betydande. Den förnämsta orsaken härtill syntes vara att söka i de under
krigsåren rådande förhållandena. En annan måhända icke mindre kraftigt
bidragande orsak till rekryteringssvårigheterna syntes ligga i den känsla
av osäkerhet rörande försvarets framtid, som rådde icke blott bland den
nuvarande officerskåren utan även inom de eljest officerskåren rekryterande
delarna av vårt folk. Sedan officerskåren såväl som den övriga militärpersonalen
genom under de senaste åren genomförda löneregleringar fått
sin ekonomiska ställning i hög grad förbättrad, samt en ny, för framtiden
mera bestående försvarsorganisation blivit av statsmakterna beslutad,
borde man kunna förvänta, att tillströmningen till officersbanan åter skulle
bliva fullt normal. Revisionen hade därför icke ansett de under de
senaste åren rådande rekryteringssvårigheterna böra föranleda några speciella
åtgärder i syfte att åstadkomma ett bättre resultat.
I vad revisionen sålunda anfört finner jag mig kunna instämma. Frånsett
den förändring, som ovan blivit föreslagen i syfte att bereda underbefäl
och sekundofficerare ökade möjligheter att nå officersgraden, synes
därför officerskårens rekrytering i allmänhet böra ske efter samma grunder,
som för närvarande tillämpas.
5. Rekrytering av officers- och sekumlofficerskårerna vid de i Boden
förlagda truppförbanden.
I detta sammanhang torde lämpligen böra till behandling upptagas frågan
angående rekryteringen av officers -och sekundofficerskårerna vid de i Boden
förlagda truppförbanden, en fråga vilken är av den vikt, att densamma
nu torde böra bringas till lösning.
1909 års befordringssakkunniga, vilka först bragte på tal frågan angående
rekryteringen av personalen vid vissa i Boden förlagda truppförband,
framhöllo, att gynnsammare befordringsförhållanden icke borde
beredas personalen vid regementena i övre Norrland genom annan tjänsterangberäkning
än för armén i övrigt. Genom eventuell förflyttning vid
befordran från subaltern- till kaptensbeställning, skulle emellertid möjlighet
beredas kompaniofficerare vid ur förläggningssynpunkt sämre lottade
Kumjl. Maj:ts proposition nr 20.
323
truppförband att övergå till annat regemente. Det kunde även förutses,
att förflyttningserbjudanden till regementen i övre Norrland komme att
då och då avböjas, varav en snabbare befordran till kaptens grad inom
dessa regementen skulle bliva eu given följd. Passagesystem förutsatte
för sin effektivitet av vår grundlag okända tvångsförflyttningar och syntes
därför icke varken kunna eller böra ifrågasättas. En modifikation av
detta system därhän, att växelkommenderingar med vissa års varaktighet
ägde rum mellan de till övre Norrland förlagda och övriga regementen
skulle, därest en dylik utväg i vidsträcktare mån tillämpades, förutom
dryga kostnader medföra olägenheter i mobiliseringshänseende samt utöva
ett betänkligt inflytande på officerskårens homogenitet. Av samma skäl
syntes det stundom framkastade förslaget att sätta regementena i övre
Norrland på vakans och fördela beställningarna på sydligare förlagda truppförband
för att sedan fylla personalbehovet vid de förra enbart genom
kommenderingar icke kunna ifrågakomma. De befordringssakkunniga ansågo
därför, att nämnda truppförband icke skulle i behörig mån kunna
tillgodoses annat än genom ekonomiska förmåner. Önskvärt vore vidare,
att vid tillsättandet av befattningar i sydligare delar av landet, vilka vore
avsedda huvudsakligen för från beställning på stat avgången personal,
företräde vid lika lämplighet i övrigt gåves åt officerare, vilka tillhörde
eller tillhört regementen i övre Norrland.
År 1911 avgav dåvarande överstelöjtnanten Rudenschöld angående
passagesystem vid Norrbottens regemente en promemoria, enligt vilken
principerna för ett sådant system huvudsakligen borde vara:
att förflyttning skulle vara frivillig;
att söderifrån förflyttad skulle hava rätt efter vissa år till återgång;
att officerare vid Norrbottens regemente skulle efter vissa år hava rätt
till förflyttning söderut; samt
att förflyttningarna reglerades, så att befordringshastigheten bleve större
vid detta infanteriregemente än vid övriga.
År 1912 särskilt tillkallade sakkunniga framlade ett förslag till konsekvent
genomfört passagesystem vid Norrbottens regemente och fästnings -artilleriet i Boden.
Detta förslag innebar bland annat:
att samtliga kompaniofficers- och underofficersbeställningar (ej musikunderofficerares)
skulle upprätthållas genom kommenderingar från andra
truppförband under en tid av fyra år;
att kommendering borde i första hand vara frivillig, och att först därest
frivillig personal icke kunde erhållas, tvångsplacering skulle tillgripas; samt
att passage tjänstgöring skulle räknas som merit och utgöra villkor för
erhållande av vissa chefs- och lärarbefattningar.
Uti ett den 7 juni 1913 avgivet yttrande över sistnämnda förslagframhöll
chefen för generalstaben, att detta icke kunde anses vara ett
efter förhållandena anpassat, väl avvägt passagesystem. Ett sådant borde
V. P. M.
avgiven av
dåv. överstelöjtnanten
Rudenschöld.
1912 års
sakkunniga.
Chefen för
generalstaben
1913.
324
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Fijrsvars
revisionen.
avse att bereda dem av befälspersonalen, som av någon anledning icke
i längden funne sig tillrätta i Boden, förflyttning söderut. För passagesystem
av sådan omfattning skulle förflyttningar på frivilligbetens väg i
förening med ekonomiska fördelar, vilka nog icke kunde frånkommas, utan
tvivel varit tillfyllest. Den föreslagna tvångsförflyttningen på fyra år vore
icke en kommendering, emedan den innebure frånträdande av lön vid eget
regemente och anläggande av annat regementes uniform samt ej skulle
förenas med dagtraktamente. Förslaget vore sålunda stridande mot gällande
grundlag. Även ur lämplighetssynpunkt vore det ej att förorda.
Det skulle medföra ett tillbakasättande av övriga i övre Norrland förlagda
truppförband och sannolikt inverka särskilt menligt på rekryteringen av
dessa förband. Kravet på att befälskårerna i Boden skulle rekryteras
genom urval inom hela armén vore oberättigat och för armén skadligt.
Provinsiell rekrytering vore högeligen önskvärd, särskilt i Norrbotten
med dess säregna förhållanden. Denna borde därför uppmuntras i stället
för att förbjudas, och först i den mån den ej räckte, borde passagesystem
tillgripas. Förslaget utplånade faktiskt Bodentruppernas fasta officerskårer.
Därigenom skulle det sammanhållande kittet i organisationen gå förlorat.
Behovet av passagesystem för underofficerare vore än mera tvivelaktigt.
Det vore ej heller säkert, att passagesystem överhuvudtaget vore nödvändigt;
möjligen vore det tillräckligt med enklare hjälpmedel, såsom förbättrad
avlöning, billigare resor samt kaderökning, varigenom möjlighet till
talrikare kommenderingar söderut skulle beredas.
Försvarsrevisionen har anfört, att svårigheter alltid kunde förväntas
komma att göra sig gällande för en tillfredsställande rekrytering av officerskåren
i fråga om de i övre Norrland, enkannerligen i Boden, förlagda truppförbanden.
Bevisionen hade dock funnit frågan om införande av ett efter
förhållandena lämpat passagesystem vara av alltför komplicerad natur, för
att revisionen skulle vara i tillfälle att ägna densamma den ingående behandling,
som vore nödvändig för framställande av något förslag i ämnet.
Det syntes revisionen, som om officersrekryteringen vid Norrbottens regemente,
Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår — vid övriga
i Boden förlagda truppförband ägde redan ett slags passage rum, i det
såväl officerare som underofficerare placerades till tjänstgöring därstädes
under vissa år — skulle kunna säkerställas, därest officerare vid dessa
regementen dels tillförsäkrades rätt att, om de så önskade, efter vissa år
erhålla transport till sydligare förlagda truppförband och dels berättigades
att på ett lämpligt avvägt sätt för befordran tillgodoräkna sig ett ökat
antal tjänsteår. Sistnämnda förmån syntes även böra tillkomma officerare,
vilka beordrades till tjänstgöring vid ifrågavarande truppförband. Huru
denna sak närmare borde ordnas, liksom ock huruvida en dylik anordning
kunde befinnas erforderlig jämväl vid andra till övre Norrland förlagda
truppförband, syntes böra göras till föremål för särskild utredning. I sammanhang
därmed borde jämväl tagas under omprövning lämpligheten av
Kungi. Maj:ts proposition nr 20. 325
att bereda officerare och underofficerare vid de i övre Norrland förlagda
truppförbanden förmånen av att jämte sina familjer eu gång om året på
statens bekostnad företaga resa till landets sydligare delar, en anordning
vilken säkerligen i sin mån jiimväl skulle kraftigt bidraga till rekryteringens
säkerställande.
Generalskommissionen bär uti sitt yttrande över revisionens förslag framhållit,
att det för säkerställande av officersrekryteringen vid de i övre
Norrland, enkannerligen i Boden, förlagda truppförbanden vore nödvändigt
att vidtaga särskilda åtgärder, vilka bland annat komme att innefatta införandet
av passagesystem. Denna fråga borde göras till föremål för särskild
utredning. Av betydelse vore, dels att utredningen — vilken måhända
även borde omfatta införandet av passagesystem för underofficerare
— utan uppskov verkställdes, och dels att passagefrågan erhölle en sådan
lösning, att regementen och kårer icke förlorade sin betydelse såsom sammanhållande
och traditionsbildande enheter.
Kommendanten i Boden har i skrivelse den 2 juni 1923 föreslagit
vissa provisoriska åtgärder för täckande av befälsbristen vid vissa truppförband
i Boden, till dess genom eventuell ny härordning slutliga bestämmelser
i berörda hänseende möjligen kunde varda utfärdade. Sålunda
borde årligen ett visst antal officerare beordras till tjänstgöring i Boden
under en tid av fyra år; därest så visade sig nödvändigt, med tvång. I
första hand syntes härför böra avses från krigsskolan nyutexaminerade
fänrikar.
Vidare har kommendanten i skrivelse den 19 juni 1923 hemställt,
att officerare och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda
truppförband och formationer, jämte deras familjemedlemmar måtte
beredas rätt till en årlig fri resa å järnväg i den vagnklass, officer, underofficer
eller vederlike enligt resereglementet ägde färdas, en gång fram och
åter mellan Boden och söder därom belägen ort, dock med vissa inskränkningar,
vilka i detta samband ej torde böra beröras. För ändamålet borde
ett förslagsanslag av 77,500 kronor uppföras å riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1924—1925 under benämning »anslag för bestridande
av kostnader för frireserätt, tillkommande officerare m. fl. vid i Boden förlagda
truppförband och formationer».
Chefen för generalstaben har i yttrande över kommendantens ifrågavarande
förslag inledningsvis framhållit önskvärdheten av att redan nu upptaga
förevarande fråga i dess helhet till prövning samt vidare anfört i huvudsak
följande.
En tv äng splacering, sådan som 1912 års sakkunniga ifrågasatt, skulle
utan tvivel medföra en ogynnsam inverkan på officersrekryteringen i allmänhet
och borde därför ifrågasättas endast, därest ingen annan utväg
visade sig möjlig. Den nu föreslagna tvångskommenderingen i första hand
av från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar skulle, frånsett det olämpliga
i att de sålunda bortkommenderade under de första för officerens utveck
-
Generals
kommissio
nen.
Kommendanten
i Boden.
Cliefen för
generalstaben
326
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ling betydelsefullaste officersåren stode alldeles främmande för sina egna
regementen, otvivelaktigt omedelbart verka försvårande på officersrekryteringen
liksom även varje tvångskommendering på längre eller kortare tid
av äldre officerare. Då sålunda varje tvångsåtgärd för fyllande av Bodens
behov, hur den än ordnades, kunde komma att medföra betänkliga verkningar
på rekryteringen av arméns befälskårer i stort, och då de ytterligare
skäl, som i chefens för generalstaben yttrande av den 7 juni 1913
anförts mot liknande åtgärder, fortfarande ägde full giltighet, syntes införande
av passagesystem, byggt på tvångsförflyttningar, nu icke böra ifrågasättas.
I stället syntes önskvärt att snarast söka underlätta rekrytering
på frivillighetens väg av befälspersonalen i Boden.
Vad härvid beträffade frågan om högre avlöning för omförmälda personal,
hade det tillägg i avlöning, som i form av »kallortstillägg» för närvarande
utginge med ett för officerare och underofficerare av olika grader lika
stort belopp, icke i tillräcklig grad kunnat motverka olägenheterna av förläggning
i Boden. Genom att i erforderlig grad höja avlöningsstaten för
all i Boden tjänstgörande personal skulle icke endast den provinsiella
rekryteringen underlättas, utan även personal från sydligare delar av landet
finna det önskvärt att söka anställning vid i Boden förlagt truppförband.
För att på detta sätt säkerställa rekryteringen av Bodentruppernas befälsbehov
skulle emellertid enligt gjord beräkning erfordras belopp av den
storlek, att de under nuvarande förhållanden syntes icke kunna föreslås.
De bestämmelser angående högre avlöning, vilka nu kunde föreslås, borde
vara mindre omfattande samt inrikta sig på att öka officersrekryteringen
från krigsskolan genom att erbjuda från krigsskolan utexaminerade fänrikar,
som toge anställning vid ett Bodenregemente, omedelbara ekonomiska
fördelar. För detta ändamål syntes det lämpligt att tilldela vid
dessa truppförband nyutnämnda fänrikar särskilda stipendier. Ofta torde
numera den nyutnämnde fänriken hava nödgats ådraga sig skulder under
utbildningstiden och i samband med första anställningen som officer.
Därest genom anställning vid ett Bodenregemente tillfälle erbjödes officersaspiranten
att göra sig fri från dessa skulder, torde detta komma att
underlätta officersrekryteringen i Boden. Sådant stipendium finge emellertid
icke göras för litet; en summa av minst 3,000 kronor torde vara
erforderlig. Stipendiet borde utbetalas med viss del vid officersutnämningen
och med återstoden vid slutet av första och andra anställningsåret
som officer. I enlighet med försvarsrevisionens beräkningar skulle för
infanteriet och artilleriet i Boden årligen sammanlagt erfordras omkring
fyra från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar. Om den av chefen för
generalstaben i det följande angivna ökade avgången av kompaniofficerare
vid Bodenregementena komme till stånd, stege det årliga behovet av
nyutnämnda officerare vid dessa till högst åtta. Utgiften för dylika stipendier
skulle sålunda uppgå till 24,000 kronor per år.
Vid sidan om höjd avlöning vore beredande av möjligheter att efter
viss tids tjänstgöring i Boden hunna erhålla förflyttning söderut den ur
327
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bodenpersonalens egen synpunkt viktigaste frågan. För att underlätta
rekryteringen syntes åtgärder i sådan riktning vara ofrånkomliga. Haivid
vore det icke tillräckligt att ordna denna förflyttning genom kommendering
eller dylikt, utan nödvändigt att införa ökade möjligheter för Bodenpersonalen
att efter vissa år erhålla transport till andra regementen. Vid ordnandet
av denna fråga måste dock hänsyn tagas till befälstillgången. Under
de närmaste åren borde därför högst eu officer och eu underofficer från
vartdera infanteriet och artilleriet beredas transport. Innan sådan transport
ifrågasattes, borde nio års tjänstgöring som officer respektive underofficer
hava fullgjorts. Eu förutsättning för att systemet skulle vara genomförbart
vore emellertid, att nyrekryteringen av officerare kunde uppdrivas
avsevärt utöver, vad fallet vore vid andra regementen, och att således
särskilda stipendier infördes enligt ovan angivna grunder.
Även i övrigt kunde åtgärder vidtagas för att underlätta rekryteringen
i Boden. Vad härvid beträffade den av försvarsrevisionen och kommendanten
i Boden föreslagna rätten till minst en fri resa fram och åter per
år för officer och underofficer med familj till sydligare delar av landet,
skulle den helt säkert skattas mycket högt av personalen. Kostnaderna
för dylika resor syntes emellertid icke kunna med hänsyn till nu rådande
ekonomiska förhållanden gäldas från anslag under fjärde huvudtiteln.
Önskvärt vore därför, att fribiljetter i viss utsträckning tilldelades ifrågavarande
personal. Åtminstone borde officerare och underofficerare med
vederlikar jämte samtliga familjemedlemmar tillerkännas rätt att vid en
tjänstledighetsresa fram och åter per år få begagna truppbiljett. Förmåner
av detta slag borde dock gälla icke endast till Boden förlagda truppförband
utan samtliga truppförband i övre Norrland.
Slutligen syntes det önskvärt att något utvidga rätten till semester för
sådan personal, som viss tid av sjukdom hindrats att tjänstgöra, samt att
avhjälpa de svårigheter, som beträffande barnens skolgång förorsakades i
Boden förlagd personal på grund av bristen på läroverk.
Samtliga högre militära myndigheter i övrigt hava avstyrkt kommendantens
i Bodens förslag angående tvångskommendering av från krigsskolan
nyutexaminerade fänrikar. Erforderliga kommenderingar borde ske
på frivillighetens väg och ekonomiska fördelar beredas i Boden förlagd
personal.
Arméförvaltningen, som hörts över kommendantens i Boden ovannämnda
framställning den 19 juni 1923, har erinrat om att ämbetsverket uti tidigare
avgivna yttranden i samma ämne förklarat det riktigaste vara, att vid beräknande
av ortstillägg till beställningshavare i Boden hänsyn toges till
de resekostnader, som för dessa uppkomme i följd av Bodens avlägsna
läge. Förevarande önskemål hade emellertid hittills icke vunnit beaktande.
På grund härav och då kommendanten fäste eu avgörande betydelse vid
att personalens känsla av isolering i Boden motverkades därigenom, att
resor till sydligare belägna orter verkligen komme till stånd, ansåge sig
Högre
militära
myndigheter
i övrigt.
Armé förvaltningen.
Svenska
underofficers
förbundet.
Departements
chefen.
328 Klingl. Maj:ts proposition nr 20.
arméförvaltningen — trots de skäl, som i lönetekniskt avseende talade
mot ett bifall till kommendantens förslag -—- icke böra vidhålla sin tidigare
ståndpunkt beträffande formen för ifrågavarande förmån. Det syntes
emellertid icke vara lämpligt att redan från början göra den avsedda förmånen
definitiv utan för ändamålet äska ett extra förslagsanslag.
Uti sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande har underofficersförbundet
i föreliggande fråga bland annat anfört följande. Samma svårigheter,
som f dref linnés för rekrytering av officerare vid truppförbanden
i Boden, förelåge även i fråga om underofficerarnas rekrytering. Det finge
väl anses självklart, att de många egenartade, ogynnsamma förhållandena
däruppe verkade i lika hög grad på alla, som ej voro uppväxta i övre
Norrland. Vore det möjligt att rekrytera underofficerspersonalen från
denna landsdel, bleve ju förhållandena annorlunda. Detta syntes emellertid
fullkomligt uteslutet. Vid Norrbottens regemente hade möjligheten att
rekrytera underofficerspersonalen från övre Norrland i och med förläggningen
till Boden mer och mer förminskats, vilket bevisades därav, att av
de äldre underofficerarna ej så få vore födda i övre Norrland, under det
att av de yngre endast någon enstaka hade sin födelseort inom landsdelen.
Under de senaste åren hade vid Bodens artilleriregemente varit
samma rekryteringssvårigheter. Snabba åtgärder måste vidtagas, som medförde
avlägsnandet av de största svårigheterna. De erforderliga åtgärderna
vore: snarast utredning om och införandet av ett passagesystem för officerare
och underofficerare vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemente,
såvitt möjligt fotat på frivilliglietens grund, och kommendering
av erforderligt antal underbefäl söderifrån till tjänstgöring i Boden Därjämte
erfordrades skapandet av mera drägliga levnadsbetingelser för personalen
i Boden; något ökad avlöning, goda rymliga bostäder, semester
under sommarhalvåret, fria resor en gång om året till södra eller mellersta
Sverige (även för familjemedlemmar) och fri flyttning, om avsked
på grund av uppnådd pensionsålder erliölles under tjänstgöring i Boden,
eller för familjen, i händelse familjeförsörjaren avlede därstädes.
Såsom torde framgå av den ovan lämnade redogörelsen, har officersrekryteringen
vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemen^p
sedan lång tid tillbaka varit högst otillfredsställande. Någon grundad
anledning antaga, att förhållandena härutinnan skulle ändras, utan att särskilda
åtgärder vidtagas, torde icke föreligga. Även beträffande sekundofficersrekryteringen
vid nämnda regementen synas dylika åtgärder erforderliga.
\ isserligen har det hittills lyckats att hålla underofficerskårerna
fulltaliga, men svårigheterna att erhålla för befordran lämpligt
underbefäl hava under de senare åren alltmer stegrats. Frågan angående
officers- och sekundofficerskårernas rekrytering vid Norrbottens regemente
och Bodens artilleriregemente, liksom vid den uti ifrågavarande hänseende
med nämnda regementen likställda Norrbottens artillerikår, torde därför nu
böra i sin helhet upptagas till prövning.
Kungl. Afaj:ts proposition nr 20.
329
Av de från olika håll till frågans lösning föreslagna åtgärderna lärer
endast eu kunna antagas med full säkerhet leda till målet, nämligen införandet
av ett på tvång grundat passagesystem. Eu sådan anordning
måste emellertid befaras medföra en ogynnsam inverkan på officers- och
sekundofficersrekryteringen i allmänhet, varför densamma icke nu torde
böra ifrågasättas. I stället synes man böra söka på frivillighetens väg
säkerställa rekryteringen.
Även i sådant avseende hava åtskilliga förslag blivit framställda. Så
har tidigare föreslagits, att för befrämjande av frivillig passage i Boden
tjänstgöring därstädes skulle räknas som merit och utgöra villkor för erhål
lande av vissa chefs- och, lär arb efätt ning ar. Vidare har försvarsrevisionen
ifrågasatt, att officerare vid de till Boden förlagda truppförbanden skulle
på ett lämpligt avvägt sätt berättigas för befordran tillgodoräkna sig ett
ökat antal tjänsteår. Mot dessa förslag torde någon erinran icke kunna
göras i så måtto, att sådan tjänstgöring liksom varje annan tjänstgöring
bör räknas som merit, därest ifrågavarande officerare genom densamma
förvärvat särskilda kvalifikationer för befordran eller beklädande av viss
befattning. Ett stadgande, att dylik tjänstgöring i och för sig berättigade
till dylika företräden, skulle däremot med all säkerhet komma att medföra
orättvisor och icke vara ägnat att befrämja goda befordringsförhållanden.
Ett verksamt sätt att utan förfång för armén i övrigt förbättra officersoch
sekundofficerskårernas rekrytering vid i Boden förlagda truppförband
synes däremot vara att i erforderlig grad höja avlöningsförmånerna för
därvarande personal. Eu sådan åtgärd skulle omedelbart påverka rekryteringsförhållandena
och utgöra ett påtagligt uttryck för den enligt min
mening riktiga uppfattningen, att den mera krävande tjänstgöringen vid i
Boden förlagda truppförband bör kompenseras med motsvarande förbättring
i avlöningsförhållandena. En mera betydande löneförbättring för här
avsedd personal är visserligen av ekonomiska skäl utesluten. Men även
en jämförelsevis ringa förbättring i sådant avseende torde vara ägnad att
i gynnsam riktning påverka ifrågavarande rekryteringsförhållanden. Med
hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå, att officerare och sekundofficerare
med vederlikar efter viss tids, förslagsvis 6 års, tjänstgöring i Boden
i lönehänseende skola äga tillgodoräkna sig tre tjänsteår, utöver vad eljest
är medgivet. Rättvisligen torde denna förmån icke böra begränsas till
personalen vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente och Norrbottens
artillerikår, utan även komma motsvarande personal vid övriga i
Boden förlagda avdelningar av krigsmakten till del, därest tjänstgöringen
i Boden för densamma undantagsvis skulle komma att uppgå till den
ovan förutsatta tiden av 6 år. Enligt gjorda beräkningar skulle den årliga
kostnaden för angivna avlöningsförbättring komma att uppgå till omkring
80,000 kronor.
Uppenbart synes emellertid vara, att den nu ifrågasatta anordningen
icke kan tillmätas en så avgörande betydelse, att icke även andra åt
-
330
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För svar srevisionen.
gärder behöva vidtagas. Härvidlag anser jag mig främst böra förorda
beredande av möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband.
Beträffande villkoren för sådan transport och dess omfattning under de
närmaste åren ansluter jag mig till vad chefen för generalstaben härutinnan
föreslagit. Ifrågavarande anordning förutsätter emellertid, att rekryteringen
vid Bodentrupperna uppdrives, utöver vad vid övriga truppförband
äger rum. För detta ändamål synes mig lämpligt att bereda från
krigsskolan nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning vid i Boden
förlagda truppförband, särskilda ekonomiska fördelar. Detta torde lämpligast
kunna ske i form av stipendier. Dylikt stipendium torde ej böra
sättas lägre än till 3,000 kronor, och årliga antalet stipendiater synes
böra bestämmas till 8. Den härav föranledda kostnaden skulle sålunda
belöpa sig till 24,000 kronor för år.
Härutöver finner jag mig — i likhet med revisionen, de militära myndigheterna
och underofficersförbundet — ock böra föreslå, att officerare
och sekundofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband
och formationer, jämte deras familjemedlemmar tillförsäkras rätt
till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet. Rättvisligen
torde emellertid denna förmån böra utsträckas att gälla även de till Umeå
och Sollefteå förlagda truppförbanden. Enligt verkställda beräkningar
komma kostnaderna härför vid den föreslagna organisationen att uppgå
till sammanlagt 60,000 kronor. Detta belopp torde böra uppföras under
avlöningsanslaget. Vid beräknandet av detsamma har förutsatts, dels att
resorna ske å militärbiljett, och dels att sådan biljett berättigar även
familjemedlemmar till resa i andra klass å järnväg.
Vad slutligen beträffar det av olika myndigheter framhållna önskemålet
om modifierande av nu gällande bestämmelser angående semester, i vad
avser den i Boden tjänstgörande personalen, synes detta önskemål böra
tagas under övervägande i samband med den prövning av semesterfrågan
i dess helhet, som framdeles torde komma att äga rum.
IV. Lånt försvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av försvarsrevisionen
föreslagna organisationen av lantförsvaret har revisionen utgått från den
nuvarande uppställningen av fjärde huvudtiteln. Med hänsyn därtill att
åtskilliga av de i riksstaten för närvarande upptagna extra anslagen avsåge
utgifter, vilka stode i lika nära samband med den bestående organisationen
som utgifter, vilka bestredes från de ordinarie anslagen, hade revisionen
emellertid icke ansett sig böra följa den i riksstaten nu förekommande
uppdelningen av anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan funnit
sig böra uppdela kostnaderna å dels normala utgifter och dels extra utgifter.
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
331
Vid uppgörandet av sina beräkningar både revisionen i fråga om avlöningar
utgått från den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för
arméns personal. Med hänsyn till de växlingar, dyrtidstillägget vore
underkastat, hade revisionen icke ansett sig böra medräkna härav föranledda
utgifter. Beträffande underhålls- och övningsanslag hade revisionen
utgått från de vid 1922 års skit rådande prisförhållandena.
Vid beräkningen av lantförsvarets kostnader enligt det av mig framlagda Departcmentsorganisationsförslaget
hava ovan angivna, av försvarsrevisionen tillämpade chefen
allmänna beräkningsgrunder med vissa smärre avvikelser blivit följda, varvid
särskilt torde böra framhållas, att — i likhet med vad i årets statsverksproposition
föreslagits — samtliga dyrtidstillägg för arbetare vid härens
fabriker och verkstäder inräknats i vederbörliga materielanslag. Av de uppgjorda
beräkningarna (Bil. 2) framgår, att lantförsvarets årliga kostnader
skulle belöpa sig till inemot 80 miljoner kronor, varav omkring 1,150,000
kronor utgöra dyrtidstillägg till nyssnämnda arbetare.
I den redogörelse beträffande anslagen, som lämnas i det följande,
komma endast sådana anslag att behandlas, där beräkningsgrunderna förete
avvikelser från de av försvarsrevisionen följda, eller där särskilda omständigheter
synas påkalla någon förklaring utöver vad som framgår av
själva beräkningarna. I överensstämmelse härmed beröras sålunda icke
de förändringar i anslagens storlek, som äro en direkt följd av den föreslagna
organisationens omfattning.
De av revisionen beräknade anslagen till departementet och till arméförvaltningen
hava, med iakttagande av såväl utav 1923 års riksdag beslutad
som ock i årets statsverksproposition ytterligare beräknad nedsättning
på grund av indragning av viss personal, minskats till 304,900
kronor, respektive 524,400 kronor.
Anslaget till förstärkning av arbetskrafterna i arméförvaltningen har på
skäl, som revisionen anfört, ansetts kunna helt uteslutas ur staten.
Beträffande de under anslaget till avlöning åt personal vid staber och
truppförband upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.
Ä staten för kommendantskapet i Boden har uppförts den för Bodens
garnison avsedda gemensamma musikpersonalen.
Å staterna för de militära undervisningsverken hava de av revisionen
föreslagna kaptens- och löjtnantsbeställningarna pa skäl, som förut
(sid. 132) anförts, utbytts mot däremot svarande arvoden.
Å staten för krigshögskolan hava uppförts 2 majorsbeställningar och
arvoden, motsvarande 2 kaptensbeställningar, samtliga avsedda för lärare
vid högskolan mot av revisionen föreslagna 3 kaptens- eller majorsbeställningar.
En mindre utökning av antalet undervisningstimmar med
därav följande ökning av lärararvodena har även föreslagits.
Å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan har den nuvarande
förste expeditionsvakten upptagits såsom expeditionsvakt. Med hänsyn till
332
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
att de allmänna kurserna föreslagits till tvååriga, kava lärararvodena ökats
med sammanlagt 1,000 kronor.
I fråga om de särskilda truppförbandens stater torde endast böra erinras
om att löjtnanter ock fänrikar, såsom förut (sid. 157) omnämnts, sammanförts
i en grupp under rubrik löjtnantar och fänrikar, att de för förrådsförvaltartjänst
vid truppförbanden avsedda förvaltarbeställningarna överflyttats
från intendenturkårens till truppförbandens stater, att manskapslönerna
beräknats enligt de av 1923 års riksdag bestämda lönebelopp,
samt att den av revisionen föreslagna förvaltningsofficeren utbytts mot en
regementskassör, pensionerad sekundofficer. För sistnämnda befattningshavare
kar i genomsnitt beräknats ett arvode av förslagsvis 2,400 kronor.
A staten för artilleriets fabriker ock tyganstalter har en fabriksingenjör
nyuppförts, varemot en öververkmästare strukits ur staten.
Från staten för intendenturkåren kava, som ovan nämnts, de för
förrådsförvaltaltjänst vid truppförbanden avsedda förvaltarbeställningarna
överflyttats till de särskilda truppförbandens stater. Därjämte har å intendenturkårens
stat ett antal förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar.
Med anledning av att särskilda arvoden upptagits för regementskassörer,
kar posten till särskild ersättning åt sergeanter, kommenderade
såsom biträden till regementsintendenter, ansetts kunna uteslutas.
Liksom uti årets statsverksproposition har en post, felräkningspenningar,
beräknats under anslaget. För att underlätta officers- ock sekundofficersrekryteringen
i Boden kar dels uppförts en post, stipendier ä 3,000
kronor för underlättande av officersrekryteringen i Boden, om
24,000 kronor, dels ock under de särskilda staterna beräknats viss merkostnad,
som uppstår genom att officerare ock sekundofficerare med vederlikar
i lönekänseende efter sex års tjänst i Boden förutsättas få tillgodoräkna
sig tre tjänsteår, utöver vad eljest är medgivet. Slutligen kar för
underlättande av rekrytering i allmänhet vid vissa truppförband i Norrland
uppförts eu post, fria resor för viss personal i Boden, Umeå ock
Sollefteå, om 60,000 kronor. Ifrågavarande medel äro avsedda att bereda
å nämnda förläggningsorter stationerade officerare ock sekundofficerare
jämte vederlikar samt deras familjer tillfälle till fria resor å militärbiljett
söderut en gång om året.
I fråga om av] öningsanslagets beräknande torde slutligen böra framhållas,
att anslagets slutsumma på grund av beräknade vakanser minskats med omkring
3 Vs %. I detta sammanhang torde få erinras, att avdrag för vakanser
beräknats alltsedan 1915. Detta avdrag kar under mera normala förhållanden
ansetts kunna sättas till 5 %, men kar under de senaste åren höjts ända
till 12 %. Då antalet officers- ock sekundofficersbeställningar i det föreliggande
förslaget minskats med omkring 23 % ock antalet manskapsbeställningar
med omkring 33,7 %, synes emellertid en motsvarande minskning
böra ske i fråga om den tidigare tillämpade avdragsprocenten ock
denna sålunda nu böra sättas till ovan angivna 3 Vs %.
333
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
Vid beräkning av anslaget till armens personal över stat har liksom i
årets statsverksproposition ekiperingslijälpen för reservofficerare upptagits
till 750 kronor. Vidare bär tjänstgöringstiden för officerare och sekundofficerare
vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperua begränsats till
35 dagar under varje treårsperiod av tjänstetiden, varigenom viss kostnadsminskning
kunnat vinnas. Å andra sidan har någon kostnadsökning
uppstått genom att pensions-(livränte-)beloppen ökuts till (SOU kronor för
officer'' och 400 kronor för sekundofficer.
Till egnaliemspremier åt underbefäl har nyuppförts ett anslag på 200,000
kronor.
Anslaget till penningbidrag har beräknats enligt följande grunder, nämligen
:
under 1.—145. dagen utgör bidraget 30 öre per dag;
» 146.—240. » » » 50 » » » ;
» 241.—350. » » » 75 » * » ;
», landstormstjänstgöring » » 1 kr. » » .
Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har med hänsyn
till den förutsatta frikallelsen för värnpliktiga familjeförsörjare från värnpliktens
fullgörande under fredstid väsentligt nedsatts.
Anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. har
kunnat icke obetydligt minskas dels på grund av den föreslagna förändringen
i fråga om iuskrivningsnämnds sammansättning jämte i förslaget
till ny värnpliktslag förutsatt inskränkning beträffande annonsering av inkallelser
till viss tjänstgöring och dels till följd av den förutsatta nedsättningen
till 75 % av det nu utgående provisoriska tillägget å militärtaxan.
Beträffande anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskur ser hava vissa smärre förhöjningar vidtagits
i fråga om de för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan
avsedda posterna. För att öka reservstats- och reservpersonalens tjänstbarhet
hava vidare under detta anslag upptagits vissa belopp härför.
Anslaget till studiestipendier har ökats genom uppförande av ett större
antal stipendier, avsedda för sekundofficerare och furirer, än hittills varit
fallet.
Anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., till skrivmaterialier
m. m. vid truppförbanden samt till tryckningskostnader hava
med hänsyn till fallande priser m. in. undergått en däremot svarande
minskning.
Anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
har omräknats med hänsyn dels till nu gällande priser a bränsle- och
lvseartiklar m. m. och dels till numera vunnen erfarenhet om storleken av
förbrukningen av dessa artiklar under nuvarande förhållanden.
Anslaget för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon har beräknats
under förutsättning att den nu befintliga bilparken behörigen förnyas
334
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
samt att anslaget bekostar underhåll av arméns personbilar och motorcyklar.
Underhåll av lastbilarna förutsattes däremot såsom hittills ske å
vederbörliga förbruknings- och övningsanslag.
Vid beräkning av anslaget till truppförbandens övningar har förutsatts,
att ackordhästsystemet införts i största möjliga utsträckning, varigenom en
avsevärd besparing kunnat vinnas. Försiktigheten synes bjuda att icke
räkna med någon inkomst på själva utackorderingen. Det har därför
antagits, att ifiagavarande inkomst åtgår för att täcka de med utackorderingen
förbundna utgifterna. Å anslaget hava nyuppförts särskilda poster
för övningar med de motoriserade artilleriregementena, med stridsvagnbataljonen
och med motorfordon vid trängen. Transportkostnaderna hava
beräknats efter militärtaxan med 75 % förhöjning därav.
Även vid beräkningen av anslaget till fält- och fälttjänstövningar har
den provisoriska förhöjningen å militärtaxan beräknats till 75 % av grundavgifterna.
Under anslaget till sjuk- och veterinärvård har liksom i årets statsverksproposition
uppförts eu post å 50,000 kronor för läkarvård m* m. enligt
23 § i officersavlöningsreglementet.
Anslaget till vapen och ammunition m. m. har omräknats med hänsyn
till nu gällande lägre priser å ammunition. Sålunda hava tillverkningskostnaderna
föi saväl artilleriammunition som framför allt gevärsammunition
kunnat beräknas efter lägre priser, än försvarsrevisionen förutsatt.
Anslag till underhåll och försök med stridsvagnmateriel å 60,000 kronor
samt till övningar och materiel för järnvägstrupper å 20,000 kronor hava
nyuppförts å staten.
Anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor har beräknats under
förutsättning att vissa mera genomgripande reparationsarbeten å en del
äldre kaserner komma till utförande med anlitande av särskilt anvisade
medel. Kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten, vilka beräknats
till 690,000 kronor, hava nedan uppförts under engångskostnaderna. Efter
vidtagandet av nämnda särskilda arbeten kunna de årliga underhållskostnaderna
minskas med omkring 420,000 kronor. Slutligen har en viss
besparing kunnat vinnas genom nedläggandet av vissa etablissement. Nämnda
besparing har, efter frånräknande av underhållskostnaderna för vissa nya
byggnader, beräknats till omkring 50,000 kronor. Den sammanlagda besparingen
uppgår sålunda till omkring 470,000 kronor.
Anslaget till extra utgifter har minskats med 25,000 kronor, vilket belopp
överförts till motsvarande anslag under flygvapnet.
Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har, i enlighet
med vad i årets statsverksproposition föreslagits, upptagits till 70,000 kronor.
Föi extra ordinarie utgifter har beräknats samma belopp, som försvarsrevisionen
upptagit, eller 2,000,000 kronor.
Kuntjl. Maj.ts proposition nr 20.
335
2. Engångskostnader.
Byggnads- och reparationsarbeten.
Med hänsyn till den föreslagna härorganisationen erfordras byggnadsarbeten
för följande ändamål:
1. Uppförande av förrådsbyggnad in. in. för Svea livgardes stridsvagnbataljon.
2. Ordnande av Första och Andra livgrenadjärregementenas förläggning.
3. Ordnande av Västmanlands regementes förläggning.
4. Ordnande av Jämtlands fältjägarregementes förläggning.
5. Ordnande av Södra skånska infanteriregementets förläggning till
Skånska dragonregementets kasernetablissemeut i Ystad.
(i. Beredande av förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband.
7. Ordnande av förläggningen för Arméartilleriregementets ballongbatteri
vid Nedre Frösunda.
8. Uppförande av verkstadsbyggnad m. in. för Fälttelegrafregementets
radiobataljon i Västerås.
9. Ordnande av Norrlands ingenjörkårs förläggning till Jämtlands fältjägarregementes
kasernetablissement i Östersund.
10. Ordnande av förrådsbyggnad för Första intendenturkompaniet i
Örebro.
11. Ordnande av Andra intendenturkompaniets förläggning å Karlsborg.
Utredning rörande kostnaderna för dessa byggnadsarbeten har verkställts
genom arméförvaltningens fortifikationsdepartement. Kostnadsberäkningarna
hänföra sig till de sistlidne höst gällande arbets- och materialpriser.
För Svea livgardes stridsvagn bataljon, som — utom under repetitionsövningarna
— föreslås bliva förlagd i Svea artilleriregementes etablissement,
erfordras icke några byggnadsarbeten för personalens förläggning.
Däremot måste för bataljonens fordon uppföras en särskild förrådsbyggnad
jämte garage och reparationsgarage. Kostnaderna härför hava beräknats
uppgå till 60,000 kronor.
De nybyggda etablissementen för livgrenadjärregementena i Linköping
hava förläggningsutrymme för endast åtta kompanier. Under regementsövningarna
är detta förläggningsutrymme icke tillfyllest. Det under nämnda
övningar erforderliga ökade förläggningsutrymmet torde böra beredas genom
att förlägga vissa formationer dels i exercishus och dels i från Malmslätt
flyttade lägerhyddor.
Då vidare de vid etablissementen förefintliga bostadslägenheterna föi
sekundofficerare äro otillräckliga, måste vid vartdera etablissementet ett
bostadshus för sekundofficerare, inrymmande 5 lägenheter om tillhopa
15 eldstäder, uppföras.
Byggnads
arboton.
Förrådsbyggnad
m. in.
för Svea livgardes
stridsvagnbataljon.
Första och
Andra livgrenadjärregementenas
Förläggning.
336
Västmanlands
regementes
förläggning.
Jämtlands
fältjägarregementes
förläggning.
Södra skånska
infanteriregementets
förläggning.
Inredande av
förrådsutrymme
för
motoriserade
artilleriförband.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Kostnaderna vid vartdera regementet för ordnande av förläggningen
hava beräknats sålunda:
1. Flyttning av en lägerhydda från Malmslätt till Lin
köping.
......................................................................... kronor 15,000: —
2. Uppförande av bostadshus för sekundofficerare...... » 75,000: —
3. Byråkostnader och oförutsedda utgifter..................... » 5,000:
Summa kronor 95,000: —
För båda regementena tillsammans skulle kostnaden alltså uppgå till
190,000: — kronor.
Då Fälttelegrafregementets radiobataljon föreslås bliva förlagd till Västmanlands
regementes etablissement, erfordras vid sistnämnda regemente
med hänsyn till förläggningsförhållandena under repetitionsövningarna en
barack för omkring 250 man.
För ändamålet torde en barack lämpligen böra flyttas från Malma hed
till Västerås. Kostnaderna härför hava beräknats till omkring 50,000
kronor.
Genom att för Norrlands ingenjörkår taga i anspråk en av Jämtlands
fältjägarregementes kasernflyglar uppstår med hänsyn till förläggningsförhållandena
under repetitionsövningarna vid nämnda regemente behov även
barack för omkring 250 man. Kostnaderna för uppförande av en dylik
barack hava beräknats till 100,000 kronor.
För ordnandet av Södra skånska infanteriregementets förläggning i Skånska
dragonregementets kasernetablissement i Ystad erfordras vissa ominredningsoeli
reparationsarbeten m. m. enligt följande kostnadsberäkning:
1.
2.
3.
4.
5.
Ominredningsarbeten m. m...............
Värmeledningsarbeten ......................
Vatten- och avloppsledningsarbeten
Elektrifiering av etablissementet......
Ritningar, kontroll och oförutsedda
............ kronor |
87,000 |
— |
........... » |
55,000 |
— |
............ » |
1,000 |
— |
............ » |
30,000 |
— |
ir ......... » |
17,000 |
— |
Summa kronor |
190,000 |
— |
För beredande av förradslokaler för traktorer och andra motorfordon
vid de motoriserade Bodens artilleriregemente, Arméartilleriregementet och
Luftvärnsartilleriregementet erfordras i viss utsträckning omändring av ridhus
och stallar. Kostnaderna för ifrågavarande ändringsarbeten hava beräknats
sålunda:
vid Bodens artilleriregemente......................................... kronor 25,000:_
vid Arméartilleriregementet, vilket förlägges till det
nuvarande Positionsartilleriregementets kasern...... » 50,000: —
vid Luftvärnsartilleriregementet, vilket förlägges till
den nuvarande Karlsborgs artillerikårs kasern ... » 25,000: —
Summa kronor 100,000: —
Kun//!. Maj ds proposition nr 20.
337
Arméartilleriregementets ballongbatteri föreslås bliva förlagt till det nuvarande
ballongkompaniets förläggningsplats vid Nedre Frösunda. Då där
befintliga byggnader in. in. emellertid, med undantag av vissa förrådsbyggnader,
äro av provisorisk karaktär, kräves — förutom eu ny barackbyggnad
— grundlig reparation av etablissementet. Fn barackbyggnad
beräknas kunna för ändamålet förflyttas från Malma lied. Kostnaderna
för denna förflyttning samt för erforderliga reparationsarbeten liava beräknats
till 100,000 kronor.
För Fälttelegrafregementets radiobataljon, vilken föreslås bliva förlagd
till Västmanlands regementes kasernetablissement i Västeras, måste uppföras
dels en verkstadsbyggnad för en beräknad kostnad av 100,000
kronor och dels en förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av 60,000
kronor. Sammanlagda byggnadskostnaden skulle således uppgå till 160,000
kronor.
I enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit, förutsättes, att för
Norrlands ingenjörkårs förläggning tages i anspråk en av Jämtlands fältjägarregementes
kasernflyglar ävensom eu regementets enskilda lägerkassa
tillhörig byggnad, det s. k. Lugnet, vilken skulle för ändamalet av statsverket
inlösas. I dessa båda byggnader kunna inrymmas ingenjörkårens
expedition, dess fyra kompanier, bostäder för 9 gifta och 6 ogifta sekundofficerare
ävensom erforderliga lektionslokaler.
Följande lokaler inom etablissementet avses för gemensamt bruk av
båda truppförbanden, nämligen officersmäss och officersarrest, expedition
för kassaförvaltningen, krigsrättsrum, kokimättning och proviantbod, badoch
tvättinrättning, mässbyggnad för sekundofficerare och manskap, exercisoch
gymnastikhus, sjukpaviljong, intendenturverkstäder och avträdesbyggnader.
Kostnaderna för ordnandet av ingenjörkårens förläggning hava i huvudsaklig
överensstämmelse med av försvarsrevisionen framlagda beräkningar
beräknats sålunda:
1. Inredning av kårexpeditioner ................................. kronor
2. Inlösen jämte ombyggnad och reparation av
»Lugnet» ..................................................................
3. nålhus.....................................................................
4: Vinterstall för 31 hästar .......................................
5. Sommarstall för 40 hästar ....................................
6. Vapen- och ammunitionsförråd (även för sprängämnen)
......................................................................
7. Verkstadsbyggnad för tygverkstäderna..................
8. Skosmedja och sjukstall.........................................
9. Gödselstad................................................................
10. Vägbyggnad vid kårens etablissement ...............
11. Förrådsbyggnad å övningsplatsen i Lit...............
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 11 A höft. (Nr 20.)
5,000: —
20,000:
60,000: -70,000: —
20,000: —
10,000: -100,000:
40,000: —
7,000: —
30,000: —
10,000: —
2125 23 22
llallongbattoriots
förläggning
vid Nedre
Frösunda.
Yerkstadsljyggnad
in. m.
för radiobataljonen
i
Västerås.
Norrlands
ingenjörkårs
förläggning.
Förrådsbyggnad
för Första
intendenturkompaniet
i
Örebro.
Andra intendenturkompaniets
förläggning
å
Karlsborg.
Samman
fattning.
• °
Keparationsarbeten
lör
iståndsättando
av vissa
etablissement.
338
12.
13.
14.
15.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stallbyggnad å övningsplatsen i Lit |
kronor |
10,000: — |
|
Vatten- och avloppsledningar............ |
» |
50,000: — |
|
Elektriska ledningar ........................... |
T/ |
25,000: — |
|
Bitningar, kontroll och oförutsedda |
utgifter ...... |
38,000: — |
|
Summa |
kronor |
495,000: — |
Första intendenturkompaniet föreslås bliva förlagt till Livregementets
grenadjärers kasernetablissement i Örebro. För kompaniets fordon m. m.
måste en mindre förrådsbyggnad uppföras. Kostnaderna härför hava beräknats
till 15,000 kronor.
Andra intendenturkompaniet är för närvarande förlagt i en förrådsbyggnad
å Karlsborg. Denna förläggning är ur hygienisk synpunkt otillfredsställande.
Då genom kommendantskapets indragning kommendantskapsbyggnaden
icke mera erfordras för sitt hittillsvarande ändamål, torde densamma
lämpligen böra tagas i anspråk för att bereda intendenturkompaniet
en nöjaktig förläggning. Kostnaderna för de med hänsyn härtill erforderliga
ändringsarbetena hava beräknats till 30,000 kronor.
Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså för verkställande
av de utav den nya försvarsorganisationen betingade byggnadsarbetena
erfordras följande belopp:
1.
2.
3.
4.
5.
0.
7.
8.
9.
10.
11.
Förrådsbyggnad för stridsvagnbataljonen ........ kronor 60,000: —
Livgrenadjärregementenas förläggning ............... » 190,000: —
Västmanlands regementes förläggning.............. » 50,000: —
Jämtlands fältjägarregementes förläggning ...... » 100,000: —
Södra skånska infanteriregementets förläggning » 190,000: —
Förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband
....................................................................... » 100,000: —
Ballongbatteriets förläggning .............................. » 100,000: —
Verkstadsbyggnad m. m. för radiobataljonen... » 160,000: —
Norrlands ingenjörkårs förläggning .................. » 495,000: —
Förrådsbyggnad för Första intendenturkompaniet
.................................................................... 5 15,000: -—
Andra intendenturkompaniets förläggning......... » 30,000: —-
eller tillhopa kronor 1,490,000: —
Då större reparationsarbeten under krisåren i viss mån måst eftersättas
å ena sidan på grund av högt uppdrivna material- och arbetspriser, å
andra sidan emedan vissa materialier t. ex. linolja under denna tid voro
så gott som oåtkomliga, hava vissa etablissement ännu icke kunnat bringas
i ett sådant skick, att de årliga underhållskostnaderna kunna hållas till
så lågt belopp, som eljest vore möjligt. Genom anvisande av tillräckliga
Kungl. Maj:tf! proposition nr 21).
339
medel såsom engångskostnader för utförande av dylika mera genomgripande
reparationsarbeten, kan, som i det föregående (sid. 334) blivit omförmält,
det ordinarie underliållsanslaget för arméns byggnader undergå
en icke obetydlig minskning. Här avsedda reparationsarbeten omfatta
huvudsakligen ersättning av förslitna golv, reparationer av nedröstade tak
samt verkställande av eftersatta målningsarbeten. Vid Livregementets
dragoner erfordras därjämte eu genomgripande reparation av regementets
stallar m. m.
Ifrågavarande reparationsarbeten hava beräknats draga eu kostnad av
sammanlagt 690,000 kronor. De årliga besparingarna å det ordinarie
byggnadsanslaget under ovan angiven förutsättning hava, som i det föregående
ävenledes blivit omnämnt, beräknats uppgå till omkring 420,000
kronor.
För ovan upptagna byggnads- och reparationsarbeten beräknas den
sammanlagda kostnaden således komma att uppgå till (1,490,000 +
690,000 =) 2,180,000 kronor.
För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke
av riksdagen äskas, utan torde härför böra tagas i anspråk vissa av riksdagen
redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,
vilka med hänsyn till den förestående försvarsrevisionen eller av annan
anledning ännu icke kommit till utförande och som enligt den av mig
föreslagna organisationen komma att bliva obehövliga.
De tillsvidare reserverade medel, som avse sådana under arméförvaltningens
fortifikationsdepartements förvaltning stående byggnadsföretag, vilka
icke kommit till utförande, äro angivna i nedanstående tablå.
Byggnadsföretag. |
Reserverade medel. |
Anmärkningar. |
|
Ökat stallutrymme vid infanteriet: Vinter- och |
46,000 |
||
Underofficer sbyggnad vid Gotlands infanteri-regemente .......................................... |
13,500 |
_ |
| Anstår, enär uppdrag om dessa |
Kasernetablissement för 5 skvadroner av |
173.500 |
— |
> arbetens utförande icke erhål-) lits. |
Ökat stallutrymme vid kavalleriet: Stall för |
118,400 |
— |
( Anstår, tills regementets förlägg-\ ningsfråga blivit avgjord. |
Förråd för andra fordon än vinterfordon: |
9,500 |
— |
|
ökat stallutrymme vid artilleriet: Stallar för |
54,920 |
64 |
(Anstår på grund av Kungl. Majrts |
Nya byggnader för Bodens artilleriregemente: |
217,201 |
89 |
Anstår på grund av Kungl. Maj:ts |
komma att behöva tagas i an-språk för den under uppförande |
340
Kungl. Ma.j:ts proposition nr 20.
Byggnadsföretag.
Reserverade
medel.
Anmärkningar.
Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente
i Östersund: Sjukpaviljong, exercishus,
ridhus, sommarstall och uthus......
Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani:
Sjukpaviljong ..............
Nytt kasernetablissement för Fälttelegrafkåren\
Nya byggnader för Bodens ingenjörkår: Kasern,
ridhus och förrådsbyggnad .........
Nytt kasernetablissement för Norrlands ingen-!
jörkår ...............................................j
Förplägnadsanstalt i Boden: Havremagasinj
j Förplägnadsanstalt i Hässleholm: Bageri
I Förplägnadsanstalt i Östersund: Kasern ochl
bageri................................................I
j Havremagasin i Stockholm.....................
Uppförande av skidförråd: Andra och fjärde
arméfördelningarnas förråd samt förråd
för krigsreserven i Stockholm .........
j Ordnande av vinterförläggning: Exercishus
vid Västernorrlands regemente ..........
Torkrum vid vissa kasernetablissement: Anordningar,
som kräva särskilda till- eller
^byggnader, ävensom sådana, som skulle
äga rum i för inkvartering av underofficerare
avsedda lokalutrymmen____
113.000
18,000
1.714.500
227,485
1.439.500
200.000
238,000
87,800
162,700
203,500
53,000
616,461
{Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
beslut den 16 juli 1919.
_| (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
j\ beslut den 14 mars 1919.
_J (Anstår på grund av Kungl. Maj:tsj
|\ beslut den 11 april 1919.
IAnstår på grund av Kungl. Maj:ts
beslut den 16 maj 1919. Det
reserverade beloppet utgör behållning
å anslaget.
_ (Anstår på grund av Kungl. MajrfcsJ
!\ beslut den 21 mars 1919.
__(Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
1 beslut den 24 januari 1919.
_j (Anstår på grund av Kungl. Majtts
|\ beslut den 21 mars 1919.
{Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
beslut den 4 april 1919.
_| (Anstår på grund av Kungl. Majrtsj
\ beslut den 11 april 1919.
{Anstår, enär begärda merkostnader
icke av Kungl. Maj It an-j
visats.
_j (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts!
I beslut den 11 april 1919.
Summa kronor I 5,706.968
Anstår på grund av Kungl. Maj:ts|
beslut den 16 juli 1919. Det
reserverade beloppet utgör be-j
9611 hållningen å anslaget.
36
Av de i denna tablå omförmälda byggnadsföretag komma vissa att bliva
obehövliga på grund av den av mig föreslagna nya organisationen, under
det att andra icke alls eller endast i ringa mån därav beröras. Beträffande
dessa senare anser jag mig icke böra bär yttra mig, utan torde frågan om
dessa byggnadsföretags fullföljande böra göras till föremål för särskild
omprövning. De byggnadsföretag åter, som genom den av mig föreslagna
organisationen bliva obehövliga eller som direkt ingå i densamma, äro följande:
1. Ökat stallutrymme vid infanteriet ..................... kronor
2. Underofticersbyggnad vid Gotlands infanteriregemente
............................................................. »
3. Kasernetablissement för 5 skvadroner av Skånska
husarregementet.................................................... »
4. Ökat stallutrymme vid kavalleriet ;.................... »
5. Förråd för andra fordon an vinterfordon........ »
(i. Ökat stallutrymme vid artilleriet........................ »
7. Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästnings
ingenjörkompani
................................................. »
46,000: —
13,500:
173,500: —
118,400: —
9,500: —
54,920: —
18,000: —
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20. 341
8. Nytt kasernetablissement för Norrlands ingen- |
||
jörkår ................................................................... |
kronor |
1,439,500: |
9. Förplägnadsanstalt i Hässleholm....................... |
» |
238,000: — |
10. Förplägnadsanstalt i Östersund ....................... |
» |
87,800: — |
1 1. Havremagasin i Stockholm ............................... |
» |
162,700: — |
Summa |
kronor |
2,361,820: — |
Som i det föregående (sid. 107) framhållits, synes man kunna räkna med
att medel för uppförande av nytt etablissement för Fälttelegrafregementet
framdeles kunna erhållas genom försäljning av Mariebergsområdet. Det
för Fälttelegrafkårens nya etablissement reserverade beloppet, 1,714,500
kronor, blir i så fall obehövligt. Summan reserverade medel för byggnadsföretag,
vilka enligt den föreslagna organisationen bliva obehövliga
eller som direkt ingå i densamma, blir alltså (2,361,820 + 1,714,500 =)
4,076,320 kronor.
Av ifrågavarande belopp torde 2,180,000 kronor böra tagas i anspråk
för bestridande av kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna
byggnads- och reparationsarbetena. Därjämte förutsättas, som av det följande
kommer att framgå, 1,799,000 kronor bliva använda för uppförande
av vissa byggnader m. m. vid arméflygkåren. Det återstående belopp, vilket
enligt den föreslagna organisationen icke erfordras för byggnadsföretag,
utgör således [4,076,320 — (2,180,000 + 1,799,000) =] 97,320 kronor.
Materielanskaffning.
Vid behandlingen av frågan angående den för hären erforderliga materielanskaffningen
framställdes från de till revisionens förfogande ställda sakkunniga
högst avsevärda krav i förevarande avseende. Med hänsyn till de
härmed förenade kostnaderna fann revisionen sig emellertid nödsakad att
vidtaga mycket betydande inskränkningar i förhållande till vad som ur
militär synpunkt ansågs vara erforderligt.
Den av revisionen för hären föreslagna materielanskaffningen beräknades
draga en kostnad av 36,000,000 kronor. Härav avsågos 6,133,000 kronor
för arméns flygväsende. För armén i övrigt skulle alltså återstå
29,867,000 kronor. Detta belopp beräknades i stort sett på följande sätt:
Luftvärnsartilleri (inberäknad materiel för motorisering
av rörliga formationer) ................................................ kr. 3,000,000: —
Kulsprutegevär. Förutom viss depåmateriel beräknades
för varje infanterikompani och velocipedskvadron
12 samt för varje beriden skvadron 6 kulsprutegevär.
............................................................................. » 6,590,000:-
Kulsprutor. Förutom viss depåmateriel beräknades
för varje infanteribataljon 8 och för varje kulspruteskvadron
4 kulsprutor. Därjämte avsågs viss materiel
för luftvärn ...................................................... !> 3,100,000: —
Försvars
revisionen.
Kungl. Äfaj:ts proposition nr 20.
Departements
chefen.
342
Gasskydd ............................................................................ kr
Diverse artillerim åter i el (pansarbilar för kavalleriet,
lyspistoler, utskjutningsapparater för gevärsgranater
m. m.)............................................................................ »
Infanteriartilleri ........................................................ »
Mobilisering sammunition..................................................... »
Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning
av viss artillerimateriel .................................... »
Fortifikatoriska anordningar i Boden .............................. »
liadiomateriel...................................................................... »
Strålkastare för luftvärnsartilleriet ................................. »
Ballongniateriel.................................................................... »
Tung pontonmateriel ........................................................... »
Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signalmateriel
m. m. ävensom industriens krigsorganisation
i vad avser viss intendenturmateriel)............... »
Sjuk- och veierinärvårdsmateriel ....................................... »
Summa kronor
1,882,000: —
612,000: —
255,000: —
9,895,000: —
1,500,000: —
300,000: —
666,000: —
200,000: —
200,000: —
250,000: —
417,000: —
1,000,000: —
29,867,000: —
Enligt revisionens uppfattning borde detta belopp av statsfinansiella
skäl fördelas till utgående under en period av tio år.
I enlighet med vad jag anfört under »Allmänna grunder för lantförsvarets
ordnande», är det givetvis av den största betydelse, att hären är
försedd med eu tidsenlig och efter våra förhållanden avpassad beväpning
och utrustning. Chefen för generalstaben har också föreslagit materielanskaffning
i betydande omfattning. Som jag i det föregående (sid. 35)
framhållit, anser jag mig icke kunna biträda vad nämnde chef härutinnan
föreslagit. Materielanskaffningen måste nämligen i fredstid av kostnadsskäl
begränsas till vad som måste anses vara oundgängligen nödvändigt. En
viss begränsning är dessutom påkallad på grund av teknikens snabba
utveckling, varigenom materielen kan komma att jämförelsevis hastigt bliva
omodern.
Med hänsyn till såväl sistnämnda förhållande som till kostnaderna
finner jag mig böra föreslå, att materielanskaffningen i fred i allmänhet
inskränkes till att omfatta tillgodoseendet av det omedelbart vid mobilisei-ing
och i början av ett krig förefintliga oundgängliga behovet av viktigare
materielslag. Vid anskaffningen i fredstid kan således endast i
ringa mån hänsyn tagas till det under ett krig uppstående ökade behovet
av beväpning och annan materiel. Vid sådant förhållande är det uppenbarligen
av den största betydelse, att landets industri snarast möjligt
efter ett krigsutbrott är i stånd att ställa till förfogande den erforderliga
materielen. Ett villkor för att så skall kunna ske är emellertid, att omsorgsfulla
förberedelser i fredstid vidtagas för industriens krigsorganisation.
Beträffande den materiel, som jag med ovan angivna allmänna utgångs -
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 343
punkt funnit mig böra föreslå till anskaffning, bär jag i liera fall ansett
mig böra tillämpa enahanda beräkningsgrunder som de av revisionen
följda. Den kostnadsökning, som i dylika fall inträder, är uppenbarligen
en följd av den av mig förutsatta mera omfattande krigsorganisationen.
För vissa ändamål bär jag emellertid ansett mig böra räkna med för
bållandevis större kostnader än revisionen. Särskilt gäller detta i fråga
om anskaffande av kulsprutor för luftvärn samt strålkastare för luftvärnsartilleriet
ävensom beträffande förberedelserna för industriens krigsorganisation
i vad avser tillverkning av viss artillerimateriel. Slutligen kar
jag funnit mig böra föreslå till anskaffning i begränsad omfattning viss
av revisionen icke upptagen materiel, bland vilken bär torde böra särskilt
omnämnas stridsvagnar för infanteriet, mät- och observationsmateriel för
artilleriet ävensom materiel för motorisering av tungt rörligt artilleri.
Beträffande nämnda motorisering finner jag mig böra framhålla, att revisionen
(jfr Del 1, sid. 541) även synes hava räknat med att densamma
borde vidtagas. Vid den tidpunkt, då revisionens arbete slutfördes, var
denna motoriseringsfråga emellertid icke fullt utredd.
Med hänsyn till de därmed förenade kostnaderna bar jag, liksom revisionen,
icke funnit mig kunna nu ifrågasätta anskaffning av tungt artilleri
eller modernisering av artillerimaterielen.
Kostnaderna för materielanskaffning liava av mig i stort sett beräknats
sålunda:
Luftvärnsartilleri (jämte motorisering av vissa formationer)
.............................................................................. kr
Kulsprutegevär. Behovet beräknas enligt motsvarande
grunder, som av revisionen tillämpats ...................... »
Kulsprutor. Behovet för infanteriet och kavalleriet beräknas
enligt motsvarande grunder, som av revisionen
tillämpats. Beträffande kulsprutor för luftvärn
beräknas den av revisionen föreslagna anskaffningskostnaden,
145,000 kr., bliva höjd till 800,000 kr. »
Gasskydd ....................................................................... *
Stridsvagnar för infanteriet ................................ *
Motorisering av det tunga rörliga artilleriet samt av
rörliga
luftvärnsformationer......................................... *
Mät- och observationsmateriel för artilleriet ................ »
Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspistoler,
utskjutningsapparater för gevärsgranater)... »
Infanteriartilleri ................................................................. *
Mobilisering sammunition..................................................... *
Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning
av viss artillerimateriel ................................................ *
Fortifikatoriska anordningar i Boden ............................ »
Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst »
3,000,000: -8,146,000: —
4,694,000: —
2,000,000: —
2,480,000: —
3,638,000: —
386,000: —
689,000: —
337,000: —
8,507,000: —
3,000,000: —
680,000: —
120,000: —
344
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Radiomateriel...................................................................... kr,
Strålkastare för luftvärnsartilleriet ................................ »
Ballongmateriel................................................................... »
Tung pontonmateriel........................................................... »
Diverse fortifikationsmateriel (telegraf-, fält- och fäst
ningsingenjörmateriel)
................................................ »
Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signalmateriel
m. m. ävensom industriens krigsorganisation
i vad avser viss intendenturmateriel) ........................ »
Sjuk- och veterinärvårdsmateriel .................................... »
789,000: —
915,000: —
340,000: —
300,000: —
175,000: —
579,000: —
1,000,000: —
Summa kronor 41,775,000
För de synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid
beräknandet av materielbehov och kostnader, kommer vederbörande riksdagsutskott
att erhålla särskild redogörelse.
I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kostnader
för materielanskaffning:
luftvärnsartilleri .................................... |
................................. kr. 200,000 |
— |
kulsprutegevär....................................... |
................................ » 1,000,000 |
— |
kulsprutor ........................................ |
................................ » 200,000 |
— |
gasskydd ............................................... |
............................... » 180,000 |
— |
motorisering av tungt artilleri............ |
................................ * 120,000 |
— |
Summa kronor 1,700,000 |
— |
Därest sistnämnda summa av riksdagen beviljas, kommer den återstående
kostnaden för materielanskalfning att minskas till (41,775,000 —
— 1,700,000 =) 40,075,000 kronor.
I likhet med vad revisionen förutsatt, finner även jag mig böra föreslå,
att den här avsedda materielan skaft ningen fördelas på en period av
tio år. I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av 4,007,500
kronor.
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband m. in.
De städer, till vilka arméns olika truppförband för närvarande äro förlagda,
hava i flera fall för respektive truppförbands förläggning iklätt sig
åtskilliga uppoffringar, såsom upplåtelse av mark, anläggande av gator
samt vidtagande av anordningar för belysning, vatten och avlopp. Uppenbarligen
hava kommunerna därvidlag påräknat att genom ökad skatteintäkt
m. m. erhålla vederlag för gjorda uppoffringar.
Enligt den nu föreslagna organisationen äro vissa truppförband avsedda
att indragas eller erhålla ändrad förläggning, varjämte inskränkningar
i fråga om truppförbandens styrka i flera fall komma att inträda. Givet
är, att härav berörda kommuner av nämnda förhållanden kunna komma
att förorsakas förluster. Sålunda komma de att helt eller delvis berövas
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 34o
det avsevärda skatteobjekt, som personalens löneinkomst for närvarande
utgör. Vidare måste hyresvärdar, affärsinnehavare, hantverkare, kommunikationsverk
m. tl. förväntas få sina inkomster minskade, varigenom
jämväl kommunernas skatteintäkter komma att ytterligare reduceras. Dessa
synpunkter hava ock med styrka framhållits i till Kungl. Maj:t ingivna
framställningar från de kommuner, där enligt försvarsrevisionens förslag
nu förefintlig militärförläggning skulle indragas. Härvid har ock hemställts
om vidtagande av sådana åtgärder från kronans sida, att kommunerna
i eu eller annan form bereddes gottgörelse för angivna förluster.
Över flertalet av omförmälda framställningar hava arméförvaltningens fortifikations-
och civila departement avgivit yttrande, däri de funnit vissa
kommuner skäligen berättigade till gottgörelse av kronan, i händelse av
revisionen föreslagen indragning av militärförläggningar komme till stånd.
Frågan angående de skyldigheter, som i förevarande hänseende må
åligga kronan gentemot de kommuner, vilka komma att drabbas av följ
derna av de enligt nu föreliggande förslag till försvarsorganisation förutsatta
indragningar och inskränkningar av här avsett slag, är givetvis
alltför komplicerad för att kunna i detta sammanhang upptagas till prövning.
Endast det torde redan här böra framhållas, att för kompenserande
av de förluster, som i ovan angivna hänseende må komma att
åsamkas vissa kommuner, andra statsinstitutioner, såsom t. ex. skolor och
sjukvårdsanstalter, böra, i den mån så lämpligen kan ske, förläggas till
nämnda kommuner. I övrigt torde förevarande spörsmål, sedan beslut
fattats om ny försvarsorganisation, böra göras till föremål för en ingående
och allsidig utredning.
V. Övergången till den nya härordningen.
1. Allmänna synpunkter.
Den av mig föreslagna nya härordningen innebär i många avseenden
genomgripande förändringar. Övergången till densamma torde därför i
liera fall bliva förenad med avsevärda svårigheter. Med hänsyn härtill
måste en alldeles särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan, huru denna
övergång skall på lämpligaste sätt ordnas. Då de härför erforderliga bestämmelserna
komma att bliva icke blott mycket omfattande utan jämväl
rätt så detaljerade, torde något fullt utarbetat förslag i förevarande hänseende
icke lämpligen vare sig kunna eller böra nu framläggas. Jag finner
mig därför böra inskränka mig till att angiva de allmänna grunder, efter
vilka övergången lämpligen synes böra ske. De för övergången erforderliga
närmare bestämmelserna torde, såsom försvarsrevisionen förutsatt och jämväl
tidigare i liknande fall skett, böra utfärdas av Kungl. Maj:t.
Vid behandlingen av frågan om övergångens ordnande torde böra skiljas
emellan å ena sidan värnplikten och å andra sidan organisationen i egen!-
346
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
lig mening. Mellan dessa råder dock givetvis ett mycket nära samband.
Sålunda är, såsom försvarsrevisionen framhållit, den tidpunkt, då den nya
värnpliktslagen kan börja tillämpas, beroende av, huruvida organisationen
medgiver de värnpliktigas utbildning på avsett sätt, och genomförandet
av den nya organisationen är å sin sida beroende av den nya värnpliktsanordningens
genomförande.
Med hänsyn till de med det nuvarande provisoriet förenade olägenheterna
finner jag det vara i hög grad önskvärt, att övergången till den
nya härordningen sker så snabbt som möjligt. Beträffande tidpunkten för
övergången har jag funnit mig böra utgå från att den nya värnpliktslagen
träder i kraft med ingången av år 1925. Med hänsyn till de under provisorietiden
rådande utbildningsförhållandena för de värnpliktiga måste
emellertid den nuvarande truppförbandsorganisationen i stort sett bibehållas
till slutet av utbildningsåret 1924—1925. Övergången till den nya organisationen
torde därför icke kunna taga sin början i någon större omfattning
förrän efter avslutandet av 1925 års repetitionsövningar. Med hänsyn
härtill torde man böra räkna med att ifrågavarande övergång först på
våren 1926 kan vara i huvudsak genomförd.
2. Värnplikten.
Under §§ 51—55 i förslaget till ny värnpliktslag återfinnas bestämmelserna
angående denna lags ikraftträdande. Av dessa framgår, att lagen är
avsedd att tillämpas från och med 1 januari 1925, samt att, med vissa
undantag, från och med denna dag icke blott 1914 års värnpliktslag utan
även samtliga under provisorietiden utfärdade lagar om ändrad utbildningstid
för de värnpliktiga skola upphöra att gälla.
För vinnande av önskvärd reda och ordning i tjänstgöringsförhållandena
hava, i likhet med vad revisionen för motsvarande fall föreslagit, sådana
värnpliktiga, vilka bort inskrivas före år 1925 men icke då blivit inskrivna,
vare sig detta berott på laga förfall, i vederbörlig ordning beviljat
uppskov eller uteblivande utan laga förfall, ansetts böra i allo vara underkastade
bestämmelserna i den nya lagen. I enahanda syfte har det emellertid
synts lämpligt att med nämnda värnpliktiga i utbildningshänseende
likställa dem, som visserligen blivit inskrivna före den nya lagens ikraftträdande
men som av en eller annan anledning icke börjat fullgöra dem
åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i eu följd senast å för 1924
års klass stadgad tid.
Beträffande övriga före år 1925 inskrivna värnpliktiga, torde dessa i
regel böra fullgöra sin värnpliktstjänstgöring i enlighet med de under provisorietiden
gällande bestämmelserna. Fördenskull har det synts lämpligt
att härutinnan hänvisa till den särskilda lag om ändrad utbildningstid för
värnpliktiga av 1924 års klass, vartill förslag förelagts årets riksdag i
proposition nr 13. Från ifrågavarande allmänna regel måste dock vissa
avsteg göras.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 347
Försvarsrevisionen liar — under erinran att enligt dess förslag den sista
repetitionsövningen i allmänhet vore förlagd till ett senare år än enligt
nu gällande bestämmelser — framhållit, att därest det med ifrågavarande
repetitionsövning avsedda ändamålet icke skulle förfelas, vid ett flertal
truppslag ytterligare eu årsklass måste under vissa övergångsår inkallas
till fullgörande av sådan övning. Härvid borde närmast tagas i anspråk
årsklasserna 1920—1923 samt, där särskilda skäl icke förelåge, i forsta
hand de yngsta bland dessa. Någon befogad erinran mot eu dylik anordning
kunde så mycket mindre göras, som ifrågavarande repetitionsövning
vore avsedd att träda i stället för den reservtruppövning, som
dessa årsklasser allt fortfarande vore skyldiga att jämlikt bestämmelserna
i 1914 års värnpliktslag fullgöra.
Även med hänsyn till den av mig föreslagna värnpliktsanordningen äro
motsvarande åtgärder nödvändiga. Då den sista repetitionsövningen enligt
det av mig framställda förslaget i allmänhet är förlagd till ett tidigare år
än uti revisionens förslag, synes det dock möjligt att icke oväsentligt begränsa
inkallelsen i fråga.
Vid fältingenjör-, fälttelegraf- och fästningsingenjörtrupperna komma repetitionsövningarna,
enligt vad jag i det föregående föreslagit, att erhålla en
längd av 35 dagar i stället för under provisorietiden stadgade 30 dagar.
Med anledning härav bör i anslutning till av revisionen framställt förslag
under övergångstiden från och med år 1926 vid nämnda trupper repetitionsövningen
för provisoriets årsklasser ökas med 5 dagar.
Yad nu sagts bör av enahanda orsak även gälla för fästningsartdleriet
i Boden.
3. Organisationen.
Såsom av det föregående framgår, torde man böra utgå ifrån att den
nya organisationen i huvudsak genomföres under hösten och vintern 1 925-1926. Det härför erforderliga omorganisationsarbetet torde med all säkerhet
bliva mycket omfattande och maktpåliggande. De närmare bestämmelser,
enligt vilka detta arbete skall utföras, äro, som jag i det före
gående framhållit, i allmänhet av den natur, att det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att efter vederbörande militärmyndigheters hörande darom
besluta. Beträffande det sätt, varpå de föreslagna personalindragningarna
böra genomföras, är däremot riksdagens medverkan erforderlig. Jag anser
mig därför böra begränsa den följande framställningen huvudsakligen till
detta och i samband därmed stående spörsmål.
Det antal beställningar, som enligt härordningsförslaget är avsett att
indragas, är, såsom av den å sid. 349 intagna tabellen framgår, högst
betydande. Genom dessa indragningar kommer givetvis en del av armens
nuvarande fast anställda personal att försättas i ett mycket ogv lins a in t
läge. Försvarsrevisionen har med tanke härpå uttalat, att det vore av
synnerlig vikt, att sådana former för övergången valdes, att personalen
Övergångsförhållanden
för officerare
och underofficerare
med vederlikar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
icke bleve alltför mycket lidande. Samtidigt har revisionen emellertid
framhållit, att det med hänsyn till det med den nya organisationen åsyftade
nedbringandet av försvarskostnaderna ur statens synpunkt vore av
icke mindre vikt, att denna organisation snarast möjligt genomfördes.
Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen
kan man i stort sett skilja mellan två olika huvudgrupper, nämligen sådan
personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande, och sådan
personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar. Den
förra gruppen utgöres av arméns manskap ävensom viss annan personal i
arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.), den senare av officerare och
underofficerare ävensom civilmilitär och en del civil personal.
Till en början torde jag få upptaga till behandling frågan om, huru
övergången med avseende å officerare och underofficerare (sekundofficerare)
med vederlikar lämpligen bör ordnas.
För att tjäna såsom underlag för bedömande av denna fråga har vidstående
tabell upprättats.
Av tabellen framgar, att det antal beställningar, som skall indragas, är
ganska växlande. I vissa fall hava indragningarna en ringa omfattning,
i andra åter är förhållandet det motsatta. Beträffande sättet för indragningarnas
verkställande torde det, såsom försvarsrevisionen (Del 1, sid. 645)
framhållit, vara nödvändigt att, utan hänsynstagande till de skiljaktigheter,
som kunna förefinnas i fråga om indragningarnas omfattning, för samtliga
personalkategorier tillämpa fullt enhetliga principer. Ett motsatt förfarande
skulle nämligen lätteligen leda till osäkerhet och oreda samt än
ytterligare försvåra det redan i och för sig komplicerade övergångsproblemet.
Kungl. Majds proposition nr ''JO.
34! t
T u b o I I
utvisande övergfångsförhullandena för ofliccrare och underofllcerarc (sekundofflccrare)
med vederlikar vid armén.
Personal |
på aktiv stat. |
Personal på reservstat. |
||||||||||
in Hjj 1 |
Förelio |
gande |
> |
O 3 |
St P |
Föreliggande |
> < |
pensionerad |
||||
» 3 ^ C* |
0 2 pa r-t- |
förslag inne-bär s&ledes: |
«crq _ ° po «>'' P |
so 0> ^ P> |
=§<£ 0 »s sr |
förslag inne-bär således: |
w(Jq O po er. C |
personal |
||||
T P |
||||||||||||
"P'' c*m, |
•»tf |
cd |
''ir g: |
® 2 er |
CD |
Se- kund- ! |
||||||
r-aT cd |
m, ^ a> c+- |
Minsk- |
ök- |
OO o» ^ |
CD fcO^ ^ CD |
t-tj ^ CD O: • m hj rf- |
Minsk- |
Ök- |
od ^ o» v 10 O |
Offi- |
||
si 5 |
ning. |
nitig. |
■ t§ 1 |
£. % — |
ning. |
ning. |
* bo |
cerare. |
om- |
|||
^ 7 |
(jo. ep |
OTC} CD |
1 |
cerare. i |
||||||||
Infanteriet. |
i |
2 |
3 |
t |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 i |
Officerare. |
||||||||||||
Överstar ....................... |
27 |
26 |
1 |
— |
25 |
3 |
4 |
— |
i |
3 |
1 |
|
Överstelöjtnanter ............ |
28 |
26 |
2 |
— |
jioo |
I ^ |
— |
— |
— |
1 i |
||
Majorer.......................... |
84 |
58 |
26 |
— |
l 13 |
38 |
- |
25 |
12 |
|||
Kaptener ........................ |
424 |
307 |
117 |
10 |
381 |
}> 67 |
208 |
141 |
50 |
) |
||
Löjtnanter och fänrikar ... |
4)760 |
770 |
— |
|||||||||
Under offic er are |
||||||||||||
Sekundlöjtnanter (förval- |
||||||||||||
tare) ............................ |
26 |
26 |
— |
— |
) |
105 |
||||||
Fanjunkare ..................... |
366 |
251 |
115 |
— |
Jö66 |
57 |
61 |
— |
4 |
44 |
. |
|
Sergeanter....................... |
724 |
512 |
212 |
— |
J |
|||||||
Musikpersonal. |
||||||||||||
Musikf anj unkare............... |
28 |
25 |
3 |
— |
|l24 |
|||||||
Musiksergeanter .............. |
274 |
100 |
174 |
— |
||||||||
Civilmilitär personal |
||||||||||||
Regementsläkare............... |
26 |
24 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Bataljonsläkare .............. Gevärshantverkare (vapen- |
26 |
24 |
2 |
|||||||||
hantverkare).................. |
6) 29 |
26 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Förråds vaktmästare ......... |
28 |
26 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
- - |
|||
Kavalleriet. |
||||||||||||
Officerare. |
||||||||||||
Överstar ........................ |
8 |
6 |
2 |
— |
7 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Överstelöjtnanter ............ |
6 |
o O |
3 |
— |
}14 |
c - |
— |
— |
— |
— |
||
Majorer........................... |
7 |
3 |
4 |
— |
\ 8 |
2 |
— |
— |
2 |
|||
Ryttmästare .................... |
66 |
37 |
29 |
— |
71 |
9 |
20 |
— |
n |
5 |
||
j Löjtnanter och fänrikar ... |
7) 177 |
99 |
78 |
— |
— |
| - |
— |
— |
||||
Underofficerare |
. |
|||||||||||
Sekundlöjtnanter (förval- |
■ |
|||||||||||
tare) ............................ |
6) 6 |
6 |
— |
— |
| |
24 |
||||||
Fanjunkare .................... |
57 |
31 |
26 |
— |
71 |
7 |
4 |
3 |
— |
3 |
— |
|
Sergeanter .................... |
96 |
55 |
41 |
— |
1 |
i |
||||||
Musikpersonal. |
. i |
|||||||||||
Musikfanjunkare............... |
8 |
2 |
6 |
— |
'' TT- |
— |
i—■ |
— |
— |
|||
Musiksergeanter................ |
36 |
10 |
26 |
: — |
20 |
1 “ |
\—■. |
— |
— . |
— |
350
Kungl. Ma.j:ts proposition nr 20.
Personal på aktiv stat.
Personal på reservstat.
co rrj
O O?
0 »i
p CD
—
- 0
*-crq
<d^
tf». CD
h- n
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
Civilmilitär personal. |
||||||
Regementsläkare............... |
2 |
— |
2 |
_ |
_ |
_ |
Bataljonsläkare ............... |
8 |
6 |
2 |
— |
— |
— |
Regementsveterinärer ..... |
4 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Bataljonsveterinärer ......... |
9 |
4 |
5 |
— |
— |
— |
Gevärshantverkare (vapen- |
||||||
hantverkare).................. |
10 |
6 |
4 |
— |
— |
— |
Artilleriet.s) Officerare. |
||||||
Överstar.......................... |
8 |
10 |
— |
2 |
8 |
i |
Överstelöjtnanter ............. |
16 |
9 |
7 |
— |
| 42 |
— |
Majorer........................... |
25 |
27 |
— |
2 |
6 |
|
Kaptener ....................... |
151 |
120 |
31 |
— |
130 |
} 22 |
Löjtnanter och fänrikar ... |
»)253 |
253 |
— |
— |
— |
|
Underofficerare (sekundofficerare). Sekundlöjtnanter (förval- |
||||||
ture) ........................... Styckjunkare .................. |
6)11 132 |
11 84 |
48 |
— |
j-227 |
3 |
Sergeanter....................... |
267 |
173 |
94 |
— |
1 |
|
Musikpersonal. |
||||||
Musikstyckjunkare............ Musiksergeanter............... |
9 59 |
3 15 |
6 44 |
— |
| 33 |
— |
Civilmilitär personal. |
||||||
Regementsläkaré............... |
7 |
7 |
||||
Bataljonsläkare ............... |
6 |
6 |
— |
— |
— |
— |
Regementsveterinärer ...... |
5 |
5 |
||||
Bataljonsveterinärer ... |
7 |
6 |
1 |
— |
— |
— |
Departementsskrivare ...... |
7 |
2 |
5 |
— |
— |
— |
Fortifikationen. Officerare. |
||||||
Överstar......................... |
3 |
3 |
— |
— |
3 |
_ |
Överstelöjtnanter ........... |
4 |
4 |
— |
— |
J11 |
— |
Majorer........................... |
10 |
9 |
1 |
— |
1 |
|
Kaptener ........................ |
58 |
49 |
8 |
— |
28 |
10 |
Löjtnanter och fänrikar ... |
10) 83 |
81 |
2 |
— |
— |
— |
Underofficerare (sekundofficerare). Sekundlöjtnanter (förval- |
||||||
tare) ............................ Fanjunkare ..................... |
5)5 49 |
5 33 |
16 |
— |
i 58 |
6 |
Sergeanter ....................... |
98 |
66 |
32 |
— |
/ |
5> Föreliggande
0$ cr$ 3 i förslag innebär
således:
p p3
-■* **■
»Sr
ff • 0=
SL » e*
f Sv
(Jq cd
Minsk
ning.
Ök
ning.
>
«crq
O pa
o" 3
►-er?
CD
03 ^ ''
o»
te *—4
V CD
g ^
2 o
*-* -i
P CD
K 3
^ s*
£- C: !
P HJ 1
crq ep
Föreliggande
förslag innebär
således:
Minsk ning -
Ök
ning.
>
<
o p.
» ö
I-.W
CD >.
CT ^
C£>
Arvoden åt
pensionerad
personal
Offi
cerare.
Se kund offi -
10
8
46
20
1 3
2
24
17
2
12
6
14
— 52
il
12
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
351
Personal på aktiv stat. Personal på reservstat.
____ Arvoden åt
'' |
CD hrt 2 o: P h, P CD r-t- o cd |
Antal beställ- ningar enl. före-liggande förslag. |
Föreliggande |
> coCTC P* CD - to O'' |
w Hr- § ? P CD £*0 ? s? |
Antal beställ- 1 |
Föreliggande |
>> pensionerad p» |
|||
Minsk- ning. |
Ök- ning. |
Minsk- ning. |
Ök- ning. |
CD _ - SS o h- Offi- M1 cerare. i |
Se- kund- offi- cerare |
||||||
l |
2 |
3 |
4 |
5 |
(» |
7 |
8 |
9 |
10 11 |
12 |
|
Musik per sonat. |
|||||||||||
Musikfanjunkare............... |
3 |
— |
3 |
— |
l 4 |
||||||
Musiksergeanter ............... |
11 |
2 |
5 |
— |
1 |
||||||
Civilmilitär personal. |
|||||||||||
Regementsläkare............... |
2 |
1 |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bataljonsläkare ............... |
l |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Bataljonsveterinärer ......... |
2 |
2 |
|||||||||
Fortifikationskassörer ....... |
11 |
9 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Departementsskrivare ...... |
5 |
1 |
4 |
— |
~ |
||||||
Trängen. |
|||||||||||
Officerare. |
|||||||||||
Överste ........................... |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
— |
|
Överstelöjtnanter ............ |
3 |
3 |
— |
— |
\ 6 |
/ - |
— |
— |
— |
— |
|
Majorer........................... |
3 |
3 |
— |
— |
f |
1 — |
1 |
— |
1 |
1 |
|
Kaptener ........................ |
“) 29 |
24 |
5 |
— |
34 |
3 |
]'' 6 |
3 |
__ |
||
Löjtnanter och fänrikar ... |
48 |
44 |
4 |
— |
1 |
||||||
Underofficerare |
|||||||||||
(sekund officer are). |
|||||||||||
Sekundlöjtnanter (förval- |
|||||||||||
tare) ............................ |
3) 6 |
6 |
— |
— |
1 |
||||||
Fanjunkare ..................... |
27 |
25 |
2 |
— |
l 40 |
2 |
4 |
— |
2 |
1 — |
19 |
Sergeanter ..................... |
61 |
50 |
11 |
— |
1 |
||||||
Musikpersonal. |
|||||||||||
Fanjunkare ..................... |
— |
— |
— |
— |
\ 7 |
_ |
_ |
||||
Sergeanter ..................... |
12 |
6 |
6 |
i |
|||||||
Civilmilitär personal. |
|||||||||||
Begem entsläkare.............. |
6 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bataljonsläkare .............. |
6 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bataljonsveterinärer ......... |
5 |
5 |
|||||||||
Hantverkare..................... |
18 |
20 |
2 |
||||||||
Intendenturkåren. |
|||||||||||
Officerare. |
|||||||||||
Överstar ......................... |
3 |
2 |
1 |
— |
3 |
2 |
1 |
1 |
— |
1 |
|
Överstelöjtnanter ............. |
5 |
5 |
— |
— |
l 9 |
f - |
— |
— |
— |
— |
|
Majorer........................... |
8 |
9 |
— |
1 |
( |
1 3 |
4 |
— |
1 |
8 1 2 |
|
Kaptener ........................ |
88 |
73 |
15 |
— |
27 |
4 |
17 |
— |
13 |
3 |
|
Löjtnanter ...................... |
8 |
14 |
— |
6 |
— |
— |
— |
- 1 |
|||
Under affic er are |
|||||||||||
(sekundofficerare). |
|||||||||||
Sekundlöjtnanter (förval- |
|||||||||||
tare) ............................ |
25 |
10 |
15 |
— |
\ |
||||||
Fanjunkare..................... |
— |
6 |
~ |
6 |
T)41 |
6 |
4 |
2 |
— |
- - |
7 |
Sergeanter...................... |
16 |
11 |
7 |
— |
) |
352
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Personal på aktiv stat.
Förefin sonal ‘i |
Antal ningar liggand |
Föreliggande |
> < »Cfc *© po 0 tf ^Cfc |
||
i-'' »—‘•Cfc CO 4^ CD |
beställ- enl. före- e förslag. |
Minsk- ning. |
Ök- ning. |
CO > • t© 1 |
|
Högre staber m. m. |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Officerare. |
|||||
Generalspersoner ........... |
15 |
15 |
— |
— |
— |
Överstar........................... |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Överstelöjtnanter ............ |
7 |
9 |
— |
2 |
— |
Majorer ........................... |
15 |
19 |
— |
4 |
— |
Kaptener ........................ |
34 |
54 |
— |
20 |
— |
Löjtnanter och fänrikar ... |
— |
9 |
— |
9 |
— |
Underofficerare |
|||||
Fanjunkare ..................... |
2 |
— |
2 |
— |
— |
Musikpersonal. |
|||||
Musikfanjunkare .............. |
— |
1 |
— |
1 |
— |
Musiksergeanter............... |
— |
5 |
— |
5 |
— |
Civilmilitär personal.1*) |
|||||
Fältläkare....................... |
— |
— |
— |
— |
I4)6 |
Regementsläkare............... |
6 |
7 |
— |
1 |
14)28 |
Bataljonsläkare ............... |
8 |
5 |
3 |
— |
— |
Fältveterinärer.................. |
— |
— |
— |
— |
I4)5 |
Kegementsveterinärer ...... |
— |
— |
* — |
— |
u)7 |
Batal.jonsveterinärer ......... |
3 |
2 |
1 |
— |
|
Poliskonstaplar ................ |
19 |
18 |
1 |
— |
— |
Civil personal. |
|||||
Förste expeditionsvakter ... |
5 |
3 |
2 |
— |
— |
Personal på reservstat.
cfc
Cfc
^ fr
~ tf
H-Cfc
cd
t© ►tf
4^ O)
vi5 H
er. tf
<W 3
i, 3 rf
2,
3 £
® 2 er
M, jL CD
Gfi
CO r? p:
P
Cfc ep
Föreliggande |
|
Minsk- |
Ök- |
ning. |
ning. |
8 |
9 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
■ — |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
<
wCJs
Arvod
pension
pers
> o
; h* Offi -
cerare. offi -
12
18
*) Därest icke annorlunda anmärkes, angives i denna kolumn summa personal enligt 1914 års härordning.
2) Angående de grunder, efter Yilka avgången beräknas, se försvarsrevisionens betänkande Del 1, sid. 644—645.
3) Såsom förefintliga den V7 1924 äro här uppförda samma antal beställningar inom resp. truppslag och grader,
förefauns den 1 januari 1924.
4; Enligt 1914 års härordning 925; antal vakanser alltså 165. Härvid har hänsyn tagits till de från krigssk
under 1924 utexaminerade eleverna.
5) Överflyttade från intendenturkåren.
°) Därav 1 övertalig gevärshantverkare vid Kalmar regemente.
7) Häri äro de från krigsskolan under 1924 utexaminerade eleverna inräknade.
®) Av personalen vid artilleriets fabriker och tyganstalter äro endast departementsskrivarna här upptagna, då dverg
förhållandena icke påverkas av den övriga personalen.
9) Enligt 1914 års härordning 255; antal vakanser alltså 2. Härvid har hänsyn tagits till de från krigsskolan
1924 utexaminerade eleverna.
10) Enligt 1914 åis härordning 98; antal vakanser 15. Härvid har hänsyn tagits till de från krigsskolan under 1
utexaminerade eleverna.
u) Därav 3 övertaliga kaptensbeställningar.
12) Häri äro samtliga intendenturkårens nuvarande förvaltare inräknade.
1S) Endast de personalgrupper, beträffande vilka förändringar ifrågasättas, äro här upptagna.
u) Avgången inom hela fältläkarkåren, resp. fältveterinärkåren.
Kung! Maj:ts proposition nr 20. 353
Beträffande sättet för verkställande av de nödvändiga personalindragningarna
liar försvarsrevisionen tänkt sig tre olika alternativ såsom möjliga,
nämligen:
Alternativ 1. Från och med den tidpunkt, då den nya försvarsorganisationen
träder i kraft, upphör inom de olika graderna all befordran, till
dess personalen genom avgång vid uppnådd åldersgräns eller eljest nedgått
till det i de nya staterna bestämda antalet.
Alternativ II. Från och med den tidpunkt, då den nya försvarsorganisationen
träder i kraft, äger befordran rum endast i begränsad omfattning
— t. ex. två befordringar vid tre inträffade avgångar — till dess
personalen nedgått till det i de nya staterna bestämda antalet.
Alternativ III. Vid den tidpunkt, då den nya försvarsorganisationen
träder i kraft, tillsättas samtliga i de nya staterna upptagna beställningar.
Den personal, som icke kan beredas plats å de nya staterna, överföres till
övergångsstat utan möjlighet till annan befordran än i armén respektive
marinen.
Revisionen har, efter granskning av de olika alternativen, för sin del
på anförda skäl kommit till den uppfattningen, att de båda första alternativen
vore behäftade med så betydande olägenheter, att desamma
borde lämnas helt ur räkningen. Enligt revisionens mening borde fördenskull
de. av den nya försvarsorganisationen föranledda personalindragningarna
utföras i överensstämmelse med alternativ III. För valet av detta
alternativ talade särskilt den omständigheten, att detsamma syntes innebära
den ur personalens egen synpunkt mest tillfredsställande lösningen.
I fråga om det närmare reglerandet av de erforderliga indragningarna
har revisionen icke framställt något bestämt förslag, utan endast gjort
vissa allmänna uttalanden rörande huvudsakligen avlöningsförmånerna och
tjänstgöringsskyldigheten för den personal, som förutsatts skola överföras
till övergångsstat.
Härvid har revisionen till en början uttalat, att med hänsyn därtill,
att den för arméns och marinens personal nu gällande löneregleringen
vore av provisorisk natur, någon juridisk rätt för den till övergångsstat
överförda personalen att bliva bibehållen vid de enligt sagda lönereglering
fastställda lönerna icke syntes föreligga, utan att det stode statsmakterna
fritt att vid fattandet av beslut om löneregleringens fortsatta tillämpning
begränsa denna till att avse endast den enligt den nya försvarsorganisationen
erforderliga personalen. För den till övergångsstat överförda personalen
skulle i så fall kunna tillämpas antingen det tidigare lönesystem,
som med vissa jämkningar varit gällande allt sedan införandet av 1901
års härordning — av revisionen benämnt 1914 års lönesystem — eller
också sistnämnda lönesystem med tillägg av den år 1921 lämnade tillfälliga
löneförbättringen. Revisionen ansåge sig emellertid böra framhålla,
att tungt vägande skäl kunde anföras för tillämpandet av det nuvarande
lönesystemet jämväl å den till övergångsstat överförda personalen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A haft. (Nr 20.) 2185 23 23
Försvars revisionen -
354
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Arméför
valtningen.
I överensstämmelse med berörda uttalanden har revisionen låtit uppgöra
approximativa alternativa kostnadsberäkningar för den blivande övergångsstaten
under olika förutsättningar beträffande avlönings- och tjänstgöringsförhållanden.
Det ena av dessa alternativ (A) förutsatte, att avlöningen skulle utgå
antingen enbart enligt 1914 års lönesystem (alternativ A: 1) eller ock
enligt samma system, kompletterat med tillfällig löneförbättring enligt de
före den nuvarande löneregleringens genomförande tillämpade grunderna
(alternativ A: 2). Såsom allmän regel skulle i båda fallen gälla, att
personalen vore underkastad full tjänstgöringsskyldighet. Ur organisationens
synpunkt förelåge emellertid icke anledning att utkräva full tjänstgöring
av mer än ett fåtal; för de övriga förutsattes tjänstgöringen skola
utgöra 45 dagar under varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
Enligt ett annat alternativ (alternativ B) har förutsatts, att avlöningen
skulle utgå enligt nu gällande lönesystem, därvid den vid övergången
innehavda lönen, beräknad efter A-ort, skulle bibehållas, samt efter visst
antal år uppflyttning skulle kunna ske en löneklass. Tjänstgöringsskyldigheten
skulle vara densamma som enligt alternativ A.
Yad slutligen angår det tredje alternativet (alternativ C), skulle enligt
detta överflyttningen till övergångsstat ske dels frivilligt och dels genom
tvång. De, som överginge frivilligt, skulle förslagsvis åtnjuta halv lön,
beräknad efter A-ort enligt nu gällande lönesystem, vilken lön vid uppnådd
pensionsålder skulle bibehållas som pension. Tjänstgöringsskyldigheten
skulle för dem begränsas till 45 dagar under varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
För dem, som tvångsöverflyttades, skulle i fråga om avlöning och
tjästgöringsskyldighet gälla detsamma, som förutsatts enligt alternativ B.
I fråga om den personal, som icke finge plats på de nya staterna, beräknades,
att omkring 74 frivilligt komme att övergå till övergångsstat, medan
återstående 3It antoges bliva med tvång dit överflyttade.
Arméförvaltningen har förklarat sig icke kunna förorda, att något av
de utav revisionen ifrågasatta olika förslagen rörande personalens överförande
till övergångsstat i oförändrat skick lades till grund för en framställning
till riksdagen i detta ämne. Intet av dessa förslag motsvarade
nämligen enligt arméförvaltningens mening de krav på billighet och skälighet
med hänsyn till personalens intressen, som med fog syntes kunna
göras gällande. Arméförvaltningen förordade i stället ett av ämbetsverket
uppgjort nytt förslag, som närmast överensstämde med ovan omförmälda
alternativ C, men vilket erbjöde avsevärt bättre förmåner för personalen
än detta alternativ.
Enligt arméförvaltningens förslag skulle, liksom enligt alternativ C,
överflyttningen till övergångsstat kunna ske dels frivilligt och dels genom
tvång. Den frivilligt avgångna personalen borde få åtnjuta lön med två
tredjedelar av de vid övergången utgående lönebeloppen, beräknade efter
A-ort, samt efter uppnådd pensionsålder pension med samma belopp, som
tillkomme motsvarande beställningshavare på aktiv stat vid avgång från
Kungl. Maj:ts proposition ur 20. 355
beställning i vederbörlig lönegrad. Vidare skulle, för att göra den frivilliga
övergången mera lockande, tjänstgöringsskyldigheten nedsättas antingen
till 25 dagar för varje tvåårsperiod, motsvarande tiden för en
repetitionsövning vid infanteriet vart annat år, eller, i överensstämmelse
med vad som jämlikt revisionens förslag skulle gälla för reservens i fredstid
tjänstgöringsskyldiga personal, till 45 dagar under varje treårsperiod av
tjänstetiden. Den tvångsöverförda personalen skulle åläggas samma tjänstgöringsskyldighet,
som för denna personal föreslagits av försvarsrevisionen,
men däremot under den tid, densamma icke vore inkallad till tjänstgöring,
erhålla avlöning, beräknad efter de för B-ort gällande beloppen.
Därjämte borde möjlighet beredas för tvångsöverförda underlöjtnanter och
löjtnanter samt sergeanter att i mån av uppnådd tjänsteålder vinna befordran
i samma ordning som på aktiv stat anställda officerare och underofficerare
till beställningar såsom löjtnanter och kaptener respektive fanjunkare.
Vidare borde alla tvångsöverfiyttade officerare och uuderofficerare
med vederlikar, under förutsättning att de vore underkastade full tjänstgöringsskyldighet
och gjorde tjänst, i den mån de toges i anspråk även
i s. k. arvodesbefattningar, bibehållas vid obegränsad rätt till uppflyttning
genom samtliga löneklasser inom de för kompaniofficerare respektive
sergeanter och fanjunkare avsedda lönegrader, ävensom vid den rätt till
pension, som kunde tillkomma motsvarande beställningshavare på aktiv
stat vid avgång från beställning i vederbörlig lönegrad. Slutligen borde
personal, som — tvångsvis eller frivilligt — överfördes till övergångsstat,
i viss utsträckning beredas ersättning för flyttningskostnad.
Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava i sitt över försvarsrevisionens
ifrågavarande förslag gemensamt avgivna utlåtande anslutit sig
till de synpunkter, som arméförvaltningen i ämnet framfört.
Försvarsväsendets lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot
den av försvarsrevisionen förordade anordningen, att den personal, som
vid genomförandet av en ny försvarsorganisation icke kunde beredas plats
å de nya staterna, omedelbart skulle överföras till övergångsstat. En
sådan anordning syntes nämligen ur såväl statens som personalens egen
synpunkt vara att föredraga framför de förhållanden, som under en lång
följd av år skulle komma att råda, därest de ifrågasatta indragningarna
skulle ske successivt i mån av inträffande avgång bland personalen. Härvid
förutsattes emellertid, att vissa beställningshavare, som enligt den
nya organisationen komme att bliva övertaliga, likväl skulle överföras till
ny stat med skyldighet att bestrida tjänstgöring, för vilken i organisationsplanen
avsetts innehavare av lägre beställning.
Vad beträffade frågan om den avlöning, som borde utgå till den på
övergångsstat överförda personalen, borde framhållas, att flertalet nuvarande
beställningshavare vid armén och i varje fall alla, vilka utnämnts
till sina innehavande beställningar efter den 6 maj 1910, genom för dem
utfärdade fullmakter eller konstitutorial tillförsäkrats rätt att åtnjuta den
lön och de övriga förmåner, som enligt stat och författningar åtföljde
Marin
myndig
lieterna.
Försvars
väsendets
lönenämnd.
Allmänna
synpunkter.
356
Kungl. Mcij:ts proposition nr 20.
Tvångsöverford
personal.
beställningen, dock med skyldighet för dem att underkasta sig bland annat
de förändringar i tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner, som en
omorganisation av försvaret kunde göra erforderliga eller vilka eljest kunde
varda i laga ordning fastställda. De beställningshavare vid marinen, som
erhållit sin utnämning, officerare och vederlikar före ingången av år 1923
samt underofficerare och vederlikar före den 23 februari 1923, hade däremot
icke i för dem utfärdade fullmakter eller konstitutorial uttryckligen
förklarats pliktiga att underkasta sig dylik förändring i tjänstgöringsskyldighet
och avlöningsförmåner. De beställningshavare, i vilkas nu gällande
fullmakter sådant förbehåll, som sålunda sagts, funnes inryckt, syntes
alltså vara skyldiga att finna sig i de förändrade löneförmåner, som i
samband med den förestående omorganisationen av försvarsväsendet kunde
komma att för dem fastställas. Övrig personal finge under alla förhållanden
anses berättigad att intill uppnådd pensionsålder uppbära avlöning enligt
de stater, som vore för vederbörande beställningar gällande före den tillfälliga
löneförbättringens genomförande år 1918. Däremot kunde det ifrågasättas,
huruvida dylika beställningshavare kunde anses hava någon laglig
rätt att efter överflyttning till övergångsstat uppbära några löneförmåner,
utöver vad i berörda äldre stater funnes angivet. Bortsett från frågans
rättsliga sida, skulle det emellertid för den personal, som icke kunde
beredas plats å de nya staterna, framstå såsom synnerligen obilligt, om
densamma nödgades återgå till de löner, som vore fastställda i de äldre
staterna, helst som dessa äldre stater aldrig hade ägt tillämpning å en
del av de beställningshavare, om vilka här kunde komma att bliva fråga.
Det syntes i förevarande avseende icke vara utan viss betydelse, att,
enligt föreskrift i nu gällande avlöningsreglemente för officerare och underofficerare
m. fl., beställningshavare, som vid reglementets trädande i kraft
den 1 januari 1922 icke ville underkasta sig reglementets villkor och
bestämmelser och icke heller lagligen kunde därtill förbindas, skulle därom
göra anmälan inom viss tid, i vilket fall honom tillförsäkrade avlöningsförmåner
fortfarande skulle till honom utgå enligt vid slutet av år 1921
gällande grunder. Vidare hade, då den ursprungligen endast för år 1922
antagna provisoriska löneregleringen senare givits förlängd giltighet, densamma
ansetts fortfarande utan vidare gällande för den personal, som en
gång underkastat sig densamma. Från arméförvaltningens sida hade även
framhållits, att det givetvis skulle framträda såsom en uppenbar orättvisa,
om personal, som, kanske något enda år före pensionsålderns inträde,
tvingades över på övergångsstaten, efter sådan övergång skulle
nödgas återgå till 1901 års löne- och pensionsstater.
Med hänsyn till vad sålunda anförts, ansåge lönenämnden, att den nu
gällande provisoriska löneregleringen borde läggas till grund för avlöningen
för den personal, som tvångsvis överfördes till övergångsstat och vid övergången
åtnjöte avlöning enligt nämnda lönesystem.
I fråga om den tvångsöverförda personalen hade lönenämnden funnit sig
böra biträda försvarsrevisionens förslag, att avlöningen måtte utgå med
357
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
för A-ort bestämda belopp, därvid naturligtvis förutsattes, att personalen
skulle liava full frihet att själv välja bostadsort. Nämnden hade vidare
funnit det billigt, att beställningshavare, varom här vore fråga, Unge under
tid, då han vore inbeordrad till tjänstgöring å annan ort än den faktiska
bostadsorten och alltså måste för tjänstens bestridande vidkännas särskilda
kostnader, härför tillgodonjuta någon särskild gottgörelse. Denna gottgörelse
borde enligt lönenämndens mening under kortare tjänstgöring utgå
i form av tjänstgöringstraktamente enligt eljest tillämpade grunder samt
resekostnads- och traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsorten.
I de fall åter, då beställningshavare vore avsedd för ständig eller
eljest långvarigare tjänstgöring, syntes han böra tillgodonjuta avlöning,
beräknad efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hörde, samt
därutöver ersättning för flyttning till och från tjänstgöringsorten enligt
vanliga regler. Vid tjänstgöring å den faktiska bostadsorten borde särskild
gottgörelse icke ifrågakomma i annan form, än att, där tjänstgöringen
avsevärt överstege den stadgade minimitiden, avlöningen finge utgå efter
tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.
Arméförvaltningens förslag, att viss befordringsmöjlighet måtte beredas
den till övergångsstat tvångsvis överförda personalen i lägre tjänstegrad
än kaptens respektive fanjunkares, kunde lönenämnden icke biträda.
Beträffande den å övergångsstat tvångsvis överförda personalens rätt
till uppflyttning i löneklass, syntes det lönenämnden skiiligt, att dylik
uppflyttning finge äga rum inom den lönegrad, vederbörande vid överförandet
till övergångsstat tillhörde, dock endast i mån av fullgjord effektiv
tjänstgöring. Därvid borde givetvis den tjänstgöring räknas beställningsliavaren
tillgodo, som av honom före överflyttningen fullgjorts å aktiv stat.
I fråga om tjänstgöringsskyldigheten för den tvångsvis överförda personalen
hade lönenämnden icke funnit det obilligt, att densamma något
utsträcktes, utöver vad av försvarsrevisionen avsetts, och sålunda bestämdes
att omfatta en tid, motsvarande minst 25 dagar (eventuellt en repetitionsövning
vid vederbörande truppslag) under varje år av tjänstetiden. Därest
så skedde och därest jämväl ett av lönenämnden framlagt förslag om begränsning
av den frivilligt övergångna personalens tjänstgöringsskyldighet
komme att förverkligas, skulle därigenom den fördelen kunna vinnas, att
frivillig övergång komme att sökas av en förhållandevis större del av den
övertaliga personalen, än som vid tillämpning av försvarsrevisionens förslag
kunde beräknas komma att anmäla sig till dylik övergång.
Pension till den tvångsvis överförda personalen borde efter uppnådd
pensionsålder utgå med samma belopp som till personal, som avginge
från motsvarande beställning på aktiv stat.
Lönenämnden ansåge, liksom arméförvaltningen, att överflyttningen till
övergångsstat helst borde ske i den ordning, som försvarsrevisionen angivit
i det med alternativ C betecknade förslaget, d. v. s. att man i
första hand borde bereda personalen tillfälle att övergå frivilligt och först
därefter tillgripa tvångsöverflyttning. Dock vore enligt lönenämndens me
-
Frivilligt
övergången
personal.
358
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ning varken försvarsrevisionens eller arméförvaltningens förslag i förevarande
avseende så beskaffade, att de kunde beräknas förmå övertalig personal
att i någon större utsträckning frivilligt övergå. De av försvarsrevisionen
ifrågasatta lönebeloppen, motsvarande balva lönen å A-ort, understege
för samtliga beställningar — med undantag endast för lönegraden
O. 8 (arméfördelningscliefer m. fl.) — de för respektive beställningar nu
bestämda pensionsbeloppen och i vissa fall även de belopp, som i arméns
och marinens avlöningssakkunnigas år 1919 avgivna, ännu vilande förslag
rörande löne- och pensionsreglering för personal å reservstat upptoges
såsom lön för innehavare av motsvarande beställningar å reservstat. Berörda,
av revisionen ifrågasatta belopp finge därför anses vara alldeles för
låga för att kunna innebära någon större lockelse till frivillig övergång.
Vad åter anginge de av arméförvaltningen föreslagna beloppen, motsvarande
två tredjedelar av lönen å A-ort, syntes dessa ur ifrågavarande
synpunkt icke giva anledning till någon erinran. Med hänsyn emellertid
till önskvärdheten av största möjliga enkelhet i lönesystemet ansåge sig
lönenämnden böra föreslå, att beställningshavare, som frivilligt överginge
till övergångsstat, måtte berättigas såsom lön åtnjuta det belopp, han vid
avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande lönegrad skulle ägt
uppbära i pension, med rätt att efter avgången från övergångsstat till pensionsstat
bibehålla samma belopp såsom pension.
Till belysande av de i förevarande avseende framställda olika förslagen
hade lönenämnden upprättat följande tablå.
Föreslagen |
|||||
Lön å |
Vs lön |
2/3 lön |
-i-» |
lön för | |
|
A-ort |
å A-ort |
å A-ort |
personal på |
||
reservstat |
|||||
- Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
Officerare. |
|||||
[ 1. Underlöjtnant, lägst ................. |
2,340 |
1,170 |
1,560 |
||
högst .................. |
2,700 |
1,350 |
1,800 |
) |
|
; 2. Löjtnant, lägst .................. |
3.120 |
1,560 |
2,080 |
| 1.500- |
|
högst.................. |
4,560 |
2,280 |
3,040 |
i 2.700 |
|
3. Kapten, lägst ................. |
5.160 |
2,580 |
3,440 |
||
högst ................. |
6,960 |
3,480 |
4,640 |
1 |
|
4. Major, lägst . ...... |
7,860 |
3,930 |
5,240 |
||
högst .................. |
8.460 |
4.230 |
5,640 |
j 4,450 |
|
5. Överstelöjtnant............ |
9,060 |
4,530 |
6,040 |
4,950 |
|
6. Överste .................................... |
11,580 |
5,790 |
7,720 |
6,250 |
/ 5,450- \ 5 800 ; |
7. Inspektör för kavalleriet m. fl. .. |
13,200 |
6,600 |
8,800 |
6,880 |
|
8. Arméfördelningschef ................. |
15,240 |
■7,620 |
10,160 |
7,500 |
6,700 |
Underofficerare. |
|||||
1. Underofficerare av 3:e gr. lägst... |
1,980 |
990 |
1,320 |
||
högst... |
2,760 |
1,380 |
1,840 |
j l,ozU |
|
2. Sergeant, lägst ... |
2.280 |
1,140 |
1,520 |
||
högst .. |
3,300 |
1.650 |
2,200 |
^ i,yiu |
1.140—: |
3. Fanjunkare, lägst... |
2,760 |
1,380 |
1,840 |
1,380 i |
|
högst... |
3,900 |
1,950 |
2,600 |
||
4. Förvaltare, lägst... |
3,300 |
1,650 |
2,200 |
||
högst... |
4,500 |
2.250 |
3,000 |
1 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 359
För att öka personalens benägenhet att frivilligt övergå syntes det enligt
lönenämndens mening jämväl vara nödvändigt att för ifrågavarande
beställningsliavare stadga eu något mera begränsad tjänstgöringsskyldighet,
än som av försvarsrevisionen och arméförvaltningen ifrågasatts. Lönenämnden
ansåge fördenskull sig böra föreslå, att tjänstgöringen för beställningsliavare,
som frivilligt överginge till övergångsstat, begränsades till
25 dagar (eventuellt en tid, motsvarande en repetitionsövning vid respektive
truppslag) under varje tvåårsperiod, så länge beställningshavaren k värst) ide
i värnpliktsåldern, d. v. s. enligt revisionens förslag intill dess han uppnådde
42 års ålder, samt att för tiden därefter någon tjänstgöring i fredstid
icke skulle åligga honom. Därest, såsom lönenämnden ifrågasatt, tjänstgöringsskyldigheten
för den tvångsvis till övergångsstat överförda personalen
något utökades, borde den föreslagna ytterligare begränsningen i den
frivilligt övergångna personalens tjänstgöringsskyldighet vara ägnad att i
sin män göra den frivilliga övergången mera lockande.
Den frivilligt övergångna personalen, för vilken icke borde ifrågakomma
någon befordran annat än i regemente (kår o. s. v.), syntes under tjänstgöring
icke böra erhålla annan särskild ersättning än tjänstgöringstraktamente
enligt vanliga grunder för tjänstgöring utom bostadsorten ävensom gottgörelse
för resor till och från tjänstgöringsorten.
Försvarsrevisionen hade förutsatt, att den nya värnpliktslagen skulle
komma att träda i kraft den 1 januari året efter det, varunder riksdagens
beslut i organisationsfrågan blivit fattat, men att övergången till den nya
organisationen icke kunde taga sin början i någon större omfattning förrän
efter avslutandet av repetitionsövningarna samma år. Den gallringsprocedur
bland den befintliga personalen, som måste ske vid de nya staternas
besättande, komme helt naturligt att vara förenad med betydliga svårigheter.
Det kunde sålunda i många fall inträffa, att eu beställningsliavare
först strax innan den nya organisationen skulle tillämpas vid det truppförband,
han tillhörde, finge besked, huruvida plats för honom kunde beredas
å den nya staten eller icke. Särskilt för de beställningsliavare, som
sålunda i sista stund erhölle besked om att de vore överflödiga, och som
icke heller tillsvidare toges i anspråk för särskild tjänstgöring, måste det
framstå såsom synnerligen hårt att så gott som omedelbart se sina inkomster
betydligt reducerade. Lönenämnden hade haft under övervägande,
på vilket sätt personalens intressen i nu berörda hänseende skulle kunna
vinna beaktande, och därvid ansett sig böra ifrågasätta, om det ej vore
med rättvisa och billighet överensstämmande att bereda de tvångsvis överförda
beställningshavarna en lämplig respittid, varunder de kunde hinna vidtaga
anordningar för att skaffa sig annan verksamhet. Denna respittid, \ aiunder
avlöning borde utgå enligt samma grunder, som varit gällande närmast
före övergången, syntes icke böra göras alltför kort. I själva verket komme
det nämligen här att gälla ett stort antal beställningsliavare, som på eu
gång måste söka erhålla civil sysselsättning, vilket givetvis förminskade ut
-
Respittid.
360
Flyttnings
hjälp.
Anställning i
civil befattning.
Civilmilitär
och civil
personal.
Befordringar
till beställningar,
avsedda
att
indragas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
sikterna för de särskilda individerna. På grund liärav borde nämnda
respittid bestämmas till ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder
övergången till den nya organisationen komme att i huvudsak äga rum.
Beträffande beställningsliavare, för vilken anvisats tjänstebostad, förutsatte
lönenämnden, att, där särskilt hinder ej mötte, bostaden finge av
vederbörande disponeras även under respittiden.
Med avseende å vad arméförvaltningen anfört i fråga om ersättning för flyttningskostnad
till personal, som överfördes på övergångsstat, kunde det enligt
lönenämndens mening icke förnekas, att i vissa fall billiglietsskäl talacle
för beviljande av flyttningsersättning, exempelvis beträffande personal, som
företoge flyttning från övre Norrland till sydligare delar av landet. Lönenämnden
ansåge det emellertid tvivelaktigt, huruvida denna fråga lämpligen
kunde ordnas genom några allmänna bestämmelser i ämnet. Däremot
syntes det önskvärt, att Kungl. Maj:t kunde bevilja flyttningshjälp
i sådana fall, där särskilda skäl därför förelåge. Den personal, som företoge
flyttning för att tillträda befattning, avsedd att uppehållas av arvodestagare,
borde givetvis erhålla flyttningsersättning enligt vanliga regler.
Lönenämnden ville i detta sammanhang framhålla, att eu minskning i
kostnaderna för övergångsstaterna skulle kunna vinnas, därest för en del
sådana, beställningsliavare, om vilka nu vore fråga, kunde beredas anställning
inom andra grenar av statsförvaltningen. Med hänsyn till de omfattande
personalindragningar, som under den senare tiden ägt rum och
fortfarande påginge inom den civila statsförvaltningen, funnes emellertid
föi närvarande endast ringa utsikter att annat än i undantagsfall finna
dylik användning för ifrågavarande personal. Enligt vad lönenämnden inliamtat,
agde även s. k. civilanställning för uttjänt manskap för närvarande
ruin i mycket ringa omfattning. Det hade dock synts lönenämnden, som
om nu berörda spörsmål borde vid organisationens genomförande göras
till föremål för närmare prövning.
Yad lönenämnden sålunda anfört hade i första hand avseende å officerare
och underofficerare på aktiv stat, men syntes i tillämpliga delar äga
giltighet ä\ en i fråga om den civilmilitära och civila personal, som kunde
komma att indragas. Såsom av försvarsrevisionen erinrats i fråga om civilmilitära
beställningshavare vid marinen (Del 2, sid. 289), stode emellertid
den möjligheten öppen att låta viss övertalig personal — civilmilitär såväl
som civil tillsvidare kvarstå i innehavande beställningar med tjänstgöiing,
föi vilken av revisionen avsetts lägre kvalificerad personal.
Enligt de av försvarsrevisionen angivna riktlinjerna för övergången till
ny försvarsorganisation skulle vid den tidpunkt, då den nya organisationen
trädde i kraft, samtliga i de nya staterna uppförda beställningar tillsättas,
medan den personal, som icke kunde beredas plats å de nya staterna,
skulle överföras till övergångsstat, dock att eu del beställningsliavare, som
enligt den nya organisationen komme att bliva övertaliga, skulle överföras
till ny stat med skyldighet att fullgöra tjänstgöring, avsedd för innehavare
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 361
av lägre beställning. Med hänsyn till önskvärdheten att så mycket som
möjligt underlätta den nya organisationens genomförande och minska kostnaderna
för övergångsstaterna, länge det anses självfallet, att, efter det
beslut fattats i organisationsfrågan, befordringar i regel icke komme att
ske till beställningar, som icke återfunnes i den nya organisationen. I
den mån dylika beställningar likväl ansåges icke utan olägenhet kunna indragas,
medan den nuvarande organisationen ännu ägde bestånd, kunde
de i allmänhet uppehållas genom förordnande tillsvidare.
Beträffande åtminstone en grupp av beställningsliavare vid försvarsväsendet,
nämligen musikpersonalen vid arméns truppförband, vore redan
för närvarande enligt gällande stater föreskrivet, att vid inträffande avgång
i dylik beställning frågan om återbesättande av den vakanta beställningen
skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid syntes det kunna ifrågasättas, om icke, redan innan beslut
fattats rörande ny försvarsorganisation, ytterligare åtgärder borde vidtagas
i nyss angivet syfte. Lönenämnden ville i sådant avseende erinra därom,
att tidigare i åtskilliga fall, då fråga förelegat om organisatoriska förändringar
inom den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t lämnat särskilda
föreskrifter rörande ledigblivna tjänsters tillsättning, i syfte att därigenom
underlätta övergången till den nya organisationen. Härutinnan syntes det
lönenämnden vara lämpligast, att Kungl. Maj:t — för vissa grupper av
beställningar möjligen genom allmän föreskrift och eljest genom beslut för
varje särskilt fall — avgjorde, huruvida beställningar, som efter viss tidpunkt
bleve lediga, skulle hållas vakanta eller uppehållas genom förordnande
tillsvidare eller återbesättas i vanlig ordning.
I ett till lönenämndens utlåtande fogat särskilt yttrande har lönenämndens
ledamot herr O. G. Thörnell med instämmande av herr K. A. Sandström
samt i vissa delar herr C. T. Näsman
beträffande den frivilliga övergången yrkat, att lönen för sålunda avgången
personal borde bestämmas till 2/s av innehavande lön på aktiv
stat, att full lön borde utgå under tjänstgöring, och att flyttningshjälp i
viss omfattning borde utgå, samt
beträffande tvångsvis överförd personal yrkat, att möjligheten till uppflyttning
till högre löneklass borde bättre tillgodoses ävensom att i samband
härmed löjtnant, underlöjtnant och sergeant i respektive högsta löneklasser
borde kunna befordras till kapten, löjtnant eller fanjunkare, att full lön
under alla omständigheter borde under tjänstgöring utgå enligt tjänstgöringsortens
ortsgrupp, att flyttningsersättning skulle tillerkännas all personal,
som inom viss tid företoge flyttning, samt att respittiden borde
något utsträckas.
Yad först beträffar det av lönenämnden upptagna spörsmålet om vakanssättning
av vissa beställningar, har jag i årets statsverksproposition uttalat,
att, därest det blivande förslaget till ny härordning av riksdagen
bifalles, i och för underlättande av övergången till den nya organisationen
Särskilt
yttrande.
Departements
chefen.
362
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
under budgetåret 1924—1925 ledigblivande officers- och underofficersbeställningar
böra återbesättas endast i sådana fall, då alldeles särskilda
skäl tala därför. I enahanda syfte torde jag ock senare i dag få förelägga
Kungl. Maj:t förslag till åtgärder, i syfte att härefter vid förekommande
ledigheter dylika beställningar tillsvidare icke skola återbesättas
med ordinarie innehavare utan uppehållas genom förordnande tillsvidare,
försåvitt ej Kungl. Maj:t för särskilda fall prövar annorlunda böra förfaras.
I fråga om övergången i övrigt finner jag mig i stort sett böra ansluta
mig till de av lönenämnden i sådant hänseende föreslagna allmänna
grunderna. För vidmakthållande av den frivilligt övergångna personalens
tjänstbarhet, vilket är av vikt, bland annat med hänsyn till att denna
personal till eu början kommer att i stor utsträckning ersätta den föreslagna
reservstatspersonalen, bör dock förstnämnda personals tjänstgöringsskyldighet
icke upphöra förrän vid uppnådda 50 levnadsår.
Övergången till den nya organisationen synes sålunda böra genomföras
enligt i huvudsak följande grunder.
1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya
staterna, uppföres å övergångsstat. Å sådan stat äger icke någon annan
befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).
2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis.
Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan
av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum vid tiden för
den nya organisationens ikraftträdande. Beställningshavare, som tvångsvis
överförts, må dock kunna beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning,
inträda i de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt
övergångna personalen.
3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta det
belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande tjänstegrad
skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträde i pensionsåldern
bibehålla samma belopp såsom pension. Dylik beställningshavare
skall intill uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod
tjänstgöra det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt
truppslag. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga
grunder tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och
från tjänstgöringsorten.
4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett år,
räknat från slutet av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen
kommer att i huvudsak äga rum, uppbära avlöning enligt de
närmast före övergången gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp
bibehålies den då innehavda lönen, dock beräknad efter A-ort. Uppflyttning
till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid övergången
tillhör, må äga rum i mån av fullgjord tjänstgöring, därvid före övergången
fullgjord tjänstgöring å aktiv stat tillgodoräknas. Efter uppnådd pensions
-
Kavgl. Muj:ts proposition nr 20. 3f>3
ålder utgår till tvångsvis överförd beställningsliaviire pension med samma
belopp som till motsvarande personal å aktiv stat. Tvångsvis överförd
beställningshavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet. Den årliga
tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det dagantal, som svarar mot
en repetitionsövning vid vederbörande truppslag. Vid kortare tjänstgöring
utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder tjänstgöringstraktamente
ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten. Vid långvarigare
tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen efter den ortsgrupp,
till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning för flyttning till och
från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande enligt vanliga
regler. Vid tjänstgöring å bostadsorten må, där tjänstgöringen avsevärt
överstiger den stadgade minimitiden, avlöningen utgå efter tjänstgöringsortens
(bostadsortens) ortsgrupp.
Av den personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande,
utgöras de kontraktsanställda av arméns manskap ävensom av viss annan
personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.).
Försvarare visionen har anfört, att denna personal endast undantagsvis
inriktat sig på en längre tjänstetid; när kontraktet utginge, vore vederbörande,
därest så påfordrades, skyldig att lämna tjänsten. Någon anledning
att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder för
övergångens underlättande syntes därför icke föreligga.
Svenska furirförbundet har i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande
och förslag i fråga om övergången anfört, att furirernas anställningsform,
kontrakt, visserligen icke juridiskt kunde förbinda till någonting,
men att det med hänsyn till att ett mycket stort antal furirer hade
en jämförelsevis lång tjänstetid samt många därtill bildat familj och inriktat
sig på fortsatt tjänstgöring vid försvarsväsendet, måste anses vara
oförenligt med billighet och rättvisa att vid organisationens genomförande
frånkänna dem, som bleve övertaliga, rätt till varje ersättning. Furirförförbundet
föresloge för sin del, att dylika furirer erhölle två års lön jämte
visst tillägg därutöver för familjeförsörjare.
Arméförvaltningen har i sitt yttrande framhållit, att det vore uppenbart,
att en väsentlig del av truppförbandens furirer, som genom rekapitulation
år efter år tagit förlängd anställning, gjort det i syfte att vinna
befordran till underofficersbeställning och sålunda inriktat sig på att inom
militäryrket erhålla sitt framtida livsuppehälle. Måste man alltså för att
genomföra inskränkningar i härordningen i stor utsträckning avskära möjligheten
till fortsatt rekapitulation för ett flertal av det äldre manskapet,
syntes det vara lämpligt att bereda detta manskap viss kompensation härför.
Såsom en möjlig utväg för beredande av sådan kompensation borde
i första hand tillses, om icke civila anställningar kunde anskaffas åt så
många som möjligt av de furirer, vilka betoges möjligheten att vinna befordran
till underofficerare. I övrigt syntes böra undersökas, om icke
dylika furirer kunde beredas särskilda avskedspremier utöver de premier
Övergångsförhållanden
för manskap
m. fl.
Försvar srevisioncn.
Svenska furir
förbundet.
Arméförvalt
ningen.
Departements
chefen.
364 Kungl. Maj. ts proposition nr 20.
av sådant slag, som enligt eljest gällande bestämmelser kunde tillkomma
dem.
Vad beträffade kontraktsanställda innehavare av arvodesbefattningar,
exempelvis maskinister, eldare och kokerskor, ville arméförvaltningen förorda,
att i den man indragning av sadana befattningar bleve erforderlig,
vederbörande befattningshavare genom av Kungl. Maj:t utfärdade särskilda
föreskrifter bereddes såvitt möjligt likvärdiga befattningar vid institutioner,
tillhörande den civila statsförvaltningen, såsom hospital, asyler, fångvårdsstaten
m. m.
Vad anginge försvarsrevisionens förslag, att nuvarande innehavare av
arvodesbefattningar, som tillsatts genom förordnande, skulle vid behov entledigas
genom respektive förordnandes återkallande, syntes detta förslag
i ett flertal fall kunna leda till en behandling av personalen, som måste
anses stå i strid med de förutsättningar, som förelegat vid befattningarnas
tillsättande. Ett flertal av dessa befattningar, exempelvis för sjukhusväblar,
vissa förvaltare, rullföringsbefälhavare och rullföringsbiträden, vore nämligen
eldigt nuvarande organisation avsedda att innehavas av pensionerad,
i reserven kvarstående personal vid armén intill den ålder, då denna personal
vore skyldig att avgå från reserven. Vid sådant förhållande syntes
dessa befattningshavares förordnanden icke böra i förtid återkallas för att
möjliggöra sysselsättning för till övergångsstat överförd aktiv personal.
Enligt det föreliggande härordningsförslaget kommer manskapsstyrkan
att i förhållande till 1914 års organisation minskas med följande antal,
nämligen:
36 furirer av 1. klass, j 501 vicekorpraler,
208 » » 2. » , j 1,388 volontärer,
643 korpraler (konstaplar), j 142 beställningsmän.
Minskningen av antalet musikmanskap uppgår till sammanlagt 355 man.
Härvid är dock att märka, att ovan angivna antal — särskilt gäller
detta de meniga volontärerna — vid övergångens genomförande torde hava
i väsentlig grad reducerats till följd av den beslutade, till 20 ä 25 %
uppgående vakanssättningen av antalet volontärbeställningar enligt stat.
Med hänsyn härtill samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets
kontrakt i allmänhet endast förlänges för ett år i sänder, synes något
hinder ur denna synpunkt icke möta för organisationens omedelbara genomförande.
Eör erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets~utbildning, befordran
och avgång m. m. synes det, såsom försvarsrevisionen (Del 1, sid. 640)
framhållit, under övergångstiden böra vara medgivet att, oberoende av
vakansförhållandena, årligen antaga det enligt den nya organisationen normalt
erforderliga rekrytantalet.
Beträffande sadana befattningar, som innehavas endast på förordnande,
torde den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart kunna
genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 365
Vidkommande frågan om ersättning till det äldre manskap, som vid
härordningens genomförande skulle* bliva övertaligt, synes det mig, att
billighetsskäl tala för att, där ej, i enlighet med vad arméförvaltningen
förordat, civil anställning kan anskaffas åt vederbörande, någon ersättning
beredes denna personal, särskilt dem, som äro familjeförsörjare. En framkomlig
väg synes härvidlag vara att medgiva full lön till sådana familjeförsörjare
och äldre personal, som på grund av övergången till den nya härordningen
blivit övertaliga, under så lång tid, som motsvaras av den för
officerare och underofficerare in. fl. föreslagna respittiden, d. v. s. under
ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder övergången till den
nya organisationen i stort sett äger rum. På Kungl. Maj:ts prövning
torde därjämte böra bero, huruvida i särskilt ömmande fall någon ersättning
härutöver Joör utgå.
Vad arméförvaltningen anfört rörande beredande av likvärdiga civila befattningar
åt kontraktsanställda innehavare av till indragning ifrågakommande
arvodesbefattningar ävengom med avseende å eventuellt entledigande av
medelst förordnande tillsatta innehavare av sådana befattningar synes böra
tagas under övervägande vid utformandet av de närmare bestämmelserna
i fråga om övergången till den nya organisationen.
Med hänsyn till det jämförelsevis stora antal beställningshavare, som
kommer att överföras till övergångsstat, är det tydligt, att kostnaderna för
övergången, särskilt de första åren, komma att uppgå till avsevärda belopp.
Enligt |
verkställda beräkningar (Bil. 3) uppgå |
övergångskostnaderna |
för |
|
officerare och underofficerare m. fl■: |
||||
under |
i. |
övergångsåret (1925—1926) till |
............... 1,200,000 |
kr. |
» |
2. |
» ........................................ |
.................. 960,000 |
» |
» |
3. |
» .......................................... |
................. 580,000 |
» |
» |
4. |
» ......................................... |
................. 560,000 |
» |
» |
5. |
» .......................................... |
.................. 550,000 |
» |
» |
6. |
» .......................................... |
.................. '' 540,000 |
» |
»’ |
7. |
» ......................................... |
.................. 530,000 |
» |
8. |
» .......................................... |
.................. 520,000 |
» |
|
» |
9. |
» ....................................... |
.................. 510,000 |
» |
» |
10. |
» ......................................... |
................. 500,000 |
» |
För underbefälet hava kostnaderna beräknats till omkring 300,000 kronor
under 1. övergångsåret och 250,000 kronor under 2. övergangsåret.
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.
Till följd av de indragningar m. m. av truppförband, som i det föregående
föreslagits, komma nedan angivna kasernetablissement icke längre
att erfordras för förläggning av truppförband vid hären, nämligen:
infanterietablissementen i Karlskrona och Oscar-Fredriksborg;
Kostnaderna
för övergången.
366
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
kavallerietablissementen i Malmö och Landskrona ävensom förrådsbyggnaderna
i Tomelilla; samt
byggnaderna å Axvall ävensom vissa byggnader å Malmslätt och Sollefteå
läger.
Såsom under avdelningen »Sjöförsvaret» kommer att närmare omförmälas,
förutsättes, att infanterietablissementet å Oscar-Fredriksborg kommer att
övertagas av marinen.
Den vid indragna truppförband förefintliga materielen är fortfarande
erforderlig för härens behov.
Förrådsutrymme för ifrågavarande materiel torde med undantag för fordonsmaterielen
utan vidare kunna erhållas genom densammas överflyttning och
fördelning på icke indragna truppförband. Fordonsmaterielen bör på grund
av bristande utrymme vid övriga truppförband och centrala förråd tillsvidare
förvaras vid de indragna förbandens etablissement.
De årliga kostnaderna för det provisoriska underhållet av de nedlagda
etablissementen under övergångstiden hava beräknats till 10,000 kronor.
Härvid har dock räknats med att underhållskostnaderna för själva kasernbyggnaderna
med tillhörande bostadslägenheter bliva täckta genom inkomster
för byggnadernas uthyrning.
För tillsyn av byggnader och materiel beräknas i regel behöva vid varje
etablissement anställas 1 underofficer (på övergångsstat) samt 1 förrådsarbetare.
I enlighet härmed beräknas kostnaden till sammanlagt omkring
13,000 kronor.
Kostnaden för materielvård m. m. beräknas till omkring 3,000 kronor.
Den sammanlagda årliga kostnaden skulle alltså utgöra:
för byggnadsunderhåll .........................
för tillsyn av byggnader och materiel
för materielvård m. m..........................
eller tillhopa...........................................
10.000 kronor
13.000
3,000
26.000 kronor
SJÖFÖRSVARET
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
3(59
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.
Såsom i (let föregående redan framhållits, måste med hänsyn till rådande
ekonomiska och finansiella förhållanden betydande inskränkningar vidtagas
i vår försvarsorganisation, sådan densamma utformats genom beslut av
1914 års senare riksdag. Beträffande de förslag i sådant hänseende, som
av försvarsrevisionen framlagts, hava marinmyndigheterna uttalat, att ett
godtagande av desamma skulle leda till att sjöförsvaret sattes ur stånd
att på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla sina maktpåliggande uppgifter.
Myndigheterna hava på den grund föreslagit de jämkningar i eller
utökningar av revisionens marinordning, som ansetts vara i första hand
behövliga.
Aven om den uppfattning, som marinmyndigheterna sålunda gjort gällande,
kan ur militär synpunkt anses motiverad och berättigad, kunna dock
— på grund av nämnda ekonomiska förhållanden — nedskärningar i
försvarsväsendet icke undvikas, varvid dock måste tillses, att desamma
icke sträckas längre, än vad som med hänsyn till nödvändig krigsberedskap
och effektivitet kan anses vara tillrådligt. I överensstämmelse härmed
är det nödvändigt att med frångående av 1914 års försvarsordning
även inom sjöförsvaret föreslå omfattande inskränkningar. Dessas verkningar
bliva desto mera kännbara, som nämnda försvarsordning i verkligheten icke
blivit genomförd, vad flottan beträffar vare sig med avseende å personal
eller materiel och vad kustartilleriet beträffar med avseende å materiel.
Det förslag till marinordning, som jag nu står i begrepp att framlägga,
grundar sig på det av försvarsrevisionen avgivna, dock med de jämkningar
eller omläggningar, som ansetts böra åvägabringas med hänsyn till
vissa av marinmyndigheterna framställda erinringar. I likhet med revisionen
anser jag, att även om den marinordning, som nu föreslås, måste
på grund av föränderligheten i de internationella militärpolitiska förhållandena
på sitt sätt bliva av tidsbegränsad karaktär, densamma likvisst bör
för den närmaste tiden betraktas som definitiv. Jag har därför i likhet
med revisionen ansett mig böra tillsvidare räkna med vår för närvarande
befintliga krigsfartygsmateriel, vilken på det för krigsorganisationen lämpligaste
sättet förutsättes indelad i 1. linjen (i huvudsak kustflottan), 2.
linjen (i huvudsak lokalstyrkor för Ångermanlands, Stockholms, Blekinge
och Bohusläns skärgårdar) samt 3. linjen (materielreserv) m. m.
En dylik ståndpunkt, enligt vilken med fastställandet av en fullständig
flottplan får anstå under de närmaste åren, betingar dock med nödvändighet,
att den fartygsmateriel, med vilken för närvarande räknas, enligt vissa
grunder vidmaktliålles, och att sålunda ersättningsbyggnad kommer till stånd.
Jag har ansett mig böra söka ytterligare nedbringa de av revisionen
förutsatta organisationskostnaderna för att härigenom underlätta anskaffandet
av större belopp för ersättningsbyggnad av fartygsmateriel. Detta synes
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A höft. (Nr 20 ) 212523 24
370
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
desto mera av beliovet påkallat, som den av 1914 års riksdag godkända
fartygsbyggnadsplanen för tiden 1915—1919 icke kunnat fullföljas och
byggnadsverksamheten efter år 1919 praktiskt taget legat nere. Med hänsyn
härtill finner jag mig även böra förorda, att åtgärder vidtagas för ersättningsbyggnadens
påbörjande redan nästkommande budgetår och oberoende
av tiden för den nya försvarsorganisationens ikraftträdande. Kostnaden för
denna ersättningsbyggnad, vilken jag i likhet med revisionen föreslår att
omfatta endast torpedfartyg, synes — likaledes i enlighet med revisionens
förslag — lämpligen böra fördelas på fem år från och med den 1 juli
1924, inom loppet av vilken tid fullständig flottplan förutsättes bliva utarbetad
och antagen.
För att komplettera det vid mobilisering uppstående behovet av fartyg
för minsvepnings-, bevaknings-, träng- och annan tjänst, måste fartyg från
handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren anlitas. Behovet, som klart
belysts av krigserfarenheterna, stegras givetvis genom den av mig ifrågasatta
starka begränsningen av antalet örlogsfartyg i 1. och 2. linjen.
För betryggande av ett planmässigt och snabbt tillhandahållande av dylika
i enskild ägo varande fartyg torde vissa förberedande åtgärder redan i
fred böra vidtagas.
Möjligheterna till en snabb, säker och välordnad mobilisering bero i
väsentlig mån på organisationen av flottans stationer, varv och depåer,
vilka även måste vara inrättade med tanke på att under loppet av ett krig
eller eljest kunna underhålla sjöstyrkorna. Av flottans båda stationer äger,
som känt är, Karlskrona de ojämförligt större resurserna. Försvarsrevisionen
har emellertid framhållit, hurusom Stockholms skärgård på grund av
de strategiska förhållandena komme att utgöra flottans viktigaste baseringsområde,
varför också flottans huvudstation borde vara dit förlagd. Med
hänsyn till därmed förenade kostnader har revisionen likväl funnit sig icke
kunna föreslå den lösning av stationsfrågan, som eljest ur strategisk synpunkt
vore den riktiga, utan i stället förordat, att ifrågakommande indragningar
huvudsakligen skulle drabba Stockholms station.
Jag har i detta hänseende icke kunnat följa revisionens förslag, mot
vilket även marinmyndigheterna gjort vägande invändningar. Ej minst därför
att flottan, för fyllandet av sin uppgift att försvara riket och dess intressen
till sjöss, måste omedelbart vid krigsutbrott kunna träda i verksamhet,
är det tydligt, att eu så viktig angelägenhet som flottans förläggning
och basering före och under ett krig måste ordnas i mån så är
möjligt och i första hand efter de strategiska betingelserna.
Att en operationsbas för flottan är erforderlig inom det strategiskt synnerligen
betydelsefulla skärgårdsområdet vid Stockholm är sålunda uppenbart.
Biktigast synes vara, att flottans huvudkrafter bleve förlagda till detta
område, vilket dock icke skulle utesluta behovet av en operationsbas jämväl
i Karlskrona, även om åt denna kunde givas väsentligt mindre omfattning
än för närvarande. För nämnda ändamål skulle emellertid krävas en utvidgning
av Stockholms station och varv, eventuellt även en förflyttning av
desamma från deras nuvarande läge å Skeppsholmen och Djurgården. Även
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
371
oberoende av storleken av de sjöstridskrafter, som dit kunna komma att
förläggas, synes för övrigt örlogsstationen i Stockholm i sitt nuvarande
skick icke motsvara sitt ändamål. Riksdagen liar ej heller hittills ansett
sig böra intaga någon bestämd ståndpunkt i fråga om den slutliga förläggningen
av denna örlogsstation. Frågan härom och om stationens anordnande
är emellertid av den omfattande art, att den ej kan avgöras utan
förnyad, noggrann utredning. En sådan synes mig därför snarast böra komma
till stånd, så att en verklig lösning av frågan äntligen må kunna åvägabringas.
Icke minst av hänsyn till flygvapnets utveckling synes härvid
jämväl möjligheten av eu förläggning utanför Stockholm — antingen å
någon av de i tidigare utredningar föreslagna platserna eller å Rindön,
Amason eller annan plats — böra tagas under övervägande. Nämnda utredning
anser jag böra vara slutförd inom ovan angivna tidsperiod. Under
denna torde å Stockholms station icke andra förbättringar böra vidtagas
än sådana, som äro oundgängligen erforderliga, varvid företrädesvis jämväl
på annan plats användbar materiel bör anskaffas. Utan hinder härav
synes likväl dockbyggnaden på Beckholmen böra slutföras, då dels arbetena
redan nu äro långt framskridna och dels dockan, vare sig den slutligen
kommer att befinna sig inom eller utom området för flottans station,
tvivelsutan kommer att bliva till synnerlig nytta för såväl örlogsflottan som
sjöfarten. I överensstämmelse härmed har ock i årets statsverksproposition
hemställts om anvisande av visst för ifrågavarande arbetens fortsättande
erforderligt belopp.
Av vad ovan framhållits följer självfallet, att ifrågakommande organisatoriska
inskränkningar icke böra drabba Stockholms station hårdare än
Karlskrona, utan ske jämnt över båda, vilket för övrigt låter sig göra med
i stort sett enahanda personalbesparing, som om nedskärningen gjordes
kraftigare på ena eller andra hållet.
Jag förutsätter vidare, att till Göteborgs örlogsdepå fredsförläggas vissa
av flottans fartyg.
Vid uppgörande av flottans personalstater har eftersträvats att i första
hand tillgodose sjöstyrkornas behov, medan väsentliga indragningar måst
drabba landtjänsten.
Liksom med avseende å flottan synas även vad beträffar kustartilleriet
och kustfästningarna försvarsrevisionens förslag böra vara vägledande.
Mindre omläggningar erfordras dock bland annat för att åstadkomma viss
organisatorisk överensstämmelse med flottan. De fasta lokala försvarsanstalterna
torde böra utgöras av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs och
Hemsö fästningar samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner.
Såsom redan vid redogörelsen för lantförsvaret framhållits, komma alla
frågor rörande flygväsendet att behandlas särskilt för sig.
I fråga om marinens krigsorganisation, vilken liksom arméns måste
vara bestämmande för organisationen i fred, ansluter jag mig i huvudsak
till de synpunkter, som revisionen härutinnan anfört, och torde en kort
redogörelse för den av mig förutsatta krigsorganisationen få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.
372
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
II. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
1. Allmänna synpunkter.
Freds- och krigsorganisation.
För att vid inträffande mobilisering eller klargöring för neutralitetsskydd
en operations- och stridsduglig kustflotta av tillräcklig storlek —■ d. v. s.
en kustflotta, som är i stånd att omedelbart upptaga strid med fienden
— skall finnas organiserad, är det, som ock försvarsrevisionen anfört,
nödvändigt, att kustflottans fartygsmateriel vidmakthålles genom ersättningsbyggnad
i viss utsträckning. Även om någon fullständig flottplan tillsvidare
icke tillämpas, så måste dock — såväl för kustflottans och lokalstyrkornas
vidkommande som för möjligheten att taga flottans alla fartyg
och, om så erfordras, än ytterligare fartygsmateriel i anspråk — för sjöförsvaret
en lämplig fredsorganisation förefinnas och planer för dess krigsorganisation
ligga färdiga för tillämpning. Vid utformandet av freds- och
krigsorganisationen har jag i likhet med revisionen sökt att såvitt möjligt
bibehålla de nuvarande formerna.
Benämningar å fartygsslag.
I huvudsaklig överensstämmelse med försvarsrevisionen använder jag
följande benämningar ä fartygsslag:
Fartygsslag |
||||
Anmärkningar |
||||
Örlogsflottans fartyg |
Hjälpfartyg |
|||
Artillerifartyg ...... |
1 Pansarskepp ...... Pansarkryssare ... 1 Torpedkryssare ... |
|llj älpluyssare...... |
[Benämnas gemen-[ samt kryssare. [Benämnas gemens. |
|
Minfartyg............ |
f Minkryss are ...... [Min-u-båt ......... |
|||
lTorped-u-båt ...... |
| undervattensfartvg |
|||
Stridsfartyg. |
Torpedfartyg ...... |
jagare ............... |
[Benämnas gemens'' |
|
Motortorpedbåt... U-båtsjagare ...... Depåfartyg......... |
> övervattenstorped-fartyg. |
|||
Specialfartyg ...... |
Kanonbåt ......... .Vedettbåt ........ |
Hj älp kanonbåt |
||
Sj ömätnin gsf artyg |
Yerkstadsf artyg |
|||
Trängfartyg |
Lasarettsfartyg ... |
Hjälplasarettsfar- .tyg Sjuktransportfar- tyg Förrådstransport- |
||
fartyg |
Härutöver sjömätningsfartyg från sjökartevTerket ävensom övningsfartyg, logementsfartyg m. fl.
Hjälpfartygen tillhöra handelsflottan eller frivilliga motorbåtskåren. Vissa slag av örlogsflottans
fartyg äro indelade i klasser (1 och 2), vissa slag av hjälpfartyg i typer (I, II och III)
Ktuigl. Maj:ts proposition nr 20. 373
Livslängder lör fartyg.
Vad örlogsfartygens livslängd beträffar, är det uppenbart, att densamma
såsom ock revisionen framhållit — begränsas av två omständigheter,
nämligen dels fartygens förslitning, vilken endast i viss mån kan avhjälpas
genom underhållsarbeten, ersättning med reservdelar o. s. v., och dels föråldringen,
vilken beror av krigsfartygsbyggnadsteknikens utveckling och nya
uppfinningars tillgodogörande. Genom moderniseringar kan föråldringen i
någon mån motverkas, men båda omständigheterna och särskilt den sista
föranleda, att fartygen med tiden så väsentligt förlora i stridsvärde, att
de icke längre lämpa sig att uppträda vare sig mot eller i förband med
mera tidsenliga fartyg.
Med ledning av de erfarenheter, som då stodo till buds, antogos i 1914
års plan vissa normala livslängder för olika fartygsslag, avsedda att vara
vägledande för bedömande av den tid ett fartyg, allmänt sett, kunde förväntas
lämpligen hållas i bruk. Vid ett övervägande, huruvida de sålunda
antagna normala livslängderna generellt skulle kunna ökas, finner jag liksom
revisionen, att hänsyn måste tagas dels till den flytande materielens
onormalt stora förslitning under neutralitetsvakten, dels ock till den snabba
utvecklingen utomlands under världskriget och den därunder våldsamt uppdrivna
nybyggnadsverksamheten, varigenom flottorna, åtminstone i de segrande
länderna, nått en hög grad av modernitet.
Nyssnämnda 1914 års grunder för fartygens livslängd fordra numera
kompletteringar med avseende på undervattensbåtar och motortorpedbåtar.
Uti 1914 års plan uttalades, att erfarenheten icke givit tillräcklig ledning
för bestämmande av undervattensbåtarnas livslängd. I avvaktan härå bestämdes
tillsvidare livslängden för dylika båtar med tjänst enbart i kustflottan
till 16 år och för båtar med tjänst enbart i lokalstyrka till 18 år.
Den erfarenhet, som numera vunnits, har, enligt vad marinmyndigheterna
i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande framhållit, tydligt visat,
att en större sammanlagd livslängd än 18 år icke bör beräknas, och att
båtarna i regel icke kunna göra tjänst i kustflottan längre tid än 12 år.
Då det dessutom visat sig lämpligt att låta all nybyggnad av undervattensbåtar
ske för kustflottan och att tillgodose lokalstyrkornas behov genom
från kustflottan överförda äldre sådana båtar, hava marinmyndigheterna
funnit livslängden för undervattensbåtar framdeles böra beräknas till 12 år
i kustflottan och därutöver 6 år i lokalstyrka.
Med hänsyn till motortorpedbåtarnas jämförelsevis ömtåliga beskaffenhet
hava marinmyndigheterna ansett, att en längre livslängd än 12 år icke
kan beräknas för dylika fartyg.
Enligt 1914 års plan förutsattes, att vissa slags fartyg kunde kvarhållas
utöver livslängden i särskild tjänst såsom specialfartyg. Myndigheterna
hava nu framhållit, att erfarenheten givit vid handen, att för artillerifartygen
den i planen antagna tiden av 10 år kunde anses påräknelig,
under förutsättning att fartygen försåges med de anordningar, ^som den
374
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
nya tjänsten krävde. Motsvarande tid syntes även kunna beräknas för
minkryssare. Däremot både den för övervattenstorpedfartygen tänkta kvarhållningstiden
av 16 år i särskild tjänst — såsom vedettbåtar — varit
för högt beräknad, då nämligen fartygen mot slutet av tiden visat sig
fordra alltför stora underhållskostnader. Det syntes därför nödvändigt
att avkorta denna tid till 8 år, vilket gåve proportionsvis samma kvarhållningstid
som för artillerifartygen. För undervattensbåtar och motortorpedbåtar
kunde något kvarhållande icke beräknas.
Med hänsyn till vad marinmyndigheterna sålunda anfört, synas numera
följande livslängdstider böra beräknas:
F artygsslag |
Normal livslängd |
Kvar-hållande |
||
i kust-flotta |
i lokal-styrka |
summa |
||
Artillerifartyg och minkryssare ... |
20 |
10 |
30 |
10 |
Overvattenstorpedfartyg utom motortorpedbåtar |
16 |
8 |
24 |
8 |
Motortorpedbåtar................. |
1 |
2 |
12 |
|
Undervattensfartyg ...... |
lä |
6 |
18 |
Linj eindelning.
Mot revisionens förslag till grunder för linjeindelningen hava marinmyndigheterna
icke haft annat att erinra, än att de i kustflottan ingående
depåfartygen borde tillhöra första linjen. Dessa depåfartyg vore nämligen
tilldelade vissa taktiska förband, vilka icke bleve fulltaliga och följaktligen
ej heller användbara för operationer, såvida ej jämväl deras depåfartyg
vore klargjorda.
Jag ansluter mig till marinmyndigheternas uppfattning i denna fråga,
helst som den icke medför några mera väsentliga konsekvenser med avseende
å bemanningskravet.
I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering torde alltså
följande linjeindelning och därmed sammanhängande bemanning sbestämmelser
böra tillämpas för flottans fartyg:
1. linjen, för vilken erforderlig stambemanning finnes upptagen å stat,
omfattar kustflottans fartyg samt lokalstyrkornas undervattensbåtar. Bemanningen
å 1. linjens i fredstid rustade fartyg avses att vid mobilisering
i stort sett utgöras av de på fartygen redan befintliga besättningarna,
under det att bemanningen å dess i fredstid icke rustade fartyg avses
att utfyllas med i tjänst varande eller vid mobilisering inryckande värnpliktiga.
2. linjen, för vilken endast reducerad stambemanning finnes upptagen
å stat, omfattar lokalstyrkornas fartyg utom undervattensbåtar. Bemanningen
utfylles vid mobilisering med inryckande reservpersonal och värnpliktiga.
Kunrjl. May.ts proposition nr 20. 37.)
3. linjen omfattar de fartyg, som ieke ingå i vare sig kustflottan eller
lokalstyrkor, utan iiro förlagda i materielreserv, avsedd att, i den mån sa
ske kali, bemannas med ersättningspersonal och nybildade formationer eller
att eljest ersätta skadade eller förlorade fartyg. Till 3. linjen hänföras också
övningsfartyg, logementsfartyg och dylika fartyg.
Samtliga i kustflotta eller lokalstyrka ingående hjälpfartyg böra givetvis
tillhöra 2. linjen.
I anslutning till dessa för personalberäkningarna grundläggande bestämmelser
böra de flottans fartyg, som avses att ingå i sj öst \ i kor, i
materiellt hänseende vara förlagda i 1. eller 2. beredskap, medan materielreservens
fartyg i regel böra vara upplagda, varjämte fartyg, då så erfordras,
kunna förläggas under reparation, allt i överensstämmelse med
gällande, sedan lång tid tillämpade, för ändamålet utfärdade detaljbestämnielser.
2. Fartygstyper.
Till nybyggnad ifrågakommande fartygsslag.
Försvarsrevisionen har med avseende å de fartygsslag, vilka under senare Försvar.^
år ifrågasatts till nybyggnad, lämnat en redogörelse för de befintliga fartygens
storlek och allmänna egenskaper ävensom för verkställda utredningar
och riksdagens beslut rörande nybyggnad under tiden från och med 1914
års senare riksdag. Jag anhåller att fa hänvisa till denna redogörelse.
Revisionen, som icke ansett sig kunna ingå på något marintekniskt
bedömande av typförslagen, har framhållit, att man så långt möjligt borde
ställa sig avvaktande i fråga om typernas ytterligare utveckling, samt i
övrigt inskränkt sig till allmänna uttalanden rörande de föreslagna typerna.
I sitt avgivna yttrande hava marinmyndigheterna icke ansett erforderligt Marinmyndigatt
uttala sig rörande andra fartygsslag än jagare, torpedundervattensbåtar heterna.
och motortorpedbåtar, enär myndigheterna av ekonomiska hänsyn nödgats
för de närmaste åren beglänsa sina förslag om ersättningsbyggnad för
krigsfartyg till nämnda fartygsslag.
Såsom jag i det följande får tillfälle närmare omnämna, delar jag myndig- Departementsketernas
uppfattning rörande de fartygsslag, som nu närmast böra ifråga- f
komma till ersättningsbyggnad, och anhåller jag att få angiva de egenskaper,
som härvid måste fordras av fartygen.
Jagare.
I sin skrivelse den 30 augusti 1920 angående regleringen av utgifterna Marinför
sjöförsvaret anförde marinförvaltningen, hurusom inom ämbetsverket i ^ ^
samråd med chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan
förslag blivit utarbetat till en jagare, för vilken kostnaden med då
gällande priser av ämbetsverket beräknades till 9.5 miljoner kronor. För
eu i allt väsentligt liknande jagare beräknade ämbetsverket i sin motsvarande
skrivelse den 29 augusti 1922 kostnaden till < .5 miljoner kronor.
Denna minskning i kostnaden var i huvudsak betingad av fallande prisei.
För, svar srevisionen.
Motion till
1923 års
riksdag.
Marinmyndig
heterna.
Jagartyp
i allmänhet.
376 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen har i fråga om jagartypen anfört, att ehuru revisionen
icke avsåge att uppställa något egentligt program för byggnadsverksamheten
under femårsperioden 1 juli 1924—30 juni 1929, det dock syntes revisionen
uppenbart, att jagare maste ingå i ersättningsbyggnaden under denna
period. Emellertid ställde sig revisionen tveksam inför ovannämnda senast
föreslagna jagartyp. Innan slutligt val träffades, syntes ytterligare utredning
böra göras i huvudsakligt syfte att söka nedbringa de enligt revisionens
mening alltför höga byggnadskostnaderna.
I en till 1923 års riksdag avgiven motion föreslogs beviljandet av ett
anslag om 1 miljon kronor till påbörjande av eu jagare av ifrågavarande
typ. Eiksdagen, som anslöt sig till vad försvarsrevisionen anfört rörande
nedbringande av byggnadskostnaderna, ansåg, att det föreslagna påbörjandet
av en jagare, ehuru ur flera synpunkter önskvärt, borde anstå i avvaktan
på den av revisionen ifrågasatta utredningen. Emellertid förutsatte riksdagen,
att denna utredning komme att bedrivas med sådan skyndsamhet,
att dess resultat kunde föreläggas riksdagen i samband med övriga frågor
rörande försvarsväsendets ordnande.
Den sålunda ifrågasatta utredningen har nu verkställts av marinförvaltningen,
som efter samråd med chefen för marinstaben och högste befälhavaren
över kustflottan i ämnet anfört i huvudsak följande.
Under den tid, då jagare funnits i svenska flottan, hade typen undergått
en ständig utveckling. Härvid hade strävandena i stort sett gått ut
på att hålla typen jämngod med de utomlands allmännast förekommande
typerna. Detta hade varit betingat av jagarnas uppgifter i vår flotta,
\ilka
hav, som omgiva Sverige. Denna fordran hade icke minskats efter världskriget,
utan snarare tvärtom. Vid anfall mot fiendens större fartyg fordrades
tillräckligt hög fart, för att anfallet skulle kunna genomföras, och så
kraftiga torpeder, att betydande skador ernåddes genom en torpedträff.
Under anfallets genomförande måste dessutom artilleri strid kunna upptagas
med fiendens bevakande jagare. Vid utförande av andra, inom jagarens
verksamhet liggande uppgifter, såsom bevakning av egen huvudstyrka,
rekognoscering, spaning, minering m. m., måste jagarna vara beredda att
upptaga strid med fiendens fartyg av liknande slag. De måste vidare äga
medel att skada fientliga undervattensbåtar och luftfartyg. Yår jagartyp
måste alltså givas ungefär enahanda stridsegenskaper som främmande jagare,
dock med de inskränkningar, som betingades av att vår flottas operationer
icke behövde utsträckas över de stora haven.
Skulle åter vara jagares stridsegenskaper hållas avsevärt lägre, än vad
som allmänt fordrades, bleve följden, att de icke kunde utföra självständiga
operationer vare sig på de hav, som omgiva våra kuster, eller ens i våra
vttre skärgårdar utan att vara åtföljda av starkare stridsfartyg, så snart
ett sammanträffande med fienden kunde beräknas.
En granskning av stridsegenskaperna hos nutida jagare och av de sär -
Kuugl. Maj:ts proposition nr 20. 377
skilda krav, som numera måste ställas på våra jagare, gåve vid handen
följande.
Jagarnas fart liade under och efter världskriget ökats från den omkring
år 1914 vanliga farten av 30 knop till omkring 35 knop. I första hand
syntes denna fartökning hava föranletts därav, att farten hos de fartyg,
som vid torpedanfall bleve jagarnas förnämsta anfallsföremål, slagfartygen,
undergått en allmän höjning. För att kunna genomföra ett sådant anfall
och efter detsamma draga sig undan den fientliga artillerielden med dess
numera ökade skottvidder måste jagarna förfoga över ett betydande fartöverskott.
Detta, taktiska krav på ökad fart måste uppenbarligen tillgodoses
hos de jagare, som nu borde byggas för vår flotta. Härtill komine även eu
av strategiska grunder framkallad fordran på fartökning, föranledd därav
att farten ökats hos främmande nationers såväl jagare som flottiljledare och
lätta kryssare. För att våra jagare skulle kunna insättas i operationer
på de hav, som omgiva våra kuster, erfordrades, att de ägde tillfredsställande
operationsfrihet, så att de — om så krävdes — kunde undandraga
sig övermäktiga styrkor av lätta fartyg. Eu fart understigande 35 knop
vore därför icke tillrådlig. För att utan väsentligare deplacementsökuing
kunna erhålla denna fart måste såsom bränsle användas enbart olja, vilket
i och för sig medförde betydande fördelar. Med införande av oljeeldning
i stället för koleldning ökades aktionsradien ävensom möjligheten att hastigt
utveckla hög fart, rökbildningen kunde lättare regleras efter vad läget fordrade
och ett icke oväsentligt antal av eldrumspersonalen kunde inbesparas.
Det vore visserligen sant, att oljan vore mera eldfarlig än kolet och icke
lämnade sådant skydd mot artilleriprojektiler, som kolet under vissa förhållanden
skänkte, men dessa omständigheter motvägde ej fördelarna.
Också hade man numera i främmande mariner övergått till oljeeldning å
jagare.
Särskilt beaktansvärd vore den vinst i aktionsradie, som ernåddes genom
antagande av oljeeldning. Våra nuvarande jagare hade nämligen en jämförelsevis
liten aktionsradie. Vid bedömande av kravet på aktionsradie
måste hänsyn tagas till att jagarna skulle kunna förflytta sig med hög
fart fram och tillbaka över de hav, som omgiva våra kuster, och därunder
uppehålla sig tillräckligt länge på de platser, där planlagda företag skulle
utföras, varvid eventuellt högsta fart skulle kunna utvecklas. Om så erfordrades,
måste under företaget jakt efter fientliga fartyg kunna genomföras
eller förföljande dylika kunna undgås, varvid i båda fallen högsta
fart måste kunna hållas under längre tid. Operationer borde dessutom
icke planläggas eller utföras, utan att en avsevärd reserv i aktionsradie
funnes för oförutsedda händelser. Och slutligen kunde det endast undantagsvis
beräknas, att ett krigsföretag kunde igångsättas just vid de tillfällen,
då fartygens bränsleförråd vore fyllt. Hänsyn till anförda omständigheter
samt erfarenheterna med våra nuvarande jagare visade, att
en avsevärd utveckling av aktionsradien vore behövlig. I detta hänseende
Jagarnas fart.
Jagarnas
aktionsradie.
378
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Jagarnas
artilleri.
kunde mycket vinnas genom övergång till enbart oljeeldning. Genom
den ökning i deplacementet, som framtvingades av det oundgängliga kravet
på en väsentlig utveckling av artilleribestyckningen, kunde utan svårighet
ökat utrymme för bränsleförrådet erhållas. Den ökning i aktionsradien,
som på detta sätt erhölles, vore så betydande, att en för våra förhållanden
fullt tillfredsställande aktionsradie därigenom uppnåddes. Aktionsradien
uppginge nämligen vid fullt bränsleförråd till följande antal nautiska
mil:
För jagare För jagare
av Wrangel- avföreslagen
typ typ
vid 20 knops fart ............................................. 690 1,500
vid högsta fart ..................................................... 340 600
Under världskriget hade jagarna erhållit mycket vidsträckt användning
för sitt artilleri. Yid de tillfällen, då torpedanfall mot större fartyg utförts,
hade så gott som alltid uppstått häftiga artilleristrider med fiendens
jagare och andra lättare fartyg. Redan härigenom framstode vikten av
ett kraftigt artilleri, jämförbart med det å fiendens jagare uppställda.
Ännu oftare hade under världskriget inträffat, att jagare i samband med
sin bevaknings-, rekognoscerings-, minerings- och konvojeringstjänst inletts
i omfattande strider dels mot fiendens jagare och dels mot dennes undervattensbåtar,
mindre kryssare, minsvepningsfartyg och hjälpfartyg av olika
slag. Härigenom hade jagarna kommit till nära nog större användning
såsom artillerifartyg än såsom torpedfartyg. Följden härav hade också
blivit, att en kraftig utveckling ägt rum såväl vad anginge artilleribestyckningen
som ock vad beträffade anordningar för eldledningen. Från att
före kriget hava varit försedda så gott som uteslutande med lätta kanoner
utan särskilda anordningar för eldledning, hade jagarna mot slutet av
världskriget och än mera efter detta framträtt såsom i artilleristiskt hänseende
synnerligen väl utrustade fartyg. Bestyckningen hade genomgående
ökats till att omfatta medelsvåra kanoner i stället för lätta, och fullständiga
eldledningsanordningar hade installerats, omfattande effektiva avståndsmätningsinstrument,
centralsikten, orderapparater m. m. I samband härmed
och som följd av luftfartygens utveckling hade behovet av verksamt
luftvärnsartilleri tillgodosetts. Jagaren hade genom denna utveckling blivit
ett för artilleristrid mot lätta fartyg i hög grad lämpat fartyg, vars artillerikraft
och goda eldledningsanordningar satte densamma i stånd att
genomföra artilleristrid på betydande stridsavstånd, varigenom överlägsenheten
gentemot fientliga jagare med endast lätta kanoner framträdde än
tydligare. Jagare med endast lätta kanoner byggdes numera icke. Det
syntes uppenbart, att utvecklingen i detta hänseende måste även för vårt
vidkommande följas, och att våra jagare borde såsom huvudbestyckning förses
med medelsvåra kanoner i tillräckligt antal, varjämte ett verksamt luftvärnsartilleri
måste förefinnas, allt i förening med goda eldledningsanord
-
Kungl. May.ts proposition nr 20. 379
ningar. Våra jagare skulle eljest löpa faran att förstöras av do fientliga
utan att ens kunna besvara deras eld. Huvudbestyckningen pa den nya
jagartypen borde fördenskull sammansättas av 3 st. 12 om. kanoner L/45
och luftvärnsbestyckningen av 2 st. 40 mm. automatiska luftvärnskanoner,
varjämte för eldledningen erfordrades centralsiktanläggning, orderapparater
och avståndsmätningsinstrument m. m.
De torpeder, vilka omkring år 1914 varit allmännast i bruk, hade haft
en skottvidd av omkring 4,000 meter vid 28 knops fart samt fort en
sprängladdning av omkring 100 kg. Dessa egenskaper kunde erhållas
med en kaliber av 45 om., vilken också vid sagda tid varit den allmännast
antagna. Utvecklingen under och efter kriget av de större fartygens undervattensskydd
föranledde emellertid, att en väsentlig ökning av torpedernas
sprängladdning bleve erforderlig, för att nöjaktig verkan skulle ernås med
eu torpedträff. Erfarenheterna från världskriget hade vidare påvisat, hurusom
torpederna komme till användning jämväl om dagen, men då måste
skjutas på mycket stora avstånd från fienden, enär verkan av dennes artillerield
eljest bleve övermäktig och torpedanfallets genomförande dessutom
jämförelsevis lätt kunde förhindras genom motanfall av den anfallna
styrkans bevakningsfartyg. På grund härav måste de för jagarna avsedda
torpederna hava en betydande skottvidd. Dessa omständigheter hade påkallat
en ökning av torpedkalibern. Numera vore också i så gott som
alla mariner 45 cm. kalibern frångången såsom torpedbestyckning å jagare
och ersatt med 53 cm. kalibern. Denna torpedkaliber vore även föreslagen
för de torpedundervattensbåtar, som nu borde byggas för svenska flottan.
Eörsvarsrevisionen hade härvidlag uttalat, att erfarenheterna från världskriget
så uppenbart talade för denna ökning av kalibern å undervattensbåtarnas
torpeder, att revisionen icke ansett sig kunna framställa någon
erinran mot densamma. Det syntes nödvändigt, att den allmänna utvecklingen
följdes i detta hänseende även vad jagarna beträffade, och att
sålunda kalibern å dessas torpeder bestämdes till 53 cm. Det antal torpedtuber,
som numera uppställdes å jagarna, vore betydligt större än det,
som i regel förekommit före världskriget, beroende huvudsakligen på strävan
att trots nutida stora torpedskjutavstånd säkerställa eu tillfredsställande
träffsannolikhet och anfallskraft. Tredubbla däckstuber hade sålunda
på senare år blivit de oftast förekommande. De uppställdes till ett antal
av fyra å oceanjagarna och två å övriga jagare. Till följd av oceanjagarnas
stora bredd kunde trippeltuberna icke alltid uppställas i midskeppslinjen,
då därigenom svårigheter skulle uppstå vid torpedernas utskjutande.
Därför placerades trippeltuberna å dessa fartyg vanligen två och två på
vardera sidan, men kunde då endast användas pa egen sida. A mindre
jagare däremot kunde trippeltuberna utan olägenhet uppställas i midskeppslinjen
och användas åt båda sidor. Härigenom kunde antalet trippel tuber
begränsas till två, och ändå kunde sex torpeder skjutas i samma anfall.
Torpedbestyckningen på nu till byggande ifrågakommande jagare borde
Jagarnas
torped bestvcknin -
Departements
chefen.
380 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
alltså utgöras av 2 st. 53 cm. trippeltuber med centralsiktanläggning och
erforderliga orderapparater.
Mot vad marinmyndigheterna sålunda anfört rörande'' stridsegenskaperna
hos de jagare, som nu böra byggas för flottan, finner jag icke något att
erinra. Som kostnaden för fartyget nära sammanhänger med dess storlek,
är det givetvis av vikt, att deplacementet såvitt möjligt begränsas. Här\idlag
i första hand det föreslagna artilleriet, vilket för sitt verksamma utnyttjande
måste besitta ett lämpligt och tillräckligt underlag, samt vidare
farten, som fordrar utrymme för maskin- och pannanläggningar av given
storlek. Om villkoren i dessa avseenden tillgodoses å en fartygstvp,
varom här är fråga, så medgiver det häremot svarande deplacementet
jämväl uppställande av lämplig torpedbestyckning och luftvärn sartilleri
m. m., varjämte god sjöduglighet och en för våra förhållanden tillräcklig
aktionsradie erhållas. De nu nämnda villkoren kunna, efter vad marinförvaltningen
visat, förverkligas på ett fartyg av omkring 950 tons deplacement,
vilket motsvarar storleken å de mindre jagare, som numera
äro allmännast i bruk. Typen motsvarar för övrigt i allt väsentligt den,
som av marinmyndigheterna tidigare föreslagits och för vilken kostnaden,
såsom jag förut nämnt, hösten 1920 av marinförvaltningen beräknades
till 9.5 miljoner kronor.
Kostnaden för färdigställandet av ett första fartyg av dylik typ, byggt
å svenskt varv, har emellertid av marinförvaltningen i januari 1924 beräknats
till 7,150,000 kronor.
Denna kostnadssumma fördelar sig sålunda:
Skrov och maskineri........................................ |
..... kr. |
4,612,000: — |
Kontroll, ritningar och besiktning .............................. |
..... » |
150,000: — |
Försöksexpedition......................................................... |
...... » |
100,000: — |
Summa för själva fanget kronor |
4,862,000: — |
|
Härtill kommer: |
||
Artilleribestyckning oberäknat ammunition ............... |
...... kr. |
754,000: — |
Torpedbestyckning oberäknat torpeder....................... |
...... » |
146,000: — |
Nautisk utrustning ...................................................... |
..... » |
80,000: — |
Summa för bestyckning m. m. |
kronor |
980,000: — |
Ammunitionsutredningar: |
||
Första utredningen artilleri.................. kr. 223,000: |
— |
|
torpeder ................................................... » 180,000: |
— |
|
minor......................................................... » 120,000: |
— kr. |
523,000: — |
Andra artilleriammunitionsutredningen........................ |
..... » |
223,000: — |
Andra och tredje torpedammunitionsutredningen...... |
..... » |
360,000: — |
Summa för ammunition |
kronor |
1,106,000: — |
Oförutsedda kostnader................................................... |
..... kr. |
202,000: — |
Tillhopa |
kronor |
7,150,000: — |
381
1 Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
i
Denna summa understiger med 2,350,000 kronor den år 1920 beräknade
kostnaden. Anledningen härtill är huvudsakligen att söka i fallande
priser. Siffrorna härovan hänföra sig emellertid till ett första fartyg av
den föreslagna typen. Vid samtidig beställning av dera jagare ställer sig
— enligt vad marinmyndigheterna påvisat — kostnaden för var och eu
av de följande ej oväsentligt lägre än för den första, beroende på att
vissa för det första fartyget erforderliga arbeten m. in. kunna tillgodogöras
jämväl för övriga ungefär samtidigt beställda fartyg av samma typ.
Sålunda kan avräknas:
för ritningar.................................................................. kr. 100,000: , samt
å försöksexpeditionen, vilken kan göras mindre omfattande
................................................................... 8 50,000: _
eller tillhopa kronor 150,000: —
Kostnaden för var och en av de följande jagarna skulle således utgöra
7 miljoner kronor.
Det torde böra omnämnas, att vid eventuell byggnad å Karlskrona varv
av någon jagare — vilket i och för sig är att förorda — tillkommer ett
belopp av 150,000 kronor för iordningställandet av stapelbädden in. m.
Med hänsyn till den ovan beräknade höga byggnadskostnaden framställer
sig helt naturligt den frågan, huruvida icke befintliga fullt färdiga
jagare av liknande typ som den här föreslagna skulle kunna för mindre
kostnad inköpas från utlandet, där under världskriget en viss överproduktion
av fartyg ägt rum. Verkställd undersökning har emellertid givit vid
handen, att detta är helt uteslutet på grund av gällande konventioner.
Det kunde vidare ifrågasättas, om icke jagare skulle kunna för väsentligt
lägre kostnad byggas å utländska varv. Anbud har på den grund
införskaffats från utlandet, och har det visat sig, att en kostnadsminskning
under vissa förutsättningar av intill 1 miljon kronor möjligen skulle
kunna förväntas. En av marinförvaltningen verkställd jämförelse mellan
å ena sidan en dylik enligt förslag från utländskt varv byggd jagare och
å andra sidan en jagare enligt marinmyndigheternas av mig förut omnämnda
förslag visar betydande överlägsenhet för den sistnämndas vidkommande.
Sålunda synes sjödugligheten vara väsentligt bättre tillgodosedd,
särskilt med hänsyn till våra farvatten med där ofta förekommande
krabb sjö. Vidare är beboeligheten långt större och utrymmet, särskilt
för underofficerare och manskap, ojämförligt bättre tillvarataget samt inredningen
ordnad med hänsyn till de fordringar, som vårt klimat, särskilt
vintertid, föranleder. Den av myndigheterna förordade typen ställer sig
därtill såtillvida billigare i driften, som särskild s. k. ekonomiångpanna
finnes för användning under stil åliggande. Även i andra hänseenden
visar sig sistnämnda typ överlägsen. De jämförda typerna kunna således
icke anses likvärdiga, och den av utländskt varv föreslagna kan knappast
382
\
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.\
\
anses fylla de fordringar, som måste uppställas med hänsyn till klimatiska
och andra förhållanden å de vårt land omgivande haven. Skulle det utländska
förslaget omarbetas till likvärdighet med det svenska, komme utan
varje tvivel kostnaderna att stiga så betydligt, att kostnadsskillnaden stannade
vid omkring Va miljon kronor.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och då ett byggande av dessa
fartyg vid svenska varv skulle medföra, att därav föranledda arbetsförtjänster
komma svenska arbetare tillgodo — en omständighet, som särskilt
under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden förtjänar allvarligt beaktande
och detta så mycket mera, som icke mindre än omkring 80—90
procent av hela kostnaden torde komma att utgå i arbetslöner — anser
jag mig böra förorda, att de erforderliga jagarna byggas inom landet.
Kostnaden bör då beräknas till
för ett fartyg ........................................................................ kr. 7,150,000: —
samt för vart och ett av övriga samtidigt beställda
fartyg ................................................................................ » 7,000,000: —
Därest något eller några av fartygen byggas vid Karlskrona varv, bör
för det första av dessa beräknas en tilläggskostnad av 150,000 kronor i
och för anordningar å varvet för byggandet.
Torpedundervattensfoåtar.
Varken försvararevisionen eller marinmyndigheterna hava haft något att
erinra mot den typ av torpedundervattensbåtar, som förelagts revisionen.
Den överensstämmer i princip med Bäverntypen; dock hava på grund
av krigserfarenheterna torpederna erhållit större kaliber samt artilleribestyckningen
förstärkts.
Mot den sålunda föreslagna båttypen har icke heller jag någon erinran
att framställa.
Närmare beskrivning rörande densammas egenskaper jämte ritningar
m. m. torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Det synes mig utan vidare klart, att byggandet av ifrågavarande båtar
bör ske inom landet.
Kostnaden för en torpedundervattensbåt av omförmälda typ har av marinförvaltningen
i januari 1924 beräknats till 4,500,000 kronor. Denna
summa fördelar sig sålunda:
Skrov och maskineri......................................................... kr. 3,141,000: —
Kontroll, ritningar och besiktning................................... » 155,000: —
Summa för själva fartyget kronor 3,296,000: —
Artilleribestyåkning oberäknat ammunition ..................... kr. 180,000: —
Torpedbestyckning oberäknat torpeder .......................... » 172,000: —
Kungl. Maj:ts |
proposition nr 20. |
383 |
|
J # Första ammunitionsutredningen: |
|||
artilleri ................................................ |
.. kr. 45,000: - |
||
torpeder................................................. |
.. » 224,000:— kl. |
269,000 |
— |
Andra ammunitionsutredningen........ |
............................... * |
269,000 |
|
Nautisk utrustning............................. |
» |
80,000 |
— |
Anordningar för byggandet.............. |
................................. » |
70,000 |
— |
Oförutsedda irtgifter ......................... |
» |
164,000 |
— |
Tillhopa kronor |
4,500,000 |
— |
I enlighet med vad jag förut anfört i fråga om jagare, kan jämväl vid
vid samtidig beställning av flera torpedundervattensbåtar kostnaden för
de efter den första följande beräknas icke oväsentligt lägre.
Sålunda kan avräknas:
för ritningar............................................................................ kr. 130,000: —
samt för byggnadsanordningar ............................................. * 70,000: —
eller tillsammans kronor 200,000: —
Kostnaden för var och eu av de efter den första följande torpedundervattensbåtarna
minskas således till 4,300,000 kronor.
3Iotortoi‘pedbåtar.
Försvarsre visionen har beträffande motortorpedbåtarna anfört, att oaktat
de i vissa hänseenden vore behäftade med en del svagheter, deras användbarhet
dock syntes rätt avsevärd. Typen förenade sålunda hög fart
och god torpedbestyckning med små dimensioner, hade ringa djupgående
och kunde taga sig fram i svårnavigabla farvatten samt vore billig att anskaffa
och krävde ringa personal.
Marinmyndigheterna hava framhållit, att med tillkomsten av stridsdugliga
torpedflygplan betydelsen av motortorpedbåten i viss mån minskats.
Kvar stode emellertid, att densamma vore särskilt lämplig till nattliga anfall
i egna eller främmande skärgårdar under förhallanden, da sådana anfall
ej kunde utföras av torpedplanet. I vissa fall och under förutsättning
att den ägde tillräcklig sjöduglighet vore den även användbar för
anfall i öppna sjön. Möjligheten att när som helst till sjöss eller i skärgård
kunna utsättas för torpedanfall från små, svårupptäckta båtar tvingade
en motståndare till besvärliga och tröttande bevakningsåtgärder, medförde
osäkerhet och bände hans rörelser. Sjödugliga motortorpedbåtar borde
därför vid sidan av torpedflygplan ingå i flottan.
Flottans nuvarande två, på sin tid från utlandet inköpta små motortorpedbåtar
lämpade sig på grund av ringa sjöduglighet och dålig beboelighet
icke för vårt klimat och hade dessutom för lag fart 24 knop under
gynnsammaste väderleksförhållanden. Vidare anskaffning av dylika
Försvarsrevisionen* -
Marinmyn digheterna* -
Departements
cehfen.
384 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
motortorpedbåtar syntes därför icke böra ifrågasättas. Emellertid funnes
numera utomlands motortorpedbåtar av nyare typer, som i flera hänseenden
vore väsentligt fördelaktigare. De besutte eu fart om ända till 37 knop
eller därutöver samt hade större beboelighet och bättre sjövärdighet, utan
att därför dimensionerna i betydligare mån måst ökas utöver den nyssnämnda.
Ett flertal varianter av dylika båtar funnes framställda av olika storlek
och med olika stridsegenskaper. Erfarenheterna beträffande våra nuvarande
motortorpedbåtar visade, att eu typ borde väljas, å vilken kunde
apteras åtminstone två torpeder i s. k. korgtuber samt kulsprutor, användbara
såväl mot luftfartyg som mot mål på vattnet. Torpedernas
kaliber måste härvidlag begränsas till 45 cm. Några för 53 cm. torpeder
konstruerade motortorpedbåtar funnes för närvarande ej. För övrigt förefunnes
i flottans förråd ett antal 45 cm. torpeder, som med utrangering
av torpedbåtar icke komme till användning, därest icke för någon fartygstyp
kalibern 45 cm. behölles Med hänsyn härtill och då motortorpedbåtarna
avsåges för tjänst vid lokalstyrkorna, syntes kalibern hos deras
torpeder kunna begränsas till 45 cm. Eu motortorpedbåt av här ifrågavarande
slag komme sannolikt att visa sig ändamålsenlig och ägnad att
avhjälpa den stora bristen på övervattenstorpedfartyg inom lokalstyrkorna.
Båten borde vidare vara utrustad med ställningar för sjunkminor samt
lyssnarapparat m. in., varigenom den sannolikt även bleve brukbar i bevakningstjänst
mot undervattensbåtar.
Aven jag anser, att ett mindre antal motortorpedbåtar utav det av myndigheterna
angivna slag nu bör försöksvis anskaffas. Härigenom blir det
möjligt att utföra ytterligare erforderliga prov för utrönande av båtarnas
lämplighet för våra farvatten och klimatiska förhållanden m. in., innan
någon anskaffning i större skala ifrågasättes. Den sålunda av mig förordade
anskaffningen torde böra ske genom inköp från lämplig firma i
utlandet, enär ännu tillräcklig erfarenhet för byggande av dylika fartyg
icke lärer finnas inom landet. Under förutsättning att torpedutrustningen
utgöres av redan befintliga torpeder, inskränker sig anskaffningskostnaden
för en båt enligt av marinförvaltningen i januari 1924 lämnade uppgifter
till följande:
Skrov och maskineri, levererat i utlandet
Kontroll, besiktning och hemtransport ....
Artilleribestyckning utom ammunition ..
Artilleriammunition, första utredningen
» andra utredningen
....................... kr. 230,000 ........................ » 64,500 |
— |
Summa kronor 294,500 |
— |
....................... kr. 10,000 |
|
........................ » 2,750 |
— |
...................... » 2,750 |
— |
Tillhopa kronor 310,000 |
— |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
385
3. Sjöstyrkornas storlek och indelning.
Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor oeli materielreserv.
Den fastställda fördelningen av örlogsflottans fartygsbestånd i kustflotta,
lokalstyrkor och materielreserv var vid ingången av år 1923 följande.
Sjöstyrkor |
Mate- |
Summa |
||
Stridsfartyg. |
Kust- flotta |
Lokal- styrkor |
riel- reserv |
|
Artillerifartyg. |
II19 |
|||
| Pansarskepp ..................................................... |
9 |
5 |
— |
|
S Pansarkryssare ................................................... |
1 |
— |
— |
|
j Torpedkryssare ................................................... |
3 |
1 |
||
Torpedfartyg. |
101 |
|||
Jagare .............................................................. |
8 |
2 |
||
Torpedbåtar .................................................... |
13 |
14 |
— |
2''55 |
Motortorpedbåtar ................................................ |
— |
2 |
— |
2] |
Torpedundervattensbåtar ..................................... |
6 |
10 |
16] |
|
Minfartyg. |
2 |
|||
Minkryssare ...................................................... |
1 |
— |
— |
|
Minundervattensbåt (under byggnad)..................... |
1 |
— |
— |
1( |
Specialfartyg. |
||||
Depåfartyg ocli kanonbåtar ................................ |
4 |
4 |
o^l38 |
|
Vedettbåtar........................................................ |
16 |
14 |
— |
30 r |
Summa stridsfartyg |
62 |
52 |
114 |
|
Trängfartyg. |
1 |
1 |
||
Lasarettsfartyg .................................................. |
~ |
|||
Övriga fartyg, |
||||
Chefsfartyg och ångfartyg.................................... |
— |
2 |
2| |
|
Skeppsgossefartyg............................................... |
— |
— |
4 |
1 10 |
Logementsfartyg................................................ |
— |
— |
4 |
41 |
Summa |
63 |
52 |
10 |
125 |
ii5 |
• |
■ |
Härvid är dock att märka, att redan under år 1923 av de i kustflottan
ingående fartygen 4 pansarskepp och 3 torpedkryssare överskridit livslängden
därstädes samt av de i lokalstyrka ingående fartygen 2 pansarskepp,
6 depåfartyg, 6 vedettbåtar och 1 lasarettsfartyg överskridit livslängden
även där.
Försvarsrevisionen har ansett sig böra frångå 1914 års plan för sjöförsvarets
ordnande jämväl i fråga om storleken och sammansättningen av
sjöstyrkorna samt funnit det nödvändigt att för de närmaste åren utgå från
det faktiskt förefintliga fartygsbeståndet inom örlogsflottan.
För åstadkommande av besparingar har revisionen dessutom funnit nödvändigt
att inom sagda fartygsbestånd föreslå en del överflyttningar från
kustflottan till lokalstyrka och därifrån till materielreserv, varjämte revi
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. IT A höft. (Nr 20.) 212523 25
Fördelning
av fartygsbeståndet
år 1923.
Försvars
revisionen.
Revisionens
förslag i
jämförelse
med 1923
befintligt och
1914 planerat
fartygsbestånd.
Marin
myndig
heterna.
Departements
chefen.
386 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
sionen förordat en ytterligare utrangering av fartyg, utöver vad dittills
ägt rum.
En jämförelse mellan det antal fartyg, som vid ingången av år 1923
fanns i sjöstyrkorna, och det antal, som enligt revisionens förslag skulle
komma att ingå i desamma, visar i sammandrag följande resultat.
Antal örlogsfartyg i sjöstyrkorna |
||
Vid ingången av |
Enligt revisionens |
|
år 1923 |
förslag |
|
Artillerifartyg ................................................. |
19 |
12 |
Torpedfartyg .......................................... ...... |
55 |
47 |
Minfartyg................................................... |
2 |
2 |
Specialfartyg .................................................. |
38 |
25 |
Summa stridsfartyg |
114 |
ce Oi |
Trii ngfartyg..................................................... |
1 |
— |
Tillhopa |
115 |
86 |
Av de sålunda enligt revisionens förslag från sjöstyrkorna avförda 29
fartygen skulle 17 upptagas i materielreserv och 12 utrangeras.
Revisionens förslag i detta hänseende innebär en betydande förminskning
av flottans omfattning. En jämförelse med 1914 års plan, vilken,
vad materielen vidkommer, i stort sett innebar ett vidmakthållande av den
dåvarande flottan, giver till resultat en minskning av antalet artillerifartyg
med icke mindre än 57 % och av antalet torpedfartyg med 31 %. Jämförd
med 1923 års fartygsbestånd utgör minskningen i fråga om artillerifartyg
37, i fråga om torpedfartyg 15 och i fråga om specialfartyg 34 %.
Marinmyndigheteterna hava betonat, att vad som enligt revisionens
förslag skulle återstå av kustflottan icke vore tillräckligt för de vidlyftiga
och viktiga uppgifter, som påvilade denna kärna av vårt sjöförsvar. Och
lokalstyrkornas fartyg skulle bliva så fåtaliga, att de icke längre kunde
på ett ändamålsenligt sätt fördelas till de olika platser, där sådana styrkor
erfordrades, än mindre fylla dessas uppgifter.
I betraktande av flottans betydelse och värde för vårt lands och dess
långsträckta kusters försvar finner jag det i sjöstyrkorna för närvarande
befintliga antalet fartyg fullt behövligt. En minskning av detta antal
synes mig sålunda endast kunna motiveras därmed, att — på grund av
utebliven ersättningsbyggnad — viss del av fartygsmaterielen numera är
så försliten och omodern, att dess tillstånd knappast synes kunna försvara
dess användande under krigsförhållanden. Med denna utgångspunkt
finner jag mig böra förorda vissa avvikelser från försvarsrevisionens förslag
i förevarande hänseende. Dessa avvikelser äro emellertid, såsom av
det följande kommer att framgå, av ganska ringa omfattning och ansluta
sig i allt väsentligt till marinmyndigheternas förslag. I fråga om varje
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. !587
enskilt fartygs tillstånd torde redogörelse få tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
I sjöstyrkorna ingå vid mobilisering även vissa av sj ökarte verkets fartyg.
Rörande dessa hava varken försvarsrevisionen eller marinmyndigheterna
föreslagit några förändringar, och har icke heller jag anledning därtill.
Hjälpfartyg.
Vid sidan av örlogsflottans och sjökarteverkets fartyg hava sjöstyrkorna
vid mobilisering behov av talrika hjälpfartyg, vilkas betydelse ökats i
samma män som flottans för bevakningstjänst, minsvepningstjänst m. m.
lämpade fartyg genom utrangeringar nedgått till antalet. Hjälpfartygen
tillhandahållas från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Uppgifter
om erforderligt antal av dylika fartyg och dessas fördelning torde få
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Rörande nu nämnda fartyg
anhåller jag att i övrigt få anföra följande.
Fartyg ur handelsflottan hava sedan mycket lång tid tillbaka och i betydande
antal varit upptagna inom de vid mobilisering rustade sjöstyrkorna,
och riksdagen har vid olika tillfällen beviljat medel för anskaffande av
viss del av den för sagda fartyg erforderliga krigsutrustningen. Erfarenheterna
tala ett tydligt språk rörande behovet av handelsflottans fartyg för
krigsändamål. Sålunda utrustades inom olika krigförande länder redan
vid krigsutbrottet en mångfald av större och mindre fartyg för bevaknings-,
minsvepnings-, konvojerings-, transport- och annan tjänst, och i den mån
särskilt'' min- och undervattenskriget utvecklades, ökades antalet fartyg i
dylik tjänst till många tusen. Även för våra förhållanden är behovet
uppenbart och på grund av kusternas stora utsträckning betydande, i
främsta rummet för organiserande av minsvepningstjänsten längs kusten
och i skärgårdarna men även för ett flertal andra uppgifter. Också har försvarsrevisionen
förutsatt anlitande av för vedettbåttjänst lämpliga bogseroch
motorbåtar samt framhållit nödvändigheten av att redan i fredstid
vidtaga erforderliga förberedande åtgärder för att säkra tillgången på dylika
fartyg i användbart skick vid mobilisering. Jag är ense med revisionen
beträffande behovet av sådana förberedande åtgärder, men anser, att desamma
böra avse icke blott såsom vedettbåtar lämpliga fartyg utan överhuvud
alla för försvarets behov användbara och behövliga fartyg ur handelsflottan.
Åtgärderna böra i huvudsak gå ut på besiktning och utväljande
av lämpliga fartyg, deras fördelande för olika försvarsändamål m. m. Då
dessa åtgärder icke kunna utföras med stöd av gällande rekvisitionslag,
krävas särskilda lagfästade bestämmelser, avseende att bana väg för och
understödja ett samarbete i fredstid mellan marinens myndigheter och
handelsflottan. Genom utfärdandet av dylika bestämmelser, vilkas behövlighet
av marinmyndigheterna understrukits, synes det åsyftade försvarsändamålet
kunna säkerställas, samtidigt som önskemål från handelsflottans
Handels
flottan.
388
KungI. Maj:ts proposition nr 20.
Frivilliga
motorbåts
kåren.
Pansarskepp.
sida kunna tillmötesgås och olägenheter undvikas på ett helt annat sätt,
än om fartygen skulle utan några förberedelser tagas i anspråk vid mobilisering.
Jag har därför för avsikt att framlägga förslag till lag i sådant
syfte, varvid lagen angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens
ställande på krigsfot synes kunna tagas till förebild.
I flera fall skulle det jämväl vara ändamålsenligt att för minskande av
de under alla förhållanden mycket brådskande mobiliseringsarbetena å
handelsfartyg, avsedda för krigsbruk, redan i fredstid vidtaga sådana smärre
anordningar, som kunna erfordras för deras mobiliseringsanvändning. Dylika
anordningar, vilka givetvis på intet sätt finge inskränka fartygens användning
och utnyttjande för sitt fredliga ändamål,- kunde exempelvis bestå i
en däcksförstärkning för uppsättande av lätt kanon, fästanordningar för uppställande
av strålkastare, ångvinsch eller dylikt, relingsfästen eller liknande
för fastgörande av minsvep in. m. Utan att nu avgiva förslag i detta
hänseende anser jag det böra tagas under övervägande, om icke skyldighet
till utförande av dylika arbeten skulle kunna inryckas bland villkoren för
erhållande av rederilån.
Med utvecklingen av sjökrigets former har slutligen, såsom från marinmyndigheternas
sida jämväl framhållits, värdet för marinen att vid behov
kunna förfoga även över en del • av inom landet befintliga, för enskilt
bruk avsedda motorbåtar alltmera framträtt. Utan ett anlitande av dessa
är det knappast möjligt att ordna en tillfredsställande bevakning av de
vidsträckta skärgårdarna. Härtill kommer, att ett flertal smärre uppdrag,
såsom rapportföring m. m., med fördel kunna lämnas åt dylika motorbåtar,
varigenom de egentliga stridsfartygen frigöras för viktigare uppgifter,
Den frivilliga motorbåtskåren och dess utveckling är därför numera ett
icke ringa intresse för marinen. Genom dess befintlighet kunna i fredstid
erforderliga organisatoriska åtgärder lätt vidtagas och mobiliseringen i liöggrad
underlättas. Den möjliggör även anordnande av övningar i fredstid,
vilket såväl är erforderligt för krigsförberedelsen som ock ägnat att uppmuntra,
det värdefulla enskilda intresset för saken. I sådant svfte har
förslag till nytt reglemente för den frivilliga motorbåtskåren blivit utarbetat
i huvudsaklig överensstämmelse med reglementet för den frivilliga automobilkåren.
Ifrågavarande förslag är för närvarande beroende på Kungl.
Maj:ts prövning.
Som jag längre fram får tillfälle närmare omförmäla, har jag ansett mig
böra i beräkningarna över anslagen till flottans respektive kustartilleriets
krigsberedskap och övningar upptaga vissa belopp till övningar med frivilliga
motorbåtskåren (till drivmedel, ammunition, traktamenten in. m.).
Kustflottan.
Enligt 1914 års plan borde kustflottan år 1929 omfatta 7 färdiga
pansarskepp av Sverige typ. Därest till sagda tid några nya artillerifartyg
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
389
ej hinna färdigbyggas, komma endast 3 sådana fartyg att då finnas. För
att i någon mån motväga detta, borde enligt marinmyndigheternas åsikt
vid sidan av dessa 3 fartyg av Sverigetyp 6 av de nuvarande äldre
pansarskeppen kvarstå i kustflottan. Marinmyndigheterna hava dock av
hänsyn till andra krav icke velat motsätta sig försvarsrevisionens förslag,
att 3 av dessa fartyg, nämligen Äran, Wasa och Dristigheten, övergå till
lokalstyrkorna, dock under framhållande av den betydande minskning i
sjöstyrkornas krigsberedskap, som följde av att sagda fartyg då icke längre
kunde bemannas och användas för operationer, förrän reservpersonal och
värnpliktiga i stort antal inkallats och samövats. I anslutning till vad
marinmyndigheterna sålunda anfört, finner jag mig ej böra ifrågasätta
någon ändring i revisionens förslag i denna del.
Pansarkryssaren Fylgia och torpedkryssaren Psilander böra givetvis,
såsom både revisionen och marinmyndigheterna förutsatt, kvarstå i kustflottan.
Sedan revisionens förslag avgavs, hava med anlitande av utav 1923
års riksdag anvisade medel torpedkryssarna Jacob Bagge och Örnen, vilka
fartyg av revisionen föreslagits att förläggas i materielreserv, börjat iståndsättas.
Under sådana förhållanden finner jag i likhet med marinmyndigheterna
det lämpligt, att dessa båda torpedkryssare i stället för 2 vida
äldre kanonbåtar kvarstå i kustflottan.
I enlighet med revisionens, av marinmyndigheterna biträdda förslag
böra vidare flottans 8 nyare jagare fortfarande ingå i kustflottan.
Beträffande de nu i kustflottan ingående 13 st. 1. klass torpedbåtarna
hava marinmyndigheterna framhållit, att desamma hade en synnerligen
viktig användning såsom bevakningsfartyg mot undervattensbåtar, samt att
denna tjänst icke kunde fyllas med ett så ringa antal, som revisionen
föreslagit, nämligen 8, utan att för ändamålet krävdes åtminstone 12 enheter.
Jag finner mig i anslutning härtill böra tillstyrka, att antalet
torpedbåtar i kustflottan bestämmes till 12.
Flottans nuvarande båda motortorpedbåtar, som ingå i lokalstyrka, hava
av revisionen föreslagits att flyttas till kustflottan. I betraktande av dessa
fartygs ringa storlek och mindre tillfredsställande sjöegenskaper anser jag i
likhet med marinmyndigheterna, att de fortfarande böra tillhöra lokalstyrka.
Såsom revisionen och marinmyndigheterna föreslagit, böra givetvis flottans
6 nyare 1. kl. torpedundervattensbåtar fortfarande — såsom hitintills —-ingå i kustflottan.
I likhet med revisionen och marinmyndigheterna finner jag, att minkryssaren
Clas Fleming fortfarande och minundervattensbåten Valen efter
dess färdigbyggande böra ingå i kustflottan.
Av depåfartygen bör Svea i enlighet med revisionens, av marinmyndigheterna
tillstyrkta förslag fortfarande ingå i kustflottan såsom depåfartyg
för där befintliga torpedundervattensbåtar. I annat sammanhang föreslår
jag, att pansarskeppet Oden eller annat äldre pansarskepp inredes till depåfartyg
för kustflottans flygstation.
Kryssare.
Jagare.
Torpedbåtar.
Motor
torpedbåtar.
Torpedun
dervattensbåtar.
Minfartyg.
Depåfartyg.
Yedettbåtar.
Lasaretts
fartyg.
Fansarskepp.
Övervattcns
torpedfartyg.
Undervattens
båtar.
Depåfartyg.
390 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Såsom hitintills varit förhållandet, bör kanonbåten Svensksund alltjämt
behållas i kustflottan för sjömätningsarbeten och militärledsbelysning.
Av de nu i kustflottan ingående 16 vedettbåtarna äro 12 avsedda att
jämte depåfartyg bilda två minsvepningsdivisioner. Av de återstående
vedettbåtarna äro 3 tilldelade Sverige-divisionen och 1 kustflottans flygstation.
I likhet med marinmyndigheterna finner jag denna fördelning
och härav betingat antal böra bibehållas.
Mot revisionens förslag om överförande av lasarettsfartyget Verdande
till materielreserven hava myndigheterna icke haft något att erinra, varvid
dock påpekats, att personal i stället måste upptagas för ett lijälplasarettsfartyg.
Jag ansluter mig härtill.
Lokalstyrkorna.
I lokalstyrkorna ingå för närvarande 5 pansarskepp, vilket antal av
försvarsrevisionen föreslagits att minskas till 3. Det är, såsom ock marinmyndigheterna
betonat, tydligt, att detta antal icke motsvarar behovet, då
det gäller att fördela dessa fartyg till ett flertal lokalstyrkor, förlagda till
från varandra vitt skilda och delvis mycket vidsträckta områden. Med hänsyn
till nödvändigheten att i möjligaste mån bespara personal anser jag
mig dock böra följa revisionens förslag. I lokalstyrkorna böra sålunda
ingå pansarskeppen Äran, Wasa och Dristigheten.
Antalet övervattenstorpedfartyg i lokalstyrkorna skulle enligt revisionens
förslag bliva sammanlagt endast 13, nämligen 8 st. 1. klass och 5 st.
2. klass torpedbåtar. Detta ringa antal motsvarar uppenbarligen icke behovet,
särskilt som till de uppgifter, vilka hittills påvilat torpedbåtarna,
kommit bevakningstjänst mot undervattensbåtar, för vilken tjänst andra
lämpliga fartyg saknas. Detta har ock framhållits av marinmyndigheterna,
vilka funnit det nödvändigt att, intill dess genom nybyggnad eller överföring
från kustflottan ett tillräckligt antal övervattenstorpedfartyg tillförts
lokalstyrkorna, täcka bristen på dylika genom att tillsvidare i lokalstyrkorna
behålla jagarna Mode och Magne samt torpedbåtarna Plejad och Nr 5—9,
vilka icke natt åldern för överförande till materielreserv. Jäg finner mig
böra ansluta mig till myndigheternas förslag i förevarande hänseende.
I fråga om undervattensbåtar har varken från försvarsrevisionens eller
myndigheternas sida ifrågasatts någon förändring i den för närvarande
tillämpade fördelningen, vilken också synes mig böra fortfarande lända
till efterrättelse.
Försvarsrevisionen har för lokalstyrkorna avsett dels torpedkryssaren
Claes Horn och dels 3 depåfartyg av kanonbåtstyp. Det sammanlagda behovet
av depåfartyg i lokalstyrkorna uppgår emellertid till 5 fartyg, nämligen
4 för undervattensbåtar och 1 för motortorpedbåtar. Sedan Claes
Horn numera blivit utrangerad, måste därför 5 fartyg av kanonbåtstyp
avses för ändamålet, och föreslår jag härtill kanonbåtarna Blenda, Bota,
Skagul, Skuld och Disa.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 391
Det tillgängliga antalet vedettbåtar för lokalstyrkorna utgör 14. Av dessa
skulle enligt försvarsrevisionens förslag behållas 6, vilket antal räcker för
eu fulltalig minsvepningsdivision d. v. s. för endast eu lokalstyrka. Marinmyndigheterna
hava förklarat sig anse, att det varit riktigare att bibehålla
åtminstone ytterligare 6 vedettbåtar i lokalstyrka, sa att eu fullständig
division kunnat tilldelas en andra lokalstyrka, men med hänsyn till andra
behov och i betraktande av de äldsta vedettbåtarnas bristfälliga tillstånd
icke framställt något förslag i denna riktning. Icke heller jag anser mig
böra föreslå någon ändring i revisionens förslag.
Materielreserv och utrangering.
Efter år 1914 och till ingången av år 1923 hava följande fartyg utrangerats,
nämligen:
2. klass pansarbåtarna John Ericsson, Thordön och Tirfing;
3. klass pansarbåtarna Hildur, Gerda, Björn, Ulf, Berserk, Solve och Folke;
torpedundervattensbåtarna Hvalen och Nr 1;
depåfartyget Skägg ald;
vedettbåten Nr 6;
ångfartygen Kåre och Alfhild; samt
logera en tsfartygen Eugenie och Stockholm.
Vidare hava under samma tid torpedkryssaren Clas Uggla och ångfartyget
Gunhild gått förlorade samt vedettbåtarna Nr 7, 8, 9 och 10 överförts
till kustfästning och ångfartyget Rån till sj ökarte verket.
Under samma tid hava slutligen pansarbaten Svea ombyggts till depafartyg
för undervattensbåtar samt till vedettbåtar överförts torpedbatarna
Nr 71, 73, 75, 77, 1, 2, 3 och 4, en lysmaskinbåt ävensom torpedbåtarna
Komet, Gondol, Gudur, Nr 85, 83, 81 och 79, Blixt Meteor, Stjerna,
Orkan, Bris, Vind, Virgo, Mina, Orion, Sirius och Kapella, varvid dessa
fartyg erhållit namnen vedettbåtarna Nr 11—37.
Såsom av tabellen å sid. 385 framgår, voro vid ingången av år 1923
samtliga flottan tillhörande s. k. övriga fartyg, nämligen chefsfartyg, ångfartyg,
skeppsgossefartyg och logementsfartyg, förlagda i materielreserv.
Eörsvarsrevisionen har, såsom ovan erinrats, föreslagit, att jämväl ett
betydande antal stridsfartyg ävensom ett trängfartyg skulle förläggas i materielreserv,
nämligen
pansarskeppen Niord, Thor, Oden, Thule och Göta,
torpedkryssarna Jacob Bagge och Örnen,
jagarna Magne och Mode,
torpedbåtarna Plejad samt Nr 5, 6, 7, 8 och 9,
kanonbåten Disa samt
lasarettsfartyget Verdande.
Vidare har revisionen till utrangering föreslagit:
minfartyget Edda,
Yodottbutar.
Förhållandena
den
1 januari
1923.
Försvars
revisionen.
392
Marinmyndigheterna.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vedettbåtarna Nr 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 24, 25 och 26,
chefsfartyget Brott och ångfartyget Sköldmön samt
logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping.
Såsom av det föregående framgår, hava marinmyndigheterna på anförda
skäl icke kunnat tillstyrka revisionens förslag i fråga om ovannämnda torpedkryssare,
jagare och torpedbåtar samt 3 vedettbåtar (Nr 24, 25 och
26). Myndigheterna tillstyrkte däremot förläggandet i materielreserv av
pansarskeppen Niord och Thor, kanonbåtarna Rota och Disa samt lasarettsfartyget
Verdande ävensom utrangeringen av kanonbåten (minfartyget) Edda,
vedettbåtarna Nr 11—18, ångfartyget Sköldmön och chefsfartyget Drott, det
sistnämnda dock under förutsättning att ett nytt fartyg anskaffades, som
på ett värdigt sätt kunde tjänstgöra för H. M. Konungens resor till sjöss.
Pansarskeppet Oden borde inredas såsom depå fartyg för flygbåtar. Vidkommande
pansarskeppen Thule och Göta, föresloge marinmyndigheterna,
att dessa fartyg, som passerat livslängdsgränsen i lokalstyrka, skulle utrangeras
såsom stridsfartyg och användas såsom logementsfartyg. Vidare
borde, utöver vad revisionen föreslagit, torpedkryssaren Claes Horn utrangeras,
emedan den befunnits vara i synnerligen bristfälligt skick. Frågan
om ovannämnda tre logementsfartygs ^rangering borde upptagas till prövning
först i samband med uppgörande av en fullständig plan för sjöförsvarets
ordnande.
I ändamål att utan dröjsmål åstadkomma så stora besparingar som möjligt
på flottans underliållsanslag har Kungl. Maj:t i anslutning till försvarsrevisionens
förslag och marinmyndigheternas däröver avgivna yttrande
redan beslutat utrangering utav vissa av ovannämnda fartyg. Sålunda
bär genom beslut den 12 oktober 1923 anbefallts, att följande fartyg
skola utrangeras, nämligen:
torpedkryssaren Claes Horn,
kanonbåten (minfartyget) Edda,
vedettbåtarna Nr 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18 samt
chefsfartyget Drott och
ångfartyget Sköldmön.
Genom nyssnämnda beslut hava vidare pansarskeppen Thule och Göta
utrangerats såsom stridsfartyg och uppförts såsom logementsfartyg, varjämte
åt marinförvaltningen uppdragits att inkomma med förslag rörande
de förändringsarbeten, som böra vidtagas å sagda fartyg för att de med
minsta möjliga kostnad må bliva lämpliga för sitt nya ändamål.
I skrivelse den 14 december 1923 har marinförvaltningen inkommit
med den sålunda infordrade utredningen och därvid till eu början framhållit,
hurusom marinmyndigheterna vid flerfaldiga tillfällen anmält behovet
av nya logementsfartyg, särskilt vidkommande flygvapnet. Kostnaden
för förändring av förutvarande pansarbåten Göta beräknades uppgå till
130.000 kronor. Denna kostnad kunde lämpligen bestridas av de medel,
4.500.000 kronor, vilka beviljats för byggande under perioden 1915 —1919
Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20.
393
av två jagare, men som genom nybyggnadernas inställande icke blivit
tagna i anspråk för sitt ursprungliga ändamål. Den ännu odisponerade
behållningen å sagda medel utgjorde 333,500 kronor. Kostnaden för
förutvarande pansarbåten Tkules omändring till logementsfartyg skulle uppgå
till ungefär motsvarande belopp eller 130,000 kronor.
Då den sålunda ifrågasatta förändringen av förutvarande pansarbåtarna
Göta och Thule synes vara erforderlig och ändamålsenlig för deras nya
ändamål som logementsfartyg, anser jag, att densamma snarast bör komma
till utförande. För bestridande av de därmed förenade kostnaderna, tillhopa
högst 260,000 kronor, torde få användas nyssnämnda, ännu icke
disponerade behållning å ursprungligen för byggande av två jagare avsedda
medel. Den här förordade åtgärden, genom vilken en till logementsfartyg
förändrad pansarbåt — förslagsvis Göta — kan ställas till flygvapnets
förfogande, inverkar icke på det förslag om inredande av pansarskeppet
Oden eller annat äldre pansarskepp till flygdepåfartyg, vartill jag vid redogörelsen
för flygvapnet återkommer. Sedan här förordade ändringsarbeten
blivit verkställda, bör frågan om utrangering av logementsfartygen Saga,
Vanadis och Norrköping upptagas.
Liksom revisionen och marinmyndigheterna anser jag, att pansarskeppen
Niord och Thor numera böra överföras till materielreserv. Vidare har jag
i det föregående föreslagit, att kanonbåtarna Rota och Disa skola kvarstå i
lokalstyrka.
För att fylla det alltmera trängande behovet av lämpliga övningsfartyg
för skeppsgossarna har under senare delen av 1923 ett för övningsändamål
avsett fartyg, fregattskeppet G. D. Kennedy, som tidigare använts
av enskilt rederi för utbildande av sjömän, inköpts och under namnet
af Ghapman införlivats med flottan. Efter marinmyndigheternas hörande har
genom beslut den 25 januari 1923 anbefallts, att skeppsgossefartyget
Gladan skall utrangeras.
I anslutning till ovannämnda åtgärder och till i det föregående framställt
förslag om sjöstyrkornas sammansättning skulle materielreserven
komma att utgöras av pansarskeppen Niord och Thor samt lasarettsfartyget
Verdande.
Dessa fartyg böra, såsom redan är fallet, vara upplagda. Däremot förutsätter
jag, att samtliga de i kustflotta eller lokalstyrka ingående fartygen
utom nyssnämnda lasarettsfartyg skola hållas i någon av de fastställda
beredskapsgraderna och sålunda icke vara upplagda.
Till materielreserven böra liksom hittills vidare hänföras de av flottans
fartyg, vilka icke avses att vid mobilisering eller senare ingå i sjöstyrka,
nämligen
skeppsgossefartygen af Ghapman, Jarramas, Najaden och Fallcen,
logem en tsfartygen Thule, Göta och Freja samt beroende av blivande
utredning
något eller några av logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping.
394
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Sammanfattning.
Fartygens fördelning enligt det av mig nu framlagda förslaget framgår
av följande förteckning å flottans fartyg, vilken jämväl angiver varje fartygs
deplacement, färdigbyggnadsår och ålder vid utgången av budgetåret 1922
—1923. Därpå följande tabell upptager i sammandrag jämförelse mellan
flottans fartygs fördelning såväl vid tiden för avgivandet av revisionens
förslag som för närvarande ävensom deras fördelning enligt revisionens,
marinmyndigheternas och föreliggande förslag.
Förteckning över flottans fartyg enligt föreliggande förslag.
Fartyg |
Deplacement |
Färdigbyggt år |
Ålder år 1923 |
Kustflotta |
Lokalstyrka |
Materielreserv |
Anmärkningar i |
Stridsfartyg. Pansarskepp. |
|||||||
! Gustaf V ........................... |
7 600 |
1921 |
2 |
1 |
_ |
_ |
|
Drottning Victoria............... |
7 600 |
1921 |
2 |
1 |
— |
— |
|
j Sverige ............................. |
7 600 |
1917 |
6 |
1 |
— |
— |
|
1 Oscar II............................. |
4 600 |
1907 |
16 |
1 |
— |
— |
|
J Manligheten........................ |
3 800 |
1904 |
19 |
1 |
— |
— |
|
Tapperheten........................ |
3 800 |
1903 |
20 |
1 |
— |
— |
|
Wasa ................................. |
3 800 |
1902 |
21 |
— |
1 |
— |
|
| Aran ................................ |
3 800 |
1902 |
21 |
— |
1 |
— |
|
i Dristigheten....................... |
3 600 |
1901 |
22 |
— |
1 |
— |
|
Niord (ändr. 1917) ............. |
3 700 |
1899 |
24 |
— |
— |
1 |
|
Thor ( » 1916) ............... |
3 700 |
1899 |
24 |
6 |
3 |
1 _2 |
|
Kryssare. |
|||||||
j Fylgia, pansarkryssare......... |
5 000 |
1907 |
16 |
1 |
— |
—. |
|
| Clas Fleming, minkryssare ... |
1800 |
1914 |
9 |
1 |
— |
— |
|
| Psilander, torpedkryssare...... |
850 |
1900 |
23 |
1 |
— |
— |
|
Jacoh Bagge, d:o .............. |
850 |
1898 |
25 |
1 |
— |
— |
|
'' Örnen, d:o.......................... |
850 |
1897 |
26 |
1 5 |
|||
Jagare. |
|||||||
Wr angel............................. |
560 |
1918 |
5 |
i |
— |
_ |
|
Wachtmeister .. |
560 |
1918 |
5 |
i |
_ |
_ |
|
Munin................................. |
460 |
1912 |
11 |
i |
— |
— |
|
Hugin................................ |
460 |
1911 |
12 |
i |
— |
— |
|
Vidar ........................ |
460 |
1910 |
13 |
i |
— |
— |
|
Ragnar ............... |
460 |
1909 |
14 |
i |
— |
_ |
|
Sigurd ........................... |
460 |
1909 |
14 |
i |
— |
___ |
|
Wale ............................ |
460 |
1908 |
15 |
i |
— |
— |
|
Magne ............... |
460 |
1905 |
18 |
— |
1 |
_ |
|
Mode ................................. |
460 |
1902 |
21 |
— 8 |
1 2 |
_ |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
395
b |
*1 p: |
| |
W |
i t1 |
B |
||
CD |
C-. |
P- |
© 7? P C/J |
rf- |
|||
F a r t y g |
IT a |
crq |
►i P» |
C/J 3 |
2. CD’ |
Anmärkningar |
|
Cfc} |
O |
3 1 |
|||||
ro ö |
** |
ep bo |
P |
t-s K P |
CO CD |
||
p* " 1 |
CO |
||||||
Torpedbåtar. |
: |
||||||
Vega ................................. Vesta ................................ |
120 |
1912 |
11 |
l |
— |
— |
|
120 |
1912 I |
11 |
l |
— |
— |
||
Polaris .............................. |
120 |
1910 |
13 |
l |
— |
— |
|
Perseus .............................. |
120 |
1910 |
13 |
1 |
— |
||
Regulus.............................. |
120 120 |
1910 |
13 13 |
l l |
— — |
— |
|
Antares .............................. |
120 |
1909 |
14 |
l |
— |
— |
|
År c tur us ........................... |
120 |
1909 |
14 |
l |
— |
— |
|
Altair................................ |
120 |
1909 |
14 |
l |
— |
— |
|
Argo ................................. Castor................................. |
120 120 |
1909 1909 |
14 14 |
l l |
— |
— |
|
Pollux .............................. |
120 |
1909 |
14 |
l |
— |
— |
|
120 |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
||
Thetis................................. |
120 |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
|
Astrea ............................. |
120 |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
|
Spica ................................. |
120 |
1908 |
15 |
— |
i |
— |
|
Plejad ............................... |
120 |
1905 |
18 |
— |
i |
— |
|
Torpedbåten nr 5 ............... » » 6 ............... |
60 60 |
1908 1908 |
15 15 |
_ |
1 1 |
— |
|
» » 7 ............... |
60 |
1907 |
16 |
— |
i |
— |
|
.. » 8 ............... |
60 |
1907 |
16 |
— |
i |
— |
|
» 9 ............... |
60 |
1907 |
16 |
— |
i |
— |
|
» »10 ............... |
60 |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
|
» »11 .............. |
60 |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
|
,, ii 12 ............... |
60 |
1908 |
15 |
— |
i |
— |
|
.. -i 14 ............... |
60 |
1908 |
15 |
— |
i |
— |
|
■i ii 15 ............... |
60 |
1908 |
15 |
— |
i |
— |
|
12 |
15 |
— |
|||||
Motortorpedbåtar. |
|||||||
Motortorpedbåten nr 1........ |
11 |
1919 |
4 |
— |
i |
— |
|
.. 2......... |
11 |
1919 |
4 |
— |
1 |
— |
|
Undervattensbåtar. |
— |
2 |
— |
||||
Valen ................................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
Under byggnad. |
Uttern ............................... |
— |
1921 |
2 |
l |
— |
— |
|
mera .............................. |
— |
1921 |
i 2 |
1 |
— |
— |
|
Bävern ............................. |
— |
1921 |
2 |
1 |
— |
— |
|
Valrossen ........................... |
— |
1920 |
3 |
1 |
— |
— |
|
Sälen ................................ |
— |
1920 |
O |
1 |
— |
— |
|
Hajen................................ |
— |
1920 |
3 |
1 |
i |
— |
|
Delfinen............................. |
— |
1915 |
8 |
— |
— |
||
Tumlaren ........................ |
— |
1914 |
Q |
— |
i |
— |
|
Svärdfisken ....................... |
— |
1914'' |
9 |
— |
i |
— |
|
Abborren .......................... |
— |
1916 |
7 |
— |
i |
— |
|
Braxen ............................. |
— |
1916 |
7 |
— |
i |
— |
|
Gäddan ............................. |
— |
1915 |
8 |
— |
i |
— |
|
Laxen................................ |
— |
1915 |
8 |
— |
i |
— |
|
U-båten nr 2 .................... |
— |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
|
» »> 3 .................... |
— |
1909 |
14 |
— |
i |
— |
|
■i » 4 .................... |
— |
1910 |
13 |
— |
i |
— |
|
7 |
10 |
| - |
1 |
396
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Fartyg |
Deplacement |
Färdigbyggt år |
Ålder år 1923 |
Kustflotta |
Lokalstyrka |
Materielreserv |
Anmärkningar |
Depåfartyg m. fl. |
|||||||
Oden,1) depåfartyg.............. |
3 700 |
1897 |
26 |
1 |
_ |
_ |
|
Svea, » ............... |
3 050 |
1886 |
37 |
1 |
_ |
_ |
|
Blenda, » ............... |
500 |
1874 |
49 |
— |
1 |
_ |
|
Disa, » ............... |
500 |
1877 |
46 |
_ |
1 |
_ |
|
Skagul, » ............... |
600 |
1878 |
45 |
— |
1 |
_ |
|
Rota, » ............... |
600 |
1878 |
45 |
_ |
1 |
_ |
|
Skuld, » .............. |
600 |
1879 |
44 |
_ |
1 |
_ |
|
Svensksund, kanonbåt ......... |
400 |
1891 |
32 |
1 |
— |
||
3 |
5 |
||||||
Vedettbåtar. |
|||||||
Sökaren .............................. |
225 |
1918 |
5 |
1 |
_ |
_ |
|
Sveparen ........................... |
225 |
1918 |
5 |
1 |
— |
— |
|
Sprängaren ....................... |
225 |
1918 |
5 |
1 |
_ |
_ |
|
Yedettbåten nr 19 ............ |
70 |
1914 |
9 |
1 |
_ |
_ |
|
» » 20............... |
105 |
1896 |
27 |
1 |
_ |
_ |
|
» » 21 ............... |
80 |
1894 |
29 |
— |
i |
_ |
|
» » 22............... |
80 |
1894 |
29 |
_ |
i |
_ |
|
» .. 23 ... |
60 |
1903 |
20 |
— |
i |
_ |
|
» » 24............... |
60 |
1903 |
20 |
— |
i |
__ |
|
» » 25............... |
60 |
1903 |
20 |
— |
i |
_ |
|
» » 26............... |
60 |
1903 |
20 |
— |
i |
_ |
|
» » 27 .............. |
no |
1898 |
25 |
1 |
_ |
_ |
|
» » 28............. |
no |
1899 |
24 |
1 |
_ |
_ |
|
» » 29............... |
no |
1899 |
24 |
1 |
— |
_ |
|
» » 30............ |
no |
1900 |
23 |
1 |
— |
_ |
|
» » 31.............. |
no |
1900 |
23 |
1 |
— |
_ |
|
» » 32............... |
no |
1900 |
23 |
1 |
_ |
_ |
• |
» » 33............... |
no |
1902 |
21 |
1 |
— |
_ |
|
» » 34.............. |
no |
1902 ■ |
21 |
1 |
_ |
_ |
|
» » 35 ... |
no |
1903 |
20 |
1 |
— |
— |
|
» » 36...... |
no |
1903 |
20 |
1 |
_ |
_ |
|
» » 37............... |
no |
1904 |
19 |
1 |
— |
— |
|
16 |
6 |
||||||
Trängfartyg. |
1 |
||||||
Yerdande, lasarettsfartyg...... |
500 |
1878 |
45 |
— |
— |
1 |
|
Övriga fartyg. |
I |
||||||
Skeppsgossefartyg. |
|||||||
af Chapman.............. |
1350 |
1888 |
35 |
_ |
_ |
1 |
|
Jarramas ............ |
350 |
1900 |
23 |
_ |
_ |
1 |
|
N aj aden............ |
350 |
1897 |
26 |
_ |
_ |
1 |
|
Falken .............................. |
140 |
1877 |
46 |
— |
— |
1 |
|
Logementsfartyg. |
— |
— |
4 |
[Härutöver de till utrangre- |
|||
Tbule ................................j |
3 350 |
1893 1 |
30 |
— |
— |
1 |
[ ring eventuellt ifrågakom- |
Göta ................................. |
3 3ö0 |
1891 |
32 |
— |
— |
1 |
mande logementsfartygen |
Frej a ...............................j |
1 600 |
1885 |
38 |
— |
— |
1 |
Saga, Vanadis och Norr- |
„ köping. |
) Eventuellt annat äldre pansarskepp.
397
Kungl. Maj. ts proposition nr 20.
Tabell över fördelningen av llottans fartyg.
(K betecknar kustflotta, L lokalstyrka, M materielreserv och IT utrangering.)
Fördelning |
Fördelnin |
g |
Fördelning enligt |
Fördelning |
Nu före- |
||||||||||||||
för revisio-nens förslag |
enligt revisionens |
inarinmyndig- |
(U betecknar |
slagen för-delning |
|||||||||||||||
(början av |
lerslå# |
förslag |
utrangering |
||||||||||||||||
K |
L |
SI |
K |
L |
M |
C |
K |
L |
Si |
U |
K |
L |
SI |
U |
K |
L|S1 |
u |
||
Stridsfartyg. Artillerlfartyg. |
|||||||||||||||||||
Pansarskepp. Sverigetyp... |
3 |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
» , äldre typ ... |
6 |
5 |
— |
O O |
3 |
5 |
— |
3 |
3 |
2 |
2 |
6 |
3 |
— |
2 |
3 |
3 |
2 |
|
Pansarkryssare............... |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
Torpedkryssare .............. |
3 |
1 |
— |
1 |
1 |
2 |
— |
3 |
— |
— |
1 |
3 |
— |
— |
1 |
O |
— |
— |
— |
Torpedfartyg. |
|||||||||||||||||||
Jagare ....................... |
8 |
2 |
— |
8 |
— |
2 |
— |
8 |
2 |
— |
— |
8 |
2 |
— |
— |
8 |
2 |
— |
— |
Torpedbåtar ................. |
13 |
14 |
— |
8 |
13 |
6 |
— |
12 |
15 |
— |
— |
13 |
14 |
— |
— |
12 |
15 |
— |
— |
Motortorpedbåtar .......... |
— |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
Torpedundervattensbåtar.. |
6 |
10 |
— |
6 |
10 |
— |
— |
6 |
10 |
— |
— |
6 |
10 |
— |
— |
6 |
10 |
— |
— |
Minfartyg. |
|||||||||||||||||||
Minkryssare ................. |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
Minundervattensbåt........ |
(1) |
— |
— |
(1) |
— |
— |
(1) |
— |
— |
— |
(b |
— |
— |
— |
4) |
— |
— |
— |
|
Specialfartyg. |
|||||||||||||||||||
Depåfartyg och kanon- |
|||||||||||||||||||
båtar ....................... |
4 |
4 |
— |
3 |
3 |
1 |
1 |
3 |
3 |
2 |
1 |
4 |
3 |
— |
1 |
3 |
5 |
— |
— |
Vedettbåtar .................. |
16 |
14 |
— |
12 |
7 |
— |
11 |
15 |
7 |
— |
8 |
15 |
7 |
— |
8 |
16 |
6 |
— |
— |
Trängfartyg. |
|||||||||||||||||||
j Lasarettsfartyg.............. |
1 |
— |
-- |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
Övriga fartyg. |
|||||||||||||||||||
j Chefsfartyg .................. |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
Ångfartyg..................... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
Skeppsgossefartyg ......... |
— |
— |
4 |
— |
4 |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
4 |
— |
|
Logementsfartyg............ |
— |
— |
4 |
— |
1 |
3 |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
3 |
3 |
|
63 |
52 |
10 |
49 |
37 |
22 |
17 |
56 |
42 |
13 |
14 |
62 |
41 |
10 |
14 |
57 43 |
10 |
3 |
||
ii5 |
86 |
98 |
103 |
100 |
|||||||||||||||
Summa |
125 |
125 |
125 |
113 |
113 |
4. Ersiittni tingsbyggnad.
Såsom redan tidigare framhållits, har försvarsrevisionen förutsatt, att
med upprättandet av eu fullständig flottplan borde anstå under femårsperioden
den 1 juli 1924—den 30 juni 1929, under vilken tid flottans
fartyg endast skulle i viss utsträckning vidmakthållas. Något program
härför har revisionen icke ansett sig kunna uppgöra, utan har revisionen
inskränkt sig till att såsom sin mening uttala, att ersättningsbyggnaden
borde omfatta endast en del av torpedfartygen samt alls icke gälla artillerifartyg
eller minfartyg. För sådan ersättningsbyggnad har revisionen
i sina beräkningar upptagit ett årligt nybyggnadsanslag under berörda
femårsperiod av 5 miljoner kronor.
Försvars
revisionen.
398
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Marinmyn
digheterna.
Marinmyndigheterna hava lämnat en fullständig redogörelse ej mindre
för den ersättningsbyggnad, som vore erforderlig till och med år 1929
för att vidmakthålla flottan enligt 1914 års plan och således i materiellt
hänseende ungefär vid motsvarande styrka, som den innehade före antagandet
av sagda plan, än även för den ersättningsbyggnad, som under
nämnda tid måste äga rum för att vidmakthålla flottans vid avgivandet
av revisionens förslag befintliga fartygsbestånd. Av denna redogörelse
framgår, att ersättningsbyggnaden borde omfatta
1 förra fallet:
4 pansarskepp,
12 jagare och
5 torpedundervattensbåtar,
samt i senare fallet:
2 pansarskepp (ersättning för Oscar II och Manligheten),
1 pansarkryssare (ersättning för Fylgia),
1 torpedkryssare (ersättning för Psilander),
6 jagare (ersättning för Wale, Ragnar, Sigurd, Vidar, Hugin och Munin),
16 torpedbåtar (ersättning för Iris, Thetis, Spica, Astrea, Polaris,
Perseus, Regulus, Rigel, Antares, Arcturus, Altair, Argo, Castor, Pollux,
Vega och Vesta) och
3 torpedundervattensbåtar (ersättning för undervattensbåtarna nr 2, 3
och 4).
Marinmyndigheterna hava vidare påpekat, att den av revisionen förutsatta
nybyggnadssumman blott försloge till ersättning för ett ringa antal
fartyg, exempelvis endast till 3—4 jagare eller undervattensbåtar. Huru
än berörda summa fördelades, bleve den oundvikliga följden, att flottan
nedsjönke i ett tillstånd av ytterlig svaghet, och detta tillstånd skulle
komma att inträda redan före den ifrågasatta femårsperiodens utgång. Redan
mot slutet av år 1927 skulle sålunda hela antalet fartyg i kustflottan,
som icke passerat åldersgränsen därstädes och som kunde anses någorlunda
moderna, komma att utgöras av endast
3 pansarskepp,
3 jagare,
6 torpedundervattensbåtar och
2 minfartyg,
vartill skulle komma vad som kunnat färdigbyggas för tre års anslag om
5 miljoner kronor, exempelvis 2 jagare.
Det vore uppenbart, att en kustflotta, som endast omfattade ett så
ringa antal moderna fartyg, icke vore i stånd att fylla sina ytterligt
viktiga uppgifter i vårt lands försvar. Myndigheterna ville därför framhålla
det alltmera trängande behovet av att kraftiga åtgärder vidtoges för avhjälpande
av åtminstone de största bristerna inom den flytande materielen.
Om icke så skedde, komme sjöförsvarets sedan ett flertal år pågående
förfall att inom kort hava lett därhän, att flottan icke närmelsevis kunde
fylla de uppgifter, som tillkomme henne och kunde fullgöras endast av henne.
399
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bristerna vore störst i fråga om övervattenstorpedfartyg, men jämväl
mycket kännbara i fråga om såväl artillerifartyg som torpedundervattensbåtar.
Det vore endast hänsyn till ekonomiska förhållanden, som kunde
föranleda, att ersättningsbyggnad beträffande vissa fartygsklasser, såsom
artillerifartyg, uppskötes ännu några år. Däremot måste ersättningsbyggnad
av jagare och torpedundervattensbåtar omedelbart upptagas med full
kraft, varjämte försöksanskaffning av motortorpedbåtar borde fortsättas, på
det att en för lokalstyrkorna lämplig typ av övervattenstorpedfartyg snarast
måtte kunna utrönas.
På grund härav och då en samtidig beställning av ett flertal fartyg ur
olika synpunkter vore till fördel, borde ersättningsbyggnaden nu bestämmas
för tiden till den 1 juli 1927 samt omfatta 4 jagare, 3 torpedundervattensbåtar
och 2 motortorpedbåtar. Den härför erforderliga anskaffningskostnaden,
42 miljoner kronor, borde under budgetåren 1924 25,
1925—26 och 1926—27 utgå med 14 miljoner kronor om året.
Det torde icke kunna bestridas, att det är synnerligen allvarliga förhållanden
med avseende på det hastigt fortgående försämrandet av flottans fartygsmateriel,
som marinmyndigheterna här framdragit. Det kan och får ej
döljas, att flottan undergått och allt fortfarande går mot eu för riket farlig
värdeminskning, ett förhållande som uppenbarligen påfordrar statsmakternas
kraftiga ingripande, därest icke vårt sjöförsvars brukbarhet och effektivitet
skall i högsta grad äventyras.
Fartygsbeståndets storlek den 1 juli åren 1914, 1923 och 1929 i fråga
om egentliga stridsfartyg, d. v. s. artilleri-, torped- och minfartyg, beräknad
efter i det föregående antagna livslängder, angives i följande tabell.
Fartygsslag |
Antal lh 1914 |
Antal Vt 1923 |
Antal Vt 1929 |
||||||
Kust- flotta |
Lokal- styrka |
Sum- ma |
Kust- flotta |
Lokal- styrka |
Sum- ma |
Kust- flotta |
Lokal- styrka |
Sum- ma |
|
Artillerifartyg. |
|||||||||
Pansarbåtar, 1. kl. (p:skepp) |
9 |
3 |
12 |
5 |
7 |
12 |
3 |
6 |
9 |
» 2. och 3. kl. ... |
— |
10 |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Pansarkryssare .................. |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
4 i |
Torpedkryssare.................. |
5 |
— |
5 |
— |
4 |
4 |
— |
1 |
1 |
Summa |
15 |
13 |
28 |
G |
11 |
17 |
3 |
8 |
11 |
Torpedfartyg. |
|||||||||
Jagare.............................. |
8 |
— |
8 |
8 |
2 |
10 |
2 |
7 |
9 |
Torpedbåtar ..................... |
28 |
19 |
47 |
16 |
23 |
39 |
— |
27 |
27 |
Motortorpedbåtar............... |
— |
— |
2 |
2 |
| - |
2 |
2 |
||
Torpedundervattensbåtar ... |
1 |
4 |
5 |
9 |
7 |
16 |
1 6 |
7 |
13 |
Summa |
37 |
23 |
60 |
33 |
34 |
67 |
8 |
43 |
Öl |
Minfartyg. |
|||||||||
Minkryssare.................... |
1 |
1 |
2 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
Minundervattensbåtar (under |
|||||||||
byggnad)........................ |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
Summa |
1 |
1 |
2 |
2 |
— |
2 |
2 |
— |
2 |
Tillsammans |
53 |
37 |
90 |
1 41 |
45 |
86 |
13 |
51 |
64 |
Sammanlagt deplacement, ton |
52 665 |
20 070 |
72 735 |
48 340 33 322 |
81 662 |
129 495 |
36 517 |
66 012 |
Departements
chefen.
400
Kungl. Maj it s proposition nr 20.
Denna tabell visar sålunda, att antalet artilleri-, torped- och minfartyg,
som icke överskridit den för tjänst i kustflottan förutsatta livslängden,
under tiden 1914—1923 nedgått från 53 till 41 och, därest icke några
ersättningsbyggnader bleve färdiga till år 1929, vid denna tid skulle hava
sjunkit till endast 13. Det sammanlagda deplacementet av ifrågavarande
fartyg, som år 1914 uppgick till omkring 52,700 ton, har år 1923
sjunkit till omkring 48,300 ton och skulle under nyssnämnda förutsättning
år 1929 hava nedgått till omkring 29,500 ton.
Försvararevisionen har betonat, att dess förslag till sjöförsvarets ordnande
förutsatte några års uppskov med fastställandet av en fullständig flottplan,
vilken borde grundas på ytterligare erfarenheter beträffande fartygsmaterielen.
Att revisionen ansett sig kunna stanna vid att föreslå en i jämförelse med
myndigheternas yrkande mycket begränsad summa för ersättningsbyggnad
synes vidare till stor del vara grundat på den förutsättningen, att vissa
av Östersjöns flottor nu vore väsentligt svagare än före världskriget och
att särskilt den ryska skulle befinna sig i ett tillstånd av långt driven
vanskötsel.
Med anledning härav har jag från chefen för marinstaben infordrat vissa
uPPgifter rörande förhållandena inom de större Östersjömarinerna, och
framgår av dessa uppgifter följande.
Den tyska flottan, vars styrka för närvarande är begränsad av Versaillesfredens
bestämmelser, saknar visserligen undervattensbåtar men innehar dock
1 fråga om slagskepp, lätta kryssare och jagare en aktningsbjudande styrka,
som dessutom hålles i liög grad av krigsberedskap, därigenom att större delen
av densamma och särskilt ett betydande antal jagare ständigt äro rustade
med i lång tjänst varande bemanning.
En närmare granskning av den tyska flottans storlek och beskaffenhet
giver följande resultat.
Artillerifartygen utgöras för närvarande av 8 slagskepp och 8 kryssare.
Slagskeppen hava vartdera 13,200 tons deplacement och äro sålunda inemot
dubbelt så störa som Sverigetypens fartyg. De äro alla bestyckade med
28 cm. och 17 (15) cm. kanoner samt lätt artilleri och 50 om. torpeder.
Farten uppgår till omkring 19 knop. Kryssarna äro av lätt typ, deplacementet
är i medeltal 2,800 ton, d. v. s. något mera än hälften av Fylgias.
Bestyckningen utgöres av 10.5 cm. kanoner samt lätt artilleri och 50 cm.
torpeder. Dessutom är en lätt kryssare under byggnad, vilkens deplacement
sannolikt torde komma att uppgå till omkring 5,600 ton.
Torpedfartygen utgöras av 16 jagare med i medeltal 600 tons deplacement
och 16 något mindre dylika med i medeltal 550 tons deplacement, de sistnämnda^
motsvara sålunda svenska flottans nuvarande största, nämligen de
2 av Wrangeltyp. Bestyckningen utgöres på den större typen av 10.5 cm.
kanoner och 50 cm. torpeder, på den mindre av 8.8 cm. kanoner och 45 cm.
torpeder. Farten uppgår till 30—32 knop.
t ndervattensbåtar och särskilda minfartyg finnas icke, men såväl de lätta
kryssarna som jagarna äro anordnade för minfällning. Slutligen finnas en
del specialfartyg, såsom tenders, sjömätningsfartyg m. fl.
Jämlikt Versaillesfredens bestämmelser får bemanning finnas till 6 slagskepp,
6 kryssare samt 12 större och 12 mindre torpedbåtar, i vilkas sistnämndas
ställe för närvarande användas de ovannämnda mindre jagarna.
401
Kung!.. Maj:ts proposition nr 20.
Återstoden av antalet befintliga fartyg, d. v. s. ’/4 av varje slag, motsvarar
således inaterielreserv. Den flotta, som kan bemannas, omfattar alltså 12
artillerifartyg om sammanlagt omkring 90,000 tons deplacement samt 24 jagare
om sammanlagt omkring 13,000 tons deplacement, eller sålunda tillsammans
omkring 109,000 ton frånsett specialfartyg. 4 fredstid är en väsentlig och
med varje år växande del av denna flotta ständigt rustad med av uteslutande
stammanskap sammansatta besättningar med lång tjänstetid. För närvarande
utgöres denna ständigt rustade del av 3 slagskepp, 5 kryssare och 22 jagare
samt eu del specialfartyg.
Den ryska flottan, sådan den i tillgängliga publikationer angives vara beskaffad,
har redan nu i avsevärd grad hunnit upprättas ur det förfall, i
vilket den befann sig under krigets senaste år. Den omfattar i tjänst varande
slagskepp, kryssare, stora jagare och undervattensbåtar. Även denna
flotta är, jämförd med våra förhållanden, av en betydande styrka och slagfärdighet,
och stora ansträngningar göras för att ytterligare utveckla densamma.
Av Rysslands sjöstridskrafter komma för vårt vidkommande i första hand
i betraktande de till Östersjön och Norra Ishavet fördelade, vilka sjöstridskrafter
i full utsträckning och utan hinder av andra makter kunna insättas
i krigsföretag på de hav, som omgiva Sverige.
De artillerifartyg, som ingå i dessa flottor, äro slagskepp av Dreadnoughttyp,
en pansarkryssare, en lätt kryssare och stora kanonbåtar. Slagskeppen
äro bestyckade med 30.5 cm., 20.3 cm. och 12 cm. kanoner samt lätt artilleri
och 45 cm. torpeder. Farten upptages för Dreadnoughtslagskeppen till 23
knop. Pansarkryssaren har 16,900 tons deplacement och är bestyckad med
25.4 cm., 20.3 om. och 12 cm. kanoner samt lätt artilleri och 45 cm. torpeder.
Den lätta, pansrade kryssaren har 6,800 tons deplacement, sålunda
.avsevärt överstigande Fylgias; den är bestyckad med 13 cm. kanoner och
lätt artilleri samt 53 cm. torpeder, farten är 30 knop. Kanonbåtarna hava
omkring 1,500 tons deplacement, motsvarande sålunda det dubbla hos våra
torpedkryssare, samt äro bestyckade med medelsvårt och lätt artilleri.
Det sammanlagda deplacementet av artillerifartyg uppgår till 125,000—140,000
ton. Av detta beräknas krigsdugligt 80,000—100,000 ton, omfattande samtliga
ovannämnda fartygsslag. Slagskeppen och särskilt kryssarna äro av
jämförelsevis ungt datum.
Torpedfartygen utgöras av större och mindre jagare, motortorpedbåtar och
torpedundervattensbåtar. De större jagarna hava 1,250—1,600 tons deplacement
och en fart av 32—35 knop, bestyckningen utgöres av 10 cm. kanoner,
lätt artilleri och 45 cm. torpeder. De mindre jagarnas deplacement växlar
mellan 750 och 300 ton, farten är 24—26 knop, bestyckningen 7.5 cm. eller
10 cm. kanoner samt 45 cm. torpeder. Det totala jagartonnaget uppgår till
15,000—18,000 ton. Krigsdugligt torde vara ett tonnage om 12,000—14,000
ton, varibland ett antal moderna större jagare. Motortorpedbåtarnas antal
är icke känt. Under byggnad lära vara 5 störa jagare. Torpedundervattensbåtarna
äro utrustade med 45 cm. torpeder och lätt artilleri. Det sammanlagda
deplacementet utgör omkring 7,000 ton. Rörande deras tillstånd äro
uppgifterna mycket olika, men ett avsevärt antal båtar, omfattande ett tonnage
av omkring 5,000 ton torde vara krigsdugligt. Under byggnad lära vara 7
undervattensbåtar.
Minfartygen omfatta dels 1 minundervattensbåt och dels ett flertal övervattensminfartyg.
Det sammanlagda tonnaget utgör 18,000—20,000 ton, varav
tonnage om 16,000—18,000 ton kan anses krigsdugligt. Minundervattensbåten
kan taga 42 minor ombord, övervattensfartygen ett antal, so in växlar
mellan 250 och 600. Tillsammans torde minfartygen kunna samtidigt ombordtaga
åtminstone 2,500 minor. Den lätta kryssaren och flertalet jagare
äro dessutom anordnade för minfällning, de mindre jagarna även för min
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A haft. (År 20.) 212523 96
402 Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
svepning. Minvapnet är särskilt väl utvecklat i den ryska flottan, och mycket
stora minförråd finnas.
Av specialfartyg finnas dels ett flygdepåfartyg dels 3—4 stora depåfartyg
för undervattensbåtar och dels omkring 25 särskilda minsvepningsfartyg.
Till specialfartygen böra jämväl räknas de snabbgående bestyckade jakterna,
som äro användbara i kryssartjänst. Det sammanlagda tonnaget av specialfartyg
är 24,000—29,000 ton, och torde i sin helhet kunna anses krigsdugligt.
Ryska flottan är väl utrustad med trängfartyg, varibland ett flertal kraftiga
isbrytare, stora verkstadsfartyg, kol- och ammunitionsfartyg samt transportfartyg.
Därjämte finnes ett betydande antal skolfartyg för olika ändamål;
vissa av dem äro brukbara såsom stridsfartyg.
En sammanställning av tonnaget i den tyska flottan, den ryska till Östersjön
och Norra Ishavet fördelade flottan samt den svenska, giver det resultat,
som framgår av följande tabell. Denna upptager icke det under byggnad
varande tonnaget, vilket för den ryska flottan icke kan exakt angivas, ej
heller motortorpedbåtar, träng- och skolfartyg. Likaledes har i tabellen
uteslutits det tonnage, som representeras av i resp. flottor ingående undervattensbåtar.
Tyskland |
Kyssland |
Sverige |
||||
Befintligt |
Ungefär-ligt befint-ligt totalt |
Befintligt |
||||
; i Artillerifartyg (slag- |
Befintligt totalt tonnage |
tonnage, |
ligt befint-ligt krigs-dugligt |
Befintligt totalt tonnage |
tonnage, |
|
skepp, pansarskepp, |
128,000 |
96,000j |
125,000— 140,000 |
80,000— 100,000 |
J- 64,800 |
64,800 |
Torpedfartyg (jagare, |
18,000 |
13,000j |
15,000- 18,000 |
12,000— 14,000 |
J- 7,400 |
7.400 |
Minfartyg (övervattens- |
18.000— 20,000 |
16,000- 18,000 |
||||
minfartyg)............... |
— |
J- 1,800 |
1,800 |
|||
Summa |
146,000 |
109.000J |
158,000— 178,000 |
108,000- 132,000 |
| 74,000 |
74,000 |
Specialfartyg (depåfar- |
||||||
tyg, minsvepnings-fartyg m. fl.)............ |
6,000 |
5,000{ |
24,000- 29,000 |
24,000- 29.000 |
| 12,400 |
12,400 f |
Tillsammans |
152,000 |
m.oooj |
182,000— 207,000 |
132,000— 101,000 |
''■ 86,400 1 1 |
S6,400 |
För ett riktigt bedömande av de i tabellen angivna värdena torde det
emellertid vara nödvändigt att jämväl taga hänsyn till fartygsmaterielens
ålder. Läggas nu antagna livslängder för svenska flottans fartyg till grund
för beräkning av flottornas relativa styrka, och fartygens tonnage sålunda
reduceras med 1/30 för artilleri- och minfartyg och V24 för torpedfartyg för
varje år, som förflutit sedan resp. fartyg sjösatts, kommer en jämförelse
mellan dessa s. k. reducerade tonnage att ställa sig sålunda: tyska flottan
47,700 ton, ryska flottan 82,700 ton och svenska flottan 30,700 ton.
Denna jämförelse visar, att den tyska flottan kan anses vara med omkring
55 % och den ryska med omkring 170 % starkare än den svenska.
Den tyska flottan är vidare i krigsberedskapshänseende påtagligen överlägsen
403
Käng!. Maj:ts ''proposition nr 20.
och i utbildningshänseende åtminstone jämställd med den svenska. En
närmare jämförelse i dessa hänseenden mellan den svenska och den ryska
flottan är svårare att göra med hänsyn till den jämförelsevis sparsamma kännedomen
om den sistnämnda. Emellertid torde det flerstädes spridda antagandet,
att den ryska flottan icke skulle vara krigsduglig, vara grundat på
oriktiga uppgifter. Det vederlägges för övrigt av att övningar under gång
alltemellanåt företagas med de rustade fartygen, vartill kommer, att ryska
flottans materiella förstärkande liksom ock strävanden att höja dess effektivitet
alltjämt pågå.
Vad chefen för marinstaben uttalat rörande storleken och effektiviteten av
de starkare flottorna i Östersjön synes vara värt allt beaktande. Det torde
icke låta sig göra att ur dessa mariners nuvarande tillstånd hämta stöd
för ett uppskov med ersättningsbyggnaden och därav följande ytterligare
försvagning av vår flottas redan nu starkt förminskade och till stor del
otidsenliga materiel.
Liksom varje annan teknisk materiel är även örlogsmaterielen stadd i ständig
utveckling, om ock denna kali under olika tider ske i långsammare eller
hastigare takt. Under kriget blev av helt naturliga skäl utvecklingen
forcerad, och verkningarna härav gjorde sig gällande även under den närmaste
tiden efter kriget, då man flerstädes skyndade sig att utnyttja krigserfarenheterna,
i den mån detta ej medhunnits redan under kriget. Icke
heller ur teknisk synpunkt föreligger alltså någon anledning att ställa sig
avvaktande i fråga om ersättningsbyggnaden.
Nu som tidigare torde ovedersägligen ersättningsbyggnaden inom en
flotta helst höra komma till utförande genom en ständigt pågående och i
möjligaste mån jämnt fördelad byggnad efter eu i stora drag fastställd
plan, som reglerar den flytande materielens omfattning och därigenom
även bildar grundvalen för hela sjövapnets organisation. I överensstämmelse
härmed borde ock rätteligen bland de ordinarie anslagen ingå ett fast, med
hänsyn till den fastställda flottplanen beräknat belopp. Genom att på
detta sätt reglera ersättningsbyggnaden torde flottans materiella effektivitet
och tidsenlighet bliva tillgodosedda på det lämpligaste och i längden även
i ekonomiskt hänseende fördelaktigaste sättet. Varje längre uppehåll i ersättningsbyggnadsverksamheten
är skadligt. Kontinuiteten förloras, och det,
som uppskjutes till framtiden, måste naturligtvis förr eller senare gottgöras,
om effektiviteten skall återvinnas. Under tiden inträder ett betänkligt svaghetstillstånd.
Det torde också ej kunna förnekas, att anledningen till att
flottan för närvarande befinner sig i ett sådant svaghetstillstånd till stor
del är att söka just däri, att planlagda ersättningsbyggnader icke kommit
till utförande.
Utgår man från att flottans styrka för närvarande och till år 1929 skall
lämpas efter fartygsbeståndet vid början av år 1923, visar det sig, att
för ett vidmakthållande av detta bestånd under loppet av nedan angivna
budgetår följande antal fartyg borde vara färdigbyggda.
404 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Budgetår |
Pansar-skepp och |
Jagare |
Torped- båtar |
Torped |
1922—1923 .................................... |
1 |
|||
1923—1924 .................. |
i |
2 |
5 |
_ |
1924-1925 .................................... |
— |
1 |
.7 |
_ |
1925—1926 .................................... |
— |
— |
4 |
2 |
1926-1927 ............................ |
2 |
1 |
_ |
1 |
1927—1928 .................................... |
— |
1 |
_ |
|
1928-1929 .................................... |
— |
— |
— |
— J |
Summa |
3 |
6 |
16 |
3 |
Det tager emellertid, såsom revisionen anmärkt, tid att bygga örlogsfartyg.
I vårt land bör byggnadstiden beräknas för pansarskepp och
pansarkryssare till tre, för jagare och torpedundervattensbåtar till två och
för torpedbåtar till ett år. Alltså borde under nedan angivna budgetår
ersättningsbyggnad av följande antal fartyg hava påbörjats eller påbörjas
Budgetår |
Pansar-skepp och |
Jagare |
Torped- båtar |
Torped- under- vattens- båtar |
1920-1921 .................................... |
i |
i |
||
1921-1922 ............................. |
_ |
2 |
_ |
|
1922—1923 ................................... |
— |
1 |
5 |
|
1923—1924 .................................... |
2 |
_ |
l |
2 |
1924-1925 ......... |
— |
1 |
4 |
1 |
1925-1926 ................................... |
— |
1 |
Efter denna beräkning bär således redan större delen av den tid förflutit,
under vilken de ersättningsbyggnader bort påbörjas, som erfordras
för ett vidmakthållande av det nuvarande fartygsbeståndet. Att under
sådana förhållanden ett ytterligare undanskjutande av denna fråga icke bör
äga rum, anser jag vara uppenbart. Vidare bör bemärkas, att under åren
efter 1929 faller för åldersgränsen ett ytterligare antal fartyg, för vilka
ersättningsbyggnad rätteligen borde påbörjas före sistnämnda år. Dessa
förhållanden finner jag mana till icke blott att ersättningsbyggnad omedelbart
kommer till stånd, utan även att densamma bedrives skyndsamt och
i större omfattning, än vad som skulle kunna ske med den av revisionen
föreslagna årskvoten.
För att vidmakthålla ett antal av 6 artilleri fartyg i kustflottan genom
i rätt tid utförda ersättningsbyggnader hade sådana, såsom av det anförda
framgår, redan bort påbörjas. Av ekonomiska skäl hava dock såväl
försvarsrevisionen som marinmyndigheterna funnit det nödvändigt att undanskjuta
frågan om ersättning av artillerifartygen. Icke heller jag anser
mig nu böra ifrågasätta någon nybyggnad av artillerifartyg för kustflottans
räkning.
Kungl. Maj: ta proposition nr 20.
405
Hörande flottans torpedbåtar tiar marinförvaltningen i skrivelse den 20
sistlidne oktober anfört bland annat, hurusom det vore ett ofrånkomligt faktum,
att våra torpedbåtar numera vore så förslita, att de under krigiska förhållanden
ej kunde fylla de ytterst viktiga uppgifter, för vilka de avsåges.
Som ett trängande behov för vår kustflottas stridsfärdigliet framstode därför
deras snara ersättande med fullt tidsenlig materiel.
Yad marinförvaltningen sålunda framhållit har vid upprepade tillfällen
bestyrkts av erfarenheten samt understrukits i rapporter från sjöstyrkebefälhavare
och fartygschefer och torde för övrigt vara allmänt insett.
Såsom av det föregående framgår, hade också torpedbåtarnas ersättande
icke blott bort redan nu hava påbörjats i betydande utsträckning utan
även bliva slutfört under loppet av budgetåret 1924—1925. Som torpedfartyg
i kustflottan hava de för närvarande befintliga torpedbåtarna också
enligt min uppfattning numera endast ringa värde, men de måste dock
kvarstå där, emedan inga andra fartyg finnas, som kunna fylla det ofrånkomliga
behovet av bevakningsfartyg mot undervattensbåtar. I denna
uppgift finner jag, att torpedbåtarna fortfarande några år kunna användas
i kustflottan, men anskaffandet av fullt lämpliga sådana bevakningsfartyg
måste uppenbarligen taga sin början inom kort. Med hänsyn härtill samt
till att torpedbåtarnas brukbarhet såsom torpedfartyg i kustflottan numera
är så ringa, ligger det tydligen så mycket större vikt vid att åtminstone
ersättningsbyggnaden av flottans övriga torpedfartyg, nämligen jagare och
torpedundervattensbåtar, bedrives med full kraft och utan uppskov.
I fråga om minundervattensbåtar finner jag i likhet med revisionen, att
prov med det under byggnad varande första fartyget av sådant slag, Valen,
böra avvaktas, innan ytterligare byggnad företages. Dylika prov kunna
emellertid förväntas vara avslutade under loppet av de allra närmaste åren,
varefter frågan om anskaffning av dylika fartyg även torde böra upptagas.
Behovet av minsvepningsfartyg kan i viss utsträckning fyllas med befintliga
vedettbåtar samt i övrigt genom anlitande av för vedettbåtstjänst
lämpade bogserbåtar. Ehuru genom utrangering antalet flottan tillhörande
vedettbåtar numera väsentligt minskats, anser jag likväl i likhet med revisionen,
att någon nybyggnad av vedettbåtar under de närmaste åren icke
bör äga rum.
De fartygsslag, beträffande vilka det däremot icke är möjligt att undanskjuta
ersättningsbyggnaden, äro torpedundervattensbåtar och jagare.
Den i det föregående lämnade utredningen har visat, att för vidmakthållande
av det nuvarande beståndet av dylika fartyg borde vara färdigbyggda:
till utgången av budgetåret 1924—1925 4 jagare,
till utgången av budgetåret 1926—1927 ytterligare 1 jagare samt 3
torpedundervattensbåtar och
till utgången av budgetåret 1927 —1928 ännu 1 jagare.
Marinmyndigheternas förslag omfattar den närmaste treårsperioden, d.v. s.
budgetåren 1924—1927, samt avser anskaffning av — förutom två motor
-
406
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
torpedbåtar — fyra jagare och tre torpedundervattensbåtar. Härmed
skulle således under denna tid full ersättning beredas för överåriga torpedundervattensbåtar
men däremot icke för överåriga jagare, vartill skulle
krävas färdigbyggande av en femte och påbörjande av eu sjätte jagare.
I fråga om motortorpedbåtar, vilka för övrigt föreslagits till anskaffning
även inom några av våra grannländer, hava marinmyndigheterna inskränkt
sig till att föreslå anskaffning av två båtar, alldenstund de båda motortorpedbåtar,
som för närvarande finnas i flottan, efter utförda försök visat
sig icke kunna motsvara fordringarna på dylika båtar för våra förhållanden
och en anskaffning av motortorpedbåtar i större antal, erforderligt
för att fylla behovet av övervattenstorpedfartyg i lokalstyrkorna, icke
kunde förordas, förrän en verkligt lämplig typ kunnat prövas.
Kostnaden för den av marinmyndigheterna sålunda föreslagna ersättningsbyggnaden
har, såsom i det föregående nämnts, av marinförvaltningen
angivits till 42 miljoner kronor och beräknats sålunda:
1 jagare ä 7,300,000 kronor.......................................... kr.
3 liknande jagare ä 7,000,000 kronor ....................... »
1 torpedundervattensbåt ä 4,500,000 kronor ............ »
2 liknande torpedundervattensbåtar ä 4,300,000 kronor »
2 motortorpedbåtar ä 310,000 kronor ........................ »
Summa kronor
7,300,000: —
21,000,000: -4,500,000: -8,600,000: -620,000: -
42,020,000: -
Åberopande vad jag sålunda bär framhållit, förordar jag, att eu ersättningsbyggnad
av den omfattning, marinmyndigheterna föreslagit, nu måtte
komma till stånd. På grund av nödvändigheten att begränsa de årliga
kostnaderna är det emellertid icke möjligt att fördela de härav föranledda
kostnaderna på den av myndigheterna föreslagna tiden av tre år, utan
torde ifrågavarande ersättningsbyggnad böra utsträckas över den av revisionen
förutsatta tiden av fem år. Då det likväl är av vikt, att arbetena
kunna förberedas och i viss utsträckning påbörjas redan under budgetåret
1924 1925, har jag ansett mig böra föreslå beräknandet av medel för
ändamalet redan för sagda budgetår, och har Kungl. Maj: t med anledning
härav i årets statsverksproposition beräknat ett belopp av 3.5 miljoner
kronor till flottans ersättningsbyggnad.
Den av myndigheterna beräknade summan, 42 miljoner kronor, torde
med hänsyn till fallande priser kunna minskas till 40 miljoner kronor.
Om härifrån dragas de 3.5 miljoner kronor, som beräknats för budgetåret
1924—1925, skulle på återstående fyra budgetår 1/i 1925—3''Vi;
1929 falla 36.5 miljoner kronor eller per år 9,125,000 kronor. Detta
belopji har jag ansett böra upptagas i beräkningarna över sjöförsvarets
arliga kostnader enligt den av mig förordade marinorganisationen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
407
13. Fredsorganisationen.
1. Allmänna synpunkter.
I enlighet med vad försvarsrevisionen funnit, synes den nya marinorganisationen
så långt möjligt är böra uppbyggas på den historiskt gi\n.i
grunden. För vinnande av önskvärda förenklingar och besparingar torde
emellertid i vissa avseenden omläggningar böra äga rum.
Yad då först beträffar grunderna för per sonalbcr ältning urna, må erinras
därom, att i 1914 års försvarsplan flottans personalstater beräknades med
hänsyn till det vid mobilisering förefintliga behovet. I fråga om stampersonal
räknades sålunda med full bemanning för 1. linjens fartyg, reducerad
bemanning för 2. linjens fartyg samt erforderlig personal föi överstyrelse,
stationer och varv m. in. enligt gällande krigsbesättningslistoi
ävensom härutöver ersättningspersonal, motsvarande 10 % av det sammanlagda
personalbehovet.
Enligt försvarsrevisionens uppfattning kunde den sålunda i 1914 års
plan tillämpade beräkningsgrunden leda till att stampersonal komme att
förefinnas till större antal, än som i fred kunde beredas full sysselsättning.
Fördenskull syntes man i stället böra utgå från det för fredstjänstens
behöriga skötande och utbildningens bedrivande erforderliga
antalet.
Under framhållande av att flottans huvuduppgifter komme att infalla
under krigstid och att fartygsmaterielens invecklade beskaffenhet liksom
dess svårersättligliet icke medgåve användning i alltför stor utsträckning
av reservpersonal, kava marinmyndigheterna pavisat, hurusom mobiliseringsbehovet
måste liksom hittills läggas till grund för personalberäkningarna,
Med hänsyn emellertid till rådande ekonomiska förhållanden
hava myndigheterna, vilka för övrigt betraktat den ifrågasatta marinordningen
såsom i viss mån provisorisk, i sina beräkningar följt revisionens
grunder.
Principiellt synas visserligen myndigheternas erinringar fullt riktiga. Men
om man med utgående från fredstjänsten sörjer för bemannandet av eu
något så när omfattande, ständigt rustad sjöstyrka och tager nödig hänsyn
till behovet av elever m. fl. i skolor och kurser i land samt därtill vidtager
särskilda anstalter för organiserandet av kvalificerade reserver — en
fråga, vartill jag längre fram återkommer — torde även med fredsbelioyet
som grund för beräkningarna en nöjaktig mobiliseringsbemanning för linjerna
kunna erhållas. Då dessutom såväl besparingsskäl som önskvärdheten
att bereda personalen full sysselsättning under fredstid tala till förmån
för revisionens ståndpunkt, anser jag mig böra ansluta mig till
denna, och detta utan att, såsom marinmyndigheterna förutsätta, den nya
marinordningen blott erhåller karaktären av ett provisorium. Jhg räknai
sålunda med det i fred förefintliga behovet av stampersonal för översty
-
408
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
relse m. fl., rustade sjöstyrkor, stationer, depåer och varv o. s. v. jämte
10 % ersättningspersonal för det sammanlagda personalbehovet å sjöstyrkorna.
Aven vad beträffar de värnpliktiga, finner jag mig böra frångå hittills
tillämpade grunder. Medan enligt dessa fredskontingenten värnpliktiga
skall kunna lämna erforderlig bemanning till alla hemmavarande 1. linjen
tillhörande fartyg, räknar jag sålunda endast med behovet för de rustade
fartygen samt upprätthållande av tjänsten i land med tillägg av 10 % ersättningspersonal
för sjöstyrkorna. Årskontingenten blir i allt fall större,
än vad som erfordras, för att densamma jämte föregående årsklasser av
flottans beväring skall fylla personalbehovet vid mobilisering.
En ledande princip vid personalberäkningarnas utförande synes böra vara
att i första hand tillgodose sjöstyrkorna. Till dessa böra jämväl hänföras
samtliga undervattensbåtar, vilka — såvitt de ej ingå i de rustade sjöstyrkorna
— avses att med sina besättningar förläggas till undervattensbåtdepåer
vid varven i Stockholm och Karlskrona samt vid Göteborgs
örlogsdepå. Betydande reduktioner kunna däremot av ekonomiska skäl
icke undvikas beträffande den hittills för landtjänsten beräknade personalen.
Därvid böra, som jag förut (sid. 371) anfört, minskningarna äga rum jämsides
å båda stationerna, vilket enligt verkställd undersökning i stort sett
kan ske utan ökning av det av revisionen förutsatta totalbehovet.
De sålunda gjorda beräkningarna rörande behovet av personal av olika
kategorier för sjöstyrkor, staber, skolor eller andra anstalter få emellertid
icke anses i den grad bindande, att ej jämkningar kunna ske vid tillämpningen
beroende på tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos
olika befattningshavare o. s. v. Detta gäller icke enbart inom flottan utan
i vissa fall jämväl flottan och kustartilleriet sinsemellan. Bland officersbefattningar,
som sålunda kunna beklädas av sjöofficer eller kustartilleriofficer,
må nämnas vissa befattningar inom marinförvaltningen och marinstaben,
i kustfästningsstab o. s. v.
I fråga om själva tillvägagångssättet vid personalberäkningarna har jag
med hänsyn till det växlande personalbehovet under vinter- och sommarhalvåren
ansett mig böra beräkna dessa behov vart för sig. Genom att
koncentrera vissa skolor till vinterhalvåret och något minska rustningarna
under samma tid synes det möjligt att i det närmaste ernå jämvikt mellan
dessa båda behov samt också att tillmötesgå av myndigheterna framförda
krav på utökning av besättningslistorna ombord utan att öka personalstaterna
utöver revisionens siffror. Samtidigt synes det dock nödvändigt
att för undvikande av personalökning något uttunna fartygsbesättningarna
under vintern, då flertalet fartygsförband äro stationärt förlagda. Då behovet
av värnpliktiga under sommarhalvåret understiger vinterbehovet, beräknas
ett antal av dessa kunna hemförlovas under april månad årligen,
försåvitt icke vakanser i sjömanskårens numerär påfordra kvarhållande i
Kungl. May.ts proposition nr 20. 409
tjänst av nämnda överskott. I varje fall åstadkommes på detta sätt en
avsevärd kostnadsbesparing.
Liksom revisionen förutsätter jag, att vissa befattningar i land skola
bestridas av med arvoden avlönad pensionerad personal i stället för av
personal å aktiv stat. Såsom en följd av den minskning, jag i det följande
föreslår beträffande personal i allmänhet, som avses för expeditions- och dylik
tjänst, kan emellertid även antalet arvodesbefattningar minskas. Därjämte har
jag — med hänsyn till de begränsade rekryteringsmöjligheterna och den
förhållandevis höga pensionsåldern — i fråga om vissa befattningar ansett
mig böra beräkna personal på aktiv stat i stället för pensionerad personal.
För sistnämnda åtgärd talar även den omständigheten vilket ock revisionen
erkänt — att tillgången på vid mobilisering disponibel och fullt
tjänstbar personal i reserven, vilken tillgång är beroende av den aktiva
personalens storlek, ej får reduceras under viss gräns.
Beträffande grunderna för indelning av vissa marinens myndigheter och
anstalter anhåller jag få anföra följande. Under rubriken »Marinens överstyrelse
m. m.» har revisionen upptagit följande myndigheter, nämligen
sjöförsvarets kommandoexpedition, marinförvaltningen, marinstaben, inspektören
för undervattensbåtvapnet och chefen för marinens flygväsende ävensom
vissa fristående anstalter: sjökrigsskolan, sjökrigshögskolan och sjökarteverket.
Till marinens överstyrelse eller, som synes vara en lämpligare benämning,
»marinens centrala myndigheter», torde emellertid böra hänföras
endast de organ, som hava att handlägga ärenden rörande marinen i dess
helhet, alltså marinförvaltningen och marinstaben. Under samma rubrik
upptages här dessutom sjöförsvarets kommandoexpedition, vars chef i vissa
militära frågor inom försvarsdepartementet biträder departementschefen.
Inspektören för undervattensbåtvapnet bör, därest denna myndighet
kommer att bibehållas, hänföras till en grupp befattningshavare, som jag
i det följande benämner »personalchefer och inspektörer», omfattande
chefen för kustartilleriet, till vilken myndighet jag senare i samband med
kustartilleriet återkommer, marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren
samt inspektören för undervattensbåtvapnet. Hit torde också
chefen för flottan (för flottans personal, för flottans officerskår) böra hänföras,
därest en dylik befattning inrättas, vartill jag i det följande torde
få återkomma.
Som en följd av den helt förändrade organisation, som jag föreslår
beträffande flygvapnet, kommer den nuvarande befattningen »chefen för
marinens flygväsende» icke vidare att ingå i organisationen. Vad angår
högste befälhavaren över kustflottan, så, ehuru denne nära samarbetar
såväl med marinförvaltningen och marinstaben som med personalcheferna
och inspektörerna, upptager jag honom dock under rubriken »Sjöstyrkorna»,
dit hans verksamhet är i första hand förlagd.
410
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
Ovannämnda undervisningsanstalter jämte sjökarteverket behandlas bär
särskilt för sig efter gruppen personalchefer och inspektörer.
Beträffande själva personalorganisationen har revisionen endast i fråga
om underofficers- och sjömanskårerna förordat mera genomgripande förändringar,
i det att den nuvarande 3. underofficersgraden föreslagits att
utgå och ersättas med en ny manskapsgrad, vars innehavare skulle benämnas
flaggkorpraler. Ehuru myndigheterna av flera skäl avstyrkt en
dylik åtgärd och i stället föreslagit, att 3. underofficersgraden skulle bibehållas
men från densamma avskiljas visst antal flaggkorpraler (underofficerskorpraler),
anser jag mig på grunder, som i det följande skola angivas,
böra med vissa modifikationer följa revisionens förslag. Jag ansluter mig
jämväl till revisionens, av myndigheterna tillstyrkta förslag att — för
tillgodoseende av behovet av äldre beprövat underbefäl i manskapsgraden —
låta ett visst antal korpraler kvarstå i tjänst intill fyllda 55 år och
därefter pensioneras. För dessa korpraler föreslår jag benämningen högbåtsmän.
I likhet med vad jag tidigare anfört beträffande armén, föreslår jag,
såsom av det följande närmare framgår, vissa förändringar i avseende å
marinens underofficerares benämning och ställning inom organisationen.
Jag föreslår sålunda, att benämningen underofficer utbytes mot sekundofficer,
och att en ny högre grad, sekundlöjtnant, införes inom sekundofficerskåren.
Ett visst antal sekundlöjtnanter avses att bestrida befattningar
såsom förrådsförvaltare.
2. Marinens centrala myndigheter.
Sj»försvarets kommandoexpedition.
Enligt gällande bestämmelser har sjöförsvarets kommandoexpedition att
handlägga dels marinen berörande kommandomål och dels frågor beträffande
sjöofficerarnas utbildning, kommendering, stationsplacering m. m., vilka
senare frågor, på grund av att sjöofficerskåren saknar en särskild chef,
koncentrerats till kommandoexpeditionen.
För ärendenas handläggning är expeditionen organiserad å tio särskilda
detaljer, nämligen orderdetaljen, övningsdetaljen, personaldetaljen, mobiliseringsdetaljen,
värnpliktsdetaljen, statistiska detaljen, kustartilleridetaljen,
registratorsdetaljen, bokdetaljen och tryckeridetaljen.
Den å expeditionen tjänstgörande personalen utgöres för närvarande av:.
1 chef, kommendör eller undantagsvis kommendörkapten,
1 souschef, kommendörkapten (befattningen hittills icke permanent besatt),
2 adjutanter, kaptener eller löjtnanter från flottan,
1 adjutant, kapten eller löjtnant från kustartilleriet,
1 tjänstgörande officer, kapten från flottan för registratorsdetaljen,
1 tjänstgörande officer, kapten från flottan för bokdetaljen,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
411
1 tjänstgörande officer, kapten från flottan för tryckeridetaljen,
4 expeditionsunderofficerare, därav 3 från flottan och 1 från kustartilleriet,
1 expeditionsvakt, samt
1 korpral och 6 meniga, stam eller värnpliktiga, såsom ordonnanser
och skrivbiträden.
Beträffande de arbetsuppgifter, som för närvarande påvila kommandoexpeditionen,
har försvarsrevisionen uttalat, att någon mera betydande lättnad
härutinnan icke syntes vara att förvänta i samband med genomförandet
av den av revisionen föreslagna marinorganisationen. Någon större
minskning av expeditionens nuvarande personal vore därför icke möjlig,
varemot besparingar borde kunna åstadkommas genom vidtagande av vissa
ändringar med avseende å sättet för personalbehovets tillgodoseende.
Yad anginge chefen för kommandoexpeditionen — i regel en kommendör
— borde dennes lön å officerskårens stat, som vore odisponerad alltsedan
1920 års riksdagsbeslut om arvode å försvarsdepartementets stat åt
nämnde befattningshavare, nu helt indragas.
För revisionen hade framhållits, att det sedan länge kännbara behovet
av en souschef inom expeditionen särskilt framträtt, sedan chefen för
expeditionen jämlikt av Kungl. Maj:t den 16 december 1921 utfärdad instruktion
fått sina åligganden beträffande samarbete med försvarsdepartementets
kansliavdelning icke oväsentligt utökade. Ehuru revisionen icke
ville bestrida, att vissa skäl kunde tala för en dylik anordning, hade revisionen
likväl med hänsyn till därmed förenade kostnader icke ansett
någon särskild officersbeställning för närvarande böra beräknas för detta
ändamål.
Beträffande expeditionens statistiska detalj, som för närvarande handhades
av en såsom adjutant hos departementschefen samtidigt tjänstgörande
officer, hölle revisionen före, att göromål en å denna detalj
utan olägenhet borde kunna överlämnas åt en pensionerad officer med arvode
å departementets stat, samt att departementschefens adjutant från
marinen i samband därmed kunde indragas.
Bok- och tryckeridetaljernas arbetsuppgifter syntes icke vara av större
omfattning, än att dessa detaljer lämpligen borde kunna sammanslås och
ställas under ledning av en pensionerad officer med arvode å departementets
stat.
Den för bestridande av skriv- och expeditionsgöromål avsedda personalen
syntes med hänsyn till de föreslagna inskränkningarna i sjöförsvarets omfattning
kunna minskas från 4 till 3 underofficerare, av vilka endast en
borde vara stamunderofficer från flottan och de båda övriga utgöras av
pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat.
Förste expeditionsvaktbeställningen borde utbytas mot en expeditionsvaktbeställning.
För tjänstgöring såsom ordonnanser m. m. borde beräknas 1 korpral
och 4 värnpliktiga.
Försvarnrevisionen.
Departements
chefen.
412 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att chefens för kommandoexpeditionen
lön å officerskårens stat kan indragas.
Beträffande souschef sbefattningen, vars arbetsuppgifter äro angivna i
instruktionen för kommandoexpeditionen, finner jag liksom revisionen vissa
skäl föreligga för dess permanenta besättande, men av kostnadshänsyn
anser jag mig icke böra ifrågasätta dess upptagande i personalberäkningarna
för kommandoexpeditionen. För övrigt synes spörsmålet om souschefsbefattningens
bibehållande kunna komma i ett nytt läge, därest en
särskild chef föi flottans officerskår anses böra tillsättas, varom, såsom
jag i annat sammanhang (sid. 424) förordar, utredning bör komma till
stånd. I händelse av en dylik befattnings inrättande, torde nämligen en
icke oväsentlig del av kommandoexpeditionens arbetsbörda kunna överflyttas
på den nya befattningens innehavare.
Yad beträffar antalet officersbeställningar å kommandoexpeditionens detaljer,
ansluter jag mig till revisionens förslag. Dock anser jag, att en av
de två i revisionens beräkningar uppförda pensionerade officerarna bör
ersättas med stamofficer, vilket genom vissa omflyttningar kan äga rum
utan ökande av stamofficerarnas antal. Yad angår arbetsfördelningen mellan
dessa officersbeställningar, synas vissa av nuvarande organisation betingade
jämkningar i revisionens förslag erforderliga, men torde en närmare redogörelse
härför icke vara av behovet påkallad.
Den av revisionen föreslagna minskningen av antalet sekundofficerare från
4 till 3 anser jag, särskilt med hänsyn till den förordade sammanslagningen
av bok- och tryckeridetaljerna, icke möjlig att genomföra. En av
de i revisionens beräkningar uppförda pensionerade sekundofficerarna anser
jag böra ersättas med en stamsekundofficer. Av de bland expeditionspersonalen
upptagna sekundofficerarna synes mig eu lämpligen böra kommenderas
från kustartilleriet.
Det av revisionen föreslagna utbytet av förste expeditionsvaktbeställningen
mot en expeditionsvaktbeställning är redan från och med den 1 juli
1923 genomfört.
I överensstämmelse med vad som ovan anförts, beräknar jag sålunda för
kommandoexpeditionen den personal, som framgår av nedanstående tabell.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Stam
och vpl.
Reserv
Officerare
Vinter- och sommarbehov.
Adjutanter .............
Tjänstgörande office -
Expeditionspersonal ...
Ordonnanser m. fl.......
Summa
Härav från kustartilleriet
.......................
Återstå från flottan
*) Chefen uppbär arvode å försvarsdepartementets stat.
Härtill 1 expeditionsvakt med lön å försvarsdepartementets stat.
Marinförvaltning-en.
Marinförvaltningen står under chefskap av en flaggman samt är organiserad
å nio särskilda avdelningar, nämligen artilleriavdelningen, torpedavdelningen,
minavdelningen, nautiska avdelningen, fortifikationsavdelningen,
ingenjöravdelningen, intendentavdelningen, sanitetsavdelningen och civilavdelningen.
Marinförvaltningens personal utgöres av dels å ämbetsverkets
stat uppförd civil personal och dels viss å andra stater uppförd militär- och
civilmilitär personal.
Försvar srevisionen, som icke ansett sig böra närmare ingå på frågan
om den framtida organisationen av den centrala förvaltningen under försvarsdepartementet,
har i fråga om marinförvaltningen inskränkt sig till att
för nödiga besparingars vinnande föreslå viss minskning av den i ämbetsverket
tjänstgörande personalen.
Denna minskning kunde vinnas bland annat genom en minskning av
antalet militärtekniska avdelningar. Ehuru revisionen härvidlag haft en
sammanslagning av torped- och minavdelningarna under övervägande, hade
dock tanken därpå övergivits på grund av önskvärdheten av att de tre huvudvapnen
— artilleriet, torpeden och minan — inom den centrala förvaltningen
företräddes av var sin likaberättigade och med vederbörligt vapen
fullt förtrogne representant. I stället förordade revisionen, att nautiska
avdelningen skulle indragas och dess ärenden överflyttas till annan avdelning.
Därigenom kunde en regementsofficer och en kompaniofficer vid
flottan inbesparas.
Nuvarande
organisation.
Försv arsrevisionen.
Marin
myndig
heterna.
414 , Kunrjl. Maj:ts proposition nr 20.
1 övrigt har revisionen föreslagit följande minskningar, i vad avser den
militära och civilmilitära personalen, nämligen
å artilleriavdelningen 2 underofficerare, kontrollunderofficerare;
å torpedavdelningen 1 kapten och 2 specialingenjörer;
å minavdelningen 1 specialingenjör; samt
å ingenjöravdelningen 2 mariningenjörer, varjämte 5 stamunderofficerare,
tjänstgörande å de tekniska avdelningarna, borde ersättas med motsvarande
antal pensionerade underofficerare med arvoden.
''Vidare har revisionen föreslagit indragning dels av följande såsom sekreterare
å de tekniska avdelningarna tjänstgörande civil personal, nämligen
2 tjänstemän i 15. lönegraden och
1 tjänsteman i 13. lönegraden,
och dels av
1 andre kemist samt
2 expeditionsvakter.
A andra sidan skulle enligt revisionens förslag å ingenjöravdelningen
tillkomma en byggnadstekniskt utbildad specialingenjör för handläggande
av ärenden rörande nybyggnad och underhåll av hus och byggnader m. m.
å stationer och varv. Detta förslag förutsatte emellertid indragning av
cheferna för byggnadsdepartementen å varven.
Med avseende å den i marinförvaltningen anställda extra ordinarie och extra
personalen, för vilkens avlönande disponerades dels den i staten uppförda
posten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.» 30,500 kronor
(jämte 4,000 kronor, arvode till advokatfiskalen, som revisionen upptagit
såsom eu särskild post) och dels extra anslaget till marinförvaltningens
verksamhet, i 1922 års stat uppfört med 65,000 kronor, syntes eu
minskning möjlig i så måtto, att för avlönande av ifrågavarande personal
ett sammanlagt belopp av 65,000 kronor vore tillräckligt. Detta
belopp borde uppföras i marinförvaltningens stat som en ordinarie anslagspost
under rubriken »avlöning till extra ordinäre personal», i följd
varav extra anslaget till marinförvaltningens verksamhet kunde utgå ur
staten.
Utan att framlägga förslag i frågan har revisionen vidare framhållit
önskvärdheten av att den kamerala revisionen förenklades genom begränsning
av antalet revisionsinstanser.
Beträffande rekryteringen av marinförvaltningens civilavdelning har revisionen
i annat sammanhang anfört, att det syntes vara ändamålsenligt att
till en del rekrytera tjänstemännen inom nämnda avdelning med intendenter,
då därigenom den praktiska sakkunskapen skulle kunna bättre tillgodoses
och närmare samband vinnas mellan överstyrelsen och lokalförvaltningarna.
Marinmyndigheterna hava framhållit, att förslaget om indragning av
nautiska avdelningen innebure en genomgripande och av sakskäl icke motiverad
ändring i marinförvaltningens organisation. De uppgifter, som på
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
415
vilade nautiska avdelningen, vore så omfattande och för sjöförsvaret viktiga,
att de ovillkorligen krävde sin särskilda avdelning. A nautiska avdelningen
handlades ärenden rörande marinens krigsberedskap och övningar,
undervisningsväsende, organisation i de delar, som vore av allmänt
militär natur, frågor angående sjöinstrumentväsende och tillämpad nautisk
vetenskap i allmänhet ävensom ärenden om mobiliseringsinkallelser av
fabrikspersonal m. m. Myndigheterna avstyrkte på den grund förslaget
om nautiska avdelningens indragande.
Myndigheterna hava vidare särskilt påpekat, hurusom — sedan krigsmaterielkommissionens
verksamhet upphört med utgången av år 1922
en avsevärd del av dess uppgifter övertagits av marinförvaltningen. På
den grund erfordrades för ärenden i avseende å industriell krigsorganisation
tillgång till särskild personal.
I övrigt hava myndigheterna framställt vissa erinringar rörande den föreslagna
personalminskningen å de militärtekniska avdelningarna. Sålunda
avstyrktes indragning av 2 ingenjörer å ingenjöravdelningen m. m. ävensom
tillsättandet i marinförvaltningen av en byggnadsingenjör på bekostnad
av de båda cheferna för byggnadsdepartementen å varven.
Beträffande den civila personalen hava myndigheterna på det bestämdaste
avstyrkt indragande av beställningen som andre kemist. Denna beställning
hade inrättats med hänsyn till behovet av kompetenta arbetskrafter
för kontrollerande av krut och sprängämnen samt andra ammunitionseffekter,
som anskaffades för marinens räkning och förvarades i dess
förråd. Detta behov förelåge alltjämt och gjorde sig gällande med ökad
styrka på grund därav, att eu stor del av marinens förråd av röksvagt
krut börjat bliva gammalt och fördenskull krävde omsorgsfullare tillsyn än
förut. Härtill komme, att de nya stridsmedel, som å senare tid börjat
användas, i hög grad berörde det kemiska området, varför ifrågavarande
kemist blivit än mera oumbärlig. Allenast det kunde ifrågasättas, att
andre kemisten med avseende å den i stark tillväxt varande ammunitionstillverkningen
i Karlskrona jämte i samband därmed stående, omfattande
kemisk-tekniska undersöknings- och kontrollarbeten borde placeras till
huvudsaklig tjänstgöring vid Karlskrona varv.
Den föreslagna minskningen av antalet såsom sekreterare tjänstgörande
civila tjänstemän ävensom- expeditionsvakter avstyrktes likaledes, varjämte
gjordes gällande, att för avlönande av den extra personalen ett sammanlagt
belopp av 90,000 kronor vore erforderligt, varav såsom hittills ett
belopp av 30,500 kronor borde ingå i marinförvaltningens stat och resten
eller 59,500 kronor anvisas å extra stat till marinförvaltningens verksamhet.
Yad först beträffar avdelningarna inom marinförvaltningen, synes det av ■ Departemenfsmyndigheternas
utredning framgå, att nautiska avdelningen har sig till- chefen.
delat ett betydande antal ärenden. Med fasthållande av ämbetsverkets
ändamål att utöva överstyrelsen över rikets sjöförsvar i tekniskt och eko
-
416
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
nomisk! avseende vill det emellertid synas, som om nautiska avdelningen
kommit att handlägga ärenden, som strängt taget icke borde tillhöra marinförvaltningen
utan fastmera marinstaben. Det är ej heller uteslutet, att avdelningen
i fråga drager till sig ärenden, som enligt sin natur borde beredas
a annan av ämbetsverkets avdelningar. Ehuru jag icke förbiser betydelsen
av att de rent nautiskt-tekniska fragornas handläggande blir vederbörligen
tillgodosett, samt finner tillvaron av en mera allmän avdelning i vissa hänseenden
kunna vara till fördel, anser jag mig på ovan angivna grunder böra
ansluta mig till revisionens ståndpunkt beträffande avdelningarnas antal.
Av myndigheternas yttrande framgår, att behov föreligger av särskilt
väl kvalificerad personal för handläggandet av ärenden, som röra industriens
krigsorganisation in. m. Detta behov synes mig vara av den vikt och
betydelse, att härför böra beräknas 1 regementsofficer och 1 kapten. Huru
handläggningen av omförmälda ärenden lämpligen skall inom verket organiseras,
är ett spörsmål, varpå jag i detta .samband icke torde behöva
närmare ingå. Den kan givetvis förläggas antingen till någon befintlig
avdelning eller till särskild avdelning. Här liksom på övriga hithörande
områden torde för övrigt personalberäkningarna icke böra binda organisationen
i den grad, att icke omläggningar, som låta sig göra inom det beräknade
antalet personal, kunna äga rum.
Yad beträffar antalet i marinförvaltningen tjänstgörande mariningenjörer,
torde behovet å ingenjöravdelningen böra upptagas till 5 i stället för av
revisionen beräknade 4, varemot då, som av det följande framgår, behovet
av en byggnadsingenjör å vartdera varvet torde få anses oundgängligt,
dylik ingenjör icke bör beräknas för marinförvaltningen. Med denna jämkning
skulle det sammanlagda antalet mariningenjörer — specialingenjörer
inberäknade —- bliva detsamma som enligt revisionens förslag.
Då de skäl, myndigheterna anfört i fråga om behovet av en andre kemist,
måste anses tungt vägande, torde denna befattning böra bibehållas och i
kostnadsberäkningarna upptagas under Karlskrona station.
Med avseende å den civila personalen i övrigt samt behovet av medel
för avlönande av den extra personalen finner jag icke tillräckliga skäl föreligga
;dt i vidare mån, än vad i det följande angives, frångå revisionens
förslag, och får jag, vad särskilt angår indragningen av sekreterare å de
tekniska avdelningarna, åberopa vad härutinnan av min företrädare i ämbetet
anförts i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag.
Frågan om den kamerala revisionens ordnande har beträffande marinen
varit föremal för åtskilliga utredningar och förslag samt senast varit
hänskjuten till granskning av den s. k. statens besparingskommitté i samband
med liknande spörsmål avseende andra områden av statsförvaltningen.
Resultatet av besparingskommitténs granskning föreligger i dess utredning
och förslag angående förenklad behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål,
avgivet den 8 december 1923. Då nämnda förslag i annat
sammanhang torde bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning, anser jag mig
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
417
liär endast böra nämna, att förslaget bland annat avser, att den kamerala
maritima revisionen skulle begränsas till en instans på det sätt, att revisionen
lokalt verkställdes inom marinförvaltningen men under omedelbar
ledning av riksräkenskapsverket. I följd liärav kunde den övergranskning,
som för närvarande utfördes inom sistnämnda verk, upphöra, varjämte
marinöverkommissariebefattningen kunde indragas.
Därest förslaget varder genomfört och marinöverkommissariebefattningen
sålunda indrages, bör givetvis hänsyn härtill tagas vid beräknandet av
personalbehovet enligt den nya försvarsorganisationen. Tillsvidare torde
emellertid befattningen böra upptagas i beräkningarna.
Från spörsmålet om organisationen av den kamerala maritima revisionen
i allmänhet har redan tidigare frågan om granskningen av fartygens redovisningar
behandlats fristående, i det att förslag framkommit att begränsa
denna granskning från för närvarande tre instanser till endast två genom
avskaffande av de s. k. sjörevisionerna å flottans stationer. Sedan åt
marinförvaltningen uppdragits att avgiva förslag till härav betingade åtgärder,
har ämbetsverket i skrivelse den 22 november 1923 inkommit med
utredning och förslag i ämnet. Marinförvaltningens förslag innebär, att
av den personal, som för närvarande vore sysselsatt med ifrågavarande
revisionsarbete och som utgjordes av 3 marinintendenter, 1 underofficer på
aktiv stat samt 6 extra biträden, skulle till marinförvaltningens revisionsavdelning
förflyttas 2 marinintendenter och 5 extra biträden. Av återstående
personal vore å stationskontoren alltjämt behövliga 1 underofficer
och 1 extra biträde för utförande av sådana göromål, som hittills handlagts
å sjörevisionerna, men vilka icke inginge som ett direkt led i revisionsarbetet
och följaktligen icke kunde överföras till marinförvaltningen.
1 marinintendent syntes sålunda kunna helt undvaras. I samband med
förenämnda överflyttning borde kostnaden för avlöning till 5 extra biträden
överföras från anslaget till extra biträden vid flottans stationer och inom
kustfästningarna till anslaget för marinförvaltningens verksamhet.
Den civila personal, som på grund av en dylik förflyttning skulle kunna
frigöras och alltså inbesparas, har marinförvaltningen uppskattat till för
närvarande en revisor, men har ämbetsverket ansett det icke uteslutet, att
framdeles en ytterligare personalbesparing skulle visa sig möjlig.
Marinförvaltningens majoritet har därjämte framhållit, att, som tillräckligt
lokalutrymme icke kunde beräknas disponibelt för inrymmande av den
föreslagna tillökningen i personalen, anslaget till skrivmaterialier och expenser
m. m. borde utökas med för förhyrande av särskild lokal erforderligt
belopp. I sistnämnda hänseende har föredraganden i ärendet, chefen
för civilavdelningen, anfört avvikande mening, i det han ansett lokalfrågan
kunna lösas genom vissa ändrade dispositioner av nu befintligt lokalutrymme.
Bibehållandet av de s. k. sjörevisionerna innebär visserligen åtskilliga
obestridliga fördelar men synes dock numera, efter införandet vid marinen
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A höft. (Nr 20.) 2185 23 27
418
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
av det nya redovisningssystemet, icke vara nödvändigt. På grund liärav
ock då sjörevisionernas avskaffande icke kan anses föregripa den slutliga
utformningen av den kamerala revisionen i dess kelket, anser jag, att den
revision av fartygsredogörelserna, som nu verkställes å flottans stationer,
kan uppköra. För att emellertid denna revision, som fordrar ingående
kännedom om förvaltningen å flottans fartyg ock övriga för flottan speciella
förkållanden, skall förfoga över fullt sakkunnig personal, förutsätter
jag, att av den personal, som för närvarande å stationerna är sysselsatt
med granskningen av fartygsräkenskaperna, till marinförvaltningen skola
förflyttas 2 marinintendenter ock 5 extra biträden. Då kärigenom bestyret
med såväl den kamerala revisionen som ock i viss mån den budgettekniska
granskningen ock förvaltningskontrollen av fartygsräkenskaperna
kommer att avlyftas från marinförvaltningens nuvarande revisions- respektive
bokföringspersonal, torde 2 civila revisorer kunna undvaras, ock anser
jag mig sålunda i kostnadsberäkningarna böra minska staten för marinförvaltningen
med löner till 2 tjänstemän i 13. lönegraden eller med 14,424
kronor. Härtill kommer den kostnadsminskning, som kan anses ligga
däri, att behovet av marinintendenter å stationskontoren minskas med 1
intendent. I fråga om formen för anställandet å revisionsavdelningen av de
tvenne marinintendenterna synes marinförvaltningen hava avsett, att de
skulle kommenderas till tjänstgöring i marinförvaltningens civilavdelning
på samma sätt som till varje annan tjänstgöring inom marinen. Mot en
dylik anordning torde keller icke vara något att erinra.
Till följd av den av mig kär förordade överflyttningen av 5 extra biträden
från flottans stationer till marinförvaltningen bör ett belopp av 11,000
kronor, vilket beräknas motsvara avlöningen till nämnda biträden, överföras
från anslaget till extra biträden vid flottans stationer ock inom kustfästningarna
till den i anslaget till marinförvaltningen ingående posten
»avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.».
Med hänsyn därtill, att den för närvarande i marinförvaltningen tjänstgörande
personalen, såsom av det föregående framgår, förutsättes komma
att avsevärt minskas, torde några större svårigheter icke komma att uppstå
för beredande av erforderligt lokalutrymme åt den nytillkommande revisionspersonalen.
I följd därav synes anledning ej föreligga att beräkna av
marinförvaltningen förutsatt förhöjning i anslaget till skrivmaterialier och
expenser.
Med anledning av vad försvarsrevisionen anfört rörande rekryteringen
av de civila tjänstemännen i marinförvaltningen, torde böra framhållas, att
varken gällande kompetensföreskrifter eller förkållanden i övrigt synas lägga
hinder i vägen för ett beaktande av revisionens synpunkter i denna fråga.
Beträffande slutligen antalet pensionerade sekundofficerare med arvoden,
avsedda att ersätta stamunderofficerare inom marinförvaltningen, föreslår
jag en mindre jämkning i revisionens förslag.
På grund av vad jag sålunda anfört, torde behovet av militär ock
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 419
civilmilitär personal för marinförvaltningen böra beräknas, på sätt nedanstående
tabell angiver.
s |
t a |
in |
Stam och |
Reserv |
||||||||||
Officerare |
CD |
w O |
*1 |
CD |
O |
cd |
||||||||
2 9 crq Cfc B |
o Y 3 H B B O © |
Kaptener subalternof |
K B 5] 5" crq © £ |
g SB 2. B © B Pa |
k p B p: PT |
pr cfc B P g 2? 11 |
►B SB © C: OTQ |
pr © åt ? CL P CL © |
eu 5: I 3 3 ''ö pr — *i -. © |
CL © <5 3 -t 2 B '' *Ö o £ E. |
w © /. © *-t 6 b> s |
Bi O _ © § t4» |
ikundoflicera: |
|
§: |
P © CD o |
och ficera |
C: © |
B er O n |
© |
© ® o |
P* er ce B |
B © 3 |
s o |
crq pr P CD |
p H © |
CL • * » P |
o ~ CL |
|
B o |
►i |
CP5 |
3 |
CL |
||||||||||
Vinter- och sommar- |
5 p |
5- |
P |
p |
||||||||||
behov. |
||||||||||||||
Chef ......................... |
i |
|||||||||||||
Artilleriavdelningen .... |
— |
2 |
*)5 |
1 |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Torpedavdelningen...... |
— |
1 |
2 |
2 |
1 |
|||||||||
Minavdelningen ......... |
— |
1 |
2)4 |
1 |
1 |
|||||||||
Ingeniör avdelningen ... |
— |
1 |
— |
3)8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Intendentavdelningen.. |
— |
— |
— |
— |
4)5 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Sanitetsavdelningen ... |
— |
— |
— |
— |
— |
5)2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Civilavdelningen......... Industriens krigsorga- |
— |
— |
— |
2 |
— |
_ |
— |
-1 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
nisation.................. |
— |
1 |
1 |
— |
||||||||||
Ordonn anser............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
5 |
— |
— |
— |
— |
Summa |
i |
6 |
12 |
12 |
7 |
2 |
4 |
1 |
-1 |
5 |
— |
4 |
||
Därav från kustartille- |
||||||||||||||
riet........................ |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
“1 |
— |
— |
— |
— |
||
O Återstå från flottan |
i |
6 |
9 |
12 |
7 |
2 |
6)4 |
1 |
_| : |
5 |
-| |
— |
— |
l) Därav 2 från kustartilleriet. — l 2) Därav 1 från kustartilleriet. — 3) Därav 1 marinöverdirektör.
— 4) Därav 1 marinöverintendent. — 5) Därav 1 marinöverläkare. — 6) Kunna delvis
ersättas med sekundofficerare från kustartilleriet.
Härtill kommer följande civila personal, nämligen
1 marinöverkommissarie,
1 amiralitetsråd,
3 tjänstemän i 15. lönegraden,
7 » i 13. » ,
1 kemist,
4 kontorsbiträden, kvinnliga,
1 förste expeditionsvakt och
2 expeditionsvakter.
A marinförvaltningens stat böra dessutom uppföras:
1 arvode å 1,170 kronor till chefen för fortifikationsavdelningen,
1 » å 4,000 kronor till advokatfiskalen, samt
de belopp för vikariatsersättning och avlöning till icke ordinarie personal, som försvarsrevisionen
beräknat, jämte 11,000 kronor för avlönande av 5 extra biträden å revisionsavdelningen.
Marinstaben.
Enligt gällande bestämmelser har marinstaben till uppgift: Nuvarande
att uppgöra planer för marinens mobilisering samt behandla frågor, som organisation.
röra dess sättande i stånd att fylla sin uppgift,
att med uppmärksamhet följa den flottan tillhörande personalens utbildning,
övningar och tjänstbarhet samt uppgöra förslag till förbättringar i
dessa hänseenden,
420
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvars
revisionen.
att noga följa sjökrigsväsendets utveckling såväl inom som utom riket
samt verkställa sjökrigshistoriska forskningar,
att efter erhållet uppdrag utarbeta för tjänsten erforderliga författningar,
reglementen, instruktioner och föreskrifter samt
att verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i sjömilitära frågor,
som till staben hänskjutas, ävensom att samla alla härför erforderliga uppgifter
rörande såväl marinens personal som ock sjökommunikationerna
samt sådana anstalter inom landet, vilka äro avsedda för allmänna sjöfartens
befrämjande.
Marinstabens militärpersonal består av 1 chef av flaggmans eller kommendörs
grad samt de officerare (från flottan och kustartilleriet), som
kommenderas att tjänstgöra i staben.
Förutom den militära personalen, vilken är uppförd å staterna för
flottans respektive kustartilleriets officerskår, tjänstgöra i marinstaben jämväl
följande å staten för staben uppförda personal, nämligen
1 registrator och aktuarie, tjänsteman i 13. lönegraden, med skyldighet
att biträda vid övriga göromål i marinstaben,
1 bibliotekarie med arvode, vilket dock endast utgår under förutsättning
att befattningen uppehälles av officer i reserven, samt
1 expeditionsvakt.
Verksamheten vid marinstaben är fördelad på eu chefsexpedition samt
fem särskilda avdelningar, nämligen mobiliseringsavdelningen, operationsavdelningen,
kommunikationsavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen.
Varje avdelning står under ledning av en regementsofficer såsom avdelningschef.
Såsom biträden vid arbetet inom marinstaben äro slutligen underofficerare
till erforderligt antal beordrade att tjänstgöra därstädes.
Försvarsrevisionen har med hänsyn till det nära samband, som rådde
mellan organisationsavdelningens och mobiliseringsavdelningens uppgifter,
föreslagit ett sammanförande av dessa båda avdelningar. Därjämte borde
befattningen som registrator och aktuarie avföras ur staten för marinstaben
och i stället för ombesörjande av de med denna befattning förenade
göromålen en marinintendent beräknas. Det på grund härav och efter
vissa personalförminskningar å olika avdelningar av revisionen upptagna
personalbehovet utgjorde:
1 flaggman, chef,
4 regementsofficerare som avdelningschefer,
3 » » marinattachéer,
13 kompaniofficerare av flottan och kustartilleriet,
1 marinintendent,
1 underofficer,
1 korpral och
7 värnpliktiga,
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
421
ävensom
1 pensionerad officer såsom bibliotekarie,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare och
1 expeditionsvakt. ,
Marinmyndiglieterna lxava avstyrkt den ifrågasatta sammanslagningen av
avdelningar ävensom framhållit önskvärdheten av inrättandet av en sjökrigsliistorisk
avdelning samt i övrigt anfört bland annat följande.
Sveriges inträde i nationernas förbund hade föranlett en mångfald ärenden
av speciel] och omfattande art, för vilkas handläggande erfordrades
en regementsofficer, som lämpligen borde vara en av Sveriges marina
representanter i förbundets ständiga rådgivande militär kommission. Aven
i övrigt vore personalbehovet av revisionen väl knappt beräknat. Nya
krigsvetenskapliga, militärpolitiska, folkrättsliga, strategiska, taktiska och
organisatoriska spörsmål trängde sig allt fortfarande fram, för vilkas bearbetande
erfordrades särskilt kvalificerade och skolade officerare. Marinstabens
officerare vore av givna skäl ofta lärare i sjökrigshögskolan och
sjökrigsskolan, för vilka befattningar icke räknades särskild personal. Av
de i marinstaben tjänstgörande officerarna tjänstgjorde en därjämte som
extra ledamot av lotsstyrelsen, en såsom militärledsassistent i sjökarteverket
och en såsom marinassistent i telegrafstyrelsen, vartill borde komma
en assistent i rikets meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Ett tillmötesgående i full utsträckning av de utav myndigheterna anförda
önskemålen skulle för marinstabens tjänst kräva en ökning av det av
revisionen förutsatta antalet regementsofficerare med tre, en ökning som jag
icke anser mig kunna tillstyrka. Nödvändigt sjmes dock vara, att eu regementsofficer,
utöver vad revisionen föreslagit, upptages, och torde det få bero
på framtida prövning, huru indelning i avdelningar bör ske. Givetvis bör
härvid beaktas vikten av att frågor rörande nationernas förbund handläggas
med nödig kontinuitet av personal, som är väl förtrogen med folkrättsfrågor
i allmänhet. Även om eu sjökrigshistorisk avdelning, motsvarande
den inom generalstaben befintliga krigshistoriska avdelningen, icke
inrättas, böra särskilda åtgärder vidtagas för ett bättre tillgodoseende av
den sjökrigshistoriska forskningen, vartill ock hörer ett ordnande av flottans
arkiv under chefens för marinstaben ledning. Förslag härutinnan torde
ej i detta sammanhang böra framläggas, men förutsätter jag, att en åtminstone
nöjaktig lösning skulle kunna åvägabringas utan större kostnader.
På grund av vad myndigheterna anfört och med beaktande jämväl av
det förhållandet, att de ombyten av personal inom staben, som förorsakas
av marinstabsofficerarnas tid efter annan återkommande sjötjänstgöring, i
viss mån verka till minskande av arbetskrafterna, anser jag mig vidare
böra dels för marinstaben beräkna ytterligare eu officer av kaptens eller
subalternofficers grad, dels ock föreslå utbytande av en pensionerad underofficer
mot en sekundofficer, stam, vilket genom omflyttningar synes
kunna ske utan ökande av antalet sekundofficerare.
Marin -myndigheterna.
Departements
chefen.
422
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
I likhet med revisionen och efter att i ärendet hava rådgjort med
ministern för utrikes ärendena anser jag mig kunna förutsätta, att den i
utrikesdepartementet anställde folkrättsexperten tillförbindes att i erforderlig
utsträckning biträda marinstaben vid handläggande av folkrättsfrågor
rörande uppbringningar, priser, konvojer, neutralitetsspörsmål m. m.
Slutligen torde antalet stamrekryter och värnpliktiga kunna minskas.
Med sammanfattning av det anförda beräknar jag för tjänstgöring i
marinstaben den personal, nedanstående tabell utvisar.
S |
t a |
m |
Stam och |
Reserv |
||||||||||
Officerare |
w |
Kj |
O |
|||||||||||
Vinter- och sommar-behov. Chef med expedition... |
Flaggman |
Kommendörer och |
Kaptener och |
Mariningenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
ekundofficerare och |
rpraler (högbåtsman) |
kesutbildade meniga |
Stamrekryter och |
Studenter och |
Reservofficeraro |
fficerare, f. d. stam, |
ikundofficerare, f. d. |
1 _ |
i |
i ‘>3 |
— |
i |
— |
— |
1 |
— |
5 |
— |
||||
ningen........... |
1 |
3 |
||||||||||||
Organisationsavdelnin- |
||||||||||||||
gen............. |
1 |
■)5 1 |
1 |
1 |
||||||||||
Utrikesavdelningen Marinattachéer |
— |
i 3 |
1 i |
i 1 |
— |
i |
— |
- |
— |
_ |
— |
1 |
||
För ärenden rörande |
* |
|||||||||||||
m. m. ... |
1 |
1 |
||||||||||||
Summa |
i |
14 |
- |
i |
_ |
2 |
1 |
_ |
5 |
_ |
1 |
1 |
||
Därav från |
— |
_ |
2 |
-1 |
-i |
i |
||||||||
Återstå från flottan |
lj |
8 |
12 |
! |
i| |
— |
2! |
i! |
— |
5! |
— |
—1 1! |
1 |
1) Oärav 1 från kustartilleriet.
Härtill kommer 1 expeditionsvakt med fast lön på marinstabens stat.
3. Personalchefer och inspektörer.1)
Chef för flottan
(för flottans personal, för flottans officerskår).
Som följd av sitt förslag, att de vid flottan ifrågakommande indragningarna
skulle i första hand drabba flottans station i Stockholm, har försvarslevisionen
upptagit frågan, huruvida för befattningen som stationsbefälhavare
därstädes behövde upptagas en flaggman, eller om denna befattning kunde
förenas med befattningen som chef för stationens underofficers- och sjö
-
'') Chefen för kustartilleriet omförmäles under avdelning III, »Kustartilleriet».
423
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
manskårer. Härvid har revisionen jämväl kommit in på spörsmålet om
införandet i organisationen av en ny befattning, chef för flottan.
Detta spörsmål har redan tidigare varit föremål för utredningar och
förslag, bland annat i samband med frågan om tillsättande av eu chef
för sjöofficerskåren. Sålunda har, om här bortses från längre tillbaka
liggande tid, förslag om inrättande av en chef för flottans officerskår avgivits
dels år 1913 av särskilt tillkallade sakkunniga och dels år 191 (i
av chefen för marinstaben. Vidare hava de år 1918 tillkallade sakkunniga
för verkställande, av utredning beträffande rekrytering och utbildning av
flottans officerskår avgivit betänkande i sistnämnda fråga, därvid de framhållit,
att behovet av eu chef för flottans officerskår — vilken skulle
svara för att officerskårens krigsduglighet och tj kostbarhet såväl upprätthölles
som utvecklades, ävensom vaka över officerarnas specialutbildning
och tjänstgöringsförhållanden in. in. — gjorde sig sa starkt gällande, att
detsamma måste inom en snar framtid tillgodoses, i all synnerhet om
sammanslagningen av försvarsdepartementen komme till stånd. Om möjligt
borde tillsättandet av en dylik befattningshavare ske utan ökning av
beställningarna på stat inom flottans högre officersgrader, och ändamålsenligt
syntes vara, att ifrågavarande chef jämväl bestrede befattning som
inspektör av flottans personals övningar såväl i land som ombord.
Ytterligare har chefen för marinstaben, som jämlikt honom lämnat uppdrag
den 30 maj L923 inkommit med vissa, närmast utav de förutvarande båda
försvarsdepartementens sammanslagning betingade förslag till ändringar i
marinens överstyrelse, härvid förordat inrättande av en chef för sjöofficerskåren.
Härtill skulle förordnas en flaggman, vilken tillika skulle vara
inspektör för marinens militärläroverk samt, såvida ej annorlunda förordnats,
stationsbefälhavare vid flottans station i Stockholm.
För att återgå till försvarsrevisionen, har densamma i sitt betänkande
omnämnt, hurusom förslag inom revisionen framställts om inrättande av
en chef för flottan eller kommenderande amiral, som under Konungen
skulle äga befälsrätt över all flottans personal och i sådan egenskap bliva
chef för sjöofficerskåren med inspektionsrätt över flottan tillhörande formationer
in. in. Kevisionen, som ej kunnat ägna förslaget en så ingående
behandling, som detsamma fordrade, liölle före, att frågan borde göras till föremål
för särskild utredning. I avvaktan härpå beräknades fortfarande såsom
hittills en flaggmansbeställning för stationsbefälhavarämbetet i Stockholm.
I ett till revisionens betänkande fogat särskilt yttrande har friherre
Fleming i syfte att skapa klara befälsformer och bestämda gränser mellan
de militära och de förvaltande myndigheternas befogenheter föreslagit inrättande
av en chef för flottan eller chefsamiral, vilken under Konungen
skulle äga befälsrätt över flottans personal och inspektionsrätt över flottan
tillhörande formationer, stationer, varv, förråd m. in. samt inom flottan intaga
ungefär enahanda ställning som chefen för kustartilleriet inom sitt område.
Tidigare
utredning.
Försvars
revisionen.
424
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Depche7ennta'' , f .Yad 1 denna fråga bliyit anfört sJnes framgå, att inrättandet av en
chef för flottan eller för flottans personal skulle i flera hänseenden skänka
önskvärd fasthet åt organisationen samt god förutsättning för nödig kontinuitet
i utbildningen av personalen inom de många olikartade yrkesgrenar,
varav ett så mångsidigt vapen som flottan har behov. Givetvis
skulle en dylik chef jämväl vara chef för flottans officerskår och inspektör
för de sjömilitära läroverken. Det torde näppeligen kunna anses lämpligt,
att sjoofficerskåren, som dock utgör stommen inom flottans organisation’
ar i saknad av egen chef. Behovet framträdde helt naturligt icke lika
starkt under den tid, sjöförsvaret var organiserat inom eget statsdepartement,
vars chef var en sjöofficer. Med nuvarande organisation däremot
framstår tydligare behovet av en myndighet, som noggrant kan följa officerskårens
rekrytering, allmänna och speciella utbildning, kommenderingar,
föl-flyttningar, tjänstgöringsförhållanden och befordran in. m. samt vika
över att dessa viktiga frågor — oberoende av ombyten av departementschefer
eller chefer för kommandoexpeditionen — bliva behandlade med
följdriktighet efter i god tid uppgjorda planer. En dylik myndighet torde,
såsom jag tidigare anfört, i händelse den kommer till stånd, böra liksom
chefen för kustartilleriet ingå bland marinens centrala myndigheter. Eu
del skol- och utbildningsärenden kunde lämpligen av den nya myndigheten
övertagas från marinstaben, som härigenom erliölle en välbehövlig
lättnad till förmån för sådana omfattande och viktiga uppgifter, som göra
marinstaben till ett sjöförsvaret i dess helhet omfattande överstyrelseorgan
vid sidan av marinförvaltningen.
Förevarande spörsmål är emellertid av sådan beskaffenhet, att det ej
kam avgöras utan ytterligare omsorgsfull utredning. Därvid synes också
hora undersökas, under vilka betingelser den föreslagna myndigheten kan
förenas med stationsbefälhavarämbetet i Stockholm eller med annan befattning.
En förutsättning för organisationsförändringens genomförande
synes mig nämligen böra vara, att antalet beställningshavare inom officerskåren
icke därigenom behöver ökas.
På grund a\ vad sålunda anförts, anser jag mig, såsom av det följande
vidare framgår, böra i likhet med försvarsrevisionen för stationsbefälhavarämbetet
i Stockholm beräkna eu flaggman.
Marinöverdirektören och chefen för niariningenjörkåren; marinöverintendenten
och chefen för mariiiintendenturkåren; marinöverläkaren
och chefen för marinläkarkåren.
Till dessa myndigheter torde jag få återkomma i samband med förslag
angående vederbörande kårer.
Inspektören för undervattensbåtvapnet.
Inspektörens för undervattensbåtvapnet allmänna åligganden äro att följa
3 " undervattensbåtvapnets utveckling och föreslå de åtgärder, som han finner
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
425
erforderliga för främjande av vapnets användbarhet, att följa för vapnets
räkning pågående nybyggnader och anskaffningsarbeten samt att föra erforderliga
rullor och anteckningar över den för tjänstgöring vid undervattensbåtvapnet
uttagna personalen.
Inspektören för undervattensbåtvapnet, vartill förordnas eu regementsofficer
från flottan, har sin tjänstgöring i allmänhet förlagd till marinförvaltningen,
där han, på sätt i ämbetsverkets instruktion föreskrives, deltager
i handläggning av ärenden, som beröra undervattensbåtvapnet.
Till sitt biträde har inspektören en adjutant, vartill beordras 1 kapten
från flottan.
Vid det förhållande att inom marinförvaltningen för närvarande funnes
två representanter för undervattensbåtvapnet, nämligen dels en regementsofficer
å ingenjöravdelningen och dels inspektören för undervattensbåtvapnet,
har försvarsrevisionen — ehuruväl dessa båda befattningshavares
arbetsuppgifter delvis vore av skiljaktig natur —- funnit sig av kostnadshänsyn
icke kunna beräkna mer än en regementsofficer för ifrågavarande
ändamål.
Marinmyndigheterna hava med avseende å inspektören för undervattensbåtvapnet
framhållit bland annat, att erfarenheten givit vid handen, att
inrättandet av befattningen i fråga varit till nytta för vapnet, varom
meningen syntes vara enhällig bland undervattensbåtpersonalen. De av inspektörens
åligganden, som tillhörde marinförvaltningens verksamhetsområde,
innefattade blott en de! av hans skyldigheter. Minst lika viktiga vore hans
åligganden beträffande personalens rekrytering, utbildning och tjänstgöring.
Jag ansluter mig till revisionens förslag att för undervattensbåtvapnets
representation i överstyrelsen endast beräkna 1 regementsofficer, vilken
upptages under marinförvaltningen. Huruvida denne samtidigt bör vara
inspektör för undervattensbåtvapnet, synes böra få bero på framtida prövning.
Säkerligen kan befintligheten av en dylik befattning vara till nytta för
undervattensbåtvapnet genom de anvisningar i tekniska frågor, som en
med vapnet väl förtrogen och däri utbildad officer i mera självständig
ställning kan lämna marinförvaltningen, liksom ock genom den kontroll över
undervattenbätperKonalens rekrytering, utbildning och tjänst, som av honom
kan utövas. Dylika synpunkter gälla särskilt, så länge undervattensbåtvapnets
utveckling inom vår flotta kan sägas ännu pågå.
4. Sjökrigshögskola», sjökrigsskolan och sj ökarte verket.
Sj ökrigshögskolan.
Sjökrigshögskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål
att meddela marinens officerare vidgad kunskap i sådana ämnen, vari
grundlig kännedom är av vikt för att rätt fullfölja sjöförsvarets syfte.
Undervisningen meddelas uti en allmän kurs, avsedd för subalternofficerare,
samt fyra högre kurser, nämligen allmän högre kurs samt
Försvars
rcvisioyxcn.
Marin
myndig
heterna.
Departementscliefen.
Nuvarande
organisation.
426
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvars
revisionen.
Marinmyndig
heterna.
Departements
chefen.
artilleri-, torped- och minkurser, avsedda för officerare, som genomgått
allmänna kursen. Samtliga kurser äro ettåriga, med undantag av artillerikursen,
vilken är tvåårig.
Allmän kurs börjar pa liösten varje år. Av högre kurserna börja
allmänna högre kursen på hösten varje jämnt årtal samt artilleri-, torpedoch
minkurserna på hösten varje udda årtal.
I varje kurs meddelas undervisning på två linjer: en för elever från
flottan, sjöofficerslinjen, och en för elever från kustartilleriet, kustartillerilinjen.
Högskolans personal utgöres av:
1 chef, regementsofficer från flottan,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,
lärare till erforderligt antal (f. n. 19 militära och 4 civila),
repetitörer, i den mån sådana blivit beordrade, samt
1 expeditionsvakt.
Av förenämnda personal är endast expeditionsvakten upptagen med fast
lön å högskolans stat. För lärare och repetitörer äro å denna beräknade
vissa efter deras undervisningsskyldighet avpassade arvoden.
Vid mobilisering upphör skolans verksamhet.
Beträffande sjökrigshögskolans uppgift och allmänna organisation har
försvarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen hade
haft under övervägande, huruvida sjökrigshögskolan skulle kunna sammanslås
med sjökrigsskolan, men funnit såväl lokala förhållanden som sakliga
skäl tala mot en sådan åtgärd. Med hänsyn till den minskning av
sjöofficerskåren och kustartilleriofficerskåren, som revisionen förutsatte, borde
elevantalet i allmänna kursen kunna begränsas till 18 å sjöofficerslinjen
och 7 å kustartillerilinjen, varemot för högre kurserna borde beräknas samma
elevantal som för närvarande eller 8 ä 9 å sjöofficerslinjen och 3 ä 4
å kustartillerilinjen.
I övrigt beräknades högskolans personal av revisionen sålunda:
1 chef, regementsofficer från flottan,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kompaniofficer från flottan, samt
1 expeditionsvakt.
I fråga om sjökrigshögskolan hava marinmyndigheterna särskilt framhållit
vikten av att chefen för högskolan helt finge ägna sig åt densamma under
den tid, undervisningen påginge.
I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att sjökrigshögskolan bör
behålla den allmänna organisation, den för närvarande har. Höjandet av den
krigsvetenskapliga bildningen inom officerskåren är av den stora betydelse,
att ledningen härav bör anförtros åt en särskild officer, chefen för sjökrigsliögskolan,
som kan ägna hela sin tid åt att följa utvecklingen inom
sjökrigskonstens olika vetenskapsgrenar. Ehuru de stater för sjöofficerskåren
och kustartilleriofficerskåren, som jag föreslår, till följd av den utvidgning,
som ifrågasättes för flygvapnet, måste ökas i förhållande till de
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 20.
427
av revisionen föreslagna, visa gjorda beräkningar, att antalet elever i
sjökrigshögskolan kan uppskattas till: i allmänna kursen 18 å sjöofficerslinjen
och 7 å kustartillerilinjen samt i högre kurserna till 8 å sjöofficerslinjen
och 3 ä 4 å kustartillerilinjen.
Mot den av revisionen gjorda beräkningen av personal för högskolan
har jag icke något att erinra.
För sjökrigshögskolan bör alltså under vinterhalvåret beräknas följande
personal:
1 chef, kommendör eller kommendörkapten, och
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten eller subalternofficer vid flottan.
Denna personal ingår under sommarhalvåret i sjöstjrkornas personal.
Härtill kommer civil personal, bestående av 1 expeditionsvakt.
Sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål att
å en sjöofficerslinje i teoretiskt, praktiskt och disciplinärt hänseende meddela
den utbildning, som erfordras för erhållande av lägsta officersgraden
vid flottan, samt att å en kustartillerilinje meddela en del av den utbildning,
som erfordras för erhållande av lägsta officersgraden vid kustartilleriet.
Eleverna vid sjökrigsskolan benämnas kadetter och utgöra tillsammans
en kår, marinens kadettkår. Kadetterna å sjöofficerslinjen benämnas sjökadetter
och å kustartillerilinjen kustartillerikadetter. Den för organisationens
vidmakthållande årligen erforderliga nyantagningen av elever beräknas
till högst 40 sjökadetter och 12 kustartillerikadetter.
Skolans verksamhet är uppdelad å skola i land för båda linjerna samt
rekrytkurs och skola ombord för endast sjöofficerslinjen.
Utbildningen till sjöofficer, vilken i sin helhet är förlagd till sjökrigsskolan,
omfattar en tid av omkring 3 Va år. Utbildningen av kustartilleri -kadetterna, vilken försiggår dels vid truppförbanden och dels vid sjökrigsskolan,
kräver en tid av omkring 2 Vs år.
Sjökrigsskolans b ef alster sonal utgöres enligt nuvarande organisation av:
1 chef, regementsofficer från flottan,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,
7 kadettofficerare från flottan, av vilka dock, på grund av de senare
årens kvantitativt ringa rekrytering av sjökadetter, i allmänhet endast 4
varit samtidigt tjänstgörande,
1 kadettofficer från kustartilleriet,
1 intendent och
1 läkare.
Av förenämnda personal åtnjuta kadettofficerarna ävensom intendenten
och läkaren vissa arvoden från skolans stat.
Skolans lärarpersonal utgöres av dels 2 civila lektorer och dels erforderligt
antal militära lärare.
Nuvarande
organisation.
428
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För svar srevisionen.
Marinmyndig
heterna.
Betjäningen utgöres av 1 expeditionsvakt och 1 portvakt, den förre
med fast lön och den senare med arvode från skolans stat.
Vid mobilisering upphör till eu början skolans verksamhet, och chef
och officerare disponeras för annan tjänstgöring. De yngre kadetterna
användas som instruktörer för ersättningspersonalens utbildning m. m.
De äldre torde som regel konstitueras till officerare. Skall verksamheten
i skolan längre fram återupptagas, förestås läsningen av äldste lektorn,
och lämplig officer från Stockholms station förordnas att tillse disciplinen.
Försvararevisionen har beträffande sjökrigsskolan föreslagit en utvidgning
av dess verksamhet i så måtto, att denna även skulle omfatta utbildningen
av marinintendentselever och -aspiranter, varigenom marinintendentsskolan
såsom särskild undervisningsanstalt skulle komma att upphöra.
Genom den föreslagna förändringen skulle en del besparingar kunna
vinnas, samtidigt som vissa militära önskemål i fråga om de blivande intendenternas
utbildning kunde förverkligas.
Sjökrigsskolans ordinarie personal har av revisionen beräknats sålunda:
1 chef, regementsofficer från flottan,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kompaniofficer från flottan,
4 kadettofficerare, kompaniofficerare från flottan,
2 lektorer,
1 expeditionsvakt och
1 portvakt,
vartill under viss del av året komme en kadettofficer från kustartilleriet.
För undervisningen vid skolan har revisionen beräknat dels arvoden
till militära och civila lärare i överensstämmelse med nuvarande stat
dels ock viss del av nuvarande anslaget till marinintendentsskolan, varvid
revisionen utgått från att undervisningen för marinintendentseleverna och
-aspiranterna i vissa ämnen skulle kunna ordnas gemensamt med undervisningen
för kadetterna. Revisionen har vidare beräknat arvoden till
skolans intendent och läkare i överensstämmelse med nuvarande stat.
För minskande av kadetternas levnads- och studiekostnader har revisionen
beräknat ett sammanlagt belopp av 25,000 kronor årligen, varav 7,000
kronor under anslaget till sjökrigsskolan samt 18,000 kronor under anslaget
till undervisningsmateriel och undervisningsanstalter. Av sistnämnda
två belopp skulle det förra avse att bereda sjökrigsskolans elever, vilka
i olikhet med eleverna vid krigsskolan på grund av saknaden av lämpliga
kasernutrymmen icke under sin förläggning i Stockholm kunde inkvarteras,
ersättning härför, och det senare att möjliggöra borttagande av terminsavgifter
samt kostnadsfritt tillhandahållande av'' läroböcker och undervisningsmateriel.
Marinmyndigheterna hava i stort sett anslutit sig till revisionens förslag.
Dock hava de upptagit en av chefen för sjökrigsskolan gjord hemställan
att för ordinarie tjänstgöring vid skolan beräkna jämväl 1 marinintendent,
vilken förutom åliggandet att biträda chefen med avseende å skolans
42!''
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
verksamhet å marinintendentslinjen samt handhava viss undervisning hven
borde anförtros det ekonomiska arbetet vid skolan, varigenom en besparing
i arvodena skulle bliva möjlig.
Även ian anser, att den av revisionen föreslagna utvidgningen av sjö- Departementskrigsskolans
verksamhet bör komma till stånd, liksom ock att för ordinarie
tjänstgöring vid skolan bör beräknas 1 marinintendent med de av myndigheterna
angivna åligganden. Idet för skolans intendent uppförda ar\odet
bör sålunda utgå ur staten. I likhet med kadettofficerarna torde den vid
sjökrigsskolan tjänstgörande marinintendenten böra åtnjuta ett ärligt amode
av 540 kronor, vilket belopp följaktligen bör upptagas i staten.
Liksom revisionen anser jag, att undervisningen i språk å marinintendentslinjen
kan utan olägenhet bedrivas i samband med kadetternas
undervisning i samma ämnen.
Chefen för sjökrigsskolan har erinrat därom, att de båda lektor sbeställningarna
borde utgå ur staten och i stället tillkomma med hänsyn till
undervisningsskyldiglieten lämpade arvoden för 1 lärare i matematik jämte
mekanik samt 1 lärare i engelska språket. Detta synes mig riktigt. Sa
länge emellertid de nuvarande lektorerna i dessa två ämnen kvarstå i
sina befattningar, böra därav föranledda merkostnader uppföras å öveigångsstat.
Beträffande arvodet till läkaren vid sjökrigsskolan har i proposition
nr 248 till 1922 års riksdag dåvarande departementschefen uttalat, att
en utredning borde komma till stånd, huruvida läkarvården kunde utan
särskild ersättning åläggas ordinarie beställningshavare vid marinläkarkåren,
men att därmed borde anstå i avvaktan på den förestående omorganisationen
av försvarsväsendet. På grund av den reducering av antalet
marinläkare, som nu förutsättes genom indragande å vardera stationen
av eu av de s. k. distriktsläkarne med därav följande ökning av de återståendes
tjänstegöromål, torde ett ytterligare utökande av marinläkarnas
tjänsteåligganden näppeligen kunna ifrågasättas, varför jag anser, att förenämnda
arvode alltjämt bör i staten upptagas.
Yad angår sjökadetternas inkasernering, kan frågan därom på grund av
saknaden av lämplig lokal för ändamålet icke nu lösas. Densamma torde
emellertid böra upptagas, så snart förändrade förhållanden möjliggöra dess
bringande till lösning. I avvaktan härå bör, på sätt revisionen förordat,
viss summa beräknas till inkvarteringsersättning åt sjökadetter in. m.
Denna summa synes mig lämpligen böra upptagas under anslaget till
avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. Beträffande det av
revisionen förutsatta beloppet för minskande av sjökadetternas studiekostnader
har jag icke något att erinra.
I anslutning till vad ovan anförts, torde för sjökrigsskolan böra under
vinterhalvåret beräknas — förutom kadettofficer från kustartilleriet följande
personal, nämligen:
430
Nuvarande
organisation,
Förs varsrevisionen.
Chefen för
sj Ökarteverket
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1 chef, kommendör eller kommendörkapten,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten eller subalternofficer från flottan,
4 kadettofficerare, kaptener eller subalternofficerare från flottan, samt
1 kadettintendent, marinintendent.
Under sommarhalvåret ingår denna personal i sjöstyrkornas personal.
Härtill kommer civil personal, bestående av:
1 expeditionsvakt och
I portvakt.
Sj ökarteverket.
Vid sjökarteverket tjänstgör för närvarande dels viss civil personal,
upptagen å den för verket fastställda staten, och dels viss militärpersonal från
flottan. Denna senare personal är icke eu gång för alla bestämd, utan
växlar med hänsyn till omfattningen av de sjömätningsarbeten, som under
''arje år skola verkställas. Under eu följd av år har den militära personalen
utgjorts av:
för tjänstgöring under hela året: 1 regementsofficer, chef för kartverket,
och ett mindre antal officerare; samt
för tjänstgöring sommartid vid sjömätningsarbetena: erforderligt antal officerare
och underofficerare såsom mätningsförrättare samt underofficerare
och manskap för bemanning av sjömätningsfartygen.
Försvarare visionen, som utgått från att sj ökarteverket fortfarande som
hittills skulle hänföras till försvarsdepartementet och att av kostnadsskäl
sjömätningarna borde inskränkas till vad som kunde utföras med en årlig
rustning av fyra sjömätningsfartyg, har beräknat kartverkets behov av militär
personal på aktiv stat sålunda:
för tjänstgöring under hela året:
1 regementsofficer som kartverkschef och
2 kompaniofficerare samt
för tjänstgöring vid sjömätningsarbetena under sommarhalvåret:
6 officerare och
4 underofficerare såsom mätningsförrättare samt
II underofficerare och
134 manskap såsom besättningar å sjömätningsfartygen.
I avgivet yttrande över försvarsre vision ens betänkande har chefen för
sj ökarteverket framhållit vikten ur såväl nationell som internationell synpunkt
av att uppmätningen av våra kustfarvatten påskyndades. Enligt
kartverkschefens beräkning måste man med utgångspunkt från verkets nuvarande
personal och materiel räkna med en tidrymd av 50 år, innan de
Sverige omgivande kustfarvattnen vore tillfredsställande uppmätta och tillförlitliga
sjökort utarbetade. Om den av revisionen föreslagna inskränkningen
komme till stånd, bleve följden, att tidpunkten för avslutandet av
den första efter internationella grunder bedrivna uppmätningen avsevärt
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 4.51
uppskötes, ett förhållande, som med hänsyn till därmed förenade risker
för landets militära och kommersiella intressen icke vore tillrådligt eller
överensstämmande med våra internationella förpliktelser. På grund därav
avstyrkte kartverkschefen bestämt inskränkningen i antalet för sjömätningsarbetet
avsedda officerare, underofficerare och manskap, varav beliovet från
och med år 1924, då sjömätningarna vore avsedda att bedrivas med sjömätningsfartygen
Svalan, Fallen, lian, Ejdern Tärnan, J. Nordenanclcar
och P. Gedda, beräknades sålunda:
14 officerare och
7 underofficerare såsom mätningsförrättare samt
23 underofficerare och
157 manskap såsom besättningar å sjömätningsfartygen.
I denna del av kartverkschefens yttrande hava marinmyndigheterna instämt.
Kommerskollegium, som även lämnats tillfälle att yttra sig i frågan,
har bestämt avstyrkt, att för den närmaste framtiden nagra sådana begränsningar
vidtoges beträffande för sjömätningar och därmed sammanhängande
arbeten avsedd personal och materiel, vilka äventyrade fullföljandet
av nyligen utstakade riktlinjer för sjömätningarnas och sjökortutgivningens
handhavande.
Såsom i annat sammanhang (sid. 17) angivits, har även jag ansett mig
böra utgå från att sjökarteverket bibeliålles under försvarsdepartementet.
Då emellertid frågan angående den omfattning, vari sjömätningar böra
utföras, väsentligen berör intressen, fallande inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, har jag i denna fråga rådfört mig med chefen för
nämnda departement, varefter jag funnit mig böra för den närmaste framtiden
räkna med att sjömätningarna bedrivas i den omfattning och med
den personal, chefen för sjökarteverket i sitt yttrande angivit såsom erforderligt.
Detta synes också kunna ske, utan att vederbörande personalgrupper
från flottan fördenskull behöva ökas, utöver vad revisionen beräknat.
För byråarbetet inom verket har försvarsrevisionen dels beräknat förut
omnämnda för tjänstgöring året om upptagna officerare, nämligen 1 regementsofficer,
chef, samt 2 kompaniofficerare, vilka senare under sommarmånaderna
avsåges att deltaga i sjömätningsarbetet, dels ock förutsatt, att,
förutom befattningen som redaktör för tidskriften »Underrättelser för sjöfarande
», två befattningar, nämligen såsom biträde vid redigerande av
nyssnämnda tidskrift och såsom föreståndare för militärdetaljen, skulle
uppföras med arvoden å sjökarteverkets stat.
Chefen för sjökarteverket har i sitt yttrande framhållit behovet av ytterligare
1 regementsofficer, eventuellt kompaniofficer, för byråarbetet, samtidigt
kartverkschefens ställföreträdare vid inträffande förfall för denne.
Beträffande de tvenne befattningarna i ovannämnda redaktion och befattningen
som föreståndare för militärdetaljen vore det enligt kartverkschefens
Marinmyndigheterna.
Kommers
kollegium.
Departements
chefen.
432
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
åsikt icke nödvändigt och med hänsyn till arbetets kontinuitet ej ens
önskvärt, att för desamma beräknades stamofficerare.
Jag ansluter mig till kartverkschefens uppfattning i så måtto, att för
byråarbetet synas böra beräknas 1 regementsofficer, chef, samt 3 stamofficerare.
Yad beträffar befattningen såsom assistent åt redaktören för
ovannämnda tidskrift, torde det icke vara behövligt att i staten uppföra
någon dylik arvodesbefattning, enär, enligt vad som framgått av kartverkschefens
utredning, för avlönande av en assistent erforderliga medel kunna
såsom hittills tagas i anspråk av det extra reservationsanslag, som från
och med år 1921 till ett belopp av 38,000 kronor anvisats till redigering
och utgivning av tidskriften i fråga och vilket anslag i årets statsverksproposition
med hänsyn till förefintligheten av vissa besparingar å förut
anvisade medel för budgetåret 1924—1925 beräknats till allenast 31,000
kronor men för angivna ändamål måste för framtiden bestämmas till förstnämnda
belopp, 38,000 kronor. Beträffande åter befattningen såsom föreståndare
för militärdetaljen, vilken har till speciell uppgift att komplettera
och vidmakthålla för flottans behov särskilt utarbetade sjökort, farledsbeskrivningar
m. m. och sålunda motsvarar den för det allmänna sjökarteväsendet
anställde civile kartografen, torde bliva nödvändigt att, då någon
stamofficer icke beräknas för denna befattning, i staten uppföra ett
särskilt arvode för avlönande av dylik kartograf. Då denne kartograf
måste vara en inom sjömätningsarbetet erfaren person, lärer befattningen
endast kunna besättas med officer, antingen pensionerad eller å reservstat
eller i flottans reserv, ej pensionerad. Med hänsyn till att befattningen
alltså såsom ock inträffat, då tillgången på kvalificerade pensionerade
officerare eller officerare å reservstat så nödvändiggjort — kan komma
att tillsättas med officer i reserven, vilken icke åtnjuter annan avlöning på
stat eller i form av pension, bör arvodet uppföras med samma belopp, som
utgår till den civile kartografen, eller enligt 13. lönegraden för civila beställningshavare.
Dock förutsätter jag, att, såsom beträffande avlöningen
till förste aktuarien för sjömätningsväsendet är föreskrivet, arvodet i fråga
skall utgå med lägre belopp, därest befattningen tillsättes med officer i
flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat.
I anslutning till vad ovan anförts beträffande behovet av militär personal
och med iakttagande att den under sommarhalvåret för sjömätningarna
erforderliga personalen — i vilken ingå två av de för byråarbetet avsedda
officerarna av kaptens eller subalternofficers grad — uppföres under rubriken
»Sjöstyrkorna», torde för sjökarteverket böra beräknas nedannämnda
militärpersonal från flottan, nämligen
1 chef, kommendör eller kommendörkapten, samt
för byråarbeten, under vinterhalvåret 3 och under sommarhalvåret 1
kapten eller subalternofficer.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20. 433
5. Sammanfattning av personalbehovet för centrala myndigheter in. fl.
Sammanfattas vad i det föregående anförts, bör alltså — med bortseende
från civil personal —- för marinens centrala myndigheter in. m. beräknas
den personal från flottan, nedanstående tabell utvisar.
Stam |
|||||||||||||||
S |
t a |
in |
och värn- |
fteserv |
|||||||||||
pliktiga |
|||||||||||||||
Officerare |
K |
O |
|||||||||||||
Flaggman |
Kommendörer oc kommendörkapten |
Kaptener och subaltern officerar |
Mariningenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
ekundofficerare ocl |
H JO ® ►1 O: CK3 O* #>• OD B |
meniga |
Yrkesutbildade |
Stamrekryter och |
Studenter och lik-tällda värnpliktiga |
Reservofficerare |
tli O B l ® 5 Cl* 0 JO >-*> O * ® ® 9 B |
''kundofficerare, f. < |
|
Vinterbehov. |
® “ |
® |
** |
||||||||||||
Sjöförsvarets komman- |
|||||||||||||||
doexpedition............ |
— |
*) 1 |
3 |
_ |
- |
— |
2 |
1 |
— |
4 |
— |
— |
1 |
1 |
|
Marinförvaltningen ... |
1 |
6 |
9 |
12 |
7 |
2 |
4 |
1 |
— |
5 |
— |
— |
— |
4 |
|
Marinstaben............... |
1 |
8 |
12 |
— |
1 |
2 |
1 |
— |
5 |
— |
— |
1 |
1 |
||
Sjökrigshögskolan ...... |
— |
1 |
1 |
— |
|||||||||||
Sjökrigsskolan............ |
— |
1 |
5 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Sjökarteverket............ |
— |
1 |
3 |
— |
|||||||||||
Summa |
2 |
■) 18 |
33 |
12 |
9 |
2 |
8 |
3 |
— |
14 |
— |
— |
2 |
6 |
|
Sommarbehov. |
|||||||||||||||
Sjöförsvarets komman- |
|||||||||||||||
doexpedition............ |
— |
l)l |
3 |
— |
— |
— |
2 |
1 |
— |
4 |
— |
— |
1 |
1 |
|
Marinförvaltningen ... |
1 |
6 |
9 |
12 |
7 |
2 |
4 |
1 |
— |
5 |
— |
— |
— |
4 |
|
Marinstaben............... |
1 |
8 |
12 |
— |
1 |
— |
2 |
1 |
— |
5 |
— |
— |
1 |
1 |
|
Sjökrigshögskolan ...... Sjökrigsskolan............ Sjökarteverket............ |
1 |
1 |
|||||||||||||
Summa |
2 |
'') 16 |
25 |
12 |
8 |
2 |
8 |
3 |
— |
14 |
— |
— |
2 |
6 |
J) Därav 1 uppförd å försvarsdepartementets stat.
6. Sjöstyrkorna.
Normalplan för flottans krigsberedskap och övningar.
Till grund för den nuvarande organisationen av flottans krigsberedskap
och övningar ligger det kända och av erfarenheterna ständigt bestyrkta
förhållandet, att ett örlogsfartyg för att kunna fullt utnyttjas för krigsändamål
måste vara bemannat med en besättning, som samövats ombord
på fartyget. Med vårt lands geografiska läge torde flottan vid inträffande
krigiska förvecklingar sannolikt komma att omedelbart och i stor utsträckning
tagas i anspråk för neutralitetsskydd eller för avvärjande av anfall
över sjön. I många fall kan tillvaron av en krigsberedd flotta medföra,
, att angrepp vare sig mot neutraliteten eller mot riket självt icke komma
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 28
434
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försv arsrcvisionen.
i fråga. På grund härav och med hänsyn jämväl till den snabbhet, varmed
krigshändelser numera utveckla sig, är det nödvändigt, att en viss
del av flottan är ständigt rustad, vilken del till sin omfattning givetvis
måste av kostnadsskäl begränsas och för övrigt något växla efter årstiden.
Återstående delar av flottan kunna bliva påräkneliga först efter rustning
och erforderlig samövning. Planen för krigsberedskap och övningar måste
givetvis ansluta sig till gällande planer för personalens utbildning.
Försvarsrevisionen har i förevarande hänseende bland annat framhållit,
att ändamålsenligt planerade och regelbundet pågående övningar å rustade
fartyg, såvitt möjligt sammandragna i sådana divisioner eller andra förband,
i vilka de avsåges att vid mobilisering ingå, utgjorde eu av de
viktigaste förutsättningarna för att de kostnader, som nedlades på flottan,
under krig eller neutralitetsvärn, motsvarade sitt ändamål.
Den för närvarande tillämpade rustningsplanen överensstämde till sina
huvuddrag med den s. k. 1916 års normalövningsplan. Under de senaste
åren hade emellertid väsentliga inskränkningar måst göras i densamma,
vad beträffade såväl antalet fartyg som antalet gångtimmar. Anledningarna
härtill vore att finna dels i det stora antalet vakanser bland personalen,
dels och framför allt i de högt uppdrivna priserna å kol, brännolja och
övningsammunition m. in. Som följd härav hade vissa önskvärda och
förut brukliga övningar, såsom krigsövningar och övningar i fartygens
framförande med högsta fart in. fl., måst inställas samt gångtiderna i
övrigt måst inskränkas, varigenom givetvis flottans stridsduglighet blivit
nedsatt.
Alldenstund den senast uppgjorda normalövningsplan en finge anses utgöra
resultatet av den på området vunna erfarenheten angående det mest
ändamålsenliga sättet att ordna utbildningen samt dessutom vore lämpad
efter de hos oss rådande klimatiska förhållandena, funne revisionen för
sin del icke anledning föreslå någon mera ingående omläggning av det
utbildningsprogram, som enligt nämnda plan vore avsett att tillämpas å
de rustade fartygen. Emellertid syntes den erinran kunna göras, att
särskilt de större fartygen under alltför långa tidsperioder vore stationärt
förtöjda vid kaj utan att därunder gå till sjöss ens för kortvariga övningar.
Vidare syntes övningar med hög fart — vilka vore nödvändiga
för att den dyrbara fartygsmaterielen skulle i krig kunna på effektivt sätt
utnyttjas — böra bedrivas i den omfattning, tillgängliga medel medgåve.
Revisionens kostnadsberäkningar inrymde därför särskilda belopp, avsedda
att täcka kostnaderna dels för vissa kortvariga övningar jämväl under
tiden för fartygens stationära förläggning dels ock för övningar i fartygens
framförande med högsta fart. Slutligen förutsatte revisionen en ökning
av antalet gångtimmar för kustflottans fartyg under de enligt revisionens
uppfattning synnerligen viktiga tillämpningsövningarna.
Ehuru revisionen således icke hade någon principiell erinran mot den
tillämpade utbildningsplanen, hade revisionen dock såväl av kostnadsskäl
Kungl. Maj:ts proposition nr JO. 435
som med hänsyn till den föreslagna inskränkningen av flottan ocli dess
personal ansett sig böra föreslå en minskning i antalet av de fartyg, som
enligt normalövningsplanen årligen borde vara rustade. Antalet året om
rustade fartyg borde sålunda nedbringas från (50 till 33.
Marinmyndigheterna hava med hänsyn till flottans fartygsbestånd och
den beräknade tillgången å personal ansett sig i stort sett böra ansluta sig
till den av revisionen föreslagna övningsplanens omfattning, dock under
förutsättning att planen finge anses hava provisorisk karaktär. Vissa
smärre jämkningar i den av revisionen uppgjorda rustningsplanen hava
emellertid föreslagits av myndigheterna. Dessa jämkningar innebära i
stort sett en förskjutning i fartygsrustningarna därhän, att antalet året
om rustade fartyg något understiger vad revisionen beräknat, varemot
antalet under sommarhalvåret rustade fartyg något överstiger det av revisionen
förutsatta. Därjämte har såsom en följd av flygvapnets ökade
omfattning depåfartyget Oden tillkommit.
I skrivelse den 4 juli 1923 har inspektören för undervattensbåtvapnet
framhållit behovet av att de i beredskap liggande undervattensbåtarna med
vissa regelbundna mellanrum uttoges på kort expedition för prov och
kontroll såväl i över- som i undervattensläge av materielens tillstånd och
funktionerande. För detta ändamål ävensom för en nödvändig daglig tillsyn
i detalj av undervattensbåtarna borde desamma å varje station sammanföras
till ett förband (undervattensbåtdepå), som till viss utsträckning
skulle erhålla för båtarna erforderliga besättningar. Marinförvaltningen och
chefen för marinstaben hava i utlåtande den 8 december 1923 med vissa
jämkningar tillstyrkt förslaget samt framlagt förslag till bestämmelser för
bemannande och vård av de sålunda till varven förlagda undervattensbåtarna.
Mot de av myndigheterna föreslagna jämkningarna i den av revisionen
framlagda rustningsplanen har jag icke annat att erinra, än att ett pansarskepp
för torpedskolan icke torde böra medtagas i planen, då de avsevärda
rustnings- och avrustningskostnaderna för ett dylikt fartyg icke synas stå
i riktigt förhållande till den korta tid, under vilken detsamma skulle vara
rustat. I stället torde för ändamålet kunna användas en kanonbåt, vilken
senare under sommarhalvåret bör disponeras av kadetterna. Sedan det nya,
större skeppsgossefartyget af Chapman tillkommit och det äldre övningsfartyget
Gladan numera utrangerats, synes vidare det av myndigheterna
föreslagna antalet övningsfartyg för skeppsgossar kunna minskas från 4
till 3, af Chapman, Jarramas och Najaden, (utan att upptagas i rustningsplanen
torde därjämte övningsbriggen Falken kunna användas för kortare
seglingar huvudsakligen i Karlskrona skärgård). Jag förutsätter vidare, att
i de rustade förbanden icke ingående undervattensbåtar skola vid regelbundet
återkommande tillfällen företaga korta expeditioner samt för detta
ändamål och för materielens noggranna tillsyn vara sammandragna till
undervattensbåtdepåer med reducerade besättningar. Slutligen bör en
]\Iar inmy tidt
r/7tcter na.
Departe
mentschefen.
436
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vedettbåt avses för flygväsendet, för vilken dock för flottans vidkommande
icke torde behöva beräknas vare sig personal eller kostnader. Den av mig
förordade övningsplanen skulle alltså komma att omfatta följande:
a) fartyg, rustade året om:
3 pansarskepp av Sverigetyp,
4 jagare,
1 torpedkryssare,
B torpedbåtar, 1. klass,
1 depåfartyg för undervattensbåtar, 1. klass,
6 undervattensbåtar, 1. klass,
1 minfartyg,
3 vedettbåtar samt
b) fartyg, rustade under en del av året:
1 torpedbåt, 1. klass,
1 undervattensbåt, 1. klass (minu-båt),
3 vedettbåtar,
1 pansarkryssare (långresefartyg),
1 pansarskepp av Aran typ (kadettfartyg),
1 depåfartyg för undervattensbåtar, 2. klass (även för kadetternas öv
ningar),
3 undervattensbåtar, 2. klass,
2 kanonbåtar för kadetter in. m.,
2 motortorpedbåtar,
1 vedettbåt, Sprängarentyp,
3 övningsfartyg för skeppsgossar,
1 kanonbåt (för militärledsarbete), samt för flygvapnet
1 depåfartyg och
1 vedettbåt.
På sätt revisionen och marinmyndigheterna föreslagit, synes härutöver dels
1 kanonbåt böra avses att under omkring 3 vintermånader — utan särskild
kostnad för sjöförsvaret —- övervaka fisket å västkusten, dels ock
ett logementsfartyg böra beräknas för skjutskolans måldepå.
I anslutning till det sålunda anförda har jag låtit uppgöra följande
grafiska tablå över rustningarna.
Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar
c
B
B
B
i
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
SO
21
22
23
24
25
26
27
28
438
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Pansarskepp av Sverigetyp
I):0
Jagare av Wrangeltyp......
» » Hugintyp.........
» » Wrangeltyp......
Torpedkryssare ...............
Torpedbåtar 1. klass.........
D:0 .........
Torpedbåt 1. klass .........
Depåfart. för nb. 1. klass...
U-båtar 1. klass ............
D:o ............
Min fartyg .....................
Vedettbåtar ..................
D:o ..................
Depåfartyg (flygvapnet) ...
Pansarkryssare ...............
Pansarsk. (kadettfartyg) ...
Dep.-f. för ub. 2. kl. (kad.)
U-båtar 2. klass ............
Skagttl...........................
Skuld ...........................
Motortorpedbåtar............
Vedettbåt (Sprängarentyp)
Ovn.-fart. för skeppsgossar
Kan.-b. för mil.-ledsarbete
Preja (måldepåfartyg) ......
Vedettbåt (flygvapnet). ...
Kiistningsplau för
Antal
fartyg.
November December Januari Februari Mars
2
1
1
2
1
1
6
2
1
1
6
1
1
3
3
1
1
1
1
3
1
1
2
1
3
1
1
1
Långresa
(Övervakande av fiske, särsk. anslag)
Styrm.
klass
D:o
Kuni/l. Maj:ts proposition nr 20
4:5!)
rigsbercdsknp och övningar.
Maj |
Juni |
Juli |
Augusti |
September |
Oktober |
Anmärkningar |
Cfc 1-1 |
Skjut- och inaskinskola |
Tillämpn.-övn. |
Si alskola m. tu. |
^— - rörlig förläggning. |
1 |
|||
» » |
» |
.. |
Skjutskola |
..... stationär förläggning. |
2 |
||
Torpedskola |
» |
.. |
| |
3 1 |
|||
,, |
» |
Signalskola m. m. |
4 |
||||
'' |
» |
5 |
|||||
». |
■ i |
Skjutskola |
6 1 |
||||
Signalskola m. ra. |
7 j |
||||||
Skjutskola |
8 i |
||||||
'' . "f |
Kadetters övn. |
9 |
|||||
U-b.-skola |
» |
I 10 |
|||||
» |
» |
11 |
|||||
U-b.-rainskola |
»> |
12 |
|||||
Minskola |
» |
13 |
|||||
» |
» |
14 |
|||||
» |
» |
15 , |
|||||
Flyg- in. fl. |
skolor (''kostnader delvis från flygvapnets anslag) |
16 |
|||||
17 |
|||||||
# |
Kadetters öyningar |
18 |
|||||
U-b. skola |
Tillämpn.-nvn. |
19 |
|||||
| |
20 |
||||||
Skjutskola |
Kadetters övn. |
21 |
|||||
Torpedskola |
» » |
22 |
|||||
> |
Tillämpn.-örn. |
23 |
|||||
Skjutskola |
> |
Skjutskola |
24 |
||||
25 |
|||||||
1 1 1 |
26 |
||||||
l |
27 |
||||||
Flygskolor (kostnader |
28 |
För sv ar srevisioncn.
Marin
myndig
heterna.
440 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Det ligger i sakens natur, att vad här föreslagits beträffande fartygsrustningar
endast avser att ligga till grund för kostnadsberäkningar,
men icke får anses utgöra hinder för att, därest så i något fall befinnes
mera ändamålsenligt, inom ramen av den beräknade kostnadssumman
rusta fartyg av andra slag eller göra jämkningar inom fartygsantalet i och
för rustande av lokalstyrka o. s. v. Likaledes böra övningsperioderna
kunna förskjutas i förhållande till varandra, allteftersom det kan visa sig
ändamålsenligt att samla yrkesskolorna till vårmånaderna eller till höstmånaderna
o. s. v.
Person al behovet.
Försvarsrevisionen har beräknat fredsbehovet av personal för i sjöstyrkorna
ingående stridsfartyg på grundval av vissa fastställda mobiliseringsbesättningslistor.
I dessa hade revisionen dock vidtagit en del
jämkningar i huvudsakligt syfte att, där så utan åsidosättande av effektiviteten
ansetts möjligt, åstadkomma besparingar genom att ersätta personal
av högre tjänstegrad med dylik av lägre eller stampersonal med värnpliktiga.
Därjämte hade vid beräknande av fredsbehovet värnpliktigt,
underbefäl, varå tillgången i fredstid vore begränsad till ett fåtal, i erforderlig
mån ersatts med motsvarande stampersonal.
Vad angår skolbemannade fartyg, sjömätnings-, måldepå- m. fl. fartyg,
har revisionen grundat personalberäkningarna uteslutande på fredsbesättningslistorna
med hänsyn tagen även till andra särskilt angivna förhållanden.
Sålunda hade icke någon personal beräknats för skeppsgossefartygen,
da härför syntes kunna tagas i anspråk den personal, som avsetts för
tjänstgöring vid skeppsgossekåren i land. ej heller för vissa fartyg, avsedda
för övningar med kadetter m. fl.
Slutligen har revisionen, som uppdelat beräkningarna på 1. och 2.
linjens fartyg, redogjort för de grunder, enligt vilka den beräknat att
bemanna såväl dessa som materielreservens fartyg vid mobilisering, och
har revisionen i särskild skrivelse, bifogad betänkandet, dels i detalj
beräknat mobiliseringsbehovet dels ock redogjort för de ovan nämnda
jämkningar i besättningslistorna, som revisionen ansett önskvärda och
möjliga.
Marinmyndigheterna hava bestämt avstyrkt omförmälda av revisionen
föreslagna avvikelser i besättningslistorna för stridsfartygen under framkallande
av bland annat, att den alltjämt fortgående utvecklingen av
sjökrigsmedlen i tekniskt hänseende medförde ökat behov av kvalificerad
personal å fartygen. Vad vidare angår bemannandet av vissa övningsfartyg
m. fl., hava myndigheterna gjort gällande, att personal härför icke kunde,
såsom revisionen tänkt sig, disponeras från den för landtjänsten avsedda
personalstyrkan. Det av myndigheterna beräknade personalbehovet för
sjöstyrkorna överstiger på så sätt det av revisionen beräknade.
441
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I det föregående hava redan angivits de grunder, enligt vilka behovet
av personal för sjöstyrkorna under mobilisering beräknas kunna fyllas,
varför jag nu begränsar mig till att redogöra för fredsbehovet. Därigenom bortfaller
anledningen att här upptaga fartygen i linjefördelning. I enlighet
med det tillvägagångssätt, som genomgående tillämpats i föreliggande
förslag, fördelas jämväl personalbehovet för sjöstyrkorna till vinterbehov
och sommarbehov. Genom att lämpa fördelningen av skolor och kurser
i land efter den växlande tillgången av disponibel personal ställer det sig
möjligt att utan utökning av staterna tillmötesgå myndigheternas krav på
ökad kvalificerad personal å sjöstyrkorna. Då dessa krav måste anses
väl motiverade, finner jag mig beträffande bemanningen å stridsfartygen
i allt väsentligt böra följa nu gällande mobiliseringsbesättningslistor, och
får jag beträffande dessa hänvisa till särskild utredning, som torde få
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
För att icke behöva öka personalstaterna anser jag mig vidare böra
räkna med att under vinterhalvåret ett visst antal korpraler ersättes med
yrkesutbildade meniga. Därjämte förutsätter jag, att under sommarhalvåret
ett antal yrkesutbildade meniga kan ersättas med värnpliktiga, och
att cirka 100 värnpliktiga under denna tid kunna frigöras och hemförlovas.
Vad angår övningsfartygen, synas beräkningarna böra grundas på
de av revisionen angivna förutsättningarna.
I enlighet med det ovan anförda bör fredsbehovet av personal å sjöstyrkorna
beräknas sålunda, på sätt efterföljande tabell utvisar.
Departements
chefen.
442
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
S |
t a |
m |
Stam och |
Reserv |
||||||||||
Officerare |
GG |
|||||||||||||
W |
GG | ® |
|||||||||||||
GG |
O |
|||||||||||||
9? M O W |
03 |
S |
B |
® hk # ? Pä |
•O |
X ® 03 |
ce |
CL ® |
w |
B O |
« X |
|||
2 |
B 2 9 H O P |
p K |
p 2. B |
B’ |
g p 2. |
It |
o |
PS ct- CT |
S 3 |
P• ® |
03 ® 3 |
g 5 |
3 cl o 9 ? |
|
JQ |
Qj B |
n 3 |
OQ ® |
c* ® |
p: |
£ o |
O: |
p* a |
E |
CC ® |
55 |
p .. |
p. ® |
|
B SK B |
X *1 ö ® % H B O |
B * § § M iL ►t ® |
3 C: ÖB *-» |
CL ® B et- CD |
X P ® |
p p o 3 O O |
09 O'' P* B 8K |
e meniga |
er ® it;'' h o |
Öl et- £ |
® 9 SB u ® |
O £L a. • O B, P B |
p £ 3 ® '' o CL CL |
|
Vinterbehov. |
p |
|||||||||||||
a. Förband, rustade hela |
||||||||||||||
året. |
||||||||||||||
HBK med stab ...... |
l |
1 |
2 |
1 |
1 |
*)1 |
6 |
6 |
4 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Div.-chef för jag.-div. |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
båtsflottilj med stab |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
l |
1 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
D:o för ub. ............... |
— |
1 |
— |
1 |
*)l |
l |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— | |
Säger för staber |
l |
3 |
2 |
4 |
3 |
4 |
8 |
11 |
4 |
— |
— |
— |
— |
J 1 |
3 pansarskepp(Sverige- typ) .................... 4 jag. (2 Wrangeltyp, |
— |
6 |
31 |
3 |
3 |
2 |
180 |
247 |
263 |
615 |
24 |
3 |
— |
|
2 Hugintyp) ......... |
— |
1 |
12 |
— |
— |
— |
60 |
84 |
84 |
62 |
— |
4 |
— |
— |
1 torpedkryssare ...... |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
21 |
21 |
22 |
46 |
— |
1 |
— |
— |
8 1 kl. tpb................ Svea, dep.-f. för 1 kl. |
— |
— |
8 |
— |
— |
— |
32 |
38 |
58 |
16 |
— |
— |
— |
— |
ub........................ |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
28 |
29 |
25 |
65 |
— |
2 |
— |
_ |
6 1 kl. ub............... Minfartyg (Clas Fle- |
— |
— |
18 |
— |
— |
— |
42 |
36 |
36 |
18 |
— |
— |
— |
— |
mmg)..................... 3 vedettbåtar (typ |
— |
— |
3 |
— |
— |
1 |
24 |
36 |
28 |
64 |
— |
2 |
— |
— |
27—37).................. |
_ |
_ |
2 |
_ |
13 |
10 |
8 |
21 |
||||||
b. Undervattensbåt- |
1 |
10 |
81 |
7 |
6 |
7 |
408 |
512 |
528 |
907 |
24 |
12 |
— |
-1 |
depåer. |
||||||||||||||
Stockholm ........... |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
11 |
6 |
8 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Karlskrona ............ |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
9 |
4 |
4 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Göteborg.................. |
_ |
_ |
1 |
_ |
_ |
_ |
12 |
7 |
8 |
2 |
||||
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
32 |
17 |
20 |
2 |
— |
— |
— |
— |
|
c. Depåfartyg (Oden) |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
10 |
9 |
14 |
16 |
— |
— |
— |
- |
d. Fartyg, rustade endast |
||||||||||||||
under vintern. |
||||||||||||||
Pansarkryssaren |
||||||||||||||
Fylgia .................. |
— |
1 |
*)8 |
1 |
1 |
1 |
36 |
72 |
49 |
174 |
— |
— |
— |
— |
Svensksund (fisket) ... |
— |
— |
3 |
— |
— |
1 |
7 |
10 |
10 |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
11 |
1 |
1 |
2 |
43 |
82 |
59 |
189 |
— |
— |
— |
— |
|
Tillsammans |
l |
11 |
96 |
8 |
8| |
10 |
493 |
620 |
621 |
1114 |
24 |
12 |
— |
— |
Ersättningspersonal... |
— |
1 |
10 |
1 |
1 |
18 |
49 |
61 |
62, |
in |
— |
3 |
— |
— |
Sammanlagt för sjö- |
1 |
|||||||||||||
styrkorna............... |
l |
12 |
106 |
9 |
9 |
28 |
542 |
681 |
683 |
1225 |
■ 24 |
15 |
— |
— |
1) Samtidigt fartygsläkare å flaggskeppet.
2) » fartygsintendent å depåfartyget Svea.
3) Därtill 2 kadettofficerare.
Kiimjl. Mujits proposition nr ‘JO.
44:*»
Sommarbehov.
i. Förband, rustade he
året.
Lika med vinterbehovet.
.................
b. Undervattensbåtdepåer.
Stockholm ............
Karlskrona ..........
c. Depåfartyg (Oden)...
d. Fartyg, rustade end:
under sommaren.
Chefer för skjut-,
signalskolor m fl.
1 pansarskepp (Aran
typ) ..............
2 kb. för styri
gul, Skuld)’)
dep.-fart. för
ub. (Blenda)
3 vedettb. (typ 27—i
1 1. kl. tb. (Iris)......
2 motortorpedbåtar
1 vb. (Sprängarenty
Minub. Valen.........
Sjömätningsfartygen
Najaden o. Jarramas''
af Chapman8)..........
Falken, utan beman -
ning .............
Måldepå (Freja).
Sammanlagt för
styrkorna.........
S t |
a |
ni |
Stam och! |
Reserv |
|||||||||
Officerare |
1 |
Sekundofficerare och flas: erkorpraler |
Yrkesutbildade meniga |
m! |
|||||||||
I ►sj 5" TO TO 5 jo: P |
Kommendörer och kommendörkaptener |
Kaptener och auhalternofficerare |
Mariniugenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
korpraler (högbåtsman) |
Stam rekryter och |
budenter och likställda |
Reservofficerare |
)fficerare, f. d. stam, |
ekundofficerare, f. d. 1 stam. med arvode 1 |
||
1 |
10 |
81 |
7 |
6 |
7 |
408 |
>1571 |
>1469 |
907 |
24 |
12 |
— |
|
1 |
_| |
11 |
6 |
8 |
_ |
_ |
|||||||
— |
— |
1 |
— |
—1 |
— |
9 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 |
— |
— |
— |
20 |
10 |
12 |
— |
— |
— |
— |
— |
t |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
15 |
29 |
50 |
36 |
'' |
|||
2 |
1 |
_ |
_ |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
» |
1 |
*) 8 |
1 |
1 |
1 |
36 |
57 |
48 |
152 |
||||
— |
i - |
2 |
— |
— |
*)i |
8 |
12 |
12 |
— |
— |
— |
— |
— |
. |
'' 2 |
_ |
9 |
14 |
13 |
14 |
— |
— |
— |
— |
|||
j — |
_ |
6 |
__ |
_ |
— |
18 |
15 |
18 |
6 |
— |
— |
— |
— |
) — |
_ |
2 |
— |
— |
— |
5) 13 |
10 |
1 8 |
21 |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
— |
— |
4 |
6 |
6 |
4 |
— |
— |
— |
— |
||
2 |
_ |
— |
2 |
4 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
>) — |
_ |
_ |
— |
6 |
6 |
— |
— |
— |
|||||
_ |
3 |
— |
— |
7 |
6 |
8 |
1 |
— |
— |
— |
— |
||
2 |
_ |
— |
— |
°) 10 |
10 |
12 |
9 |
— |
— |
||||
12 |
__ |
— |
30 |
14 |
I 26 |
117 |
— |
— |
|||||
r\ _ |
1 |
E |
— |
— |
1 |
U |
18 |
1 12 |
— |
— |
|||
1 |
4 |
1 |
1 |
C |
14 |
9 |
— |
— |
|||||
— |
|||||||||||||
1 |
1 — |
t |
7 |
1E |
5C |
— |
— |
||||||
0 |
5o| 1 |
3 |
31! 17o| 190 |
199 |
380l - |
— |
|||||||
s |
1E |
134j 8 |
10 |
11 |
61c |
80C |
73C |
t 32.: |
! 2 |
15 |
- |
— |
|
2 |
13] |
1 |
17 |
61 |
8C |
7c |
135 |
>1 _ |
- |
||||
17 |
14- |
c |
11 |
67^ |
ce |
80c |
145: |
2; |
1E |
— |
|||
i- |
|||||||||||||
r — |
-| — |
14: |
— |
— |
|||||||||
11 |
17 |
''| 14'' |
>1 11 |
28| 674 i 88( |
80 |
3 131( |
i 2 |
1 1 |
1! - |
— |
26, jag.-
t) Överstiga resp. underst, vint. beh. med 56 som förd. sålunda: HBK 4, Sverigediv
div. 12, tpkr. 4, Svea 4, Clas Fleming 3, Oden 6. — a) Härtill 2 kadettoff. — ’) Besätta, utfyllas
med instr. pers. och elever. — 4) Vpl. läkare. — 6) Därav 1 som fart.-clief — ) Därav 1 som
komm.-off. — 7) För 1. årskursens skeppsg., beräkn. till 197 man. J För 2. årskursens
skeppsg., beräkn. till 158 man.
444
Kutigl. Maj:ts proposition nr 20.
FÖrsvars
revisionen.
Marinmyn
digheterna.
Departements
chefen.
Övningskostnaderna.
Försvarsrevisionen liar, med utgångspunkt från de vid slutet av år 1922
gällande ä-priser och avlöningsbestämmelser, beräknat de årliga kostnaderna
för flottans krigsberedskap och övningar till 5,235,000 kronor. Emellertid
kunde enligt revisionens mening kostnaderna för personalens särskilda
förmåner ombord, utan åsidosättande av personalens berättigade intressen,
nedbringas med i runt tal 235,000 kronor, varigenom anslaget skulle
kunna begränsas till 5,000,000 kronor.
Myndigheterna, vilkas förslag till övningsplan, såsom förut nämnts, i
vissa avseenden avviker från revisionens, hava för sin del beräknat den
årliga kostnaden till 5,770,853 kronor, alltså 770,853 kronor mera än
revisionens kostnadssumma. Härvid är emellertid att märka, att myndigheterna
icke ansett sig kunna förutsätta någon minskning på grund av
förändrade avlöningsbestämmelser, då enligt deras uppfattning de särskilda
förmånerna ombord icke kunde anses överstiga vad som med hänsyn till
personalens merutgifter ombord m. m. kunde anses skäligt. Därest myndigheterna
i nu nämnt hänseende följt revisionen, skulle merkostnaden
alltså utgjort (770,853 kronor— 235,000 kronor =) i runt tal 536,000
kronor.
Då den av mig förordade övningsplanen i vissa avseenden avviker från
den av revisionen föreslagna — bland annat därutinnan att i avseende å
bemanning hänsyn tagits till myndigheternas krav på ökat antal kvalificerat
underbefäl har jag låtit verkställa en ny, ingående kostnadsberäkning,
grundad bland annat på den statistik rörande fartygens expeditionskostnader,
som numera finnes utarbetad. Av denna beräkning framgår, att de egentliga
fartygsexpeditionskostnaderna böra uppskattas till 5,160,000 kronor
mot av revisionen beräknade (5,002,000 + 32,000 =) 5,034,000 kronor.
Skillnaden, 126,000 kronor, motsvarar i stort sett kostnaden för expedition
med det nytillkomna, för flygvapnet avsedda depåfartyget. Det kunde måhända
ifrågasättas, huruvida icke rätteligen kostnaderna för detta fartygs
expedition borde föras till flygvapnets kostnader. Då emellertid nämnda fartyg
är avsett att under en stor del av året ingå i kustfiottan och till huvudsaklig
del bemannas med flottans personal, vilken därunder erhåller utbildning
och övas efter enahanda grunder som å andra fartyg, liar jag ansett
mig böra upptaga viss del av kostnaden för depåfartygets expedition under flottans
övningsanslag. Då å ena sidan kostnaden i fråga är ofrånkomlig, därest
erforderlig samövning av flottans och flygvapnets stridskrafter skall kunna
tillfredsställande ordnas, och å andra sidan en inskränkning i annat hänseende
av den föreliggande övningsplanen icke låter sig genomföra med
fasthållande av revisionens av myndigheterna i stort sett biträdda synpunkter
i fråga om flottans övningar, kan sålunda eu ökning av övningskostnaderna
utöver revisionens förslag icke .undvikas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 44; >
I fråga om de kostnader i land, som bestridas från övningsanslaget, har
den inom departementet verkställda utredningen givit vid handen, dels att
för vissa kurser och övningar, till vilka revisionen i sina beräkningar icke
tagit hänsyn, erforderliga medel böra beräknas, dels ock att vissa jämkningar
i de av revisionen beräknade kostnadsbeloppen böra vidtagas. Vid
bestämmandet av dessa belopp har förutsatts, att övningsanslaget icke
skall, såsom hittills förekommit, belastas med utgifter, som icke direkt
sammanhänga med utbildningen eller övningarna, såsom exempelvis utgifter
för vissa manskapets och skeppsgossarnas utrustningspersedlar, för ersättning
av kasserat krut, för underhåll av radiostationer m. m.
I allt belöpa sig de av mig beräknade kostnaderna — med frånräknande
av de kostnader (80,000 kronor) för flygdepåfartyg, som synas böra gäldas
av flygvapnets anslag — till 5,335,000 kronor. Jag anser mig emellertid
kunna förutsätta möjligheten av att kostnaderna för flottans övningar, utan
inskränkningar i den föreslagna rustningsplanen eller gångtiderna, skola
kunna nedbringas, dels genom vidtagande av särskilda åtgärder i syfte att
åstadkomma besparingar i fråga om konsumtionen ombord av utredning,
särskilt av kol och andra maskinförnödenheter, dels ock genom en omläggning
i den av revisionen angivna riktning av avlöningsbestämmelserna,
i vilket sistnämnda hänseende erforderlig utredning synes böra äga rum.
Det belopp, varmed övningskostnaderna sålunda torde kunna minskas, anser
jag mig kunna beräkna till cirka 5 % av de egentliga expeditionskostnaderna
(utom artilleriammunitionskostnaderna) eller till i runt tal 215,000
kronor, varigenom anslaget alltså skulle kunna begränsas till 5,120,000
kronor.
7. Flottans stationer och örlogsdepaer.
Stationerna.
Styrelsen vid vardera av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm
utövas av en stationsbefälhavare av flaggmans grad. Denne utövar
befälet över stationen tillhörande personal och tillser, att envar fullgör
de skyldigheter och åtnjuter de rättigheter, som honom tillkomma, ävensom
att de militära kårerna hållas i övning och tjänstduglighet. Stationsbefälhavaren
utövar vidare tillsyn över hälso- och sjukvård samt stationens
ekonomiska förvaltning, övervakande att fastställda stater icke överskridas, att
anslagen disponeras för sina rätta ändamål, samt att förråd och andra stationen
tillhörande etablissement befinna sig i fullständigt och tidsenligt skick.
Härjämte har stationsbefälhavaren vissa åligganden beträffande rustning av
fartygen och beredskapsbestämmelsernas övervakande m. m. I militärt
hänseende lyder stationsbefälhavaren direkt under Konungen; i ekonomiskt
hänseende är han underställd marinförvaltningen. Gentemot varvschefen
intager stationsbefälhavaren en överordnad ställning i militärt hänseende,
däremot icke i tekniskt eller ekonomiskt. Under stationsbefälhavaren i
Stockholm lyda Göteborgs örlogsdepå och skeppsgossekåren i Marstrand.
Nuvarande
organisation.
446
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Förekommande ärenden handläggas inom en militärexpedition under ledning
av stationsbefälliavarens förste adjutant, regementsofficer, samt inom
en civilexpedition (kansli) under ledning av stationsbefälliavarens sekreterare,
marinintendent, vanligen av regementsofficers tjänsteklass.
Närmast under stationsbefälhavaren utövas befälet över underofficersock
manskapspersonalen vid stationen av en chef för underofficers- och
sjömunskårerna, tillika beväringsbefälhavare. Denne befälhavare, kårcliefen,
övervakar krigslydnaden bland honom underställd personal, tillser rekryteringen
och personalens utbildning, avgiver befordringsförslag beträffande
underofficerskåren, anbefaller kommenderingar o, s. v. Kårcliefen förfogar
i sin egenskap av chef för underofficers- och sjömanskårerna över kår
chefsexpeditionen och i egenskap av beväringsbefälhavare över beväringsexpeditionen.
Under kårcliefen lyda dels eu rekryteringsoffeer, vilken har att ombesörja
och ansvara för stammanskapets rekrytering, och dels cheferna för
stam- och beväringskompanierna.
Ledningen av sådana göromål, som angå manskapets förläggning och
bespisning, bad, tvätt, förströelse samt marketenteri m. m. (kaserntjänsten)
utövas av kasernbefälhavaren, som till sitt biträde har veckohavande befäl
och underbefäl, uppbördsmän i kaserner och matinrättningar m. fl.
Av de i land förlagda skolorna och kurserna stå de flesta och viktigaste,
nämligen underofficersskolan, korpralskolan och rekrytskolan under befäl
av chefen för sjömanskårens skolor.
Närmast under stationsbefälhavaren utövar förste läkaren tillsynen över
samt ansvarar för hälso- och sjukvården vid stationen jämte allt, som hör
till utrustningen av stationens fartyg i dessa hänseenden; varjämte det
aligger honom att hava tillsyn över sjukvårdspersonalen.
Vid utövandet av den ekonomiska förvaltningen biträdes stationsbefälhavaren
av stations- och kassakontoren samt stationsintendenturen.
Stationskontoret, under chefskap av en marinintendent av regementsofficers
tjänsteklass, omhänderhar förvaltningen av stationsbefälhavaren tilldelade
anslag samt utövar kontroll och verkställer revision i fråga om medels- och
annan redovisning m. m.
Kassakontoret omhänderhar stationens och varvets kassarörelse och därmed
sammanhängande medelsredovisning.
Stationsintendenturen, under ledning av en marinintendent av regementsofficers
tjänsteklass, utövar tillsyn över och kontrollerar skötseln av stationens
förråd (beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden), ombesörjer
komplettering av desamma i de fall, där detta ej sker genom marinförvaltningens
försorg, utövar ledningen av stationens verkstäder, antager
leverantörer av proviant för stationens matinrättningar och fartyg samt
handlägger i allmänhet frågor rörande förplägnad, beklädnad och sängservis.
447
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
I ilet föregående (sid. 4U8) liar framhållits, att ifrågakommande organisa Drpartementstoriska
inskränkningar och därmed sammanhängande personalindragningar
icke, på sätt försvarsrevisionen föreslagit, synas böra huvudsakligen drabba
Stockholms station, utan jämnt fördelas på båda stationerna. Denna princip
lägges alltså i det följande till grund vid personalberäkningarna. Yad revisionen
i övrigt föreslagit beträffande stationernas olikartade organ torde
i erforderlig grad framgå av vad härefter under varje punkt anföres.
Av förut (sid. 424) anförda skäl anser jag mig liksom revisionen böra Stationsbefälför
stationsbefälhavarämbetet i Stockholm beräkna eu flaggman. expeditioner.
Yad angår stationsbefälliavarnas expeditioner, torde 2. adjutanten hos
stationsbefälhavaren i Stockholm kunna utgöras av en sekundofficer, företrädesvis
en sekundlöjtnant. Vidare torde för militärexpeditionerna beräknade
underofficerare, nämligen
i Karlskrona: 2 stam och 6 pensionerade samt
i Stockholm: 1 stam och 4 pensionerade,
lämpligen böra utbytas mot följande antal sekundofficerare, nämligen:
i Karlskrona: 3 stam och 3 pensionerade samt
i Stockholm: 2 stam och 2 pensionerade.
Under vinterhalvåret, då göromålen äro mera omfattande och samtidigt
tillgången å sekundofficerare större än under sommarhalvåret, torde böra
beräknas ytterligare 1 sekundofficer, stam, a vardera stationen.
Ovannämnda förändring innebär visserligen en icke oväsentlig personalminskning,
i förhållande till vad revisionen föreslagit, men för att kunna
tillgodose behovet av ökat antal sekundofficerare i sjöstyrkorna synes det
nödvändigt att i allmänhet nedbringa antalet för expeditionstjänst i land
avsedda sekundofficerare. Givetvis måste detta leda till större krav på
personalens arbete och i vissa fall även till ökning av arbetstiden, men
häremot synes knappast någon berättigad invändning kunna göras. Dessutom
lärer det icke vara uteslutet, att en dylik personalminskning kan framtvinga
en ur tjänstens synpunkt sett önskvärd förenkling av arbetssättet och begränsning
av skrivgöromålen.
I fråga om personalen å civilexpeditionerna har revisionen uttalat, att
behovet av marinintendenter såsom biträden åt sekreterarna syntes böra
fyllas från den kategori, som revisionen benämnt »personal för ersättning
och under försatt utbildning». I detta avseende hava vederbörande myndigheter
framhållit, att det vore riktigare att bestämt angiva behovet av
intendenter å valje plats. Då jag delar myndigheternas åsikt härutinnan,
anser jag mig alltså böra saväl beträffande nu ifrågavarande behov som
ock i det följande tillämpa av dem förordat beräkningssätt.
För beräkningen av skrivbiträden och ordonnanser, vilken överensstämmer
med revisionens förslag, med undantag av att 1 pensionerad sekundofficer
för civilexpeditionen i Karlskrona icke här medtagits, torde icke behöva
närmare redogöras.
K&rcheter med
expeditioner.
448 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I enlighet med vad sålunda anförts, bör för stationsbefälhavarna med
tillhörande expeditioner beräknas följande personal:
Stam |
||||||||||||||
s |
t a |
m |
och värn- |
Reserv |
||||||||||
pliktiga |
||||||||||||||
Officerare |
W |
Kj |
cn et- |
O |
oc] |
|||||||||
'' |
Flaggmän |
Kommendörer och kommendörkaptener |
Kaptener och aubalternofficerare |
Marin ingenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
ekundofficerare och |
■5 9 O O: er CD | |
•ke8utbildade meniga |
Stftmrekryter och |
identer och likställda värnpliktiga |
Iteservofficerare |
fficerare, f. d. stam, |
ekundofficerare, f. d. |
Vinterbehov. |
||||||||||||||
Karlskrona station...... |
i |
i |
i |
_ |
2 |
_ |
4 |
1 |
5 |
4 |
||||
Stockholms station...... |
i |
i |
- |
— |
2 |
— |
4 |
1 |
— |
3 |
— |
— |
— |
2 1 |
Summa |
2 |
2 |
i |
- |
4 |
— |
8 |
2 |
— |
8 |
— |
— |
— |
6 |
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Karlskrona station .... |
1 |
1 |
i |
_ |
2 |
_ |
3 |
1 |
5 |
4 |
||||
Stockholms station... |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
3 |
1 |
— i |
3 |
— |
— |
— |
2 1 |
Summa |
2 |
2 |
i |
— |
4 |
— |
6 |
2 |
- | |
8 |
— |
— |
— |
6 ; |
Härtill tömma 4 civila skrivbiträden, varav 2 vid vardera stationen.
På grund av den större betydelse och därav följande ökade personalstyrkor
m. m., som av mig avses att tilldelas Stockholms station, synes
det erforderligt att även för denna station som chef för sekundofficers -och sjömanskårerna beräkna en särskild officer, vilken såsom för närvarande
bör vara regementsofficer.
I avseende å befattningen såsom rekryteringsofficer har försvarsrevisionen
ansett, att vid Stockholms station dennes åligganden kunde övertagas
av en av karchefens adjutanter. För att icke genom upptagandet av eu
särskild kårchef i Stockholm behöva öka antalet regementsofficerare i dess
helhet, föreslår jag, att även vid Karlskrona station rekryteringsofficerens
åligganden, vilka icke torde året om kräva en särskild och så högt kvalificerad
officer som regementsofficer och för övrigt tidigare fullgjorts av en
adjutant å kårchefsexpeditionen, åter överflyttas å en sådan.
Av samma skäl, som varit bestämmande för personalberäkningarna för
stationsbefälhavarnas expeditioner, torde antalet för expeditionstjänst beräknade
sekundofficerare vid vardera stationens kårcliefsexpedition under
sommaren böra minskas med 1 sekundofficer, stam, och under hela året
med 1 sekundofficer, pensionerad. Även i antalet manskap synes en
reduktion kunna vidtagas.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts, bör för kårcheferna med
tillhörande expeditioner beräknas följande personal:
Kungl. Maj: ta proposition nr 20.
44!)
Stam |
||||||||||||||
S |
t a |
m |
och värn- |
Reserv |
||||||||||
pliktiga |
||||||||||||||
Officerare |
OD |
H O |
Kl •-1 |
er tf |
O |
Ul |
||||||||
Flaggman |
Kommendörer och kommendörkaptener |
Kaptener och subalternofficerare |
Mariningenjörer |
Marinintendeuter |
Marinläkare |
jkundofficerare och flaggkorpraler |
rpraler (högbåtsman'' |
kesutbildade meniga |
Stamrekryter och |
denter och likställda |
Reservofficerare |
ficerare, f. d. stam, |
kundofficerare, f. d. |
|
Vinterbehov. |
||||||||||||||
I Karlskrona station...... |
— |
1 |
3 |
— |
1 |
— |
7 |
1 |
1 |
11 |
— |
— |
— |
2 |
Stockholms station...... |
1 |
3 |
— |
1 |
— |
4 |
1 |
1 |
9 |
— |
— |
— |
2 |
|
Summa |
— |
2 |
6 |
— |
2 |
— |
11 |
2 |
2 |
20 |
— |
- |
— |
4 |
Sommarbehov. |
||||||||||||||
1 Karlskrona station...... |
— |
1 |
3 |
— |
1 |
— |
6 |
1 |
1 |
11 |
— |
— |
— |
2 |
Stockholms station...... |
— |
1 |
3 |
— |
1 |
— |
3 |
1 |
1 |
9 |
— |
— |
— |
2 |
Summa |
— |
2 |
6 |
— |
2 |
— |
9 |
2 |
2 |
20 |
— |
— |
— |
4 |
Försvarsrevisionen bär föreslagit, att med hänsyn till manskapsstyrkans
vid Stockholms station minskade omfattning antalet kompanier skulle reduceras
från 8 till 3, varemot någon förändring i sådant avseende icke förutsatts
för Karlskrona stations vidkommande.
Marinmyndigheterna hava — särskilt med hänsyn till den av dem förordade
förskjutningen av personalindragningarna till förmån för Stockholms
station — motsatt sig en minskning av kompaniantalet, men för vinnande
av besparingar föreslagit vissa inskränkningar i den vid kompanierna tjänstgörande
personalen samt förordat, att kompanierna i fredstid skulle parvis
ställas under gemensam chef.
För egen del anser jag det vara med god reda överensstämmande att
låta kompaniindelningen följa de olika yrkesgrenar, som inom flottan äro
erforderliga, varför jag i förevarande hänseende icke kan tillstyrka annan
förändring än de av myndigheterna förordade personalinskränkningarna.
Givetvis bör emellertid manskapets indelning ske efter de grunder, som
visa sig vara för tjänsten vid flottan mest ändamålsenliga.
Utan att avses vara bindande i sådant hänseende förutsattes i och för
personalberäkningarna följande indelning böra tillämpas:
Karlskrona station.
1. artillerikompaniet omfattande stationens artillerimatroser,
. . „ . . (omfattande stationens signal-, torped-,
1. signalkompaniet < ,
° 1 | undervattensbåt- och radiomatroser,
1. eldarekompaniet omfattande stationens eldare,
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 29
Kompani
tjänsten.
450
Katigt. Maj:ts proposition nr 20.
1. liantverkskompaniet
1. ekonomikompaniet
1. beväringskompaniet
3. beväringskompaniet
Summa 7 kompanier.
omfattande stationens hantverkare,
omfattande stationens ekonomimän,
omfattande stationens
värnpliktiga.
2. artillerikompaniet
2. signalkompaniet
2. minkompaniet
2. eldarekompaniet
2. liantverkskompaniet
2. ekonomikompaniet
2. beväringskompaniet
Summa 7 kompanier.
Av dessa kompanier sammanföras under en chef:
i Karlskrona:
1. hantverks- och 1. ekonomikompanierna,
Stockholms station.
omfattande stationens artillerimatroser,
J omfattande stationens signal-, torped-,
) undervattensbåt- och radiomatroser,
omfattande stationens minmatroser,
omfattande stationens eldare,
omfattande stationens hantverkare,
omfattande stationens ekonomimän,
omfattande stationens värnpliktiga.
i Stockholm:
2. artilleri-, 2. signal- och 2. min kompanierna,
2. eldare-, 2. hantverks- och 2. ekonomikompanierna.
Den för kompanitjänsten erforderliga personalen, inberäknad personal
för rustkammare, torde böra beräknas sålunda:
Karlskrona station.
för vartdera av 1. artilleri-, 1. signal-,
1. eldare-, 1. bevärings- och 3. beväringskompanierna:
1
kapten,
2 sekundofficerare, stam,
1 sekundofficer, pensionerad,
3 korpraler eller liögbåtsmän samt
3 meniga.
för 1. hantverks- och 1. ekonomikompanierna
tillsammans:
1 kapten,
2 sekundofficerare, stam, (vintern 3),
1 sekundofficer, pensionerad,
3 korpraler eller högbåtsman samt
3 meniga.
Stockholms station.
för vartdera av de 2 stamkompani
grupperna:
1 kapten,
3 resp. 2 sekundofficerare, stam,
1 sekundofficer, pensionerad,
3 korpraler eller högbåtsmän samt
3 meniga.
för beväringskompaniet:.
1 kapten,
1 sekundofficer, stam, (vintern 2jr
1 sekundofficer, pensionerad,
3 korpraler eller högbåtsman samt
3 meniga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 4f)l
I enlighet med vad sålunda anförts, erfordras för kompanitjänsten följande
personal:
Stam |
||||||||||||||
S |
t a |
ni |
och värn- |
Reserv |
||||||||||
pliktiga |
, |
|||||||||||||
Officerare |
W |
* |
*1 |
ce |
CO |
O |
rj. |
|||||||
2 |
0 1 B B 1 ro 3 |
ro 3 ? w |
g P ►1 3 |
►> p >-< 5" 5’ |
£ p 2. |
ro » p 3Q Ua S 3 |
>3 ro P^ ro |
pr ro ro 3 ST. |
B ro ro pr ■p ro |
Pa ro < 5- p: ro 5 ^ |
tf ro ro 5 |
35 ro B 3 ro 2 |
ekundoffieerare, f. d. |
|
Vinterbehov. |
(JQ <T3 B p: 3 |
Pa 3 pr ro ct- ro o 3 ro |
3 £ o ro 2 ° 5 ° 2 tr* ro ro |
GQ ro O: ro ro ro |
ro 3 Pa ro 3 ro ►i |
p: W P ro ro |
3 p Pa 1 ro ro ►i o ro |
högbåtsman^ |
lade meniga |
v a IQ'' _ * 1 p: ro D |
° pr tf tf P ro p: s p |
35 ro ro ro P ro ro |
f. d. stam, |
|
Karlskrona station...... |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
13 |
18 |
10 |
8 |
— |
— |
6 |
|
Stockholms station...... |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
7 |
9 |
6 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
Summa |
- |
— |
9 |
_ |
— |
— |
20 |
27 |
16 |
11 |
—1 |
— |
— |
9 |
Sommarbeliov. |
||||||||||||||
Karlskrona station...... |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
12 |
18 |
10 |
8 |
— |
— |
— |
6 |
Stockholms station...... |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
6 |
9 |
6 |
3 |
—1 |
— |
— |
3 |
Summa |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
18 |
27 |
16 |
11 |
—I |
— |
— |
9 |
I avseende å kasern tjänsten vid stationerna har försvarsrevisionen utgått Kaserntjänsten,
från att det nuvarande kasernutrymmet i stort sett skulle bliva tillräckligt
för inkasernerande av det i land tjänstgörande manskapet, dock att under
särskilda perioder ett visst antal ■— av revisionen beräknat till 450 man —
icke kunde inkaserneras utan måste hänvisas till kvarter. I Stockholm
fimnes kasernutrymme för cirka 600 man och i Karlskrona för 900 ä
1,000 man (vid maximal beläggning). För att emellertid vid den förra
stationen, där för närvarande kasern utrymmet vore fördelat på icke mindre
än 3 kaserner, få till stånd en koncentrerad förläggning och därigenom
åstadkomma besparingar i avseende å bevakningspersonal m. m. borde utredning
äga rum angående möjligheten att inreda den av armén för intendenturförråd
disponerade byggnaden till kasernelaiblissement.
Marinmyndigheterna hava tillstyrkt åvägabringandet av den av revisionen
ifrågasatta utredningen, vilken även enligt min åsikt bör komma till stånd.
I fråga om den för kasern tjänsten avsedda personalen har revisionen beräknat
en regementsofficer vid vardera stationen såsom kasembefälhavare.
Jag är fullt ense med revisionen därom, att man för befattningen såsom
kasernbefälhavare bör avse en äldre och väl kvalificerad officer, men med
hänsyn till att förläggningen vid Stockholms station avses att allt fortfarande
vara av mindre omfattning än den i Karlskrona och då mera
trängande behov av regementsofficerare förefinnas å andra områden, torde
för Stockholms stations vidkommande böra beräknas 1 kapten i stället
för 1 regementsofficer.
452
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Vad angår personalen i övrigt, bär revisionen uttalat, att för vissa befattningar
såsom veckoliavande officerare och underofficerare, ordningsmän
m- fl. samt för tjänstgöring i stationens högvakt icke syntes erforderligt
att beräkna någon särskild personal, enär dessa tjänster syntes kunna vid
sidan av den ordinarie tjänsten bestridas av personal från sjömanskårens
skolor m. fl. tjänstgöringsplatser å stationen. Mot detta uttalande hava
från olika håll gjorts kraftiga invändningar, därvid framhållits, att kaserntjänsten
vore så krävande, att en sådan dubblering av tjänster icke vore
tänkbar. Den utredning, som i detta avseende förebragts, synes ock giva
vid handen, att de gjorda erinringarna icke sakna ett visst fog. Dock
synes av utredningen tillika framgå, att beräkningen av den erforderliga
personalen är fotad på den principen, att tjänstgöring som veckohavande
i kasern skall återkomma var annan eller undantagsvis var tredje vecka
och som vaktbefälhavare endast var fjärde dag, och att personalen under
mellantiden skall användas för övningar, beredskap och diverse uppdrag.
Med den rikliga tillgång på underofficerare, som kännetecknar den nuvarande
organisationen och som har sin grund i det förhållandet, att underofficerskårens
numerär bestämts efter mobiliseringsbehovet, är ett dylikt
beräkningssätt fullt förståeligt, liksom det ock är förklarligt, att en strävan
i övrigt gjort sig gällande att så mycket som möjligt skaffa underofficerarna
sysselsättning genom att använda dem på poster, som strängt taget icke
kräva underofficerskompetens. Med de synpunkter, som, enligt vad jag
redan antytt, numera måste anläggas på frågan om användande av personal
med sådan kompetens, är det emellertid icke längre möjligt vare sig att
förutsätta någon längre tids tillfällig ledighet eller att använda sekundofficerare
på poster, som kunna skötas av lägre personal. Vid sådant
förhållande lärer det bliva nödvändigt att, såsom revisionen gjort, utgå
från dels att ifrågavarande tjänstgöring återkommer tätare, dels att den i
viss utsträckning förenas med annan tjänst, dels att sekundofficerare, där
så kan ske, och särskilt under sommaren, då tillgången på sekundofficerare
är knappare, ersättas med korpraler och högbåtsman, och dels slutligen
att vakttjänsten organiseras så, att den kräver mindre personal, än som för
närvarande är fallet. Endast härigenom blir det möjligt att med fasthållande
av sparsamhetsprincipen tillgodose kraven på tillräcklig och fullt
kvalificerad personal för den betydelsefulla sjötjänsten.
I anslutning till det sagda synes behovet av personal för kasern tjänsten
och matinrättningar m. m. böra beräknas på följande sätt, varvid hänsyn
tages till ökat behov under vinterhalvåret:
Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 4;>3
Vinterbehov. Karlskrona station...... Stockholms station...... |
s |
t a |
m |
Stam |
Reserv |
|||||||||
Officerare |
Mariningenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
Sekundofficerare och flaggkorpraler |
Korpraler (högbåtsman; |
Yrkesutbildade meniga |
Stamrekryter och värn-pliktiga |
Studenter och likställda |
Reservofficerare |
Officerare, f. d. stam, |
Sekundofficerare, f. d. |
|||
Flaggman |
Kommendörer och kommendörkaptener |
Kaptener och subalternofficerare |
||||||||||||
— |
i |
i |
— |
— |
— |
15 11 |
17 13 |
16 11 |
65 40 |
- |
— |
— |
||
Summa |
— |
i |
i |
— |
- |
— |
26 |
30 |
27 |
105 |
— |
— |
— |
— |
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Karlskrona station...... |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
10 |
23 |
12 |
50 |
— |
— |
— |
— |
Stockholms station...... |
— |
— |
i |
- |
— |
— |
6 |
17 |
8 |
31 |
— |
— |
— |
— |
Summa |
— |
i |
i |
— |
- |
16 |
40 |
20 |
81 |
— |
— |
- |
Den teoretiska utbildningen av flottans manskap försiggår huvudsakligen
i rekryt-, korpral- och underofficersskolorna. Rekrytskolor för däcks- och
maskinavdelningarna pågå under 5 ä 6 månader årligen med växlande
tider i fråga om skolans början, beroende på utfallet av rekryteringen.
Vanligen uppdelas skolan i minst tvenne omgångar, första omgången tiden
november—april, andra omgången tiden februari—juli. För ekonomi- och
liantverksavdelningarna är rekrytskolan merendels förlagd till november och
december månader. Korpralskola anordnas i allmänhet dels under vintern
och dels under sommaren med en varaktighet av cirka 5 månader. Underofficers
skolan är i huvudsak för däcks- och ekonomiavdelningarna ettårig
samt för maskinavdelningen och delvis även för hantverksavdelningen tvåårig.
Den pågår för däcksavdelningen under tiden november—augusti, för ekonomiavdelningen
november—juni samt för maskin- och hantverksavdelningarna
företrädesvis november—april. Förenämnda skolor äro förlagda
i land med undantag av rekrytskolan för däcks- och maskinavdelningarna,
som i regel är förlagd ombord.
I sitt år 1921 avgivna betänkande hava flottans skolsakkunniga framlagt
förslag angående utbildningen av sjömanskårens manskap, vilket förslag
i huvudsak innebär, att den åt flottans manskap meddelade undervisningen
skall, på samma gång den på bästa sätt förbereder för den sjömilitära
tjänstens fullgörande, erhålla en sådan läggning, att den kan befrämja
rekryteringen och för individerna bliva till gagn även efter en eventuell
övergång till civil verksamhet. I överensstämmelse härmed hava de
sakkunniga föreslagit — förutom en mot sjövapnets utveckling svarande
ökad militär utbildning — jämväl utvidgad likvärdighet mellan examina
Sjöman skårens
skolor.
454
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vid sjömanskarens skolor och examina i vissa civila fackskolor, såsom
styrmansexamen och maskinistexamen av l:a klass (övermaskinistexamen)
vid navigationsskola samt examen vid ettårig handelsskola in. m., ävensom
en förbättrad allmänbildning, i vilket sistnämnda avseende bland
annat föreslagits, att undervisningen skulle i vissa ämnen i underofficersexamen
för däcksavdelningen föra fram till det kunskapsmått, som vitsordas
genom realskolexamen. Beträffande tiden för de olika skolornas
varaktighet innebär skolsakkunnigas förslag bland annat, att rekrytskolan
för ekonomi- och liantverksavdelningarna utsträckes till 3 månader samt
att korpralskolan för de från skeppsgossekåren karlskrivna av däcksavdelningen
förlänges till 6 månader och för övriga till 8 månader. Underofficeisskolan
föreslås bliva 2-årig jämväl för däcks- och ekonomiavdelningarna
och pågå för däcks- och maskinavdelningarna i lägre klassen november—20
juni och i högre klassen september—april samt för ekonomi- och
hantverksavdelningarna i såväl lägre som högre klassen november—april.
\idaie
garna att förläggas i land och senare hälften ombord. Beträffande lärarpersonalen
hava skolsakkunniga föreslagit anställandet av civila lärare för
undervisning i vissa allmänbildande ämnen i korpral- och underofficersskolorna.
Med avseende å förenämnda förslag har försvarsrevisionen framhållit
bland annat, att korpralskolan borde som hittills uppdelas på vinter- och
sommarhalvåren samt med hänsyn till under september månad pågående
övningar till sjöss, sjömätningar m. m. icke börja förrän tidigast oktober
månad. Tillika har revisionen funnit det önskvärt, att underofficersskolan
helt avslutades med april månads utgång.
I övrigt har revisionen icke funnit anledning att intaga någon bestämd
ståndpunkt till de av skolsakkunniga framlagda förslagen, utan inskränkt
sig till att uttala, att, ehuru manskapets utbildning i första hand måste
ordnas med hänsyn till de rent militära kraven, man därjämte borde
skräda efter att, så långt tiden och omständigheterna i övrigt det medgå\e,
söka bibringa manskapet erforderliga kunskaper jämväl på andra, för
det civila livet betydelsefulla områden.
I detta ärende hava marinmyndigheterna den 19 december 1923 avgivit
utlåtande och därvid till en början anfört, att utbildningen av flottans
manskap borde ordnas i ungefärlig överensstämmelse med vad skolsakkunniga
föreslagit. En del avkortningar och omläggningar vore emellertid
erforderliga för att lämna manskapet tillfälle till mer sammanhängande
sjökommendering. Civila lärare borde ifrågakomma för undervisning i
ämnena svenska och engelska i underofficersskolan. Med hänsyn till personaltillgången
bleve det sannolikt erforderligt att förlägga rekrytskolan
helt ombord. Aven om härigenom undervisningen försvårades, vunnes
därmed också vissa fördelar, såsom att rekryten från början erhölle vana
vid tjänsten ombord in. m.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 455
Det jämförelsevis stom antalet elever i korpralskolan syntes betinga
att densamma — såsom närmare framhållits i ett av myndigheterna den
30 maj 1923 avgivet utlåtande — uppdelades på en vinter- och eu
sommarkorpralskola. l)å det emellertid ej läte sig göra att inom ett
och samma utbildningsår infoga två korpralskolor av den längd, skolsakkunniga
föreslagit, och då erfarenheten visat, att de av skolsakkunniga
förutsatta fordringarna i allmänbildande ämnen vore så stora, att ett
avsevärt antal elever som följd härav blivit underkända eller avgått från
skolan, syntes det nödvändigt att vidtaga en inskränkning i ämnenas
omfattning i samband med en omläggning av korpralskolans anordnande.
Beträffande underofficersskolan föresloges dess framflyttande till sjätte
och sjunde utbildningsåren, varigenom korpralerna kunde under två
sammanhängande år — fjärde och femte åren bliva tillgängliga för
sjökommendering, vilket särskilt för en rationell utbildning av besättningarna
å de större fartygen vore av stor betydelse. Tyngdpunkten av
den militära utbildningen och yrkesutbildningen i underofficersskolan borde
förläggas till dess lägre klass samt underofficersutbildningen tillhörande
yrkesskolor och yrkeskurser i allmänhet anordnas mellan skolans båda
klasser. Härigenom samlades underofficersutbildningen på en tid av
omkring ett och ett halvt år, vilket medförde fördelar. Det bolde
emellertid övervägas, huruvida icke korpralerna borde beredas ersättning
för den fördröjning i konstituering till underofficer (underofficerskorpral),
som bleve en följd av myndigheternas förslag, genom rättighet att tillgodoräkna
sig viss extra tjänstetid såväl för erhållande av fullmakt och befordran
som för uppflyttning i löneklass.
För att säkerställa behovet av personal för sjökommendering borde
underofficersskolan för däcksavdelningen avkortas med inemot två manader
{maj och juni). Härigenom kunde emellertid artillerimatroserna ej framföras
till kompetens motsvarande styrmansexamen vid navigationsskola.
Emellertid skulle en utsträckning av underofficersskolan under maj och
-juni månader jämväl för artillerimatroserna medgiva, att dessa framfördes
till ett kunskapsmått, motsvarande styrmansexamen. Ett dylikt utsträckande
av tiden i underofficersskolan för däcksavdelningens övriga yrkesgrenar
vore högeligen önskvärt för att till denna tid förlägga de praktiska
navigeringsövningarna i ändamål att fullt säkerställa elevernas styrmanskompetens.
Detta krävde en mindre ökning i antalet korpraler. För
att eldarnas utbildning skulle motsvara maskinistexamen av 1. klass,
vilket såsom hittills måste anses ofrånkomligt, kunde ej undvikas, att
underofficersskolan för dem utsträcktes över maj och juni manader.
Skolsakkunnigas förslag beträffande yrkesskolor och yrkeskursers omfattning
syntes i stort sett och endast med några mindre jämkningar
kunna följas.
I fråga om utbildningen av sjömanskårens manskap har Svenska underofficersförbundet
i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande bland
456
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
annat anfört, att, om korpralskolan skulle bliva i stånd att fylla sin uppgift
jämväl . såsom en förberedelse till underofficersskolan, borde åt densamma
i enlighet med skolsakkunnigas förslag anslås en tid av åtta månader.
Genom en av skolsakkunniga i anslutning till en av cliefen för marinstaben
ingiven promemoria angående korpralsutbildningen ifrågasatt uppdelning
av korpralskolan i fullständig korpralskola under september—april
och avkortad korpralskola om fyra månader med reducerad omfattning av
undervisningen i allmänbildande ämnen, lämpligen förlagd till tiden maj
—augusti, borde personalbehovet komma att i erforderlig grad utjämnas.
Till den avkortade korpralskolan skulle enligt de sakkunnigas mening närmast
hanvisas dels de, som själva ej önskade erhålla en mera omfattande
utbildning, dels de, om vilka på grund av vunnen erfarenhet kunde antagas,
att de icke ägde förutsättningar att kunna tillägna sig en dylik utbildning.
Det v ore helt naturligt, att den ifrågasatta begränsningen i utbildningen
särskilt komme att träffa de kontraktanställda, vilka hade för
avsikt att lämna sjömanskåren vid slutet av fjärde anställningsåret och således
alls icke vore att påräkna såsom underofficerare samt endast under
en kortare tid komme att tjänstgöra som korpraler.
Vad betiäffade underofficersskolan, vore det underofficersförbundets uppfattning,
att någon minskning i den av skolsakkunniga föreslagna tiden
icke borde medgivas. Någon avsevärd brist på disponibla korpraler under
maj och juni syntes icke behöva befaras i anseende till det mindre antal
elever, som under nämnda månader kunde förväntas tillhöra underofficersskolan.
Beträffande utbildningen i dess helhet ville underofficersförbundet, i anslutning
till vad som tidigare i avgivna yttranden anförts såväl av förbundet
som av sjöunderofficerssällskapen i Karlskrona och Stockholm, uttala
sig för att det av flottans skolsakkunniga framlagda utbildningsprogrammet
måtte vinna fastställelse.
Med anledning av de sålunda föreliggande förslagen har jag låtit göra
en närmare undersökning, i vad mån de av marinmyndigheterna förutsatta
utbildningsplanerna låta anpassa sig till den av mig förordade organisationen
av flottan och därmed sammanhängande personalberäkningar.
Denna undersökning har givit vid handen, att personaltillgången "knappast
medgiver att uppdela hela rekrytkontingenten till 3 månaders rekrytskola
i land och därefter 3 månaders rekrytskola ombord. Det torde
därför bliva erforderligt, att rekrytskolan för omkring hälften av årets
stamrekrytkontingent eller 280 man (tillhörande huvudsakligen däcks- och
maskinavdelningarna) förlägges hela tiden ombord. Den andra hälften av
rekrytkontingenten kan däremot genomgå förra delen av rekrytskolan i
land, därvid skolans början med hänsyn till rekryteringsförhållandena fölen
del av rekryterna möjligen måste framskjutas till nyår.
Av undersökningen har vidare framgått, att personaltillgången i allmänhet
medgiver anordnandet av korpralskola för ett mindre antal elever
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
457
under sommarhalvåret, medan såväl korpralskola för det större antalet
elever som ock selcundofficersslcola kunna förläggas till vinterhalvåret, allt
under förutsättning att ett visst antal korpraler under vintermånaderna
ersättas med 2. klass sjömän å de rustade förbanden och att elevantalet
i sekundofficersskolan i viss mån begränsas, dock ej längre än att elevantalet
väl motsvarar vad som erfordras för rekrytering av sekundofficerare
i stam och reserv. Mot eu begränsning av tilloppet till sekundofficersskolan
har chefen för marinstaben anfört flera vägande betänkligheter, särskilt
med hänsyn till dess eventuella inverkan på rekryteringen, och tydligtvis
måste den ske med försiktighet. A andra sidan medför begränsningen
den fördelen, att bättre urval kan äga rum, varigenom större förutsättningar
finnas för att de elever, som vinna inträde i sekundofficersskolan,
också kunna nöjaktigt genomgå densamma.
Genom att till största delen anordna skolorna vintertiden, vilket också
ur undervisningssynpunkt är lämpligast, uppkommer till följd av de utvidgade
fartygsrustningarna under sommarhalvåret en viss utjämning i behovet
av 2. klass sjömän och korpraler året runt.
Verkställd utredning har givit vid handen, att erforderligt utrymme förefinnes
å flottans stationer i Karlskrona och Stockholm för skolornas anordnande
enligt vad nyss blivit anfört.
Enligt den av mig föreslagna organisationen bliva genom vissa fartygs
avmönstring i slutet av augusti månad ett visst antal 2. klass sjömän
disponibla, i följd varav korpralskolan kan taga sin början redan i september
månad, därest så skulle befinnas erforderligt.
Personaltillgången under sommarhalvåret synes medgiva, att undervisningen
i den ena av sekundofficersskolans båda klasser kan fortgå
under maj och juni månader åtminstone för artillerimatroser och eldare,
vilket är nödvändigt, för att dessa elevers utbildning skall motsvara styrmansexamen
respektive maskinistexamen av 1. klass. Skulle ersättningspersonalen
icke i full utsträckning behöva tagas i anspråk, torde sekundofficersskolan
jämväl för övriga yrkesgrenar kunna utsträckas över sagda
månader, vilket marinmyndigheterna av vissa skäl ansett vara önskvärt.
Den tidsavkortning i sekundofficersskolan, som föreliggande beräkningsgrunder
förutsätta och som också marinmyndigheterna tänkt sig, medför
givetvis, att vissa reduceringar måste vidtagas i den av de skolsakkunniga
föreslagna undervisningsplanen. Det synes härvidlag likväl böra i första
hand eftersträvas, att den åsyftade likställigheten mellan sekundofficersexamen
och förutnämnda examina vid navigationsskola upprätthålles. I
sammanhang härmed anser jag mig böra framhålla, att det icke minst för
rekryteringen till sekundofficersreserven är av betydelse, att avlagd examen
i sekundofficersskola för däcks- och maskinavdelningarna medför examenskompetens
för anställning i befälsbefattning inom handelsflottan. Härjämte
är det önskvärt, att sekundofficersskolan, i mån så är möjligt, ordnas så,
att den kan överhuvudtaget bibringa en förbättrad allmänbildning i den
458
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
riktning, varom Svenska underofficersförbundet särskilt gjort framställning.
För i detta hänseende i övrigt erforderliga, av marinmyndigheterna föreslagna
jämkningar torde här icke behöva redogöras.
Det är tydligt, att här åberopade beräkningar över personaltillgången
vid olika tider av året endast äro approximativa och att tillgången, beroende
på rekryteringsförhållanden m. m., i verkligheten kan komma att
visa förskjutningar. Här gjorda uttalanden böra därför icke anses bindande
för utbildningens ordnande, utan bör skolors och kursers fördelning
till olika år av tjänstetiden, kursernas längd och kursplanernas omfattning
in. m. givetvis bestämmas enligt grunder, som äro bäst lämpade såväl ur
utbildningssynpunkt som med hänsyn till vid flottan rådande tjänstgöringsförhållanden.
Det är uppenbarligen av stor betydelse, att undervisningen i de för
sjömanskårens manskap anordnade skolorna och kurserna blir så god som
möjligt. Detta gäller såväl de militära och fackliga som de allmänbildande
amnena. Emellertid har den militära eller civilmilitära personalens utbildning
icke \ arit särskilt inriktad på bestridande av undervisning i sistnämnda
ämnen. Skolsakkunniga hava också föreslagit anställande av civila
läraie i vissa allmänbildande ämnen i sjömanskårens skolor under erinran
bland annat därom, att civila lärare redan vore anställda vid skeppsgosseskolorna
m. fl. sjömilitära undervisningsanstalter.
Till de allmänbildande ämnena i sjömanskårens skolor kunna räknas
matematik, fysik och kemi, svenska, engelska och geografi. Ämnena matematik
samt fysik och kemi få dock, särskilt i sekundofficersskolan, en starkt
facklig karaktär, varför undervisningen i dem torde böra handhavas av
militär eller civilmilitär personal. Jämväl i ämnet geografi synes undervisningen
lämpligen böra omhänderhavas av dylik personal. Marinmyndigheterna
hava förordat anställandet av civila lärare i svenska och engelska
språken. Det torde dock kunna förutsättas, att militär eller civilmilitär
personal är i stånd att tillfredsställande lämna undervisning i förstnämnda
ämne. Endast för engelska språket anser jag därför civila lärare böra
anlitas.
Sistbeiörda språk skulle enligt ovannämnda sakkunnigas förslag införas
såsom nytt ämne i flottans korpral- och underofficersskolor. Därmed
skulle tillmötesgås ett gammalt önskemål, som upprepade gånger
framförts från underofficerskåren. De sakkunniga hava framhållit, att
kunskap i engelska språket, utom den allmänna betydelse den ovedersäglig011
ilgdö, kunde komma till direkt nytta både vid tjänsten inom flottan
och vid förvärvande av fackkunskaper. I själva verket tillhörde engelska
språket redan i viss män manskapets utbildning, i det att detsamma ingmge
i kursen för skeppsgosseskolans högre linje. Det vore därför enligt
de sakkunnigas mening blott eu naturlig konsekvens, att det upptoges jämväl
i de skolor, som byggde på skeppsgosseskolan. Denna de sakkunnigas
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
45!)
uppfattning synes vara riktig. Härtill kommer, att ämnet i fråga ingår som
läroämne i navigationsskola, varför detsamma också måste upptagas vid
flottan. Härförutan kan icke den eftersträvade likvärdigheten skolorna
emellan upprätthållas. Jag anser mig dock endast i fråga om sekundofficersskolan
böra förutsätta anlitande av civila lärare.
I särskild stat för sjömanskårens skolor föreslår jag alltså arvoden åt
lärare i engelska språket i sekundofficersskolan, beräknade till 5,715 kronor
årligen.
I fråga om antalet elever i korpral- och sekundofficersskolorna anhåller
jag att få åberopa efterföljande tabell, som visar, att i korpralskolan
beräknats under vintern 272 och under sommaren 200 elever, samt i
sekundofficersskolan under vintern 240 elever, av vilka 65 kunna fortsätta
skolan på sommarhalvåret.
Vad beträffar behovet av den för ledningen av skolorna och undervisningen
erforderliga personalen, har jag ansett mig böra vidtaga vissa reduktioner
i försvarsrevisionens förslag på så sätt, att jag i fråga om rekrytskolan
i land beräknar 1 officer för varje påbörjat 50-tal samt 1 sekundofficer
och 2 korpraler för varje påbörjat 30-tal elever. Som uppbördsmän
för sekundofficersskolornas uppbörder, vilka icke äro av omfattande
natur, föreslår jag högbåtsmän i stället för sekundofficerare.
Fördelningen av eleverna mellan de båda stationerna kommer att ställa
sig något annorlunda än enligt revisionens förslag, beroende på att jag
förutsätter eu proportionsvis lika stor kaderminskning å båda stationerna.
Vid beräknandet av personalen för sjömanskårens skolor anser jag mig
även böra medtaga »yrkeskurser för ekonomimän, eldare och hantverkare»,
ehuru dessa strängt taget anordnas fristående från de egentliga skolorna.
De av mig gjorda beräkningarna grunda sig slutligen på antagandet, att
fullständig sekundofficersskola anordnas varje år vid båda stationerna utom
i fråga om ekonomi- och hantverksavdelningarna, för vilka dylik skola på
grund av det jämförelsevis ringa elevantalet tänkes anordnad endast vid
endera stationen.
Den för sjömanskårens skolor i land erforderliga personalen av stam
och värnpliktiga, omfattande såväl instruktionspersonal som elever m. fl.,
framgår av efterföljande tabell.
460
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Vinterbehov.
Sekundofficersskola.
Karlskrona station.....
Stockholms station.....
Summa
Korpralskola.
Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Rekrytskola.
Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Stationens skolor i övrigt.
J Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Yrkeskurs för ekonomimän
(även omfattande
hornblåsare tillhörande
skeppsgossekåren).
Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Yrkeskurser för eldare.
Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Tillsammans
S t
Officerare
_I
l) 10
12
— 2
27
5“ c
14
10
7
s) 17
16
9
1-18
92
240
26
14
170
102
272
Stam och
värnpl.
ä B
c c
Qj P->
- z
£
=3 W
25 40
5i -
69 284
11
79
48
127
417
175
105
'')280
19
11
30
310
■Reserv
) Äldste instruktions officerare, samt i män av behov gymnastik- och skjutofficerare gemensamt
med rekrytskolan.
) Härav 2 uppbördsman och 2 rustmästare gemensamt med rekrytskolan.
) Förutom för detta antal, som beräknas utgöras av stamrekryter, är instruktionspersonalen
beräknad för de värnpliktiga, vilka redovisas under resp. tjänstgöringsplatser ä stationer och varv,
men som förutsättas i rekrytskolan erhålla en avkortad militär utbildning.
Sekui
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
461
Reserv |
||
O |
w |
|
® pr |
||
w C0 SD |
O B g |
& P B g. |
►1 O |
3 |
T ^ |
5 |
§ *-*j |
CL ro |
(T> |
» 2 |
|
9» H |
ds ■ ° m |
3 3 |
cl ms |
||
B |
CL |
Sommarbehov.
Sekundofficer sskola.
Karlskrona station......
Stockholms station .....
Summa
Korpral- och rekrytskolorna.
Karlskrona station.....
Stockholms station......
Summa
Radioskola.
Karlskrona station......
Stockholms station.....
Summa
Stationens skolor i övrigt.
Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Yrkeskurser för ekonomimån
fäven omfattande
hornblåsare tillhörande
skeppsgossekåren.)
Karlskrona station......
Stockholms station......
Summa
Yrkeskurser för eldare.
Karlskrona station.....
Stockholms station......
Summa
Yrkeskurser för hantverkare.
Karlskrona station......
Stockhoims station......
Summa
Tillsammans
S t
Officerare
B 1
B g
101
ll -
40
25
Stam och
värnpl
65
23
120
80
200
90!
60
80
150
Öl
2: g
•d **
9C <4-
M- (0
<w’ **
30
20
l) 50
19
11
30
12
8
20
12 14
370 123
'') Förutom för detta antal, som beräknas utgöras av stamrekryter, är instruktionspersonalen
beräknad för de värnpliktiga, vilka redovisas under resp. tjänstgöringsplatser å stationer och varv,
men som förutsättas i rekrytskolan erhålla en avkortad militär utbildning.
462
Hälso- och
sjukvården.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Med avseende på hälso- och sjukvården vid flottans stationer har förS"\
ai srevisionen bland annat föreslagit indragning av de nuvarande distriktsläkarbefattningarna,
vilka» upprätthallas av två marinläkare av 1. graden
vid vardera stationen. Dessa läkares åligganden vore i huvudsak att bestrida
läkarvården av i kvarter boende sjuka, tillhörande såväl de militära
och civilmilitära kurerna som ock varvens och stationernas månadslönare
och daglönare. Då förmånen av fri läkarvård, som icke utövades i samband
med vård å militär sjukvårdsanstalt eller som icke grundade sig på
i tjänsteutövningen inträffat olycksfall eller ådragen sjukdom, ej hade någon
motsvarighet inom armén, hade revisionen funnit, att distriktsläkarne icke
skäligen kunde bibehållas. Vad anginge den vid varven anställda personalen,
borde kostnaderna för dess läkarvård bestridas från för varvsdriften
anslagna medel, exempelvis genom uppgörande av kontrakt med civila
läkare.
Marinmyndigheterna hava på det bestämdaste avstyrkt den föreslagna
indi agningen och därvid anfört huvudsakligen följande. Den förmån av
fri läkarvård, som vore tillförsäkrad flottans personal även i hemmet, hade
gammal hävd. Om man betraktade denna förmån mot bakgrunden av det
förhållandet, att arméns såväl underofficerare som manskap i regel vore
inkvarterade respektive inkasernerade i kronans kasernetablissement med
tillgång till fri läkarvård, under det att flottans motsvarande personalkategorier
på grund av bristande kasernutrymme till avsevärd del vore hänvisade
att bo i privata bostäder, syntes förmånen i fråga icke vara oberättigad.
Bortsett från denna sida av frågan, komme distriktsläkarnas indragande
att med all säkerhet medföra avsevärda olägenheter icke allenast
för den enskilde utan fastmera för statsverket. Sålunda komme kontrollen
och redovisningen av de sjuka att försvåras och förlora i effektivitet samt
de återstående läkarnas arbetsbörda att förstoras i den grad, att svårigheter
kunde väntas uppstå att rekrytera marinläkarna av 1. graden. För
bedömandet av frågan om läkarnas arbetsbörda vore att märka, att ett regemente
vid aimén, som vore ett betydligt mindre förband än exempelvis
flottans station i Stockholm, enligt revisionens förslag komme att disponera
över 2 läkare, d. v. s. samma antal, som avsetts för nämnda station,
\ arför alltså behovet av läkare bleve bättre tillgodosett vid armén än vid
marinen. Vidare skulle eu indragning av distriktsläkarna sannolikt komma
att medföra ökad beläggning å de militära sjukhusen med därav betingade
merkostnader för statsverket. Beträffande läkarvården av varvens civila
personal skulle en eventuell överflyttning av densamma å civila läkare
enligt ackordsuppgörelse medföra ökade kostnader för statsverket i stället
för besparing, samtidigt som kontrollen av de sjuka kunde förväntas bliva
mindre effektiv.
Med hänsyn till att en effektiv kontroll och redovisning av de i kvarter
boende sjuka av manskapet ur tjänstesynpunkt måste betecknas som nödvändig,
och då, vad beträffar de vid varven och stationerna anställda arbe
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
463
tärna, även revisionen förutsatt fri läkarvård, kommer behov av särskilda
läkare för bestridande av dylik läkarvård utanför kasernetablissementen
att alltjämt förefinnas.
I fråga om sättet för tillgodoseendet av nämnda behov är givetvis ur
kontrollsynpunkt en sådan anordning som den nuvarande avgjort att föredraga
framför anställande medelst ackord av erforderligt antal civila läkare
mot arvode. Om därtill, såsom synes mig möjligt, de för ändamålet erforderliga
marinläkarnas antal minskas från 2 till 1 på vardera stationen,
lärer det — i betraktande av nu gällande taxor för kollektivavtal angående
bestridande av läkarvård — även i kostnadsliänseende ställa sig fördelaktigare
att organisera ifrågavarande läkarvård på liknande sätt som
nu. Jag anser mig alltså böra för angivna ändamål beräkna 1 marinläkare
för vardera stationen. Därest så skulle visa sig erforderligt, torde
vidare övriga för sjukvården å stationerna anställda läkare böra åläggas
att i erforderlig utsträckning biträda i förevarande avseende.
Emot försvarsrevisionens förslag i övrigt har jag icke någon annan erinran,
än att den av revisionen föreslagna underläkaren å medicinska avdelningen
av flottans sjukhus i Karlskrona bör i enlighet med myndigheternas förslag
avses för tjänstgöring jämväl å den kirurgiska avdelningen därstädes.
Till övriga av revisionen berörda spörsmål, som angå organisationen av
läkarvården vid marinen, återkommer jag i samband med redogörelsen för
marinläkarkåren.
I anslutning till vad jag ovan anfört, bör den för stationernas hälsooch
sjukvård erforderliga personalen beräknas sålunda:
Stam
och värnpliktiga
-
Reserv
Officerare
Vinter- och sommarbehov.
Karlskrona station
Stockholms station...
Stimma
*) Därav en förrädsförvaltare för flottans sjukhus.
Beträffande advokatfiskalsbefattningen i Karlskrona bär någon organisa- Rättsväsendet.,
tionsförändring icke ifrågasatts.
Stations- och
kassakontoren.
464 Kungl. Maj.ts proposition nr ‘JO.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag torde för tjänstgöring vid
stationernas straffinrättningar böra under såväl vinter- som sommarhalvåret
beräknas följande personal:
vid Karlskrona station:
1 sekundofficer eller flaggkorpral,
3 korpraler (högbåtsmän) och
15 stamrekryter eller värnpliktiga samt
vid Stockholms station:
1 sekundofficer eller flaggkorpral,
1 korpral (högbåtsman) och
2 stamrekryter eller värnpliktiga.
Mot det av försvarsrevisionen föreslagna och av myndigheterna tillstyrkta
införlivandet av kassakontoren med vederbörande stationskontor
och överflyttandet av varvens kassarörelse till varvskontoren har jag intet
att erinra.
Yad angår antalet intendenter å det utvidgade stationskontoret, innebär
revisionens förslag visserligen en betydande minskning i förhållande till
det nuvarande, men då jag liksom revisionen anser, att intendenter böra
användas endast i sådana befattningar, där högre kvalifikationer äro avgjort
nödvändiga, kan jag i stort sett godtaga revisionens beräkningar.
Jag ifrågasätter sålunda icke någon annan ändring däri, än som, enligt vadi
det föregående sagts (sid. 418 och 447), betingas av den föreslagna förflyttningen
av de s. k. sjörevisionerna från stationskontoren till marinförvaltningen
samt därav, att jag i personalberäkningarna på varje punkt angiver
totalbehovet, varigenom kategorien »personal under fortsatt utbildning
och för ersättning» bortfaller. Vidkommande den organisatoriska fördelningen
av intendenterna inom kontoren synes mig denna böra, på sätt
som framgår av anmärkningen i efterföljande personalbehovstablå, ansluta
sig till marin överintendentens förslag i detta ämne.
Revisionen har vidare förutsatt, att i fall av behov ett antal disponibla
underofficerare vissa tider skulle kunna kommenderas till tjänstgöring å
stationskontoren. Då jag av flera skäl anser det riktigast att för sådan
tjänstgöring avse ett bestämt antal, beräknar jag för detta ändamål 3 sekundofficerare,
därav 2 i Karlskrona och 1 i Stockholm.
Antalet värnpliktiga skrivbiträden torde kunna minskas till 5 i Karlskrona
och 3 i Stockholm.
För omhänderhavande av blankett- och skrivmaterialförråden torde å
stationskontoret å vardera stationen böra avses en pensionerad sekundofficer
med arvode.
Med avseende å de civila biträdena har icke ifrågasatts någon ändring,
och upptager jag alltså i kostnadsberäkningarna det av revisionen för dem
beräknade anslagsbeloppet, dock med avdrag — såsom förut (sid. 418)
Kung! Maj-.ts proposition nr 20.
4tif>
nämnts — för den till 11,000 kronor beräknade kostnaden för avlöning
till 5 extra biträden, som föreslagits att överflyttas till marinförvaltningen.
I anslutning till det anförda bör sålunda för tjänstgöring å stationskontoren
beräknas följande personal, nämligen
Stam |
||||||||||||||
s |
t a |
rn |
och värn- |
Reserv |
||||||||||
pliktiga |
||||||||||||||
Officerare |
CD |
* O |
Hl |
tf |
O |
w _ ® |
||||||||
TT g W B 3 |
w l« |
g et |
2 p |
S p |
?§ |
►I Pj- ® |
® ce pH |
CD g: 2 |
P- ® . B ^ PH P* ® |
ta ® ® |
3i o 3 g |
kundo <tam, |
||
2 pr <n B 3 |
® B 3 ® 3- 3 2: cl pH ® O Hl " |
o ''ä 2 ® B H 2 ° 5 a P - Hl * |
5'' CT5 ® 3 |
5" PH ® 3 cl ® 3 pH ® Hl |
5’ p: - - ® |
JQ o f? 3 o P Hj * O o |
• (högbåtsmän) |
CL P CL ® B ® 2. OQ P |
3 ® ■aff «-• V3 ® crc’ ^ 3 O o |
B "3 O <§’ * 23 ce PH p: K P |
-4 O 3> O ® H| P Hl ® |
e, f. d. stam, |
fficerare, f. d. |
|
Vinterbehov. |
||||||||||||||
Karlskrona station..... |
— |
— |
— |
7* 1) |
— |
2 |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
i |
|
Stockholms station..... |
— |
— |
— |
— |
51) |
— |
1 |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
i |
Summa |
— |
- |
— |
— |
12 |
— |
3 |
— |
— |
8 |
— |
— |
- |
2 |
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Karlskrona station...... |
— |
— |
— |
— |
61) |
— |
2 |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
1 |
Stockholms station...... |
— |
— |
— |
— |
5> |
— |
1 |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
1 |
Summa |
— |
— |
11 |
— |
3 |
— |
8 |
— |
i - |
-- |
2 |
Därav 1 chef (förste marinintendent), 1 stationskassör och 4 respektive 8 förestående var
sin av följande avdelningar: 1. bokföring och kassa, 2. avlöning och mildring, 3. förvaltnings
kontroll
m. m., 4. övriga ärenden (endast i Karlskrona); vartill under vinterhalvåret kommer 1
tjänstgörande intendent å stationskontoret i Karlskrona.
Härjämte anställas civila skrivbiträden till det antal, som med hänsyn
till det oundgängliga behovet och tillgängliga medel prövas skäligt.
Försvarare visionen har i fråga om stationsintendenturen föreslagit, att de
nuvarande förrådsintendenterna skulle ersättas med pensionerade underofficerare
såsom förrådsförvaltare till ett antal av 3 i Karlskrona och 2 i
Stockholm, samt i anslutning härtill beräknat behovet av intendenter för
stationsintendenturen till 4 i Karlskrona och 2 i Stockholm enligt följande
fördelning:
Karlskrona: Stockholm:
1 stationsintendent, förste marinin- 1 stationsintendent, förste marinintendent,
tendent,
1 expeditionsintendent, 1 expeditionsintendent, tillika kon
trollant
vid förråden.
1 kontrollant för förråden, bageri och
kvarn samt
1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 11A höft. (Nr 20.) 2125 23 30
Stations
intendeuturen.
466
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Marinmyndighetema hava häremot erinrat, att pensionerade underofficerare
i allmänhet icke kunde förutsättas besitta den andliga och fysiska rigör,
som erfordrades för fyllande av de ansvarsfulla och maktpåliggande befattningarna
såsom förvaltare vid stationernas intendenturförråd Om det
hävdvunna systemet med intendenter såsom förrådsuppbördsmän ansåges böra
frångås, borde dessa fördenskull ersättas med underofficerare på aktiv stat.
Då jag finner de av myndigheterna sålunda anförda synpunkter värda beaktande,
anser jag mig böra för bestridande av förenämnda befattningar såsom
förrådsförvaltare beräkna sammanlagt 5 sekundofficerare på aktiv stat i stället
för pensionerade. Härvid förutsätter jag, såsom i annat sammanhang omförmäles,
att till innehavare av nämnda tjänster företrädesvis avses sådana
förtjänta sekundofficerare, som befordrats till sekundlöjtnanter. Med den
föreslagna anordningen kommer visserligen att så tillvida inträda ett från
arméns intendentur avvikande förhållande, som dess förvaltare pensioneras
vid 60 års ålder, under det att motsvarande beställningshavare vid marinen
skulle som andra sekundofficerare avgå vid uppnådda 55 år. Då det
emellertid i allmänhet icke torde föreligga hinder för att besätta dessa
poster med sekundofficerare, vilkas levnadsålder icke överstiger 45 år,
torde i allt fall det erkända önskemålet om kvarstående under åtminstone
en 1 O-årsperiod i förvaltareänst kunna uppfyllas.
På grund härav och i anslutning till revisionens förslag i övrigt torde
alltså för stationsintendenturens vidkommande böra beräknas följande personal,
nämligen
Stam |
||||||||||||||
s |
t a |
m |
och värn- |
Reserv |
||||||||||
pliktiga |
||||||||||||||
Officerare |
ce |
w o |
kJ |
ce rf- Ö |
O |
CO |
||||||||
Flaggman |
Kommendörer och |
Kaptener och |
Mariningenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
ekundofficerare och |
rpraler (högbåtsman) |
kesutbildade meniga |
Stamrekryter och |
denter och likställda |
Reservofficerare |
‘ficerare, f. d. stam, |
ikundofficerare, f. d. |
|
Vinter- och sommar- |
||||||||||||||
behov. |
||||||||||||||
Karlskrona station...... |
— |
— |
— |
41) 21) |
— |
3 |
i |
— |
5 |
— |
— |
_ |
— |
|
Stockholms station...... |
— |
— |
— |
- |
— |
2 |
i |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
|
Summa |
— |
_ |
— |
— |
6 |
— |
5’) |
2 |
_ |
8 |
— |
— |
— |
— |
*) Därav 1 förste marinintendent.
2) Förrådsförvaltare.
Härtill komma civila verkmästare, arbetare m. fl., som avlönas från vederbörliga
förråds- m. fl. titlar.
467
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
Till den kyrkliga organisationen vid flottans stationer återkommer jag i
sammanhang med redogörelsen för personalstaterna.
I försvarsrevisionens organisationsförslag är behovet av särskild personal
för besiktningsinstitntionen icke tillgodosett och icke heller behandlat.
Denna institution har emellertid med hänsyn till materielens betydelse
inom flottan ett sådant omfång och så stor vikt, att behovet av särskild
personal härför icke får förbises. Sedan gammalt finnes vid vardera stationen,
gemensamt för station och varv, ett särskilt organ, som enligt
vedertaget bruk benämnes »besiktningsförrättning» och förestås av en särskild
besiktningsman; vad Karlskrona station angår, finnas tvenne besiktningsmän.
Yid dessa organ tjänstgör dessutom erforderligt antal underofficerare
och manskap såsom biträden.
Ehuru icke alla förekommande besiktningar utföras eller synas behöva
utföras av besiktningsmännen, särskilt vid varven, där besiktningar i stor
utsträckning utföras av särskilda fackmän, eller vid intendenturförråden,
där dylika förrättningar torde kunna, åtminstone vad Karlskrona station
angår, utföras av förrådskontrollanterna, bliva i alla händelser besiktningsmännens
åligganden omfattande.
Med hänsyn till vikten av att besiktningsärendena handläggas av fullt
kvalificerad personal, anser jag mig härför böra beräkna 1 officer, stam,
och 1 sekundofficer, pensionerad, jämte 2 stamrekryter eller värnpliktiga
för vardera stationen, och torde besiktningspersonalen, vad officerare och
sekundofficerare angår, böra besättas med personal, som under någon längre
tid kan kvarstanna å dessa befattningar. När förhållandena så medgiva,
böra även marinintendenter kunna kommenderas såsom besiktningsmän.
Genom motsvarande indragningar på andra håll synes ifrågavarande personalbehov
kunna tillgodoses, utan att fördenskull någon ökning behöver
vidtagas i den av revisionen förutsatta personalstyrkan.
På grund av vad ovan anförts, torde för tjänstgöring såsom besiktningsmän
m. m. böra för vardera stationen under såväl vinter- som sommarhalvåret
avses:
1 kapten vid flottan samt
2 stamrekryter eller värnpliktiga.
Härtill kommer å vardera stationen 1 pensionerad sekundofficer med
arvode.
I huvudsaklig överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag torde
för radiostationerna böra beräknas följande personal:
Pastoral
vården.
Besiktnings
institutionen.
Radio
stationerna.
468
Kungl. Maj;ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
Vinterbehov.
Karlskrona radiostation
Stockholms radiostation
Gotlands radiostation'')
Summa
Sommarbehov.
Karlskrona radiostation
Stockholms radiostation
Gotlands radiostation1)
Summa
Stam
Officerare
0 Fn
s i
1 3
3 o
Oa 3
O: Oa
£ 0:
g3 (T>
CD tT*
l! 3
II 2
1 3
3
8
Stam
och värnpliktiga
-
% 3
10 6 — -
Reserv
o
3
O
B *
2 ö*
9*
§
*) Tillhör Stockholms station.
Örlogsdepåerna.
Göteborgs örlogsdepå.
Enligt gällande bestämmelser tillhör Göteborgs örlogsdepå Stockholms
station, vars befälhavare med vissa undantag har enahanda åligganden beträffande
depån som i fråga om Stockholms station. Med avseende å
rustnings-, avrustnings- och underhållsarbeten å depån tillhörande fartygsmateriel
samt underhåll av förråd m. m. har varvschefen i Stockholm med
vissa undantag samma åligganden som i fråga om till varvet därstädes förlagd
motsvarande materiel m. m. Kommendanten i Alvsborgs fästning
utövar viss befogenhet i fråga om garnisonstjänsten m. m. inom depån.
Chefen för örlogsdepån åligger i huvudsak att, såvitt på honom ankommer
och under stationsbefälhavaren respektive varvschefen i Stockholm, utöva
tillsyn över att depån med vad därtill hörer befinner sig i så fullständigt
och tidsenligt skick, som genom omtanke och klok hushållning
kan vinnas, att depåns personal hålles vid bestämt och behövligt antal
samt fullgör de skyldigheter och åtnjuter de rättigheter, som envar tillkomma,
att personalens övningar bedrivas i vederbörlig omfattning samt
att dess tjänstduglighet behörigen upprätthålles. Depåchefen biträdes av
1 adjutant och 1 depåintendent, vilken tillika är kårintendent vid Alvsborgs
kustartillerikår. Den för depån erforderliga personalen beräknades
vid dess uppsättande till 8 officerare, 41 underofficerare och underofficerskorpraler
samt 138 korpraler och meniga, utgörande bland annat besätt
-
Kung], Maj:te proposition nr 20.
409
ningar för vissa till förläggning vid depån avsedda över- och undervattenstorpedfartyg
samt minerings- och minsvepningsfartyg.
Försvarare visionen, som ansett, att Göteborgs örlogsdepå alltjämt borde
bibehållas, har beträffande dess personalbehov uttalat, att detta borde inskränkas
till den styrka, som erfordrades för tillsyn och vård av samt
övning med dit förlagd materiel. Vidare borde de värnpliktiga, som avsåges
att bemanna Göteborgsavdelningens fartyg, såväl i fredstid som vid
mobilisering inrycka vid depån. Depåns tekniska och ekonomiska administration
syntes i huvudsak böra förbliva oförändrad.
Marinmyndigheterna hava gentemot revisionens förslag erinrat, att den
av revisionen beräknade personalen för fredstjänstens handhavande i vissa
avseenden syntes kunna minskas, ävensom framhållit, att det ur flera synpunkter
vore mindre lämpligt att låta de för Göteborgsavdelningens bemanning
avsedda värnpliktiga inrycka vid depån.
I likhet med revisionen anser jag, att örlogsdepån i Göteborg, där
flottan har sin enda stödjepunkt på västkusten, bör bibehållas. För
skyddandet av vår liandelssjAfart och vår viktigaste förmedlare härav, Göteborg,
måste det vara av största betydelse att för sjöförsvarets vidmakthållande
även under fredstid utnyttja de möjligheter, som i sådant hänseende dels,
ehuru i begränsad omfattning, stå till buds i själva depån och dess anläggningar,
dels ock äro tillfinnandes i de privata varvsanläggningarna i staden.
Jag delar vidare revisionens uppfattning, att depåns personalstyrka bör bestämmas
efter den fartygs- och annan materiel m. m., som dit är förlagd.
Med avseende å omfattningen av denna materiel m. m. anser jag mig emellertid
böra utgå från förutsättningar, som i viss mån avvika såväl från dem,
varmed revisionen synes hava räknat, som från de nuvarande förhållandena,
vilka myndigheterna lagt till grund för sina beräkningar. Jag förutsätter
sålunda, att vissa fartyg skola även under fredstid vara förlagda
till depån.
Yad angår de värnpliktiga, torde förhållandena i regel icke möjliggöra
deras inryckande och övande vid depån. En sådan anordning skulle nämligen,
då de vid depån förlagda fartygen i regel torde ligga i beredskap
eller vara upplagda och alltså icke utgå på expedition, föranleda anhopning
av värnpliktiga i land utan möjlighet att giva dem verklig övning. För
övrigt skulle anordningen stå i mindre god överensstämmelse med den av
mig förordade organisationsplanen, enligt vilken fredskontingenten vänpliktiga
icke bör beräknas större, än som är nödvändigt med hänsyn till fartygsrustningar
och tjänsten i land.
Med avseende å depåns organisation finner jag icke heller anledning
att föreslå någon ändring, utan förutsätter jag, att depåns förvaltning såsom
hittills bör omhänderhavas av en depåchef, som i militärt, ekonomiskt
och tekniskt hänseende lyder under stationsbefälhavaren respektive varvscliefen
i Stockholm.
Försvars
revisionen.
Marinmyn
digheterna.
Departements
chefen.
Nuvarande
förhållanden.
4*0 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I anslutning till vad jag ovan anfört, bör för tjänstgöring vid Göteborgs
örlogsdepå avses följande personal:
Vinter- och sommar-behov. Depåchef ......... |
Stam |
Stam och värn-pliktiga |
Reserv |
||||||||||
O i ficerare |
Mariningenjörer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
j Sekundofficerare och |
j Korpraler (högbåtsmän) |
Yrkesutbildade meniga |
Stamrekryter och |
Studenter och likställda värnpliktiga |
Reservofficerare |
Officerare, f. d. stam, |
j Sekundofficerare, f. d. stam, med arvode |
||
Flaggman |
Kommendörer och kommendörkaptener |
Kaptener och subaltern officerare |
|||||||||||
i |
|||||||||||||
Adjutant1)...... |
i |
5 |
4 |
5 |
30 |
||||||||
Expeditions- och eko-nomipersonal, för till-syn m. m. av till de-pån förlagda fartyg |
|||||||||||||
Summa |
— |
i |
i |
— |
— |
_ |
5 |
4| ö‘ |
30 |
— |
— |
— |
) Under vinterhalvåret beräknas adjutanten vara samtidigt tjänstgörande å till Göteborg förlagd
undervattensdepå.
Förutom ovan angivna personal beräknas vid depån under vinterhalvåret
tjänstgöra 1 kapten eller subalternofficer, 12 sekundofficerare, 7 korpraler,
8 yrkesutbildade meniga samt 2 stamrekryter å dit förlagda undervattensbåtar,
vilken personal är upptagen under rubriken »Sjöstyrkorna».
Gustavsvikg örlogsdepå.
Sedan Gustavsviks örlogsdepå i enlighet med beslut av 1914 års senare
riksdag blivit upprättad, har därvarande docka jämte tillhörande
anläggningar jämlikt av Kungl. Maj: t vid olika tillfällen lämnat medgivande
varit utarrenderad till enskilt företag. Senast har Kungl. Maj:t
genom beslut den 7 december 1923 medgivit utarrendering av anläggningarna
vid Gustavsvik till aktiebolaget Mohögs mekaniska verkstad under
en tid av 15 år från och med den 1 januari 1924, och har kontrakt
härom numera uppgjorts mellan marinförvaltningen och bolaget i fråga. I
arrendeavtalet ingår bland annat skyldighet för bolaget att underhålla de
delar av örlogsdepån, som av bolaget förhyras. Återstående delar av depån
avses att underhållas av inflytande arrendemedel.
Beträffande den framtida organisationen av depån hava icke några särskilda
föreskrifter utfärdats.
471
Kung!. Maj-.ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen bär med hänsyn till nu radande militärpolitiska förhållanden
inom Östersjöområdet funnit de krav, som tidigare ställts på
Gustavsviks örlogsdepå, kunna till en viss grad reduceras, hiågon förläggning
dit i fredstid av örlogsfartyg eller av personal, avsedd för bemannandet
av dylika, syntes ej böra ifrågasättas. På grund härav både
revisionen icke ansett sig böra närmare ingå på fragan om organisationen
av tjänsten vid Gustavsviks örlogsdepå och följaktligen icke heller för densamma
beräknat någon särskild personal under fredstid.
I likhet med försvarsrevisionen finner jag, att de nuvarande förhållandena
icke nödvändiggöra beräknande i fredstid av någon personal från
flottan för Gustavsviks örlogsdepå, utöver vad som längre fram angives
erforderligt för förläggande dit viss tid av aret av en flygstation.
Ehuruväl — såsom jag i fråga om sjöstyrkorna anfört — Härnösandsavdelningens
fartyg böra vara fredsförlagda i Stockholm, synes dock viss
minmateriel m. in. ävensom den bestyckning, minsvepningsmateriel, signaloch
annan utrustningsmateriel m. m., som avses för de lijälpfartyg, vilka
skola utrustas i Gustavsvik, också böra förvaras där. Tillsynen över denna
materiel torde böra utövas av kommendanten i Hemsö fästning och för
det omedelbara bevakandet därav lämpligen avses den tillsyningsman, som
jämlikt ovannämnda kontrakt skall övervaka kronans transformatorstation,
dockpumpar m. m. För ifrågavarande bestyr torde nämnda tillsyningsman
kunna beredas ett mindre arvode från omförmälda arrendemedel.
Sammanfattning.
Sammanfattas vad i det föregående anförts, framgår, att för flottans
stationer och örlogsdepåer bör beräknas den personal, efterföljande tabell
närmare utvisar.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
472
Kungl. Maj;ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
S |
Stam |
|||||||||||||
t a |
m |
och värn- |
Reserv |
|||||||||||
pliktiga |
||||||||||||||
Officerare |
1 t* |
CO ® |
ce |
® CO |
o |
ce CD ® |
||||||||
[k |
K |
JO1 |
g p <~t 5’ s» n* p |
35 3 |
—s |
Kl |
e c |
ta |
g ö |
|||||
2 » ers crq B |
o o 3 B ® t» d 3 CU C: Cs |
g-P || |
3* 5‘ (W ® 3 |
3* ® 3 eu |
* 3 crq o, w o O 35 |
* M r5-° Ii II |
rkesutbild meniga |
mrekryter värnplikti |
p 2 s ® |
CD ® < O 35 o |
B 3 ® p * 3 p t ►i 3» O 3- |
B 3 B 1 ® 35 ® j» 2 i |
||
JK £3 |
n t- ro |
3s o o O |
® |
3 er |
CO |
—1 ® ® |
s * |
p ® |
iq & o |
£ " |
p |
® CD |
o i® 1 |
|
Vinterbehov. |
■g. o |
® 3^ |
fl |
o |
3* |
3 F |
® |
I |
3- ! ® eu! |
|||||
Stationsbefälhavare |
i |
|||||||||||||
med expeditioner..... |
2 |
2 |
i |
— |
4 |
_ |
8 |
2 |
8 |
6 |
||||
Kårchefer med d:o ..... |
— |
2 |
6 |
— |
2 |
— |
11 |
2 |
2 |
20 |
4j |
|||
Kompanitjänsten...... Ka se i ntjäns ten o ch mat- |
— |
9 |
— |
— |
- |
20 |
27 |
16 |
11 |
— |
— |
— |
9; |
|
inrättningar m. m. |
1 |
1 |
— |
— |
— |
26 |
30 |
27 |
105 |
_ |
__| |
|||
Sjömanskårens skolor.. |
— |
2 |
27 |
2 |
1 |
— |
69 |
284 |
417 |
310 |
||||
Hälso- och sjukvården |
— |
— |
— |
— |
_ |
9 |
3 |
3 |
4 |
|||||
"Rättsväsendet ... |
— |
— |
— |
— |
2 |
4 |
17 |
|||||||
Stationskontoren...... |
— |
— |
— |
— |
12 |
_ |
Q |
_ |
8 |
|||||
S rationsintendenturen.. |
— |
__ |
— |
— |
6 |
— |
5 |
2 |
8 |
- |
— |
— |
a\ |
|
nen ............ |
2 |
4 |
2 |
|||||||||||
Radiostationerna .. |
_ |
_ |
3 |
8 |
8 |
|||||||||
Göteborgs örlogsdepå.. |
— |
1 |
i |
— |
— |
— |
5 |
4 |
Bi |
30 |
— |
— |
— |
— |
Summa |
2 |
8 |
47 |
2 |
25 |
9 |
155 |
366 |
479 |
521 |
- |
— |
23 |
|
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Stationsbefälhavare |
||||||||||||||
med expeditioner ... |
2 |
2 |
i |
— |
4 |
_ |
6 |
2 |
8 |
6 |
||||
Kårchefer med d:o...... |
— |
2 |
6 |
— |
2 |
_ |
9 |
2 |
2 |
20 |
4 |
|||
Kompanirjänsten... Kase rntj än s ten och mat- |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
18 |
27 |
16i |
11 |
— |
— |
— |
9 |
inrättningar m. m. ... |
— |
1 |
1 |
— |
— |
_ |
16 |
40 |
20 |
81 |
||||
Sjömanskårens skolor.. |
— |
2 |
10 |
2 |
1 |
_ |
23 |
80 |
370 |
123 |
||||
Hälso- och sjukvård ... |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
3 |
3 |
4 |
|||||
Rättsväsendet ......... |
2 |
4 |
17 8 8 |
|||||||||||
Stationskontoren... |
— |
__ |
_ |
_ |
11 |
_ |
3 |
2 |
||||||
Stationsintendenturen.. |
-- |
— |
— |
— |
6 |
— |
5 |
2 |
~j |
— |
— |
— |
||
n n ........ |
2 |
4 |
2 |
|||||||||||
Radiostationerna...... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
3 |
10 |
6 |
||||||
Göteborgs örlogsdepå.. |
— |
1 |
i |
— |
— |
— |
5 |
4 |
5 |
30 |
— |
— |
— |
— |
Summa |
»I |
8 |
30 |
2 |
24 |
9 |
93 |
174 |
423,| |
310 |
—1 |
-1 |
-| |
23 |
Härtill kommer den under de särskilda punkterna angivna civila personalen
8. Skeppsgosseinstitutionen.
bkeppsgossekarens ändamål är att giva till skeppsgossar antagna ynglingar
den sjömansutbildning, militära uppfostran och allmänbildning, som erfordras,
för att flottans sjömanskar genom den må tillföras en god rekrytering av
2. klass sjömän, matroser eller undantagsvis ekonomimän, lämpliga för
utbildning till korpraler och underofficerare. För att antagas till skepps
-
Kitrnjl. Maj:ts proposition nr 20.
47:?
gosse fordras att vid utgången av det år, varunder antagningen äger ruin,
Lava fyllt 15 men ej 17 år. Vid antagning skall bland anmälda gossar
företräde givas åt den, som befinnes bäst passande till flottans tjänst eller,
om två eller flera anses lika passande, åt den, vars fader tjänat vid flottan
länge och väl eller i tjänsten omkommit eller blivit skadad. Skeppsgossekåren
innefattar 600 skeppsgossar, varav 400 äro förlagda i Karlskrona
och 200 i Marstrand. Vardera skeppsgossekåren står under befäl av eu
chef, vilken det åligger att närmast under vederbörande stationsbefälhavare
vaka över disciplinen inom kåren, befordra skeppsgossarnas utbildning till
sjötjänst vid flottan och över dem öva sorgfällig tillsyn in. in. Skeppsgossekåren
i Karlskrona är indelad i 3 och kåren i Marstrand i 2 kompanier.
Den teoretiska utbildningen, vilken motsvarar tvåårig påbyggnad
på folkskola, bibringas i eu vid vardera kåren anordnad skeppsgosseskola
och ledes i respektive skolor av eu rektor med biträde av civila
lärare. Utbildningen sker under sommartiden på seglande skeppsgossefartyg.
Försvarsrevisionen har anfört, att revisionen kommit till den uppfattningen,
att rekrytering genom karlskrivning från skeppsgossekåren ställde
sig i ekonomiskt hänseende avsevärt gynnsammare än rekrytering genom
anställning medelst kontrakt, beroende på de karlskrivnas betydligt längre
medel tjänstetid i sjömanskåren. Vidare hade de från skeppsgossekåren utgångna
matroserna lättare att tillgodogöra sig utbildningen i korpral- och
underofficersskolorna, varjämte de i allmänhet ådagalade bättre sjömannaegenskaper
och uppförande än de kontraktanställda. Med hänsyn till angivna
omständigheter och då den plikttrohet och hängivenhet för vapnet,
som alltid utmärkt flottans underofficerskår, till icke ringa del kunde tillskrivas
den tradition, som delvis skapats genom skeppsgossekåren, syntes
denna kår vara av sådant värde för sjömans- och underofficerskårernas rekrytering,
att den allt fortfarande borde ingå som ett led i marinorganisationen.
På grund av förutsatta inskränkningar i organisationen borde
emellertid skeppgosssekårens sammanlagda numerär minskas från 600 till
500 nummer. Som detta antal skeppsgossar kunde inrymmas i det genom
Karlskrona grenadjärregementes indragning ledigblivande kasernetablissementet,
borde kåren i sin helhet förläggas dit och skeppsgossekåren i Marstrand
i samband därmed indragas. Revisionen, som förutsatte kårens
fördelande på 3 kompanier, beräknade 1 instruktionsunderofficer för var
15:e skeppsgosse i stället för som för närvarande var 10:e eller var 12:e
ävensom 1 pensionerad officer för befattningen som kasernbefälhavare.
Marinmyndigheterna hava häremot anfört, att hållbara skäl icke påvisats
för eu minskning av kåren. Tvärtom kunde en ökning ifragasättas. Da
emellertid kåren under en lång följd av år icke varit fulltalig, syntes densamma
böra bibehållas vid sin nuvarande numerär, 600 skeppsgossar.
Vidare avstyrkte myndigheterna den föreslagna sammanslagningen av
Försvarsrevisionen.
Marin
myndig
heterna.
474
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Karlskrona- och Marstrandskontingenterna, enär möjligheten till tillfredsställande
rekrytering därigenom skulle förminskas och allvarliga olägenheter
ur uppfostringssynpunkt uppstå, därest för många skeppsgossar sammanfördes
till eu och samma plats. Med avseende å den föreslagna förläggningen
av skeppsgossarna till det Karlskrona grenadjärregemente nu
tillhöriga kasernetablissementet utgjorde detta etablissement visserligen i
och för sig en lämplig förläggningslokal, men detta endast under förutsättning
att skeppsgossekåren ensam finge disponera etablissementet och
att icke, såsom revisionen förutsatt, samtidigt dit förlädes vuxet manskap.
Besättandet av befattningen såsom kasernbefälhavare med en pensionerad
officer avstyrktes. Slutligen vore det nödvändigt, att ett tidsenligt och i
övrigt lämpligt segelfartyg snarast möjligt anskaffades, för att skepps-''
gossarnas utbildning till sjöss måtte kunna nöjaktigt ordnas.
underofficers Beträffande skeppsgossekårens organisation och uppgifter har Svenska
förbundet, underofficersförbundet i sitt över revisionens betänkande avgivna yttrande
anfört vissa synpunkter, bland annat att kårens huvudsakliga, om icke enda
ändamål borde vara att rekrytera underofficerskåren och kårens storlek
lämpas därefter, ävensom att denna rekrytering borde, därest så läte sig
göra, gälla underofficerskårens samtliga yrkesgrenar och icke, som nu vore
fallet, blott däcks- och i mindre utsträckning ekonomiavdelningen. Till
underofficersbefordran borde i regel ej några andra komma i fråga än sådana,
som genomgått skeppsgosseskolan eller vid anställning i sjömanskåren
kunnat styrka, att de ägde motsvarande kunskaper. Endast i undantagsfall
borde övriga kontraktanställda kommenderas för utbildning till
underofficerare.
Departements- Då skeppsgossekåren måste anses vara av mycket stor betydelse för
efen rekiyteringen av sekundofficers- och sjömanskårerna, anser jag i likhet med
revisionen, att denna kår alltjämt bör bibehållas. I fråga om dess numerär
måste den så beräknas, att såväl sjömanskåren i och för sig som därifrån
sekundofficerskåren kan lämpligen rekryteras. Kåren torde sålunda böra
behålla sitt nuvarande ändamål. Genom tidigare påbörjad och grundligare
lagd utbildning m. m. blir det under alla omständigheter huvudsakligen
det från skeppsgossekåren karlskrivna manskapet, som, vad däcks- och i
viss omfattning även ekonomiavdelningen beträffar, kommer att rekrytera
sekundofficerskåren. Men att för dessa avdelningar binda sekundofficers -befordran till de karlskrivna och därifrån utesluta de kontraktanställda
skulle icke allenast innebära en orättvisa mot dessa utan jämväl försvåra
eller omintetgöra eu god rekrytering av de kontraktanställda. Vad åter
angår maskin- och hantverksavdelningarna, synes sekundofficerskåren framdeles
liksom nu böra huvudsakligen rekryteras genom kontraktanställda sjömän,
vilka före sin anställning vid flottan i de flesta fall haft arbete såsom
eldare, maskinarbetare, timmermän eller i liknande yrke. För dessa
avdelningar av sekundofficerskåren är en till skeppsgossekåren förlagd tre
-
475
Kungi. Maj-.ts proposition nr 20.
årig utbildning, till avsevärd del upptagen av ren sjömansutbildning å seglande
fartyg, varken behövlig eller ändamålsenlig, ehuruväl skeppsgossars
övergång även till dessa yrkesavdelningar ej bör vara helt utesluten.
Med nu angivna utgångspunkter har jag låtit undersöka, huruvida det
skulle vara möjligt att nedbringa skeppsgossekårens numerär under det av
revisionen föreslagna, 500 nummer. Denna undersökning har emellertid
visat, att någon ytterligare minskning av numerären icke låter sig göra,
utan att den framtida rekryteringen av sjömans- och sekundofficerskårerna
allvarligt äventyras. -Jag anser det sålunda för närvarande och innan erfarenhet
vunnits angående kårens mest lämpliga numerär i förhållande till
den föreslagna organisationen icke vara tillrådligt att sträcka minskningen
längre, än vad revisionen föreslagit. Skulle erfarenheten framdeles giva vid
handen, att ytterligare minskning är möjlig och önskvärd, torde eu dylik
minskning utan svårighet kunna genomföras. Yad angår frågan om kårens
förläggning, kan det visserligen icke bestridas, att en koncentrering av kåren
till Karlskrona ur kostnadssynpunkt ställer sig något fördelaktigare än en
uppdelning på tvenne kårer. Emellertid synes denna fråga icke böra bedömas
endast ur kostnadssynpunkt. Om kåren i sin helhet förlägges till
Karlskrona, kan med visshet förutses, att rekryteringen från de norra och
mellersta delarna av Sverige kommer att, om icke helt upphöra, så dock
avsevärt nedgå. Man skulle alltså för rekryteringen av skeppsgossekåren
vara huvudsakligen hänvisad till södra Sverige, i främsta rummet till landskapet
Blekinge. Förutom den omständigheten att tillräckligt antal gossar
härifrån icke torde kunna påräknas, skulle skeppsgossekåren och därmed
också till stor del sekundofficerskåren bliva ensidigt sammansatt av folkelement
från en och samma landsdel. Huru stort värde man än maste
tillmäta den tradition, på vilken skeppsgosseinstitutionen faktiskt stöder
sig, kan man icke bortse från den stora betydelsen av att flottan tillföres
sitt personalbehov även från andra trakter i vårt land. Inrättandet på
sin tid av kåren i Marstrand grundades på en fullt riktig tanke, och även
om det ännu icke lyckats att i önskvärd utsträckning vinna vad som åsyftats,
nämligen en rekrytering till skeppsgossekåren från västkustens fiskarbefolkning,
har denna kår dock i många hänseenden varit flottan till stort
gagn. Då för övrigt Marstrandskåren betingar jämförelsevis obetydliga
kostnader, synes mig den bästa lösningen vara att tillsvidare bibehålla
densamma, intill dess dels, som nyss blivit sagt, erfarenhet vunnits, huru
stor numerär skeppsgossekåren i sin helhet bör hava, och dels tillfälle
möjligen yppar sig till en lämplig förläggning i Stockholm eller dess närhet,
såsom Rindö eller annan lämplig plats. Då obetydliga kostnader av
statsverket nedlagts på kåren i Marstrand och då heller icke nu några
kostnader därför ifrågasättas, kommer eu dylik förflyttning icke att giva
tillspillo några för försvaret betydelsefulla värden.
Emellertid torde Marstrandskårens bibehållande icke böra förorsaka någon
476
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
utökning av den sammanlagda numerären och ej heller någon ökning i stort
sett av den personal, som revisionen beräknat erforderlig.
Jag förutsätter sålunda, att skeppsgossekåren uppdelas på en kår i Karlskrona
på omkring 350 nummer och en kår i Marstrand på omkring 150
nummer, samt att den av revisionen beräknade personalen fördelas på de
båda kårerna i proportion till antalet skeppsgossar.
Någon särskild officer såsom kasernbefälhavare anser jag överflödig, varför
alltså den av revisionen föreslagna arvodesbefattningen kan utgå.
Därest logementsfartyget Norrköping utrangeras, torde till Marstrand
böra förläggas ett äldre pansarskepp såsom logementsfartyg.
Vidkommande slutligen den för utbildningen ombord erforderliga fartygsmaterielen,
har, såsom i det föregående (sid. 393) omförmälts, för fyllande
av behovet av lämpliga övningsfartyg för skeppsgossarna övningsfartyget
af Chaptnan införlivats med flottan. Vid personalberäkningarna utgår jag
från .att skeppsgossarnas övningar till sjöss skola bedrivas å nyssnämnda
övningsskepp jämte övningsskeppen Najaden och Jarramas, samt att övningsbriggen
Falken skall användas för övningar inom Karlskrona skärgård.
Såsom jag i det följande under rubriken »Personalstaterna» kommer att
närmare beröra, är numera den anordningen vidtagen, att 3. årskursens
skeppsgossar karlskrivas på våren efter avslutad utbildning vid skolan i
land i stället för på hösten samma år. Detta föranleder å ena sidan, att
i staten för sjömanskåren maste särskilt beräknas 145 manskapslöner
under 6 månader årligen, men medför å andra sidan motsvarande minskning
dels i staten för skeppsgossekåren och dels i behovet av värnpliktiga
under sommarhalvåret.
I anslutning till vad jag ovan anfört, torde den för skeppsgosseinstitutionen
erforderliga militära personalen böra beräknas sålunda:
Kun(jl. May.U proposition nr 20.
477
1 |
Stam |
|||||||||||||
s |
t a m |
och värn- |
Beserv |
|||||||||||
jo liktiga |
||||||||||||||
II |
— |
6 |
||||||||||||
Officerare |
K i 3: |
S2 |
ce I 7t |
t S S 5 £ll |
ce |
rf ce |
35 |
* pr |
||||||
►xj |
y. ° o 3 g B g |
It |
55 s g’ |
■ f 3^ |
E3 ~ IQ a 1 O 3s |
c: F, 5- O | 3 Hj g:* |
4 B 2 3 |
s £ p o 3 -4 g 35; 2 ►J "I |
<t> o < o |
;erare, f |
-3 g. B | |
|||
TO TO I |
2 » 2 3 * g |
►1 3 3 cd O *i 35 O |
''''(t '' a ; C: g |
3 <D 3_ |
| ce |
T3 ce | 1 g , £. 5 2 ® |
S S.I Z. 1 ?5: bi 1 .3. ) |
s* £ 35 g* |
£ g TO* M‘ S5 O |
!§ |
o o ►1 p |
O 3-3- * CD 75 |
bi P 53 < CD o - |
|
Vinterbehov. |
35 HJ % o |
O O cd p- |
►1 |
! ” i |
‘ o 1 g-| |
TO 31 39 1 j |
(3 |
P |
3 3» * 3 |
|||||
Karlskrona. |
||||||||||||||
Chef med expedition... |
— |
1 |
*)8 |
— |
— |
1 3 |
I |
1 |
_1 |
|||||
träden.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
||||||||
i Bustkamrarna ............ |
2) 6 |
20 |
3 |
\ |
||||||||||
Instruktionspersonal ... |
||||||||||||||
2 |
||||||||||||||
och maskinist ......... |
||||||||||||||
Handräckning, eldare m. fl....................... Matinrättningen ......... |
1 |
2 2 |
2 4 |
9 10 |
— |
— |
— |
— |
||||||
Summa |
1 |
9 |
— |
— |
sj27 |
7 |
fl |
20 |
— |
- |
— |
l |
||
Marstrand. |
||||||||||||||
Chef med expedition... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kompanichefer med bi- |
1 |
|||||||||||||
träden.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
||||||||
Instruktionspersonal ... |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
8 |
— |
— |
|||||
Logementsfartyg ...... Summa |
3 |
3 |
4 |
10 |
||||||||||
1 |
3 |
— |
— |
s)15 |
3 |
4 |
10 |
— |
— |
— |
||||
Tillsammans |
— |
2 |
12 |
— |
42 |
10 |
10 |
30 |
— |
_ |
l |
|||
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Karlskrona. |
||||||||||||||
Kasernbefälhavare, |
||||||||||||||
kompaniexpeditioner, |
1 |
i |
1 o |
2 |
||||||||||
räckning m. m........ |
— |
— |
i — |
— |
2 |
0 |
||||||||
Summa |
— |
1 |
1 — |
- |
_ [ |
'' *>2 |
2 |
5 |
— |
— |
l |
|||
Marstrand. |
: |
|||||||||||||
Kasembefälhavare, |
'' |
|||||||||||||
kompaniexpeditioner, |
! |
i |
I |
1 |
||||||||||
räckning m. m. ....... |
| - |
I — |
i -- |
— |
3 |
0 |
1 |
|||||||
Summa |
| _ |
_ |
i 1 — |
| _ |
| s)3 |
1 S |
_ |
4 |
; — |
|||||
Tillsammans |
1 |
1 “ |
| l |
1 - |
5 |
I 5 |
| - |
II 9 |
— |
|| _ |
l 1 |
1) Därav 1 tillika kasernbefälliavare.
2) Därav 1 skjutofficer och 1 gymnastikofficer.
s) Därav 1 förrådsförvaltare.
Nuvarande
organisation■
478
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Den civila lärarpersonalen har försvarsrevisionen beräknat till
1 rektor,
8 ordinarie ämneslärare,
4 extraordinarie ämneslärare,
3 lärare i slöjd samt
timlärare för 31 veckotimmar, vilket innebär en minskning i förhållande
till nuvarande organisation av
1 rektor,
2 ordinarie och 1 extraordinarie ämneslärare,
1 lärare i slöjd samt ett mot 9 veckotimmar svarande minskat behov
av timlärare.
Med den organisation, som nu föreslagits, beräknar jag följande personal
erforderlig, nämligen
vid skolan i Karlskrona
(350 gossar)
1 rektor,
5 ordinarie ämneslärare,
3 extraordinarie ämneslärare,
2 lärare i slöjd samt
timlärare för 21 veckotimmar,
vid skolan i Marstrand
(150 gossar)
1 ordinarie ämneslärare, tillika förste
lärare,
2 ordinarie ämneslärare,
2 extraordinarie ämneslärare,
2 lärare i slöjd samt
timlärare för 10 veckotimmar,
vilket i förhållande till revisionens förslag innebär en ökning av 1 extraordinarie
ämneslärare och 1 slöjdlärare.
Förutom ovannämnda lärarpersonal erfordras för skeppsgossekåren i
Marstrand följande med arvode avlönade personal, nämligen
dels 1 läkare,
1 sjuksköterska och
1 lärare i hornblåsning,
dels viss personal för vakthållning, som hittills har utgjorts av under
vinterhalvåret förhyrda f. d. båtsmän,
dels ock 1 skomakare och 1 skräddare för undervisning i och handhavande
av beklädnadsvården. Då sistnämnda 2 yrkesmän avlönas från
beklädnadsanslaget, föranleder den föreslagna organisationen icke några
särskilda kostnader utöver av revisionen beräknade. Kostnaderna för den
övriga nu omförmälda extra personalen äro i staten för innevarande budgetår
tillhörande »förteckning över i stat icke uppförda arvoden» upptagna med
ett sammanlagt belopp av 10,760 kronor, och upptager jag vid kostnadsberäkningarna
motsvarande belopp.
9. Flottans varv.
Ledningen av vartdera örlogsvarvet i Karlskrona och Stockholm är anförtrott
åt en varvschef, kommendör vid flottan, som i militärt hänseende
Kung!. Maj:1.1 proposition nr ‘JO. 479
ur underställd vederbörande stationsbefälhavare samt i tekniskt och ekonomiskt
hänseende marinförvaltningen. För handläggande av förekommande
ärenden förfogar varvschefen över ett varvslcansli, bestående av en militärexpedition
under ledning av varvschefens adjutant, officer vid flottan, en
civilexpedition under ledning av varvschefens sekreterare, marinintendent,
samt ett varvskontor under ledning av varvskamreraren, likaledes marinintendent.
Verksamheten vid vartdera varvet är fördelad på sex varvsdepartement,
nämligen artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, min- och torpeddepartementen,
vartill komma trenne förråd. Varje departement står under ledning
av en departementschef av kommendörkaptens grad eller tjänsteställning,
antingen från officers- eller från mariningenjörkåren. Verksamheten
inom varvsdepartementen är fördelad på arbetsgrupper, var och en
under ledning av officer, mariningenjör eller specialingenjör. Vid ingenjördepartementet
tjänstgör dessutom mobiliseringsingenjören, som har att
utöva tillsyn över departementets arbeten för uppläggning och hållande i
anbefalld beredskap av den flytande materielen.
De tre förråden utgöras av inventarieförrådet, materialförrådet och artilleriammunitionsförrådet
under ledning av såsom förrådsintendenter kommenderade
marinintendenter, vilka i fråga om förrådens förnyelse, utlämning,
ordnande och vård äro underställda dels varvschefen direkt och dels vederbörande
departementschef samt i fråga om redovisning m. m. lyda under
varvskontoret.
Varvschefen utövar ledningen av varvet i såväl militärt som ekonomiskt
och tekniskt hänseende. Det militära chefskapet innefattar dels åligganden
rörande personalen dels ock ansvaret för att den till varvet förlagda
materielen ständigt befinner sig i det skick, som anbefalld krigsberedskap
fordrar. I ekonomiskt och tekniskt hänseende åligger det varvschefen
bland annat att anmäla behov av anslagsmedel och förordna angående beviljade
medels disposition, att övervaka anslagstillgångens utnyttjande i
enlighet med erhållna föreskrifter, att ansvara för att anslagen ej överskridas,
att ombesörja upphandlingar och entreprenader ävensom slutligen
att ansvara för varvets tidsenlighet i fråga om tekniska hjälpmedel samt
för dess allmänna anordningar i tekniskt hänseende.
På grund av omfattningen av den försvarsrevisionen förelagda uppgiften
har revisionen funnit tiden ej medgiva en närmare undersökning angående
den för örlogsvarven lämpligaste organisationsformen överhuvudtaget, utan
begränsat sig till sådana ändringsförslag, som kunde genomföras utan
rubbning av de principer, varpå den nuvarande organisationen vilade. De
uppgifter, som under olika förhållanden måste ställas på örlogsvarven, vore
i huvudsak:
att i fred underhålla sjökrigsmaterielen i tjänstdugligt skick samt förse
på expedition varande fartyg med erforderliga förråd m. m.,
att vid mobilisering på kortast möjliga tid klargöra och utrusta vid
varven förlagd sjökrigsmateriel,
Försvars
revisionen.
480
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
att i krig utgöra baser för sjöstyrkorna, dit fartygen vid behov kunde
ingå för reparationer och förrådskompletteringar, samt
att i såväl fred som krig bedriva tillverkning av en del för marinen
behövliga förnödenheter ävensom i viss utsträckning nybyggnad av fartyg.
De svåraste och mest omfattande vore otvivelaktigt de uppgifter, som
ålåge varven dels vid mobilisering, då all sjökrigsmateriel skulle med
största möjliga skyndsamhet utrustas, och dels under krig, då förekommande
reparationsarbeten toge en vida större omfattning än under fredstid
och dessutom måste utföras med den största skyndsamhet. Med hänsyn
till denna varvens karaktär av att vara mobiliseringscentraler för flottan
kunde de icke likställas med privata varvsanläggningar. Därför bleve
örlogsvarvens organisationsfråga icke ett problem av övervägande civilteknisk
innebörd, som kunde lösas på samma sätt som inom den privata
varvsindustrien. Organisationen måste i främsta rummet tillgodose varvens
militära uppgifter och först i andra rummet andra allmänna intressen. I
fred såväl som under krig fordrades sålunda en ledande myndighet, som
vore utrustad med eu på ekonomisk och teknisk sakkunskap stödd militär
befogenhet. Fördenskull borde fortfarande såsom hittills i spetsen för
flottans varv såsom varvschef ställas en med varvsdriften i möjligaste mån
förtrogen officer med i stort sett samma befogenheter och ansvar i fråga
om reglerandet av varvens arbeten som för närvarande. Beträffande omfattningen
av varvschefens ämbetsutövning syntes dock vissa ändringar
erforderliga i syfte att befria varvschefen från en del tyngande detaljer.
Vidare borde det till varvschefens förfogande för varvets militära och
tekniska ledning stående varvskansliet, med bibehållande av dess civilexpedition
och varvskontor men genom överförande dit av ekipagemästaren
och mobiliseringsingenjören med biträden, utökas till eu militärteknisk stab.
Beträffande varvsdepartementen eller varvsverkstäderna, som de enligt
revisionens uppfattning lämpligen borde benämnas, upptoge de eu oproportionerligt
talrik personal för byrå-, bokförings-, registrerings-, renskrivnings-
och liknande tjänst. Vissa i en hösten 1921 av särskilda sakkunniga
(varvssakkunniga) verkställd utredning föreslagna åtgärder beträffande
centralisering av bokföring, omläggning av upphandlingsförfarandet m. m.
borde, så snart ske kunde, genomföras, men därutöver vore mera genomgripande
åtgärder erforderliga för åstadkommande av eu ekonomisk varvsdrift, varvid
i första hand antalet varvsdepartement borde minskas. Sålunda borde vid
Karlskrona varv dels olika delar av ekipagedepartementets verksamhet uppdelas
på varvschefens militärtekniska stab samt torped- och ingenjördepartementen,
dels mindepartementet införlivas med torpeddepartementet som eu
särskild arbetsgrupp och dels byggnads- och ingenjördepartementen sammanslas.
Vid Stockholms varv borde dels ekipagedepartementets verksamhet
uppdelas på liknande sätt som i Karlskrona, dels de tre militärtekniska
departementen — artilleri-, torped- och mindepartementen — sammanslås
till ett departement, förslagsvis benämnt vapendepartementet, och dels även
här byggnadsdepartementet förenas med ingenjördepartementet.
Kungl. Maj-.ts proposition nr JO.
481
Varvens förrådsverksamhet både under de senaste åren varit föremål för
behandling dels av de förut omnämnda s. k. varvssakkunniga, dels ock
av för utredning angående marinens förrådsverksamhet i allmänhet särskilt
tillkallade sakkunniga, de s. k. förrådssakkunniga, vilka senare ägnat frågan
om varvsdriftens organisation eu ingående prövning. Utan att ingå på
ett bedömande av frågan huruvida förrådsverksamheten borde ordnas efter
de riktlinjer, som anvisats av de varvssakkunniga, eller efter dem, som
förordats av de förrådssakkunniga, hade revisionen inskränkt sig till att
undersöka, i vad mån de framförda synpunkterna kunde tillgodogöras vid
bestämmandet av den personal, som erfordrades för ledningen av förrådsverksamheten
å varven, varvid revisionen kommit till den uppfattningen,
att behovet av intendenturpersonal borde kunna begränsas till 1 varvsförrådsintendent
å vartdera varvet. I övrigt förutsatte revisionen, att behovet
av förrådspersonalen icke beräknades större, än som vore förenligt
med klok hushållning.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts rörande varvens organisation,
hade revisionen beräknat det för dem erforderliga antalet officerare
och vederlikar in. 11.
Vad beträffade behovet av underofficerare för den ordinarie tjänstgöringen
vid varv sverkstäderna samt i sjöreserven m. m., hade det ådragit sig revisionens
uppmärksamhet, att ett stort antal av de underofficerare, som vore
upptagna för ordinarie varvstjänstgöring, blivit överförda från underofficerskårens
stat till månadslönarstat vid varven. Dessa underofficerare borde
lämpligen återföras till underofficerskårens stat, varför revisionen beräknade
den för ifrågavarande behov erforderliga personalen under sådan förutsättning.
Slutligen syntes det för åstadkommande av en ekonomisk varvsdrift
nödvändigt att beträffande varvens civila kontorspersonal vidtaga en reducering,
vilkens storlek likväl icke i förväg kunde beräknas i detalj. Enligt
verkställda överslagsberäkningar syntes det revisionen emellertid möjligt
att i löner till kontorspersonal vid båda varven inbespara tillsammans
omkring 130,000 kronor.
I sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande hava marinmyndigheterna
framhållit, att det icke vore påvisat, att den nuvarande organisationen
bruste i något hänseende eller att den ekonomiskt ställde sig dyrbarare,
än vad förhållandena krävde, och icke heller vore klarlagt, att den
av revisionen föreslagna organisationen skulle kunna bliva tillfredsställande.
Eevisionen syntes icke hava tillräckligt uppmärksammat vare sig det organiska
samband, som existerade och måste existera mellan varven och
marinens överstyrelse, eller frågan, huruvida varven vid den av revisionen
avsedda organisationen kunde bliva i stånd att i krig som fred behörigen
fullgöra de prestationer, som för närvarande påvilade desamma. Erfarenheten
från den långa mobiliseringen under neutralitetsvakten, då synnerligen
stora fordringar ställdes på varven, hade givit vid handen, att varvens
nuvarande organisation väl fyllde dessa fordringar.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17A höft. (Nr JO.) 2125 28 31
Marinmyndigheterna -
482
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I fråga om varvsorganisationen åberopade myndigheterna vidare de omfattande
yttranden, som avgivits av varvscheferna vid flottans båda stationer.
Sålunda hade varvscheferna papekat, hurusom den nuvarande organisationen
med avseende å varvskanslierna vore tillfredsställande, varemot dess
utökande, på sätt revisionen föreslagit, med en militärteknisk stab, inskjuten
mellan varvschefen och depar t em en t schef em a, skulle icke endast
vara obehövligt utan innebära eu arbetet förtyngande överorganisation.
Därigenom skulle den intima kontakt försvåras, som varvscheferna måste
äga med cheferna för varvens olika verksamhetsgrenar, eu kontakt som
med nuvarande organisation vore vederbörligen tillgodosedd.
Rörande personalbehovet i varvschefens civilexpedition hade varvscheferna
dock under förutsättning av eu minskning i kansliets arbetsbörda såsom
eu följd av revisionens riktlinjer för varvens arbetssätt — ansett, att en
begränsning utan större olägenheter kunde ske av antalet såsom sekreterare
tjänstgörande intendenter till 2 i Karlskrona och 1 i Stockholm.
Mot den av revisionen förordade överflyttningen till varvskontoret av
varvets kassarörelse hade varvscheferna intet haft att erinra, därest varvskontorets
intendenturutbildade personal, för närvarande 2 intendenter å
vartdera kontoret, icke minskades.
Beträffande departementsindelningen hade varvschefen vid flottans station
i Karlskrona påvisat, att den av revisionen föreslagna minskningen av antalet
departement ej komme att leda till åsyftad besparing i avlöningskostnad,
men väl försvåra en rationell och ekonomisk varvsdrift, dock med
undantag i fråga om mindepartementets införlivande med torpeddepartementet.
Varvschefen vid flottans station i Stockholm hade funnit, dels att revisionen
i sitt förslag att sammanslå artilleri-, min- och torpeddepartementen
till ett vapendepartement icke beaktat de strategiska och andra förhållanden,
vilka gåve Stockholms station dess viktiga ställning i sjöförsvaret, och
dels att revisionen därvid icke heller uppmärksammat de oöverstigliga
svårigheter, som skulle uppstå vid samarbetet mellan vapendepartementet
och marinförvaltningens motsvarande organ, artilleri-, min- och torpedavdelningarna.
För egen del ansåge sig marinmyndigheterna kunna biträda revisionens
förslag om överförande vid Karlskrona varv av mindepartementet till torpeddepartementet
såsom eu arbetsgrupp under ledning av minutbildad officer
såsom arbetschef. Vidare förordades, att de ekipagedepartementet vid
flottans varv i Stockholm påvilande uppgifterna tillsvidare fördelades på
andra varvsdepartement. Övriga förslag beträffande varvens organisation
i egentlig bemärkelse avstyrkte myndigheterna på det bestämdaste under
erinran, hurusom revisionen själv insett, att de tre huvudvapnen — artilleiiet,
torpeden och minan borde inom överstyrelsen vara företrädda av
var sin med vederbörligt vapen fullt förtrogne representant, samt under
framhållande av att alldeles detsamma gällde beträffande varven. Vad anginge
den föreslagna sammanslagningen av varvens ingenjör- och bvggnads
-
Kunijl. Maj:ts proposition nr 20. 483
departement, vore att erinra, att byggnadsväsende! nyligen och efter ytterst
grundlig utredning avskilts från ingenjördepartementet. Yarvscliefen i
Karlskrona hade tydligt påvisat, vilka dyrbara och omfattande byggnader
och anläggningar, byggnadsdepartementet handhade, och vilka stora fordringar
i byggnadstekniskt avseende, som måste ställas på departementet,
om byggnadernas underhåll skulle kunna skötas på ett ur teknisk och
ekonomisk synpunkt fullt tillfredsställande sätt. Med avseende vidare på
den stora utveckling, som ingenjördepartementet numera erhållit, och den
livliga verksamhet, som där bedreves, läge det i öppen dag, att ingenjördepartementet
icke kunde ytterligare belastas med detsamma ovidkommande
uppgifter. Beträffande Stockholms varv hade varvschefen erinrat om den
synnerligen omfattande byggnadsverksamhet, som vid sidan av normala byggnadsarbeten
för närvarande bedreves och under en avsevärd tid beräknades
komma att bedrivas vid varvet.
I avseende å förrådsverlcsamhetens ordnande hava myndigheterna inskränkt
sig till vissa allmänna uttalanden, vilkas innebörd torde kunna sammanfattas
sålunda. Från det nuvarande materialförrådet borde torped- och
minammunitionsuppbörderna samt vissa förbrukningsartiklar av icke allmän
natur avskiljas och överflyttas till vederbörande varvsdepartement samt där
redovisas av särskilda underofficerare såsom uppbördsmän (förrådsförvaltare).
Det nuvarande inventarieförrådet kunde upphöra; fartygens särskilda inventarier
borde redovisas av fartygens inventarieuppbördsmän och de allmänna
inventarierna hänföras dels till materialförrådet och dels till departementsförråde.
Redovisningen av sjöinstrument- och sjökarteuppbörden
borde, såsom tidigare skett, omhänderliavas av en särskild uppbördsman
(förrådsförvaltare). Artilleriförrådet borde ställas direkt under chefens för
artilleridepartementet ledning och redovisas av förrådsförvaltare. Det väsentliga
av de nuvarande material- och inventarieförråden borde ersättas av ett
centralt varvsförråd. För ledningen av förrådsverksamheten därstädes erfordrades
minst 2 intendenter på vartdera varvet.
Yidkommande slutligen de till varvsstat överförda underofficerarna, vilka
revisionen ansett böra återföras på underofficersstat, avstyrkte marinmyndigheterna
revisionens förslag och anslöte sig till de av varvscheferna anförda
synpunkterna, nämligen, att det för varven såväl under fredstid
som vid mobilisering oundgängligen erforderliga antalet underofficerare
genom överföring till varvsstat vida fastare knötes till varvet, än vad fallet
bleve enligt revisionens förslag.
Då jag delar försvarsrevisionens uppfattning angående de uppgifter, som
under olika förhållanden måste ställas på örlogsvarven, finner jag i anslutning
härtill, att fortfarande såsom hittills bör såsom varvschef i spetsen
för vartdera av flottans varv i Karlskrona och Stockholm ställas en med
varvsdriften väl förtrogen officer med i stort sett samma befogenhet och
ansvar i fråga om reglerandet av varvens arbeten som för närvarande.
Liksom revisionen förutsätter jag också, att varvscheferna uppbära kommendörs
lön på stat, samt förordar, att med hänsyn till det synnerligen
jDepartementschefen.
484
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
störa ekonomiska ansvar, som påvilar dem, de dessutom må åtnjuta särskilda
arvoden, vilka jag i kostnadsberäkningarna upptagit till enahanda
belopp som revisionen eller 1.800 kronor åt varvschefen i Karlskrona och
900 kronor åt varvschefen i Stockholm.
Gentemot vad marinmyndigheterna anfört, anser jag mig icke kunna
biträda revisionens förslag att utvidga varvschefens militärexpedition till
en militärteknisk stab, utan synes varvschefens kansli fortfarande böra vara
organiserat enligt nu gällande bestämmelser, detta så mycket hellre, som
någon besparing ej synes vara att påräkna genom den föreslagna åtgärden.
För att emellertid vinna vad revisionen i visst avseende åsyftat, nämligen
att underlätta för varvscheferna att överblicka arbetena inom varvets olika
delar, synes den nuvarande s. k. varvskommissionens verksamhet böra
utvidgas att omfatta varvet och dess arbeten i allmänhet berörande frågor
och angelägenheter. I så stor utsträckning som möjligt böra dessutom
departementscheferna föredraga förekommande ärenden inför varvschefen
och skriftväxling mellan dem och honom sålunda undvikas.
Jag ansluter mig, såsom förut (sid. 464) nämnts, till revisionens förslag
om överflyttning till varvskontoret av varvets kassarörelse, då en dylik
åtgärd synes ägnad att medföra en önskvärd avlastning i stationens
redovisning. Under förutsättning att utbetalningarna koncentreras till vissa
kassadagar, torde kassagöromålen kunna ombesörjas av den på kontoret
tjänstgörande biträdande intendenten vid sidan av dennes övriga åligganden.
Den av revisionen föreslagna sammanslagningen av nuvarande varvsdepartement
har av marinmyndigheterna bestämt avstyrkts, utom vad avser
överförandet vid Karlskrona varv av mindepartementet till torpeddepartementet
samt fördelandet tillsvidare av de ekipagedepartementet i Stockholm
påvilande uppgifterna på andra departement.
Beträffande till eu början torped- och mindepartementen får jag anföra
följande.
Medan i fråga om dessa departement den större verksamheten vid varvet
i Karlskrona är lagd på torpeddepartementet, synes förhållandet bliva omvänt
i Stockholm, därest — såsom avsikten är — all verksamhet för flygvapnet
avskiljes från torpeddepartementet. Under det att ny till verkning
av torpeder sker endast i Karlskrona, icke i Stockholm, sker nytillverkning
av minor blott i Stockholm, icke i Karlskrona. Om sålunda mindepartementet
i Karlskrona införlivades med torpeddepartementet till ett
torped- och mindepartement, synas i Stockholm motsvarande båda departement
kunna sammanföras till ett min- och torpeddepartement, börande
departementen i båda fallen vara fördelade till arbetsgrupper under ledning
av detaljutbildade arbetschefer. Å båda varven äro de nuvarande
torped- och mindepartementen med verkstäder förlagda till varandra närliggande
byggnader. Det sammanslagna departementets huvuduppgifter
bleve således i Karlskrona att tillverka torpeder och i Stockholm att tillverka
minor samt i båda fallen att vårda och underhålla vederbörande varvs
torped-, min- och radiomateriel m. m.
Kttngl. Maj:ts proposition nr 20.
485
Vad vidare beträffar ekipagedepartementen, ställa sig förhållandena annorlunda
i Karlskrona än i Stockholm till följd av den långt större verksamheten
å förstnämnda varv. Med hänsyn därtill att departementscheferna
å de övriga varvsdepartementen i Karlskrona redan hava en mycket betungande
arbetsbörda, synas de ej lämpligen kunna ytterligare belastas
med omsorgen om de ekipagedepartementet tillkommande arbetena; någon
minskning av den vid ekipagedepartementet tjänstgörande personalen kan,
såsom varvschefen i Karlskrona framhållit, ej heller påräknas genom departementets
indragning. Under sådana förhållanden finner jag mig böra
ansluta mig till myndigheternas åsikt beträffande ekipagedepartementet, som
således föreslås att bibehållas med nuvarande organisation. Vad angår
varvet i Stockholm, anser jag emellertid i likhet med myndigheterna, att
ekipagedepartementet därstädes kan indragas och dess arbetsuppgifter fördelas
på andra varvsdepartement. För utförande av den ekipagedepartementet
för närvarande åliggande allmänna tjänsten, såsom transporter, fartygens
förtöjningar och förhalningar, rengöring, bevakning, brandväsendet
m. m., för vilka uppgifter den under ekipagedepartementet lydande sjöreserven
och varvspolisen avses, synes det vara ändamålsenligt att vid
Stockholmsvarvet bibehålla dessa institutioner under befäl av en ekipagemästare,
under vilken dessutom sjöinstrument- och sjökarteförrådet lämpligen
fortfarande bör vara ställt.
Vad slutligen beträffar byggnadsdepartementens införlivande med ingenjördepartementen,
finner jag de av myndigheterna framlagda skälen mot
en dylik åtgärd vara så vägande, att någon ändring i nuvarande organisation
härutinnan icke synes vara att tillråda. I överensstämmelse härmed
torde vid vartdera varvet en stationsingenjör (byggnadsingenjör) böra
beräknas såsom chef för byggnadsdepartementet, varemot här icke, såsom
revisionen föreslagit, upptages den i marinförvaltningen tjänstgörande byggnadsingenj
ören.
Jag anser mig i detta samband icke böra ingå på frågan om förrådsverksamheten
och dess organisation i vidare mån, än som erfordras för
att bedöma personalbehovet. De riktlinjer, som myndigheterna angivit och
som jag ovan sammanfattat, synas ägnade att betrygga en tillfredsställande
lösning av denna utan tvivel mycket betydelsefulla fråga, vilken dock för
närvarande icke kan anses slutgiltigt utredd. Lösningen bör givetvis ske
efter de grunder, som bäst anpassa sig efter de båda varvens delvis olikartade
förhållanden.
Den personal för förrådsverksamlieten, som på grundval av de olika utredningarna
i ämnet beräknats erforderlig, har i efterföljande tabell dels
inräknats under de olika departementens behov och dels upptagits under
rubriken »varvsförrådet». De nu verkställda beräkningarna överensstämma
i stort sett med revisionens.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts rörande varvens organisation,
beräknas för dem behovet av officerare, sekundofficerare och manskap
för tjänstgöring i varvschefen direkt underställda expeditioner och kontor,
vid varvsdepartement, verkstäder och förråd m. m. samt för tillsyn och
underhåll av till varven förlagda fartyg, på följande sätt:
486 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Karlskrona varv.
Stam |
Stam 0. |
Reserv |
||||||||||||
Officerare |
g |
0 |
U1 |
“ c» |
W |
0 |
co CD CD |
|||||||
CD |
2 |
Marinläkare |
tr 0* |
k! |
et |
& g- |
gjf |
|||||||
Flaggman |
§ ° § gg. |
Ct- Ct- CD CD h 3 5? o |
2. 5. a'' crq Q C: n |
B* a'' ct- CD P fr CD |
1 g. tv 9 9 |
Korpraler högbåtsman) |
rkesutbildad meniga |
,mrekryter o |
o. £• so CD * 3 t ® ►i 5 0 K ~ |
CD O < O B 0 © •-* 9 |
erare, f. d. sl |
3 5 B 3 CD fr T> ’ g 2 ! J M 0 ® I |
||
Vinterbeliov. |
v H* |
o tr |
H |
►i |
2 * |
0 |
£ |
0 |
9 3 |
fr fr I ® a; |
||||
Varvschef ......... |
— |
i i |
I |
| |
||||||||||
Varvsch. mil. exp. |
i |
|||||||||||||
Varvsch. elvilexp. Sekreterare ... |
1 |
|||||||||||||
Biträdande sekreterare |
- |
|||||||||||||
Varvskontor. |
i |
|||||||||||||
V arvskamrer... |
— |
_ |
l |
_ |
||||||||||
Biträdande intendent... |
- |
|||||||||||||
Artilleridepartementet. Chef ............... |
i |
|||||||||||||
Äldste officer .. |
— |
i |
_ |
_ |
_ |
|||||||||
Bitr. officer |
||||||||||||||
Sekundofficerare......... |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 |
|
Byggnadsdepartementet. Chef........................... |
_ |
_ |
1 |
|||||||||||
Ekipagedepartementet. Ekipagemästare .......... |
i |
|||||||||||||
Äldste ekipageofficer... |
||||||||||||||
karteförrådet .. |
— |
— |
i |
— |
_ |
_ |
2 |
_ |
1 |
|||||
Sjöreserven................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 |
1)20 |
11 |
80 |
— |
— |
||
Ingenjördepartementet. Chef.......................... |
||||||||||||||
Mob. ingenjör ............ |
||||||||||||||
Mariningenjörer ......... |
— |
— |
— |
8 |
||||||||||
Specialingenjörer......... |
— |
— |
— |
2)4 |
— |
— |
||||||||
Sekundofficerare......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
3 |
Torped- och min- |
||||||||||||||
departementet. |
||||||||||||||
Chef........... |
— |
i |
_ |
_ |
_ |
|||||||||
Torpedofficerare .. |
2 |
|||||||||||||
Minofficer____ |
_ |
_ |
i |
|||||||||||
Radioofficer... |
— |
_ |
i |
_ |
||||||||||
Specialingenjörer......... Sekundofficerare......... |
— |
— |
2 |
2! |
||||||||||
Varvsförrådet. |
1 |
|||||||||||||
Varvsintendent .......... |
— |
_ |
_ |
_j |
l |
|||||||||
Bitr. intendent .. |
— |
_ |
_ |
__ |
1 |
|||||||||
Sekundofficerare Sekundofficerare o. man- |
— |
— |
— |
j |
I |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
4J |
||
skap för tillsyn av till |
||||||||||||||
delade på de särskilda |
_| |
— |
_ |
— |
— |
62 |
33 |
36 |
55 |
J |
||||
Säger |
-I |
4| |
9) |
17 |
«l |
— |
3) 94| |
53 |
47| |
13ö| |
-II |
— |
_ |
171 |
) IMrav för varvets bevaka. 8 korpraler eller högbåtsman. 2) Därav 1 verkstadsingenjör, 2
elektroingenjörer och 1 kemist. s) Därav 5 förrådsförvaltare: 1 för artilleriförrådet. 1 för torpedoch
mmförråden, 1 för sjöinstrnmentförrådet samt 2 för varvsförrådets uppbörder.
487
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stockholms varv.
Stam |
Stam o. |
Reserv |
||||||||||||
Officerare |
K |
? cn |
1 |
s? |
5- cd p- |
ta |
O S |
1 B- |
||||||
* w 3 o 3 B |
ä £.■§ |
JO B] 5* |
B. 3'' |
g P 2. B- |
» e PBU Q Pj « o |
| w 3. o ►i P* ''P |
Vt P w |
s.f |
5* p- 5 3 |
fn ® ►i < O |
B S ® P * 3 p ■* |
3 p || |
||
crq <n B |
0 g 2: S |
ro ® P O O ^ |
cw ® O. |
® p p- ® |
JK Vt p |
Vt O P5 P ® |
s £ - ® |
— er IQ C P ? |
& s 5'' 14 |
g o B- ° |
B o ® |
< ^ O Pj Qj '' |
^ ® P P |
|
JK |
•-*} Efc O |
►i |
p |
® |
P P |
p,*1 |
P* |
s3 o |
B _ 1 |
p |
® » |
|||
P n P |
O O ® p4 |
►i |
® |
® ® |
er |
® |
B |
p. ® Pj |
||||||
Varvschef ........ |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
- |
— |
— |
|
Varvsch. mil. exp. Adjutant ................... |
— |
|||||||||||||
Varvsch. civilexp. Sekreterare ............... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Varvskontor. |
1 |
|||||||||||||
Varvskamrer............... |
— |
— |
— |
— |
||||||||||
Bitr. intendent............ |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
||||||
Ekipagekontor. |
||||||||||||||
Ekipagemästare ......... |
— |
— |
A |
— |
||||||||||
Sjöinstrument- o. sjö- |
||||||||||||||
karteförrådet .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
|||||
Sjöreserven ............... |
9 |
2)16 |
9 |
55 |
2 |
|||||||||
Artllleridepartementet. Chef ......................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||||
Bitr. officer................ |
||||||||||||||
Sekundofficerare......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
|||||||
Byggnadsdepartementet. Chef ......................... |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ingenjördepartementet. Chef ......................... |
_ |
_ |
_ |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Mob.-ingenjör............. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
||||||
Mariningenjörer ......... |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
|||||||
Specialingenj örer......... |
— |
— |
— |
8)2 |
— |
3 |
||||||||
Sekundofficerare ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
|||||||
Min- och torpeddeparte- |
||||||||||||||
mentet. |
||||||||||||||
Chef ........................ |
— |
1 |
||||||||||||
Torpedofficer ............ |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||
_ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
||||||||
_ |
_ |
1 |
— |
— |
||||||||||
6 |
||||||||||||||
Sekundofficerare........ |
||||||||||||||
Varvsförrådet. |
||||||||||||||
Y arvsintendent........... |
||||||||||||||
Bitr. intendent........... |
2 |
|||||||||||||
Sekundofficerare o.man |
||||||||||||||
skap för tillsyn av til |
||||||||||||||
delade på de särskilde |
3£ |
U |
2‘ |
3C |
- |
— |
||||||||
Säger |
6 |
£ |
4)63 |
31 |
31 |
8E |
— |
ii |
||||||
Karlskrona |
_ |
i |
l| £ |
1'' |
94 |
51 |
4'' |
13E |
17 |
|||||
Ti Isammans |
_ |
r| ie |
1 2t |
1 |
- |
15'' |
1 & |
7 |
i 22C |
- |
28 |
i) Tillika äldste ekipageofficer. s) Därav för varvets bevakn. 8 korpraler eller högbåtsman. ) Däravl
1 verkstadsingenjör och 1 elektroingenjör.4) Därav 5 förrådsförvaltare: 1 för artilleriförrådet, 1 för
min- och torpedförråden, 1 för sjöinstrumentförrådet samt 2 för varvsförrådets uppbörder.
488
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stam |
Stam o. |
Reserv |
||||||||||||
Officerare |
Mariningenjöre |
Marinintendente |
Sekundofficerai och flaggkorpral |
O |
CO 00 fh |
|||||||||
Flaggman |
Kommendörer kommendörka |
ÖB 1! D o pj o |
Marinläkare |
Korpraler (högbåtsman) |
Yrkesutbildade meniga |
tamrekryter o< |
S B Qj 0- ö » P 5 © |
Reservofficerar |
ficerare, f. d. st |
p 5" B g ■* Pj B 1 CD E* o CD 23 ''"l 5 g o ® |
||||
♦o r o |
►i |
t® CD |
Er |
CT5 k* |
CD |
p B |
Pi H4, ^ * |
|||||||
Karlskrona varv. |
||||||||||||||
Vinterbehovet utgör ... |
— |
4 |
9 |
17 |
6 |
_ |
94 |
53 |
47 |
135 |
17 |
|||
Avgår........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—12 |
—2 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Säger |
— |
4 |
9 |
17 |
6 |
— |
82 |
Öl |
47l |
135 |
— |
— |
— |
17 |
Stockholms varv. |
1 |
|||||||||||||
Vinterbehovet utgör ... |
— |
3 |
6 |
9 |
5 |
_ |
63 |
32 |
31 |
85 |
11 |
|||
Avgår.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
—15 |
—2 |
-5j |
—2 |
— |
— |
- |
||
Säger |
— |
3 |
6 |
9 |
5 |
— |
48 |
30 |
26 |
83 |
— |
_ |
_ |
11 |
Tillsammans |
— |
7 |
15 |
26 |
11 |
— |
130 |
81 |
73 |
218 |
— |
— |
28 |
En jämförelse mellan den av revisionen för varven avsedda personalen
och den av mig här förordade visar följande:
Förslag |
Kommendörer och |
Kaptener och |
Mariningenj örer |
Marinintendenter |
Sekundofficerare och |
Korpraler (högbåtsman) |
Yrkesutbildade meniga |
Stamrekryter och |
Enligt försvarsrevisionen ............ Enligt föreliggande förslag, vinter- |
7 |
14 |
23 |
71) |
207 |
106 |
78 |
2632) |
behov .................................... |
7 |
15 |
26 |
11 |
157 |
85 |
78 |
220 |
'') Förutom det antal, som beräknats kunna disponeras av den till 7 intendenter uppgående
kategorien »personal under fortsatt utbildning och ersättning».
2) Härav beräknades ett antal av 123 kunna täckas från ersättningspersonalen för sjöstyrkorna.
. . J
Behovet av sekundofficerare (flaggkorpraler) och korpraler (högbåtsmän) understiger
sålunda ej oväsentligt de av revisionen angivna siffrorna, vilket
dock delvis beror på att den för tillsyn av undervattensbåtarna erforderliga
personalen flyttats till sjöstyrkornas undervattensbåtdepåer. Nyss av
mig angivna behov beträffande nämnda personalgrupper nedgår ytterligare
något under sommartid.
Beräkningarna upptaga 28 arvoden (mot revisionens 29) till pensionerade
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20.
489
sekundofficerare, tjänstgörande å varven, varjämte inbesparas arvode till en
pensionerad officer och kostnader för 50 värnpliktiga yrkesmän, som av
revisionen beräknats, men av mig icke upptagits för tjänstgöring å varven.
Den av myndigheterna uttalade farhågan, att det för varvens organisation
oundgängligen och ständigt erforderliga antalet sekundofficerare bleve mindre
fast knutna till varven samt lättare underkastade förflyttningar, därest desamma,
såsom revisionen föreslagit, icke längre upptoges på en särskild
månadslönarstat, synes i viss mån grundad. Likväl torde genom reglerande
bestämmelser kunna så ordnas, att dylik tjänstgöring å varv bestämmes
för lång följd av år och icke får avbrytas eller upphävas utan
medverkan av vederbörande varvsmyndighet.
Vad slutligen angår den civila kontorspersonalen, har revisionen beräknat,
att ett genomförande av revisionens förslag skulle möjliggöra en inbesparing
i löner till dylik personal vid båda varven av tillhopa omkring
130,000 kronor om året. Denna siffra hänför sig emellertid till de av förutnämnda
varvssakkunniga hösten 1921 gjorda beräkningarna, enligt vilka
antalet kontorsanställda skulle kunna minskas från det dåvarande antalet
med omkring 55 kontorister å båda varven. Sedan den tiden hava redan
å båda varven väsentliga indragningar ägt rum. Sålunda utgör för närvarande
i Karlskrona den i byrå-, bokförings- och registreringstjänst upptagna
personalen endast 5.4 % av samtlig å varvets stat upptagen personal.
För tiden 1922—1924 beräknas den årliga kostnaden för avlöningar
till administrationspersonal hava nedbringats, så att den med omkring
80,000 kronor understiger motsvarande kostnad före år 1922. Ett
fortgående på denna väg synes mig vara lämpligt, därvid vissa av revisionen
väckta förslag till förenklingar jämväl böra tagas under övervägande.
Det av revisionen förutsatta behovet av civil kontorspersonal bör sålunda
om möjligt ytterligare nedbringas och i varje fall icke överskridas.
De av mig förordade organisationsformerna åsyfta i första hand att
ligga till grund för personalberäkningar. Emellertid torde varvens organisation
böra genomföras på det sätt, som praktisk erfarenhet visar vara
mest ändamålsenligt. Skulle härvid viss eller vissa föreslagna åtgärder
visa sig stöta på allvarliga olägenheter, böra jämkningar i den ena eller
andra riktningen vidtagas, allt under förutsättning att kostnaderna hållas
inom nu beräknade belopp.
I sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande har varvschefen vid
flottans station i Stockholm ifrågasatt att låta det centrala förvaltningsorganet,
marinförvaltningen, övertaga den direkta ledningen av Stockholms
varv på så sätt, att ämbetsverkets chef skulle övertaga jämväl varvschefsbefattningen.
eventuellt med biträde av souschef, och avdelningscheferna
i marinförvaltningen ställas i spetsen för motsvarande varvsdepartement.
Marinförvaltningen har i infordrat utlåtande häröver funnit den föreslagna
föreningen av chefskapet för ämbetsverket med chefskapet för ett ämbetsverket
underordnat varv vara en synnerligen olämplig organisation. Lika
-
490
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ledes bär ämbetsverket ansett det i allmänhet ej låta sig göra att förena
chefskap för militär eller militärteknisk avdelning i marinförvaltningen med
chefskap för varvsdepartement.
Eu organisationsförändring av den art, som här omförmälts, anser jag
mig i frågans nuvarande läge ej kunna förorda, så mycket mindre som
ett förverkligande av densamma skulle förutsätta ej mindre en med betydande
byggnadskostnader förenad flyttning av marinförvaltningens ämbetslokaler
till Skeppsholmen, än även varvets framtida bibehållande å dess
nuvarande plats i Stockholm. Yad sistnämnda fråga angår, anhåller jag
att, utöver vad som redan tidigare under »Allmänna grunder för sjöförsvarets
ordnande» uttalats, få anföra följande.
I anledning av proposition till 1918 års riksdag godkände riksdagen
viss markförsäljning vid Kaknäs till Stockholms stad, som till kronan
överlät bland annat vissa områden i Djurgårdsstaden och å Beckholmen.
Om en utvidgning och modernisering av varvet framdeles bleve beslutad,
skulle, anförde riksdagen, den förvärvade marken lämna mycket betydande
möjligheter till utveckling av varvsdriften. Det vore emellertid önskvärt,
att även de strandområden, som läge mellan Galärvarvet och den nyförvärvade
marken i Djurgårdsstaden, komrne i statens ägo. Bifall till propositionen
finge dock icke anses innebära ett ståndpunkttagande till frågan
rörande flottstationens slutliga förläggning. Denna fråga måste fortfarande
anses öppen och oavgjord.
Försvararevisionen har för sin del betecknat förhållandena vid Stockholms
varv såsom mindre tillfredsställande på grund av varvets instängda
läge mitt i huvudstaden. Då en förflyttning av hela varvet på grund av
ekonomiska skäl icke nu eller inom överskådlig framtid kunde ifrågasättas,
borde emellertid utredning verkställas rörande möjligheten att med utnyttjande
av de från Stockholms stad förvärvade områdena förskjuta varvet i
riktning mot Beckholmen, genom vilken förskjutning de närmast Strandvägen
och Nordiska muséet belägna delarna av varvet kunde avskiljas
från varvsområdet och genom försäljning, på sätt tidigare skett med Djurgårdstomter,
överlåtas till staden eller enskilda. Förutsättningen för att
en sådan förflyttning skulle kunna ske, syntes revisionen böra vara, att
säkerhet förefunnes för att kostnaderna härför kunde i det väsentligaste
täckas av inflytande tomtförsäljningsmedel.
Sedan Kungl. Maj:t redan år 1921 uppdragit åt marinförvaltningen
bland annat att uppgöra förslag till utbyte eller försäljning av Galärvarvets
nordliga delar vid Nordiska muséet samt till utflyttning av därvarande
etablissement till lämplig plats å de förvärvade områdena vid
Djurgårdsstaden, har ämbetsverket den 16 juli 1923 inkommit med utredning
i detta ärende. Enligt denna utredning skulle de beräknade
totala kostnaderna för markförvärv och utflyttning av varvet, å ena sidan,
samt den beräknade tillgången å Stockholms varvs byggnadsfond jämte
inkomsterna från avyttrade tomter, å andra sidan, ställa sig sålunda:
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 491
Inkomster Utgifter
Varvsbyggnadsfondens tillgång 1928 ............ kr. 1,300,000
Försäljning av frigjorda tomter..................... » 7,600,000
Markförvärv .................................................... — kr. 2,000,000
Uppförande av verkstäder m. m................... .——_» 6,825,000
Summa kronor 8,900,000 kr. 8,825,000
De beräknade inkomsterna skulle sålunda täcka de beräknade utgifterna.
Med anledning härav har marinförvaltningen hemställt om fastställelse
av den av ämbetsverket uppgjorda huvudplanen för utflyttning till de
jämlikt 1918 års riksdags beslut förvärvade områdena vid Djurgårdsstaden
av de å Galärvarvets nordligaste delar vid Nordiska muséet förlagda verkstäderna
och etablissementen. Tillika har ämbetsverket föreslagit, att
proposition måtte avlåtas till riksdagen, i syfte att till Kungl. Maj:ts förfogande
för utförande av vissa arbeten, betecknade såsom tillhörande ett
första utbyggnadsskede, skulle ställas ett förlagskapital om 4,500,000
kronor, att återgäldas till statsverket, i den mån inkomsterna från försäljningen
av de genom utflyttningen frigjorda områdena därtill lämnade
tillgång.
I det föregående har jag på anförda skäl föreslagit en förnyad utredning
av frågan om förläggning och anordnande av Stockholms station och
varv, därvid också möjligheten av en förläggning utanför Stockholm borde
tagas under övervägande. Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu
böra upptaga frågan om utflyttning av Galärvarvet till de förvärvade Djurgårdsområdena.
10. Flottans poliskår.
Flottans poliskår, som närmast lyder under respektive chefer för eki -
pagedepartementen å varven, är för närvarande organiserad sålunda: |
|||
Karlskrona |
Stockholm |
Summa |
|
Överkonstaplar, tillika poliskommissarier1) ......... |
1 |
1 |
2 |
Överkonstaplar ................................................ |
2 |
2 |
4 |
Konstaplar ...................................................... |
19 |
20 |
39 |
Extra konstaplar............................................... |
4 |
2 |
6 |
Summa |
26 |
25 |
51 |
*) Staten upptager ett särskilt arvode till poliskommissarie i Karlskrona, men disponeras detta
arvode sålunda, att en av överkonstaplarna samtidigt tjänstgör såsom kommissarie mot åtnjutande
av viss del av arvodet.
De årliga kostnaderna för poliskårens avlöning uppgå till i runt tal
180,000 kronor.
Försvararevisionen, som funnit kostnaderna för flottans poliskår alltför
höga, har föreslagit eu väsentlig reduktion av denna kår, nämligen till 4
överkonstaplar, 9 konstaplar och 3 extra konstaplar (tillsammans 16). Denna
Nuvarande
organisation.
Förse ars -revisionen.
Marinmyn
digheterna.
Departements
chefen.
492 Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
betydande minskning syntes revisionen kunna genomföras dels genom att inskränka
patrulleringstjänsten, dels genom att å militärt manskap överflytta
en del av bevakningstjänsten, dels ock genom att för poliserna vid varvet
i Stockholm något utöka arbetstiden. Härigenom skulle poliskårens verksamhet
bliva inskränkt till den rena polistjänsten. Som komplettering till
polispersonalen beräknade revisionen ett antal av 20 äldre manskap, i
första hand korpraler.
Marinmyndigheterna hava bestämt avstyrkt de föreslagna åtgärderna med
avseende å bevakningstjänstens ordnande. Yarvschefen i Karlskrona har
dock ansett, att därstädes en minskning av personalen med 1 överkonstapel,
3 konstaplar och 1 extra konstapel vore möjlig. Yarvschefen i Stockholm
har framhållit, att i fall en omläggning nödvändigtvis måste ske, 10 poliser
kunde ersättas med militärt manskap.
Behovet av särskild polispersonal för bevakning av de ytterst dyrbara
anläggningar, som förefinnas å flottans varv med dit förlagda fartyg och
förråd, torde icke kunna emotsägas. Ehuru jag alltså liksom revisionen
anser, att poliskårer i Stockholm och Karlskrona alltjämt böra förefinnas,
synes dock med hänsyn till de kostnader, kårerna draga —
nödvändigt att i möjligaste mån minska polispersonalens antal och samtidigt
från denna personal avlyfta en del med den rena bevakningstjänsten
förenade åligganden. Emellertid torde det icke vara möjligt eller tillrådligt
att göra reduktionen så stor, som revisionen föreslagit. Jag anser sålunda,
att poliskåren bör bestå av följande personal, nämligen
Karlskrona |
Stockholm |
Summa |
|
Överkonstaplar, tillika poliskommissarier |
1 |
i |
2 |
1 |
i |
2 |
|
Konstaplar .............. |
10 |
6 |
16 |
Extra konstaplar......... |
3 |
2 |
5 |
Summa |
15 |
10 |
25 |
Härjämte bör för bevakningstjänsten avses ett antal av 16 korpraler,
företrädesvis högbåtsmän, vilka äro inräknade i det under rubriken »Flottans
varv» för sjöreserverna beräknade antalet korpraler eller högbåtsmän.
11. Flygvapnets utbildningskurser.
Såsom i det föregående blivit omförmält, föreslår jag, att flygvapnet
erhåller en fristående organisation vid sidan av försvarets nuvarande båda
huvudgrenar, armén och marinen. I följd därav kommer den personal,
som uteslutande tages i anspråk för den marina delen av luftförsvaret, att
uppföras på marinflygkårens stat och sålunda icke att ingå i den för
flottans fredsorganisation beräknade personalen.
Hen personal däremot, som avses att undergå utbildning vid flygvapnet
föi att därefter helt övergå till detsamma för ett antal år, och som icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
493
anses kunna upptagas på marinflygkårens stat, måste givetvis beräknas
i förevarande sammanhang. Försvarare visionens förslag till organisation
av flygväsendet upptager såväl en plan för nämnda utbildning som ock
eu beräkning av den personal, som avsetts genomgå densamma. För
flottans vidkommande utvisar denna beräkning ett årligt behov av 11
officerare, 6 underofficerare, 6 manskap och 2 reservofficersaspiranter.
I samband med behandlingen av flygvapnets organisation torde jag få
närmare redogöra för de grunder, enligt vilka förenämnda utbildning bör
anordnas och personal av flottan för ändamålet beräknas. Till följd av
den utökning av flygvapnets omfattning, som av mig ifrågasättes, måste, i
förhållande till vad revisionen föreslagit, utbildningstiden i flera avseenden
förlängas och personalen ökas, särskilt under sommarhalvåret,
då repetitionskurser i allmänhet avses pågå. Behovet av denna personal
framgår av nedanstående tabell.
S |
a |
m |
Stam |
Reserv |
||||||||||
Officerare |
w |
w |
kJ |
ta__ |
O |
r. i |
||||||||
Vlnterbeliov. |
3 5" CTQ er? B p: P |
Kommendörer och |
Kaptener och |
Marini n genj örer |
Marinintendenter |
Marinläkare |
ekundofficerare och |
■I M P CD 9 c: TQ er JO. ta B JK B |
kesutbildade meniga |
Stamrekryter och |
Studenter och lik-tällda värnpliktiga |
Beservofficerore |
ficerare, f. d. stam, |
Sekundofficerare, |
Kurs för flygbåtförare, |
7 |
3 |
2 |
|||||||||||
Kurs för flygbåtförare, |
7 |
3 |
2 |
|||||||||||
Kurs för flygbåtförare, |
7 |
o O |
2 |
|||||||||||
Kurs för flygspanare... skyttar och radio- |
4 |
2 |
6 |
|||||||||||
Kurs för flygbåtmaski-nister............ -...... |
8 |
! |
||||||||||||
Summa |
— |
— |
25 |
— |
— |
— |
11 |
20 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Sommarbehov. Kurs för flygbåtförare |
25 |
11 |
20 |
|||||||||||
Repetitionsövningar för flygbåtförare______ Kepetitionsövningar |
4 |
3 |
||||||||||||
Kepetitionsövningar |
||||||||||||||
Summa |
— |
— |
! 34 i - |
! - |
1 - |
i 15 |
| 22 |
— |
— |
494
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen.
Marinmyndig
heterna.
Departements
chefen.
Såsom framgår av efterföljande redogörelse för personalstaterna, är det
nödvändigt att i avseende å fördelningen i grader av de olika personalkategorierna
taga hänsyn till den personal, som upptages å marinflvgkårens
stat. Anställningen vid flygvapnet måste nämligen för det störa” flertalet
av åtskilliga orsaker förbliva av övergående art, och den vid flygvapnet
anställda personalen måste alltså förutsättas bibehålla tur och befordringslätt
vid marinen, dit den efter slutad anställning vid flygvapnet kommer
att i allmänhet återgå.
Den vid flygvapnet fast anställda personalen, till vilken sålunda vid utformandet
av flottans personalstater hänsyn bör tagas, utgör:
2 kommendörer eller kommendörkaptener,
20 kaptener eller subaltemofficerare,
1 marinintendent,
1 marinläkare,
35 sekundofficerare eller flaggkorpraler,
30 korpraler (högbåtsmän) samt
15 yrkesutbildade meniga.
12. Övriga personalbehov.
Kommendering av officerare in. fl. till vissa utblldningskurser
och tillfällig tjänstgöring in. in.
Försvarsrevisionen, som underkastat behovet av officerare för genomgående
av vissa utbildningskurser m. m. en detaljerad granskning, har
kommit till det resultatet, att detta behov växlade mellan 41 officerare
under oktober månad och 16 under juli—augusti månader, samt
att detsamma, under förutsättning att ökningen under vinterhalvåret mot\ägdes
av visst överskott a den för sjöstyrkorna beräknade personalen,
kunde uppskattas till 26 officerare i medeltal per år.
Mot denna beräkning hava marinmyndigheterna icke käft något att
erinra.
I överensstämmelse med den i det föregående tillämpade principen att
beräkna personalbehovet särskilt för vinter- och särskilt för sommarhalvåret
har jag låtit verkställa en förnyad beräkning av ifrågavarande officersbehov.
Härvid hava vissa jämkningar vidtagits i syfte dels att på de
punkter, där så ansetts möjligt, nedbringa behovet och dels att tillgodose
behov, som i revisionens beräkningar icke förutsetts. Resultatet av
nämnda beräkning framgår av nedanstående tabell.
Kun<jl. Maj.ts proposition nr 20.
495
Marinförvaltnin#en .................
Marinstaben ...........................
Sj ökrigshögskolan:
a) allmänna kursen..............
b) allmänna högre kursen......
c) artillerikursen ..................
d) torpedkursen.....................
e) minkursen .......................
f) mil. pedagog, kurs ............
Sjökrigsskolan (extra KO).........
Officerskurser vid art.-skjutskola
Radio-officerskurser..................
Marinens gymnastikkurs ..........
Marinens handvapenskjutskola...
Art.-skjutskolan (instr.-off. m. fl.)
Torpedskolan ( » )
Ub.-skolan ( » )
Minskolan ( » )
Sign al skolan ( » )
Kustflottans tillämpn.-övningar
Gymnastiska centralinstitutet ...
Inf anteriskj utskolan..................
Tjänstgörande vid utländska mariner
i skolor........................
Summa
Medeltal
Av tabellen framgår, att vinterbehovet är konstant och uppgår till 34
officerare, under det att sommarbehovet växlar betydligt under de olika
månaderna. I medeltal utgör emellertid sistnämnda behov 22 officerare*
från vilken siffra jag därför utgår i personalberäkningarna. Den brist,
som genom detta beräkningssätt uppstår under vissa månader — högst
12 officerare — torde, såsom ock revisionen förutsatt, kunna utjämnas
genom att taga i anspråk den för sjöstyrkorna avsedda ersättningspersonalen,
vartill jag i det följande återkommer.
Även i fråga om mariningenjörer och marinintendenter hade det visserligen
varit önskvärt att kunna beräkna särskild personal för ändamål, som
här behandlats, då det givetvis inträffar, att jämväl dylik personal tid efter
annan måste avses för särskilda uppdrag och kommenderingar, vilka icke
låta sig förenas med vederbörandes ordinarie tjänster. Med hänsyn till
det ringa antal, som härvidlag skulle komma i fråga, ävensom till önskvärdheten
av att icke ytterligare utöka personalstaterna anser jag mig
emellertid icke böra föreslå någon särskild personal för ifrågavarande
ändamål, utan förutsätter, att i förekommande fall sådana anordningar ändock
kunna vidtagas, som medgiva tillfällig bortovaro från den ordinarie tjänsten.
Månader
November |
December |
P D P |
Februari |
Mars |
April |
g <2. |
Juni |
Juli |
Augusti |
I September |
Oktober |
9 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
_ |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
18 |
18 |
18 |
18 |
18 |
18 |
__ |
_ |
_ |
_ |
__ |
18 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
1 |
1 |
I |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
-- |
1 |
2 |
— |
||||||||||
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
||||||
3 |
3 |
— |
— |
I''8 |
— |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 9 |
l9 |
— |
— |
3 1 |
3 1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
- |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
|
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
84 |
34 34 |
34 |
34 |
34 |
22 |
22 |
13 |
11 |
32 |
34 |
34 I 22
Nuvarande
organisation.
496 Kungl. May.ts proposition nr 20.
Försvarsrevisionen liar i fråga om underofficerarna icke beräknat någon
personal för genomgående av särskilda utbildningskurser, ett förhållande,
mot vilket underofficersförbundet i sitt yttrande över revisionens betänkande
gjort sina erinringar. Då jag ansett det vara av betydelse för
tjänsten inom flottan, att tillfälle beredes även sekundofficerare att genomgå
vissa speciella utbildningskurser, såsom vid navigationsskola, tekniska fackskolor
m. fl., bär jag låtit verkställa en undersökning angående personalbehovet
i denna del, varav resultatet föreligger i nedanstående tabell.
Kurs vid navigations-skola ................... |
Nov. |
JDec. |
Jan. |
Febr. |
Mars |
April |
Maj |
Juni |
Juli |
Aug. |
Sept. |
Okt. |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||
Kurs vid läroanstalt |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|||
Kurs vid teknisk |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|||
Kurs i elektroteknik |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
|||||
Kurser vid kanon-verkstäder och am-munitionsfabriker. |
1 |
i |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
|||||
Marinens gymnastik-kurs............ |
1 1 |
|||||||||||
Marinens handvapen-skjutskola............ |
1 |
|||||||||||
Summa |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
- |
— |
6 |
4 |
Av tabellen framgar, att under vinterhalvåret bör för ifrågavarande ändamål
beräknas ett antal av 10 sekundofficerare.
I anslutning till vad ovan anförts, torde för genomgående av utbildningskurser
m. fl. ändamål böra beräknas nedanstående personal, nämligen
under vinterhalvåret 34 officerare (kaptener eller subalternofficerare) och
10 sekundofficerare samt
under sommarhalvåret 22 officerare (kaptener eller subalternofficerare).
Personal från flottan till kustfästningarna.
Såsom befälhavande amiral och kommendant i Karlskrona fästning tjänstgör
enligt nuvarande organisation en flaggman, vilken samtidigt bestrider
befattningen som stationsbefälhavare vid flottans station i Karlskrona.
Såsom stabschef hos befälhavande amiralen i Karlskrona är för närvarande
beräknad en regementsofficer från flottan.
Enligt nuvarande organisation är vidare följande civilmilitära personal
avsedd för tjänstgöring ''vid kustartilleriet, nämligen
a) MarinläJcare:
i Vaxholms fästning:
1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, och
1 marinläkare såsom biträdande läkare,
Katigt. Maj:ts proposition nr 20.
497
i Karlskrona fästning:
1 marinläkare såsom äldste läkare och
1 marinläkare såsom biträdande läkare samt
i Alvsborgs fästning:
1 marinläkare såsom kårläkare.
b) Marinintendenter:
i Vaxholms fästning:
1 marinintendent såsom fästningsintendent,
1 » » tygintendent,
1 » » regementsintendent och
1 » » biträdande regementsintendent,
i Karlskrona fästning:
1 marinintendent såsom tygintendent,
1 » » regementsintendent och
1 » » biträdande regementsintendent,
i Alvsborgs fästning:
1 marinintendent såsom kårintendent.
Försvarsrevision eu har fnnnit sammanförandet till en och samma person
av befattningarna som befälhavande amiral och stationsbefälhavare i Karlskrona
ändamålsenligt. Befattningen som stabschef hos befälhavande amiralen
borde enligt revisionens åsikt framdeles bestridas av regementsofficer
vid kustartilleriet. Som följd härav borde en för närvarande såsom
adjutant i befälhavande amiralens stab tjänstgörande kompaniofficer från
kustartilleriet utbytas mot en kompaniofficer från flottan. För vinnande
av vissa besparingar borde vidare vissa indragningar beträffande den civilmilitära
personalen äga rum.
Revisionen beräknade alltså följande personal för tjänstgöring vid kustfästningarna,
nämligen
1 kompaniofficer såsom adjutant i befälhavande amiralens i Karlskrona
stab,
1 marinintendent såsom fästningsintendent i Vaxholms fästning,
2 marinintendenter såsom tygintendenter i fästningarna,
2 » » regementsintendenter vid kustartillerirege
mentena,
1 » » kårintendent vid Alvsborgs kustartillerikår,
1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, i Vaxholms
fästning,
1 » » biträdande läkare i Vaxholms fästning,
1 » » läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente samt
1 » * kårläkare vid Alvsborgs kustartillerikår.
Häremot hava marinmyndigheterna erinrat, att stabschefen hos befälhavande
amiralen i Karlskrona borde vara regementsofficer från flottan och
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A Käft. (Nr 20.) 212523 32
Försvars
revisionen.
Marinmyndighetern
a.
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
Försvars revisionen -
498 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
icke, som revisionen föreslagit, regementsofficer från kustartilleriet, varemot
för adjutantsbefattningen borde avses en kompaniofficer från kustartilleriet
i stället för dylik från flottan. Chefen för kustartilleriet har tillkännagivit
härifrån avvikande mening.
För egen del anser jag mig vid beräknandet av personal från flottan
till kustfästningarna böra följa revisionens förslag. Härvid förutsätter jag
dock, såsom jag redan tidigare uttalat, att beräkningarna icke böra vara
i den grad bindande, att icke utbyte av personal mellan flottan och kustartilleriet
må kunna äga rum.
Beträffande intendenturpersonalen har någon ändring i revisionens förslag
icke från marinmyndigheternas sida påyrkats, och finner icke heller
jag något att erinra mot förslaget i denna del.
Den föreslagna indragningen av den ene av de vid kustartilleriet i Karlskrona
tjänstgörande läkarna har däremot av myndigheterna avstyrkts under
framhållande av de svårigheter för eu tillfredsställande läkarvård, som därigenom
skulle komma att uppstå. Då det på grund av de splittrade förläggningsförhållandena
bleve nödvändigt att viss tid av året kommendera
en särskild läkare till tjänstgöring vid forten — något som revisionen
själv antytt — skulle för övrigt besparingen bliva alltför obetydlig för att
uppväga av indragningen följande olägenheter.
I denna fråga ansluter jag mig emellertid till revisionens uppfattning,
att 1 ordinarie läkare vid kustartilleriet i Karlskrona bör vara tillfyllest,
och att eventuellt erforderlig tillfällig förstärkning av läkarpersonalen lämpligen
bör kunna ordnas genom kommendering av marinläkare av 2. graden
eller mariniäkarstipendiater på samma sätt, som tillämpas i fråga om fartygen.
På grund av vad ovan anförts, bör sålunda för tjänstgöring vid kustfästningarna
under såväl vinter- som sommarhalvåret beräknas följande personal,
nämligen
1 adjutant i befälhavande amiralens i Karlskrona stab, kapten eller
subalternofficer från flottan,
6 marinintendenter samt
4 marinläkare.
Härvid torde få erinras om att befälhavande amiralen i Karlskrona i
egenskap av stationsbefälhavare upptages under »Flottans stationer och
örlogsdepåer».
Ersättningspersonal.
Såsom ersättningspersonal för sjuka, permitterade, undanhållna eller
rymda m. fl. beräknas enligt nuvarande organisation 10 % av sammanlagda
personalbehovet under fredstid för land- och sjötjänst.
Försvarsrevisionen har av kostnadsskäl icke ansett sig kunna beräkna
någon särskild personal i fredstid för bemanning av den i materielreserv
förlagda fartygsmaterielen. Av samma skäl har revisionen vid beräknande
av ersättningspersonal för sjuka, permitterade, undanhållna eller rymda m. fl.
icke upptagit någon ersättningspersonal för landtjänstgöring, utan begränsat
ersättningspersonalen till 10 % av den för sjötjänstgöring avsedda perso
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
4''.)!)
nålen. Härvid bär beträffande ersättningspersonalen för stamrekryter och
värnpliktiga på grund av beriiknat överskott å antalet instiillda värnpliktiga
förutsatts en ytterligare minskning med 100 man.
Marinmyndigheterna liava i denna fråga framhållit, hurusom en organisation,
fotad på revisionens beräkningssätt, icke kunde i längden tillfredsställande
vidmakthållas, och att fartygen icke kunde fulltaligt bemannas
med en så knappt beräknad ersättningspersonal. Erfarenheten visade, att
på grund av vakanser och andra orsaker så stora luckor uppstode även
i land, att tjänsten icke kunde nöjaktigt skötas, om ersättningspersonal
icke funnes disponibel. Myndigheterna, som räknade med att den föreslagna
marinordningen bleve i viss mån provisorisk, förordade därför, att
vid en kommande definitiv organisation en återgång borde ske till det för
närvarande tillämpade beräkningssättet.
I fråga om ersättningspersonalen har Svenska underofficersförbundet
anfört bland annat, att revisionen syntes hava för litet beaktat det förhållandet,
att en icke så ringa procent av den i stat upptagna personalen
ständigt vore borta från tjänstgöring. Sjuka, permitterade m. fl. tillfälligt
frånvarande kunde tillsammans ofta uppgå till ett betydande antal. Man
finge ej heller förbise personalens, i synnerhet efter avslutad sjökommendering,
berättigade anspråk på att erhålla den tjänstledighet, som reglementet
medgåve. Med den genomgående inknappning, som revisionen
föreslagit beträffande den för landtjänstgöring avsedda personalen, syntes
tjänstledighet omöjligt kunna beredas till den utsträckning, som med
billighet och hänsyn till personalen vore förenlig. Förbundet ansåge det
sålunda nödvändigt, att ersättningspersonal för såväl landtjänstgöring som
rustade fartyg beräknades till 10 % av personalbehovet.
Det är uppenbart, att ju knappare den för fredstjänstens upprätthållande
oundgängligen erforderliga personalen är beräknad, desto större blir behovet
av ersättningspersonal. Då jag, såsom av den föregående redogörelsen
framgår, ansett mig böra på varje punkt och i varje fall beräkna
behovet noggrant men ytterligt knappt, måste det förvisso i och för sig
betraktas som en svaghet att icke avse tillräcklig ersättningspersonal för
samtliga förband och formationer. Jag finner mig emellertid med hänsyn
till kostnaderna icke böra frångå revisionens förslag att i detta hänseende
undantaga landtjänsten. Behovet av ersättningspersonal för sjöstyrkorna
är däremot så påtagligt, att det icke torde tarva någon närmare motivering.
Om fartygen icke kunna hållas fulltaligt bemannade, kommer givetvis
utbytet av övningarna att avsevärt försämras och icke stå i riktigt förhållande
till de på dessa nedlagda kostnaderna, varjämte flottans värde ur
krigsberedskapssynpunkt i betänklig grad nedgår. Det nu uppgjorda förslaget
till marinorganisation är liksom revisionens förslag byggt på principen
av en visserligen till omfattningen starkt begränsad men väl övad
och krigsberedd flotta. För att åtminstone i huvudsak städse kunna upprätthålla
denna princip, som måste anses riktig och väl motsvara landets
intressen, bör det vara en angelägenhet av största vikt att trygga den sjö
-
Marinmyndiyhctcrna.
Svenska
underofficers
förbundet.
Departements
chefen.
500
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
gående flottans personalbehov. Om under vissa förhållanden det i land låter
sig göra att vid inträffande förfall dubblera tjänster, eller om det icke
behöver förorsaka någon större rubbning i tjänsten, därest eu man, som
fyller en mindre ansvarsfull post eller endast undergår övning, icke kan
vid förfall ersättas med annan man, ställa sig förhållandena ombord helt
annorlunda. Varje man har där en viss bestämd befattning, som, hur
ringa den än i vissa fall må synas, dock måste vara ständigt besatt, om
icke tjänsten och krigsberedskapen skola bliva lidande. Härtill kommer,
att med den långt drivna arbetsfördelningen och specialiseringen inom
tjänsten ombord vikten av kompetent ersättningspersonal framträder skarpare
än i land.
Följande revisionens förslag beräknar jag sålunda ersättningspersonalen
för sjöstyrkorna till 10 % av den för dessa förband beräknade ordinarie
personalen. Då jag, på sätt tidigare (sid. 408) nämnts, förutsätter,
att uppkommande överskott av värnpliktiga skall hemförlovas, föreligger
här ej anledning att, såsom revisionen föreslagit, minska ersättningspersonalen
för stamrekryter och värnpliktiga med 100 man, varför jag sålunda
även beträffande denna kategori räknar med 10 % ersättningspersonal.
På grund av att jag i det föregående bär å varje punkt angivit ett
visst bestämt behov av marinintendenter, saknar jag anledning att — såsom
revisionen gjort — beräkna särskilda intendenter för fortsatt utbildning
och som ersättning vid inträffande förfall.
Den enligt ovan angivna grunder beräknade ersättningspersonalen är
upptagen under rubriken »Sjöstyrkorna».
Vad angår marinläkare, har revisionen erinrat, att behovet av ersättningspersonal
fylles med de för sjökommendering avsedda marinläkarna
av 2. graden och marinläkarstipendiaterna. Med hänsyn till att sistnämnda
marinläkare och marinläkarstipendiater endast åtnjöte ett mindre arvode
och icke kunde påräknas för längre inkallelser än omkring tre månader
om året, har revisionen funnit behovet av dylik ersättningspersonal icke
kunna sättas lägre än till 17. Härutöver har revisionen under rubriken
»Ersättningspersonal för sjötjänst» upptagit ytterligare 1 marinläkare, till
följd varav alltså sammanlagda antalet ersättningspersonal inom marinläkarkåren
enligt revisionens förslag utgjorde 18. Då samtliga här omförmälda
läkare huvudsakligen avses, för sjötjänstgöring, har jag upptagit
dem under rubriken »Sjöstyrkorna» (ersättningspersonal) till ett antal av
18 för vinterbehovet och 17 för sommarbehovet.
Flottans musikpersonal.
Flottans musikorganisation är så tillrida olika motsvarande organisation
vid armén, att musikpersonalen icke är beräknad uteslutande för utförande
av musik och hornblåsning, utan jämväl användes för expeditionstjänst
och utförande av skrivgöromål in. m. För vinnande av befordran till
musikunderofficer kräves, i motsats till vad förhållandet är vid armén,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
501
godkänd examen i underofficersskola (ekonomiklass). Vidare förefinnes
den olikheten, att musikledarna (musikdirektörerna), som ursprungligen
endast hade till uppgift att »inöva hornblåsare och trumslagare» bland
skeppsgossarna, men efterhand övergått att därjämte bliva ledare för musikkårerna,
icke äro ordinarie beställningshavare, utan anställda medelst kontrakt
mot åtnjutande av arvode, vilket från och med år 1923 utgår enligt
4. lönegraden för underofficerare, dock efter närmast lägre löneklass än
för motsvarande ordinarie beställningshavare. Slutligen förfogar flottan
icke över egna instrument och musiktillbehör, utan ställas dylika till disposition
av enskilda sammanslutningar, de s. k. musikkassorna, delvis mot,
delvis utan ersättning av kronan.
Försvarsrevisionen, som funnit, att musikpersonal allt fortfarande vore Forsyarsnödvändig
för signalblåsningen, har jämväl förklarat sig anse en särskild
musikorganisation erforderlig för utförande av harmonimusik. Detta vore
nämligen ur tjänstesynpunkt påkallat, såväl för uppfyllande av flottan
påvilande representationsplikter som ock för beredande av förströelse och
vederkvickelse åt personalen m. m. Den nuvarande anordningen med
musikpersonalens användande även för andra ändamål syntes i stort sett
lämplig. Som hittills borde det ankomma på Kungl. Maj:t att efter
tjänstens krav fastställa indelningen av underofficers- och sjömanskårerna
i yrkesgrenar och därvid även bestämma antalet musikkonstaplar och
hornblåsare.
I fråga om musikledarna syntes det med rättvisa och billighet överensstämmande,
att dessa erhölle en säkrare ställning, än de för närvarande
hade, varför i staten borde uppföras tvenne beställningar med benämning
musiklöjtnant och med avlöning lika med löjtnant.
De årliga kostnaderna för instrument m. m. för tillhopa 4 musikkårer
om 9 man jämte ersättningspersonal beräknades till 5,000 kronor, vilket
belopp borde uppföras under anslaget till kasernutredning m. in.
För den militärt nödvändiga musiken erforderliga instrument m. m. borde
från musikkassorna övertagas och underhållas av kronan, varigenom musikkassornas
verksamhet kunde inriktas på att främja sådan musik, som, ehuru
icke ur militär synpunkt strängt nödvändig, dock vore av betydelse för höjandet
av militärmusiken överhuvudtaget och intresset bland musikpersonalen.
.Rekryteringen av musikpersonalen borde såsom hittills huvudsakligen
ske från skeppsgossekåren.
Marinmyndigheterna hava icke haft något att erinra mot revisionens Marinmyn.
.. , , no -i . digheterna.
förslag med avseende a musikorganisationen.
Då de av revisionen angivna riktlinjerna för flottans musikorganisation Departementssynas
vara lämpliga och ändamålsenliga, ansluter jag mig till revisionens chefenförslag.
Dock anser jag, att avlöningen till de båda musikledarna, vilka
allt fortfarande synas böra benämnas musikdirektörer, bör utgå efter 4.
lönegraden för underofficerare. Såsom kompetensvillkor för erhållande av
dylik befattning bör givetvis fordras att hava avlagt musikdirektörsexamen.
502
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
På grund av att skeppsgossekåren i Marstrand avses att bibehållas,
torde nu utgående arvode om 250 kronor till en musikinstruktör därstädes
fortfarande bliva behövligt.
Av de 4 musikkårer, revisionen avsett för utförande av militärmusik,
beräknar jag en för vardera stationen, eu kommenderad å kustflottans
flaggskepp samt en å pansarkryssaren Fylgia, vilken sistnämnde under
sommarhalvåret torde böra vara embarkerad å det i sjökrigsskola vdelningen
ingående pansarskeppet. Inom föreslagna personalstater torde kårerna få
givas den sammansättning, som lämpar sig efter förhållandena ombord och
som — vad stationerna beträffar — medgiver utförandet av harmonimusik.
Då, liksom enligt revisionens förslag, den för bildande av ovanstående
kårer erforderliga personalen är beräknad under respektive tjänstgöringsplatser
i land och ombord, upptages icke någon särskild sådan personal
i förevarande sammanhang.
Särskilt personalbehov.
Såsom jag tidigare i fråga om flottans poliskår anfört, har jag för bevakningstjänsten
a varven beräknat 16 korpraler, vilka företrädesvis torde
böra vara högbåtsmän. I personalberäkningarna äro dessa, såsom också
förut nämnts, upptagna under rubriken »Flottans varv».
Sammanfattning.
I enlighet med vad som sålunda anförts, beräknas flottans »Övriga
personalbehov», på sätt framgår av följande tabell.
1 |
S |
t a |
m |
Stam och |
Reserv |
|||||||||
Officerare |
CO |
Kl |
CO |
O |
Sfi |
|||||||||
K M |
tj* |
s |
Marinläkar |
® |
*6 |
PT CD |
CO |
eu tv |
B o |
|||||
1 |
P TO 1 |
3 S P ® eu P Ce eu gf 2 |
g" f >-t CT> 5 g |
2. 5'' a’ to ® a O: |
5‘ (l eu ® |
» 5 TO p, o 7* *■*> P P |
p_ tv H ce TO er |
P ? P eu tv |
a.m rekryter |
åter och lil |
CD CD < O b O (V |
er are, f. d. |
3 3 3 eu B B ® o ÖS 53 Z. H |
|
® 2 |
o o P ^ |
*1 ® |
tv |
® 0) O |
B |
3 ® a |
s o |
& CO 5* |
P tv |
tv CD er P |
C ® eu \ |
|||
® M |
® |
a- |
a |
TO |
a |
3 |
eu |
|||||||
Vinterbehov. | Kommendering till ut- |
v—'' |
p |
||||||||||||
_ |
_ |
34 |
— |
10 |
— |
— |
— |
— i |
||||||
bildningskurser m. m. |
||||||||||||||
kustf ästnin garna...... |
— |
— |
1 |
— |
6 |
4 |
— |
— |
— |
— |
- |
- |
— |
— |
Summa |
— |
— |
35 |
— |
6 |
4 |
10 |
|||||||
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Kommendering till ut-bildningskurser m. m. |
— |
22 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— ! |
||
kustfästningarna...... |
— |
1 |
— |
6 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Summa |
_ |
— |
23 |
— |
6 |
4 |
I 1 |
503
Kungl. Maj:ts proposition nr 02.
13. Sammanfattning av flottans fredsbehov av militär och
civilmilitär personal samt värnpliktiga.
Sammanfattas vad i det föregående anförts, kommer för den nu föreslagna
fredsorganisationen vid flottan att erfordras den militära och civilmilitära
personal samt det antal värnpliktiga, nedanstående tabell utvisar.
! |
Stam |
|||||||||||||
s |
t a |
m |
och värn |
Reserv |
||||||||||
pliktiga |
||||||||||||||
Officerare j |
Cfc |
W | |
2- w |
| |
o |
P* _ |
||||||||
g |
o |
c*- |
W |
o* |
r» ® |
|||||||||
° £ |
B ? W |
p |
53 |
g |
PJ P 53 P JQ P- |
P |
p |
p: B |
£ p-p g |
ö) ® |
i s |
£• tf £ * 3 B |
||
2 P er? CTQ B SK |
I 3 P £ P> S C: & ►i O: tf P O |
JU: P 3 O ® 35 2 o : |
D_ tfQ ® c2. C: ►i |
® p p. ® P cf |
5" Sk tf 53 H ® |
tf ° 2* -p 2 p £ ® ® |
C- a<5 er p. |
o* p p- ® g |
p ® ►c tf JP -I tf <-4-2. ® p o |
S. & » o b, 2, tf ^ |
< O *•» tP O ® p g |
p _ o a ® m CD |
p- M o ^ 5 2 o p p H |
|
Vinterbehov. |
® o P a |
® a! 53 - ® |
H |
-s |
o o |
§ SK |
p CTQ P |
jq tf P '' |
P 5 |
6 ~ P* ® |
||||
Marinens centrala mjm- |
9 9 |
8 542 |
14 1225 |
2 |
6 |
|||||||||
digheter ............... Sjöstyrkorna ............ Stationer och örlogs- |
2> 1 |
*) 18 |
33 106 |
12 9 |
2 28 |
3 681 366 |
683 479 |
24 |
15 |
|||||
155 |
521 |
23 |
||||||||||||
depåer .................. |
2 |
8 |
47 |
2 |
25 |
9 |
— |
— |
||||||
Skeppsgosseinstitu-tionen .................. Flottans varv........... Flygvapnets utbild- |
— |
2 7 |
12 15 25 |
26 |
11 |
— |
42 157 11 |
10 85 20 |
10 78 |
30 220 |
— |
— |
— |
1 28 |
ningskurser........... |
— |
— |
— |
— |
||||||||||
Övriga personalbehov Summa |
— |
— |
35 |
— |
6 |
4 |
10 |
— |
||||||
5 |
47 |
273 |
49 |
60 |
43 |
925 |
1165 |
1250 |
2 010 |
24 |
15 |
2 |
58 |
|
Sommarbehov. |
||||||||||||||
Marinens överstyrelse |
8 |
14 |
||||||||||||
2 |
‘)16 |
25 |
12 |
8 |
2 |
3 |
— |
2 |
||||||
Sjöstyrkoma ............ Stationer och örlogs- |
1 |
17 |
147 |
9 |
11 |
28 |
674 |
880 174 |
803 423 |
1310 310 |
24 |
15 |
23 |
|
depåer .................. |
2 |
8 |
30 |
2 |
24 |
9 |
93 |
— |
—■ |
|||||
j Skeppsgosseinstitu- 1 tionen .................. | Flottans varv ........... | Flygvapnets utbild- |
— |
7 |
1 15 31 |
26 |
11 |
— |
5 130 15 |
5 81 22 |
73 |
9 218 |
— |
— |
— |
1 28 |
ningskurser............ |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
1 Övriga personalbehov Summa |
— |
— |
23 |
— |
6 |
4 |
— |
— |
||||||
5 |
48 |
1 272 |
49 |
60 |
43 |
925 |
1165 |
1 29S |
Il 861 |
24 |
15 |
2 |
58 |
|
Summa maximibehov |
0 |
48 |
273 |
49 |
60 |
43 |
925 |
1165 |
1 291 |
2 010 |
24 |
15 |
2 |
58 |
bristen å yrkesut-bildade meniga met |
■ |
'' |
||||||||||||
rekryter eller värn |
— |
1 - |
41 |
»il - |
! _ |
— |
||||||||
Återstående behov atl |
i |
|||||||||||||
uppföras å flottans |
>1 1 £ |
*) it |
272 |
41 |
» 6C |
4c |
S 92c |
,116c |
1 250||a 010 |
| 24 |
t! i? |
1 ~ |
58 |
*) DHrav 1 uppförd å försvarsdepartementets stat.
504
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Årskontingenten rekryter beräknas, såsom tidigare nämnts, till samma
antal, som av försvarsrevisionen förutsatts, eller 560. Om detta antal
frånräkna^ det ovan angivna behovet av »stamrekryter och värnpliktiga»,
återstår for flottans vidkommande ett behov av 1,450 värnpliktiga, vilken
siffra understiger motsvarande av revisionen beräknade behov med 100 man.
I förhållande till revisionens beräkningar har antalet f. d. stamofficerare
med arvoden nedbringats med 4 samt antalet f. d. stamsekundofficerare
med arvoden med 20.
Beträffande personalbehovet vid mobilisering får jag hänvisa till särskild
redogörelse, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.
14. Flottans personalstater.
Officerskåren.
organisation uuvaran(1e organisation består flottans officerskår enligt stat av:
o flaggmän,
9 kommendörer,
22 kommendörkaptener av 1. graden,
22 kommendörkaptener av 2. graden,
131 kaptener,
110 löjtnanter samt
55 underlöjtnanter och fänrikar
eller sammanlagt 354 officerare.
Härtill kommer å försvarsdepartementets stat uppfört arvode för chefen
for sjöförsvarets kommandoexpedition. Denna befattning är avsedd att i
regel bestridas av eu kommendör, vars lön å officerskårens stat inbesparas
under den tid, förordnandet varar.
xszL „•/STTrisr ,ia.r- *•**”* -rf** ••—“««»«»«*>-*«*
vid flottan till 301, varforutom a flottans stater skulle för marinens flygväsende
beräknas tillsammans 27 officerare (därav 11 elever), i följd varav
sammanlagda antalet officerare skulle uppgå till 328. Beställningarna
skulle fördelas sålunda:
5 flaggmän,
8 kommendörer (därav 1 å försvarsdepartementets stat),
16 kommendörkaptener av 1. graden,
22 kommendörkaptener av 2. graden,
119 kaptener,
105 löjtnanter samt
53 underlöjtnanter och fänrikar.
%yZlr Marinmyndigheterna hava framhållit, att, räknat efter fredsbehovet, skulle
hetema. utoYer det av revisionen angivna antalet erfordras ytterligare 7 regementsofficerare
och 36 kompaniofficerare eller tillsammans 43 officerare. För
tillgodoseende av mobiliseringsbehovet erfordrades än större ökning i stam
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20. 505
officerarnas antal Med hänsyn till svårigheten att fylla förefintliga vakanser
inom sjöofficerskåren borde emellertid för närvarande icke någon ökning
av officerskårens av revisionen föreslagna totalnnmerär äga rum.
I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,
erfordras för flottans eget vidkommande (överstyrelse, sjöstyrkor, stationer
o. s. v.) ett antal av 301 officerare (inräknad 1 å försvarsdepartementets
stat), innefattande 3 kommendörkaptener mer och 3 kaptener eller subalternofficerare
mindre, än försvarsrevisionen beräknat. Men härutöver erfordras
ett antal av 25 subalternofficerare, vilka — kvarstående å flottans
stat — avses att vara elever vid flygvapnets skolor.
Såsom jag i samband med frågan om flygvapnet får tillfälle närmare
omförmäla, erfordras dessutom för marinens flygkår ett antal av 2 regementsofficerare,
8 kaptener och 12 subalternofficerare från flottan. Dessa
skola visserligen uppföras å flygkårens stat, men då ett passagesystem
mellan flottan och flygkåren måste åvägabringas, blir det vid gradfördelningen
inom sjöofficerskåren nödvändigt att taga hänsyn även till dessa
beställningar, med vilka det sammanlagda antalet uppgår till [301 +
(25+ 22) =] 348.
I likhet med revisionen och marinmyndigheterna anser jag, att i staten
böra uppföras 5 flaggman.
Behovet av regementsofficerare uppgår, såsom framgår av vad jag förut
anfört, till sammanlagt 50 beställningar. I likhet med revisionen och
marinmyndigheterna beräknar jag, att 17 % av detta antal eller, avrundat
uppåt, 9 beställningar, böra utgöras av kommendörer, därav 1 på försvarsdepartementets
stat. Av återstående antal synas 19 beställningar böra
upptagas som kommendörkaptener av 1. graden och 22 som kommendörkaptener
av 2. graden. Reduktionen av det nuvarande antalet kommendörkaptener,
22 inom vardera av de två graderna, skulle sålunda uteslutande
drabba den högre av de båda kommendörkaptensgraderna. Kompaniofficersbeställningarna
böra fördelas på 126 kaptens- och 167 subaltern -officersbeställningar.
Yad de sistnämnda beträffar, har redan tidigare inom flottan väckts förslag
om underlöjtnantsgradens borttagande. Försvarsrevisionen har funnit
en sådan åtgärd vara ägnad att förenkla organisationen och för sin del
icke haft något att däremot erinra. I överensstämmelse med vad jag i
det föregående föreslagit beträffande armén, anser jag, att en dylik förändring
nu bör genomföras jämväl för flottans vidkommande. Jag förutsätter
sålunda, att fänrik efter två års tjänst i regel skall utnämnas till
löjtnant, samt att — för att anordningen icke skall medföra ökade kostnader
— 2. löneklassen i underlöjtnants-(fänriks-)graden skall hänföras till
löjtnantsgraden. Samtliga ovannämnda 167 subalternofficersbeställningar
böra alltså i staterna uppföras under gemensam beteckning »löjtnanter och
fänrikar».
Flottans officerskår bör således beräknas till:
Departements
chefen.
506
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
stat.
5 flaggman,
9 kommendörer,
19 kommendörkaptener av 1. graden,
22 kommendörkaptener av 2. graden,
126 kaptener samt
167 löjtnanter och fänrikar,
av vilka 1 kommendör upptages på försvarsdepartementets stat samt 2
(kommendörer eller) kommendörkaptener, 8 kaptener och 12 löjtnanter eller
fänrikar uppföras på flygvapnets stat.
Med frånräknande av de beställningshavare, vilka avses att uppföras å
försvarsdepartementets och flygvapnets stater, böra sålunda på stat för
flottans officerskår uppföras:
5 flaggman,
8 kommendörer,
18 kommendörkaptener av 1. graden,
21 kommendörkaptener av 2. graden,
118 kaptener samt
155 löjtnanter och fänrikar.
I likhet med revisionen anser jag, att det till innehavaren av befälhavande
amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona utgående
arvodet om 3,480 kronor bör bibehållas, medan det årliga tillägget till
lön åt beställningshavare, som utan att åtnjuta flaggmans lön förordnas
att upprätthålla vissa för flaggman avsedda befattningar icke torde vara
erforderligt. Att vissa arvoden böra utgå till varvscheferna vid flottans
varv i Karlskrona och Stockholm har redan omförmälts vid behandlingen
av varvens organisation.
Revisionen har beräknat ett antal av 6 arvoden till pensionerade officerare,
vilka upprätthölle vissa angivna befattningar. Här föreslås detta
antal minskat till 2.
Liksom revisionen anser jag det vara av synnerlig vikt, att den föreslagna
fredskadern, vilken icke beräknats större, än som för freds tjänstens
behöriga upprätthållande är oundgängligen erforderligt, också hålles fulltalig.
Jag har ock redan i samband med frågan om sjökrigsskolans organisation
förordat vissa åtgärder i syfte att underlätta rekryteringen av
sjökadetter.
Slutligen torde böra erinras om att enligt den för flygvapnet förutsatta
organisationen, vartill jag senare återkommer, chefen för flygvapnet avses
vara en officer ur armén eller marinen.
Sekundofficerskåren.
Organisation.
Enligt nuvarande organisation består flottans underofficerskår av:
243 flaggunderofficerare,
495 underofficerare av 2. graden och
675 underofficerare av 3. graden,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
507
vartill komma 31 underofficerare, upptagna dels med lön och dels med
arvoden å varvens månadslönarstat, eller tillsammans 1,444 underofficerare.
Flottans underofficerskår var enligt 1914 års organisation liksom tidigare
fördelad på endast två grader. Den sammanlagda numerären motsvarade
emellertid icke behovet av för underofficerstjänst erforderlig personal,
vilket därför utfylldes av manskapet i sjömanskårens högsta mauskapsgrad,
underofficerskorpralerna (1. lönegraden).
I proposition (nr 35(>) till 1918 års riksdag föreslogs eu omorganisation
av de båda här ifrågavarande kårerna på det sätt, att underofficerskorpralerna
skulle överflyttas från sjömanskåren till underofficerskåren såsom
underofficerare av 3. graden. Som skäl härför anfördes bland annat, att
för befordran till underofficerskorpral krävdes godkänd underofficersexamen
och fullständig underofficerskompetens, ävensom att underofficerskorpralerna
gjorde enahanda tjänst som underofficerarna och att likartade fordringar
i tjänsten ställdes på båda dessa personalkategorier. Ehuru underofficerskorpralerna
sålunda rätteligen borde hänföras till underofficerare, innehade
de blott manskaps grad, vilket gjorde deras ställning oviss; de betraktades
ömsom som manskap och ömsom som underofficerare. Ej heller vore de
delägare i pensions- och gratialkassa. I regel skedde befordran till underofficerskorpral
vid samma ålder (27 år), vid vilken arméns furirer nådde
den med underofficer av 2. graden likställda sergeantsgraden, och för
befordran till nämnda grad — underofficer av 2. graden — måste underofficerskorpralerna
vänta i medeltal ytterligare sju år, till omkring 34 års
ålder.
Ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen, och som följd
härav fördelades underofficer skåren från och med år 1919 på tre grader,
i samband varmed underofficerskorpralsgraden indrogs. Medelåldern för
befordran till underofficer — ehuru visserligen endast av 3. graden —
sänktes därmed till 27 år.
Eörsvarsrevisionen har för sin del framhållit, att det vore nödvändigt
att nedbringa de synnerligen höga kostnaderna för underofficerskåren,
vilken efter tillkomsten av underofficerare av 3. graden svällt ut till
proportioner, som ur flera synpunkter vore ägnade att väcka betänkligheter.
I många fall hade befordran till underofficer skett, innan vederbörande
nått den mognad och stadga eller erhållit den befälsrutin, som
vore nödvändiga betingelser för en underofficer. Under sjökommendering
intoge underofficerarna av 3. graden en särställning i förhållande till
övriga underofficerare. Revisionen hade för sin del kommit till den
uppfattningen, att en återgång till den före 1919 tillämpade organisationen
borde äga rum. För detta ändamål borde det antal underofficersbeställningar
av 3. graden, som enligt revisionens förslag skulle erfordras,
därest den nuvarande underofficersorganisationen bibeliölles, uppdelas å
dels underofficerare av 2. graden och dels eu ny manskapsgrad, flciggkorpraler.
Till flaggkorpral borde befordras endast korpral, som avlagt
1918 års
omorganisation.
Förs varsrevisionen.
Marinmyndighet
erna
-
508 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
godkänd underofficersexamen och genomgått fullständig underofficersutbildning.
För befordran till underofficer av 2. graden borde krävas en obligatorisk
tjänstetid som flaggkorpral av tre år. Genom gallring vid uttagning
och godkännande av underofficersskolans elever samt genom inrättande
av vissa för lång tjänst avsedda korpralsbeställningar m. in. borde
åldern för befordran till underofficer av 2. graden emellertid icke komma
att överstiga 32 år. Detta vore visserligen avsevärt senare än vid armén,
men fördröjningen skulle motvägas av underofficerarnas vid flottan senare
pensionsålder, varjämte flaggkorpralerna borde komma i åtnjutande av något
högre slutlön än arméns furirer av 1. klass. För att flaggkorprals befordran
till underofficer av 2. graden skulle såvitt möjligt bliva oberoende
av växlingar i befordringsutsikterna inom olika yrkesgrenar, borde
avgangsåldern för flaggkorpral bestämmas till 35 år. En förutsättning för
organisationen vore, att flaggkorpralernas • möjlighet att grundlägga pen
sions- och gratialrätt ordnades på ett för dem tillfredsställande sätt.
Revisionen beräknade behovet av personal med fullständig underofficersutbildning
till 916 man (varav 32 för marinens flygväsende), uppdelade på
183 flaggunder officerare, 367 underofficerare av 2. graden och 366 flaggkorpraler.
Staten för flottans underofficerskår borde således upptaga:
183 flaggunderofficerare och
367 underofficerare av 2. graden
eller sammanlagt 550 underofficerare.
Marinmyndigheterna hava i denna fråga anfört, att tillräckliga skäl icke
blivit förebragta för att motivera en dylik genomgripande förändring av
underofficerskårens organisation, och att flera av de skäl, som föranlett
3. underofficersgradens införande, skulle, därest revisionens förslag genomfördes,
alltjämt kvarstå med oförminskad styrka, bland annat de, som
berörde manskapets levnadsålder vid befordran till underofficersgrad. En
gallring bland flaggkorpralerna i den omfattning, revisionen tänkt sig, vore
icke tillrådlig och skulle medföra, att kadrerna inom kort stode mer eller
mindre tomma. Pa grund av dessa och andra skäl avstyrkte myndigheterna
den av revisionen föreslagna organisationsändringen och hemställde
i stället, att från 3. graden inom underofficerskåren det autal beställningar,
som kunde anses motsvara antalet konstituerade dylika underofficerare (i
huvudsak tre arskontingenter), skulle överföras till sjömanskåren såsom
underofficerskorpraler. Den nu bestående relationen mellan antalet befattningshavare
av olika grader, som förrättade underofficerstjänst, borde bibehållas.
Följaktligen borde relationssiffrorna mellan flaggunderofficerare,
underofficerare av 2. graden och underofficerare av 3. graden jämte underofficerskorpraler
bliva 1 : 2 : 3.
Myndigheterna beräknade fredsbehovet av personal i underofficerstjänst
till 1,177, alltså till 261 befattningshavare mera än revisionen men 267
mindre än nuvarande antalet underofficerare. Med hänsyn såväl till
509
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
mobiliseringsbeliovet som till kravet på kvalificerad personal för liandhavande
av flottans dyrbara, invecklade och svårersättliga materiel ansåge
sig myndigheterna endast efter stor tvekan — och med tanke på att
under åtskilliga år framåt ett antal underofficerare sannolikt komme att
kvarstå å övergångsstat — kunna tillstyrka eu begränsning av underofficerarnas
antal till angivna siffra. Att ytterligare minska denna vore
icke tillrådligt, allra helst som den av revisionen förutsatta underofficersreserven
vida överstege den nuvarande tillgången. Myndigheterna föresloge
alltså, att staten för flottans underofficerskår skulle upptaga
196 flaggun derofficerare,
392 underofficerare av 2. graden samt
439 underofficerare av 3. graden eller tillsammans 1,027 beställningar,
vartill skulle å sjömanskårens stat komma 150 underofficerskorpraler.
Svenska underofficersförbundet har i denna fråga betonat den genom- Svenska
gripande förändring och minskning i flottans underofficerskår, som revisionens
förslag innebure. Tillkomsten för blott fyra år sedan av 3. underofficersgraden
hade bringat en gammal och sedan många år omhandlad
fråga till eu lösning, varmed åsyftats att tillgodose underofficerskorpralernas
berättigade krav på förbättrade löneförhållanden, mera tryggad tjänsteställning
och bättre pensionsförhållanden. Förbundet kunde icke ansluta
sig till revisionens förslag att helt borttaga nämnda grad, men förordade
— i likhet med vad som redan tidigare av underofficerarna ifrågasatts —
att prövotiden för befordran till underofficer med fullmakt, d. v. s. den
nuvarande treåriga konstitutorialtiden som underofficer av 3. graden, skulle
förläggas till en ny, högre grad inom sjömanskåren. Det av revisionen
förutsatta antalet flaggkorpraler (366) borde sålunda i stället uppdelas på
246 underofficerare av 3. graden och 120 flaggkorpraler.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, föreligga i denna fråga i Departements
huvudsak två olika förslag, nämligen revisionens och marinmyndigheternas chefen.
förslag, med vilket sistnämnda underofficersförbundets till väsentlig del
sammanfaller. Så tillvida överensstämma förslagen sinsemellan, att de
förutsätta återinförandet av eu högre manskapsgrad — underofficerskorpraler
eller flaggkorpraler — till vilken grad en treårig provtjänstgöring
i underofficerstjänst skulle förläggas för vinnande av rätt till vidare befordran.
Enligt revisionens förslag skulle emellertid en flaggkorpral i
regel komma att ytterligare några år kvarstå i graden, för att därefter befordras
direkt till underofficer av 2. graden. I övriga förslag åter förutsättes
befordran efter provtjänstgöringens slut äga rum till underofficer av
3. graden och avses underofficerarna av 3. graden jämte flaggkorpralerna
att bilda en personalgrupp för sig, bland annat genom att ombord förläggas
och bespisas sinsemellan likartat, men skilda från de högre under -of ficersgraderna.
De olika förslagen hava vart för sig både fördelar och nackdelar. Det
fanns på sin tid förvisso åtskilligt att erinra mot den förutvarande
510
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
underofficerskorpralsorganisationen, liksom anmärkningar ock kunna göras
mot den nuvarande organisationen med 3. gradens underofficerare. Givet
synes dock vara, att organisationen blir vida enklare, om hela den personalgrupp
yngre beställningshavare, som förrätta enahanda tjänst som
sekundofficerarna, är samlad till en tjänstegrad, i stället för att vara uppdelad
på tva, varav den ena skulle tillhöra sekundofficerskåren och den
andra sjömanskåren. Bestämmer man sig för anordnandet av en dylik
gemensam tjänstegrad, torde denna böra hänföras tilll sjömanskåren, dit
under alla förhållanden provtjänstgöringen i sekundofficerstjänst anses
böra vara förlagd. Därest, såsom jag i det följande kommer att föreslå,
inom sekundofficerskåren inrättas en ny, högre grad, till vilken ett visst
antal förtjänta flaggunderofficerare kunna befordras, uppstår härigenom såtillvida
ökad anledning att borttaga den nuvarande 3. underofficersgraden,
som eljest skulle komma att förefinnas, förutom flaggkorpralerna, ej mindre
än fyra sekundofficer sgrader, ett antal varav organisationen ej kan anses
vara i behov eller ens lämpligen betjänad.
Ehuru det visserligen är önskvärt att icke utsätta eu organisation för
upprepade förändringar av mera genomgripande art, anser jag mig dock
under förhandenvarande förhållanden böra föreslå, att 3. underofficersgraden
indrages, samt att beställningarna inom densamma fördelas å nuvarande
2. underofficersgraden (3. sekundofficersgraden) och flaggkorpralsgraden.
Givetvis böra härvid de olägenheter, som häftade vid den förutvarande
underofficerskorpralsgraden, i möjligaste mån undvikas. Det måste
sålunda tillses, att befordran till sekundofficer icke sker vid alltför hög
levnads- och tjänsteålder. Att även vid ovan förordad organisation medelåldern
för denna befordran kommer att vid flottan ligga högre än vid
armén torde emellertid ej kunna undvikas till följd av den för marinen
gällande senare pensionsåldern (55 år vid marinen i stället för 50 år vid
armén). För att likväl såvitt möjligt förkorta den tid, som flaggkorpral
efter avslutad, väl vitsordad treårig provtjänstgöring kommer att ytterligare
kvarstå i samma grad, synes, på sätt revisionen förutsatt, lämplig,
dock ej för långt driven, gallring böra äga rum vid korpralernas uttagande
till sekundofficersskola. Men dessutom torde proportionen mellan antalet
flaggkorpraler och sekundofflcerare böra i viss mån förskjutas till minskande
av de förras men ökande av de senares antal.
Försvar srevisionen har föreslagit införande i löneplanerna för flottans
manskap av en ny, för flaggkorpral avsedd lönegrad, så inpassad att
skillnaden mellan flaggkorprals och korprals lön efter en och samma
tjänstetid bleve 72 kronor. Denna skillnad synes mig — även efter de
förhållanden, som rådde vid tiden för förslagets utformande — vara väl
ringa, men skulle dock under nämnda förhållanden kunnat godtagas,
alldenstund — med inräknande jämväl av naturaförmåner — flaggkorpral
i avlöningshänseende skulle kommit att ligga något så när i höjd
med underofficer av 3. graden. Emellertid har denna fråga kommit
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
511
i ett förändrat läge genom den av 1923 års riksdag beslutade lönesänkningen
för manskapet med 150 kronor per år. Med hänsyn till denna
och för ernående av ett riktigt avviigt förhållande mellan flaggkorpralernas
och sekundofficerarnas avlöningsförmåner, anser jag mig böra förorda ''sådan
lindring i den av revisionen för flaggkorpral förutsatta löneplanen, att
skillnaden mellan flaggkorprals och korprals lön efter samma tjänstetid
blir 192 kronor. Till jämförelse må erinras därom, att skillnaden mellan
korprals och menigs löneförmåner efter en och samma tjänstetid är 300
kronor. Då det icke kan undvikas, att befordran till sekundofficer enligt
föreliggande förslag kommer att ske åtskilliga år senare, än vad för närvarande
är fallet, synes, i enlighet med vad revisionen föreslagit, flaggkorpral
böra berättigas att vid befordran till sekundofficer för uppflyttning
i löneklass tillgodoräkna sig den tjänstetid över 3 år, varunder han innehaft
sekundofficerskompetens.
I likhet med revisionen anser jag en nödvändig förutsättning för organisationen
vara, att flaggkorpralernas möjlighet att grundlägga pensionsocli
gratialrätt ordnas på ett för dem tillfredsställande sätt, varför denna
fråga torde böra göras till föremål för särskild utredning.
Revisionen har föreslagit, att avgångsåldern för flaggkorpral skulle
bestämmas till 35 år. Härigenom torde emellertid flaggkorpralen icke
erhålla den tryggade ställning inom flottan, som motsvarar hans utbildning
och tjänstgöring och som lärer vara nödvändig för erhållande av en
god rekrytering. Antalet flaggkorpraler på stat beräknas — liksom för
närvarande är fallet med underofficerarna av 3. graden — icke större,
än att desamma under förutsättning av väl vitsordad tjänst kunna befordras
till sekundofficerare. Givetvis bör flaggkorpral, som efter 3 års
provtjänstgöring befinnes icke vara duglig för befordran till sekundofficer,
erhålla avsked på enahanda sätt, som för närvarande är fallet med den
underofficer av 3. graden, vilken efter förloppet av en treårig konstitutorialtid
anses icke böra erhålla fullmakt som underofficer. Den flaggkorpral
åter, som fullgjort tre års väl vitsordad tjänst och befinnes vara
duglig för vidare befordran, bör vara berättigad till vidare anställning, även
om han, innan fullmakt som sekundofficer kan erhållas, skulle fylla 35 år.
Saken ställde sig helt annorlunda före år 1919, då icke blott varje underofficerskorpral
utan varje korpral, som avlagt godkänd examen i underofficersskola,
var berättigad till vidare anställning.
Slutligen förutsätter jag, att sådana tjänstgörings- m. fl. föreskrifter utfärdas,
som på ett lämpligt sätt inpassa flaggkorpralerna i vederbörlig
tjänsteställning m. m.
I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,
erfordras för flottans eget vidkommande (överstyrelse, sjöstyrkor, stationer
o. s. v.) ett antal av 914 sekundofficerare och flaggkorpraler. Detta innebär
visserligen en ökning i det av revisionen förutsatta antalet med 30
man, men denna ökning motväges i avsevärd grad av den företagna minsk
-
512
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ningen i antalet arvoden till pensionerade sekundofficerare, för vilken
kategori flottan icke har användning i den utsträckning, revisionen föreslagit.
Eörenämnda antal av 914 sekundofficerare och flaggkorpraler är beräknat
ytterligt knappt och reduktionen från den nuvarande underofficerskåren
betj dande. Det är likväl att märka, att behovet för närvarande är beräknat
efter mobiliseringsförhållanden, medan de av mig förordade staterna
grunda sig på fredsbehovet, och skillnaden härvidlag synes vara särskilt
stor beträffande sekundofficerskåren. En nödvändig betingelse för de
av mig förordade staternas genomförande är emellertid, att reserver av
kvalificerad personal åstadkommas, varom jag längre fram torde få närmare
yttra mig.
Utöver nyssnämnda antal erfordras 11 sekundofficerare (flaggkorpraler),
vilka kvarstående å flottans stat — avses att vara elever vid flygvapnets
skolor. Som i samband med frågan om flygvapnet närmare skall
omförmälas, erfordras för marinens flygkår dessutom ett antal av 35 sekundofficerare
(flaggkorpraler) från flottan. Dessa skola, liksom, enligt vad i
det föregående anförts, vissa officerare, uppföras å flygkårens stat, men
då ett passagesystem mellan flottan och flygkåren givetvis bör åvägabringas
även för sekundofficerarna, måste i och för bestämmandet av gradfördel
ningen inom sekundofficerskåren hänsyn tagas även till dessa beställningar,
med vilka det sammanlagda antalet uppgår till [914 + (11 + 35)==]
960. Med någon jämkning i den av revisionen förutsatta proportionen
mellan antalet sekundofficerare och flaggkorpraler i syfte att — om också
obetydligt — påskynda de senares befordran, synas nyssnämnda 960 beställningar
böra fördelas å:
590 sekundofficerare och
370 flaggkorpraler,
varav å flygvapnets stat:
15 sekundofficerare och
20 flaggkorpraler.
Förbättrande av sekundofficerarnas tjänsteställning.
Vad därefter angår sekundofficersbeställningarnas fördelning å olika
grader, må till en början erinras om att jag under avdelningen »Lantförsvaret»
föreslagit, att arméns underofficerare skulle benämnas sekundofficerare,
att förrådsförvaltare vid truppförbanden m. m. skulle erhålla
löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter och benämnas
sekundlöjtnanter, samt att fanjunkare (styckjunkare) skulle, med bibehållande
av sina nuvarande titlar, erhålla fänriks tjänstegrad och räkna
tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter datum för fullmakter,
respektive konstitutorial. I enlighet härmed synas jämväl, på sätt ock i
det föregående skett, flottans underofficerare böra benämnas sekundofficerare
och underofficerskåren följaktligen sekundofficerskåren. Vidare torde ett
begränsat antal beställningshavare inom den nuvarande flaggunderofficers
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
f>13
graden, avsedda att bestrida befattningar som förrådsförvaltare å stationer
och varv, tillsyningsman å sjöinstrumentförråd m. 11., böra befordras till
en högre grad inom ifrågavarande kår, sekundofficerare av 1. graden, samt
under benämningen sekundlöjtnanter erhålla löjtnants tjänstegrad med
tjänsteställning efter löjtnanter. Slutligen böra de nuvarande flaggunderofficerarna
i övrigt — hädanefter sekundofficerare av 2. graden — med
bibehållande av sina nuvarande titlar, erhålla fänriks tjänstegrad samt med
fänrikar räkna tjänsteställning efter datum för fullmakter respektive konstitutorial.
Chefen för marinstaben har i avgivet yttrande framställt vissa erinringar
mot förändringen i fråga, vilken bland annat förmenades skola rubba den
för tjänsten ombord och å kustfästning erforderliga befälsrätt, som borde
tillkomma lägsta officersgraden. Jag förutsätter emellertid, att dylika frågor
-— om så erfordras — ordnas genom särskilda bestämmelser. Lika litet
som vid armén bör vid flottan den högre tjänsteställningen förenas med
någon ökning i avlöningsförmåner. Dock bör, i likhet med vad som i det
föregående föreslagits beträffande motsvarande beställningshavare vid arméns
truppförband, sekundlöjtnant, vilken bestrider befattning såsom förrådsförvaltare,
i denna egenskap åtnjuta visst arvode.
Beträffande de nuvarande underofficerarna av 2. graden synes någon
annan förändring icke böra göras, än att de hädanefter böra benämnas
sekundofficerare av 3. graden.
Sekundofficerskåren skulle alltså komma att räkna tre tjänstegrader med
förslagsvis följande benämningar:
sekundofficerare av 1. graden: sekundlöjtnanter,
sekundofficerare av 2. graden: flaggstyrmän, flaggmaskinister etc. samt
sekundofficerare av 3. graden: styrmän, maskinister etc.
I överensstämmelse med vad försvarsrevisionen föreslagit, förutsätter
aven jag, att vid vissa staber, sjörullföringsområden, expeditioner o. s. v.
inrättas arvodesbefattningar för pensionerade sekundofficerare (underofficerare).
Sådan pensionerad personal synes i regel böra tilldelas sekundlöjnants
tjänsteställning.
Stat för sekundofficerskåren.
Antalet sekundofficerare av 1. graden (sekundlöjtnanter) bör med hänsyn
till såväl antalet befattningar, vilka av dem böra bestridas, som antalet
motsvarande befattningar inom armén bestämmas till 30. Med iakttagande
härav och med ledning av vad myndigheterna beträffande beställningarnas
fördelning å grader föreslagit, synas sekundofficerarna böra utgöras av:
30 sekundlöjtnanter (sekundofficerare av 1. graden),
165 sekundofficerare av 2. graden samt
395 sekundofficerare av 3. graden.
Med avdrag av de beställningar, vilka skulle uppföras å flygkårens stat,
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 33
514
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Nuvarande
organisation.
För sv ar srevisionen -
nämligen 5 sekundofficerare av 2. graden och 10 sekundofficerare av 3.
graden, skulle sålunda på stat för flottans selcundofficershår uppföras:
30 sekundofficerare av 1. graden,
160 sekundofficerare av 2. graden och
385 sekundofficerare av 3. graden
eller tillsammans 575 beställningar.
Revisionen har för flottan oavsett flygväsendet beräknat ett antal av
sammanlagt 78 arvoden till pensionerade underofficerare, vilka skulle upprätthålla
vissa angivna befattningar. I föreliggande förslag är detta antal
minskat till 58 arvoden.
Sj ömanskåron.
Flottans sjömanskår omfattar enligt nu gällande stat:
1,100 korpraler samt
2,625 meniga.
Sjömanskårens sammanlagda numerär utgör alltså 3,725, vartill kommer
ett mindre antal, högst 10, hovmästare och kockar, för vilka må disponeras
underofficerares av 3. graden löner.
De meniga fördelas till 3., 2. och 1. klass sjömän. För att från 1.
klass sjöman befordras till korpral fordras minst 3 års tjänst (för f. d.
skeppsgosse 2V2 års tjänst) i sjömanskåren. Korpral kan ej vidarebefordras
förrän efter minst 6 års (f. d. skeppsgosse 57s års) tjänst i sjömanskåren.
Såsom redan vid behandlingen av sekundofficerskåren nämnts, bär försvar
srevision en föreslagit indragande av den nuvarande 3. underofficersgraden
och dess ersättande inom sjömanskåren av en flaggkorpralsgrad,
omfattande 366 beställningar. Härutöver beräknades för den av revisionen
föreslagna organisationen
1,165 korpraler samt
1,815 meniga (därav 1,255 yrkesutbildade meniga och 560 rekryter).
Med hänsyn till tjänstens inom flottan säregna karaktär förelåge behov
av äldre erfaret manskap i underbefälsställning, som kunde bestrida dels
vissa befattningar, som tidigare ansetts fordra personal med underofficerskompetens,
och dels vissa förhandsposter ombord å fartygen. På den
grund förordade revisionen, att ett antal — bestämt till högst 200 —
erfarna och pålitliga korpraler, som icke avlagt underofficersexamen, men
som på grund av yrkesskicklighet m. m. vore behövliga för fortsatt tjänstgöring,
skulle få tvärstanna i tjänst intill den för underofficerare fastställda
åldersgränsen eller 55 år samt därefter pensioneras. Dessa korpraler,
som av revisionen benämndes långtjänstkorpraler, vore inräknade i
nyssnämnda antal av 1,165 korpraler.
Den av revisionen föreslagna ändrade manskapsorganisationen nödvändiggjorde
givetvis omläggning av gällande löneplaner. I sådant hänseende
förordade revisionen, att löneklasserna skulle minskas för meniga med tre
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
515
och för korpraler med eu, varemot två ålderstillägg, vartdera om 84 kronor,
borde tillkomma långtjänstkorpraler. Beträffande de sistnämnda borde
därjämte lämpligen så ordnas, att korpral, vilken erliölle tillstånd att
kvarstå i tjänst efter fyllda 30 år, samtidigt bleve delägare i flottans pensionskassa
med skyldighet att erlägga pensions- och gratialavgifter. Storleken
av pension och gratial borde bestämmas i förhållande till vederbörandes
löneförmåner efter samma grunder som för annan marinen tillhörande
personal.
Revisionens förslag med avseende å flaggkorprals löneförmåner och pensionsrätt
har omnämnts i samband med frågan om organisationen av sekundofficerskåren
(underofficerskåren).
Utöver i det föregående återgivna uttalanden med avseende å under- Marinofficerskorpralerna
(flaggkorpralerna) hava marinmyndigheterna vidare anfört “eternd
i huvudsak följande. Införande av s. k. långtjänstkorpraler vore synnerligen
ändamålsenligt. Den i samband därmed föreslagna löneplanen
borde emellertid undergå vissa jämkningar. I övrigt vore den av revisionen
föreslagna sjömanskåren otillräcklig för tjänstens upprätthållande
ombord och i land. Den av revisionen föreslagna minskningen i antalet
korpraler och meniga från 3,725 till 2,980, alltså med 745 nummer, motsvarade
det antal vakanser, som jämlikt kungl. brevet den 13 oktober
1922 skulle hållas inom sjömanskåren. Under den tid, som den sålunda
fastställda vakanssiffran varit gällande, hade erfarenheten emellertid givit
vid handen, att bland annat de större på expedition varande fartygen fått
vidkännas stundom rätt avsevärda vakanser i sina besättningar. För att
de allra oundgängligaste kraven på personal skulle tillgodoses, föresloge
myndigheterna en tillsvidare till 100 korpraler och 150 meniga begränsad
ökning i de av revisionen beräknade antalen. Förutom 150 underofficerskorpraler
borde sjömanskåren sålunda tillsvidare upptaga följande beställningar,
nämligen
1,265 korpraler, därav högst 200 långtjänstkorpraler, samt
1,965 meniga.
En förutsättning för denna begränsning av antalet vore dock, att det
enligt myndigheternas förslag ökade behovet av 202 värnpliktiga bleve tillgodosett.
Svenska underofficersförbundet har beträffande sjömanskåren bland annat Svenska
framhållit vikten av att, förutom god utbildning och tillfredsställande av ””Sjunde/**
löningsförmåner, jämväl bereddes god möjlighet till civilanställning efter
avskedstagandet.
Såsom jag redan tidigare anfört, är det för kostnadernas nedbringande Departementsnödvändigt
att räkna fredsbehovet så sparsamt som möjligt. Om också c,l,‘fenvid
denna behovsberäkning de av myndigheterna framhållna synpunkterna
kunnat beaktas, i vad beträffar de rustade fartygens besättningar, måste
personalindragningar i desto större omfattning äga rum med avseende å
landtjänsten.
516
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I likhet med revisionen beräknar jag, såsom i annat sammanhang anförts,
ersättningspersonal endast för de i fred rustade fartygens besättningar,
men ej för den i land tjänstgörande personalen. Ej heller avses
någon särskild personal för kasernvakt m. in. För vakthållning å varven
beräknar jag ett mindre antal korpraler.
I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,
erfordras för flottans vidkommande (överstyrelse, sjöstyrkor, stationer) ett
antal av 1,250 yrkesutbildade meniga (2. och 1. klass sjömän) samt
1,145 korpraler. I anslutning till revisionens, av myndigheterna tillstyrkta
förslag förordar jag, att av korpralerna ett antal av högst 200 må vara
berättigade till vidareanställning intill 55 års ålder. För dessa korpraler,
som av revisionen benämnts långtjänstkorpraler, föreslår jag i stället benämningen
högbåtsmän. Utöver angivna antal korpraler (högbåtsmän) och
meniga föreligger behov av 20 korpraler från flottan, vilka skola vara elever
vid flygvapnets skolor men likväl kvarstå å flottans stat.
Som av redogörelsen för flygvapnet närmare kommer att framgå, erfordras
dessutom för marinens flygkår 30 korpraler och 15 yrkesutbildade meniga.
I likhet med officerare och sekundofficerare böra dessa uppföras å flygkårens
stat, ehuru även härvidlag ett passagesystem inom sagda kår och
flottan förutsättes.
För bestämmande av det årliga rekryteringsbehovet bör sålunda ett
sammanlagt antal av [1,145 + (20 4- 30)==] 1,195 korpraler och (1,250 +
15=) 1,265 meniga eller tillsammans 2,460 beställningshavare läggas till
grund. Då detta antal med endast 40 man överstiger motsvarande av
revisionen beräknade antal, synes man med avseende å den årligen erforderliga
rekrytkontingenten kunna räkna med den av revisionen angivna
siffran, 560 man.
Med iakttagande av vad tidigare nämnts rörande behovet av flaggkorpraler,
skulle följaktligen följande personal, häri inräknad den, som
avses att uppföras å flygkårens stat, erfordras för sjömanskåren och marinens
flygkår: 370 flaggkorpraler, 1,195 korpraler och högbåtsmän samt
1,825 meniga.
Frånräknas den personal, som är avsedd att uppföras å flygkårens stat,
bör staten för flottans sjömanslcår alltså upptaga:
350 flaggkorpraler,
1,165 korpraler, därav högst 200 högbåtsmän, samt
1,810 meniga
eller tillsammans 3,325 beställningar.
Liksom revisionen (Del 2, sid. 182) finner jag det vara av synnerlig
vikt, att denna med största sparsamhet beräknade fredskader hålles fulltalig.
På den grund och då någon lönereglering överhuvudtaget icke
ingår i nu föreliggande förslag till försvarsorganisation, anser jag mig icke
kunna förorda någon ändring med avseende å antalet löneklasser i den
nu för flottans manskap gällande löneplanen, vilken är så anordnad, att
517
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
korpral vid flottan skall nå samma slutlön som furir vid armén. Åberopande
vad jag tidigare anfört beträffande flaggkorpralernas avlöningsförmåner,
anser jag, att i nuvarande löneplan för flottans manskap bör
införas eu ny lönegrad sålunda:
Löne- |
Beställnings- havare. |
Begyn- nelse- lön. |
Lön efter eu |
tjänstetid av |
|||||
grad. |
12 mån. |
24 mån. |
.''16 mån. |
48 mån. |
BO mån. |
72 mån. |
84 mån. |
96 mån. |
|
3. i Flaggkorpral ...... |
_ |
1,512 |
1,608 |
1,704 |
1,800 |
1,896 |
1,992 |
De föreslagna beloppen ligga således alltigenom 30 kronor under de
av revisionen på sin tid förutsatta lönebeloppen för flaggkorpral.
För högbåtsman bör lönen 3 år efter inträde i högsta löneklassen höjas
med 96 kronor, varigenom han uppnår enahanda lön som flaggkorpral i
näst högsta löneklassen.
Yad angår tillgodoräknande av tjänstetid, pensionsrätt m. m., ansluter
jag mig till de av revisionen anförda synpunkterna.
Skeppsgossekåren.
Såsom i det föregående omförmälts, består skeppsgossekåren för när- Nuvarande
, , .. , . i j. i bestämmelser.
varande av 600 skeppsgossar, hor dessa ar under avlonmgsanslaget beräknad
dagavlöning sålunda:
174 skeppsgossar i 3. årsklassen med dagavlöning ä 35 öre,
189 » i 2. » » » ä 25 » ,
237 » il. » » » ä 15 » .
Till 50 ordningsmän bland skeppsgossarna (skeppsgossekorpraler) utgår
därjämte dagarvode ä 5 öre.
Såsom likaledes förut nämnts, har försvarsrevisionen föreslagit, att Försvarsreviskeppsgossekåren
skulle minskas till 500 nummer, vilket förslag avstyrkts marinmyndigav
marinmyndigheterna. betema.
Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, finner jag icke Departementsanledning
föreligga att frångå revisionens förslag i vad skeppsgossekårens chefennumerär
angår.
På grund av att enligt föreliggande förslag äldsta årsklassens skeppsgossar
förutsättas bliva karlskrivna redan på våren, bör den ändringen
vidtagas i revisionens beräkning av staten för skeppsgossekåren, att dagavlöning
till 145 skeppsgossar ä 35 öre endast upptages för 6 månader.
Med hänsyn till denna förändrings ringa inverkan på beräknandet av arvoden
till ordningsmän, förutsättes här samma antal ordningsmän året om
som i revisionens förslag.
Staten för skeppsgossekåren bör alltså upptaga:
Nuvarande
organisation.
1918 års
sakkunniga.
518 Kangl. Majits proposition nr 20.
145 skeppsgossar i 3. årskursen med dagavlöning under 6 månader å
35 öre,
158 skeppsgossar i 2. årskursen med dagavlöning under 12 månader å
25 öre,
197 skeppsgossar i 1. årskursen med dagavlöning under 12 månader å
15 öre,
42 ordningsmän med dagarvode under 12 månader ä 5 öre.
Sekundofficers (flaggkorprals) och korprals befordran till officer m. in.
Enligt gällande bestämmelser fordras för -att erhålla beställning som
officer på aktiv stat bland annat att såsom sjökadett hava avlagt godkänd
sjöofficersexamen. Berättigad att avlägga nämnda examen är sjökadett,
som blivit godkänd i sjökrigsskolans sista kurs såväl i land som ombord.
För att kunna antagas till sjökadett fordras — förutom att vara svensk
undersåte och att under det kalenderår, då inträde sökes, hava fyllt eller
fylla minst 17. högst 20 år — bland annat att hava avlagt godkänd
studentexamen med vitsordet »godkänd» eller därutöver i vissa angivna
ämnen.
Enligt gällande reglemente må flaggunderofficer, som erhållit avsked ur
tjänsten med fyllnadspension och som gjort sig känd för synnerligen framstående
duglighet och hedrande vandel, av vederbörande stationsbefälhavare
föreslås att utnämnas till underlöjtnant i marinen. Vidare kan pensionerad,
tjänstskyldig personal, då omständigheterna därtill föranleda,
befordras till högre tjänstegrad i flottans reserv eller i marinen.
Andra bestämmelser för underofficers vid flottan befordran till officers
tjänsteställning förefinnas för närvarande icke.
Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen
ett mindre antal korpraler vid sjömanskåren, vilka där anställts efter från
skeppsgossekåren verkställd karlskrivning, uttagas för erhållande av särskild
utbildning i ändamål att bibringa dem för anställning såsom reservofficersaspirant
erforderlig kompetens (sjökaptensexamen vid navigationsskola).
Korpral, som sålunda blivit antagen till reservofficersaspirant,
meddelas avsked från sin anställning vid sjömanskåren samt vidareutbildas
tillika med övriga reservofficersaspiranter jämlikt för reservofficersaspirant
gällande föreskrifter och utnämnes efter godkända kurser och prov till
fänrik i flottans reserv.
Härutöver förefinnas ej för närvarande några bestämmelser för manskaps
vid flottan befordran till officers tjänsteställning.
Med stöd av kung]. brev den 15 mars 1918 tillkallades särskilda sakkunniga
för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
rekrytering och utbildning av flottans officerskår m. m. Dessa sakkunniga
avgå vo den 30 april 1920 betänkande och förslag angående
underofficers befordran till officer, marinintendent och mariningenjör.
Knugl. Maj:ts proposition nr 20.
519
De sakkunniga anförde därvid, att underofficers befordran till officer
icke borde ske genom att sänka den allmänna bildningsnivån inom officerskåren,
särskilt vid en tidpunkt då den inom andra samhällslager vore i
stigande. De sakkunniga ville skarpt framhålla, att sjöofficersutbildningen
i intet avseende finge eftersättas, utan snarare måste ställas högre än
tidigare. De sakkunnigas undersökningar hade omfattat dels frågan om
beredande av möjlighet för personal i underbefälsställning vid flottan att
i yngre år förvärva erforderlig utbildning för att därigenom kunna vinna
befordran till officer, marinintendent eller mariningenjör, dels frågan om
äldre underofficer vid flottan borde beredas möjlighet att vinna befordran
till officer, marinintendent eller mariningenjör vid stammen, och dels slutligen
frågan om underbefäls vid flottan befordran till officer, marinintendent
eller mariningenjör i flottans reserv.
Yad till en början beträffade beredande av möjlighet för personal i
underbefäls ställning att vid yngre år vinna befordran till officer vid stammen,
hade de sakkunniga funnit, att det icke skulle vara förenligt med
försvarets verkliga intressen eller av statsekonomiska skäl lämpligt att
genomföra en dylik organisation vare sig för underofficer eller korpral.
Lika litet borde det ifrågasättas att anordna en utbildning för ifrågavarande
personal för vinnande av befordran till marinintendent eller
mariningenjör. Däremot borde tillfälle lämnas skeppsgosse att vinna inträde
i sjökrigsskolan. För detta ändamål borde en fortsättningskurs anordnas
vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, anslutande sig till en av de sakkunniga
i annat samband föreslagen lägre avdelning i sjökrigsskolan. Utbildningstiden
i sjökrigsskolans lägre och högre avdelning borde bliva
sammanlagt fem år. I samband härmed borde möjlighet beredas sjökadett,
som genomgått sjökrigsskolans nedre avdelning, att efter vederbörlig
prövning vinna anställning såsom marinintendents- eller mariningenjör
saspirant.
Vad anginge frågan om äldre underofficers vid flottan befordran till
officers, marinintendents eller mariningenjörs tjänstegrad eller tjänsteställning,
hade de sakkunniga funnit, att dylik befordran i och för tjänstgöring
i vissa speciella befattningar kunde bliva till gagn för tjänsten, dock endast
under förutsättning att någon inskränkning icke gjordes i det antal fullt
utbildad personal, som för mobilisering vore erforderligt eller som eljest
vore i stat upptaget. De på så sätt befordrade underofficerarna borde
räkna tjänsteställning i löjtnants tjänstegrad eller tjänsteklass efter fullmaktsdatum
inom respektive officers-, marinintendents- och mariningenjörkårerna
samt benämnas stationslöjtnant, respektive marinintendentsassistent
eller mariningenjörsassistent. De skulle bestrida vissa angivna befattningar
såsom veckoliavande officer, expedition sofficer, assistent vid varvsdepartement,
sjöinstrument- och sjökarteförråd eller minförråd, biträdande intendent
å stationskontor, arbetschef vid maskin detalj, andre fartygsingenjör
520
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
å pansarbåt av Sverigetyp o. s. v. Hela antalet sålunda befordrade äldre
underofficerare vid flottan beräknade de sakkunniga till omkring 34.
Yad till sist beträffade frågan om underofficerares m. flis vid flottan
befordran till officer, marinintendent eller mariningenjör i flottans reserv,
ansåge sig de sakkunniga — vilka erinrade om den för korpraler vid
sjömanskåren beredda möjligheten att undergå utbildning för vinnande av
anställning såsom reservofficersaspirant för vidare utbildning till officer i
reserven icke böra föreslå några ytterligare åtgärder för utnämning av
underofficerare före uppnådd pensionsålder till officerare, marinintendenter
eller mariningenjörer i flottans reserv.
Chefen för I yttrande den 24 november 1920 över nyssnämnda sakkunnigas betänkande
har chefen for marinstaben biträtt det av de sakkunniga gjorda
uttalandet, att lämpligt sätt icke förefunnes för beredande av möjlighet
föi 2lersonal i underbefälsställning vid flottan att i yngre år vinna befordran
till officer vid stammen. Yad anginge förslaget om uttagning av
skeppsgossar i och för officersutbildning, skulle en förändring av skeppsgossekårens
ändamål från att vara en rekryteringskälla för sjömans- och
underofficerskarerna till att bliva en sådan jämväl för officerskåren medföra
vissa olägenheter. Såsom eu sådan olägenhet framstode bland annat,
att den obemedlade yngling, som önskade vinna anställning som sjöofficer
och icke hade annan utväg för förverkligande av detta önskemål än inträde
i skeppsgossekåren, i fall av misslyckande i sina strävanden vid
tävlan med kamraterna bleve för lång tid framåt fastlåst vid sjömanskåren.
Lika litet som de allmänna läroverken vore förbehållna ynglingar
ur vissa samhällsklasser, lika litet hade detta någonsin varit förhållandet
med sjökrigsskolan. Form ögenhets villkor komme att vid sistnämnda skola
spela allt mindre roll, i samma mån som den enskildes utgifter för vistelsen
vid skolan kunde nedbringas och inträde i densamma möjligen vinnas vid
ett tidigare stadium. På dessa och andra skäl hemställde chefen för
marinstaben, att de sakkunnigas förslag beträffande skeppsgossars uttagning
för utbildning till officer icke måtte till någon åtgärd föranleda. Det
av de sakkunniga skisserade förslaget om uttagning av skeppsgossar för
anställning som marinintendents- eller mariningenjörsaspiranter avstyrktes
likaledes. Beträffande det av de sakkunniga framlagda förslaget om äldre
underofficerares vid flottan befordran till officer, marinintendent eller
maiingenjör, vore detsamma behäftat med övervägande olägenheter av
mångahanda slag och dessutom omöjligt att på för individen rättvist och
för flottan tjänligt sätt genomföra.
DePchef?nntS avseende ä de11 principiella ståndpunkt, jag i förevarande fråga
intager, torde jag kunna inskränka mig till att hänvisa till vad härutinnan
i det föregående anförts beträffande motsvarande personal vid lantförsvaret.
Yad angår det av förenämnda sakkunniga framlagda förslaget om eu
påbyggnad på skeppsgosseskolan för att bereda skeppsgossar tillfälle att
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
521
vinna inträde i eu lägre avdelning i sjökrigsskolan, förutsätter detta förslag
för sjökrigsskolan en omorganisation, vilken jag av kostnadsskäl icke
för närvarande anser mig kunna tillstyrka. Om sålunda denna organisationsväg
icke torde kunna beträdas, är det å andra sidan ett givet önskemål
att i möjligaste mån söka nedbringa den enskildes kostnader för
vistelse vid sjökrigsskolan, så att förmögenlietsvillkor ej behöva inverka
på inträde i skolan. I detta syfte har jag, såsom i det föregående (sid.
429) omförmälts, ansett mig böra i kostnadsberäkningarna upptaga vissa
belopp för beredande av inkvarteringsersättning samt för kostnadsfritt
tillhandahållande av läroböcker m. m. åt sjökadetter.
Den lämpligaste utväg, som nu står till buds att främja vederbörandesintressen
i förevarande avseende, synes — som jag i fråga om armén framhållit
— vara att genom beviljande av studiestipendier till därav förtjänta
sekundofficerare, flaggkorpraler och korpraler förlijälpa dem att avlägga
för anställning som officer eller marinintendent erforderliga kunskapsprov.
Redan 1919 års riksdag medgav, att ett visst belopp, 6,400 kronor, finge
användas för anordnande av frivilliga utbildningskurser för att bereda
underofficerare, underofficer skorpral er och äldre förtjänta korpraler ökade
möjligheter till civilanställning samt ökad allmänbildning. Tanken på stipendier
är sålunda ingalunda ny, ehuruväl de stipendier, som jag här
förordar, jämväl hava ett annat syfte. Liksom vid armén har jag beräknat, att
stipendierna böra erhålla en storlek av minst 1,200 kronor samt kunna
åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknas årligen sammanlagt högst 4
sekundofficerare (flaggkorpraler) och korpraler kunna medelst studiestipendier
beredas möjlighet att avlägga studentexamen för att därefter genomgå
sjökrigsskolan eller vidare utbildas i annat syfte, bör sålunda anslagets
storlek för flottans vidkommande bestämmas till lägst 19,200
kronor. Beträffande villkoren för stipendiernas utdelande m. m. får jag
åberopa vad jag tidigare i fråga om armén härutinnan anfört.
Huruvida här föreslagna stipendier jämväl böra avse möjlighet att förbereda
för anställning som mariningenjör, torde få bero på närmare omprövning.
Yad förenämnda sakkunniga i sitt betänkande anfört beträffande äldre
underofficerares vid flottan befordran till officers, marinintendents eller
mariningenjörs tjänstegrad eller tjänsteställning sammanfaller i flera hänseenden
med vad jag i fråga om förändrad tjänsteställning för sekundofficerskåren
förordat.
Införandet av stipendier samt de föreslagna åtgärderna till förbättrande
av sekundofficerskårens tjänsteställning torde komma att utöva ett gynnsamt
inflytande på rekryteringen av sjömans- och skeppsgossekårerna. I
sådan riktning torde även de åtgärder för främjande av egnahemsbildning
för ur aktiv tjänst avgående underbefäl, jag ämnar föreslå, komma att
verka.
522
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
M arinin genj örkår eu.
Nuvarande
organisation.
Enligt gällande stat utgöres mariningenjörkåren av:
1 marinöverdirektör och chef,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,
8 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer samt
20 specialingenjörer, fördelade, vad lönegrad beträffar, med 5 i 1., 10
i 2. och 5 i 3. graden, och med avseende å yrkesgrenar i 1 artilleri-,
4 torped-, 3 min-, 6 elektro-, 2 verkstads- och 3 byggnadsingenjörer samt
1 kemist.
Mariningenjörkåren räknar alltså sammanlagt 55 beställningar, därav 35
egentliga mariningenjörer samt 20 specialingenjörer. Flygingenjörer förefinnas
ännu icke å stat.
Försvarsrevisionen.
Marinöverdirektören
och
‘marinmyndigheterna.
I staten upptagas även arvoden till 5 mariningenjörstipendiater, varjämte
till kåren räknas mariningenjörselever och mariningenjörsaspiranter.
Försvarsrevisionen har föreslagit en minskning av antalet egentliga mariningenjörer
med 4 samt antalet specialingenjörer med 5, medan revisionen
å andra sidan beräknat en ökning med 2 flygingenjörer för det nyuppsatta
fl.Vnväsendet. Antalet beställningar skulle således enligt revisionens förslag
utgöra 48, därav 31 egentliga mariningenjörer och 17 specialingenjörer,
fördelade å tjänste- och löneklasser enligt följande:
1 marinöverdirektör och chef,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
9 specialingenjörer av 2. graden och
4 specialingenjörer av 3. graden.
Antalet mariningenjörstipendiater skulle minskas från 5 till 4.
Marinmyndigheterna hava anslutit sig till ett av marinöverdirektören
och chefen för mariningenjörkåren avgivet yttrande, enligt vilket mariningenjörkåren
(däri inberäknade 2 flygingenjörer) borde utgöras av:
1 marinöverdirektör och chef,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,
Kungl. May.ta proposition nr 20. 523
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
5 specialingenjörer av 1. graden,
10 specialingenjörer av 2. graden och
4 specialingenjörer av 3. graden,
eller sammanlagt 53 beställningar, varav 34 egentliga mariningenjörer och
19 specialingenj örer.
Antalet mariningenjörstipendiater beräknades till 4.
Såsom närmare framgår av förut angivet behov av personal från mariningenjörkåren
för olika befattningar inom marinens organisation, har jag
med hänsyn därtill, att man vid reducering av marinens tekniska personal
givetvis måste framgå med varsamhet, icke ansett mig kunna förorda eu
så långtgående personalminskning som revisionen, men å andra sidan
funnit mig ej heller kunna följa myndigheternas förslag. Enligt ovanberörda
redogörelse för personalbehovet har jag, med frånseende av flygvapnet,
beräknat detsamma till sammanlagt 33 egentliga mariningenjörer
och 16 specialingenjörer jämte 4 mariningenjörstipendiater.
Minskningen i förhållande till mariningenjörkårens nuvarande personal
skulle således, om man bortser från mariningenjörstipendiaterna och de
båda i revisionens förslag upptagna flygingenjörerna, omfatta sammanlagt
6 beställningar — mot 9 enligt revisionens och 4 enligt myndigheternas
förslag — varav 2 egentliga mariningenjörer och 4 specialingenjörer, nämligen
1 torpedingenjör, 1 miningenjör och 1 elektroingenjör tjänstgörande
i marinförvaltningen samt 1 biträdande stationsingenjör, tjänstgörande a
Karlskrona varv.
Ökningen i förhållande till revisionens förslag utgöres av 1 mariningenjör
i marinförvaltningen, 1 marindirektör av 1. graden på Stockholms varv
samt 1 byggnadsingenjör, varigenom byggnadsingenjörernas antal höjts från
1 till 2, fördelade med 1 till vartdera varvet.
Ovannämnda mariningenjörer och specialingenjörer, sammanlagt 49 befattningar,
torde böra fördelas i tjänste- och löneklasser sålunda:
1 marinöverdirektör och chef,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
6 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden och
4 specialingenjörer av 3. graden,
eller tillsammans 49 beställningar, vartill komma 4 mariningenjörstipen
diater.
Departements
chefen.
524
Kungl. Maj:ts proposition( nr 20.
Marinintendenturkären.
oraaniåation gäUan<3e stat för marinintendenturkären, vilken kår är gemensam
tor flottan och kustartilleriet, upptager följande beställningar:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
40 marinintendenter av 1. graden,
20 marinintendenter av 2. graden och
10 marinunderintendenter.
Marinintendenturkären räknar alltså 78 beställningar. För närvarande
ar kåren fulltalig. Dock disponeras endast 76 löner, enär 2 marinintendenter
på förordnande uppehålla särskilda befattningar, nämligen 1 marinmtendent
av 1. graden kamrerartjänsten i marinförvaltningen och 1 marinintendent
av 2. graden aktuarie- och registratorstjänsten i marinstaben
med åtnjutande av lön från marinförvaltningens respektive marinstabens stat.
Staten för marinintendenturkären upptager därjämte dagavlöning till 2
marinintendenter över stat med 2,190 kronor.
Marinintendenturkårens verksamhet är — i motsats till förhållandet vid
armén icke förlagd endast inom den egentliga intendenturen, utan i
mycket stor utsträckning även inom den civila förvaltningen och administrationen
i övrigt. Detta förhållande, som givetvis sammanhänger med
materielens framskjutna plats inom flottan och därav betingad omfattande
förvaltningsorganisation, förklarar det jämförelsevis stora antalet marinintendenter
å stat.
Försvars- Utgående från att marinintendenter endast borde avses för sådana tjänster,
där behovet av högre kvalificerad arbetskraft gjorde sig särskilt gällande
eller där ett ledande och mera självständigt arbete utfördes, har försvarsrevisionen
beräknat det sammanlagda behovet av marinintendenter till 58
och sålunda föreslagit en minskning i kårens numerär med 20 beställningar.
Den av revisionen beräknade numerären skulle fördelas i grader sålunda:
1 marinöverintendent och chef,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
24 marinintendenter av 1. graden,
18 marinintendenter av 2. graden samt
7 marinunderintendenter.
Genom en dylik fördelning skulle visserligen befordringsutsikterna ställa
sig mindre fördelaktiga än inom officerskåren, men detta förhållande kompenserades
genom fördelen att få kvarstå i tjänst intill fyllda 65 år.
För revisionens förslag med avseende a utbildningen har redogörelse
lämnats i samband med behandlingen av sjökrigsskolans organisation.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
525
Oliefen för marinintendenturkåren, med vilken marinmyndigheterna
instämt, har i fråga om kårens numerär erinrat, att den av revisionen
föreslagna marinorganisationen visserligen icke nödvändigt krävde ett så
stort antal intendenter, som upptoges i den nuvarande staten, men att
det vore förenat med stora ekonomiska risker att driva minskningen av
kåren alltför långt. Genom att koncentrera förvaltningen på alltför få
händer eller genom densammas överlåtande i alltför stor utsträckning å
lägre kvalificerad personal kunde det befaras, att förvaltningen i fråga
om det ekonomiska utbytet bleve sämre, än eljest skulle bliva fallet.
Vidare skulle med den utjämning, som numera inträtt i fråga om avlöning
till personal av högre och lägre grad, en omläggning i den riktning,
revisionen föreslagit, i många fall icke medföra någon kostnadsminskning.
Även med hänsyn till rekryteringen vore det icke tillrådligt att gå för
långt i fråga om beskäringen av en kår, som visat sig kunna väl fylla
densamma pålagda uppgifter.
Antalet intendenter beräknade marinöverintendenten till, frånsett flygvapnets
behov, sammanlagt 65, vilket innebure en ökning i förhållande
till revisionens förslag med 7 tjänstemän. Ökningen grundade sig väsentligen
dels på av myndigheterna föreslagna förändringar i rustningsplanen,
vilka medförde ökat behov av intendenter för sjöstyrkorna, och dels på
från revisionen avvikande uppfattning i fråga om behovet av intendenturutbildad
personal å stationskontoren och för ledningen av varvens förrådsverksamliet.
Vad anginge gradfördelningen, skulle ett genomförande av revisionens
förslag i hög grad försämra utsikterna till befordran till marinintendent
av 1. graden. Detta förhållande kunde icke anses kompenserat av den
högre pensionsåldern, om vars fördelar meningarna för övrigt kunde vara
delade, särskilt som den icke medförde högre pension, än som tillkomme
dem, som avginge många år tidigare, men däremot föranledde högre
sammanlagd pensionsavgift. En dylik försämring av befordringsutsikterna
överensstämde också lika litet med den uppfattning, som tagit sig uttryck
i 1917 års riksdagsbeslut i fråga om marinintendenturkårens organisation,
som med den av revisionen uttalade uppfattningen — vilken av myndigheterna
i princip lämnats obestridd — angående arten av de tjänster,
vilka borde anförtros åt intendenturutbildad personal. Fördenskull borde
i fråga om de tre lägsta graderna tillämpas samma fördelningsgrund som
i nuvarande stat och den föreslagna numerären, 65 intendenter, alltså
fördelas enligt följande:
1 marinöverintendent och chef,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
32 marinintendenter av 1. graden,
16 marinintendenter av 2. graden samt
8 marinunderintendenter.
Marinövcrintcndenten
och mar inmyndiijh
eterna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Även med denna fördelning skulle befordringsutsikterna ställa sig
ogynnsamma i förhållande till vid officerskåren och arméns intendenturkår.
DePchef?nHtS'' Avoden 1 det föregående lämnade redogörelsen för personalberäkningarna
framgår, att behovet av marinintendenter av mig beräknats till 60 intendenter
för flottan och kustartilleriet. Minskningen i förhållande till
myndigheternas förslag utgör alltså 5 intendenter, beroende på att jag
icke ansett erforderligt beräkna ökat behov av intendenter å stationskontoren
och ej heller någon intendent för skeppsgossekåren i Marstrand
samt funnit mig kunna föreslå minskning av antalet intendenter för sjömanskårens
skolor med 1. Ökningen i förhållande till revisionens förslag
utgör 2 intendenter och beror väsentligen på ökat behov i fråga om
sjöstyrkorna. Till o\annämnda antal av 60 intendenter kommer 1 marinintendent
föi flygvapnet, vilken i och för fastställande av gradfördelningen
torde liksom övrig i det föregående angiven, för marinens flygkår avsedd
personal böra medräknas.
Med avseende å gradfördelningen synes i fråga om antalet marinintendenter
av 1. och 2. graden samt marinunderintendenter proportionen
i nuvarande stat böra läggas till grund och övriga grader böra fördelas
i enlighet med revisionens förslag. Av samma skäl, som anförts beträffande
löjtnanter och fänrikar, torde marinintendenter av 2. graden och marinunderintendenter
böra sammanföras till en grupp
I anslutning till vad ovan anförts, torde niarinintendenturlcåren alltså
böra upptaga följande personal:
1 marinöverintendent och chef,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
30 marinintendenter av 1. graden samt
22 marinintendenter av 2. graden och marinunderintendenter.
Genom en dylik avvägning torde befordringsutsikterna bliva, om än
icke jämställda med dem inom officerskåren och arméns intendenturkår,
dock så gynnsamma, att eu god rekrytering under normala förhållanden
bör kunna förväntas.
Samtliga ovannämnda beställningar torde böra uppföras å staten för
marinintendenturkåren med undantag för 1 marinintendent av 1. graden,
vilken bör upptagas å marinflygkårens stat.
Marinläkarkåren.
Nuvarande
organisation.
Enligt nuvarande organisation utgöres marinläkarkåren, vilken liksom
marinintendenturkåren är gemensam för flottan och kustartilleriet, av:
1 marinöverläkare och chef,
3 förste marinläkare,
13 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2. graden och
10 marinläkarstipendiater.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
527
Av nämnda beställningar är 1 marinläkare av 1. graden, avsedd för
Hemsö fästning, för närvarande vakant.
Marinöverläkaren, förste marinläkarna och marinläkarna av 1. graden
åtnjuta lön på stat samt äro tjänstgöringsskyldiga året om, varemot marinläkare
av 2. graden och marinläkarstipendiater, vilka äro tjänstgöringsskyldiga
endast viss del av året, uppbära arvode samt under tjänstgöring
viss särskild ersättning.
Till marinläkarkåren räknas även marinläkarstipendiater över stat, vilka
under tjänstgöring åtnjuta viss mindre ersättning per dag.
För bestridande av läkarvård äro vid marinen dessutom medelst kontrakt
och mot åtnjutande av arvoden anställda 2 ögonspecialister och 1
läkare vid skeppsgossekåren i Marstrand, varjämte staten upptager ett
anslag av 1,500 kronor för verkställande av ögonundersökning å sjöofficerare
och sjökadetter.
Såsom i det föregående nämnts, har försvarsrevisionen föreslagit indragande
av de vid flottans stationer anställda distriktsläkarna, vartill för
närvarande 4 marinläkare av 1. graden äro kommenderade. Därjämte har
revisionen föreslagit indragande av dels en läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente
dels ock såsom följd av Hemsö fästnings förläggande i
materielreserv den för nämnda fästning avsedde läkaren. Med hänsyn
härtill och till behovet i övrigt har revisionen beräknat antalet marinläkare
sålunda:
1 marinöverläkare och chef,
3 förste marinläkare,
7 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2. graden samt
10 marinläkarstipendiater.
Därjämte har revisionen förutsatt, att ett antal marinläkarstipendiater
över stat allt fortfarande skulle ingå i organisationen, och beräknat kostnader
härför.
Anslagsposten till dagarvoden till marinläkare av 2. graden m. fl. under
tjänstgöring i land har av revisionen föreslagits att nedsättas från 22,500
till 20,000 kronor.
Vidkommande slutligen behovet av specialister och civila läkare har
revisionen icke funnit anledning att föreslå någon ändring i nuvarande
organisation, dock att läkaren i Marstrand i följd av revisionens förslag
till organisation av skeppsgosseinstitutionen bleve obehövlig.
Redan i det föregående har redogjorts för marinmyndigheternas erinringar
mot revisionens förslag i fråga om läkarvården å stationerna. Marinöverläkaren,
med vilken marinmyndigheterna instämt, har beträffande behovet
av läkare i övrigt framhållit det tidigare av honom påvisade behovet av
2 oftalmologer, en för vardera stationen, vilka läkare borde anställas med
lön på stat i egenskap av marinläkare av 1. graden. I stället för att,
Försvars revisionen -
Marinmyn
digheterna
528
Departements
chefen.
Nuvarande
organisation.
Kungl. Majds proposition nr 20.
som revisionen föreslagit, indraga de tvenne löner, som hittills avsetts för
1 läkare i Hemsö fästning och 1 biträdande läkare vid Karlskrona kustaitilleriregemente,
borde dessa tagas i anspråk för anställande av nämnda
oftalmologer. Med hänsyn härtill och på grund av vad som anförts beträffande
behövligheten av distriktsläkare, kunde marinöverläkaren icke
tillstyrka någon minskning i marinläkarkårens nuvarande stat.
Likaledes avstyrktes den av revisionen föreslagna minskningen av anslagsposten
till dagarvoden till marinläkare av 2. graden m. fl. under tjänstgöring
i land, enär enligt revisionens förslag behovet av tillfälligt inkaliade marinläkare
av 2. graden och stipendiater bleve större än för närvarande. I
stället för minskning vore sålunda en höjning med 7,000 kronor påkallad.
Jag har i det föregående redogjort för behovet av marinläkare inom
marinförvaltning, stationer och övriga anstalter ävensom inom kustartilleriet,
och framgår av denna redogörelse, att nämnda behov beräknas
till inalles 43 marinläkare, vilket innebär en ökning i förhållande till revisionens
förslag av 2 marinläkare, beroende på att 2 av de 4 till indragningföreslagna
distriktsläkarna av mig ansetts böra bibehållas.
1 överensstämmelse härmed torde staten för mctrxnläkavliåren böra upptaga
följande beställningar:
1 marinöverläkare och chef,
3 förste marinläkare,
9 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2. graden samt
10 marinläkarstipendiater.
Med avseende å de under staten för marinläkarkåren i övrigt uppförda
postei, såsom dagarvoden till marinläkare av 2. graden etc., ekiperingshjälp
till marinläkarstipendiater över stat m. fl. poster, ifrågasätter jag icke någon
ändring i revisionens förslag. Å flygvapnets stat upptages 1 marinläkare.
Såsom jag förut under rubriken »Skeppsgosseinstitutionen» nämnt, blir
på grund av mitt förslag i avseende å organisationen av nämnda institution,
läkaren vid skeppsgossekåren i Marstrand alltjämt behövlig, varför sålunda
arvode till nämnda läkare upptagits i kostnadsberäkningarna under rubriken
»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden in. m.».
Ecklesiastikstaten.
Den andliga vården vid flottan är enligt nuvarande organisation anförtrodd
flottans ecklesiastikstat, som består av:
2 regementspastorer, varav den ene tillika är kyrkoherde (amiralitetspastor)
i Karlskrona amiralitetsförsamling och den andre kvrkoherde i
Skeppsholms församling, samt
3 bataljonspredikanter, vilka tillika innehava komminister motsvarande
tjänster, 2 vid den förra och 1 vid den senare församlingen.
Kung! May.ts proposition nr 20.
529
Till ecklesiastikstaten räknas också de vid ovannämnda församlingar
anställda båda klockarne samt kyrkvaktaren vid Karlskrona amiralitetsförsamling.
Staten för ecklesiastikstaten upptager följande löner och arvoden:
1 regementspastor i Karlskrona................................................ kr. 2,000: —
1 j> » Stockholm jämte fri bostad .................. » 1,860: —
2 bataljonspredikanter i Karlskrona..................................... » 2,400: —
1 bataljonspredikant i Stockholm ............................................ » 1,410: —
1 klockare i Karlskrona .......................................................... » 600: —
1 » v Stockholm............................................................... * 720: —
1 kyrkvaktare i Karlskrona....................... » 500: —
Summa kronor 9,490: —
Försvarsrevisionen har icke ifrågasatt någon ändring beträffande organisationen
av flottans ecklesiastikstat.
Jag finner ej heller anledning föreligga att föreslå någon ändring i den
nuvarande organisationen. För ernående av likformighet förordar jag dock,
att benämningarna regementspastor och bataljonspredikant utbytas mot de
för övrigt mera betecknande benämningarna »amiralitetspastor* och * amiralitetspredikant».
15. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse mellan
dessa och fast anställd personal enligt 1914 års försvarsplan och
enligt försvarsrevisionens förslag.
Till belysande av behovet av fast anställd personal enligt nu föreslagen
organisation i förhållande''till 1914 års försvarsplan och till försvarsrevisionens
förslag, hava nedanstående sammandrag blivit upprättade. Liksom
i försvarsrevisionens motsvarande jämförelse avses härvidlag med 1914 års
försvarsplan den del av den i propositionen om sjöförsvarets ordnande
framlagda plan, som av riksdagen godkändes för 5-årsperioden till och med
år 1919. Det bör emellertid erinras om att planen i sin helhet, vilken
förutsatte ytterligare tre 5-årsperioder till och med år 1934, avsåg omfattande
personaluppsättningar jämväl efter år 1919. Nyssnämnda till och
med år 1919 framförda försvarsplans stater överensstämma med några få
obetydliga undantag med nu gällande stat för flottan, vilken sålunda här
lagts till grund vid jämförelsen.
Vid jämförelse av de olika staterna sinsemellan bör hållas i minnet, dels
att — såsom närmare framgår av anmärkningarna här nedan — visst antal
officerare (25), sekundofficerare och flaggkorpraler (11) samt korpraler (20)
i föreliggande förslag beräknas tjänstgöra som elever vid flygvapnet och sålunda
icke äro tillgängliga för flottans eget behov, och dels att marinens
reservstat, vad flottan angår, föreslås att indragas.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. IT A höft. (Nr 20.) 212523 34
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
530
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Sammandrag över personalstater.
Antal beställningar |
Minskning i |
Ökning i |
||||||
till |
till |
|||||||
Gäl- |
Revi- |
Före- slagen |
Gäl- |
Revi- |
Gäl- |
Revi- |
Anmärkningar |
|
lande |
orga- |
lande |
sio- |
sio- |
||||
Militär personal. Officerskåren. |
stat |
förslag |
nisa- tion |
stat |
nens förslag |
stat |
nens förslag |
|
Flaggman ............... Kommendörer ....... Kommendörkaptener |
5 S |
5 ») 8 |
5 >) 9 |
— _ |
— |
i |
*) Därav 1 uppförd |
|
av 1. graden.......... Kommendörkaptener |
22 |
16 |
18 |
4 |
2 |
2) Däiav 1 å för-svarsdepartementets |
||
av 2. graden.......... |
22 |
22 |
'' 21 |
1 |
i |
|||
Kaptener.................. Subalternofficerare ... |
131 lfiö |
119 158 |
118 155 |
13 10 |
i 3 |
— |
för flygväsendet. 3) Därav 1 å för- |
|
Summa |
354 |
2) 328 |
3 326 |
28 |
5 |
3 |
svarsdepartementets |
|
Sekundofficerskåren. |
vid flygvapnet. 4)Förutom 31 under- |
|||||||
Sekundofficerare av 1. |
• |
officerare å månads- |
||||||
graden ........... |
— |
— |
30 |
1 |
lönarstat, därav 13 |
|||
Sekundofficerare av 2. |
53 |
pensionerade. |
||||||
graden (flaggunder- |
— |
7 |
5) 32 underofficerare |
|||||
officerare) ...... |
243 |
183 |
160 |
! |
och flaggkorpraler, |
|||
Sekundofficerare av 3. |
avsedda för flygvä- |
|||||||
graden (underoffi- |
sendet. |
|||||||
eerare av 2. graden) |
495 |
367 |
385 |
no |
_ |
_ |
18 |
6) 11 sekundoffice- |
Underofficerare av 3. |
rare och flaggkorp- |
|||||||
graden ............. |
675 |
— |
675 |
— |
— |
— |
raler, elever vid flyg- |
|
Summa |
4) 1 413 |
B) 550 |
6)575 |
838 |
— |
— |
25 |
vapnet. 7) Enligt 1921 års |
Sjömanskåren. |
stat uppgick antalet |
|||||||
Flaggkorpraler ..... |
— |
6)366 |
o)350 |
— |
16 |
350 |
Vid den nya löne- |
|
Korpraler (högbåts- |
regleringens genom- |
|||||||
män)............. |
7)1 100 |
8)1 165 |
o) 1165 |
_ |
_ |
65 |
förande bestämdes |
|
| Meniga ................... |
2 625 |
1815 |
1 810] |
815 |
5 |
— |
antalet i brist på ut-redning till 1,100, |
|
3 725 |
||||||||
Summa |
9) 3 346 |
10 3 325 |
815 |
21 |
415 |
— |
vilken anordning dock, enligt vad som |
|
Skeppsgossekåren. |
i propositionen ut- |
|||||||
3. årskursen . |
174 |
145 |
145 |
29 |
tryckligen framhölls, |
|||
2. årskursen . |
189 |
158 |
158 |
31 |
var av provisorisk |
|||
1. årskursen ............ |
237 |
197 |
197 |
40 |
— |
— |
— |
natur. 8) Därav högst 200 tjänstkorpraler). |
Summa |
600 |
500 |
500 |
100 |
— |
_ |
||
Summa militär |
||||||||
°) 31 korpraler och |
||||||||
personal [ Civilmilitär personal. |
6 092 |
4 724 |
“)4726 |
1781 |
26| |
415 |
28 |
meniga, avsedda för |
10) 20 korpraler, ele- |
||||||||
| M åmning enjörk&r en. |
ver vid flygvapnet. |
|||||||
| Marinöverdirektör ____ |
1 |
1 |
1 |
_ |
_I |
vapnets stat 2 2 offi- |
||
j Marindirektörer av 1. |
eerare, 35 sekund- |
|||||||
graden .................. |
3 |
2 |
3 |
— |
—I |
— |
1 |
officerare eller flagg- |
Transport |
4| |
3| |
4 |
- |
-II |
-| |
1 |
korpraler samt 45 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
531
Minskning i |
Ökning i |
|||||||
Antal beställningar |
förhållande |
förhållande |
||||||
till |
un |
|||||||
Före- |
Gäl- lande |
Gäl- lande |
Revi- |
Anmärkningar |
||||
Gäl- lande |
sio- |
slagen orga- |
sio- |
sio- |
||||
stat |
förslag |
nisa- tion |
stat |
örslag |
stat |
örslag |
||
Transport |
4 |
3 |
4 |
_ |
__ |
_ |
i |
|
Marin direktör er av 2. |
12) Därav 2 avsedda |
|||||||
graden ................. |
3 |
3| |
3 |
— |
— |
— |
— |
|
Mariningenjörer av 1. |
för flygväsendet. |
|||||||
graden,1.löneklassen |
11 |
9! |
9 |
2 |
— |
— |
— |
13) Härutöver å flyg- |
Mariningenjörer av 1. |
1 |
i |
vapnets stat visst an- |
|||||
gr« den,2.1önekl assen |
5 |
5| |
6 |
— |
— |
i |
tal ingenjörer. |
|
Mariningenjörer av 2. |
1 |
14) Härutöver å flyg- |
||||||
graden .................. |
8 |
7 |
7 |
— |
— |
—1 |
vapnets stat 1 ma- |
|
Extra mariningenjörer |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
rinintendent av 1. |
Specialingenjörer av |
1 |
graden. |
||||||
1. graden............... |
5 |
4; |
4 |
— |
— |
— |
18) Härutöver å flyg- |
|
Specialingenjörer av |
9'' |
8 |
vapnets stat 1 marin- |
|||||
2. graden............. Specialingenjörer av |
10 |
2 |
i |
läkare av 1. graden. |
||||
3. graden............... |
5 |
4] |
4 |
1 |
— |
— |
— |
|
Summa |
55 |
12)48 |
13) 49 |
7 |
i |
i |
2 |
|
Marinint end enturk år en. |
||||||||
Marinöverimendent... |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
|
ter, 1. löneklassen... |
2 |
2 |
2 |
|||||
ter, 2. löneklassen.. |
5 |
6 |
6 |
i |
||||
graden .................. Marinintendenter av 2. |
40 |
24 |
u) 29 |
11 |
5 |
|||
graden och marin-underintendenter ... |
30 |
25 |
22 |
8 |
3 |
— |
— |
|
Summa |
78 |
58 |
u) 60 |
19 |
3 |
i |
5 |
|
Marinläkarkåren. |
||||||||
Marinöverläkare ...... |
1 |
1 |
1 |
- |
— |
— |
— |
|
Förste marinläkare ... |
3 |
3 |
3 |
2 |
||||
den ...................... Marinläkare av 2. gra- |
13 |
7 |
9 2C |
4 |
||||
den ...................... Marinläkarstipen- |
20 1C |
O O |
— |
|||||
1C |
||||||||
diater ................. |
— |
|||||||
Summa |
47 |
41 |
16) 4E |
1 4 |
- |
2 |
||
Flottans ecklesiastikstat |
||||||||
Amiralitets(rege- ments-)pastorer..... Amiralitet s(rege- |
2 |
2 |
! - |
|||||
ments-)predikanter. |
2 |
) — |
— |
|||||
Klockare............... |
5 |
5 |
||||||
Kyrkvaktare ........... |
i| - |
1 — |
||||||
Surnrn; |
i |
&| |
||||||
Transpor |
18S |
15E |
16o| 3( |
1 2 |
C |
532
Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20.
Minskning i |
Ökning i |
|||||||
Antal beställningar |
förhållande |
förhållande |
||||||
till |
till |
|||||||
Gäl- |
Revi- |
Före- slagen |
Gäl- |
Revi- |
Gäl- |
Revi- |
Anmärkningar |
|
lande |
orga- |
lande |
sio- |
sio- |
||||
stat |
förslag |
nisa- tion |
stat |
nens förslag |
stat |
nens förslag |
||
Transpon |
186 |
155 |
160 |
30 |
4 |
2 |
c |
16) Staten upptager |
Flottans poliskår. |
arvode för 1 polis-kommissariebeställ- |
|||||||
Överkonstaplar, tillika |
ning i Karlskrona, |
|||||||
poliskommissarier .. |
I6)2 |
2 |
2 |
_ |
_ |
som dock f. n. Ur va- |
||
Överkonstaplar ... |
4 |
2 |
2 |
2 |
kant och uppehälles |
|||
Konstaplar...... |
39 |
9 |
16 |
23 |
_ |
7 |
av en överkonstapel. |
|
Extra konstaplar ...... |
6 |
3 |
5 |
| 1 |
— |
— |
2 |
17) Inräknat 2 mu- |
sik d ii eklöi er. |
||||||||
Summa Musikpersonal. |
51 |
16 |
25 |
26 |
— |
9 |
l8J Häri inräknad 1 andre kemist, som |
|
i det föreliggande |
||||||||
Musikdirektörer(-löj t- |
förslaget avsetts så- |
|||||||
nanter).................. |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
väl för marinförvalt- |
|
Summa civilmilitär |
241 |
ningen som Karls- |
||||||
personal17) |
173 |
187 |
56 |
4 |
2 |
18 |
19) Frånsett sjörull- |
|
Civil personal. |
fö ringsbefälhavare |
|||||||
A marinförvaltningens |
20) Härav 1 före-ståndare för bokde- |
|||||||
rie personal .... |
1#)29 |
23 |
IS) 22 |
7 |
1 |
talj en i sjöförsvarets |
||
Registrator och aktua- |
kommandoexpedi- |
|||||||
rie i marinstaben ... |
1 |
_ |
_ |
1 |
tion och 1 bibliote- |
|||
Advokatfiskal i Karls- |
karie i marinstaben. |
|||||||
krona ......... |
1 |
1 |
1 |
21) Härav 1 biträde |
||||
Expeditionsvakter vid |
i förenämnda bokde- |
|||||||
flottans stationer ... |
8 |
6 |
6 |
2 |
talj, l biträde vid |
|||
Rektorer och ordinarie |
Karlskrona stations |
|||||||
ämneslärare vid |
bokdetalj och 8 upp- |
|||||||
skeppsgosseskolorna |
12 |
9 |
9 |
3 |
— |
— |
bördsmän vid kom- |
|
Summa civil personal |
51 |
39 |
38 I |
13 |
1 |
— |
mare. Samtlig under |
|
Pensionerad perso- |
tagen personal utom |
|||||||
nal.10) |
bibliotekarien i ma- |
|||||||
Officerare . |
ao)2 |
6 |
2 |
4 |
rinstaben ärupptagen |
|||
Sekundofficerare |
i »Förteckning över |
|||||||
(underofficerare) ... |
al)10 |
78 |
58 |
— |
20 |
48 |
— |
i stat icke uppförda |
Summa pensionerad |
||||||||
personal |
12 |
84 |
60 |
-1 |
24 |
48 |
— |
|
Sammandrag. |
||||||||
Summa militär per-sonal.................... Summa civilmilitär |
6,092 |
4,724 |
4,726 |
1,781 |
26 |
415 |
28 |
|
personal .............. |
241 |
173 |
187 |
56 !3 |
4 |
2 |
18 |
|
Summa civil personal |
51 |
39 |
38 |
1 |
||||
personal ............... |
12 |
84 |
60 |
—1 |
24 |
48 |
— |
|
Tillsammans |
C,39fi| |
5,020 |
5,011 |
1,850 |
55 |
465j |
46 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
533
C. Reservpersonalen.
1. Allmänna synpunkter.
Såsom redan tidigare framhållits, beräknas i föreliggande förslag stampersonal
allenast till det antal, som för fredstjänstens behöriga gång är
oundgängligen erforderligt. Organisationen vilar sålunda på den förutsättningen,
att reservpersonal i stor utsträckning måste anlitas för fyllande
av det vid mobilisering erforderliga befälsbehovet. Det är då tydligen av
största vikt, icke blott att den erforderliga reservpersonalen kan anskaffas,
utan även att denna personal i fredstid bibringas en sådan utbildning,
att den i kvalitativt hänseende motsvarar de fordringar, som måste ställas
på densamma. Detta förutsätter ej allenast en första grundläggande utbildning
utan jämväl periodiskt återkommande repetitionsövningar, varigenom
den av reservpersonalen förvärvade dugligheten för krigstjänsten vidmakthålles.
Om här bortses från den fåtaliga reservstaten, så har behovet
av dylik vidmakthållande utbildning endast i ringa mån kunnat tillgodoses
vid flottan, bland annat på grund av farhåga, att de olägenheter för den
enskilda verksamheten, som givetvis medfölja inkallelse till repetitionsövningar,
kunde försvåra rekryteringen.
På grund av den omläggning, som nu föreslås i det inbördes förhållandet
mellan flottans personalkategorier av stam och reserv, synes det vara
av synnerlig vikt, särskilt med hänsyn till örlogstjän stens mångsidighet,
att tillgodose reservpersonalens såväl grundläggande som vidmakthållande
utbildning, vilka båda utbildningsformer äga inbördes samband, men icke
kunna utbytas mot varandra.
Om här icke medräknas värnpliktigt befäl eller vid mobilisering till
befäl i reserven konstituerad personal, utgöres flottans militära reservpersonal
för närvarande av dels personal å reservstat för marinen och dels
personal i flottans reserv.
2. Personal å reservstat.
Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam
reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet
fördelade beställningar. Antalet för flottan avsedda beställningar
skall enligt 1914 års riksdagsbeslut utgöras av:
2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2.
graden,
8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta
och 2 av lägsta löneklass, samt
4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.
Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Ä
reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar
och 1 underofficersbeställning.
Nuvarande
bestämmelser.
534
För svar srevisionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet:
för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2.
graden samt innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;
för
kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår,
samt
för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till
närmast högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.
Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån,
än att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer
av 2. graden till flaggunderofficer.
Personal a flottans reservstat är tjänstgöring sskyldig i krig eller då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred:
kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42
år samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet
av varje tvåårsperiod av tjänstetiden,
kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter
fjlida 42 ar i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av
tjänstetiden samt
kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under
loppet av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.
Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner
gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.
Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning
saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200
kronor i pension.
Den ledande synpunkten, då reservstaten på sin tid upprättades, var
att skapa en dittills icke förefintlig, för sjötjänstgöring avsedd reserv med
hög tjänsteduglighet.
Försvarare-visionen har på grundval av verkställda personalberäkningar
funnit, att vid mobilisering erfordrades ett icke obetydligt antal reservbefäl,
som under föregående anställning i flottans stam förvärvat fullständig
befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme. A.v de personalgrupper
inom flottans reserv, vilka utgjordes av förutvarande aktivt befäl, kunde
emellertid av flera skäl endast reservstaten anses lämpad för bestridande
av tjänstgöring ombord, men även denna personalkategori vore med nuvarande
organisation till följd av hög genomsnittsålder — för närvarande
45 år — endast till ringa del användbar för ifrågavarande ändamål. För
att kunna åvägabringa föreslagen reduktion av stampersonalens nuvarande
numerär bleve det därför erforderligt att vidtaga vissa av mobiliseringsbehovet
betingade ändringar i personalorganisationen. Kevisionen, som
535
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
undersökt den härvid nära tillhands liggande utvägen att genom omorganisation
och utökning av reservstaten tillförsäkra flottan ett tillräckligt antal
yngre, för sjötjänst lämpade f. d. stamofficerare, hade emellertid funnit,
att en dylik åtgärd skulle bliva förenad med högst avsevärda kostnader.
Med hänsyn härtill och då möjlighet syntes föreligga att på annat sätt
(genom repetition sövningar i förening med vissa ekonomiska förmåner för
de förtidsavgångna) tillgodose kravet på skapande av en för tjänstgöring
ombord lämplig befälsreserv, hade revisionen icke ansett sig kunna förorda
någon utökning av flottans reservstat. "V id sadant förhållande och da
den nuvarande reservstatsorganisationen endast kunde fylla ett ytterst obetydligt
personalbehov — som för övrigt pa annat och billigare sätt borde
kunna tillgodoses — funne sig revisionen i stället böra föreslå, att denna
organisation i mån av beställningshavarnas avgång helt och hållet indroges.
Marinmyndigheterna hava biträtt förslaget, att marinens reservstat, vad
flottan vidkomme, i män av beställningshavarnas avgång skulle indragas. hetema.
I likhet med marinmyndigheterna anser jag mig böra såväl på grund Departementsav
vad revisionen anfört som av kostnadshänsyn biträda förslaget om in- ef'' n
dragning av reservstaten för flottans vidkommande. En dylik indragning
förirtsätter emellertid, att andra åtgärder genomföras, som säkerställa flottans
behov av officerare och sekundofficerare i reserven.
3. Personal i flottans reserv.
Officers- och underofficerspersonalen i flottans reserv utgöres enligt nu- Nuvarande
A organisation.
varande organisation av:
officerare och underofficerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått
från beställning på stat (pensionsavgångna),
officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i
flottans reserv (förtidsavgångna), samt
officerare och underofficerare, vilka inom flottans reserv vunnit sin första
officers- eller underofficersfullmakt (i reserven utnämnda).
Den civilmilitära personalen i flottans reserv utgöres, vad beträffar mariningenjör-
och marinintendenturkårerna, likaledes av pensionsavgångna,
förtidsavgångna och i reserven utnämnda samt, vad angår marinläkarkåren,
av pensionsavgångna och i reserven förordnade.
Officerare.
Pensionsavgångna officerare äro efter nuvarande bestämmelser skyldiga Pensionsatt
vid inträffande krig eller större rustningar, da så påfordras, i land samt
uti befattningar, likartade dem, de förut innehaft, tjänstgöra, flaggman och or(janisat^on
kommendör intill fyllda 70 levnadsår samt alla de övriga, som avgå före
65 levnadsår, intill denna ålder. Under tjänstgöring åtnjuter denna personal
enahanda avlöning och övriga förmåner som innehavare av motsvarande be
-
Försvarsrevisionen.
Departements
chefen.
Förtids
avgångna.
Nuvarande
organisation,
Försvarsrevisionen.
536 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
stallning vid stammen; dock att fyllnadspension under tjänstgöringstiden
innekålles.
Föi sv arsre\ isionen bar med avseende å ifrågavarande officerare icke föreslagit
någon ändring i nu gällande bestämmelser.
- Av ett flertal tidigare kommittéer har förslag väckts om sänkning från
55 till 50 år av den för kaptener och subalternofficerare nu stadgade
pensionsåldern. Härigenom skulle åstadkommas en önskvärd föryngring
inom nj ssnämnda grader av flottans saväl stam som reserv, varjämte reserven
även kvantitativt skulle erhålla ett tillskott. Ehuru dessa och även
andra skäl tala för eu dylik sänkning av pensionsåldern, anser jag mig
dock av kostnadsskäl icke böra framlägga förslag härom.
Vad vidare angår de förtidsavgångna officerarna, äro dessa skyldiga att
intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller
större rustningar på kallelse inställa sig till tjänstgöring vid flottan. Under
tjänstgöring åtnjuta ifrågavarande officerare enahanda avlöning och övriga
förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen. Pension
tilldelas enligt gällande pensioneringsgrunder endast sådana officerare, som
efter 30 års tjänstetid vid uppnådda 50 levnadsår erhållit avsked från beställning
a stat med tillstånd att inträda i reserven. Någon tjänstgöringsskyldighet
under fredstid är ej stadgad för denna personal.
Försvarsrevisionen har särskilt uppmärksammat det förhållandet, att
denna personalkategori, i motsats till vad som gällde för motsvarande reservpersonal
vid armén, icke vore underkastad någon tjänstgöringsskyldighet
i fied. Följden härav vore, att dess tjänstbarhet ganska snart minskades.
Då en dylik anordning uppenbarligen icke kunde vara till vapnets
fromma och då det vore nödvändigt att åstadkomma en reservorganisation,
som tillförsäkrade flottan ett tillräckligt antal av för tjänstgöring
ombord fullt kvalificerade reservofficerare, syntes den lämpligaste utvägen
för detta måls uppnående vara att stadga viss tjänstgöringsskyldighet i
fredstid för de förtidsavgångna officerarna. En motsvarande tjänstgöringsskyldighet
borde även fordras av de sjökadetter, som efter genomgången
sjökrigsskolekurs vunne inträde i reserven. Under förutsättning att ifrågavarande
officerare erhölle enahanda förmåner, som tillkomme motsvarande
personalkategori vid armén, kunde det förväntas, att flottans behov av för
tjänstgöring ombord fullt kvalificerade f. d. fast anställda officerare skulle
på detta sätt kunna nöjaktigt tillgodoses.
Vid bestämmandet av tjänstgöringsperiodens längd borde hänsyn tagas
till att ifrågavarande för tjänst ombord avsedda reservofficerare måste beredas
tillfälle att för underhållande av förut förvärvad tjänstbarhet med
vissa mellanrum genomgå skjut-, torped- eller mineringsskola eller dylikt,
beroende på föregående utbildning. Dessa skolor vore enligt utbildningsplanen
avsedda att pågå under omkring två månader årligen. Med hänsyn
härtill borde tjänstgöringsskyldigheten bestämmas till 60 dagar under
loppet av varje treårsperiod, varvid tjänstgöringen avsåges att i regel äga
Kungl. May.ts proposition nr 20.
537
ruin vid respektive skolor ombord. Likasom vid armén borde tjänstgöringsskyldigheten
upphöra med utgången av det kalenderår, varnnder vederbörande
uppnådde 42 års ålder. Under förutsättning att tjänstetiden i
medeltal kunde beräknas till 15 år, skulle således vederbörande komma
att fullgöra fem särskilda tjänstgöringsomgångar.
Det vore sannolikt, att på grund av den obligatoriska tjänstgöringen i
fredstid icke alla förtidsavgångna officerare sökte inträde i reserven. Revisionen
beräknade, att i medeltal årligen 2 officerare komme att vinna
inträde i reserven.
Förutom nu angivna officerare borde jämväl sådana officerare, som efter
fyllda 42 år men före uppnådd pensionsålder lämnade den aktiva tjänsten,
medgivas inträde i reserven.
Officerare, som sålunda övergått från aktiv stat till reserven, borde vara
skyldiga att intill utgången av det år, varunder de fyllde 55 år, vid krig
eller större rustning på kallelse inställa sig till tjänstgöring.
Vad de ekonomiska förmånerna beträffade, borde ifrågavarande reservofficerare
under tjänstgöring åtnjuta enahanda avlöning, som tillkomme
innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen, ävensom äga uppbära
gottgörelse för resa inom riket vid inställelse till eller hemfärd från tjänstgöringsorten.
Vidare borde de, under förutsättning av att stadgad tjänstgöring
fullgjorts, vid uppnådd 55 års ålder komma i åtnjutande av pension
till enahanda belopp, som tillkomme motsvarande officerare vid armén, nämligen
500 kronor om året. Med hänsyn till vikten av att säkerställa flottans
behov av kvalificerade reservofficerare borde de därjämte medgivas rätt att,
därest de så önskade, omedelbart efter fullgörandet av den för pensionens
erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma i stället för pensionen dennas
kapitaliserade värde.
Marinmyndigheterna hava avstyrkt försvarsrevisionens förevarande förslag,
enär detsamma skulle komma att medföra avsevärda svårigheter och
olägenheter såväl för tjänsten inom flottan som för personalen i fråga.
Sålunda skulle svårighet uppstå att bereda dylik personal tjänstgöring
ombord, då något tillfälligt ökat behov av befälspersonal — såsom vid
armén under regementsmötena ■— icke förekomme å flottans fartyg, å vilka
reservofficerare icke kunde beredas övning, utan att intrång gjordes på
stamofficerarnas utbildning. Vidare kunde en officer, som efter avgången
från stamanställning erhölle annan statstjänst eller ock upptoges av enskild
verksamhet, näppeligen härmed förena tjänstgöringsskyldighet — såsom
revisionen tänkt sig — om 60 dagar under loppet av varje treårsperiod
intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnådde
42 års ålder, varför fara uppstode, att det traditionella inträdet i flottans
reserv av officerare, som avginge före uppnådd pensionsålder, komme att
i flera fall utebliva.
Vad revisionen i förevarande sammanhang anfört beträffande behovet av
kvalificerad reservpersonal torde icke kunna frånkännas berättigande. Det
Marinmyndigh
eterna.
Departements
chefen.
538
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
är ock tydligt, att de förtidsavgångna officerarnas tjänstbarhet utan viss återkommande
tjänstgöringsskyldighet gradvis nedgår, och att den, särskilt vad
beträffar tjänstgöring ombord, hastigt förminskas. De härav följande olägenheterna
framträda med ökad skärpa, då, såsom nu förutsättes, stampersonalen
minskas och reservstaten indrages. Revisionens förslag om viss kortare
tids återkommande tjänstgöringsskyldighet i fredstid för de förtidsavgångna
officerarna synes därför vara principiellt riktigt. Det gäller emellertid härvidlag
att söka överkomma de av marinmyndigheterna påvisade svårigheter
och olägenheter, som äro förenade med anordnande av repetitionsövningar
överhuvudtaget för reservpersonalen. Sålunda torde dylika repetitionsövningar
i allmänhet icke böra förläggas till samma tid som flottans tillämpningsövningar,
utan i stället, vilket ock revisionen tänkt sig, företrädesvis till sådana
yrkesskolor som artilleri-(skjut-), torped- och minskolorna in. m., å vilka
skolor tillgången till logementsfartyg torde bereda tillfredsställande möjligheter
för reservpersonalens sjökommendering. De enligt utbildningsreglementet
för officerare i flottans stam föreskrivna repetitionskurserna vid
yrkesskolor torde med fördel kunna anknytas till de här för officerare i
reserven föreslagna repetitionsövningarna. Vidare synes lämpligt att vidtaga
jämkning i den av revisionen föreslagna tjänstgöringsskyldigheten därhän,
att en repetitionsövning bör fullgöras under loppet av varje fyraårsperiod
intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår
40 års ålder. Med hänsyn till de inom flottan förekommande övningsskedena
bör däremot repetitionsövnings föreslagna längd om 60 dagar icke
minskas.
Fullgörandet av nu föreslagna repetitionsövningar bör utgöra villkor
för erhållande av pension ävensom* för kvarstående i reserven intill nu
stadgad ålder, 55 år. Officer, som efter uppnådda 40 års ålder erhåller
avsked från beställning på stat, bör erhålla rätt att, därest han kvarstår i
flottans reserv intill 55 års ålder, därefter erhålla pension till samma belopp
som övriga förtidsavgångna officerare.
Pensionens storlek torde böra sättas till enahanda belopp som för motsvarande
officerare vid armén eller 600 kronor om året. Med hänsyn till
vikten av att säkerställa flottans behov av kvalificerade officerare i reserven
torde förtidsavgången officer böra medgivas rätt att — dock först i samband
med sin avgång ur reserven — utbekomma i stället för pensionen
dennas kapitaliserade värde.
Försvarsrevisionen bär, såsom av det föregående framgår, beräknat det
genomsnittliga antalet årligen förtidsavgångna officerare med tjänstgöringsskyldighet
i fredstid till två samt utgått från en medelålder av 27 år för
dessa officerare vid deras inträde i reserven. Med tillämpning av samma
beräkningsgrund å den nu föreslagna organisationen skulle de förtidsavgångna
officerarna i medeltal komma att fullgöra 3 repetitionsövningar och
antalet officerare i repetitionsövning årligen komma att uppgå till 6. Under
förutsättning att detta antal någorlunda jämnt fördelar sig å de olika
539
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
tjänstegrenarna, synas icke några nämnvärda svårigheter behöva uppstå for
officerarnas kommendering till respektive yrkesskolor.
De i reserven anställda officerarna utgöras dels av officerare, vilka efter
genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning pa stat men som pa
grund av särskilt medgivande vunnit anställning i reserven, dels ock av
officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter
vunnit dylik anställning.
Vad beträffar förstnämnda kategori, de från sjökrigsskolan utgångna reservofficerarna,
har försvarsrevisionen förordat eu tjänstgöringsskyldighet i
fredstid, motsvarande den för de förtidsavgångna föreslagna.
Jag ansluter mig i princip till revisionens förslag, men anser, dels att
ifrågavarande officerare jämväl böra under första tjänsteåret eftei konstituering
till fänrik under lämplig tid tjänstgöra i officer tillkommande befattning,
dels ock att tjänstgöringsskyldigheten i övrigt (repetitionsövningar)
bör avvägas, på sätt som jag i det föregående föreslagit beträffande förtidsavgångna
officerare. Tjänstgöringen såsom fänrik, vilken alltså är att
hänföra till den grundläggande utbildningen, synes mig med hänsyn till
den inom flottan tillämpade övningsorganisationen böra bestämmas till 10
månader. De ekonomiska förmånerna för här ifrågavarande personalkategori
anser jag böra vara likartade med dem, som tillkomma de förtidsavgångna
officerarna.
För de officerare i reserven, vilka vunnit anställning efter särskild utbildning
såsom reservofficersaspiranter, gälla för närvarande följande bestämmelser.
För att kunna antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat
att såsom värnpliktig, inskriven vid marinen i allmän tjänst, hava vid
1 reserven anställda,
vilka
efter gonomgängon
sjökrigsBkola
icke
erhållit beställning
på stat.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
däcksavdelningen fullgjort viss
tid av den honom såsom värnpliktig i
I reserven anställda,
vilka
genomgått utbildning
såsom
reservofficersaspiranter.
Nuvarande
organisation.
fredstid åliggande tjänstgöringen eller ock att hava varit stamanställd vid
sjömanskårens däcksavdelning och vid avskedet innehaft minst korprals
tjänstegrad. Inryckningen till tjänstgöring äger rum på hösten. Utbildningskursen
är ettårig och i regel förlagd till flottans fartyg.
Reservofficersaspirant, som med godkända betyg genomgått föreskriven
utbildning, konstitueras till fänrik i flottans reserv, och åligger det honom
att såsom sådan omedelbart tjänstgöra vid flottan under ett år. Någon
vidare tjänstgöringsskyldighet i fred föreligger icke, men för vinnande av
kompetens till kaptensbefordran må reservofficer under 6.-9. åren efter
konstitueringen till fänrik genomgå en repetitionsövning om sex månader.
I reserven utnämnd officer är skyldig att intill utgången av det år,
varunder han fyller 45 år, i händelse av krig eller större rustning inställa
sig till tjänstgöring. Efter utgången av nyssnämnda kalenderår meddelas
honom avsked ur tjänsten.
Reservofficersaspirant åtnjuter under tjänstgöring dagavlöning med 3
kronor samt fri sjukvård, portion in natura eller ersättning därför ävensom
under sjötjänst mässpenningar i likhet med underofficerare vid flottan
540
Reserv
officers
sakkunniga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
av motsvarande grad. För resa på grand av kommendering åtnjutes gottgörelse
enligt för underofficer av motsvarande grad gällande föreskrifter.
I reserven utnämnd officer åtnjuter under tjänstgöring samma avlöning
och övriga förmåner, som tillkomma officer vid flottans stam av motsvarande
grad, dock att avlöning utgår efter lägsta löneklassen i vederbörande
lönegrad. För resa inom riket för inställelse å eller hemfärd från tjänstgöringsorten
ävensom för övriga tjänsteresor åtnjuter reservofficer gottgörelse
lika med den, som tillkommer officer av motsvarande grad; dock
åtnjutes icke ersättning för resa till och från den flottans station, dit han
är inkallad till repetitionsövning.
Reservofficersaspirant och i reserven utnämnd officer åtnjuta slutligen
beklädnadshjälp, vilken enligt gällande förordning skall utgå med respektive
300 och 200 kronor, men som under de senare åren varit höjd till
respektive 600 och 400 kronor.
Vid uppnådda 55 levnadsår erhåller i reserven utnämnd officer, som
fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet, eu årlig pension av 300 kronor.
Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen ett
mindre antal korpraler eller underofficerare av 3. graden vid däcksavdelningen
uttagas för erhållande av särskild utbildning i ändamål att bibringa
dem för anställning såsom reservofficersaspiranter erforderlig kompetens.
Efter att hava genomgått en för inträde i navigationsskola erforderlig
kompletteringskurs beviljas denna personal tjänstledighet under
högst två år med bibehållande av avlöningsförmåner för att vid navigationsskola
genomgå styrmans- och sjökaptensklasserna samt avlägga styrmansocli
sjökaptensexamina. Den, som avlagt godkända examina, är därefter
skyldig att göra framställning om antagning till reservofficersaspirant och
att genomgå för sådan föreskriven utbildning.
Beträffande ifrågavarande personalkategori avgåvo särskilt tillkallade sakkunniga
— i det följande benämnda reservofficerssakkunniga — år 1921
ett förslag, varav följande må här återgivas. Enligt förslaget skulle den
grundläggande utbildningen omfatta egentlig värnpliktsutbildning under 4 1 /2
månader, aspirantutbildning under 12 månader samt en till nämnda utbildning
direkt ansluten officersutbildning under 10 månader, sålunda sammanlagt
omkring 26 månader. Utbildningen skulle förläggas dels i land och
dels ombord, den sistnämnda huvudsakligen till en mindre avdelning, bestående
av 1 torpedkryssare och 4 vedettbåtar. Den fortsatta utbildningen
skulle innefatta två repetitionsövningar, vardera uppgående till 2
eller undantagsvis högst 3 månader och förlagda, den första till 5. eller 6.
och den andra till 9., 10. eller 11. året efter vunnen officersanställning.
De sakkunniga utginge härvid från att sjömanskap, vare sig det förvärvats
och utvecklats vid örlogsflotta!! eller i handelssjöfart, måste i och för
sig sa högt värdesättas, att avseende borde fästas därvid för bedömande
av spörsmålet om reservofficerares från handelsflottan repetitionsövningar.
Visserligen kunde man enligt de sakkunnigas förmenande icke räkna med
Kunyl. Maj:ts proposition nr 20. 541
att samtliga officerare, tillhörande denna kategori, ägnade större delen av
sitt liv åt sjöfart, men kunde detta likväl få anses vara förhållandet i tillräckligt
stor utsträckning för att därpå grunda eu för alla dylika officerare
ensartad övningsorganisation. För bestämmande av repetitionsövningarnas
antal och längd borde emellertid lämplig hänsyn tagas till de
svårigheter, som enligt vunna erfarenheter förelåge beträffande här ifrågavarande
reservofficerares bortovaro från sin civila verksamhet. Med hänsyn
härtill samt med anledning av vad de sakkunniga anfört beträffande värdesättningen
av hos reservpersonal förefintliga goda sjömannaegenskaper hade
de sakkunniga ansett sig kunna förorda repetitionsövningarnas begränsning
till endast två.
Försvarsrevisionen har ansett den långa utbildningstiden vara en kraftigt
bidragande orsak till den under senare år fullständigt felslagna rekryteringen
av reservofficerare från handelsflottan. I ändamål att flottan för
framtiden måtte kunna draga fördel av den mycket värdefulla rekryteringskälla,
som handelsflottans personal enligt vunna erfarenheter utgjort, har
revisionen därför förordat dels en minskning av den nu föreskrivna utbildningstiden,
dels ock en förbättring av de under aspiranttiden utgående
avlöningsförmånerna.
Yad beträffar den grundläggande utbildningen, har revisionen anslutit
sig till reservofficerssakkunnigas förslag samt i överensstämmelse därmed
uti sitt förslag till plan för flottans krigsberedskap och övningar upptagit
rustning av 1 kanonbåt och 3 vedettbåtar för övande under sommarmånaderna
av reservofficerare och reservofficersaspiranter.
Med avseende å den fortsatta utbildningen åter har revisionen, då erfarenheten
visat, att repetitionsövningar vore för reservofficerarnas tjänstgöring
i handelsflottan i hög grad olägliga, förordat, att endast frivilliga
dylika övningar borde komma till användning.
Yad slutligen angår de ekonomiska förmånerna för ifrågavarande personalgrupp,
har försvarsrevisionen föreslagit en höjning i de under aspiranttiden
utgående löneförmånerna därhän, att avlöningen komme att bliva
densamma som den för flaggkorpral föreslagna. Vidare har revisionen
ansett, dels att ekiperingslijälpen borde bestämmas till 600 kronor för
reservofficersaspirant och 400 kronor för reservofficer, dels ock att pensionen
borde höjas till 500 kronor, med rätt för vederbörande att, därest
de så önskade, vid uppnådda 42 års ålder i stället för pension uppbära
dennas kapitaliserade värde. I det fall att reservofficer, som i vederbörlig
ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlede före uppnådd
42 års ålder, borde pensionens kapitaliserade värde utbetalas till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.
Marinmyndigheterna hava i stort sett anslutit sig till det av revisionen
förordade utbildningsprogrammet men ansett, att detsamma i vad anginge
vissa övningars förläggande till särskild avdelning under nu rådande ekonomiska
förhållanden icke borde förverkligas. Det av revisionen föreslagna
pensionsbeloppet hava myndigheterna funnit väl knappt tilltaget.
Försvars
revisionen.
Marinmyndigheterna.
Departements
chefen.
542 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Jag biträder, vad beträffar den grundläggande utbildningen, det av
revisionen framlagda förslaget, dock med de inskränkningar i avseende å
vissa fartygsrustningar, som av marinmyndigheterna ansetts erforderliga.
Ett ytterligare stöd för genomförande av ifrågavarande förslag finner jag däri,
att pa grund av särskilt medgivande antagning och utbildning av reservofficersaspiranter
i huvudsaklig överensstämmelse med den av reservofficerssakkunniga
föreslagna organisationen redan försöksvis ägt rum, därvid den
förkortade utbildningstiden visat sig ägnad att främja rekryteringen.
Under åberopande av vad i det föregående framhållits beträffande
övningar, avseende att vidmakthålla den genom en första utbildning grundlagda
tjänstbarheten, anser jag vidare, att repetitionsövningar böra införas
även för denna kategori. Visserligen måste varje system med
repetitionsövningar medföra vissa olägenheter för individen. Dessa olägenheter
torde emellertid icke i och för sig få vara bestämmande för övningsorganisationen
eller för de mot densamma avvägda ekonomiska förmånerna,
utan böra för statens vidkommande tagas i betraktande först i den mån
de kunna påvisas hava ett menligt inflytande på rekryteringen eller i
alltför hög grad framkalla officerares avgång ur reserven. Vad då först
beträffar rekryteringen, synes av tillgängligt statistiskt materiel framgå,
att de repetitionsövningar, som tidigare voro stadgade för nu ifrågavarande
reservpersonal, hade föga inflytande på rekryteringen. Under åren 1901 —
1914, då anställning såsom reservofficer var förenad med skyldighet att
fullgöra repetitionsövning om 6 månaders varaktighet, anställdes sålunda
^medeltal årligen 17 reservofficersaspiranter av i stat upptagna 20.
År 1915 sjönk antalet till 5, och från och med år 1918 har någon
rekrytering i enlighet med den år 1915 utfärdade, ännu gällande förordningen
praktiskt taget icke förekommit. Rekryteringen försämrades och
upphörde sålunda ungefärligen i samband med repetitionsövningarnas avskaffande,
vilket förhållande synes giva stöd åt den åsikten, att sagda
övningars utbytande mot en oproportionerligt stor grundläggande utbildning
utgjort huvudorsaken till organisationens misslyckande. Vad vidare
angår repetitionsövningarnas inverkan på avskedstaganden ur reserven,
inskränka sig påvisbara avgångar av denna orsak till ett fåtal.
Då jag finner reservofficerssakkunnigas ståndpunkt i förevarande hänseende
välgrundad, anser jag mig böra föreslå införande av två repetitionsövningar
i huvudsaklig överensstämmelse med deras förslag. Med hänsyn
till de svårigheter, vilka till följd av vissa organisatoriska förhållanden
säkerligen allt framgent bliva förenade med sjökommendering av reservpersonal
i större omfattning, håller jag emellertid före, att nu föreslagna
repetitionsövningar huvudsakligen böra få karaktären av kurser, omfattande
undervisning beträffande respektive vapens utveckling och användning samt
beträffande signalering, fartygsredogörelse m. m. I den mån praktisk
tjänstgöring ombord jämväl kan beredas, bör givetvis sådan anordnas.
Yad angår den tid, under vilken reservofficer av ifrågavarande kategori
Kungl. Mdj:ts proposition nr 20. 543
lämpligen bör kvarstå i reserven, anser jag, att nu gällande åldersgräns,
45 år, bör bibehållas.
Vad slutligen beträffar de ekonomiska förmånerna, torde pensionen, i
likhet med vad som här förut föreslagits för förtidsavgångna officerare,
böra bestämmas till GOD kronor, att utgå från och med 55 års ålder. I
övrigt tillstyrker jag revisionens förslag, med den jämkningen, att såsom
villkor för pensionens utgående bör sättas, att officer skall hava fullgjort
stadgade repetitionsövningar samt kvarstått i flottans reserv intill uppnådd
45 års ålder. Likaledes ansluter jag mig till revisionens förslag, att
reservofficer, som så önskar, må i stället för pension uppbära dennas
kapitaliserade värde, dock att tidpunkten härför synes böra bestämmas till
officerens avgång ur reserven, d. v. s. uppnåendet av 45 års ålder. Motsvarande
jämkning bör givetvis göras beträffande revisionens förslag om
utbetalning av sagda värde till anhöriga eller annan rättsinnehavare efter
avliden reservofficer.
Förutom ovan omnämnda ekonomiska förmåner torde en del andra fördelar
kunna tillerkännas reservpersonalen för att underlätta rekryteringen
från handelsflottan. Av dylika åtgärder, vilkas psykologiska inflytande icke
lärer böra underskattas, må framhållas vidgad rätt att utom tjänsten vid
vissa tillfällen bära uniform, kostnadsfritt tillhandahållande av efterhand
utkommande reglementen och instruktionsböcker, m. m.
Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknas av mig
till 18, vartill komma 2, avsedda att under viss del av sin anställningstid
tjänstgöra vid marinens flygkår.
Sekundofficerare.
Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av
tre särskilda kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i
reserven utnämnda. För dessa gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgång likartade bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.
Av skäl som vid behandlingen av officersreserverna i det föregående
anförts, anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i de bestämmelser,
som för närvarande gälla beträffande de pensionsavgångna underofficerarna
(sekundofficerarna).
Yad angår de förtidsavgångna underofficerarna, har försvarsrevisionen
anfört, att dessa, liksom även de i reserven utnämnda, för närvarande vore
så fåtaliga, att de icke utövade något nämnvärt inflytande på personalbehovets
tillgodoseende. I samband med den av revisionen föreslagna
betydande reduktionen av underofficerskåren vore det därför nödvändigt
att tillföra densamma en talrik reserv av underofficerare med högre tjänstbarhet
än den, som det värnpliktiga underbefälet besutte. Utan en sådan
reserv kunde nämligen icke erforderlig och tillräckligt kvalificerad bemanning
säkerställas för de fartyg, som vid mobilisering skulle rustas.
Nuvarande
bestämmelser.
Pensionsavgångna.
Departementschefen.
Eörtidsavgångna
och
i reserven
utnämnda.
Försvarsrevisionen.
544
Departements
chefen.
Förtids
avgångna.
Marinmyn
digheterna.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Enligt revisionens förmenande vore enda utvägen för organiserande av en
sådan reserv att väsentligt öka antalet förtidsavgångna och i reserven utnämnda
underofficerare samt att för dessa fastställa en viss tjänstgöringsskyldighet,
genom vilken förvärvad yrkesskicklighet kunde bibehållas. Rekryteringen
av reserven borde huvudsakligen ske genom att till flaggkorpraler
i reserven utnämna korpraler, som fyllt för befordran till flaggkorpral
stadgade fordringar och som efter slutad anställningstid önskade lämna
tjänsten. Flaggkorpral i reserven, som fullgjort stadgade tjänstgöringsomgångar,
borde kunna vinna befordran till underofficer av 2. graden,
sedan hans jämnåriga vid stammen vunnit befordran. Tjänstgöringsskyldigheten
i fred borde bestämmas till 60 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, varunder vederböiande
uppnådde 42 ars ålder, och skyldighet till krigs tjänstgöring föreligga
intill utgången av det år, varunder de uppnådde 55 års ålder. Till
llaggkoi pi al. som befordrats till underofficer av andra graden i reserven,
borde utgå ekiperingshjälp med 600 kronor. Reservunderofficerare, vilka
fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet, borde äga att vid uppnådda
55 års ålder komma i åtnjutande av årlig pension om 350 kronor eller,
därest de så önskade, vid 42 års ålder utfå pensionens kapitaliserade
värde. I händelse av dödsfall före uppnåendet av sistnämnda ålder,
borde sagda värde utbetalas till efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.
Ehuru revisionen behandlat frågorna om förtidsavgångna och i reserven
anställda underofficerare i ett samband, synes mig lämpligast att här till
en början upptaga frågan om de förtidsavgångna, med vilka jag åsyftar
dem, som avgått från beställning på stat antingen som sekundofficerare
(underofficerare) eller som för befordran till sekundofficerare kvalificerade
flaggkorpraler.
Marinmyndigheterna, som framhållit, hurusom det vore eu angelägenhet
a\ vikt att till avlöningskostnadernas nedbringande söka i möjligaste mån
inskränka antalet stamunderofficerare och att till ersättning härför åstadkomma
en pålitlig underofficersreserv, hava vidare anfört, att de förtidsavgangna
undeiofficerarnas antal vore sa fataligt, att de icke utövade något
större inflytande på personalbehovets tillgodoseende. Då någon direkt
anledning ej syntes föreligga att stimulera den extra avgången från underofficerskåren,
vore några ytterligare organisatoriska åtgärder icke av behovet
pakallade för ifrågavarande kategori av underofficerare i reserven.
De förtidsavgångna sekundofficerarna (flaggkorpralerna) torde i allmänhet
hava genom föregående aktiv tjänstgöring förvärvat sådan befälsvana
och tjänsteduglighet, att de intill 55 års ålder kunna anses fylla skäliga
fordringar å en reserv i egentlig mening, detta under förutsättning att
deras tjänstbarhet genom vissa återkommande övningar vidmakthålles. I
likhet med vad jag i det föregående föreslagit beträffande förtidsavgångna
officerare, anser jag tjänstgöringsskyldigheten böra bestämmas till 60 dagar
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
545
under loppet av varje fyraårsperiod intill utgången av det år, varunder
vederbörande uppnår 40 års ålder.
Förtidsavgången flaggkorpral torde, i överensstämmelse med vad revisionen
föreslagit, böra erhålla eu ekiperingshjälp om (500 kronor. Pensionen
till sekundofficer i reserven torde böra fastställas till 400 kronor
— att utgå från och med 55 års ålder — eller samma belopp, som jag
i sådant hänseende föreslagit för sekundofficer i arméns reserv. Enahanda
pensionsförmån synes böra utgå till sekundofficer, vilken efter uppnådda
40 års ålder erhållit avsked från beställning på stat och därefter kvarstått
i flottans reserv intill 55 års ålder.
Beträffande rätt att utfå pensionens kapitaliserade värde synes böra
gälla vad i sådant hänseende i det föregående sagts i fråga om förtidsavgångna
officerare.
Det genomsnittliga antalet årligen förtidsavgångna sekundofficerare har av
mig beräknats till 5. Under förutsättning att medelåldern för inträde i
reserven är 30 år, skulle de förtidsavgångna sekundofficerarna i medeltal
komma att fullgöra 2 repetitionsövningar och antalet sekundofficerare i
repetitionsövning årligen komma att uppgå till 10.
Marinmyndigheterna hava i sitt yttrande framhållit, hurusom endast
en viss mindre del av mobiliseringsbehovet av underofficerare i reserven
kunde fyllas med pensionsavgångna och förtidsavgångna underofficerare,
varför en särskild organisation, som för närvarande helt och hållet saknades,
måste skapas för att tillföra reserven omedelbart dit utnämnda
underofficerare. Enligt ett vid myndigheternas yttrande fogat, inom marinstaben
upprättat utkast till en dylik organisation kunde rekryteringen av
reservunderofficerarna äga rum från någon av följande fyra manskapsgrupper.
Underofficerskorpral, som inom 3 år från den dag, hans konstitutorial
som sådan dagteclcnats, icke uppfyllt fordringarna för erhållande av fullmakt
på stat, borde — ehuru han ej befunnits lämplig för stambeställning
— kunna efter särskilt bedömande vinna inträde i reserven.
Underofficerskorpral, som under den treåriga konstitutorialtiden önskade
■avgå ur den aktiva tjänsten, borde likaledes, om han befunnes lämplig
och hade viss tid gjort underofficerstjänst (minst 12 månader, varav minst
6 månader å flottans fartyg), kunna vinna inträde i reserven.
Korpral, som fyllt fordringarna för befordran till underofficerskorpral och
som efter slutad anställningstid önskade avgå ur aktiva tjänsten, borde kunna
vinna inträde i reserven, sedan han dock först i egenskap av reservunder -officersaspirant fullgjort 12 månaders tjänstgöring i underofficer sbefattning.
Korpral, som — utan att hava genomgått under officer sskola — efter avslutad
anställningstid, önskade avgå ur den aktiva tjänsten, skulle efter att
hava genomgått utbildning i särskild reservunderofficersklass vid underofficersskola
och yrkesskola samt därpå i egenskap av reservunderofficersaspirant
tjänstgjort som underofficer, huvudsakligen ombord å fartyg,
vinna anställning i flottans reserv, om han befunnes därtill lämplig.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 17 A höft. (Nr 20.) 212533 35
1 reserven
utnämnda.
Marinmyndigheterna.
546
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För vidare befordran inom reserven borde förutsättas visst antal tjänsteår
och viss tids frivilligt fullgjord repetitionsövning.
Alldenstund de pensionerade underofficerarna i allmänhet, liksom de
förtidsavgångna i många fall, vore mera till åren komna personer och
därför mindre lämpliga för tjänst ombord, måste i stället de i reserven
utnämnda underofficerarna avses för dylik tjänst. Deras tjänstgöringsskyldighet
borde då ej utsträckas längre, än att de kunde anses under
densamma dels innehava en för sjötjänst lämplig levnadsålder och dels
bibehålla förvärvad sjömilitär rutin och yrkesvana. Med hänsyn härtill
borde avskedsåldern sättas till 45 år eller samma ålder, som gällde för
flottans reservofficerare.
De reservunderofficersaspiranter, som enligt den sålunda skisserade
organisationen vunne anställning såsom reservunderofficerare, bleve jämförelsevis
ringa och därför i allmänhet mindre omtänksamma med en på
en gång mottagen större summa. De skulle i de flesta fall vid avgången
från flottan ännu icke hava erhållit någon plats, utan söka sådan, vilket
kunde förorsaka, att de skingrades åt olika håll, och stundom skulle de
måhända vara sinnade att helt försvinna. Detta talade för att ett utbetalande
en gång för alla av en viss större summa icke borde äga rum
vid utnämningen till reservunderofficer, utan borde eu del av den för
ändamålet anslagna summan utbetalas vid nu sagda utnämning och den
återstående delen vid uppnådda 45 års ålder. Den sammanlagda summans
storlek syntes böra bestämmas till 1,500 kronor, varav 1,000 kronor
lämpligen borde utbetalas vid utnämningen i reserven och återstående
500 kronor vid uppnådda 45 års ålder.
Samtlig här ifrågavarande personal borde, såsom ock försvarsrevisionen
förutsatt, erhålla en ekiperingshjälp om 600 kronor.
Vad slutligen anginge de yrkesavdelningar inom underofficersreserven,
som borde ifrågakomma, ansåge myndigheterna, att dessa borde inskränkas
till däcksavdelningen och maskinavdelningen. Reservpersonal för ekonomiavdelningen
kunde nämligen med jämförelsevis mindre svårigheter fyllas genom
konstruering, och vad beträffade hantverksavdelningen (rustmästare, torpedmästare
o. s. v.), måste personalen vara så fullkomligt hemmastadd med
sin yrkesgrens materiel, vilken vore underkastad ständig utveckling, att
yrkets utövande knappast i större omfattning kunde anförtros åt reservpersonal.
Även inom däcks- och maskinavdelningarna måste en förenkling äga
rum, då någon utbildning för reserven av undervattensbåtpersonal, torpedstyrmän,
radiostyrmän o. s. v. icke kunde förutsättas. Utbildningen borde
därför inskränkas till att av förutvarande artillerimatroser utbilda artillerikonstaplar
i reserven, av förutvarande signalmatroser, torpedmatroser,
undervattensbåtmatroser och radiomatroser utbilda styrmän i reserven, av
förutvarande minmatroser utbilda minkonstaplar i reserven samt av förutvarande
skeppseldare, torpedeldare och undervattensbåteldare utbilda maskinister
i reserven.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
547
Utbildningen bolde vidare åsyfta att göra bär ifrågavarande reservpersonal
duglig till vanlig underofficersvakttjänst å däck eller i maskinanläggning
samt till att bestrida drabbningspost såsom artillerikonstapel, styrman,
minkonstapel eller maskinist å andra stridsfartyg än övervattenstorpedfartyg
och undervatten sfartyg samt å trängfartyg.
Till sist hava myndigheterna framhållit, att spörsmålet om en underofficersreserv
vore av synnerligen svårlöst beskaffenhet, och att erfarenhet
å detta område saknades inom flottan. Ytterligare utredning vore därför
av nöden, varjämte varsamhet borde iakttagas i avseende å reduktion av
underofficerskårens stamkader, innan verkningarna av en ny reservorganisation
kunde överblickas.
I skrivelse den 19 december 1923 hava marinförvaltningen och chefen
för marinstaben avgivit utlåtande över flottans skolsakkunnigas förslag
rörande utbildning av sjömanskårens manskap och därvid jämväl framlagt
en preliminär plan för ifrågavarande utbildning. Utbildningen till reservsekundofficer
skulle enligt nämnda utlåtande icke komma att kräva särskild
skolanordning, då nämligen ettårig underofficersutbildning (lägre klassen
i underofficer sskolan jämte för respektive yrkesgren föreskriven yrkesutbildning)
borde, såsom denna utbildning enligt det framlagda förslaget
vore avsedd att anordnas, komma att omfatta vad som borde krävas för
att bliva reservunderofficer.
Tydligtvis måste största delen av den erforderliga sekundofficersreserven
fyllas medelst i reserven utnämnda sekundofficerare och flaggkorpraler.
Om här bortses från de fåtaliga underofficerare av 3. graden, vilka till
följd av bristande kompetens för stamanställning erhållit anställning endast
i reserven, saknas för närvarande helt och hållet en dylik reservorganisation.
De grundläggande fordringar, som böra uppställas för anställning
som sekundofficer i reserven, synas böra avse viss genomgången
sekundofficersutbildning jämte viss tids tjänstgöring som sekundofficer.
Såsom av det föregående framgått, kunna förefintliga svårigheter med
avseende på organiserandet arv en officersreserv i viss mån mötas genom
att öppna en rekryteringskälla från handelsflottan. Eu dylik rekrytering
låter sig däremot icke lämpligen åvägabringa, i vad angår sekundofficerskåren
i reserven, varför man i fråga om denna endast har att räkna med
rekrytering från sjömanskåren.
Det synes härvidlag vara ett givet önskemål att, såsom ock försvarsrevisionen
förordat, som villkor för anställning i reserven fordra fullständig
sekundofficersexamen. Under förutsättning av genomförd likvärdighet mellan
å ena sidan flottans sekundofficersskola och å andra sidan vissa examina
i navigationsskola skulle i så fall den på denna väg erhållna sekundofficersreserven
för flottan inriktas på anställning inom handelsflottan efter
avgång från aktiv tjänst inom örlogsflotta^ Fördelen av att flottans reservpersonal
i sitt borgerliga yrke i största möjliga utsträckning fortfarande
ägnar sig åt sjömansyrket torde vara uppenbar.
Mar inför vattningens
och
chefens för
marinstaben
gemensamma
utlåtande den
19 december
1923 angående
flottans skolsakkunnigas
betänkande.
Departements
chef en.
548
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Med hänsyn emellertid till osäkerheten, huruvida överhuvudtaget en tillräcklig
rekrytering på angivna sätt kan erhållas, torde samtliga de av
marinmyndigheterna anvisade rekryteringskällorna från sjömanskåren höra
hållas öppna och sålunda väg böra beredas jämväl för annan korpral än
den, som avlagt fullständig sekundofficersexamen vid flottan, att efter viss
genomgången särskild klass i sekundofficersskola vinna anställning som
reservsekundofficersaspirant. I det föregående har omförmälts, att enligt
den av marinmyndigheterna framlagda preliminära planen den teoretiska utbildningen
för anställning som sekundofficer i reserven förutsattes förlagd
till sekundofficersskolans lägre klass.
Huru nämnda utbildning än ordnas, torde efter densammas avslutande
viss tids tjänstgöring i sekundofficer tillkommande befattning vara
behövlig. Denna tjänstgöring kan förrättas antingen i egenskap av korpral
med kvarstående å sjömanskårens stat eller i egenskap av reservsekundofficersaspirant.
I båda fallen kunna tydligtvis vissa svårigheter i befälsförliållande
uppstå med hänsyn till jämnåriga eller äldre korpraler.
Dessa svårigheter torde dock ej vara av den art, att de icke på ett eller
annat sätt kunna överkommas. Frågan torde böra underkastas vidare
prövning. Emellertid anser jag lämpligast att i de kostnadsberäkningar,
som åtfölja föreliggande förslag, beräkna kostnader för ett visst antal
aspiranter.
Vad angår repetitionsövningar för i reserven utnämnda sekundofficerare,
synas dylika böra ordnas efter enahanda grunder, som för i reserven
utnämnda officerare föreslagits.
Vad slutligen beträffar ekonomiska och andra förmåner, torde ifrågavarande
sekundofficerare (flaggkorpraler) böra komma i åtnjutande av
motsvarande sådana förmåner som de förtidsavgångna.
Det årligen erforderliga antalet reservsekundofficersaspiranter har av mig
beräknats till 15.
Jag anser mig slutligen böra betona, att organiserandet av officers- och
sekundofficersreserver, på sätt ovan föreslagits, innebär en nyhet inom
flottan och att sålunda erfarenhet saknas, huruvida överhuvudtaget tillräcklig
rekrytering på sådant sätt låter sig åvägabringa.
Da flottans av mig föreslagna organisation vid mobilisering bygger på
ett vidsträckt användande av reservpersonal, utgör givetvis en tillfredsställande
rekrytering ett villkor för organisationens genomförande. Skulle
denna rekrytering visa sig bliva i ett eller annat hänseende kvantitativt
eller kvalitativt otillräcklig, lärer frågan om reservorganisationen i hela dess
vidd få upptagas till förnyad prövning, eventuellt i samband med spörsmålet
om förändrad avvägning mellan å ena sidan stampersonal och å
andra sidan reservpersonal.
Kunyl. Maj:ts proposition nr JO. 549
Underbefäl.
Under avdelningen »Lantförsvaret» bär jag förordat vissa åtgärder i
syfte att tillföra armén en reserv av »jordavlönat» underbefäl. Ehuruväl
vad jag i sådant hänseende anfört endast i ringa mån torde äga motsvarande
tillämpning för flottans vidkommande, anser jag mig dock böra
föreslå, att medel beräknas jämväl för anställande av dylikt underbefäl i
flottans reserv. För ändamålet torde ett årligt belopp av högst 40,000
kronor för flottan och kustartilleriet tillsammans få anses vara tillfyllest.
Mariningenjörer.
Mariningenjörkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången, förtidsavgången
och i reserven utnämnd personal.
För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet
och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser som
för motsvarande kategori officerare. Marinöverdirektör är skyldig att kvarstå
i reserven till fyllda 70 år, övriga till 65 år.
Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.
Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att extra mariningenjör,
vilken under två år tjänstgjort vid flottan i denna egenskap och
icke omedelbart därefter vinner anställning vid stammen, är skyldig att
mottaga utnämning till mariningenjör av 2. graden i reserven. Så länge
han arbetar uti den tekniska delen av maskin- eller fartygsingenj örens
yrke, fortfar han emellertid att vara berättigad att söka anställning vid
mariningenjörkårens stam. Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla
enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare. I reserven
utnämnd mariningenjör meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det år,
varunder han fyller 40 år, samt kommer vid uppnådda 55 års ålder i
åtnjutande av en årlig pension av 500 kronor.
Med avseende å de sålunda för mariningenjörkåren i flottans reserv
gällande bestämmelserna har försvarsrevisionen icke föreslagit annan ändring,
än att i reserven utnämnd mariningenjör borde vara tjänstgöringsskyldig
till och med utgången av det år, varunder han fyllde 42 år, d. v. s. till
värnpliktstidens utgång.
Yad beträffar pensionsavgångna mariningenjörer, finner icke heller jag
anledning föreslå någon ändring i gällande bestämmelser.
De förtidsavgångna mariningenjörerna torde, med anledning av sin för
verksamhet inom det tekniska området synnerligen grundläggande utbildning,
jämväl i det civila livet i allmänhet ägna sig åt dylik verksamhet.
Någon vidmakthållande militär utbildning av den beskaffenhet, som i det
föregående föreslagits för motsvarande kategori inom officers- och sekundofficerskårerna,
finner jag därför icke anledning föreslå. Till följd härav
anser jag mig icke heller böra för ifrågavarande personalkategori förorda
några pensionsförmåner, utom såvitt avser de mariningenjörer, vilka efter
Nuvarande
bestämmelser.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Nuvarande
bestämmelser.
Försvar srevisionen.
550 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
uppnådd 40 ars ålder avgatt från beställning på stat. Dessa ingenjörer
synas emellertid rättvisligen böra tillerkännas pension till samma belopp,
som för förtidsavgångna reservofficerare föreslagits, nämligen 600 kronor.
Vad slutligen angår de i reserven utnämnda mariningenjörerna, föreligger
på nyss angivna skäl icke heller anledning att införa någon övningsorganisation
för dem.
Med hänsyn till dylika mariningenjörers synnerligen omfattande grund1
äggan de utbildning, vilken för dem inneburit eu icke oväsentlig personlig
uppoffring, som kommit staten till fromma, anser jag, att de nu gällande
pensioneringsbestämmelserna böra jämkas därhän, att pensionen bestämmes
till samma belojip, som föreslagits för de förtidsavgångna, eller 600 kronor,
samtidigt som tiden för ifrågavarande personals kvarstående i reserven
bör utsträckas med ytterligare 3 år, utöver vad revisionen föreslagit, sålunda
intill utgången av det år, varunder 45 års ålder uppnås.
Marinintendenter.
Aven marinintendenturkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången,
förtidsavgången och i reserven utnämnd personal.
För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet
och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare. Ifrågavarande personal är skyldig
att kvarstå i reserven intill fyllda 70 år.
Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.
Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att av de ynglingar,
som genomgått ettårig kurs som marinintendentselever och som därtill
förklara sig villiga, uttages ett i kommandoväg bestämt antal för utbildning
i eu ettårig aspirantkurs till marinunderintendenter i flottans reserv.
Till marinintendent i reserven kan också utnämnas aspirant, som blivit
godkänd i första men icke i andra årets aspirantkurs. I reserven utnämnda
marinintendenter äro skyldiga att på kallelse inställa sig till en
sex månaders repetitionsövning, som förlägges till 3., 4. eller 5. året
efter inträdet i reserven. Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla
enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare. I reserven
utnämnd marinintendent meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det
år, varunder han fyller 40 år, och kommer vid uppnådda 55 års ålder
i åtnjutande av en årlig pension om 300 kronor.
I ö^ erensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om mariningenjörer
i reserven, har revisionen föreslagit, att jämväl pensionen för i reserven
utnämnd marinintendent borde ökas från 300 till 500 kronor. I
övrigt hade revisionen icke någon annan ändring att föreslå i nu gällande bestämmelser,
än att tjänstgöringsskyldigheten även för denna personal borde,
i likhet med vad som föreslagits för i reserven utnämnda mariningenjörer,
utsträckas till att omfatta det år, varunder vederbörande uppnådde 42 års
ålder.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20. 0t)l
Yad beträffar pensionsavgångna marinintendenter, saknar jag i likhet Departementsnivå
revisionen anledning att ifrågasätta någon ändring i gällande org.i
nisation.
Yad åter angår de förtidsavgångna, anser jag mig på skäl, som vid behandlingen
bland annat av offieersreserverna framhållits, böra föreslå införande
av pension till ett belopp av 600 kronor för de marinintendenter, vilka
efter uppnådd 40 års ålder avgått från beställning på stat och därefter
kvarstått i reserven intill den levnadsålder, som för ifrågavarande personalkategori
nu är föreskriven.
De grundsatser, vilka varit vägledande för det i det föregående framlagda
förslaget till övningsorganisation för reservofficerare, torde vara tilllämpliga
jämväl å de vid yngre år förtidsavgångna marinintendenterna.
Då ifrågavarande spörsmål för marinintendenterna torde böra lösas på ett
från organisationen av sjöofficersreserverna skiljaktigt sätt, finner jag icke
anledning att här närmare ingå på detsamma. Emellertid har jag i kostnadsberäkningarna
upptagit ett belopp, avsett att täcka kostnaderna föi
förtidsavgångna marinintendenters repetitionsövningar, därvid jag utgått
från en sammanlagd övningstid, intill 40 års ålder, av 6 månader.
Yidkommande slutligen de i reserven utnämnda marinintendenterna anser
jag mig böra föreslå en höjning av pensionsbeloppet till 600 kronor
samt har i övrigt endast den ändringen att föreslå, att ifrågavarande intendenter
i likhet med motsvarande kategori inom officerskåren och mariningenjörkåren
skola kvarstå i reserven intill utgången av det ar, varunder
de uppnå 45 års ålder.
Marinläkare.
Marinläkarkåren i flottans reserv utgöres under fredstid av endast två
särskilda personalkategorier, nämligen pensionsavgången personal samt i
reserven förordnad personal.
Till kåren räknas även sådana läkare, som vid mobilisering blivit konstituerade
eller anställda i reserven.
För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende a tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgang i huvudsak enahanda
bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.
Förordnande som marinläkare i flottans reserv kan på ansökan erhållas:
dels av marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat efter utgången
av den tid, för vilken han varit förordnad till beställning i
stammen,
dels av annan beställningshavare vid marinläkarkåren, som före uppnådd
pensionsålder avgår från anställning vid stammen,
dels ock av vid marinläkarkåren ej anställd legitimerad läkare, som fullgjort
vapenövning såsom värnpliktig.
Marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat, som före utgången
av den tid, för vilken han blivit förordnad, erhåller avsked från sin an
-
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
552 Kungl. Ma.j:ts proposition nr 20.
ställning vid stammen, är skyldig att inträda i motsvarande befattning i
flottans reserv samt därstädes kvarstå intill utgången av nämnda tid.
Beträffande tjänstgöringsskyldighet och ersättning under tjänstgöring
gälla för ifrågavarande personal enahanda bestämmelser som för den pensionsavgångna
personalen. Avgång ur reserven äger rum vid utgången av
det år, varunder vederbörande fyller 55 år. Rätt till pension av 500
kronor tillkommer vid avskedet den, som tillhört marinläkarkåren i flottans
stam eller reserv under sammanlagt minst 20 år och därav under minst
3 år varit anställd såsom läkare eller stipendiat i stammen.
Beträffande de för marinläkarkåren i flottans reserv sålunda gällande
bestämmelserna har försvarsrevisionen icke haft någon ändring att föreslå.
Icke heller jag ifrågasätter någon ändring i hithörande bestämmelser,
utom i vad angår storleken av pensionsbeloppet, vilket, i likhet med vad
som föreslagits för övriga personalkategorier med officers tjänsteställning,
torde böra höjas till 600 kronor.
Ib Do värnpliktiga och deras redovisning.
1. Allmänna synpunkter.
I den vid försvarsrevisionens betänkande fogade socialdemokratiska reservationen
har för flottans vidkommande bland annat föreslagits eu organisation,
byggd huvudsakligen på stambemanning. Den inom flottan redan
tidigare upptagna frågan om stambemanning eller stambemanning i förening
med värnplikt har därigenom tilldragit sig ökat intresse, och flottans
stationsbefälhavare hava i sina till marinmyndigheterna avgivna yttranden
föreslagit närmare utredning i ärendet. Marinmyndigheterna i sin ordning
hava i en särskild till sitt yttrande fogad, av chefen för marinstaben utarbetad
bilaga närmare undersökt, vilka fördelar ocli olägenheter vore förenade
med den i förenämnda reservation föreslagna organisationen, jämförd
med en organisation med stambemanning och 350 dagars värnplikt, och
därvid visserligen icke kunnat godtaga det av reservanterna föreslagna sättet
för stambemanningsfrågans lösande men samtidigt uttalat, att denna fråga
borde underkastas en ingående och allsidig utredning, därvid framför allt
sikte borde tagas på rekryteringens säkerställande, vare sig genom ökat
antal skeppsgossar eller genom andra medel. En dylik utredning har
sedan blivit verkställd inom försvarsdepartementet.
Innan jag närmare ingår på denna utredning, anhåller jag att få redogöra
för de socialdemokratiska reservanternas uppfattning av frågan, därvid jag
erinrar om att reservanterna förklarat sig i ett system med värnplikt överhuvudtaget
icke kunna godtaga en längre fredstjänstgöringstid än 240 dagar,
alltså väsentligt understigande ett år. De fördelar, som stode att vinna,
därest örlogsflottans manskapsbehov i fredstid fylldes enbart med stampersonal,
vore enligt reservationen i korthet följande. Eartygsbesättningar, sammansatta
Kumjl. Maj ds proposition nr JO.
r>53
av stammanskap jämte vid mobilisering inkallade f. d. stamanställda, kunde
ernå eu fastare inre halt, än vad fallet bleve, då värnpliktiga i stort antal
inginge i desamma, och därigenom kunde behovet av underofficerare och
flaggkorpraler minskas. Vidare kunde fartygsbesiittningarna sammanhållas
under längre tider, varigenom vunnes högre grad av krigsberedskap och
större kontinuitet i utbildningen. En ökad samhörighetskänsla mellan
personal av alla grader samt ökat arbetsintresse kunde ock ernås. Med
det av reservanterna förutsatta fartygsbeståndet skulle — om värnpliktssystemet
tillämpades — endast eu del av de sjömanshusinskrivna bliva
inkallade, vilket kunde medföra svårighet vid inkallelserna. Och även med
den av dem som längst förutsatta fredstjänstgöringstiden för värnpliktiga
måste inkallelserna på ett eller annat sätt ske i två omgångar om året,
vilket bleve förenat med olägenheter för utbildningen. Detta undvekes
vid ett stambemanningssystem. De allvarligaste skäl, som kunde anföras
emot en enbär stamorganisation, vore osäkerheten i fredstid, om rekryteringen
sloge fel, samt svårigheten att vid mobilisering förse örlogsflottan
med erforderlig kvalificerad bemanning. Bekryteringssvårigheterna komme
dock att minskas genom den stora inskränkning bland de fast anställda,
som förutsattes för hären, och dessutom borde manskapets helga löner medföra
god tillströmning. För vinnande av ytterligare säkerhet i förevarande
avseende borde emellertid ett visst antal å sjömanshus inskrivna sjömän reserveras
för att — om stammanskapets vakanser överstege förslagsvis 5 % —
inkallas att fylla de vakanta platserna. Den befarade bristen vid mobilisering
borde kunna undvikas genom att ett stort antal lijälpfartyg förhyrdes
eller rekvirerades med sina ordinarie besättningar, varjämte en hel del
befattningar kunde fyllas av sjöfolk utan föregående fredsutbildning i örlogsflottans
tjänst. Vidare borde flottan tillhörande f. d. fast anställda i
landstormsåldern tagas i anspråk för kustsignalväsendet m. m. Kostnaden
för en organisation med enbart stambemanning, tillämpad på den av reservanterna
förutsatta flottan, beräknades av dem till 750,000 kronor mera
än för en organisation, byggd jämväl på värnplikt.
Marinmyndigheterna hava givit sin fulla anslutning till de skäl, som
reservanterna framfört för stamorganisationen i fråga, och uttalat, att förslaget
tillvunnit sig betydande och berättigat intresse. Chefen för marinstaben
har emellertid i förutnämnda av honom utarbetade bilaga till närmare
granskning upptagit de skäl, som reservanterna själva anfört mot
organisationen, och i huvudsak framhållit följande. Vad först beträffade
osäkerheten i fredstid, om rekryteringen sloge fel, saknades ej erfarenhet
inom flottan, där alltsedan båtsmanshållets avskaffande i mitten av 1880-talet sjömanskårens organisation varit föremål för upprepade ändringar,
åsyftande bland annat att säkerställa rekryteringen. Försöken hade ej krönts
med framgång, och bemanningsfrågan hade förorsakat de allvarligaste bekymmer.
Först efter år 1908, då värnpliktstjänstgöringen utsträcktes till
300 dagar, hade det inträtt en ljusning i bemanningsfrågan och viss stadga
554
Kungl. Maj:ts proposition nr 2U.
i örlogstjänsten. Erfarenheten hade givit vid handen, att det varit de
ekonomiska konjunkturerna på arbetsmarknaden, som utgjort den förnämsta
regulatorn av tilloppet till sjömanskåren. Hade icke löneökningar tillräckligt
snabbt kunnat anpassas, så hade vakanserna antingen ej kunnat fyllas eller
ock fyllts genom antagning av mindrevärdiga element, en åtgärd vars följder
vid flerfaldiga tillfällen gjort sig bittert påminda. Fördenskull hade en
ren stamorganisation enligt hos oss hittills tillämpade grunder visat sig
sakna den erforderliga smidigheten. Organisationen hade därför måst
kompletteras av värnplikten, vilken lämnat den utfyllnad i personalbehovet,
som varit nödvändig för att överhuvudtaget möjliggöra fredstjänstens upprätthållande.
Att den jämväl varit en oumbärlig förutsättning för att vapnet
i krigstid skulle kunna fylla sina uppgifter läge i öppen dag och bekräftades
tillfullo av erfarenheterna från flottans mobilisering under världskriget.
Då genom 1914 års värnpliktslag fredstjänstgöringen utsträcktes till
360 dagar, kunde de värnpliktiga bibringas fullgod utbildning som akterliandsmän,
varigenom flottans krigsberedskap ytterligare stärktes. Emellertid
saknades en på fredsförhållanden grundad erfarenhet om verkan av eu
tjänstgöringstid om 360 dagar, då nämligen — efter upphörandet med
utgången av år 1918 av flottans mobilisering — organisationen underkastats
oupphörliga rubbningar genom hemförlovningar, överföring till hären,
nedsättningar i tjänstgöringstid m. in. Allt detta i förening med den omständigheten,
att stamrekryteringen icke för närvarande erbjöde svårighet,
förklarade, att kravet på enhetlig stamorganisation nu så kraftigt framträtt.
Emellertid hade i verkligheten svårigheterna att hålla sjömanskåren fulltalig
visat sig vara mycket stora. Såvida ej manskapets löneförmåner kunde
hastigt anpassas efter konjunkturerna på arbetsmarknaden, kunde ej heller
säkerhet vinnas för eu kvantitativt och kvalitativt fullgod rekrytering, vartill
för övrigt fordrades åtskilliga åtgärder för höjande av manskapets trevnad
i land m. m. Enligt reservanternas förslag skulle visst antal sjömanshusinskrivna
inkallas, därest antalet vakanser i sjömanskåren överskrede 5 %.
En dylik inkallelse bleve emellertid svår att utföra och finge gärna eu
karaktär av godtycklighet. Vad anginge säkerställandet vid mobilisering
av kvalificerad bemanning för örlogsflotta!!, byggde reservanternas förslag
på att vakanser i fredstid icke förefunnes i sjömanskåren. Dylika kunde
dock e>j undvikas och borde normalt beräknas till över 20 %. Till följd
härav erhölles icke heller tillräckligt antal f. d. stamanställda bland de värnpliktiga.
Reservanterna hade framhållit, att man av en längre tid tjänstgörande
stamanställd kunde uttaga högre arbetsprestation än av en värpliktig,
samt att den förre jämväl ägde större intresse att tillvarataga statens ägodelar
än den senare. Chefen för marinstaben ansåge, att sistnämnda antagande
svårligen kunde ledas i bevis, ty det förutsatte, att ambitionskänslan
skulle vara högre utvecklad hos de stamanställda än hos övriga
medborgare. Vad anginge frågan om arbetsprestationer, ägde den unge
18-ange rekryten ingalunda eu 20—21-årig värnpliktigs kroppskrafter och
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 555
uthållighet. I vissa fall ägde det sill riktighet, att den stamanställde genom
större intresse för tjänsten, bättre utbildning och kanske också högre
intelligens i längden kunde utföra ett bättre arbete än eu mindre intresserad
värnpliktig. Men kroppskrafterna och uthålligheten stode i intimt samband
med varandra, och vid sådana tillfällen, där kraft och uthållighet spelade
eu avgörande roll, såsom under strid eller vid arbeten, där det gällde eu
insats för att på kortaste tid nå ett viktigt mål, toge den större styrkan
med naturnödvändighet ut sin rätt. Med den högre åldern hos de sjömanshusinskrivna
eller kustbefolkningen tillhörande värnpliktiga, vilka vore
att betrakta som ett av de yppersta sjömannamaterial som förefunnes, följde
oftast en vana vid arbete och förmåga av självständigt tänkande för dettas
utförande, som vore avsevärt större än hos unga stamanställda. Slutligen
måste framhållas, att kostnaderna för organisationen vid ett stamsystem
bleve större, än vad reservanterna beräknat.
Vad härefter angår den ingående undersökning i fragan, vilken blivit verkställd
inom departementet, har densamma givit till resultat följande synpunkter,
vartill jag i allt väsentligt ansluter mig.
Även vid en organisation med stambemanning bör man ej helt avsäga
sig utnyttjandet i fredstid av värnpliktiga, utan söka tillgodogöra sig vissa
särskilt utbildade värnpliktiga, såsom sjökaptener, styrmän, övermaskinister
och maskinister, i och för utbildning till värnpliktigt underbefäl, erforderliga
bland annat för rekrytering av reservofficersaspiranter, ävensom visst antal
värnpliktiga ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare. För att
stambehovet icke skall i onödigt hög grad ökas, bör man dessutom begagna
sig av värnpliktiga för den rena handräckningstjänsten å stationerna. Återstoden
av bemanningsbeliovet skulle kunna ifrågasättas att fyllas med enbart
stam.
En jämförelse mellan ett stamsystem, sådant jag nu angivit, och eu organisation
med stam och värnplikt enligt i huvudsak för närvarande hos oss
gällande grunder giver vid handen, att det, om icke under alla förhållanden,
dock i de flesta fall kan förutsättas, att stamanställda matroser med jämförelsevis
god avlöning lämna bättre arbetsresultat än värnpliktiga, som göra
tjänsten av tvång. Det kan också antagas, att besättningar, sammansatta
av stammanskap och vid mobilisering inkallade f. d. stamanställda, äro till
duglighet och sammanhållning överlägsna besättningar, sammansatta av stam
och värnpliktiga, till följd varav behovet av sekundofficerare och flaggkorpraler
bör kunna nedbringas något, om det också är svårt att angiva
en beräkning härutinnan. I stamsystemet undvikes eu tidsödande rekrytutbildning
för ett stort antal värnpliktiga, varigenom större hänsyn kan
tagas till stammens utbildning och instruktörernas tjänsteintresse lättare upprätthålles.
Med den omfattning av flottan, som nu av mig förutsättes, fordras i eu
organisation med stam och värnplikt omkring 1,800 man meniga, stam,
samt i ett stamsystem omkring 1,000 man mera. För att erhålla denna
556
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
utfyllnad kunna två vägar anlitas. Antingen kan sjömanskåren tillföras eu
särskild på kortare tid anställd stam, som icke avses för vidareutbildning
till korpral o. s. v., eller också kan hela stammen behålla sin nuvarande
karaktär med avseende på anställningstid samt utbildning»- och befordnngsutsikter
men med utbildningen och befordran till korpral fördröjda,
så att ett ökat antal årsklasser meniga erhålles.
Båda vägarna äro förenade med olägenheter. Det förstnämnda alternathet
kan förväntas tillföra flottan eu personalkategori, innehållande mindre
önsk\ ärda element, varav flottan tidigare haft mycket ogynnsam erfarenhet.
Det andra alternativet behöver icke ur flottans synpunkt i och för sig
medföra större olägenheter, men förutsätter utbildnings- och befordringsförliållanden,
som vid jämförelse med kustartilleriet och armén te sig synnerligen
ogynnsamma och som därför måste befaras komma att väsentligt försvåra
rekryteringen. Detta senare alternativ är dock att förorda. Manskap vid
flottan skulle med tillämpning av detsamma komma att stå i tjänst 4 år
(f. d. skeppsgossar 3 ar) före befordran till korpral. Vidarebefordran
skulle på motsvarande sätt bliva framskjuten. Vid valet av detta alternativ
torde det emellertid vara nödvändigt att genom vissa löneförhöjningar
i löneklasserna för flottans manskap åstadkomma rättvisa i avlöningshänseende
mellan manskap vid flottan, kustartilleriet och armén.
Vid ett stamsystem är eu garantibestämmelse, som möjliggör inkallandet
av värnpliktiga i händelse av felslagen rekrytering, ofrånkomlig. Varmast
tillhands ligger det härvidlag att inkalla de sjömanshusinskrivna sjömännen.
Men detta skulle, som chefen för marinstaben påvisat, medföra stora svårigheter,
enär ifrågavarande värnpliktiga ofta inskrivas utan personlig inställelse
och stundom infinna sig med flera års försening. Att utvälja erforderligt
antal bland dem, som verkligen inställa sig, skulle innebära en orättvisa
mot dessa och kunna leda till minskning i deras antal. Att åter utvälja
dem, som äro födda under vissa av årets månader, vore också
godtyckligt. Man kunde visserligen inkalla dem, som hava viss högre sjöfartstid,
och söka sätta tidsgränsen så, att antalet värnpliktiga sannolikt
komme att motsvara det väntade antalet vakanser bland stammen, men
härvidlag vållas olägenheter i fall av överskott eller underskott. Allt
detta leder till att man torde böra helt avstå från de sjömanshusinskrivna
(allmän tjänst) och i stället söka vakansersättningen från härens rullföringsområden
(sjötjänst). Ofta äro de till sjötjänst inskrivna värnpliktiga, som
aro besättningsmän å kustfartyg, fiskare o. s. v., lika lämpliga för flottans
tjänst som de sjömanshusinskrivna sjömännen, och i varje fall äro de
långt mera påräkneliga vid mobilisering. Det skulle dock innebära eu
''iss egendomlighet att för flottans vidkommande avstå från de sjömanshusinskrivna
sjömännen och i stället inkalla värnpliktiga från arméns rullf
öringsområden.
Ett tillämpande av stamsystemet i stället för systemet stam och värnplikt
for en flotta av den ungefärliga omfattning, som nu förutsättes,
KungI. Maj:ts proposition nr 20. 557
skulle enligt utförda beräkningar och beroende på vissa olika förutsättningar
medföra eu merkostnad av 700,000—1,200,000 kronor.
Den gjorda utredningen giver alltså vid lianden, att för flottans vidkommande
ett stamsystem låter sig genomföra, under vissa förhållanden
även med fördel. Men systemets nackdelar, nämligen den allvarliga fara
för sjöförsvarets effektivitet, som uppstår, om rekryteringen slår fel, fördröjningen
i stammanskapets utbildning och befordran, vilken är ägnad
att försvåra rekryteringen samt den ökade kostnaden, lägga dock så besvärliga
hinder i vägen, att i valet mellan en organisation, byggd på stambemanning,
samt en organisation, grundad på stambemanning och 350
dagars värnplikt, företräde måste lämnas åt den sistnämnda.
Frågan kommer emellertid i annat läge, därest kortare fredstjänstgöring,
än nyss sagts, skulle förutsättas för flottans värnpliktiga. Därmed skulle
nämligen uppkomma dubbla inkallelser, minskad krigsberedskap, forcerade
övningar, besättningsombyten och flera andra olägenheter, som flottan fått
vidkännas under nu rådande provisorium.
På grund av vad den i ämnet verkställda utredningen sålunda givit vid
handen, och då jag, såsom av det följande (sid. 563) framgår, anser mig böra
föreslå eu fredstjänstgöringstid för flottans värnpliktiga om 350 dagar, finner
jag mig ock böra, i likhet med revisionen och marinmyndigheterna förorda,
att flottans nuvarande, på stam och värnplikt grundade personalorganisation
bibehålies, och detta så mycket mera som ett på lång erfarenhet byggt
system icke bör övergivas, såvida ej påtagliga bevis finnas för att vad som
sättes i dess ställe erbjuder full trygghet för tillgodoseende av krigs- och fredstjänstens
krav.
2. Yärnpliktiga i allmänhet.
Enligt 1914 års värnpliktslag tilldelas marinen:
a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart (allmän tjänst);
b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser, som
Konungen meddelar (allmän tjänst); samt
c) å sjömanshus ej inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen behövliga,
till det antal, Konungen bestämmer (sjötjänst, stationstjänst eller
kustartilleri tjänst).
Då jag längre fram kommer att till behandling upptaga frågan om värnplikten
vid kustartilleriet, berör jag i detta sammanhang endast de för
tjänst vid flottan erforderliga värnpliktiga.
Medan de allmän tjänst tilldelade värnpliktiga (å sjömanshus inskrivna)
tillhöra de under marinens myndigheter lydande sjörullföringsområdena,
redovisas de till sjö- och stationstjänst inskrivna värnpliktiga inom arméns
rullföringsområden. De sjötjänst tilldelade avses huvudsakligen att utfylla
flottans behov av värnpliktiga för tjänstgöring å flottans fartyg, i den mån
Uttagningen
Nuvarande
organisation
558
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Försvars
revisionen.
Marin
myndig
heterna.
behovet icke lämpligen kan fyllas av de allmän tjänst tilldelade, medan de
stationstjänst tilldelade, vilka till eu del utgöras av yrkesmän av olika slag
ävensom av militärarbetare, avses för tjänstgöring huvudsakligen å flottans
stationer och varv.
Antalet marinen i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga har under åren
1916—1920 uppgått till i medeltal omkring 2,100 man. Till sjötjänst
har inskrivits ett antal av 460—660 och till stationstjänst ett antal av
600—700 man.
Försvararevisionen, som för härens vidkommande uppdelat de värnpliktiga
i för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv, har funnit skäl för en dylik
uppdelning och avskiljande av en ersättningsreserv icke föreligga för flottans
vidkommande. Fredsinkallelsen av värnpliktiga vid flottan avsåge nämligen
icke att bereda en så riklig tillgäng som möjligt på utbildat manskap,
påräkneligt vid krig, utan att fylla ett visst, året runt i stort sett konstant
behov av värnpliktiga till komplettering av bemanning å de rustade fartygen,
vartill komme, att behovet av särskild personal för liandräckningstjänst
vore ringa. Dessutom skulle en uppdelning i kategorier vålla svårigheter
vid inskrivningen av sjömännen, vilken ofta skedde utan personlig närvaro.
Yad anginge vissa stationstjänst tilldelade värnpliktiga, såsom skrivbiträden,
skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och motorskötare, så borde dessa
med hänsyn till tjänsten ombord kunna under längre tid kvarstå i sina
befattningar, varför även de borde avses för linjetjänst.
Med undantag av ett antal av 50 för tjänstgöring å varven avsedda
värnpliktiga yrkesmän (maskinarbetare m. fl.), som skulle tillhöra ersättningsreserven,
skulle sålunda enligt revisionens förslag flottans hela årsbehov
av värnpliktiga, beräknat till det antal, 1,545 man, som erfordrades för
fredstjänstens behöriga ombesörjande och hållande av en viss krigsberedskap,
utgöras av för linjetjänst avseddda värnpliktiga.
Av dessa borde 1,445 man utgöras av allmän tjänst tilldelade värnpliktiga
°°h i den man sa erfordrades för att flottan ej skulle erhålla underskott
av värnpliktiga jämväl av sjötjänst tilldelade värnpliktiga samt 100
yrkesmän (skrivbiträden, skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och
motorskötare) av stationstjänst tilldelade. Skulle tillgången av värnpliktiga
från sjömanshus lämna överskott, förutsatte revisionen, att det antal värnpliktiga,
som för tjänstens skötande ej vore oundgängligen erforderligt,
skulle hemförlovas. Sålunda hemförlovad värnpliktig (sjöman) borde vara
befriad från värnpliktens vidare fullgörande i fredstid. För att fylla nämnda
behov av 1,545 värnpliktiga skulle med hänsyn till avgång före inställelsen
och under tjänstgöringen enligt revisionens beräkningsgrunder komma att
årligen i linjetjänst vid flottan böra inskrivas 2,027 man.
Marinmyndigheterna, som ställt sig principiellt avvisande mot eu klyvning
av de värnpliktiga i för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv,
hava vid det förhållande, att dylik uppdelning i stort sett icke åsyftats
för flottans vidkommande ansett sig icke böra göra något särskilt
K mull. Maj:ts proposition nr ''JO. oo.)
yrkande i denna fråga. Myndigheterna hava likväl framhållit, att det av
revisionen förutsatta årsbehovet värnpliktiga vore, även under förutsättning
av fylld stamkader, för knappt beräknat. Skulle dessutom rekryteringen
av stammanskapet slå fel, vore det nödvändigt för krigsberedskapens säkerställande
att genom eu bestämmelse i värnpliktslagen möjliggöra uttagandet
till linjetjänst i marinen utöver det förutsatta antalet av det ytterligare
antal, som med hänsyn till vakanserna vore behövligt.
Såsom jag tidigare anfört, förutsätter jag i föreliggande förslag till för- Departcmentssvarsorganisation,
att de inskrivna värnpliktiga uttagas till linjetjänst eller
till ersättningsreserv. Aid hären uttages årligen till linjemanskap det
antal vapenföra värnpliktiga, som erfordras för den avsedda krigsorganisationens
säkerställande, medan återstoden inskrivna, utgörande ett mindre
antal vapenföra samt samtliga icke vapenföra, uttagas till ersättningsreserv.
I likhet med revisionen och marinmyndigheterna anser jag, att
förhållandena gestalta sig olika vid flottan, där årskontingenten måste
beräknas med hänsyn till bemanningsbehovet för en ständigt för krigsberedskap
och övningar rustad sjöstyrka av given storlek samt för fredstjänstens
behöriga ombesörjande å stationer och varv. Detta behov bör givetvis
beräknas med stor sparsamhet.
Om här till en början bortses från förstnämnda 50 för tjänstgöring å
varven avsedda värnpliktiga maskinarbetare m. fl., äro flottans värnpliktiga
till största delen sjökommenderade eller måste åtminstone vara beredda att
när som helst gå ombord. De böra därför till huvudsaklig del utgöras av
sjömanshusinskrivna värnpliktiga, vilka sålunda böra uttagas till linjetjänst
och tilldelas marinen i »allmän tjänst». Endast om antalet sjömanshusinskrivna
icke förslår att fylla det förutsatta antalet värnpliktiga av olika
yrkesavdelningar i allmän tjänst, måste detsamma kompletteras med visst
antal värnpliktiga från arméinskrivningsområden, vilka värnpliktiga alltså
böra uttagas till linjetjänst och tilldelas marinen i sjötjänst. För allt
detta manskap, däri inräknat ett visst antal yrkesmän (skrivbiträden,
skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och motorskötare), som jämväl
erfordras för tjänst ombord, förutsättes, såsom i det följande närmare
omförmäles, en fredstjänstgöringstid om 350 dagar.
Ett mindre antal av flottans värnpliktiga, här beräknat till 150 man,
kan förutsättas komma att tagas i anspråk å flottans stationer uteslutande
i ren handräckningstjänst. För detta ändamål torde ej erfordras och ej
heller vara lämpligt använda linjemanskap. Jag förutsätter därför, att
detta behov fylles av värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven (med
180 dagars fredstjänstgöringstid) och tilldelade marinen i stationstjänst.
Till följd härav måste två inkallelser om året äga rum för denna kategori
av värnpliktiga.
Vad slutligen beträffar de 50 för arbeten å varven avsedda värnpliktiga
yrkesmännen (maskinarbetare m. fl.), anser jag mig kunna helt bortse från
dem, då något behov i detta fall icke kan sägas oundgängligen föreligga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
De behovsberäkningar, jag låtit utföra, visa, att följande antal värnpliktiga
av olika kategorier erfordras för tjänstgöring vid flottan:
Kategorier |
Linje-tj änst |
Ersätt- nings- reserv |
Summa |
Tilldelade marinen i allmän tjänst (därest så erfordras, |
1300 |
_ |
1300 |
Tilldelade marinen i stationstjänst . |
— |
150 | |
150 |
Summa |
1300 |
150 |
1450 |
Med tillämpande av de utav försvarsrevisionen begagnade beräkningarna
rörande antalet värnpliktiga, som inställa sig till tjänstgöring (90 % av sjömanshusinskrivna
och 96 % av övriga), samt antalet sådana värnpliktiga, som
fullgöra hela tjänstgöringen (84 % resp. 90 %), skulle följande antal värnpliktiga
komma att uttagas till linjetjänst och tilldelas flottan i allmän tjänst
(därest så erfordras jämväl i sjötjänst):
1,300 X 100 X 100
90 X 84 = samt följande an
tal
uttagas till ersättningsreserven och tilldelas flottan i stationstjänst:
2 X 150 X 100 X100
96 X 90
= 348.
Da behovet av såväl stammanskap som värnpliktiga i föreliggande förslag
beräknats med hänsyn till fredsbehovet, är det tydligt, att den till
rustning avsedda sjöstyrkan icke kan hållas bemannad och att sålunda ej
heller den åsyftade krigsberedskapen kan upprätthållas, såvida icke stamkadern
hålles fulltalig. Inom en fartygsbesättning kunna icke något större
antal vakanser förefinnas, utan att därmed övningar och arbeten ombord
— där varje man har att fylla sin givna uppgift — förryckas. Chefen för
marinstaben har på den grund gjort framställning om införande i värnpliktslagen
av en bestämmelse, varigenom medgåves, att det för flottan
fastställda antalet värnpliktiga i linjetjänst finge överskridas i fall av
vakanser bland stammanskapet. Vunnen erfarenhet hade givit vid handen,
att vakansernas storlek kunde uppskattas till över 20 %.
Givetvis måste något åtgöras för att säkerställa de rustade sjöstyrkornas
kiigsbeiedskap och effektivitet. Lämpligast torde detta låta sig göra genom
att öka det fredstjänstens omedelbara behov motsvarande antalet värnpliktiga,
som uttagas till linjetjänst vid flottan, med ett visst begränsat antal
värnpliktiga, vilka avses att fullgöra fredstjänstgöringen endast i den mån,
som t akansantalet bland flottans stammanskap överskrider förslagsvis 4 %,
men eljest hemförlovas. Då detta överskjutande antal värnpliktiga sålunda
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 561
iekr. ingår i det omedelbara fredsbehovet, bär jag ej beräknat särskilda kostnader
därför, utan förutsatt att vederbörande — i den man de erfordras
för motvägande av vakanser — skola avlönas från besparingar ä avlöningsånslaget,
uppkomna till följd av vakanserna. Kostnaden för en värnpliktig
understiger i varje fall kostnaden för eu stamanställd.
Det sålunda (Överskjutande antalet värnpliktiga synes böra begränsas
till 300.
Flottan torde således böra årligen tilldelas sammanlagt (1,720 + 300 +
348=) 2,368 värnpliktiga förutom studenter och likställda.
Arskontingenten sjömanshusinskrivna värnpliktiga, som kunna inskrivas
och tilldelas marinen i allmän tjänst, växlar och har, såsom försvarsrevisionen
angivit, under åren 1916 —1920 varierat mellan omkring 1,900 och
2,400 man, dock att häri äro inräknade såväl icke vapenföra som värnpliktiga
med mindre än sex månaders sjötid. Det kan sålunda ej med visshet
förutsägas, huruvida bland de sjömanshusinskrivna kan uttagas ovan angivna
antal av (1,720 + 300 =) 2,020 man linjemanskap, särskilt som ett antal
av 188 dylika värnpliktiga skall uttagas för flygvapnet, marinens flygkår.
För att säkerställa att icke flottan erhåller underskott å värnpliktiga, föreslår
jag, i likhet med försvararevisionen, att av de å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga vid inskrivningsförrättningarna uttagas till linjetjänst maskinister
och eldare samt de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade
till sjöfart. Sedan utfallet av inskrivningarna vid sjömanshusen blivit känt,
uttagas därefter till erforderligt antal övriga sjömanshusinskrivna värnpliktiga
ävensom värnpliktiga från arméns inskrivningsområden till linjetjänst
efter i huvudsak samma grunder, som tillämpas vid sådan uttagning
till arméns olika truppslag.
Skulle tillgången på i tjänstgöring varande till linjetjänst uttagna värnpliktiga
komma att överstiga behovet, torde, såsom försvarsrevisionen föreslår,
flottans myndigheter böra bemyndigas att, på sätt Konungen närmare
bestämmer, hemförlova det antal värnpliktiga, som för tjänstens skötande
må befinnas icke vara oundgängligen nödvändigt. Dylik hemförlovning,
liksom ock hemförlovning av ovannämnda värnpliktiga, som ej erfordras
för motvägande av vakanser, torde komma att ske antingen vid tjänstgöringens
början eller ock under tjänstgöringens lopp. Sålunda hemförlovad
värnpliktig bör vara befriad från fullgörande av den i § 27 värnpliktslagen
föreskrivna tjänstgöringen. Yid hemförlovning böra sådana värnpliktiga i
första rummet komma i fråga, för vilka ömmande sociala skäl föreligga.
Enligt 1914 års värnpliktslag utgör utbildningstiden
för marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga — studenter
och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres
i en följd med början under första året, samt
för marinen i sjötjänst och stationstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga
— studenter och likställda undantagna — likaledes 360 dagar,
vilken tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under första
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 11 A käft. (Nr 20.) 2126 23 36
Utbildnings
tiden.
Nuvarande
organisation.
Försvars -revisionen.
562 Kiingl. Maj tis proposition nr 20.
ellei andra aret eller ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, med en första tjänstgöring om 260 dagar under
första eller andra eller under första och andra året samt med eu repititionsövning
om i 00 dagar under fjärde året.
För icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna
— utgör utbildningstiden enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid
maiinen har denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under
första eller andra året.
För 1920 och senare års klasser har emellertid utbildningstiden för
vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — vant
bestämd till 225 dagar med tillökning av 30 dagar för sådana vapenföra
värnpliktiga, som påbörjat första tjänstgöringen under första året. Tjänstgöringen
har fullgjorts i eu följd, och inryckningen för en del av de
marinen i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga har varit förlagd till början
av november första året. För återstoden av allmän tjänst tilldelade ävensom
för sjötjänst tilldelade värnpliktiga har inryckningen ägt rum under
andra året.
För undanröjande i möjligaste mån av de med den avkortade utbildningstiden
förenade olägenheterna, har emellertid tjänstgöringsperioden för
den i november inryckande värnpliktskontingenten genom inläggning av
30 dagars hemförlovning utökats från 255 till 285 dagar. Genom denna
åtgärd, som försöksvis tillämpats, har tjänstgöringsperioden kunnat utsträckas
till att omfatta tiden från rekrytskolans början på hösten till
avslutandet av flottans tillämpningsövningar under augusti månad, varvid
likväl tiden för tillämpningsövningarna måst till viss grad avkortas. Förtal
ingssättet har dock medfört sa avsevärda olägenheter, att det icke vidare
för flottans vidkomande torde böra ifrågakomma.
För icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande årsklasser har tjänstgöringstiden
varit bestämd till 165 dagar.
Försvarsrevisionen har pavisat, hurusom flottans personalbehov vore i
huvudsak likartat under hela aret, varför någon orsak att under viss del
av året inkalla ett större antal värnpliktiga till tjänstgöring icke förelåge.
Repetitionsövningar hade därför icke ansetts behövliga, men i stället framträdde
behovet av en utbildningstid för de värnpliktiga av omkring ett
år, varigenom flottans krigsberedskap kunde kontinuerligt vidmakthållas.
Ehuru det ur angivna synpunkt kunde ifrågasättas att för de till linjetjänst
uttagna värnpliktiga vid flottan bibehålla den i 1914 års värnpliktslag
för vapenföra stadgade tjänstgöringstiden av 360 dagar, hade
revisionen stannat vid 350 dagar, vilket vore den högsta utbildningstid,
som föreslagits för till linjetjänst vid härens special truppslag uttagna värnpliktiga.
För ersättningsreserven, som vid flottan beräknades till det ringa
antalet av 50 yrkesmän, skulle tjänstgöringstiden enligt revisionens förslag
utgöra 90 dagar.
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
563
Marinmyndiglieterna hava i sitt över revisionens betänkande avgivna
yttrande uttalat, att den föreslagna utbildningstiden för till linjetjänst ut
tagna värnpliktiga i stort sett motsvarade den tidslängd, som hittills ansetts
oundgänglig för bibringande av eu nöjaktig utbildning åt de för tjänstgöring
å fartygen avsedda värnpliktiga.
För egen del finner jag i likhet med revisionen och myndigheterna, Departementsatt
tjänstgöringstiden för huvuddelen av flottans värnpliktiga, d. v. s. för ^
de till linjetjänst uttagna, bör bestämmas till omkring ett år, och har jag
redan tidigare anfört, hurusom detta överhuvudtaget utgör ett oeftergivligt
villkor för att en organisation, grundad på stammanskap och värnpliktiga,
skall kunna på ett ändamålsenligt sätt tillämpas vid flottan. Jag anser
sålunda, att tjänstgöringstiden för ifrågavarande värnpliktiga bör bestämmas
till 350 dagar.
I överensstämmelse med vad för närvarande är fallet, böra de till linjetjänst
uttagna värnpliktiga fullgöra all dem åliggande tjänstgöring i en
följd och tjänstgöringen taga sin början under första eller andra aret.
Tjänstgöringstiden för de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
torde, i likhet med vad som föreslagits beträffande hären, böra sättas till
180 dagar, att fullgöras i en följd med början under första eller andra
året.
Förläggningen av utbildningstiden för huvuddelen av flottans till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle förslagsvis kunna ordnas enligt nedanstående
diagram, upptagande inkallelse i två omgångar. 1
Marin
myndig
heterna.
1. året.
2.
3.
året.
året. I
Vn
-I -
I 350 dagar
I
3. Studenter och likställda.
Enligt gällande bestämmelser skola värnpliktiga, som vid navigations- Nuvarande
skola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning organisation.
annan examen än maskinistexamen av tredje klass, ävensom flottan tilldelade
värnpliktiga, som avlagt studentexamen, uttagas för utbildning till
underbefäl.
Utbildningstiden är enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar för vapenföra
och 360 dagar för icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande kategori,
men har från och med år 1920 varit bestämd till 330 respektive 275
dagar. Utbildningen har i huvudsak omfattat rekrytskola i land, yrkesutbildning
ombord samt underbefälstjänstgöring ombord.
Försvarsrevisionen har förutsatt, att för nu nämnd utbildning vid flottan Fnrsvarsårligen
borde beräknas 30 värnpliktiga, vilka skulle tjänstgöra 365 dagar revisionen.
i en följd med början under första året.
564
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Marinmyn
digheterna.
Departements
chefen.
Marinmyndigheterna hava beträffande denna grupp av värnpliktiga liksom
beträffande övriga grupper av studenter och likställda uttalat, att
den av revisionen föreslagna utbildningstiden, 365 dagar, sannolikt komme
att visa sig väl kort, men att myndigheterna icke ansett sig böra påyrka
någon ändring härutinnan allenast för flottans räkning.
Aven jag finner mig böra räkna med ett årligt antal av 30 inskrivna
värnpliktiga av denna kategori. Vad utbildningstiden beträffar, torde densamma
böra bestämmas till enahanda tid, som jag förut föreslagit för härens
studenter och likställda, eller 350 dagar, att fullgöras i en följd med
början under första året.
Den föreslagna utbildningstidens förläggning skulle förslagsvis kunna
ordnas enligt nedanstående diagram.
1. uret.
2. året.
350 da°;ar
Årligen uttagas bland studenter och likställda vissa värnpliktiga, som
idka eller idkat därför kvalificerande studier, till värnpliktiga ingenjörer,
elektroingenjörer, intendenter och läkare. För dessa omfattar den militära
tjänstgöringen, som uppdelas å militärutbildning, fackutbildning och
facktjänstgöring, enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar, vilken tid emellertid
sedan år 1920 varit nedsatt till 330 dagar. För svarsre vision en
har för ifrågavarande värnpliktiga föreslagit en tjänstgöringstid av sammanlagt
365 dagar.
I likhet med revisionen anser jag mig böra räkna med ett årligt behov
av 10 värnpliktiga ingenjörer och elektroingenjörer, 10 värnpliktiga intendenter
och 8 värnpliktiga läkare. Vad utbildningstiden beträffar, bölden
givetvis vara densamma som för övriga studenter och likställda eller
tillhopa 350 dagar, i vilken någon sådan avkortning, som enligt gällande
värnpliktslag medgives, uppenbarligen icke kan ifrågakomma. Liksom för
närvarande bör utbildningen uppdelas på militärutbildning, fackutbildning
och facktjänstgöring. Huru den i övrigt lämpligen bör ordnas torde få
ankomma på vederbörande myndigheter att pröva. Nedanstående tabell
visar, hur jag tänkt mig tjänstgöringstidens uppdelning och förläggning
för dessa värnpliktiga.
Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20.
565
Värnpliktsår
>
*o
P*
C
OS
C
„ ce
o* c
Värnpliktiga (elektro-)
Ingenjörer.
a) Militär- och fackutbildning
.......................
1. året, dock efter de
två första årskurserna
vid tekniska högskolan
(eller däremot svarande
vid Chalm erska institutet)
b)
Facktjänstgöring .........
Efter avlagd examen
vid tekniska högskolan
eller Chalmerska institutet
(dock senast
under 7. året)
Summa
Värnpliktiga Intendenter.
Militär- och fackutbildning
samt facktjänstgöring ..
Efter avlagd examen
vid handelshögskolan,
handelsgymnasium o.
s. v. (dock senast under
4. året)
Summa
Värnpliktiga läkare.
a) Militärutbildning.......
1. året
b) Fackutbildning och facktjänstgöring
...............
Under något av 4.—11.
åren (rättighet tidigare,
om föreskrivna villkor
fyllda)
Summa i
290
60
350
350
350
90
260
350
4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.
Inskrivning och redovisning av de sjömanshusinskrivna värnpliktiga
sker i regel genom marinens egen försorg. Sjömanshusen äro fördelade
till sex sjörullföringsområden, nämligen Göteborgs, Malmö, Karlskrona,
Stockholms, Härnösands och Strömstads sjörullföringsområden.
Försvarare''visionen har ansett, att en förenkling i fråga om de sjömanshusinskrivna
värnpliktigas rullföring och redovisning borde i besparingssyfte
vidtagas, och fördenskull föreslagit, att sjörullföringsområdenas antal
Nuvarande
bestämmelser.
Försvarsrevisionen.
Marinmyndig
heterna.
Departements
chefen.
566 Kungl. May.ts proposition nr 20.
skulle minskas till tre genom indragning av Strömstads, Karlskrona (eller
Malmö) samt Härnösands sjörullföringsområden.
Marinmyndigheterna kava häremot framhållit, att den nuvarande organisationen
tillkommit för att möjliggöra en effektiv rullföring och redovisning
m. m., så att handhavandet av därmed förenade göromål kunde i fredstid
och krigstid försiggå med behörig reda och snabbhet. En förändring av
organisationen skulle medföra avsevärda olägenheter, särskilt vid mobilisering.
Vid inskrivningsförrättningar å sjömanshus, varvid sjörullföringsbefälhavaren
i allmänhet skulle närvara, uppstode svårighet för det fåtal befälhavare,
som revisionen tänkt sig, att inom ramen för den anslagna tiden
medhinna göromålen, särskilt vad beträffade de sammanslagna Stockholmsoch
Härnösandsområdena. Dessutom skulle kostnaderna för de värnpliktiga
själva komma att ökas vid de tillfällen, då de av olika anledningar personligen
måste inställa sig hos vederbörande sjörullföringsbefälhavare.
I likhet med revisionen anser jag en minskning i antalet sjörullföringsområden
önskvärd. Med hänsyn emellertid till marinmyndigheternas erinringar
ävensom därtill, att enligt den av mig förutsatta värnpliktslagen
flottans behov av värnpliktiga hädanefter kommer att fyllas huvudsakligen
med sjömanshusinskrivna, och det därför är av vikt, att rullförings- och
redovisningskontrollen över dessa värnpliktiga icke försvagas, finner jag
mig icke kunna helt biträda revisionens förslag, utan böra stanna vid att
förorda införlivandet av Karlskrona område med Malmö och Strömstads
område med Göteborgs.
Visserligen uppkommer härigenom kostnad för en sjörullföringsexpedition
mer än revisionen beräknat, varjämte viss ersättning för extra biträden i
Göteborg och Malmö torde böra beräknas. Men dessa kostnader komma
delvis att inbesparas genom åvägabringandet av den utav mig i ett tidigare
sammanhang föreslagna förenklingen i inskrivningsnämndernas sammansättning.
5. De värnpliktigas avlöning.
I enlighet med vad i samband med behandlingen av härens värnpliktsorganisation
föreslagits, bör penningbidraget till de värnpliktiga utgå med
30 öre under de 145 första dagarna av tjänstgöringstiden, med 50 öre
från och med 146:te till och med 240;de dagen samt med 75 öre från
och med den 241:sta dagen, varemot penningtillskott förutsättes icke
komma att vidare utgå.
Kuiujl. Maj:ts proposition nr 20.
5G7
III. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Enligt den plan för det fasta kustförsvarets ordnande, som godkändes
av 1914 års senare riksdag, skulle Vaxholms och Karlskrona fästningar
genom vidtagande av vissa anordningar avsevärt förstärkas. Alvsborgs
och Hörningsholms fästningar skulle däremot bibehållas i oförändrat skick.
Vidare skulle en ny kustfästning, Hemsö fästning, utbyggas vid Ångermanälvens
mynning, och en ny, mindre spärranordning anläggas vid inloppet
till Luleå, Luleå kustposition. De sålunda beslutade förstärkningarna hava
emellertid av finansiella skäl endast delvis kommit till utförande. Vid
nämnda riksdag fattades även beslut om utredning, huruvida Fårösunds
fästning kunde ersättas av andra försvarsanstalter. Sedan denna utredning
blivit slutförd, beslöts vid 1918 års riksdag, att sagda fästning skulle
nedläggas.
Rikets kustfästningar utgöras alltså för närvarande av:
Vaxholms fästning, Hörningsholms fästning,
Karlskrona fästning, Hemsö fästning och
Älvsborgs fästning, Luleå kustposition.
Enligt 1914 års plan skulle vidare kustartilleriet bestå av fyra truppförband,
nämligen
Vaxholms kustartilleriregemente, Älvsborgs kustartillerikår och
Karlskrona kustartilleriregemente, Hemsö kustartillerikår.
Av dessa truppförband äro de tre förstnämnda organiserade enligt plan,
under det att Hemsö kustartillerikår ännu icke blivit uppsatt. I samband
med nedläggandet av Fårösunds fästning har ett tidigare dit förlagt
detachement från Vaxholms kustartilleriregemente blivit indraget.
Försvarsrevisionen har förklarat sig anse, att samtliga nuvarande fästningar
borde bibehållas. Härvid har dock förutsatts, att vissa försvarsanstalter
inom de olika fästningarna skulle förläggas i materielreserv, d. v. s.
nämnda försvarsanstalter tillhörande materiel uppläggas samt någon besättning
ej beräknas för desamma. Vid sidan härav har dock revisionen
på andra håll föreslagit vissa kompletteringar och moderniseringar av
fästningarnas materiel. Beträffande Hemsö fästning har revisionen anslutit
sig till 1921 års riksdags beslut rörande det fasta kustförsvarets ordnande,
enligt vilket bland annat förutsattes, att Hemsö fästning endast skulle utbyggas
i förminskad skala.
Revisionen har i detta samband omnämnt, att förslag framställts om
återupptagande av Fårösunds fästning. Någon åtgärd i sådan riktning
kunde revisionen dock icke förorda.
Nuvarande
organisation.
Försvars revisionen -
568
Marinmyndig
heterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Då, såsom förut nämnts, Hemsö fästning endast vore avsedd att utbyggas
i förminskad skala, syntes det revisionen icke erforderligt att i
fredstid hava personal i någon större utsträckning förlagd därstädes. Den
för nämnda fästning enligt 1914 års plan avsedda Hemsö kustartillerikår
bolde därför ersättas av ett mindre detachement från Vaxholms kustartilleriregemente
Kustartilleriet borde alltså enligt revisionens åsikt
organiseras pa tre truppförband, nämligen
Vaxholms kustartilleriregemente, avsett för Vaxholms, Hemsö och Hörningsholms
fästningar samt Luleå kustposition,
Karlskrona kustartilleriregemente, avsett för Karlskrona fästning, och
Alisborgs kustartillerikar, avsedd för Älvsborgs fästning.
Slutligen har revisionen, i syfte att vinna vissa förenklingar i kustartilleriets
organisation, föreslagit, att bemanningen till torpedbatteriet i
Vaxholms fästning skulle lämnas från flottan i stället för från kustartilleriet,
ävensom ansett det lämpligt, att samtliga ballongformationer övertoges av
armén.
Vid avgivande av sitt i det föregående åberopade gemensamma yttrande
över försvarsrevisionens betänkande och förslag hava marinmyndigheterna
(marinförvaltningen och chefen för marinstaben) samrått med chefen för
kustartilleriet samt — i vad rör kustfästningarna — jämväl med chefen
for generalstaben och chefen för fortifikationen. Sistnämnda båda chefer
hava icke haft något att erinra mot myndigheternas förslag i de delar,
rörande vilka samråd ägt rum. Chefen för kustartilleriet däremot har i
särskild promemoria framhållit de synpunkter rörande kustartilleriet och
kustfästningarna, vilka han ansett böra vinna beaktande, ävensom anmält,
att han icke kunnat biträda marinförvaltningens och chefens för marinstaben
förslag i de stycken, de avveke från sagda promemoria.
Vidare hava kommendanterna i Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs
fästningar på anmodan avgivit yttrande till marinförvaltningen beträffande
nämnda betänkande, i vad det avser vederbörliga fästningar. Dessa yttranden
hava bifogats myndigheternas yttrande.
Av de sålunda avgivna yttrandena framgår, att myndigheterna funnit
det av försvarsrevisionen framlagda förslaget icke kunna i alla delar godtagas.
Visserligen hava myndigheterna anslutit sig till nämnda förslag, i
vad det avser bibehållande av nu befintliga kustfästningar samt kustartilleriets
organisation på två regementen och eu kår, men vid sidan härav
hava ej oväsentliga ökningar tiv personal och materiel m. m. föreslagits.
Härvid har chefen för kustartilleriet ansett sig böra framställa mera långtgående
krav än marinförvaltningen och chefen för marinstaben. Likaså
hava kommendanterna påyrkat ej oväsentliga förstärkningar, utöver vad
revisionen föreslagit, av vederbörliga fästningar.
I det följande torde jag vid behandlingen av olika frågor fa tillfälle att
återkomma till vissa av myndigheterna framlagda förslag. I övrigt får jag
beträffande ifråga\ arande yttranden åberopa ärendet berörande handlingar,
vilka torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Kungl. Maj:tu proposition ur 20.
56''.»
Även om ur militär synpunkt fullt berättigade krav kunna resas på Departementsökuingar
av personal och materiel, utöver vad revisionen föreslagit, tvingar ch°fen■
likväl det ekonomiska läget till återhållsamhet. Jag anser mig därför i
stort sett böra följa revisionens förslag beträffande kustartilleriets allmänna
organisation. I likhet med revisionen håller jag före, att vissa
kompletteringar och moderniseringar måste åvägabringas vid de olika fästningarna.
Med hänsyn till hithörande frågors beskaffenhet anser jag mig
emellertid icke kunna här närmare redogöra för dessa, utan får jag i sådant
avseende hänvisa till eu särskild promemoria angående kustartilleriets
krigsorganisation, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.
Vad beträffar revisionens förslag att överföra kustartilleriets ballongformationer
till ingenjörtrupperna, vill jag erinra om att ifrågavarande
formationer vid armén ansetts böra tilldelas artilleriet och ej, såsom revisionen
föreslagit, ingenjörtrupperna. Vid sådant förhållande torde motsvarande
formationer vid kustartilleriet böra alltjämt bibehållas därstädes.
Såsom i det föregående omförmälts, har revisionen icke ansett sig kunna
förorda ett återupptagande av Fårösunds fästning. Jag ansluter mig härutinnan
till revisionen. Då emellertid en flygstation avses att upprättas
vid Fårösund, blir det erforderligt att vidtaga vissa åtgärder till skydd av
hamnen därstädes. Någon besättning torde icke, frånsett tillsyningspersonal
m. m., behöva vara förlagd därstädes i fredstid, utan torde behovet
härav vid krigstillfälle kunna tillgodoses från Vaxholms kustartilleriregemente.
På grund av den ringa omfattningen av försvarsanstalterna i Hörningsholms
fästning har jag ansett mig böra här benämna densamma Hörningsholms
kustposition.
Sammanfattar jag det ovan anförda, anser jag alltså, att rikets kustfästningar
böra utgöras av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs och Hemsö
fästningar samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner. Härutöver må
framhållas, att då det strategiska läget så påfordrar, viss materiel, tillhörande
kustfästningarna, torde böra tagas i anspråk för skyddet av jämväl
andra kustorter än dem, som redan i fredstid försetts med fast försvar.
Vid den komplettering av kustfästningarnas krigsmateriel, som jag ansett
mig böra föreslå, har vederbörlig hänsyn tagits till nämnda omständighet.
Beträffande det av revisionen framlagda förslaget till kustartilleriets indelning
på truppförband har jag icke någon erinran att göra.
B. De värnpliktiga.
Samtliga värnpliktiga, vilka tilldelas marinen i kustartilleri tjänst, fördelas
mellan kustartilleriets truppförband. Dessa värnpliktiga utgöras av
dels värnpliktiga i allmänhet och dels studenter och med dem i värnpliktshänseende
likställda.
570
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1. Värnpliktiga i allmänhet.
uttagningen. Av värnpliktiga i allmänhet uttages redan vid inskrivningen ett visst
bestämmelser anta^ vaPenföra dels för minavdelningen och dels för maskinavdelningen,
under det att återstoden av de vapenföra, »övriga», avses för återstående
yrkesa\delningar (artilleri-, ekonomi- och hantverksavdelningarna). Först
eftei imyckningen uttages ett mindre antal för särskild tjänst vid ekonomiocli
hantverksavdelningen, varefter återstoden fördelas till artilleriavdelningen.
De icke vapenföra fördelas till ekonomi- och hantverksavdelningarna.
Antalet marinen i kustartilleri tjänst årligen tilldelade vapenföra värnpliktiga
frånsett studenter och likställda — uppgår för närvarande till
1,401 man. Motsvarande antal icke vapenföra utgör för närvarande omkring
300 man.
reliSyarS'' Försvarare visionen har förutsatt, att jämväl kustartilleriets värnpliktiga
skulle uppdelas på två särskilda kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda
och ersättningsreserv. De för dessa båda kategorier avsedda värnpliktskontingenterna
beräknades av revisionen till 780 respektive 600 man.
d^hetZna * förberörda yttrande hava marinmyndigheterna framhållit, att ehuru
de skäl, som vad kustartilleriet vidkomme kunde anföras mot nämnda
uppdelning av de värnpliktiga, vore starkt vägande, myndigheterna dock
icke ansåge sig böra enbart för kustartilleriet påyrka någon ändring i
detta hänseende, enär denna fråga borde lösas gemensamt för krigsmakten
i dess helhet. Däremot påyrkade myndigheterna eu ej oväsentlig ökning
av den för linjetjänst avsedda årskontingenten värnpliktiga.
I överensstämmelse med vad i det föregående föreslagits beträffande
härens värnpliktskontingent, torde, jämväl vad kustartilleriet beträffar, de
värnpliktiga böra uppdelas å för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.
VePchefTnntS Enligt revisionens förslag skulle de, till linjetjänst uttagna värnpliktiga
inkallas endast i en omgång med ungefärlig inryckning den 15 februari
andra året och utryckning den 27 januari påföljande år. Praktiskt taget
skuUe härigenom eu årsklass dylika värnpliktiga ständigt befinna sig i
tjänstgöring vid kustfästningarna. Med den ej oväsentliga minskning i
den utav revisionen föreslagna utbildningstiden, som jag, enligt vad av
det följande kommer att framgå, förordar beträffande de till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, anser jag mig böra utgå från att nämnda kategori
inkallas i två omgångar med en större sommarkontingent och en mindre
vinterkontingent. Eu dylik inkallelse i omgångar betingas i första hand
av hänsyn till krigsberedskapen, men även av kravet på personal för
garnisonstjänstens upprätthållande. Alldenstund endast sommarkontingentens
värnpliktiga kunna meddelas sådan utbildning, att de bliva användbara
omedelbart vid mobilisering, måste denna kontingent enbart för sig
givas en mot mobiliseringsbehovet svarande storlek. På den grund blir
det nödvändigt att något öka det av revisionen beräknade antalet till
571
Kumjl. Maj:ts proposition nr 20.
linjetjänst uttagna värnpliktiga, så att sammanlagda antalet i sommar- och
vinterkontingenterna uppgår till 1,000 man.
Antalet för ersättningsreserv avsedda värnpliktiga, som årligen böra
tilldelas kustartilleriet, beräknar jag till 300 man, vilket, om hänsyn tages
till antalet handräckningsdagar, i det närmaste motsvarar det av revisionen
förutsatta behovet av dylika värnpliktiga.
Enligt gällande värnpliktslag äro de vid marinen i kustartilleri tjänst Utbikhungsinskrivna
vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna ^
skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar, vilken värnpliktrJag.
tjänstgöring fullgöres med eu första tjänstgöring om 323 dagar, som tager
sin början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning
om 42 dagar under fjärde året. Av ifrågavarande värnpliktiga uttagas enligt
i kommandoväg utfärdade bestämmelser ett visst antal för utbildning
till underbefäl m. in.
För erhållande av erforderlig säkerlietsbesättning å kustfästningarna
hava ifrågavarande värnpliktiga varit uppdelade på två omgångar, av vilka
den ena inryckt till första tjänstgöring på hösten första året och den
andra under februari månad andra året.
För icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna
utgör utbildningstiden enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid kustartilleriet
har denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under
första eller andra året.
Försvarsrevisionen har — under framhållande av att utbildningstiden Försvarsför
kustartilleriet tilldelade värnpliktiga hittills varit densamma som för
värnpliktiga vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna, samt att
någon anledning att frångå denna princip icke förelåge föreslagit eu
utbildningstid av 350 dagar för de till linjetjänst vid kustartilleriet uttagna
värnpliktiga. Denna tjänstgöring skulle fullgöras med en första
tjänstgöring om 315 dagar, som skulle taga sill början under första eller
andra året, samt med en repetitionsövning om 35 dagar före utgången av
femte året.
Utbildningstiden för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga borde
enligt revisionens åsikt, i likhet med vad som föreslagits för mots\ aiande
kategori vid flertalet härens specialtruppslag ävensom vid flottan, bestämmas
till 90 dagar samt fullgöras under första eller andra eller under
första och andra året.
I likhet med försvarsrevisionen håller jag före, att tjänstgöringstiden Departementsför
kustartilleriets värnpliktiga bör givas samma varaktighet som vid huvud- chefen''
delen av härens specialtruppslag. I enlighet härmed torde utbildningstiden
för kustartilleriets till linjetjänst uttagna värnpliktiga böra fastställas
till 240 dagar. Liksom enligt revisionens förslag bör denna utbildningstid
fördelas på en första tjänstgöring med början under första eller andra
året samt en repetitionsövning före utgången av femte året. Härvid torde
den första tjänstgöringen lämpligen böra givas en varaktighet av 205
572 K ungi. Maj-.ts proposition nr 20.
dagar och repetitionsövningen samma längd, som revisionen föreslagit,
eller 35 dagar.
Såsom framgår av det föregående, utbildas jämväl vid kustartilleriet ett visst
antal värnpliktiga till underbefäl. Dessa äro avsedda att vid mobilisering tjänstgöra
dels vid artilleriavdelningen såsom pjäsbefälhavare och eldledare, dels vid
minavdelningen såsom befälhavare för utposter, strålkastare m. m. och dels
slutligen vid maskinavdelningen såsom maskinskötare. Ävenså uttagas ett
flertal värnpliktiga för särskild utbildning såsom till signalmän, riktare m. m..
i det följande benämnda fackmän. För dessa kategorier av kustartilleriets
värnpliktiga är det nödvändigt giva utbildningstiden längre varaktighet än
240 dagar. Härvidlag anser jag mig böra förorda, att utbildningstiden
erhåller samma längd, som ansetts erforderlig beträffande underbefäl eller
fackmän vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Jag föreslår alltså,
att de av kustartilleriets värnpliktiga, som avses för utbildning till underbefäl
eller fackmän, erhålla en utbildningstid av 350 dagar, fördelade på
en första tjänstgöring om 315 dagar med början under första eller andra
året och en repetitionsövning om 35 dagar före utgången av femte året.
Antalet för dylik utbildning uttagna värnpliktiga torde med stöd av verkställda
beräkningar böra bestämmas till 250 man, motsvarande 25 % av
den till linjetjänst inskrivna årskontingenten — studenter och likställda
undantagna.
Såsom i det föregående framhållits, torde de till linjetjänst uttagna
värnpliktiga böra uppdelas på två kontingenter, eu större, sommarkontingenten,
samt en mindre, vinterkontingenten. Denna uppdelning av de
värnpliktiga bör icke avse de till underbefäl eller fackmän uttagna. För
samtliga sistnämnda värnpliktiga bör inryckningsdagen så förläggas, att de
erhållit erforderlig rekrytutbildning vid den tidpunkt, då den praktiska
utbildningen vid korpralskolorna tager sin början, varefter de lämpligen
höra samövas med eleverna i nämnda skolor. Ävenså torde det vara
förmånligt, om deras första tjänstgöring avslutas med repetitionsövningarna.
I överensstämmelse härmed torde dessa värnpliktigas inryckning böra äga
mm i början av november. För övriga till linjetjänst uttagna värnpliktiga
torde tjänstgöringstiderna böra så förläggas, att sommarkontingenten avslutar
sin första tjänstgöring med repetitionsövningarna, under det att
vinterkontingenten inrycker vid lämplig tidpunkt kort före sagda övningars
början, så att den erhållit någon utbildning, innan sommarkontingenten
utrycker. I överensstämmelse med vad som föreslagits av revisionen,
torde under första tjänstgöringen böra inläggas vissa hemförlovningsperioder.
Beträffande de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga torde dessa,
i likhet med motsvarande kategori vid hären, böra erhålla eu tjänstgöringstid
av 180 dagar. Ifrågavarande värnpliktigas uppdelning i omgångar
ävensom de olika omgångarnas tjänstgöringstider torde här liksom vid
hären böra bestämmas uteslutande med hänsyn till handräckningstjänstens
krav.
Kungl. Maj:in proposition nr 20.
573
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
för till linjetjänst uttagna värnpliktiga framgår närmare av nedanstående
diagram.
Underbefäl och fackmän.
20/io Första
1. {Vret.
2. året.
5. året.
2. året.
1. året.
2. året.
5. året.
3%>
25/s Rep.-övn. 80/o
Övriga till linjetjänst uttagna.
Första tjänstgöring2) 80/o
Sommarkontingcnten
10/8
Första tjällst -
Vinter -
göring8)
kontingenten
25/s Rep.-övn. 30/o
*) Hemförlovning 23 dagar.
2) » 15 » .
315 »lagar
35 >»
350 dagar.
205 dagar
— I 35 »
240 dagar.
2. Studenter och likställda.
För närvarande uttagas till kustartilleritjänst årligen omkring 28 vapenföra
samt ett mindre antal icke vapenföra studenter och likställda. De
vapenföra utbildas antingen för artilleri tjänst eller min tjänst. Utbildningen
avser dels att bibringa vederbörande de kunskaper och färdigheter, som
erfordras för att vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom konstituerad
underofficer eller officer, och dels att utgöra en förberedelse för vidare
utbildning till officer i kustartilleriets reserv. De icke vapenföra användas
i allmänhet för teknisk tjänst eller såsom expeditionsbiträden.
Enligt gällande värnpliktslag äro kustartilleriet tilldelade studenter och
likställda skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra:
de vapenföra i sammanlagt 500 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 458 dagar, som tager sin början under första året, och en
repetitionsövning om 42 dagar under tredje året, samt
de icke vapenföra i 365 dagar i en följd med början under första eller
andra året.
Försvarsrevisionen har funnit studentorganisationen böra bibehållas jämväl
vid kustartilleriet samt föreslagit ökning av årskontingenten vapenföra
studenter och likställda från 28 till 36.
Utbildningstiden borde enligt revisionens åsikt sättas lika med den utbildningstid,
som föreslagits för hären och flottan tilldelade studenter och
Nuvarande
bestämmelser.
Försvars
revisionen.
574
Departements
chefen.
KungL Maj:ts proposition nr 20.
likställda, och alltså bestämmas till sammanlagt 365 dagar. Denna tjänstgöring
borde fördelas på en första tjänstgöring om 330 dagar, som lämpligen
loge sin början under senare delen av juni månad första året, samt
en repetitionsövning om 35 dagar. Denna sistnämnda övning borde, i
överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande armén, förläggas
till tredje eller fjärde året.
Enligt revisionens förslag skulle studenter och likställda vid hären i
regel fullgöra första tjänstgöringen i ett sammanhang. Vid kustartilleriet
ställde sig förhållandena annorlunda. För uppnåendet av ett tillfredsställande
utbildningsresultat måste utbildningen av de vapenföra i största
möjliga utsträckning förläggas till sommartiden, då mineringsskolan vore
sammandragen och skarpskjutningar med pjäser påginge. Med hänsyn
härtill syntes det nödvändigt att uppdela första tjänstgöringen på två särskilda
perioder, av vilka den första omfattade tiden från inrvckningen till
slutet av årets repetitionsövningar och den andra tiden från slutet av
januari påföljande år till och med repetitionsövningarna samma år. Under
den förra perioden borde meddelas rekrytutbildning och under den senare
erforderlig befälsutbildning.
Icke vapenföra studenter och likställda förutsattes av revisionen komma
att uttagas till teknisk tjänst samt fullgöra första tjänstgöringen i en följd.
De borde i första hand avses för tjänstgöring i marinförvaltningens artilleriavdelning.
Enligt verkställda beräkningar uppgår kustartilleriets årliga behov av
studenter och likställda till 40, vilket antal i förhållande till revisionens
förslag utvisar en ökning med 4 studenter. Denna ökning betingas av
nödvändigheten att tillgodose kustartilleriets behov av kvalificerad personal
för artillerimättjänsten. Vad utbildningstiden beträffar,torde den böra givas
enahanda längd, som jag förut föreslagit för motsvarande värnpliktskategori
vid hären och flottan, eller 350 dagar. Denna utbildningstid bör lämpligen
fördelas på en första tjänstgöring om 315 dagar och en repetitionsövning
om 35 dagar. I överensstämmelse med revisionens förslag torde
den första tjänstgöringen böra uppdelas på två perioder. Bepetitionsövningen
torde, i likhet med vad som föreslagits beträffande hären, böra
fullgöras före utgången av 5. året.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
för studenter och likstälda framgår närmare av nedanstående diagram.
1. året. -----
ii/
2. året. |_|,
5. året. _____
Första tjänstgöring:
*V® första omgången l) 3%
Första tjänstgöring: andra omgången '') *>/B
25/8 Rep.-övn. 3%
I -
315 dagar
35 »
) Sammanlagt 15 dagars hemförloyning under första tjänstgöringen.
350 dagar.
Katigt. Mujtts proposition nr 20.
575
De av revisionen för teknisk tjänst avsedda studenter och likställda
torde böra fullgöra första tjänstgöringen i en följd med början under
första året.
C. Fredsorganisationen.
1. Allmänna synpunkter.
Vid beräkningen av staten för kustartilleriets personal torde i huvudsak
böra tillämpas de grundsatser, som blivit av revisionen följda.
Sålunda bör den aktiva personalen begränsas till vad som anses oundgängligen
erforderligt för fredstjänstens behöriga upprätthållande under tiden
för huvuddelen värnpliktigas första tjänstgöring samt det under repetitionsövningarna
ökade behovet av befäl fyllas med reservpersonal m. fl.
I anslutning till vad revisionen föreslagit, torde vissa befattningar lämpligen
böra beklädas med pensionerad personal.
Försvararevisionen har för officerare och underofficerare beräknat en
personalreserv om 5 %. För att nedbringa kostnaderna anser jag mig böra
vid kustartilleriet — liksom ock vid armén — utesluta sådan reserv.
Slutligen torde även vid kustartilleriet den nuvarande underlöjtnantsgraden
böra borttagas samt fänrik efter två års. tjänst i regel utnämnas
till löjtnant. I samband härmed torde löneskalorna för kustartilleriets
subalternofficersgrader böra omläggas, i överensstämmelse med vad som
föreslagits beträffande armén och flottan.
Det torde i detta samband böra påpekas, att de med tillämpning av
ovan angivna grundsatser nu uppgjorda beräkningarna rörande personalbehovet
för olika staber, formationer och anstalter in. m. icke få
anses vara i den grad bindande, att ej inom den förutsatta kostnadsramen
jämkningar må kunna ske vid tillämpningen, där så betingas av tillfälliga
förhållanden, särskilda förutsättningar hos olika befattningshavare o. s. v.
Detta gäller icke enbart inom kustartilleriet utan, såsom jag redan tidigare
uttalat, i vissa fall jämväl kustartilleriet och flottan sinsemellan.
Försvarsrevisionen har beträffande underofficerskåren anfört, att det
ådragit sig dess uppmärksamhet, att ett betydande antal underofficerare
för närvarande gjorde sådan tjänst, som lämpligen borde tillkomma beställningshavare
av manskaps grad. Anledningen härtill vore att söka i
den av 1918 års riksdag beslutade förändringen i marinens underofficersoch
manskapsorganisationer, varigenom större delen av de dåvarande underofficerskorpralerna
överflyttats från manskapet till underofficer skåren, där
de hänförts till en ny grad, underofficerare av 3. graden. Frånsett den
omständigheten, att genom denna organisationsändring tillskapats ett för
stort antal underofficersbeställningar, hade densamma därjämte medfört
den betänkliga olägenheten, att kustartilleriet numera vore i stort sett i
avsaknad av den för utbildningsarbetet betydelsefulla kategori, som det
äldre och mera kvalificerade underbefälet av manskapet, d. v. s. under
-
Grunder för
personalberäkningar.
Sekundofficerskåren
och
stammanskapet.
Försvars
revisionen.
Chefen för
kustartilleriet.
Ö76 Kvngl. Maj.ts proposition nr 20.
officerskorpralerna, tidigare utgjort. Såväl med hänsyn härtill som i betraktande
av de med den nuvarande organisationen förenade höga kostnaderna
hade revisionen kommit till den uppfattningen, att kustartilleriets
underofficerskar borde väsentligt reduceras samt. i överensstämmelse med
vad tidigare varit fallet, likasom vid armén och flottan organiseras på
endast två grader, nämligen underoffierare av 1. graden, motsvarande fanjunkare
(styckjunkare) vid armén och flaggunderofficerare vid flottan, samt
underofficerare av 2. graden, motsvarande sergeanter vid armén och underofficerare
av 2. graden vid flottan. Med anledning härav och då tjänst
göringsförhållandena för kustartilleriets underbefäl och manskap i viss mån
överensstämde med dem, som rådde vid arméns fästningsartilleri, hölle
revisionen före, att kustartilleriets manskapsorganisation borde omläggas i
överensstämmelse med arméns. I enlighet härmed borde underbefälet och
manskapet uppdelas å följande grader, nämligen furirer av 1. klass, furirer
av 2. klass, korpraler och meniga. Härav följde, att den för arméns manskap
fastställda löneplanen borde tillämpas jämväl å kustartilleriets manskap.
Vidare hade revisionen ansett sig böra vidtaga några smärre ändringar
med avseende på underofficerskårens och manskapspersonalens fördelning
å yrkesavdelniugar och yrkesgrenar. Sålunda borde yrkesgrenarna hovmästare
och förrådsmän vid ekonomiavdelningen samt torpedmästare och
torpedhantverkare vid hantverksavdelningen bortfalla. Vad särskilt hovmästare
beträffade, hölle revisionen före, att dylika icke borde avses för
tjänstgöring å mässar i land.
I motsats till vad förhållandet vore vid armén, vore kustartilleriets fast
anställda personal icke uppförd på särskilda för varje truppförband fastställda
stater utan på eu för hela vapnet gemensam stat, där all personal
vore sammanförd i olika tjänstegrader utan angivande av yrkesavdelniugar.
Härutinnan hade revisionen icke ansett sig böra föreslå någon ändring.
Chefen för kustartilleriet har i förut omförmälda promemoria framhållit,
att han icke kunde tillstyrka ett tillämpande av den för arméns manskap
fastställda löneplanen å kustartilleriets manskap. Kustartilleriet tillhörde
marinen och hade med flottan de flesta beröringspunkterna. Chefen för
kustartilleriet instämde i ett reservationsvis till försvarsrevisionens betänkande
gjort uttalande av innehåll, att revisionen förbisett, att tjänstgöringsförhallandena
vid kustartilleriet i mycket hög grad överensstämde med
flottans. Minavdelning, maskinavdelning, hantverksavdelning och ekonomiavdelning
hade sina motsvarigheter sinsemellan inom kustartilleriet och
flottan, och även mellan artilleriavdelningarna rådde överensstämmelse.
För räkenskaper och redovisning innebure det förvisso olägenheter att
beträffande manskap tillämpa tva olika löneplaner. Omläggningen kunde
medföra vidare konsekvenser, och revisionen hade gått fel väg; i stället
för att skapa större överensstämmelse mellan kustartilleriets och flottans
organisationer i de punkter, där olikheter förekomme, hade revisionen helt
skilt dem åt till skada för marinens enhet. Till detta uttalande ville
chefen för kustartilleriet endast foga, att han funne det ur rekryterings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
577
synpunkt nödvändigt, att samma löneskalor tillämpades vid marinens båda
vapenslag.
Den av revisionen föreslagna uppdelningen av manskapet i furirer av
1. klass, furirer av 2. klass, korpraler och meniga kunde cliefen för kustartilleriet
av samma skäl icke biträda, utan vore enligt hans åsikt den
för flottan föreslagna uppdelningen i grader att föredraga. Lämpligen
syntes den högsta manskapsgraden böra liksom hittills benämnas underofficerskorpral
och m a n skap sgrader) i a sålunda bliva underoffieerskorpraler,
korpraler och meniga.
Yad anginge underofficerskåren, kunde den starka reduktion av denna kår,
som revisionen föreslagit, icke utan våda för såväl tjänstens behöriga gång
som förrådens och verkstädernas omsorgsfulla skötsel genomföras. Ehuru
förefintligheten av 3. underofficersgraden vid kustartilleriet aldrig varit
något för tjänsten nödvändigt, borde densamma dock icke helt indragas,
förgå vitt den i eu eller annan form skulle komma att bibehållas vid flottan.
Marinförvaltningen och chefen för marin staben hava biträtt chefens för
kustartilleriet ovan återgivna uttalanden samt föreslagit, att 3. underofficersgraden
skulle bibehållas jämväl vid kustartilleriet, i samband varmed ett
mindre antal underoffieerskorpraler borde upptagas på kustartilleriets stat.
Enligt myndigheternas förslag borde kustartilleriets stat upptaga den
personal, som angives i nedanstående tablå, däri för jämförelses skull även
medtagits såväl nuvarande som av försvarsrevisionen föreslagen stat för
kustartilleriet.
Myndig- heternas stat. |
1914 års |
Försvars- revisionens stat. |
1 |
i |
1 |
2 |
2 |
2 |
4 |
4 |
4 |
8 |
8 |
8 |
38 |
52 |
38 |
48 |
49 |
48 |
24 |
24 |
24 |
125 |
140 |
125 |
54 |
65 |
47 |
108 |
133 |
93 |
120 |
183 |
— |
282 |
381 |
140 |
41 |
70 |
240 (furirer) |
283 |
353 |
139 |
700 |
682 |
622 |
1.024 |
1,105 |
1,001 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
17 A käft. |
(Nr 20.) |
2185 25 37 |
Officerare.
Generalsperson......
Överstar .............
Överstelöjtnanter .
Majorer.................
Kaptener .............
Löjtnanter .........................
Underlöjtnanter (fänrikar) ____
Underofficerare.
Underofficerare av 1. graden......
» » 2. - ......
» » 3. » ......
Manskap.
Underoffieerskorpraler ..........
Summa
Summa
Korpraler .
Meniga ...
Summa
Musikstyckjunkare.
Musikpersonal.
Civil personal.
Regementspastor och fästningspredikant
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
1 samt.
Marinförval tningen
och
chefen för
marinstaben.
Jämförelse
mellan 1914
års stat samt
försvarsrevisionens
och
marinmyndigheternas
förslag
beträffande
kustartilleriet.
578
Departements
chefen.
Förbättrande
av underofficerarnas
tjänsteställning
m. ni.
Rungl. Maj:ts proposition nr 20.
Vad beträffar kustartilleriets underofficerskår, anser jag mig, i likhet
med revisionen ävensom med vad jag föreslagit beträffande flottan, böra
förorda, att den nuvarande tredje underofficersgraden utgår ur organisationen.
.A.V nayndiglieteinas uttäländsn ävensom av den undersökning av underofficersbehovet
vid kustartilleriet, som jag låtit verkställa, har det tydligt
framgått, att en ökning av antalet personal med fullständig underofficersutbildning
är ofrånkomlig. Av ekonomiska skäl är det emellertid icke
möjligt att tillgodose detta ökade behov genom att föreslå tillsättande av
ett i förhållande till revisionens förslag väsentligt ökat antal underofficerare.
I stället torde man böra gå samma väg, som beträtts vid flottan,
nämligen att fylla detta ökade behov medelst flaggkorpraler. Eu given
följd härav blir tydligen, att samma lönesystem måste komma till användning
för kustartilleriets manskap, som förut föreslagits beträffande flottans
manskap. Härigenom kommer organisationen av marinens manskap att bliva
enhetlig, vilket anses medföra vissa fördelar.
I likhet med vad i det föregående beträffande armén och flottan föreslagits,
synas även vid kustartilleriet underofficerarna böra erhålla benämningen
sekundofficerare samt de nuvarande underofficerarna av 1. graden
eller, såsom de framdeles torde böra benämnas, sekundofficerarna av 2.
graden böra erhålla fänriks tjänstegrad och räkna tjänsteställning i förhållande
till fänrikarna efter datum för fullmakter respektive konstitutorial.
Någon förändring beträffande de nuvarande underofficerarne av 2. graden
synes icke böra göras, men böra de inom den nya sekundofficerskåren
benämnas sekundofficerare av 3. graden.
Liksom vid armén och flottan bör vidare även vid kustartilleriet ett
begränsat antal sekundofficerare erhålla löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning
efter löjtnanter. Dessa sekundofficerare böra hänföras till en
särskild grad, sekundofficerare av 1. graden, samt hava titeln sekundlöjtnanter.
De böra avses för vissa av de mera ansvarsfulla poster, som för
närvarande beklädas av underofficerare, såsom förrådsförvaltare för beklädnadsförråd
och andra större förråd m. m.
A id kustartilleriet bör lika litet som vid armén och flottan den föreslagna
högre tjänsteställningen förenas med någon ökning i avlöningsförmaner.
Dock bör sekundlöjtnant, vilken uppehåller befattning som förrådsförvaltare,
i denna egenskap åtnjuta enahanda arvode, som för motsvarande
fall föreslagits beträffande armén och flottan.
Sekundofficerskåren skulle alltså räkna tre tjänstegrader. Inom dessa
grader kunna titlarna tänkas bliva följande:
Artilleri- Min- Ekonomi- Maskin- Hantverks
avdelningen.
avdelningen. avdelningen. avdelningen. avdelningen.
Sekundofficerare av
1. graden........... Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant Sekundlöjtnant
Sekundofficerare av
2. graden............ Styckjunkare Flaggjunkare Flaggjunkare Flaggmaskinist/ *’jaggru8tmästare
Sekundofficerare av l Ilaggkvartersman
3- graden............ Sergeant Sergeant Sergeant Maskinist f Rustmästare
( Kvartersman
Kungl. Majds proposition nr JO. ;>7‘J
Även vid kustartilleriet torde den pensionerade personal av sekundofficers
grad, som avses att bekläda vissa arvodesbefattningar, böra tilldelas
sekundlöjtnants tjänsteställning.
Slutligen torde jämväl vid kustartilleriet ett mindre antal, förslagsvis 2,
studiestipendier enligt samma grunder, som förordats beträffande flottan,
böra utdelas till sekundofficerare, flaggkorpraler och korpraler för att
förhjälpa dem att avlägga för anställning som officer eller utbildning i
annat syfte erforderliga kunskapsprov.
2. Chefen för kustartilleriet järnte stab.
Under Konungen utövas högsta befälet över kustartilleriets personal —
med den inskränkning, som följer av kommendants befälsrätt — av chefen
för kustartilleriet, vilken är generalsperson. Chefen är jämväl inspektör
för kustartilleriet och alltså ansvarig för de vapnet tillhörande truppförbandens
krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt.
Såsom personalchef åligger det chefen för kustartilleriet att fördela
officerare och underofficerare mellan olika truppförband, att befordra underofficerare,
avgiva befordringsförslag å officerare, antaga och avskeda
kustartillerikadetter och reservofficersaspiranter, utarbeta förslag till vissa
författningar och andra föreskrifter rörande rekrytering, befordran, tjänstledighet,
avsked, värnplikt m. m.
I egenskap av inspektör tillkommer det chefen för kustartilleriet att
inspektera underlydande truppförband samt den honom direkt underställda
skjutskolan, att granska till honom inkomna rapporter över övningarna
med tillhörande skjutprotokoll, att fördela kustartilleriets övningsanslag
mellan underlydande förband och skolor samt övervaka medlens användning,
att tillse, att för utbildningen erforderliga reglementen och instruktioner
äro fullt ändamålsenliga samt, i den mån så ej är fallet, med biträde
av sin stab utarbeta nya dylika.
Chefen för kustartilleriet är även i viss mån inspektör för kustfästningarna.
Det åligger honom sålunda att med stöd av under inspektionerna
vunna erfarenheter framställa de erinringar beträffande kustartilleriets materiel
och byggnader samt fortifikatoriska anordningar, vartill fog må förefinnas,
samt yttra sig över kommendanternas framställningar rörande nyanskaffningar
av materiel, fördelning av ordinarie underhållsanslaget m. m. Därjämte
åligger det chefen för kustartilleriet att inspektera krigsförberedelserna
beträffande honom underlydande truppförband samt kustfästningar
av 2. klass (Älvsborgs, Hemsö och Hörningsholms fästningar) och Luleå
kustposition.
Chefen för kustartilleriet biträdes i sin tjänsteutövning av en stab, vilken
för närvarande består av 1 regementsofficer som stabschef, 3 kaptener
eller löjtnanter som adjutanter samt 2 underofficerare i och för expeditionsgöromålens
ombesörjande. Därjämte är ett växlande antal officerare
kommenderade att tillfälligt tjänstgöra i staben.
Nuvarande
organisation.
580
Kungl. Maj tis proposition nr 20.
Försvcirs
revisionen.
Departements
chefen.
Vaxholms
fästning.
Nuvarande
organisation.
Stabschefen deltager i marinförvaltningen vid beredningen av de ärenden,
som angå kustfästningarna samt kustartilleriets personal och materiel.
Då en särskild målsman för kustartilleriet och det fasta kustförsvaret
allt fortfarande vore erforderlig, borde enligt försvararevisionens åsikt den
för chefen för kustartilleriet avsedda generalsbeställningen bibehållas.
Med avseende å chefens för kustartilleriet uppgift och ställning hade
revisionen icke någon annan erinran att göra, än att de skyldigheter, som
ålåge honom med avseende å krigsförberedelserna vid kustfästningar av
2. klass, borde utsträckas att gälla jämväl Vaxholms fästning, varjämte
hans ställning som inspektör för kustfästningarna borde i största möjliga
mån utvidgas.
Vad stabspersonalen anginge, borde enligt revisionens åsikt såsom stabschef
allt fortfarande placeras 1 regementsofficer. Likaledes syntes med
hänsyn till de inom staben förekommande göromålens omfattning någon
minskning av det nuvarande antalet adjutanter icke kunna vidtagas. Däremot
hölle revisionen före, att därest de tillfälliga kommenderingarna av
officerare till staben förlädes till sådana tider på året, då behovet av befäl
vore minst trängande, det icke vore erforderligt att beräkna särskild personal
för ifrågavarande kommenderingar. I överensstämmelse med vad som föreslagits
beträffande expeditionspersonalen inom vissa av arméns staber,
borde slutligen den ene av de i staben tjänstgörande expeditionsunderofficerarna
utbytas mot 1 pensionerad underofficer med skäligt arvode.
Kustartilleristabens personal borde alltså enligt revisionens åsikt erhålla
följande sammansättning:
1 stabsclief, regementsofficer,
3 adjutanter, kompaniofficerare,
1 underofficer och
1 pensionerad underofficer med arvode.
Av kompaniofficerarna förutsattes en vara löjtnant och de båda övriga
kaptener.
Emot vad försvarsrevisionen sålunda föreslagit har jag icke någon erinran
att framställa. Såsom chef för kustartilleriet bör alltså avses 1 generalsperson.
Vidare bör för kustartilleristaben beräknas följande personal från
kustartilleriet:
1 stabschef, regementsofficer,
3 adjutanter, varav 2 kaptener och 1 subalternofficer,
1 sekundofficer, samt
1 pensionerad sekundofficer med arvode.
3. Kommendantskapen i kustfästningarna.
Som kommendant i Vaxholms fästning är enligt 1914 års plan förordnad
en regementsofficer ur kustartilleriet. Denne, vilken lyder omedelbart
under Konungen, är ansvarig för fästningens förvaltning samt alla
krigsförberedelser därstädes, men har endast begränsad befälsrätt över i
besättningen ingående truppförband.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. ^>81
Till sitt biträde bär kommendanten eu fästningsstab, bestående av:
kommendantsstab,
1 artilleribefälhavare, chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,
1 tygmästare,
1 infanteribefälhavare, chefen för Vaxholms grenadjärregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent samt
1 fästningsläkare, äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente .
Kommendantsstaben utgöres av:
1 stabsclief, regementsofficer vid kustartilleriet,
2 adjutanter, därav en kompaniofficer ur kustartilleriet och en kompaniofficer
ur infanteriet, samt
erforderlig expeditionspersonal.
Tygmästaren förestår tygförvaltningen samt har till sitt förfogande 1
tygofficer, kompaniofficer ur kustartilleriet, och 1 tygintendent, marinintendent,
Därjämte står till tygmästarens förfogande ett visst antal
underofficerare för tjänst å expeditioner, verkstäder och förråd. De verkstäder,
som lyda under tygförvaltningen, utgöras av laboratoriet, mekaniska
verkstäder med tillhörande slipar m. in., minverkstäder, telefonverkstäder,
snickar- och målarverkstäder in. in. I de flesta fall är 1 underofficer
ur kustartilleriet kommenderad som föreståndare för respektive
verkstäder. Förråden omfatta dels alla inventarier, artilleri-, min-, strålkastar-
m. m. materiel, och dels utredning, till vilken räknas artilleri- och
minammunition, kol in. m.
Fästningsintendenten har till sitt förfogande ett mindre antal underofficerare
som expeditionspersonal samt för skötseln av proviantförråd in. in.
Försvarsrevisionen har framliallit, att da \ axholms fästning alljämt bolde
bibehållas, jämväl framdeles en kommendant måste finnas för utövande av
befälet därstädes. Som emellertid den i fästningen förlagda fredsbesättnmgen
enligt revisionens förslag komme att väsentligt minskas, borde kommendantsbefattningen
under fredstid kunna förenas med chefskapet för Vaxholms kustartilleriregemente.
Visserligen bleve den arbetsbörda, som därigenom pålades
ifrågavarande befattningshavare, rätt så betungande, men genom vidtagande
av lämpliga organisatoriska åtgärder syntes dock någon lättnad kunna
beredas med avseende å de åligganden, som tillkomme honom i egenskap
av regementschef. Sålunda syntes exempelvis kommendantsstaben lämpligen
böra åläggas att biträda regementschefen vid utarbetandet av regementets
mobiliseringshandlingar, planläggningen av regementets krigsövnmgar,
befälsövningar, krigsspel m. in.
Till sitt förfogande måste kommendanten fortfarande som hittills hava
en särskild stab. Med avseende å dennas sammansättning funne revisionen
sig icke böra föreslå någon annan ändring, än att i stallet för
underofficerare å stat borde mot skäligt arvode anställas 1 pensionerad
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
582 Kungl. Majits proposition nr 20.
underofficer såsom expeditionsunderofficer. Yad särskilt adjutanten ur
infanteriet beträffade, komme visserligen enligt revisionens förslag icke
något infanteri att framdeles ingå i fästningens fredsbesättning, men då i
samband härmed befattningen som infanteribefälhavare försvunne, läge det
desto större vikt uppå att kommendanten finge i sin stab bibehålla ifrågavarande
adjutant för att biträda vid handläggningen av sådana frågor, som
avsåge användningen av infanteri vid fästningens försvar. Vid uppgörandet
av förslag till stat för Göta livgarde, vilket regemente vore avsett att ingå
i fästningens krigsbesättning, hade revisionen också för ändamålet beräknat
en subalternofficer.
För tygförvaltningen erfordrades allt fortfarande 1 tygmästare, 1 tygofficer
och 1 tygintendent, den senare uppförd å marinintendenturkårens
stat. I fråga om antalet underofficerare, som avsåges för tygförvaltningens
expeditioner, verkstäder och förråd, borde detta givetvis i möjligaste mån
begränsas, därvid dock vore att beakta, att till skillnad från arméns tygförvaltningar
inga särskilda verkmästare och tyghantverkare funnes upptagna
i marinens stater. Enligt verkställda beräkningar syntes det oundgängliga
behovet uppgå till 9 underofficerare å aktiv stat samt 4 pensionerade
underofficerare med arvoden. Av dessa vore ö respektive 4 avsedda för
verkstäderna samt återstoden för expeditioner och förråd.
Föi handhavandet av fästningsintendenturen erfordrades allt fortfarande
1 marinintendent, upptagen å marinintendenturkårens stat. Som expeditionsbiträde
åt denne borde mot skäligt arvode anställas 1 pensionerad
underofficer.
Fästningsstabens personal ur kustartilleriet borde sålunda beräknas till:
1 stabschef, regementsofficer,
1 adjutant, kompaniofficer,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kompaniofficer,
9 underofficerare samt
6 pensionerade underofficerare.
Jag ansluter mig till försvarsrevisionens förslag till kommendantsfrågans
ordnande i Vaxholms fästning.
Mot revisionens beräkning av fästningsstabens personalbehov ur kustartilleriet
har jag icke något annat att erinra, än att, enligt vad i ämnet verkställd
undersökning givit vid handen, 3 av de av revisionen föreslagna
pensionerade underofficerarna böra utbytas mot sekundofficerare på stat.
Fästningsstabens personal ur kustartilleriet bör alltså beräknas till:
1 stabschef, regementsofficer,
1 adjutant, subalternofficer,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kapten,
12 sekundofficerare samt
3 pensionerade sekundofficerare.
Av sekundofficerarna förutsättas 2 vara av 1. graden (förrådsförvaltare).
Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO. 588
Som kommendant i Karlskrona fästning är förordnad eu flaggman, vilken
samtidigt tjänstgör som stationsbefälliavare vid flottans station därstädes.
Såsom innehavare av dessa båda ämbeten bär ifrågavarande amiral titeln
befälhavande amiral. I egenskap av kommendant tillkommer honom samma
åligganden som kommendanten i Vaxholms fästning.
I Karlskrona fästning har fästningsstaben enahanda sammansättning
som i Vaxholms fästning, dock med den skillnaden, att som fästningsintendent
tjänstgör stationsintendenten i Karlskrona samt som stabschef
1 regementsofficer vid flottan. Verkstäder och förråd hava i stort sett
samma omfattning som i Vaxholms fästning.
Beträffande ifrågavarande fästning har försvarsrevisionen bland annat anfört
följande. Bom stabschef hade hittills varit placerad eu regementsofficer från
flottan. Enligt revisionens uppfattning kunde denna anordning icke anses
tillfredsställande. Då kommendanten alltid själv vore sjöofficer, måste det
givetvis ligga så mycket större vikt uppå att hans närmaste man vore
fullt förtrogen med alla de spörsmål, som rörde eu kustfästnings försvar.
Revisionen hölle därför före, att stabschefsbefattningen borde anförtros åt
eu regementsofficer vid kustartilleriet. I övrigt syntes kommendantsstaben
böra bibehållas vid sin nuvarande sammansättning, dock med den skillnaden,
att som expeditionsunderofficer borde anställas mot skäligt arvode 1
pensionerad underofficer. Då enligt revisionens förslag Kronobergs regemente
vore avsett att ingå i fästningens krigsbesättning, hade revisionen
å detta regementes stat beräknat en subalternofficer för bestridande av
befattningen såsom adjutant i fästningsstaben. Med avseende å befattningarna
som tygmästare, tygofficer och tygintendent hade revisionen icke
någon ändring att föreslå. Den sistnämnde borde liksom för närvarande
upptagas på marinintendenturkårens stat. Antalet för tygförvaltningens
expeditioner, verkstäder och förråd erforderliga underofficerare hade revisionen
beräknat till 8 underofficerare på aktiv stat samt 2 pensionerade
underofficerare med arvoden.
Eästningsstabens personal från kustartilleriet borde sålunda beräknas till:
1 stabschef, regementsofficer,
1 adjutant, kompaniofficer,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kompaniofficer,
8 underofficerare samt
3 pensionerade underofficerare.
Kommendanten i Karlskrona fästning (befälhavande amiralen) har bland
annat framhållit, att han icke kunde biträda revisionens förslag att besätta
stabschefsbefattningen i kommendantsstaben med en regementsofficer från
kustartilleriet. Om stabschefen skulle vara kustartilleriofficer och möjligen
den ena adjutanten sjöofficer, bleve nämligen kommendantens enda sjömilitära
biträde en officer av endast kaptens grad, saknande en regementsofficers
såväl auktoritet som erfarenhet. Detta skulle givetvis medföra,
Karlskrona
fästning:.
Nuvarande
organisation
Försvars
revisionen.
Kommendanten
i
Kartskrona
fästning
(befälhavande
amiralen).
584
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
att kommendanten själv i detalj måste handlägga alla försvars- och mobilseringsplaner,
för att vid desammas utarbetande rent sjömilitära och siö
tekmska
frågor med säkerhet skulle bliva i erforderlig grad iakttagna och
ratt behandlade.
J"»e"de 4 stabschefsbefattnmgeu synes mig försvarswmsioMns förslag
att darfor avse en regementsofficer ur kustartilleriet väl motiverat
varför jag anser mig böra följa, detsamma. I samband härmed bör
emellertid ur staben uteslutas den av revisionen beräknade adjutanten från
kustartilleriet.
Pa grund liarav och då jag i övrigt icke har någon erinran att framställa
mot revisionens förslag, torde den för fästningsstaben i Karlskrona
fästning avsedda personalen ur kustartilleriet böra beräknas till:
1 stabschef, regementsofficer,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kapten,
8 sekundofficerare, samt
3 pensionerade sekundofficerare.
Av sekundofficerarna förutsättas 2 vara av 1. graden (förrådsförvaltare).
Som kommendant i Älvsborgs fästning tjänstgör för närvarande chefen
or kustartillerikaren därstädes, vilken jämväl har att bestrida vissa av de
Älvsborgs
fästning.
Nuvarande . • ------““*• «*"•- uosuiua vissa av ae
organisation, åligganden, som tillkomma tygmästare. Till sitt biträde har han eu fästningsstab,
bestående av:
1 kommendantsadjutant, tillika tygofficer, kapten vid kustartilleriet,
1 fortifikationsbefälhavare, kompaniofficer vid fortifikationen,
1 fastmngsintendent, kårintendenten vid Älvsborgs kustartillerikår,
1 fastmngsläkare, kårläkaren vid Älvsborgs kustartillerikår,
ävensom ett visst antal underofficerare för tjänst å expeditioner verkstäder
och förråd.
Beträffande fästningsstaben i sistnämnda fästning har försvarsrevisionen
icke föreslagit annan ändring, än att antalet underofficerare borde begränsas
till 4 på aktiv stat jämte 1 pensionerad underofficer.
Jag biträder revisionens förslag och beräknar sålunda för fästningsstaben
uti ifrågavarande fästning följande personal ur kustartilleriet:
1 kommendantsadjutant, tillika tygofficer, kapten,
4 sekundofficerare samt
1 pensionerad sekundofficer.
Som kommendant i Hemsö fästning är en regementsofficer ur kust-vuvaranae
... erie^ förordnad. Denne, som enligt 1914 års plan var avsedd att
■Station. Jämväl bekläda befattningen som chef för Hemsö kustartillerikår, har till
sitt förfogande 3 underofficerare som expeditionspersonal och förrådsuppbördsmän.
11
Da Hemsö kustartillerikår enligt försvarsrevisionens förslag ej borde
uppsättas och något truppförband alltså ej komme att vara förlagt till
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Hemsö
fästning
Nuvarande
Försvars
revisionen.
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20. «>°f>
fästningen, har revisionen med hänsyn till fästningens jämförelsevis begränsade
försvarsmedel funnit någon officer på stat icke böra avses till
kommendant därstädes. I stället borde det uppdragas åt 1 pensionerad
officer att mot skäligt arvode bekläda ifrågavarande befattning.
För tillsyn och vård av fästningens materiel, vilken med hänsyn till
erforderlig krigsberedskap borde förvaras därstädes, måste kommendanten
hava till sitt förfogande ett mindre antal underofficerare. Enligt av revisionen
verkställda beräkningar syntes nämnda personal kunna begränsas
till 2 underofficerare på aktiv stat samt 1 pensionerad underofficer med
arvode. Erforderlig personal av manskapet syntes böra lämnas av Vaxholms
kustartilleriregemente.
Jag biträder revisionens förslag och beräknar sålunda för fästningsstaben
uti ifrågavarande fästning 1 pensionerad officer, 2 sekundofficerare
och 1 pensionerad sekundofficer.
Till Hörningsholms kustposition är icke någon personal förlagd i fredstid.
I likhet med försvarsrevisionen anser jag mig ej böra ifrågasätta någon
ändring härutinnan.
Till Luleå kustposition är i fredstid förlagd 1 underofficer.
I enlighet med revisionens förslag torde denne kunna utbytas mot 1
pensionerad sekundofficer med arvode.
Slutligen synes för tillsyn av viss till Gotland förlagd materiel böra
avses 1 pensionerad sekundofficer med arvode.
En sammanfattning av vad ovan anförts giver alltså vid handen, att
för kommendantskapen i fästningarna kräves följande personal.
; Vaxholms fästning............ 1 Karlskrona fästning ......... j Älvsborgs fästning............ i Hemsö fästning .............. 1 Luleå kustposition............ ! Gotland ........................... |
Officerare. |
Sekundofficerare j och flaggkorpraler. |
|||
Rege- ments- office- rare. |
Kapte- ner. |
Subal- ternoffi- cerare. |
Pensio- nerade, med arvode |
På stat. |
Pensio- [j summa, arvode. || i |
a,°* 11 r i |
| | | |
i i M 1 - |
1 1 M 1 M |
12 8 4 2 |
3 i 19 3 14 1 6 1 ''1 4 1 1 1 1 :l 1 |
Summa |
4 |
3 |
i i i |
26 |
10 | 4:0 |
Försvarsrevisionen har i detta sammanhang jämväl uttalat sig rörande
utbildningen av de kustartillerioficerare, vilka böra avses för tjänstgöring
i kommendantsstaber, samt ansett, att ifrågavarande officerare borde genom
tjänstgöring vid vissa av arméns staber göras förtrogna även med stabstjänsten
inom lantförsvaret. På grund av nödvändigheten att i största
möjliga mån begränsa personalstyrkan hade revisionen emellertid vid be
-
Departements
chefen.
Hörningsholms
kustposition.
Luleå kustposition.
Gotland.
Samman
fattning.
Viss utbildning
för
kustartilleriofficerare,
avsedda för
tjänstgöring
i kommendantsstaber.
586
Skjutskola.
Nuvarande
organisation
För svar srevisionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
rakning av kustartilleriets personalbehov icke tagit hänsyn till dessa kommenderingar,
utan utgått från att de i de båda större fästningarnas staber
tjänstgörande adjutanterna ur kustartilleriet under vissa delar av året
kunde avses för dylik utbildning. Visserligen kan det förefalla, som om
den av mig i det föregående föreslagna minskningen av kommendantsstaben
i Karlskrona fästning skulle minska möjligheten att bereda erforderligt
antal officerare utbildning i stabstjänst, men då å andra sidan den förkortade
värnpliktsutbildningen torde medföra ökade möjligheter att under
vintermånaderna beordra yngre officerare till tjänstgöring utom truppförbanden,
torde berörda av mig föreslagna minskning av stabspersonalen
icke behöva medföra någon olägenhet för ifrågavarande utbildning.
4. Skjutskola ocli mineringsskolor.
Kustartilleriets skjutskola, som icke har någon fast bestående organisation,
sammandrages varje år samt pågår under en tid av 7 veckor vid de
fästningar, som chefen för kustartilleriet bestämmer. Till densamma beordras
som chef och lärare 1 regementsofficer samt som lärare, målpersonal,
adjutant och materialunderofficer, 1 regementsofficer, 3 kompaniofficerare och
1 underofficer. Av denna personal äro de båda regementsofficerarna beordrade
för eu tid av flera år men tjänstgöra under de tider, då skjutskolan ej
är sammandragen, såsom bataljonschefer eller i annan befattning, som beklädes
av regementsofficer. Som elever kommenderas ett visst antal
kompaniofficerare. Till skillnad från arméns artilleriskjutskolor finnes intet
instruktionskompani vid kustartilleriets skjutskola. Då manskapet vid
varje artillerikompani är utbildat endast vid vissa pjässlag, låter det sig
nämligen icke göra att ur ett flertal olika kompanier sammandraga ett
instruktionskompani för att ur detta erhålla batteribemanningar vid alla
de olika slag av artilleripjäser, med vilka skjutskolan utför skjutning. I
stallet rekvirerar skolchefen pjässerviser i tur och ordning från de olika
kompanierna. Under den tid, skolan är sammandragen, pågår sålunda
utbildningen vid artillerikompanierna i obegränsad utsträckning.
Skjutskolans personalbehov har av försvarsrevisionen beräknats till
1 chef, regementsofficer,
1 adjutant, kompaniofficer,
2 lärare, därav en regementsofficer och eu kompaniofficer,
1 målofficer, kompaniofficer,
1 materialunderofficer, underofficer, samt
8 elever, kompaniofficerare.
Då behovet av instruktionspersonal vid truppförbanden icke minskades
under den tid, skjutskolan vore sammandragen, måste enligt revisionens
åsikt vid beräkningen av personalbehovet för kommendering utom truppförbanden
hänsyn givetvis tagas till den varje år anordnade skolan. Någon
ersättning för de båda till skolan beordrade regementsofficerarna syntes
dock icke behöva beräknas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
r>87
skjutskolans organisatioi
att om underofficerarna
mobiliseringsbefattningar
syntes icke, av inhämtade upplysningar att döma,
har Svenska underofficersföri
den nya organisationen tillsom
hittills — och någon
vara
Svenska
underofficers
förbundet.
Med avseende å
bundet framhållit,
delades enahanda
ändring härutinnan
ifrågasatt — måste det enligt förbundets åsikt anses i Idig grad anmärkningsvärt,
att underofficerarna undanhölles den utbildning, som vore eu
nödvändig betingelse för fyllande av dessa uppgifter. På grund härav
hemställde förbundet, att i personalbehovet för skolan även matte upptagas
5 underofficerare av artilleriavdelningen.
Underofficersförbundets hemställan i förevarande avseende anser jag vepartementsmig
böra biträda; dock torde det antal sekundofficerare, som avses för
kommendering som elever till skjutskolan, kunna begränsas till 4. Beträffande
revisionens förslag i övrigt har jag icke någon erinran att göra.
chefen.
Den praktiska utbildningen i min-, telefon- och strålkastartjänst, sig- miv^ngsnalering,
sjöbevakning m. m. är till huvudsaklig del förlagd till minerings- yuvaran(ie
skolorna. Dessa skolor sammandragas årligen vid de olika truppförbanden organisation.
i mitten av april månad under en särskild chef. Denne är vid de båda
större truppförbanden antingen regementsofficer eller kapten.
Till respektive skolor kommenderas samtliga elever i minavdelningens
underofficers-, korprals- och rekrytskolor, däri inbegripna samtliga värnpliktiga
vid nämnda avdelning. Av dessa sistnämnda undergår ett visst
antal särskild utbildning till reservbefäl, reservunderbefäl, signalmän eller
elektriker. Vidare äro till mineringsskolorna förlagda vissa utbildningskurser
för officerare, reservofficersaspiranter och kadetter, varjämte även
all praktisk utbildning i maskintjänst därstädes äger rum. Såsom instruktionspersonal
m. m. kommenderas erforderligt antal officerare, underofficerare
och underbefäl av manskapet.
I fråga om mineringsskolorna har försvarsrevisionen icke föreslagit någon Försyarsändring.
Vid beräkningen av personalbehovet för kommendering utom
truppförbanden in. m. har revisionen ansett sig böra taga hänsyn till att
årligen 2 subalternofficerare beordrades som elever till nämnda skolor.
Vad ifrågavarande skolor angår, har jag ansett mig böra följa revisionens Departements
°
chefen.
förslag.
5. Truppförbamlen.
Vaxholms Icustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och tre sammansättbataljoner
om sammanlagt tio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,
två minkompanier samt två yrkeskompanier (sammansatta av personal från organisati0„.
ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna).
Med anledning därav, att Hemsö kustartillerikår icke kunnat organiseras,
är det för kåren avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på de olika
kompanierna vid Vaxholms kustartilleriregemente. Dels på grund härav
och dels till följd av sistnämnda regementes talrika personal i övrigt äro
588
Fors varsrevisionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
vissa av de nuvarande artillerikompanierna så stora, att svårigheter förefinnas
för kompanicheferna att övervaka och leda utbildningsarbetet.
Karlskrona kustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och
tre bataljoner om sammanlagt nio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,
två minkompanier och ett yrkeskompani.
Älvsborgs kustartillerikar är organiserad på kårstab och två kompanier,
därav ett artillerikompani och ett minkompani. Personalen vid ekonomi-,
maskin- och hantverksavdelningarna är uppdelad å de båda kompanierna.
Såsom förut framhållits, har försvarsrevisionen föreslagit, att kustartilleriets
truppförband skulle inskränkas till tre, nämligen Vaxholms och Karlskrona
kustartilleriregementen samt Älvsborgs kustartillerikår, förlagda till
respektive fästningar. Till övriga fästningar och kustpositioner borde personal
förläggas endast i den utsträckning, som tillsynen av där befintlig
materiel krävde.
Vad de särskilda truppförbanden beträffade, borde Vaxholms kustartilleriregemente
allt fortfarande organiseras å tre bataljoner, men antalet kompanier
däremot minskas med ett (ett yrkeskompani). Regementet skulle
alltså bestå av sex artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani.
Av regementet vore för närvarande två bataljoner förlagda vid OscarFredriksborg
och en bataljon å Vaxholms kastell och Flin dö redutt. Då
förläggningsförliållandena å de båda senare platserna vore synnerligen
otillfredsställande, och den delade förläggningen såväl ur ekonomisk synpunkt
som med tanke på regementschefens möjligheter att övervaka utbildningsarbetet
vore mindre lämplig, liölle revisionen före, att regementet
i dess helhet borde förläggas till Oscar-Fredriksborg. Detta läte sig även
utan särskilda kostnader göra genom att för ändamålet taga i anspråk
erforderliga lokaler i det genom Vaxholms grenadjärregementes indragning
ledigblivna kasernetablissementet å Rindön. Med hänsyn till därmed förenade
stora kostnader syntes däremot eu förflyttning av kustartilleriets å
Vaxholms kastell och Rindö västra del för närvarande förlagda verkstäder
och förråd in. m. icke böra ifrågasättas. För dessa erforderlig hantverksoch
handräckningspersonal måste följaktligen i viss omfattning allt fortfarande
vara förlagd till Vaxholms kastell eller Rindö redutt.
Jämväl Karlskrona kustartilleriregemente borde enligt revisionens åsikt
allt fortfarande organiseras på tre bataljoner. Däremot syntes antalet
kompanier kunna minskas med ett artillerikompani. Regementet skulle
alltså komma att bestå av fem artillerikompanier, två minkompanier och
ett yrkeskompani. Med hänsyn till därmed förenade kostnader liölle revisionen
före, att förläggning av personal vintertiden till Kungsholmsfort
borde i möjligaste mån inskränkas.
\ id Älsvborgs kustartillerikar borde enligt revisionens mening minkompaniet
bibehållas. På grund av svårigheterna att låta ett och samma
artillerikomiiani lämna bemanning till alla olikartade artilleripjäser syntes
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
589
däremot artilleripersonalen lämpligen böra fördelas på två kompanier.
Ekonomi-, maskin- och liantverksavdelningarna tillhörande personal borde,
såsom hittills varit fallet, placeras på artilleri- och minkompanierna. Kåren
borde alltså bestå av två artillerikompanier och ett minkompani.
Emot revisionens förslag till organisation av kustartilleriets truppförband
har jag icke något att erinra.
Såsom i det föregående omförmälts, har jag beräknat årskontingenten
vid kustartilleriet i dess helhet inskrivna och till linjetjänst uttagna värn
pliktiga i allmänhet till sammanlagt 1,000 man. Av dessa torde förslagsvis
omkring 780 man, motsvarande den av revisionen föreslagna linjekontingenten,
böra utgöra sommarkontingent och återstoden, omkring
220 man, vinterkontingent. Till sommarkontingenten böra samtliga till
underbefäl eller fackmän uttagna värnpliktiga hänföras. Av efterföljande
tabell framgår, huru linjekontingenten synes böra ungefärligen fördelas på
de olika truppförbanden och manskapsavdelningarna, ävensom det antal
man, som beräknas inställa sig till första tjänstgöring.
Antal vid |
|||||
Antal inskrivna |
inryckning |
||||
till första |
|||||
ti änstgöring |
|||||
Minörer |
Eldare |
Övriga'') |
Summa |
tillstädes- |
|
komna 2) |
|||||
Vaxholms kustartilleriregemente........... |
90 |
50 |
350 |
490 |
460 |
Karlskrona kustartilleriregemente ........ |
60 |
40 |
280 |
380 |
357 |
Älvsborgs kustartillerikår..................... |
30 |
20 |
80 |
130 |
122 |
Summa |
180 |
no |
710 |
1000 |
939 |
1) Avses för artilleri-, ekonomi- och liantverksavdelningarna.
2) Av de inskrivna beräknas avgå vid inställelse å hösten 4 % och vid inställelse å våren
året efter inskrivningen 8 %.
Vad studenter och likställda beträffar, har jag beräknat, att dessa komma
att för kustartilleriet i dess helhet uppgå till 40 man.
Av dessa torde, såsom längre fram närmare omförmäles, 15 böra beräknas
årligen komma att taga anställning såsom reservofficersaspiranter.
Med avseende på kustartillerikadetterna anser jag i likhet med försvarsrevisionen
det böra tagas under övervägande, huruvida icke den teoretiska
utbildningen skulle kunna i större utsträckning, än vad nu sker, förläggas
till sjökrigsskolan.
Såsom i det föregående nämnts, har jag utgått från att kustartilleriet
årligen bör tilldelas 300 värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.
Beträffande utbildningen av det fast anställda manskapet har revisionen
förutsatt, att nämnda utbildning skulle ordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad nu vore fallet. Underofficersförbundet har i denna fråga
framhållit vikten av att det inom chefens för kustartilleriet stab vilande
förslaget till nytt skolreglemente för kustartilleriet snarast fastställdes och
Departements
chefen.
Utbild
ningens
organise
rande.
Fredskader.
590
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
bringades i tillämpning. Med anledning härav vill jag framhålla, att den
av mig här förutsatta organisationen av kustartilleriet icke torde lägga
hinder i vägen för genomförande av ifrågavarande förslag till skolreglemente.
Underofficersförbundet har även framhållit, att dess förslag beträffande
befälselevers införande vid armén ägde tillämpning jämväl i fråga om kustartilleriet.
Beträffande denna fråga åberopar jag vad härutinnan anförts
med avseende på armén.
I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna
organisation och utbildningens ordnande, torde befalster sonalen för den
vid truppförbanden anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast anställda
böra beräknas, på sätt nedanstående tablå utvisar. * 1
Vaxholms kustartilleriregemente..............................
Karlskrona kustartilleriregemente .............................
Älvsborgs kustartillerikår.........................................
Summa
Officerare. |
Sekundofficerare och flaggkorpraler. |
Korpraler. |
||
Kaptener. |
Subaltern- officerare. |
Artilleri- avdelningen. |
Min- avdelningen. |
|
10 |
21 |
70 |
72 |
42 |
9 |
16 |
62 |
48 |
30 |
3 |
5 |
19 |
16 |
13 f |
22 |
42 |
151 i |
136 |
85 i |
I den sålunda beräknade personalstyrkan äro inbegripna jämväl maskinister,
vid musikkåren tjänstgöringsskyldiga sekundofficerare av ekonomiavdelningen
samt däckspersonal för kustartilleriets maskindrivna båtar.
Yad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal rn. fl. angår, beräknas
detta för vart och ett av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
sålunda:
1 regementsofficer, regementschef,
3 regementsofficerare, bataljonschefer,
1 kapten, regementskvartermästare,
3 sekundofficerare, bataljonsadjutanter,
2 sekundofficerare, biträden åt regeraentskvartermästaren,
2 sekundofficerare, biträden åt regementsintendenten,
1 sekundofficer, regementsväbel,
1 sekundofficer, köksföreståndare,
1 sekundofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet,
1 sekundofficer, avsedd för sjukhuset, samt
1 sekundofficer, uppbördsman för skjutfält och skjutbanor.
Av sekundofficerarna förutsättes en vara av 1. graden (förrådsförvaltare).
Vidare erfordras 4 korpraler för matsal, förråd och handräckning vid
vartdera regementet.
Kun;/1. Maj:ta proposition nr 20.
591
Vid Älvsborgs kustartillerikår beräknas ifrågavarande personal till
1 regementsofficer, kårchef, tillika kommendant,
1 subalternofficer, kåradjutant,
2 sekundofficerare, biträden åt kåradjutant och kårintendent,
1 sekundofficer, väbel,
1 sekundofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet,
1 sekundofficer, köksföreståndare, samt
3 korpraler för matsal, handräckning och förråd.
Av sekundofficerarna förutsättes en vara av 1. graden (förrådsförvaltare).
Eu sammanfattning av vad sålunda anförts rörande befälsbeliovet vid de
olika truppförbanden giver vid handen, att för dessa beräknas den befälspersonal,
nedanstående tabell närmare angiver.
Vaxholms kustartilleriregemente: 1. Kompanier och skolor .............................. 2. Regementsofficerare m. fl........................ |
Officerare |
Sekundofficerare |
Korpraler |
|||
Regements- officerare |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Artilleri- avdelningen |
Minavdel- ningen |
||
4 |
10 1 |
21 |
70 12 |
72 a |
42 2 |
|
4 |
11 |
21 |
C* ce |
74 |
44 |
|
Karlskrona kustartilleriregemente: |
||||||
1. Kompanier och skolor .............................. |
— |
9 |
16 |
62 |
48 |
30 |
2. Regementsofficerare m. fl......................... |
4 |
1 |
— |
12 |
2 |
2 |
4 |
10 |
16 |
74 |
50 |
32 |
|
Älvsborgs kustartillerikår: |
||||||
1. Kompanier och skolor ............................ |
— |
3 |
5 |
19 |
16 |
13 |
} 2. Regementsofficerare m. fl......................... |
1 |
— |
1 |
5 |
2 |
1 |
1 |
6 |
24 |
18 |
14 |
||
Summa |
9 |
24 |
48 |
ISO |
142 |
90 |
Antalet för artilleri- och minavdelningarna erforderligt menigt manskap
b er äknas sålun da:
- i Vaxholms kustartilleriregemente ........................ |
Artilleri- avdelningen |
Min- avdel ningen |
Summa 1 |
156 120 38 |
100 70 30 |
256 190 68 |
|
1 Älvsborgs kustartillerikår .............................. |
|||
Summa |
314 |
200 |
514 |
Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna beräknas
sålunda:
592
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Officerare i
sjöförsvarets
kommandoexpedition,
marinstab
och marinförvaltning.
Ekonomi avdelningen -
Hantverks avdelningen -
Vaxkolms kustartilleriregemente .......
Karlskrona kustartilleriregemente ......
Alvsborgs kustartillerikår ................
Summa I 13
Av det i denna tablå upptagna manskapet förutsättas 68 vara korpraler
och 66 meniga.
Därjämte bär jag ansett det lämpligt att i kostnadsberäkningarna upptaga
ett mindre belopp för anställning av musikelever vid Vaxholms och
Karlskrona kustartilleriregementen enligt enahanda grunder som vid armén.
En sammanfattning av det föregående giver sålunda vid handen, att för
tjänsten vid kustartilleriets truppförband erfordras följande personal.
"■ ------ • - .....----- - |
Officerare |
§ CO -K ^ ^ d |
Manskap |
|||
Regements- officerare |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
ndofficerare aggkorpraler |
Korpraler |
Meniga |
|
Utbildningspersonal m. m. ... |
9 |
24 |
43 |
ISO |
232 |
|
Menigt manskap vid artilleri- och minavdel-ningarna ......... |
||||||
Manskap av ekonomi-, maskin- och kantverks-avdelningarna ........... |
68 |
|||||
Summa |
9 |
24 |
43 | |
180 |
300 |
580 |
6. Övriga personalbehov.
Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves personal
jämväl för tillgodoseende av andra behov.
För tjänstgöring i sjöförsvarets kommandoexpedition, marinstaben och
marinförvaltningen har revisionen bland annat beräknat 4 kaptener och
2 subalternofficerare från kustartilleriet. Med hänsyn till ifrågavarande
tjänstgörings natur synes det mig emellertid nödvändigt, att de officerare
ur kustartilleriet, som beordras till densamma, utgöras av äldre officerare,
vilka med större auktoritet, än subalternofficerare i allmänhet äga,
kunna inom nämnda organ företräda sitt vapens intressen. På grund
härav finner jag mig böra utgå från att samtliga för ändamålet erforderliga
6 officerare utgöras av kaptener. Därjämte bör, som jag tidigare
Kuntjl. Mnj:tn proposition nr JO. 1)93
anfört, eu sekundofficer ur kustartilleriet, utiiver vad revisionen beräknat,
avses för sjöförsvarets kommandoexpedition.
Såsom under avdelningen »Flygvapnet» närmare kommer att omförmäla»,
avses, att viss personal från kustartilleriet skall, kvarstående a
kustartilleriets stat, tjänstgöra vid flygvapnet (utbilduingskurserna). Denna
personal beräknas till 10 subalternofficerare, 4 sekundofficerare eller flaggkorpraler
samt 6 korpraler.
Jämväl vid uppgörandet av kustartilleriets stat måste tillägg göras för
viss utom truppförbanden beordrad personal in. m. Försvarsrevisionen bär
härför beräknat 15 kompaniofficerare. Häremot tiar jag icke någon
erinran att göra. Då emellertid minst tre kaptener böra avses för kommendering
såsom lärare in. in. vid kustartilleriets skjutskola, förutsätter
jag, att av nyssnämnda kompaniofficerare 3 — i stället för, såsom revisionen
föreslagit, 1 — tillhöra kaptensgraden, under det att antalet
subalternofficerare beräknas till 12. Såsom redan tidigare omnämnts, har
jag dessutom funnit mig böra förorda kommendering av sekundofficerare
som elever till omförmälda skjutskola in. m., varjämte kustartilleriets
sekundofficerare böra beredas tillfälle att genomgå vissa speciella utbildningskurser,
som finnas angivna beträffande flottans sekundofficerare (sid.
496). För tillgodoseende av detta behov torde böra beräknas 4 sekundofficerare.
7. Kustartilleriets stat.
Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet vid
kustartilleriet, kommer alltså att för vapnet erfordras den militära personal,
nedanstående. tabell utvisar.
Chefen för kustartilleriet
jämte stab .....................
Kommendantsskapen i kustfästningarna
..................
Truppförbanden ................
Sjöförsvarets kommandoexpedition
m. m................
Flygvapnet.......................
Utom truppförbanden beordrad
personal...............
Summa
Officerare |
Sekund-officerare |
Manskap |
||||||
"ö Q cd 0 0 g |
Regements- officerare |
w SO CD |
Subaltern- officerare |
Pensione-rade, med |
På stat |
Pensione-rade, med |
W O R P CD ►1 |
Meniga |
1 |
1 |
2 |
1 |
_ |
1 |
1 |
— |
— |
_ |
4 |
3 |
1 |
1 |
26 |
10 |
— |
— |
— |
9 |
24 |
43 |
— |
180 |
— |
300 |
580 |
6 |
_ |
1 |
_ |
_ |
||||
— |
— |
— |
10 |
4 |
— |
6 |
— |
|
— |
— |
3 |
12 |
4 |
— |
— |
— |
|
1 |
14 |
38 |
87 |
1 |
216 |
11 |
306 |
580 |
Bihang till riksdagens protokoll /92d. 1 samt. 11 A höft. (År JO.) 2125 28 48
Officerare till
flygvapnet.
Personal för
tjänstgöring
utom truppförbanden.
594
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra uppdelas
på 2 överstar (regementschefer), 4 överstelöjtnanter och 8 majorer.
Av det sammanlagda antalet sekundofficerare och flaggkorpraler torde
80 böra upptagas i staten såsom flaggkorpraler samt återstående antal,
136, som sekundofficerare. Dessa sistnämnda böra fördelas enligt följande
:
7 sekundofficerare av 1. graden (förrådsförvaltare),
39 » » 2. » samt
90 » > 3. »
Slutligen torde i enlighet med revisionens förslag på kustartilleriets
stat böra upptagas:
1 regementspastor,
1 fästningspredikant och
2 musikstyckjunkare.
8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914 års
törsvarsplan, försvarsrevisionens förslag och föreliggande förslag.
Kustartilleriets personalbehov enligt 1914 års försvarsplan grundade sig
uteslutande på mobiliseringsbehovet. I stort sett har stampersonalen blivit
uppsatt enligt nämnda plan. I föreliggande förslag har däremot såsom i
revisionens förslag fredsbehovet lagts till grund för beräkningarna. Det
vid mobilisering tillkommande ytterligare personalbehovet förutsättes skola
tillgodoses medelst reservpersonal och värnpliktiga.
Yid jämförelse mellan de föreslagna staterna, å ena, samt gällande stater
och revisionens stater, å andra sidan, måste uppmärksammas, att i de nu
föreslagna staterna ingår viss personal (10 officerare, 4 sekundofficerare
eller flaggkorpraler och 6 korpraler), som avses att såsom elever tjänstgöra
vid flygvapnet och sålunda icke äro att påräkna för kustartilleriets
eget vidkommande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 595
Sammandrag över föreslagna personalstater.
Antal beställningar |
Jämförelse |
Jämförelse |
Anmärkningar 1 |
|||||
1914 års plan |
Revi- sio- |
Före- na |
revisionens förslag |
|||||
nens |
gande |
Min sk- |
Ök- |
Minsk- |
Ök- |
|||
förslag |
förslag |
ning |
ning |
ning |
ning |
|||
Officerare. |
||||||||
Generalsperson......... |
i |
i |
i |
— |
— |
— |
— |
*) Härav avsågos för |
Överstar .................. |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
marinens flygvä- |
Överstelöjtnanter...... |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
sende 9 office- |
Majorer ................... |
8 |
8 |
8 |
— |
— |
— |
— |
rare. |
Kaptener.................. |
52 |
38 |
38 |
14 |
— |
— |
— |
2) Härav avses 10 |
Löjtnanter och fänri- |
74 |
72 |
67 |
officerare till ele- |
||||
kar (underlöjtnanter) |
7 |
— |
5 |
— |
ver vid flygvap-net. Utöver an- |
|||
141 |
*) 125 |
2) 120 |
21 |
— |
5 |
— |
||
talet 120 office-'' |
||||||||
Sekundofflcerare. |
rare tillkomma 8 |
|||||||
Sekundofficerare av 1. |
kårens stat. |
|||||||
graden .................. Sekundofflcerare av 2. |
67 |
47 |
7 39 |
28 |
7 |
8 |
7 |
3) Härav avsågos för'' |
Sekundofficerare av 3. |
||||||||
graden (underoffice- |
133 |
93 |
90 |
43 |
4) 4 sekundofflcerare |
|||
rare av 2. graden)... |
— |
3 |
— |
eller flaggkorpra- |
||||
Underofficerare av 3. |
183 |
ler avses till ele-[ |
||||||
graden ................. |
183 |
— |
— |
— |
— |
— |
ver vid flygvap- |
|
383 |
s) 140 |
4) 136 |
254 |
7 |
ii |
7 |
net. Utöver an-talet 136 sekund-officerare till- |
|
Manskap. |
komma 5 sekund- |
|||||||
Flaggkorpraler ......... |
— |
- |
4) 80 |
— |
80 |
— |
80 |
officerare å flyg- |
Furirer av 1. klassen |
— |
80 |
— |
— |
— |
80 |
vapnets stat. |
|
» » 2. » |
330 |
160 139 |
5) 306 |
24 |
— |
160 |
167 |
5) Härav avses 6 korp-raler till elever |
Meniga..................... |
775 |
622 |
580 |
195 |
— |
42 |
vid flygvapnet. 6) Härav avsågos 15 |
|
1,105 |
e) 1,101 |
’) 966 |
219 |
80 |
282 |
247 |
||
man för marinens |
||||||||
Musikpersonal. |
flygväsende. |
|||||||
Musikstyckjmohare .... |
— |
2 |
2 |
— |
2 |
— |
— |
7) Härutöver 7 flagg- |
korpraler, 10 |
||||||||
Civil personal. |
korpraler och 5 |
|||||||
Regementspastor och |
2 |
kårens stat. |
||||||
fästningspredikant.. |
2 |
2 |
— |
D. Reservpersonalen.
Enligt kustartilleriets nuvarande organisation är mobiliseringsbeliovet av
befäl, i den mån detta ej kan tillgodoses medelst personal å aktiv stat,
avsett att fyllas medelst befäl å reservstat, personal i kustartilleriets reserv
samt värnpliktigt befäl. Härtill kommer ett visst antal flottan tillhörande
reservofficerare, som utbildats till kustartilleritjänst. Ha emellertid ut
-
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
596 Kung1. Maj:ts proposition nr 20.
bildning till dylik tjänst ej längre äger ruin, kominer denna sistnämnda
kategori av reservpersonal att försvinna i mån av avgång. Till kustartilleriets
reserv hänföras även reservofficersaspiranter. Då jag redan i det
föregående yttrat mig rörande det värnpliktiga befälet (studenter och likställda
samt för utbildning till reservunderbefäl uttagna värnpliktiga), återstå
nu endast att behandla kustartilleriets reservstats- och reservbefälsinstitutioner.
1. Personal å reservstat.
Enligt nuvarande marinorganisation finnes eu för hela sjöförsvaret gemensam
reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet
fördelade beställningar. För sistnämnda truppslag skulle enligt 1914
ars plan finnas följande antal beställningar, nämligen:
1 regementsofficers-(majors-)beställning,
7 kaptens- eller löjtnantsbeställningar samt
8 underofficersbeställningar, därav 4 av högre och 4 av lägre löneklass.
•Vid reservstatens upprättande förutsattes, att jämväl överstelöjtnants
beställningar
framdeles komme att inrättas.
Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke helt genomförd. Å
reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar
samt 2 underofficersbeställningar.
För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:
för underofficerare att vara underofficerare av 1. eller 2. graden samt
innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,
för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår
samt
för majorer och kaptener vid övergång till närmast högre tjänstegrad
å reservstat lämplighet för den högre beställningen.
Liksom vid armén och flottan äger befordran å reservstat icke rum i
vidare män, än att löjtnant enligt vissa grunder befordras till kapten och
underofficer av 2. graden till underofficer av 1. graden.
Med avseende å tjänstgöringsskyldighet, avgång från reservstat samt avlönings-
och pensionsförmåner gälla för kustartilleriets reservstatspersonal
enahanda bestämmelser som vid armén. Överstelöjtnant vid kustartilleriets
reservstat, vilken beställning saknar motsvarighet vid armén, skulle åtnjuta
3,500 kronor i lön och 3,200 kronor i pension.
Försvarsrevisionen har framhållit, att behovet av f. d. stamanställt befäl
vid kustartilleriet allt fortfarande måste i viss utsträckning tillgodoses
genom en reservstat, vilken borde erhålla följande sammansättning:
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,
3 » » mellersta » ,
4 » » lägsta » ,
K ting L \faj:ts proposition nr JO.
3 underofficerare i högre löneklassen.
3 » » lägre »
Beträffande fordringarna för övergång till reservstat, tjänstgöringsskyldighet
i fred samt avlönings- och pensionsförmåner borde enligt revisionens
asikt gälla samma bestämmelser, som föreslagits beträffande armén.
Med avseende å befordran å reservstat borde, i likhet med vad som
föreslagits beträffande armén, jämväl kapten å reservstat, vilken därtill
befunnes lämplig, kunna befordras till major på reservstat. Ävenledes
borde major å reservstat kunna befordras till överstelöjtnant å reservstat.
I överensstämmelse med mitt uttalande rörande arméns reservstater har Departementsjag
ej heller med avseende på kustartilleriet någon erinran att göra mot f
underofficersförbundets förslag, att som villkor för sekundofficers övergång
till reservstat fastställas uppnådda 34 levnadsår, dock med fordran på
minst 4 tjänsteår som sekundofficer av 3. graden vid eller i kustartilleriet.
Antalet sekundofficersbeställningar bör ökas till 10, varav 5 i vardera löneklassen.
I övrigt ansluter jag mig till det av revisionen framlagda förslaget
till reservstat vid kustartilleriet.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Kustartilleriets i reserven anställda officerare utgöras enligt nuvarande officerare.
. . -t . Nuvarande
organisation av tro särskilda kategorier, nämligen. organisation.
a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning
på stat;
b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan
rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i kustartilleriets reserv,
samt
c) officerare, vilka inom kustartilleriets reserv vunnit sin första officersanställning.
För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser
i fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och
avlöningsförmåner.
Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensionsavgångna -gäller sålunda, att de äro skyldiga att vid inträffande krig och större
rustningar, då så påfordras, tjänstgöra, generalsperson och överste intill
fyllda 70 levnadsår samt alla övriga, som avgå före fyllda 65 levnadsår,
intill denna ålder. Ifrågavarande personal åtnjuter under tjänstgöring,
envar efter den tjänstegrad, för vilken han uppbär pension, enahanda avlöning
och övriga förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad eller
befattning vid stammen. Fyllnadspensionen innehålles dock under tiden.
De under b) omnämnda officerarna — de förtidsavgångna — äro skyldiga
att intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid
krig eller större rustningar efter kallelse inställa sig till tjänstgöring vid
kustartilleriet. För resa inom riket vid inställelse till eller hemfärd från
tjänstgöringsorten samt för övriga resor åtnjuta de gottgöielse lika med
Försvars
revisionen.
598 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
den, som vid kommendering tillkommer officer av motsvarande tjänstegrad
vid kustartilleriets stam. Lönen utgår per tjänstgöringsdag med V365
av arsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma officerare
med motsvarande tjänstegrad vid stammen. I olikhet mot vad fallet är
vid armén, är denna reservpersonal ej skyldig att fullgöra några repetitionsövningar,
men äger ej heller uppbära någon pension från statsverket.
Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven
utnämnda — utgöra dessa liksom vid armén och flottan den talrikaste
och med hänsyn till mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste gruppen.
För officersutnämning fordras att hava med godkända betyg genomgått
föreskriven reservofficersutbildning. Ifrågavarande reservofficerare äro utbildade
till antingen artilleritjänst eller mintjänst. Till denna kategori
torde även böra hänföras sådana kustartillerikadetter, vilka efter avlagd
officersexamen icke ansetts böra vinna anställning å aktiv stat, utan konstituerats
till fänrikar i reserven.
För att antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att såsom
värnpliktig, inskriven vid marinen i kustartilleri tjänst, hava vid artillerieller
minavdelningen fullgjort första tjänstgöring som student och likställd
(458 dagar). De, som antagits till reservofficersaspiranter, skola
inställa sig vid vederbörligt truppförband i maj månad antagningsåret
för fullgörande av dem enligt värnpliktslagen åliggande repetitionsövning
om 42 dagar. Omedelbart efter det att denna avslutats, genomgå de
tre månaders militärutbildning, vilken fullgöres av de för artilleri tjänst
avsedda vid artilleriavdelningen och av de för mintjänst avsedda vid minavdelningen
.
Hela utbildningstiden uppgår till sammanlagt 590 dagar eller 90 dagar
mera än den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag
stadgade utbildningstiden av 500 dagar.
I reserven utnämnda officerare — frånsett sådana, som utnämnts efter
genomgången sjökrigsskola — äro skyldiga att, med början året näst efter
det, då de konstituerats till fänrikar, fullgöra en repetitionsövning om 45
dagar vart tredje år intill utgången av det kalenderår, under vilket de
uppnå 42 års ålder. Under tjänstgöring åtnjuta de samma avlöningsförmåner
som de förtidsavgångna, men erhålla därjämte vid uppnådda 55
levnadsår en årlig pension av 300 kronor. Slutligen erhålla de i likhet
med motsvarande reservpersonal vid armén ekiperingslijälp, vilken enligt
gällande reservofficersförordning skall utgå med 500 kronor, men under
senare år varit höjd till 1,000 kronor.
Enligt revisionens förslag borde 12 / reserven utnämnda officerare årligen
anställas i reserven. För rekryteringen av detta antal beräknades
en årskontingent av 14 reservofficersaspiranter. Dessa sistnämnda borde,
såsom fallet vore vid armén, kunna antagas redan under pågående värnpliktstjänstgöring
(första tjänstgöringen). Någon avkortning i den nu
stadgade utbildningstiden (590 dagar) vore icke tillrådlig. För att säker
-
Kitngl. Maj:ts ■proposition nr 20.
599
ställa rekryteringen borde särskilda åtgärder vidtagas. Dessa borde enligt
revisionens åsikt i stort sett sammanfalla med dem, som föreslagits beträffande
armén. I samband härmed borde kustartilleriets ifrågavarande
officerare i reserven åläggas enahanda tjänstgöringsskyldighet som övriga
reservofficerare av denna kategori.
Med avseende å de pensionsavgångna officerarna hade revisionen icke
någon ändring att föreslå i gällande bestämmelser.
Beträffande slutligen de förtidsavgångna officerarna borde dessa, i motsats
till vad hittills varit fallet, vara skyldiga att fullgöra repetitionsövningar
om 45 dagars längd under loppet av varje treårsperiod av
tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, varunder de uppnådde 42
års ålder. I samband härmed borde de komma i åtnjutande av enahanda
pensionsförmåner, som föreslagits för motsvarande officerare vid aimén.
I likhet med vad som föreslagits beträffande armén och flottan, torde Departementspensionen
till i reserven utnämnda och förtidsavgångna böra bestämmas
till 600 kronor. Bepetitionsövningar för dylika officerare torde böra fullgöras
antingen i samband med regementsövningar eller ock vid skjutskola,
mineringsskola och dylikt. Vidare torde på grund av ökat officersbeliov
vid mobilisering årskontingenten reservofficersaspiranter böra bestämmas
till 15, varigenom det årligen utnämnda antalet officerare i kustartilleriets
reserv kan beräknas komma att uppgå till 13. I övrigt har jag icke något
att erinra mot vad revisionen föreslagit.
Vad underofficerarna i reserven beträffar, utgöras även dessa av tre särskilda
kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven
utnämnda.
För de pensionsavgångna underofficerarna gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgång enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.
Detsamma är jämväl fallet beträffande de förtidsavgångna underofficerarna.
Dessa äro alltså icke skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar,
varför de ej heller erhålla någon pension.
Beträffande slutligen de i reserven utnämnda underofficerarna utgöras
dessa av sådana korpraler, som fullgjort för befordran till underofficer
stadgade villkor och som vid avgång från beställning å stat eller vid en
senare tidpunkt utnämnas till underofficerare av 3. graden i reserven. Ej
heller dessa äro skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar och erhålla
med anledning härav icke heller någon pension.
Försvarsrevisionen har framhållit, att behovet av underofficeraie i leserven
i första hand borde tillgodoses medelst i reserven utnämnda underofficerare.
Liksom vid armén borde dessa fullgöra eu repetitionsövning om 45 dagar
under loppet av varje treårsperiod intill utgången av det kalenderår, varunder
vederbörande uppnådde 42 års ålder. I gengäld härför borde de
tillerkännas enahanda löneförmåner, som föreslagits beträffande motsvarande
kategori vid armén.
Sekund
officerare.
Nuvarande
organisation.
Försvars
revisionen.
600
Departements
chefen.
Underbefäl.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
I fråga om de för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelser
hade revisionen icke någon ändring att föreslå,
Med avseende slutligen på de förtidsavgångna underofficerarna borde
dessa åläggas samma tjänstgöringsskyldighet samt tillerkännas enahanda
ekonomiska förmåner som motsvarande underofficerare vid armén.
Liksom vid armén borde det antal underofficerare — förtidsavgångna
och i reserven utnämnda — som årligen anställdes i reserven, bestämmas
med hänsyn till mobiliseringsbehovet. I enlighet härmed syntes antalet
hora begränsas till 5. Därest antalet i reserven anställda underofficerare
något år icke skulle uppgå till det sålunda som behövligt beräknade,
borde eu motsvarande ökning få vidtagas ett kommande år.
Vad revisionen föreslagit beträffande sekundofficerare (underofficerare)
i kustartilleriets reserv anser jag mig böra tillstyrka, allenast med den
jämkningen, att pensionen till i reserven utnämnda och förtidsavgångna
torde hora beräknas till samma belopp, som i sådant avseende föreslagits
beträffande armén, eller 400 kronor.
Under erinran att enligt kustartilleriets nuvarande organisation mobiliseringsbehovet
av underofficerskorpraler och korpraler vore avsett att fyllas
medelst värnpliktigt underbefäl, bär försvarsrevisionen anfört, att den haft
under övervägande, huruvida icke, i likhet med vad fallet vore vid armén,
aven manskap borde anställas i kustartilleriets reserv. Detta skulle medföra
bland annat den fördelen, att ifrågavarande underbefäl kunde utan
omgång inkallas, så snart eu fästning försattes i försvarsberedskap. Dä
emellertidfen dylik anordning icke inverkade på kostnadsberäkningarna och
ej heller på sättet för mobiliseringsbehovets fyllande, hade revisionen icke
ansett sig böra framställa något särskilt förslag härutinnan.
Med avseende å frågan om anställande av underbefäl i reserven torde
motsvarande åtgärder, som i syfte att tillföra armén eu reserv av »jordavlonat»
underbefäl i det föregående blivit föreslagna, jämväl böra vidtagas
för kustartilleriets vidkommande. Beträffande kostnader får jag åberopa
vad därom i fråga om flottan uttalats (sid. 549).
Kurnjl. Muj:tx proposition nr JO.
I>0I
IY. Sjöförsvarets kostnader.
1. Ärliga kostnader.
Liksom i fråga om lantförsvuret liar försvarsrevisionen vid beräknandet
av de årliga kostnaderna för sjöförsvaret utgått från den nuvarande uppställningen
av fjärde huvudtiteln, dock med den avvikelsen, att revisionen
icke följt den i riksstaten nu förekommande uppdelningen av de respektive
anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan uppdelat kostnaderna
å normala utgifter och extra utgifter, varvid till de sistnämnda
hänförts endast anslag till fartygsmaterielens förnyande samt de beräknade
utgifterna för sådana anskaffningar in. fl. behov, som icke stode i direkt
samband med organisationen eller avsåge ändamål, för vilka de ordinarie
anslagen vore avsedda.
I fråga om avlöningskostnaderna har revisionen utgått från den av
1921 års riksdag beslutade löneregleringen för marinens personal jämte
av 1922 års riksdag företagna jämkningar i densamma, varvid dock i avseende
å manskapet förutsatts vissa (i det föregående angivna) förändringar
i gällande löneplan. I beräkningarna hava icke medtagits kostnaderna
för dyrtidstillägg. Beträffande övriga till grund för beräkningarna liggande
å-priser har revisionen utgått från de vid slutet av år 1922 rådande
prisförhållandena, där icke särskild anledning föranlett avvikelse härifrån.
De årliga kostnaderna i sin helhet (inklusive kostnaderna för marinens
flygväsende) hava av revisionen beräknats till i avrundat tal 38,875,000
kronor, varav 32,875,000 kronor vore att anse såsom normala utgiftei
och 6,000,000 kronor såsom extra utgifter.
"Vid den beräkning av sjöförsvarets årliga kostnader, som jag låtit verkställa,
har jag i allt väsentligt följt av försvarsrevisionen tillämpade beräkningsgrunder.
Dock hava ■— i likhet med vad som skett beträffande lantförsvaret
— samtliga dyrtidstillägg för arbetare vid marinens varv, verkstäder
och förråd inräknats i vederbörliga materielanslag. I efterföljande
redogörelse för anslagen anser jag mig kunna inskränka mig till att behandla
endast de anslag, beträffande vilka beräkningsgrunderna förete avvikelse
från de av revisionen följda eller där andra omständigheter än
föreslagna jämkningar i organisationen synas påkalla någon förklaring
utöver vad som framgår av själva beräkningarna eller av den förut lämnade
redogörelsen för fredsorganisationen. Av dessa beräkningar (Bil. 2)
framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader belöpa sig till i runt tal 41,700,000
kronor, varav 31,575,000 kronor normala utgifter och 10,125,000 kronoi
extra utgifter.
Anslaget till marinförvaltningen, som av revisionen beräknats till 230,538
kronor, har beräknats till 224,774 kronor, vilken minskning väsentligen
är beroende på föreslagen förändring i avseende a den maritima revi
-
Försvarsrcrisioncn.
Departementschefen.
sionen.
602
Kungl. May.ts proposition nr 20.
Anslaget till marinförvaltningens verksamhet bär på av revisionen anförda
skäl ansetts kunna uteslutas ur staten.
Beträffande de under anslaget till avlöning till personal vid kårer och
stater m. fl. upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.
Staten för flottans officerskår, flottans sekundofficerskår,
flottans sjö man skår och flottans skeppsgossekår.
Såsom förut nämnts, hava löjtnanter och fänrikar sammanförts till en
grupp. Vid beräkningen av avlöningskostnaderna har antalet fänrikar beräknats
till 40, i det närmaste motsvarande 2 årskurser utexaminerade
kadetter, samt medelavlöningen för fänrikar och löjtnanter beräknats med
hänsyn dels därtill och dels till att 2. löneklassen i löneplan O förutsatts
uPPflyttad från 1. till 2. lönegraden. I fråga om sjömanskåren och skeppsgossekåren
hava, såsom förut antytts, beräknats manskapslöner under 6
månader till 145 på våren karlskrivna skeppsgossar, samtidigt som minskning
ägt rum i kostnaderna för skeppsgossarnas avlöning. Avlöningsbeloppen
till de särskilda manskapskategorierna hava beräknats med hänsyn
till den av 1923 ars riksdag beslutade sänkningen. Liksom revisionen har jag
också förutsatt vissa av den föreslagna organisationen betingade förändringar
i den föi marinens manskap gällande löneplanen. Till följd av minskningen
av antalet i land tjänstgörande stammanskap och värnpliktiga har inkvarteringsersättning
till manskap beräknats med något lägre belopp än enligt
revisionens förslag.
Staten för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets
sekundofficerskår, kustartilleriets manskap m. fl.
Av i huvudsak samma skäl, som ovan angivits beträffande staten för
flottans officerskår m. fl., hava tillämpats förändrade grunder för beräknandet
av avlöningskostnaderna för officerare och manskap.
Härjämte har, såsom i det föregående omförmälts, förutsatts, att kustartilleriets
manskap skulle organiseras på samma sätt som flottans sjömanskår
med tillämpande av samma löneplan. Den därav betingade
kostnadsökningen uppväges emellertid därav, att manskapsnumerären minskats
i förhållande till revisionens förslag.
I fråga om staten för mariningenjör kåren, marinintendent
urkåren in. fl. torde böra erinras därom, att utöver de jämkningar,
som vidtagits på grund av de föreslagna förändringarna i respektive
staters numerär, tillkommit eu från marinförvaltningen överförd andre
kemist i Karlskrona. Till nu ifrågavarande stat hava hänförts dels de
båda musikdirektörerna och dels den pensionerade personal, som icke
uppptagits under respektive stater för marinförvaltningen, marinstaben
m. fl. Vad särskilt angår marinläkarkåren, har posten »arvodesförhöjning
ä 300 kronor till marinläkare av 2. graden» ansetts kunna minskas till
4,500 kronor, enär icke alla marinläkare av 2. graden kunna beräknas
åtnjuta dylikt ålderstillägg.
Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 603
Staten för sjörullföringsbefälhavarna med biträden bär
i förhållande till revisionens förslag ökats med 1 befälhavare och minskats
med 2 biträden i landsorten.
I staterna för undervisningsverken hava vidtagits de jämkningar,
som betingas dels av vissa ändringar i undervisningsplanen, för
• vilka redogjorts i årets statsverksproposition, och dels av nu föreslagna
förändringar med avseende å organisationen av sjökrigs-, marinintendents-,
skeppsgosse- och sekundofficersskolorna. Beträffande särskilt sjökrigs
skolan, i vilken jag liksom revisionen förutsatt, att marinintendentsskolan
skulle ingå, har tillkommit arvode till 1 kadettintendent ä 540 kronor, varemot
utgått arvode till 1 intendent ä 1,290 kronor. Då, såsom förut omförmälts,
lektorerna äro avsedda att efter nuvarande befattningshavares avgång
ersättas av med arvoden avlönade lärare, hava ur staten uteslutits löner
m. m. till 2 lektorer och motsvarande förhöjning vidtagits i utgående lärararvoden.
Av revisionen beräknad post, 7,000 kronor, till inkvarteringsersättning
till kadetter m. fl. har i kostnadsberäkningarna uppförts direkt under
avlöningsanslaget.
I staten för skeppsgosseskolorna, vilken liksom för närvarande
upptager dels en stat för skolan i Karlskrona och dels en dylik
för skolan i Marstrand, har, i olikhet med vad revisionen föreslagit, kostnaden
för ålderstillägg till lärarpersonalen icke inräknats, utan uppförts
såsom en särskild post under avlöningsanslaget. Att staten ändock uppgår
till ungefär samma belopp, som av revisionen beräknats, är beroende
på den ökning i lärarpersonalen, som blivit en följd av Marstrandskårens
föreslagna bibehållande.
I den nu tillkomna staten för flottans sekund officer sskolor
hava uppförts de arvoden till civila lärare i engelska språket, vilka tidigare
omförmälts i samband med redogörelsen för organisationen av sjömanskårens
skolor.
Posten felräkningspenningar, som icke ingår i revisionens kostnadsberäkningar,
har upptagits med det belopp, varmed denna förmån för
närvarande utgår inom marinen, eller 2,400 kronor.
Posten vissa arvoden enligt förteckning har i förhållande till
revisionens förslag undergått någon jämkning, huvudsakligen beroende på
det föreslagna bibehållandet av skeppsgossekåren i Marstrand.
Liksom i fråga om lantförsvaret har jag vid avlöningsanslagets beräknande
förutsatt en viss vakansprocent. Ehuru visserligen minskningen av
antalet beställningar inom marinens personalkategorier företer andra procenttal
och ehuru, särskilt vad angår manskapet, vakansantalet i regel
ställer sig procentuellt högre än inom armén, synes mig dock avdragsprocenten
böra även i fråga om marinen beräknas till i genomsnitt 3‘,3 %.
För den händelse mera avsevärda vakanser inom manskapet skulle före
-
604
Kung!. Maj:ts proposition nr 20,
komma, måste för övrigt med nödvändighet tagas i anspråk ett antal värnpliktiga,
som är förutsatt att vid normal manskapsstyrka kunna hemförlovas,
i följd varav uppkommande kostnadsminskning i avlöningsanslaget
tdl stor del komme att uppvägas av ökade kostnader för penningbidrag
m. m.
Minskningen i anslaget till extra biträden vid flottans stationer i förhål- *
lande till revisionens förslag är beroende på den föreslagna överflyttningen
till marinförvaltningen av de s. k. sjörevisionerna.
Anslaget till egnahemspreniier åt underbefäl har tillkommit såsom eu
följd av förslaget rörande anställande av jordavlönat underbefäl.
Anslaget till resestipendier för rektor och lärare vid skeppsgosseskolorna
bär ej medtagits i kostnadsberäkningarna, då ett särskilt anslag för ändamålet
icke synes erforderligt. I de fall, då medel för ifrågavarande ändamål
anses böra utgå, synes anslaget till resestipendier kunna i erforderlig
mån tagas i anspråk.
Anslaget till penningbidrag har beräknats i enlighet med för lantförsvaret
tillämpade grunder.
Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har av samma
skäl som motsvarande anslag under lantförsvaret ansetts kunna nedsättas,
utöver vad revisionen föreslagit.
Anslaget till studiestipendier har tillkommit såsom följd av det i det föregående
framställda förslaget rörande främjande av sekundofficerarnas in. flis
befordran till officer.
A id beräknande av anslagen till förplägnad, beklädnad, kasern- och förplägnadsutredning
samt till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt in. in.
bär förutsatts en vakansprocent för manskapet av 4 %. Vid beräkningen
av kostnader för bränsle m. m. har prisförhöjningen uppskattats till 60 %
(mot av försvarsrevisionen beräknade 65 %) av 1913 års kostnader.
I flaga om beräkningen av anslaget till flottans krig sberedskap och övningar
har redogjorts under rubriken »sjöstyrkorna». Beträffande de olika
kostnadsbeloppen bär för ernående av bättre översikt över de olika förbandens
övningskostnader företagits en mindre jämkning i den av revisionen
följda uppställningen.
Anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar har i förhållande
till revisionens förslag höjts med i runt tal 15,000 kronor, väsentligen
beroende därpå, att medel beräknats för ballongtjänst samt för övningar
med frivilliga motorbåtskåren.
Vid beräkningen av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
hava försvarsrevisionens beräkningsgrunder följts. Skillnaden i anslagets
slutsumma i förhållande till den av revisionen beräknade är beroende
förutom på dyrtidstilläggens inräknande — dels på vissa redan
företagna eller föreslagna jämkningar i avseende å fartygsmaterielens indelning
och användning m. in. och dels på att flygvapnet utbrutits.
Kungl. Maj ds proposition nr ''JO. 60.)
Anslaget till kustartilleriets materiel liar beräknats till Öl 5,000 kronor,
vilket — oavsett (ten av dyrtidstilläggens inräknande förorsakade ökningen
innebär eu höjning i förhållande till revisionens förslag av i runt tal
36,000 kronor. På grund av vad myndigheterna i detta hänseende
anfört, torde denna höjning få anses ofrånkomlig.
Anslaget till extra utgifter, som i staten för innevarande budgetår är
uppfört med 110,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslås till
samma belopp, har, huvudsakligen pa grund av flygvapnets utbrytande, ansetts
kunna minskas till 100,000 kronor.
Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, som av försvarsrevisionen
beräknades till 65,000 kronor, har jag ansett kunna begränsas
till 35,000 kronor eller samma belopp, varmed anslaget upptagits
i årets statsverksproposition.
För anslaget till krigsfartygsmaterielens förnyelse har förut redogjorts.
Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och kustartilleriet, hava beräknats
till samma belopp som i försvarsrevisionens förslag eller 1,000,000
kronor.
2. Engångskostnader.
Byggnadsarbeten.
Försvarsrevisionen har framhållit, att för genomförande av den utav
revisionen föreslagna marinorganisationen erfordrades utförande av vissa,
för flygväsendet behövliga byggnadsarbeten, samt beräknat den sammanlagda
kostnaden härför till 558,500 kronor.
Marinmyndigheterna hava — förutom att de i förevarande hänseende
räknat med ett betydligt högre kostnadsbelopp — jämväl föreslagit, att
för förflyttning av Stockholms varv i riktning mot Beckholmen ett belopp
av 4,500,000 kronor skulle under rubriken »förflyttning av Stockholms
varv, förlagskapital», upptagas bland engångskostnaderna.
Då jag funnit mig böra förorda ett sammanförande av såväl arméns
som marinens flygväsende till ett självständigt flygvapen, böra för detta
vapen erforderliga engångskostnader givetvis upptagas särskilt för sig. På
grund härav och då jag vidare, såsom i samband med behandlingen avflottans
varv omförmälts, ansett frågan om utflyttning av Stockholms varv
i riktning mot Beckholmen icke nu böra upptagas, finner jag det icke erforderligt
att för sjöförsvaret beräkna några engångskostnader för byggnadsarbeten.
Materielanskaffning.
Vid behandlingen av frågan angående den för marinen erforderliga materielanskaffningen
framställdes, i likhet med vad fallet var beträffande lantförsvaret,
från de till revisionens förfogande ställda sakkunniga betydande
krav i förevarande avseende. Med hänsyn till de härmed förenade kostnaderna
vidtog emellertid revisionen synnerligen stora inskränkningar i
förhållande till vad som ur militär synpunkt ansågs vara erforderligt.
För svar srevisionen.
Marinmy
tidighet
erna.
Departements
chefen.
Försvars
revisionen.
Departements
chefen.
606
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Den av revisionen för marinen föreslagna materielanskaffningen beräknades
draga en kostnad av 13,441,500 kronor. Härav avsågos 4,211,500
kronor till anskaffning för marinens flygväsende. För marinen i övrigt
skulle alltså återstå 9,230.000 kronor. Detta belopp beräknades på i
stort sett följande sätt:
Eldledningsmateriel .................................................... pr
Luftvärnsartilleri och luft värnskulsprutor (inberäknat
ammunition)............................................................... »
Lysprojektiler .................................................................... »
Dimbildningsapparater.............................................. »
Motorisering av vissa batterier vid kustfästningarna ...... »
Gasskydd........................................................................ »
Torpedinskjutningsstation ..................................................... »
Modernisering av radiomateriel .......................................... »
Minmateriel .......................................................................... »
Svepmateriel ................................................................... »
Luftvärnsstrålkastare ............................................................ »
Hydrofoner m. m................................................................ »
Nautisk materiel och signalmateriel.................................... »
Industriens krigsorganisation.......................................... »
Summa kronor
2,390,000: —
2,350,000: —
305,000: —
110,000: —
210,000: —
220,000: —
210,000: —
275,000: —
1,750,000: —
160,000: —
450,000: —
100,000: —
100,000: —
600,000: —
9,230,000: —
Enligt revisionens uppfattning borde, såsom tidigare nämnts, engångskostnaderna
av statsfinansiella skäl fördelas till utgående under en period
av tio år.
Vid redogörelsen för lantförsvarets engångskostnader bär jag framhållit,
att materielanskaffningen i fred i allmänhet måste inskränkas till att omfatta
tillgodoseendet av det omedelbart vid mobilisering och i början av
ett krig förefintliga oundgängliga behovet av viktigare materiel, under det
att den under krig ytterligare erforderliga materielen måste ställas till förfogande
av landets industri. Av samma skäl är det, jämväl vad marinen
beträffar, nödvändigt att redan i fred vidtaga åtgärder för industriens krigsorganisation.
Fördenskull har det visat sig nödvändigt att för ifrågavarande
ändamål beräkna väsentligt högre engångskostnader, än vad revisionen
ansett sig böra föreslå.
Ehuru den krigsorganisation för marinen, som jag i det föregående föreslagit,
vad omfånget beträffar, föga skiljer sig från den av revisionen förutsatta,
har det befunnits nödvändigt att beräkna ökade kostnader för materielanskaffning
och moderniseringar. Detta gäller till eu början anskaffning
av luftvärnsartilleri för flottans fartyg, i vilket avseende det icke
synes möjligt att inom ramen av de medel, som revisionen beräknat för
ändamålet, åstadkomma ett någorlunda tillfredsställande skydd. Vidare
har jag funnit mig böra föreslå anskaffning i begränsad omfattning av viss
<>07
Ktingl. Majds proposition nr 20.
utav revisionen icke upptagen materiel och utredning, såsom torpedsikten
och orderapparater, ammunition för flottans fartyg samt rörligt artilleri
för det lokala kustförsvaret.
I likhet med försvarsrevisionen har jag förutsatt, att vissa reservationer
å anvisade extra anslag böra tagas i anspråk för täckande av viss mindre
del av kostnaderna för materielanskaffningar m. m. Återstående kostnader
för ifrågavarande ändamål hava av mig i stort sett beräknats sålunda:
Eldledningsmateriel ....................................... |
.................... ki |
. 2,600,000: — |
Luftvärnsartilleri och luftvärnskulsprutor |
(inberäknat |
|
ammunition)................................................ |
................... » |
3,135,500: — |
Ly sprojektiler.................................................. |
.................... » |
250,000: - |
Dimbildning sapparat er ................................... |
» |
100,000: — |
Gasskydd ....................................................... |
.................... » |
220,000: — |
Motorisering av vissa batterier vid kust fästning ärna » |
210,000: — |
|
Ammunition till flottans fartyg ................. |
» |
400,000: — |
Rörligt sjöfrontsartilleri för det lokala kustförsvaret ... » |
1,100,000: — |
|
Torp edinskjutning sstation ............................. |
.................... » |
210,000: — |
Modernisering av radiomateriel..................... |
» |
380,000: — |
Torpedsikten och orderapparater .................. |
» |
110,000: — |
Reservperiskop .............................................. |
» |
60,000: — |
Minmateriel...................................................... |
» |
1,500,000: — |
Svepmat er iel .................................................. |
..................... » |
290,000: — |
Luftvärnsstr ålkastare...................................... |
» |
525,000: — |
Hydrofoner m. m........................................... |
» |
100,000: — |
Nautisk materiel och signalmateriél ............ |
100,000: — |
|
Industriens krigsorganisation ....................... |
..................... » |
1,649,000: — |
Förläggning av fartyg i 2. beredskap......... |
» |
315,000: — |
Summa kronor 13,254,500: — |
De synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid beräknandet
av ifrågavarande materielbehov och kostnader, återfinnas i särskild
redogörelse, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.
I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kostnader
för materielanskaffning:
Eldledningsmateriel för flottan ............................................ kr. 550,000: —
Luftvärnsbestyckning å vissa fartyg ................................... » 42,000: -—
Komplettering av luftvärnskanoners siktinrättningar ......... » 42,000: —
Minmateriel för marinen................................ » 82,500: —
Summa kronor 716,500:-—
Därest sistnämnda summa av riksdagen beviljas, kommer den ovan beräknade
kostnaden för materielanskaffning att nedgå till (13,254,500 —
— 716,500 =) 12,538,000 kronor.
Allmänna
synpunkter.
Värnplikten.
Organisatio
nen.
608 Kungl. Maj: ts proposition nr 20.
I likhet med vad revisionen förutsatt, finner även jag mig böra föreslå,
att den här avsedda materielanskaffningen fördelas på eu period av tio
ar. I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av 1,253,800
kronor, eller avrundat 1,254,000 kronor.
V. Övergången till den nya marinorganisationen.
Ehuruväl den föreslagna marinordningen icke i samma grad som den
föreslagna härordningen skiljer sig från den nuvarande organisationen, kommer
dock dess genomförande att i åtskilliga hänseenden bliva förknippat
med svårigheter och med nödvändighet kräva ett betydande organisatoriskt
arbete. Av enahanda skäl, som anförts i fråga om lantförsvaret, anser
jag mig icke nu böra framlägga något i detalj utformat förslag till för
övergången erforderliga bestämmelser, utan inskränker mig till att angiva de
allmänna grunder, enligt vilka övergången bör ske. Sedan frågan om eu
ny marinordning blivit avgjord, torde för övergången erforderliga närmare
bestämmelser böra utfärdas av Kung]. Maj:t.
Med avseende å tidpunkten för övergången bär jag redan framhållit,
att den nya värnpliktslagen är avsedd att träda i kraft med ingången av
år 1925. I fråga om övergången till bestämmelserna i den nya lagen
bär vad härutinnan föreslagits beträffande lantförsvaret ansetts böra i tilllämpliga
delar gälla även för marinen tillhörande värnpliktiga.
Vad själva organisationen angår, synes genomförandet av densamma
lämpligen böra taga sin början omedelbart efter avslutandet av 1925 års
yrkesskolor ombord eller närmare bestämt den 1 november samma år, en
tid som är lämplig även ur den synpunkten, att den sammanfaller med
början av nytt anställningsår för manskapet och utgör inryckningstid för
de värnpliktiga i linjetjänst. Den tidrymd, som erfordras för genomförandet
av den nya organisationen, torde liksom i fråga om lantförsvaret böra
beräknas sträcka sig över 1. halvåret 1926, och skulle alltså den nya
organisationen vara fullt genomförd med ingången av budgetåret 1926—
1927. Det för ändamålet erforderliga organisationsarbetet bör sålunda utföras
under senare delen av år 1924 och 1. halvåret år 1925. Då såsom
redan framhållits, det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att — efter
myndigheternas hörande utfärda närmare bestämmelser härom, inskränker
jag mig bär till att beröra de spörsmål, för vilkas avgörande kräves riksdagens
medverkan, nämligen huru de föreslagna personalindragningarna
böra genomföras. Såsom jag förut beträffande lantförsvaret anfört, utgår
jag, i likhet med revisionen, från att den övertaliga personalen i regel
bör omedelbart vid den nya organisationens ikraftträdande överföras till
övergångsstat. För underlättande av övergången böra vidare åtgärder av
den art, som vid behandlingen av övergången till den nya härordningen
angivits, vidtagas med avseende å vakanssättning av vissa beställningar.
Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20. 609
.avseende å formen för anställningen, varav rättsförliallan et mellan
staten och den övertaliga personalen beträffande avlöning in. in. är beroende,
kan man även för marinens vidkommande skilja mellan tvenne
huvudgrupper, nämligen sådana beställningsliavare, som hava fullmakt ellci
konstitutorial på sina beställningar, och sådan personal, som är anställd
medelst kontrakt, eller på förordnande. Den hirra gruppen utgöres av officerare,
underofficerare järnte vederlikar samt vissa civila tjänstemän i marinförvaltningen
m. fl. Till den senare höra det fast anställda manskapet,
flottans poliskår, månads- och daglönare samt viss personal i arvodesbe
-
ställningar.
Beträffande övergångsförhållandena inom de olika personalgrupperna må
anföras följande. "Vad till en början vidkommer flottans officcraic, blii,
om marinflygkårens officerare förutsättas kunna i sin helhet rekryteras a\
det vid övergången befintliga officersbeståndet vid flottan och kustartilleriet,
minskningen i antalet beställningar obetydlig och utjämnas helt av
förefintliga vakanser, vilka för närvarande omfatta sammanlagt 53 löjtnantsocli
fänriksbeställningar. Härav följer, att några övergångskostnader beträffande
flottans officerskår icke behöva ifrågakomma. Liknande förhållande
råder i fråga om kustartilleriets officerare, där för närvarande hela fänriksgraden
är vakant. Även om det måste förutsättas ur befordringssynpunkt
vara nödvändigt att överföra eu del av de övertaliga kaptenerna pa ö v ergångsstat,
komma kostnaderna härför att utjämnas av inbesparade löner till
löjtnanter och fänrikar.
Den personalgrupp, i fråga om vilken övergången blir mest kännbar,
utgöres av flottans och kustartilleriets underofficerare, dels på grund av
den avsevärda minskningen av antalet flaggunderofficerare (underofficerare av
1. graden) och underofficerare av 2. graden och dels på grund av att 3.
underofficersgraden icke bibehållits i föreliggande förslag. Även under
förutsättning att nu vakanta och under åren 1924—1925 genom årgång
ledigblivande beställningar icke komma att återbesättas, blir antalet övertaliga
underofficerare betydande. Vakanssiffrorna beträffande flottan kunna vid
tiden för övergången, om underofficerare a månadslönarstat av vilka
för närvarande finnas 18, som icke åtnjuta pension medräknas, beräknas
bliva: 42 flaggunderofficerare, (5 underofficerare av 2. graden samt
84 underofficerare av 3. graden. Då den totala minskningen, inberäknat
underofficerare å månadslönarstat, uppgår till 63 flaggunderofficerare, 103
underofficerare av 2. graden samt b<5 underofficerare av 3. graden, kommer
den övertaliga personalen att utgöras av: 21 flaggunderofficerare, 97
underofficerare av 2. graden samt 591 underofficerare av 3. graden.
Härvid har hänsyn icke tagits till det förhållandet, att utöver det nu
befintliga antalet underofficerare av 3. graden vid flottan med lön på
stat finnes ett antal av 24 underofficerare av 3. graden i flottan, vilka
åtnjuta lön som korpraler. Av dessa hava åtskilliga flera års tjänstetid
såsom underofficerare och samtliga eu lång tjänstetid inom sjömanskaren.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A käft. (TV r 20.) 212523 39
Personal med
fullmakt eller
konstitutorial.
(310
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Att vid bedömandet av övergångsförhållandena klassificera dessa som manskap
synes dels på grund av att de inneliava fullmakt eller konstitutorial
och dels på grund av deras långa tjänstetid icke vara rimligt, utan torde
de vid besättandet av beställningarna inom den nya organisationen höra
bliva likaberättigade med övriga underofficerare av 3. graden och sålunda,
i den mån de icke kunna beredas platser såsom sekundofficerare, överföras
till övergångsstat såsom verkliga underofficerare. Härigenom ökas antalet
övertaliga underofficerare av 3. graden med 24 till 615.
I fråga om överförandet å övergångsstat av de övertaliga underofficerarna
av 3. graden har försvarsrevisionen förutsatt, att för de nytillkomna
fiaggkorpralsbeställningarna, som icke kunde beräknas omedelbart bliva
besatta med kompetenta korpraler, skulle avses erforderligt antal underofficerare
av 3. graden, vilka sålunda med åtnjutande av innehavande löneförmåner
skulle fylla ut den nya manskapsgraden. För att emellertid icke
förrycka befordringsutsikterna borde den inskränkningen vidtagas, att dylik
underofficer av 3. graden, om han icke vore befordrad, när han uppnådde
35 år, då skulle överföras till övergångsstat.
Svenska underofficersförbundet har i sitt yttrande framhållit, att revisionens
förslag om obligatorisk avgång vid 35 år i praktiken icke vore
utförbart, enär en mycket stor procent av 3. gradens underofficerare (den
1 juli 1924 skulle enligt förbundets beräkning finnas 237 av 675, som
uppnått 35 år) hade den ålder, att de vid övergången måste falla för
åldersgränsen. Detta skulle innebära, att de 3 till 4 äldsta årsklasserna,
bland Dika funnes många synnerligen dugande underofficerare, nödgades
avgå. På grund därav ansåge förbundet, att utgallringen bland nämnda
kategori borde verkställas efter enahanda principer, som revisionen förutsatt
skola tillämpas för övriga beställningshavare.
Försvarsrevisionens förslag, att för utfyllandet av fiaggko rpr alsb eställnin -garna böra tagas i anspråk övertaliga underofficerare av 3. graden, kommer
visserligen i tillämpningen att medföra kännbara konsekvenser i avseende
å korpralernas befordringsutsikter. Ett stort antal kompetenta korpraler,
som vid tiden för övergången hava den levnadsålder, att obligatorisk avgång
förestår, kommer att utestängas från möjligheten att dessförinnan
vinna befordran till flaggkorpral och vidare till sekundofficer och nödgas
sålunda lämna tjänsten. Flaggkorpralsgraden kommer vidare att erhålla
eu med hänsyn till framtida avgångs- och befordringsförhållanden mindre
lämplig sammansättning, i det densamma kommer att sakna två åldersklasser,
1924 och 1925, under vilka år nyutnämning av underofficerare
av 3. graden — med vilka flaggkorpralsgraden skulle besättas — icke
skulle äga rum. På grund av de avsevärda kostnader, som skulle åsamkas
statsverket, därest flaggkorpralsgraden vid övergången rekryterades på annat
iin nu angivet sätt, bär jag emellertid icke ansett mig kunna förutsätta
någon ändring i vad försvarsrevisionen härutinnan föreslagit. Då antalet
ilaggkorpraler — inberäknat de å marinflygkårens stat uppförda — före
-
Knmjl. Maj:ts proposition nr 20.
(il 1
slagits till 370, skulle alltså kvarstå följande underofficerare att överföra
till övergångsstat, nämligen 21 flaggunderofficerare, 97 underofficerare
av 2. graden samt 245 underofficerare av 3. graden.
Vad därefter angår principen för utgallringen av de underofficerare av
3. graden, som skulle överföras till övergångsstat, skulle ett förverkligande
av försvarsrevisionens förslag visserligen medföra en i och för sig eftersträvansvärd
föryngring av flaggkorpralsgraden, men skulle å andra sidan
leda till icke önskvärda konsekvenser såväl för den enskilde som måhända
ock för marinen själv. Vid sådant förhållande torde någon obligatorisk
avgångsålder icke böra fastställas.
I fråga om kustartilleriets underofficerare, vilka icke uppdelas i så
många yrkesgrenar som flottans underofficerskår, och sålunda äro under
kastade jämnare befordringsförliållanden, torde ovannämnda olägenheter
bliva mindre kännbara. Antalet vakanser inom ifrågavarande kategori beräknas
utgöra vid övergången 13 underofficerare av 1. graden samt 13
underofficerare av 3. graden. Då minskningen, om hänsyn tages till flygvapnets
behov, utgör 21 underofficerare av 1. graden, 38 underofficerare
av 2. graden och 183 underofficerare av 3. graden, beräknas sålunda bliva
övertaliga: 8 underofficerare av 1. graden, 38 underofficerare av 2. graden
samt 170 underofficerare av 3. graden.
I överensstämmelse med vad ovan sagts beträffande flottans underofficerare,
torde de nytillkomna 80 flaggkorpralsbeställningarna böra besättas
med underofficerare av 3. graden, varefter skulle återstå att överföra till
övergångsstat: 8 underofficerare av 1. graden, 38 underofficerare av 2.
graden samt 90 underofficerare av 3. graden.
Försvarsrevisionen har vidare beträffande de övertaliga underofficerarna
vid marinen beräknat, dels att ett antal av 45 underofficerare av 3. graden
vid flottan skulle avses att eu tid framåt ersätta långtj än stkorpraler, varav
icke hela antalet kunde eller borde omedelbart utfyllas nedifrån, dels ock
att för bestridandet av eu del av de föreslagna arvodesbeställningarna för
pensionerad personal vid såväl flottan som kustartilleriet skulle tagas i anspråk
till övergångsstat överförda underofficerare.
Jag ansluter mig till revisionens uppfattning i detta hänseende. Jag
har emellertid beräknat, att av det föreslagna antalet högbåtsmän eller 200
vid övergången endast 50 rekryteras med korpraler, att 16, avsedda för polistjänst,
icke tillsättas, förrän de med hänsyn till successiv avgång inom
poliskåren tagas i anspråk därstädes, samt att återstående 134 beställningar
uppehållas av underofficerare av 3. graden å övergångsstat, intill dess förhållandena
anses böra föranleda rekrytering med korpraler. Vidare bär
iag beräknat, att 60 arvodesbefattningar under första tiden skola bestridas
av till övergångsstat överförda underofficerare. Vid tillämpning av nu
föreslaget förfaringssätt komma givetvis övergångskostnaderna i sin helhet
att minskas.
Personal med
kontrakt eller
förordnande.
612 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Av de civilmilitära härerna är det egentligen endast marinintendenturkåren,
som undergår någon personalminskning av betydenhet. Minskningarna
inom mariningenjörkåren och marinläkarkåren inskränka sig, då
flygvapnets behov medräknas, till 2 egentliga mariningenjörer, 4 specialingenjörer
samt 1 marinläkare. Nu nämnd personal torde med hänsyn till
det ringa antalet i allmänhet kunna beredas sysselsättning intill den normala
avgångsåldern. Övergångskostnaderna för densamma komma i varje
fall icke att utöva något större inflytande på kostnaderna i deras helhet.
Inom marinintendenturkåren beräknas följande personal komma att överföras
till övergångsstat, nämligen: 9 marinintendenter av 1. graden och
7 marinintendenter av 2. graden. Sedan den nya organisationen genomförts,
torde någon anledning att bibehålla dessa beställningshavare i tjänst
icke förefinnas.
I fråga om de fåtaliga civila tjänstemän, som tillhöra här avsedd personalgrupp
och som föreslagits till indragning, torde övergången lämpligen
böra ordnas så, att dessa tjänstemän, i den mån de icke kunna finna användning
inom statsförvaltningen i övrigt, överföras å övergångsstat och
bibehållas i tjänst med full lön intill sin avgång med pension.
Från personalen å marinens reservstat torde i förevarande hänseende
kunna bortses, då den övertaliga personalen av denna kategori är av
mycket ringa omfattning.
Av den till den andra gruppen hörande personalen utgöres huvuddelen
av det fast anställda manslcapet, vars anställning, som är av mera tillfällig
natur, regleras genom kontrakt på viss tid. På grund av det betydande
antal vakanser, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 oktober
1922 vidmakthålles inom såväl sjömanskåren som kustartilleriets manskap,
kommer övergången till den nya marinordningen icke att medföra tvångsavskedande
av manskap i någon avsevärd utsträckning. Såsom förut anförts,
kunna emellertid vid tiden för övergången kompetenta korpraler
icke beredas plats såsom flaggkorpraler, utan ett avsevärt antal måste
beräknas antingen få kvarstå i korpralsgraden eller bliva avskedade. Det
förra alternativet torde böra komma till användning endast i den mån
som ett kvarstannande i korpralsgraden icke för lång tid framåt skulle
förrycka befordringsutsikterna och därigenom omintetgöra framtida rekrytering.
Med hänsyn till den långa tid, som en stor del av dessa korpraler
— särskilt vad flottan angår — tjänat vid vapnet under förhoppning att
i sinom tid nå befordran till underofficer, torde bliva nödvändigt att efter
samma grunder, som föreslagits beträffande vissa av arméns furirer, genom
en särskild ersättning hålla dem skadeslösa, beträffande vilka särskilda skäl
till vederlag föreligga. Huru stort detta antal kan bliva är givetvis icke
möjligt att nu säkert bedöma.
Vid flottan finnes därjämte ett antal — för närvarande 22 — från äldre
stat kvarstående under officer skorpraler, vilka av olika anledningar icke befunnits
lämpliga att befordras till underofficerare. Dessa äro jämlikt gäl
-
Kttuf/l. Maj:ts proposition nr 20. 613
lande bestämmelser berättigade att kvarstå, så länge de kunna göra tjänst.
Helt visst vore det för flottan eu fördel om dessa, av vilka flera betydligt
överskridit den ålder, vid vilken övriga militära beställningshavare pläga
pensioneras och för vilka nu hållas motsvarande antal vakanta korpralslöner,
kunde föras på övergångsstat och skiljas från tjänsten. Då emellertid
en dylik åtgärd skulle medföra avsevärda kostnader för statsverket, har
jag förutsatt, att ifrågavarande beställningshavare skola bibehållas i tjänst,
intill dess de pensioneras eller på annat sätt avgå.
Till nu omhandlad grupp befattningshavare räknas även flottans poliser,
vilka äro anställda medelst förordnande. Att förutsätta att det övertaliga
antalet poliser skulle utan ekonomisk kompensation avskedas genom återkallande
av vederbörliga förordnanden lärer icke vara möjligt, även om
detta ur strängt juridisk synpunkt läte sig göra. Polisernas anställning
har i praktiken alltid betraktats såsom varande av fast karaktär. På grund
därav torde till övergångsstat böra överföras de poliser, som med avseende
å levnads- och tjänsteår m. in. därtill synas i första hand berättigade.
Detta antal synes lämpligen böra bestämmas till högst 16, motsvarande
antalet för polistjänst avsedda korpraler (högbåtsmän), som, enligt vad
ovan sagts, ej böra tillsättas, förrän de med hänsyn till avgången inom
poliskåren tagas i anspråk därstädes. Övriga poliser och extra poliser
torde vid utgången av första övergångsåret böra avskedas, dock med åtnjutande
av ett års lön såsom vederlag.
De övriga befattningshavare, som tillhöra gruppen medelst kontrakt eller
förordnande anställda och som vid övergången bliva övertaliga, utgöra ett
ringa fåtal. I vad mån ekonomiskt vederlag bör tillkomma dessa torde
böra ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra med tillämpning av de grunder,
som kunna bliva fastställda för med dem jämställd övrig personal vid
försvarsväsendet.
I avseende å det närmare tillvägagångssättet vid överförandet till övergångsstat
av den övertaliga personalen samt i fråga om grunderna för avlönandet
av denna personal får jag hänvisa till vad som i sådant hänseende
anförts beträffande lantförsvaret. Yad angår den tjänstgöringsskyldighet,
som bör åläggas personalen, synes denna för flottans vidkommande
lämpligen böra fastställas till 60 dagar för varje fyraårsperiod för den
frivilligt överförda personalen och full tjänstgöringsskyldighet, dock minst
60 dagar under varje tvåårsperiod, för den tvångsöverförda personalen.
För kustartilleriets vidkommande torde böra gälla samma bestämmelser,
som föreslagits för motsvarande personal vid armén.
På grund av vad sålunda anförts, hava övergångskostnaderna beräknats
för officerare och underofficerare m. fl. sålunda:
under 1. övergångsåret (1925—1926).......................... kronor 870,000: —
» 2. ? » 7 60,000: —
» 3. » » 630,000: —
Sättet för övertalig
personals
överförande till
övergångsstat
m. m.
Kostnaderna
för övergången.
614 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
Under följande åren komma dessa kostnader givetvis att något nedgå,
men på grund av att större delen av de övertaliga beställningshavarna
utgöres av underofficerare av 3. graden med en beräknad genomsnittsålder
vid övergången av omkring 33 år samt på grund av att vid övergången
förefintliga vakanser inom officerskårerna kunna beräknas bliva
fyllda under de första övergångsåren, kommer den successiva minskningen
att försiggå jämförelsevis långsamt. Enligt verkställda beräkningar komma
övergångskostnaderna under 4.—10. övergångsåren att uppgå till nedannämnda
belopp:
kronor 615,000: —
» 600,000: —
» 590,000: —
» 580,000: —
» 570,000: —
» 560,000: —
* 550,000: —
Övergångskostnaderna för manskapet hava beräknats till 100,000 kronor
under 1. övergångsåret och till 75,000 kronor under 2. övergångsåret.
Av ovanstående beräkningar framgår, att medelkostnaden per år under
1.—10. övergångsåren i runt tal kan beräknas utgöra 650,000 kronor.
under 4. övergångsåret
» '' 5. »
» 6. »
» 7. »
» 8.
» 9. »
» 10. »
FLYGVAPNET
/
Katigt. Afajtts proposition nr 20.
I. Flygvapnets uppgifter.
Vid världskrigets utbrott voro de uppgifter, vilka tillkommo de krigsmakten
tilldelade luftfartygen, begränsade till taktisk samverkan med lantocli
sjöstridskrafterna huvudsakligen för spaningsändamål. Under krigets
fortgång utvecklades emellertid luftfartygens konstruktion hastigt och
ökades deras antal, varigenom deras spaningsverksamhet kunde vidgas och
de blevo användbara även för ren stridsverksamliet.
Under krigets senare del togos sålunda inom lantförsvaret luftfartygen
i anspråk för strategisk och taktisk spaning, för artillerieldledning, beskjutning
av trupper på marken, bomkastning mot trupper och bombardering
av fasta anläggningar av alla slag, avvisande av fientliga luftfartyg samt
upprätthållande av förbindelser mellan trupper och staber. Inom sjöförsvaret
kommo luftfartygen till användning för bevakning av kusterna, spaning
mot fiendens kuster och sjöstridskrafter, bekämpande av undervattensbåtar,
uppbringning av handelsfartyg, artillerieldledning, luftstrid, bombardering
av kustorter och krigsindustriella anläggningar samt, ehuru i mindre
omfattning på grund av då ännu ofullständig teknisk utveckling, föi torpedanfall.
Såsom en följd av denna mångsidiga användning av luftfartygen organi
serades luftförsvaret ofta mer eller mindre självständigt.
Under de år, som förflutit efter kriget, hava de ledande stormakterna
nedlagt mycket arbete på att ytterligare förbättra luftfartygen, i framstå
rummet de för bomb- och torpedanfall samt luftstrid avsedda typerna.
Härvid har man på grund av luftskeppens stora sårbarhet, svårighet att
manövrera, relativt låga fart och höga anskaffningskostnad övergått till att
nästan uteslutande sammansätta luftflottorna av flygplan. Hå av samma
skäl även de för vårt försvar erforderliga luftfartygen huvudsakligen torde
komma att utgöras av flygplan, har jag ansett mig böra sammanfatta den
för luftförsvaret avsedda personalen och materielen m. in. under benamningen
flygvapnet.
De uppgifter, som med hänsyn till erfarenheterna från världskriget och
flygmaterielens nutida utveckling böra tillkomma ett dylikt flygvapen, aro
i huvudsak följande:
Strategisk spaning (fj ärr spån ing) med uppgift att utröna, vilka militära
anordningar fienden vidtagit i hemorten eller på större avstånd från den
egentliga stridsfronten. Hit höra bland annat utrönande av sjöstridskrafternas
förläggning och rörelser, klarläggande av den strategiska uppmarschen
vid krigets början, sammandragande av transportmateriel, utspanande av
trafikfrekvensen '' på de olika transportlederna, gruppering och förflyttning
av på längre avstånd från stridsfronten befintliga trupper. Hen strategiska
spaningens genomförande är givetvis av största vikt för såväl sjö- som
lantkrigets förande med hänsyn till den hastighet, med vilken krigsrörelse!-
{>18 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
till sjöss numera kunna försiggå, och svårigheten att till lands snabbt
kunna göra omgrupperingar.
Gränsbevakning med ändamål att tidigast möjligt lämna underättelse om
eventuella anfallsföretag. Densamma kräver permanent avpatrullering av
de områden, som med hänsyn till krigsläget kunna tänkas bliva utsatta
för anfallsföretag över sjö eller land. Sin största betydelse har denna
bevakning för sjögränsen, där flygvapnets verksamhet utgör eu värdefull
förstärkning av de medel i övrigt, som kunna avses för detta ändamål.
Taktisk spaning (närspaning) innebär i lantkriget fastställandet under
stridsförliållanden av fiendens gruppering såväl i stort som i detalj samt
läget och karaktären av befästningsanordningar ävensom klargörandet av
varje förändring, som sker härutinnan. Till sjöss avser den taktiska spaningen
att tidigast möjligt vid sjöstrids inledande utröna de fientliga stridskrafternas
sammansättning och formering in. m. ävensom spaning efter
undervattensbåtar och minfält samt undersökning av skärgårdsterräng.
Luftanfall med ändamål att förstöra förråd och militära anläggningar,
kommunikationer (konstbyggnader) och transportmateriel, för krigsindustrien
behövliga fabriker in. in., att bombardera befästa och för krigföringen
viktiga orter, att anfalla krigs- och transportfartyg samt att förstöra eller
uppbringa handelsfartyg. Dessa anfall utföras huvudsakligen förmedelst
bombkastning samt till sjöss jämväl genom torpedskjutning och användning
av sjunkminor.
Utförandet av strider i luften mot fientliga flygplan och formationer
genom användande av med kulsprutor bestyckade flygplan med ändamål
antingen att underlätta egna luftföretag eller att förhindra fienden utföra
sådana mot trupper, sjöstyrkor, befästningar m. m. För luftanfallens avvärjande
användas dessutom rörligt eller fast uppställt luftvärnsartilleri
och luft värn skid sprutor. Pa grund av dessa stridsmedels begränsade verkningsförmåga
är det dock även nödvändigt att förfoga över stridsflygplan
för de fientliga flygarnas avvisande. Det bästa skyddet mot luftanfall
■erhålles därför genom riklig tillgång på luftstridskrafter.
Markstrider, som utföras med flygplan, försedda med kulsprutor och
bomber, mot trupper i sluten eller spridd formering, mot befästningar in. m.
Sjöstrider mot fartyg och fartygsbesättningar med användande av flygplan,
utrustade med kulsprutor och bomber.
Artillerieldobservation från flygplan är numera ett huvudvillkor för artillerieldens
säkra ledande i>å grund av de stora avstånd, varpå artilleristrider
i nutida krigföring komma att försiggå, särskilt till sjöss, och emedan till
lands det beskjutna föremålet sällan kan iakttagas från marken.
Bland övriga uppgifter, som flygvapnet i krig kan erhålla, märkas: förbindelsers
upprätthållande mellan trupper och staber, mellan lånt- och sjöstorkor
etc., när andra förbindelsemedel ej längre äro användbara; transport
av enskilda personer, smärre truppstyrkor, meddelanden, ammunition, proviant
m. in., då andra transportmedel ej finnas eller kunna användas eller
Kungl. Majt:s ''proposition nr 20. Öl.)
stor brådska föreligger. Slutligen kunna flygplanen användas för utförande
av dimbildnint/, huvudsakligen till sjöss för döljande av egna sjöstyrkors
rörelser.
Av det ovan sagda framgår, att flygvapnets användning i krig är synnerligen
mångsidig och att vapnet ingalunda är inskränkt till att vara uteslutande
ett lijälpvapen till arméer och sjöstyrkor. Eu del av ovannämnda
uppgifter, såsom fjärrspaning, gränsbevakning, luftanfall och luftstrid, kunna
nämligen i vissa fall hava fullt självständig karaktär, under det att de Aid
andra tillfällen måste utföras i mer eller mindre direkt samverkan med
lånt- eller sjöstridskrafter. Planläggning och utförande av företag med
luftstridskrafterna, vare sig de skola utföras självständigt eller icke, måste
dock alltid stå i intimt samband med krigföringen både till lands och
till sjöss.
Flygplanens ringa bärförmåga, vilken icke utan avsevärd ökning i deras
storlek och anskaffningskostnad kan i mera betydande grad ökas, medför,
att deras flygtid (aktionsradie) är relativt kort och möjligheter att medföra
förstörelsemedel ringa, varför de i hög grad äro beroende av sina
baseringspunkter och landningsplatser. Då dessa i allmänhet måste förläggas
till platser lämpliga för lätting och landning och samtidigt möjliga
att skydda mot fientliga anfall, röna flygplanens verkningsområden
även inverkan härav. Rådande klimatiska förhållanden, exempelvis i vält
land vid övergången mellan vinter och vår, kunna dessutom liksom inträffande
nederbörd och dimma ofta omöjliggöra såväl land- som sjöflygplanens
användning. Härtill kommer, att flygmaterielen i fråga om såväl anskaffning
som underhåll är synnerligen dyrbar. En utökning av flygvapnet i
sådan omfattning, att till följd därav några egentliga inskränkningar i lantocli
sjöförsvaret skulle kunna åstadkommas, kan med hänsyn till nyssnämnda
omständigheter icke lämpligen vidtagas, utan att försvarets effektivitet däi
igenom i hög grad äventyras.
II. Vårt flygväsendes nuvarande organisation,
försvarsrevisionens förslag och däröver
avgivna yttranden.
A. Arméns fly g väsondo.
Enligt 1914 års härordning skulle arméns flygväsende i fredstid organiseras
på ett i Fälttelegrafkåren ingående flygmaskinkompani med Malmslätt
såsom förläggningsplats. I krigstid skulle av detta kompani uppsättas
vissa flygformationer samt i en flepa hallas ett mindre antal flygplan
i beredskap. Vid genomförandet av denna organisation hava de föi
mobilisering avsedda formationerna ökats utöver de ursprungligen av -sedda, utan att kadern undergått motsvarande ökning.
Nuvarande
organisation.
620 Kringla Maj:ts proposition nr 20.
På grund av flygväsendets starka utveckling under världskriget och den
stora betydelse, flygvapnet därunder hade för krigföringen, blev emellertid
ganska snart tydligt, att nämnda organisation var både olämplig och otilli
äcklig. Under senare åren hava också vederbörande myndigheter vid
upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten av att bättre tillgodose flygvapnet
i fråga om såväl organisation som materiel. Frågan härom hav
jämväl "sarit föremal för åtskilliga utredningar, bland annat genom särskilda,
under år 1917 tillkallade sakkunniga, vilka uti ett den 14 mars
1918 avgivet betänkande för armén föreslagit upprättandet av ett särskilt
från fortifikationen fullt fristående flygvapen. Vad sålunda förekommit
har dock ej föranlett andra åtgärder av statsmakterna, än att medel anvisats
för flygpersonalens övningar samt för den anskaffade materielens
underhåll och ersättning ävensom för nyanskaffning av materiel i mindre
omfattning.
För personalens utbildning hava vid Malmslätt varit anordnade skolor
för flygare, flygspanare och mekaniker, av vilka skolor de för flygare och
fhgspanare ansedda tidvis varit förlagda till flygplatser i Skåne och Norrland,
varjämte eu särskild luftskj ritskola provisoriskt inrättats vid Hästholmen
invid Vättern. I den män förhållandena medgivit, hava dessutom
med tillfälligt sammansatta mindre flygavdelningar tillämpningsövningar
bedrivits i samband med större och mindre fälttjänstövningar.
Materielens underhåll ävensom ifrågakonrmande tillverkning av ny materiel
har huvudsakligen ägt ruin vid Malmslätt. Samtliga motorer hava
dock på grund av saknaden av inhemsk motorindustri måst anskaffas
från utlandet.
Frånsett ökningen i själva flygmaterielen har dock arméns flygväsende
för närvarande i huvudsak samma organisation och omfattning, som bestämdes
genom 1914 års härordning.
g'' äsendet omliänderhaves sålunda av det vid Fälttelegrafkåren för
ändamalet särskilt organiserade, till Malmslätt förlagda flygkompaniet,
vars fasta personal nu utgöres av 2 kaptener, 1 löjtnant samt 6 underofficerare,
20 manskap (därav 7 ä 8 underbefäl) och vissa beställningsmän
nr. fl.
Het alliga antalet i fälttelegraftjänst inskrivna och för flygtjänst avsedda
vapenföra värnpliktiga har under senare åren uppgått till 130 och
innevarande år ökats till 160. Härtill har kommit visst antal icke vapenföra.
Årskontingenten för sådan tjänst avsedda vapenföra studenter
och likställda liar under de senaste åren utgjort 10 ä 12.
För utbildning till flygare och flygspanare beordras årligen från arméns
olika truppförband erforderligt antal officerare, bland vilka sedermera viss
lärarpersonal uttages.
Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 621
B. Marinens fly tf väsende.
Den år 1914 fastställda planen för marinens lagväsende omfattade
anskaffning av ett mindre antal flygbåtar, fördelade på 3 flygavdelningar,
av vilka två skulle avses för Stockholms station och en för Härnösands
örlogsdepå. Erforderlig personal för denna materiel skulle efter ansökan
uttagas ur flottans och kustartilleriets personal för utbildning och viss
tids tjänstgöring vid flygväsendet såsom flygbatförare, flygspanare och
fiygbåtmaskinister. För utövandet av inseendet över marinens flygmateriel
och dess användning samt för tjänstgöring såsom inspektör av och
överledare för personalens övningar avsågs eu regementsofficer vid flottan
i egenskap av chef för marinens flygväsende.
Sedermera anvisade 1915—1913 års riksdagar medel dels för uppförande
vid flottans varv i Stockholm av erforderlig hangar och reparationsverkstad
för flygmaterielens förvaring och underhåll, och dels för
anskaffning av nya flygbåtar, så att det vid världskrigets slut år 1918
förefintliga antalet sådana, oaktat de förluster och utrangeringar av flygbåtar,
som intill nämnda tid ägt rum, uppgick till 10.
I det av förutnämnda sakkunniga den 14 mars 1918 avgivna betänkandet
föreslogs organiserandet av ett för flottan och kustfästningarna
gemensamt marinens flygväsende, omfattande ett visst antal spaningsflygplan,
avsedda att i krigstid fördelas på 4 permanenta och 5. tillfälliga
flygstationer samt att i fredstid till större delen förvaras och underhållas
å flottans varv i Stockholm med ett mindre antal flygplan förlagda till
Karlskrona och Göteborgs flygstationer. Den för flygstationerna erforderliga
personalen föreslogs att fortfarande liksom ditintills fyllas med sådan
marinen tillhörande personal, som uttoges till tjänst vid flygväsendet.
Detta förslag liksom marinmyndigheternas under senare åren gjorda
framställningar om medel för detsammas successiva genomförande liar
av statsmakterna endast i så måtto vunnit beaktande, att medel ställts
till förfogande för underhåll och ersättning av den befintliga flygmaterielen,
för vissa mindre utvidgningar av hangar och verkstad vid flygdepån i
Stockholm samt för anskaffning av motorer och ett mindre antal nya
flygbåtar. Sedan vid Galärvarvsbranden år 1921 eu betydande del av
marinens flygmateriel, särskilt i förråd befintliga motorer, förstörts, hava
även medel anvisats till ersättning av eu del av den sålunda förstörda
materielen. Därjämte hava mindre anläggningar, delvis med anlitande av
arbetslöshetsmedel, utförts vid Hägernäs, Karlskrona, Landskrona och
Göteborgs flygstationer för möjliggörande av flygmaterielens förvaring under
tillfällig förläggning därstädes.
Personalens första flygutbildning har meddelats vid en å logementsfartyg
vid Hägernäsviken å Stora Värtan förlagd vinterflygskola. Utbildningen
har därefter fortsatts och avslutats vid sommarflygskolor, förlagda
till rustade flygstationer i Karlskrona och Göteborg. Erforderlig flyg
-
Nuvarande
organisation.
Allmän
organisation.
622 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
stationspersonal av underofficerare, yrkesmän och handräckningsmanskap
lull kommenderats från flottan enligt för varje gång fastställda besättningslistor.
Marinens flygpersonal har under de senaste åren i regel utgjorts av:
flygbåtförare: 1 kapten, 5 subalternofficerare och 4 underofficerare,
flygspanare: 2 subalternofficerare, stam, 2 subalternofficerare i flottans
reserv och 2 underofficerare; samt
flygbåtmaskinister: 14 underofficerare och korpraler
Det ärliga elevantalet av stam och reserv har i allmänhet utgjorts av
2 officerare och 2 ä 3 underofficerare för utbildning till flygbåtförare,
1 ä 2 officerare och 2 underofficerare för utbildning till flygspanare samt
3 ä 4 underofficerare och korpraler för utbildning till flygbåtmaskinister.
Därjämte hava årligen plägat uttagas 5 ä 6 vapenföra studenter och likställda
för utbildning till flygbåtförare och 3 ä 4 andra värnpliktiga, som
i allmänhet avsetts för utbildning till motorskötare.
Materielens underhåll och reparation samt förvaring hava ägt rum vid
flygdepån å Stockholms varv, varest även eu del nybyggnader av flygbåtar
verkställts. Liksom vid arméns flygväsende hava samtliga motorer inköpts
från utlandet.
Såsom av det anförda framgår, saknar marinens flygväsende alltjämt
fast organisation, och ehuru eu del anläggningar för flygmaterielens förvaring
och underhåll utförts och ett mindre antal nya flygbåtar under
senaste året tillkommit, är icke heller marinens behov av flygmateriel
för närvarande i erforderlig grad tillgodosett.
C. Försvarsrevisionens förslag ni. in.
1. Arméns flygkär.
I likhet med 1917 års sakkunniga har försvarsrevisionen kommit till
den uppfattningen, att flygvapnet måste väsentligt utökas. Vid överläggningar
angående lämpligaste organisationen av flygvapnet hade revisionen
även undersökt, huruvida ett för armén och marinen gemensamt flygväsende
borde organiseras. Av verkställda utredningar hade emellertid framgått, att
de uppgifter, som tillkomme å ena sidan arméns flygvapen och å andra
sidan marinens, vore så skiljaktiga, att den för det ena vapnet avsedda
flygmaterielen endast i mycket ringa utsträckning kunde ersätta den för
det andra avsedda, varför några nämnvärda besparingar i fråga om materielanskaffningen
genom en sammanslagning icke skulle uppstå. Vad utbildningen
beträffade, hade utredningen givit vid handen, att endast den första
flygutbildningen och skjututbildningen kunde tänkas vara gemensamma för
armén och marinen, men att dessa vapens tillämpningsövningar däremot
'' °re av så olika art, att varje gemensamhet härutinnan vore utesluten.
Någon besparing kunde fördenskull icke ernås genom eu sammanslagning:
o r>
Kunyl. Maj:ts proposition nr JO.
()23
av arméns och marinens flygväsenden i avseende på själva kårerna och
deras utbildning. Slutligen hade av utredningen framgått, att någon lära]»lig
torläggningsplats för ett för armén och marinen gemensamt flygvapen icke
kunde erhållas. Med hänsyn till vad sålunda förekommit, hade revisionen
ansett sig böra för närvarande avstå från tanken på eu sammanslagning
av de båda flygväsendena, i vad beträffade flygformationerna, deras personal
och dennas utbildning. Däremot syntes det revisionen icke möta
något hinder att redan nu göra den ekonomiska och tekniska överledningen
samt därmed även nytillverkningen för arméns och marinens flygväsenden
gemensam.
I enlighet med vad sålunda uttalats, funne revisionen sig böra föreslå,
att arméns flygväsende skulle utbrytas ur Fälttelegrafkåren och bilda ett
självständigt truppslag, benämnt flygtrupperna, samt organiseras såsom eu
särskild kår, Fly gliår cn. Liksom det nuvarande flygkompaniet borde jämväl
flygkåren förläggas till Malmslätt. Då det nuvarande flygetablissementet
därstädes icke vore tillräckligt för den nya kåren, måste detsamma
visserligen icke oväsentligt utökas, men genom att för ändamålet taga i
anspråk för de båda livgrenadjärregementena nu avsedda byggnader därstädes,
vilka enligt revisionens förslag skulle bliva för sådan användning
disponibla, kunde kostnaderna för erforderliga nybyggnader avsevärt nedbringas.
Ehuru det varit önskvärt att i första hand till Norrland permanent förlägga
ett detachement av flygkåren, för att såmedelst förskaffa våra flygare
kännedom om de därstädes under såväl sommar som vinter rådande säregna
förhållandena, hade dock revisionen på grund av de därmed förenade kostnaderna
icke ansett sig kunna föreslå en dylik anordning.
I fråga om övningarna förutsatte revisionen, att skjutövningarna i viss
utsträckning skulle komma att förläggas till Hästholmen invid Vättern,
varest vissa anordningar måste för ändamålet vidtagas, samt att en tillfällig
flygstation skulle anordnas å Ljungbyhed i Skåne ävensom en del
övningar förläggas till Boden.
Med hänsyn till arten och omfattningen av den vid flygkåren förekommande
utbildningen förutsattes denna komma att organiseras på kårstab
samt fyra kompanier.
Vad beträffar den för flygkåren erforderliga aktiva officer sper sonalen, har
revisionen vid uppgörande av sitt förslag utgått från att ett slags passagesystem
måtte tillämpas för denna, personal, dels emedan flygvapnets officerare
till följd av med åren minskad lämplighet såsom flygare i allmänhet
icke kunde förutsättas tillhöra flygtrupperna under hela sin tjänstetid
och dels emedan utbildning enbart vid flygtrupperna icke kunde giva officerarna
det allmänna militära underlag, som erfordrades för att de skulle
kunna tillfredsställande fullgöra sin krävande tjänst.
Med avseende å flygkårens underofficerare har revisionen förutsatt, att
de i regel skulle komma att rekryteras bland kårens underbefäl och kvar
-
624
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
Utbildningens
organise
rande.
stå i sina beställningar under hela sin tjänstetid. Underofficerarnas tjänstgöring
vore nämligen av den art, att något passagesystem för dem icke
erfordrades. Då de icke erhållit sin militära utbildning vid annat truppslag,
skulle ett sådant system också svårligen beträffande dem kunna tilllämpas.
Liksom beträffande arméns övriga truppslag borde enligt revisionens
åsikt jämväl vid flygkåren icke beräknas större antal aktiv personal, än
som för fredstjänstens behöriga upprätthållande vore oundgängligen erforderligt.
Den för mobiliseringsbehovets tillgodoseende ytterligare behövliga
personalen borde därför anskaffas på annat sätt. I fråga om mindre
kvalificerad personal borde behovet givetvis fyllas genom värnpliktiga. Yad
åter anginge flygplanförare och flygspanare, vore detta icke möjligt — i
varje fall icke i större utsträckning — såframt icke flygkårens värnpliktiga
ålades eu flerårig tjänstgöring, vilket givetvis måste anses uteslutet. Men
även om så skedde, skulle behovet dock icke kunna på denna väg fyllas,
enär ett stort antal flygplanförare och så gott som alla flygspanare hade
en sådan verksamhet i fält, att de för att kunna fylla sin uppgift måste
hava officers rutin och taktiska skolning. Vid sådant förhållande läge det
givetvis närmast tillhands att tänka sig mobiliseringsbehovet av flygplanförare
och flygspanare fyllt med officerare i reserven. Detta kunde emellertid
endast ske i viss begränsad omfattning på grund av svårigheten att
inkalla dylika officerare till tillräckligt långa och ofta återkommande övningar
för att under längre tid bibehålla dem vid erforderlig utbildning.
Dör att undvika ökandet av flygkårens stat, utöver vad fredstjänsten krävde,
borde därför erforderligt antal subalternofficerare årligen beordras ur arméns
övriga truppslag till tjänstgöring vid flyglåren för utbildning till flygplanförare
och flygspanare. Efter avslutad utbildning skulle dessa officerare
återgå till respektive regementen och kårer och avses att under ett visst
antal år kunna omedelbart vid mobilisering tagas i anspråk i vederbörlig
befattning vid flygkåren.
Då flygkårens mobiliseringsbeliov sålunda icke kunde tillgodoses med
reservpersonal, utbildad efter samma grunder som vid arméns övriga truppslag,
måste reservpersonalfrågan för flygvapnet lösas på annat sätt. I
sådant avseende borde bland värnpliktiga studenter och likställda ett visst
antal reservofficersaspiranter uttagas för utbildning till flygplanförare och
undantagsvis till flygspanare.
Angående organiserandet av flygtruppernas utbildning har revisionen
anfört huvudsakligen följande.
Ärskontingenten vid flygtrupperna inskrivna och till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet beräknades till 130 man. Dessa förutsattes komma
att uppdelas i särskilda utbildningskategorier, erforderliga för tjänsten vid
flygvapnet. Till flygplanförare, vartill endast sådana, som frivilligt anmälde
sig, borde uttagas, beräknades blott ett mindre antal komma att utbildas
med hänsyn till den begränsade tid, som stode till förfogande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(>2.r)
Yad studenter och likställda beträffade, både revisionen utgått från eu
årskon tingen t inskrivna av 21 man, vilka förutsattes komma att uppdelas
på följande särskilda utbildningskategorier, nämligen flygplanförare, mekaniker,
stationsbefäl, flygingenjörer m. fl.
För tillgodoseende av förut omförmält behov av reservofficerare krävdes
anställandet av ett visst antal reservoffcersaspiranter, uttagna bland studenter
och likställda till ett antal av 12 per år. Efter att dessa senare
1 medio av juni månad avslutat första tjänstgöringen, skulle reservofficersaspiranterna
kvarstanna i tjänst samt genomgå dels under tiden intill
början av oktober jagar- och högre skjutskola, dels ock därefter intill
årets slut särskilt vid kåren anordnad reservofficerskurs. De, som därvid
avlade godkänd examen, skulle följande år utnämnas till fänrikar i flygkårens
reserv med skyldighet att samma eller följande år genomgå en
2 1 Ii månaders repetitionsövning.
Flygkåren tilldelade värnpliktiga av ersättningsreserv förutsattes komma
att inkallas i fyra ungefär lika stora omgångar och tagas i anspråk för
handräckningstjänst och verkstadstjänst samt till stations- och parkmanskap
m. m.
För officerare, som ur arméns olika truppslag beordrades till flygkåren
för utbildning till flygplanförare, skulle först anordnas en uttagningsflygskola,
vartill 14 officerare skulle beordras och 9 uttagas. Dessa 9 skulle
därefter genomgå fortsatt flygskola och skjutskola ävensom vid flygverkstäderna
praktisk utbildning i motorlära m. m., varpå skulle följa eu till
Norrland förlagd vinterflygskola. Efter dennas avslutande skulle utbildningen
fortsättas antingen vid jagar- och högre skjutskola eller vid flygspanar
skola och flygverkstäder. Slutligen skulle tillkomma en 2 V2 månaders
repetitionsövning under tredje eller fjärde året.
Beträffande officerare, som ur arméns olika truppslag beordrades till flygkåren
för utbildning till flygspanare, hade revisionen beräknat ett årligt
behov av 12 subalternofficerare. Dessas utbildning skulle omfatta genomgående
av en flygspanarskola samt under andra eller tredje året åtföljas
av en 2 1/ä månaders repetitionsövning, under större delen av tiden förlagd
till Norrland.
Utbildningen av flygkårens fast anställda manskap skulle i lämplig och
möjlig utsträckning fortgå i samband med övrig här omförmäld utbildning.
Med hänsyn till vad sålunda anförts angående flygkårens allmänna orga- Fredskader.
nisation samt utbildningens ordnande, beräknade revisionen den för kårstaben
och kompanierna erforderliga aktiva militärpersonalen — frånsett
beställningsmän — på sätt efterföljande tablå närmare utvisar.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20 ) 212523 40
626
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Allmän
organisation.
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl och |
||||||||
Kompanierna........... Kårstab............................................ Tillhopa |
Överstelöjtnant eller major |
Kaptener |
Löjtnanter |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Furirer av 1. klass |
Furirer av 2. klass |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Volontärer |
i |
4 1 |
12 i |
4 1 |
7 1 |
3 |
5 |
7 |
6 |
48 |
|
i |
5 |
13 |
5 |
8 |
3 |
5 |
7 |
6 |
48 |
Härtill komme 24 beställningsmän, varav 2 furirer av 1. klass och 4
av 2. klass.
Förutom den ovan nämnda militärpersonalen beräknade revisionen erforderlig
vid flygkåren följande civilmilitära och civila personal, nämligen
2 flygingenjörer, 1 flygfotograf, 1 tygförvaltare av 1. klassen och 3 expedition
sunderofficerare samt verkstads- och förrådspersonal till ett antal av 10.
För den centrala förvaltningen av flygväsendet beräknades såsom chef,
tillika inspektör över såväl arméns som marinens flygväsende, en regementsofficer
av överstes eller kommendörs tjänsteställning samt såsom hans
biträde en stab bestående av personal från såväl arméns som marinens
flygväsende, nämligen 2 kaptener, 1 löjtnant, 1 departementsskrivare samt
1 flygingenjör ävensom 1 expeditionsvakt.
2. Marinens flygväsende.
I fråga om marinens flygväsende har försvarsrevisionen framhållit,
att detta, därest det skulle på ett tillfredsställande sätt kunna fylla sina
uPPgifter i krig, måste icke blott väsentligt utökas utan även erhålla en
fastare organisation än den nuvarande. På grund av den synnerligen ringa
omfattning, särskilt i fråga om materiel, som marinens flygväsende för
närvarande hade, innebure detta i stort sett, att ifrågavarande vapenslag
måste vid marinen så gott som helt och hållet nyuppsättas. Med avseende
å organisationen hade revisionen efter verkställd undersökning kommit
till det resultatet, att den för flygväsendet erforderliga personalen allt
fortfarande borde kvarstå å flottans och kustartilleriets stater och för viss
tid kommenderas till tjänstgöring vid flygvapnet på samma sätt som
vid övriga specialgrenar inom marinen, exempelvis min- och undervattensbåttjänsten.
Då marinen för närvarande saknade permanent förläggningsplats för flygväsendet,
borde eu permanent flygstation för marinens flygväsende anordnas,
dit utbildningen i möjligaste mån borde koncentreras. Såsom lämpligaste
plats härför hade av marinens myndigheter föreslagits Hägernäs vid Störa
Kung}.. Maj:ts proposition nr JO.
627
Värtan, där kronan förvärvat för en flygstation erforderligt markområde.
Ehuru revisionen funnit, att Hägernäs väl lämpade sig för ändamålet,
ansåge sig revisionen dock med hänsyn till de avsevärda kostnader, som
ett utbyggande av en permanent flygstation därstädes skulle medföra, icke
kunna biträda detta förslag. I stället föresloge revisionen, att flygstationen
skulle förläggas till Bindön vid Vaxholm. Ehuru denna plats ur utbildningssynpunkt
icke erbjöde samma fördelar som Hägernäs, finge den dock i stort
sett anses tillfredsställande. Genom att taga i anspråk erforderlig del av det
genom Vaxholms grenadjärregementes indragning ledigblivna kasernetablissementet
kunde kostnaderna för flygstationens anordnande avsevärt nedbringas.
Med hänsyn till de mindre goda isförhållandena invid Bindön borde dock
vinterutbildningen av flygbåtförare under 21 /■-< — 3 månader fortfarande förläggas
till Hägernäsviken, där en mindre hangarbyggnad borde uppföras och
vissa mindre planeringsarbeten utföras. Personalen skulle såsom hittills vid
Hägernäs förläggas å lämpligt logementsfartyg. Med den sålunda föreslagna
anordningen skulle marinens flygskolor komma att förläggas, den
första utbildningen av flygbåtförare (vinterflygskola) till Hägernäs samt
fortsättningsskola för flygbåtförare, flygspanar- och skjutskola, jagarskola
med högre skjutskola, skola för flygbåtmaskinister och reservofficerskurs till
flygstationen å Bindön. Eepetitionsövningar för samtlig flygpersonal ävensom
den praktiska utbildningen av flygspanare vid samövning med rustade
sjöstyrkor och med kustfästningarna förutsattes komma att förläggas till å
lämpliga platser anordnade provisoriska flygstationer.
Enligt revisionens åsikt borde den såsom flygstationschefer och såsom
lärare vid flygskola m. m. ständigt erforderliga aktiva officer sper sonalen,
i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande armén, rekryteras
från flottans och kustartilleriets stam, i första hand bland därtill lämpliga
färdigutbildade elever. Liksom vid armén förutsattes övriga officerselever
efter avslutad utbildning återgå till annan tjänst vid flottan och kustartilleriet,
dock med skyldighet att fullgöra vissa kortare repetitionsövningar
vid flygväsendet.
Av de för flygväsendet erforderliga underoffcerarna skulle ett fåtal avses
för beklädande av vissa uppbördsmannabefattningar. Det stora flertalet
åter förutsattes komma att tjänstgöra såsom flygbåtförare och flygbåtmaskinister.
Enär ett tillräckligt antal officerare ej kunde avses för marinens
flygväsende, vore det nämligen nödvändigt att rekrytera ett visst
antal flygbåtförare från under officerskåren. Av dessa borde därtill lämpliga
behållas i tjänst vid flygväsendet såsom biträdande lärare m. m.,
under det att övriga återginge till annan tjänst vid marinen med skyldighet
att deltaga i vissa repetitionsövningar vid flygväsendet. Liksom officerspersonalen
borde jämväl underofficerarna endast vissa år tjänstgöra vid
flygväsendet för att därefter återgå till annan tjänst vid marinen.
I likhet med vid flottan borde jämväl vid flygväsendet ej beräknas större
antal aktiv personal, än som för fredstjänstens upprätthållande vore ound
-
628
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Utbildningens
organise
rande.
gängligen erforderligt. För att fylla mobiliseringsbeliovet måste därför i
stor utsträckning anlitas reservpersonal och värnpliktiga. För befattningar
såsom flygbatmaskinister ävensom för vissa andra mindre krävande befattningar
borde värnpliktiga kunna avses. Däremot syntes det revisionen
icke vara möjligt att i någon större utsträckning använda sådana såsom
flygbatförare och flygspanare. Den enda utvägen att fylla mobiliseringsbekovet
av sådan personal vore därför att vid marinens flygväsende anordna
en reservofficersutbildning, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som av revisionen föreslagits för armén. Då man vid marinen icke kunde
räkna med eu uttagning av aktiv personal till flygspanare i samma utsträckning
som vid armén, måste reservofficersutbildningen vid marinens
flygväsende inriktas på att förutom flygbåtförare jämväl erhålla ett antal
mobiliseringsdugliga flygspanare. Antalet reservofficerare, som med hänsyn
till mobiliseringsbehovet årligen behövde vid marinens flygväsende utexamineras,
beräknades av revisionen till 12, därav 7 flygbåtförare, 4 flygspanare
och 1 för tjänstgöring såsom flygingenjör.
Enligt av revisionen verkställda beräkningar erfordrades för marinens
flygväsende en årskontingent av 159 inskrivna och till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet. Ifrågavarande värnpliktiga skulle utbildas till
flygbåtmaskmister, flygbåtförare, fotografer, hantverks- och liandräckningsmanskap
för flygbåtarnas skötsel och vård m. m. Till flygbåtförare förutsattes
endast komma att utbildas värnpliktiga med föregående flygutbildning,
vilka frivilligt anmälde sig till dylik tjänst.
Årskontingenten studenter och likställda hade av revisionen beräknats till
20 man. Dessa förutsattes komma att utbildas till flygbåtförare, flvgspanare
och flygingenjörer.
Då de till flygbåtförare utbildade värnpliktiga ej kunde erhålla sådan utbildning,
att de vore vid mobilisering omedelbart användbara, erfordrades
för tillgodoseende av det omedelbara mobiliseringsbehovet av flygbåtförare
och flygspanare anställandet av ett visst antal reservofficersaspiranter för utbildning
till reservofficerare vid marinens flygväsende. Dessa skulle lik
som vid arméns flygväsende uttagas bland de studenter och likställda,
vilka redan under värnpliktstiden påbörjat utbildning till flygbåtförare och
flygspanare. Antalet årligen uttagna beräknades till 15, därav 1 för utbildning
till flygingenjör. Efter värnpliktstidens slut skulle dessa reservofficersaspiranter
kvarstanna i tjänst under en tid av ytterligare 10 månader
och härunder genomgå dels särskilt anordnad reservofficerskurs och
dels högre flygbåtförar- och flygspanarutbildning. De, som därvid bleve
godkända, skulle utnämnas till fänrikar i marinens flygväsendes reserv.
Under de senare åren hade årligen 2 ä 3 fänrikar i flottans reserv, f. d.
radiomatroser vid flottan, uttagits till utbildning såsom flygspanare. Då
detta visat sig ändamålsenligt, borde allt fortfarande 2 reservofficerare årligen
utbildas till flygspanare.
Kanyl. Maj:ts proposition nr JO.
629
Till första utbildning till flygbåtförarc beräknades årligen komma att beordras
9 officerare och 7 underofficerare från flottan och kustartilleriet
samt 13 värnpliktiga. Av dessa skulle under den förberedande utbildningen
uttagas 6 officerare, 4 underofficerare och 9 värnpliktiga för fortsatt
utbildning. De sålunda uttagna skulle därefter vid flygstationen å
Rindön genomgå fortsättningsflygskola och skjutskola samt därefter jagarskola
och högre skjutskola ävensom deltaga i samövningar med rustade sjöstyrkor
och kustfästningarna.
Utbildningen av flygspanare skulle förläggas till flygspanar- och skjutskola
å Rindön. Till dylik utbildning beräknades årligen komma att beordras
4 officerare av flottans och kustartilleriets stam, 2 officerare i flottans
reserv och 5 till reservofficersaspiranter uttagna värnpliktiga.
Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande det marina flygväsendets
allmänna organisation, hade revisionen beräknat den för detsamma erforderliga
personalen på följande sätt.
För tjänstgöring i den av revisionen föreslagna gemensamma tekniskekonomiska
ledningen borde från marinens flygväsende avses 1 regementsofficer,
1 kapten, 1 subalternofficer och 1 pensionerad underofficer.
Såsom befäl vid flygstationer ävensom lärare vid skolor och kurser beräknades
5 kaptener, 11 subalternofficerare och 11 underofficerare.
Flygstationspersonal, erforderlig för tjänstgöring såsom flygbåtmaskinister,
kvartersmän, redogörare, artillerikonstapel och radiostyrman ävensom för
ombestyrande av liandräckningstjänsten, beräknade revisionen till 15 underofficerare,
22 korpraler och 13 yrkesutbildade meniga, stam, ävensom erforderligt
antal värnpliktiga.
För flygdepån å Stockholms varv avsåges 1 kapten, 1 subalternofficer
och 3 underofficerare jämte nödigt antal värnpliktiga.
För ledningen av flygverkstaden å Stockholms varv erfordrades 2 flygingenjörer.
Övrig för dessa verkstäder erforderlig personal — förutom
värnpliktiga — liksom ock 2 förmän vid reparationsverkstaden å Rindön
hade upptagits å varvets stat samt därför ej medtagits i personalberäkningarna.
Under vinterflygskolans förläggning vid Hägernäs erfordrades 1 marinläkare,
vartill hänsyn borde tagas vid beräkning av för marinen erforderliga
marinläkare.
För expeditions- och skrivgöromål vid flygstationerna å Rindön och
Hägernäs ävensom vid varvet i Stockholm borde såsom expeditionsunderofficerare
beräknas 3 pensionerade underofficerare.
Till sammanfattning av revisionens förslag till personalberäkning för
marinens flygväsende hade uppgjorts efterföljande tabell.
FredskaeCer.
630
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Brevduveväsendet
vid
flottan.
s |
t a |
m |
Reserv |
V ärnpl. |
||||||||
Oi |
''ficers |
ire |
O |
►1 CD CD |
SO |
hd |
CO p |
H3 |
||||
& o CT9 |
ce p £2 |
S ? |
►d X & |
CD 00 C |
►i < O |
CD CD < |
p CD ° g |
CD p et- CD |
5! |
|||
CD B CD P tt CD O B a CD N |
Kaptener |
CD >-i P O B o CD P •-i CD |
5’ crq CD D CD * |
t» ■3 ? CD |
3r (långtjänst-jrpraler) |
rildade meniga |
o'' CD >-i CD SB 09 *2. ►5" p p ce CD >1 |
•-*» Pi O CD SB CD O O |
p9 CD o j* CD P ® P P P. CD *4 |
O O £ CD et- 8* s p |
p: P CD et- P et- et- P OK} g |
|
Den centrala förvaltningen .. |
1 |
i |
1 |
1 |
||||||||
Befäl vid flygstationer och skolor |
||||||||||||
m. m............... |
— |
5 |
11 |
_ |
11 |
_ |
_ |
|||||
Flygstationspersonal .......... |
— |
— |
— |
_ |
15 |
22 |
13 |
|||||
Flygdepån å Stockholms varv |
— |
1 |
1 |
_ |
3 |
|||||||
Elever ................................ |
— |
— |
15 |
_ |
8 |
8 |
_ |
2 + 15 |
19 |
120 |
||
Flygverkstäderna å Stockholms varv |
— |
— |
_ |
2 |
_ |
|||||||
Expeditionsunderofficerare............... |
— |
3 |
— |
— |
||||||||
Summa |
1 |
7 |
28 |
2 |
37 |
30 |
13 |
2 + 15 |
4 |
19 |
120 |
Av den sålunda erforderliga stampersonalen borde enligt verkställda beräkningar
2 kaptener, 7 subalternofficerare, 5 underofficerare samt 5
korpraler och 7 meniga beordras från kustartilleriet.
Beträffande brevduveväsendet vid flottan bar försvarsrevisionen framhållit,
att under världskriget brevduvor med stor framgång använts för avgivande
av meddelanden från flygbåtar, och att på grund härav under år 1920
anordnats ett brevduveslag vid Karlskrona flygstation, avsett för cirka 60
brevduvor, med vilka goda resultat vunnits. För fullständigande av brevduveväsendet
vid marinens flygväsende borde liknande brevduveslag anordnas
vid flygstationen å Bindön samt vid Göteborgs örlogsdepå, varför revisionen
under anslaget till flottans krigsberedskap och övningar ansett
sig böra upptaga viss kostnad för flottans brevduveväsende. Någon särskild
personal behövde icke beräknas för detta ändamål,
3. Reservationer till försvarsrevisionens betänkande.
I vissa av de till försvarsrevisionens betänkande och förslag fogade reservationerna
hava framhållits den ökade betydelsen av flygvapnet och nödvändigheten
av att förstärka detsamma, utöver vad revisionen föreslagit,
utan att dock något utformat förslag härutinnan framlagts.
Sålunda har i den av herr Johan Nilsson in. fl. avgivna reservationen
bland annat anförts, att med luftvapnets senaste utveckling en ny och
särdeles betydelsefull faktor införts i försvarsproblemet, vilken syntes böra
leda till upprättandet åv eu fullt fristående och självständig organisation
för detta vapen, jämställt med armén och flottan.
Herr Pettersson har i sin reservation påvisat flygvapnets hastiga utveckling
under världskriget och den betydande omfattning, detta vapen fått
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 631
inom alla moderna främmande arméer och mariner, samt förordat eu närmare
undersökning dels angående möjligheterna att göra vart luftförsvar i
möjligaste mån rörligt, så att det kunde möta fientliga luftanfall i luften,
helst innan fienden komme över våra gränser, och dels huruvida torpedflygplan
skulle kunna ersätta eu del av torpedvapnet.
I herr Lybcclcs reservation slutligen hava framhållits de olägenheter, som
skulle uppkomma i händelse av ett genomförande av revisionens förslag
om gemensam teknisk och ekonomisk överledning av flyg\äsendet, \arföl
detsamma avstyrktes och i stället förordades inrättande av eu flygavdelning
i marinförvaltningen. Därjämte påyrkades en avsevärt kraftigare utveckling
av det marina flygväsendet, än revisionen föreslagit.
4. Myndigheternas yttranden över försvarsrevisionens förslag.
Generalskommissionen har i sitt yttrande över försvarsrevisionens förslag Gcncraisendast
i allmänna ordalag berört flygväsendets organisation och omfattning om™°sl°
och sålunda anfört, att flygvapnet, alltjämt statt i rask utveckling, redan nu
intoge en så framstående plats inom varje försvarsväsende, att det vid operationer
till lands och sjöss vore erforderligt för att i tid införskaffa underrättelser
om fienden och för att trygga härens och flottans förbindelser,
samt att det ägde en säregen förmåga att överraskande bereda en
fiende avbräck, ofta av förlamande art. Det vore därför i hög grad
önskvärt, att flygvapnet även inom vårt försvarsväsende snarast möjligt
utökades, utöver vad revisionen föreslagit. Även om ekonomiska skäl icke
ansetts medgiva flygvapnets organiserande i önskvärd omfattning, borde
det dock hava blivit mindre knapphändigt tillgodosett, än som skett.
Åtminstone borde tillkommit ett flygdetacliement i Boden, så organiserat,
att detsamma städse och omedelbart kunde tagas i anspråk.
Då vidare ett väl utvecklat civilt flygväsende i krig vore till stor nytta
för försvaret, syntes det angeläget, att staten på lämpligt sätt befrämjade
och understödde den civila flygningen i landet, utan att dock försvaret
belastades med kostnader härför.
Marinmyndigheterna hava framhållit, att marinens flygväsende alltifrån Marinmyndigsin
tillkomst varit nödsakat att draga sig fram med ytterst reducerade yttranden.
medel. Myndigheterna instämde därför tillfullo i revisionens uttalande,
att något marinens flygväsende knappast kunde sägas hava blivit uppsatt.
Att så nu måste ske vore uppenbart. Den utökning, som revisionen i
anslutning härtill föreslagit, vore emellertid icke tillräcklig, utan krävdes
ett avsevärt kraftigare förstärkande av denna viktiga del av vårt sjöförsvar.
Den av revisionen föreslagna centrala organisationen av flygväsendet har
av marinmyndigheterna avstyrkts, dels emedan betydande tekniska olikheter
gjorde sig gällande mellan marinens och arméns flygplan och dels
emedan beväpningen i flera fall bleve olika, då exempelvis marinflygplanen
skulle kunna medföra bomber av andra modeller än arméns samt
632
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
torpeder och minor. Det syntes därför marinmyndigheterna, att den tekniska
och ekonomiska ledningen av marinens och arméns flygvapen borde
liksom den militära vara skild och förlagd till en flygavdelning inom
marinförvaltningen respektive ett flygdepartement inom arméförvaltningen.
Därjämte borde eu på vetenskaplig grund byggd gemensam försöksanstalt
tillkomma. Dennas huvudsakliga verksamhet borde inriktas på det för
all flygning, såväl civil som militär, gemensamma, nämligen aerodynamiska,
motortekniska, materialtekniska och konstruktiva frågor. Anstalten
skulle kunna ställas under sakkunnig civil ledning och i så fall anslutas
till lämplig annan staten tillhörig anstalt. Till densamma borde kommenderas
lämplig personal från såväl marinen som armén.
I anslutning till vad sålunda föreslagits, vore det nödvändigt att vid
flottans varv i Stockholm inrätta ett flygdepartement.
Beträffande organisationen av marinens flygväsende i övrigt tillstyrkte myndigheterna
i allt väsentligt revisionens förslag under framhållande av behovet
att anskaffa vissa för vårt försvar särskilt värdefulla typer av flygplan
samt öka antalet plan utöver det av revisionen föreslagna.
I fråga om flygväsendets förläggning förordade myndigheterna Hägernäs
såsom permanent förläggningsplats ävensom upprättande av permanenta
flygstationer vid Karlskrona och Göteborg samt tillfälliga sådana vid
Gustavsvik, Luleå och å Gotland.
in. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen.
A. Grunder för flygvapnets organisation.
Erfarenheterna från världskriget synas mig hava ådagalagt flygvapnets
störa betydelse för krigföringen icke allenast såsom ett numera oumbärligt
hjälpvapen vid lånt- och sjöstridskrafternas operationer utan även för avvarjande
av luftanfall och för utförande av självständiga anfallsföretag med
ändamål att tillfoga fienden sådana skador, att hans krigföring därigenom
mer eller mindre lamslås. Ett för vårt försvar avpassat flygvapen måste
darfor enligt mm åsikt i sig upptaga flygformationer av sådan beskaffenhet
och omfattning, att flygvapnet är i möjligaste mån i stånd att fylla
de olika uppgifter, som, efter vad nyss sagts, böra tillkomma detsamma.
Med instämmande i de förut återgivna, i reservationer till försvarsrevisionens
betänkande gjorda uttalandena angående flygvapnets betydelse för
försvaret och i viss mån anslutande mig till myndigheternas yttrande angående
behovet av dess förstärkande, anser jag det sålunda vara nödvändigt
att oka detta vapen i större omfattning, än vad revisionen föreslagit.
För att en utveckling av flygvapnet i angivna riktning skall kunna på
ekonomiskt fördelaktigt sätt åvägabringas, synes emellertid detsamma böra
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
633
givas en fastare och mera självständig organisation, än det för närvarande
liar.
Härvid uppställer sig givetvis frågan, huruvida arméns och marinens
nuvarande fiygväsenden böra vart för sig beredas en självständigare ställ
ning inom respektive armén och marinen eller om de icke böra sammanföras
till ett fristående flygvapen vid sidan av de båda andra vapnen.
Då det för besvarandet av denna fråga torde vara av en viss betydelse
att hava kännedom om huru man i utlandet organiserat sina luftstridskrafter,
skall jag till eu början här i korthet redogöra för huru de ledande
militärmakterna och ett par av våra grannländer förfarit härutinnan.
För tillfället är, såsom känt torde vara, Frankrike kraftigast rustat
med avseende på luftstridskrafter. Den nuvarande statliga organisationen
för det militära och civila flygväsendet ordnades där år 1920 genom införandet
av det under ministeriet för allmänna arbeten sorterande understatssekreteriatet
för aeronautik och lufttransporter, vilket arbetar på tre sektioner,
en för tekniska frågor och försök, en för kontroll av aeronautik
tillverkning samt en för lufttrafik och därmed samhörande frågor. Vid
sidan av denna organisation äro arméns och marinens flygvapen organiserade
fristående från varandra och underställda krigs-, respektive marinministeriet.
Yart och ett av dessa ministerier har sin självständiga organisation
för flygväsendet. En viss centralisation är dock genomförd, i
det att beställning av flygmateriel för de båda ministerierna äger rum genom
understatssekreteriatet för aeronautik, som granskar inkomna förslag till
nyanskaffningar, verkställer beställningar och övervakar tillverkningen av
den behövliga materielen. Inom franska senaten och deputeradekammaren
hava emellertid tid efter annan röster höjts till förmån för en fullständig
sammanslagning av de båda vapnen, utan att detta likväl ännu föranlett
till någon åtgärd i sådant syfte.
I England skedde redan under kriget en sammanslagning av arméns
och marinens luftstridskrafter, vilka därvid underställdes ett nybildat luftministerium,
omfattande såväl det militära som det civila flygväsendet.
Ehuru denna organisation synes hava varit till gagn för flygmaterielens
tekniska utveckling, har den dock i fråga om personalens utbildning och
materielens användning åstadkommit starka slitningar mellan luftministeriet
och särskilt marinministeriet (amiralitetet). Orsaken härtill synes
hava varit, dels att luftministeriet tilldelat marinen för fyllande av dess
uppgifter otillräckligt antal flygplan, och dels att de marinen tilldelade
flygplanen varit bemannade med personal, som helt eller delvis stått främmande
för grunderna för sjövapnets användning. Sedan med anledning härav
amiralitetet gjort hemställan om upprättandet av ett särskilt för marinen avsett
flygvapen samt riksförsvarsutskottet behandlat denna fråga och framlagt förslag
till densammas ordnande, har regeringsförslag härom under sistlidna
sommar blivit antaget. Enligt detsamma skall luftministeriet bibehålla
634
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ledningen av både det civila och det militära flygväsendet, men de dittillsvarande
oklara och otillfredsställande utbildnings- och befälsförliållandena
inom flygvapnet skola, i vad de angå marinen, ordnas i samråd med
amiralitetet, varjämte amiralitetets anslagsäskanden beträffande marinflygväsendet
skola underkastas riksförsvarskommitténs särskilda prövning, allt i
ändamål att utan uppdelning av det militära flygväsendet i möjligaste mån
tillgodose amiralitetets krav.
Italien har helt nyligen omorganiserat sitt flygvapen, varigenom detsamma
erhållit eu självständig ställning under enhetligt överkommando
med underordnade lufteskadrar, avsedda för lånt- och sjökrigföringens
behov. I fredstid avses att tilldela vardera hären och flottan för övningar
erforderligt antal flygformationer. Dessas fördelning under krig bestämmes
av mobiliseringsplanen.
^ ad våra grannländer angår, är deras luftförsvar ännu ej slutligt ordnat.
För Norges del föreligger dock ett av den sedan år 1920 arbetande försvarskommissionen
nyligen avgivet förslag till flygvapnets organisation. Enligt
detta förslag skulle flygvapnet organiseras såsom en särskild gren av försvaret,
under iakttagande av att inom vapnet specialisering av personalen
skulle äga rum, allteftersom densamma vore avsedd att använda sjöflygplan
och företrädesvis operera tillsamman med marinen eller att begagna
landflygplan och operera tillsamman med härens truppförband. Flygvapnets
överledning och tekniska verksamhet, luftvarningstjänsten, mörkläggning
m. in. dylikt ävensom en del skolor skulle däremot vara gemensamma
för hela flygvapnet. I Danmark äro arméns och marinens flygvapen
fortfarande skilda och underställda var sin chef. Finlands luftstridskrafter
däremot äro organiserade såsom ett självständigt vapenslag,
underställt en direkt under försvarsministern lydande chef. Denne biträdes
av en stab, vars arbete är fördelat på fyra avdelningar, en för
personal, en för taktiska, eu för tekniska och eu för ekonomiska ärenden.
I utlandet äro sålunda asikterna i den viktiga frågan om gemensamt
eller på här och flotta fördelat flygvapen ännu ej stadgade ens hos de
stater, som deltagit i världskriget. Eu viss benägenhet synes dock göra
sig gällande, att, med beaktande av härens och flottans speciella behov,
organisera ett för dem gemensamt, självständigt flygvapen.
De synpunkter, som, vad vårt land vidkommer, böra tagas i betraktande
med avseende å organisationen av flygvapnet, äro dels militära dels
tekniska och dels ekonomiska.
I militärt avseende är av största betydelse, att organisationen är sådan,
att, samtidigt med att såväl arméns som marinens krav på flygvapnet
bliva tillgodosedda, detsamma även blir i stånd att utföra de mera självständiga
uppdragen, nämligen offensiv och defensiv luftkrigföring utan omedelbart
samband med härens och flottans operationer. Den av de militära
myndigheterna och även av försvarsrevisionen, ehuru med tvekan, förordade
Kungl. Maj:ts -proposition nr 20.
035
organisationen med skilda, armén respektive marinen tilldelade flygvapen
skulle säkerligen, därest tillräckliga anslagsmedel kunde påräknas för att
giva vartdera flygvapnet erforderlig omfattning, kunna så ordnas, att flygvapnets
ovan angivna uppgifter kunde lösas. Av ekonomiska skäl skulle
det emellertid sannolikt icke låta sig göra att förläna organisationen en sådan
omfattning, varför vissa omflyttningar de båda vapnen emellan beroende
på inträffade krigsfall och krigslägen bleve nödvändiga. Svårigheter måste
befaras härvid komma att uppstå till följd därav, att i saknad av gemensam
ledning varken personalens utbildning eller materielens konstruktion
lämpats för eu dylik mångsidigare användning. Ett genom sammanslagning
av de båda flygvapnen bildat och i förhållande till armé och marin fristående
flygvapen under enhetlig ledning skulle däremot, såvitt jag kan finna, på
avsevärt mycket bättre förberett sätt kunna utföra de olika uppdrag, som
tillkomma detsamma. Erinras må nämligen, att själva den grundläggande
flygutbildningen samt utbildningen för luftstrid och i bombkastning
mot fasta mål i huvudsak äro lika för all flygpersonal, varför med ett enhetligt
lett flygvapen vissa grenar av denna utbildning skulle kunna göras
gemensamma och vunna erfarenheter beträffande densamma lättare och
utan omgång komma hela vapnet tillgodo. Härtill kommer också, att
i vårt land sommartid tillgången på landningsplatser är knapp för landflygplan
men däremot riklig för sjöflygplan, under det att vintertid förhållandet
ofta nog är det motsatta. En stor del av de för vårt försvar
avsedda flygplanen måste därför vara så inrättade, att de kunna förses
med ställ för landning antingen å fast mark och is eller å vatten, och
personalen utbildad i enlighet härmed, vilket lättare torde kunna genomföras
med gemensam ledning. Givet är emellertid, att även ett gemensamt
flygvapen måste vara så ordnat, att den synnerligen viktiga speciella
krigsutbildning, som erfordras för de såsom hjälpvapen för armén respektive
marinen avsedda flygformationerna, kan bibringas härför lämplig personal.
Yad den tekniska synpunkten beträffar, är det uppenbarligen av största
vikt att åvägabringa enhetlighet och planmässighet i flygmaterielens konstruktion
och anskaffning. Även detta låter sig säkrare och ändamålsenligare
utföras under en och samma ledning. Enär det vidare knappast kan
förväntas, att de medel, som kunna ställas till förfogande för flygmaterielens
anskaffning, komma att medgiva uppställande av alla för försvaret
såsom behövliga ansedda flygformationer, torde det bliva nödvändigt att
träffa sådana anordningar med avseende å den privata flygindustrien och
civila lufttrafiken, att de vid krigstillfälle kunna helt komma försvaret
tillgodo. Det härför erforderliga arbetet synes mig också vara lättare att
ordna med ett under enhetlig ledning stående flygvapen än med två skilda
sådana vapen.
I fråga om de ekonomiska synpunkter, som göra sig gällande vid flygvapnets
organisation, måste i första hand eftersträvas, att organisationen
så ordnas, att de medel, vilka kunna komma att avses för flygvapnet,
636
Kungl. Maj:t$ proposition nr 20.
bliva på effektivaste sätt utnyttjade för detsammas ändamålsenliga utveckling.
Därest två självständiga flygvapen skulle organiseras, torde dessa
vart för sig få en alltför ringa omfattning, för att, ekonomiskt sett, motivera
tillsättandet av en självständig ledning med till densamma hörande
organ för vartdera av dem. Förutom de högre administrationskostnader,
som härav skulle betingas, torde även svårigheter uppstå för verkställandet
av sådana gemensamma anskaffningar, som äro ägnade att åstadkomma
besparingar. Marinmyndigheterna hava, såsom i det föregående nämnts,
för nedbringande av administrationskostnaderna föreslagit upprättande av
en i armé- respektive marinförvaltningen ingående teknisk-ekonomisk ledning
för de av revisionen föreslagna, för armé och marin särskilda flygväsendena.
Även om härigenom kostnaderna för administrationen skulle
kunna något minskas, kvarsta emellertid de av mig nyss framhållna svårigheterna
att med skilda ledningar göra eljest möjliga besparingar. En
sammanslagning av flygvapnen under gemensam ledning synes mig på
giund härav, och med avseende lästat vid att densamma även möjliggör
att genom viss centralisation förbilliga utbildningen, jämväl ur ekonomisk
synpunkt sett vara att föredraga.
Den omfattning av flygvapnet, som jag i det följande kommer att föreslå,
har av ekonomiska skäl måst givas en begränsning, som eljest med hänsyn
till vapnets betydelse icke är önskvärd. Med kännedom om att flerstädes
i utlandet luftflottorna alltjämt äro stadda i tillväxt, är eu ytterligare utveckling
av vårt flygvapen sålunda sannolik. Den för detta vapen avsedda
organisationen bör fördenskull vara sådan, att en dylik utveckling kan ske
utan större organisationsändringar. Påtagligt torde vara, att självständighet
i organisationen med egen från andra uppgifter befriad målsman för
flygvapnet är en den bästa grundval för vapnets vidare utveckling. Häri
finner jag ännu en anledning till att vårt flygvapen bör organiseras självständigt.
Försvarsrevisionen har såsom skäl för sin ståndpunkt att för närvarande
avstå från påyrkande av en sammanslagning av arméns och marinens flygväsenden,
i vad beträffar flygformationerna, deras personal och dennas utbildning,
bland annat framhållit, att någon lämplig förläggningsplats för
ett gemensamt flygvapen icke står att erhålla. Med den av mig föreslagna
utökningen av flygvapnet kan emellertid en enda gemensam förläggningsplats
icke ifrågakomma dels av den anledning, att övningarna
bliva av sådan omfattning, att för utbildningens ekonomiska och ändamålsenliga
bedrivande ett flertal förläggningsplatser erfordras, och dels emedan
den betydligt ökade materielen ur säkerhets- och mobiliseringssynpunkt bör
vara förlagd till skilda orter. Nyssnämnda av revisionen anförda skäl
mot ett gemensamt flygvapen äger sålunda icke här giltighet.
Slutligen må framhållas, att den av revisionen i samband med införandet
av gemensam teknisk-ekonomisk ledning föreslagne inspektörens för flygvapnet
befälsställning torde komma att bliva alltför kringskuren för att
Kanal. Maj:ts proposition nr 20.
637
medföra åsyftat gagn. Hkall flygvapnets utveckling främjas, måste i spetsen
för vapnet stå eu chef i detta ords vedertagna bemärkelse, i stånd att
såsom vapnets verkliga målsman föra det framåt.
På grund av vad sålunda anförts, anser jag, dels att flygvapnet bör
utbrytas ur armén och marinen och i fred sammanföras till ett i förhållande
till dessa fristående flygvapen i stånd att såväl tillgodose arméns och marinens
behov av väl utbildade flygformationer som utföra självständiga uppdrag,
och dels att detta flygvapen i fred bör vara underställt eu under Konungen
direkt lydande chef.
Denne chefs viktiga uppgift såväl i fred som under krig skulle vara att
tillse och svara för att den för armén och marinen ävensom för utförande
av självständiga företag avsedda flygmaterielen befinner sig i fullgott och
ändamålsenligt skick, samt att den för densammas användning erforderliga
personalen är väl utbildad, en var för fullgörande av honom tillkommande
åligganden. Denna uppgift är krävande, framför allt i krigstid, då behovet
av materiel och personal skall fyllas långt utöver tillgången i fredstid.
Det synes mig med hänsyn härtill nödvändigt, att chefen för flygvapnet
i krig kvarstannar i hemorten för att helt ägna sig häråt. Till
generalstabs- och marinstabschefernas förfogande i högkvarteret för biträde
vid planläggning m. m. av företag med luftstridskrafterna böra därför avses
andra med flygvapnets användning väl förtrogna officerare, vilka böra
ingå i respektive chefers staber.
För att kunna i möjligaste mån tillgodose den i flera avseenden
speciella krigsutbildning, som erfordras för den för samverkan med armén
avsedda personalen i förhållande till den för samverkan med marinen avsedda,
ävensom för att undvika sådana missförhållanden, som förekommit
inom det engelska luftvapnet, torde det fristående flygvapnet böra organiseras
på två kårer, armé fly gliåren och marinfly gliåren. Detta hindrar icke
att, såsom i det följande angives, viss utbildning kan vara gemensam.
Såsom de föreslagna benämningarna utmärka, skulle den förra kåren utgöras
av de formationer, som tänkas komma att i krig eller vid krigsfara företrädesvis
användas vid arméns truppförband, och därför huvudsakligen
sammanställas av personal från armén, samt den senare utgöras av för marinen
avsedda formationer och rekryteras huvudsakligen från marinen. Dessa
kårer organiseras i huvudsak efter samma grunder som de av försvarsrevisionen
i fråga om arméns flygkår respektive marinens flygväsende föreslagna.
Jag anser mig böra framhålla, att, därest erfarenheterna av sammanslagningen
av arméns och marinens flygväsenden under den vidare utvecklingen
av flygvapnet skulle giva vid handen, att detsamma lämpligen ånyo bör
uppdelas uti två från varandra fristående flygvapen, detta torde, i händelse
av organisationens ordnande på ovan angivet sätt, utan svårighet låta sig
göra.
Innan jag går att närmare behandla det föreslagna fristående flygvapnets
638
Kungl. Maj:ts propo ition nr 20.
materiel och personal samt krigsberedskap och övningar, skall jag här i
korthet redogöra för huvuddragen av den av mig förordade organisationen.
B. Huvuddragen av flygvapnets organisation.
Arméns nuvarande flygtrupper utbrytas ur Fälttelegrafkåren och bilda
en egen kår, arméflyghåren, med Malmslätt såsom huvudförläggningsplats
samt med flygskolor och detachement å flygstationer anordnade vid Ljungbyhed,
Tlinkaby, Östersund och Boden. Flygkårens fredsnumerär ökas därefter
successivt enligt för densamma uppgjord stat. Kårens fasta officersbeliov
fylles förmedelst passagesystem med rekrytering bland de officerare
från arméns truppförband, vilka utbildats till flygare eller flygspanare.
Övrigt personalbehov tillgodoses på samma sätt som vid övriga truppförband,
d. v. s. genom direkt rekrytering samt med reserv och värnpliktiga.
De värnpliktiga, som erfordras för flygkåren, tilldelas flygvapnet
i arméflygtjänst. För utbildning till flygare och flygspanare ur arméns
truppförband såsom elever beordrad fast anställd personal kvarstår å respektive
truppförbands stater och återgår till sina truppförband efter avslutad
utbildning.
Marinens flygväsende tilldelad personal bildar en i överensstämmelse
med uppgjord stat sammansatt marin flyghår, varav huvuddelen förlägges
till en vid Hägernäs, upprättad flygstation samt återstoden till permanenta
flygstationer vid Karlskrona och Göteborg. A flygkårens stat upptaget
behov av starn personal fylles genom passagesystem från flottan och kustartilleriet.
Personalbehovet i övrigt kompletteras med reserv och värnpliktiga,
vilka senare tilldelas flygvapnet i marinflygtjänst. Till flygutbildning
såsom elever uttagen personal av stam och reserv från marinen
beordras till utbildning vid flygkåren, men kvarstår å respektive flottans
och kustartilleriets stater under utbildningstiden.
Den nu förefintliga ballongmaterielen, för vars användning ej erfordras
särskild utbildning i flygning eller luftnavigering, avses däremot
att omhänderhavas av härens artilleri, respektive kustartilleriet. Luftvärnet
med därtill hörande fasta luftbevakning förbliver under armén
respektive marinen. Väderlekstjänsten omhänderhaves av respektive
försvarsgrenar, i den mån densamma ej ombesörjes av förefintliga civila
institutioner. För flygvapnet omfattar densamma för flygstationerna erforderlig
sådan lokaltjänst.
De båda fly g kår erna stå under befäl av var sin chef av överstes eller
överstelöjtnants, respektive kommendörs eller kommendörkaptens av 1.
graden, tjänstegrad. Dessa chefer äro ansvariga för dem underställda
kårers krigstukt, krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt samt förvaltning.
Arméflygkaren är avsedd att uppsätta och bemanna de flygformationer,
som vid mobilisering eller eljest företrädesvis skola användas i samband
med arméns truppförband, under det att marinflygkåren skall uppsätta
Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO. 639
och bemanna de formationer, som företrädesvis skola användas för marina
ändamål.
Arméflygkårens formationer tillhörande materiel förvaras vid Malmslätt
och vid vissa av förut omförmälda flygstationer samt underhålles vid flygverkstäderna
å Malmslätt. Materiel tillhörande marinflygkårens formationer
förvaras dels vid flygdepå å flottans varv i Stockholm och dels vid de permanenta
flygstationerna samt underhålles vid flygverkstäderna å flottans varv
i Stockholm, vilka verkstäder tilldelas flygvapnet. För marinens formationers
basering vid mobilisering och tillfälliga övningar anordnas förutom
de permanenta vissa tillfälliga flygstationer, varjämte för en kustflottan
tilldelad flygstation avses en till flygdepåfartyg ändrad äldre 1. klass pansarbåt.
Verkstäderna vid Malmslätt och å Stockholms varv givas ej större
omfattning, än som erfordras för materielens underhåll och vid sidan därav
nytillverkning i mindre utsträckning. Huvuddelen av flygmaterielen beräknas
kunna anskaffas genom beställning från privatindustrien.
Utbildningen av för flygformationerna behövlig personal äger rum för
arméflygkåren vid Malmslätt och Hästholmen invid Vättern samt vid
övriga kåren tillhörande flygstationer. Marinens flygkårs flygpersonal utbildas
i första hand vid Hägernäs samt därjämte vid Karlskrona och
Göteborgs flygstationer. Under vissa tider av året förlägges sistnämnda
kårs utbildning jämväl till å kustflottan anordnad flygstation ävensom till
annan tillfälligt rustad flygstation. Viss första utbildning ävensom eu del
av jagarutbildningen göres gemensam för båda kårerna.
De båda fivgkårerna med tillhörande personal och materiel underställas
en i Stockholm bosatt gemensam chef, chefen för flygvapnet, med generalspersons
eller flaggmans tjänsteställning. Denne utövar omedelbart under
Konungen befälet över flygvapnet och är ansvarig för flygvapnets krigsduglighet
och förvaltning. Honom åligger att ägna uppmärksamhet åt
flygvapnets utveckling, vaka över att dess behov tillgodoses samt hos
Konungen göra framställning om vad han anser kunna främja flygvapnet.
Han skall därjämte inspektera den praktiska och teoretiska utbildningen
vid flygvapnet.
För handläggningen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska
frågor inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen. För denna styrelse är
chefen för flygvapnet chef, och fördelas densamma i övrigt på fyra byråer:
armébyrån för ärenden berörande arméflygkåren, marinbyrån för ärenden
rörande marinflygkåren, tekniska byrån för försök och frågor angående flygteknikens
utveckling och för samverkan med det civila flygväsendets organ
samt slutligen förvaltningsbyrån för förvaltningsärenden. Flygstyrelsen, som
förlägges till Stockholm, har att i frågor angående flygmaterielens och
personalens utrustning m. m. i erforderliga delar samarbeta med arméoch
marinförvaltningarna. Planläggningen av flygstridskrafternas användning
i krig eller vid krigsfara utarbetas av cheferna för general- och marinstaberna.
Flygplan
typer.
640 Kumjl. Maj-.ts proposition nr 20.
Ärenden berörande flygvapnet, vilka skola föredragas inför Kungl. Maj:t
eller avgöras av Konungen i kommandoväg, överlämnas av chefen för
flygvapnet direkt till försvarsdepartementet. Kommandoärenden berörande
arméflygkåren handläggas härvid av lantförsvarets och sådana ärenden
berörande marinflygkåren av sjöförsvarets kommandoexpedition.
I krigstid underställas flygformationerna direkt högkvarteret samt arméoch
marinbefälhavare enligt mobiliseringsplanen. Högsta ledningen av
luftstridskrafterna utövas i högkvarteret av högste befälhavaren över arméoch
marinstridskrafterna efter föredragning av respektive generalstabsoch
marinstabscheferna. För beredning av flygvapnets användning berörande
ärenden tilldelas general- och marinstaberna i högkvarteret lämpliga
flygutbildade officerare.
IV. Flygvapnets materiel, förläggning och
basering.
A. Flygplantyper samt flygplanens utrustning och basering.
Såsom i samband med redogörelsen för flygvapnets uppgifter framhållits,
bestå för närvarande flertalet länders luftstridskrafter nästan uteslutande
av flygplan. På grund av de mångskiftande uppgifter, som, enligt vad i
det föregående påvisats, tillkomma ett modernt flygvapen, har det ej varit
möjligt att framställa ett för alla ändamål fullt användbart enlietsflygplan.
I vissa fall måste nämligen huvudvikten läggas på flygplanets bärförmåga,
i andra åter pa dess hastighet, manöver- och stigförmåga in. m. Flygmaterielen
har därför måst genomgående specialiseras.
Fn allmän strävan har härvid efter världskrigets slut gjort sig gällande
att kvalitativt förbättra flygplanen. I främsta rummet har man sökt uppdriva
hastigheten långt över de gränser, som förr ansetts erforderliga och
möjliga. Denna utveckling har medfört starkt ökade kostnader i fråga om
såväl anskaffning som drift och underhåll. För utbildningen har den därjämte
föranlett införandet av särskilda övnings flygplan av olika typer, med
vilka övergången förmedlas frän de under utbildningens första skede an\ända
långsamma skolflygplanen till de snabba och i landningen svårhanterliga
lerig sflygplanen.
Allteftersom flygplanen skola baseras på land- eller sjöflygplatser samt
avses för användning huvudsakligen över land eller över hav, har dessutom
varje särskild special typ i fråga om landningsstället måst konstrueras
olika. Härigenom hava uppkommit två huvudtyper, landflygplan med hjulställ
och sjöflygplan med flottörställ, av vilka båda typer en del dock
kunna konstrueras så, att ombyte av ställ kan äga rum.
Av ekonomiska skäl bär man givetvis i övrigt sökt i möjligaste mån
minska antalet flygplantyper genom att göra en typ lämplig för lösandet
Kuugl. Maj:ts proposition nr 20.
041
av flera av flygvapnets uppgifter. Härigenom liar antalet för flygvapnet
erforderliga standardtyper av land- och sjöflygplan kunnat nedbringas.
Inom de ledande luftflottorna kan man för närvarande i allmänhet särskilja
följande flygplan typer:
för krigsbruk:
bomb- eller torpedflygplan för bombkastning, torpedskjutning och strategisk
spaning (fj ärr spaning),
spaningsflygplan för taktisk och mera begränsad strategisk spaning, bevakning,
dimbildning, artillerieldobservation och förbindelsers upprätthållande,
eskortflygplan för luftstrid vid utförande av eskort, taktisk spaning,
artillerieldobservationer och förbindelsers upprätthållande samt
jaktflygplan (jagare) för luftstrid;
för utbildningsändamål:
skolflygplan för den första utbildningen av flygare,
ensitsiga övningsflygplan för övergång till flygning med jaktflygplan samt
tvåsitsiga övningsflygplan för övergång till flygning med spaningsflygplan
och första utbildning av flygspanare.
I utbildningens senare skeden användas givetvis för såväl flygare som
flygspanare även för krigsbruk avsedda flygplan.
De för ovannämnda flygplanstyper mest utmärkande egenskaperna äro i
korthet följande.
Bomb flygplanen uppdelas i endast för bombkastning under mörker avsedda
samt för bombkastning jämväl under dager och för fjärrspaning avsedda.
För båda slagen erfordras stor aktionsradie. Vid nattliga bomharderingar,
då risken för strid mot fientliga flygplan är ringa, kunna
fordringarna på hastighet, manöverförmåga, beväpning m. m. i viss mån eftersättas,
varför vilket flygplan som helst In ed tillräcklig bärförmåga och
aktionsradie är användbart för detta ändamål. Flygplan av sådan typ ingå
därför i regel endast i mycket ringä antal eller icke alls i ett flygvapens
materiel i fredstid. I krig användas för ändamålet trafikflygplan, vilkas
konstruktion så avpassats, att de lämpa sig för utförandet av dylika uppdrag.
Flygplan för dagbombardemang och fjärrspaning måste däremot
förutom stor bärförmåga besitta stor hastighet och stigförmåga samt god
manöverförmåga. Härför erfordras stor motoreffekt jämfört med flygvikten.
Detta innebär, att man ej kan använda sig av trafikflygplan, vilka måste
vara konstruerade för ekonomisk drift. Särskilt konstruerade bombflygplan av
denna typ måste därför redan i fredstid anskaffas. Den nyttiga lasten hos dessa
flygplan måste vara så tilltagen, att de med erforderlig aktionsradie, förutom
besättning av minst 2 man, beväpning och radio, kunna medföra effektiva
bomber. Fördelningen av lasten bör därjämte kunna varieras, så att, om
aktionsradien för tillfället kan minskas, vinsten i bränslevikt kan komma
den övriga lasten tillgodo. För erhållande av numera eftersträvad hastighet
och bärförmåga behöva dessa flygplan en motoreffekt av 600 å 1,000 hkr.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 41
642
Knngl. Maj:ts proposition nr 20.
Torped flygplanen voro ännu vid krigets avslutande ej fullt utexperimenterade,
varför något mera betydande resultat med dem under kriget ej erhölls.
Under senare åren hava deras konstruktion slutförts och desamma med
goda resultat använts under övningar. Numera förekomma de icke allenast
i de ledande utan även i en del smärre mariner. De böra i huvudsak
besitta samma egenskaper som för dagbombardemang avsedda flygplan. Flertalet
förekommande typer torpedflygplan hava hjulställ för start och landning
antingen å flygdepafartyg eller fast bas i land. Typer förekomma
dock med flottörer, vilka typer äro nödvändiga för mariner, som ej hava
råd att för dem anskaffa särskilda depåfartyg eller anlägga dyrbara fasta
landbaser. Såsom bestyckning användes för närvarande en 45 cm. torped,
försöksskjutningar pågå dock med 53 cm. torped. I allmänhet äro dessa
flyg])]an avsedda att åtföljas av eskortflygplan och dimbildareflygplan.
Mindre mariner torde emellertid vara nödgade konstruera dem för självständigt
uppträdande och förse dem med såväl kulsprutor som radio.
Konstruktionen är i övrigt så avpassad, att torpeden kan utbytas mot motsvarande
vikt bomber eller minor. Då dessa flygplan därjämte kunna begagnas
för fjärrspaning, är deras användning synnerligen mångsidig.
Spaningsflygp lan en hava ej så stor bärighet som bombflygplanen, enär
de ej kräva så lång aktionsradie och framför allt ej så stor lastkapacitet.
I hastighet äro de likartade med nyssnämnda flygplan. För nående av
nämnda egenskaper erfordras för dem för närvarande en motorstyrka av
omkring 400 hkr. Till dimensionerna äro de mindre än bombflygplanen.
Besättningen utgöres av två man, flygare och flygspanare.
Eskort flygplanen äro ett mellanting mellan spaningsflygplanen och jaktflysplaneri-
Liksom de förstnämnda hava de två mans besättning, och i
likhet med de senare hava de stort stridsvärde på grund av överlägsen
hastighet, stig- och manöverförtnåga. De erfordra en motor på omkring
350 hkr. och överensstämma i konstruktion med spaningsflvgplanen men
äro till dimensionerna något mindre: Jämfört med jaktflygplanet liar
eskortflygplanet fördelen att vara försett med rörlig kulspruta, varigenom
eldgivning kan ske åt andra håll än rätt framåt och detsamma bättre
lämpas för eskort än förstnämnda flygplan. På grund härav och med
hänsyn till sin stora hastighet samt goda stig- och manöverförmåga är
eskortflygplanet också i fråga om luftstrid överlägset alla andra flygplantyper
med undantag av jaktflygplanet. Genom att eskortflygplanet har
radio kan det även i luften erhålla meddelande om annalkande fientliga
flygformationers anmarschväg och är därför synnerligen väl lämpat för
avvärjande av luftanfall. För att i erforderlig grad kunna tillgodose nyssnämnda
egenskaper har eskortflygplanets lastförmåga blivit relativt liten,
vilket medfört, att aktionsradien mast inskränkas i förhållande till spaningsflygplanet.
För utförande av spaning på kortare håll lämpar det sig dock
synnerligen väl.
Konstruerade uteslutande för luftstrid äro jakt flygplanen snabbare, stig -
Kungl. Maj:ts proposition nr JO. 043
kraftigare och mera manöverbara än alla andra flygplantyper, och har för
ernående av dessa egenskaper åt dem måst givas minsta möjliga lastkapacitet.
Besättningen utgöres av denna anledning endast av en man, vilken
samtidigt manövrerar flygplanet och verkställer eldgivningen. Bestyckningen
är därför fast inbyggd i flygplanet, och riktningen sker genom inriktning
av hela flygplanet emot målet. Jaktflygplan utrustas lämpligen
med motor av samma typ som eskortflygplanen och byggas såsom monoplan
eller biplan av relativt små dimensioner.
Skol flygplanen måste, såsom avsedda för den första flygutbildningen,
vara för nybörjaren lätthanterliga och dessutom röra sig relativt långsamt.
De byggas tvåsitsiga med dubbelkommando, så att läraren kan medfölja
och kontrollera eleven under flygningen. De bruka förses med motorer
av omkring 150 Iller, effekt.
Av övning sflygplanen givas de tvåsitsiga mindre hastighet än de ensitsiga.
De förses med omkring 200 hkr. motor och byggas likartat med motsvarande
krigsflygplan. För att minska antalet olika motortyper eftersträvas
att för samtliga utbildningsflygplan om möjligt använda samma motorstyrka.
Krigsflygplanens utrustning utgöres av:
hjälpmedel för spaningens genomförande och rapporters överbringande,
hjälpmedel för navigering och
stridsmedel.
Enär spaningen vid klart väder i allmänhet måste ske från avsevärd
höjd, bliva föremålen på marken särskilt vid spaning över land svåra att
urskilja även med kikare. För underlättande av spaningen förses därför
spaningsflygplanen med fotografikameror, antingen handkameror för
användning på relativt låg höjd eller långkameror på högre höjder. Skola
fotografier tagas av större områden för erhållande av eu sammanhängande
fotografisk karta, användas filmseriekameror.
Bästa sättet för överbringande av rapporter från och till flygplan sker
genom radioapparater, avsedda för såväl telegrafering som telefonering.
Samtliga flygplan typer utom jaktflygplanen och en del av utbildningsplanen
äro därför försedda med dylika apparater. För signalering på kortare
distanser användas signallanternor av olika slag, varjämte rapporter
från flygplan kunna överbringas genom nedkastande av rapporthylsor
eller genom avgivande av olikfärgade signalljus medelst signalpistol.
För underlättande av navigering i luften användas, förutom höjd- och
liastiglietsmätare, instrument av olika slag såsom kompasser, särskilda för
luftnavigering lämpade navigeringsbestick och kartor m. in.
De stridsmedel, med vilka flygplanen utrustas, äro bomber, torpeder,
minor, kulsprutor och lätta kanoner. Bomberna äro antingen sprängbomber
av olika storlek för verkan mot levande mål eller tunga minbomber
för genomslående av täckta rum, bombardering av orter m. m. eller
brandbomber för anställande av eldsvåda. Torpederna äro ungefär av
Flygplanens
utrustning.
644
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
samma typ som de för skjutning från fartyg använda, men måste hava en
hållbarare konstruktion för att kunna motstå de påfrestningar, för vilka
de utsättas på grund av att deras fallhöjd är större än vid skjutning från
fartyg. Minorna kunna utgöras av vanliga minor eller för användning
mot undervattensbåtar avsedda sjunkminor. För underlättande av riktningen
vid fällning av bomber, torpeder och minor användas bombsikten
och torpedsikten.
Eldgivning från flygplan sker huvudsakligen med kulsprutor. Undantagsvis
förekomma dock redan nu flygplan försedda med lätta kanoner.
Kulsprutorna kunna, såsom förut nämnts, antingen vara fast inbyggda
i flygplanet eller ock rörliga i en vridbar lavett. I förra fallet
skötes eldgivningen av flygaren och i senare fallet av spanaren.
Flygplanens Flygplanens stora beroende av baser för personalens inkvartering samt
basenng. pjr fyllande av förråd och utrustning nödvändiggör, att för deras basering
lämpade platser måste med stor omsorg utväljas eller att, vad vissa för
marina företag avsedda flygplan beträffar, särskilda flygtransport- eller flygdepåfartyg
användas, varjämte en del moderna krigsfartyg även konstrueras
för att medföra flygplan. Baserna anordnas såsom permanenta eller tillfälliga;
de förra äro fullständigare utbyggda och avsedda för användning
under såväl fred som krig, de senare äro i fredstid endast så klargjorda,
att de vid mobilisering eller eljest kunna vid behov snabbt utbyggas.
Flygtransportfartyg förekomma av olika slag, beroende på det ändamål,
för vilket de äro byggda. Sålunda finnas i de större marinerna (England
och Nordamerikas förenta stater) stora snabbgående sådana, rymmande ett
30-tal flygplan av olika slag och avsedda att medfölja sjögående styrkor
för dessas skydd eller utförande av offensiva företag. Därjämte förekomma
mindre s. k. flygdepåfartyg, avsedda att medfölja i närheten av egna kuster
opererande sjöstyrkor och medförande förråd m. m. samt lämpade för
flygpersonalens inkvartering.
Arméns och de rörliga sjöstyrkorna tilldelade flygformationer torde i
allmänhet komma att förläggas till tillfälliga flygstationer, vilkas läge i
varje fall blir beroende av pågående krigsoperationer.
B. För vårt flygvapen avsedd materiel, dess förläggning och
basering.
1. Materiel in. m.
Beträffande flygformationer och flygplan typer, vilka jag föreslår att för
flygvapnet anskaffas, torde särskilda uppgifter få tillhandahållas vederbörande
riksdagsutskott.
Här anser jag mig dock böra i korthet framhålla de grunder, efter
vilka flygplantyperna böra tilldelas de båda flygkårerna med hänsyn till
dem tillkommande uppgifter.
Kungl. Maj:ta proposition nr 20. 645
Arméflygkåren bör sålunda förses med sådan flygmateriel, som erfordras
dels och i första hand för avvärjande och bekämpande av luftanfall och
dels för att tillgodose arméns behov av flygformationer för underlättande
av dess operationer. Av denna anledning böra arméflygkårens formationer
sammansättas av följande flygplantyper, nämligen jakt och eskortflygplan,
spanings flygplan samt bombflygplan, varjämte för dessa avsedd utrustning
bör anskaffas, så att de olika typerna kunna allt efter behov
utrustas för användning, på sätt i det föregående angivits vara för respektive
typer lämpligt och möjligt.
Marinflygkåren tilldelad flygmateriel bör utgöras av flygplantyper, lämpade
för dels kustbevakning dels eldledning för och bekämpande av luftanfall
mot sjöstyrkor och kustfästningar och dels slutligen fjärrspaning
samt bomb- och torpedanfall mot fiendens respektive fasta anläggningar
och fartyg. De flygplantyper, som på grund härav böra anskaffas för i
marinflygkåren ingående formationer, äro följande, nämligen spanings-(bcvåknings-)sjöflygplan,
jaktsjöflygplan samt bomb- och torpedsjöflygplan, försedda
med för fullgörande av olika uppdrag behövlig utrustning.
Härjämte böra båda kårerna tilldelas för utbildningen behövligt antal
skot- och övningsflygplan.
2. Förläggning och basering.
Arméflygkåren.
Med den omfattning, flygvapnet är avsett erhålla, kan gemensam förlägg Förläggning.
ning för detsamma ej lämpligen genomföras. För de båda flygkårerna föreslås
därför skilda förläggningsplatser.
I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att arméflygkårens huvuddel
bör förläggas till Malmslätt. Platsen är i de flesta avseenden härför
lämplig och har i en följd av år utgjort flygkompaniets förnämsta övningsplats,
varför hangar- och verkstadsbyggnader m. in. i stor omfattning redan
finnas uppförda. Vissa tillbyggnader äro dock erforderliga. Även med
en dylik utvidgning blir emellertid utrymmet vid Malmslätt ej tillräckligt
för arméflygkårens utbildning. Med den omfattning, som avses
för denna kårs mobiliserade formationer, erfordras, att årligen 33 flygare
och 14 flygspanare utbildas vid kåren. Enär flygutbildningen, enligt
vad i det följande kommer att påvisas, drager en tid av 2 ä 3 år,
måste ett stort antal elever ständigt vara under utbildning. Av utrymmesoch
säkerhetsskäl är det icke möjligt att koncentrera denna till en enda
plats, varför redan av denna anledning vissa skolor måste förläggas skilda
från kårens huvuddel. För den militära flygutbildningen inom vårt land
med dess skiftande terrängförhållanden är det dessutom ett oeftergivligt
villkor, att såväl flygare som flygspanare beredas tillfälle till övning
inom olika landsändar och under olika årstider. Härtill kommer, att för
tillgodoseende av det viktiga kravet på samövningar med andra truppför
-
646 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
band måste så ordnas, att icke blott flygformationerna under tillämpningsövningar
få samövas med olika vapenslag, utan även samtliga truppförband
givas tillfälle att för egen stridsmässig utbildning få övning med flygtrupp.
Aven av denna anledning måste skolor och detachement förläggas till olika
delar av landet. Vid bestämmande av platserna för dessa skolors och
detachements förläggning måste beaktas, att den första flygutbildningen
ävensom de därpå följande övningarna böra för undvikande av kostsamma
haverier försiggå över »lätt flygterräng», under det att, sedan erforderlig
säkerhet uppnåtts, flygning över svårare terräng bör vidtaga. Den förra
utbildningen bör därför äga rum över slätt land med lätta landningsmöjligheter,
den senare över kuperat landskap med växlande terrängbeklädnad.
För möjliggörande av den förutnämnda samövningen med de över hela
landet spridda truppförbanden böra dessutom de flygstationer, där utbildningen
av mera försigkomna elever sker, vara förlagda så, att flygformationerna
för dessa övningars bedrivande ej behöva förflytta sig alltför långt
från förläggningsplatsen. Slutligen måste av kostnadshänsyn de olika skolorna
och detachementen i möjligaste mån förläggas till" sådana platser,
där flygfält finnas eller utan mera omfattande arbeten kunna anordnas och
där erforderliga byggnader kunna erhållas utan alltför stora kostnader.
Huru härvid dispositionsrätten till de arméns övningsplatser, som behöva
tagas i anspråk för flygövningar, skall fördelas mellan flygvapnet och
annan trupp, torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.
En efter ovannämnda grunder gjord utredning giver vid handen, att
arméflygkårens skolor lämpligen böra erhålla följande förläggning. Flygskolan
för första flygutbildning förlägges till Ljungbyhed, där hangarer,
förut tillhörande Tliulinverkens flygskola, redan finnas, vilkas övertagande
även försvarsrevisionen föreslagit. Ljungbyhed och den närbelägna B011-arps hed bilda nämligen goda och vidsträckta flygfält, där ett stort antal
elever samtidigt kunna utan risk utbildas. Genom vinterboning och
inredning av kronans där befintliga byggnader kan i övrigt erforderligt förläggningsutrymme
in. m. erhållas. Då utrymmet på Ljungbyhed ej medgiv
ei, att flvgskolan för fortsatt flygutbildning förlägges dit, måste annan
plats utses för denna skola, RinJcaby övningsplats i närheten av Kristianstad,
som i många avseenden erbjuder samma fördelar som Ljungbyhed,
har härför befunnits synnerligen lämplig, varför nämnda skola föreslås att
förläggas dit.
För jagarflygskolan är Malmslätt lämpligaste förläggningsplatsen, huvudsakligen
med hänsyn till det närbelägna Hästholmen, där de för jagarutbildningen
nödvändiga luftskj utövningarna, såsom även försvarsrevisionen
föreslagit, böra äga rum med utnyttjande av det fria skjutfält, som Vättern
erbjuder. Flygfältet vid Malmslätt, som under årens lopp planerats, lämpar
sig också särdeles väl för flygning med jaktplan.
Såsom av det föregående framgår, har försvarsrevisionen framhållit lämpligheten
av att eu permanent flygstation utbyggdes i Boden, men av kost
-
Kungl. Maj ds proposition nr 20. 647
nadsskäl dock ej ansett sig kunna föreslå, att flygtrupp permanent dit för
lades. Uppenbart är emellertid, att det för fästningens försvar är av största
betydelse att Lava tillgång på eu flygformation, vars personal är väl förtrogen
med de säregna förhållanden, vilka under såväl sommar som vinter lada där.
•Generalskommissionen har också påpekat betydelsen därav. I anslutning härtill
anser jag mig böra föreslå anordnande av eu permanent förläggning
av ett fly g detachement i Boden, vars personal kan beredas tillfälle att ingående
lära känna de omständigheter, under vilka samarbetet med Bodens
trupper måste äga rum. Med hänsyn till det avlägsna läget bör flygstationen
dock ej givas större omfattning, än vad som är behövligt för inrymmande
av för fästningen avsedd flygformation. Till följd härav kan ej
där förläggas tillräckligt antal flygplan för att dels giva alla under utbildning
varande flygelever erforderlig kännedom om de ur flygsynpunkt synnerligen
otillgängliga övriga delar av Norrland och dels bereda dem förut
nämnd nödvändig samövning, sommar som vinter, med de till dessa landsdelar
förlagda truppförbanden. Av denna anledning bör ock ett flyg
detachement förläggas i Östersund och därstädes inrättas en flygstation,
vilken dessutom skulle utgöra mellanstation mellan Malmslätt och Boden
och replipunkt för de flygformationer, som kunna komma att användas
för nedre Norrlands försvar.
Samtliga ovan omförmälda flygskolor och detachement böra vara permanent
förlagda till sina flygstationer så tillvida, att chef, lärare och för
materielens handhavande och vård avsedd personal ständigt är förlagd till
respektive stationer, under det att eleverna, allteftersom utbildningen fortskrider,
förflyttas mellan dem. X motsats härtill bör den under bete (Iligt
kortare tid pågående fly g spanar skolan med såväl lärare som elever förflyttas,
så att flygspanarutbildningen kan ske på olika platser, lämpade för
■de olika utbildningsstadierna. Denna utbildning är sålunda avsedd taga
sin början vid Malmslätt, fortsätta vid Binkaby och avslutas vid något av
detachementen i Östersund eller Boden, där även vinterutbildningen bör
äga rum. Under tiden för pågående artilleriskjutskola förlägges flygspanarskolan
tillfälligt till Skillingaryd för utbildning i artillerieldobservation.
Marinflygkåren.
Medan huvudsakligen utbildningshänsyn ansetts böra vara avgörande Förläggning
med avseende å förläggningen av arméflygkåren, måste vid bestämmande och basertn,J
av marin flygkår ens förläggning i första hand mobiliseringssynpunkter tagas
i betraktande.
De uppgifter, som tillkomma marinflygkårens flygformationer, kräva, att
desamma baseras vid kustplatser så belägna, att formationernas användning
för försvaret i möjligaste mån underlättas, samtidigt med att erforderligt
skydd mot anfall under förläggningen kan beredas. Såsom flygstationer
för förläggning av marinflygkåren böra därför i första hand
ifrågakomma inom kustfästningarnas områden vid Stockholm, Karlskrona,
(348
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Göteborg och Härnösand belägna platser. Med hänsyn till Stockholms skärgårds
och befästningarnas därstädes stora betydelse för försvaret av huvudstaden
gör sig behovet av lämpligt belägen flygstation där mest gällande.
Därnäst framträder behovet av flygformationer å övriga nyssnämnda platser
i ovan angiven ordning, varförutom på grund av våra kusters stora utsträckning
även andra baseringspunkter under krig kunna bliva erforderliga
för underlättande särskilt av bevakningsflygplanens uppgifter. För
att ej hindra kustflottans rörelsefrihet genom att densamma tilldelade flygformationer
göras beroende av vissa fasta baser, är det därjämte erforderligt
att för dessa formationer anordna en rörlig bas, vilket lämpligen
låter sig göra genom att tilldela kustflottan särskilt flygdepåfartyg, "be
sålunda för de marina flygformationerna under krig erforderliga flygstationerna
böra givetvis, i den mån så befinnes lämpligt och i ekonomiskt
avseende fördelaktigt, utnyttjas för marinflygkårens förläggning, materielförvaring
och övningar, varigenom kostnaderna härför kunna avsevärt nedbringas.
Försvarsrevisionen har också funnit angeläget, att en permanent flygstation
upprättades i Stockholms skärgård, dit marinflygväsendets utbildning i möj -ligaste mån skulle koncentreras. Såsom lämplig plats för en dylik har
revisionen efter en jämförelse mellan Hägernäs och Rindön av ekonomiska
skal föreslagit Rindön med vinterflygskola vid Hägernäs. Revisionen har
vidare ansett, att nu förefintliga provisoriska flygstationer vid Karlskrona
och Göteborg tillsvidare vore tillräckliga för övningsändamål, men att en
del mindre arbeten borde utföras för att underlätta upprättandet av tillfälliga
flygstationer vid Gustavsvik (Härnösand), Umeå och Fårösund.
Marinmyndigheterna hava i sitt yttrande över revisionens förslag framhållit
nödvändigheten av permanenta flygstationer vid Stockholm, Karlskrona
och Göteborg, såväl med hänsyn till dessa platsers betydelse för
försvaret som för att kunna förvara mobiliseringsmaterielen på skilda platser.
I fråga om de tillfälliga stationerna hava myndigheterna anslutit sig till
revisionens förslag, dock att Umeå borde utbytas mot Luleå. Särskilt
liar framhållits betydelsen av en permanent flygstation i Stockholms skärgård
och såsom lämpligaste platsen härför angivits Hägernäs, där huvudsakliga
delen av utbildningen även skulle försiggå. Till flygdepåfartyg
for kustflottan borde enligt myndigheternas åsikt en äldre 1. kl. pansarbåt
ändras.
Mot den av myndigheterna föreslagna baseringen av marinens flygformationer
har jag i stort sett icke något att erinra. I fråga om marinflygkårens
förläggning synas mig dock följande synpunkter böra beaktas.
För att tillgodose mobiliseringsbehovet vid de flygformationer, som
skola av marinflygkåren bemannas, erfordras, att 23 flygare och 10 flygspanare
årligen utbildas. Dessas utbildning kräver samma tidslängd, som
ovan för arméflygkåren angivits. En koncentration av utbildningen av
samtliga dessa elever till eu flygstation låter sig, även om viss del av
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. (i4!f
utbildningen förlägges till arméflygkåren, såväl ur säkerhets- och utbildningssynpunkt
som av kostnadsskäl icke lämpligen genomföra. Eu uppdelning
av utbildningen på två ä tre flygstationer är därför erforderlig.
På grund härav och då med den ökning i marinflygmaterielen, som jag
kommer att föreslå, flera hangarbyggnader m. m., än av revisionen beräknats,
behöva uppföras för materielens förvaring och det härvid ur såväl
mobiliserings- som säkerhetssynpunkt är nödvändigt att fördela flygmaterielen
på flera stationer, har jag funnit lämpligast att härför avse
flygstationer vid Stockholm, Karlskrona och Göteborg och göra dessa permanenta.
Av dessa stationer torde, såsom även revisionen och myndigheterna
föreslagit, den vid Stockholm belägna böra bliva marinflygkårens
huvudförläggningsplats med detachement vid Karlskrona och Göteborgs flygstationer
för liandhavande av dit förlagd materiel och utbildning.
Beträffande platsen för flygstationen vid Stockholm får jag framhålla
följande.
Revisionen har såsom skäl för Stockholms flygstations förläggande till
Rindön anfört, att kostnaderna för flygstationens förläggande å denna plats
skulle genom utnyttjande av det därstädes ledigblivna Vaxholms grenadjärregementes
kasernetablissement kunna nedbringas under anläggningskostnaderna
för en vid Hägernäs belägen station. Sedan revisionens förslag
avgivits, har emellertid verkställd undersökning givit vid handen, att marken
å den föreslagna förläggningsplatsen å Rindön icke lämpar sig för
ifrågavarande ändamål, med mindre en omfattande grusspettning utföres.
Med hänsyn till de kostnader, ett dylikt arbete skulle draga, skulle Rindöförslaget
icke medföra någon besparing i jämförelse med Hägernäsförslaget.
Vid sådant förhållande och då myndigheterna ansett Hägernäs vara den
lämpligaste platsen för flygstationen samt även revisionen funnit Hägernäs
väl lämpa sig för ändamålet, har jag låtit närmare utreda, vilka fördelar
och olägenheter kunna anses förenade med en förläggning till den ena
eller andra av de båda föreslagna platserna. Därvid har förutsatts, att vid
Hägernäs skulle för förläggning av en del av personalen avses ett logementsfartyg,
samt att i övrigt i huvudsak samma byggnader och anläggningar
skulle utföras å båda platserna. I efterföljande tablå återgives
resultatet av denna utredning.
650
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Jämförelsetablå
Farvattnets lämplighet
vid lättningoch landning
med sj ö flygplan.
Möjlighet för landning
med plan å hjul vintertid.
Möjlighet för landning
med plan å hjul sommartid.
Vindförhållanden.
Grundförhållanden i
land.
Djupförhållanden för
fartyg och båtar.
Slipar för flygbåtar och
platser för hangarer.
Storlek av hangarer
och verkstäder.
Avstånd mellan logement
och hangarer.
Trafikmöjligheter till
och från flygstation.
Officersbostäder.
Sekundofficersbostä
der.
Manskap.
Försvar till lands.
Utvecklingsmöjlighe
ter.
mellan Hägernäs och Itiricin såsom plats för eu permanent
flygstation.
I. Lämplighet ur flygsynpunkt.
Rlndö, vid batteri nr 9:
Användbart.
Regelbunden trafik, någon.
Motor- och segelbåtar, rätt många.
Möjlig några veckor, dock för kort
tid för vinterflygskolan, starka
strömdrag i Rindösund och över
försänkningarna.
Nästan omöjlig.
Hägernäs:
Utmärkt.
Regelbunden trafik, ingen.
Motor- och segelbåtar, få.
Bästa plats inom Stockholms skärgård,
isen lägger sig tidigt och
ligger länge.
Kan lätt anordnas.
Kuperad terräng vid stranden, som
medför långa körningar å vattnet
för start och efter landning.
Mycket dåliga.
Jämn terräng, utsikter för goda vindförhållanden
med start och landning
i alla vindriktningar.
Goda.
Grunt vatten. Försänkningar för- Goda med brygga,
svåra eller omöjliggöra för fartyg
av relativt ringa djupgående att
komma fram till flygstationen.
II. Förläggningsnxöjligheter.
Saknas, dyrbara i anläggning; c:a Finnas delvis, ringa kostnader för
300,000 kronor i extra kostnad. grundförbättring och schaktning.
Lika. Lika.
C:a 2 km.
6 km. landvägen till Vaxholmssundet;
därifrån per båt till Vaxholm.
I. 26 nuvarande 3 våningar — 20 å
30 enkelrum.
I. 26 nuvarande 16 UO-bostäder —
logement för flygpersonalen.
I. 26 kasern.
Intet.
Bilväg ända fram. Järnväg på 1 km.
avstånd och station på 1.8 å 2 km.
Sommartid regelbunden båttrafik
mellan Djursholm och Viggbyholm.
Till Djursholm 4 km., till Viggbyholm
1 km.
Fasta officerspersonalen privatbostäder
i Djursholm och Viggbyholm,
logementsfartyg anordnas med gunrum
och hytter för c:a 20 officerare.
För fasta personalen privatbostäder
i Viggbyholms villastad, logementsfartyg
med mässar och hytter för
15 sekundofficerare av 2. och 3.
graden samt 20 flaggkorpraler.
För fasta, gifta personalen privatbostäder
i Viggbyholm. Barack för
c:a 30 man; logementsfartyg för
övriga.
III. Övriga synpunkter.
Ligger inom Vaxholms fästning. Ligger innanför Stockholms fasta försvar
och Vaxholms fästning.
Ingå eller medförande dyrbara röj- Störa och erfordrande ringa kostnaningar
och kostnader. der.
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20. Gol
Av jämförelsen framgår, att Hägernäs såsom plats för flygstationen i
nästan alla avseenden är fördelaktigare än Kindön. Då härtill kommer,
att — under förutsättning att kostnaderna för logementsfartygets klargöring
för Hägernäs kunna bestridas av disponibla medel — med anläggningen
vid Itindön förenade kostnader med omkring 400,000 kronor överskrida
kostnaderna för motsvarande anläggningar vid Hägernäs, anser jag mig
böra föreslå flygstationens anläggande vid sistnämnda plats. Jag förutsätter
härvid, att det ledigblivna kasernetablissementet å Eindön skall kunna
komma till användning för annat ändamål, varvid bland annat må erinras
om den ifrågasatta utredningen angående flottstationens förflyttning till
denna plats.
Till den föreslagna flygstationen vid Hägernäs är, såsom förut angivits,
avsett att förlägga huvuddelen av marinflygkåren och det väsentligaste av
utbildningen. Med hänsyn till Karlskrona läge omedelbart invid öppna
havet, den därstädes befintliga torpedverkstaden samt bedrivandet av torpedskjutskolans
övningar i södra Kalmarsund är Karlskrona flygstation synnerligen
lämpad för förläggning av torpedflygskolan. Närheten till öppna
havet gör stationen lämplig till förläggningsplats även för marinens jagarflygskola.
Då inkvartering därstädes kan beredas i sjömanskårens kaserner
och flottans varv kan utnyttjas för ifrågakommande reparationer, behöver
därvarande flygstation endast utökas med de hangarutrymmen och förråd,
som erfordras för att kunna förvara större delen av den för stationen avsedda
mobiliserings- och övningsmaterielen.
Till Göteborgs flygstation förlagd personal beräknas kunna inkvarteras i
förut befintliga byggnader å Nya Varvet. Nybyggnader erfordras därför
liär endast för mobiliseringsmaterielens förvarande. För att nedbringa
kostnaderna har nybyggnad beräknats endast för viss del av nämnda materiel.
För vid mobilisering ytterligare behövlig flygmateriel beräknas liangarutrymme
kunna erhållas å Göteborgs stads flyghamn vid Torslanda.
Med hänsyn tagen till önskemålet att redan i fredstid kunna göra personalen
förtrogen med de kustområden, inom vilka densamma kan komma
att vid mobilisering förläggas, och för att främja en snabb mobilisering
av det för kusternas bevakning viktiga marinflygvapnet, anser jag det vara
angeläget att i viss män utbygga de tre tillfälliga flygstationerna vid Gustafsivik
och Luleå samt å Gotland. Härvid föreslår jag nybyggnad av hangar
med slip m. m. vid Gustafsvik och Luleå samt slip och planering för tälthangarer
å Gotland.
De för kustflottan avsedda flygformationerna anser jag i regel böra kunna
stödja sig på tillfälliga, för dem provisoriskt iordningställda flygstationer.
Dessa böra emellertid kunna hastigt förflyttas. Härför erfordras flygdepåfartyg
med dels inkvarteringsutrymme för flygplanens besättningar och för
övrig för deras skötande behövlig personal, dels utrymme för förvaring av
förråd och tältliangarer in. in. dylikt, dels mindre reparationsverkstad och
dels slutligen om möjligt plats för en del av de mindre flygplanet. Eu
652 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
äldre 1. klass pansarbåt synes mig i enlighet med myndigheternas förslag
böra ändras härför.
Närmare redogörelse för marinens flygformationers basering torde få tillhandahållas
vederbörande riksdagsutskott.
3. Flygverkstäderna.
b örsvarsrevisionen har i sitt förslag beträffande flygverkstäderna vid
Malmslätt och å Stockholms varv utgått från att de nuvarande anläggningarna
tillsvidare vore tillräckliga för underhåll av den av revisionen
föreslagna flygmaterielen, och har därför ej föreslagit någon avsevärdare
utvidgning av dessa verkstäder. Med den av mig ifrågasatta utökningen
av materielen och den ökade omfattning, övningarna vid flygvapnet på
grund härav måste erhålla, stegras emellertid anspråken på underhållet av
mateiielen betydligt. Att för detta underhåll huvudsakligen använda verkstäderna
vid Malmslätt låter sig icke göra, dels emedan de svårligen
kunna göras tillräckliga för ändamålet och dels enär för sjöflygplanens klargör
ing kiäves, att verkstäderna äro förlagda intill för deras pro vidgning
och avvägning lämpligt farvatten. En uppdelning av underhållet av flygmaterielen
mellan Malmslätt och Stockholms flygdepå är därför fortfarande
liksom hitintills nödvändig. En överflyttning av flygdepån å Stockholms
varv från marinen till flygvapnet måste sålunda genomföras, varjämte tillbyggnader
vid båda verkstäderna bliva nödvändiga för att bereda ökade
möjligheter för underhållet och större utrymme för den del av flygmaterielen,
som måste där förvaras.
Marinförvaltningen har i sitt över den föreslagna organisationen av flygvapnet
avgivna yttrande uttalat farhågor för att komplikationer skulle kunna
uppstå vid eu överflyttning till flygvapnet av flygdepån å Stockholms varv
med hänsyn till depåns läge inom varvsområdet. Givetvis vore fördelaktigare,
om flygdepåområdet kunde avskiljas från varvet. Överflyttningen
torde emellertid utan områdets avskiljande från övriga varvsområdet kunna
på tillfredsställande sätt åvägabringas genom att flygdepån i ordnings-,.
bevaknings- och transportavseenden underställes av varvschefen utfärdade
föreskrifter samt i arbetsavseenden följer vid varvet gällande arbetstider
och bestämmelser. Flygdepån bör vidare utan svårighet även efter överflyttningen
kunna anlita varvets övriga verkstäder för ifrågakommande arbeten
genom användande av rekvisition i vanlig ordning och särskilt titelkonto.
Vad Malmslätt beträffar, bör utvidgningen av verkstaden avpassas efter
vad som för ändamålsenligt utförande av underhållet behöves, under det
att för materielens förvaring erforderligt utrymme kan begränsas med hänsyn
till förut omförmäld utplacering av flygmaterielen å övriga för arméfly''gkåren
avsedda flygstationer.
Marinmyndigheterna hava framhållit, att flygverkstäderna i Stockholm
redan nu vore i behov av tillbyggnad för underhållsarbetenas lämpliga
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(553
bedrivande. I samma mån som flygmaterielen ökas, blir detta behov mera
trängande, varjämte utrymmen krävas för denna materiels förvaring. Härtill
kommer dessutom, att vid genomförandet av den av mig föreslagna
organisationen av flygvapnet flygdepån måste avskiljas från den nuvarande
ledningen och ställas under ny sådan, för vilken lokaler måste beredas
inom flygdepån. Då jag, såsom i annat sammanhang nämnts, anser, att frågan
om flottans varvs bibehållande i Stockholm eller förflyttning bör upptagas
till förnyad utredning, finner jag det emellertid vara synnerligen angeläget,
att endast de oundgängligen behövliga tillbyggnaderna vid flygdepån komma
till utförande, och detta på sådant sätt, att de kunna förflyttas i samband
med eventuell utflyttning av varvet eller delar därav. För att minska
antalet av byggnader för förvaring av flygmateriel vid varvets flygdepå bör
dessutom ett därstädes för förvaring av mobiliseringsflygmateriel eljest behövligt
förvaringsskjul i stället uppföras vid Hägernäs flygstation, där lämplig
plats kan beredas för detsamma. De av mig upptagna kostnaderna för
utvidgning av anläggningarna å Stockholms varvs flygdepå avse, i enlighet
med vad jag sålunda framhållit, anläggningar därstädes endast i trängande
fall och i övrigt ovannämnda förvaringsskjul vid Hägernäs och eventuellt
andra därstädes i stället för vid flygdepån behövliga anläggningar för
inobiliseringsmaterielens förvaring.
Såsom i samband med redogörelsen för flygvapnets organisation förut
nämnts, äro flygverkstäderna vid Malmslätt och å Stockhoms varv tillsvidare
icke avsedda för nytillverkning av flygmateriel i annan mån, än
som erfordras för materielens underhåll och framställning av viss övningsocli
försöksmateriel samt för att vid minskade underhållsarbeten bereda
vrkesskickliga specialarbetare sysselsättning och bibehålla ekonomisk verkstadsdrift.
Någon utvidgning av verkstäderna för nytillverkning ifrågasättes
därför icke.
4. Hästar.
Försvarsrevisionen har för arméns flygkår upptagit 8 stamhästar för
ridbruk och ekonomikörningar, vilket antal i samband med den av mig
föreslagna utökningen av arméflygkåren synes böra ökas till 12.
[5.^ (Brevduveväsende.
I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att flottans i Karlskrona för
flygvapnet avsedda brevduveväsende bör fullständigas med brevduveslag även
vid Hiigernäs och Göteborgs flygstationer. Då ifrågavarande brevduveväsende
är avsett att användas uteslutande av flygvapnet, anser jag, att detsamma
bör helt överföras till marinflygkåren. På grund härav har jag under
anslaget till flygvapnets underhåll upptagit viss kostnad för flygvapnets brevduveväsende.
Då duvslag genom arméns försorg torde komma att anordnas
i såväl Linköping och Östersund som Boden, synes något särskilt
brevduveväsende för arméflygkåren ej behöva upprättas.
654
Kungl. Maj:ts proposition liv 20.
V. Flygvapnets organisation och personal.
Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen för det fristående
flygvapnets organisation är högsta ledningen av detsamma avsedd att utövas
av en chef för flygvapnet, vilken tillika skall vara chef för den för
flygvapnets centrala förvaltning avsedda flygstyrelsen. I övrigt skall flygvapnets
personal uppdelas på två kårer, arméflygkåren och marinflygkåren.
A. Flygv apnets ledning.
För att kunna i erforderlig grad hävda det fristående flygvapnets intressen
vid sidan av armén och marinen bör befälet över vapnet utövas av eu
direkt under Konungen lydande chef, i tjänsteställning likställd med arméns
och marinens högsta chefer. Chefen för flygvapnet torde av denna
anledning böra erhålla generalspersons eller flaggmans tjänsteställning.
Denna chefs ställning till Kungl. Maj it, de centrala förvaltningsmyndigheterna,
cheferna för generalstaben och marinstaben, övriga högre chefer
och befälhavare vid armén och marinen samt till de honom underställda
kårerna bör så ordnas, att han kan utöva ledningen enhetligt efter enkla
och klara linjer samt, för undvikande av onödiga administrationskostnader,
med minsta möjliga nyorganisation. Det intima samband, som i många
avseenden i fråga om såväl personal som materiel förefinnes mellan flygvapnet
samt armén och marinen, gör det givetvis svårt att alltid åstadkomma
önskad enkelhet och klarhet i förhållandet till dessa båda försvarsgrenar.
A andra sidan bör detta samband i hög grad möjliggöra och
underlätta för flygvapnet att begagna sig av sådana av de båda andra
vapnens organ, som hava att handlägga utrustnings-, förplägnads- m. fl.
ärenden berörande även flygvapnet. \ id den organisation av flygstyrelsen,
som jag i det följande föreslår, har jag i möjligaste mån sökt följa här
angivna grunder.
Inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli samt
lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner föranleder tillkomsten av det
fristående flygvapnet icke några ändringar i organisationen eller tillsättandet
av nya befattningar. Flygvapnet berörande förvaltningsärenden äro avsedda
att inom departementet liksom hitintills handläggas av respektive
byråer. Att med den föreslagna omfattningen av flygvapnet organisera
en särskild kommandoexpedition för detsamma, erfordras givetvis icke.
Ej heller skulle detta vara lämpligt med den organisation av vapnet, som
jag föieslar. Med det passagesystem, som för vissa delar av flygvapnets
personal är avsett att tillämpas, och det sätt, varpå respektive flygkårers
samövningar med arméns truppförband och marinens sjöstyrkor och kustfästningar
förutsättas komma att ordnas, är det tvärtom av behovet påkallat,
att kommandoärenden handläggas, såvitt rör arméflygkåren, av lånt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr ''JO. <>f>&
försvarets och, i vad angår marinflygkåren, av sjöförsvarets kommandoexpedition.
Eu dylik ordning utesluter givetvis icke, att, såsom även för närvarande
är fallet i fråga om vissa ärenden, sjöförsvarets kommandoexpedition
kan komma att behandla frågor, som beröra arméflygkårens samarbete
med marinen, och lantförsvarets kommandoexpedition ärenden, som avse
marinflygkårens samarbete med armén.
Beträffande chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs-
och marinstabscheferna samt arméns och marinens högre befälhavare
bör densamma så regleras, att erforderligt samarbete kommer till stånd,
samtidigt med att chefen för flygvapnet tillförsäkras den befogenhet, som
är nödvändig, för att han skall kunna utöva ledningen av vapnet, i vad
avser att för krigföringen tillhandahålla väl utbildade och utrustade flygformationer.
Han bör sålunda hava att från nämnda chefer och befälhavare
mottaga framställningar angående deras önskemål för flygvapnets
vidare utveckling samt att i samråd med dem utarbeta för flygvapnets
strategiska och taktiska användande erforderliga bestämmelser, i vad dessa
böra lända till efterrättelse för utbildningen vid flygvapnet. I för chefen
för flygvapnet utfärdad instruktion bör sättet för ifrågavarande samarbete
närmare bestämmas. Då det tillkommer cheferna för general- och marinstaberna
att uppgöra planer för flygvapnets strategiska användande samt
föreskrifter för dess taktiska uppträdande i samband med arméns respektive
marinens förband, har jag ansett mig böra i flygvapnets stat upptaga för
dessa staber avsedda flygutbildade armé- och marinofficerare.
De för flygformationernas utbildning så viktiga samövningarna med
arméns och marinens förband äro avsedda att äga rum efter i kommandoväg
för varje fall utfärdade bestämmelser, varigenom vederbörande arméoch
marinbefälhavare erhålla full förfoganderätt över de i övningarna deltagande
flygformationerna. Detsamma blir givetvis förhållandet i krigstid.
Då det är av vikt för chefen för flygvapnet att erhålla kännedom om
flygformationernas förmåga att fullgöra dem under nämnda övningar ålagda
uppgifter, bör han vara tillförsäkrad inspektionsrätt även under dessa
övningar, givetvis med de inskränkningar, som betingas av att flygformationerna
under övningarna icke stå under hans befäl.
Flygformation, som är förlagd till fästning, flottans station eller annan
ort, där befälet utövas av armé- eller marinbefälhavare, bör givetvis i
fråga om ordningens upprätthållande med mera dylikt vara underställd
nämnda befälhavare i enlighet med gällande föreskrifter, men i övrigt,
såvida ej annorlunda i särskilt fall bestämmes, anses såsom självständigt
truppförband, underställt vederbörande flygkårckef. Över sådan flygformation
liksom över flygvapnets personal i övrigt bör inspektionsrätt tillkomma
chefen för flygvapnet.
Chefen för generalstaben har i sitt yttrande rörande flygvapnets organisation
framhållit, att då chefen för flygvapnet vore avsedd erhålla fullständig
befäls- och inspektionsrätt över sagda vapen, han till biträde
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
f>56
härvid borde hava en stab. Då emellertid, såsom redan i det föregående
nämnts, planläggningen av flygstridskrafternas användning i krig är avsedd
att verkställas av cheferna för general- och marinstaberna, skulle en särskild
stabs arbete icke bliva mera omfattande, än att detsamma torde
kunna utföras av i flygstyrelsen ingående militär personal. På grund
härav anser jag mig icke böra ifrågasätta inrättande av en sådan stab.
I fråga om chefens för flygvapnet ställning till de centrala förvaltningsmyndigheterna
hava olika åsikter gjort sig gällande. Pörsvarsrevisionen
har, såsom förut nämnts, föreslagit, att den tekniska och ekonomiska
överledningen av arméns och marinens flygväsenden skulle för båda vapnen
göras gemensam och underställas eu inspektionsrätt tillförsäkrad chef samt
ingå såsom en avdelning eller byrå antingen i arméförvaltningen eller
marinförvaltningen. Detta förslag hava marinmyndigheterna, av skäl som
i det föregående antytts, avstyrkt, och i stället hava de förordat inrättande
av ett flygdepartement inom arméförvaltningen och en flygavdelning inom
marinförvaltningen.
Intetdera av dessa förslag har jag funnit lämpligt för det föreslagna
fristående flygvapnet. I egenskap av flygvapnets främste målsman åligger
det chefen för flygvapnet att, förutom i militärt, även i tekniskt och ekonomiskt
avseende verka för vapnets krigsduglighet och utveckling. De
betydande arbetsuppgifter, som till följd härav åligga honom, nödvändiggöra,
att han härför erhåller erforderliga arbetskrafter till sitt biträde.
På grund av den speciella tekniska fackkunskap, som kräves för konstruktion,
framställning, handhavande och vård av flygmaterielen, är han först
och främst i behov av biträden vid behandling av flygvapnets tekniska
frågor. Detta behov gör sig gällande dels i militärtekniskt och dels i
rent flygtekniskt avseende. Med hänsyn till olikheterna mellan den för
lantkrigföringen och den för sjökrigföringen avsedda materielens utrustning
och användning erfordras tillgång till såväl lånt- som sjömilitärteknisk
fackkunskap. Den föreslagna flygstvrelsen bör därför för handläggning
av tekniska ärenden lämpligen fördelas på tre parallellt arbetande byråer,
eu för arméflygärenden, en för marinflygärenden och en för rent flygtekniska
ärenden.
För att i möjligaste mån begränsa personalbehovet å de båda militärtekniska
byråerna bör flygstyrelsen i sådana militärtekniska frågor, som
ej kunna av densamma direkt upptagas till behandling, såsom frågor angående
konstruktion och tillverkning av bomber, torpeder, minor, kulsprutor,
ammunition, radio, byggnader in. in. dylikt, hos respektive departement
eller avdelning inom armé- och marinförvaltningarna rekvirera utförandet
av konstruktioner och tillverkningar samt därvid ställa erforderliga
medel av flygvapnets anslag till vederbörande ämbetsverks förfogande.
Genom ett dylikt samarbete lära redan förefintliga organ inom nämnda
ämbetsverk kunna utnyttjas, utan att i flygstyrelsen behöver upptagas och
organiseras särskild personal härför.
Kungl. Majds proposition nr 20.
(if)7
Chefen för generalstaben bär i förutnämnda yttrande ifrågasatt, att för
handläggning av här omförmälda inilitärtekniska ärenden skulle inrättas ett
departement eller en avdelning vid armé- eller marinförvaltningen med
chefen för flygvapnet såsom chef. Genom eu dylik organisation skulle
emellertid chefen för flygvapnet förlora den självständiga ställning, jag anser
honom för främjande av vapnets utveckling böra intaga. Härtill kommer,
att eu sådan organisation lätt skulle kunna leda till eu ensidig utveckling
av flygvapnet och därigenom förorsaka slitningar mellan armén och
marinen, samt medföra omgång och svårigheter i handläggning av ärenden
berörande den kår, vars formationer ej vore avsedda för den försvarsgren,
i vilkens centrala ämbetsverk flygvapnet skulle ingå. På grund härav och
då dessutom organisationen torde komma att ställa sig onödigt kostsam,
bör densamma icke komma till utförande.
Chefen för marinstaben och marinförvaltningen hava i sina yttranden
angående flygvapnets organisation framhållit, att chefen för flygvapnet såsom
medhjälpare vid sin sida borde hava de båda flygkårcheferna, vilka
därigenom skulle mera direkt än eljest utöva inflytande vid ärendenas av
görande. Myndigheterna hava därför föreslagit, att dessa båda kårchefer
tillika skulle vara chefer för respektive byråer i flygstyrelsen. Då emellertid
de båda kårcheferna för utövande av ledningen av personalens utbildning
m. m. i allmänhet måste uppehålla sig utom Stockholm å respektive
kårers huvudförläggningsplatser, kunna de ej lämpligen bindas vid
byråarbete. Mot en sådan anordning talar jämväl den omständigheten,
att kårcheferna i krigstid måste kunna i fall av behov tagas i anspråk
för ledningen av självständiga företag. I stället böra såsom chefer för
flygstyrelsens militärtekniska byråer avses en flygutbildad överstelöjtnant
eller major respektive en kommendörkapten av 1. eller 2. graden. Arbetet
inom dessa båda byråer bör uppdelas å en personaldetalj och en materieldetalj,
den förra för handläggande av organisations-, utbildnings- och personalfrågor
samt den senare för behandling av beväpnings- och militära
utrustningsfrågor. Till sitt biträde bör vardera av nyssnämnda chefer därför
erhålla en officer för personaldetaljen och en officer för materieldetaljen.
Ä ifrågavarande byråer, vilka lämpligen torde böra benämnas armébyrån
och marinbyrån, skulle således upptagas, å den förra 1 överstelöjtnant
eller major och 2 kaptener samt å den senare 1 kommendörkapten av 1.
eller 2. graden (överstelöjtnant eller major vid kustartilleriet) samt 2 kaptener.
I det föregående har jämväl förordats inrättande av en teknisk byrå
inom flygstyrelsen. Ändamålet med nämnda byrå skulle vara att lämna
chefen för flygvapnet biträde i frågor av rent flygteknisk natur samt att
utföra för flygmaterielens utveckling och tillverkning erforderliga försök
och prov. Samtliga myndigheter hava tillstyrkt inrättandet av en särskild,
mer eller mindre självständig försöks- och provanstalt för flygmateriel.
Ur ekonomisk synpunkt är det givetvis fördelaktigt, om denna anstalt även
direkt utnyttjas för flygvapnet och, på sätt här föreslagits, knytes till
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212B 23 42
658
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
en teknisk byrå inom flygstyrelsen, åtminstone till dess den civila luftfarten
nått en mera betydande utveckling. Med fästat avseende vid
nödvändigheten av att kunna inom landet framställa och anskaffa den
för flygvapnet behövliga flygmaterielen ävensom för utövande av erforderlig
kontroll över flygmaterieltillverkningen måste denna byrå med
tillhörande försöksanstalt anses vara av stor betydelse för flygvapnets utveckling.
Då flygvapnet måste räkna med att vid mobilisering dels använda
sig av inom landet befintliga i civiltrafik gående flygplan och dels
utnyttja den privata flygindustrien för krigstillverkning, bör det också åligga
flygstyrelsen att i sådant syfte genom den flygtekniska byrån samarbeta med
nämnda industri och med den myndighet, som handlägger ärenden rörande den
civila luftfarten. Av byråns personal erfordras ingående aeronautiska kunskaper
och noggrann teknisk kännedom om flygmaterielens konstruktion och tillverkning.
Då det knappast kan förutsättas, att militär personal är i tillfälle
att vid sidan av sin militära utbildning och verksamhet förskaffa sig
sådan flygteknisk utbildning, torde det bliva nödvändigt, att byrån summansättes
av fackutbildad civil personal. Med fästat avseende vid byrån tillkommande
åligganden synes denna, sedan en fullständig försöks- och provanstalt
blivit upprättad, böra utgöras av: 1 chefskonstruktör (flygingenjör),
1 flygingenjör, föreståndare för ritkontoret, 1 flygingenjör för aerodynamiska
och 1 flygingenjör för mekaniska laboratoriet, 1 motoringenjör,
ritare, 1 verkmästare för aerodynamiska och 1 verkmästare för mekaniska
laboratoriet jämte erforderlig arbetspersonal. Med hänsyn till att den här
omförmälda försöks- och provanstalten skulle bliva av stor betydelse jämväl
för den privata flygmaterieltillverkningen ävensom för den högre tekniska
undervisningen, synes densamma böra inrättas vid tekniska högskolan och
medel härför ävensom till bidrag för dess skötsel böra utgå av annan
huvudtitel än försvarets. Intill dess en sådan anstalt kan komma till
stånd, bör å flygstyrelsens tekniska byrå endast upptagas följande personal,
nämligen: 1 chefskonstruktör (flygingenjör), 1 motoringenjör, 1 flygingenjör,
föreståndare för ritkontoret, och erforderlig ritkontorspersonal.
Ett av flygstyrelsens viktigaste åligganden är att omhänderhava flygvapnets
ekonomiska förvaltning. Ordnandet av denna förvaltning på ett
betryggande sätt är för vapnets utveckling av största betydelse. I detta
avseende äro två olika alternativ tänkbara. Antingen kan förvaltningen
helt underställas flygstyrelsen och göras fullt fristående från arméns och
marinens centrala förvaltningsorgan, armé- och marinförvaltningarna (alternativ
I), eller ock kan densamma i större eller mindre grad ombesörjas
av endera eller båda av dessa förvaltningsmyndigheter (alternativ II).
Sistnämnda alternativ skulle innebära, att flygstyrelsen i förvaltningsliänseende
i viss omfattning underställdes armé- eller marinförvaltningen
eller eventuellt båda dessa ämbetsverk,
Innan jag närmare ingår på frågan om vilketdera av ovannämnda båda
alternativ, som bör läggas till grund för organiserandet av flygvapnets för
-
ICimgl. Majtfs proposition nr JO.
(it)!)
vältning, torde jag i korthet få beröra de förvaltningsuppgifter, som tillkomma
flygstyrelsen. Till eu början torde härvid fa erinras, att det synes böra
ankomma på Hygstyrelsen att låta å ena sidan utarbeta de föreskrifter, som
är o erforderliga för att förvaltningen vid underlydande kårer och verkstäder
skall kunna leda till ett ur ekonomisk synpunkt gynnsamt resultat,
samt å andra sidan sedermera (ivervaka, att så verkligen sker. Denna
(Övervakande verksamhet måste — förutom genom erforderliga inspektioner
vid de olika flygkårerna samt deras verkstäder och övriga anstalter -utövas genom eu jämförande granskning i förening med ett sakligt be
dömande av flygtruppernas, verkstädernas och övriga anstalters räkenskaper.
Ifrågavarande granskning måste åtminstone i tekniskt hänseende under
alla omständigheter förliiggas till flygstyrelsen och där utföras av sakkunnig
och med flygvapnets materiel och förhållanden förtrogen personal.
Vidare måste flygstyrelsen svara för att de anslag, som anvisas för flygvapnet
— särskilt gäller detta anslagen till materiel och övningar -användas på ett med hänsyn till flygvapnets uppgift fullt ändamålsenligt
sätt, och att de icke överskridas. För detta ändamål måste månatligen
sammanställningar av såväl flygstyrelsens egna som kårernas, verkstädernas
och övriga anstalters räkenskaper göras inom styrelsen. För vinnande av
bästa möjliga ekonomiska resultat bör dessutom central upphandling av vass
materiel och förbrukningsartiklar för hela flygvapnet utföras genom flygstyrelsens
försorg. Vidare bör det tillkomma styrelsen att reglera mellanhavanden
av olika slag med arméns och marinens myndigheter, såsom i
fråga om anordnande av förläggning, förplägnad och sjukvård för flygtruppernas
personal vid arméns och kustartilleriets truppförband samt
flottans stationer och fartyg ävensom anordnande av gemensamma övningar
o. s. v. Slutligen torde flygstyrelsen komma att i stor utsträckning
besluta om utgifter och på ett eller annat sätt svara för att nämnda utgifter
bliva likviderade, vilket enklast torde kunna ske genom att en
medelsförvaltning anordnas inom styrelsen.
Vad härefter beträffar de i det föregående berörda olika sätten för anordnandet
av flygvapnets förvaltning, innebär alternativ I, såsom redan
nämnts, att flygstyrelsen i förvaltningshänseende skulle bliva fullt självständig.
Detta alternativ förutsätter särskild anslagsavdelning inom fjärde
huvudtiteln, vilken anslagsavdelning skulle omfatta samtliga anslag för flygvapnet.
Uppdelades dessa fullständigt enligt samma grunder som vid armén
och marinen, skulle antalet olika anslag under flygvapnets avdelning
av huvudtiteln komma att uppgå till icke mindre än 25 ä 30, flertalet av
jämförelsevis ringa storlek. Att verkställa en dylik långt driven specialisering
för en förvaltning med så begränsad omfattning som flygvapnets
synes emellertid icke vare sig behövligt eller lämpligt. Anslagsfördelningen
synes i stället kunna ske i ungefärlig överensstämmelse med
efterföljande tabell, däri anslagen till flygvapnet sammanförts till allenast
13 fristående anslag, vilkas närmare fördelning Kungl. Maj:t skulle verkställa
genom särskilda stater.
660
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Anslagsfördelning under fjärde huvudtitelns avdelning för flygvapnet.
1. Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., förslagsanslag.
a) löner och arvoden, förslagsanslag,
b) rekryteringskostnader, reservationsanslag,
c) flygvapnets reservpersonal, förslagsanslag,
d) rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag,
e) flyttningsersättning, förslagsanslag,
f) semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsanslag.
2. De värnpliktigas avlöning och färder, förslagsanslag.
a) penningbidrag,
b) understöd åt värnpliktigas familjer,
c) färdkostnader.
3. Resestipendier, reservationsanslag.
4. Skrivmaierialier och expenser m. m., reservationsanslag.
5. Mathållning och furagering samt förplägnadsutredning, förslagsanslag.
a) mathållning,
b) furagering,
c) förplägnadsutredning.
6. Beklädnads- och munder ingsutrustning samt kasernutredning, reservations
anslag.
a) beklädnads- och munderingsutrustning,
b) kasernutredning.
7. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, reservationsanslag.
8. Flygövningar, reservationsanslag.
a) övningar vid arméflygkåren,
b) övningar vid marinflygkåren,
c) till flygstyrelsens disposition.
9. Flygmateriel, reservationsanslag.
a) underhåll av materiel vid arméflygkåren,
b) underhåll av materiel vid marinflygkåren,
c) till flygstyrelsens disposition.
10. Vapen och ammunition, reservationsanslag.
11. Flygstationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag.
12. Sjuk- och veterinärvård, reservationsanslag.
a) sjukvård,
b) veterinärvård.
13. Éxtra utgifter, reservationsanslag.
Fullt fristående ställning i förvaltningshänseende förutsätter vidare, att
styrelsen erhåller egen kassarörelse, och att icke blott den tekniska utan
även åtminstone intill dess revisionsväsendets ifrågasatta omorganisation
avgjorts — den kamerala revisionen förlägges till styrelsen. Detta skulle
innebära, att statskontoret skulle direkt tillhandahålla styrelsen erforderliga
medel å egen giroräkning i riksbanken, att från denna giroräkning
skulle anvisas månatlig kredit till underlydande förvaltningar, att de lokala
förvaltningarna skulle ingiva vederbörliga månads- och årsräkenskaper till
styrelsen, att sedermera bokföring av dessa skulle ske därstädes, samt
att i styrelsen skulle sammanföras styrelsens egna och lokalförvaltningarnas
räkenskaper till månads- och kassarapporter för riksräkenskapsverket samt
till huvudbok för budgetåret.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. (iföl
Vild föreniinmda alternativ 11 angår, förutsätter detsamma, pa sätt
redan framhållits, att styrelsen i vissa avseenden skulle utöva självständig
förvaltningsbefogenhet, i andra avseenden åter lyda under armé- ellei
marinförvaltningen eller eventuellt under båda dessa. Vid tillämpning av
detta alternativ kan antingen självständig anslagsfördelning ordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad ovan sagts beträffande alternativ I eller
ock endast en beräkning, uppställd i överensstämmelse med avdelningarna
under fjärde huvudtiteln för lantförsvaret och sjöförsvaret, uppgöras för
erhållande av totalsumman för flygvapnet, men de särskilda anslagsposterna
i riksstaten tilliiggas motsvarande anslag för lånt- eller sjöförsvaret eller
eventuellt fördelas till bådadera och därigenom i första hand ställas under
armé- (dier marinförvaltningen. I det senare fallet bör dock dispositionsrätten
över vissa anslag och anslagsposter, t. ex. anslagen till flygövningar,
flygmateriel, resestipendier o. s. v., helt och hållet tillkomma flygstyrelsen.
Enligt detta alternativ skulle kassaväsendet underställas armé- eller
marinförvaltningen, varjämte den kamerala revisionen skulle utföras av
dess tjänstemän. Besvärs- och anmärkningsmål skulle likaledes i första
instans avgöras av endera eller bägge av dessa förvaltningar.
Armé- och marinförvaltningarna hava var för sig avgivit yttrande rörande
vilketdera av ovanberörda alternativ för förvaltningens ordnande ur olika
på frågan inverkande synpunkter kunde vara att föredraga.
Arméförvaltningen har för sin del framhållit, att bada alternatn eu
svntes vara genomförbara, men ansett, att alternativ I skulle med
hänsyn till de begränsade förvaltningsuppgifter, som skulle ankomma på
flygstyrelsen — kräva en jämförelsevis stor organisation, varför ämbetsverket
förordat alternativ II.
Marinförvaltningen har däremot framhållit, att en ofrånkomlig följd av
arméns och marinens flygväsendens sammanförande till ett gemensamt, från
armén och marinen avskilt, fristående flygvapen måste bliva, att den nya
flygstyrelsen utrustades med så fullständiga förvaltningsorgan, som erfordrades
för att den skulle kunna fullgöra sina åligganden på ett tillfredsställande
sätt, varuti jämväl inginge fordran på ärendenas enhetliga och
snabba behandling. Flygstyrelsen måste med hänsyn härtill förses med
egen förvaltning av sådan omfattning, att samtliga ärenden där kunde
handläggas. Alternativ I syntes marinförvaltningen äga förutsättningar att
kunna givas sådan form, att det tillgodosåge anspråken i detta avseende,
samtidigt med att det erbjöde eu helgjuten, enkel och redig organisation
i motsats till alternativ IT, vilket under alla förhallanden komme att beliäftas
med svagheter och nackdelar, som vore ofrånkomliga vid en mer
eller mindre sönderstyckad och splittrad organisation.
Inom marinförvaltningen hava tvenne reservanter uttalat sig för att
flygstyrelsens förvaltning borde organiseras enligt ett modifierat alternativ
II. I enlighet härmed borde flygstyrelsen även i förvaltningshänseende
ställas direkt under Kungl. Maj:t, men densamma endast förvalta anslå
-
662
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
gen till flygmateriel och övningar samt till styrelsen själv, samtliga dessa
anslag upptagna i riksstatens fjärde huvudtitel under en avd. IV, varemot
i övrigt borde för förvaltningen tillämpas nu gällande ordning. Sålunda
skulle förvaltningen av bland andra anslagen till mathållning, mundering,
bränsle, lyse, sjukvård, torpeder, vapen och ammunition samt byggnader
ligga, vad arméflygkåren beträffade, hos arméförvaltningen och för marinflygkåren
hos marinförvaltningen samt de båda flygkårerna jämställas med
ingenjörtrupperna respektive kustartilleriet. För att erhålla en översikt av
kostnaderna för flygvapnet skulle å fjärde huvudtiteln, avd. IV, efter anslaget
till flygstyrelsen upptagas en tablå över de anslag till flygkårerna,
som återfunnes på annat ställe i huvudtiteln.
För egen del håller jag före, att en organisation av ifrågavarande
förvaltning i enlighet med förenämnda alternativ I är ägnad att befrämja
ordning och planmässighet samt god ekonomi för hela flygvapnet.
Däremot måste det befaras, att förvaltningens organiserande på sätt
i alternativ II avses skulle medföra en onödig komplicering och till sina
verkningar skadlig splittring av densamma. Nära till hands ligger emellertid,
att anordnandet av en självständig förvaltning måste ställa sig
kostsammare än anlitandet av redan förefintliga förvaltningsorgan. Fn i
sådant avseende verkställd undersökning har givit vid handen, att följande
personal enligt de olika alternativen erfordras å flygstyrelsens förvaltningsbyrå,
nämligen
Alt. I. Alt. II.
Föredragande i förvaltningsärenden, regementsofficer av inten
denturkåren
eller förste marinintendent .................................... 1 1
Assistent, kapten vid intendenturkåren eller marinintendent av
i-.gr.............:.......................................................................... 1 1
Revisor, tillika föredragande i besvärs- och anmärkningsmål
^ m. m., civiltjänsteman med lön i 13. lönegraden....................... 1 —-
Kvinnligt biträde eller pensionerad sekundofficer ....................... 1 1
Härtill komma enligt båda alternativen biträden för renskrivning och
dylikt, vilka emellertid synas böra vara gemensamma för styrelsen i dess
helhet.
Av ovanstående jämförelse framgår sålunda, att genomförandet av alternativ
I skulle föranleda endast obetydligt högre kostnad än tillämpandet
av alternativ II. Vid sådant förhållande och då merkostnaden mer iin
väl torde uppvägas av de med alternativ I förenade fördelarna, anser jag,
att flygstyrelsens förvaltning bör organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med detta alternativ.
Personalbehovet för flygstyrelsens förvaltningsbyrå beräknas sålunda
erhålla den omfattning, som i ovanstående jämförelsetablå angivits för alternativ
I. Då genom upprättandet av ett fristående, med egen förvaltning
utrustat flygvapen armé- och marinförvaltningarna befrias från en del
göromål, som hittills ålegat dem, synes den för flygstyrelsens förvaltnings
-
Kanyl. Maj ds proposition nr 20. 660
byrå erforderliga civila tjänsten kunna överflyttas från ettdera av nämnda
ämbetsverk. Vidare bör den för förvaltningsbyrån erforderliga assistenten
för en tid framåt kunna beordras från intendenturkårens eller marinintendenturkårens
övertaliga personal och den alternativt förutsatta pensionerade
sekundofficeren likaledes erhållas bland övertalig personal.
Vad slutligen angår det direkta biträde, varav cliefen för flygvapnet
kan liava behov vid sanitära frågors behandling, bör i de fall, då ej
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller marinförvaltningens sanitetsavdelning
anlitas för desamma, till hans förfogande i flygstyrelsen ställas
den vid marinflygkåren tjänstgörande läkaren, vilkens Byggningsplats
torde bliva Djursholm och vilken sålunda bör vara lätt tillgänglig.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, bör flygstyrelsen bestå av den
personal, följande tablå utvisar.
Tablå över flygstyrelsens personalbehov.
Tjänstegrad eller tj än steklass |
Personal |
|||
Befattning |
armé |
marin |
civil |
|
Chef för flygvapnet............. |
Generalsperson eller flaggman |
i 1 ell |
er 1 |
— |
Armébyrån. |
||||
I Chef för hyrån ..................... |
Överstelöjtnant eller major ... |
1 |
— |
— |
1 Tjänstgörande officerare......... |
Kaptener.............................. |
2 |
||
1 Marinbyrån. |
||||
Chef för hvrån..................... |
Kommendörkapten av 1. el. 2. |
— |
1 |
! |
Tjänstgörande officerare......... |
Kaptener.............................. |
— |
2 |
I |
Flin ältning s byrån. Chef för hyrån .................... |
Major (överstelöjtnant) el. 1. |
1 eller |
civilmi- litär 1 |
|
Assistent.............................. |
Kapten el. marinintendent av |
1 eller |
1 |
1 |
Revisor................................• |
Civil tjänsteman 13. lönegr. ... |
— |
— |
|
Kontorsskrivare.................... |
Kvinnligt biträde el. pens:d se-kundofficer........................ |
— |
— |
1 |
Tekniska byrån. 1 Chefskonstruktör .................. |
Flygingenjör ........................ |
_ |
_ |
1 |
Föreståndare för ritkontoret... |
» ........................ |
— |
||
Motoringenjör ..................... |
— |
|||
I Ritare (erforderligt antal) ...... |
||||
Skrivbyrå. |
||||
j Kontorshiträden, kvinnliga ... |
— |
— |
4 |
|
Expeditionsvakt .................. |
................................. |
— |
— |
1 |
Den för tjänstgöring |
i flvgstyrelseu erforderliga officers- och civil- |
|||
militära personalen bör |
rekryteras från respektiv |
e armén, flottan och |
||
kustartilleriet, officerarna |
i första hand bland dem, som |
erhållit flygut |
664
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
bildning. Med undantag av chefen för flygvapnet böra officerarna under
sin tjänstgöring i flygstyrelsen med lämpliga mellantider beredas kortare
tids tjänstgöring vid eget vapen och liksom den civilmilitära personalen
efter visst antal år helt återgå till detsamma. Fördenskull bör denna
personal under sin tjänstgöring vid flygvapnet vara upptagen över stat
med bibehållen turberäkning å de arméns respektive marinens kårer,
vederbörande tillhöra.
Flygstyrelsens personal, med undantag av den å armé- och marinbyråerna
tjänstgörande, som bör upptagas å respektive flygkårs stat, bör uppföras
å en särskild för nämnda styrelse upprättad stat. Vad härvid den civila
personalen beträffar, böra å sistberörda stat jämväl upptagas 4 flygingenjorer,
i annat sammanhang angivna såsom erforderliga 2 för vardera flygkårens
flygverkstäder, varest redan nu detta antal ingenjörer är anställt.
Det ar nämligen av vikt för de för flygvapnet behövliga flygingenjöremas
utbildning, att de beredas tillfälle att tjänstgöra såväl i flygstyrelsen som
vid verkstäderna. Omplacering av denna personal kan lättare äga rum,
om samtliga uppföras å samma stat. För att möjliggöra urval bör, i likhet
med vad fallet är beträffande specialingenjörerna vid marinen, anställningen
såsom flygingenjör först ske medelst konstitutorial, vilket efter visst antal
år, därest lämplighet för befattningen befinnes föreligga, ersättes av fullmakt.
B. Flygkårerna.
I flygkårerna bor ingå all för flygvapnet behövlig personal, som icke
upptages å flygstyrelsens stat. Dit hänföres alltså dels stabspersonal,
dels personal erforderlig för flygmaterielens användning, skötsel, vård och
underhåll och dels slutligen för ledande av utbildningen vid flygvapnet
avsedd personal. Ifrågavarande personal utgöres sålunda av flygare och
flygspanare samt i olika grenar specialiserad teknisk personal, verkstad*-,
förvaltnings-, expeditions-, stations- och liandräckningspersonal ävensom
lärår- och instruktionspersonal. Såsom av försvarsrevision en framhållits,
erfordras härför officerare såväl aktiva som i reserven, sekundofficerare, fast
anställt manskap och värnpliktiga ävensom civilmilitär och civil personal.
Redogörelse för mobiliseringsbeliovet av ovan omförmäld personal torde
få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Dock torde det vara
pa sin plats att här angiva det sätt, varpå nämnda behov utan ökning av
flygvapnets för fredstjänsten behövliga personal är avsett att tillgodoses.
I fredstid beräknas icke större antal aktiv j>ersonal, än som för tjänstens
upprätthållande och för utbildning av vid mobilisering behöflig
Personal är oundgängligen erforderligt. Därvid tillämpas i huvudsak samma
grunder, som revisionen använt vid beräknande av personalbehovet för
de a\ densamma föreslagna arméns flygkar och marinens flygväsende. På
grund av den större omfattning, flygvapnet enligt föreliggande förslag är
avsett erhålla, blir dock personalbehovet här större än det av revisionen
upptagna. Till den för fredstjänsten ständigt erforderliga personalen äter
-
Kunijl. Maj:ts proposition nr 20. (565
kommer jag i det följande i samband med redogörelsen för flygkårernas
fredskader.
1. För utbildning vid flygvapnet tillfälligt tjänstgörande personal,
avsedd för mobiliseringsbeliovets fyllande.
Den vid flygvapnet i fredstid under utbildning varande personal, som är
avsedd att fylla mobiliseringsbehovet, utgöres av aktiv personal och reservpersonal
samt värnpliktiga, av vilka sistnämnda ett antal erfordras även för
fredstjänstens upprätthållande. Utbildningen av nämnda personal har till
ändamål att göra denna lämpad för att utfylla behovet dels av flygare
och flygspanare och dels av för materielens skötsel vid mobilisering i
övrigt behövlig personal.
Flygare.
Uttagning av personal för utbildning till flygare bör ske på frivillighetens
väg. Enär denna utbildning i fredstid måste bedrivas så, att riskmomenten
i möjligaste män bortelimineras, tager utbildningen av militärflygare
i fred i anspråk eu tid av 2 ä 3 år. Då det är uteslutet att
giva värnpliktiga så lång övningstid, måste flygarna i regel rekryteras av
andra personalkategorier än de värnpliktiga. Eu undersökning av de
kvalifikationer, som erfordras för de olika befattningarna såsom flygare i
krigstid, giver vid handen, att vissa flygare måste hava den militära underbyggnad,
som endast officer besitter, under det att för andra dylik underbyggnad
ej är behövlig.
Flygutbildade aktiva officerare erfordras förutom för stabstjänst bland
annat såsom chefer för flygavdelningar och patruller samt såsom chefer,
lärare, tygofficerare in. in. vid flygstationer och skolor. Av dessa officerare
böra på av försvarsrevisionen anförda grunder de för utbildning
såsom elever uttagna och för mobiliseringsbehovet avsedda kvarstå å respektive
truppförbands eller, vad marinen beträffar, flottans och kustartilleriets
stater samt efter slutad utbildning återgå till nämnda förband
m. ni. och avses att under viss tid efter första utbildningsåret vid mobilisering
tjänstgöra vid flygvapnet. Övriga officerare, d. v. s. de för
fredstjänsten vid flygvapnet erforderliga, böra däremot med tillämpande
av passagesystem upptagas å sagda vapens stat. Officer, som söker utbildning
till flygare, bör hava tjänstgjort såsom officer vid eget vapenslag
under minst ett år och bör vid tiden för antagandet till flygutbildning ej
vara äldre än 30 år. På flygvapnets stat upptagen officer bör med
lämpliga mellantider givas tillfälle att en kortare tid tjänstgöra vid det
vapen, han förut tillhört.
På grund av flygtjänstens egenart kan flygvapnets behov av reservofficerare
— utom beträffande marinflygkåren i vissa fall, som framdeles
skola närmare beröras — ej fyllas på för krigsmakten i övrigt vedertaget
Aktiva
officerare.
Reserv
officerare.
G66
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Sekundofficerare.
Flagg
korpraler
vid
marinen ävensom
fast anställt
manskap.
Värnpliktiga,
sätt. Detta behov måste därför, såsom även revisionen föreslagit, tillgodoses
genom att värnpliktiga studenter och likställda, som äro därtill
villiga och lämpliga, under sin värnpliktstid börja undergå flygutbildning
för att därefter såsom reservofficersaspiranter fortsätta densamma och vid
respektive flygkårer erhålla reservofficersutbildning. Sammanlagda utbildningstiden
för dessa aspiranter beräknas till något mer än två år. Efter
avlagd examen utnämnas vederbörande till fänrikar i flygvapnets reserv
och förutsättas kunna under viss tid efter antagningen till aspirant vid
mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet. Härvid avses de antingen omedelbart
till flygare eller till tjänstgöring vid flygstation och efter eu kortare
tids flygutbildning till fronttjänst. I fredstid skola de endast efter frivillig
anmälan inkallas till tjänstgöring vid flygvapnet.
Utbildning av sekundofficerare till flygare bör i regel icke äga rum på
grund av att denna utbildning bör börja vid tidigare ålder än den vid
befordran till sekundofficer vanliga. För såvitt lämpliga sekundofficerare
därtill anmäla sig, synes emellertid hinder ej böra möta för sådan utbildning.
Dylika sekundofficerare böra ingå i den i det följande omförmälda
elevkontingenten fast anställt manskap. Sekundofficer, som före befordran
till denna tjänstegrad undergått utbildning till flygare, bör givetvis, om
han därtill fortfarande är lämplig och behövlig, beredas tjänstgöring vid
flygvapnet. Enär arméflygkårens på stat upptagna sekundofficerare äro avsedda
att rekryteras i vanlig ordning bland arméflygkårens fast anställda
manskap, torde eu del av dessa sekundofficerare hava undergått flygutbildning
och sålunda böra avses för tjänstgöring såsom flygare, så länge de
äro därtill lämpliga.
Flaggkorpraler vid marinen ävensom fast anställt manskap från arméns
samtliga truppförband och från marinen böra kunna uttagas för utbildning
till flygare vid respektive flygkårer för att såmedelst fylla behovet av stamanställda
flygare vid mobilisering. Fast anställd, som önskar bliva antagen
till flygelev, bör vid armén hava tjänstgjort minst två år och vid marinen
hava uppnått minst korprals tjänsteställning samt i vartdera fallet förbinda
sig dels att rekapitulera så lång tid, att den oavbrutna flygutbildningen
hinner meddelas, och dels att undergå i flygutbildningen ingående repetitionsövning,
för såvitt han vid tidpunkten härför fortfarande är i militär
tjänst. Skulle så ej vara förhållandet, göres repetitionsövningen frivillig.
Efter avslutad utbildning återgå dessa flygelever till sina respektive truppförband.
I händelse av mobilisering äro de avsedda för tjänst vid flygvapnet
under viss tid efter första utbildningsåret.
Såsom förut nämnts, kunna värnpliktiga på grund av utbildningstidens
längd i regel ej ifrågakomma till flygutbildning i fred. Från denna regel bör
undantag göras för såväl värnpliktiga studenter och likställda som övriga
värnpliktiga, vilka äro lämpliga för dylik utbildning och antingen redan
vid inryckningen såsom flygare nått sådant utbildningsstadium, att deras
Kungl. Maj:ts proposition nr ‘JO. ()tw
militära flygutbildning under tjänstetiden hinner fullbordas, eller ock förbinda
sig att kvarstanna i flygtjänst erforderlig tid efter den ordinarie
tjänstgöringens slut. Vid mobilisering böra de sålunda utbildade flygarna
antingen omedelbart tagas i anspråk som flygare eller undergå förnyad
utbildning, allt under förutsättning att de fortfarande lämpa sig för flygtjänst.
Med hänsyn till mobiliseringsbeliovet, sammanställt med den tid, vederbörande
kunna anses mobiliseringsbara såsom flygare, böra inom de
olika personalkategorierna årligen nedan angivna antal uttagas till flygutbildning
vid de båda flygkårerna.
Vid ar mc fly gliåren bör den årliga uttagningen omfatta:
13 officerare,
10 fast anställda manskap (vari även må ingå sekundofficerare) samt
10 värnpliktiga studenter och likställda, uttagna till reservofficersaspiranter.
Av dessa kategorier böra, i enlighet med vad ovan anförts, den första
uttagas ur arméns olika truppförband samt den andra ur dessa truppförband
och arméflygkåren.
För möjliggörande av urval bör ovan angivna antal ökas för den förstnämnda
kategorien med 7 samt för vardera av de båda andra kategorierna
med 5. Samtliga uttagna underkastas prövning under en tid av omkring
(3 veckor i början av varje flygskola, varefter det för fortsatt flygutbildning
erforderliga antalet bland dem utväljes.
Vid marinflygliåren erfordras en årlig uttagning av:
9 officerare,
7 flaggkorpraler och fast anställt manskap (vari även ma ingå sekundofficerare)
samt
7 värnpliktiga studenter och likställda, uttagna till reservofficersaspiranter.
De båda förstnämnda kategorierna böra uttagas ur såväl flottan som
kustartilleriet.
För möjliggörande av urval bör en var av omförmälda kategorier ökas
med 4 under den ovan angivna prövningstiden av 6 veckor.
Flygspanare.
För utbildning till flygspanare skulle enligt försvarsrevisionens förslag
endast officerare ifrågakomma, varvid beträffande de för armén avsedda
sådana militära kunskaper och färdigheter förutsattes erforderliga, att endast
aktiva officerare kunde uttagas därtill, under det att för marinen och särskilt
flottan för fyllandet av mobiliseringsbehovet jämväl ett mindre antal
reservofficerare från marinen och till reservofficerare årligen utbildade
studenter och likställda ansagos för ändamalet användbara.
Beträffande de för armén erforderliga flygspanarna har jag icke annat
att erinra mot revisionens förslag, än att även lämplig sekundofficer, som
anmäler sig till flygspanarutbildning, bör beredas tillfälle till sådan.
668
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Att för fyllande av marinens behov av flygspanare uttaga till reservofficerare
utbildade studenter och likställda finner jag däremot mindre lämpligt. Av
flottans flygspanare, vilka i allmänhet torde komma att användas vid
spaning och eldledning m. m. till sjöss samt för fjärrspaning mot fiendens
kuster, kräves nämligen i första hand kännedom om sjökrigföringen i
allmänhet och om de i densamma använda fartygstyperna samt dessas
sätt att uppträda ävensom förmåga att per radio även på långa avstånd
och under svåra förhållanden överbringa rapporter om gjorda iakttagelser.
Då de för utbildning till reservofficerare uttagna studenter och likställda
i allmänhet ej torde hava någon föregående sjömansutbildning, blir den
tid, som kan avses för deras utbildning till spanare, för kort för att
de skulle kunna bibringas nämnda för flottans spanare nödvändiga kunskaper.
Under sådana förhållanden anser jag det fördelaktigare att för
fyllande av flottans mobiliseringsbehov av spanare i stället för nyssnämnda
kategori utbilda motsvarande antal reservofficerare och sekundofficerare,
vilka genom föregående tjänstgöring såsom radiomatroser vid flottan och
därefter erhållen utbildning äro bättre kvalificerade för fiygspanarutbildning.
Även uttagningen för utbildning till flygspanare torde tillsvidare böra
äga rum på frivillighetens väg. I likhet med vad som föreslagits beträffande
flygarna, böra de för tillgodoseende av mobiliseringsbehovet erforderliga
flygspanareleverna för arméflygkåren uttagas bland arméns alla truppförband
samt för marinflygkåren uttagas från både flottan och kustartilleriet,
dock att till reservofficers- och sekundofficerselever i regel endast böra
uttagas radioutbildad personal från flottan. De sålunda bland den aktiva
personalen uttagna eleverna böra, såsom för motsvarande flygelever föreslagits,
kvarstå å respektive truppförbands stater och efter slutad utbildning
återgå till sina förband. Under viss tid efter utbildningens avslutande
höra de avses att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet. Behovet av
flygspanare såsom lärare in. in. bör tillgodoses genom passagesystem och
sålunda fyllas genom att uttaga lämpliga till flygspanare utbildade
aktiva officerare och uppföra dem å flygvapnets stat. Efter lämplig tids
tjänst lid flygvapnet böra dessa officerare återgå till de truppförband,
de förut tillhörde. Under sin tjänstgöring vid flygvapnet böra de med
lämpliga mellantider under kortare perioder beordras att tjänstgöra vid
eget vapen.
För att kunna antagas till flygspanarelev bör aktiv officer hava fullgjort,
arméofficer minst 3 års och marinofficer minst 2 års tjänstgöringvid
eget vapen, varjämte därunder för officersutbildningen föreskrivna
kurser skola hava genomgåtts. Reservofficer vid flottan bör antagas till
flygsPanarelev omedelbart efter avlagd reservofficersexamen och under viss
tid därefter vid mobilisering avses för flygvapnet. Sekundofficer vid flottan,
radiostyrman, bör antagas till elev omedelbart efter skedd utnämning till
sekundofficer. I brist på lämpliga sekundofficerare må flaggkorpraler med
minst två ars tjänst i denna grad antagas till flygspanarelever. Till flyg
-
Kung/. Maj:t8 proposition nr 20. ^(>9
spanare utbildad sekundofticer bör under viss tid efter utbildningens av
slutande vid mobilisering avses för tjänst vid flygvapnet.
Med ledning av mobiliseringsbeliovet och den tid, eu utbildad flygspanare
kan anses mobiliseringsbar, beräknas årsbehovet av flygspanarelever
till följande, nämligen
för arméflygkåreii 14 officerare (jämväl sekundofficerare) samt
för marinfiygkåren G officerare, 2 reservofficerare och 2 sekund officerare.
För flyga*aterielens skötsel in. in. vid mobilisering erforderlig personal.
Förutom förutnämnda flygare och flygspanare samt i fredstid vid flygkårerna
ständigt tjänstgörande personal erfordras för materielens skötsel
m. m. vid de mobiliserade flygformationerna ytterligare personal. Denna
bör utgöras av värnpliktiga samt, vad marinfiygkåren beträffar, jämväl av
ett mindre antal fast anställt manskap från marinen, utbildat till flygmekaniker,
kulspruteskyttar och radiomatroser.
a) Värnpliktiga.
De för fyllande av mobiliseringsbehovet vid flygvapnet behövliga värnpliktiga
böra, såsom försvarsrevisionen även föreslagit, utgöras av såväl
till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet och ersättningsreserv som
studenter och likställda. Av de bada förstnämnda kategorierna maste eu
del jämväl tagas i anspråk för tillgodoseende av fredsbehovet av stationsmanskap.
Flygvapnets årskontingent av de olika kategorierna värnpliktiga
är med tillämpande av den för härens värnpliktiga begagnade avgångsprocenten
i det föregående (sid. 40) beräknad till 428 i linjetjänst, 44
studenter och likställda samt 160 i ersättningsreserv, varav för arméflygkåren
beräknas respektive 240, 23 och 80 samt för marinfiygkåren
188, 21 och 80. Flertalet av ifrågavarande värnpliktiga bör med hänsyn
till den höga krigsberedskap, som för flygvapnet är erforderlig, utgöras av
å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga. För fyllande av föreliggande
behov av värnpliktiga fackmän för marinfiygkåren bör emellertid även
möjlighet förefinnas att för flygvapnet uttaga värnpliktiga bland å sjömanshus
inskrivna. I betraktande av den självständiga ställning, flygvapnet äi
avsett att intaga i försvarsorganisationen, anser jag, att flygvapnet bör
tilldelas värnpliktiga fullt fristående i förhållande till hären och marinen.
Det relativt ringa antal värnpliktiga, som är avsett att tilldelas flygvapnet,
föranleder däremot givetvis, att förefintliga organ och bestämmelser för
inskrivning och redovisning av härens och marinens värnpliktiga böra utnyttjas
jämväl för flygvapnet tilldelade värnpliktiga. Vidare torde det få
anses lämpligt att för nedbringande av därmed förenade kostnader låta
flygvapnets för marinfiygkåren avsedda värnpliktiga inrycka och beklädas
vid vederbörlig flottans station. Arméflygkåren tilldelade värnpliktiga böra
däremot inrycka vid arméflygkårens huvudförläggningsplats å Malmslätt.
På grund härav och med hänsyn därtill att för eu del av de för marin
-
670
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
flygkåren behövliga värnpliktiga utbildningen i vissa avseenden kommer
att skilja sig från motsvarande utbildning vid arméflygkåren, anser jag,
att flygvapnets värnpliktiga böra uppdelas å arméflygtjänst och marinflygtjänst.
Till linjetjänst Till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet äro avsedda att utbildas
Uttapmigarn — förutom till flygare i förut omförmälda undantagsfall — till flygmekaniker,
kulsprutemanskap, radiomekaniker, fotografitekniker och hantverksmanskap
av olika slag m. m. För dessa värnpliktiga hade försvarsrevisionen
föreslagit en fredstjänstgöringstid av 365 dagar för de arméns flygkår tilldelade
och 350 dagar för de marinens flygväsende tilldelade. På grund av den
omfattande tekniska utbildning, som skall bibringas dessa värnpliktiga, synes
det icke vara möjligt att avkorta denna tjänstgöringstid i annan män, än
att densamma för samtliga vid flygvapnet inskrivna värnpliktiga av ifrågavarande
kategori bör bestämmas till 350 dagar, d. v. s. samma tid, som föreslås
för värnpliktiga underbefäl och fackmän vid flertalet av arméns truppslag
och vid kustartilleriet ävensom för samtliga värnpliktiga i linjetjänst vid
kavalleriet och flottan. Inryckningen bör för bär avsedda värnpliktiga äga
rum pa hösten, då väderleken i allmänhet är mindre tjänlig för flygning och
därför bättre tid finnes för den grundläggande utbildningen av de värnpliktiga.
Tjänstgöringen bör, på sätt Konungen närmare förordnar, för
arméflygkåren tilldelade fullgöras i en sammanhängande första tjänstgöring
på 315 dagar med början under 1. året och en repetitionsövning om
35 dagar under 3. året samt för marinflygkåren med en tjänstgöring i
en följd med början under 1. året vid samma tid som flottans värnpliktiga.
Kepetitionsövningen för arméflygkåren bör äga rum ungefär
under samma tid som repetitionsövningarna för härens värnpliktiga.
Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
framgår av nedanstående diagram.
i. |
året l |
|
Armé- flygkåren |
2. |
|
3. |
året 1 |
|
Marin- |
året i |
|
flygkåren |
2. |
Vn |
Första j |
|
tjänstgöring 1) |
ll/io |
|
Vo rep.-övn. 11/io |
||
Vn |
Tjänst- ] |
|
görlig i en följd |
18/i''o |
315
35
350
350
*) Hemförlovning 22 dagar.
studenter och Förutom för utbildning till reservofficersaspiranter böra värnpliktiga
likställda. stu(jenter och likställda uttagas till tjänst vid flygvapnet för utbildning i
en del befäls- och underbefälsbefattningar. Denna utbildning bör avse
tjänstgöring såsom flygingenjörer och stationsunderbefäl samt för verkstadsoch
väderlekstjänst ävensom i undantagsfall flygutbildning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(IT I
Fredstjänstgöringen bör, i likhet med vad för (Övriga värnpliktiga studenter
och likställda blivit föreslaget, omfatta sammanlagt 350 dagar.
Inryckningen bör ske vid midsommar 1. året och tjänstgöringen, på sätt
Konungen närmare förordnar, fullgöras vid marinflygkåren i eu följd samt
vid arméfiygkåren med eu första tjänstgöring om 3lo dagar och en repetitionsövning
om 35 dagar, vilken senare bör äga rum samtidigt med övriga
värnpliktigas repetitionsövning.
Den ungefärliga tidsindelningen av utbildningstiden för studenter och
likställda vid flygvapnet framgår av nedanstående diagram.
Armé flygkåren -
2. året
3. året
Marin- I 1. året
flygkåren |
I 2. året
26/e |
Första |
! |
|
1 tjänstgöring x) |
SO/. /6 7 * * * * |
_,1 |
|
5/e rep.-öyn. 11/io 1 1 |
|||
2c/e |
Tjänstgöring |
||
1 i on följd |
12/o |
---------1 |
315
I _35
350
350
*) Hemförlovning i 22 dagar.
Såsom förut omförmälts, uttagas av tillstädeskomna studenter och likställda
för utbildning till reservofficersaspiranter vid arméfiygkåren 15 och vid
marinflygkåren 11, av vilka efter uttagningsflygskola avskiljas 10 respektive
7 för "fortsatt utbildning, under det att de övriga 5 respektive 4 återgå
för utbildning till flygingenjörer och dylikt.
Värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, erfordras redan i fredstid
för tillgodoseende av den omfattande handräckningstjänst, som föranledes
av de många tekniska utbildningsgrenarna och tjänstens därav följande
decentralisation. Som tjänstgöringstiden för denna kategori värnpliktiga
vid flygvapnet liksom vid hären och marinen torde böra bestämmas till
ISO dagar, måste inkallelse av de för flygvapnet behövliga äga ruin i två
omgångar, å tider, som sammanfalla med för övriga till ersättningsreserven
uttagna värnpliktigas inkallelse.
b) Fast anställt manskap.
Marinflygkårens behov av i fredstid ständigt tjänstgörande personal är,
såsom förut nämnts, avsett att fyllas med personal från marinen genom
tillämpande av passagesystem. Härför erfordras bland annat ett relativt
stort antal utbildade flygmekaniker. Dels för erhållande av sådana utan
alltför stor ökning av marinflygkårens stat och dels för fyllande av mobiliseringsbehovet
av utbildade flygmekaniker, till den del detsamma icke kan
tillgodoses genom den i det föregående berörda uttagningen av värnpliktiga,
böra för omkring 11 månaders utbildning vid flygvapnet årligen beordras
Till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga.
672
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ett antal eldarekorpraler från flottan och kustartilleriet. Detta antal beräknas
till 8 från flottan och 3 från kustartilleriet eller tillsammans 11 man.
De sålunda utbildade böra under viss tid efter avslutad utbildning vid
flygvapnet vid mobilisering avses för tjänst vid sagda vapen.
Förutom nyssnämnda manskap erfordras för bemanning av fjärrspaningsAygplanen
och för betjänande av de för marinens flygstationers luftförsvar
avsedda kulsprutorna ett mindre antal kulspruteskyttar och radiomatroser.
Härför behövlig utbildning hinner ej bibringas flygvapnet tilldelade värnpliktiga,
varför mera kvalificerad personal måste avses för denna tjänstgöring.
För att ej behöva å flygvapnets stat upptaga särskilt fast anställt
manskap for andamålet, bör denna personal uttagas från flottan av artillerioch
radiomatroser, vilka med hänsyn till sin föregående utbildning endast
behova genomgå en kortare utbildningskurs vid flygvapnet för att kunna på
tillfredsställande sätt fullgöra ifrågavarande tjänstgöring. Med hänsyn till
mobiliseringsbehovet och det antal år, nämnda personal efter genomgången
utbildning vid flygvapnet kan anses mobiliseringsbar, beräknas för omförmälda
utbildning årligen till flygvapnet böra beordras 3 artilleri- och
3 radiomatroser.
2. Arméflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader.
Försvarsrevisionen har, såsom förut nämnts, föreslagit, att flygtrupperna
skulle organiseras å eu till Malmslätt förlagd flygkår, vilken med hänsyn
till de olika flyg- och spanarskolorna skulle fördelas på en kårstab och
fyra kompanier. Utom å Malmslätt skulle tillfälliga förläggningar för utbildning
anordnas vid Hästholmen invid Vättern samt vid Ljungbyhed
och Boden.
Med den utökning, flygvapnet enligt föreliggande förslag är avsett erhålla,
måste emellertid, såsom jag i samband med frågan om arméflygkårens
förläggning framhållit, vissa flygskolor permanent förläggas utom Malmslätt,
och har jag därvid föreslagit förläggande av första utbildningen till Ljungbyhed
och den fortsatta flygutbildningen till Binkaby samt förläggande av
flygdetachement till två permanenta flygstationer i Norrland, eu i Östersund
och en i Boden, båda jämväl avsedda för förvaring av viss materiel.
Till Malmslätt skulle däremot förläggas jagarflygskolan med skjutskola vid
Hastholmen samt de olika flygrepetitionsövningarna, varjämte de där befintliga
verkstäderna och förrådsskjulen skulle användas för materielens
underhåll och delvisa förvaring. Flygspanarskolan åter skulle successivt
föiläggas till ovannämnda olika utbildningsplatser och därvid, förutom vad
angår lärarpersonalen, vilken skulle bliva permanent, begagna sig av å
respektive platser befintlig personal och materiel. Flygspanarskolans personal
behöver därför icke såsom enligt revisionens förslag organiseras på ett
särskilt kompani, varigenom antalet kompanier kali minskas till tre.
Den for fredstjänsten vid arméflygkåren, för utbildning samt för underhåll
och vård av materielen behövliga ständigt tjänstgörande personalen bör
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(573
alltså lämpligen fördelas på kårstab och tre kompanier. Dessa tre kompanier
böra avses till följande tjänst, nämligen
1. kompaniet: flygskola och fortsättningsskola samt utbildning av flygmekaniker
för dessa skolor med förläggning vid Malmslätt, Ljungbyhed
och Rinkaby;
2. kompaniet: jagarflygskola och skjutskolor samt utbildning av flygmekaniker
för dessa skolor och för flygdetachementen med förläggning vid
Malmslätt, Hästholmen, Östersund och Boden;
3. kompaniet: verkstads- och förrådstjänst samt utbildning av specialmekaniker
och hantverkspersonal m. in. med förläggning vid Malmslätt.
Den föreslagna organisationen av arméflygkåren framgår av nedanstående
schema.
Detachement
Boden
Jagarflygskola
3. kompaniet
Chef med
kårstab
Detachement
Östersund
2. kompaniet
Verkstäder
1. kompaniet
Fortsättnings -
Rinkaby
Flygskola
Ljungbyhed
Personalbehovet i fredstid för de olika personalkategorierna beräknas i
det följande med hänsyn till vad som för materielens vård och utbildningen
å de olika förläggningsplatserna nödvändigt kräves. Detalj uppgifter härom
torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Den för flygkåren erforderliga aktiva officer sper sonalen är, på sätt i det
föregående angivits, avsedd att erhållas genom att medelst användning av
passagesystem huvudsakligen bland utbildade flygare och flygspanare, tillhörande
arméns olika truppförband, uttaga lämpliga officerare för viss tids
tjänst vid flygkåren. Antalet för ändamålet behövliga officerare beräknas
enligt följande grunder.
I kårstaben erfordras 2 regementsofficerare och 3 kaptener. Av regementsofficerarna
avses den äldsta att vara chef för kåren och den andre att vara
chefens ställföreträdare. Den senare bör därjämte svara för mobiliseringsverket,
vilken uppgift ej kan åläggas någon officer med annan befattning, enär
de täta personalombytena i mobiliseringsbefattningarna göra detta arbete synnerligen
omfattande. Den delade förläggningen av kårens skolor och detachement
samt utbildningsarbetets art medföra för övrigt, att en av regementsofficerarna
i regel torde vara borta från kårens huvuddel i och för inspektioner
etc. Av de 3 kaptenerna bör en vara regementskvartermästare, eu kasern
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 43
674
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
och vapenofficer samt en regementsintendent. Jag har haft under övervägande^
huruvida regementskvartermästaren skulle kunna utbytas mot en regementsadjutant
(subalternofficer). Med hänsyn till den omfattning och mångsidighet,
expeditionstjänsten vid kåren måste förutsättas erhålla, har jag
emellertid ansett mig böra beräkna eu regementskvartermästare för densamma.
Som vapenofficer erfordras en särskild officer, emedan någon vid
kompanierna tjänstgörande officer på grund av det krävande utbildningsarbetet
ej kan antagas disponera någon tid för ändamålet, i all synnerhet
som vapenvården vid kåren måste beräknas fordra betydande arbete och omtanke
på grund av omfattningen av kulsprutematerielen, av vilken en stor
del städse är fastmonterad å de olika flygplanen. Däremot bör kasernofficerstjänsten
ej bliva mera krävande, än att den kan förenas med annan;
tjänst, varför vapenofficeren även bör avses som kasernofficer. På grund
av dessa befattningars —• särskilt vapenofficerstjänstens — vikt bör för
ändamålet en kapten avses. Förutom ovannämnda officerare erfordras två
subalternofficerare, vilka ständigt måste beräknas vara borta från kårens
huvuddel i och för leveransbesiktningar.
Försvarsrevisionen har utgått från att kårchefen vid sin utnämning i
regel borde vara major, och att han för undvikande av alltför täta ombyten
även efter vunnen befordran till överstelöjtnant borde kunna kvarstå
i sin befattning. Med hänsyn härtill borde han å flygkårens stat uppföras
såsom överstelöjtnant eller major. Den avsevärda ökning, som nu
föreslås beträffande flygkåren, och det större ansvar, som därigenom ålägges
kårchefen, synes mig böra föranleda till att denne erhåller en högre tjänsteställning,
än vad revisionen föreslagit. I enlighet härmed och då jag
delar revisionens åsikt om önskvärdheten av kårchefens kvarstående vid
befordran, bör han å arméflygkårens stat uppföras såsom överste eller
överstelöjtnant.
Den för kompanierna och detachementen såsom chefer, lärare samt verkstads-
och tygofficerare erforderliga ständigt tjänstgörande officerspersonalen
beräknas till 6 kaptener och 20 löjtnanter, varjämte tillkomma för förut
omförmäld tjänstgöring i flygstyrelsens armébyrå 1 överstelöjtnant eller
major och 2 kaptener samt i generalstaben 1 kapten.
Subalternofficerarna böra, såsom revisionen föreslagit, å flygkårens stat
uppföras såsom löjtnanter, enär de, innan de förvärvat kompetens för
kommendering till flygkåren, redan torde hava hunnit bliva befordrade till
löjtnanter vid vederbörande truppslag eller uppnått för dylik befordran
lämplig tjänsteålder.
Flygkårens sekundofficerare förutsättas, såsom även revisionen föreslagit,
i regel komma att rekryteras bland kårens underbefäl och kvarstå i sina
beställningar under hela sin tjänstetid. De äro avsedda att tjänstgöra
såsom förrådsförvaltare, kompaniadjutanter, tygsekundofficerare, lärare i flygskolor
m. m. och beräknas utgöras av 2 sekundlöjtnanter, 7 fanjunkare
och 11 sergeanter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
t)75
Fredsbehovet av fast anställt manskap måste beräknas så, att det lämnar
tillgång såväl till underbefäl och föregångsmän för de många olika utbildningsgrenarna
som till den förutsatta rekryteringen av sekundofficerskåren.
På grund av tjänstens krav på specialutbildade hantverkare och dylika
måste antalet beställningsmän härvid bliva relativt stort. Det fast anställda
manskapet är avsett att rekryteras genom direkt anställning vid
fiygkåren.
Det ständigt tjänstgörande fast anställda manskapet är avsett att fördelas
på kompanierna enligt föreliggande behov och beräknas böra utgöras av:
9 furirer av 1. klass, BO vice korpraler och
18 furirer av 2. klass, 53 volontärer.
28 korpraler,
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap:
2 sjukvårdsfurirer av 2. klass, 3 sjukvårdskorpraler;
Yap enhan t verkar man skap:
1 vapenhantverkarfurir av 1. klass, 3 vapenhantverkarvicekorpraler och
1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, 3 vapenhantverkarsoldater; samt
2 vapenhantverkarkorpraler,
Hantverk sm an skap:
3 hantverksfurirer av 1. klass, 6 hantverksvicekorpraler och
3 hantverksfurirer av 2. klass, 10 hantverkssoldater.
4 hantverkskorpraler,
Av civilmilitär personal erfordras dels 2 bataljonsläkare, avsedda den
ene för Malmslätt och den andre för Ljungbyhed, dels ock för flygkårens verkstäder
och förråd: 2 vapenhantverkare, 2 verkmästare av 1. klass, 1 verkmästare
av 2. klass, 5 tyghantverkare och 4 förrådsvaktmästare.
Den civilmilitära personalen bör i sin helhet uppföras å flygkårens stat.
Av civil personal erfordras för ledningen av flygverkstäderna 2 flygingenjörer
samt för omhänderhavande av utbildningen i den synnerligen
viktiga flygfotograferingen 1 flygfotograf. Av denna personal äro flygingenjörerna
föreslagna att upptagas å flygstyrelsens stat, och bör flygfotografen
uppföras å flygkårens stat. Då tillgången å för undervisning i flygfotografering
utbildade fotografer är knapp och svårighet därför kan antagas
komma att möta att erhålla för liygfotografbefattningen lämplig person,
anser jag, att denna befattning tillsvidare bör tillsättas å arvodesstat, varigenom
möjlighet beredes att göra erforderligt ombyte å befattningen i fråga.
Såsom biträden vid expeditionstjänsten böra slutligen upptagas 3 pensionerade
sekundofficerare.
676
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
3. Sammanställning av vid arméflygkåren ständigt och tillfälligt
tjänstgörande personal.
På grundval av vad i det föregående anförts, liar upprättats följande
sammanställning av vid arméflygkåren ständigt och tillfälligt tjänstgörande
personal.
Den ständigt tjänstgörande å arméflygkårens stat upptagna personalen
är beräknad, såsom nedanstående tabell närmare utvisar.
Officerare |
Sekund- office- rare |
Underbefäl och |
Civil- militär personal |
Personal |
||||||||||||
Överste eller överstelöjtnant |
Överstelöjtnant |
Major |
Kaptener |
Löjtnanter |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Furirer av 1. klass |
Furirer av 2. klass |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Volontärer |
Bataljonsläkare |
Verkstads- och |
1 Civil personal |
Pensionerade sekundofficerare |
|
I flygstyrelsen........ |
_ |
i |
2 |
|||||||||||||
I generalstaben..... |
— |
— |
— |
1 |
||||||||||||
Kårstab................. |
1 |
— |
1 |
3 |
2 |
0 3 |
3 |
__ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
|||
Kompanierna......... |
— |
— |
— |
6 |
20 |
6 |
8 |
9 |
18 |
28 |
30 |
53 |
1 |
14 |
||
Sjukvårdsmanskap.. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
3 |
_ |
|||||||
V apenhantverkar-inanskap ............ |
_ |
_ |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
|||||||||
Hantverksmanskap . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
3 |
3 |
4 |
6 |
10 |
||||
Flygingenjörer vid |
2)2 l |
|||||||||||||||
Flygfotograf ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
||||||||||
Expeditionspersonal |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
|||||||
Tillhopa |
1 |
i |
1 |
12 |
22 |
9 |
ll| |
13 |
24 |
37 |
39 |
66 |
2 |
14 |
3 |
3 |
‘) Härav 2 sekundlöjtnanter (förvaltare).
2) Upptagna å flygstyrelsens stat.
Såsom elever för tillfällig tjänstgöring i fredstid vid arméflygkåren är
beräknad följande stampersonal, nämligen
flygare med en förutsatt utbildningstid av två å tre år och eu två
månaders repetitionsövning under fjärde eller femte året: under första året
13 officerare och 10 fast anställt manskap samt under vartdera av andra
och tredje åren samma antal, alltså tillhopa 39 officerare och 30 fast anställda
av manskapet, vartill under repetitionsövningen komma 13 officerare
och 10 av manskapet;
flygspanare med omkring åtta månaders utbildning under första och
andra året samt en månads tjänstgöring under tredje eller fjärde året:
första aret undei omkring sex manader 14 officerare, andra året under
omkring en och en halv månad 14 officerare samt för tjänstgöring under
en månad tredje och fjärde åren successivt 14 officerare.
Kung!. Maj:ts proposition nr 20. 677
Vidare iiro såsom elever av reserven för tillfällig tjänstgöring beräknade
följande, nämligen
flygare med omkring två års utbildning: under vartdera av första och
andra året 10 till reservofficersaspiranter uttagna studenter och likställda
eller tillsammans 20 reservofficersaspiranter samt en kontingent frivilligt
tjänstgörande fänrikar i reserven.
Av värnpliktiga i armé flygtjänst med utbildning och tjänstgöring enligt
vad för varje kategori särskilt stadgas beräknas slutligen: 13 studenter
och likställda samt 240 till linjetjänst och 80 till ersättningsreserv uttagna
värnpliktiga.
4. Marinflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader.
På grund av vissa svårigheter ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt
skulle enligt försvarsrevisionens förslag den personal, som erfordrades
för det av revisionen föreslagna marinens flygväsende, kvarstå å flottans och
kustartilleriets stater samt för viss tid kommenderas till tjänstgöring vid
flygvapnet på samma sätt som vid övriga specialgrenar inom marinen.
Endast för beräkning av vederbörliga person al stater skulle fredsbeliovet av
officerare, underofficerare och manskap för ständig tjänstgöring vid flygväsendet
till numerären fastställas.
Den fristående organisation av flygvapnet, som här föreslagits, anser
jag emellertid böra föranleda till att även det marina flygväsendets personal
utbrytes ur marinen i övrigt och bildar en särskild marinflygkår. Med
ett självständigt flygvapen under enhetlig ledning och egen förvaltning
torde de av revisionen och jämväl av chefen för marinstaben i särskilt
yttrande framhållna svårigheterna för eu sådan utbrytning icke längre i
nämnvärd grad göra sig gällande. I fråga om sättet för denna flygkårs
bildande anser jag mig för övrigt i princip böra följa den av revisionen
och chefen för marinstaben avsedda organisationen av det av dem föreslagna
marinens flygväsende.
Det synes nämligen vara att antaga, att utsikterna för eu god rekrytering
och utbildning av personalen genom direkt rekrytering skulle bliva
mindre gynnsamma för marinflygkåren än för arméflygkåren med hänsyn
till det större antal speciellt yrkesutbildad personal, som erfordras för
den förra kåren i jämförelse med den senare. På grund härav ävensom
för att förenkla utbildningen vid kåren av den tekniska personalen och
nedbringa kostnaderna härför anser jag, att vid marinflygkåren passagesystem
bör tillämpas icke allenast såsom vid arméflygkåren för officerspersonalen
utan även för sekundofficerspersonalen och det fast anställda
manskapet. Kårens behov av personal av nämnda kategorier bör sålunda
fyllas genom att officerare, sekundofficerare och manskap från flottan och
kustartilleriet till i stat för marinflygkåren angivet antal beordras att under
visst antal år tjänstgöra vid kåren för att därefter återgå till beställning
vid marinen. Under sin tjänstgöringstid vid marinflygkåren bör nämnda
personal upptagas å kårens stat och vara helt underställd karens befäl.
678
Kungl. May.ts proposition nr 20.
Enligt vad i det föregående föreslagits, skulle marinflygkåren förläggas
till permanenta flygstationer vid Hägernäs, Karlskrona och Göteborg
med huvuddelen av karen och det väsentliga av utbildningen förlagd
till Hägernäs samt med verkstadspersonal för materielens underhåll vid
en %gdepå i Stockholm. Till Karlskrona skulle av utbildningen förlägga0
torped- och viss del av jagarflygskolan, under det att vid Göteborgs
flygstation utbildning i allmänhet endast tidvis skulle ifrågakomma.
Med hänsyn härtill, av utrymmesskäl och för att göra kommendering till
tjänstgöring vid flygvapnet eftersökt även av i Karlskrona förlagd marinpersonal
bör marinens flygkårs personal fördelas på Hägernäs och Karlskrona
flygstationer med ett vid Göteborgs flygstation ständigt förlagt
detachement samt med för flygdepån erforderlig personal i Stockholm.
Från de båda förstnämnda flygstationerna bör i mån av behov personal
därjämte lämnas till tillfälligt organiserade flygstationer, bland andra den
för kustflottan avsedda flygstationen. Den i fredstid vid marinflygkåren för
utbildning samt underhåll och vård av materielen behövliga ständigt tjänstgörande
personalen skulle sålunda komma att huvudsakligen fördelas mellan
Hägernäs och Karlskrona.
I enlighet härmed och för erhållande i möjligaste män av överensstämmelse
i organisationen av de båda flygkårerna anser jag, att marinflygkårens
ständigt tjänstgöx-ande personal lämpligen bör fördelas på kårstab
och två kompanier, nämligen
1. kompaniet förlagt till Hägernäs med ständigt detachement vid flygdepån
i Stockholm och
2. kompaniet förlagt till Karlskrona med ständigt detachement i Göteborg.
Den föreslagna organisationen framgår av nedanstående schema.
2. kompaniet
Karlskrona
flygstation
Flygdepå
i Stockholm
Chef med
kårstab
utbildning
1. kompaniet
Hägernäs
flygstation
Flygskole utbildning -
Göteborgs
flygstation
Tillfällig
flygstation
ej underställd
befälhavare
vid marinen
Tillfällig
flygstation
underställd
marinbefäl havare -
Till grund för beräknandet av personalbehovet i fredstid för båda
kompanierna äro uppgjorda fredsbesättningslistor för de olika flygstatio
-
Kungl, Maj:ts proposition nr 20. f>79
»erna och flygdepån, vilka besättningslistor torde få tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott. I det följande angives personalbehovet för
de olika personalkategorierna enligt omförmälda besättningslistor.
I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande arméflygkåren,
bör den för tjänstgöring i flygstyrelsen, i kårstaben, såsom flygstationscliefer
och såsom lärare vid flygskolor in. in. ständigt erforderliga aktiva
officer sper sonalen rekryteras från flottans och kustartilleriets stam, i första
hand bland de flygutbildade officerare, som därtill visa sig särskilt lämpliga.
Kårchefen bör av enahanda skäl, som anförts i fråga om chefen för
arméflygkåren, innehava tjänstegrad såsom kommendör eller kommendörkapten
av 1. graden respektive överste eller överstelöjtnant vid kustartilleriet.
Med hänsyn till den stora omfattning, flygdepån i Stockholm
är avsedd erhålla, och enär densamma är skild från flygkårens huvuddel,
anser jag, att flygdepåchefen i Stockholm bör hava kommendörkaptens av
2. graden respektive majors tjänstegrad. De för tjänstgöring vid flygvapnet
avsedda subalternofficerarna böra, i likhet med vad beträffande de
vid arméflygkåren tjänstgörande föreslagits, å flygkårens stat uppföras såsom
löjtnanter.
Den för marinflygkåren erforderliga ständigt tjänstgörande aktiva officerspersonalen
beräknas sålunda:
Kårstaben:
1 kommendör (överste) eller kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant),
kårchef,
1 kapten, mobiliseringsofficer,
1 löjtnant, kåradjutant.
Befäl vid flygstationer ävensom lärare vid skolor och
kurser:
5 kaptener och 14 löjtnanter.
Befäl vid flygdepån i Stockholm:
1 kommendörkapten av 2. graden eller major,
1 kapten och 2 löjtnanter.
För förut omförmäld tjänstgöring
dels i flygstyrelsen:
1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden (överstelöjtnant eller major) och
2 kaptener,
och dels i marinstaben 1 kapten.
Sekundofficerare och flaggkorpraler vid marinflygkåren, vilka, på sätt
förut är sagt, böra medelst passagesystem rekryteras från flottans och
kustartilleriets stam, äro avsedda att bestrida befattningar huvudsakligen
enligt följande fördelning: stationsuppbördsmän 5, flygare 9, flygmekaniker
680
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
19, Qvartersman 3, rustmästare 2, torpedmästare 2, radiostyrmän 3, redogörare
3 och artillerikonstapel 1.
Antalet pa olika tjanstgönngsplatser erforderlig personal av olika tjänstegrader,
som böra upptagas å kompanierna, beräknas sålunda:
i kårstaben:
1 sekundofficer av 3. graden och 1 flaggkorpral;
å fljgstationerna:
4 sekundofficerare av 2. graden, 14 sekundofficerare av 3. graden och
24 flaggkorpraler; samt
vid flygdepån i Stockholm:
1 sekundofficer av 2. graden och 2 flaggkorpraler.
För marinflygkåren behövligt ständigt tjänstgörande fast anställt manskap
bor, såsom förut nämnts, ävenledes rekryteras från flottan och kustartilleriet.
Dylikt manskap erfordras för bestridande av befattningar vid flygstationerna
huvudsakligen enligt följande fördelning: flygmekaniker 22, motorbåts- och
kraftcentralmaskinister 5, timmermän 9, vapensmeder 4, torpedhantverkare
4, radiomatroser 5 samt ekonomipersonal 11.
Denna personal upptages å kompanierna såsom 40 korpraler och högbåtsman
samt 20 yrkesutbildade meniga. Av de å flygvapnets stat upptagna
korpralerna beraknas högst 6 samtidigt vara under utbildning vid
marinens skolor.
Av civilmilitär personal erfordras 1 marinintendent av 1. graden och I
mannlakare av 1. graden för tjänstgöring i kårstaben och å flygstationerna,
varjämte, i likhet med vad som föreslagits i fråga om arméflygkåren, bland
civilmilitär personal även upptages en del av flygverkstädernas arbetsledning,
nämligen 2 verkmästare av 1. klass och 1 verkmästare av 2. klass.
Intendenten och läkaren böra kommenderas från respektive marinintendentur-
eller marinläkarkåren till viss tids tjänst vid flygkåren och därunder
upptagas å flygkårens stat samt efter slutad tjänstgöring vid flygvapnet
återgå till vederbörande civilmilitära kår. Övrig här nämnd civil
militar
personal bör upptagas å flygkårens stat och anställas medelst
kontrakt.
I likhet med vid arméflygkåren erfordras till biträde vid ledningen av
ygverkstäderna å Stockholms varv 2 flygingenjörer samt för undervisning
Vi Hägernäs 1 flygfotograf. Av denna civila personal böra flygingenjorerna
uppföras å flygstyrelsens stat och flygfotografen å stat för flygkåren.
. Övrig för verkstäderna och flygdepån i Stockholm ävensom för
reparationsverkstaden vid Hägernäs erforderlig arbetsledar- och arbetspersonal
är avsedd att i mån av behov anställas med anlitande av för
materielens underhåll m. m. avsedda medel.
For ombesörjande av förekommande expeditions- och skrivgöromål vid
flygstationerna böra såsom e.xpeditionsassistenter beräknas 3 pensionerade
sekundofficerare, vilka även böra uppföras å särskild arvodesstat för flyg
vapnet.
Kuntjl. Maj:ts proposition nr JO.
tint
5. Sammanställning av vid marinflygkåren ständigt och tillfälligt
tjänstgörande personal.
En sammanställning av vad i det föregående anförts beträffande vid
marinflygkåren ständigt och tillfälligt tjänstgörande personal giver vid
handen följande.
Vid marinflygkåren erfordras ständigt tjänstgörande personal, enligt vad
nedanstående tablå närmare utvisar. * 1
Officerare |
Sekund-officerare |
Man- skap |
Civil- militär personal |
Per-sonal å |
|||||||||||
Kommendör (överste) eller kommendörkapten av l.gr. (överstelöjtnant) |
Kommendörkapten av löjtnant eller major) |
Kommendörkapten av |
Kaptener |
Löjtnanter |
Sekundofficerare av 2. gr. |
Sekundofficerare av 3. gr. |
Flaggkorpraler |
Korpraler |
Meniga |
Marinintendent av 1. gr. |
Marinläkare av 1. gr. |
Verkstadspersonal |
Civil personal |
Pensionerade sekundofficerare |
|
i |
2 |
||||||||||||||
_ |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|||
i |
_ |
_ |
1 |
i |
_ |
i |
i |
_ |
_ |
i |
i |
_ |
_ |
_ |
|
_ |
1 |
6 |
16 |
5 |
14 |
26 |
40 |
20 |
3 |
_ |
_ |
||||
Flygingenjörer vid flyg-depån i Stockholm...... |
*)2 1 |
— |
|||||||||||||
Expeditionspersonal ...... |
3 |
||||||||||||||
Tillhopa |
i |
i |
1 |
10 |
17 |
5 |
15 |
27 |
40 |
20 |
i |
i |
3 |
3 |
3 |
*) Upptagas å flygstyrelsens stat.
Av den sålunda erforderliga personalen beräknas följande böra beordras
från kustartilleriet, nämligen 1 regementsofficer, 2 kaptener, 5 löjtnanter,
1 sekundofficer av 2. graden, 4 sekundofficerare av 3. graden, 7 flaggkorpraler,
10 korpraler och 5 meniga.
Vidare bör såsom elever för tillfällig tjänstgöring i fredstid vid marinflygkåren
beräknas följande stampersonal, nämligen:
flygare med en förutsatt utbildningstid av tre år jämte tre månaders
repeti tion sövning under fjärde eller femte året: under första året 9 officerare,
4 fiaggkorpraler och 3 korpraler, varav 2 officerare, 1 flaggkorpral
och 1 korpral från kustartilleriet, samt under vartdera av andra och tredje
åren samma antal, alltså tillhopa 27 officerare, 12 flaggkorpraler och 9
korpraler, vartill komma för genomgående av repetitionsövning under fjärde
eller femte året 9 officerare samt 7 sekundofficerare och flaggkorpraler;
flygspanare med omkring ett års utbildning och två repetitionsövningar
m en och en halv månad under tredje, fjärde eller femte året: första
•682
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
året 6 officerare och 2 sekundofficerare, varav 2 officerare från kustartilleriet,
samt för nyssnämnda två repetitionsövningar tillsammans 12 officerare
och 4 sekundofficerare;
flygmekaniker med omkring ett års utbildning: 11 eldarekorpraler,
varav 3 från kustartilleriet; samt
kulspruteskyttar och radiomatroser med omkring sex månaders utbildning
och en repetitionsövning om en och en halv månad: 3 artilleri -och 3 radiomatroser, korpraler, samt samma antal för nämnda repetitionsövning.
Såsom elever av stammen, utom för repetitionsövningar, böra alltså beräknas:
från flottan 25 officerare, 11 sekundofficerare och flaggkorpraler
samt 20 korpraler; från kustartilleriet 8 officerare, 3 flaggkorpraler och 6
korpraler.
Såsom elever av reserven böra beräknas följande, nämligen:
flygare med omkring två års utbildning: under vartdera av första och
andra åren 7 reservofficersaspiranter eller tillsammans 14 reservofficersaspiranter
ävensom en kontingent frivilligt tjänstgörande reservfänrikar;
samt
ffj gspanare med omkring ett ars utbildning och två repetitionsövningar
om en och en halv månad vardera: 2 officerare i flottans reserv,
vartill komma för nämnda repetitionsövningar 4 sådana officerare.
Slutligen erfordras följande antal värnpliktiga i marinflygtjänst med utbildning
enligt vad därom stadgas: 14 studenter och likställda samt 188
till linjetjänst och 80 till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga..
VI. Flygvapnets krigs bered skap och övningar.
Pen snabbhet, varmed luftanfall kunna utföras, och den valfrihet i fråga
om anfallspunkt, som flygformationer med hänsyn till avsaknaden av terränghinder
äga, föranleda, att de organ, vilka äro avsedda att avvärja dylika
anfall, redan i fredstid maste innehava en hög grad av krigsberedskap.
Flygplanens stora betydelse för avvärjande av luftanfall är i det föregående
framhållen såväl i vad angår deras användning vid gränsbevakning som
beträffande själva luftanfallets direkta bekämpande. För vårt långsträckta
land med dess betydande sjögräns är det av alldeles särskild vikt, att i
första hand de för gränsbevakning och avslående av luftanfall avsedda
flygformationerna ständigt äro i stånd att utan alltför omfattande förberedelseåtgärder
fullgöra dem tillkommande uppgifter. Fördenskull måste de
för ovannämnda uppgifter avsedda flygformationerna vara så förlagda, rustade
och övade, att de utan omgång kunna ingripa, där de behövas.
Med det av kostnadsskäl begränsade antal flygformationer, som upptages
i det nu upjDgjorda förslaget till flygvapnets ordnande, och den relativt
ringa omfattning, som av samma skäl måste givas åt övningarna vid sagda
Kungl. Maj:ts •proposition nr 20. GH.i
vapen, i ir det av synnerlig vikt, att flygformationernas både förläggning
och övningar i fredstid så ordnas, att den ovan omförmälda höga krigsberedskapen
kan i möjligaste mån hållas. Genom den i det föregående
förutsatta förläggningen och baseringen av flygformationerna är även avsett
att så fördela dessa formationer dels invid vår sjögräns och dels i olika
landsdelar, att de utan större omflyttningar kunna utföra sina krigsuppgifter.
Beträffande övningarnas ordnande åter ställer det sig givetvis svårare att
utan ökade kostnader å varje förläggningsplats hålla det erforderliga antalet
formationer i krigsberett skick. Vid planläggningen av flygvapnets övningar,
för vilka i det följande kommer att närmare redogöras, har emellertid eftersträvats
att, så långt sig göra låter, även tillgodose sistnämnda krav.
Såsom förut nämnts, skiljer sig arméflygkårens Ting sutbildning av flygare
och flygspanare från marinflygkårens motsvarande utbildning, varför gemensam
sådan utbildning endast i viss utsträckning kan ifrågakomma, exempelvis
vid utbildning för luftstrid. Den grundläggande flygutbildningen däremot
är i huvudsak lika för de båda flygkårerna, varför gemensam utbildning härutinnan
skulle kunna anordnas. Av utrymmes- och förläggningsskäl kan emellertid
gemensam utbildning komma till stånd endast under kortare perioder
för vissa av de till flygutbildning avsedda personalkategorierna. Vid redogörelsen
för flygvapnets övningar komma därför armé- och marinflygkårernas
övningar att behandlas var för sig.
A. Arméflygkåren.
Flygare.
Den för flygutbildning vid arméflygkåren avsedda personalen utgöres, såsom
i det föregående nämnts, huvudsakligen av aktiva officerare, sekundofficerare,
fast anställt manskap samt till reservofficersaspiranter uttagna studenter
och likställda.
Förut är sagt, att till arméflygkåren bör för flygutbildning årligen
kommenderas 20 aktiva officerare. Dessa genomgå först den till Ljungbyhed
förlagda uttagningsflygskolan, vilken tager sin början i mitten av
januari och fortgår omkring 6 veckor. Vid denna skolas slut avskiljas
de 7 elever, som ej skola fortsätta sin flygutbildning, under det att de
återstående 13 omedelbart fortsätta den å samma plats anordnade flygskolan.
I mitten av juni böra dessa flygelever hava avlagt prov för privatförarcertifikat,
varefter de kommenderas till den vid Itinkaby upprättade
fortsättningsflygskolan. Vid densamma övas eleverna till förare av enskilt
spaningsflygplan och böra före denna skolas avslutande i slutet av aret
avlägga fältflygarprov (utom vinterprov, som senare avlägges).
I början av 2. året beordras flygeleverna till tjänstgöring å flygstation,
varest de kvarbliva till juni månads utgång samma år. Härunder uppövas
de till förande av spaningsflygplan i avdelning och erhålla vinterutbildning.
Under tiden från och med den 1 juli till början av augusti
Officerare.
Sekundofficerare
och
fast anställt
manskap.
684
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
hora eleverna tjänstgöra såsom flygare för flygspanarskolan, varefter tiden
till och med repetitionsövningarnas slut i oktober användes till skjututbildning
och tillämpningsövningar.
Den 1 november kommenderas de elever, som därtill äro lämpliga, till
jagarflygskola samt övriga till verkstads- och teknisk tjänst för utbildning
till kontroll- och besiktningsofficerare. Dessa skolor och kurser fortgå till
repetitionsövningarnas slut i mitten av oktober 3. året. Under jagarflygskolan
sker fullständig utbildning i avdelningsflygning med jagare, konstfljgning
och skjutning, vaVjämte eleverna i omgångar tjänstgöra såsom
biträdande lärare vid uttagnings- och flygskolorna för 1. årets elever.
Med 3. arets repetitionsövningar i mitten av oktober är officerselevernas
fortlöpande flygutbildning avslutad och återgå de till respektive truppförband.
Härefter inkallas de i fredstid endast till en två månaders flygrepetitionsövning
antingen i slutet av 4. eller i början av 5. året efter
det år, varunder deras flygutbildning tog sin början.
Hur utbildningen avses att anordnas, framgår närmare av nedanstående
diagram.
2. året.
3. året.
4. året.
5. året.
1 *‘/i Uttagnings-Vs Flygskola |
15/s Fortsättningsflygskola SI/i* |
flygskola |
|
''/i Flygstationstjänst |
s0/e Flygspanar- 6/s Skjutskola och Va Ja- |
garflygskola |
skola tillämpningsövningar 15/io |
1--- |
15/io Flygrep.-övning 15/ia |
18/i Flygrep.-övning 15/3 |
alternativt |
alternativt |
1 |
Till uttagningsflygskola för fast anställt manskap kommenderas 15 man,
i vilket antal i förekommande fall jämväl ingå sekundofficerare. Denna
skola börjar å Ljungbyhed vid midsommartid och pågår omkring 6 veckor,
varefter de 5 man, som ej skola fortsätta, avskiljas. Övriga övergå till
flygskola, varpå utbildningen bedrives på ungefär samma sätt och på
samma platser, som i fråga om officerarna angivits.
Tiderna för det fast anställda manskapets skolor avses vara följande:
flygskola den 10 augusti—1. årets slut;
fortsättningsflygskola 2. årets början—den 30 juni;
flygstationstjänst den 1 juli—2. årets slut; samt
jagarflygskola för dem, som därtill lämpa sig, 3. årets början—repetitionsövningarnas
slut.
Därefter är den fortlöpande utbildningen avslutad, och eleverna återgå
till sina truppförband för att i fredstid i likhet med officerarna inkallas
till en två månaders flygrepetitionsövning antingen i slutet av 4. eller början
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 685
av 5. året. För den, som vid tidpunkten för denna repetitionsövning avgått
ur militärtjänst, torde densamma böra göras frivillig.
Nedanstående diagram visar i övrigt gången av utbildningen.
26/6 Uttagning-''% Flygskola s1/12
1. året. 1 |
flygskola |
||
Vi |
Fortsättningsflygskola s% |
Flygstationstjänst |
31/l2 |
Vi |
Jagarflygskola |
16/l0 |
--1 |
16/io Flygrep.-övning15 /12
4. året. I--‘ i , ...
alternativt
15/i Flygrep.-övning 15/3
5. året. 1---’ '' 7
alternativt
Bland de studenter och likställda av såväl arméns som marinens värnpliktiga,
vilka önska bliva flygare och utbildas till reservfänrikar samt på
den grund vilja underkasta sig något över två års utbildning vid flygvapnet,
uttagas först 26 man, 15 för arméflygkåren och 11 för marinflygkåren.
Samtliga dessa beordras såsom elever till den uttagningsflygskola
vid Ljungbyhed, som anordnas för fast anställt manskap. Efter
omkring 6 veckor avskiljas 5 av den förra och 4 av den senare flygkårens
elever från vidare flygutbildning och återgå till annan utbildning
vid respektive flygkår.
De för utbildning såsom reservofficersaspiranter vid arméflygkåren uttagna
återstående 10 eleverna genomgå därefter flygutbildning i samma
ordning som de fast anställda flygeleverna, med undantag av att den
obligatoriska repetitionsövningen utbytes mot en två månaders frivillig
sådan övning under sommaren 4. året. Vidare anordnas reservofficerskurs
för aspiranterna vid den flygstation, där de skola tjänstgöra under 2.
årets senare del.
Utbildningens gång framgår närmare av nedanstående diagram.
1. året. I
26/e Uttagnings- 10/s
Flygskola
2. året. I
3. året. I1
4. året. !
l- lh |
----------, flygskola Fortsättningsflygskola 8% |
- 1 11 ” Reservofficerskurs |
S1/l2 |
Flygstationstjänst |
|||
‘A |
Jagarflygskola |
16/io |
1 |
Flygrep.-övning 1--1 - ——1----1 |
frivillig
Reservofficersaspiranter.
(Studenter och
likställda.)
Officerare.
686
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Flygspanare.
År in éfly gkår en s behov av flygspanare är avsett att tillgodoses huvudsakligen
med aktiva officerare, undantagsvis även med sekundofficerare.
Spanarutbildningen av dessa officerare förlägges till en för varje år
omkring den lo april sammandragen flygspanarskola, vars övningar pågå
till repetitionsövningarnas slut i oktober samma år. Övningarna försiggå
dels vid Malmslätt och Einkaby och dels vid artilleriets skjutskolor och
vid flygstationerna samt avslutas med tillämpnings- eller fälttjänstövningar.
Under 2. året genomgå eleverna från början av februari till mitten av
mars särskild vinterskola, vilken förlägges till Norrland. I flygspanarutbildningen
ingå, såsom försvarsrevisionen även förutsatt, jämväl utbildning
i radiotelegrafering samt i luftskjutning med rörlig kulspruta ävensom
artillerieldsobservationer och fotografering m. m.
Till flygspanare utbildade officerare beordras under 3. eller 4. året
efter spanarutbildningens början till en månads tjänstgöring vid flygstation.
Tidpunkten för denna tjänstgöring bestämmes med hänsyn därtill, att utbildade
flygspanare under större delen av året äro erforderliga för tjänstens
behöriga gång vid dessa stationer.
Gången av utbildningen framgår i övrigt av nedanstående diagram.
15/4 Flygspanarskola 15/io
1. året. !-— —— ’. —— —i_t
2. året.
Vs Vinter- 10/s
-i-1-
övning
I
3. året. I
4.
året. I -
En månads tjänstgöring vid flygstation
under 3. eller 4. året
Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga.
Utbildningen i övrigt av fast anställt manskap och värnpliktiga med ändamål
att göra dem lämpade för flygstationstjänst i förut angivna olika befattningar
är avsedd att bedrivas i huvudsak efter samma grunder, som
revisionen föreslagit, dock att utbildning till flygare av andra än de studenter
och likställda, som antagits till reservofficersaspiranter, endast
undantagsvis må äga rum, därvid fordras förbindelse att kvarstå i tjänst
till flygutbildningens avslutande.
B. Marin flygkåren.
Flygare.
Marinflygkårens behov av flygare är avsett att fyllas genom utbildning
av aktiva officerare, flaggkorpraler och fast anställt manskap samt till
reservofficersaspiranter uttagna studenter och likställda.
Till marinflygkåren skola, såsom förut omförmälts, årligen kommenderas
13 officerare för genomgående av uttagningsflygskola. Denna till Hägernäs
förlagda skola tager sin början i första hälften av januari och fortgår
omkring 6 veckor. Vid dess slut avgå de 4 elever, som ej skola fort
-
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
IM7
sätta flygutbildning. De återstående 9 eleverna börja omedelbart flygskola,
som pågår till mitten av juni, och efter dennas avslutande fortsättningsflygskola.
Båda dessa skolor förläggas till Hägernäs och omfatta
efter isperiodens slut jämväl utbildning med sjöflygplan. Under flygskolan
beräknas eleverna avlägga prov för privatförarcertifikat. I fortsättningsflygskolan
utbildas eleverna till förande av spaningssjöflygplan av förekommande
typer och avlägga militärflygprov.
I början av 2. året kommenderas flygeleverna till tjänstgöring å flygstation.
Denna tjänstgöring fortgår till omkring den 1 november, och
under densamma utbildas de till förande av spaningssjöflygplan i avdelning,
varjämte de tjänstgöra såsom förare vid flygspanarskolan samt vid
sam övningar med sjöstyrkor och kustfästningar.
Omkring den 1 november samma år beordras de elever, som äro därtill
lämpliga, till jagarflygskola vid Malmslätt tillsammans med eleverna
från arméflygkåren för att under tiden till omkring den 1 maj 3. året
bibringas utbildning i avdelningsflygning med jaktlandflygplan, konstflygning
och skjutning med dylikt flygplan. Chefen för marinstaben har
i avgivet yttrande förklarat sig anse, att även denna utbildning borde
försiggå vid marinflygkåren. Eu dylik anordning skulle emellertid för
denna kår medföra såväl anskaffning av jaktflygplan som anläggning av
landningsplats för djdika, varför jag anser lämpligare att anordna denna
del av flygutbildningen gemensam för båda kårerna. Efter avslutandet av
denna utbildning vidtager för marinflygkårens elever omkring den 1 maj
vid Karlskrona flygstation utbildning å jaktsjöflygplan samt torped- och
fjärrspaningssjöflygplan till omkring den 1 augusti. Under augusti, september
och oktober månader deltaga eleverna i tillämpningsövningar och
samövningar, varefter utbildningen omkring den 1 november avslutas.
De elever, som icke kommenderas till jagarskola, beordras liksom vid
arméflygkåren att genomgå kurs i flygverkstad för utbildning till kontrollocli
besiktningsofficerare.
Samtliga utbildade flygare återgå efter avslutad utbildning till respektive
flottan och kustartilleriet och inkallas under 4. eller 5. årets sommarmånader
till en tre månaders repetitionsövning.
Till belysande av utbildningens gång har upprättats följande diagram.
10/i Uttagnings- Vs Flygskola
Fortsättningsflygskola
2. året.
1—1- 7i |
flygskola Flygstationstjänst och samövningar Vn Jagar- |
|
gemensam |
||
l/i |
flygskola och skjutskola |
Vö Jagarflygskola V8 Samövning Vn |
med arméflygkåren |
å sjöjagare, torpedskola Vs Flygrep. övning Vs _____| ■■ ■ --1 |
|
1 |
alternativt |
V8 Flygrep. övning Vil
5. året. I
alternativt
688
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
officerare För utbildning tiH %gare kommenderas från flottan och kustartilleriet
flaggkorpraler tillsammans 11 flaggkorpraler och fast anställt manskap (korpraler), i vilket
°stälUStman- * förekommallde faU jämväl ingå sekundofficerare. Utbildningen av
skap. dessa ele\er bedrives jämsides med och i huvudsak efter samma program
som flygutbildningen av officerarna. Under uttagningsflygskolan är avsett
att avskilja 4 elever, som icke skola fortsätta flygutbildning. För
sådan utbildning återstå alltså 7 elever av dessa båda kategorier.
Gången av utbildningen framgår av ovanstående diagram.
officers'' Såsom under arméflygkårens övningar nämnts, uttagas bland studenter
a spirariter. ocl1 likställda efter avslutad uttagningsflygskola för marinflygkåren 7 man
(“arb fÖr Utbildning såsom reserv°ffi-cersaspiranter. I förut omförmälda yttrande
har chefen för marinstaben föreslagit, att utbildningen av dessa skulle helt
och hållet försiggå vid marinflygkåren. Ett genomförande av detta förslag
skulle emellertid medföra, antingen att deras utbildning måste uppskjutas
ett hälft år och antalet skol- och övningsflygplan för marinflygkåren ökas,
eller att särskild landningsplats för sistnämnda flygplan måste anläggas.''
Tillsvidare anser jag det lämpligare, att för nedbringande av kostnaderna
såväl uttagningsflygskolan från midsommar till mitten av augusti som den
därpå följande flygskolan till 1. årets slut för samtliga reservofficersaspiranter
vid flygvapnet blir gemensam. Då det emellertid är angeläget, att
resei\officersaspiranter, som tillhöra marinflygkåren, snarast möjligt varda
insatta i de förhållanden, under vilka denna kår arbetar, anser jag, att
sistnämnda aspiranter i januari 2. året böra börja reservofficerskurs
vid Hägernäs, vilken kurs bör fortgå till slutet av juni, då teoretisk
resen officersexamen avlägges, b lider de tre sista månaderna av denna
kurs bediives även utbildning å spaningssjöflygplan såsom förberedelse till
fortsättningsflygskolan, som tager sin början efter officersexamens avläggande
och fortgår till omkring den 1 september. Under 2. årets fyra sista
månader beordras reservofficersaspiranterna till flygstationstjänst och samoa
ningar med ändamål att bibringa dem kännedom om verksamheten vid
flottan och kustfästningarna.
Omkring den 1 januari 3. året överflyttas därför lämpliga aspiranter till
Malmslätt för utbildning i jagarflygskola och skjutskola tillsammans med
arméflygkårens aspiranter, för att omkring den 1 juli vid Karlskrona flygstation
börja utbildning å jaktsjöflygplan och fjärrspaningssjöflygplan, vilken utbildning
avslutas i mitten av oktober. De aspiranter, som ej uttagas till
jagar utbildning, fortsätta 3. året flygstationstjänst och samövningar till
utbildningens avslutande i oktober. Någon obligatorisk repetitionsövning
avses ej för de till fänrikar i flygvapnets reserv utnämnda aspiran terna,
men eu frivillig kurs om två månader anordnas för dem under 4. årets
sommarmånader.
Utbildningens gång framgår närmare av efterföljande diagram.
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
3.
4.
ål vt.
uret.
året.
året.
2ö/o Uttagning»- *% Flygskola 8l/ia
flygskola gemensam med armöflygkåren
lteservofficerskurs 30/e Fortsättningsflyg- 1 y Flygstationstjänst 31 1*2
skola (Hägernäs) oeli samövning
Jagarflygskola 30/o Jagarflygskola å sjö- 15/io
-;— ---■——^---
gemensam med armod ygkåren flygplan i Karlskrona
Flygrep. övning
2 månader,
frivillig
Filspån a re.
För marinflygkåren avses, såsom förut angivits, att utbilda flygspanare
av tre kategorier, nämligen aktiva officerare, reservofficerare och sekundofficerare
från flottan till ett årligt antal av respektive 6, 2 och 2.
Utbildningen av dessa flygspanare bör taga sin början med en förberedande
kurs i radio under november och december månader 1. året samt
januari månad 2. året. Sistnämnda år omkring den 1 februari sammandrages
flygspanarskola vid Hägernäs, vilken skola därefter pågår dels vid
nämnda flygstation och dels under samövningar med rustade sjöstyrkor
och kustfästningar till mitten av oktober månad samma år, varefter reservofficerarna
hemförlovas och övriga elever återgå till sin tjänstgöring vid flottan
och kustartilleriet. Utbildade flygspanare kommenderas till två repetitionsövningar
om minst 6 veckor vardera, förlagda under 3. 4. eller 5.
året efter den förberedande spanarutbildningens början. Denna tjänstgöring
fullgöres å de rustade flygstationerna, och tidpunkten för tjänstgöringen
bestämmes liksom vid arméflygkåren med hänsyn därtill, att ett visst antal
utbildade flygspanare särskilt under sommarmånaderna äro erforderliga för
tjänstens behöriga gång vid dessa stationer. Utbildningens gång framgår
närmare av följande diagram.
1. året.
2. äret.
3. äret.
4. äret.
5. äret.
Va Förber. ut -
i radio Vs Flygspanarskola |
15/t Samövningar |
bildning 15/io |
Vs 1 |
Va månads repetitionsövning |
Vn |
V» |
två gånger under loppet av |
Vp |
V* |
3., 4. eller 5. året |
Va i |
Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga.
Vid marinflygkåren för speciell utbildning avsett fast anställt manskap,
nämligen 11 flygmekaniker samt 6 kulspruteskyttar och radiomatroser, utbildas
årligen jämsides med flygspanarskolan. Flygmekanikerna börja sin
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 2120 23 44
090
Kurir]l. May.ts proposition nr 20.
utbildning vid Hägernäs omkring den 1 november och avsluta densamma
påföljande år omkring den 1 oktober. I den män dessa elever förvärva
kännedom om motormaterielen, beordras de mot slutet av utbildningstiden
till flygstationerna för praktisk tjänstgöring. Efter slutad utbildning återgå
dessa elever till respektive flottan och kustartilleriet med undantag av
omkring 6 per år, vilka äro avsedda att ingå bland de vid marinflygkåren
ständigt tjänstgörande flygmekanikerna av korprals grad.
Kulspruteskyttar och radiomanskap äro avsedda för bemanning av torpedoch
fjärrspaningssjöflygplan samt utbildas dels vid flygspanarskolan och
dels vid skjut- och torpedflygskolan i Karlskrona under en sammanlagd
tid av omkring 6 månader samt dessutom genom en repetitionsövning.
De värnpliktigas utbildning är avsedd att bedrivas i huvudsak efter de
grunder, försvarsrevisionen angivit, med tjänstgöring i en följd, omfattande
under november och december förberedande militärutbildning samt därefter
fackutbildning och praktisk tjänstgöring vid flygstationer och flygverkstäder.
VII. Flygvapnets kostnader.
A. Årliga kostnader.
Då försvarsrevisionen förutsatt, att arméns och marinens flygväsenden
skulle ingå i respektive lånt- och sjöförsvaret, hava också de av revisionen
beräknade kostnaderna för flygvapnet inräknats i kostnaderna för lånt- och
sjöförsvaret.
Härvid har revisionen för arméns flygkår särskilt angivit följande kostnader: -
Flygvapnets och flygkårens stat ....... |
............................. kr. |
373,680: — |
Flygtruppernas reservfänrikar .............. |
............................. » |
34,080: - |
Flygövningar ....................................... |
.......................... » |
964,800: - |
Underhåll av flygmateriel .................. |
.......................... » |
1,129,500: - |
Summa kronor |
2,502,060: — |
För marinens flygväsende har revisionen, med hänsyn därtill att den
för marinens flygväsende avsedda personalen upptagits å flottans och kustartilleriets
personalstater, endast beräknat följande kostnader:
Flygväsendets reservpersonal ............ |
............................. kr. |
59,441: - |
Flygövningar....................................... |
................................. » |
537,880: - |
Underhåll av flygmateriel ................. |
................................. » |
800,000: — |
Summa kronor |
1,397,321: — |
De årliga kostnaderna för de värnpliktigas avlöning m. in., för resestipendier,
för skrivmaterialier och expenser, för mathållning och beklädnad
Knngl. Maj:ts proposition nr 20,
dill
m. in., för bränsle, lyse, vatten in. in., för vapen och ammunition, för
flygstationer, byggnader m. in., för sjuk- och veterinärvård samt för extra
utgifter i vad desamma berörde arméns flygkår .och marinens flygväsende,
hade revisionen inräknat i motsvarande kostnader för armén respektive
marinen. Av utredning, som jag låtit verkställa, framgår emellertid, att
samtliga årliga kostnader för den av försvar srevisionen föreslagna organisationen
av flygvapnet skulle komma att uppgå till omkring 4.5 miljoner
kronor.
För den ifrågasatta gemensamma teknisk-ekonomiska ledningen av flygvapnet
har revisionen icke uppgjort några särskilda kostnadsberäkningar.
Vid beräknandet av kostnaderna för flygvapnet, sådant det av mig föreslagits
att organiseras, hava de i det föregående under lantförsvaret och
sjöförsvaret tillämpade allmänna beräkningsgrunderna i allmänhet blivit
följda. I enlighet med vad tidigare (sid. 660) anförts, hava anslagen till flygvapnet
ansetts böra sammanföras till 13 särskilda anslag. Dessa anslag
avse jämväl sådana kostnader, som av revisionen upptagits i motsvarande
anslag under lånt- och sjöförsvaret, varför någon direkt jämförelse mellan
de i det följande beräknade årliga kostnaderna för flygvapnet och de av
revisionen beräknade icke kan göras.
Utav de uppgjorda beräkningarna av flygvapnets årliga kostnader (Bil.
2) framgår, att anslagen till rese- och traktamentspenningar, flyttningserrättning,
semester åt vid flygvapnet anställda arbetare samt till extra utgifter
beräknats och uppförts för hela flygvapnet, under det att övriga
anslag beräknats särskilt för vardera flygkåren och i vissa fall även för
flygstyrelsen. Med hänsyn till det olika sätt, varpå armé- och marinflygkårerna
äro avsedda att organiseras och utbildas, torde de anslag,
vilkas storlek för respektive kår icke direkt framgår av antalet tjänstgöringsdagar
för kåren, vid staternas fastställande böra fördelas mellan
de båda kårerna på det sätt, varpå de beräknats. Förutom anslagen till
resestipendier, till skrivmaterialier och expenser samt bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt gäller detta särskilt anslagen till flygövningar, till
flygmateriel, till vapen och ammunition samt till flygstationer, byggnader,
övningsfält och skjutbanor.
Förutnämnda för hela flygvapnet beräknade anslag, vilka böra disponeras
enligt flygstyrelsens bestämmande, uppgå till:
för rese- och traktamentspenningar....................................... kr. 35,000: —
» flyttningsersättning ............................................................ » 20,000: —
» semester åt vid flygvapnet anställda arbetare ............ » 6,000: —
» extra utgifter .................................................................. » 50,000: —
Summa kronor 111,000
I det följande lämnas eu kortfattad översikt över de anslagsbelopp,
vilka beräknats erforderliga för flygstyrelsen, arméflygkåren och marinflygkåren.
Beträffande beräkningsgrunderna för de olika anslagen, hänvisas
692
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
till ovannämnda bilagor och i de fall, som däri angivas, till särskilda uppgifter,
vilka torde få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott.
1. Flygstyrelsen.
Staten för flygstyrelsen är beräknad under förutsättning att avlöningarna
till militär och civilmilitär personal utgå enligt den av 1921 års riksdag
beslutade löneregleringen för arméns och marinens personal samt till civil
personal enligt för civilförvaltningen gällande lönebestämmelser. Flygstyrelsens
stat beräknas sålunda uppgå till 143,584 kronor.
För anskaffning, förnyelse och underhåll av materialprovningsmaskiner
in. m. samt för utförande av ifrågakommande försök och provningar beräknas
erforderligt att till fly g styrelsens disposition å anslaget till flygmateriel
upptaga ett belopp av 50,000 kronor.
Flygstyrelsens andel i övriga anslag beräknas sålunda:
Skrivmaterialier och expenser m. m........................................... kr. 5,000: —
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m................... » 5,000: —
De sålunda beräknade årliga kostnaderna för flygstyrelsen uppgå till ett
sammanlagt belopp av i runt tal 203,000 kronor.
2. Arméflygkåren.
Armé flygkår ens stat är beräknad efter samma grunder som arméns truppförbands
stater och upptager en kostnad av 517,750 kronor, vari även
ingå arvoden till köksf örestån dåre, maskinist, eldare, kokerskor m. fl. med
6,000 kronor.
Då rekrytering endast ifrågakommer för arméflygkåren, är hela anslaget
för rekryteringskostnader, vilket beräknats till 5,000 kronor, avsett för
sagda kår.
Anslaget för flygvapnets reservpersonal är för arméflygkåren beräknat för
årlig anställning av 10 reservfänrikar med dem tillkommande ekiperingshjälp
och gratifikation samt avlöning m. m. under frivillig repetitionsövning
och har upptagits till 22,940 kronor.
För arméflygkåren beräknas anslaget till de värnpliktigas avlöning och
färder m. m. med hänsyn till antalet värnpliktiga och deras tjänstgöringsdagar
till 62,000 kronor. Häri ingår även avlöningstillägg för 10 reservofficersaspiranter
med 4,410 kronor.
Övriga av antalet värnpliktiga och fast anställt manskap samt deras
tjänstgöringsdagar beroende anslag äro, vad beträffar arméflygkåren, be
-
räknade sålunda:
Mathållning och furagering samt förplägnadsutredning...... kr. 137,180: —
Beklädnads- och munderingsuirustning samt kasernutredning » 88,290: —
Sjuk- och veterinärvård ...................................................... » 12,500:-—
693
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Med den omfattning, flygövningarna, enligt vad i det föregående angivits,
äro avsedda att erhålla, beräknas, på sätt framgår av särskilt verkställd
utredning, arméflygkårens övningar kräva följande årliga kostnader,
nämligen
driftkostnader för i bruk varande flygplan |
..... kr. |
693,420 |
— |
motorprovning................................................................ |
» |
70,000 |
—- |
övningar med fältformationer ...................................... |
» |
60,000 |
— |
bildriftkostnader.............................................................. |
» |
12,000 |
— |
tillämpningsövningar .................................................... |
60,000 |
— |
|
extra flygavlöning för flygare och flygspanare ......... |
..... » |
390,000 |
— |
Avrundat summa |
kronor |
1,285,000 |
— |
Beträffande den extra flygavlöningen anser jag mig böra särskilt framhålla
dess stora betydelse för att tillförsäkra flygvapnet tillräckligt antal
flygare och flygspanare. I avvaktan på närmare utredning beträffande
storleken av denna avlöning, har räknats med att densamma kommer att
utgå i graderad skala med i medeltal 6 kronor per flygare och dag, d. v. s.
180 kronor per månad.
Anslaget till flygmateriel har beräknats med hänsyn till att medel erfordras
dels för materielens underhåll och dels för förnyelse av försliten
materiel. Kostnaderna härför hava, såsom av särskild utredning framgår,
beräknats sålunda:
underhåll och förnyelse av flygplan ....................... |
kr. |
1,249,870 |
— |
underhåll av reservmotorer ................................................ |
» |
66,300 |
— |
underhåll och förnyelse av övrig flygmateriel.................. |
» |
206,000 |
— |
underhåll och förnyelse av bil- och motorcykelmateriel |
» |
26,000 |
— |
frakter och oförutsedda utgifter.......................................... |
» |
50,000 |
— |
Avrundat summa kronor |
1,598,000 |
— |
Storleken av på arméflygkåren belöpande del av övriga, utav antalet
tjänstgöringsdagar icke direkt beroende anslag beräknas |
sålunda: |
|
Resestipendier ........................................................................ |
... kr. |
4,000: — |
Skrivmaterialier och expenser m. m..................................... |
• • » |
5,000: — |
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. in............ |
40,000: — |
|
Vapen och ammunition ........................................................... |
» |
90,000: — |
Fly g stationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor ........ |
» |
45,000: — |
De årliga kostnaderna för arméflygkåren uppgå alltså enligt ovanstående
beräkningar till i avrundat tal sammanlagt 3,912,000 kronor.
3. Marinflygkäreu.
I stat för mar in flygkår en upptagna kostnader beräknas till 416,770 kronor.
Enär yrkesutbildat fast anställt manskap vid marinflygkåren är avsett att
bestrida sådana befattningar, för vilka vid arméflygkåren personal upptagits
å arvodesstat, ingå i nämnda belopp för arvoden endast 500 kronor.
694
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Föi maiinflj gkåren beräknas anslaget till flygvapnets reservpersonal till
28,023 kronor. I detta anslag ingå kostnader för ekiperingshjälp, livränta
och gratifikation samt avlöning in. in. under utbildning ocli repetitionsövning
för dels 2 fänrikar i flottans reserv och dels 7 reservfänrikar vid
flygvapnet.
Av anslaget till de värnpliktigas avlöning och färder in. in. beräknas
efter antalet värnpliktiga och deras tjänstgöringsdagar för marinflygkåreu
50,,-000 kronor, varav avlöningstillägg för reservofficersaspiranter 3,087
kronor.
Med ledning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast
anställt manskap beräknas marinflygkårens andelar i följande anslag sålunda
:
Mathållning och förplägnadsutredning................................... kr. 105,473:_
Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernutredning » 63,284: —
Sjukvård .................................................................................. » 9*500: —
Kostnaderna för marinflygkårens övningar beräknas, såsom av särskild
utredning framgår, på följande sätt:
driftkostnader för i bruk varande flygplan ...................... kr. 345,930:_
motorprovning......................................................................... ,.> 5 I 4)00: -
flygstationerna......................................................................... 100,000: —
driftkostnader för motorbåtar och motorcyklar.................. » 12,000: _
tillämpningsövningar .............................................................. » 63 000:_
extra flygavlöning för flygare och flygspanare ................ » 295,000: —
Avrundat summa kronor 867,000
I likhet med för arméflygkåren beräknas anslaget för flyginateriel dels
för materielens underhåll och dels för förnyelse av försliten materiel.
Såsom av verkställd utredning närmare framgår, utgöra kostnaderna härför
följande:
underhåll och förnyelse av flygplan ................
underhåll av reservmotorer .............................
underhåll och förnyelse av övrig flyginateriel
underhåll av brevduveväsendet ......................
frakter och oförutsedda utgifter.....................
kr.
»
»
»
1,091,400
40,000
170,800
5,000
27,000
Avrundat summa kronor 1,334,000
Uta\ övriga, av antalet tjänstgöringsdagar ej direkt beroende anslag
beräknas för marinflygkåreu erfordras följande belopp:
Resestipendier ....................................................................... ]ir 3 000:_
Skrivmaterialier och expenser in. in........................ » 5,000:_
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. in.......... » 30,000:_
Vapen och ammunition........................................................ » 60 000:_
Flygstationer, byggnader, övningsfält och skjutbanor ...... * 35,000:_
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 695
Av anslaget till flygstationer in. m. beräknas 5,000 kronor erforderliga
för underhåll av det till logementsfartyg vid Hägernäs avsedda iildre
1. klass pansarskeppet.
De årliga kostnaderna för marinflygkåren uppgå sålunda enligt de ovan
gjorda beräkningarna till i avrundat tal sammanlagt 3,007,000 krono1).
4. Sammanfattning.
Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså de årliga kostnaderna
för flygvapnet efter organisationens fullständiga genomförande
uppgå till:
Gemensamma anslag
Flygstyrelsen .......................
Arméflygkåren.......................
Marinflygkåren........................
härifrån avgå för beräknade
..................................... kr. 111,000: —
'' ......................................... » 203,000: —
........................................ » 3,912,000: -
........................ » 3,007,000: —
Summa kr. 7,233,000: —
vakanser m. m................... »_34,000:
Summa i avrundat tal kronor 7,200,000: —
Såsom framgår av i bil. 2 utförda beräkningar, fördela sig dessa kostnader
å följande särskilda anslag med nedan angivna belopp:
Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m............. kr.
De värnpliktigas avlöning och färder m. m...................
Resestipendier....................................................................... *
Skrivmaterialier och expenser m. m............................... *
Mathållning och furagering samt förplägnadsutredning »
Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernutredning
..........................................................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m......
Flygövningar..................................................................... *
Fly gm åt er iel........................................................................ >!
Vapen och ammunition ..................................................... *
Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor............ »
Sjuk- och veterinärvård ................................................... *
Extra utgifter .............................................. *
Summa kronor
1,160,000: —
112,000: —
7,000: —
15,000: —
243,000: —
152,000: —
75,000: —
2,152,000: —
2,982,000: —
150,000: —
80,000: —
22,000: —
50,000: -
7,200,000: —
Dessa anslag torde böra uppföras under en särskild avdelning IV, »Flygvapnet»,
å fjärde huvudtiteln med särskilda av Kungl. Maj:t fastställda
stater för de anslag, som, enligt vad ovan sagts, böra fördelas mellan
flygstyrelsen, arméflygkåren och marinflygkåren.
696
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
B, Engångskostnader.
Försvarare visionen har under lantförsvarets respektive sjöförsvarets engångskostnader
upptagit för byggnader och materielanskaffning för arméns
dygkår (1,319,000 + 6,133,000 =) 7,452,000 kronor och för marinens
lagväsende (558,500 + 4,211,500=) 4,770,000 kronor eller tillsammans
omkring 12,222,000 kronor. Då det för arméflygkårens byggnader avsedda
beloppet, 1,319,000 kronor, ansetts kunna bestridas med för andra
ändamål avsedda men hittills icke använda medel, skulle det för flyo--
vasendets engångskostnader erforderliga beloppet uppgå till 10 903 000
kronor.
Den ökning av flygvapnet, utöver vad revisionen ifrågasatt, som innefattas
i det nu uppgjorda förslaget till ett fristående flygvapen, föranleder, med
hänsyn till det för närvarande förefintliga ringa antalet land- och sjöflygplan och
då det av revisionen såsom tillgång upptagna motorlagret delvis blivit förbrukat,
att avhjälpandet av bristerna i flygmaterielen kräver betydande
kostnader. Då jag anser det vara synnerligen angeläget, att de för försvaret
viktigaste flygformationerna snarast anskaffas, har jag upptagit
de för nämnda anskaffning behövliga medlen bland engångskostnaderna
vilka därigenom uppgå till avsevärt större belopp, än revisionen i sådant
avseende beräknat.
Den sålunda föreslagna (ökade anskaffningen av flygmateriel medför i
sm ordning behov av större utrymmen för denna materiel s förvaring och
förbättrade anordningar för dess underhåll. Detta jämte behovet av ökade
forläggnmgsmöjligheter och flera flygstationer för den i förhållande till revisionens
förslag till numerären ökade personalen vid flygvapnet leder
ävenledes till större kostnader för byggnader med tillhörande inventarier,
än vad revisionen förutsatt.
\nl beräknandet av engångskostnaderna har jag icke upptagit några
kostnader för den föreslagna flygstyrelsen. Denna beräknas nämligen
kunna inrymmas i förut befintliga lokaler och få sig tilldelad redan
förefintlig inredning. I avvaktan på lösningen av frågan om inrättandet
av ett aerodynamiskt laboratorium vid tekniska högskolan har jag här ej
heller upptagit några kostnader för ett dylikt.
köi flygindustriens krigsmobilisering beräknas ej heller något belopp
bland engångskostnaderna. Det föreliggande organisationsförslaget förutsätter
nämligen anlitandet av privatindustrien för tillverkning av större
delen av den till nyanskaffning föreslagna flygmaterielen. Vid sådant förhållande
synes det icke nödvändigt att nu beräkna medel för mobiliseringsförberedelser.
Skulle emellertid efter fullständigt genomförande av flygvapnet
organisation visa sig erforderligt att härutinnan vidtaga åtgärder,
bör frågan då upptagas till behandling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(ii IT
1. Arméflygkåren.
Byggnader och övningsfält.
I det föregående liar redogjorts för den planerade förläggningen av arméflygkårens
skolor och detachement. I huvudsak hava härutinnan försvarsrevisionens
förslag blivit följda med de ändringar, som betingas av
den nu föreslagna utökningen av kåren och vilka innebära, att Lj ungby -hed och Boden avses permanent belagda med flygtrupp samt att Binkaby
och Östersund föreslås såsom nya förläggningsplatser.
Försvarsrevisionen har för flygkårens förläggning och övningar vid Malmslätt,
Hästholmen, Ljungbyhed och Boden ansett vissa nybyggnader m. m.
å nämnda platser erforderliga samt beräknat kostnaderna härför till
för arbetena å Malmslätt........... |
..... kr. 970,000: — |
» » vid Hästholmen ... |
..... » 147,000: — |
på Ljungbyhed...... |
50,000: — |
» »i Boden .................. |
..... * 152,000: — |
Summa |
kronor 1,319,000: — |
För den av mig föreslagna förläggningen av arméflygkåren till nämnda
platser erfordras i huvudsak samma byggnader och anordningar som enligt
revisionens berörda förslag. Enär på grund av ändrad förläggning
och personalens utökning en del avvikelser äro nödvändiga, angivas i det
följande kostnaderna för de anläggningar, som av mig anses behövliga å
omförmälda platser. Såsom härvid kommer att framgå, äro slutsummorna
med undantag för Ljungbyhed desamma, som av revisionen upptagits.
Kostnaderna för ordnandet av flygkårens förläggning å Malmslätt hava
beräknats sålunda:
Flyttning av två manskapsbaracker från Hultsfred med
omboning och inredning .............................................. |
kr. |
80,000 |
— |
Omboning av två officersbostäder...................................... |
» |
25,000 |
— |
Restaurering av I. 5:s -underofficersmäss och omändring |
>y |
40,000 |
|
Gymnastikhus .................................................................... |
» |
60,000 |
— |
Takt- och arrestbyggnad................................................... |
» |
60,000 |
— |
Vinterstall för 12 hästar..................................................... |
» |
30,000 |
— |
Brandstation......................................................................... |
» |
20,000 |
— |
Skolbyggnad .......................................................................... |
» |
130,000 |
— |
Hangarer................................................................................ |
» |
210,000 |
— |
Förråd för nedmonterade flygplan (fyra lägerhyddor i in-fanterilägret) ................................................................... |
» |
40,000 |
_ |
Uppvärmningsbar reparationshangar ................................ |
» |
60,000 |
— |
Monteringshall ................................................................... |
90,000 |
— |
Byggnader
i. m. å Malmslätt.
Kungl, Maj:ts proposition nr 20,
Byggnader
m. m. vid Hästholmen.
Byggnader
in. m. i Boden
Byggnader
m. m. vid
Ljungbyhed.
Byggnader
m. m. vid
Rinkaby.
698
Bensinlagringsanläggningar ............ |
................................ kr. |
15,000: — |
Avträden och stängsel...................... |
. . ............. » |
50,000: — |
Oförutsedda utgifter ......................... |
.................................. » |
60,000: — |
Summa kronor |
970,000: — |
För anordningarna vid Hästholmen hava beräknats följande kostnader:
Markinköp......................................................................... |
........ kr |
10,000 |
— |
Flyttning av en manskapsbarack från Malmslätt......... |
........ » |
20,000 |
— |
Barack för officerare, lektionsrum och mässlokal ....... |
» |
30,000 |
— |
Hangarer............................................................................. |
....... » |
54,000 |
— |
Flyttning av mathall och kök från Malmslätt ............ |
........ » |
20,000 |
— |
Ben sinlagringsanläggning.................................................. |
» |
5,000 |
— |
Oförutsedda utgifter ...................................................... |
....... » |
8,000 |
— |
Summa |
kronor |
147,000 |
— |
Kostnaderna för erforderliga anordningar i Boden hava beräknats sålunda:
Hangarer............................................................................... kr. 60,000: —
Expeditionsbyggnad, innehållande expeditionslokal, dagoffi -
cersrum, omklädningsrum och vaktlokal . |
....................... » |
45,000 |
— |
Garage (uppvärmbart) ...................................... |
........................ » |
15,000 |
— |
Bensinlagringsanläggning................................... |
....................... » |
5,000 |
— |
Planering av flygfält........................................ |
............... » |
20,000 |
— |
Oförutsedda utgifter ......................................... |
........................ » |
7,000 |
— |
Summa kronor |
152,000 |
— |
För inlösen av å Ljungbyhed befintliga hangarer har revisionen beräknat
en kostnad av 50,000 kronor. På grund av den permanenta förläggning
av flygtrupp, som enligt den av mig föreslagna organisationen
är avsedd äga rum därstädes, erfordras dels större hangarutrymme, dels
ock vinterbonande och inredande av å platsen befintliga lokaler. De härför
beräknade kostnaderna uppgå till följande belopp:
Inlösande av förut Thulinverken tillhöriga hangarer och verkstadsbyggnader
med tygexpedition och bensinanläggning kr. 50,000: —
Nya hangarer .............................................................''.............. » 63,000: —
Inredning av baracker och bostäder, mäss in. fl. lokaler... » 30,000: —
Oförutsedda utgifter..................................................................... » 7,000: —
Summa kronor 150,000: —
A den nya förläggningsplatsen vid Binkaby erfordras hangarer och omboning
av befintliga baracker m. m. Kostnaderna härför beräknas enligt
följande:
Hangarer................................................. |
................................ kr. |
135,000: - |
Omboning av baracker in. in.............. |
25,000: |
|
Bensinlagringsanläggning...................... |
................................. » |
5,000: — |
Oförutsedda utgifter ........................... |
................................. » |
5,000: — |
Summa kronor |
170,000: — |
Kunijl. Maj:ts proposition ur 20.
(ii »It
Slutligen erfordras för förläggningen till Östersund följande byggnader
in. m. till nedan angivna kostnader, nämligen:
Markinköp................................................................................. kr
Planering .............................................................................. *
Vägar........................................................................................... *
Hangarer................................................................................. *
Slipanordning............................................................................ *
Flyttning av lägerhydda från Sollefteå (förråd och verkstad) »
Inredning av nämnda hydda ................................................. s
Båthus.....................................................................................
Garage (uppvärmbart) ............................................................ *
Expeditionsbyggnad, innehållande expeditionslokal, dagofficersrum,
omklädningsrum, lektion srum och vaktlokal »
Avträden och stängsel............................................................... »
Oförutsedda utgifter ....................................... 8
Summa kronor
4,000: —
2,000: —
500: —
72,000: —
20,000: -20,000: —
10,000: —
5,000: —
1 5,000: —
45,000
7,500
0,000
210,000
Byggnader
in. m. vid
Östersund.
Byggnadskostnaderna för arméflygkåren beräknas sålunda uppgå till
för ordnande av förläggningen å Malmslätt...................... kr. 970,000
......... » 147,000
.......... » 152,000
.......... » 150,000
.......... » 170,000
......... » 210,000
vid Hästholmen
i Boden .........
å Ljungbyhed ..
vid Rinkaby .....
i Östersund........
Summa kronor 1,799,000
Dessa kostnader torde, såsom jag i annat sammanhang (sid. 341) omförmält,
böra bestridas genom att taga i anspråk medel reserverade för
sådana byggnadsföretag, som genom den av mig föreslagna arméorganisationen
bliva obehövliga. Några särskilda medel för bestridande av ifrågavarande
byggnadsföretag behöva alltså icke här beräknas.
Materielanskaffning.
Försvarsrevisionens förslag till materielanskaffning för arméns flygkår
upptager 0,133,000 kronor.
Kostnaderna för materielanskaffning för arméflygkåren hava av mig i
stort sett beräknats sålunda:
Flygplan med motorer ................................................ kr.
Reservmotorer för krigsflygplau.............................. »
Övrig flygmateriel:
Utrustning och bestyckning av krigsflygplau......... »
Ammunitionsutredningar till krigsflygplan ........ »
Inventarier och utredning till flygstationerna
och flygformationerna samt reservdelar in. in. »
Summa kronor
0,57 3,000: —
100,000: —
1,322,000: —
257,300: -
804,000: —
9,116,300: —
Byggnader
m. m. vid
Hägernäs
700 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
För de grunder, enligt vilka ovanstående kostnader beräknats, torde redogörelse
få lämnas vederbörande riksdagsutskott.
Engångskostnaderna för arméflygkåren böra sålunda beräknas till kronor
9,116,300.
2. Marinflygkåreu.
Flykta tion er och byggnader in. in.
I det föregående har närmare redogjorts för huru förläggning och baseling
av marinflygkårens formationer äro avsedda att vid den föreslagna organisationens
genomförande verkställas ävensom på vad sätt nämnda formationers
flygmateriel bör underhållas.
I anslutning till vad sålunda föreslagits, erfordras nybyggnadsarbeten
för följande ändamål:
1. Uppförande av flygskjul och mindre verkstadsbyggnad in. m. vid Hägernäs
flygstation;
-■ Uppförande av flygskjul med slip vid Karlskrona flygstation;
o. Uppförande av flygskjul vid Göteborgs flygstation;
4. Uppförande av flygskjul med slip vid Gustaf sviks flygstation;
5. Uppförande av flygskjul med slip vid Luleå flygstation;
6. Anordnande av slip för sjöflygplan m. m. vid Gotlands flygstation;
7. Uppförande av flygskjul, utvidgning av verkstäder och ny monterings
hall
m. m. vid flygdepån i Stockholm;
8. Iordningställande av flygdepåfartyg för kustflottan.
Försvarsrevisionens förslag omfattade byggnadsarbeten för en permanent
flygstation å Rindön, varjämte skulle anordnas en för vinterflygskola avsedd
flysståtion vid Hägernäs, vilken bleve nödvändig att iordningställa i
samband med flygstationens förläggning å Kindön på grund av de mindre
goda isföihallandena a sistnämnda plats. Kostnaderna för anordnandet
av förläggningen å Kindön beräknades av revisionen till 450,000 kronor
och vid Hägernäs såsom vinterstation till 48,500 kronor. Vid tiden för
dessa kostnadsberäkningars uppgörande hade emellertid, såsom i annat
sammanhang nämnts, markundersökningar å platsen för Kindöstationen ej
avslutats, varför i revisionens beräkningar icke ingå de till omkring 300,000
kronor uppskattade kostnaderna för grusspettning å nämnda plats.
Av följande tablå framgå kostnaderna för flygstationens förläggning
till respektive Hägernäs och Kindön med den omfattning, byggnader in. in.
måste givas för genomförande av den av mig föreslagna organisationen av
flygvapnet.
Jämförelse mellan kostnaderna för flygstationer:
a) Huvudstation å Kindö med vinterstation vid Hägernäs.
b) Komplett station vid Hägernäs.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
701
a) Rlndö |
b; Hägernäa |
||||
Kronor |
Kronor |
||||
300 000 |
_i |
300 000 |
|||
30 000 |
_I |
30 000 |
|||
6 000 |
_ |
16 000 |
|||
61 500 |
-i |
61500 — |
|||
8 000 |
- |
||||
489 500 |
489 500 | — |
||||
_ |
20 000 — |
||||
12 000 |
— |
||||
27 000 |
_ |
27 0001— |
|||
6 000 |
— |
640 000 |
— |
6 000 |—| 650 000 |
—j |
4 000 |
_ |
||||
10 000 |
— |
l |
|||
76 500 |
— |
j ; |
I |
||
7 000 |
— |
||||
1500 |
— |
i |
|||
4 000 |
— |
103 000 |
— |
1 i ■ |
|
— |
1 043 000 |
— |
— — I 650 000 |
—1 |
|
'' |
650 000 |
— |
|||
1 |
393 000 |
- |
1 |
||
13 500 |
1- |
I |
|||
— |
406 500 |
1 | — |
i 1 ! |
1. ^ |
Extra kostnader för erhållande av säker
byggnadsgrund ..................................
M arkinköp .........................................
Planering, vägar, inhägnad.....................
Strandskoning, cementering, slipar m. m.
Brygga ...............................................
Flygskjul, verkstad, förråd, bensin- och
oljeförråd ..........................................
Bostad för uppbördsman m. nr..............
Vaktstuga med platsexpedition...............
Vatten och avlopp; belysning och värmeledning
.............................................
Ammunitionsskj ul .................................
Vinterstation vid Hägernäs:
Planering, vägar, inhägnad...............
Strandskoning, cementbanor, slipar ...
Flygskjul .......................................
Verkstadsskjul och värmecentral ......
Skjul för bensin och olja ...............
Vatten, avlopp, belyaningsanläggning ...
Summa kronor
Skillnad kronor > —
Härtill kommer merkostnad för inventarier I
för Hägernäs vinterstation............
Vid Hägernäs erfordras för förläggning av viss del av flygstationens
bemanning ett logementsfartyg, vartill avses ett äldre 1. klass pansarskepp,
för vars iordningställande beräknas kunna tagas i anspråk för annat
ändamål beviljade medel.
Då jag i det föregående förordat flygstationens anordnande vid Hägernäs,
upptages alltså för sådant ändamål bland engångskostnaderna ett belopp
av 650,000 kronor.
Försvarare visionen bar icke räknat med några nybyggnader vid Karlskrona
flygstation.
Såsom jag i det föregående anfört, är det avsett att till Karlskrona
flygstation förlägga sjöjagar- och torpedflygskolorna. Dels härför och
dels för beredande av plats för mobiliseringsmaterielen och för dess fördelning
med hänsyn till krigsberedskapen måste i Karlskrona uppföras ett
flygskjul med slip m. m. samt iordningställas plats för tälthangar för eventuellt
uppställande av ytterligare flygmateriel. Några byggnader för förläggning
av personalen erfordras däremot ej, enär härför avses att användas
förut befintligt kasern utrymme m. m.
Byggnadskostnaderna för de planerade anläggningarna ställa sig sålunda:
Byggnader
m. rrv. vid
Karlskrona
flygstation.
702
Kung}. Maj:ts proposition nr 20.
Byggnader
m. m. vid
Göteborgs
flyg station.
Byggnader
m. m. för
tillfälliga
fly g stationer.
Planering och vägar ....................................................... |
..... kr. 13,000 |
— |
Slipar, cementplaner, strandskoning ............................. |
..... » 32,000 |
— |
Flygskjul, värmecentral, förråd ................................. |
..... » 158,700 |
— |
Expedition in. in..................................................... |
..... » 1,500 |
— |
Vatten-, avlopps-, belysnings- och värmeledning......... |
..... » 8,000 |
|
Ammunitionsskjul............................................................ |
..... » 1,800 |
— |
Summa |
kronor 215,000 |
— |
Icke heller för Göteborgs flygstation har försvarsrevisionen avsett några
nybyggnader.
Då de nuvarande anordningarna för flygmaterielens förvaring å Göteborgs
flygstation äro synnerligen bristfälliga, anser jag det nödvändigt, att
åtgärder vidtagas för att möjliggöra förvarande där av viss mobiliseringsAygmateriel
och förläggande dit av vissa flygövningar. Då jag beräknar
att vid mobilisering till västkusten av större antal flygformationer än det
under normala förhållanden dit förlagda kunna utnyttja flygstationen vid
Göteborgs stads flyghamn vid Torslanda, anser jag möjligt att begränsa
nybyggnaderna till denna flygstation till huvudsakligen ett flygskjul. För
förläggning av flygpersonalen in. m. beräknas tagas i anspråk å Nya Varvet
befintliga utrymmen.
I anslutning härtill hava kostnaderna för anläggningar vid Göteborgs
flygstation beräknats sålunda : I
Planering.......................................................... |
...................... kr. 2,000 |
— |
Cementplaner och slipar................................. |
....................... * 21,000 |
— |
Flygskjul med verkstad och förråd................ |
...................... » 151,700 |
— |
Expedition m. in............................................. |
....................... » 1,500 |
— |
Vatten-, avlopps- och belysningsledningar.... |
....................... » 6,000 |
— |
Ammunitionsskjul ............................................ |
O O CO rH |
— |
Summa kronor 184,000 |
— |
I syfte att underlätta upprättandet av tillfälliga flygstationer vid Gustafsvik,
Umeå och Fårösund har försvarsrevisionen för planeringar, transportbanor,
slip och strandskoning upptagit 20,000 kronor för vardera av dessa
platser.
Såsom jag i det föregående framhållit, böra de tillfälliga flygstationerna
inom omförmälda kustområden redan i fredstid iordningställas i större
omfattning, iin vad revisionen avsett. Härvid beräknas icke några byggnader
behöva uppföras för personalens förläggning, enär densamma torde
kunna inkvarteras antingen i å respektive platser befintliga kasernbyggnader
eller å vid mobilisering förhyrt logementsfartyg. Kostnaderna för den av
mig avsedda utbyggnaden av de tillfälliga flygstationerna beräknas sålunda:
Kvngl. Maj-Jts proposition nr ''JO.
703
.— ------------ |
Gustafsvlk |
Luleå |
Gotland |
|||
kr. |
kr. |
kr. |
||||
Planering och inhägnad in. ................................... | Cementering, slip, brygga in. in.............................. Flygskjul, värmeeentral och förråd .......................... Vatten-, avlopps- och belysningsledningar ni. in.......... i Aminunitionssk.iul ................................................... |
14 000 1 200 |
— |
12 800 |
— |
8 300 |
— |
Kronor |
147 000 |
— |
88 000 |
32 500 |
_ |
|
Avp''år för redan disponibla medel.............................. |
55 000 |
— |
— |
— |
13 000 |
— |
Erforderliga medel summa kronor |
92 000 |
— |
88 000 |
— |
19 500 |
Fördelarna av att för underhåll av marinflygkårens flygmateriel kunna
utnyttja nuvarande flygverkstiiderna och flygdepån i Stockholm samt att
för underhåll och förvaring av till nämnda materiel hörande radio, artilleri,
torpeder, instrument m. in. kunna anlita flottans varvs specialverkstäder
synas mig så avsevärda, att nämnda verkstäder och flygdepå fortfarande
böra i största möjliga utsträckning användas härför. Med hänsyn till flygmaterielens
föreslagna utökning är det emellertid ofrånkomligt att här göra
en del till- och nybyggnader för att på ett ekonomiskt och betryggande
sätt kunna underhålla och förvara den ömtåliga och dyrbara flygmaterielen.
Såsom jag i det föregående framhållit, anser jag, att dessa byggnadsarbeten,
på grund av det läge, vari frågan angående Stockholms varvs bibehållande
å nuvarande plats eller förflyttning befinner sig, böra i möjligaste
mån begränsas och utföras dels så, att byggnaderna vid behov
kunna flyttas till annan plats, och dels så, att för viss mobiliseringsmateriels
förvaring flygskjul uppföras å Hägernäs flygstation.
De arbeten, som i ovan angivna avseende snarast behöva utföras, äro
följande, av vilka en del erfordras, vare sig varvet skall förbliva å nuvarande
plats eller ej.
Vägar förbättras och kompletteras .....................................
Strandskoning, cementbanor, slip in. in..............................
Flygskjul utökas å höjd och längd......................................
Flygskjul för förvaring av mobiliseringsmateriel nybygges
å depån eller vid Hägernäs .............................................
Monteringshall för större flygplan .....................................
Motorverkstaden förlänges ................................... ..................
Flygplanverkstäderna utökas.................................................
Skjul för virke m. m. och flyttning av elektrisk central.
Skjul för ny motorprovhall .................................................
Motorförråd och inredning för förvaring av radio och
bestyckning m. ................................................................
Inredning av kontorslokaler för flygdepån...........................
Vatten-, avlopps-, belysnings- och värmeledningar ............
Diverse omkostnader .............................................................
Summa kronor 432,000
» 16,500: —
63,000: —
» 160,000: —
75,000: —
19,500: —
31,000: —
10,800: —
3,000: —
12,200
15.000
19.000
6,000
Byggnader
m. m. vid
flygdepån och
flygverkstäderna
i
Stockholm.
704
Ändring av
äldre 1. kl.
pansarskepp
till flygdepåfartyg.
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
Slutligen erfordras för flygdepån inredning i flottans nuvarande
ammunitionsförråd för förvaring av bomber m. in. kr. 8,0U0:_
Tillsammans för verkstäder och flygdepån kronor 440,000: —
Till flygdepåfartyg för kustflottan Lava marinmyndigheterna föreslagit
pansarskeppet Oden, vilket härför skulle ändras för eu kostnad av 300,000
kronor.
För nedbringande av nämnda kostnad har jag låtit uppgöra ett alternativt
förslag för ändring av ett äldre 1. kl. pansarskepp till flygdepå far ty g.
enligt vilket kostnaden därför skulle begränsas till 145,000 kronor.
Närmare uppgifter angående kostnaderna för ovannämnda byggnadsarbeten
torde få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott.
Engångskostnaderna för marin flygkår ens flygstationer och byggnader m. in.
skulle sålunda uppgå till följande belopp, nämligen
för Hägernäs flygstation......................................... |
..... kr. |
650,000 |
_ |
Karlskrona flygstation ............................. |
» |
215,000 |
_ |
Göteborgs flygstation......................................... |
» |
184,000 |
_ |
Gustafsviks flygstation ............................ |
92,000 |
_ |
|
Luleå flygstation ................................................. |
88,000 |
_ |
|
Gotlands flygstation ............................................ |
..... » |
19,500 |
__ |
flygverkstäderna och flygdepån i Stockholm ...... |
..... » |
440,000 |
— |
ett pansarskepps ändring till depåfartyg ........... |
..... » |
145,000 |
— |
Summa |
kronor |
1,833,500 |
— |
Materielanskaffning.
Försvarsrevisionen har i sitt förslag till materielanskaffning för marinens
flygväsende upptagit 4,211,500 kronor.
Kostnaderna för materielanskaffning för marinflygkåran hava av mig i
stort sett beräknats sålunda:
Flygplan med motorer.................................................. kr. 7,072,000: —
Reservmotorer ................................................................ >, 100,000:_
Övrig flygmateriel:
Utrustning och bestyckning av krigsflvgplan..... » 1,020,500: —
Ammunitionsutredningar till krigsflvgplan ........ » 878,000: —
Inventarier och utrustning till flygstationer samt
reservdelar m. in........................................................ » 569,100:_
Summa kronor 9,639,100: —
Redogörelse för grunderna för ovannämnda kostnadsberäkningar torde
få tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott.
Engångskostnaderna för marinflygkåren skulle alltså uppgå till:
för byggnader in. in..................................................... kr. 1,833,500: —
» materielanskaffning in. m........................................... » 9,639,100: _
Summa kronor 11,472,600: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
705
3. Sammanfattning.
Engångskostnaderna för flygvapnet i dess hedhet beräknas alltså, i enlighet
med vad ovan angivits, uppgå till:
för arméflygkåren .............................................................. kr. 9,110,300: —
» för marinflygkåren ..................................................... » 11,472,600: —
eller summa kronor 20,588,900: —
De här angivna kostnaderna böra, i likhet med vad jag föreslagit i fråga
om motsvarande kostnader under lånt- och sjöfarsvaret, fördelas på en
period av tio år. Alltså erfordras i medeltal ett årligt anslag av i runt
tal 2,059,000 kronor.
Vill. Organisationens genomförande.
Den nuvarande organisationen av arméns och marinens flygväsenden är
så bristfällig, att det synes mig angeläget, att den föreslagna organisationen
av flygvapnet snarast kan börja genomföras, på det att för personalutbildning
och materielanskaffning nödvändiga åtgärder omedelbart och med
planmässighet kunna komma till utförande.
Härför är det i första hand erforderligt, att flygvapnets ledning kan
träda i verksamhet och utarbeta förslag till de för vapnets organisation
m. m. behövliga bestämmelserna, vilka det sedermera torde böra tillkomma
Kungl. Maj:t att slutligt granska och fastställa.
Då de för flygvapnet erforderliga anslagsmedlen i allmänhet icke äro
avsedda att utgå förrän från och med den 1 juli 1925, torde det bliva
nödvändigt att för tids vinnande intill nämnda tidpunkt hava utarbetat
preliminära förslag för flygvapnets organisation. Dessa förslag böra omfatta
instruktion för chefen för flygvapnet och flygstyrelsen jämte i övrigt
för deras verksamhet erforderliga föreskrifter samt bestämmelser rörande
armé- och marinflygkårernas uppsättande.
Om sålunda flygvapnets ledning snarast möjligt bör träda i full verksamhet
och anslag härför avses, torde man däremot med hänsyn till förefintlig
brist på utbildad personal, förläggningsmöjligheter och flygmateriel,
endast successivt kunna uppbringa de båda flygkårerna till de av mig föreslagna
staterna. Till följd härav behöver det av mig beräknade beloppet
för flygvapnets årliga kostnader icke från början, utan först i mån som
organisationen genomföres, i sin helhet utgå.
Att här framlägga en detaljerad plan för organisationens genomförande
kan givetvis ej ifrågakomma. Jag anser mig dock böra i korthet framhålla
några av de omständigheter, som inverka vid planläggningen av
flygkårernas uppsättande, och därvid angiva det ungefärliga tillvägagångssättet
vid flygvapnets organisation för att såmedelst approximativt kunna
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.) 212523 45
706
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
bestämma de belopp, vartill flygvapnets årliga kostnader under uppsättningsåren
böra beräknas.
1. Flygstyrelsen.
De under anslaget till flygmateriel för flygstyrelsen upptagna medlen
50,000 kronor äro även från början behövliga, enär desamma äro av
sedda för försök och prov med flygmaterielen och dess bestyckning, vilka
försök, intill dess förut omnämnt laboratorium kan komma till stånd, måste
försiggå vid respektive flygverkstäder.
För hela flygvapnet beräknade anslag till rese- och traktamentspenningar,
flyttningsersättning, semester åt flygvapnets arbetare samt extra utgifter
torde under de tre första budgetåren böra utgå med ett till 70,000 kronor
minskat belopp och därefter med hela beloppet eller 111,000 kronor.
2. Arméflygkåren.
Antalet fast anställda, som för närvarande utgör allenast 20, skall enligt
föreliggande förslag ökas till 179 man. För att vid denna utökning
erhålla väl kvalificerad personal synes lämpligt att huvudsakligen anställa
sådana fast anställda från armén i övrigt, vilka på grund av personalreduceringar
bliva övertaliga. Dessa hava visserligen ej den specialutbildning, som
av flygmanskap fordras, men kunna antagas i stället besitta god allmän
militärutbildning, varför någon tid ej behöver avses för sådan utbildnings
bibringande. Då den nuvarande manskapsstyrkan är för utbildningens bedrivande
otillräcklig, vore önskvärt att redan under budgetåret 1924—
1925 öka antalet fast anställda med 50, varigenom manskapsstyrkan skulle
komma i något så när normal proportion till den flygutbildning, som är
avsedd att bedrivas. Med detta tillvägagångssätt skulle ock kompletteringen
av manskapsstyrkan till fulltalig numerär sedermera lättare kunna
genomföras, då från början ett större antal underbefäl och föregångsmän
kommer att finnas. Omförmälda för flygkompaniet erforderliga 50 fast
anställda böra utgöras utav 6 furirer, därav 2 av 1. klass och 4 av 2.
klass, 6 korpraler, 8 vicekorpraler och 30 meniga och torde kunna erhållas
genom kommendering på frivillighetens väg från arméns övriga truppförband.
Arméflygkårens uppsättning i övrigt torde i likhet med flygstyrelsens
böra börja den 1 juli 1925 och fortgå enligt särskild plan, så att kåren
är helt uppsatt enligt föreslagen stat den 1 juli 1929.
Antalet flygelever är avsett att efterhand ökas, allteftersom flygmateriel
och personal för dess skötsel hinna anskaffas och förläggningsmöjligheter
kunna anordnas, så att fulltaligt antal elever skulle antagas till utbildning
i första årets kurs år 1930. Härigenom skulle alltså skolor, detachement
och flygrepetitionsövningar år 1934 första gången bliva fullt besatta.
Yad den vid flygkåren fast anställda officerspersonalen beträffar, erfordras
från början av kårens uppsättning den i kårstaben ingående perso
-
Kur tgl. Maj:ts proposition nr JO.
707
nålen ävensom för materielens underhåll och för utbildningen redan nu
befintlig personal, vilken därefter måste ökas i motsvarande mån som
elevantalet
Linjekontingenten värnpliktiga, beräknad efter fredsbehovet vid arméflygkårens
huvuddel, skolor och detachement bör hösten 1925 uppgå till
160 man, för att hösten 1928 ökas till 200 och hösten 1929 till fulla
antalet eller 240 man. Härför erforderlig övergångsbestämmelse bör in
föras i värnpliktslagen.
Värnpliktiga studenter och likställda samt till ersättningsreserven uttagna
värnpliktiga böra från början beräknas till hela det avsedda antalet.
Med nu förordat tillvägagångssätt för arméflygkårens uppsättande kunna
givetvis under uppsättningstiden de för den fullt uppsatta kåren beräknade
årliga kostnaderna minskas. En approximativ beräkning, procentuellt utförd
med hänsyn till omfattningen av utbildningsarbetet och personalkontingenter
samt den successivt ökade anskaffningen av flygmateriel, giver
till resultat följande ungefärliga belopp för de olika budgetåren, nämligen
1925— |
-26 ......... |
........ kr. 2.10 |
milj. |
1930— |
-31 ......... |
......... kr. |
3.15 milj |
1926— |
-27 ......... |
......... » 2.36 |
» |
1931 — |
32 ......... |
......... » |
3.41 » |
1927— |
-28 ......... |
......... » 2.60 |
» |
1932— |
33 ......... |
......... » |
3.57 » |
1928— |
-29 :....... |
......... » 2.77 |
» |
1933— |
-34 ......... |
» |
3.65 » |
1929— |
-30 ......... |
......... » 3.00 |
» |
1934— |
-35 ........ |
........ » |
3.89 » |
Engångskostnaderna böra, såsom förut nämnts, fördelas på en 10-årsperiod,
börjande med budgetåret 1925—26 och alltså slutande med budgetåret
1934—35.
Vid fördelningen av de olika engångskostnaderna på de särskilda åren
måste hänsyn tagas till att utbildningskostnader och anskaffningskostnader
så avvägas, att personaltillgången för mobilisering ökas i proportion med
den härför avsedda materielen. Enär, sedan utbildningskurserna gjorts
fulltaliga, viss tid förflyter, innan mobiliseringsbehovet kan fyllas, måste
personalens uppbringande till fulltalig styrka ske hastigare än anskaffandet
av den för mobilisering avsedda materielen, varför följaktligen byggnader
m. m. för utbildningsmaterielens behov måste fullbordas på kortare
tid än ovannämnda 1 O-årsperiod. På grund härav föreslås, att engångskostnadernas
för arméflygkåren fördelning på 10-årsperioden rättas härefter.
Engångskostnaderna för materi elan skaffning böra därför under de 4 första
budgetåren, varunder byggnaderna beräknas bliva utförda, utgå med lägre
belopp än under de följande budgetåren. I enlighet härmed har nedanstående
fördelning uppgjorts.
Budgetår.
1925—26
1926 — 27
1927—28
Materiel
kr.
705,000
705,000
705,000
708
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Budgetår.
1928— 29 ......................................
1929— 30 .......................................
1930— 31 och följande till 1934
Materiel
kr.
706,000: — |
|
1,050,000: — |
|
35 vardera .................. |
1,049,000: — |
Summa kronor |
9,116,000: — |
3. Marinflygkåren.
Till följd av att tillgången på flygutbildad personal vid marinen för
närvarande är synnerligen knapp, förefinnas svårigheter att erhålla tillräckligt
antal kvalificerad personal för marinflygkårens omedelbara upp
sättande. Åtgärder måste därför i första hand vidtagas för att tillförsäkra
sagda kår ökad tillgång på flygutbildad personal framför allt i fråga om
officerare. För flygutbildning avsedda elever måste sålunda här uppbringas
till fullt antal på kortare tid, än för arméflygkåren föreslagits.
Då marinens flygväsende för närvarande saknar fast organisation och
icke några åtgärder äro vidtagna för personalens permanenta förläggning
till de såsom flygstationer föreslagna platserna, måste dels bland den flygutbildade
personalen lämpliga uttagas för anställning vid flygkåren och
dennas personalbehov i övrigt fyllas med härför avsedd personal från marinen,
dels ock i det föregående omförmälda anläggningar vid flygstationerna
utföras.
Ehuru flygkårens uppsättande icke kan taga sin början, förrän anslagen
till densamma den 1 juli 1925 börja utgå, bör dock, enär flygutbildningen
för den fast anställda personalen enligt redan nu följd plan börjar
i januari, vid marinens flygväsende så ordnas, att officerselevantalet i januari
1925 kan uppbringas till fullt antal eller 9 flygar- och 6 flygspanarelever,
samt att den då förefintliga organisationens uppgående i
marinflygkåren den 1 juli samma år underlättas. Bland flaggkorpraler
(sekundofficerare), korpraler och reservofficersaspiranter böra flygelever
uttagas i den omfattning, utrymmet medgiver, sedan fulla antalet officerselever
erhållits. Hela behövliga elevantalet från nämnda kategorier beräknas
ej kunna uppnås förrän tidigast sommaren 1928.
Av den å marinflygkårens stat upptagna personalen böra följande redan
från den 1 juli 1925 anställas, nämligen personal för befattningarna inom
kårstaben och vid flygdepån, cheferna för flygstationerna vid Hägernäs
och Karlskrona samt för lärarbeställningarna vid fortsättnings-, jagar- och
spanarflygskolorna. Härvid måste för möjliggörande av urval beaktas, att
ej flera platser på flygkårens stat besättas, än att lämpliga personer för
desamma erhållas. Med hänsyn härtill synas under budgetåret 1925 —
26 böra vid marinflygkåren, förutom de för flygstyrelsen avsedda, anställas
1 ä 2 regementsofficerare, 4 kaptener och högst 8 löjtnanter. Då
fullt antal flygelever beräknas kunna antagas redan år 1928 och planen
709
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
för utbildningen vara fullt genomförd år 1930, bör antalet på flygkårens
stat upptagna officerare om möjligt under budgetåret 1928—29 vara fyllt.
För marinflygkåren behövliga sekundofficerare böra från den 1 juli 1925
anställas till minst sådant antal, att behovet av stationsuppbördsmän, flyglärare,
flygmekaniker och övriga för utbildningen erforderliga yrkesutbildade
sekundofficerare är tillgodosett. Enär denna personal liksom det
fast anställda manskapet skall, i lämplig grad yrkesutbildad, utom i fråga
om själva flygutbildningen, erhållas från marinen, torde icke någon svårighet
föreligga att få detta behov fyllt. Med hänsyn tdl de reduceringar,
som äro avsedda att göras vid marinens sekundofficerskår, bör nämligen,
om tillräckligt antal utbildade lämpliga flygare och flygmekaniker finnas,
hela det å staten för flygkåren upptagna antalet sekundofficerare från början
kunna anställas vid flygkåren eller 5 sekundofficerare av 2. och 15 av 3.
graden.
Yad nyss sagts beträffande sekundofficerarna gäller även i fråga om
anställning av flaggkorpraler och fast anställt manskap vid marinflygkåren,
varför även här om möjligt hela det i staten upptagna antalet av denna
personal samtidigt bör anställas. På grund av brist på tillräckligt antal
utbildade flygmekaniker torde det emellertid icke vara möjligt att fylla
behovet av sådana förrän under andra och tredje uppsättningsåren. Staten
bör dock från den 1 juli 1925 upptaga hela behovet av denna personal,
om än i kostnadsberäkningarna visst avdrag bör göras.
Samtlig å kårens stat upptagen civilmilitär och civil personal bör jämväl
anställas från sistnämnda dag.
Intilldess för flygvapnet avsedda värnpliktiga hösten 1925 första gången
inrycka, bör marinflygkårens fredsbehov av värnpliktiga liksom hittills tillgodoses
från flottan. Från nämnda tidpunkt böra samtliga till marinflygtjänst
inskrivna värnpliktiga, såväl till linjetjänst uttagna (188) som till
ersättningsreserven uttagna (80) fullgöra sin fredstjänstgöring vid marinflygkåren.
Yad beträffar studenter och likställda, bör av utrymmesskäl
antalet reservofficersaspiranter första året begränsas till 3 för att därefter
ökas, så att år 1928 hela antalet eller 7 sådana antages.
De årliga kostnaderna beräknas under uppsättningstiden med avseende
fäst dels vid utbildningsarbetet och den anställda personalen och dels vid
den år från år ökade nyanskaffade materielens underhåll och förnyelse
för de olika budgetåren approximativt uppgå till följande belopp, nämligen
1925 |
—26 |
kr. |
1.64 |
mill. |
1930— |
•31 |
kr. |
2.56 |
mill |
1926 |
—27 |
» |
1.82 |
» |
1931— |
32 |
» |
2.63 |
» |
1927 |
—28 |
» |
2.12 |
» |
1932— |
33 |
» |
2.73 |
|
1928- |
—29 |
» |
2.28 |
» |
1933— |
34 |
» |
2.79 |
» |
1929 |
—30 |
2.40 |
» |
1934— |
35 |
» |
2.85 |
Engångskostnaderna måste så fördelas å den för deras användning avsedda
1 0-årsperioden, att först de för de permanenta flygstationernas iord
-
710
Kungl. Majds proposition nr 20.
ningställande erforderliga medlen utgå, på det att den planerade utbildningen
och den anskaffade flygmaterielens förvaring kunna vid dem äga
rum. För underhåll och förvaring av flygmaterielen vid Stockholms flygverkstäder
behövliga tillbyggnader måste även utföras, så att möjligheter
finnas för den dyrbara och ömtåliga materielens riktiga behandling. Därjämte
bör nyanskaffning av flygmateriel samtidigt pågå i sådan omfattning,
att för personalens utbildning nödvändig dylik materiel finnes för övningarna
disponibel och dessutom krigsflygmateriel kan hållas i beredskap för
mobiliseringsbehovet. Härvid måste givetvis så avpassas, att den sistnämnda
materielen anskaffas, först sedan utrymme beretts för dess förvaring
och den för dess användning avsedda personalen hunnit utbildas.
Av särskild vikt är emellertid härvid att för marinflygkåren snarast för
försöks anställande anskaffa 2 torpedsjöflygplan och 3 jaktsjöflygplan.
För att bereda förläggningsmöjliglieter vid Hägernäs redan i januari
1925 bör f. d. pansarbåten Göta härför iordningställas innevarande år.
I annat sammanhang (sid. 393) har jag ock förordat vidtagande av åtgärd
för nämnda fartygs omändring till logementsfartyg.
Med iakttagande av vad sålunda anförts, torde engångskostnaderna för
flygstationer och byggnader m. m. böra fördelas på en 5-årsperiod och
övriga engångskostnaders fördelning på 1 O-årsperioden liksom för arméAygkåren
avpassas så, att de årliga anslagsbeloppen fördelas ungefär lika
under hela perioden. Enligt särskild utförd approximativ beräkning böra
härvid engångskostnaderna |
fördelas å |
de olika budget |
åren ungefärligen |
Budgetär |
Byggnader Övrig materiel Summa kr. kr. i milj. kr. |
||
1925—26................................. |
443,000 |
— 680,000 |
— 1.123 |
1926 — 27............................. |
447,000 |
— 673,000 |
— 1.120 |
1927—28............................. |
320,000 |
— 802,000 |
— 1.122 |
1928—29............................... |
292,000 |
— 843,000 |
— 1.135 |
1929 — 30................................ |
331,000 |
— 899,000 |
— 1.230 |
1930—31........................... |
— |
— 1,154,000 |
— 1.154 |
1931—32............................... |
— |
— 1,147,000 |
— 1.147 |
1932—33 ............................... |
— |
— 1,147,000 |
- 1.147 |
1933—34............................... |
— |
— 1,147,000 |
- 1.147 |
1934—35............................ |
— |
— 1,147,000 |
1.147 |
Summa kronor |
1,833,000 |
— 9,639,000 |
— 11.472 |
4. Sammanfattning.
Under uppsättningstiden beräknas sålunda kostnaderna för flygvapnet i
dess helhet årligen uppgå till följande ungefärliga belopp, vilka dock vid
uppgörande av förslag till årsbudget för varje gång måste tillrättaläggas i
enlighet med den utveckling, som i samband med uppsättningen kunnat
åstadkommas:
Kungl. May.ts proposition nr 20.
711
Budgetår |
Årliga kostnader milj. kr. |
Engångskostnader milj. kr. |
'' 1 Summa 1 |
|||||
kostnader |
armé- flygkåren |
marin- flygkåren |
S:a |
arm 6-flygkåren |
marin- flygkåren |
S:a |
||
1925— 26...... 1926— 27...... 1927— 28...... 1928— 29...... 1929— 30...... 1930— 31...... 1931— 32...... 1932— 33...... 1933— 34...... 1934— 35...... |
0.27 0.27 0.27 0.31 0.31 0.31 0.31 0.31 0.31 0.31 |
+ 2.io 4- 3.oo |
+ 1.64 |
= 4.oi S:a |
0.7 05 |
+ 1.123 |
= 1.828 |
5.838 i 6.817 8.223 i 8.806 j 8.946 9.246 |
9.116 |
+ 11.472 |
= 20.588 |
■
SAMMANFATTNIN G.
V
Kanyl. Maj:ts proposition nr ''JO.
7 IT)
Kostnaderna för den föreslagna organisationen i
jämförelse med provisoriet.
Såsom jag inledningsvis (sid. 12) anfört, liar utgångspunkten vid uppgörandet
av föreliggande förslag till försvarsväsendets ordnande varit att
inom ramen för en kostnad av den storlek, som den för årets liksdag
framlagda försvarsbudgeten representerar, åstadkomma en organisation, som
giver största möjliga försvarseffekt. För att erhålla en jämförelse mellan
kostnaderna för den föreslagna organisationen och kostnaderna för det
nuvarande provisoriet enligt årets statsverksproposition, har jag låtit upprätta
efterföljande tablå, därvid ansetts lämpligt att jämväl medtaga kostnaderna
för 1914 års organisation och den av försvarsrevisionen föreslagna
organisationen.
I tablån hava för vinnande av en riktig jämförelse kostnaderna för de
olika organisationerna beräknats efter fullt enhetliga grunder. Härvid
hava tillämpats samma å-priser som i årets statsverksproposition allenast
med det undantag att, då eu sänkning av de nu utgående provisoriska
tilläggsavgifterna till militärtaxan är att förvänta, nämnda avgifter beräknats
till 75 % — i stället för nu utgående 125—150 % — å grundavgifterna.
Vidare hava dyrtidstilläggen till arbetarna vid fabriker, verkstäder,
varv och förråd inräknats i vederbörliga materielanslag. Kostnaderna
för övergången till såväl den av revisionen som den av mig föreslagna
organisationen hava beräknats efter medeltalet för 10-arsperioden
1925—1934. För det nu föreslagna självständiga flygvapnet hava kostnaderna
upptagits med de belopp, vartill de efter organisationens genomförande
komma att uppgå.
716
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Tablå
utvisande kostnaderna för föreliggande förslag, det nuvarande provisoriet enligt
19*24 års statsverksproposition, 1914 års försvarsorganisation samt
försvarsrevisionens förslag.
1 | I- Ärliga organisationskostnader: Departementet .............................. |
| 1914 års | organisation Kronor. |
Provisoriet Kronor. |
Försvars- revisionens förslag Kronor. |
Föreliggande förslag Kronor. |
294 000 |
4) 341 000 |
339000 |
339 000 |
|
Lantförsvaret: normala kostnader ..................... |
113 900 000 |
2) 92 178 000 |
69 180 000 |
77 946 000 |
extra ordinarie kostnader ............ |
8 400 000 |
s) 2 875 000 |
2 000 000 |
2 000 000 |
Säger för lantförsvaret |
133300000 |
95 053000 |
71180000 |
79 946 000\ |
Sjöförsvaret: normala kostnader ................. |
42 727 000 |
4) 36 368 000 |
33 072 000 |
31 552 000 |
extra ordinarie kostnader............ |
7) 16 600 000 |
°) 6 825 000 |
8) 6 000 000 |
ä) 10 125 000 |
Säger för sjöförsvaret |
59337000 |
43193000 |
39 073000 |
41 677000 |
Flygvapnet.................................... |
— |
— |
— |
9) 7300000 |
Summa årliga organisationskostnader |
181 921 000 |
10)138 587 000 |
110 581 000 |
129 152 000 |
II. Engångskostnader (i medeltal Lantförsvaret............................. |
”) 3 430 000 |
4 007 000 |
||
Sjöförsvaret ................................. |
— |
— |
1400 000 |
1 254 000 |
Flygvapnet.................................... |
— |
— |
- |
2 059 000 |
Summa årliga engångskostnader |
— |
— |
4 830 000 |
7 320 000 |
III. Övergångskostnader (i medel-tal under övergångstiden): Lantförsvaret.................... |
_ |
3 400 000 |
800 000 |
|
Sjöförsvaret ................................. |
— |
— |
1 200 000 |
650 000 |
Summa årliga övergångskostnader |
_ | |
4 600 000 |
1 450 000 |
|
Summa summarum |
181 921000 10)138 587 000 |
1*20011 000 |
137 92*2 000 |
) Vlssa för försvarsväsendet gemensamma anslag å tillsammans 47 500 kr. äro här medräknade.
) De årliga kostnaderna borde rätteligen ökas med 175 000 kr., vilket belopp i årets statsverksproposition
fråndragits avlöningsanslaget med anledning av att under budgetåret 1924—1925
ledigblivande beställningar, som enligt den föreslagna organisationen skola indragas, endast undantagsvis
skola återbesättas (se statsverksprop., 4:e huvudtiteln, sid. 31 och 32). — Om hänsyn icke
tages till nuvarande vakanser i de lägsta offlcerBgraderna, skulle summan ökas med ytterligare
720 000 kr.
) Därav äro 1 700 000 kr. avsedda för viss materielanskaffning.
4) De årliga kostnaderna borde rätteligen ökas med 260 000 kr., till vilket belopp vakanssättmngen
av ledigblivande beställningar under budgetåret 1924—1925 (se statsverksprop., 4:e huvudtiteln,
sid. 154) beräknats. — Om hänsyn icke tages till nuvarande vakanser i de lägsta offlcersgraderna,
skulle summan ökas med ytterligare 165,000 kr.
J) Därav 9 125 000 kr. för fartygsmaterielens förnyelse.
6) > 3 500 000 » » » ,
7) » 12 600 000 > > '' ,
8) > 5 000 000 » » » ^
) De årliga kostnaderna för flygvapnet hava för 1., 2., 3. o. s. v. övergångsåret beräknats till
resp. 4.01; 4.45; 4.99; 5.35; 5.71; 6.02; 6.35; 6.61; 6.75; 7.05 milj. kr.
) Se not 2) och 4). Summan borde rätteligen ökas dels för den förutsatta vakanssättningen
med (175 000 -b 260 000 —) 435 000 kr-, dels för de beräknade vakanserna i de lägsta officersgraderna
med (720 000 + 165 000 =) 895 000 kr.
U) De för 10-årsperioden 1925 1934 beräknade engångskostnaderna hava liksom i föreliggande
förslag minskats med 1 700 000 kr., upptagna för materielanskaffning i årets statsverksproposition.
717
Kung!. Maj ds proposition nr 20.
Vid jämförandet av den nu föreslagna organisationen med 1914 års
organisation är först att märka, att de i tablån upptagna kostnaderna
för sistnämnda organisation egentligen borde ökas med kostnaderna för
dels vissa byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills
fått anstå, och dels anskaffning av med hänsyn till erfarenheterna från världskriget
erforderlig modern materiel in. in. Frånsett dessa kostnader utgör
för försvarsväsendet i dess helhet den totala minskningen i de årliga organisaHöns
kostnaderna 52,769,000 kronor eller 29 %. För de särskilda försvarsgrenarna
bliva motsvarande siffror, för lantförsvaret 42,354,000 kronor
respektive 34.6 % samt för sjöförsvaret 17,650,000 kronor respektive
29.75 %, varvid dock är att märka, att i fråga om 1914 års organisation
kostnaderna för flygväsendet ingå i lånt- och sjöförsvarets kostnader.
Beträffande proportionen mellan lantförsvarets och sjöförsvarets kostnader
kommo enligt 1914 års organisation av den för försvarsväsendet i dess
helhet beräknade kostnadssumman på lantförsvaret 68.2 % och på sjöförsvaret
31.8 %, vilka procenttal emellertid enligt den nu verkställda omräkningen
av kostnaderna för sagda organisation ändras till 67.3 % och
32.7 %. Enligt föreliggande förslag skulle motsvarande siffror bliva 65.7 %
och 34.3 %. En förskjutning till marinens förmån har alltså ägt rum.
Denna skulle hava blivit än mera framträdande, därest kostnaderna för
flygvapnet uppdelats på armén och marinen.
Såsom framgår av tablån, uppgå enligt nuvarande provisorium de
årliga organisationskostnaderna till 138,587,000 kronor och enligt föreliggande
förslag till 129,152,000 kronor. Nämnda kostnader skulle alltså
enligt förslaget med 9,435,000 kronor eller 6.8 % understiga motsvarande
kostnader för provisoriet. Emellertid uppväges denna besparing under
övergångsåren till väsentlig del av de utav den föreslagna organisationen
betingade engångs- och övergångskostnaderna. Medräknas dessa, understiga
kostnaderna enligt föreliggande förslag med 66 5,000 kronor kostnaderna
för provisoriet.
Försvarsrevisionen har vid beräknandet av kostnaderna enligt dess förslag
bortsett från pensioner och dyrticlstillägg. Då dessa representera en
av organisationen beroende statsutgift, har jag emellertid ansett mig böra
verkställa eu beräkning jämväl av dem. Enligt denna skulle kostnaderna
för det militära pensionsväsendet under de närmaste åren uppgå till samma
belopp som för närvarande eller omkring 8,360,000 kronor. Dyrtidstillläggen
å löner och pensioner m. m., som enligt årets statsverksproposition
uppgå till 11,975,000 kronor, skulle enligt nämnda beräkning, i händelse
av nu föreslagen organisation, utgöra omkring 10,900,000 kronor. Med
hänsyn tagen jämväl till ifrågavarande kostnader skulle den nu föreslagna
organisationen under övergångsåren i förhållande till provisoriet medföra
en årlig besparing av 1,740,000 kronor. Efter organisationens full
-
718
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
ständiga genomförande skulle de årliga organisationskostnaderna uppgå till
129.152.000 kronor samt kostnaderna för det militära jnensionsväsendet
till omkring 7,100,000 kronor och för dyrtidstillägg till omkring 9,440,000
kronor. Sammanlagda beloppet av de årliga kostnaderna skulle alltså utgöra
145.692.000 kronor. Då de årliga kostnaderna för provisoriet beräknas till
(138,587,000 + 8,360,000 + 11,975,000 =) 158,922,000 kronor, skulle
alltså besparingen i förhållande till provisoriet bliva 13,230,000 hr ono r.
Sedan organisationen genomförts, kommer alltså den nya försvarsordningen
att medföra eu betydande kostnadsbesparing i jämförelse med
provisoriet. De ytterligare fördelar, som enligt det av mig förordade förslaget
skulle vinnas i jämförelse med de nu rådande förhållandena, äro
emellertid av än större betydelse.
Den stora vinsten av att det med provisorieförhållandena förenade
osäkerhetstillståndet avvecklas torde här ej behöva ytterligare beröras. I
övrigt giver en detalj jämförelse vid handen, att den av mig föreslagna
försvarsorganisationen i förhållande till provisoriet medför följande viktiga
företräden:
a) Med avseende på lantförsvaret:
Utbildningen av de värnpliktiga förbättras främst till följd av längre utbildningstider,
uttagning av underbefäl och fackmän i ökad omfattning
samt befrielse för linjemanskapet från i det närmaste all handräckningstjänst.
Övningar för utbildning av befäl och fackmän vid landstormen
anordnas.
Truppförbandens fredsorganisation moderniseras i flera avseenden. Artillerioch
fortifikationsstaberna samt undervisningsanstalterna erhålla en förbättrad
organisation.
Reservstaten utvidgas avsevärt. Åtgärder vidtagas för förbättrad rekrytering
av officerare och sekundofficerare i reserven. Egna hem beredas i
viss omfattning åt underbefäl i reserven.
De hittillsvarande underofficerarnas tjänsteställning förbättras. Underbefälets
rekrytering befrämjas bland annat genom förbättrad undervisning vid manskapsskolorna.
Truppförbandens krigsorganisation moderniseras, främst genom:
avsevärd utökning av kulspruteformationerna vid infanteriet och kavalleriet
samt av infanteriartilleri-, radio- och ballongformationerna;
uppsättande av stridsvagnförband för infanteriet, pansarbilar och velocipedavdelningar
vid kavalleriet samt motoriserade luftvärnsartilleriformationer;
överförande
av delar av 15 cm. haubitsmaterielen till fördelningsartilleriregementena;
motorisering
av det tunga arméartilleriet m. m.;
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
modernisering i (ivrigt av truppernas beväpning och utrustning bland
annat genom anskaffning av kulsprutegevär för infanteriet och kavalleriet,
luftvärn skulsprutor, tidsenlig mät- och observationsmateriel för artilleriet,
gasskydd för linjetrupperna, stridkastare för luftvärnsartilleriet, tung
pontonmateriel, signal- och pionjärmateriel samt sjuk- och veterinärvårdsmateriel.
Möjligheter skapas för ett effektivt organiserande i fredstid av förberedelserna
för industriens krigsorganisation.
b) Med avseende på sjöförsvaret:
Ersättningsbyggnad för flottans fartyg träder åter i verksamhet, sedan
densamma under en följd av år legat praktiskt taget nere.
Det befintliga fartygsbeståndet erhåller en ändamålsenlig fördelning till
kustflotta, lokalstyrkor och materielreserv samt med hänsyn till bemanningen
vid mobilisering.
Sedan under nästlidet år vissa utrangeringar av flottans fartyg agt ruin,
kommer sjöstyrkornas återstående fartyg sb est ånd att i underhållet skick
befinna sig i någon av de fastställda beredskapsgraderna.
Till följd av ökad tjänstgöringstid för de värnpliktiga vid flottan kunna
dess l:rig sb er edskap och övningar ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Härigenom
kan utbildningen av såväl stampersonal som värnpliktiga bedrivas
planmässigt, utan forcering eller störande besättningsombyten.
Örlog sstationernas och varvens organisation förenklas.
De hittillsvarande underofficerarnas tjänsteställning förbättras. I samband
härmed indrages 3. under officer sgraden. Sjömanskåren tillföres en ny
högre grad, flaggkorpraler. Flottans behov av äldre beprövat manskap tillgodoses
genom tillkomsten av högbåtsmän.
Utbildningen av de värnpliktiga vid kustartilleriet förbättras till följd av
längre utbildningstider samt uttagning av underbefäl och fackmän.
Beser vstaten vid kustartilleriet* utvidgas. Åtgärder vidtagas vid flottan
och kustartilleriet för förbättrande av rekryteringen och utbildningen av
officerare och sekundo ffeer are i reserven. Egna hem beredas i viss omfattning
åt underbefäl i reserven.
Sjöstridskrafternas och kustfästningarnas krigsorganisation moderniseias
genom viss anskaffning av eldledningsanordningar, luftvärn sartilleri, strålkastare,
minmateriel, rörligt sjöfrontsartilleri, motorisering av vissa batterier
m. m., varjämte möjligheter skapas för organiserandet i fredstid av förberedelserna
för industriens krigsorganisation.
c) Med avseende på flygvapnet:
fly g formationer na erhålla en sådan omfattning, att såväl arméns och
marinens förekommande behov av dylika formationer kan tillgodoses som
utförandet av självständiga flygföretag möjliggöres.
720
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Genom bildandet av de båda flygkårerna erhålla arméns och marinens
Ay^äsenden en fast organisation med en för utbildningsarbetet och materielens
skötsel till numerär och fackutbildning avpassad personal.
Utbildningen blir ordnad och dess behov av övningsmateriel tillgodosett,
så att densamma kan systematiskt och effektivt bedrivas även med det
ökade antal flygelever, som årligen behöva utbildas, samtidigt med att
flygpersonalen göres förtrogen med i skilda delar av vårt land rådande
olika terräng- m. fl. på flygningen inverkande förhållanden.
I lygmaterielens förvaring blir på ett ur säkerhets- och krigsberedskapssynpunkt
lämpligare sätt fördelad och ordnad. Möjligheterna för materielens
lämpliga underhåll ökas genom utvidgning av härför avsedda verkstäder.
Genom de permanenta flygstationerna vid Hägernäs, Karlskrona och
Göteborg samt anordningars utförande för vissa av de tillfälliga, flygstationerna
blir marinens behov av baseringspunkter för dess flygformationer avsevärt
bättre tillgodosett, än vad nu är förhållandet.
Bodens fästning tillföres genom den dit permanent förlagda flygforinationen
en viktig förstärkning. Vid Östersunds flygstation erhålles replipunkt
för i nedre Norrland uppträdande flygformationer.
Den enhetliga och självständiga ledningen av flygvapnet bör tillförsäkra
detsamma eu bättre utveckling i såväl tekniskt och militärt som ekonomiskt
avseende, än vad förhållandet kan bliva med nuvarande splittrade ledning.
Den enskilda flygmaterielindustrien beredes ökade möjligheter att utvecklas.
I förhållande till provisoriet har således den av mig föreslagna försvarsorganisationen
ett flertal synnerligen betydelsefulla företräden. För
erhållande av dessa inom den förutsatta ekonomiska ramen har det varit
nödvändigt att göra vissa inskränkningar i den nuvarande organisationen,
främst beträffande den årligen utbildade värnpliktskontingenten, den aktiva
personalen samt antalet truppförband vid armén. Trots dessa inskränkningar
innebär dock enligt min mening det nu framlagda förslaget en avsevärd
förstärkning inom den nuvarande kostnadsramen av försvarets i
dess helhet effektivitet. Det tillgodoser därför vida bättre än den provisoriska
anordningen — varunder den på grund av krigserfarenheterna
nödvändiga materielanskaffningen icke kunnat tillgodoses — kravet på
erhållande av största möjliga försvarseffekt för de på försvaret nedlagda
kostnaderna.
Departementschefens hemställan.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen att — under förutsättning av bifall till det förslag
till ny värnpliktslag, varom särskild proposition, enligt vad jag denna dag
kommer att föreslå, bör avlåtas till riksdagen — besluta följande.
Kungl. Majits proposition nr 20.
Lånt försvaret .
A. Lantförsvaveta kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrator^-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade sekundofficerare såsom expeditionsassistenter med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad sekundofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å sex arméfördelningar samt Bodens
trupper och Gotlands trupper.
Bodens trupper skola bestå av:
Norrbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente,
Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår samt
ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola fortfarande såsom hittills bestå av Gotlands
infanteriregemente och Gotlands artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibehålies endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband.
Bihang till riksdagens^protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.)
2125 23 46
722
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
D. Högre staber och inspektioner in. in.
1. Gen er al i tetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
1 inspektör för militärläroverken m. m,
6 arméfördelningschefer,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 kommendant i Boden,
1 militärbefälhavare på Gotland och
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arméfördelningsstaberna.
Yar och en av de sex arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
1 stabskassör, pensionerad sekundofficer, samt
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den
ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.
3. Brigadchefer och brigadstaber.
12 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigradstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda
beordrade ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
4. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
723
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant lios fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 sekundlöjtnant ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 stabskassör, pensionerad sekundofficer,
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen :
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
3 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa
tider av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den
ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad sekundofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å
Tingstäde.
6. Infanteriinspektiouen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
724
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
7. Militärliiroverksinspektionen.
Inspektörens för militärläroverken in. m. stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, pensionerad officer, och
1 expeditionsassjstent, pensionerad sekundofficer.
8. Kavalleriiuspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
9. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
10. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
725
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad sekundofficer såsom expeditionsassistent samt
1 expeditionsvakt.
11. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
12. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » *
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt
1 expeditionsvakt.
13. Tränginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
14. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad sekundofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad sekundofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad sekundofficer.
726
Knngl. Maj;ts proposition nr 20.
Officer skur sens kompani!) efäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
I kompaniadjutant, pensionerad sekundofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
II biträdande lärare.
Of feer skur sens betjäning m. fl.;
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logements
vaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 liovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl, samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
1Reserv officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad sekundofficer.
Beservoffcerskursens lärarpersonal :
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Beservoffcer skur sens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av;
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
727
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
i biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och
2 lärare i militära ämnen.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras a högskolans stat med
lön chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 batalj onsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad sekundofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livgardet till häst.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.
728
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförband under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subaltemofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare, \
1 väbel, I samtliga pensionerade
1 köksföreståndare tillika biträde åt väbelnj sekundofficerare,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare, uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarne
såsom kaptener.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-
och positionsartilleriet skola sammanslås till eu för artilleriet i dess
helhet gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt pa sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
6. Artilleriskjutskolan.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
r0 regementet:
Officerare:
Sekuudoflicerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
38 löjtnanter och fänrikar
1 sekundlöjtnant (förvaltare)
13 fanjunkare och
23 sergeanter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
729
Manskap:
22 furirer av 1. klassen,
42 furirer av 2. klassen,
44 korpraler,
44 vicekorpraler,
5 8 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarevicekorpral,
2 vapenhan tverkarfurirer av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmiliiiir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förråds vaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
1
3
i
(3) stridsvagnbataljonen:
Officerare:
överstelöjtnant eller major,
kaptener samt
löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
15 vicekorpraler och
21 volon tärer.
3 fanjunkare och
3 sergeanter.
Civilmilitär personal:
1 verkmästare av 2. klassen.
b) Göta livgarde skall bestå av samma personal, som för Svea livgarde
under «) regementet är upptagen, med undantag därav, att staten å ena
sidan ökas med 1 kapten, 1 pensionerad officer såsom inskrivningsofficer
och 1 pensionerad sekundofficer såsom expeditionsassistent samt å andra
sidan minskas med 1 sjukvårdssoldat och 1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen.
c) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvborgs,
Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands och
Västernorrlands regementen skall bestå av:
730
Kung!,. Maj:ts proposition nr 20.
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
9 fanjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
2 8 korpraler,
28 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
d) Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet skola
bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver vid
förstnämnda regemente 1 pensionerad sekundofficer såsom biträde åt regementsintendenten
samt vid sistnämnda regemente 1 pensionerad sekundofficer
såsom förrådsförvaltare å Bevingehed.
e) Kronobergs regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener samt
33 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
34 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
3 6 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
731
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
1 liovslagarvicekorpral
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenlian tver karkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersoual:
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
f)
ovan
kapten.
g) Norrlottens regemente
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
31 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerar e:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furir er av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
Clvllmilitlir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsliikare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
skall bestå av samma personal, som
av:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
Norra skånska infanteriregementet
under e) angivits, med undantag därav, att staten minskas med 1
skall bestå
h) Gotlands infanteriregemente skall bestå av:
Officerare: 2 maj orer,
1 överste och chef, 11 kaptener,
1 överstelöjtnant, 30 löjtnanter och fänrikar.
732
Kungl. Maj:ts
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
28 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
29 vicekorpraler,
120 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
i) Karlskrona och
proposition nr 20.
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Mnsikpersonal:
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civil militär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förråds vaktmästare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
Vaxholms grenadjärregementen indragas.
2. Kavalleriet.
a) Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens
husarregemente skola sammanslås till ett, till Hälsingborg förlagt regemente,
Skånska kavalleriregementet.
b) Livregementets dragoner skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
16 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
2 3 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
bestå av:
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Kungl. Maj:t,
Civilmilitiir personal:
1 bataljonsläkare,
1 batalj onsveterinär och
1 vapenlian tverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
■proposition nr ‘JO.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
735$
c) Livgardet till häst skall bestå av samma personal, som ovan under
b) angivits, med undantag därav, att staten ökas med 1 hovslagarfurir av
2. klassen, vilken är avsedd för ridskolan.
d) Yart och ett av nedanstående regementen, nämligen Livregementets
husarer, Smålands husarregemente och Skånska kavalleriregementet skall
bestå av samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag
därav, att musikpersonalen minskas till
1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,
1 musikfurir av 1. klassen, 2 musikvolontärer och
1 musikfurir av 2. klassen, 3 musikelever.
1 musikkorpral,
samt att i staten för Smålands husarregemente uppföres 1 regementsveterinär
i stället för en batalj onsveterinär.
e) Norrlands dragonregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
19 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
bestå av:
Musikpersonal:
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
734
Kungl. May.ts proposition nr 20.
3. Artilleriet.
a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas Arméartilleriregementet,
och till detsamma skall överföras den för den nuvarande
Karlsborgs artillerikår avsedda tunga artillerimaterielen ävensom den av
ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda ballongmaterielen.
Karlsborgs artillerikår skall benämnas Luftvärnsartilleriregementet och
ombeväpnas med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall
överföras den av ingenjör trupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.
Norrlottens artilleriMr, förlagd till Boden, skall uppsättas,
b) Svea artilleriregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener,
26 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
9 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
15 furirer av 1. klassen,
27 furirer av -2. klassen,
41 konstaplar,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsar-tillerister,
2 hovslagarfurirer av 2. klassen,
3 liovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Mnsikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
c) Yart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen Göta
artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,
Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente, skall bestå av
samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag därav, att
musikpersonalen i samtliga stater minskas till
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
7.%
1 musiksergeant, 1 musikvicekonstapel,
1 musikfurir av 1. klassen, 2 musikvolontärer och
1 musikfurir av 2. klassen, 3 musikelever,
1 musikkonstapel,
att antalet liovslagarfurirer i samtliga stater minskas till 1, att staten
för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2 furirer av 2.
klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente icke upptages
någon regementsveterinär.
d) Gotlands artillerihår skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener,
11 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
10 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
av:
1 hovslagarkonstapel,
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.
Musikpersonal:
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Pensionerad personal:
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
bestå av:
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
736
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
f) Arméartilleriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener,
26 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
10 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen
4 liantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
g) Luftvärnsartilleriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
7 kaptener samt
21 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare.
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
7 styckjunkare och
15 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen
3 liantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:1)
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
b Avsedd”förKarlsborgs garnison.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20.
737
li) Norrbottens artillerihår skall bestå av
Ofilcerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
8 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerarc:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
2 styckjunkare och
G sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
1 expeditionsassistent och vapenförvaltare
samt
1 kasernförvaltare och väbel.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Yid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
81 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
5 sekundlöjtnanter (förvaltare),
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
Musikpersonal:
2 musiksergeanter.
Civilmilitiir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
2 bataljonsveterinärer1),
följande personal anställd, nämligen
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
5 vapenhantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
4 regementskassörer,
7 expeditionsassistenter och
1 uppbördsman m. m. å Laxön.
b) Yid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen: *)
*) Därav en avsedd för Karlsborgs garnison.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A höft. (Nr 20.) 2125 23 47
738
Kungl. Maj:ts
vid Svea
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
14 vicekorpraler,
80 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvår ds vicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
vid Göta
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
58 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
proposition nr 20.
ingenjörkår:
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 kantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 liantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
ingenjörkär:
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 liantverkssoldater,
vid Fälttelegraf regementet:
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat.
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler och
12 liantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Kumjl. Muj:ts proposition nr 20.
739
vid Bodens
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
56 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
ingenjörkår:
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1. hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler, ■
2 hantverksvicekorpraler och
6 liantverkssoldater.
Yid Norrlands ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler,
8 liantverkssoldater.
5. Trängen och trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma
nämligen:
Officerare:
1 överste,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
24 kaptener,
44 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
6 sekundlöjtnanter (förvaltare),
25 fanjunkare och
50 sergeanter.
Mnsikpersonal:
6 musiksergeanter.
staten skall upptaga följande personal,
Civilmilitär personal:
6 regementsläkare,
6 bataljonsläkare,
5 batalj onsveterinärer,
20 hantverkare och
6 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
2 regementspastorer.
Pensionerad personal:
6 regementskassörer,
1 expeditionsassistent,
12 vapen- och furageförvaltare m. m.
b) Yid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen :
740
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Vid Svea och
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 liovslagarvicekorpral.
Norrlands tr ängkår er:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Vid Göta trängkår, Skånska trängkären samt Västmanlands och
Ostgöta tr ängkår er:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 liovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Inteiideiiturkåren och inteiideuturtrupperna.
Yid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd
följande personal, nämligen:
Officerare: Civilmilitär personal:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
7 3 kaptener och
14 löjtnanter.
Sekundofficerare:
10 sekundlöjtnanter (förvaltare),
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen och
13 furirer av 2. klassen.
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens
intendentsdepartement,
2 förrådskassörer och
5 expeditionsassistenter.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
741
G. Visna civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,'') 45 regementsläkare,3)
1 överfältläkare,1) 48 bataljonsläkare ) samt
(5 fältläkare,1 2) 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.4)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för gamisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till eu överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen å
Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 41 ordinäre sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överf ältveterinär,1)
6 fältveterinärer,2)
9 regementsveterinärer3) samt
19 bataljonsveterinärer.3)
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
9 Uppförd å arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
s) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
*) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
742
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Pensionerad personal:
ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
expeditionsassistentvid artilleridepartementets tekniska revision,
expeditionsassistent ^ » civilbyrå
expeditionsassistenter vid > militärbyrå,
expeditionsassistenter vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation samt
2 kontroll- och besiktningssekundofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Denna stat skall bestå av:
40 regementspastorer,1)
2 gamisonspastorer,* 2) samt
1 slottspastor.3)
6. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
samtliga
pensione
rade se
kundofficerare.
i Boden:
1 poliskommissarie,
5 överkonstaplar,
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
å Karlsborg:
1 överkonstapel och
1 konstapel.
H. Härens hästar och rem on terings väsen det.
1. Härens hästar.
Egna tjänsteliästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
inspektören för militärläroverken m. in., de sex arméfördelningscheferna,
generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören
för kavalleriet och inspektören för trängen ... tillhopa 15 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ......... 1 häst
samtliga officerare vid generalstaben med undantag
av militärattachéerna...................................................... > 52 hästar
chefen för artilleristaben.............................................. X häst
chefen för krigshögskolan ............................................ 1 »
*) Uppförda å t nipp förbandens stater.
*), Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden ock 1 å staten för Luftvärnsartillenrogementet.
•
3) Uppförd å staten för krigsskolan.
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
74:5
cliefen för krigsskolan uvensom kadettofficeren ur
kavalleriet vid samma skola .............................................
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes
samtliga regementschefer vid infanteriet.....................
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar......
samtliga regementschefer vid artilleriet .....................
tillhopa 2 hästar
» 5 »
» 26 »
!• 130 »
» 9 »
eller tillhopa 242 hästar.
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 6,552 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben in. fl.
staber och undervisningsverken:
lantförsvarets kommandoexpedition ..................
generalitetet, arméfördelningsstaberna och träng
inspektionen
...............................................................
generalstaben .........................................................
artilleristaben.........................................................
kommendantskapet i Boden.................................
militärbefälet på Gotland ....................................
fälttygmästare .....................................................
undervisningsverken .............................................
vid infanteriet.........................................................
» kavalleriet.........................................................
» artilleriet ........................................................
i> fortifikationen och ingenjörtrupperna .........
» trängtrupperna ................................................
» intendenturtrupperna............................ .........
eller tillhopa 6,552 hästar
Lejda hästar.
Antalet hästlejningsdagar |
vid armén skall beräknas sålunda: |
vid infanteriet........................ |
....................................... 31,480 lejningsdagar |
» kavalleriet........................ |
....................................... 1,200 |
» artilleriet ....................... |
........................................ 107,000 |
» ingenjörtrupperna............ |
........................................ 36,510 |
» trängtrupperna ............... |
........................................ 22,300 » |
» intendenturtrupperna...... |
....................................... 2,500 » |
eller tillhopa 200,990 lejningsdagar.
61
39
15
2
2
1
11 tillhopa
T>
»
Tf
»
»
132 hästar
648 »
3,130 »
2,149 »
221 »
268 »
4 »
2. Rcmonteringsväsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet........................................................................... 335 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.......................... 243
ersättning för till egna tjänsteliästar uttagna stamhästar 10 »
eller tillhopa 588 remonter.
744
Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20.
Remonteringsstyrelsen.
Dpn vid remoteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av :
1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontdepåerna.
Vid aimen skola finnas tre remontdepaer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.
I. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare
och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom
officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för
sådan övergång skall för sekundofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant
vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till
fältläkare (fältveterinär) å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig, och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och sekundofficerare skall bestå av:
2 generalspersoner,
6 överstar,
56 majorer,
319 kompaniofficerare och
100 sekundofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och sekundofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv
vunnit sin första officers- respektive sekundoffeersanställning.
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig, och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, även
-
Kung!. Maj:ts proposition nr 20
745
som vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp,
officer med 750 kronor och sekundofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelse utgående
pensionen skall liöjas för officer till 600 kronor och för sekundofficer till
400 kronor.
Därest officer eller sekundofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller sekundofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och sekundofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
sekundofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för sekundofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 ars ålder, och skall vara
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som kommit
i åtnjutande av militära egnahemspremier, särskilda bestämmelser gälla i
fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Vad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i
746
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider
Kungl. Maj:t bestämmer.
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
a) Under tiden 1924—1929 skall ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,
omfattande nybyggnad av fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar
och två motortorpedbåtar, äga rum.
b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års
riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas
högst 260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade
f. d. pansarbåtarna Göta och Thule till logementsfartyg.
B. Marinförvaltningen.
A marinförvaltningens stat indragas 2 befattningar tillhörande lönegraden
B 15, 3 befattningar tillhörande lönegraden B 13 och 2 expeditionsvaktsbefattningar,
varjämte 1 andre kemist överflyttas till den under
flottans personalstater upptagna civila personalen.
C. Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.
D. Sjökrigsskolan.
a) Marinintendentsskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans stationer.
Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
747
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
F. Flottans personalstater.
Flottans personalstater skola upptaga följande personal:
Officerare:
5 flaggman,
8 kommendörer,
18 kommendörkaptener av 1.
graden,
21 kommendörkaptener av 2.
graden,
118 kaptener,
155 löjtnanter ock fänrikar.
Sekundofficerare:
30 sekundofficerare av 1. graden,
160 sekundofficerare av 2. graden,
385 sekundofficerare av 3. graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
350 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
1,165 korpraler, därav högst 200
högbåtsmän, samt
1,810 meniga.
Skeppsgossar:
500 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
3 marin direktörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
6 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
4 mariningenjörsstipendiater.
Marinintentlciiter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
29 marinintendenter av 1. graden,
22 marinintendenter av 2. graden och
marinunderintendenter.
Marinliikare:
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
9 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2 graden och
10 marinläkarstipendiater.
Eeklesiastikpersonal:
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
2 överkonstaplar,
16 konstaplar och
5 extra konstaplar.
Musikpersonal: .
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal,
1 kemist,
1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare,
tillika förste lärare, och 7 övriga
ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan,
6 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
2 officerare och
58 sekund officerare.
748
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
G. Flottans reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas
avgång indragas.
2. Personal i flottans reserv.
A. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler).
1. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive
sekundofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter,
ävensom sekundofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler) skola intill
av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under tvänne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen
bestämmas.
Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant
och 400 kronor till här avsedd officer. Sekundofficer (flaggkorpral) skall
vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.
Officer eller sekundofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående
livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och sekundofficer
(flaggkorpral) med 400 kronor.
Därest officer eller sekundofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.
Officer eller sekundofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att
i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma
ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänsteåret efter
konstitueiingen till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda
officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
Kungl. Maj:ts proposition nr ‘JO. 749
2. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänsteår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om (JO dagar under loppet av varje fyraarsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla
ekiperingshjälp med 600 kronor.
Beträffande pension, utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom 1 a) bär ovan
omförmälda officerarna och sekundofficerarna (flaggkorpralerna).
B. Mariningenjörer, liiariiiiiiteiidenter och marinläkare.
1. Mar in ingenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänsteålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av
det kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under A. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör
skall för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat
intill 40 års ålder.
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m.
gäller vad ovan under A 6. la) sagts.
H. De värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.
750
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
II. Kustartilleriet.
1. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
38 kaptener,
67 löjtnanter och fänrikar.
7 sekundofficerare av
39 » »
90
Sekundofficerare:
1. graden,
2. » ,
3. » .
Flaggkorpraler:
80 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
306 korpraler,
580 meniga.
2 musikstyekjunkare.
1 regementspastor och
1 fästningspredikant.
Manskap:
Musikpersonal:
Civil personal:
Pensionerad personal:
1 officer och
11 sekundofficerare.
2. Kustartilleriets reservpersonal,
a) Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 3 regementsofficerare, 9
kompaniofficerare och 10 sekundofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla
enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid armén.
b) Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och sekundofficerare i kustartilleriets reserv skola
i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande
personal vid armén.
Kunyl. Maj:ts proposition nr 20.
751
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.
Maj:t bestämmer.
Flygvapnet.
A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.
Arméns och marinens nuvarande flygväsenden skola utbrytas ur armén
och marinen och sammanföras till ett i förhållande till dessa fristående
flygvapen, i fredstid underställt en under Konungen direkt lydande chef.
För handläggning av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor
skall inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen, för vilken chefen för flygvapnet
skall vara chef.
Flygvapnets personal i övrigt skall organiseras på två kårer, arméflygkåren
och marinflygkåren.
I fredstid skall arméflygkåren förläggas med huvuddelen till Malmslätt
samt flygskolor och detachement vid Ljungbyhed, Kinkaby, Östersund och
Boden. Marinflygkåren skall i fredstid förläggas med huvuddelen till en
vid Hägernäs invid Stora Värtan anordnad flygstation samt i övrigt till
permanenta flygstationer vid Karlskrona och Göteborg, varjämte tillfälliga
flygstationer skola iordningställas vid Gustafsvik, Luleå och å Gotland.
För vid kustflottan anordnad flygstation skall avses ett till flygdepåfartyg
ändrat äldre 1. klass pansarskepp.
Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare,
fiygspanare och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.
B. Chefen för flygvapnet;
Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman
med lön å flygstyrelsens stat.
C. Flygstyrelsen.
I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef och styrelsen i
övrigt bestå av följande personal:
a) Militär och civilmilitär personal.
1 chef för armébyrån, regementsofficer, och
2 kaptener, tjänstgörande officerare å nämnda byrå, uppförda å arméflygkårens
stat;
752
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1 chef för marinbyrån, regementsofficer, och
2 kaptener, tjänstgörande officerare å nämnda byrå, uppförda å marinflygkårens
stat; samt
1 chef för förvaltningsbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller
förste marinintendent, och
1 assistent å nämnda byrå, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden, uppförda å flygstyrelsens stat.
b) Civil personal.
1 chef för tekniska byrån, flygingenjör,
1 ritkontorsföreståndare, flygingenjör,
1 motoringenjör,
1 revisor,
1 kvinnlig kontorsskrivare eller 1 pensionerad sekundofficer,
4 kontorsbiträden, kvinnliga, och
1 expeditionsvakt,
samtliga jämte 4 flygingenjörer tjänstgörande vid flygverkstäderna uppförda
å flygstyrelsens stat.
D. Flygkårerna.
1. Arméflygkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare:
1 överste eller överstelöjtnant, chef,
1 överstelöjtnant eller major,
1 major,
12 kaptener och
22 löjtnanter.
Sekumlofflcerare:
2 sekundlöjtnanter,
7 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
9 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
30 vicekorpraler,
53 volontärer,
2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,
3 sjukvårdskorpraler,
1 vapenhantverkarfurir av 1. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
2 vapenhantverkarkorpraler,
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
753
3
3
3
3
4
(>
10
2
2
1
5
2
4
1
1
2
vapenhan tverkarvicekorpraler,
vapenhan tverkarsoldater,
liantverksfurirer av 1. klassen,
hantverksfurirer av 2. klassen,
liantverkskorpraler,
hantverksvicekorpraler och
hantverkssoldater.
Civil militär personal:
batalj onsläkare,
verkmästare av 1. klassen,
verkmästare av 2. klassen,
tyghantverkare,
vapenhantverkare och
förrådsvaktmästare.
Civil personal:
flygfotograf.
Pensionerad personal:
regementskassör och
expeditionsassistenter.
2. Marinflygkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare:
1 kommendör (överste) eller kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant),
chef,
1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden (överstelöjtnant eller major),
1 kommendörkapten av 2. graden (major),
10 kaptener och
17 löjtnanter.
Seknndofflcerare:
5 sekundofficerare av 2. graden och
15 sekundofficerare av 3. graden.
Manskap:
2 7 flaggkorpraler,
40 korpraler och liögbåtsmän samt
20 meniga.
Civilmilitär personal:
1 marinintendent av 1. graden,
1 marinläkare av 1. graden,
2 verkmästare av 1. klassen och
1 verkmästare av 2. klassen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 A käft, (Nr 20.)
2125 23 48
754
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Civil personal:
1 flygfotograf.
Pensionerad personal:
3 expeditionsassistenter.
E. Flygvapnets reservpersonal.
För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen av värnpliktiga studenter och
likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingslijälp
med 750 kronor.
Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en
gottgörelse av 1,000 kronor.
F. Flygverkstäderna m. m.
Vid Malmslätt för arméflygkåren avsedda byggnader m. m. skola övertagas
av flygvapnet.
A Stockholms varv befintliga flygverkstäder med tillhörande hangarer
och förrådsbyggnader samt inventarier skola övertagas av flygvapnet.
Vid Karlskrona och Göteborgs flygstationer samt Hägernäs befintliga
hangarer, baracker och slipar ävensom flottan tillhörigt i Landskrona befintligt
flygskjul skola jämte tillhörande inventarier övertagas av flygvapnet.
G. Hästar och brovduveväsende.
1. Hästar.
Vid arméflygkåren skola finnas 12 hästar, avsedda för ridning och
ekonomikörslor.
2. Brevduveväsende.
Det i Karlskrona befintliga brevduvslaget skall överföras till flygvapnet
och nya duvslag anordnas vid Hägernäs’ och Göteborgs flygstationer.
H. Organisationens genomförande.
Flygvapnets uppsättning skall taga sin början under budgetåret 1925—
1926 och organisationen enligt föreliggande stater vara fullt genomförd
under budgetåret 1934—1935. I
I vad statsministern och föredragande departementschefen sålunda anfört
samt departementschefen hemställt instämma statsrådets övriga ledamöter;
dock att ministern för utrikes ärendena i fråga om armémusiken anför
följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20. 755
I avseende å armémusiken kan jag för min del icke ansluta mig till
departementschefens förslag, och jag tillåter mig att närmare utveckla min
avvikande mening.
Försvarsrevisionen hade, såsom departementschefen erinrar, för det stora
flertalet regementen av olika vapenslag tänkt sig en musikstyrka av 12
man samt för special vapnens kårer en styrka av 7 man. Mot detta förslag
framställde Musikaliska Akademien i sin den 30 maj 1923 avlåtna, av
departementschefen omförmälda skrivelse vissa enligt min tanke synnerligen
befogade erinringar. Det framhölls bland annat, att musikkårer om 12 man
vore otillräckliga för utförande av annan konsertmusik än den allra enklaste
och alldeles odugliga för utförande av den för infanteriet viktiga marschmusiken.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle musikkårerna vid flertalet
infanteriregementen bestå av 17 man, vartill skulle komma 5 elever (»Typ. I»).
Den ökning av styrkan detta förslag sålunda innebär i förhållande till
försvararevisionens, betecknar naturligtvis ett framsteg, men i och för sig
måste även det nu föreliggande förslaget, i vad rör infanteriet, betraktas
såsom föga tillfredsställande. De tilltänkta fem elevplatserna äro helt visst
av värde ur utbildningssynpunkt, men för medverkan vid utförande av
musik kunna minimalt avlönade elever icke anses vara av nämnvärd betydelse.
Den styrka, varmed man vid infanteriregementena skulle normalt
hava att räkna, utgör alltså endast 17 man, ett antal, som icke erbjuder
erforderliga resurser för utförande av mångstämmig musik utan nödvändiggör
starkt begränsande av repertoaren, och därjämte måste anses otillräckligt
för utförande av musik för ett marscherande regemente.
Vid sidan av nu omnämnda normaltyp för infanteriets musikkårer skulle
enligt det föreliggande förslaget förekomma två andra typer, huvudsakligen
avsedda för specialvapnens truppförband, en om tolv man (»Typ II») och
en om sju man (»Typ III»). Dessa måste naturligtvis ur musikalisk synpunkt
betecknas såsom föga värdefulla. Särskilt gäller detta om Typ III,
vilken egentligen synes äga betydelse för signalgivningen.
Under sådana förhållanden ligger det nära till hands att, med anknytning
till uppslag, som tidigare framkommit och även kommit till synes i
departementschefens förslag om garnisonsmusikkårer i Boden och Karlsborg,
taga under övervägande, huruvida icke, för ungefärligen samma
kostnadssumma som departementschefens förslag avser, betydligt värdefullare
valuta kan erhållas genom att på flertalet av de platser, där infanteri och
andra vapenslag äro samfält förlagda, indraga de för specialtrupperna avsedda
musikkårerna och låta infanteriregementenas musikkårer stå till tjänst
även för de till specialvapnen hörande kårerna. En dylik anordning skulle,
utan nämnvärd ökning av totalkostnaden för armémusiken, möjliggöra upprätthållande
av en normalstyrka vid infanteriet av 21 man jämte 5 elever,
ett antal, som, om än även det starkt begränsat, dock kan anses någorlunda
försvarligt. Att en del av specialvapnens regementen och kårer
756
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
komme att sakna särskilda lios dem anställda musikkårer torde ej beliöva
möta avgörande betänkligheter. Med en rationell fördelning av tjänstgöringen
— varmed vederbörande fördelningschef borde taga befattning —
synes specialtruppernas behov av musik i förläggningsorten kunna behörigen
tillgodoses, och att allenast av hänsyn till deras tjiinstgöring utanför förläggningsorten
för dem hålla särskilda musikkårer synes från de besparingssyupunkter,
som nu maste anläggas, vara att ga för långt. Signalgivningen
\id de truppförband, som skulle komma att sakna egen musikkår, svnes
utan svårighet kunna uppdragas åt värnpliktiga signalblåsare, vilkas utbildning
skulle vid varje sådant förband ankomma å musikkåren vid ett å
samma plats förlagt infanteriregemente. En förutsättning härför är, att till
signalblåsare uttagas företrädesvis värnpliktiga, vilka förut i skolor, vid
aibetaremusikkarer, i frälsningsarmen eller eljest trakterat blåsinstrument
av bleck. Bestämmelser härom torde ej möta betänklighet utan tvärtom
under alla omständigheter vara på sin plats. I huvudstaden, där vid sidan
av de två fotgardesregementena förekommer ett stort antal truppförband
av special vapnen, är det tydligen ej möjligt att låta musikkårerna vid
nämnda båda infanteriregementen sörja för samtliga truppers musikbehov.
Det blir i följd därav nödvändigt att där bibehålla självständiga musikkårer
för vissa till specialvapnen hörande förband. I detta avseende torde
lämpligen kunna ifrågakomma, att vid ett av kavalleriregementena och ett
av artilleriregementena hålla en musikkår om 12 man av den i departementschefens
förslag förutsatta Typ IT. vilken då skulle få sig tilldelad
tjenstgöring även vid något av de andra i huvudstaden förlagda truppförbanden.
Kårer av samma typ torde även böra vara anställda vid Göta
artilleriregemente, Karlsborgs garnison och det i Hälsingborg förlagda
Skånska kavalleriregementet.
Även för de till Hässleholm och Sala förlagda trängkårerna, synes det
■vara a^ nöden att anställa särskilda musikkårer. Dessa torde man emellertid
av kostnadsliänsyn se sig nödsakad att begränsa till 7 man, organiserade
enligt Typ III i departementschefens förslag.
För de båda fotgardesregementena i Stockholm torde erfordras musikkårer
av något större omfattning än den av mig för andra infanteriregementen
förutsatta. De särskilda uppgifter nämnda musikkårer hava att
fylla ställa pa dem krav, som förutsätta en besättning ej understigande
24 man jämte 7 elever.
Slutligen torde, i enlighet med departementschefens förslag, för Bodens
garnison böra finnas en gemensam musikkår om 24 man. I
I det föregående har hänsyn tagits allenast till vad som från arméns
synpunkt kan vara önskvärt i avseende å militärmusikens organisation.
Framhållas bör emellertid även, att en organisation, sådan som den av
mig förordade, i avsevärt högre grad än den i departementschefens förslag
åsyftade gör det möjligt att för landets allmänkulturella musikbehov draga
Kungl. Maj:ta proposition nr 20.
757
fördel av de militära musikkårerna. Såsom i Musikaliska Akademiens
skrivelse framhålles, hava dessa musikkårer sedan länge utgjort de huvudsakliga
härdarna för orkestermusik i landets olika delar. Det är högeligen
önskvärt, att detta förhållande kan fortfara och erhålla än större betydelse.
Eu förutsättning härför är, att musikkårerna ej bliva till numerären alltför
obetydliga. Kårer om 21 man skulle med något tillskott av civila musiker
kunna bilda konsertorkestrar, som å förläggningsorten och närliggande orter
dreve regelbunden konsertverksamhet, åsyftande företrädesvis s. k. folkkonserter
med ringa eller ingen avgift. Den verksamhet för tonkonstens
spridande bland de bredare folklagren, som sedan något mera än ett årtionde
understötts av staten, skulle kunna, till båtnad för den allmänna
kulturnivån, utbredas över hela landet, därest man, såsom jag för min del
förordar, ålägger musikerna vid infanteriregementenas musikkårer en viss
till sin omfattning bestämd skyldighet att utan särskild ersättning medverka
i sådana konsertorkestrar som här avses och i detta syfte låter dem
under sin tjänstgöring undervisas i spelning av stråkinstrument ävensom
bland villkor för befordran till musiksergeant upptager förmåga att traktera
ett stråkinstrument samt meddela undervisning i dess behandling. Jag
tillåter mig hänvisa till vad i Musikaliska Akademiens skrivelse blivit i
dessa hänseenden anfört, vari jag i allo instämmer.
De stater för musikpersonalen för de särskilda truppförbanden, som jag
för min del förordar till genomförande, äro upptagna i en bilaga (Bil. 4),
till vilken jag hänvisar.
Årskostnaden för den av mig förordade organisationen skulle enligt utförda
beräkningar uppgå till omkring 1,420,000 kronor eller omkring
25,000 kronor mera än departementschefens förslag skulle betinga.
Hans Maj:t Konungen behagar bifalla vad departementschefen
härovan hemställt samt förordnar, att proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Fritz Dahlbom.
Knngl. Maj:ts proposition nr 20.
759
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Kungl. Maj:ts proposition ....................................................................
Utdrag ur statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 1 februari 1924
Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementets verksamhetsområde ...................................
Försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli ...............
Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.....................
Lantlorsvaret...........................................................................
I. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande
II. Värnplikten
A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga oeli dess
på hären, marinen och flygvapnet
.................. 1
.................. 2
.................. 15
.................. 17
.................. 17
.................. IS
.................. 19
.................. 21
.................. 36
fördelning
O/?
.................. OO
B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv
C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv
..............................................................................
D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas uppdelning
på härens olika truppslag
B. Värnpliktstid och uppbådsindelning
F. Utbildningstiden ..........................................................................
1. För liiijetjänst uttagna värnpliktiga ..........................................
Allmänna synpunkter..................................................................
Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet vid de olika trupp
slagen.
......................................................................................
Utbildningstiden för studenter och likställda .................................
2. Till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga ...
3. Keservtruppövning och landstormsövning..................................
G. De värnpliktigas inskrivning och redovisning...........................
H. De värnpliktigas avlöning............................................................
41
44
47
48
48
48
70
84
87
89
92
95
III. Fredsorganisationen
A. Lantförsvarets kommandoexpedition 97
B. Arméförvaltningen....................................................................... 99
C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband 101
1. Arméfördelningarna ............................................................
2. Bodens trupper......................................................................
3. Gotlands trupper..................................................................
4. De lägre truppförbandens förläggning.................................
ö. Sammanfattning .................................................................
101
103
104
104
107
760
Kungl. Maj:ts proposition nr 20
Sid.
D. Högre staber och inspektioner m. in. ....................................... 109
1* Arméfördelningschefer och arméfördelnings staber ..................... 109
2. Brigadcliefer och brigadstaber................................................... no
3. Kommendantskapet i Boden ...................................................... 111
4. Militärbefälet på Gotland ......................................................... 113
5. Infanteriinspektionen................................................................ 114
6. Militärlärorerksiuspektionen.................................................... 115
7. Kavalleriinspektionen ............................................................ Hg
8. Generalstaben .......................................................................... 117
9. Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt artilleristaben
............................................................................. H9
10. Cliefeu för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation
— samt arméförvaltningens fortiflkationsdepartement..... 122
11. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.................. 125
12. Inspektören för trängen ............................................................ 12g
13. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg .................... 123
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. in................ 127
1. Krigsskolan ........................................................................... 127
2. Krigshögskolan......................................................................... 132
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan ................................................ 13g
4. Ridskolan ................................................................................ 142
5. Infanteriofficersskolan ............................................................... 143
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ............................... 14g
7. Artilleriskjutskolorna.................................................................. 149
8. Gymnastiska centralinstitutet................................................... 150
9. Särskilda utbildningskurser......................................................... 151
10. Beordrande av sekundofficerare till utbildningskurser in. m. . 152
F. Lägre truppförband .................................................................... 153
1. Allmänna synpunkter...................................................... 153
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning .................... 157
3. Infanteriet ........................................................................ Igy
4. Kavalleriet ....................................... 108
5. Artilleriet .............................................................................. 174
6. Ingenjörtrupperna och fortifikationen ....................................... 186
7. Trängtrupperna........................................................................... 19g
8. Intendentnrtrupperna och intendenturkåren ............................. 201
G. Armémusiken.......................................... 042
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater............................... 220
1. Fältläkarkåren ....................................................................... 220
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår .................. 224
3. Fältveterinärkåren ..................................................................... 227
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.......................................... 231
5. Ecklesiastikstaten .................................................................... 236
6. Polispersonalen ........................................................................ 237
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Till
I. Sammandrag över föreslagna personalstater
J. Härens hästar och remon ter länsväsende t .....
1. Härens hästar ...........
Egna tjänstehästar........
Stamhästar .................
Lejda hästar ..............
2. Remonterings väsendet
Remonteringsgrunder ..
Remonteringsstyrelsen ..
Remontdepåerna...........
K. Reservpersonal..............
1. Personal å reservstat...............................................
2. Personal i arméns reserver......................................
3. Väg- och vattenbyggnadskåren................................
4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven
L. Den fast anställda personalens rekrytering
1. Manskap ...............................................................*...................
2. Sekundofflcerare ........................................................................
3. Underbefäls och sekundoffleerares befordran till officerare och
reservofficerare ........................................................................
4. Officerare....................................................................................
5. Rekrytering av officers- och sekundofficerskårerna vid de i
Boden förlagda truppförbanden ................................................
IT. Lantlörsvarets kostnader
1. Årliga kostnader .....................................................................
2. Engångskostnader..................................................................
Byggnads- och reparationsarbeten ................................................
Materielanskaffning .....................................................................
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband
m. .........................................................................................
Y. Övergången till den nya härordningen
1. Allmänna synpunkter..................................................................
2. Värnplikten .............................................’...............................
3. Organisationen .........................................................................
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel
Sid.
. 238
246
. 24(1
. 246
. 247
. 258
. 267
. 267
. 269
. 270
. 271
. 271
. 281
. 296
. 296
. 302
. 302
. 313
315
322
322
330
330
335
335
341
344
345
345
346
347
365
■Sjöförsvaret.....................................................................
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande
II. Flottan ..................................................................
A. Sjökrigsmaterielen............................................
1. Allmänna synpunkter...........................
Freds- och krigsorganisation..................
Benämningar å fartygsslag.....................
Livslängder för fartyg ...........................
Linjeindelning........................................
Bihang till riksdagens protokoll 1024. 1 samt. 17 A höft. (Nr 20.)
2125
....... 367
....... 369
....... 372
....... 372
....... 372
...... 372
....... 372
....... 373
....... 374
23 49
762
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Sid.
2. Fartygstyper.................................... 375
Till nybyggnad ifrågakommande fartygsslag.................................... 375
Jagare ........................................................................................ 375
Torpedpndervattensbåtar............................................................... 382
Motortorpedbåtar ........................................................................ 383
3. Sjöstyrkornas storlek och indelning .......................................... 385
Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och materielreserv .................. 385
Hjälpfartvg ................................................................................. 387
Handelsflottan........................................................................... 387
Frivilliga motorbåtskåren............................................................ 388
Kustflottan ............................... 388
Lokalstyrkorna .......................................................................... 390
Materielreserv och utrangering..................................................... 391
Sammanfattning............... 394.
Förteckning över flottans fartyg ............................................... 394
Tabell över fördelningen av flottans fartyg ................ 397
4. Ersfittningsbyggnad..................................................................... 397
B. Fredsorganisationen .................................................................... 407
1. Allmänna synpunkter.................................................................. 407
2. Marinens centrala myndigheter................................................... 410
Sjöförsvarets kommandoexpedition ................................................ 410
Marinförvaltningen.................................................................... 413
Marinstaben............................................................................... 419
3. Personalchefer och inspektörer.................................................. 422
Chef för flottan......................................................................... 422
Marinöverdireklören.................................................................. 424
Marinöverintendenten ....................................................... 424
Marinöverläkaren .................................................................... 424
Inspektören för undervattensbåtvapnet ......................................... 424
4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket ............... 425
Sjökrigshögskolan ........................................................................ 425
Sjökrigsskolan............................................................................. 427
Sj ökarte verket............................................................................ 430 6 7 8 9 10 11
5. Sammanfattning av personalbehovet för centrala myndigheter m. fl. 433
6. Sjöstyrjiorna............................................................................. 433
Normalplan för flottans krigsberedskap och övningar ..................... 433
Personalbehovet........................................................................ 440
Övningskostnaderna ..................................................................... 444
7. Flottans stationer och örlogsdepåer .......................................... 445
Stationerna ............................................................................. 445
Örlogsdepåerna .......................................................................... 468
Göteborgs örlogsdepå ............................................................... 468
Gustavsviks örlogsdepå ............................................................ 470
Sammanfattning......................................................................... 474
8. Skeppsgosseinstitutionen............................................................ 472
9. Flottans varv..................................................................... 478
10. Flottans poliskår....................................................................... 491
11. Flygvapnets utbildningskurser............................... 492
Kungl. Ma,j:ts proposition nr 20. 768
Sid.
12. Övriga personalbehov.................................................................. 494
Kommendering av officerare m. fi. till vissa utbildningskurser och
tillfällig tjänstgöring m. .......................................................... 494
Personal från flottan till kustfästningarna ..................................... 496
Ersättningspersonal .................................................................... 498
Flottans musikpersonal ................................................................ 599
Särskilt personalbehov.................................................................. 502
Sammanfattning.......................................................................... 502
13. Sammanfattning av flottans fredsbeliov av militär och civil
militär
personal samt värnpliktiga........................................... 503
14. Flottans personalstater............................................................... 504
Officerskåren ........................................................................... 504
Sekundofficerskåren .................................................................... 506
Organisation............................................................................ 506
Förbättrande av sekundofficerarnas tjänsteställning ..................... 512
Stat för sekundofficerskåren ...................................................... 513
Sjömanskåren ...................................... 514
Skeppsgossekåren ........................................................................ 517
Sekundofficers (flaggkorprals) och korprals befordran till officer m. m. 518
Mariningenjörkåren ................... 522
Marinintendenturkåren.................................................................. 524
Marinläkarkåren........................................................................... 526
Ecklesiastikstaten ..................................................................... 528
15. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse
mellan dessa och fast anställd personal enligt 1914 års försvarsplan
och enligt försvarsrevisionens förslag 529
C. Reservpersonalen........................................................................... 533
1. Allmänna synpunkter.................................................................. 533
2. Personal å reservstat.................................................................. 533
3. Personal i ilottans reserv ........................................................ 535
Officerare .................................................................................... 535
Sekundofficerare........................................................................... 543
Underbefäl ................................................................................ 549
Mariningenjörer.................................... 549
Marinintendenter ........................................................................ 550
Marinläkare ................................................................................ 551
D. De värnpliktiga och deras redovisning .................................... 552
1. Allmänna synpunkter................................................................. 552
2. Tärnpliktiga i allmänhet............................................................ 557
3. Studenter och likställda ............................................................ 563
4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning ........................... 565
5. De värnpliktigas avlöning ......................................................... 566
III. Kustartilleriet....................................................................................567
A. Allmän organisation...... .............................................................. 567
B. De värnpliktiga............................................................................. 569
1. Värnpliktiga i allmänhet............................................................ 570
2. Studenter och likställda ............................................................ 573
764
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
C. Fredsorganisationen ................................................ 575
1. Allmänna synpunkter........................... 575
Grunder för personalberäkningar....................................... 575
Sekundofficerskåren och stammanskapet ................................... 575
Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning m. in................. 578
2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.......................................... 579
3. Eomniendantskapen i kustfästningarna.................................. 580
4. Skjutskola och mineringsskolor............................................. 580
5. Truppförbanden ................................ 587
6. Övriga personalbehov .............................................................. 592
7. Kustartilleriets stat .......................................................... 593
8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914
års försvarsplan, försvarsrevisionens förslag och föreliggande
försl«S..................................................................................... 594
D. Reservpersonalen.................................................... 595
1. Personal å reservstat...................................................... 590
2. Personal i kustartilleriets reserv....................................... 597
Officerare...............•................................................ 597
Sekundofficerare............................................................... 599
Underbefäl ............................................................................... 000
IT. Sjöförsvarets kostnader................................................................... 001
1. Årliga kostnader.................................................................. 0Oi
2. Engångskostnader ................................................................. 005
Byggnadsarbeten........................................................................... 005
Materielanskaffning ..................................................................... 095
Y. Övergången till den nya marinorganisationen.............................. 008
Flygvapnet.................................................................................................. 015
I. Flygvapnets uppgifter........................................................................ 017
II. Vårt liygväsendes nuvarande organisation, försvarsrevisionens
förslag och däröver avgivna yttranden......................................... 019
A. Arméns flygväsende....................................................... 019
B. Marinens flygväsende ............................................. 021
C. Försvarsrevisionens förslag m. in. ......................................... 02*2
1. Arméns flygkår................................................... 022
2. Marinens flygväsende................................................................ 020
3. Reservationer till försvarsrevisionens betänkande ..................... 030
4. Myndigheternas yttranden över försvarsrevisionens förslag......... 031
Generalskommissionen................................................... 037
Marinmyndigheterna............................................................ 031
III. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen..................... 632
A. Grunder för flygvapnets organisation ....................................... 032
B. Huvuddragen av flygvapnets organisation................................ 038
Kungl. Mai ds proposition nr 20
IV. Flygvapnets materiel, förläggning och basering
A. Flygplan typer samt flygplanens utrustning och basering
B. För vårt flygvapen avsedd materiel, dess förläggning ocl
basering.......................................................................................
1. Materiel in. .........................................................................
2. Förläggning och basering .......................................................
Arméflygkåren............................................................................
Marinflygkåren .......................................................................
3. Flygverkstäderna......................................................................
4. Hästar .....................................................................................
5. Brevduveväsende..........................................
76f>
Sid.
. 640
. 640
i
. 644
. 644
. 645
. 645
. 647
. 652
.. 653
. 653
V. Flygvapnets organisation och personal
A. Flygvapnets ledning..........................
B. Flygkårerna
3.
4.
5.
För utbildning vid flygvapnet tillfälligt tjänstgörande personal,
avsedd för mobiliseringsbeliovets fyllande
Flygare....................................................................................
Flygspanare.................................................................................
För flygmaterielens skötsel m. m. vid mobilisering erforderlig personal
.......................................................................................
a) Värnpliktiga ........................................................................
b) Fast anställt manskap............................................................
Arméflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader
Sammanställning av vid arméflygkåren ständigt och tillfälligt
tjänstgörande personal..............................................................
Marinflygkårens ständigt tjänstgörande personal och fredskader
Sammanställning stv vid marinflygkårens ständigt och tillfälligt
tjänstgörande personal...............................................................
654
654
664
665
665
667
669
669
671
672
676
677
681
VI.
Flygvapnets krigsberedskap och övningar
A. Arméflygkåren......................................................
Flygare .............................................................
Flygspanare........................................................
Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga
B. Marinflygkåren......................................................
Flygare ...............................................................
Flygspanare........................................................
Övrig utbildning av fast anställda och värnpliktiga
. 683
. 683
. 686
. 686
. 686
.. 686
.. 689
.. 689
VII. Flygvapnets kostnader ....................................................
A. Årliga kostnader...........................................................
1. Flygstyrelsen..............................................................
2. Arméflygkåren ...........................................................
3. Marinflygkåren..........................................................
4. Sammanfattning .......................................................
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 A käft. (Nr 20)
............. 690
............. 690
.............. 692
.............. 692
.............. 693
.............. 695
2125 23 50
766
Kungl. May.ts proposition nr 20.
B. Engångskostnader ...................
1. Arméflygkåren ..................
Byggnader och övningsfält.......
Materielanskaffning ................
2. Marinflygkåren....................
Flygstationer och byggnader m.
Materielanskaffning ................
3. Sammanfattning
VIII. Organisationens genomförande
1. Flygstyrelsen.........................
2. Arméflygkåren .......................
3. Marinflygkåren...................
4. Sammanfattning.......................
Sammanfattning
Sid.
696
697
697
699
700
700
704
705
705
706
706
708
710
713
Kostnaderna för den föreslagna organisationen i jämförelse
med provisoriet................................
Departementschefens hemställan
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR,
Bil. 1. P. M. angående genomförandet av vissa anordningar för jordavlöning åt underbefäl
i reserven.
Bil. 2. Sammandrag över anslagen under fjärde huvudtiteln.
Bil. 3. Beräkning av kostnaderna för övergången till den nya försvarsorganisationen.
Bil. 4. Stater för arméns musikpersonal enligt utrikesministerns förslag.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
i Bil. 1
P. M.
angående genomförandet av vissa anordningar
för jordavlöning åt underbefäl i reserven.
Föreliggande fråga avser att få undersökt, i vilken ordning fast anställt
underbefäl kan vid avgång från aktiv tjänst på ett för rekryteringen och
krigsberedskapen gagnande sätt förhjälpas till erhållande av egen självständig
mindre jordbrukslägenhet eller eget hem i hemorten, att tillträdas
efter avskedet, mot skyldighet att därefter och intill viss ålder såsom
underbefäl i reserven fullgöra viss årlig tjänstgöring.
Därvid torde det väsentliga vara, att det härför lämpliga underbefälet
vid avskedstillfället på ändamålsenligt sätt beredes erforderlig hjälp att
själv förvärva önskad lägenhet. Ett speciellt egnahemsväsende härför
torde icke böra ifrågasättas, utan torde det vara lämpligast, att anordningar
för underbefälets egnahemsbildning ställas i så nära samband som
möjligt med den i övrigt förekommande egnahems- och jordbruksnybildningen.
Av vikt torde vara att undersöka, i vad mån extra åtgärder — utöver
vad staten vidtagit för att i allmänhet befrämja förvärvandet av egna hem
och mindre jordbruk — böra ifrågasättas för att vid den tidpunkt, då
avgång ur aktiv tjänst sker, ställa vederbörande underbefäl i tryggat utgångsläge
för egnahemsförvärv. Statens extra uppoffringar härvid synas
om möjligt böra anpassas efter den nytta för försvaret och den sociala
betydelse, som ett system med jordavlönat underbefäl i reserven kan
tänkas medföra.
Det torde i korthet först böra erinras om de anordningar, varmed staten
för närvarande stöder den allmänna egnahemsbildningen.
Ur statens egnaliemslånefond utlämnas lån för att bereda mindre bemedlade
arbetare eller med dessa likställda tillfälle att förvärva egnahem
å landsbygden eller å till stad hörande område, för vilket stadsplan icke
blivit fastställd. Lånen utlämnas icke direkt av staten, utan av låneförmedlare
— i främsta rummet hushållningssällskapen — vilka fördela egnahemslånen
till sökande ur årsvis bekomna statslån i enlighet med gällande
bestämmelser. Låneförmedlingen handhaves av låneförmedlarna på egen
risk och med egen beslutanderätt. Egnahemslån kan utgå dels för jordbruks-
och dels för bostadslägenheter. Egnahemslån för jordbrukslägenheter
utlämnas till högst 6 U och för bostadslägenheter till högst 3 U av
lägenhetens beräknade värde. Lån utgår ej, där det beräknade värdet
(å jorden jämte därå befintliga eller för uppförande avsedda byggnader)
överstiger: för obebyggd jordbrukslägenhet 15,000 kronor, för bebyggd
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.) 2125 23 1
t
Bil. 1. 2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
jordbrukslägenhet 12,000 kronor och för bostadslägenhet 10,000 kronor.
Som säkerhet för lånen avlämnas första inteckning i lägenheten. För
närvarande utlånas årligen ungefär 12,500,000 kronor för jordbrukslägenheter
och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter, varigenom skapas omkring
2,500 jordbrukslägenheter och 1,500 bostadslägenheter per år.
Gällande bestämmelser för statens egnahemslånerörelse återfinnas i kungörelserna
nr 483/1919, nr 623/1919, nr 127/1920 och nr 126/1923.
Med egnahemslån för jordbrukslägenhet kan i vissa fall förenas premielån
för nyodlings- och nybyggnads arheten. Premielån utgå med belopp
motsvarande högst halva den beräknade arbetskostnaden för de odlingsoch
byggnadsföretag, som befinnas böra understödjas, och i intet fall
överstigande 1,500 kronor. Da arbetena befinnas vara inom viss tid
vederbörligen utförda, anses utbekommet premielån guldet. Bestämmelser
om premielån äro intagna i kungörelsen nr 128/1923.
Flertalet hushållningssällskap understöder egnahemsbildningen genom
jordförmedling, vartill statsbidrag och förlagslån utgå enligt kungörelserna
nr 129/1923 och nr 130/1923.
Vidare upplåtas egnahemslägenheter från vissa hronoegendomar. Då försäljning
av dylik lägenhet ifrågakommer, åsättes densamma i viss ordning
försäljningsvärde. I händelse till upplåtelse ifrågakommande lägenhet är
bebyggd med enskild person tillhörande boningshus eller under minst fem
år innehafts på arrende av brukaren eller medlemmar av dennes familj
hembjudes lägenheten vederbörande till inlösen mot det åsätta försäljningsvärdet.
Lägenhet, som icke hembjudes viss person, utbjudes till
försäljning under hand och i vissa fall å auktion. Köpeskillingen kan få
erläggas genom avbetalningar, varvid dock gäller, att \/io skall kontant
betalas vid köpeavhandlingens upprättande eller senast vid tillträdet.
Ogulden köpeskilling intecknas i lägenheten. Gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar återfinnas i kungörelserna
nr 271/1913, nr 728/1919 och nr 131 1923.
Slutligen må framhållas, att från kronopark^ i Norrland och Dalarna
upplåtas s. k. Jcolonat (som efter 10 år kunna med äganderätt övergå till
kolonisten) ävensom att län ur statens bostaclslånefond under förmedling
av kommun lämnas för bostadsbyggande i städer och vissa andra samhällen.
Dessa anordningar torde emellertid hava mindre samband med
den nu föreliggande frågan.
Vad beträffar det till reserven övergående underbefälets möjligheter att
med fördel begagna nu nämnda anordningar för erhållande av eget hem,
må påpekas, att dessa förutsätta, att vederbörande själv bidrager till täckande
av viss del av jordens och byggnadernas kostnad samt svarar för
anskaffandet av erforderliga inre och yttre inventarier. Han bör alltså
förfoga över visst eget kapital till utfyllande av den statliga egnaliemshjälpen.
Av stor betydelse torde vara, att det erforderliga egna kapitalet åt -
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
3 Bil. 1.
minstone till viss del är hopsparat av nnderbefälet. För den kommande
verksamheten — särskilt om vederbörande skall driva ett självständigt
mindre jordbruk — torde det nämligen vara av nöden, att lian vant sig
spara, vartill kommer vikten av att bohag och för jordbruksdriften erforderliga
redskap, kreatur m. m. kunna anskaffas med helt egna medel.
Enligt gällande avlöningsreglemente för personal vid armén och marinen
(kungörelserna nr 831/1921 och nr 172/1923) förekommer viss sparverhsamhet.
Av ogift manskaps avlöning insättes genom befälets försorg månatligen
i postsparbanken visst belopp. Sålunda insatta medel, jämte
upplupen ränta, utbetalas vid avgång ur krigstjänsten, befordran till underofficer
eller ingående av äktenskap. Jämväl i andra fall kunna, efter särskilt
medgivande, innestående sparbanksmedel helt eller delvis utbetalas.
Vad sålunda kan hopsparas uppgår, därest räntefoten antages vara 4 %,
till högst följande belopp1), nämligen vid slutet av
1. året..
2. » ..
3. »
4. » ..
5. » ..
kr. 183:30 6. året
» 373:93 7. »
» 633:29 8. » .
» 903:02 9. »
» 1,183:54 10. »
kr. 1,475:28
» 1,778:69
» 2,094:24
» 2,422:41
» 2,763:71
Emellertid kunna för den, som så önskar, även högre belopp, än de
föreskrivna, genom befälets försorg insättas i postsparbanken. I praktiken
torde dock de ovannämnda beloppen ofta icke på långt när uppnås.
Manskapet tilldelas vidare s. k. avslcedspremier, vilka äro av två slag:
lägre efter minst 6 års tjänst och högre efter minst 9 års tjänst. Den
lägre avskedspremien utgår med 400 kronor, 600 kronor eller 700 kronor
och den högre med 700 kronor, 1,000 kronor eller 1,100 kronor, olika
för skilda grupper av truppförband.
Härav framgår, att underbefälet han hava ett eget kapital av omkring
2,000 kronor, då avgång sker vid sjätte årets slut, samt att detta kapital
vid avgång efter längre tjänstgöring kan komma att rätt väsentligt överskrida
2,000 kronor. Genom bestämmelserna om insättning i postsparbanken
och avskedspremier torde alltså redan nu vara på ett i stort sett
tillfredsställande sätt sörjt för, att underbefälet vid avgång ur aktiv tjänst
— särskilt när detta sker efter en icke alltför kort tjänstetid — kan hava
till förfogande ett eget kapital för anskaffande av erforderligt lösöre vid
bildandet av eget hem.
Emellertid lärer ifrågavarande besparing jämte egnahemslån (och eventuellt
premielån) eller bekommen kredit vid köp av egnahemslägenhet från kronoegendom
knappast vara tillfyllest för att underbefälet skall kunna på ett
ekonomiskt sunt sätt förvärva ett eget hem. Det torde erfordras, att vederbörande
härutöver vid avskedstillfället har till förfogande ytterligare ett
l) Därvid förutsattes, att vederbörande, när anställning vinnes, har fyllt 17 är, att befordran
till korpral (konstapel) äger rum vid 3. anställningsårets ingång, att intet uttag
av medel medgivits samt att vederbörande är ogift.
Bil. l. 4
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
visst kontant belopp, och detta i all synnerhet om man vill försätta honom
i ett gynnsamt utgångsläge vid ordnandet av hans egnahemsfråga. Härigenom
skulle den del av fastighetens värde, som icke fylles genom den
vanliga egnahemskrediten, kunna täckas och i vissa fall möjlighet beredas
vederbörande att undvika att ikläda sig så stor skuldbörda, som största
möjliga egnahemslån för lägenheten ifråga medför.
Den anordning synes därför böra införas, att underbefälet vid avgångstillfället
under nedan angivna förutsättningar och i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det följande sägs från försvarsväsendets sida erhåller
ett särskilt penningbidrag för egnakemsförvärvets underlättande. Detta
bidrag benämnes militär egnahemspremie.
Såsom villkor för åtnjutande av militär egnahemspremie torde böra uppställas
a) aktiv väl vitsordad tjänstetid av minst 5 år, b) erhållen befordran
till underbefäl samt c) skyldighet att intill utträdet ur värnpliktsåldern årligen
fullgöra en repetitionsövning, därvid dock skulle kunna medgivas underbefälet
att tjänstgöra motsvarande antal dagar under annan tid av året ävensom att
under ett och samma år fullgöra två eller tre års tjänstgöringsskyldighet.
Genom sistnämnda bestämmelser skulle olägenheterna med årlig bortovaro
från jordbruksgöromålen under den bråda hösttiden i väsentlig grad förebyggas.
Den militära egnahemspremiens storlek torde böra bestämmas med liänyn
till tjänsteställning och förutvarande tjänstetid, så att den högre beställningshavaren
med längre tjänstgöringstid premieras med större förmån. I anslutning
härtill torde j^emiens storlek böra bestämmas till belopp motsvarande
vederbörandes vid avgångstillfället utgående avlöning under ett
och ett halvt år. Enligt nu gällande löneplan skulle med denna beräkningsgrund
premiens storlek utgå med de belopp, som angivas i efterföljande
tabell.
Den militära egnahemspremiens storlek i kronor efter en
tjänstetid i beställningen av
12 månader |
24 månader |
36 månader |
48 månader |
60 månader |
72 månader |
84 månader |
96 månader |
|
a) vid armén |
||||||||
Furir av 1. klassen |
1,746 |
1.746 |
2,016 |
2,196 |
2,376 |
2,556 |
2,700 |
_ |
» » 2. » |
1,638 |
1.638 |
1,908 |
2,088 |
2.268 |
2,448 |
2,592 |
_ |
Korpral ............... |
1,278 |
1,458 |
1.728 |
1,908 |
2,088 |
_ |
_ |
|
Vice korpral......... |
1.116 |
1,296 |
1,566 |
1,746 |
— |
— |
— |
— |
b) vid marinen |
||||||||
Flaggkorpral*)...... |
— |
— |
2,263 |
2,412 |
2,556 |
2,700 |
2,844 |
2,998 |
Korpral ............... |
1.710 |
1.710 |
1,980 |
2.124 |
2,268 |
2.412 |
2,556 |
2,700 |
*) De angivna beloppen äro beräknade med ledning av i propositionen (sid. 511) för
flaggkorpral föreslagna löneplan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
5 Bil. 1.
De här föreslagna beloppen torde beträffande de i regel förekommande
fallen kunna anses tillräckliga för sitt ändamål.
Då underbefälet genom militär egnahemspremie beredes en avsevärd
ekonomisk förmån, torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej något avdrag
vid utbekommande av avlöning för tjänstgöringen i reserven borde förekomma,
och synes därvid sagda avlöning böra bestämmas lika med lägsta lönen
för den beställning, vederbörande innehar vid avskedet. Enligt nu gällande
löneplan skulle då under tjänstgöring i reserven avlöning utgå. till underbefäl
i armén med per månad 97 kronor för furir av 1. klassen, 91 kronor
för furir av 2. klassen, 71 kronor för korpral och 57 kronor för vice korpral
samt till underbefäl vid marinen med per månad 126 kronor för flaggkorpral
och 95 kronor för korpral.
Rörande den militära egnakemspremiens utbekommande och tillgodonjutande
torde i huvudsak följande böra gälla.
Underbefäl, som önskar erhålla dylik premie, torde böra till vederbörande
militära chef i samband med avgången ingiva skriftlig framställning
därom samt så snart ske kan och senast två år efter avskedet med erforderliga
uppgifter styrka, att vederbörligt lägenhetsförvärv föreligger.
Premie torde blott böra utgå vid förvärv av lägenhet, i samband varmed
lån från statens egnaliemslånefond enligt gällande bestämmelser kan utgå, så
ock vid förvärv av lägenhet, som försäljes enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar, ävensom,
där särskilda skäl därtill föranleda, vid förvärv av annat mindre jordbruk
eller bostadsegnaliem. Lägenheten torde böra vara belägen, där premie
ifrågakommer åt underbefäl vid infanteriet, inom respektive inskrivningsområde
och, beträffande övriga truppförband ävensom marinen, ej alltför
avlägset från respektive garnisonsort, station eller fästning.
Till garanti för att premien användes för avsett ändamål, torde densamma
böra utbetalas mot det att säkerhet för beloppet beredes genom
inteckning i den förvärvade lägenheten. Utan hinder härav torde dock, i
avvaktan på inteckningssäkerliets ställande och där så erfordras för att förvärvet
skall kunna komma till stånd, större eller mindre del av premien
kunna utbetalas mot förbindelse från underbefälet att, därest vederbörlig
inteckning ej inom fem år efter avgången ställes, återbetala förskottet eller
vidkännas avdrag å den för tjänstgöring i reserven underbefälet tillkommande
avlöning.
Nyssnämnda inteckning torde i anseende till förmånsrätten böra placeras
på så sätt, att underbefälet icke förhindras att i skälig omfattning för
lägenhetens förvärvande och iordningställande förskaffa sig nödig kredit
med bättre förmånsrätt. Där lån från egnahemslånefonden ifrågakommer
eller kronan har fordran för ogulden köpeskilling för marken, torde alltså
sagda inteckning böra nedflyttas efter för egnahemslånet eller för kronans
fordran erforderliga inteckningar.
Det sålunda i lägenheten intecknade premiebeloppet torde böra anses
Bil. 1. 6
Kungl. Maj it s proposition nr 20.
guldet da underbefälet vid utträdet ur värnpliktsåldern behörigen fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet i reserven, så ock dessförinnan,
när underbefälet genom dödsfall, sjukdom, invaliditet eller av annan oförvållad
och giltig prövad anledning blivit ur stånd att vidare fullgöra tjänstgöring.
Då beloppet sålunda skall anses guldet, bör inteckningen vederbörligen
dödas eller överlämnas till underbefälet eller dennes rättsinnehavare.
Till inbetalning, sex månader efter skedd uppsägning, torde det intecknade
beloppet böra vara förfallet dels därest vederbörande undandragit sig
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet eller utstraffats, dels ock därest
underbefälet avhänt sig äganderätten till lägenheten eller avflyttat från
densamma under sådana omständigheter, att det kan skäligen antagas, att
han icke vidare ämnar bebo densamma. Då inbetalning på grund av
äganderättens avhändande eller vederbörandes avflyttning skall äga rum,
torde underbefälet dock icke böra återgälda större del av premiens belopp,
än som vid jämförelse med hela tjänstgöringstiden i reserven motsvarar
återstående tjänstgöringsskyldighet. Befrielse, helt eller delvis, från sist
nämnda inbetalning torde även böra kunna medgivas underbefälet, där
särskilda skäl därtill föranleda och efter prövning i varje särskilt fall, såsom
då vederbörande å ena sidan fullgjort synnerligen väl vitsordad tjänstgöring
och å andra sidan av giltiga omständigheter — exempelvis förvärv
av annan för honom lämpligare fastighet, iråkade ekonomiska svårigheter,
försvårade arbets- eller utkomstmöjligheter å platsen eller dylikt — måst
lämna lägenheten. När vederbörlig inbetalning ägt rum, bör inteckningen
överlämnas till och, om så erfordras, transporteras på underbefälet. Skulle
underbefälet ej fullgöra honom, enligt vad ovan sagts, eventuellt åliggande
inbetalning och staten alltså nödgas ur den intecknade fastigheten söka
uttaga det intecknade beloppet, torde staten av vad som därvid utfås böra
i första hand tillgodogöra sig ett belopp, motsvarande vad underbefälet
bort inbetala jämte eventuella kostnader för indrivningen, samt till underbefälet
utbetala, vad som därefter möjligen återstår av det ur fastigheten
uttagna beloppet.
Kostnaderna för utbetalande av militära egnahemspremier bero av antalet
årligen avgående, till premies erhållande kvalificerade underbefäl. Med
hänsyn till att givetvis icke alla avgående önska vare sig övergå till reserven
eller förvärva mindre jordbruk och egna hem, har berörda antal
uppskattats till ungefär 100 för armén och 20 för marinen1). Då det
genomsnittliga premiebeloppet torde kunna antagas bliva omkring 2,000
kronor, torde den årliga kostnaden för ändamålet alltså kunna begränsas
till 200,000 kronor för armén och 40,000 kronor för marinen. För den
händelse ifrågavarande anordning anses böra införas, torde årligen å fjärde *)
*) Alldenstund flaggkorpral vid marinen, vilken övergår till reserven, i regel torde avses
att där hänföras till sekundofficersreserven, torde antalet dylika beställningshavare,
som kunna komma i åtnjutande av egnahemspremie, bliva ringa
Kumjl. Majds proposition nr 20.
7 Bil. 1.
huvudtiteln anslag böra äskas av riksdagen för utlämnande, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad ovan sagts, av militära egnahemspremier.
De närmare bestämmelserna för anslagets användande torde böra utfärdas
av Kungl. Maj:t.
Vad beträffar frågan om beredande åt underbefälet av viss företrädesrätt
för erhållande av lån ur egnahemslånefonden och förvärvande av egnahemsläg
enheter från kr o no egendo m av, torde, därest en dylik förmån anses böra
beredas underbefälet, detta kunna ske på följande sätt.
I vad angår egnahemslån torde nyssnämnda syfte kunna ernås genom
att på nedan angivet sätt vidtaga ändring av § 5 av kungörelsen den 27
juni 1919 (nr 483) angående allmänna villkor och bestämmelser för statens
egnahemslånerörelse sådan denna lyder enligt kungörelsen den 25 maj 1923
{nr 126).
(Nu gällande bestämmelser.)
§&•
Egnahemslån---(nötkreatur
eller häst).
Låneförmedlare —---själv.
I fråga om------hem.
Under i övrigt lika förhållanden
bör vid beviljandet av egnahemslån
företräde givas åt sökande, som med
lånet förenar livförsäkring på sätt i
§ 26 sägs. I
(Ifrågasatt ändring.)
§5-
Egnahemslån —.--(nötkreatur
eller häst).
Låneförmedlare----själv.
I fråga om------hem.
Under i övrigt lika förhållanden
bör vid beviljandet av egnahemslån
företräde givas åt sökande, som med
lånet förenar livförsäkring på sätt i
§ 26 sägs, ävensom åt sökande, som
styrker sin behörighet att erhålla militär
egnahemspremie.
I fråga om förvärv av egnahem slägenheter från kronoegendomar torde
förmånsrätt för underbefäl i sådana fall, där viss person ej har hembudsrätt,
kunna skapas genom följande omformulering av 9 mom. av kungörelsen
den 17 oktober 1913 (nr 271) angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar, sådant detta lagrum lyder enligt
kungörelsen den 28 november 1919 (nr 728).
(Nu gällande bestämmelser.)
9. I fråga om lägenheter, som icke,
efter ty i 7 och 8 mom. sägs, hembjudas
viss person, skall gälla:
att lägenhet----saluvärdet;
att till köpare---jordbruk;
att lägenhet---— person;
att, där från två eller flera lämpliga
personer anbud inkomma till det
åsätta saluvärdet eller däröver, auktion
mellan anbudsgivarna skall anställas
för avgörande av företrädet
emellan dem;
(Ifrågasatt ändring.)
9. I fråga om lägenheter, som icke,
efter ty i 7 och 8 mom. sägs, hembjudas
viss person, skall gälla:
att lägenhet----saluvärdet;
att till köpare---jordbruk;
att lägenhet----person;
att, där från lämplig person, som
styrker sin behörighet att erhålla militär
egnahemspremie, anbud inkommer till
det åsätta saluvärdet eller däröver, dylikt
anbud skall antagas; skolande, där två
eller flera sådana anbud inkomma,
Bil. 1. 8
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
(Nu gällande bestämmelser.)
att, om å lägenhet —--hand;
samt
att, i händelse---prövning.
(Ifrågasatt ändring.)
auktion mellan anbudsgivare av nu
nämnt slag anställas för avgörande av
företrädet dem emellan;
att, där antagligt anbud, som nyss
nämnts, icke föreligger och från två
eller flera lämpliga personer anbud
inkommit till det åsätta saluvärdet
eller däröver, auktion mellan anbudsgivarna
skall anställas för avgörande
av företrädet emellan dem;
att, om å lägenhet---hand;
samt
att, i händelse — — — prövning.
De allmänna villkoren och bestämmelserna för statens egnahemslånerörelse
samt grunderna för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa
kronoegendomar hava antagits av riksdagen. Ifrågasatta ändringar i desamma
torde följaktligen tarva riksdagens medverkan, då anslag för militära
egnahemspremier första gången äskas.
Kungl. Magt:» proposition nr 20.
i Bil. 2.
Sammandrag
över anslagen under fjärde huvudtiteln.
I |
|||||
! |
Bil. |
Kronor |
kronor |
||
I. Departementet. |
|||||
| Departementschefen............................................... |
1 |
24 000] |
— |
\ |
|
Departementet, förslagsanslag ................................. |
304 900) |
— |
328 900 |
— |
|
Säger för departementet |
— |
— |
328 900 |
— |
|
II. Lantförsvaret. |
|||||
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar |
|||||
se hil. 3—5.) |
|||||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||||
Arméförvaltningen, förslagsanslag .......................... |
6 |
524 400 |
— |
||
Avlöning till personal vid staber och truppförband, |
|||||
förslagsanslag..................................................... |
7 |
29 651 000 |
— |
||
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations- |
|||||
anslag .............................................................. |
8 |
21 450 |
— |
||
Rekryteringskostnader, reservationsanslag .................. |
9 |
392 400 |
— |
||
Arméns reservstater, förslagsanslag........................... |
10 |
1851 500 |
|||
Arméns personal över stat, förslagsanslag ................ |
11 |
898 000 |
|||
Egnahemspremier åt underbefäl, förslagsanslag ......... |
12 |
200 000 |
— |
||
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......... |
13 |
397 900 |
— |
||
1 Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag- |
|||||
ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag ......... |
14 |
100 000 |
— |
||
j Flyttningsersättning, förslagsanslag........................... |
15 |
180 000 |
— |
||
1 Resestipendier, reservationsanslag .............................. |
16 |
29 500 |
— |
34 246150 |
-1 |
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och |
|||||
redovisning. |
|||||
Penningbidrag förslagsanslag .................................. |
17 |
2 894 000 |
— |
||
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag |
18 |
40 000 |
— |
||
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., |
|||||
förslagsanslag..................................................... |
19 |
791 000 |
— |
3 725 000 |
— |
C. Undervisning, understöd, expenser m. m. |
|||||
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under- |
|||||
visningsanstalter och utbildningskurser, reserva- |
|||||
Höns anslag ......................................................... |
20 |
1 073 000 |
— |
||
Studiestipendier, reservationsanslag ........................... |
21 |
61000 |
— |
||
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, |
|||||
reservationsanslag................................................ |
22 |
26 000 |
— |
||
Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservations- |
|||||
anslag ............................................................... |
23 |
750 000 |
— |
||
Skrivmaterialier. expenser, bränsle, lyse m. m., reser- |
|||||
vationsanslag ...................................................... |
24 |
460 000 |
— |
||
Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations- |
|||||
anslag .............................................................. |
25 |
260 000 |
— |
||
Tryckningskostnader, förslagsanslag ......................... |
26 |
250 000 |
— |
||
Yissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag |
27 |
35 000 |
— |
2 915 000 |
— |
Transport |
— |
| 40 886 150 |
|- |
Bil. 2. 2
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil |
Kronor |
Summa kronor |
|||
Transpor |
— |
40 886 15( |
>- |
||
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, |
|||||
övningar m. m. |
|||||
Mathållning, förslagsanslag..................... |
28 |
8 136 80C |
— |
||
Munderingsutrustning, reservationsanslag ................ Kasernutredning, intendenturfordon, reservations |
29 |
5 840 30C |
— |
||
anslag ....................................................... Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp |
30 |
1 707 20C |
— |
||
förbanden, reservationsanslag ........ |
31 |
3 222 000 |
— |
| |
|
Remontering, reservationsanslag ........ |
32 |
679 600 |
— |
- |
|
Furagering, förslagsanslag....... Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser- |
33 |
3 495 000 |
— |
||
vationsanslag ............................ |
34 |
225 000 |
_ |
||
Truppförbandens övningar, reservationsanslaq |
35 |
1 826 300 |
_ |
||
Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag |
36 |
957 000 |
26 089 200 |
— |
|
E. Sjukvård m. m. |
|||||
Sjuk- och veterinärvård, reservationsanslag ............... |
37 |
— |
— |
766 800 |
|
F. Vapen och ammunition. |
|||||
\ apen och ammunition m. m., reservationsanslag |
38 |
5 960 000 |
— |
||
vationsanslag ..... |
39 |
60 000 |
— |
6 020 000 |
|
G. Byggnader och ingenjörmateriel. |
|||||
övningsfält och skjutbanor, reservations- |
|||||
anslag |
40 |
3 237 000 |
|||
Ingenjörmateriel, reservationsanslag......................... Övningar och materiel för jämvägstrupper, reserva- |
41 |
176 800 |
— |
||
tionsanslag .............................. |
42 |
20 000 |
— |
3 433 800 |
|
H. Diverse. |
|||||
Extra utgifter, reservationsanslag .............................. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re- |
43 |
590 000 |
— |
||
servation sanslag........................... Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för- |
44 |
70 000 |
— |
||
slagsanslag.................................... |
45 |
90 000 |
— |
750 000 |
_ |
Säger för normala utgifter |
: |
— |
- |
77 945 950 |
|
Extra ordinarie utgifter. |
46 |
— |
2 000 000 |
||
Säger för lantförsvaret |
— |
79945 950 |
|||
III. Sjöförsvaret. |
|||||
(Beräkn. av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 47 o. 48.) |
|||||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||||
Marinförvaltningen, förslagsanslag Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl , för- |
49 |
224 774 |
|||
slagsanslag .................................. |
50 |
11 150 000 |
|||
Transport |
-| |
11 374 774j |
_| |
— |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
3 Bil. 2.
T -------- |
|||||
Bil. |
Kronor |
kronor |
|||
Transport |
11 374 774 |
||||
j Extra biträden vid flottans stationer, förslagsanslag, |
|||||
högst.................................................................. |
Öl |
49 000 |
— |
||
1 Rekryteringskostnader, förslagsanslag ...................... |
52 |
160 000 |
|||
| Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag ................. |
53 |
60 800 |
— |
||
Marinens reservpersonal, förslag sanslag..................... |
54 |
248 000 |
— |
||
1 Egnahemspremier åt underbefäl, förslagsanslag......... |
55 |
40 000 |
— |
||
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........ |
56 |
75 000 |
— |
||
Flyttningsersättning, förslagsanslag ........................ |
57 |
35 000 |
— |
||
1 Resestipendier, reservationsanslag.............................. |
58 |
30 000 |
— |
12 072 574 |
-1 |
1 B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och |
|||||
redovisning. |
|||||
j Penningbidrag, förslagsanslag ................................. |
59 |
390 000 |
— |
||
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsan- |
|||||
slag ............................................................... |
60 |
3 000 |
— |
||
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., |
|||||
förslagsanslag ..................................................... |
61 |
no 000 |
— |
503 000 |
— |
C. Undervisning, understöd och expenser m. m. |
|||||
Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter |
|||||
m. in., reservationsanslag ....................................... |
62 |
34 000 |
— |
||
Studiestipendier, reservationsanslag .......................... |
63 |
24 000 |
— |
||
Understöd åt föreningar, reservationsanslag............... |
64 |
19 000 |
— |
||
Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag |
65 |
320 000 |
— |
||
Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................ |
66 |
60 000 |
— |
||
Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap |
|||||
vid marinen, reservationsanslag.............................. |
67 |
6 000 |
— |
||
Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över |
|||||
stat och värnpliktiga läkare vid marinen, förslagsan- |
|||||
slag, högst ......................................................... |
68 |
2 500 |
— |
465 500 |
_ |
D. Förplägnad, beklädnad m. m. |
|||||
Förplägnad, förslagsanslag..................................... |
69 |
2 557 000 |
— |
||
Beklädnad, reservationsanslag.................................... |
70 |
1 260 000 |
— |
||
Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis |
1 |
||||
m. m., reservationsanslag....................................... |
71 |
162 000 |
— |
||
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., |
|||||
reservations an slag ................................................ |
72 |
868 000 |
— |
4 847 000 |
_ |
E. Övningar. |
|||||
Flottans krigsberedskap och övningar, reservations- |
|||||
anslag .............................................................. |
73 |
5 120 000 |
— |
||
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva- |
|||||
tionsanslag........................................................... |
74 |
635 000 |
— |
||
Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag |
75 |
20 000 |
— |
5 775 000 |
_1 |
F. Sjukvård. |
|||||
Sjukvård för marinen, förslagsanslag........................ |
76 |
170 000 |
170 000 |
- |
|
G. Flytande materiel och byggnader. |
|||||
Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. |
|||||
reservationsanslaq ................................................ |
77 |
6 360 000 |
|||
Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reserva- |
|||||
tionsanslag ........................................................ |
78 |
454 000 |
— |
||
Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag..... |
79 |
615 000 |
— |
7 429 000 |
— |
Transport |
— |
|- |
31 262 074 |
I |
Bil. 2. -t
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil. |
Kronor. |
Summa kronor. |
|||
Transpori |
— |
31 262 074 |
— |
||
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan |
|||||
teknisk materiel. |
|||||
Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner, |
|||||
reservationsanslag ................................................ |
80 |
50 000 |
— |
50 00C |
— |
I. Diverse. |
|||||
Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag..... |
81 |
15 000 |
— |
||
Extra utgifter, reservationsanslag............................. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
82 |
100000 |
— |
||
slagsanslag.......................................................... Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för- |
83 |
35 000 |
|||
slagsanslag ......................................................... |
84 |
90 000 |
240 000 |
— |
|
Säger för normala utgifter |
— |
— |
— |
31552 074 |
|
Extra ordinarie utgifter. |
|||||
Krigsfartygsmaterielens förnyelse .............. Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och |
85 |
9 125 000 |
— |
||
kustartilleriet .................................................... |
86 |
1 000 000 |
— |
10 125 000 |
1- |
Säger för sjöförsvaret |
_ |
— |
41677 074 |
— |
|
IV. Flygvapnet. |
|||||
(Beräkning av antalet tj änstgöringsdagar se bil. 87.) |
|||||
Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., för-slagsanslag ........................................................ De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags- |
88 |
— |
1 160 000 |
— |
|
anslag .................................. |
89 |
_ |
— |
112 000 |
_ |
Resestipendier, reservationsanslag.............................. Skrivmaterialier och expenser m. m., reservations- |
90 |
- • |
— |
7 000 |
— |
anslag ............................................................. Mathållning och furagering samt förplägnadsutred- |
91 |
— |
15 000 |
— |
|
ning, förslagsanslag .............................. |
92 |
243 000 |
|||
Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern- |
|||||
utredning, reservationsanslag.................. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., |
93 |
— |
152 000 |
— |
|
reservationsanslag .......................................... |
94 |
— |
75 000 |
_ |
|
Fly g övningar, reservationsanslag ..................... |
95 |
— |
2 152 000 |
_ |
|
Flygmateriel, reservationsanslag ........................... |
96 |
2 982 000 |
|||
Vapen och ammunition, reservationsanslag ............... Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor. |
97 |
i |
150 000 |
||
reservationsanslag .............................. |
98 |
— |
80 000 |
||
Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag........... |
99 |
— |
22 000 |
||
Extra utgifter, reservationsanslag ............ |
L00 1 |
— |
50 000 |
||
Säger för flygvapnet |
— |
— |
_| |
7 200000 | |
|
Summa |
- | |
-i |
129,151,924 |
_l |
Kung!. Maj:ts proposition nr 20.
r>
Bil. 2.
Beräkning
av anslaget till departementschefen.
Anslaget uppföres med nuvarande belopp ................................
nu. i.
24 000 kronor
Bil. 2.
Beräkning
av anslaget till departementet.
Anslaget är jämlikt 1924 års statsverksproposition beräknat till.................. kr. 269 800: —
Härtill komma:
för lantförsvarets kommandoexpedition:
Cheferna för registrators-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna, ävensom
detaljen för »tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret», 6 arvoden
å 3 600 kr. samt 1 biträde åt chefen för bokdetaljen, arvode å
3180 kr..................................................................................... ■ 24 780:-
Expeditionsassistenter, 2 arvoden å 2 340 kr.............................................. “ 4 680:
för sjöförsvarets kommandoexpedition:
Chefen för bok- och tryckeridetaljen, 1 arvode.......................................... * 3 600:
Expeditionsassistent................................................................. 11 2 340:
Säger kr. 305 200: —
Härifrån avgår löneskillnaden emellan 1 förste expeditionsvakt och 1 expe
ditionsvakt
.................................................................................... “_312:
Återstod kr. 304 888: —
eller i avrundat tal 304 900 kronor.
Bil. 2. 6
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
Bil. 3.
av Ijåns tgöringsdagar för de värnpliktiga.
Tjänstgöringsdagar med penningbidrag |
|||||
1.—145. |
146.—240. |
241.—350. |
under |
||
dagen |
dagen |
dagen |
landstorms- |
Summa |
|
A. Beväringen. |
å 0: HO kr. |
å 0: 50 kr. |
å 0: 75 kr. |
tjänst- |
|
göring |
|||||
Linje. |
|||||
j Infanteriet ................. |
2 112 440 |
1 003 000 |
405 800 |
_ |
3 521 240 |
Kavalleriet.................. |
119190 |
78 090 |
50110 |
_ |
247 390 |
I Artilleriet .................. |
419 850 |
266 850 |
78 720 |
_ |
765 420 |
Ingenjörtrupperna ...... |
154 980 |
101 540 |
29 380 |
__ |
285 900 |
Trängtrupperna ......... |
162 370 |
74 680 |
23 260 |
_ |
260 310 |
1 Intendenturtrupperna... |
46 390 |
21 330 |
6 670 |
_ |
74 390 |
| Studenter och likställda |
148 680 |
95 460 |
110 510 |
_ |
354 650 |
; Officersaspiranter......... |
— |
— |
70 630 |
_ |
70 630 |
[ Reservofficersaspiranter |
— |
— |
41070 |
— |
41 070 |
Säger |
3 163 900 |
1 640 950 |
816 150 |
— |
5 621 000 |
j Ersättningareserv ......... |
1 057 650 |
182 350 |
— |
— |
1 240 000 |
B. Landstormen ... |
_ |
— |
— |
89 300 |
89 300 |
Summa tjänstgörings- |
|||||
dagar ..................... |
4 221 550 |
1823 300 |
816 150 |
89 300 |
6 950 300 |
Härifrån avgår för värn- |
• |
||||
pliktiga, tillhörande |
|||||
det frivilliga skytte- |
|||||
väsendet .................. |
75 000 |
— |
— |
75 000 |
|
Återstod |
4 146 550 |
1823 300 |
816 150 |
89 300 |
6 875 300 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
i Bil. 2
Bil 4.
Beräkning
ar Ijänstgöringsdagar för fast anställt manskap och niusikinanskap
samt musikelcver.
A. Fast anställt manskap.
Fast anställt |
Musikmanskap |
Summa tjänst |
|||
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
görings- dagar. i |
|
Staber och undervisningsverk ...... Infanteriet ................................. Kavalleriet ................................ Artilleriet................................. Ingenjörtruppema........................ Trängtrupperna ........................... Intendenturtrupperna .................. |
4 251 |
1 551 980 9 855 |
18 300 40 60 12 36 - |
6 570 4 380 |
6 570 1 661 480 9 855 |
'' Säger |
8 730 |
3 186 450 |
466 |
170 090 |
3 356 540 |
Härifrån avgå 10 % vakanta me-niga volontärbeställningar........ |
_ |
_ |
_ |
_ |
135 600 |
Återstod |
— |
_ |
— |
— |
3 220 940 |
eller i avrundat tal ..................... |
— |
- |
— |
— |
8 220900 |
B. Musikelever.
Antalet musikelever är 205.
Antalet tjänstgörings dagar sålunda 305 x 205 = 74 825 eller i avrundat tal 74 800.
Bil. 2. 8
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
Bil. 5.
av antalet hästtjänstgöringsdagar.
A. Egna tjänstehästar.
Generalitetet och inspektören för trängen ....................
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ..............
Generalstabens officerare .............................................
Chefen för artilleristaben .............................................
Chefen för krigshögskolan............................................
Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan
Chef och lärare vid ridskolan ......................................
Regementschefer vid infanteriet...................................
Kavalleriets officerare (utom fänrikar) ...........................
Regementschefer vid artilleriet ....................................
15 hästar
1 »
52 »
1 »
1 »
2 »
5 »
26 »
130 »
9 »
B. Stamhästar.
Summa 242 »
Antal
tj .-dagar
i 365 dagar 88 330
Staber m. fl. ................
Infanteriet, stabsgruppen
» , övriga ........
Kavalleriet ..................
Artilleriet ..................
Ingenjörtrupperna .........
Trängen .......................
Intendenturtrupperna ....
C. Lejda hästar.
Infanteriet ...................
Kavalleriet.....................
Artilleriet .....................
Ingenjörtrupperna ........
Trängen .......................
Intendenturtrupperna ...
......... 132 »
... 218
- 430 648 »
....... 3130 »
....... 2149 »
....... 221 »
...... 268 »
....... 4 »
Summa 6 552 »
i 365 dagar 2 391480
31480 dagar
1200 »
107 000 »
36 510 »
22 300 »
2 500 ■> 200 990
D. Remonter.
Vid truppförbanden 588 remonter i 45 dagar .............................................. 26 460
» remontdepåerna 588 » » 244 » 143 472 dagar
» » 588 » » 200 » 117 600 »
Summa 261 072 dagarl)
Summa 2.707 260
Härifrån avgå för 175 utackorderade stamhästar vid kavalleriet i 320 dagar...... 56 000
Återstod 2 651 200 *)
*) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.
Beräkning
Bil, 6.
av anslaget till arméförvaltningen.
Anslaget är jämlikt 1924 års statsverksproposition beräknat till................. kr. 526 136: —
Härifrån avgår: 1 bataljonsläkare, assistent i sjukvårdsstyrelsen, lön enligt
C. 9 ............................................................................................. » 7 668: —
Tillkommer: 1 sjukvårdsintendent, arvode
1 förrådsförvaltare, arvode
Säger kr. 518 468: —
3 600: -
2 340: — „ 5 94Q. _
Summa kr. 524 408: —
eller i avrundat tal 524 400 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
0 Bil. 2
A.
Bil.
Beräkning''
av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband ra.
Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
II.
Generalltetet, staber m. m.
Generalitet ..........................................................
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner .
Generalstaben ....................................................
Artilleristaben .......................................................
Kommendantskapet i Boden ............................. ....
Kullföringsbefälhavare med biträden .....................
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ..........................
Bemonteringsstyrelsen ..........................................
Undervisningsverken.
Krigsskolan .........................................................
Krigshögskolan......................................................
Artilleri- och ingenjörhögskolan ...........................
Kidskolan .............................................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet................
Artilleriets skjutskola ...........................................
Truppförband m. m.
Infanteriet.
Svea livgarde ....................................
Göta livgarde ....................................
Livregementets grenadjärer..................
Första livgrenadjärregemente ...............
Andra livgrenadj ärregementet...............
Västgöta regemente ...........................
Upplands infanteriregemente ...............
Skaraborgs regemente ........................
Södermanlands regemente ..................
Kronobergs regemente ........................
Jönköpings regemente ........................
Dalregementet ....................................
Hälsinge regemente ...........................
Älvsborgs regemente ...........................
Hallands regemente ...........................
Bohusläns regemente ....................................
Västmanlands regemente .............................
Norrbottens regemente .................................
Västerbottens regemente ..............................
Kalmar regemente .......................................
Värmlands regemente ................................
Jämtlands fältjägarregemente........................
Norra skånska infanteriregementet ..............
Södra skånska infanteriregementet ...............
Gotlands infanteriregemente ........................
Västernorrlands regemente .........................
Kavalleriet.
Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet
Livgardet till häst .......................................
Livregementets dragoner ..............................
Livregementets husarer................................
Smålands husarregemente..............................
Skånska kavalleriregementet .......................
Norrlands dragonregemente...........................
kr. |
251 580: — |
» |
197 930: — |
)) |
568 070: — |
» |
129 340: — |
» |
94 430: — |
)) |
458 670: — |
» |
151 650: — |
» |
13 200: — |
kr. |
197 865: — |
» |
85 745: - |
» |
84 690: — |
» |
62 800: — |
» |
137 080: — |
» |
25 860: — |
kr. |
910 720: — |
» |
777 740: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
610 920: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
» |
620 650: — |
» |
527 580: — |
» |
527 580: — |
„ |
527 580: — |
» |
529 710: — |
» |
610 920: — |
» |
529 710: — |
» |
562 220: — |
» |
527 580: — |
kr. |
57 180: — |
» |
417 010: — |
» |
417 010: — |
» |
378 430: - |
» |
378 430: — |
» |
378430: — |
» |
464 000: — |
1 864 870: -
594 040: -
— 14 649 030: —
2 490 490: -
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt.
Transport 19 598 430: ■
17 B höft. (Nr 20.) 212523 2
Bil. 2. 10
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Artilleriet.
Svea artilleriregemente ....................
Göta artilleriregemente...................
Wendes artilleriregemente ..............
Norrlands artilleriregemente ...........
Upplands artilleriregemente..............
Smålands artilleriregemente ..........
Gotlands artillerikår ......................
Bodens artilleriregemente.................
Arméartilleriregementet....................
Luftvärns artilleriregementet..............
Norrbottens artillerikår...................
Artilleriets fabriker och tyganstalter
Transport 19 598 480:
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Bast anställda officerare ocb underofficerare med vederlikar
vid fortifikationen ................................................
Svea ingenjörkår ............................................................
Göta ingenjörkår..........................................................
Fälttelegrafregementet ............................................
Bodens ingenjörkår ....................................................
Norrlands ingenjörkår ..........................................
Trängen.
Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen
Svea trängkår ............................................................
Göta trängkår .........................................................
Norrlands trängkår...............................................
Skånska trängkåren ...................................................
Västmanlands trängkår...........................................
Ostgöta trängkår........................................................
Intendenturen.
Intendenturkåren.........................................................
Garnisonssjukhusen m. m.
Garnisonssjukhuset i Stockholm ....................................
Gamisonssjuklxuset å Karlsborg .......................................
Garnisonssjukhuset i Boden .........................
Arméns sjuksköterskekår ................................................
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg ..............................
B. Kallortstillägg, förslagsvis..........................................
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
truppförband .........................................................
D. Felräkningspenningar, förslagsvis.............................
E. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 180 furirer
F. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1 300 v
G. Kostnader för 205 musikelever å 100 kronor............
H. Gottgörelse för 242 tjänstebästar å 250 kronor
I. Vissa arvoden ....................
kr. |
607 180 |
— |
|
» |
571 630 |
||
» |
571 630 |
||
» |
571 630 |
_ |
|
» |
571 630 |
— |
|
» |
571 630 |
— |
|
» |
228 660 |
— |
|
» |
526 240 |
— |
|
» |
573 330 |
— |
|
» |
372 560 |
— |
|
» |
163 380 |
— |
|
» |
686 950 |
— |
6 016 450: — |
kr. |
1 559 850 |
||
» |
129 400 |
— |
|
» |
96 760 |
— |
|
» |
174 120 |
— |
|
» |
78 620 |
— |
|
» |
93 620 |
— |
2 132 370: - |
kr. |
940 270 |
||
» |
59 280 |
— |
|
» |
49 150 |
— |
|
» |
59 280 |
— |
|
» |
49150 |
— |
|
» |
49 150 |
— |
|
» |
49 150 |
- |
1 255 430: — |
kr. |
911460: — |
||
kr. |
138 180: |
||
» |
22 250: |
— |
|
» |
17 610: |
— |
|
» |
64 020: |
— |
242 060: — |
........... kr. |
126 400: — |
||
» |
56 000: — |
||
vid |
vissa |
||
» |
5 000: — |
||
» |
19 000: — |
||
» |
40 500: — |
||
Solitär er ... |
» |
65 000: — |
|
» |
20 500: — |
||
» |
60 500: — |
||
» |
754 000: — |
Transport kr. 3L 303 100
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
11 Bil 2.
Transport kr. 31 303 100: —
j. Stipendier ä 3 000 kr. för underlättande av officersrekryteringen
i Boden.................................................................................... » 24 000: —
K. Fria resor för viss personal i Boden, Umeå och Sollefteå......... » 60 000: —
L. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa be
fattningar,
förslagsvis............................................................... ■ "_10 000:
Siiger kr. 31 397 100: —
Härifrån avgå:
På grund av beräknade vakanser 31/s % av förestående
summa.................................................................... kr. 1045 523: —
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar......................................................... » 700 000:— l 745 523: —
Återstod kronor 29 651577: —
eller i avrundat tal kr. 29 651 000 kronor.
Stat
för Generalitetet.
Inspektör för infanteriet, inspektör för militärläroverken in. m., armé-fördelnings chefer, generalfälttygmästare, chef för fortifikationen, generalstabschef, generalintendent ............................................ Kommendanten i Boden, militärbefälhavare på Gotland, inspektör |
Antal |
Löneplan och lönegrad |
12 |
CO Ö |
|
för kavalleriet........................................................................... |
3 |
0.7 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor Arvoden å 600 kronor till 12 såsom brigadchefer förordnade rege- |
244 380: - |
|
mentschefer vid infanteriet ..................................................... |
» |
7 200: — |
Summa förslagsanslag kronor |
251580: - |
Bil. 2. 12
Kungl. Maj:Is proposition nr 20.
Stat
för annéfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Antal |
Löneplan |
|
börligt |
||
a) Arméfördelningsstaberna. |
avlönings- reglemente |
|
Ordinarie beställningshavare. |
||
Fältläkare..................................................... |
6 |
C. 13 |
Fältveterinärer.............................. |
6 |
C. 11 |
Pensionerad personal. |
||
Stabskassörer, arvoden . |
6 |
|
Expeditionsassistenter, arvoden...................................................... |
12 |
- |
b) Militärbefälet på Gotland. Ordinarie beställningshavare. |
||
Stabsläkare (regementsläkare) ........................ |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare................ |
1 |
C. 9 |
Stabsveterinär (bataljonsveterinär)........... |
1 |
C. 8 |
Regementspastor, arvode .................... |
1 |
— |
Pensionerad personal. |
||
Fortifikationsofficer, arvode ......................................................... Expeditionsassistenter hos fortifikationsofficeren och stabsintendenten, |
1 |
— |
arvoden ............................. |
2 |
_ |
Uppbördsman vid intendenturförrådet å Tingstäde .............. |
1 |
— |
c) Infanterinspektionen. |
||
Pensionerad personal. |
||
Expeditionsassistent, arvode ........................... |
1 |
- |
d) Militärläroverksinspektionen. |
||
Pensionerad personal. |
||
Adjutant, arvode .......................... |
1 |
— i |
Expeditionsassistent, arvode .......................... |
1 |
— i |
e) Kavalleriinspektionen. |
||
Pensionerad personal. |
||
Expeditionsassistent, arvode ............... ........................................ |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie betällningshavare, förslagsvis ...... kronor |
135 770. — i |
|
Arvode till 1 regementspastor.......... |
» |
1170:- |
» » 1 fortfikationsofficer ... |
)> |
3180: — |
” ” 1 adjutant i militärläroverksinspektionen..... |
» |
3 600: — |
Arvoden » 6 stabskassörer ........ |
») |
14 400: — |
» » 7 expeditionsassistenter i Stockholm å 2 340 kronor och |
||
10 i landsorten å 2 130 kronor ...... |
» |
37 680: — |
» » 1 uppbördsman vid intendenturförrådet å Tingstäde .... |
» |
2 130: — |
Summa förslagsanslag kronor |
197 930: - |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
13 Bil. 2.
Stat
för Generalstaben.
Löneplan |
||
Antal |
enligt veder-börligt |
|
avlönings- |
||
Militärstaten. |
reglemente |
|
Överadjutanter och stabsadjutanter. |
||
Överste ...................................................................................... |
i |
0. 6 |
Överstelöjtnanter ......................................................................... |
4 |
0. 5 |
Majorer ....................................................................................... |
13 |
O. 4 |
Kaptener ...........................................................,,,.................... |
34 |
O. 3 |
Militärattachéer. |
||
Överstelöjtnant ......................................................................... |
1 |
O. 5 |
Majorer ...................................................................................... |
3 |
O. 4 |
Pensionerad personal. |
||
Redogörare, arvode ..................................................................... |
1 |
— |
Bibliotekarie, arvode..................................................................... |
1 |
— |
Aktuarier, arvoden....................................................................... |
3 |
— |
Expeditionsassistenter, arvoden...................................................... |
2 |
— |
Civilstaten. |
||
Professor ................................................................................... |
1 |
Avd. B. 20 |
Krigsarkivarie.............................................................................. |
1 |
Avd. B. 15 |
Förste expeditionsvakt.................................................................. |
1 |
Avd. B. 3 |
Expeditionsvakter ........................................................................ |
3 |
Avd. B. 1 |
Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................................. kronor |
476 950: — |
|
» » » ordinarie civil personal, förslagsvis ............ Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier och 1 redo- |
32 300: — |
|
görare .................................................................................... |
)) |
18 000: — |
Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsassistenter ................... Yikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare |
)> |
4 680: — 1000:- |
å civilstaten, förslagsvis .................................................... |
)) |
|
Ersättning åt aspiran ter och inkommenderade officerare ............... |
» |
18 500: — |
Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna .............. |
)) |
15 110: — |
För passagesystemets genomförande i kaptensgraden .................. |
» |
1 530: — |
Summa förslagsanslag kronor |
568 070:- |
Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén.
Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsassistenter
må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare
(sekundofficerare) på aktiv stat.
Bil. 2. 14
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Artilleristaben.
Antal |
Löneplan |
|
börligt avlönings- reglemente |
||
Ordinarie beställningshavare. |
||
Överste ........................................... |
1 |
O. 6 |
Majorer..................................... |
2 |
O. 4 |
Kaptener ............................ |
9 |
O. 3 |
Löjtnanter................................ |
3 |
O. 2 |
Expeditionsvakt ........................................................................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Övrig personal. |
||
Expeditionsofficer, arvode .............. |
1 |
_ |
Expeditionsassistent, arvode ........................................................ |
1 |
— |
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare . kronor |
115 000: — |
|
Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer ... |
)) |
3 600: — |
» » 2 340 » » 1 expeditionsassistent....................... |
» |
2 340: — |
» » 1 200 »> » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk- |
||
tionsavdelningen .............. |
„ |
1200:- |
Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri- |
||
officer .................................................................................... |
)) |
7 200: — |
Summa förslagsanslag kronor |
129 340: — |
Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar
i inneliavande grader inom armén.
Stat
för Kommendantskapet i Boden.
Antal |
Löneplan |
|
Ordinarie beställningshavare. |
||
Fästningsläkare (regementsläkare)...................... |
1 |
C. 11 |
Regementsläkare............................... |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare .............................. |
2 |
C. 9 |
Fästningsveterinär (regementsveterinär).......................................... |
1 |
C. 9 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare......................................................... |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeanter.................................... |
5 |
Uo. 2 |
Musikfurirer av 1. klassen........... |
3 |
Ma, 5 |
» » 2. » |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpraler ......................... |
2 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpraler .......... |
2 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer............... ... . |
9 |
Ma. 1 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
15 Bil. 2.
Övrig personal.
Garnisonspastor ....................................................................
Stabskassör, arvode ............................................................
Expeditionsassistent, arvode..................................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare ...............■
Arvoden å 1170 kronor till envar av regementsläkarna, bataljons
läkarna
och regementsveterinären i Boden.................................
Arvode till 1 garnisonspastor......................................................
» » stabsskassör .............................................................
» » 1 expeditionsassistent..............................,.................
Antal
Löneplan I
och lönegrad!
enligt veder-1
börligt
avlönings- |
reglemente
kronor 79 850: —
5 850: —
4 200: —
2 400: —
2 130: —
Summa förslagsanslag kronor 94 430:
Anm. Officer, sekundofficer och likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är
medgivet, tillgodoräkna sig tre tjänstår.
Stat
för rullföringsbefälliavare med biträden.
Antal |
Enhets- kostnad. Arvode. Kronor |
Summa j i |
||
1 |
3 600 |
|||
73 |
3180 |
— |
232 140 |
— |
4 |
2 760 |
_ |
11040 |
— |
3 |
3180 |
— |
9 540 |
— |
6 |
2 340 |
— |
14 040 |
— |
2 |
2 340 |
— |
4 680 |
— |
83 |
2130 |
— |
176 790 |
— |
4 |
1710 |
— |
6 840 |
— |
— |
- |
458 670 |
— |
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde...
K ull fö ringsbeta Illa va ro i landsorten ...........................
Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes
befälhavare
..........................................................
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ......
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde.........
» » » lantrullföringsområde............
» » rullföringsområden i landsorten..............
» o » å Gotland, tilllika land
stormsförråds
förvaltare...............................................
Summa kronor
Bil. 2. 16
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
i
Stat
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Bataljonsläkare, löner . . två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 15 |
Antal |
Enhets. kostnad. Lön (Arvode). Kronor |
Summa kronor |
|
44 |
2 400 |
- |
105 600 26100 6 750 |
— |
Summa kronor Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis |
138 450 13 200 |
— |
||
Summa förslagsanslag kronor | 151 650 |
— |
Stat
för Remonteringsstyrelseii.
Ordinarie beställningshavare.
Chef, arvode ........................................
Arvode till chefen förslagsvis ..................
Övrig personal.
Redogörare, arvode
Antal |
Löneplan och lönegrad |
Summa kronor |
||
i |
O. 4 |
9 600 |
— |
|
i |
_ |
3 600 |
||
Summa förslagsanslag kronor |
13 200 |
— |
17 Bil. 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Krigsskolan.
a) Officerskursen. Ordinarie beställningshavare. |
Antal |
Löneplan |
Summa kronor |
|
Chef, överstelöjtnant ................................................... |
1 |
O. 5 |
||
Kaptener (1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden mot- |
||||
svarande lön enligt .................................................. |
2 |
O. 3 |
||
Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (5 kadettofficerare, |
||||
1 svarande lön enligt ................................................... |
11 |
0.3 eller O. 2 |
||
Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för- |
||||
bandslära............................................................... |
1 |
0. 9 |
||
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
||||
havare ..................................................................... |
— |
— |
100 780 |
|
Övrig personal. |
||||
Slottspastor, arvode..................................................... |
1 |
— |
1 170 |
— |
Redogörare, förutom fri bostad, arvode ........................ |
1 |
— |
3 600 |
— |
Förvaltare m. m., arvode ............................................ |
1 |
— |
2 340 |
— |
Bataljonsadjutant m. m., arvode..................................... |
1 |
— |
2 340 |
— |
! Köksföreståndare, arvode ............................................ |
1 |
— |
2 340 |
— |
1 Kompanichef, arvode ................................................... |
1 |
— |
1500 |
— |
| Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden å 600 kr............. |
4 |
— |
2 400 |
— |
[ Kadettofficer ur kavalleriet, arvode .............................. |
1 |
— |
900 |
— |
Kompaniadjutant, arvode .............................................. |
1 |
— |
2 340 |
— |
Förste lärare i krigskonst, arvode ................................. |
1 |
— |
1350 |
— |
Andre » » » » ................................ |
1 |
-T- |
1020 |
— |
Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente, |
||||
arvode ..................................................................... |
1 |
— |
1200 |
— |
Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente, |
900 |
|||
arvode ............................................................. |
1 |
— |
— |
|
Förste lärare i krigsbyggnadskonst, arvode..................... |
1 |
— |
1200 |
— |
Andre » » » » .................. |
1 |
-r |
900 |
— |
Förste » » topografi, » ................. |
1 |
— |
1200 |
— |
Andre » » » » .................. |
1 |
■- |
900 |
— |
Förste » » militärförvaltning, » .................. |
1 |
— |
720 |
— |
Andre » » » » ................. |
1 |
. - |
600 |
— |
Lärare i gymnastik och vapenövning, » .................. |
1 |
— |
1020 |
— |
» » stats- och samhällslära ................................... |
1 |
— |
870 |
— |
Biträdande lärare ........................................................ |
— |
— |
5 500 |
— |
Förslagsvis 4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hov-slagare, 21 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp-passare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuk-sköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden |
||||
och 1 kökskarl ................................................ |
— |
— |
47 500 |
— |
1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å 1: 50 kr. i 365 dagar |
1 |
— |
547 |
50 |
'' 1 spel, dagtraktamente å 1: 50 kr. i 365 dagar ............... |
1 |
— |
547 |
50 |
Säger för officerskursen kronor |
— |
— |
185 685 |
— |
b) Reservofficerskurserna. |
||||
Kompanichef, arvode ................................................... |
1 |
— |
600 |
— |
Kadettofficerare, arvoden å 300 kr.................................. |
4 |
— |
1200 |
— |
Kompaniadjutant, arvode ............................................. |
1 |
— |
2 340 |
— |
Lärare i krigskonst och topografi, arvode .................... |
1 |
— |
600 |
— |
Biträdande lärare, arvode ............................................. Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden... |
1 |
— |
250 |
— |
— |
— |
1250 |
— |
|
För ytterligare en kurs ................................................ |
— |
— |
3 900 |
— |
Säger för reservofficerskurserna kronor |
— |
— |
10 140 |
— |
Arvode till chefen för krigsskolan ................................. |
— |
— |
2 040 |
|
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
197 865 |
- |
Bil. 2. 18
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Stat
för Krigshögskolan.
Löneplan och lönegrad |
||||
Antal |
enligt veder- |
Summa |
||
börligt |
kronor |
|||
avlönings- reglemente |
||||
Chef, överstelöjtnant ............................. |
1 |
O. 5 |
||
Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt.......... |
1 |
O. 3 |
||
Majorer, lärare ............................................................ Kaptener, lärare, arvoden motsvarande lön enligt..... |
2 |
O. 4 |
||
2 |
O. 3 |
|||
Expeditionsvakt................. .......... Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
1 |
Avd. B. 1 |
||
havare, förslagsvis ............... |
— |
— |
54 860 |
— |
Övrig personal. |
||||
Biträdande adjutant, arvode...... Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena årligen till |
1 |
— |
3 600 |
— |
14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller |
13 860 |
|||
Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10 |
||||
kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller |
9 600 |
|||
Lärare i ridning, arvode |
— |
— |
960 |
_ |
Arvoden till repetitörer____ |
— |
— |
1125 |
_ |
Maskinist, arvode.................. |
— |
— |
1740 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
85 745 |
— |
Anm. 1. De i staten uppförda regementsofficerama skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas
till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående
kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras förden
närmast i tur stående kompetente fänriken och fänrikslönen på samma sätt till
eventuellt befintlig surnumerär fänrik.
Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.
*) 990 undervisnings timmar motsvarar 33 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.
2) 960 undervisningstimmar motsvarar 32 nndervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
19 Bil. 2.
Stat
för Artilleri- och ingenjörliögskolan.
Löneplan |
||||
Antal |
enligt veder- |
Summa |
||
börligt |
kronor |
|||
Ordinarie beställningshavare. |
avlönings- reglemente |
|||
Chef, överstelöjtnant ................................................... Kaptener, (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande |
i |
O. 5 0. 3 |
||
lön enligt.................................................................. |
5 |
|||
Expeditionsvakter ......................................................... Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
2 |
Avd. B. 1 |
53 440 |
|
havare, förslagsvis ................................................... |
— |
— |
— |
|
Övrig personal. |
||||
Redogörare, arvode ...................................................... |
1 |
— |
3 600 |
— |
Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör......... |
— |
— |
25 910 |
— |
Maskinist, arvode.......................................................... |
1 |
— |
1740 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
84 690 |
— |
Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, från träder innehavande
lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för
förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast
i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna
löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente fänriken och
fänrikslönen på samma stat till eventuellt befintlig surnumerär fänrik.
Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.
Bil. 2. 20
Kungl, Maj.ts proposition nr 20.
Stat
för Ridskolan.
Löneplan |
Enhets- |
|||||
och lönegrac |
kostnad. |
|||||
An- |
enligt |
Arvode. |
Summa |
|||
tal |
vederbörligt |
(Dag |
kronor |
|||
avlönings- |
avlöning.) |
|||||
Ordinarie beställningshavare. |
reglemente |
Kronor |
||||
Chef, major .......... Ryttmästare, lärare, arvoden, motsvarande lön |
1 |
0. 4 |
— |
— |
— |
— |
enligt .............. Löjtnanter, lärare (adjutant), arvoden motsva- |
2 |
0. 3 |
— |
— |
— |
— |
rande lön enligt .......................................... i B åtal jons veterinär med skyldighet att jämte egen |
2 |
0. 2 |
— |
- |
— |
— |
tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts |
1 |
C. 8 |
||||
i Redogörare ................................................... : Löner och arvoden till ovanstående ordinarie |
1 |
Ilo. 4 |
— |
— |
— |
— |
beställningshavare, förslagsvis |
38 770 |
|||||
Övrig personal. |
||||||
Läkare, arvode................................. Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt |
1 |
— |
— |
930 |
— |
|
planteringsland, arvode.............. |
1 |
2 130 |
||||
Förste lärare i ridning, arvode .. |
1 |
1 300 |
||||
Andre lärare i ridning, arvode ........ |
2 |
_ |
1 350 |
2 700 |
||
Lärare i krigsvetenskap, arvode ...................... Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa |
1 |
— |
— |
1200 |
— |
|
kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i |
1 |
— |
900 |
— |
1800 1 290 |
— |
365 dagar ...... |
1 |
720 |
||||
Stallbetjänte, förslagsvis ..... |
_ |
10 500 |
||||
Beklädnadsers ättning åt 8 stallb etj änte å 120 kronor |
— |
— |
1 |
— |
960 |
— |
r Summa förslagsanslag kronor |
- | |
1 - 1 |
— |
62 800 |
— |
Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder
mnehavande lön på _ stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter
under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet
härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandsehef för den
närmast i tur till ryttmästare- (löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten
(fänriken); den sålunda ledigblivna löjtnants (fänriks-) lönen disponeras för den närmast
i tur stående kompetente fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
21 Bil. 2.
Stat
för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Antal |
Löneplan och lönegrad |
Summa i |
|
i |
O. 5 |
||
3 |
O. 3 |
1 |
|
1 |
O. 2 |
■ 1 |
|
— |
32 750 |
- |
|
1 |
|||
1 |
— |
||
1 |
__ |
2130 |
|
1 |
_ |
2130 |
|
1 |
— |
2130 |
i |
1 |
_ |
400 |
I |
3 |
— |
3 240 |
— |
5 |
_ |
2 700 |
|
7 |
— |
1400 |
|
2 |
— |
360 |
— |
3 |
— |
120 |
— |
3 |
— |
540 |
— |
3 |
_ |
180 |
_ |
1 |
— |
300 |
— I |
1 69 |
— |
— |
— |
14 |
— |
— |
-! |
1 29 |
— |
— |
|
29 |
— |
— |
|
r 52 |
— |
— |
|
6 |
— |
— |
|
- I _ |
- |
82 000 |
_ |
1 |
6 700 |
■ |
|
r| — |
i |
| 137 080 |
l-l |
Ordinarie beställningshavara.
Chef, överstelöjtnant ...................................................
Kaptener, 1. lärare, arvoden motsvarande lön enligt ......
Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie;
arvode motsvarande lön enligt............................•_......
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare,
förslagsvis ..................................................
Övrig personal.
Läkare, inbeordrad under 200 dagar .............................
Biträdande adjutant, inbeordrad under 160 dagar...........
Förvaltare, arvode ......................................................
Väbel, arvode............................................................
Köksföreståndare, arvode ..........................................
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente ä 2 kr.
i 200 dagar ........................................................
Förste lärare, arvoden ä 1,080 kr...........................
Andre lärare, inbeordrade under 160 dagar, arvoden å
540 kr.........................................................•-••--.....
Kepetitörer, inbeordrade under 160 dagar, arvoden å 200 kr.
Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade unde~ Kri
dagar, arvoden å 180 kr......................................
arvoden å 60 kr.
dagar, arvoden ä 180 kr.....................................
Kepetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under 50 d:
arvoden å 60 kr...............—..............................
Veterinär, arvode förslagsvis .................................
Subalternofficerare, inbeordrade under 70 dagar ......
Majorer, inbeordrade under 30 dagar.......................
Kaptener, inbeordrade under 30 dagar....................
Sergeanter, inbeordrade under 40 dagar .................
Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under 40 c
Regementschefer, inbeordrade under 10 dagar ........
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt
lande grunder åt förestående personal, förslagsvis
ningstrupp, förslagsvis
Summa förslagsanslag kronorl —
Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten (löjtnant), som förordnas till 1 lärare (adjutant m. m.), frånträder
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden
för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast
i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetenta löjtnanten (fänriken); den
sålunda ledigblivna löjtnants- (fänriks-) lönen disponeras på den närmast i tur stående
kompetenta fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.
Bil. 2. 22
Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 20.
Stat
för Artilleriets skjutskola.
Staben.
Chef, |
inbeordrad |
under 49 |
dagar |
|
Lärare, arvodena 180kr., inbeordrade |
» |
49 |
» |
|
Adjutant, kapten, |
inbeordrad |
» |
49 |
» |
Adj utanter, löjtnanter, |
inbeordrade |
» |
49 |
» |
Redogörare, |
inbeordrad |
» |
49 |
)) |
Läkare, |
» |
» |
49 |
)» |
Veterinär, |
)) |
» |
49 |
» |
Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.
Överstelöjtnanter, inbeordrade under 49 dagar.................
Majorer,
Kaptener och löjtnanter.
Sergeanter,
49
49
49
Instruktionsdivisionen.
Major, inbeordrad under 49 dagar..
Kaptener, inbeordrade » 49 »
Löjtnanter, » » 49 » ..
Styckjunkare, » » 49 »
Sergeanter, » » 49 »
Tyghantverkare, » » 49 »
Kompletteringsbatterier.
Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.......................................
j Löjtnanter, » » 8 »
l Styckjunkare » » 8 » ................................
Sergeanter, » » 8 »
j Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder
åt förestående personal, förslagsvis....................................
Summa förslagsanslag kronor —
Summa
kronor
Antal
25 500 —
25860
Kungl. Muj:ts proposition nr 20.
23 Bil. 2.
Stat
för Svea livgarde.
a) Regementet.
Officerare.
Överste ........................
Överstelöjtnant ............
Majorer........................
Kaptener .....................
Löjtnanter och fänrikar
!
Sekundofficerare:
Sekundlöjtnanter (förvaltare) ................
Fanjunkare ........................................
Sergeanter .................................. .....
Manskap.
Furirer av 1. klassen .........................
» » 2. » ..........................
Korpraler ..........................................
Vicekorpraler....................................
V olontärer .......................................
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ...............
» » 2. » ................
Sjukvårdskorpraler..............................
Sjukvårdsvicekorpraler........................
Sjukvårdssoldater ..............................
Vapenhantverkarfurirer av 2. klassen...
Vapenhantverkarkorpral .....................
Vapenhantverkarvicekorpral ...............
Vapenhantverkarsoldat.......................
Hovslagarvicekorpral...........................
Musikpersonal.
Musikfanjunkare...............
Musiksergeanter...............
Musikfurirer av 1. klassen
» »> 2.
Musikkorpral ..................
Musikvicekorpraler .........
Musikvolontärer...............
Civllmllitär personal.
Re gementsläkare......
Bataljonsläkare ......
Vapenhantverkare ...
Förr åds vaktmästare
Civil personal.
Regementspastor, arvode....
Pensionerad personal.
Regementskassör, arvode..........................
Vapenförvaltare » ..........................
Expeditionsassistent » ..........................
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings reglemente -
1 |
0. 6 |
1 |
0. 5 |
3 |
O. 4 |
15 |
0. 3 |
38 |
O. 2 och 0.1 |
1 |
Uo. 3 '') |
13 |
Uo. 3 |
23 |
Uo. 2 |
22 |
Ma. 5 |
42 |
Ma. 4 |
44 |
Ma. 3 |
44 |
Ma. 2 |
58 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 5 |
1 |
Ma. 4 |
2 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
3 |
Ma. 1 |
2 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Uo. 3(4) |
4 |
Uo. 2 |
2 |
Ma. 5 |
2 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
5 |
Ma. 1 |
1 |
C. 11 |
1 |
C. 9 |
1 |
C. 3 |
1 |
C. 1 |
1 |
— |
1 |
|
1 |
— |
1 |
— |
!) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Bil. 2. 24
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
■ |
Löneplan |
|
Antal |
enligt vederbörligt |
|
b) Stridsvagnbataljonen. |
avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överstelöjtnant eller major ........ |
1 |
0. 5 eller 0.4 |
Kaptener ........................ |
3 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar ......... |
7 |
0. 2 och 0.1 |
Sekundofficerare. |
||
Fanjunkare ..................... |
3 |
Uo. 3 |
Sergeanter .............................. |
3 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ........................................... |
4 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
9 |
Ma. 4 |
Korpraler...................................... |
12 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ............... .... |
15 |
Ma. 2 |
Volontärer............................. |
21 |
Ma. 1 |
Civilmilltär personal. |
||
Verkmästare av 2. klassen.......................................... |
1 |
C. 4 |
Löner till ordinarie beställningsbavare vid regementet kronor |
756 150: — |
|
” * ” » » stridsvagnbataljonen ... |
» |
146 320: — |
Arvode till 1 regementspastor...................... |
» |
1170: — |
» » 1 regementskassör............... |
)) |
2 400: — |
Arvoden å 2340 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent |
» |
4 680: — |
Summa förslagsanslag kronor |
910 720 - 1 |
Kunyl. Majds proposition nr 20.
25 Bil. 2.
Stat
för Göta livgarde
Antal |
Löneplan och lönegrad |
|
Officerare. |
||
Överste ...................................................................................... |
i |
O. 6 |
Överstelöjtnant .......................................................................... |
i |
O. 5 |
Majorer.................................................................................... |
3 |
O. 4 |
Kaptener ................................................ .. ................................ |
16 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar ............................................................... |
33 |
0. 2 och 0.1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare)............................................................ |
1 |
Uo. 3 '') |
Fanjunkare ................................................................................ |
13 |
Uo. 3 |
Sergeanter .................................................................................. |
23 |
Uo. 2 |
Manskap |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
22 |
Ma. 5 |
» » 2. » ................................................................... |
42 |
Ma. 4 |
Korpraler..................................................................".................. |
44 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler .............................................................................. |
44 |
Ma. 2 |
Volontärer ................................................................................. |
58 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 1. klassen........................................................ |
i |
Ma. 5 |
>» » 2. » ........................................................ |
i |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpraler................................................................:....... |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler.............................................. .................. |
2 |
Ma. 2 |
Sjukvärdssoldater ....................................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen ............................................. |
1 |
Ma. 4 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Yapenhantverkarvicekorpral ......................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat ............................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvicekorpral..................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare.......................................................................... |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeanter........................................................................ |
4 |
Uo. 2 |
Musikfurirer av 1. klassen............................................................ |
2 |
Ma, 5 |
» » 2. » |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ............................................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpraler........................................................................ |
2 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer ........................................................................... |
5 |
Ma. 1 |
Civilmilltär personal. |
||
Regementsläkare........................................................................... |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare ........................................................................... |
1 |
C. 9 |
Vapenhantverkare ........................................................................ |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare ..................................................................... |
1 |
C. 1 |
Civil personal. |
||
| Regementspastor, arvode............................................................. |
1 |
— |
l) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad til! Uo. 4.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.) 212523 3
Bil. 2. 26
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Antal |
Löneplan |
|
Pensionerad personal. |
||
Inskrivningsofficer, arvode......................................................... |
1 |
— |
Regementskassör » ........................................................ |
1 |
— |
Vapenförvaltare » ....................................................... |
1 |
— |
Expeditionsassistenter » ......................................................... |
2 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställ ningshavare förslagsvis...... kronor |
763 550: — |
|
Arvode till 1 regementspastor...................................................... |
» |
1 170:— |
» » 1 inskrivningsofficer................................................... |
» |
3 600: — |
» »1 regementskassör...................................................... |
» |
2 400: — |
Arvoden å 2 340 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditions- |
||
assistenter .............................................................................. |
» |
7 020: — |
Summa förslagsanslag kronor |
777 740: — |
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
27 Bil. 2.
Stat
för Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregcmentet, Andra livgreiindjärregementet,
Vilstgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,
Jönköpings regementen, Dalregementet, Hitlxinge, Älvsborgs, Hallands,
Itohusliins, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regementen, Jämtlands
fältjägarregemcnte, Södra skånska infanteriregementet och
Västernorrland» regemente.
Löneplan |
||
Antal |
enligt veder-börligt |
|
avlönings- |
||
reglemente |
||
Officerare. |
||
Överste .................................................................................... |
1 |
O. 6 |
Överstelöjtnant........................................................................... |
1 |
O. 5 |
Majorer..................................................................................... |
2 |
O. 4 |
Kaptener ................................................................................... |
11 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar .............................................................. |
28 |
O.2 och 0.1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare) .......................................................... |
1 |
Uo. 31) |
Fanjunkare.................................................................................. |
9 |
Uo. 3 |
Sergeanter .................................................................................. |
19 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ................................................................ |
14 |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................................................... |
26 |
Ma. 4 |
Korpraler ................................................................................. |
28 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler .............................................................................. |
28 |
Ma. 2 |
Volontärer................................................................................... |
40 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ........................................................ |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » ...................................... ........... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpraler........................................................................ |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler................................................................ |
2 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldater ........................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen ............................................. |
1 |
Ma. 4 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral ......................................................... |
1 |
• Ma. 2 |
Vapenbantverkarsoldat ................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvicekorpral..................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Mualkpersonal. |
||
Musikf anj unkare......................................................................... |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeanter.......................................................................... |
4 |
Uo. 2 |
Musikfurirer av 1. klassen ............................................................ |
2 |
Ma. 5 |
» » 2. » ........................... |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ........................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpraler........................................................................ |
2 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer............................................................ |
5 |
Ma. 1 |
Clvilmilitär personal. |
||
Regementsläkare......................................................................... |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare .................................................................. |
1 |
C. 9 |
Vapenhantverkare ........................................................................ |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare .................................................................. |
1 |
C. 1 |
Civil personal. |
||
Regementspastor, arvode............................................................... |
1 |
— |
'') Åtnjuter därutöver, i form av arvode, Iönefyllnad till Uo. t.
Bil. 2. 28
Kungl. Maj it s proposition nr 20.
Antal |
Löneplan |
|
Pensionerad personal.1) |
||
Begementskassör, arvode ...................................... |
1 |
_ |
Vapenförvaltare, » ..................................... .......... |
1 |
— |
Expeditionsassistenter, » ........................ |
2 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för |
||
samtliga regementen förslagsvis............................................... kronor |
517 620: — |
|
Arvode till 1 regementspastor................................... ... |
» |
1 170: — |
Arvode till 1 regementskassör..................................................... Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditions- |
» |
2 400: - |
assistenter ............................... |
» |
6 390: — |
Summa förslagsanslag kronor |
527 580: - |
*) Vid Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet tillkommer arvode
ä 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, respektive 1 förrådsförvaltare å Re vingehed,
båda pensionerade sekundofficerare. Statens slutsumma vid dessa regementen ökas därför till
529 710 kronor.
Kung!. Maj:ts proposition nr JO.
29 Bil. 2.
Stat
för Kronobergs regemente oeli Norra skånska infanteriregementet.
Officerare.
Överste .......................
Överstelöjtnant ............
Majorer.......................
Kaptener......................
Löjtnanter och fänrikar
Sekundofficerare.
Sekundlöjtnant (förvaltare)
Fanjunkare.......................
Sergeanter .......................
Manskap.
Furirer av 1. klassen ....................
» » 2. » ....................
Korpraler .....................................
Vicekorpraler ...............................
Volontärer.....................................
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ..........
» » 2. » .........
Sj ukvårdskorpraler.........................
Sjukv&rdsvicekorpraler...................
Sjukvårdssoldater...........................
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen
Vapenhantverkarkorpral ................
V apenhantverkarvicekorpral ..........
Vapenhantverkarsoldat .................
Hovslagarvicekorpral....................
Musikpersonal.
Musikfanjunkare................
Musiksergeanter...............
Musikfurirer av 1. klassen .
» »2. »
Musikkorpral ...................
Musikvicekorpraler ...........
Musikvolontärer ...............
Civllmilitär personal.
Regementsläkare........
Bataljonsläkare ........
Vapenhantverkare .....
Förrådsvaktmästare ...
Civil personal
Antal
Regementspastor, arvode.
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
1 |
O. 6 |
1 |
O. 5 |
3 |
O. 4 |
)13 |
O. 3 |
33 |
O. 2 och 0.1 |
1 |
Uo. 3S) |
11 |
Uo. 3 |
21 |
Uo. 2 |
18 |
Ma. 5 |
34 |
Ma. 4 |
36 |
Ma. 3 |
36 |
Ma. 2 |
46 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 5 |
1 |
Ma. 4 |
2 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
2 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
l |
Ma. 2 |
1 |
Uo. 3(4) |
4 |
Uo. 2 |
2 |
Ma. 5 |
2 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
5 |
Ma. 1 |
1 |
C. 11 |
1 |
C. 9 |
1 |
C. 3 |
1 |
C. 1 |
1 |
1) Vid Kronobergs regemente tillkommer 1 kaptensbeställning.
2) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Bil. 2. 30
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
t- Pensionerad personal. Regemente.kassör, arvode .. |
Antal i |
Löneplan |
Y apenförvaltare, » |
i |
|
Expeditionsassistenter,» ...... |
2 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för |
||
båda regementena, förslagsvis............................. k-rnn^r |
600 960: — |
|
Arvode till 1 regementspastor....................... |
» |
1170: — |
» »1 regementskassör............................ |
2 400: — |
|
Arvoden å 2 130 till 1 vapenförvaltare och 2 expeditionsassistenter |
6 390: — |
|
Summa förslagsanslag kronor |
CIO »20: — |
luingl. Maj:ts proposition nr 20.
31 Bil. 2.
Stat
för Norrbottens regemente.
Officerare.
Överste ........................
Överstelöjtnant .............
Majorer .......................
Kaptener .....................
Löjtnanter och fänrikar
Sekundofficerare.
Sekundlöjtnant (förvaltare)..................
Fanjunkare ......................................
Sergeanter ........................................
Manskap.
Furirer av 1. klassen ........................
» » 2. » ........................
Korpraler ..........................................
Vicekorpraler......................
Volontärer...........................
Sjukvårdsfurir av 1. klassen
» » 2. »
Sjukvårdskorpraler...............
Sjukvårds vicekorpraler.........
Sjukvårdssoldater .........................
Vapenhan tv erkarfurir av 2. klassen
V apenhantverkarkorpral ...............
Vapenhantverkarvicekorpral ...........
Vapenhantverkarsoldat .................
Hovslagarvicekorpral......................
Civilmilitär personal.
Vapenhantverkare ....
Förrådsvaktmästare .
Pensionerad personal.
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder
hörligt
avlöningsregle
mente
1
1
3
15
31
1
11
21
14
26
32
32
46
1
1
2
2
2
1
1
1
1
1
O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 2 och O. 1
Uo. 31)
Uo. 3
Uo. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 2
C. 3
C. 1
Regementskassör, arvode .........................................................
Vapenförvaltare, » ..........................................................
Expeditionsassistenter, » ..........................................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor
Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditionsassistenter
........................................................................... ”
Arvode till 1 regementskassör....................... ■.............................. 11
Summa förslagsanslag kronor
611 860:—
6 390: —
2 400: —
620 650: -
Anm.
Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är
medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
l) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Ilo. 4.
Bil. 2. 32
Kung!,. Maj:ts proposition nr 20,
Stat
för Gotlands infanteriregemente.
Överste........................
Överstelöjtnant ............
Majorer........................
j Kaptener .....................
Löjtnanter och fänrikar
Officerare.
Sekundofflcerare.
Sekundlöjtnant (förvaltare)..................
Fanjunkare........................................
Sergeanter..........................................
Manskap.
Furirer av 1. klassen . .......................
» » 2. » ..........................
Korpraler ..........................................
Vicekorpraler.....................................
Volontärer .......................................
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ...............
» » 2. »
Sjukvårdskorpraler...............................
Sjukvårdsvicekorpraler.........................
Sjukvårdssoldater ...............................
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen .....
Vapenhantverkarkorpral ......................
Vapenhantverkarvicekorpral ................
Vapenhantverkarsoldat .......................
Hovslagarvicekorpral ........................
Musikfanjunkare........
Musiksergeanter..............
Musikfurirer av 1. klassen
» » 2. »
Musikkorpral ...................
Musikkorpraler ................
Musikvolontftrer ...............
Musikpersonal.
Vapenhantverkare ..
Förrådsvaktmästare
Civllmllltär personal.
Pensionerad personal.
Regementskassör, arvode .................................
Vapenförvaltare, » ..............................
Expeditionsassistenter, »
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......
Arvode till 1 regementskassör................................
Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 2 expeditionsassistenter
...... ...................
1) Åtnjuter därutöve
Summa förslagsanslag kronor
form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Anta] |
Löneplan |
1 |
J 0. 6 |
1 |
O. 5 |
2 |
O. 4 |
11 |
O. 3 |
30 |
O. 2 och O. 1 |
1 |
Uo. 31) |
9 |
Uo. 3 |
20 |
Uo. 2 |
14 |
Ma. 5 |
28 |
Ma. 4 |
29 |
Ma. 3 |
29 |
Ma. 2 |
120 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 5 |
1 |
Ma. 4 |
2 |
Ma. 3 |
2 |
Ma 2 |
2 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Uo. 3(4) |
4 |
Uo. 2 |
2 |
Ma. 5 |
2 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
5 |
Ma. 1 |
1 |
C. 3 |
1 |
C. 1 |
1 |
|
1 |
— |
2 |
— |
ronor |
553 430: — |
» |
2 400: — |
» |
6 390: — |
o P o >-i |
562 220: - |
Katigt. Maj:ts proposition nr JO.
33 Bil. 2
Stat
för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet.
Officerare. Överstelöjtnanter ........................................................................ Majorer....................................................................................... Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... |
Antal |
Löneplan och lönegrad |
3 3 kronor |
O. 5 O. 4 57 ISO: — |
|
Summa förslagsanslag kronor 57180: — |
Bil. 2. 34 Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Stat
för Livgardet till häst och Livregementets dragoner.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överste....................................................................................... |
1 |
O. 6 |
Ryttmästare......................................................................... |
6 |
0. 3 |
Löjtnanter och fänrikar ..................................................... |
16 |
0. 2 och 0. 1 |
Sekundofflcerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare!........................................................... |
1 |
Uo. 32) |
1 Fanjunkare .............................................................................. |
5 |
Uo. 3 |
j Sergeanter ............................................................................... |
9 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
5 |
Ma. 5 |
»> »2. » .................... |
20 |
Ma. 4 |
Korpraler................................................................................... |
23 |
Ma. 3 |
Volontä*rer.................................................................... |
180 |
Ma. 1 |
Sjukvårds furir av 2. klassen ............................................. |
1 |
Ma. 4 |
j Sjukvårdskorpral ........................................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsryttare........................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Hovslagarfurir av 2. klassen....... ................................................ |
'')1 |
Ma. 4 |
Hovslagarkorpraler ..................................................................... |
4 |
Ma. 3 |
Hovslagarryttare ........................................................................ |
4 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare....................................................................... |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeanter............................................................ |
3 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen . |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurirer » 2. » ................. |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ..................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musik vicekorpral ............... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer............................. |
3 |
Ma. 1 |
Clvilmilltär personal. |
||
Bataljonsläkare ............ ... ........... |
1 |
C. 9 |
Bataljonsveterinär ........... ..... |
1 |
C. 8 |
Vapenhantverkare ............. |
1 |
C. 3 |
Civil personal. |
||
Regementspastor, arvode............................................................. |
1 |
— |
Pensionerad personal. |
||
Regementskassör, arvode .................................................... |
1 |
— |
Vapenförvaltare, o ................................................. |
1 |
— |
Expeditionsassistent, » ................................... ......... |
1 |
— |
Furageförvaltare, » ............................................................| |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för |
||
båda regementena, förslagsvis................................................ kronor |
406 420: — |
|
Arvode till 1 regementspastor...................................................... |
)) |
1 170: — |
» » 1 regementskassör ...................................... |
» |
2 400: — |
Arvoden å 2,340 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent |
||
och 1 furageförvaltare ...................... ...... |
» |
7 020: — |
Summa förslagsanslag kronor |
417 010: - |
*) Vid Livgardet till häst tillkommer ytterligare 1 hovslagarfurir av 2. klassen.
2) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
35 Bil. 2.
Stat
för Livregementets husarer, Smftlands husarregemente ocli
Skansion kavalleriregementet.
Officerare.
Överste .............................................
Hyttmästare....................................
Löjtnanter och fänrikar .....................
Antal |
Löneplan |
1 |
O. 6 |
6 |
O. 3 |
16 |
O. 2 och O. 1 |
Sekundofficerare.
Sekundlöjtnant (förvaltare).......................
Fanjunkare ............................................
Sergeanter ............................................
1 Do. 3 2)
5 Uo. 3
9 Uo. 2
Manskap.
Fnrirer av 1. klassen ...........................
» » 2. » ...........................
Korpraler.............................................
Yolontärer............................................
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ..................
Sjukvårdskorpral ..................................
Sjukvårdsryttare ..................................
Hovslagarfurir av 2. klassen..................
Hovslagarkorpraler ..............................
Hovslagarryttare .................................
Vapenhantverkarkorpral ........................
Musikpersonal
Musiksergeant.......................................
Musikfurir av 1. klassen........................
» » 2. » ........................
Musikkorpral .......................................
Musikvicekorpral ..................................
Musikvolontärer ....................................
5
20
23
180
1
1
2
1
4
4
1
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 3
1 Uo. 2
1 Ma. 5
1 Ma. 4
1 Ma. 3
1 Ma. 2
2 Ma. 1
Civilmllltär personal.
Bataljonsläkare ..........................................
Bataljonsveterinär ......................................
Yapenhantverkare......................................
1
*11
1
C. 9
C. 8
C. 3
Civil personal.
Regementspastor, arvode.............................................................. 1
Pensionerad personal.
Regementskassör, arvode............................................................... 1
Yapenförvaltare, » 1
Expeditionsassistent, » 1
Furageförvaltare, » 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för
samtliga regementen, förslagsvis............................................. kronor 368 470: —
Arvode till 1 regementspastor ..................................................... » 1 170: —
» » 1 regementskassör...................................................... » 2 400: —
Arvoden å 2,130 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent
och 1 furageförvaltare............................ 11_6 390: —|
Summa förslagsanslag kronor 378 430: —| * *)
L) Vid Smålands husarregemente utbytes bataljonsveterinären mot 1 regementsveterinär.
*) Åtnjuter, i form av arvode, lönefyllnad till Bo. 4.
Bil. 2. 36
Kungl. Maj.ts proposition nr ''JO.
Stat
för Norrlands dragonregemente.
Antal |
Löneplan och lönegrad |
|
Officerare. |
||
Överste .......... |
1 |
0 6 |
Ryttmästare..................... |
7 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar ............... |
19 |
0.2 och 0.1 |
Sekundofflcerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare)................... |
1 |
Uo. 3 >) |
Fanjunkare ...................... |
6 |
|
Sergeanter ................. |
10 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ............................................. |
6 |
Ma. 5 |
» » 2. » ......................... |
24 |
Ma. 4 |
I Korpraler ...................... |
29 |
Ma. 3 |
Yolontärer............................... |
225 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ... |
1 |
|
Sjukvårdskorpral............... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsryttare.................................. |
3 |
Ma. 1 |
Hovslagarfurir av 2. klassen...... |
1 |
Ma. 4 |
Hovslagarkorpraler................. |
5 |
Ma. 3 |
Hovslagarryttare......................... |
5 |
Ma. 1 |
Yapenhantverkarkorpral ............................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikpersonal. |
||
Musiksergeant................... |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen...... |
1 |
Ma. 5 |
»> » 2. » |
1 |
|
Musikkorpral ............ |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ............. |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer ...... |
2 |
Ma. 1 |
Clvllmllltär personal. |
||
Bataljonsläkare____ |
1 |
C. 9 |
Regementsveterinär .. |
1 |
C. 9 |
Vapenhantverkare ...................................... |
1 |
C. 3 |
Civil personal. |
||
Regementspastor, arvode............................................................... |
1 |
— |
Pensionerad personal. |
||
Regementskassör, arvode........ |
1 |
_ |
Vapenhantverkare, » ................ |
1 |
_ |
Expeditionsassistent, » ......... |
1 |
_ |
Furageförvaltare, » ..... |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställlningshavare, förslagsvis .... kronor |
454 040: - |
|
Arvode till 1 regementspastor...... |
,, |
1 170: — |
» » 1 regementskassör................ |
» |
2 400: — |
Arvoden å 2130 kronor [till 1 vapenförvaltare. 1 expeditionsassistent |
||
och 1 furageförvaltare......... |
» |
6 390: — |
Summa förslagsanslag kronor |
464 000: —- 1 |
Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken lian skall hänföras, utöver vad eljest är
medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
‘) Åtnjuter därutöver, i förra av arvode, lönefyllnad till Uo 4.
Kungl. Maj:t8 proposition nr 20.
37 Bil. 2.
Stat
för Svea artilleriregemente.
Löneplan |
||
Antal |
enligt veder-börligt |
|
avlönings- reglemente |
||
Officerare. |
||
Överste ..................................................................................... |
1 |
O. G |
Överstelöjtnant.......................................................................... |
1 |
0. 5 |
Majorer..................................................................................... |
3 |
0. 4 |
Kaptener..................................................................................... |
12 |
0. 3 |
Löjtnanter och fänrikar .............................................................. |
26 |
0.2 och O. 1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare)........................................................... |
1 |
Uo. 3 '') |
Styckjunkare............................................................................ |
9 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................ |
18 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
15 |
Ma. 5 |
■i ii 2. » ................................................................ |
27 |
Ma. 4 |
Konstaplar................................................................................ |
41 |
Ma. 3 |
Yolontärer.................................................................................... |
no |
Ma. 1 |
Sjukv&rdsfurir av 2. klassen ........................................................ |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstaplar .................................................................... |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsartillerister.................................................................. |
3 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 2. klassen....................................................... |
i |
Ma. 4 |
Hantverkskonstaplar.................................................................... |
2 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Hovslagarefurir av 2. klassen ...................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hovslagarkonstaplar..................................................................... |
3 |
Ma. 3 |
Hovslagarartillerister................................................................... |
4 |
Ma. 1 |
Musikpersonal. |
Uo. 3(4) |
|
Musikstyckjunkare........... ........................................................... |
i |
|
Musiksergeanter........................................................................... |
3 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen......... ........................................... |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurirer av 2. klassen .......................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Musikkonstapel ................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekonstapel...................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer ......................................................................... |
3 |
Ma. 1 |
Clvilmilitär personal. |
||
Regementsläkare ........................................................................ |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare .............. ............................................................ |
1 |
C. 9 |
Regementsveterinär...................................................................... |
1 |
C. 9 |
Bataljonsveterinär........................................................................ |
1 |
C. 8 |
Civil personal. |
||
Regementspastor ......................................................................... |
1 |
— |
Pensionerad personal. |
||
Regementskassör, arvode............................................................... |
1 |
— |
Y apenförvaltare, » ............................................................. |
1 |
— |
Expeditionsassistent, » .............................................................. |
1 |
— |
Furageförvaltare, » ............................................................... |
1 |
— |
Lön till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......... |
kronor |
596 590: — |
Arvode till 1 regementspastor.................................................... |
» |
1 170: — |
» >i 1 regementskassör................................................... |
» |
2 400: — |
Arvoden k 2 340 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent |
7 020: — |
|
och 1 furageförvaltare.............................................................. |
» |
|
Summa förslagsanslag kronor |
607 180: - |
*) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4
Bil. 2. 38
Kungl. Maj-, ta proposition nr 20.
Stat
för Göta artilleriregemente, IVendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,
Lpplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente.
Överste ........................
Överstelöjtnant ............
j Majorer........................
Kaptener ....................
j Löjtnanter och fänrikar
Sekundlöjtnant (förvaltare).
j Styckjunkare ..........
Officerare.
Sekundofficerare.
Sergeanter
Manskap.
Furirer av 1. klassen ......................
» » 2. »
Konstaplar ......................................
Volontärer......................................
Sjukvårdsfurir av 2. klassen .............
Sjukvårdskonstaplar ..........................
Sjukvårdsartillerister.........................
Hantverksfurir av 2. klassen..............
Hantverkskonstaplar.................
Hantverksartillerister .......................
Hovslagarfurir av 2. klassen
Hovslagarkonstaplar.........................
Hovslagarartillerister .......................
Musiksergeant...............
Musikfurir av 1. klassen
» >» 2. »
Musikkonstapel ............
Musikvicekonstape] .....
Musikvolontärer ...........
Musikpersonal.
Regementsläkare.......
Bataljonsläkare .......
Regementsveterinär
Bataljonsveterinär ....
Clvilmilitär personal.
Civil personal.
Regementspastor, arvode.
Pensionerad personal.
Regementskassör, arvode....................................
Yapenförvaltare, » ..................
Expeditionsassistent, »
Furageförvaltare, »
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för se
regementen, förslagsvis .....................................
Arvode till 1 regemenspastor
» » 1 regementskassör
Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenförvaltare, 1 expeditionsassistent
och 1 furageförvaltare ....
Antal |
Löneplan vederbörligt avlönings- reglemente |
1 |
O. 6 |
1 |
O. 5 |
3 |
O. 4 |
12 |
0. 3 |
26 |
O. 2 och 0.1 |
1 |
Uo. 3 3) |
9 |
Uo. 3 |
'') 18 |
Uo. 2 |
15 |
Ma. 5 |
'') 27 |
Ma. 4 |
41 |
Ma. 3 |
no |
Ma. 1 |
i |
Ma. 4 |
2 |
Ma. 3 |
3 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
2 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
3 |
Ma. 3 |
4 |
Ma. 1 |
1 |
Uo. 2 |
1 |
Ma. 5 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
2 |
Ma. 1 |
1 |
C. 11 |
1 |
C. 9 |
2) 1 |
C. 9 |
1 |
C. 8 |
1 |
— |
1 |
|
1 |
— |
1 |
-- |
1 |
— |
ntliga |
|
ronor |
561 670: — |
» |
1 170: — |
» |
2 400: — |
» |
6 390: — |
Summa förslagsanslag kronor 571630: —
*) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 furirer av 2. klass.
3^ Tid ^orr^a^s artilleriregemento finnes ingen regementsveterinär.
) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Kanyl. Maj:ts proposition nr JO.
.‘39 Bil. 2.
Stat
för Gotlands artillerikär.
Officerare.
Överstelöjtnant ......................................
Kaptener ...............................................
Löjtnanter och fänrikar ..........................
Sekundofficerare.
Sekundlöjtnant (förvaltare).......................
Styckjunkare .........................................
Sergeanter ............................................
Manskap.
Furirer av 1. klassen .............................
» » 2. » .............................
Konstaplar ............................................
Volontärer...............................................
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ....................
Sjukv&rdskonstapel ................................
Sjukvårdsartillerist...................................
Hantverksfurir av 2. klassen ....................
Hantverkskonstapel ................................
Hantverksartillerist ................................
Hovslagarfurir av 2. klassen ...................
Hovslagarkonstapel .............................
Hovslagarartillerist ...............................
Musikpersonal.
Musiksergeant...............
Musikfurir av 1. klassen
» » 2. »
Musikkonstapel ............
Musikvicekonstapel ......
Musikvolontärer............
Pensionerad personal.
Vapenförvaltare, arvode ..........................
Expeditionsassistent, » ..........................
Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent
................................................................................
Antal |
Löneplan och lönegrad vederbörligt avlönings- reglemente |
i |
O. 5 |
6 |
O. 3 |
ii |
O. 2 och 0.1 |
i |
Uo. 3 *) |
3 |
Uo. 3 |
7 |
Uo. 2 |
5 |
Ma. 5 i |
10 |
Ma. 4 1 |
14 |
Ma. 3 |
71 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Uo. 2 |
1 |
Ma. 5 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
2 |
Ma. 1 |
1 |
|
1 |
— |
tronor |
224 400: - |
» |
4 260: — |
Summa förslagsanslag kronor 228 660: l
l) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Bil. 2. 40
Kungl. Maj;ts proposition nr 20.
Stat
för Bodens artilleriregemente.
Antal |
Löneplan vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överste .................................... |
1 |
O. 6 |
Överstelöjtnant ........................................... |
1 |
O. 5 |
Majorer........................ |
3 |
O. 4 |
Kaptener .......................... |
10 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar .............................................................. |
28 |
O. 2 och 0.1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare) ....... |
1 |
Uo. 3 l) |
Styckjunkare ..................... |
8 |
|
Sergeanter .............................................................................. |
17 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................. |
13 |
Ma. 5 |
» » 2. » ..................... |
24 |
Ma. 4 |
Konstaplar ......... |
30 |
Ma. 3 |
Volontärer ................... |
105 |
Ma. 1 |
Sj ukvårdsfurir av 2. klassen |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstaplar |
2 |
Ma. 3 |
Sj ukvårdsartillerister.............. |
3 |
Ma. 1 |
Hantverksfurirer av 2. klassen...... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskonstaplar.................... |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ............................................................. |
3 |
Ma. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Begementskassör, arvode.... |
1 |
_ |
Yapenförvaltare, » |
1 |
_ |
Expeditionsassistent, » ................................... |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis...... kronor |
519 580: — |
|
Arvode åt 1 regementkassör................................................... Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditions- |
» |
2 400: — |
assistent ............................................................... |
» |
4 260: — |
Summa förslagsanslag kronor |
526 240:— I |
Amu. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är
medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
/ Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Ilo. 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
+1 Bil. 2
Stat
för Arniéartilleriregeinentet.
Officerare.
Överste ........................
Överstelöjtnant ............
Majorer........................
Kaptener .....................
Löjtnanter och fänrikar
Sekundofficerare.
Sekundlöjtnant (förvaltare) .
Styckjunkare ....................................
Sergeanter .......................................
Manskap.
Furirer av 1. klassen..........................
» » 2. » ..........................
Konstaplar .......................................
Yolontärer..........................................
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ...............
Sjukvårdskonstaplar ...........................
Sjukvårdsartillerister..........................
Hantverksfurirer av 2. klassen ............
Hantverkskonstaplar..........................
Hantverksartillerister ........................
Musikstyckjunkare....
Musiksergeanter...............
Musikfurirer av 1. klassen
» » 2. »
Musikkonstapel ...............
Musikvicekonstapel...........
Musikvolontärer...... ........
Musikpersonal.
Civllmllitär personal.
Regementsläkare.
Antal
Pensionerad personal.
Kegementskassör, arvode.............................................................
Yapenförvaltare, » ...............................................................
Expeditionsassistent, » ...............................................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......
Arvode till 1 regementskassör..................................................
Arvoden å 2 340 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditionsassistent
..........................................................................
1
1
2
12
26
1
10
19
14
.27
35
113
1
2
2
2
4
3
Löneplau
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings reglemente -
O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 2 och O. 1
Uo. 3 '')
Uo. 3
Uo. 2
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Ma.
Uo. 3(4)
Uo. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
C. 11
1
1
1
kronor
566 250: —
2 400:-
4 680: —
Summa förslagsanslag kronor 573 330:
t) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 B höft. (Nr 20.) sisa 23 4
Bil. 2. 42
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Stat
för Luftvärnsartillerircgementet.
Antal |
Löneplan 1 vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överste ................................................................................. |
1 |
O. 6 |
Major........................................................................... |
1 |
O. 4 |
Kaptener, arvoden motsvarande lön enligt ............................... |
7 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar, arvoden motsvarande lön enligt ............. |
21 |
O. 2 och 0.1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnant (förvaltare) ......................................................... |
1 |
Do. 3 3) |
Styckjunkare .............................................................................. |
7 |
Uo. 3 |
Sergeanter ............................................................................... |
15 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen................................. |
8 |
Ma. 5 |
» » 2. » ........ |
15 |
Ma. 4 |
Konstaplar .................................. ...... |
24 |
Ma. 3 |
Yolontärer.............................................................. |
74 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ................................ |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstapel .............................................. |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsartillerist ........................................ |
1 |
Ma. 1 |
Hantverksfurirer av 2. klassen ......... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskonstaplar.................................... |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ................................................................. |
2 |
Ma. 1 |
Musikpersonal *). |
||
Musikfanj unkare.............................................. |
1 |
Uo. 3 (4) |
Musiksergeanter........................................... |
3 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen..... |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurirer av 2. klassen ... |
2 |
Ma 4 |
Musikkorpral ......... ...... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral.................................. |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer.......................................................................... |
3 |
Ma. 1 |
Civil personal. |
||
Garnisonspastor å Karlsborg, arvode................. |
1 |
— |
Pensionerad personal. |
||
Begementskassör, arvode......... |
1 |
— |
Y apenförvaltare, » ......... |
1 |
— |
Expeditionsassistent, » .................... |
1 |
- |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 362 900: —
Lön och. arvode till 1 gamisonspastor å Karlsborg........................ » 1 2) 3 000: —
Arvode till 1 regementskassör...................................................... » 2 400: —
Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenförvaltare och 1 expeditions
assistent
............................................................................... ,, 4 260:_
Summa förslagsanslag kronor 372 560: —
Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén Kapten eller löjtnant (fäni''ik\
som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön på stat
vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna
stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras
av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens (löjtnants-)
befordran stående kompetente löjtnanten (fänriken); den sålunda ledigblivna löjtnants-(fänriks-)lönen
disponeras på samma sätt för den närmast i tur stående kompetente
fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.
1 Avsedd för Karlsborgs garnison.
2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.
8) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
43 Bil. 2.
Stat
för Norrbottens nrtillcrilår.
I |
Antal |
Löneplan och lönegrad vederbörligt avlönings- reglemente |
Officerare. |
||
Major.......................................................................................... |
1 |
O. 4 |
Kaptener .................................................................................... |
4 |
0. 3 |
| Löjtnanter och fänrikar ............................................................ |
8 |
0. 2 och 0.1 |
Sekundofficerare. |
Uo. 31) |
|
| Sekundlöjtnant (förvaltare) ........................................................... |
1 |
|
Styckjunkare ........................................................................... |
2 |
Uo. 3 |
1 Sergeanter ............................................................................... |
6 |
Uo. 2 |
Manskap. |
Ma. 5 |
|
Furirer av 1. klassen.................................................................... |
5 |
|
» » 2. » .................................................................. |
9 |
Ma. 4 |
Konstaplar ................................................................................. |
10 |
Ma. 3 Ma. 1 |
Yolontärer................................................................................... |
20 |
|
Sjukvårdskonstapel ..................................................................... |
i |
Ma. ''6 |
Sjukvårds artillerist........................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarkonstapel ................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
1 Hovslagarartillerist ..................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Pensionerad personal. |
||
j Expeditionsassistent m. m., arvode ............................................... |
i |
— |
Kasernförvaltare m. m., arvode..................................................... |
1 |
|
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
159 120-. — |
|
1 Arvoden ä 2 130 kronor till 1 expeditionsassistent och 1 kasernför- |
||
valtare .................................................................................... |
» |
4 ZbU: — |
Summa förslagsanslag kronor |
163380 - |
|
'') Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4. |
Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken lian skall liänföras, utöver vad eljest är
medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
Bil. 2. 44
Kungl. Majits proposition nr 20.
Stat
för Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Antal |
Löneplan |
|
börligt avlönings- reglemente |
||
Ordinarie befattningshavare. |
||
Fälttygmästare................................................................ |
1 |
O. 5 |
Styresmän................................... |
3 |
O. 4 |
Tygmästare av 1. klassen..... |
1 |
O. 4 |
Tygmästare av 2. klassen ............................................. |
2 |
O. 3 |
Tyg- eller fabriksingenjörer ................... |
5 |
C. 12 |
Departementsskrivare ............... |
2 |
C. 6 |
Tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen...................... |
12 |
C. 7 |
Besiktningsrustmästare eller tygverkmästare |
18 |
C. 6 |
Verkmästare av 1. klassen ........... ...... |
6 |
c. e |
Tygförvaltare av 2. klassen........... |
8 |
C. 5 |
Verkmästare av 2. klassen................... |
2 |
C. 4 |
Tyg- eller fabriksskrivare...................... |
9 |
C. 3 |
Tyghantverkare ............... |
49 |
C. 3 |
Fortmaskinister ........................................................................... |
7 |
C. 3 |
Löner och arvode till ovanstående ordinarie beställningshavare, för- |
kronor |
|
slagsvis .............. |
— |
641 350: — |
Arvoden å 2,040 kronor till fälttygmästare och ä 2,400 kronor till |
||
envar av 3 styresmän vid artilleriets fabriker............................ |
— |
9 240: — |
Pensionerad personal. |
||
Officer, ledare för artilleriregementets tekniska revision, arvode...... Expeditionsassistent vid tekniska revisionen, arvode |
1 |
3 600: — |
1 |
2 340: — |
|
Expeditionsassistenter vid artilleriregementets militärbyrå, arvoden.. |
3 |
7 020: — |
Expeditionsassistent vid artilleriregementets civilbyrå, arvode |
1 |
2 340: —! |
Expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stock- |
||
holms tygstation, arvoden ...................... |
7 |
16 380: — j |
Kontroll- och besiktningssekundofficerare, arvoden.......................... |
2 |
4 680:—| |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
686 950. -| |
Anm. 1. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.
Anm. 2. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den lönéklass, till vilken han skall hänföras utöver vad eljest
är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänsteår.
Kungl. Maj:ts proposition nr JO.
45 Bil. 2
Stut
för fast anställda ofllcerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.
Antal |
Löneplan vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överstar .................................................................................... |
3 |
O. 6 |
Överstelöjtnanter ...................................................................... |
4 |
O. 5 |
Majorer....................................................................................... |
9 |
O. 4 |
Kaptener ................................................................................... |
49 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar ............................................................. |
81 |
O. 2 och O. 1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnanter (förvaltare)......................................................... |
5 |
Uo. 3S) |
Fanjunkare .............................................................................. |
33 |
Uo. 3 |
Sergeanter .......................... ....................... ............................. |
66 |
Uo. 2 |
Musikpersonal |
Uo. 2 |
|
Musiksergeanter........................................................................... |
2 |
|
Civilmllitär personal. |
C. 11 |
|
I Regementsläkare ....................................................................... |
1 |
|
| Bataljonsläkare .......................................................................... |
1 |
C. 9 |
j Bataljonsveterinärer *) ................................................................. |
2 |
0. 8 |
| Radioingenjör .............................................................................. |
1 |
C. 12 |
j Fortifikationskassörer .................................................................. |
9 |
C. 7 |
1 Departementsskrivare ................................................................... |
i |
0. 6 |
j Tygverkmästare ........................................................................... |
7 |
C. 6 |
j Vapenhantverkare ........................................................................ |
5 |
C. 3 |
j Tyghantverkare ........................................................................... |
24 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare...................................................................... |
5 |
C. 1 |
j Civil personal. |
||
1 Regementspastor, arvode.............................................................. |
i |
Avd. B. 1 |
j Expeditionsvakt vid fortifikationsstabens huvudstation.................... |
i |
|
Pensionerad personal. |
||
| Bibliotekarie, arvode................................................................. |
i |
— |
[ Expeditionsofficer, arvode ........................................................ |
i |
— |
j Regementskassörer, arvoden.......................................................... |
4 |
— |
Expeditionsassistenter vid fortifikationsstabens huvudstation och |
||
fortiiikationsdepartementet, arvoden............................................. |
4 |
— |
1 Expeditionsassistenter vid fästningsstaberna, arvoden ..................... |
3 |
— |
j Uppbördsman m. m. å Laxön, arvode............................................. |
1 |
|
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... |
kronor |
1 521 700: — |
Arvoven ä 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av |
||
kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 4 arvoden............................. |
» |
2 400: — |
Arvode till 1 regementspastor .................................................... |
)) |
1 170: — |
Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer |
)) |
7 200: — |
Arvoden ä 2 400 kronor till envar av 4 regementskassörer ........... |
)» |
9 600: — |
Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2130 kronor) till envar av 7 |
||
expeditionsassistenter och 1 uppbördsman m. m. å Laxön............ |
n |
17 780: — |
Summa förslagsanslag kronor 1 559 850: — |
*) Av bataljonsveterinärerna är en avsedd för Karlsborgs garnison.
2) Åtnjuter därutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är
medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
Bil. 2. 46
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Svea ingenjfiikår.
Löneplan |
||
och lönegrad |
||
enligt veder- |
||
börligt |
||
avlönings- |
||
reglemente |
||
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
6 |
Ma. 5 |
» av 2. » ........................................................ |
11 |
Ma. 4 |
Korpraler............................................................................ |
14 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ......................................................... |
14 |
Ma. 2 |
Yolontärer........................................................................... |
80 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 1. klassen................................................. |
1 |
Ma. 5 |
Hantverksfurirer av 2. klassen .................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskorpraler ................................................................. |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksvicekorpraler .......................................................... |
3 |
Ma. 2 |
Hantverkssoldater ................................................................. |
8 |
Ma 1 |
Vapenhantverkarkorpral............................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral ........................................................ |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat ................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2 klassen.................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjuk vårdskorpral.......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpral.................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Sjnkvårdssoldater................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Hovslagarvicekorpral.................................................. |
1 |
Ma. 2 |
Hovslagarsoldat .......................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Musikmanskap. |
||
Musikfurir av 1. klassen.................................... |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurir av 2. klassen...... |
1 |
Ma. 4 |
Musikjrorpral ................................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ...................... .................. |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer......................................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie bes tall n in sb a vare, förslagsvis ...... kronor |
129 400.- — |
|
Summa förslagsanslag kronor |
129 400:—; |
Kungl. Moj:ts proposition nr 20.
47 Bil. 2.
Stut
I
för Göta ingenjörkår.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...............................
Furirer av 2. klassen ...............................
Korpraler ................................................
Vicekorpraler ..........................................
Volon tärer ..............................................
Hantverksfurir av 1. klassen....................
Hantverksfurir av 2. klassen.....................
Hantverkskorpraler ..................................
Hantverksvicekorpraler.............................
Hantverkssoldater ....................................
Vapentiantverkarkorpral..........................
Vapenhantverkarvicekorpral......................
Vapenhantverkarsoldat .............................
Sjukvårdsfurir av 2. klassen .....................
Sjukvårdskorpral .....................................
Sjukvårdsvicekorpral ...............................
Sjukvårdssoldat.......................................
Hovslagarvicekorpral ..............................
Hovslagarsoldat ......................................
Löner till ovanstående ordinarie beställning
Antal |
Löneplan och lönegrad |
|
4 |
Ma. 5 |
|
9 |
Ma. 4 |
|
11 |
Ma. 3 |
|
10 |
Ma. 2 |
|
58 |
Ma. 1 |
|
1 |
Ma. 5 |
|
2 |
Ma. 4 |
|
3 |
Ma. 3 |
|
2 |
Ma. 2 |
|
6 |
Ma. 1 |
|
1 |
Ma. 3 |
|
1 |
Ma. 2 |
|
1 |
Ma. 1 |
|
1 |
Ma. 4 |
|
1 |
Ma. 3 |
|
1 |
Ma. 2 |
|
1 |
Ma. 1 |
|
1 |
Ma. 2 |
|
1 |
Ma. 1 |
|
lavare, förslagsvis...... |
kronor |
96 760: - |
Summa förslagsanslag kronor |
96 760:- |
Bil. 2. 48
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Fälttelegrafregementet.
Antal |
Löneplan I |
|
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen............. |
7 |
Ma 5 |
Furirer av 2. klassen............. |
14 |
|
Korpraler .................... |
20 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ........................ |
20 |
|
Volontärer .................................... |
no |
|
Hantverksfurir av 1. klassen... |
1 |
|
Hantverksfurirer av 2. klassen ........... |
3 |
Ma 4 |
Hantverkskorpraler.......................... |
6 |
|
Hantverksvicekorpraler.................. |
5 |
Ma. 2 1 |
Hantverkssoldater ... |
12 |
Ma 1 |
V apenliantverkarkorpral................... |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral.......... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat .... |
1 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen .... |
1 |
Ma 4 |
Sjukvårdskorpral .......... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpral....... |
1 |
Ma. 2 |
S.jukvårdssoldater.......... |
2 |
|
Hovslagarkorpral ..... |
1 |
Ma. 3 |
Hovslagarvicekorpral .... |
1 |
Ma. 2 |
Hovslagarsoldat ................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Musikmanskap. |
||
Musikfurir av 1. klassen......... |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurir av 2. klassen ... |
1 |
|
Musikkorpral ............. |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ............... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer..................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor |
174 120: — |
|
Summa förslagsanslag kronor |
174 120 — |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
49 Bil. 2.
Stat
för Bodens ingcnjörkår.
Antal |
Löneplan och lönegrad |
3 |
Ma. 5 |
7 |
Ma. 4 |
11 |
Ma. 3 |
10 |
Ma. 2 |
56 |
Ma. 1 |
i |
Ma. 5 |
2 |
Ma. 4 |
3 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
6 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 3 |
2 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 2 |
kronor |
78,620: — |
Manskap.
Furirer av 1. klassen .........................
Furirer av 2. klassen .........................
Korpraler .........................................
Vicekorpraler .................................
Volontärer ........................................
Hantverksfurir av 1. klassen..............
Hantverksfurirer av 2. klassen ...........
I Hantverkskorpraler ...........................
Hantverksvicekorpraler .....................
Hantverkssoldater ...........................
Vapenhantverkarkorpral ....................
Vapenhantverkarvicekorpral ..............
Vapenhantverkarsoldat .....................
Sjukvårdskorpral ..............................
Sjukvårds vicekorpraler .....................
Sjukvårdssoldat ................................
Hovslagarvicekorpral.........................
Summa förslagsanslag kronor 78,620: -
Stat
för Norrlands ingenjörkår.
Löneplan och lönegrad |
||
■ |
Antal |
enligt veder-börligt |
Manskap. |
Ma. 5 |
|
Furirer av 1. klassen ................................................................. |
4 |
|
Furirer av 2. klassen .................................................................. |
7 |
Ma. 4 |
Korpraler ................................................................................... |
10 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler .............................................................................. |
10 |
Ma. 2 |
Volontärer .................................................................................. |
60 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 1. klassen....................................................... |
i |
Ma. 5 |
Hantverksfurirer av 2 klassen ...................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskorpraler ...................................................................... |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksvicekorpraler ............................................................... |
3 |
Ma. 2 |
Hantverkssoldater ........................................................................ |
8 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
1 |
Ma. o |
Vapenhantverkarvicekorpral ......................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsold åt ................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
j Sjukvårdskorpral ......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
i Sjukvårdsvicekorpral ................................................................... |
1 |
Ma. 2 Ma. 1 |
Sjukvårdssoldat .......................................................................... |
1 |
|
i Hovslagarvicekorpral .................................................................. |
} |
Ma. 2 Ma. 1 |
J Hovslagarsoldat .......................................................................... |
i |
|
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... |
rronor |
93 620: — |
Summa förslagsanslag kronor 93 620: —1
Bil. 2. 50
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överste............... |
1 |
O 6 |
Överstelöjtnanter .......................... |
3 |
O. 5 |
Majorer.............................. |
3 |
O. 4 |
Kaptener ......................................... |
24 |
O. 3 |
Löjtnanter och fänrikar ....................................................... |
44 |
O. 2 och O. 1 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnanter (förvaltare)... |
6 |
Uo. 31) |
Fanjunkare ....................... |
25 |
Uo. 3 '' |
Sergeanter ........................................ |
50 |
Uo. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musiksergeanter......................................................... |
6 |
Uo. 2 |
Civllmilitär personal. |
||
Regementsläkare............ |
6 |
C. 11 |
Bataljonsläkare .......... |
6 |
C. 9 |
Bataljonsveterinärer...... |
5 |
C. 8 |
Hantverkare...... |
20 |
C 3 |
| Förrådsvaktmästare .................................................. |
6 |
C. 1 |
Civil personal. |
||
j Regementspastorer, arvode............................................................ |
2 |
— |
Pensionerad personal. |
||
J Regementskassörer, arvoden ... |
6 |
|
Expeditionsassistent i tränginspektionen, arvode ... |
1 |
|
Vapen- och furageförvaltare m. m., arvoden................................... |
12 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor |
895 630:— |
|
Arvode a 1,170 kronor till 2 regementspastorer |
„ |
2 340: — |
Arvoden å 2,400 kronor till envar av 6 regementskassörer |
») |
14 400: — |
Arvode till 1 expeditionsassistent .. |
)> |
2 340: — |
Arvoden å 2,130 kronor till envar av 6 vapen-och 6 furageförvaltare |
» |
25 560:—| |
Summa förslagsanslag kronor |
940 270 -1 |
*) Åtnjuta därutöver,, i form av arvode, lönefyllnad till Ilo. 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
r>i Bil. 2.
Stat
för Svea iriinirk&r och Norrlands trängkår.
Manskap.
I Furirer av 1- klassen ...............................
| Furirer av 2. klassen ...............................
| Korpraler ...............................................
i Vicekorpraler..........................................
| Volontärer................................................
Hovslagarkorpral .....................................
j Hovslagarvicekorpral ...............................
Musikpersonal.
Musikfurir av 1. klassen...........................
Musikfurir av 2. klassen...........................
Musikkorpral .........................................
Musikvicekorpral .....................................
Musikvolontärer......................................
Löner till ovanstående ordinarie beställnin]
j Antal |
Löneplan 1 och lönegrad| |
|
4 |
i Ma. 5 |
|
10 |
Ma 4 |
|
11 |
Ma. 3 |
|
11 |
Ma. 2 |
|
17 |
Ma. 1 |
|
1 |
Ma. 3 |
|
1 |
Ma. 2 |
|
1 |
Ma. 5 j |
|
1 |
Ma. 4 |
|
1 |
Ma. 3 |
|
1 |
Ma. 2 |
|
..................................| 2 |
Ma. 1 |
|
shavare, förslagsvis..... kronor |
59 280: — |
|
Summa förslagsanslag |
sronor |
59 280 — |
Stat
för Göta trängkår, Skånska trängkåren, Västmanlands trängkår och Östgöta trängkår.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ..
Furirer av 2. klassen ..
Korpraler ..................
Vicekorpraler .............
Volontärer ..................
Hovslagarkorpral ........
Hovslagarvicekorpral ..
Musikpersonal.
Antal
4
8
8
9
13
1
1
Musikfurir av 1- klassen.............................................................
Musikfurir av 2. klassen.............................................................
Musikkorpral ..........................................................................
Musikvicekorpral .......................................................................
Musikvolontärer..........................................................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor 49 ISO:
Löneplan
och. lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Summa förslagsanslag kronor 49150: —
Bil. 2. 52
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Intendenturkåren.
. |
Antal |
Löneplan i |
Officerare. |
||
Överstar.................... |
2 |
0. 6 |
Överstelöjnanter......... |
5 |
O. 5 |
Majorer.............. |
9 |
O. 4 |
Kaptener........................ |
73 |
O. 3 |
Löjtnanter............................................. |
14 |
O. 2 |
Sekundofficerare. |
||
Sekundlöjtnanter (förvaltare) ............. |
10 |
Uo. 4 |
Fanjunkare ....................... |
6 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................. |
11 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
1 Furirer av 1. klassen ...... |
14 |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................................................;;;;;; |
13 |
Ma. 4 |
Clvllmilltär personal. |
||
{ Deparfcementsskrivare .......................................... |
O tJ |
C. 6 |
Civil personal. |
||
j Expeditionsvakt vid Intendenturstaben .......................................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Pensionerad personal. |
||
j Officerare vid arméförvaltningens intendentsdepartement, arvoden |
2 |
_ |
i Förrådskassörer, arvoden... |
2 |
_ |
j Expeditionsassistenter, arvoden |
5 |
— |
j Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor |
859 760: — |
|
, Arvoden a o bUO kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet |
)) |
7 200: — |
J Arvoden å 2 400 kronor till 2 förrådskassörer |
» |
4 800: — |
| Arvoden å 2 340 kronor till 5 expeditionsassistenter.. |
» |
11 700: — |
; Tjänstgör/ngstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran-ter, som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tiänst- |
||
görmg utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis . |
)) |
15 000: — |
Dagarvoden till officerarne och underofficerarne, som utan att uppbära |
||
befattning vid truppförband, förslagsvis .. '' |
» |
13 000: — |
Summa förslagsanslag kronor |
»11460. - |
Anm. Officer, sekundofficer eller likställd, som under 6 år varit placerad i Boden, må för
bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest
är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
™ Bil. 2.
Stål
för Garnlsonssjiiklmset i Stockholm.
Löneplan och lönegrad |
Enhets- |
||
An- |
enligt veder- |
kostnad. |
Summa |
tal |
börligt |
Arvode. |
kronor |
avlönings -reglemente |
Kronor. |
I. Avlöningar m m.
Ordinarie beatällningahavare.
Överläkare (regementsläkare) .....................
Löner till ovanstående ordinarie beställnings
havare,
förslagsvis .................................
Arvode till den överläkare., som förordnas såsom
chef läk are ..................................................
Övrig personal.
Redogörare, förutom fri hostad, arvode ...........
Överläkare vid avdelningen för hud- och köns
sjukdomar, tillika föreståndare för polikliniken
för nämnda sjukdomar, arvode .....................
Underläkare, förutom fri hostad med möbler och
sängservis, bränsle, lyse samt kost, arvode
Underläkare, d:o d:o ..................................
Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,
arvode ................................
Föreståndare för tandpolikliniken, arvode ..
Läkare vid ögonpolikliniken, arvode..........
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,
arvode..................................................
Apotekare, arvode ...................................
Apotekare, biträde, arvode .......................
Obducent, arvode ....................................
Röntgenföreståndare, arvode ....................
Sjukgymnast, arvode................................
Sjukhuspredikant, arvode..........................
Juridiskt biträde, arvode.......................
Husmoder, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt.
arvode................................................
3 tillägg å arvodet å 120 kronor att utgå, det
första efter 3 års, det andra efter 6 års och
det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Översköterskor, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle, lyse samt kost och
tvätt, arvoden ......................................
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det
första efter 3 års, det andra efter 6 års och
det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
tvätt, arvoden .............................................
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för
kost å 2 kronor per dag, arvoden...........
Riksföreståndare, arvode..........................
Överkokerska, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
tvätt, arvode.........................................
2 tillägg å arvodet, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
2 |
C. 11 |
||||
— |
— |
— |
_! i |
19 080 |
— |
— |
— |
— |
— |
1170 |
i |
1 |
— |
— |
— |
3 600 |
- |
1 |
— |
— |
— |
4 650 |
_ |
2 |
_ |
3 480 |
_ |
6 960 |
- |
3 |
— |
3 270 |
— |
9 810 |
|
1 |
_ |
_ |
_ |
3 480 |
|
1 |
_ |
— |
— |
2 910 |
— |
1 |
— |
— |
— |
2 340 |
|
1 |
_ |
_ |
_ |
'') 2 440 |
|
1 |
— |
— |
— |
8100 |
— |
1 |
— |
— |
— |
5 400 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1170 |
— I |
1 |
— |
— |
— |
3 480 |
— 1 |
1 |
— |
— |
— |
1050 |
- |
1 |
— |
— |
— |
600 |
|
1 |
— |
— |
— |
360 |
— |
1 |
— |
— |
1290 |
~ i |
|
8 |
— |
1050 |
— |
8 400 |
|
8 |
480 |
3 840 |
|||
8 |
_ |
*)815 |
_ |
6 520 |
|
1 |
— |
— |
— |
*) 2 440 |
-! |
1 |
— |
— |
— |
900 |
l- |
— |
— |
| - |
— |
79 74o|— |
■) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lysi
'') Därav 365 kronor i hyresbidrag.
Bil. 2. 54
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Löneplan och lönegrac |
Enhets- |
|||||
An |
enligt veder |
kostnad. |
Summa |
|||
tal |
börligt avlönings- reglemente |
Arvode. Kronor. |
kronor |
|||
Transpori Kokerska, förutom fri bostad med möbler och |
— |
— |
79 74C |
) — |
||
tvätt, arvode............................................... Köksbiträden, förutom fri bostad med möbler |
1 |
— |
— |
60C |
»— |
|
tvätt, arvoden ............................................. Sjukhus väbel, förutom fri bostad med bränsle och |
4 |
— |
450 |
— |
1 80C |
- |
och lyse, arvode .......................................... Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor |
1 |
— |
— |
— |
1 74C |
— |
per dag, arvode ....................................... Städerskor, förutom fri bostad med möbler och |
1 |
— |
— |
>)815 |
— |
|
tvätt, arvoden ............ Tvättförestånderska, förutom fri bostad med |
2 |
450 |
— |
900 |
— |
|
kost och tvätt, arvode ............................... 2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2 |
1 |
870 |
||||
kronor per dag, arvoden .............................. Sömmerska, förutom ersättning för kost å 2 kronor |
5 |
— |
in CO |
— |
4 075 |
- |
per dag, arvode ............ i Maskinist, förutom bostad med bränsle och lyse, |
i |
— |
— |
— |
!)815 |
—! |
arvode...................... |
i |
_ |
1 740 |
|||
Eldare, arvoden ......... Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle |
2 |
— |
1650 |
— |
3 300 |
— |
och lyse, arvode .......................................... G-årdsvaktmästare, tillika snickare, förutom fri |
1 |
— |
- |
— |
2100 |
— |
bostad med bränsle och lyse, arvode |
1 |
_ |
1 470 |
|||
Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, arvode |
1 |
— |
— |
— |
1920 |
- |
kronor per dag, arvode..................... Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och |
1 |
— |
— |
— |
>)815 |
— |
lyse, arvode ............................................ Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 regie- |
1 |
— |
— |
— |
1410 |
— |
mentet för sjukhuset...... |
— |
_ |
. |
3 500 |
||
Till vikariatsersättning under sjukdom ........... För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
personal............... |
— |
— |
_ |
7 400 |
||
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal ......... |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
Säger för övrig personal, högst kronor II. Arvodestillägg. Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 1 husmoder och 8 översköterskor (360 X 9) ............................. kronor 3 240: — Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt 1 överkokerska och 1 tvättförestån-derska (200 X 2)..................... kronor 400: — eller tillhopa kronor 3 640: —, |
116 110 |
|||||
varav beräknas förslagsvis hälften eller............ |
— |
— |
— |
1820 |
||
Summa förslagsanslag kronor Därav 365 kronor i hyresbidrag. |
— |
— |
— |
138180 |
Anm. 1.
Anm. 2
Anm. 3
Anm. 4
Anm. 5
Kungl. Majits proposition nr 20. 55 Bil. 2.
Arvoden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas
av sjuksköterskeelever från flöda Korset.
Därest fri bostad tillhandahålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning
enligt do i 19 § avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. tl. vid armén och marinen
stadgade grunder.
Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.
I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla
vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är
stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.
. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med
bränsle och lyse ej till dem utgå.
Bil. 2. 56
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för Garnisonssjukhuset å Karlsborg.
Enhets- |
|||||
Anta] |
kostnad. |
Summa i |
|||
I. Avlöningar m. m. |
Arvode. Kronor. |
kronor j |
|||
Ordinarie fleställningshavare. |
|||||
Regementsläkare, lön enligt C. 11........ |
1 |
||||
Bataljonsläkare, lön enligt C. 9 ....................................... Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags- |
1 |
||||
vis................................ |
— |
— |
— |
15 800 |
|
Övrig personal. |
• |
1 |
|||
Sjukhus väbel, förutom fri bostad, med bränsle och lyse, |
i i |
||||
arvode .................... |
1 |
_ |
1740 |
_ |
|
Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng- |
|||||
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden..... 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter |
2 |
1050 |
2100 |
_i |
|
Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad |
| |
||||
med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost |
1 |
480 |
1 |
||
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis, |
! |
||||
bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode Gårdskarl ■) och eldare, förutom fri bostad med möbler och |
1 |
— |
— |
360 |
—1 |
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode |
1 |
— |
— |
1050 |
—! |
till vikariatsersättning under sjukdom... |
360 |
||||
Säger för övrig personal, högst kronor |
— |
— |
- |
6 090 |
— |
II. Arvodestillägg. |
■ |
||||
Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt 2 översköterskor |
|||||
eller tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften |
— |
_ |
360 |
_1 |
|
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
-I |
22 250 |
*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.
Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga
om uppflyttning till högre löneklass.
Kung!. Muj:ts proposition nr JO.
•r>7 Bil. 2.
Stat
för Garnisonssjiiklmset i Boden. V
Enhets- |
|||||
• Antal |
kostnad. Arvode. |
Summa |
|||
Kronor. |
|||||
I. Arvoden m. m. |
|||||
Redogörare, förutom fri bostad med bränsle och lyse........ Husmoder, förutom fri bostad med möbler oeh sängservis, |
i |
— |
— |
3180 |
— |
bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................... |
i |
— |
— |
1290 |
|
8 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter |
|||||
väl vitsordad tjänst. |
|||||
Oversköterska (operations- och röntgensköterska), förutom |
|||||
fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse |
4 |
1 290 |
— 1 |
||
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter |
|||||
3 års. det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års |
|||||
Oversköterskor, därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik- |
|||||
sköterska och 1 barnmorska, förutom fri bostad med tvätt........................................................................ 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter |
10 |
1050 |
— |
10 500 |
|
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års |
|||||
Undersköterskor, därav 1 biträdande barnmorska, förutom |
|||||
fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse |
8 |
480 |
3 840 |
||
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler |
|||||
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt.... |
8 |
450 |
— |
3 600 |
— |
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt redogöraren .............. |
1 |
— |
— |
■)2 440 |
|
Sjukhus väbel.................................................................. Köksförestånderska, tillika överkokerska, förutom fri bo- |
1 |
— |
— |
a)2 440 |
|
stad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt |
1 |
1050 |
|||
2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter |
|||||
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst. |
|||||
bränsle och lyse samt kost och tvätt .......................... |
1 |
— |
— |
600 |
— |
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................... Baderskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis, |
3 |
450 |
— |
1350 |
| |
bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................... Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis, |
2 |
450 |
— |
o o 05 |
— |
bränsle och lyse samt kost och tvätt .......................... Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och |
2 |
450 |
— |
900 |
— I |
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt............ 2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter |
1 |
— |
— |
870 |
|
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst. |
|||||
Tvättbiträden................................ |
6 |
2;815 |
— |
4 890 |
_ |
Sömmerska........... |
1 |
_ |
_ |
a)815 |
_ |
Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse ......... Eldare, förutom fri bostad med möbler och sängservis, |
1 |
— |
— |
1740 |
— |
bränsle och lyse samt kost och tvätt .......... |
2 |
1050 |
— |
2100 1 |
— |
Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse |
1 |
— |
— |
2100 | |
- |
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt ..... |
1 |
— |
— |
1050 1 |
— |
Transport |
— ] |
— — |
46 945 |
—I |
V Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.
2) » 865 » » » » » » » . m
Bihang till riksdagens protokoll 1024. 1 sand. 11 B höft. (Nr 20.) 212523
5
Bil. 2. 58
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Antal |
Enhets- kostnad Arvode Kronor |
Summa kronor |
|||
Transport |
_ |
_ |
_ |
46 945 |
_ |
Till arvoden åt extra personal.......................................... |
— |
— |
— |
3 500 |
— |
Till vikariatsersättning under sjukdom.............................. |
— |
— |
— |
600 |
— |
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal ... |
— |
— |
— |
6 400 |
— |
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal........................... |
— |
— |
— |
500 |
— |
Säger för arvoden m. m. högst kronor II. Arvodestillägg. Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt 1 husmoder och 11 översköterskor (360 X12) .................. kronor 4 320: — Arvodestillägg ä 200 kronor (=100x2) åt 1 köksförestånderska (överkokerska) och 1 tvättförestånderska (200 X 2................. » 400: — |
57 945 |
||||
eller tillhopa kronor 4 720: — |
|||||
varav beräknas förslagsvis hälften eller ........................ |
— |
— |
— |
2 360 |
— |
Säger kronor |
— |
— |
— |
60 305 |
— |
Härifrån avgår beräknad ersättning för vård av civila sjuka |
— |
— |
— |
42 695 |
— |
Förslagsanslag kronor |
— |
— |
17 610 |
— |
Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla
vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är
stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens
i Boden bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.
Anm. 3. Den, som i 6 år varit placerad i Boden, må för bestämmande av arvodestillägg
utöver vad eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänsteår.
Kttngl. Maj:ts proposition nr JO.
59 Bil. 2.
Stut
för Arméns sjuksköterskekår.
Antal |
Enhets- kostnad. Arvode. Kronor. |
Summa kronor |
|||
Sjuksköterskor, utom fri bostad med möbler, bränsle och lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode .......... 3 tillägg å arvodet ä 120 kronor, att utgå, det första efter För anställande av extra sjuksköterskor........................... |
41 |
1050 |
— |
43 050 13 590 |
— |
Säger högst kronor |
— |
— |
— |
56 640 |
— |
Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 41 sjuksköterskor |
7 380 |
| _ |
|||
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
— |
64 020 |
-| |
Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i (i och 7 §§
i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat mjfl. vid armén och marinen är stadgat i iråga
om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 3. Den, som i 6 år varit placerad i Boden, må för bestämmande av arvodestillägg
utöver vad eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
Anm. 3. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester
och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten
kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett
annat truppförbands etablissemang m. m.
Bil. 2. 60
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Stat
för Polispersonalen i Boden och Karlsborg.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
An- |
enligt veder |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Boden. |
Karlsborg. |
||||
Poliskommissarie........... |
1 |
C. 6 |
Överkonstapel ............... |
1 |
C. 3 |
Överkonstaplar.............. |
5 |
C. 3 |
Konstapel..................... |
1 |
C. 2 |
Konstaplar................... |
18 |
C. 2 |
|||
Extra konstaplar, arvoden |
6 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 106 720: —
Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden
i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och
underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl.
vid armén och marinen, förslagsvis................................................ » 19 080: —
Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning,
högst ......................................................................................... » 600: —
Summa förslagsanslag kronor 126 400: —
Anm. 1. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära befattningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.
Anm. 2. Den, som i 6 år varit placerad i Boden, må för bestämmande av den löneklass,
till vilken han skall hänföras, utöver vad eljest är medgivet tillgodoräkna sig
tre tjänsteår.
Kanyl. Maj.ts proposition nr JO.
(51
Bil 2
Förteckning
Över i stat icke uppförda arvoden in. in.
1. 2. I 3. 4. 6. 6. 7
A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.
B. Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare in. fl.
ersättningar
8
Summa
kronor.
köks- | |
furage- upp- börds- män. |
övrig personal. |
maski- nister. |
eldare. |
kokerskor 1 köks- i |
övrig personal. |
||||||||||
Försvarsdepartementet. Portvakt vid försvarsdeparte-mentet .............................. |
! |
2100 |
2100 |
|||||||||||||
Arméförvaltningen. Värmeingenjör å arméförvalt-ningens fortifikationsdeparte-ment ................................. |
11610 |
'' |
_ |
11610 |
||||||||||||
Officer, sakkunnig i fråga om |
1410 |
- |
- |
1 410 |
_ |
|||||||||||
Chefen för arméns centrala be-klädnadsverkstad ............... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1500 |
_ |
|||
Maskinisten och eldare vid ar-méförvaltningens ämbetshus |
_ |
_ |
_ |
_ |
'' _ |
- |
2 340 |
_ |
1470 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 810 |
_ |
Portvakt vid arméförvaltnin-gens ämbetshus.................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
468 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
468 |
_ |
||
Biträde vid arméförvaltningens |
_ |
_ |
468 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
468 |
_ |
||
Föreståndaren för modellkam-maren .............................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 340 |
_ |
2 340 |
_; |
|||||||
Föreståndaren för livrustkam-maren .............................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1050 |
_ |
1050 |
_ |
||
Föreståndaren och uppbörds-mannen för artillerimuseum. |
_ |
_ |
• _ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1410 |
_ |
1410 |
_ |
|||
Biträde vid artillerimuseum . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
| - |
— |
— |
— |
— |
— |
930 |
— |
930 |
— |
Vaktmästaren vid artillerista-bens lokaler å artillerigården, |
— |
1800 |
1800 |
|||||||||||||
Första arméfördelningen. Till juridiskt biträde vid första |
348 |
348 |
||||||||||||||
Vissa arvoden att utbetalas från |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1710 |
— |
1710 |
_ |
|
Tillsyningsman för övningsfäl-tet Ljungbyhed (disponeras |
| 1 - |
234 |
234 |
|||||||||||||
Tillsyningsmannen vid land-stormsförrådet nr 12 B ....... |
_ |
_ |
_ |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
60 |
— |
60 |
_ |
|
Tillsyningsmannen vid Senoren |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1) |
— |
1 2) 11 152 |
— |
30 |
— |
30 |
— |
|
Kronobergs regemente............ |
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
*) 2 832 |
— |
| 1992 |
i |
— |
— |
— |
7 968 |
— |
|
Tillsyningsmannen över bygg-naderna å Ljungbyhed ...... |
234 |
234 |
_ |
|||||||||||||
Hallands regemente............... |
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
1 2 550 |
— |
1920 |
— |
660 |
— |
— |
5 622 |
— |
'') Därav 2 82 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
» 49 2 » » » » » » » » .
Bil. 2. 62
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
i. 2. 3.
A. Arvoden till ordinär!
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.
4. S. 6. 7.
B. Arvoden till vissa ieke-ordinarie
befattningshavare m. fl.
ersättningar
köks- furage
före-
upp
stån-
börds
dare.
män.
Norra skånska infanterirege |
||||
mentet ... |
. 341 |
5- |
144 |
- |
Södra skånska infanterirege |
''1346 \282 |
|||
mentet ............................. |
_ |
J> 144 |
||
Skånska kavalleriregementet.. |
282 |
_ |
348 |
|
Vendes artilleriregemente ..... |
1282 282 (210 |
_ _ — |
1/282 j\282 |
|
För uppbörden och redovis |
||||
ningen vid Råbelöv |
— |
_ |
_ |
|
Yaktaren vid Råbelövs kruthus |
||||
Tillsyningsmannen vid Rinkaby |
||||
Yaktaren vid etablissemanget å |
||||
s. k. Blekedammen |
_ |
_ |
_ |
|
Skånska trängkåren.............. |
210 |
— |
210 |
|
Andra arméfördelningen. |
||||
Till juridiskt biträde vid andra |
||||
arméfördelningen ... |
||||
Garnisonssjukhuset i Linköping |
||||
en sjukhusväbel, tillika för- |
||||
valtare ... |
— |
— |
— |
|
en eldare, tillika gårdskarl.. |
— |
— |
— |
|
Första livgrenadjärregementet |
348 |
— |
144 |
|
Andra livgrenadjärregementet. |
348 |
— |
144 |
|
Yolontärskolan i Norrköping.. |
— |
— |
— |
|
Jönköpings regemente............ |
348 |
— |
144 |
|
Kalmar regemente ................ |
348 |
— |
144 |
|
Smålands husarregemente...... |
282 |
— |
348 |
|
Smålands artilleriregemente ... |
282 |
— |
282 |
|
skjut fält............................ Ostgöta trängkår .................. |
210 |
— |
210 |
|
Tredje arméfördelningen. |
||||
Till juridiskt biträde vid tredje |
||||
arméfördelningen............... |
'' |
— |
— |
OYTlg
personal.
348
234
maski
nister.
2 550
2 940
2 550
2 550
2 550
2 550
'') 2 898
2 550
2130
2 550
7) 3 138
2 550
2 550
2 550
eldare.
1710
i)
1782
1920
2 340
1710
•)2 130
kokerskor
och
köks
biträden.
*)768
s)
1080
1080
1290
660
660
660
660
ovng
personal.
660
1050
1710
1710
(2130
6>
(1926
8)
I 2100
(. 1 926
1920
6)2136
’)2 058
660
660
870
660
750
660
870
660
660
660
660
660
468
582
348
348
; 2 240 —
! -I -
l _
i
} -
1410
348
*) Därav 382 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
) 11 108»» » » » ,, „ j)
*) » 420 » » » » » » » „
*) » 500 » » » » » » ,i „
s) » 348 » » » » » » » „
®) » 426
7) » 588
8) » 390
8.
Summ
kronor
7 302
7 794
6 810
10 788
348
468
582
348
5 760
348
2 240
1050
6 420
6 282
3114
7 758
9186
6 420
5 910
1410
5 688
348
KungI. Maj:ts proposition nr 20.
63 Bil. 2
A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med B
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret m. fl.
Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare in. fl.
ersättningar
Summa
kronor.
köks- före- stån- dåre. |
farage- upp- börds- man. |
övrig personal. |
maski- nister |
cldare. |
kokerskor och köks- biträden. |
övrig personal. |
||||||||||
issa arvoden att utbetalas från |
96 |
96 |
||||||||||||||
tredje arméfördelningens stab |
||||||||||||||||
en sjukhusväbel, tillika för-valtare .............................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
/ 1710 |
— |
| 660 |
— |
1) 2 240 |
— |
2 240 |
— |
ästgöta regemente..-............ |
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
2 550 |
- |
— |
— |
— |
— |
7122 |
— |
||
karaborgs regemente........... |
348 |
— |
144 |
- |
— |
-- |
2 550 |
- |
(1710 |
_ |
| 660 |
- |
— |
— |
6912 |
— |
''llsyningsmannen över bygg-nader å Ax vall .................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
348 |
— |
348 |
— |
||
vsborgs regemente ............ |
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
( 1 710 |
_ |
} 660 |
— |
— |
— |
6 912 |
— |
ohusläns regemente ............ |
348 |
— |
144 |
— |
— |
2 550 |
— |
(1 710 |
— |
| 660 |
— |
— |
— |
6 912 |
— |
|
''vregementets husarer ......... |
282 |
■- |
348 |
_ |
— |
— |
2 550 |
— |
1710 |
— |
660 |
— |
— |
— |
5 550 |
— |
öta artilleriregemente ......... |
282 |
— |
282 |
— |
— |
— |
2) 2 700 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 350 |
— |
||
aktaren vid Tånga hed ...... |
— |
— |
348 |
— |
348 |
— |
||||||||||
illsyningsmannen vid Rem- mene skjutfält................... uftvärnsartilleriregementet ... |
210 |
- |
210 |
— |
— |
— |
s) 2 760 |
— |
— |
— |
660 |
- |
348 |
— |
348 |
_ |
ta ingenjörkår ................. |
1210 \144 |
— |
| 210 |
— |
— |
- |
(4)2 550 |
_ |
660 660 |
_ |
l _ 1 |
— |
6 984 |
— |
||
öta trängkår ...................... |
210 |
— |
210 |
— |
— |
— |
2 550 |
- |
1 710 |
— |
870 |
— |
— |
— |
5 550 |
— |
tendenturkompaniet å Karls-borg ................................. tendenturförrådet å Karls- |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
660 |
— |
— |
— |
660 144 |
— |
borg ...................;............ esiktningsman vid intenden- |
144 |
— |
||||||||||||||
turkompaniets å Karlsborg |
1410 |
1410 400 |
— |
|||||||||||||
ganisten å Karlsborg......... |
— |
— |
— |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
||||||
årdaren av tornuret å Karls-borgs fästning.................. |
60 |
— |
60 |
— |
||||||||||||
ykttändaren för Karlsborgs |
720 |
840 |
— |
840 720 |
— |
|||||||||||
randchefen å Karlsborg ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||||
örrådsvaktmästaren å Karls-borg ................................. allmästaren å Karlsborg...... |
174 |
— |
— |
— |
— |
1740 1740 |
— |
1740 |
— |
|||||||
norättaren å Karlsborg .... |
144 |
_ |
- |
- |
— |
— |
1920 |
— |
660 |
— |
— |
— |
— |
|||
Fjärde arméfördelningen. |
||||||||||||||||
juridiskt biträde vid fjärde |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
348 234 |
— |
348 234 210 |
— |
||||||
aktaren vid Kaknäs skjutbana |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||||
yrkogårdsfogden å Järvafältet |
— |
— |
— |
— |
210 |
— |
>) Därav 500 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
s) » 156 » » » » bränsle och lyse.
8) » glo » » » » bostad, bränsle och lyse.
4) Avsedd jämvitl för kårens tygverkstäder och intendenturkompaniet å Karlsborg.
Bil. 2. ^4
Klingl. Maj:ts proposition nr 20.
A. Arvoden till ordinari
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln
lantförsvaret, m. fl.
Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare m. fl.
ersättningar
Tillsyningsmannen vid skjut
banorna
å Järvafältet.........
Svea livgarde........................
Göta livgarde.......................
Livregementets grenadjärer ...
Tillsyningsmannen för regementets
skjutbana ............
Södermanlands regemente......
Livgardet till häst .............
Svea artilleriregemente .........
Positionsartilleriregementet . .
Prästerligt biträde vid Positionsartilleriregementet
......
Svea ingenjörkår ..................
Fälttelegrafregementet .........
Förrådsförvaltaren vid fälttelegrafregementet
för färder till
och från regementets förråd
vid Nedre Frösunda...........
Svea trängkår........................
Arvoden åt civil personal vid
statens från generalstabens
officerskår inlösta etablissemang
i Stockholm...............
Infanteriskjutskolan...............
Femte arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid femte
arméfördelningen ...............
Ridskolan.............................
Upplands infanteriregemente...
Dalregementet .....................
Tillsyningsmannen å Eomme
hed.
...................................
Västmanlands regemente ......
Värmlands regemente............
Livregementets dragoner ......
Upplands artilleriregemente ...
*) Därav 360 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
2) » 426 » » » » » » „ ,,
3) » 492 » » » » » » n n
4) Att utbetalas med 12 kr. per månad under högst 6 månader.
°) Därav 2 82 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
6) » 216» » » » » » » »
7) » 582 » » » » » » » »
8) » 360 » » » » »
köks- |
furage |
maski |
kokerskor |
||||||||
före- |
«PP |
övrig |
el dåre. |
och |
|||||||
Stål!- |
börds- |
personal. |
nister. |
köks |
|||||||
dar |
e. |
man |
, |
biträden. |
|||||||
_ |
348 |
I |
|||||||||
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
2 820 |
— |
1830 |
— |
870 |
_ |
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
1 710 |
— |
870 |
|
348 |
144 |
| 1710 |
_ |
870 — |
|||||||
— |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
< 1) |
|||||
| 1860 |
— |
2) 1 086 |
_ |
||||||||
348 |
— |
144 |
— |
— |
2 550 |
1 1 710 |
— |
870 |
— |
||
282 |
— |
348 |
— |
— |
2 610 |
— |
1710 |
— |
870 |
_ |
|
282 |
— |
282 |
- |
— |
— |
2 610 |
_ |
1 1710 |
— |
| 870 |
— |
210 |
— |
210 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
— |
— |
660 |
|
1210 144 |
— |
| 210 |
1 2 550 |
_ |
2)2 136 |
870 |
|||||
1 30 |
_ |
\ 2 550 |
— |
2)1 926 |
— |
660 |
— |
||||
210 |
210 |
2 550 |
1710 |
660 |
_ |
||||||
210 |
— |
210 |
- |
— |
— |
2 550 |
2)2 136 |
660 |
|||
-4 1 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
426 |
|||
— |
- |
— |
— |
660 |
— |
||||||
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
r 17io \ 1 500 |
I |
| 660 |
— |
348 |
144 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
(1920 |
- |
} 660 |
— |
|
348 |
_ |
144 |
_ |
_ |
2 550 |
— |
1920 |
— |
660 |
— |
|
348 |
_ |
144 |
— |
— |
- |
2 550 |
— |
(1710 1 1782 |
j") 876 |
— |
|
282 |
— |
348 |
— |
— |
— |
2 550 |
_ |
7)2 082 |
_1 |
750 |
_ |
282 |
- |
282 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
1710 |
i |
8)1 020 |
— |
övrig
personal.
100
} -
282!
150
27 360
348
870
8.
S
348
6
5 622
8 568
1
8 484
5 820
72
3
2S2
11
5 340
150
5 766
27 360
498
348
660
6 912
7122
870
5 622
7 410
6 012
5 844 j
Kun tji. Maj-.ts proposition nr JO.
<>!"> Bil. 2
1. 2. .1.
i. 5. 6. 7. 8.
A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med B. Arvoden till vissa ioke-ordinarie
avlöning från anslag befattningshavare m. 11.
under fjärde huvudtiteln, ersättningar
lantförsvaret, m. fl.
Summa
kronor.
örrådsförvaltaren vid Marma
skjutfält ...........................
Vaktaren vid Marma skjutfält
Västmanlands trängkår .........
Sjätte arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid sjätte
arméfördelningen ..............
Vissa arvoden att utbetalas från
sjätte arméfördelningens stab
Hälsinge regemente...............
Västerbottens regemente ......
ämtlands fältjägarregemente.
ästernorrlands regemente ..
Norrlands dragonregemente....
Norrlands artilleriregemente...
Vaktaren vid kruthuset i Östersund
.................................
Norrlands trängkår ...............
Kommendantskapet i Boden.
Till juridiskt biträde vid kommendantskapet
i Boden......
Övermaskinisten vid Bodens
fästning ............................
Fyra fortväblar vid Bodens
fästning å 1,980 kronor ......
randchefen vid Bodens fästning
...............................:-
dåre och gårdskarl vid forti
fikationshuset
i Boden, .......
örrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen
i Boden,
därav 1 förrådsvaktmästare
2,460 kronor, 2 förrådshandräckningskarlar
å 1,740 kronor,
1 skrivare och bokförare
2,460 kronor samt 1 kontors
vakt
1,050 kronor...............
ör tillsyn av den för garni
sonen gemensamma brandredskapen
m. m.................
köks- före- stftll- dare. |
furage- upp- börds- män. |
övrig personal. |
maski- nister. |
'' |
cldarc. j |
kokerskor j |
övrig personal. |
||||||||
_ |
_ |
1410 |
1410 |
||||||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— 1 |
— |
— |
— |
— |
1050 |
— |
1050 |
— |
|
210 |
— |
210 |
— |
— |
2 550 |
1710 |
660 |
5 340 |
|||||||
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
348 |
— |
348 |
— |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1524 |
— |
1524 |
— |
|
348 |
- |
144 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
f2 136 |
_ |
[> 660 |
— |
— |
— |
7 338 |
— |
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
f 2 610 |
_ |
11 920 |
— |
660 |
— |
— |
8 232 |
— |
|
348 |
— |
144 |
— |
— |
— |
/ 2 550 |
— |
[2 160 |
— |
660 |
— |
— |
8 820 |
— |
|
CO ''-n ce |
144 |
— |
— |
— |
3) 2 970 |
| 2 160 1 1926 |
- |
1 660 1 660 |
1 - |
— |
10 548 |
— |
|||
282 |
— |
348 |
— |
— |
— |
2 550 |
— |
2130 |
— |
660 |
— |
— |
— |
5 970 |
— |
282 |
— |
282 |
— |
— |
— |
1 2 610 |
— |
} - |
— |
660 |
— |
— |
— |
6 384 |
— |
522 |
_ |
522 |
— |
||||||||||||
210 |
210 |
— |
6) 2 760 |
1710 |
660 |
5 550 |
|||||||||
348 |
— |
348 |
— |
||||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
4 200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 200 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
7 920 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 920 |
— |
— |
— |
— |
— |
468 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
- |
468 |
— |
— |
” |
~ |
~ |
1740 |
1740 |
||||||||||
_ |
_ |
_ |
9 450 |
_ |
9 450 |
_ |
|||||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
420 |
_ |
420 |
1) Därav 348 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
2) » 216»» » » » » » » •
9) » 420 » ss. arvode för skötseln av å Sollefteå läger befintliga anordningar för vatten och avlopp, elektr.
ljus samt ångpannor m. m.
4) » 426 » i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
t) » 360 »» » » » » » » .
» 210»» » » » » » » •
Bil. 2. 66
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
1. 2. S.
A. Arvoden till ordinär!
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvud
lantförsvaret, m. fl.
köks- furage
före-
upp- övrig
stån- börds- personal.
dåre. män.
4. 5. 6. 7.
B. Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare m. fl.
ersättningar
maski
nister.
eldare.
kokerskor
och övrig
köks- personal,
biträden.
Norrbottens regemente ..........
Norrbottens artillerikår ........
Bodens artilleriregemente .....
Bodens ingenjörkår..............
Intendenturkompaniet i Boden
Intendenturförrådet i Boden...
Besiktningsman vid intenden-j
turförrådets i Boden slakteriavdelning.
..........................
348:- 144- _
210— 210:— — -
282 - 210|— —
210- 210]— — —
144 - — I—--
— 2 100
f 2 340 - |
870 |
|
2 970 — |
[1950 — |
|
2 550 — |
1 710 - |
660 — |
2 550 — |
1710- |
7 — |
2 550 — |
1710 - |
660 - |
660 - |
Militärbefälet på Gotland.
Till juridiskt biträde vid militärbefälet
på Gotland.........
Militärbefälet på Gotland.......
Gotlands infanteriregemente ..
Gotlands artillerikår..............
Tillsyningsmannen vid Toftaj
skj uttalt............................
D:o vid kronans byggnader,
fästningsverk och fortifikationens
förråd i Tingstäde...
Artilleriets fabriker och tyganstalter
samt kontrollpersonal.
Fyra kontrollofficerare å l,200l
kronor .............................
Tre kontrollbiträden (sekund-1
officerare) ä 750 kronor.......|
Ledaren av arbetena vid ar-J
tilleriets huvudlaboratoriumj
Vaktaren vid kruthuset å Ridön,
med skyldighet att där hålla
båt....................................
Tygofficeren vid Stockholms
tygstation..........................
Läkaren vid Stockholms tygstation
.............................
Portvakten vid d:o, förutom fri
bostad, lyse och vedbrand...
Arbetsofficeren vid Karl Gustafs
stads gevärsfaktori ...........
Besiktningsofficeren vid d:o ..
Skottställningsofficeren vid d:o
Skottställningssekundofficeren
vid d:o..............................
Läkaren vid d:o.....................
1441— — 2 610 — 1 920 - | ^ _ J
210- — - 2)2 928 —-- 660 -
- 4 800
- 2 250 -
- 468-
- 600-
— 348-
1200-
1020-
1020
582
348
930
8.
Summa
kronor.
9 042
5 340
5 472
5 340
660
144
2100
234
870
6 342
4 008
582
720
4 800
2 250
468
582
600
348
348
1200
1020
1020
750
930
*) Därav 450 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.
2) » 378 » » » » » » » »
Kung!. Maj.ts proposition nr JO.
67 Bil. 2
1. 2. 8. _
A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.
B. Arvoden till vissa ioke-ordinarie
befattningshavare m. fi.
ersättningar
Summa
köks- före- |
furage- upp- |
övrig |
maski |
_ |
kokerskor och |
övrig |
||||||||||
stån-dare . |
borde-ll! kn. |
person |
al. |
nister. |
| |
köks- biträden. |
personal. |
|||||||||
rbetsofficeren vid ammuni-tionsfabriken å Marieberg... |
1200 |
1200 |
||||||||||||||
esiktningsofficeren vid d:o ... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
äkaren vid d:o..................... äkaren för tygarbetarna å |
— |
— |
— |
— |
720 234 |
“ |
~ |
— |
720 |
— |
||||||
Karlsborgs tygstation ....... aktaren vid de till Karlsborgs |
— |
— |
— |
~ |
~ |
234 |
— |
|||||||||
fästning hörande kruthusen |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
1500 |
— |
betsofficeren vid ammuni-tionsfabriken å Karisborg ... |
_ |
_ |
1500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1500 |
||||
esiktningsofficeren vid d:o ... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
äkaren vid d:o..................... |
— |
— |
— |
— |
1050 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1050 |
— |
tyresmannen vid Åkers krut-bruk (representationskostna-der) .................................. |
870 |
870 |
||||||||||||||
betsofficeren vid d:o .......... |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
|
äkaren vid d:o.................... esiktningsbiträdet vid d:o, |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
870 |
— |
870 |
— |
|
därest för befattningen avses underofficer........................ äkaren för tygarbetarna å |
— |
— |
— |
750 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
||
Bodens tygstation............... |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
120 |
— |
|
montdepåernas personal...... |
67 704 |
75 |
67 704 |
75 |
||||||||||||
oden och expenser m. m. åt |
— |
181 600 |
181 600 |
|||||||||||||
Summa kronor |
| |
II 1 |
— -|754 082 |
75 |
eller i avrundat tal.
754000 kronor.
Bil.
68
KungI. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för den i »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden» förekommande posten
till remontdepåernas personal.
A. Herrevadskloster.
Depåchefen .................................................................
Veterinären, med skyldighet att tillika sköta remonterna under
betestiden vid Trolleholm och å Trollenäs ..................
1 fodermarsk ................................. .............
1 » ..........................................................
1 hästskötare |
1 |
365 dagar |
å 4:10 pr dag .................. |
|
6 |
» |
365 » |
» 4: 10 » » ................. |
|
1 |
» |
123 » |
»> 4: 10 » » ................ |
|
1 |
» |
365 » |
» 3: 50 » » .............. |
|
6 |
)> |
365 » |
»3:50 » » ................ |
|
1 körkarl |
» |
365 » |
» 4: 10 » » ................ |
|
Beklädnadsersättning åt 2 fodermarsker, 14 hästskötare |
||||
och 1 körkarl |
å kr. 139: 20......................... |
2 366: 40 |
||
Beklädnadsersättning åt 1 |
hästskötare i 4 månader... |
46: 40 |
||
Avlöning under gräsbetestiden. |
||||
1 fodermarsk |
i |
92 dagar ä |
kr. 1: 15.................. |
105: 80 |
i |
» |
75 » . |
» 1:15........................ |
86:25 |
1 hästskötare |
» |
92 .. .» |
» —.30................ |
27:60 |
7 |
» |
92 » > |
» -: 30....................... |
193: 20 |
1 » |
» |
75 »> |
» —: 30...................... |
22:50 |
6 » |
» |
75 » » |
» —: 30........................ |
135: — |
1 körkarl |
92 » » |
» —: 30........................ |
27:60 |
|
B. |
Utnäslöt. |
|||
Depåchefen .. |
||||
1 fodermarsk |
||||
1 hästskötare |
i |
365 das:ar |
å kr. 4: 10 pr dag ............ |
|
4 » |
» |
365 » |
» » 4: 10 » » ... |
|
i |
» |
123 » |
» » 4: 10 » » |
|
i |
» |
365 |
» » 3: 50 » >’ ...... |
|
4 |
» |
365 |
» » 3: 50 » » ............ |
Beklädnadsersättning åt 1 fodermarsk och 10 hästskötare
å kr. 139: 20 ............................................
Beklädnadsersättning åt 1 hästskötare i 4 månader...
1 531: 20
46:40
Hyresbidrag åt 3 hästskötare, åt vilka bostad ej kan beredas
å kr. 60: — .......................................................
Avlöning under gräsbetestiden.
1 hästskötare
10
75 dagar å kr.
75 » » »
0:30
0:30 .
22: 50
225: —
C. Gudhem.
Depåchefen ..............................................
Veterinären ...............................................
1 fodermarsk .............................................
1 hästskötare i 365 dagar å kr. 4:10 pr dag
2 » » 365 » » » 4:10 » »
1 » » 123 » » » 4:10 » »
Transport
Kronor |
Summa kronor |
||
2 790 |
— |
||
1740 |
_ |
||
1770 |
— |
||
1500 |
— |
||
1496 |
50 |
||
8 979 |
— |
||
504 |
30 |
||
1277 |
50 |
||
7 665 |
— |
||
1496 |
50 |
||
2 412 |
80 |
||
597 |
95 |
32 229 |
55 |
2 520 |
|||
1650 |
— |
||
1496 |
50 |
||
5 986 |
- |
||
504 |
30 |
||
1277 |
50 |
||
5110 |
— |
||
1577 |
60 |
||
O ce |
— |
||
247 |
50 |
20 549 |
40 |
1410 |
|||
468 |
— |
||
1650 |
— |
||
1496 |
50 |
||
2 993 |
— |
||
504 |
30 |
||
8 521 |
80 |
52 778 |
95 |
Kungl. Maj. ts proposition nr 20.
<59 Bil. 2.
Kronor |
Summa kronor |
|||
Transport |
8 521 |
80 |
52 778 |
95 |
1 hästskötare i 123 dagar å kr. 4:10 pr dag ........................ |
504 |
30 |
||
1 » » 365 » » » 3:50 » » ........................ |
1277 |
50 |
||
2 » » 365 » >» » 3:50 » » ........................ Beklädnadsersättning åt 1 fodermarsk och 6 hästskötare å kr. 139:20 ........................................................ 974:40 Beklädnadsersättning åt 2 hästskötare 1 4 månader å |
2 555 |
|||
kr. 46: 40.............................................................. 92: 80 |
1067 |
20 |
13 925 |
80 |
Summa |
- |
66 704 |
75 |
|
Gottgörelse för remonternas hovvård att av chefen för Eemonte- |
||||
ringsstyrelsen efter behov fördelas på depåerna.................. |
1000 |
|||
Summa kronor |
— |
— |
07 704 |
75 |
Beräkning''
Bil. 8.
av anslaget till inkvarteringens ordnande i Stockholm.
Anslaget upptages oförändrat till ......................................................... kr. 21450: — * I
Beräkning
Bil. 9.
av anslaget till rekryteringskostnader.
Anslaget är enligt försvarsrevisionens förslag beräknat till 327,000 kr.
I förhållande till revisionens förslag har manskapsstyrkan enligt det föreliggande
förslaget ökats med 20 %■
Anslaget sålunda (1.20 X 327 000 =)......................................................... kr. 302 400: —
Bil. 2. 70
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
Bil. 10.
Beräkning
av anslaget till arméns reservstater.
Enhetskostnad |
|||||||||||
o u m m a |
|||||||||||
An- |
|||||||||||
T iin |
tal |
||||||||||
Kronor |
3 % å Kronor |
Kronor |
Lön |
Pensions- avgifter |
|||||||
I Löner. |
|||||||||||
Officerare och underofficerare. |
|||||||||||
5 400 |
— |
4 500 |
— |
135 |
— |
Generalspersoner........................... |
2 |
10 800 |
_ |
270 |
_ |
4 500 |
— |
3 800 |
— |
114 |
— |
Överstar i högre löneklassen......... |
2 |
9 000 |
— |
228 |
— |
4 200 |
— |
3 500 |
— |
105 |
— |
» i lägre » ......... |
4 |
16 800 |
— |
420 |
— |
3100 |
— |
2 700 |
— |
81 |
— |
Majorer ............ ........................ |
56 |
173 600 |
— |
4 536 |
— |
2100 |
— |
1800 |
— |
54 |
— |
Kompaniofficerare i högsta lönekl. |
67 |
140 700 |
— |
3 618 |
— |
1 650 |
— |
1300 |
— |
39 |
— |
» i mellersta >» |
118 |
194 700 |
— |
4 602 |
— |
1200 |
— |
900 |
— |
27 |
— |
» i lägsta »> |
134 |
160 800 |
— |
3 618 |
— |
1000 |
— |
850 |
— |
25 |
50 |
Sekundofficerare i högre » |
45 |
45 000 |
— |
l 147 |
50 |
800 |
— |
650 |
— |
19 |
50 |
» i lägre » |
55 |
44 000 |
— |
1072 |
50 |
Säger |
483 |
795 400 |
— |
19 512 |
— |
||||||
Läkare. |
! |
||||||||||
4 200 |
— |
3 500 |
— |
105 |
_ |
Fältläkare .................................... |
2 |
8 400 |
— |
210 |
_ |
3100 |
— |
2 700 |
— |
81 |
- |
Regementsläkare........................... |
4 |
12 400 |
— |
324 |
— |
Säger |
6 |
20 800 |
— |
534 |
— |
||||||
Veterinärer. |
|||||||||||
3 ICO |
— |
2 700 |
— |
81 |
— |
Fältveterinär................................. |
1 |
3100 |
— |
81 |
— |
2100 |
— |
1800 |
54 |
— |
Regementsveterinär ................... |
1 |
2100 |
— |
54 |
— |
|
Säger |
2 |
5 200 |
- |
135 |
— |
||||||
Summa |
491 |
821 400 |
— |
20181 |
— |
||||||
Avgå pensionsavgifter ................. |
20181 |
— |
|||||||||
Nettokostnad |
801 219 |
— |
|||||||||
II. Ålderstillägg. |
|||||||||||
„ 300 Komp. off. i moll. lönekl. 118 X — = |
17 700 |
— |
|||||||||
» » i lägsta » 134 x 300 = |
40 200 |
_ |
|||||||||
150 |
|||||||||||
Sekundoft. i lägre » 55 x -= 2 |
4125 |
— |
|||||||||
Summa |
62 025 |
— |
Kuntjl. Maj:ts proposition nr 20.
71 Bil. 2
Enhetskostnad |
||||||||
An- |
Kronor |
|||||||
Antal |
Dag- |
tal |
||||||
(lagar |
avlöning |
|||||||
111. Dagavlöning. |
||||||||
Officerare och underofficerare. |
||||||||
45 |
7 |
— |
315 |
— |
Generalspersoner .......................................... |
2 |
630 |
— |
45 |
6 |
— |
270 |
— |
Överstar........................................................ |
6 |
1 620 |
— |
45 |
5 |
— |
225 |
— |
Majorer ......................................................... |
56 |
12 600 |
— |
45 |
4 |
— |
180 |
— |
Komp.-off. i högsta o. mellersta löneklassen...... |
185 |
33 300 |
— |
45 |
3 |
— |
135 |
— |
» » lägsta » ...... |
134 |
18 090 |
— |
45 |
2 |
50 |
112 |
50 |
Sekundofficerare i högre löneklassen ............... |
45 |
5 062 |
50 |
45 |
2 |
— |
90 |
— |
» » lägre » .............. |
55 |
4 950 |
— |
Säger |
483 |
76 252 |
50 |
|||||
Läkare. |
||||||||
45 |
5 |
_ |
225 |
_ |
Fältläkare ..................................................... |
2 |
450 |
— |
45 |
5 |
— |
225 |
— |
Regementsläkare............................................ |
4 |
900 |
— |
Säger |
6 |
1350 |
— |
|||||
Veterinärer. |
||||||||
45 |
5 |
_ |
225 |
_ |
Fältveterinär ................................................. |
1 |
225 |
— |
45 |
5 |
_ |
225 |
_ |
Regementsveterinär ....................................... |
1 |
225 |
— |
Säger |
2 |
450 |
— |
|||||
Summa dagavlöning för en tvåårsperiod |
491 |
78 052 |
50 |
|||||
För ett år beräknas hälften härav eller kronor |
— |
39 026 |
25 |
|||||
IV. Rese- och traktament.sersättning. |
||||||||
491 officerare och underofficerare med vederlikar, |
||||||||
en resa vart annat år å 100: — ............ kronor |
— |
24 550 |
— |
V. Pensionskostnader.
Officerare och underofficerare.
2 överstar i högre
4 » » lägre
56 majorer.............
67 kompaniofficerar<
118
134 »
55
Läkare.
2 fältläkare ........
4 regementsläkare
Veterinärer.
1 fältveterinär
1 regementsveterinär
å 4 500: —... . |
9 000: — |
|||||
löneklassen .. |
» 3 800:—..... |
.... » |
7 600: — |
|||
)) |
» 3 500: —..... |
» |
14 000: — |
|||
» 2 700:—..... |
» |
151 200: — |
||||
i högsta löneklassen |
» 1800:-..... |
» |
120 600: — |
|||
» mellersta |
)) |
» 1300:—..... |
» |
153 400: — |
||
» lägsta |
» |
» 900: -..... |
.... » |
120 600: — |
||
högre |
» |
» 850: —..... |
. » |
38 250: — |
||
lägre |
)) |
» 650:—..... |
» |
35 750: — |
kr. |
650 400: — |
å 3 500: — ... |
.... kr. |
7 000: — |
||||
» 2 700: — ... |
» |
10 800: — |
kr. |
17 800: — |
||
å 2 700: — ... |
.... kr. |
2 700: — |
||||
» 1800: — ... |
» |
1 800: — |
kr. |
4 600: — |
Summa kr. 672 700: —
Bil. 2. 72
Kungl, Maj:ts proposition nr 20.
Sammanfattning.
Löner ........................................................................... kr. 801 219: —
Ålderstillägg ................................................................ » 62 025: —
Dagavlöning .................................................................. » 39 026: 25
Rese- och traktamentsersättning ................................... » 24 550: —
Pensionskostnader ......................................................... » 672 700: — ,
--kj
Härtill kommer 16 % ökning av löner, ålderstillägg, dagavlöning och
pensionskostnader ........................................................................ »
1 599 520: 25
251 995: 24
Summa kr. 1 851 515: 49
eller i avrundat tal 1 851 500 kronor.
Bil. 11.
Beräkning
av anslaget, till arméns personal över stat.
A. Övertalig personal ....................................................................... kr. 7 500: —
B. Officerare och underofficerare i reserven.
Årligen heräknas 160 officerare, 4 läkare och 2 veterinärer samt 96 sekundofficerare
nyanställas. (Beräkningsgrunderna: se försvarare visionen. Del. 3,
sid. 68. Ekiperingshjälpen beräknas dock för officer till 750 kr. stället för
1,000 kr. samt livräntan (pensionen) till 600 kr. för officer och 400 kr. för sekundofficer.
Tjänstgöringstiden är därjämte enligt det föreliggande förslaget begränsad
till 35 dagar för infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tillhörande
reservpersonal samt 45 dagar för övriga.)
I. Ekiperingshjälp och livränta.
Ekiperingshjälp för 166 officerare m. fl. å 750: — .................. kr. 124 500: —
D:o » 96 sekundofficerare » 600: — » 57 600: —
Livränta » 166 officerare m. fl. » 1074: — .................. » 178 284: —
D:o » 96 sekundofficerare » 1044: — .................. » 100 224: —
Säger kr. 460 608: —
Härifrån avgår livränta för dem, som avgå före uppnådda 42 års
ålder.............................................................................. kr. 69 627: —
II. Lön.
660 officerare vid infanteriet m. fl. å......... 324: 80 .................. kr. 214 368: —
180 » » kavalleriet » » » ......... 417:70 .................. » 75186: —
250 sekundofficerare vid
110 » » kavalleriet » » o 331:40 .....,........... » 36 454: —
III. Bese- och traktamentsersättning.
840 officerare......... ä 100:—.................................................. kr. 84 000: —
360 sekundofficerare » 70: —................................................... » 25 200: —
390 981: —
390 445: 50
109 200: —
Summa kr. 898 126: 50
eller i avrundat tal 898 000 kronor.
Bil. 12.
Beräkning
av anslaget till egiiahemspremier åt underbefäl.
För ändamålet beräknas.....''..................................................................... kr. 200000: —
Bil. 13.
Beräkning
av anslaget till rese- och traktamentspenningar.
■Anslaget, av försvarare visionen beräknat till 343 000 kronor, ökas med 16 %, motsvarande
ökningen av antalet officerare och sekundofficerare m. fl., till (1.16 x 343 000:— =) kr.
397 880: —
eller i avrundat tal 397 900: — kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
73 Bil. 2
Bil. 14.
Beräkning
ar anslaget till rese- och trnktamentskostnndcr in. in. för hiistuttngningsnämndernus
ordförande.
Anslaget upptages oförändrat till............................................................. kr. 100 000: —
Beräkning
av anslaget till flyttningsersättning.
Bil. 15.
An aget, av örsvarsrevisionen beräknat till kr. 161000:—, borde ökas med 16 %, m
svarande ökningen av antalet officerare och sekundofficerare m. fl., till (l.ie X 161 000: — =
kr. 186 760:—.
Då emellertid flygvapnet torde kräva större andel av detta anslag än övriga truppslag,
beräknas anslaget till i avrundat tal 180000 kronor.
Bil. IG.
Beräkning
av anslaget till resestipendier.
Anslaget enligt försvarsrevisionens förslag .............................................. kr. 31 500: —
Avgår för flygväsendet.............................................................................. » 2 000: —
Anslaget sålunda kr. 29 500: —
Bil. 17.
Penningbidrag:
Beräkning
av anslaget till penningbidrag.
4146 550 tjänstgöringsdagar å 0:30 ....................... |
...... kr. |
1 243 965: — |
||
1823 300 » »0:50 ....................... |
» |
911 650: — |
||
816 150 » » 0: 75 ...................... |
» |
612 112: 50 |
||
89 300 » »1:— ...................... |
» |
89 300: — |
kr. |
2 857 027: 50 |
Avlöningstillägg för reserv officers aspiranter: 41 070 tjänstgöringsdagar å 0: 90 ....................... |
» |
36 963: — |
||
Summa |
kr. |
2 893 990: 50 |
eller i avrundat tal 2 894 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.
Bil. 18.
Kostnaderna för familjeunderstöd bar hittills i medeltal per tjänstgöringsdag utgjort
O: 04 kr.
Enligt bestämmelserna i den föreslagna vämpliktslagen komma familjeförsörjare i regel
icke att fullgöra någon värnpliktstjänstgöring i fredstid. Under sådan repetitionsövning,
som icke infaller i omedelbar följd med den första tjänstgöringen, torde man emellertid
böra räkna med att även familjeförsörjare i viss utsträckning knnna bliva inkallade till
tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsdagar under dylika repetitionsövningar för samtliga
värnpliktiga utom studenter uppgå till omkring 970 000.
Anslaget borde sålunda enligt hittills gällande grunder beräknas till (0:04 x 970 000=)
38 800 kr. Då emellertid å ena sidan ett antal familjeförsörjare torde bliva frikallade även
under dylik tjänstgöring, men å andra sidan deras antal är större under de senare repetitionsövningarna
än under annan tjänstgöring, synes anslaget böra beräknas enligt nu
gällande grunder eller till
i avrundat tal 40 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.) 212523 6
Bil. 2. 74
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil. 19.
Beräkning
av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.
Anslaget har för 1914 års organisation av försvarsrevisionen (Del. 3, sid. 72) beräknats
sålunda:
Inskrivnings- och mönstringskostnader .................................................... kr. 367 500: —
Färdkostnader ...................................................................................... » 841 500: —
Summa kr. 1 209 000: —
Av ovan angivet belopp för inskrivnings- och mönstringskostnader torde själva inskrivningsnämndernas
kostnader kunna beräknas till omkring 250 000 kr.
Enligt gällande bestämmelser deltager följande personal i inskrivningsförrättningen,
nämligen 1 regementsofficer, ordförande, 1 lagfaren ledamot, 1 rullföringsbefälhavare, 2
civila ledamöter samt 1 läkare. Därjämte biträdes nämnden i regel av 1 rullföringsbiträde
och 1 sjukvårdsbeställningsman. Samtliga åtnjuta under förrättningarna reseersättning
och dagtraktamente, den lagfarne ledamoten därjämte ett särskilt dagarvode å 10 kr.
Enligt den nu föreslagna sammansättningen av inskrivningsnämnderna skulle desamma
minskas med 3 ledamöter, nämligen den lagfarne, rullföringsbefälhavaren och en av de
civila ledamöterna.
Betecknar man den kostnad regementsofficeren drager med 1, så torde kostnaden för
den lagfarne ledamoten kunna betecknas med 1.3 och för en var av de övriga ledamöterna
med 0.75 samt för de båda biträdena tillsammans med 0.8. De sammanlagda kostnaderna
kunna alltså för de nuvarande nämnderna betecknas med talet 6.1 samt för de föreslagna
— under antagande att även rullföringsbefälhavaren biträder nämnden — med talet 4.05.
På grund av den föreslagna reduceringen av inskrivningsnämnderna uppstår sålunda
/6.1— 4.05 \
en kostnadsminskning, vilken kan beräknas till^-- x 250 000 = J 84 016 kr. Genom
vissa inskränkningar i fråga om annonsering angående de värnpliktigas inskivning och
tjänstgöring torde även viss besparing vinnas. Den sammanlagda kostnadsminskningen
kan beräknas till omkring 100 000 kr.
Inskrivnings- och mönstringskostnaderna böra alltså beräknas till 367 500—100 000 = i
runt tal 267 500 kr.
Färdkostnaderna hava enligt 1914 års organisation beräknats till 841500 kr. Härvid är
att märka, att den nu utgående provisoriska förhöjningen av militärtaxans avgifter beräknats
till 125 %■ Begränsas nämnda förhöjning till 75 %, skulle färdkostnaderna endast
komma att uppgå till 654 500 kr. Då emellertid den värnpliktskontingent, som föreliggande
förslag räknar med, är omkring 20 % mindre än kontingenten i verkligheten varit under
de år, för vilka ovanstående färdkostnader beräknats, böra kostnaderna nu beräknas till
(0.8o X 654 500=) 523 600 kr.
Sammanfattning:
Inskrivnings- och mönstringskostnader .................................................... kr. 267 500: —
Färdkostnader ...................................................................................... » 523 600: —
Summa kr. 791 100: —
eller i avrundat tal 791 000 kronor. * I.
Beräkning
Bil. 20.
av anslaget till undervisnings- och gymnastikniateriel samt undervisningsanstalter
och uthildningskurser.
I. Undervisningsmateriel.
Anslaget beräknas efter 0.9 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar utgör:
för värnpliktiga .............................................................. 6 875 300
för fast anställt manskap och musikmanskap ..................... 3 220 900
för musikelever ............................................................... 74 800
Summa tjänstgöringsdagar 10 171 000
Titelsumman sålunda (0.009 X 10171 000=) .......................................... kr. 91539: —
Transport kr. 91 539: —
75 Bil. 2.
Transport kr. 91 539: —
33 000: —
49 700: —
45 000: —
75 000: —
40 000: —
66 800: -17 600: —
56 590: —
7 870: ~ kr. 391 560: —
III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.
Nuvarande kurser enligt försvarsrevisionens förslag
‘.......................... kr. 177 050: —
För förhöjda dagtrakt, vid ovanst. kurser......... » 66 350: —
Av försvarsrevisionen föreslagna nya kurser ... » 83 200: —
Med hänsyn till ökat antal officerare och sekundofficerare
höjas ovanstående summor med
16 % till ................................................... » 52 256: —
För utvidgning av sekundofficersskolan............. »» 50 000: — ^ 428 856-_
Kurser för officerare och sekundofficerare å reservstat
(rese- och traktamentskostnader för förslagsvis
80 officerare och 25 sekundofficerare i 20 dagar) kr. 30 000: —
Kurser för reservofficerare och reservselcundofficerare (rese- och
traktamentsersättning för förslagsvis 50 officerare och 30
sekundofficerare i 10 dagar) .......................................... » 15 000: —
Utbildningskurs för äldre reservofficerare och reservselcundofficerare.
För förbättrande av reservofficerares och reservsekundofficerares
tjänstbarhet anordnas årligen en kurs om 20
dagar, i vilken 40 officerare och 24 sekundofficerare beräknas
deltaga.
Kostnaderna beräknas sålunda:
40 officerare, lön i 3 mån. å 308: —.................. kr. 36 960: —
24 sekundofficerare, lön i 3 mån. å 224: — ..... » 16 128: —
Dagtraktamenten enligt författning enligt gällande
grunder för ovanstående officerare och sekundofficerare,
förslagsvis ................................. » 32 500: —
Bese- och traktamentsersättning å 100 kr. för
officer och 70 kr. för sekundofficer ............ » 5 640: — * 228-_
Tillfälligt anordnade kurser samt för oförutsedda behov ...... .. » 24 817:— ^ -gg _
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
600
24 000
2 000
5 300
500
600:
II. De fasta undervisningsverken.
KrigBhögskolan.
Anordnande av övningsritter ........................
Praktiska övningar.......................................
Inventarier, böcker, undervisningsmateriel......
Skrivmateriel, lyse, städning m. m...............
Till särskilda föreläsningar ...........................
Gottgörelse för granskning av inträdesprov,
beräknad efter 4 kr. för prov i militärt ämne
utom taktik och 2 kr. för prov i språk och
geografi ...................................................
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Försvarsrevisionen har beräknat kostnaderna till kr. 40 000: —
Härtill kommer:
För artilleritillämpningsövningar ...................
För skrivmaterialier, bränsle, lyse m. m. .....
» ökade resekostnader .............................
Ridskolan..................................................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ....................
Artilleriskjutskolan .....................................................
Krigsskolan..................................................................
Militärförvaltningskursen ..........................................
Arméns läkare och veterinärer samt värnpliktiga läkares,
veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning ............
Museer m. m.............................................................
kr.
6 000:-1 000: -2 700:-
Summa kronor 1 073 000: —
Bil. 2. 76
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
av anslaget till studiestipendier,
Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.........
Stipendier åt elever vid krigsskolans officerskurs .................
Stipendier åt sekundofficerare och furirer..............................
Bil. 21.
... kr. 3 000: —
... » 10 000: —
... » 48 000: —
Summa kr. 61000: —
Bil. 22.
Beräkning
av anslaget till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.
Anslaget upptages i enlighet med 1924 års statsverksproposition till............ kr. 26 000: —
Bil. 23.
Beräkning
av anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande.
Anslaget upptages i enlighet med försvarsrevisionens förslag till ............... kr. 750 000: —
Beräkning
Bil. 2å.
av anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
Anslaget är enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 606 500 kr., vilket belopp
emellertid med hänsyn till befintliga besparingar å anslaget minskats till 564 000 kr.
Med hänsyn till fallande priser m. m. beräknas anslaget kunna minskas med omkring
25 % till
i avrundat tal 460 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.
Bil. 25.
Anslaget är enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 374 663 kr., vilket belopp
emellertid med hänsyn till befintliga besparingar å anslaget minskats till 360 000 kr.
Med hänsyn till fallande priser, till indragning föreslagna truppförband samt minskat
antal enheter inom truppförbanden, beräknas anslaget kunna reduceras med omkring
30 % till
i avrundat tal 260 000 kronor.
Beräkning
Bil. 26.
av anslaget till tryckningskostnader.
Anslaget, enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 300 000 kr., torde med hänsyn
till fallande priser och vid användande av enklare papper till förekommande tryck
kunna reduceras till
i avrundat tal 250 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till vissa arbeten å mobiliseringsverket.
Anslaget uppföres med nuvarande belopp 35 000 kronor.
Bil. 27.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
77 Bil. 2.
Bil. 28.
Beräkning
ar anslaget till arméns mathållning.
Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1 —2) utgör 10 171 000.
Anslaget sålunda (0:80 X 10 171000 = ) 8136 800 kronor.
Beräkning
Bil. 2!)
av anslaget till arméns munderingsutrustning.
Anslaget beräknas jämlikt 1924 års statsverksproposition efter 55 öre per man och 15
öre per häst och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:
för manskap 10171000,
för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 1 641 620-Anslaget sålunda (0: 50 X 10 171 000 + 0:15 X 1 641 620 =) kr. 5 840 293: — eller
i avrundat tal 5 840 300 kronor.
Bil. 80.
Beräkning
av anslaget till kasernutredning, intendenturfordon in. m.
I. Kasernutredning. (Beräkningsgrund: 7 öre per man och dag).
Titelsumman sålunda (0:07 X 10171000=) ............................................ kr. 711970: —
II. Förplägnadsutredning. (Beräkningsgrund: 5 öre per man och dag
samt 1 öre per häst och dag).
Titelsumman sålunda (0: 05 X 10 171 000 + 0: 01 X 2 651 260 =).................. »
III. Intendenturfordon ........................ ............................................ »
IY. Skidmateriel............................................................................._ »
V. Pionjär- och signalmateriel.
För underhåll av pionjärmateriel ...................................... kr. 59 700: —
» » » signalmateriel......................................... » 45 500: —
535 062: 60
265 000: —
90 000: —
105 200: —
Summa kr. 1 707 232: 60
eller i avrundat tal 1 707 200 kronor. * 1
Beräkning
Bil. 31.
av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.
I. Bränsle och II. Lyse.
Dessa titlar kunna för närvarande beräknas sålunda:
17 000 ton ångkol å 35 kr...................................................................
21 500 » koks å 43 kr.....................................................................
40 000 kbm. ved å 11 kr. (genomsnittspris för björk- och barrved) ......
2 400 000 kwt elektrisk ström å 20 öre ...................................................
1 000 000 kbm. gas å 20 öre .................................................................
54 000 lit. fotogen å 13 öre ...............................................................
9 000 pkt steaiinljus å 95 öre............................................................
45 000 st. glödlampor å 1 kr. 5 öre ...................................................
kr. 595 000: —
» 924 500: —
» 440 000: —
» 480 000: —
» 200 000: —
» 7 020: —
» 8 550: —
» 47 250: —
Summa kr. 2 702 320: •—
Genom den föreslagna indragningen av vissa kavalleriförband samt flygvapnets överförande
från armén minskas kostnaderna med 220 000 kr. till 2 482 320 kr. Genom minskning
av antalet enheter inom truppförbanden beräknas vidare kostnaderna kunna minskas
med 25 % till...................................................................................... kr. 1 861 740: —
Transport kr. 1 861 740: —
Bil. 2 78
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
III. Vatten.
Transport kr. 1 861 740: —
2 000 000 kbm. å 20 öre ........................................................................ » 400 000:__
IV. Renhållning och diverse ........................................................ „ 359 000:_
V. Tvätt.
Tvättkostnaderna beräknas efter 6 öre per man och. tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar är 10171000.
Titelsumman sålunda (6 X 10 171 000)...................................................... » 610 260:_
______ Summa kr. 3 222 000: —
Inköp av remonter.
588 remonter å kr. 1 000: —
Beräkning
av anslaget till remontering.
Utgifter.
kr- 588 000: —
Bil. 32.
Transport-, rese- och diverse kostnader.
088 remonter å kr. 187: 50 ................................................ » no 250:_
Omkostnader vid depåerna.
Omkostnader för remontdepåerna vid Herre vadskloster, Ut
näslöt
och Gudhem ...................................................... » 17 740:_
Å depå störtade remonter.
14 remonter å kr. 1187:50 ............................................... » 16 625: —
Utrangerade stamhästar.
400 hästar å kr. 95: — .....
Inkomster.
kr. 38 000: —
732 615: —
Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.
10 uttagna stamhästar å kr. 1500:—................ » 15 000-— . „„„
---- — kr. 53 000: —
Återstod kr. 679 615: —
_ eller i avrundat tal 679 600 kronor.
Beräkning
Bil. 33.
av anslaget till furagering.
Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för
varje remont.
Antalet hästtjänstgöringsdagar är 2 651 260 samt antalet remonter 588.
Anslaget sålunda 1: 25 X 2 651 260 + 309 X 588 =................................. kr. 3 495 767:_
eller i avrundat tal 3 495 000 kronor.
Beräkning
Bil. 34.
av anslaget för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.
Nyanskaffningsvärdet av en bil beräknas till 10 000 kr. samt av en motorcvkel till
2 000 kr.
Slitningstiden för en bil kan anses utgöra 9 år, för en motorcykel 5 år.
Ärligen skulle behöva anskaffas 8 lastbilar, 2 personbilar och 21 motorcyklar.
För materielens förnyelse beräknas alltså (8 X 10 000 -t- 2 X 10 000 + 21 x
2 000)=..............................................................................
För underhåll och drift av personautomobiler .....................
För underhåll och drift av motorcyklar ..............................
eller i avrundat tal 225 000 kronor.
.............. kr. |
142 000:— |
............... » |
60 000: - |
............... » |
21 800: — |
Summa kr. |
223 800: — |
Runcjl. Maja* proposition nr 20.
79 Bil. 2.
Bil. SB.
Beräkning
av anslaget till truppförbandens övningar.
I. Hästlega.
Antalet hästlejningsdagar utgör 200 990, varav 174 494 beräknas bliva fullgjorda av
4 340 st. ackordshästar samt återstoden 26 496 genom lejnmg i vanlig ordning.
årligen beräknas 10 % eller 434 ackordshästar bliva utrangerade och ersätta med nya
Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejmngspriset till 4 kr. per häst
Kostnaderna sålunda (600 X 434 + 4 X 26 496 =) ............. kr. 366 384:-
För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och _
Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.............j_1__10 000: —
kr. 384 384: —
II. Befälsövningar
III. Vinterövningar.
Kostnaderna för vinterövningarna enligt 1914 års organisation hava av
försvarsrevisionen beräknats till 709 750 kr. Genom minskning av de
styrkor som i och för dylik utbildning förflyttas till Norrland, samt
genom sänkning av den nu utgående provisoriska förhöjningen av militärtaxan
till 75 %, kunna kostnaderna reduceras till ........................
IV. Truppförhandens övriga övningar.
Kostnaderna för de vanliga övningarna enligt 1914 års organisation hava
av försvarsrevisionen beräknats till 677 803 kr. Av denna summa hava
212 500 kr. beräknats komma på järnvägstransporter, för vilka förhöjningen
av militärtaxan, på grund av de under dessa övningar förekommande
korta transporterna, beräknats till 150 %. Beräknas taxeforhojningen
endast till 75 %, kunna kostnaderna för de vanliga övningarna
nedbringas med 63 750 kr. till 614 053 kr. Denna summa torde slutligen
på o-rund av den föreslagna indragningen av vissa truppförband samt
minskningen av avtalet enheter inom truppförbanden reduceras med
, • ..r, nt i.,-11 :____1- 1.1 ............ kr. öodOOO: —
med de motoriserade artillerirege -
omkring 10 % till i runt tal
Härtill komma:
Kostnader för övningar
mentena ..................................................................
Kostnader för övningar vid stridsvagnbataljonen:
driftkostnader (bensin och olja) ............... kr- *3bö0:
tillämpningsövningar................................. ” ’000: —
reparationskostnader................................ ” -1”
diverse ...... " * _
Kostnader för övningar med motorfordon vid trängen ......
» » pionjärutbildning .......................................
» » fältingenjörskola..........................................
» » brevduveväsendet......................................■
175 000:-
40 000
25 400
48 500
12 000
18 000
V. Kostnader för övningar med infanteri i Karlskrona och Vaxholms
fästningar.............................................................................................
100 000: -
390 000: —
VI. Frivilliga övningar med landstormen
871900: -
30 000:
50 000:
eller i avrundat tal 1826 300 krono!''.
Summa kr. 1 826 284:
Beräkning
av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.
Bil. 36.
I. Transportkostnader.
Enligt försvarsrevisionens beräkningar för 1914 års organisation skulle transportkostnaderna
uppgå till 502 300 kr. Härvid har militärtaxans provisoriska förhöjning beräknats
till 125 % för personal- och 150 % för häst- och mateneltransporter. Beraknas förhöj
-
Bil. 2. 80 Kungl. Majtts proposition nr 20.
“St11 1‘genomsnitt 75 % och tages hänsyn till den föreslagna indragningen av vissa,
truppförband, kunna transportkostnaderna reduceras till........................ kr 335 qqq._
II. Rese- och traktamentskostnader.
K°™a^ni försvarsrevisionen för 1914 års organisation beräknade till
° i 5j £r’’ kunna med hänsyn tiU det minskade antalet officerare och
sekundotficerare reduceras med omkring 20 % till...............
tqi?1; inkvarterings- och förläggningskostnader, av försvarsrevisionen för
1914 års organisation beräknade till 102 600 kr., torde kunna reduceras till
till mn8itleg 7 V försvarsrevisionen för 1914 års organisation beräknade
till 147 (JOD kr., torde kunna reduceras till
.... Markskador, av försvarsrevisionen för 1914 års organisation beräknade
till Öb oUU kr., torde kunna reduceras till............................
♦ •n a7 -försvarare visionen’ för 1914 års organisation beräknade
till bo 000 kr., torde kunna reduceras till................
» 260 000: —
» 92 000: —
» 135 000: —
» 78 000: —
» 57 000: —
Summa kronor 957 000: -
Beräkning
av anslaget till sjuk- och veterinärvård.
I. Sjukvård 1 allmänhet.
Bil. 37.
Anslaget beräknas efter 3.5 öre per man och tjänstgöringsdag
Antalet tjänstgöringsdagar är 10171000.
Titelsumman sålunda (0:035 X 10171000 =)
II. Sanatorievård åt personal vid armén
III. Tandvård
IY. Ögonsjukvård
V. Läkarvård m. m. enligt 23 § i officersavlöningsreglementet
VI. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen......
VII. Arméns bakteriologiska laboratorium.....
VIII. Veterinärvård.
kr. 355 985: —
» 75 000: —
» 35 000: —
» 40 000: —
» 50 000: —
» 69 050: —
» 2 000: —
Anslaget beräknas efter 4 8 öre per häst och tjänstgöringsda°\
Antalet hästtjänstgöringsdagar (bil. 3) är 2 651 260 -b 261 072 == 2 912 332
Titelsumman sålunda 0: 048 X 2 912 332 =
eller i avrundat tal 766 800 kronor.
Summa kr. 766 826: 94
Beräkning
av anslaget till vapen och ammunition m. in.
I. Artillerimateriel.
Bil. 38.
Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel
Förrådskostnader m. m.............................
II. Artilleriammunition.
Skarp ammunition för årets övningar...........................
. ” ” ” . ” .............................. » oauuo: —
itevidermg av aldre ammunition, transporter, provskjutningar
m. m............................................................. ,, 215 000:-
— - » 1 425 500: —
Transport kr. 2 041 500: —
kr. 336 000: —
» 280 000: —
kr. 616 000: —
kr. 1 126 500: -
» ö/i nnn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
81 Bil. 2.
in.
Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser
Transport kr. 2 041 500: —
.............. » 67 500:
1V Handvapen och kulsprutemateriel m. m.
Vård av till övningar utlämnade handvapen, beräknad efter 9 000 000
tjänstgöringsdagar å 2 öre ....................................... kr. 180 000: —
Vård av till övningar utlämnade kulsprutor och granatkastare
................................................................... ” 60 000: —
Förrådsvård och transporter m. m................................. » 200 000= —
V. Handvapen- och kulspruteammunition
18 000 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 12 öre.............
1750 000 » 6.5 » kammar- », » 4 » ...............
11 100 000 » 6.5 » lösa » » 4 » ...............
670 000 » skarpa pistol- och revolverpatroner å 10 öre
Gevärs- och handgranatmateriel ....................................
Lyspistolammunition m. m............................................
Ammunition för granatkastare .......................................
» » pansarbil- och stridsvagnkanoner............
Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård
m. m.........................................................................
kr. 2 160 000: —
» 70 000: —
>. 444 000: —
.. 67 000: —
» 40 000: —
» 65 000: —
» 150 000: —
» 25 000: —
» 65 000: —
» 3 086 000: —
Yl. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen
och kulsprutor m. m.
Beräknad efter 0.7 öre per 6.5 mm, skarpa och kammarskott,
tillsammans 19 750 000................................................ kr. 138 250: —
Särskild materiel för de nya vapnen .............................. » 16 000: —
Transporter m. m.......................................................... » 20 750: —
175 000: —
VII. Till artilleridepartementets förfogande.
För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till
oförutsedda utgifter ........................................................................ ” ISO 000:
Summa kr. 5 960 000: —
Bil. 39.
Beräkning
av anslaget till underhåll och försök med stridsvagnsmateriel.
För underhåll av stridsvagnsmateriel beräknas ........................................... kr. 50 000: —
» försök och experiment....................................................................... ” 10 000:
Summa kr. 60 000: —
Beräkning
Bil. 40.
av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.
I avsikt att nedbringa de årliga kostnaderna för underhåll m m. av arméns byggnader
har av arméförvaltningens fortifikationsdepartement verkställts en utredning, för vilken
följande förutsättningar legat till grund:
1) Etablissement, som icke äro oundgängligen erforderliga, skola icke längre underhållas
för medel å försvarsdepartementets stat; inom dylikt etablissement befintliga byggnader
skola försäljas eller, där så ur ekonomisk synpunkt är lämpligt, förflyttas för att tagas
i bruk å annan plats.
2) Markområde, som icke längre erfordras för härens behov, försäljes.
3) För att nedbringa de synnerligen betungande underhållskostnaderna för vissa äldre
etablissement, skola desamma underkastas en genomgripande reparation genom anvisande
av särskilda engångskostnader. Dessa hava beräknats till 690 000 kronor.
Den enligt dessa grunder verkställda utredningen har givet vid handen, att det ordinarie
byggnadsanslaget kan upptagas till 1 849 770 kr. samt förstärkningsanslaget, beräknat
till 75 % av det ordinarie till 1 387 330 kr., tillsammans 3 237 100 kr.
eller i avrundat tal 3 237 000 kronor.
Bil. 2. 82
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
Bil. 41.
av anslaget till ingenjörmateriel.
Anslaget är enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 186 800 kr., varav 10 000 kr.
för omsättning av bilar. Då sistnämnda belopp ingår i det i Bil. 34 beräknade anslaget
till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, bör anslaget minskas med ifrågavarande
summa och sålunda här upptagas till ................................ 176 800 kronor.
Bil. 42.
Beräkning
av anslaget till övningar och materiel för järnvägstrupper.
För ändamålet beräknas ett belopp av ................................................... 20 000 krono!''.
Beräkning
av anslaget till extra utgifter.
Bil. 43.
Det nuvarande anslaget, normalt beräknat till 615 000 kr., minskas genom överföring till
luftförsvaret av 25 000 kr. till............................................................ 390000 kronor.
Bil. 44.
Beräkning
av anslaget till kommittéer och ntredningar genom sakkunniga.
Anslaget upptages i enlighet med 1924 års statsverksproposition till ......... 70 000 kronor.
Bil. 45.
Beräkning
av anslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare.
Anslaget, enligt 1924 års statsverksproposition beräknat till 135 000 kr., minskas dels genom
överföring till flygvapnet av visst belopp, dels genom minskat antal civila arbetare vid
armén till..................................................................................... 90 000 kronor.
Beräkning
av kostnaderna för de extra ordinarie anslagen.
Bil. 46.
I
enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit beräknas de extra ordinarie kostnaderna
till.............................................................................................. 2 000 000 kronor.
KungI Maj:ts proposition nr 20.
83 Bil. 2.
Bil, 47.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga in. II.
Antal tjänstgöringsdagar med |
Summa tjänstgörings-dagar |
||||
1.—145. |
146.-240. dagen |
fr. o. m. |
för värn-pliktiga |
för kadetter |
|
Flottan ...................... Kustartilleriet ............. |
250 267 |
136 075 |
164 205 |
513 632 |
36 915 |
Summa |
417 390 |
228 231 |
196 219 |
793325 |
48 515 |
841 840 |
841840 |
Bil, 48.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.
I Flottans sjömanskår..................................................
» » , (skeppsgossar, som beräknas karlskri
vas
1 maj).................................
» skeppsgossekår:
500 skeppsgossar 365 dagar = 182 500
avgår för karlskrivna............ 26 680
Kustartilleriets manskap............................... .........
Antal
man
Antal
dagar
3 325
145
966
365
184
365
På grund av vakanser beräknas avgå 4 ;
Tjänst görings dagar -
1213 625
26 680
155 820
352 590
*
1 748 715 j
69 949 i
Återstå summa 1 678 766
Bil. 2. 84
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
•>
Stat
Bil. 49.
för marinförvaltningen.
Artilleriavdelningen. Kemist........................... Expeditionssekundofficer.. |
An- tal |
Löneplan och lönegrad |
i i |
C. 12 |
|
Torpedavdelningen. |
i |
_ |
Minavdelningen. |
i |
_ |
Fortifikationsavdelningen. |
i |
|
Intendentavdelningen. |
i |
An- |
Löneplan |
|
tal |
börligt |
|
avlönings- reglemente |
||
Civilavdelningen. |
||
Marinöverkommissarie .. |
i |
Avd. A. 1 |
Amiralitetsrätt ... , |
i |
Avd. B. 20 |
Sekreterare, förste revisor. |
||
kamrerare ........... |
3 |
Avd. B. 15 |
Aktuarie och registrator, |
||
revisorer, marinkassör... |
7 |
Avd. B. 13 |
hokus station............ |
1 |
_ |
Kontorsbiträden, kvinnliga |
4 |
Avd. C. 2 |
Förste expeditions vakt ... |
1 |
Avd. B. 3 |
Expeditionsvakter............ |
2 |
Avd. B. 1 |
kronor 10 020: —
» 120 724: —
» 1170: —
» 9 360: —
» 4 000: —
» 3 500: —
» 76 000: —
Lön till ovanstående kemist, förslagsvis.....................................
Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis........
Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen..........................
Arvoden till 4 expeditionssekundofficerare (pensionerade) ...........
Arvode till advokatfiskalen ..............................................
Vikariatsersättningar, förslagsvis.......................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...............
Summa förslagsanslag kronor 224 774: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
85 Bil. 2.
Bil. 50.
Beräkning
av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater in. fl.
Kronor |
Kronor |
Summa kronor |
|||||
A. |
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga |
||||||
Kårer och stater m. m. |
|||||||
Flottans officerskår, flottans sekundofficers-kår, flottans sjömanskår och flottans skeppsgossekår .................................... Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets Mariningenj ö rkåren, m arinintend enturkåren, och flottans poliskår m. fl................... Vid marinstaben anställd personal .......... Sjörullföringsbefälhavare med biträden ... |
7 987 220 2 171 830 1 300 238 |
— |
11 489 666 |
||||
Undervisningsverken. |
|||||||
Sjökrigshögskolan ................................ Sjökrigsskolan .................................... Skeppsgosseskolorna .............................. Flottans sekundofficersskola..................... |
29 930 |
— |
135 722 |
11 625 388 |
|||
B. |
Felräkningspennmgar, förslagsvis ............... |
— |
— |
— |
— |
2 400 |
— |
C. |
Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för-slagsvis ............................................... |
— |
— |
— |
— |
7 000 |
— |
D. |
Månadslön, arvoden m. m. till personal vid |
— |
— |
— |
— |
40 000 |
— |
E. |
Arvoden m. m. enligt förteckning............... |
— |
— |
— |
— |
41382 |
— |
F. |
Kostnader för musikelever vid kustartilleriet |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
G. |
Oförutsedda utgifter för uppehållande till-fälligtvis av uppbördsmannabefattningar |
12 000 |
|||||
H. |
Ålderstillägg, förslagsvis ........................... |
— |
— |
— |
5 000 |
— |
|
Summa kronor |
— |
|- |
— |
11 733 770 |
Härifrån beräknas avgå:
För tjänstebostäder ........................................................... hr- 200 000:
På grund av vakanser 3 Va % å för avlöning till kårer och stater
ovan beräknat belopp kr. 11 489 066................................. » 382 950: — 582 950: —
Återstår summa förslagsanslag kronor 11 150 820: —
eller avrundat 11150 000 kronor.
Bil. 2. 86
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för flottans officerskår, flottans sekundofflcersk&r, flottans sjömanskår
och flottans skeppsgossekår.
Löneplan |
Löneplan |
||||
1 |
An- |
och lönegrad |
och lönegrad |
||
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
|||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
Flottans officerskår. |
reglemente |
Flottans sjömanskår. |
reglemente |
||
Flaggman ...................... |
5 |
O. 8 |
Flaggkorpraler............... |
350 |
Mm. 3 |
Kommendörer ............... |
8 |
O. 6 |
|||
Kommendörkaptener av 1. |
18 |
O. 5 |
Korpraler och högbåtsmän |
1165 1810 |
Mm. 2 |
i Kommendörkaptener av 2. |
Meniga under 6 månader |
145 |
Mm. 1 |
||
graden.................. |
21 |
O. 4 |
|||
Kaptener........................ |
118 |
O. 3 |
Flottans skeppsgossekår. |
||
Löjtnanter och fänrikar... |
155 |
1 O. 2 \ O. 1 |
Skeppsgossar i3. årskursen |
||
(under 6 månader)......... |
145 |
— |
|||
Flottans sekundofficerskår. |
Skeppsgossar i 2. årskursen |
158 |
— |
||
Sekundofficerare av 1. gra-den ............................ Sekundofficerare av 2. gra- |
*)30 |
Uo. 3 |
Skeppsgossari 1. årskursen |
197 |
|
den .. ______ |
160 |
Uo. 3 |
|||
Sekundofficerare av 3. gra- |
|||||
den ............................ |
385 |
Uo. 2 |
1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla
befälhavande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona
Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................
Arvode till varvschefen i Stockholm .............................................
Arvoden till 17 förrådsförvaltare, förslagsvis.....................................
Anställningspenning för förslagsvis 560 man ....................................
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 300 man....................................
Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 300 man ä 150 kronor
Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0.35 kronor under 6 månader......
Dagavlöning till 158 skeppsgossar å 0.25 kronor ..............................
Dagavlöning till 197 skeppsgossar å 0.15 kronor ..............................
Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.............................................
kronor 7 799 340: —
» |
3 480: — |
» |
1 800: - |
» |
900:- |
)) |
6 000: — |
» |
28 000: — |
» |
67 500: — |
» |
45 000: — |
» |
9 236:50 |
» |
14 417: 50 |
») |
10 785: 75 |
» |
760: 25 |
Summa förslagsanslag kronor 7 987 220
'') Därav 17 förrådsförvaltare med arvode, motsvarande skillnaden i lön enligt Uo. 3 och Uo. 4.
2) Härav högst 200 högbåtsman.
Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal menige.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
»l Bil. 2.
Stat
för kustartilleriets ofilcerskår, kustartilleriets sekundoriicerskår,
kustartilleriets manskap in. 11.
---—1- |
Löneplan |
Löneplan |
|||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
Ad- |
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Kustartilleriets officerskår. |
Kustartilleriets manskap. |
||||
Chef.............................. |
i |
O. 8 |
Plaggkorpraler ............... |
80 |
Mm. 3 |
Överstar ........................ |
2 |
O. 6 |
Korpraler ...................... |
306 |
Mm. 2 |
Överstelöjtnanter............ |
4 |
O. 5 |
Meniga........................... |
580 |
Mm. 1 |
Majorer ......................... |
8 |
O. 4 |
|||
Kaptener....................... |
38 |
O. 3 |
Musikpersonal. |
||
Löjtnanter och fänrikar ... |
67 |
/ O. 2 \ o. 1 |
Musikstyckjunkare .......... |
2 |
Uo. 2 eller 4 |
Kustartilleriets sekund- |
Civil personal. |
||||
officerskår. |
Regementspastor ............ |
1 |
— |
||
j Sekundofficerare av 1. gra- |
Fästningspredikant ......... |
1 |
_ |
||
den ............................ |
‘)7 |
Uo. 3 |
|||
Sekundofficerare av 2. gra-den ............................ |
39 |
Uo. 3 |
Pensionerad personal. |
||
Sekundofficerare av 3. gra- |
Officer........................ |
1 |
— |
||
den.............................. |
90 |
Uo. 2 |
Sekundofficerare ........... |
11 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis. .. ......
Arvoden till förrådsförvaltare, förslagsvis ..........................................
Arvode till 1 regementspastor..........................................................
Arvode till 1 fästningspredikant.........................................................
Arvode till l pensionerad officer ......................................................
Arvoden till 4 pensionerade sekundofficerare å 2 340 kronor ...............
Arvoden till 7 pensionerade sekundofficerare k 2 130 kronor ..............
Anställningspenning för förslagsvis 250 man ....................................
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis ..............................................
Summa förslagsanslag
kronor 2 116 810: —
» 2 500: —
>. 1 170: -
» 150: —
» 3 180: -
» 9 360: —
>. 14 910: —
» 12 500: —
» 11250: —
kronor 2 171 830: —
:) Förrådsförvaltare med arvode motsvarande skillnaden i lön enligt Uo. 3 och Uo. 4.
Anm. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som tillföljd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.
Bil. 2. 88
Kungl. Maj.ts proposition nr 20.
Stat
för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinliikarkåren, flottans
ecklesiastikstat och flottans poliskår m. fl.
Löneplan |
|
och lönegrad |
|
An- |
enligt veder- |
tal |
börligt |
avlönings- |
|
reglemente |
Mariningenjörkåren. Marinöverdirektör......... |
1 |
|
Marindirektörer av 1. gra-den ............ |
O O |
C. 14 |
Marindirektörer av 2. gra-den .................... |
3 |
C. 13 |
Mariningenjörer av 1. gra-den, 1. löneklassen....... |
9 |
C. 12 |
Mariningenjörer av 1. gra-den, 2. löneklassen....... Mariningenjörer av 2. gra-den ...................... |
6 |
C. 10 |
7 |
C. 9 |
|
Extra mariningenjörer...... |
4 |
— |
Specialingenjörer av 1. gra-den ..................... |
4 |
C. 13 |
Specialingenjörer av 2.gra-den ............... |
8 |
C. 12 |
Specialingenjörer av 3. gra-den ....................... |
4 |
C. 10 |
Mariningenjörsstipendiater |
4 |
— |
Marinintendenturkåren. Marinöverintendent ... |
1 |
O. 6 |
Förste marinintendenter, 1. |
2 |
O. 5 |
Förste marinintendenter, 2. |
6 |
O. 4 |
Marinintendenter av 1. gra-den .................. |
29 |
O. 3 |
Marinintendenter av 2. gra-den ochmarinunderinten-denter ................. |
22 |
J O. 2 1 O. 1 |
Marinläkarkåren. Marinöverläkare ........ |
1 |
C. 15 |
Förste marinläkare .. |
3 |
C. 13 |
Marinläkare av 1. graden |
9 |
C. 10 |
Marinläkare av 2. graden |
20 |
|
Marinläkarestipendiater ... |
10 |
— |
Flottans ecklesiastikstat.
Amiralitetspastorer .......
Amiralitetspredikanter ..
Klockare ......................
Kyrkvaktare.................
Flottans poliskår.
(Arvoden enligt § 36 i avlöningsreglementet
för
officerare och underofficerare
samt civilmilitära
beställningshavare på
aktiv stat m. fl. vid armén
och marinen till:)
Överkonstaplar, tillika
tjänstgörande såsom
poliskommissarier.........
Överkonstaplar...............
Konstaplar .....................
Extra konstaplar ............
Löneplan |
|
och lönegrad |
|
An- |
enligt veder- |
tal |
börligt avlönings- reglemente |
2 |
|
. 3 |
— |
2 |
— |
1 |
— |
Musikpersonal.
Musikdirektörer..............
Civil personal.
Kemist vid varvet i Karls
krona ........................
Advokatfiskal vid Karls
krona station..............
Expeditionsvakter vid
Karlskrona station........
Expeditionsvakter vid
Stockholms station.....
Pensionerad personal.
Sekundofficerare .............
C. 4
C. 3
C. 2
Uo. 4
C. 9
Avd. B. 1
Avd. B. 1.
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis
Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis
Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............
Lön till ovanstående ordinarie kemist, förslagsvis
Löner till ovanstående ordinarie musikdirektörer ........................
Arvode till marinöverdirektören ....................................
Arvoden enl. löneplan C, löneklass 14 till 4 extra mariningenjörer, förslagsvis
...................................................
kronor
897 218:
75 696:
16 956:
6 984:
8 604:
16 000:
21 Slö -
Transport kronor 1 043 274: —
Kungl. Maj-.ts proposition nr 20.
89 Bil. 2.
Transport kronor 1,043,274: —
Löuefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår
torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... » 480: —
Arvoden till 4 mariningenjörsstipendiater å 1740 kronor .................. » 6 960: —
Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1 170 kronor » 2 340: —
Två arvoden å 1 170 kronor för verkställande av ögonundersökningar
och ögonbehandling..................................................................... » 2 340: —
Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare
och sjökadetter........................................................................... » 1500: —
Arvode till 1 marinläkare av 1. graden, placerad å Oscar-Predriksborg » 600: —
Arvoden ä 2 700 kronor till 20 marinläkare av 2. graden .................. » 54 000: —
Arvodesförhöjning å 300 kronor till 15 marinläkare av 2. graden......... » 4 500: —
Arvoden till 10 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor........................ » 14 100: —
Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring
i land, förslagsvis högst ................................................... » 20 000: —
Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över
stat, förslagsvis högst.................................................................. » 5 000: —
Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona ...... » 2 000: —-
Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... » 1 860: —
Avlöning till 2 amiralitetspredikanter å 1 200 kronor vid flottans station
i Karlskrona ............................................................................ » 2 400: —
Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm... » 1410: —
Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona......... » 600: —
Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling........................... » 720: —
Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor
till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 500: —
Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... » 8 406: —
Arvoden till extra konstaplar i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... » 6 288: —
Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ » 3 000: —
Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. » 3 000: —
Arvoden till 32 pensionerade sekundofficerare i Karlskrona å 2 130 kronor » 68 160: —
Arvoden till 20 pensionerade sekundofficerare i Stockholm å 2 340 kronor »_46 800: —
Summa förslagsanslag kronor 1300 238
Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.
Anm. 2. Amiralitetspastorn vid flottans station i Karlskrona är skyldig att själv hålla
pastorsexpedition.
Anm. 3. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöringspenningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 17 B käft. (Nr 20.)
2125 23 7
Bil. 2. 90
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för vid Marinstaben anställd personal.
Antal |
Löneplan ! |
|
Bibliotekarie (pensionerad officer)................................................... |
1 |
ligt avlö-nings-reglemente |
Expeditionssekundunderofficer (pensionerad).................................... |
1 |
— |
Expeditionsvakt .......................................................................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis.................................... kronor 2 988: —
Arvode till bibliotekarien ..................................................................... » 3 180: —
Arvode till pensionerad sekundofficer...................................................... » 2 340: —
Summa förslagsanslag kronor 8 508: —
Stat
för sjörnllföringsbefälhavare med biträden.
Antal |
Enhets- kostnad Arvode Kronor |
Summa kronor |
! |
||
Sjörnllföringsbefälhavare i Stockholm ........................ |
1 |
3 600 |
J |
||
Sjörullföringsbefälhavare i landsorten ........................ |
3 |
3180 |
— |
9 540 |
— |
Sjörullföringsbiträde i Stockholm .............................. |
1 |
— |
— |
2 340 |
— |
Sjörullföringsbiträden i landsorten.............................. |
3 |
2130 |
— |
6 390 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
21 870 |
— |
Anm.. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar
uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må,
utgå, därest annan personal för ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som
utfärdas av Kungl. Maj:t.
Stat
för sjökrigshögskolan.
Upptages enligt 1924 års statsverksproposition med .............................. kronor 29 930: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
91 Bil. 2.
Stat
för Sjökrigsskolnn.
Enhetskostnad |
Beräknad kostnad |
|||||||
Antal |
||||||||
Orts- grupp |
Beräknad lön (arvode) |
Kronor |
Summa |
|||||
Lärare. |
||||||||
Arvoden för ett till 25 veckor beräknat 22x350 ........................ kr. 7 700: — 16x250 ........................ » 4 000: — 8.5 x 75 ........................ » 637: 50 96.5X175 ....................... » 16 887:50 |
29 225 |
|||||||
510 |
Lärare i gymnastik och vapenövning samt vikariatsersättning ............................. Lärare för undervisning å marinintendents-linjen: Av nuvarande anslag till marin- intendentskolan kr. 10 830: — beräknas, |
— |
510 1160 4 500 |
— |
35 395 |
|||
Befälspereonal. |
||||||||
540 540 1020 |
— |
Kadettofficerare från flottan och kadett- intendent, hela året.............................. Kadettofficer från kustartilleriet.............. Kadettofficerare från flottan, arvode i 5 mån. å kr. 45: — per mån................... Läkare, arvode....................................... |
5 1 2 1 |
2 700 450 1020 |
~ |
4 710 |
||
Betjäning. |
||||||||
G. |
2 983 |
— |
Expeditionsvakt. Avd. B. 1..................... Portvakt, arvode .................................... |
1 1 |
2 988 |
— |
3 858 |
|
Summa förslagsanslag |
— |
— |
— |
43 963 |
— |
Bil. 2. 92
Kungl. Maj:ts propositionnr 20.
Stat
för Skeppsgosseskolorna.
Enhets |
|||||
Antal |
kostnad |
Summa |
|||
Arvode |
kronor |
||||
Kronor |
|||||
Skolan i Karlskrona. |
|||||
Rektor: |
|||||
Lön ......................................................... 4 000: — Tjänstgöringspenningar.............................. 2 000: — |
1 |
_ |
_ |
6 000 |
_ |
Ordinarie ämneslärare: |
|||||
Lön ........................................................ 2 200: — Tjänstgöringspenningar.............................. 1 400: — |
5 |
3 600 |
_ |
18 000 |
_ |
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden . |
3 |
2 600 |
_ |
7 800 |
_ |
Lärare i slöjd, arvoden .................................... |
2 |
400 |
800 420 |
||
För inövande av hornblåsare och trumslagare ............ Timlärare för 21 veckotimmar å 110 kronor för vecko- |
— |
— |
|||
timme, arvode........................................................ Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke- |
— |
— |
— |
2 300 |
— |
och pupillkassa.............................................. |
250 |
||||
Statsbidrag för 5 ordinarie ämneslärare till folkskol- |
|||||
lärarnas änke- och pupillkassa................................. |
— |
— |
1000 |
— |
|
Säger för skolan i Karlskrona |
— |
— |
— |
36 570 |
— |
Skolan 1 Marstrand. |
|||||
Ordinarie ämneslärare: |
|||||
Lön ......................................................... 2 200: — Tj änstgöringspenningar.............................. 1 400: —- |
3 |
3 600 |
_ |
10 800 |
_ |
Arvode till förste lärare............................... |
1 |
600 |
600 |
||
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ............... |
2 |
2 600 |
_ |
_ |
|
Lärare i slöjd, arvoden ................................. |
2 |
300 |
— |
600 |
_ |
För inövande av hornblåsare och trumslagare ......... |
_ |
294 |
|||
Timlärare för 10 veckotimmar å 110 kronor för vecko- |
|||||
timme .......................................... |
1100 |
||||
Lärare för meddelande av undervisning åt de skepps- |
|||||
gossekåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar, |
|||||
den under 7 månader ........................ |
350 |
||||
Statsbidrag för 3 ordinarie ämneslärare till folkskol- |
|||||
lärarnas änke- och pupillkassa.................. |
— |
— |
— |
600 |
— |
Säger för skolan i Marstrand |
— |
— |
— |
19 544 |
— |
Stimma förslagsanslag kronor 66 114: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
93 Bil. 2
Stat
för flottans sekundoftlcersskola.
Lärare i engelska:
886 undervisningstimmar vid Karlskrona station å kr. 4: 50........................... kr. o 987:
384 » » Stockholms » » » 4:50....................... ” 1 ‘28:
Summa kr. 5 715: —
Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden.
Utöver det av försvarsrevisionen beräknade beloppet .............
bör ytterligare beräknas:
Portvakt hos marinförvaltningen ..........................................
» i marinstaben (jämte fri bostad m. m.) ...................
Skeppsgossekåren i Marstrand.
1 läkare ...............................................................................
1 sjuksköterska ....................................................................
Till vakthållning ...................................................................
... kr. 29 908: —
... » 468: —
... » 540: —
» 2 340: —
» 2 280: —
» 5 846: —
Summa kr. 41 382: —
Bil. 51.
Beräkning
av anslaget till extra biträden vid flottans stationer.
Från det av försvarsrevisionen beräknade beloppet ..................
bör avgå till anslaget för marinförvaltningen överförda ............
kr. 60 000: —
» 11000: —
Återstå kr. 49 000: —
Beräkning
Bil. 52.
av anslaget till rekryteringskostnader.
I. Rekryteringsmedel.
I enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas rekryteringskostnaden utgöra
55 kronor per antagen man av sjömanskåren och kustartilleriets manskap.
För skeppsgossekåren beräknas likaledes 55 kronor per antagen skeppsgosse med inräknande
häri av kostnader för fri läkarebesiktning och spridande av kännedom om skeppsgossekåren.
Sjömanskdren: 560 x 55 ................................................... kr. 30 800: —
Skeppsgossekåren: 200 x 55 ............................................... » 11000: —
Kustartilleriets manskap: 250 X 55 .................................... » 13 750:— j_r 55550-_ II.
II. Avskedspremler. v
Efter genomförd organisation beräknas årligen avgå följande manskap, berättigade till
avskedspremier:
Flottan.
75 ä 600 kr................
25 - 1000 » ...............
Kustartilleriet.
25 ä 600 kr................
10 - 1000 » ...............
III. Civilanställning.
kr. 45 000: —
■> 25 000: — kr 70 000: _
... kr.
»
15 000: —
10 000: —
25 000: —
kr.
95 000: —
Kostnaden härför beräknas till .........................................
eller avrundat 160 000 kronor.
........... » 10 000: —
Summa kr. 160 550: —
Bil. 2. 94
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil. 53.
Beräkning
ar anslaget till kustartilleriets reservstat.
Till det av försvarsrevisionen beräknade beloppet....................................... kr. 53 800:_
komma kostnaderna för 2 sekundofficerare i högre och 2 sekundofficerare
i lägre löneklassen, beräknade till ...................................''..................... » 7 000:_
Summa kr. 60 800: —
Beräkning
Bil. 54.
av anslaget till marinens reservpersonal.
A. Personal över stat.
I överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag beräknas ........................ kr. 484: —
B. Officerare m. fl. i reserven.
Den årliga rekryteringen beräknas enligt följande:
Flottan.
a) 20 reservofficersaspiranter, varav 17 beräknas bliva anställda såsom fänrikar, 15 för
tjänstgöring vid flottan och 2 för tjänstgöring vid flygvapnet. Utbildningstiden för aspiranterna
är 12 månader. 15 fänrikar (kategori A) genomgå officersutbildning under 10
månader; av dessa beräknas 10 genomgå 2 repetitionsövningar om 2 månader.
b) 3 aspiranter för utbildning till marinintendenter i reserven, varav 2 beräknas tillgodogöra
sig utbildningen. Dessa fullgöra en repetitionsövning om 6 månader.
c) Till reserven beräknas övergå:
dels årligen 1 mariningenjör, 2 marinläkare, 2 f. d. stamofficerare (kategori B), vilka
sistnämnda fullgöra 3 repetitionsövningar om 2 månader, ävensom direkt från sjökrigsskolan
1 officer (kategori C), vilken fullgör 10 månaders officersutbildning och 6 repetitionsövningar
om 2 månader,
dels vartannat år 1 marinintendent, som fullgör 3 repetitionsövningar om 2 månader.
d) 15 flaggkorpraler anställas i reserven; av dessa beräknas 8 hava undergått erforderlig
sekundofficersutbildning och 7 omedelbart efter anställandet undergå dylik utbildning i 6
månader. Samtliga beräknas fullgöra 2 repetitionsövningar om 2 månader.
e) 5 sekundofficerare (flaggkorpraler) av stammen övergå till reserven och fullgöra 2
repetitionsövningar om 2 månader.
Kustartilleriet.
a) 15 reservofficersaspiranter, varav 13 beräknas anställda som officerare. Dessa fullgöra
5 repetitionsövningar om 45 dagar och beräknas årligen vara inkallade sammanlagt 65
officerare.
b) Till reserven övergår 1 officer vartannat år, vilken beräknas fullgöra 3 repetitionsövningar
om 45 dagar.
c) Till reserven övergå direkt efter genomgången sekundofficersutbildning eller senare
5 sekundofficerare (flaggkorpraler); och äro av denna kategori årligen inkallade till repetitionsövning
under 45 dagar 19 sekundofficerare.
Ans t ältning såld er:
a) Officer i flottans reserv (kategori A) ................................ 24 år
» » » » ( ■» B) .......................................... 27 »
“ » » » ( » C) ......................................... 22 »
» » kustartilleriets » (reservofficer) .......................................... 22 »
» 11 » » (f. d. stam) .......................................... 27 »
Mariningenjör 26 »
Marinintendent (utbildad i reserven) 22 »
» (f- d. stam) .......................................... 30 »
Marinläkare 29 „
Medelåldern för anställning i reserven sålunda 24 år.
b) Sekundofficer (fiaggkorpral) 26 »
» (f. d. stam) .......................................... 30 »
Sekundofficer vid kustartilleriet 30 »
Medelåldern för anställning i reserven sålunda 28 år.
Antal.
15
2
1
13
Va
1
2
V.
2
15
5
5
Avlöning sfö r m ån er:
Ekiperingshjälp erhålles vid anställning såsom aspirant eller som flaggkorpral ävensom
vid anställning såsom sekundofficer, då vederbörande avgår såsom flaggkorpral i stammen
95 Bil. 2.
Kungl. May.ts proposition nr 20.
och sålunda i egenskap av manskap icke har egen beklädnad, med 600 kronor; såsom
officer eller marinintendent (ej f. d. stam) med 400 kronor.
Lön. Reservofficersaspiranter vid flottan åtnjuta avlöning i likhet med flaggkorpraler,
reservofficersaspiranter vid kustartilleriet och marinintendentsaspiranter i likhet med värnpliktiga
samt därutöver ett tillägg per dag av 90 öre fr. o. m. 241. dagen; officerare,
marinintendenter och sekundofficerare (flaggkorpraler) åtnjuta under tjänstgöring samma
avlöning, som tillkommer motsvarande personal av stammen.
Livränta (pension). Utgår vid fyllda 55 år med 600 kronor för officer med vederlike,
400 kronor för sekundofficer.
Rese- och traktamentsersättning utgår vid inställelse till och avgång från tjänstgöring
''(dock ej vid första anställning).
Kostnaderna beräknas sålunda:
I. Ekiperlngshjälp.
Reservofficersaspiranter, flottan ..........
» kustartilleriet .
Marinintendentsaspiranter...................
Klaggkorpraler, flottan.........................
Sekundofficerare, » ......................
» kustartilleriet............
•Officerare, flottan, 15 + 1 = ...............
» kustartilleriet ..................
Marinintendenter ..............................
Antal.
... 20
... 15
... 3
... 15
. 5
... 5
63 X 600 kr. 37 800: —
................. 16
........... 13
;...... 2
31 x 400 » 12 400: —
Säger kr. 50 200: —
II. Pension (livränta).
Det belopp, som årligen behöver avsättas för varje anställd officer med vederlike eller
sekundofficer, torde med hänsyn å ena sidan till de olika pensionernas storlek och å andra
sidan till skillnaden i anställningsålder kunna beräknas till i genomsnitt 1 200 kronor.
Kostnaden blir sålunda:
(37 + 20 =) 57 x 1 200 =!.............................................................••• „;........ kr- f00= ~
Härifrån avgår för dem, som beräknas avgå före uppnådda 42 år, 25 % ...... 11 H 1W
Återstod
Säger kr. 51300: —
III. Lön.
Första tjänstgöring:
20 reservofficersaspiranter å kr. 1 800
G. 8 fänrikar » » 2 456
D. 8 » » » 2 190
7 flaggkorpraler » » 900
kr. 36 000
» 19 648
» 17 520
» 6 300
Repetitions övning:
Flottan.
G.
D.
G.
D. 8
G. 5
D.
G.
D.
D.
G. 15
D. 25
kaptener å
» »
löj tnanter »
)) »
fänrikar »
» »
marinunderintendent »
» »
;2 marinintendent (2. gr.)»
sekundofficerare (3. gr.) »
» ( » )»
kr.
Kustartilleriet.
66 Vs officerare
19 sekundofficerare
1 055
952
655
584
498
444
1494
1332
584
482
431
430: —
344: —
kr.
3165
3 808
4 585
4 672
2 490
2 220
1494
1332
876
7 230
10 775
28 595: —
6 536: —
Hå grund av successiv avgång beräknas detta belopp kunna minskas med
15 % ..............................................................................................._
Kr. 157 246: —
23 587: —
Säger kr. 133 659: —
Bil. 2. 96
Kungl, Maj:ts proposition nr 20.
IV. Rese- och traktamentsersättning.
Beräknas erforderligt...........................
Säger kr. 12 000: —
Sammanfattning.
A. Personal över stat ...............................
B. Officerare m. fl. i reserven:
I. Ekiperingshjälp.............................
II. Pension (livränta)...
iii. Lön...........................
IV. Bese- och traktamentsersättning......
kr. 484: —
kr. 50 200: —
» 51300: —
» 133 659: —
» 12 000: —
247 159: —
eller avrundat 248 000 kronor.
Summa kr. 247 643: —
.. . Bil. 55.
Beräkning
av anslaget till egnahemspremier åt underbefäl.
För anställande av jordavlönat underbefäl beräknas erforderligt, förslagsvis
-—gst................................................................................................... kr. 40 000: —
Beräkning
av anslaget till rese- och traktamentsersättning.
Av försvarsrevisionen föreslaget belopp, kr. 84 000, beräknas till följd av att
flygvapnet utbrutits kunna minskas med 9 000 kr. till ....................
Bil. 56.
kr. 75 000: —
Beräkning
av anslaget till flyttningsersättning.
Av försvarsrevisionen föreslaget belopp belopp, kr. 40 000, beräknas av samma
anledning, som ovan angivits, kunna minskas till
Bil. 57.
kr. 35 000: —
„ Bil. 58.
Beräkning
av anslaget till resestipendier.
Det av försvarsrevisionen beräknade beloppet, kr. 34 000, torde kunna minskas
—- ......................................................................... ..................... kr. 30 000: —
Beräkning
av anslaget till penningbidrag.
417 390 tjänstgöringsdagar å 30 öre .
228 231 » » 50 »
196219 » »75 » "............
Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter vid kustartilleriet och marinmtendentsaspiranter
i reserven, 4 695 tjänstgöringsdagar ä 90 öre
Bil. 59.
kr. 125 217: —
» 114 115: —
» 147 164: —
Kr. 386 496: —
» 4 225: —
eller avrundat 390 000 kronor.
Summa kr. 390 721: —
Kitngl. Maj:ts proposition nr 20.
97 Bil. 2.
Beräkning
av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.
Bil 60.
Av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande anslag under lantför
svaret,
anses anslaget kunna minskas till............................................. kr. 3000: —
Bil. 61.
Beräkning:
av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader in. m.
Anslaget har av försvarsrevisionen beräknats till kr. 113 000: —. Ehuru kostnaderna
genom förenkling i inskrivningsnämndernas sammansättning
och genom taxesänkning kunna förväntas nedgå, torde anslaget på grund
av de stora överbetalningar, som under de senare åren förekommit å titeln,
icke böra beräknas lägre än ........................................................ kr. 110 000: —
Beräkning
Bil. 62.
av anslaget till undervisningsmateriel och undervisningsanstalter m. in.
Det av försvarsrevisionen beräknade beloppet kr. 36 160: — torde böra minskas
med kostnaden för undervisningsmateriel vid kustartilleriet såsom inräknad
i anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar eller med kr. 2197: —
Återstå kr. 33 963: —
eller avrundat 34 000 kronor.
Bil. 63.
Beräkning
av anslaget till studiestipendier.
Stipendier till sekundofficerare och flaggkorpraler .................................... kr. 24 000: —
Bil. 64.
Beräkning
av anslaget till understöd åt föreningar.
I enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas .......................... kr. 19 000: —
Beräkning
av anslaget till skrivmaterialier och expenser m. m.
Bil. 65.
Det i staten för innevarande budgetår upptagna anslaget jämte förstärkningsanslag,
utgörande sammanlagt kr. 426 000: —, torde med hänsyn till
fallande priser och föreslagna inskränkningar i organisationen m. m.
kunna minskas med 25 % till............................................................... kr. 320 000: —
Beräkning
av anslaget till tryckningskostnader.
Bil. 66.
Det nuvarande anslaget, i runt tal kr. 80 000: —, torde genom inskränkning
av tryck och genom användande av enklare papper kunna nedbringas
med 25 % till .................................................................................... kr. 60 000: —
Bil. 2. 98
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil. 67.
Beräkning
av anslaget till biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap vid marinen.
I enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas anslaget till......... kr. 6 000: —
Bil. 68.
Beräkning
av anslaget till fackutbildningsknrs för marinläkarstipendiater över stat och
värnpliktiga läkare vid marinen.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas ................................ kr. 2 500: —
Beräkning
Bil. 69.
av anslaget till förplägnad.
I enlighet med försvarsrevisionens beräkningsgrunder beräknas anslaget sålunda:
Beräknat antal tjänst-göringsdagar |
||
I land |
Ombord |
|
Flottan, stam och värnpliktiga.......................................... » skeppsgossar ........................................... » kadetter m. fl............................................ Kustartilleriet, stam ....................... » värnpliktiga ................................................. » kadetter m. fl............................................. |
793 937 113 220 19 515 352 590 279 693 |
960 000 42 600 17 400 |
Summa |
1 570 555 |
1 020 000 t |
På grund av vakanser beräknas avgå.................... |
69 949 |
~ 1 |
Återstå summa |
1 500 606 |
1 020 000 | |
Anslaget sålunda:
1 500 606 X 0.80 + 1 020 000 x Lss = ...................................................... kr. 2 557 085:
eller avrundat 2 557 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till beklädnad.
Antal tjänstgöringsdagar (bil. 47) ..............................
(bil. 48) ....................................
Bil. 70.
.. kr. 841840: —
.. » 1678 766: —
Summa kr. 2 520 606: —
Efter samma beräkningsgrund, som i försvarsrevisionens förslag samt med hänsyn till
att anslaget kommer att belastas med utgifter, som hittills anförts å anslaget till dyrtidstillägg,
vilka utgifter torde motsvara en kostnad av 5 öre per man och tjänstgöringsdag,
bör anslaget beräknas sålunda:
2 520 606 x 0.50 ..................................................................
eller avrundat 1 260 000 kronor.
kr. 1260 303: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
99 Bil- 2.
Bil 71.
Beräkning
av anslaget till kasern- och förplägnndsutredning samt silngservis.
Enligt samma grunder som i försvarsrovisionens förslag beräknas anslaget sålunda:
Flottan, stam och värnpliktiga, 1,650 X 365 =.
Antal tjftnetgöringsdagar
.
..... 602 250
, ....................... .......... 113 220
» skeppsgossar.................................................................. qqa om
kustartilleriet, stam (966 — 50=) 916 X 365 ..........................V«''u""iV......... 290 000
.. värnpliktiga (och kadetter vid förläggning till truppförband)..........
Summa 1 339 810
............. 53 592
Avgår på grund av vakanser 4 % härå .
1286 218 x 0.12 ............................................
Härtill kommer för musikinstrument m. m.
Flottan ........................................................
Kustartilleriet...............................................
Återstå summa 1 286 218
............. kr. 154 346: —
5 000: —
2 500: —
Summa kronor 161 846:
eller avrundat 162000 kronor. * 1 II.
Bil. 72.
Beräkning
av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.
1. 1913 års utgifter för bränsle, lyse, vatten och renhållning utgjorde ...... kr. 516 385: —
Prisförhöjningen kan för närvarande uppskattas till 60 %, varför alltså bör ^ 399 831-—
tillkomma
kr. 826 216;
På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen och flygvapnets
avskiljande torde detta belopp kunna minskas med 15 % =..................... » 123 932: ■
Återstå kronor 702 284: —
II. Enligt samma grunder som i försvarsrevisionens förslag beräknas tvättkostnaderna
sålunda:
Tvätt av beklädnadspersedlar:
Fri tvätt för stammanskap ombord ........................................................... ^r* ^0
Antal tjänst*
göringsdagar :
» » » skeppsgossar, med avdrag för 4 % vakanser 149 787
» » » värnpliktiga vid flottan.......................... 513 632
» » » » m. fl. vid kustartilleriet......... 279 693 943112 x0.06 » 56 587: —
Tvätt av sängservis:
1286 218 (Bil. 71) tjänstgöringsdagar X 0.05 ................................................ » 64 311: —
övrig tvätt:
Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. m................................................
15 000:
Säger kronor 165 898: —
Sammanfattning:
Bränsle, lyse, vatten och renhållning.
Tvätt..............................................
kr. 702 284: —
» 165 898: —
Summa kronor 868 182: •
eller avrundat 868000 kronor.
Bil. 2. 100
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
av anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.
Bil. 73.
I enlighet med vad som under rubriken »sjöstyrkorna» omförmälts, hava kostnaderna
omräknats med hänsyn till nu föreslagna jämkningar i försvarsrevisionens förslag, och
ställa sig övningskostnaderna sålunda:
A. Egentliga övningskostnader ombord.
Kustflottan.
Flagg.................................................................
Pansarskepp .......................................................
Jagare ..............................................................
Torpedkryssare .................................................
Torpedbåtar........................................................
Motortorpedbåtar ...............................................
Undervattensbåtar med depåfartyg........................
1 vedettbåt (tender)...........................................
Minfartyg och vedettbåtar.....................................
Måldepåfartyg.................................................
Flygdepåfartyg ..................................................
kr. 27 000: —
» 937 965: —
» 513 360: —
» 118 540: —
» 280 990: —
» 22 140: —
» 620 685: —
» 12 915: -
» 346 045:—
» 31 400: —
» 132 370: —
kr. 3 043 410: —
Övriga förband.
Skjutskoleavdelning (med från kustflottan detacberade 1
pansarskepp, 1 torpedkryssare, 2 torpedbåtar, 1 jagare,
1 vedettbåt och 1 logementsfartyg under sept.—oktober) kr. 200 385: —
Signalskoleavdelning (med från kustflottan detacberade 1
pansarskepp, 1 jagare och 1 torpedbåt) ....................... » 71 675:—
Sjökrigsskoleavdelning (1 pansarskepp, 3 kanonbåtar och 1
torpedbåt) ................................................................ » 181 590: —
Pansarkryssare (långresa) ............................................... » 374 250: —
Kanonb&tar för diverse skolor..................................... » 55 825: —
Övningsfartyg.................................................................• » 57195:- „ 940 920; _
Ammunitlonskostnader.
Torped- och minammunitionsutredning.............................. kr. 130 000: —
Skjutskoleammunition................................. .................... » 396 000:_
Mobiliseringsbemannade fartygs ammunitionsförbrukning ... » 509 000:— 1 nan nnn
Övriga kostnader.
Måldepå .................
Forceringsövningar .
B. Expedition för militärledsarbeten........
C. Undervattensbåtdepåer......................
D. Frivilliga motorbåtskårens övningar ..
kr. 25 000: —
» 80 000: —
105 000:
Säger kr. 5 124 330: -
Säger kr. 35 670: —
» » 5 000: —
» » 20 000: —
E. Kostnader i land.
Skolor och kurser i land .......................................................... j-r jqq qqq._
Hese- och traktamentskostnader ..................................................... » 70 qqq)_
Utbildningskurser vid kustsignalväsendet ............... » 90 nnfl''
Ovno-a utgifter...........................................................;......;;;;;;;;;;;;;;;;;; „ 4000a —
Säger kr. 230 000: —
101 Bil. 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
A.
B.
C.
D.
E.
Sammanfattning.
Egentliga övningskostuader ombord ...................
Expedition för militärledsarbeten.........................
Undervattensbåtsdepåer.....................................
Frivilliga motcubåtskåren .................................
Kostnader i land ............................................
kr. 5124 330:
Såsom förut omförmälts, beräknas kostnaderna under A. kunna
genom vissa åtgärders vidtagande nedbringas med i runt tal
varjämte hälften av kostnaderna för flygdepåfartyg, (inberäknat
ammunitionskostnader) bör avgå med................
1» |
35 670: — |
|
)> |
5 000: — |
|
» |
20 000: — |
|
» |
230 000: — |
|
Summa |
kr. |
5 415 000: - |
215 000: — |
||
80 000: - |
kr. |
295 000: — |
Återstå kr. o 120 000: —
Beräkning
av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
Anslaget beräknas sålunda:
Skjutövningar med artilleripjäser .........................................1 enligt 1914
Skolskjutningar..................................................................../ &rs priser_
Bil. 74.
kr. 150 000:
» 50 000:
kr. 200 000: —
Prisförhöjningen torde böra uppskattas till 80 %
Mininventarier ...........................
Ballongövningar m. m..................
Frivilliga motorbåtskårens övningar
Bränsle m. m...............................
Övrig utredning............................
Tj änstgöringstraktamenten m. m.......
Transporter och resor....................
Övriga kostnader ......................... * I
.......... )» |
160 000: — |
kr. |
360 000: — |
» |
18 000: — |
» |
10 000: - |
» |
10 000: — |
. » |
90 000: — |
» |
55 000: — |
» |
57 000: — |
» |
20 000: — |
» |
15 000: — |
Summa kr. |
635 000: — |
Bil, 75.
Beräkning
av anslaget till krigsövningar vid kustfåstningarna.
Upptages med samma belopp som i staten för innevarande budgetår eller med kr. 20 00Q: —
Bil. 76.
Beräkning
av anslaget till sjukvård för marinen.
Försvarsrevisionen har beräknat anslaget till sammanlagt kr. 157 000: — och därvid utgått
från att den egentliga sjukvårdskostnaden per anställd man kunde beräknas utgöra
3.5 öre per man och dag, liksom vid armén.
I 1924 års statsverksproposition har anslaget på grund av de betydande överbetalningar,
som under de senare åren förekommit å detta anslag, föreslagits höjt från nu
varande 175 000 kronor till 225 000 kronor.
Med hänsyn till de speciella förhållanden, som råda beträffande sjukvården inom marinen
med oundvikliga avpolletteringar till civila sjukhus, underhåll av medikamentsförråd m. m.
å fartygen m. fl. fördyrande faktorer, måste en enhetskostnad av 3.5 öre för marinens vidkommande
betraktas såsom alltför lågt beräknad och sålunda böra höjas till 5 öre. Vidare
torde böra beräknas för sjukvård åt officerare, sekundofficerare jämte vederlikar ett belopp
av 15 000 kronor, varemot anslaget torde böra minskas med kostnaden för sjukvård till
daglönare, av revisionen beräknad till 30 000 kronor, då denna kostnad synes böra bestridas
av vederbörliga driftsanslag.
Anslaget torde alltså böra beräknas enligt följande:
Sjukvård till manskap m. fl., 0-05 X 2 520 606 (Bil. 47 och 48) ..................... kr. 126 030:
» » officerare m. fl.................................................................. ” 15 000:
Sanatorievård.......................................................................................... ” 27 000:
Tandvård ombord................................................................... “ 1 500:
Summa kr. 169 530: —
eller avrundat 170000 kronor.
Bil. 2. 102
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil. 77.
Beräkning
av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m.
Anslaget, som av försvarsrevisionen beräknats till kr. 5 338 000:—, bör med hänsyn dels
till nu föreslagna jämkningar i revisionens förslag beträffande fartygsmaterielen och rustningsplanen,
dels till flygvapnets avskiljande beräknas sålunda:
1. Underhåll av fartyg och båtar enligt nedanstående detaljberäkning ............ kr. 4 000 000: —
2. Underhåll av hus och byggnader ..
3. Avlöning:
Stat å arvoden m. m. till personalen vid varven, förslagsvis kr.
Bevaknings- och ordonnanstjänst, arbetare, anställda vid
upplagda fartyg, biträden vid departementskontor samt
biträden vid förråd och besiktningar...................... »
Till gratifikationer för tillfälliga uppdrag och förrättningar
samt åt månadslönare för trägen tjänstgöring »
Till verkmästare och mästare å månadslönarstat.......... »
Avlöning till arbetarekökets personal........................... »
4. Åtskilliga behov:
Lastdragarfart och forsellön ............
Belysning å varvet...........................
Sjöinstrument och sjökort ................
Renhållning och röjning ..................
Sjöförbindelse Skeppsholmen—staden.
5. Till marinförvaltningens disposition......
565 000: —
26 000: —
300 000:
4 000
335 000
10 000
» 675 000: —
............... kr. |
46 000: — |
. » |
16 500: — |
35 000: — |
|
» |
47 500:— |
............... » |
15 000: — |
160 000:
300 000:
Kr. 5 700 000: —
I överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag beräknas kostnaderna
genom materialprisernas sänkning kunna minskas med ..................... kr. 400 000:
Återstå kr. 5 300 000:
För bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg å personalens avlöning
bör i enlighet med 1924 års statsverksproposition beräknas 20 % å
ovannämnda belopp, eller.,
kr. 1 060 000: -
Summa kr. 6 360 000; —
Kostnaderna för underhäll av flottans fartyg och bätar beräknas av försvarsrevisionen och i
försvarspropositionen fördelade i enlighet med följande:
Allmänna inventarier m. m. .
Pansarskepp .....................
Kryssare ............................
Jagare ...............................
l:a klass torpedbåtar ..........
2:a :» » ..........
Motortorpedbåtar ................
l:a klass undervattensbåtar .
2:a » »
Specialfartyg ..................
V edettbåtar.....................
Skeppsgossefartyg .........
Logementsfartyg ............
Mindre fartyg och båtar...
Transportfartyg...............
Torpedmateriel ...............
Radiomateriel.................
''.Immateriel ... .............
Enl. försvars- |
Enl. Kungl. |
|
revisionen |
Maj:ts prop. |
|
.. kr. 350 000: — |
kr. |
350 000: — |
... » 1 017 500: — |
» |
1 017 500: — |
... » 298 000: — |
» |
258 300: — |
.. » 432 000: — |
» |
432 000: — |
... » 221000: — |
» |
224 000: — |
... » 65 000:- |
» |
65 000: — |
... » 8 800: — |
» |
8 800: — |
... » 390 000: — |
» |
402 500: — |
... » 208 000: — |
» |
162 000: — |
... » 194 000: — |
» |
279 500: - |
.. » 164 500: — |
» |
164 200: — |
.. » 96 000; — |
» |
96 000: — |
.. » 16 000: — |
» |
46 000: — |
.. » 125 000: — |
» |
125 000: — |
... » 160 000: — |
» |
160 00O: — |
.. » 145 000: — |
» |
145 000: — |
... » 34 300: — |
» |
34 300: — |
.. » 44 800: — |
» |
44 800: — |
kr. 3 969 900: — |
kr. |
4 014 900: — |
till 4 000 000 kronor. |
Kungi. Maj:ts proposition nr 20.
103 Bil. 2.
Bil. 78.
Beräkning
av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner in. in.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas ...........
eller avrundat 454 000 kronor.
kr. 453 900:
Beräkning
av anslaget till kustartilleriets materiel
Anslaget beräknas sålunda:
Materielens underhåll, enligt 1914 års priser:
Artillerimateriel.........................................................................
Mininventarier ..........................................................................
Maskin- och timmermansinventarier ...........................................
Ut- och avrustningskostnader ....................................................
Handvapen ..............................................................................
Till marinförvaltningens förfogande ...........................................
Sjöförbindelser, 50 000 kr..........................................................
Tillsyningspersonal och yttre renhållning, 6 500 + 9 050 kr. = —
Bil. 71).
...... kr. » |
ÖU UUU: — 53 000: - |
» |
100 000: — |
» |
40 000: — |
» |
4 100: — |
» |
20 000: — |
» |
50 000: — |
...... » |
15 550: — |
Kr. |
332 650: - |
I enlighet med 1924 års statsverksproposition bör härå med inräknande av
kostnaderna för dyrtidstillägg till arbetarna beräknas 85 % prisförhöjning kr. 282 752: •—
Summa kr. 615 402: —
eller avrundat 615 000 kronor.
Bil. SO.
Beräkning
av anslaget till skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas.................................... kr. 50 000: —
Beräkning
av anslaget till utgivande av läroböcker m. m.
Bil. 81.
Anslaget, som av försvarsrevisionen beräknats till 16 000 kronor, bör med
hänsyn till flygvapnets avskiljande minskas till .................................... kr. 15 000: —
Beräkning
av anslaget till extra utgifter.
Bil. 82.
Anslaget, som i staten för innevarande budgetår är upptaget med 110 000
kronor, beräknas genom de föreslagna inskränkningarna i organisationen
och genom flygvapnets avskiljande kunna minskas till..........................kr. 100 000: —
Beräkning
Bil. 83.
av anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Anslaget, som av försvarsrevisionen har beräknats till........................... kr. 65 000: —
har i 1924 års statsverksproposition föreslagits minskat från nuvarande 40 000
kronor till 35 000 kronor och beräknas nu till sistnämnda belopp .............. » 35 000: —
Bil. 2. 104
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Bil. 84.
Beräkning
av anslaget till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas ................................... kr. 90 000:_
Bil. 85.
Beräkning
av anslaget till krigsfartygsmaterielens förnyelse.
Till ersättningsbyggnad i viss utsträckning under en 4-årsperiod beräknas kr. 9125 000: —
Bil. 86.
Beräkning
av extra anslag, gemensamma för flottan och kustartilleriet.
I enlighet med försvarsrevisionens förslag beräknas................................ kr. 1000000:_
Bil. 87.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid flygkårerna.
Tjänstgöringsdagar med penning-bidrag |
Summa tjänst- görings- dagar |
|||
A. Värnpliktiga. |
1.—145. dagen |
146. —240. 0: 50 kr. |
241.—350. 0: 7 5 kr. |
|
I. Arméflygkåren. |
||||
Värnpliktiga i linjetjänst ............... Ersättningsreserv...... Studenter och likställda.................. Reservofficersaspiranter......... |
27 000 2 900 |
19 470 2 520 1 9C0 |
20 430 2 400 4 900 |
66 900 7 200 4 900 |
Säger för arméflygkåren |
40 340 |
23 890 |
27 730 |
91 960 |
II. Marinflygkåren. |
||||
Värnpliktiga i linjetjänst ...... Ersättningsreserv......... Studenter och likställda................. Reservofficersaspiranter.................. |
23 700 2 700 |
15 390 2 520 |
17 820 2 200 3 430 |
56 910 6 700 3 430 |
Säger för marinflygkåren |
36 840 |
19 710 |
23 450 |
80 000 |
Summa tjänstgöringsdagar |
77 180 |
43 600 |
51180 |
171960 |
B. Fast anställt manskap. |
||||
I. Arméflygkåren, 179 man i 365 dagar................................ Härifrån avgå 10 % vakanta meniga volontärbeställningar |
65 335 2 400 |
|||
Säger för arméflygkåren |
62 935 |
|||
II. Marinflygkåren, 87 man i 365 dasrar...... |
31 755 |
|||
Härifrån avgå 10 % vakanta fast anställt manskap ........................... |
||||
Säger för marinflygkåren |
31025 |
|||
Summa tjänstgöringsdagar |
93 960 |
Kung}. Maj:ts proposition nr 20.
105 Bil. 2.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
Beräkning
av anslaget till avlöning, rekrytering ocli resekostnader in.
Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
Flygstyrelsen ............................................................ kr. 143 584:
Arméflygkåren........................................................ ” 517 750:
Marinflygkåren ........................................................ » 416 770:
Felräkningspenningar, förslagsvis ............................. 11_600: —
Rekryteringskostnader ..........................................
Flygvapnets reservpersonal .....................................
Rese- och traktamentspenningar ...........................
Flyttningsersättning................................................
Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare .......
Bil. 88.
kr. 1 078 704: —
Härifrån avgå:
På grund av beräknade vakanser 2 % av förestående summa
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och sekundofficerare
med vederlikar ...............................................................
eller i avrundat tal 1160 000 kronor.
» |
5 000: — |
|
)) |
50 000: — |
|
» |
35 000: — |
|
» |
20 000: — |
|
» |
6 000: — |
|
Säger |
kr. |
1 194 704: — |
24 400: — |
||
10 000: — |
» |
34 400: — |
Återstod |
kr. |
1 160 304: — |
Stat
för ilygstyrelsen.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
Antal |
enligt veder-börligt |
Antal |
enligt veder-börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Militär eller clvilmllitär |
|||||
personal. |
Civil personal. |
||||
Generalsperson eller |
Flygingenjör1) ............. |
1 |
Avd. B 20 |
||
flaggman, chef för luft- |
Flygingenjörer'')........... |
2 |
Avd. B 18 |
||
försvaret................. |
1 |
O. 7 |
Flygingenjör *)............ |
1 |
Avd. B 16 |
Major eller överstelöjt- |
» *) ......... |
1 |
Avd. B 15 |
||
nant i intendentur- |
Flygingenjörer1), arvoden |
2 |
— |
||
kåren respektive förste |
Revisor........................ |
1 |
Avd. B 13 |
||
marinintendent, chef |
Kontorsskrivare, kvinn- |
||||
för förvaltningsbyrån |
1 |
O'' 4 eller O. 5 |
lig 2)..................... |
1 |
Avd. C. 5 |
Kapten i intendentur- |
Kontorsbitriiden, kvinn- |
||||
kåren ellermarininten- |
liga........................... |
4 |
Avd. C. 2 |
||
dent av 1. graden...... |
1 |
O. 3 |
Expeditionsvakt............ |
1 |
Avd. B 1 |
Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .. |
..... kr. 408 932: — |
||||
Arvoden till 2 flygingenjörer, motsvarande lön enligt Avd. B 14, förslagsvis » |
14 652: — |
||||
Yikariatsersättning samt avlöning till ritare |
och övrig icke-ordinarie per- |
20 000: — |
|||
sonal, förslagsvis högst....... |
...... » |
||||
Summa förslagsanslag kr. 143 584: — |
1) Flygingenjörerna äro avsedda att tjänstgöra i följande befattningar:
1 såsom chefskonstruktör och chef för den flygtekniska byrån;
2 såsom verkstadschefer vid flygverkstäderna, vid behov tillika tjänstgörande i flygstyrelsen;
1 såsom föreståndare för ritkontoret i flygstyrelsen;
1 såsom motoringenjör i flygstyrelsen; samt
2 såsom verkstadsingenjörer (assistenter) vid flygverkstäderna, vid behov tillika tjänstgörande
i flygstyrelsen.
2) Eller pensionerad sekundofficer med ett arvode av 2 340 kronor.
Anm. Ordinarie beställningshavare skola vara underkastade transport till andra beställningar
i innehavande grader inom armén respektive marinen.
Bihang till riksdagens protokoll 11)24. 1 sand. IT B höft. (Nr 20.)
2125 23 8
Bil. 2. 106
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Stat
för arméflygkåreu.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
Antal |
enligt veder- |
Antal |
enligt veder- |
||
börligt |
börligt |
||||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Officerare. |
|||||
Överste eller överste- |
V apenhantverkarvice- |
||||
löjtnant ................. |
i |
0.6 eller O. 5 |
korpraler................. |
3 |
Ma. 2 |
Överstelöjtnant eller |
V apenbantverkarsolda- |
||||
major ................... |
i |
0.5 eller O. 4 |
ter.......................... |
3 |
Ma. 1 |
Major ........................ |
i |
0.4 |
Hantverksfurirer av 1. |
||
Kaptener..................... |
>) 12 |
0.3 |
klassen..................... |
3 |
Ma. 5 |
Löjtnanter .................. |
22 |
0.2 |
Hantverksfurirer av 2. |
||
klassen.................... |
3 |
Ma. 4 |
|||
Sekundofflcerare. |
Hantverkskorpraler...... |
4 |
Ma. 3 |
||
Hantverksvicekorpraler |
6 |
Ma. 2 |
|||
Sekundlöjtnanter (för- |
Hantverkssoldater......... |
10 |
Ma. 1 |
||
v altare)..................... |
2 |
Uo. 32) |
|||
Fanjunkare.................. Sergeanter .................. |
7 11 |
Uo. 3 Uo. 2 |
Civilmllltär personal. |
||
Bataljonsläkare............ |
2 |
C. 9 |
|||
Manskap. |
Y erkmästare av 1. klassen |
2 |
C. 6 |
||
Verkmästare av 2. klassen |
1 |
C. 4 |
|||
Furirer av 1. klassen ... |
9 |
Ma. 5 |
Tyghantverkare............ |
5 |
C. 3 |
» »2. » |
18 |
Ma. 4 |
Vapenhantverkare ....... |
2 |
C. 3 |
Korpraler .................. Vicekorpraler............... Volontärer .................. |
28 30 53 |
Ma 3 Ma. 2 Ma. 1 |
Förrådsvaktmästare...... Civil personal. |
4 |
C. 1 |
Sjukvårdsfurirer av 2. |
|||||
2 |
Ma. 4 |
Flygfotograf, arvode .. |
1 |
||
Sjukvårdskorpraler ...... |
3 |
Ma. 3 |
|||
V apenhantverkarfurir |
1 |
Ma. 5 |
Pensionerad personal. |
||
V apenhantverkarfurir |
Regementskassör,arvode |
1 |
— |
||
av 2. klassen............ |
1 |
Ma. 4 |
Expeditionsassistenter, |
||
Vapenbantverkarkorpra- |
arvoden ................. |
2 |
— |
||
ler........................... |
2 |
Ma. 3 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kr. 497 322: —
Arvode till flygfotograf, motsvarande lön enligt C. 6 ........................... » 5118: —
» » 1 regementskassör ........................................................... » 2 400: —
» » 2 expeditionsassistenter m. m.............................................. » 4 260: —
Säger förslagsanslag kr. 509 100: —
j Kallortstillägg...... ........................................................................... » 1 000: —
| Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 4 furirer................................. » 900: —
Anställningspenning å 50 kr. åt förslagsvis 15 volontärer ..................... » 750: —
| Vissa arvoden (köksföreståndare, maskinist, eldare, kokerskor m. fl.), förslagsvis
.......................................................................................... » 6 000: —
Summa förslagsanslag 517 750: —
*) Därav 1 regementsintendent, kapten i intendenturkåren, samt 2 kaptener tjänstgörande i
flygstyrelsen och 1 i generalstaben.
2) Åtnjuta härutöver, i form av arvode, lönefyllnad till Uo. 4.
Anm. De i staten uppförda officerarna och sekundofficerarna skola vara underkastade
transport till andra beställningar i innehavande grader inom armén.
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
i<>7 Bil. 2.
Stut
för inarinflygkui-en.
Löneplan |
Löneplan |
|||||
och lönegrad |
och lönegrad |
|||||
Antal |
enligt veder-börligt |
Antal |
enligt veder-börligt |
|||
avlönings- |
avlönings- |
|||||
reglemente |
reglemente |
|||||
Officerare. |
||||||
Kommendör eller kom- |
Korpraler och högbåts- |
|||||
mendörkapten av |
1. |
män ........................ |
40 |
Mm. 2 |
||
graden1) ............ .. Kommendörkapten av |
i. |
i |
0.6 eller O. 5 |
Meniga....................... |
20 |
Mm. 1 |
eller 2. graden2) ... |
2. |
i |
0.5 eller O. 4 |
Clvllmilitär personal. |
||
graden 8) .............. |
i |
0.4 |
Marinintendent av 1-gra- |
|||
Kaptener 4) ............... |
10 |
0.3 |
den ........................ |
1 |
O. 3 |
|
Löjtnanter ............... |
17 |
0.2 |
Marinläkare av 1. graden |
1 |
C. 10 |
|
Verkmästare av 1. klass |
2 |
C. 6 |
||||
Sekundofficerare. |
Verkmästare av 2. klass |
1 |
C. 4 |
|||
Sekundofficerare av |
2. |
5 |
Uo. 3 |
Civil personal. |
||
Sekundofficerare av |
3. |
Flygfotograf, arvode ... |
1 |
— |
||
graden .................. |
15 |
Uo. 2 |
||||
Pensionerad personal. |
||||||
Manskap. |
Expeditionsassistenter, |
|||||
Flaggkorpraler ......... |
27 |
Mm. 3 |
arvoden .................. |
3 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kr. 401 744: —
Arvode till 1 flygfotograf, motsvarande lön enligt 0. 6, förslagsvis......... » 5 676: —
Arvoden till expeditionsassistenter (1 i Stockholm, 2 i landsorten)............ » 6 600: —
Säger förslagsanslag kr. 414 020: —
Hyresbidrag å 225 kr. åt förslagsvis 10 flaggkorpraler och korpraler...... » 2 250: —
Vissa arvoden .................................................... —.......................... »_500: —
Summa förslagsanslag » 416 770: —
'') Resp. överste eller överstelöjtnant vid kustartilleriet
2) » överstelöjtnant eller major » »
3) » major » »
4) Därav 2 kaptener tjänstgörande i flygstyrelsen och 1 i marinstaben.
Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningshavare skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader inom marinen.
Bil. 2. 108
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal.
a) Vid arméflygkåren beräknas årligen 10 reservfänrikar bliva anställda.
Kostnaderna beräknas sålunda:
Ekiperingshjälp å 750 kr.......................................................................... kr.
Lön under repetitionsövning i 2 månader å 222 kr. .................................... »
Rese- och traktamentsersättning å 100 kr................................................ »
Gratifikation efter slutad tjänstgöring å 1 000 kr...................................... »
7 500
4 440
1000
10 000
Säger kr. 22 940: —
b) Vid marinflygkåren beräknas årligen bliva anställda:
2 fänrikar i reserven (från flottan), vilka undergå flygutbildning under 10 månader samt
7 reservfänrikar (uttagna av studenter och likställda).
Kostnaderna beräknas sålunda:
Ekiperingshjälp (7 å 750 kr. och 2 å 1 000 kr.) ........................................... kr. 7 250: —
Pension (livränta) till 2 reservofficerare i flottans reserv............................. » 2 400: —
Lön under 1. tjänstgöring ........................................................................ » 4 912: —
» » repetitionsövning i 3 månader................................................ » 1611: —
» » » »2 » .............................. 3 750: —
................................ » 1100: —
................................ » 7 000: —
Rese- och traktamentsersättning å 100 kr..........
Gratifikation efter slutad tjänstgöring å 1000 kr.
eller i avrundat tal 50 (K)0 kronor.
Säger kr. 28 023 —
Tillsammans kr. 50 963: —
Bil. 89.
Beräkning
av anslaget till de värnpliktigas avlöning och färdkostnader m. in.
I. De värnpliktigas avlöning.
Penningbidrag:
77 180 tjänstgöringsdagar å 0: 30 ....... ............. kr.
42 600
51 180
30 .....
50 .....
75 .....
23154
21 800
38 385
Avlö n ingå t il lägg för reservofficersaspiranter:
8 330 tjänstgöringsdagar å 0: 90 ......................
II. Understöd av vissa värnpliktigas familjer
III. Färdkostnader ........................................
kr. 83 339: —
» 7 497: -
kr. 90 836
700
» 20 000
eller i avrundat tal 112 000 krono!’.
Summa kr. 111 536:
Beräkning
av anslaget till resestipendier.
a) För arméflygkåren beräknas ...........................................
b) » marinflygkåren » .............................................
Bil. 90.
kr. 4 000: —
» 3 000: —
Summa kr. 7 000: —
Beräkning
av anslaget till skrivmateralier och expenser in. in.
a) För flygstyrelsen beräknas...............................................................
b) ” arméflygkåren » .............................. ................................
c) » marinflygkåren » ..............................................................
Bil. 91.
kr. 5 000: —
» 5 000: —
» 5 000: —
Summa kr. 15 000: —
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
loa Bil. 2.
Bil. 92.
Beräkning
av anslaget till mathållning och furagering samt förplägnadsutredning.
I. Mathållning.
Antalet tjänstgöringsdagar utgör:
vid arméflygkåren, värnpliktiga ..............
fast anställt manskap
vid marinfl y gkåren, värnpliktiga..............
fast anställt manskap
91 960
65J 935
80 000
31 025
154 895
111 025
Summa tjänstgöringsdagar 265 920
Anslaget beräknas: vid arméflygkåren till 80 öre per man och tji botgöringsdag samt
vid marinflygkåren, där personalen delvis är sjökommenderad, till i medeltal 90 öre per
man och dag.
Titelsumman sålunda (0:80x 154 895 + 0:90x111025=).............................. kr. 223 838:50
II. Furagering.
Antalet hästtjänstgöringsdagar är 4 380.
Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per man och dag.
Titelsumman sålunda (1:25x4 380)............................
III. Förplägnadsutredning.
Antalet tjänstgöringsdagar se ovan.
Anslaget beräknas efter 5 öre per man och tjänstgöringsdag samt 1 öre
per häst och dag.
Titelsumman sålunda (0: 05 X 265 920 + 0: 01X 4 380 =)............................. ''
13 339: 80
Summa kr. 242 653: 30
eller i avrundat tal 243 000 kronor.
Bil. 93.
Beräkning
av anslaget till beklädnads- och munderingsutrnsining samt kasernutredning.
I. Beklädnads- och munderingsutrustnlng.
Anslaget för beklädnad m. m. beräknas efter 50 öre per man och dag.
Antalet tjänstgöringsdagar utgör:
vid arméflygkåren, värnpliktiga ...........................................................
fast anställt manskap ..............................................
vid marinflygkåren, värnpliktiga...........................................................
fast anställt manskap ..............................................
91 960
62 935
80 000
31 025
Summa tjänstgöringsdagar
154 895
111025
265 920
Titelsumman sålunda: 0: 50 X 265 920
kr. 132 960: —
II. Kasernntrednlng.
Anslaget för kasernutredning beräknas efter 7 öre per man och dag.
Antalet tjänstgöringsdagar (se ovan) utgör 265 920.
Titelsumman sålunda: 0: 07 X 265 920 ........................................................ M _
Summa kr. 151 574: 40
eller i avrundat hal 152 000 kronor.____
Bil. 2. no
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Beräkning
Bil. 94.
av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.
a) För flygstyrelsen, beräknas..................................................................... 5 000:_
b) » arméflygkåren » ..................................................................... „ 40 000:_
c) » marinflygkåren » .................................................................... „ 30 000: —
____ Summa kr. 75 000: —
Beräkning
Bil. 95.
av anslaget till flygövningar.
I enlighet med den verkställda särskilda utredningen angående kostnaderna lör flygövningar
m. m. har beräknats:
a) för arméflygkårens övningar............................................................. kr 4 285 000:
b) » marinflygkårens övningar ............................................................ ,, 337 000:
Summa kr. 2 152 000: —
eller i avrundat tal 2 152 000 kronor.
Bil. 96.
Beräkning
av anslaget till flygmateriel.
I enlighet med ovannämnda särskilda utredning har beräknats:
a) för flygstyrelsen ............................................................................. kr. 50 000: —
b) » arméflygkåren........................................................................... „ 4 593 000: —
c) » marinflygkåren ........................................................................... >, 4 334 000: —
Summa kr. 2 982 000: —
Härför beräknas: a) för arméflygkåren____ b) » marinflygkåren .. |
Bil. 97. Beräkning av anslaget till vapen och ammunition. ........................................................................... kr. 90 000: — ......................................................................... » 60 000: — Summa kr. 150 000: — |
Bil. 98. Beräkning av anslaget till flygstationer, byggnader, övningsfält och skjntbanor. |
|
Härför beräknas: |
...................................................................... ....... kr. 45 000: — |
b) » marinflygkåren... |
......................................................................... *> 35 000: — |
— |
Summa kr. 80 000: — |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
in Bil. 2.
Bil. 09.
Beräkning
av anslaget till sjuk- och veterinärvård.
I. Sjukvård.
Manskapets sjukvård beräknas i medeltal betinga en kostnad av 5 öre per man och
tjänstgöringsdag. Härutöver komma kostnader för sjukvård jämlikt 23 § i officersavlöningsreglementet
samt för specialvård. Anslaget beräknas sålunda:
Sjukvård åt manskap, 265 920 tjänstgöringsdagar å 5 öre .........
Sjukvård m. m. enligt 23 § i officersavlöningsreglementet .........
Specialvård m. m. ................................................................
kr. 13 296: ■
» 5 000:
» 3 500:
II. Veterinärvård.
Härför beräknas ......
eller i avrundat tal 22 000 kronor.
Summa kr. 21 796: —
............ » 300: —
Summa kr. 22 096: —
Härför beräknas ..
Beräkning
av anslaget till extra utgifter.
Bil. 100.
. kr. 50 000: —
e
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
i Bil. 3.
Kostnaderna för övergången till den nya
försvarsorganisationen.
A. Beräkning av kostnaderna för övergången till ny
härordning.
I. Officerare och underofficerare (sekundofficerare) in. fl.
Såsom förut (prop. sid. 361) angivits, bör befordran under den närmaste
tiden i regel icke äga rum till sådana beställningar, som äro föreslagna att
indragas. Med anledning liärav bar beräkning utförts dels rörande personalavgången
inom olika grader under tiden 1 januari 1924—30 juni 1925,
då övergången till den nja organisationen är avsedd att påbörjas, och dels
rörande det antal beställningar, som slutligen behöva överföras till övergångsstat.
Nämnda beräkning återfinnes i omstående tabell.
De föreslagna staterna innebära följande procentuella minskningar av
de den 1 ii 1925 befintliga beställningarna:
"" '' ~1 |
Inf. |
Hav. |
Art. |
Fort. |
Trång |
Int. |
% |
% |
% |
% |
% |
% |
|
För överstar.......................................... |
4 |
25 |
_ |
— |
— |
33.3 |
» överstelöjtnanter och majorer......... |
25 |
50 |
7.3 |
7.3 |
— |
— |
» kaptener (ryttmästare)................... |
27.5 |
44 |
20.5 |
13.8 |
17.2 |
17 |
» underofficerare (sekundofficerare)...... |
28 |
43.8 |
35.6 |
32.6 |
14.8 |
16.8 |
» musikunderofficerare....................... |
58.6 |
72.7 |
78.5 |
57 |
50 |
— |
Då det förutsatts, att den personal, som överföres till övergångsstaten,
uttages ur skilda åldersklasser inom respektive grader, blir avgången från
övergångsstaten i förhållande till avgången från den sammanlagda aktiva
staten och övergångsstaten så stor i procent räknad, som ovanstående
siffror angiva.
Bil. 3. 2
Kungl. Majits proposition nr 20.
Tabell
utvisande avgången den Vi 1924—3% 1925 samt antalet beställningar å övergångsstat.
Antalet övertaliga beställning |
ar |
Härifrån avgå |
Antal j |
|||||||||||
enligt tabellen sid. |
349 |
prop |
beställ- |
|||||||||||
§ a p. C: |
ningar |
|||||||||||||
<5 |
ce |
att över- |
||||||||||||
W |
> |
h- |
1—1 |
Cfc B 5 |
03 B |
* K |
o er? |
i- |
~ > |
rJl P |
föras på |
|||
P < |
er- |
O er- |
p: P TO |
P er- |
B | |
3 B |
B |
® * |
CO to |
co TO **• J? j CTQ |
B B |
över- gångs- |
||
Cf |
5 |
<w 2 X - |
stat |
|||||||||||
Officerare. |
||||||||||||||
Överstar ........ |
1 |
2 |
2)~ |
— |
— |
3)- |
_ |
3 |
_ |
1 |
1 |
2 |
||
Överstelöjtnanter...... |
2 |
3 |
2) 3 |
— |
— |
— |
8 |
2 |
3 |
5 |
3 |
|||
Majorer .................. |
26 |
4 |
2)- |
1 |
— |
3)- |
— |
31 |
4 |
9 |
13 |
18 |
||
Kaptener (ryttmästare) |
117 |
29 |
31 |
8 |
5 |
15 |
— |
205 |
20 |
45 |
65 |
140 |
||
Löjtnanter o. fänrikar |
*)- |
78 |
— |
2 |
4 |
4)- |
64 |
9 |
— |
9 |
55 |
|||
Sekundofficerare. |
||||||||||||||
Fanjunkare (styck- |
||||||||||||||
junkare, förvaltare) |
115 |
26 |
48 |
16 |
2 |
9 |
216 |
— |
92 |
92 |
124 |
|||
Sergeanter ............... |
212 |
41 |
94 |
32 |
11 |
7 |
397 |
— |
— |
— |
397 1 i |
|||
Musikpersonal. |
||||||||||||||
Musikfanjunkare ...... |
3 |
6 |
6 |
3 |
— |
— |
— |
18 |
1 |
— |
1 |
17 |
||
Musiksergeanter ...... |
174 |
26 |
44 |
5 |
6 |
— |
— |
255 |
5 |
13 |
18 |
237 |
||
Civilmilitär personal. Regementsläkare ...... |
2 |
2 |
1 |
5 |
1 |
l 1 |
10 |
11 |
||||||
Bataljonsläkare......... |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
3 |
7 |
— |
|||||
Begementsveterinärer |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
l |
£ |
|||
Bataljons veterinärer .. |
— |
5 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
7 |
— |
1 |
||||
Gevärshantverkare..... |
3 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
— |
— |
— |
7 |
||
Förråds vaktmästare ... |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
||
Departementsskrivare |
— |
— |
5 |
4 |
— |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
9 |
||
Fortifikationskassörer |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
||
Poliskonstapel .......... Förste expeditions- |
— |
— |
— |
_ |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
|||
vakter..................... |
— |
— |
— |
— |
— 1 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
j ökning på grund av vakanser 14 fänrikar.
2) ökning 2 överstar och 2 majorer, minskning 7 överstelöjtnanter: nettominskning 3 överstelöjtnanter.
8) Minskning med 1 överste uppväges av ökning med 1 major.
4) Ökning på grund av vakanser 6 löjtnanter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
3 Bil. 3.
Under 1. och 2. övergång aåren (‘/v 1925—3% 1927) avgå från aktiva staten ocli
övergångsstaten sammanlagt:
Inf. |
Kav. |
Art. |
Fort. |
Trång. |
Illt. |
|
Överstar ....................................................... |
i |
2 |
_ |
— |
— |
1 |
Överstelöjtnanter och majorer ........................ |
18 |
1 |
5 |
— |
— |
4 |
Kaptener (ryttmästare) .................................. |
55 |
10 |
14 |
1 |
4 |
— |
Underofficerare (sekundofficerare).................... |
73 |
10 |
25 |
8 |
6 |
1 |
Musikunderofficerare...................................... |
24 |
2 |
5 |
1 |
||
Härav beräknas nedanstående avgå från övergångsstaten under |
vart och ett av 1. |
|||||
och 2. övergångsåren: |
||||||
Överstar ...................................................... |
- |
1 |
- |
i |
||
Överstelöjtnanter och majorer ........................ |
2 |
— |
||||
Kaptener (ryttmästare).................................... |
7 |
2 |
i |
— |
1 |
|
Underofficerare (sekundofficerare)..................... |
10 |
2 |
4 |
1 |
1 |
|
Musikunderofficerare....................................... |
6 |
1 |
1 |
|||
Under 3. övergångsåret avgå från övergångsstaten |
||||||
Överstar ...................................................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
Överstelöjtnanter och majorer ........................ |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
Kaptener (ryttmästare)................................... |
9 |
4 |
l |
— |
— |
— |
Underofficerare (sekundofficerare)..................... |
6 |
3 |
5 |
— |
1 |
— |
Musikunderofficerare....................................... |
6 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
Under 4.—10. övergångsåren avgå från övergångsstaten: |
||||||
Överstar ...................................................... |
— |
1 |
- |
— |
— |
— |
Överstelöjtnanter och majorer ........................ |
17 |
6 |
2 |
1 |
— |
— |
Kaptener (ryttmästare).................................... |
71 |
22 |
19 |
3 |
4 |
4 |
Underofficerare (sekundofficerare)..................... |
no |
22 |
56 |
15 |
\ |
5 |
Musikunderofficerare....................................... |
37 |
10 |
10 |
2 |
3 |
— |
Bil. 3. 4 Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Kostnaderna för övergångsstaten under 1. och 2. övergångsåren beräknas sålunda.
1. övergångsåret {xh 1925 |
2. övergångsåret (lh 1926 |
|||||||||
3/6 1926) |
so/e 1927) |
|||||||||
Antal |
ä kronor |
Kronor |
Antal |
å krono |
r |
Kronor |
||||
Officerare. Överstar ............................ |
||||||||||
2 |
12,300 |
24,600 |
i |
12,300 |
12,300 |
|||||
Överstelöjtnanter ............... |
2 |
9.780 |
— |
19,560 |
— |
i |
9,780 |
— |
9,780 |
_ |
Majorer............... |
15 |
8.880 |
— |
133,200 |
— |
12 |
8,880 |
_ |
106,560 |
_ |
Kaptener .......................... |
129 |
6,726 |
— |
867,654 |
— |
118 |
6,726 |
_ |
793,668 |
_ |
Löjtnanter och fänrikar ..... |
55 |
4,326 |
237,930 |
— |
55 |
4,326 |
— |
237^930 |
— |
|
Sekundofficerare. |
||||||||||
Fanjunkare ........................ |
106 |
3,750 |
— |
397,500 |
_ |
88 |
3,750 |
_ |
330,000 |
|
Sergeanter ......................... |
397 |
3,138 |
1,245,786 |
— |
397 |
3,138 |
— |
1,245,786 |
— |
|
Musikpersonal. |
||||||||||
Musikfanjunkare.................. |
17 |
3,750 |
— |
63,750 |
_ |
17 |
3,750 |
_ |
63,750 |
|
Musiksergeanter .......... |
229 |
3,138 |
— |
718,602 |
— |
221 |
3,138 |
- |
693,498 |
— |
Clvllmllitär personal. |
||||||||||
Bataljonsläkare ................... |
1 |
6,984 |
— |
6,984 |
_ |
1 |
6,984 |
_ |
6,984 |
|
Bataljonsveterinärer ............ |
4 |
6,168 |
— |
24,672 |
— |
4 |
6,168 |
_ |
24,672 |
_ |
Fortifikationskassörer ......... |
2 |
5,790 |
— |
11,580 |
_ |
_ |
_ |
|||
Departementsskrivare ..... |
9 |
6,048 |
— |
54,432 |
— |
7 |
6,048 |
_ |
42,336 |
_ |
Gevärshantverkare.......... |
7 |
3,900 |
— |
27,300 |
— |
5 |
3,900 |
_ |
19,500 |
_ |
Förråds vaktmästare............. |
2 |
2.940 |
— |
5,880 |
— |
2 |
2,940 |
_ |
5,880 |
__ |
Poliskonstapel......... |
1 |
3,474 |
— |
3,474 |
— |
1 |
3,474 |
_ |
3,474 |
_ |
Förste expeditionsvakter...... |
2 |
2,988 |
— |
5,976 |
— |
2 |
2,988 |
— |
5,976 |
— |
Summa |
— |
— |
3,848,880 |
— |
— |
— |
— |
3,602,094 |
— |
|
Härifrån avgå kostnaderna dels för inbespa-rade arvoden, 650,000 kronor, dels för löne-minskning för den personal, som under 1. |
2.640,000 |
2,640,000 |
||||||||
Återstod eller i avrundat tal |
1,208,880 1,300,000 |
— |
— |
— |
— |
962,094 960,000 |
— |
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
» Bil. 3
Kostnaderna för övergångsstaten under 3. övergångsåret berllknas sålunda:
Tvångsvis |
överförda med |
Frivillig övergång |
Summa |
||||||||||||||
full tjänstgöring |
en regementsövnin |
IT 3 |
|||||||||||||||
An- tal |
u kronor |
Kronor |
An- tal |
a kronor |
Kronor |
An- tal |
å kronor |
Kronor |
An- tal |
Kronor |
|||||||
5 |
8,160 |
40.800 |
5 |
4,700 |
23,500 |
10 |
64,300 |
||||||||||
25 |
6,726 |
_ |
168,150 |
— |
26 |
6,060 |
__ |
157,560 |
— |
52 |
3,990 |
— |
207,480 |
— |
103 |
533,190 |
— 1 |
— |
— |
— |
27 |
3,840 |
103,680 |
28 |
2,580 |
— |
72,240 |
— |
55 |
175,920 |
|||||
37 |
3,750 |
138,750 |
36 |
2,250 |
81,000 |
73 |
219,750 |
||||||||||
199 |
3,138 |
— |
624,462 |
— |
— |
— |
198 |
1,910 |
— |
378,180 |
397 |
1,002,642 |
1 |
||||
8 |
3.900 |
31.200 |
7 |
2.580 |
18,060 |
15 |
49,260 |
||||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
107 |
2,790 |
— |
298,530 |
106 |
1,910 |
— |
202,460 |
— |
213 |
500.990 |
||
1 |
6,300 |
6,300 |
1 |
6,300 |
|||||||||||||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 |
5,520 |
— |
11,040 |
— |
2 |
3,100 |
— |
6,200 |
— |
4 |
17,240 |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
4 |
4,860 |
— |
19,440 |
— |
3 |
3,000 |
— |
9,000 |
— |
7 |
28,440 |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
__ |
2 |
3,450 |
— |
6,900 |
— |
2 |
2,010 |
— |
4,020 |
— |
4 |
10,920 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
l |
2,580 |
— |
2,580 |
— |
1 |
1,610 |
— |
1,610 |
— |
2 |
4,190 |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
i 2 |
2,988 |
— |
5,976 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
5,976 |
— |
— |
— |
— |
931,362 |
— |
— |
— |
684,006 |
— |
— |
— |
1,003,750 |
— |
— |
2,619,118 |
— |
Officerare.
Majorer ............
Kaptener (ryttm ästare)
[Löjtnanter .............
i Sekundofficerare.
Fanjunkare.............
Sergeanter ............
Musikpersonal
Musikfanjunkare ...
[Musiksergeanter ......
Civilmilltär personal
Bataljonsläkare.........
Bataljonsveterinärer..
Departementsskrivare
Gevärshantverkare ...
Förrådsvaktmästare...
Förste expeditionsvakter.
................
Härifrån avgå kostnaderna dels för inbesparade arvoden, 596,000 kronor, dels för viss
minskning av reservstaten, 950,000 kronor, och för arméns personal över stat, 300,000
kronor, dels ock kostnaderna för den personal, som transporterats till luftförsvaret, 300,000
kronor, tillsammans .............................................................................................
Återstod
Härtill komma kostnader för rese- och traktamentspenningar samt flyttningshjälp .........
Summa kr.
eller i avrundat tal kronor
2.146,000
473,118
110,000
583,118 —
5<SO,OOo|-
Bil. 3. 6 Klingl. Maj-.ts proposition nr 20.
Kostnaderna för övergångsstaten under 10. övergångsåret beräknas sålunda:
Tvångsvis överförda med
full tjänstgöring
en regementsövning
varje år
Frivillig övergång
Summa
An- tal |
å kronor |
Kronor n. tal |
å kronor |
Kronor |
An- tal |
å kronor |
Kronor |
An |
Kronor |
||||||||
Officerare. |
|||||||||||||||||
Löjtnanter ............... |
24 |
5,118 |
— |
122,832 |
- 3 |
3,600 |
— |
10,800 |
— |
28 |
2,580 |
— |
72,240 |
— |
55 |
205,872 |
— |
Sekundofficerare. |
|||||||||||||||||
Sergeanter ............... |
130 |
3,750 |
— |
487,500 |
— — |
— |
— |
— |
- |
130 |
1,910 |
— |
248,300 |
— |
260 |
735,800 |
— |
Musikpersonal. |
|||||||||||||||||
Musikfanjunkare ...... |
— |
— |
— |
3 |
4,200 |
— |
12,600 |
— |
2 |
2,580 |
— |
5,160 |
— |
5 |
17,760 |
_ |
|
Musiksergeanter ...... |
— |
— |
— |
— |
81 |
3,030 |
~ |
245,430 |
— |
SO |
1,910 |
— |
152,800 |
— |
161 |
398,230 |
— |
— |
— |
— |
610,332 |
|l _ |
- |
— |
268,830 |
— |
— |
— |
— I |
478,500 |
— |
— |
1,357,662 |
— |
|
Härifrån avgår kostnaderna dels |
för inbesparade arvoden, 362,000 kronor, |
dels för viss |
|||||||||||||||
minskning av reservstaten, 400,000 kronor, dels ock för viss minskning av arméns per- |
|||||||||||||||||
sonal över stat, 125,000 kronor tillsammans . |
— |
887,000 |
— |
||||||||||||||
Återstod |
_ |
470,662 |
_ |
||||||||||||||
Härtill komma rese- och traktamentskostnader . |
— |
28,000 |
— |
||||||||||||||
Summa kr. |
— |
498,662 |
— |
||||||||||||||
eller i avrundat |
tal kronor |
— |
500,000 |
— |
Av förestående beräkningar framgår, att kostnaderna för övergångsstaten
beräknats
för 1. övergångsåret (‘/t 1925—30 e 1926) till 1,200,000 kr.
» 2. » » 960,000 »
» 3. » » 580,000 » samt
» 10. » » 500,000 »
För 4.—9. övergångsåren beräknas kostnaderna till resp. 560,000 kr.,
550,000 kr., 540,000 kr., 530,000 kr., 520,000 kr. och 510,000 kr
II. Manskap.
Övergångskostnaderna för manskapspersonalen torde kunna beräknas sålunda.
Det äldre underbefäl (beställningshavare i furirgraden), som enligt härordningsförslaget
skulle bliva övertaligt, uppgår till 272, beställningsmän
av furirs grad häri inräknade.
Räknar man med att omkring 200 furirer under 1. övergångsåret böra
komma i åtnjutande av lön å övergångsstat och att antalet dylika furirer
av 1. klass uppgår till 25, bliva kostnaderna 25 • 1,584 + 175 • 1,392 =
= 292,500 kronor
eller i avrundat tal 300,000 kronor.
Under 2. övergångsåret beräknas kostnaderna till omkring 250,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
7 Bil. 3.
K. Beräkning: av kostnaderna för övergången till ny
marinordning.
I. Officerare och underofficerare in. fl.
Med samma förutsättning, som angivits beträffande lantförsvaret, hava
beräkningar utförts dels rörande personalavgången inom olika grader under
tiden 1 januari 1924—31 oktober 1925, då övergången till den nya
organisationen är avsedd att påbörjas, och dels rörande det antal beställningar,
som slutligen behöva överföras till övergångsstat. Nämnda beräkningar
äro sammanfattade i nedanstående
Tabell
utvisande avgången den Vi 1924—3,/io 1925 samt antalet beställningar å övergångsstat.
Officerare.
Kommendörkapten av 1. graden1
» » 2.
Kaptener.............................| 13
Löjtnanter och fänrikar...
Underofficerare (sekundofficerare).
Flaggunderofficerare (underofficerare
av 1. graden) ......
Underofficerare av 2. graden...
» »3. »
Antalet övertaliga beställ-ningar enligt ta-bellerna sid. 530 |
Härifrån avg |
å |
Antal |
||||
för luftför- svaret m. m. |
den Vi va- kanta |
avgång * 1921— 3,/io 1925 |
Summa |
||||
Flot- tan |
Kust- art. |
Summa |
|||||
4 |
4 |
i |
2 |
3 |
i |
||
1 |
— |
1 |
i |
— |
— |
— |
— |
13 |
14 |
27 |
>)n |
— |
5 |
16 |
n |
10 |
6 |
16 |
17 |
*) 49 |
66 |
s) |
|
J) 68 |
21 |
89 |
5 |
55 |
60 |
29 |
|
6) 113 |
43 |
156 |
15 |
— |
6 |
21 |
135 |
( 675 j* 2 3 4 5 6 7) 21 |
183 |
882 |
7) 450 |
97 |
— |
547 |
335 |
Alun. Ovanstående beräkning är uppgjord med förutsättning att marinflygkårens personal
i sin helhet rekryteras omedelbart vid övergången. Då emellertid rekryteringen i
verkligheten torde vara avslutad först efter utgången av 2. övergångsåret, har vid beräknande
av övergångskostnaderna gjorts ett tillägg till kostnaderna motsvarande den besparing,
som för samma tid beräknats i luftförsvarets årliga kostnader under övergångsåren.
*) 8 kaptener från flottan, 1 till major befordrad kapten och 2 övriga kaptener från kustartilleriet.
2) Antalet vakanta beställningar för närvarande 89, varifrån avgår beräknad rekrytering med
utexaminerade kadetter 1924—1925, sammanlagt 40.
3) Vakan söverskott inom subalterngraderna sålunda 50 beställningar.
4) Inberäknat 15 flaggunderofficerare å månadslönarstat.
5) » 3 underofficerare av 2. graden å månadslönarstat.
6) Underofficerare av 3. graden i flottan.
7) Beräknas placeras i flaggkorpralsbeställningar.
Bil. 3. 8
Kungl. Maj:ts proposition nr 20.
Antalet |
Härifrån avgå |
Antal |
||||||
beställ- |
||||||||
ningar enli |
gt ta- |
avgång Vi 1924 — |
ningar |
|||||
bellerna sid. 530 |
för |
den Vi |
att över- |
|||||
och 595 prop. |
luftför svaret |
1924 va- |
Summa |
föra till |
||||
»Vid 1925 |
||||||||
Flot- tan |
Kust- art. |
Summa |
m. m. |
kanta |
gångs- stat |
|||
Civilmilitär personal. |
||||||||
Mariningenjör av 1. graden ... |
i |
— |
i |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
Mariningenjör av 2. graden ... |
i |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
1 |
Specialingenjör av 1. graden |
i |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
1 |
Specialingenjörer » 2. » |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
Specialingenjör >» 3. » |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
Marinintendenter av 1. graden |
•) 10 |
— |
10 |
i |
— |
— |
i |
9 |
8 |
_ |
8 |
_ |
i |
_ |
7 |
||
Marinläkare av 1. graden ...... |
4 |
— |
4 |
i |
2 |
_ |
3 |
1 |
Polisöverkonstaplar.......... |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
|
Poliskonstaplar ................ |
14 |
— |
14 |
— |
— |
— |
14 j |
*) Ökning 1 förste marinintendent; minskning 11 marinintendenter av 1. graden; nettominskning
10 marinintendenter av 1. graden.
Beräkning av avgången från övergångsstaten under 1.—10.
övergångsåren.
Militär personal.
Av till övergångsstat överförda officerare beräknas avgå 1 officer varje
år med början under 2. övergångsåret. Då utgallringen av den övertaliga
personalen i allmänhet förutsättes ske från skilda åldersklasser,
beräknas den årliga procentuella avgången bland underofficerare av 1. och
2. graden vara samma som för den nuvarande aktiva staten eller i genomsnitt
för flottan och kustartilleriet 8 %. Med hänsyn till att genomsnittsåldern
bland underofficerare av 3. graden vid övergången beräknas utgöra
omkring 33 år, kan någon avsevärd avgång icke påräknas under den första
10-års perioden. Under 4.—10. övergångsåren beräknas sålunda avgå
endast 10 dylika underofficerare.
Civilmilitär personal.
Av mariningenjörerna beräknas avgå: 1 mariningenjör och 2 specialingenjörer
under 4.—10. övergångsåren och av marinintendenterna årligen
2.5 % av numerären eller 2 intendenter vart 5. år; alltså under första
10-årsperioden 4 marinintendenter av 1. graden, varav 1 under 1. övergångsåret
och 3 under 4.-—10. åren. Den till övergångsstat överförde
marinläkaren beräknas avgå under 4.—10. övergångsåren.
Inom polishåren beräknas under 4. —10. övergångsåren avgå 2 överkonstaplar
och 2 konstaplar.
Kanyl. Maj:ts proposition nr 20.
9 Bil. 3.
Avgången beräknas alltså enligt följande:
Under 1. över gång såret.
Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) ................................. 9
Underofficerare av 2. graden ...................................................................... 2
Under 2. övergångsåret.
Kapten............................................................................................................. 1
Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) ................................. 8
Underofficerare av 2. graden ........................................................................ 4
Marinintendent av 1. graden ..................................................................... 1
Under 3. övergångsåret.
Kommendörkapten av 1. graden ................................................................. 1
Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden)................................... 8
Underofficerare av 2. graden ....................................................................... 4
Under 4.—10. övergångsåren.
Kaptener..................................................................................................... 6
Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) ................. 4
Underofficerare av 2. graden ...................................................................... 81
Underofficerare av 3. graden ..................................................................... 10
Mariningenjör av 1. graden......................................................................... 1
Specialingenjör av 1. graden ........................................................................ 1
Specialingenjör av 2. graden ..................................................................... 1
Marinintendenter av 1. graden .................................................................... 3
Marinläkare av 1. graden .............................................................................. 1
Polisöverkonstaplar ............................................. 2
Poliskonstaplar ................................................................................................ 2
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 17 B haft. (Nr 20.) 212523 9
Bil. 3. 10
Kungl Maj:ts proposition nr 20.
Kostnaderna för övergångsstaten under 1. och 2. övergångsåren beräknas enligt
nedanstående.
1. övergångsåret (1925—1926) |
2. övergångsåret (1926—1927) |
|||||||||
Officerare. |
antal |
ä kronor |
Kronor |
antal |
å kronor |
Kronor |
||||
Kommendörkapten av 1. gr.... |
i |
9,780 |
— |
9,780 |
— |
i |
9,780 |
— |
9,780 |
— |
Kaptener.............................. |
n |
6,726 |
— |
73,986 |
— |
10 |
6,726 |
67,260 |
||
Underofficerare. |
||||||||||
Flaggunderofficerare (under- |
75,000 |
12 |
3,750 |
45,000 |
||||||
officerare av 1. gr............. |
20 |
3,750 |
— |
— |
— |
— |
||||
Underofficerare av 2. gr....... |
133 |
3.138 |
— |
417,354 |
— |
129 |
3,138 |
— |
404,802 |
— |
Underofficerare av 3. gr....... |
335 |
2,586 |
— |
866,310 |
— |
335 |
2,586 |
— |
866,31U |
|
Civilmllitär personal. |
: |
|||||||||
Mariningenjör av 1. gr. l.lönekl. |
1 |
9,300 |
— |
9,300 |
— |
1 |
9,300 |
— |
9,300 |
— |
» » 2. » ...... |
1 |
6,984 |
— |
6,984 |
— |
1 |
6,984 |
— |
6,984 |
— |
Specialingenjör av 1. gr...... |
1 |
9,780 |
— |
9,780 |
— |
1 |
9,780 |
— |
9,780 |
— |
Specialingenjörer av2. » ... . |
2 |
9,300 |
— |
18,600 |
— |
2 |
y,3uu |
— |
18,600 |
— |
Specialingenjör » 3. » ...... |
1 |
8,580 |
— |
8,580 |
— |
1 |
8,580 |
— |
8,580 |
— |
Marinintendenter av 1. gr....... |
9 |
6,726 |
— |
60,534 |
— |
8 |
6,7.26 |
— |
53,808 |
— |
» » 2. » ..... |
7 |
4.326 |
— |
30,282 |
— |
7 |
4,326 |
— |
30,282 |
— |
Marinläkare av 1. gr............. |
1 |
7,860 |
— |
7,860 |
— |
1 |
7,860 |
— |
7,860 |
— |
Polisöverkonstaplar .. ............ |
2 |
3,900 |
— |
7,800 |
— |
9 |
3,900 |
— |
7,800 |
— |
Poliskonstaplar ..................... |
14 |
3,474 |
— |
48,636 |
— |
14 |
3,474 |
— |
48,636 |
— |
1,650,786 |
~ |
._ |
_ |
1,594,782 |
_ |
|||||
Härtill kommer: Beräknad merkostnad för per- |
||||||||||
sonal, placerad å annan ort |
_ |
60,000 |
_ |
— |
50,000 |
-— |
||||
Avlöning till övertaliga poliser, |
||||||||||
som icke överförts till över-gångsstat ........................... |
— |
40,000 |
— |
— |
40,000 |
— |
||||
Ökade kostnader för rese- och |
||||||||||
traktamentspenningar, flytt-ningsersättning m. m.......... |
— |
50,000 |
— |
— |
50,000 |
— |
||||
Under luftförsvaret beräknad |
||||||||||
minskning i den årliga kost-naden på grund av att marin-flygkåren icke kan beräknas |
||||||||||
omedelbart vid övergången |
— |
60,000 |
- |
210,000 |
_ |
— |
30,000 |
— |
170,000 |
_| |
Summa |
— |
1,860,786 |
- |
1,764,782 |
i |
|||||
Härifrån beräknas avgå: |
_ |
140,000 |
_ |
_ |
140,000 |
— |
||||
Vak. löjtnants- o. fänrikslöner |
— |
165.000 375.000 |
130.000 375.000 |
|||||||
värdet av naturaförmåner)... |
||||||||||
110,000 |
||||||||||
derna för reservpersonalen... |
— |
110,000 |
||||||||
övertaliga personalen torde |
||||||||||
att före respittidens utgång |
250,000 |
|||||||||
med .................... ............ |
— |
200,000 |
— |
990,000 |
— |
— |
1,005,000 |
— |
||
Återstod |
— |
— |
|- |
870,786 |
— |
— |
— |
759,782 |
- |
|
eller i avrundat tal |
— |
— |
i |
870,000 |
- |
— |
— |
i |
760,000 |
_ |
Kunfjl. Maj:ts proposition nr 20. H Bil- 3.
Kostnaderna för övergångsstaten under !$. övergångsåret beräknas sålunda: _
Tvångsvis överförd personal med
full tjänstgöringsskyldighet -
An tal -
Officerare.
Kaptener................
Underofficerare.
Flaggunderofficerare
(UO. 1. graden) ...
Underofficerare av 2.
graden ..............
Underofficerare av 3.
graden ................
Civllmllitär personal.
Mariningenjör av 1
graden, 1. lönekl...
Mariningenjör av 2.
graden ................
Specialingenjör av 1
graden ................
Specialingenjör av 2
graden ................
Specialingenjör av 3
graden .................
Marinintendenter avi
graden .............
Marinintendenter av 2
graden .............
Marinläkare av 1
graden ..............
Polisöverkonstaplar
Poliskonstaplar......
Härtill kommer:
Beräknad merkostnad
för personal, som
tj änstgör å annan
ort än D-ort.........
Ökade kostnader för
tjänstgöringstraktamenten
m. m.......
Summa
2
58
134
å kronor! Kronor
An -
6,726
3,750
3,138
2,586
9,300
9,780
9,300
33,630
7,500
182,004
346,524
9,300
9,780
9,300
60 dagars tjänstgöringsskyldighet
vart annat år__
h kronor Kronor
Frivilligt överförd
personal
(hälften av de
övertaliga)
tal
kronor Kronor
Summa
Antal
I
Kronor
3,900
14; 3,4741 —
7,800
48,636
4 2,760
33 2,100
11,040
69,300
2
63
168
4. 6,060
3 3,840
654,474
30,000|
— - 684,474,—
24,240
11,520
5 3,990
— 19,950
2,250 — 4,500
1,910
1,620 —
1 3,990
5,000| —
4,200j —
I j
4; 3,990
I
4 2,580)
1
4,200
120,330
272,160
3,990
5,000
4,200
15,960
10,320
4,200
10 53,580 -
4
125
335
1
1
1
2
1
8
7
12,000
313,374
687,984
9,300
3,990
9,780
14,300
4,200
40,200
21,840
4,200
7,800
48.636
116,100
_ — 25,0001
— |—1141,100;-
460,610
_ —i 25,000; —
Härifrån beräknas avgå:
Arvoden till pensionerad personal ...........................................
Yakanta löjtnants- och fänrikslöner ...........................••• — •••••
Vakanta löner till högbåtsman (jämte värdet av naturaförmåner)
Beräknad minskning i kostnaderna för reservpersonalen .............
! - |— 485,610
140.000
65,000
375.000
100.000
Återstod
eller i avrundat tal | —
— 1,231,184 -
30,000
50,000!—
1,311,184
680,000
631,184
630,000
Bil. 3. 12
Kungl. May.ts proposition nr 20,
Kostnaderna för övergångsstaten under 10. övergångsåret beräknas sålunda:
Tvångsvis överförd personal med
full tjänstgöringsskyldighet -
60 dagars tjänstgöringsskyldighet
vart
annat år
Frivilligt överförd
personal
Summa
.1 |
An tal |
||||||||||||||||
tal |
a kronor |
Kronor |
tal |
I å kronor |
Kronor |
tal |
å kronor |
Kronor |
Kronor |
||||||||
Officerare. |
|||||||||||||||||
Kaptener.................. — |
— |
— |
— |
i |
6,060 |
— |
6,060 |
— |
s |
3,99C |
— |
11,970 |
— |
4 |
18,030 |
||
Underofficerare. |
|||||||||||||||||
Underofficerare av 2. |
|||||||||||||||||
graden.................. 10 Underofficerare av 3. |
3,138 |
— |
31,380 |
— |
— |
— |
34 |
1,910 |
— |
64,940 |
44 |
96,320 — |
|||||
graden.................. 138 |
2,586 |
— |
356,868 |
— |
22 |
2,100 |
— |
46,200 |
165 |
1,620 |
267,300 |
325 |
670,368 - |
||||
Civilmilitär personal. Mariningenjör av 2. |
|||||||||||||||||
graden......... — Specialingenjör av 2. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
4,000 |
— |
4,000 |
1 |
4,000 — |
|||
graden.................. — Specialingenjör av 3. |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
4,800 |
— |
4,800 |
- |
1 |
4,800- |
||
graden.................. — Marinintendenter avi. |
- |
1 |
4,200 |
— |
4,200 |
— |
1 |
4,200 - |
|||||||||
graden................. — Marinintendenter av 2. |
— |
— |
1 |
6,060 |
— |
6,060 |
— |
4 |
3,990 |
— |
15,960 |
- |
5 |
22,020 |
— |
||
graden................ — Poliskonstaplar......... 12 |
3,474 |
— |
41,688 |
— |
3 - |
3,840 |
_ |
11,520 |
— |
4 |
2,580 |
— |
10,320 |
— |
7 12 |
21,840 41,688 |
— |
— |
— |
- |
429,936 |
- |
— |
— |
— |
69,840 |
— |
— |
— |
— |
383,490 |
— |
— |
883,266 |
__ |
Härtill kommer: |
|||||||||||||||||
för personal, place-rad å annan ort än |
|||||||||||||||||
.D-ort ................. — Okade kostnader för |
— |
20,000 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
20,000 |
— |
|||
tj änstgöringstrakta-menten m. m....... — |
— |
— |
- |
— |
— |
15,000 |
30,000 |
45,000 |
|||||||||
Summa —j |
- 1- |
| |
449,936] |
-II |
-1 |
— | |
-| |
84,840 |
-1 |
—| |
- | |
413,490!- |
— |
948,266 |
_ |
||
Härifrån beräknas avgå |
1 |
||||||||||||||||
Arvoden till pensionerad personal |
140,000- 230,000 |
||||||||||||||||
Vakanta löner till högbåtsmän (jämte värdet |
av |
naturaförmåner) |
|||||||||||||||
iseraknad minskning i kostnaderna för reservpersonalen |
25,000 |
— |
395,000 |
||||||||||||||
Återstod |
— |
— |
553,266 |
||||||||||||||
eller i |
avrundat tal |
— - |
550,000 |
Kungl Maj:ts proposition nr 20.
13 Bil. 3.
Av förestående beräkningar framgår, att kostnaderna för övergångsstaten
komma att uppgå, i avrundade tal, till:
1. övergångsåret (1925—-1926)
2. » ........................
3. » .......................
10. » .........................
kr. 870,000: —
» 760,000: —
» 630,000: — samt
» 550,000: —
För 4.—9. övergångsåren beräknas kostnaderna till respektive 615,000
kronor, 600,000 kronor, 590,000 kronor, 580,000 kronor, 57 0,000 kronor
och 560,000 kronor.
II. Manskap.
Övergångskostnaderna för manskapet torde kunna beräknas sålunda:
Det antal korpraler, som enligt föreliggande förslag skulle bliva övertaliga,
framgår av nedanstående beräkning.
Flottan.
Korpralsbeställningar i nuvarande stat ........................... 1,100
Avgår: underofficerare av 3. graden med korprals lön1) 24 24 ^ ^
Korpralsbeställningar i föreslagen organisation, korpraler
.................................................................................. 965
Korpralsbeställningar i föreslagen organisation, högbåtsmän,
200, varav beräknas tillsatta med korpraler 50 j Q15
Kustartilleriet.
Korpralsbeställningar enligt nuvarande stat............................... 330
» » föreslagen organisation .................. 306
61
24
Summa övertaliga korpraler 85
Käknar man med att omkring 75 korpraler under 1. övergångsåret
böra komma i åtnjutande av lön å övergångsstat, kunna kostnaderna beräknas
uppgå till, i runt tal, 100,000 kronor. Under 2. övergångsåret
torde kostnaderna kunna beräknas till omkring 75,000 kronor.
'') Äro medräknade bland övertaliga underofficerare av 3. graden.
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 20.
i Bil. 4.
Stater
för musikpersonal enligt utrikesministerns förslag.
Vid vartdera av Svea och Göta livgarden.
1 musiklöjtnant, 2 musikkorpraler,
7 musiksergeanter,
3 musikfurirer I kl.,
2 musikfurirer II kl..
2 musikvicekorpraler,
7 musikvolontärer samt dessutom
7 musikelever.
Vid Norrbottens regemente.
1 • musikfanjunkare, 2 musikkorpraler,
G musiksergeanter, 2 musikvicekorpraler,
3 musikfurirer I kl., 7 musikvolontärer samt dessutom
3 musikfurirer II kl., 6 musikelever.
Vid vartdera av 2!1 övriga infanteriregementen.
1 musikfanjunkare, 2 musikkorpraler,
6 musiksergeanter, 2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer samt dessutom
5 musikelever.
2 musikfurirer I kl.,
2 musikfurirer II kl.,
Vid vartdera av Skånska kavalleriregementet, Göta artilleriregemente,
Karlsborgs garnison, 1 av kavalleriregementena och
1 av artilleriregementena i Stockholm.
yurt i,
musikfanjunkare, 1 musikkorpral,
musiksergeanter, 1 musikvicekorpral,
musikfurir I kl., 3 musikvolontärer samt derutom
musikfurirer II kl., 4 musikelever. ,
Vid vardera av trängkårerna i Hässleholm och Sala.
1 musiksergeant,
1 musikfurir I kl.,
1 musikfurir II kl.,
1 musikkorpral,
Tillsammans utgörande:
2 musiklöjtnanter,
29 musikfanjunkare,
175 musiksergeanter,
62 musikfurirer I kl.,
65 musikfmirer II kl..
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer samt
3 musikelever.
59 musikkorpraler,
59 musikvicekorpraler,
178 musikvolontärer,
\
1
dessutom*
m
\
S:a 629 samt dessutom 161 elever.