Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

I

Nr 203.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar i
den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för
inkommande varor fogade tulltaxa; given Stockholms slott den
14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1924.

När varande:

Statsministern Tryggei:, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg. statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Beskow, anför:

Jag anhåller härefter att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan
om vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med
tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa.

l:o)

I skrivelse den 6 februari 1924 har generaltullstyrelsen på anförda skäl
hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta
ändrad lydelse av rubrikerna 182 och 1226 i gällande tulltaxa.

Ifrågavarande rubriker äro för närvarande av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt 164 höft. (Nr 203.)

Ändring av
rubrikerna
182 och I22B
i tulltaxan.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 203.

182. Saffran samt vanilj och vanillin 1 kg. 25 kr.

1226. Eterarter, flytande, enkla eller sammansatta, såsom
salpetereter, ättiketer, frukteter, ävensom
konjak-, rom- och arrakessens samt i
brännvin eller sprit lösta eterarter, ej särskilt
nämnda, kärlens vikt inberäknad 1 kg. 2 ki\ 50 öre.

Till sistberörda rubrik är fogad eu anmärkning angående viss inskränk
ning i rätten till införsel av eter och eter spirituosus eller s. k. Hoffmans
droppar.

I sin skrivelse har generaltullstyrelsen, som till en början till behandling
upptagit frågan om ändrad lydelse av rubriken 1226, anfört i
huvudsak följande:

»Ehuru denna rubrik vid sin tillkomst torde hava varit väl avpassad
efter importförhållandena, kan detta numera icke sägas vara fallet. De i
rubriken nämnda slagen av essenser hava nämligen så gott som försvunnit
ur marknaden. Däremot hava under årens lopp tillkommit en mångfald
nya preparat, vilka gå i handeln under namn av essenser och äro avsedda
att giva smak åt drycker, konfityrer, finare bakverk m. m. — — —. Då
förenämnda rubrik 1226 ej upptager andra essenser än konjak-, rom- och
arrakessenser, måste de nytillkomna preparaten underkastas kemisk undersökning
för fastställande av den rubrik, till vilken de böra hänföras.

Vid undersökningen gäller då först att utröna, huruvida sprit ingår i
varan. År detta fallet, har man att välja mellan någon av rubrikerna
183—191 samt rubrik 1226. Till sistnämnda rubrik hänföras, förutom spritlösningar
av fruktetrar, varmed i allmänhet förstås eterarter med om frukt
erinrande lukt, även sådana essenser, vilka jämte verkliga eterarter innehålla
flyktiga oljor, alkoholiska extrakter eller andra aromämnen. Sedan undersökningen
för att utröna, huruvida varan försatts med till rubrik 1226 hänförliga
eterarter, avslutats och det visat sig, att sådan tillsättning icke föreligger,
hänföres varan till någon av rubrikerna 183—191. Vidkommande
klassificeringen inom denna rubrikgrupp måste man genom jämförande alkoholometrisk
undersökning utröna, huruvida varan innehåller ämnen, varigenom
alkoholhalten angivits oriktigt å provaren vid direkt mätning. Kan
alkoholhalten bestämmas genom direkt mätning utan föregående destination,
ligger tillämpningen av rubrikerna 183/4 närmast tillhands. Innehåller åter
essensen ämnen, vilka föranleda alkoholometerns missvisning, hänföres varan
till rubrik 185, då alkoholhalten överstiger 25 procent. Även om alkoholhalten
understiger nämnda procenttal, är rubriken 185 tillämplig, nämligen
i det fall, att den tillsatta mängden av socker eller andra främmande ämnen
i förhållande till alkoholstyrkan är större än hos vin. Endast för så
vitt genom nu antydda undersökningar fastslagits, att ingen av rubrikerna
1226, 183/4 eller 185 är tillämplig, uppstår frågan om varans rubricering
enligt rubrikerna 186/191. Ingår icke sprit i preparatet, plägar detsamma
antingen utgöras av eterarter, rubrik 1226, eller alkoholfria växtextrakter,
rubrik 1259, med tull av 15 procent av värdet, eller utgör varan en blandning,
i vilken eteriska oljor ingå, då någon av rubrikerna 1212/13, med
tullsats av 2, respektive 3 kronor per kilogram, tillämpas. De rubriker, till
vilka ifrågavarande essenser enligt härovan angivna undersökningar i tull -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203. 8

behaudlingsavseende kunna bliva hänförliga, utgöra sålunda vanligen, i nedan
angiven ordning:

Rubrik 1226 med eu tullsats av kronor 2: so per kilogram
» 185 » » » » » 2: so » liter

» 184 » >/ » » » 2: — » » i

» 191/190 » » » » » 1:35 » » 1

» 1259 » » » » 15 procent av varuvärdet.

Utan ett närmare ingående pa detaljerna av ovan antydda undersökningar
torde av den lämnade redogörelsen framgå, att tullbehandlingen av ifrågavarande
essenser med nu gällande bestämmelser bliver synnerligen omständlig.
Undersökningarna äro också av den beskaffenhet, att de icke kunna
verkställas vid varje tullplats utan måste utföras på de platser, där laboratorierna
äro rustade för dylika uppgifter. Då eu och samma sändning kan
innehålla tiotal olika essenser, ofta inkommande på kärl, rymmande V3 litetoch
än mindre, förorsaka undersökningarna en betydande tidsutdrägt och
ställa sig även kostsamma för statsverket. För importören äro desamma
ävenledes till avsevärd olägenhet, alldenstund — oavsett svårigheten att på
förhand beräkna den tull, som kommer att utgå för varan — en god del
av den ofta dyrbara varan går förlorad vid undersökningen. Det torde få
anses mindre anmärkningsvärt, om, med hänsyn dels till de med en ingående
undersökning av varje liten del av eu dylik sändning förenade olägenheterna,
dels ock till det kända förhållandet, att resultatet av en undersöksökning
oftast blir, att varan liänföres till rubrik 1226, eu bekvämare tullbehandlingspraxis
vid lokalförvaltningarna understundom tillämpas, som
emellertid i vissa fall kan leda till ett icke oangripligt resultat.

För att råda bot för ovan antydda olägenheter synas samtliga ifrägavavarande
preparat böra inrymmas under en enhetlig tullsats. Om denna
sättes till 2 kronor 50 öre per kilogram, det vill säga densamma, som nu
oftast kommer i tillämpning, torde den fördyring, som i enstaka fall skulle
kunna inträda, ur importörernas synpunkt vara att föredraga framför de
nuvarande förhållandena.

Därest Eders Kungl. Maj:t skulle finna lämpligt föreslå riksdagen vidtaga
ändring i tulltaxan i syfte att förenkla tullbehandlingen av ifrågavarande
preparat, torde emellertid, till säkerställande av tullen å vanilj och
vanillin, bestämmelse böra intagas därom, att essenser och extrakter av
dessa ämnen i tullbehandlingshänseende likställas med nyssnämda artiklar.»

Enligt generaltullstyrelsens förslag borde rubrikerna i fråga erhålla
följande ändrade lydelse:

182. Saffran samt vanilj och vanillin, ävensom essenser

och extrakter därav ........................................ 1 kg. 25 kr.

1226. Eterarter, flytande, enkla eller sammansatta,
såsom salpetereter, ättiketer, frukteter samt i
brännvin eller sprit lösta eterarter, ej särskilt
nämnda, ävensom essenser, alla slag, ej särskilt
nämnda, avsedda till aromatisering av drycker,
konfityrer, bakverk o. dyl., kärlens vikt inberäknad
......................................................... 1 kg. 2 kr. 50 öre

Alun. Av de till denna rubrik — — — tillverkningar.

Varan plägar aldrig inkomma å fat.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

Departements chefen.

Ändring
beträffande
rubrik 533 i
tulltaxan.

över generaltullstyrelsens förslag har kontrollstyrelsen efter remiss avgivit
utlåtande och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot
förslaget i fråga.

Då en ändring av tulltaxan, på sätt generaltullstyrelsen föreslagit,
måste anses undanröja de olägenheter — såväl för tullverket som för importörerna
— vilka för närvarande äro förbundna med tullbehandlingen
av de preparat, varom här är fråga, har jag funnit mig höra tillstyrka
styrelsens förevarande förslag. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels besluta, att rubrikerna 182 och 1226 i gällande tulltaxa skola
erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

182.

Saffran samt vanilj och vanillin, även-

Kronor

öre

1226.

som essenser och extrakter därav.....

Eterarter, flytande, enkla eller samman-satta, såsom salpetereter, ättiketer,
frukteter samt i brännvin eller sprit
lösta eterarter, ej särskilt nämnda,
ävensom essenser, alla slag, ej särskilt
nämnda, avsedda till aromatisering
av drycker, konfityrer, bakverk o. dyl.,

1 kg.

25

kärlens vikt inberäknad ....................

Anm. — —* — —------—--

1 kg.

2

50

dels ock förklara, att ifrågavarande ändringar skola träda i kraft å
dag, som Konungen bestämmer.

2:o)

Generaltullstyrelsen har vidare i sin förberörda skrivelse den 6 februari
1924 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta ändrad
lydelse av den till rubriken 533 i gällande tulltaxa fogade anmärkning.

Sagda rubrik jämte därtill hörande anmärkning äger för närvarande följande
lydelse:

533. Band, ej särskilt nämnda........................................................ 1 kg. 2 kr.

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol
framställda vävnader med varp och inslag, även s. k. konstgjorda
band, bestående av i bandform ordnade, längsgående och
sammanklistrade spånadsfibrer eller garn, samt i form av band

Katt yl. Maj:ts proposition AV 203.

av högst 20 cm. bredd klippt eller skuren vävnad, med undantag
av spetsvävnader och tyll, eller stampad filt.

Kn på grund av sin beskaffenhet i övrigt till band hänförlig
vara förtullas såsom band, även om varan iir mönstcrvävd eller
försedd med icke raka kanter.

Till stöd för sitt förevarande förslag har generaltullstyrelsen anfört i
huvudsak följande:

»På senare tiden har förekommit till införsel appreterad väv till adresslappar
(så kallad labelklot), vilken nedskurits till remsor av sådan bredd,
att de med tillämpning av ovannämnda anmärkning bliva hänförliga till
band enligt rubrik 533, med en tull av 2 kronor per kilogram, under det
att vävnaden i oskuret skick tullbehandlas enligt rubrik 500, med en tull
av 40 öre per kilogram. Med hänsyn till den ökade användningen av
adresslappar av väv, som på senaste tider uppstått, har ovannämnda fördyring
av materialet varit till stor olägenhet för de tryckerier, som genom
inköp av specialmaskiner inrättat sig för tryckning av dylika adresslappar.
Dessa maskiner äro, enligt vad som uppgivits, särskilt konstruerade för användning
av adresslappsväv i rullar av så stora längder, att hela vävnadsstycken
i sådana längder icke lämpligen kunna importeras, utan måste
nedskärningen verkställas i utlandet. Då tullen å de färdiga adresslapparna
utgår med 75 öre per kilogram, är det givetvis uteslutet att för vävnadsremsorna
erlägga ovan angivna höga tullsats. Följden har blivit, att dessa
tryckerier avstängts från möjligheten att tillverka ifrågavarande adresslappar.
Olägenheten synes utan någon mera genomgripande ändring av
tulltaxan kunna avhjälpas genom ett tillägg till ovannämnda anmärkning,
varigenom remsor av så kallad labelklot undantagas från bestämmelsen angående
deras tullbehandling såsom band.»

Enligt generaltullstyrelsens förslag borde tulltaxan i nu ifrågavarande del
erhålla följande ändrade lydelse:

533. Band, ej särskilt nämnda........................................................ 1 kg. 2 kr.

Anm. Till band hänföras förutom band, d. v. s. på bandstol framställda
vävnader med varp och inslag, även s. k. konstgjorda
band, bestående, av i bandform ordnade, längsgående och sammanklistrade
spånadsfibrer eller garn, samt i form av band av
högst 20 cm. bredd klippt eller skuren stampad filt eller vävnad.
med undantag av spetsvävnader, tyll och s. k. labelklot.

En på — — — raka kanter.

På de skål, generaltullstyrelsen anfört till stöd för sitt förevarande förslag,
har jag funnit mig böra tillstyrka detsamma och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels besluta, att rubriken 533 med tillhörande anmärkning i gällande tulltaxa
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Departement».

chefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

Ändring av
rubrikerna
394 och 395
i tulltaxan.

''

Kvantitet för

Tullsats.

tullberäkningen.

Kronor

öre

533.

Band, ej särskilt nämnda ........................

1 kg.

2

Anm. Till band hänlöras förutom egentliga

band, d. v. s. på bandstol framställda vävna-der med varp och inslag, även sfi kallade
konstgjorda band, bestående av i bandform
ordnade, längsgående och sammanklistrade
spånadsfibrer eller garn, samt i form av band
av högst 20 cm. bredd klippt eller skuren
stampad filt eller vävnad med undantag av
spetsvävnader, tyll och s. k. labelklot.

bin på — — — raka kanter.

dels ock förklara, att ifrågavarande ändring skall träda i kraft å dag,
som Konungen bestämmer.

3:o)

I skrivelse den 31 januari 1923 har ministern för utrikes ärendena delgivit
mig ett från härvarande brittiske minister lämnat meddelande av
följande innehåll:

»Enligt kung], kungörelsen den 5 juni 1921 angående vissa ändringar
i gällande tulltaxa äro knutna mattor belagda med en importtull av 5
kronor per kilogram, på den grund att alla dylika mattor betraktas som
umbärlig;! lyxvaror till skillnad från maskinmässigt vävda mattor av
europeisk tillverkning. Knutna mirzaporemattor med högst 180 knutar
på en längd av 1 meter äro belagda med samma tullsats, som värdefulla
persiska och turkiska mattor, ehuru mirzaporemattorna äro löst vävda
mattor av så billig beskaffenhet, att de icke skäligen kunna anses vara
lyxvaror eller av umbärlig natur. Det framgår tydligt av anvisning 1
till rubriknumren 393—399 i generaltullstyrelsens varuförteckning till tulltaxan,
att de svenska tullmyndigheterna intaga denna ståndpunkt, då de
beteckna mirzaporemattor såsom maskinknutna mattor av billigare beskaffenhet
(»machine-knotted carpets of cheaper quality»). Det uppgivna
värdet vid export från Indien av sådana mattor, vilka till största delen
säljas till Sverige, utgör enligt uppgift omkring 3 sh. 9 d. per pund,
under det att den svenska importtullen uppgår till omkring 2 sh. 9 d.
per pund.

Indiska regeringen anser den nya svenska importtullen vara så hög,
att den utgör ett allvarligt hinder för handeln, och till och med innebära
ett hot om dess fullständiga upphörande, och har nämnda regering för-,
denskull framhållit angelägenheten av att i och för beredande av lättnader
åt ifrågavarande indiska industri tullen å sådana knutna mattor med

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203. 7

högst ISO knutar pa eu längd av I meter nedsattes tran 5 kronor till 1
krona per kilogram.»

Jämte detta meddelande hade ministern hemställt, att vederbörande svenska
myndigheter måtte taga ärendet under välvillig omprövning, ävensom
uttryckt sin regerings förhoppning, att svenska regeringen måtte se sig
i tillfälle att nedsätta tullen i enlighet med de av indiska regeringen
framställda önskemål.

Sedan ärendet remitterats till generaltullstyrelsen, har styrelsen avgivit
yttrande den 18 april 1923, varvid styrelsen överlämnat ett från tnllbehandlingsinspektioneu
i Stockholm infordrat utlåtande.

Tullbehandlingsinspektionen har i frågan anfört följande:

»De i skrivelsen omnämnda mirzaporemattorna tillhöra den särskilda grupp
knutna yllemattor, som inom affärsvärlden går under benämningen ''billiga
indiska mattor’. Hit räknas vanligen följande i Indien dels såsom hemslöjdsdels
såsom fängelsearbete tillverkade mattor, uppkallade antingen efter det
distrikt, inom vilket de framställas, eller ock efter utskeppningsorten: Mirzapore,
lägsta kvalitén, Calcutta, närmast högre, därnäst Kandahar och slutligen
Malabar.

Det utmärkande för dessa mattor är deras grova och simpla utseende:
bottenvävnaden består av tjockt bomulls- eller gjutegam; knutarna, floret, äro
framställda av grovt ullgarn, spunnet av kort, sträv avfallsull utan glans;
floret är glest men jämförelsevis långt och liggande för att dölja den grova
bottenvävnaden. Slitstyrkan är också betydligt mindre än hos andra knutna
mattor av högre kvalitéer. Antalet knutar per längdmeter kan i samma
matta variera från 160 upp till 200, beroende därpå, att garn av olika grovlek
användes för olika färger.

Inköpspriset utan pålagd tull torde för närvarande utgöra för den lägsta
kvalitén omkring 12 kronor per kvadratmeter och för den högsta omkring
18 kronor; vikten per kvadratmeter hos samtliga kvalitéer är cirka 2—2.5
kilogram. Med nu gällande tullsatser, respektive 5 och 8 kronor per kilogram,
uppgår tullbeloppet till lägst 60, högst 125 procent av inköpspriset.

Till jämförelse må anföras, att det debiterade tullbeloppet å samtliga
under åren 1921, räknat från och med lyxtullarnas ikraftträdande den 6
juni, och 1922 importerade knutna mattor utgjorde för de till tulltaxerubrik

nr 394: vävnader av ull —--mattor knutna, — — — med högst 180

knutar på en längd av 1 meter hänförliga i genomsnitt 46 respektive 44.7
procent av det deklarerade inköpspriset, och för de till taxerubrik nr 395:

vävnader av ull — — — mattor: knutna---med mer än 180 knutar

på eu längd av 1 meter hänförliga 18,3 respektive 27 procent. Härvid är
att märka, att enligt vad Stockholms största importörer inom mattbranschen
uppgivit, importen av ''billiga, indiska mattor’ varit av ringa omfattning
efter lyxtullarnas ikraftträdande, enär de höga tullsatserna verkat nära nog
som ett importförbud.

Skulle den i skrivelsen gjorda framställningen om en tullsats av 1 krona
per kilogram för mirzaporemattorna vinna beaktande, torde därför samtliga
till gruppen ''billiga, indiska mattor’ hörande kvalitéer böra innefattas i
den nya taxerubriken.

För en eventuell ny uppdelning av taxerubrikerna för knutna yllemattor
måste givetvis förutsättas, att de olika kvalitéerna utan allt för stora
svårigheter kunna skiljas från varandra. Detta torde ej heller vålla eu

8

Kungl. Maj.ts proposition Nr 203.

i mattbranschen genom mångårig erfarenhet tränad fackman något större
besvär, men huruvida en tulltjänsteman skall kunna tillägna sig en sådan
ingående kännedom om olika slag av dylika mattor, att han i förekommande
fall med bestämdhet kan avgöra, till vilka taxerubriker de olika kvalitéerna
rätteligen äro att hänföra, torde vara tvivel underkastat.

Sådana bestämmelser skulle möjligen kunna tänkas, att import av de med
den lägsta tullsatsen belagda mattorna medgåves endast till vissa större
tullplatser såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Norrköping,
till vilka orter enligt tillgänglig statistik 90 å 95 procent av hela importen
av knutna mattor under åren 1917—1922 ägt rum. Tjänstemännen å dessa
platser måste under sådana förhållanden sättas i tillfälle att genom förefintliga
prover skaffa sig en mera ingående kännedom om till import förekommande
kvalitéer, men härjämte torde erfordras, att vederbörande importör
vid tullbehandlingen såväl företer behörigen styrkt faktura som oek
avgiver skriftlig försäkran, att de till import föreliggande mattorna verkligen
äro de å fakturan angivna.

Alltför stora betänkligheter synas dock förefinnas mot utfärdande av
dylika för importen hittills främmande bestämmelser.

Inspektionen anser sig därför ej kunna förorda bifall till den gjorda
framställningen om en tullsats av 1 krona per kilogram för visst slag av
knutna yllemattor.

Det torde emellertid ej kunna bestridas, att nu gällande tullsatser a knutna
yllemattor ej äro väl avvägda i förhållande till mattornas värde, dä de
billigare, indiska kvalitéerna, såsom förut anförts, draga en tull av 60
ända upp till 125 procent av inköpspriset, under det att för dyrbarare
kvalitéer, såsom turkiska, persiska m. fl., tullbeloppet lär utgöra från 40
ända ner till under 10 procent av inköpspriset. Enda möjlighet att avhjälpa
dessa missförhållanden och att komma till en rättvis tullbeskattning ä
knutna yllemattor synes därför enligt inspektionens uppfattning vara, att
nu gällande vikttull utbytes mot värdetull.»

I sitt förberörda yttrande har generaltullstyrelsen anfört, att styrelsen i
den föreliggande frågan i allt väsentligt anslöte sig till vad tullbehandlingsinspektionen
i Stockholm uttalat. Styrelsen ville emellertid ytterligan1
understryka, att eu uppdelning av tulltaxerubrikerna för knutna yllemattor
i syfte att belägga mirzaporemattorna med en lägre vikttullsats än den nuvarande
måste ur tullteknisk synpunkt medföra mycket stora svårigheter.
Möjligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för genomförandet av eu
lämpligare avvägning av tullbeskattningen knutna yllemattor i stället borde
åsättas värdetull. Ehuruväl en sådan tullsats smidigast skulle anpassa sig
efter mattornas olika kvaliteter och därmed sammanhängande egenskap att
tåla vid en lyxbeskattning av nuvarande mått, ville styrelsen dock icke
underlåta att uttala sina allvarliga betänkligheter mot införande av värdefull
å eu vara, som erbjöde de största svårigheter vid bedömandet och fastställandet
av värdet.

Därest en ändring i tullbeskattningen av ifrågavarande mattor skulle
anses böra ifrågakomma, vilket med hänsyn till det påvisade missförhållandet
mellan varuvärdet och tullsatsen ingalunda syntes opåkallat, vore det
därför enligt styrelsens uppfattning lämpligare, att en allmän sänkning av
tullsatsen för yllemattor med högst 180 knutar per meter vidtoges.

Kanal. Maj:ls proposition Nr 203. it

Sedermera har jag låtit genom generaltullstyrelsen verkställa ytterligare
utredning angående tullnedsättning för de billigare kvaliteterna av knutna
mattor; och har jag härom från chefen för styrelsens tullbehandlingsbyrå
fått mottaga eu den 13 februari 1924 dagtecknad promemoria av följande
innehåll:

»Den förut verkställda utredningen gav vid handen, att en nedsättning
av tullsatsen för vissa indiska mattor med hänsyn till dessa mattors låga
värde vore motiverad, särskilt som eu sådan åtgärd kunde antagas leda
till ett förverkligande av det med tullförhöjningen avsedda syftemålet, nämligen
att tillföra statskassan ökade inkomster. Härvid uppstår till besvarande
frågan, dels huruvida gränsen mellan den högre och lägre tullbeskattade
varan bör bibehållas oförändrad vid 180 knutar på en längd av
1 meter, dels till vilket belopp tullsatsen bör nedbringas.

Antalet knutar å ifrågavarande mattor ävensom priset framgår av närslutna
sammanställning.1 Uppgifterna äro insamlade från olika ledande
firmor inom branschen och torde kunna betecknas såsom tillförlitliga, dock
har beträffande prisen meddelats, att dessa på senaste tiden gått ned, varför
man vid en reducering med omkring 10 procent erhåller bättre överensstämmelse
med dagsnoteringarna.

De lägsta kvaliteterna bland de indiska mattorna utgöras av Mirzaporeoch
Calcuttamattorna, därnäst komma Kandahar och Malabar, under det
att Delhi och Hyderabad beteckna den högsta kvaliteten. Såsom av uppgifterna
framgår, växlar antalet knutar mellan 140 och 250. Nära den
högre gränsen komma endast ett fåtal. Det liar emellertid av de sakkunniga
betecknats såsom lämpligt att vid en eventuell nedsättning av tullsatsen
för rubrik 394 ändra gränsen, så att denna kommer att ligga vid
250 i stället för 180 knutar, enär härigenom större förutsättningar skulle
uppstå för införsel av de något högre kvaliteterna. Inom de intresserade
kretsarna synes olika uppfattning vara rådande angående lämpligheten av
en tullnedsättning. Det har nämligen från vissa håll anförts, att det icke
innebure någon fördel att få till stånd en ökad införsel av de lägsta kvaliteterna.
Dessa hade under de senare åren avsevärt försämrats, dels genom
inblandning i fibermaterialet av nöthår och växtfiber dels genom en mindre
omsorgsfull tillverkning. Eu om bibehållandet av sin kundkrets angelägen
köpman avrådde därför från inköp av de billigaste mattorna, som snart
nog bleve förslitna, och förordade hellre inköp av europeiska mattor, av
vilka man i Wilton- och Axminstermattorna har utmärkta kvaliteter. Beteckningen
»äkta» matta innebure emellertid för mången en lockelse att
föredraga de indiska mattorna, vilka särskilt på landsorten funne köpare.
Härav synes anledningen till meningsskiljaktigheter angående lämpligheten
av tullnedsättningen kunna förklaras, enär denna förordas av firmor, som
hava sin största kundkrets i landsorten.

Vid affärsresor till England hade man fått nogsam kännedom om att
kraftiga ansträngningar skulle göras för nedsättning i Sverige av tullsatseu
för de indiska mattorna. — Sättes gränsen för den lägre tullsatsen till 250
knutar, komme därunder visserligen att falla även några få slag av turkiska
och persiska mattor, vilket emellertid, såsom redan anförts, icke vore
någon olägenhet. De bättre persiska mattorna hade ett antal knutar, som
ligger avsevärt högre och torde överstiga 300 och gå upp till 600 per meter
eller möjligen till och med däröver.

'' Intagen såsom bilaga till statsrådsprotokollet.

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

Beträffande tullnedsättningens avvägning framhölls, att det med hänsyn
till ovan antydda förhållande, som icke talar för en ökad konsumtion av
de lägsta kvaliteterna, vore lämpligast att inskränka en eventuell tullnedsättning
till 3 eller lägst 2 kronor per kilogram.»

Kommerskollegium, som jämväl anmodats avgiva yttrande i ärendet, har
i utlåtande den 27 februari 1924 — efter att hava erinrat om tillkomsten
av de bestämmelser i tulltaxan, varom nu är fråga — anfört följande:

»Av handlingarna framgår, att med den femdubbla tullsatsen införseln
och tullintäkten under ifrågavarande rubrik nedgått högst väsentligt. Visserligen
torde dylika mattor, vilka, enligt vad kollegium inhämtat, icke
äro föremål för fabriksmässig tillverkning inom landet, tillhöra den kategori
av varor, som tull- och traktatkommitténs tullavdelning på sin tid betecknat
såsom umbärliga för landet. Syftet med nämnda tullförhöjning torde emellertid
få anses i stort sett förfelat, emedan varuvärdet å de flesta mattor,
som träffats av höjningen, varit för lågt för att bära en så hög tull. Vid sådant
förhållande har kommerskollegium för sin del icke något att erinra mot en
jämkning nedåt av tullsatsen för rubrik 394.

Vad i ärendet upplysts angående den mellan tulltaxerubrikerna 394 och
395 gällande gränsen: 180 knutar för en längd av en meter, synes böra föranleda,
att samtidigt med eu jämkning av sistnämnda tullsats sagda gräns
höjes till 250 knutar på en längd av en meter.

Vidkommande den nya tullsats, som borde sättas för varor hänförliga till
rubrik 394 med enligt förestående förändrad omfattning, håller kollegium
före, att ur ren finanstullssynpunkt tre kronor för kilogram skulle representera
en lämplig avvägning av tullen. Av handelspolitiska skäl vill kollegium
emellertid förorda ett något vidsträcktare tillmötesgående av det engelska
önskemålet i förevarande ärende och föreslår för sin de], att tullen sättes
till två kronor för kilogram. Ett medgivande av denna innebörd torde icke
behöva möta statsfinansiella betänkligheter.»

På grund av vad sålunda anförts har kommerskollegium hemställt, att
åtgärder måtte vidtagas för att giva tulltaxerubrikerna 394 och 395 följande
ändrade lydelse:

»Vävnader av ull, även i förening med annat spånadsämne
med undantag av silke:
mattor:

knutna, även hopsydda, fållade, kantade och försedda
med fransar:

394. med högst 250 knutar på eu längd av 1 meter, 1 kg. 2 kr.

395. med mer än 250 knutar på en längd av 1 meter, 1 kg. 8 kr.» I

I fråga om tillkomsten av de nuvarande tullsatserna för här ifrågavarande
mattor, torde få erinras om följande.

Med proposition den 3 juni 1921, nr 366, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen
förslag angående höjning av vissa finanstullar. Till grund för denna proposition
låg en av tull- och traktatkommitténs tullavdelning verkställd utredning
i enlighet med vissa av mig lämnade direktiv. Enligt dessa direktiv
borde vid förslagets utarbetande av tullavdelningen, bland annat, iakttagas,
dels att förslaget borde avse endast tullar, som uteslutande hade karaktär av

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 203. 11

finanstullar, dock att även tullar med skyddskaraktär skulle medtagas, i den män
så funnes påkallat i anledning av de finanstullförhöjningar, som kunde komma
att föreslås, dels ock att tullförliöjningar i allmänhet borde gå ut på eu fördubbling
eller tredubbling av då gällande tullsatser. Bland de av tull- och
traktatkommitténs tullavdelning föreslagna tullförhöjningarna upptogos även
sådana med avseende ä rubrikerna 394 och 395. För rubriken 394 föreslogs
en tullförhöjning från 1 krona till 5 kronor per kilogram samt för rubriken
395 eu förhöjning från 2 kronor till 8 kronor per kilogram. Någon speciell
motivering för denna tullförhöjning lämnade avdelningen icke. För bedömande
av den inkomstökning för statsverket, som enligt tullavdelningens
åsikt vore att förvänta under varje särskild av de till förhöjning föreslagna
tullpositionerna ävensom för att något klargöra, huru de dåvarande och de
föreslagna tullsatserna ställde sig till varupriserna före och efter kriget, hade
avdelningen låtit utarbeta en vid dess yttrande fogad tablå. Beträffande
rubriken 394 upplyser nämnda tablå, att man för år 1922 räknade med eu
importkvantitet av 25,000 kilogram, att å-priset år 1919 varit 17 kronor
16 öre, att tullbeloppet med dåvarande tullsats skulle ha uppgått till 25,000
kronor och med den föreslagna tullsatsen till 125,000 kronor, ävensom att
enligt 1919 års pris med föreslagen tullsats tullen skulle hava utgjort 29.x
procent av varans värde. För rubriken 395 inhämtas, att man även beträffande
till denna rubrik hänförliga varor i-äkuade med en importkvantitet
för år 1922 av 25,000 kilogram, att å-priset år 1919 varit 27 kronor 87 öre,
att tullbeloppet med dåvarande tullsats utgjort 50,000 kronor och med den
föreslagna tullsatsen skulle uppgå till 200,000 kronor samt att enligt 1919
ars pris med föreslagen tullsats tullen skulle hava utgjort 28.7 procent av
varans värde.

Emot de av tullavdelningen i detta hänseende framställda förslag gjordes
från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida ingen erinran. Kungörelse i ämnet
utfärdades den 5 juni 1921, nr 278, vilken trädde i kraft påföljande dag.

Här ifrågavarande rubriker i tulltaxan hava sedermera undergått viss ändring.

Med proposition den 21 mars 1922, nr 234, framlade Kungl. Majd förslag
angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)
med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa. Anledningen till dessa
ändringar låg däruti, att, då tull- och traktatkommitténs tullavdelning avgav
sitt förenämnda utlåtande, som låg till grund för 1921 års proposition
angående höjning av vissa finanstullar, tullavdelningen framhållit, att vid
utarbetande av förslag i frågan samverkan med representanter för därav
berörda intressen ej kunnat ifrågakomma. Redan vid förslagets avgivande
förutsågs därför, att vissa jämkningar sedermera skulle visa sig vara av
behovet påkallade.

I det utlåtande av tull- och traktatkommitténs tullavdelning, som låg till
grund för propositionen, anfördes i flaga om rubrikerna 394 och 39,) följande:

»Mattor hopsydda eller försedda med fransar tullbehandla^ enligt nu
gällande bestämmelser såsom sömnadsarbeten och draga då lägra tull än

Utfårtementichefen.

1 - Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

därest de hänföras till nu ifrågavarande rubriker. En ändring av hithörande
bestämmelser är sålunda av behovet påkallad. Lämpligast torde vara att
här införa samma stadgande, som återfinnes under rubrikerna 397 och 399
beträffande andra avpassade mattor.»

Mot tullavdelningens berörda förslag framställdes från Kungl. Maj:ts och
riksdagens sida ingen erinran, och författning i ämnet utfärdades den 24
mars 1922, nr 115, att träda i kraft den 27 i samma månad.

De varor, som drabbades av 1921 års tullförhöjningar, voro, såsom förut
nämnts, i allmänhet icke rena nödvändighetsvaror i mera inskränkt bemärkelse
utan huvudsakligen lyxvaror samt mer eller mindre umbärliga
varor. Beträffande rubrikerna 394 och 395 synas de till sistnämnda rubrik
hörande varorna i genomsnitt äga större lyxkaraktär än de under rubriken
394 ingående. Då jämväl sistnämnda varor underkastades tullförhöjning,
har detta alltså skett i allt fall under det antagandet, att varorna i allmänhet
icke vore rena nödvändighetsvaror i mera inskränkt bemärkelse.

Enligt vad Stockholms största importörer inom mattbranschen uppgivit,
har importen av »billiga indiska mattor» varit av ringa omfattning efter
lyxtullarnas ikraftträdande, enär de höga tullsatserna verkat nära nog som
ett importförbud.

Kungl. Maj:tu proposition Nr 20H.

13

Beträffande importen av knutna mattor hava följande uppgifter inhämtats
för åren 1913, 1914, 1920, 1921, 1922 och 1923

Stat.

f

Varuslag

Kvanti-

tet

Värde

Enliets-

värde

Tullsats
per kvan-titets-enhet

Tull-

belopp

394.

Vävnader av ull, även i för-ening med annat spånads-ämne med undantag av silke:
mattor:

knutna:

med högst 180 knutar på
en längd av 1 meter

1913 ................................

1914 ................................

1920 ................................

1921 7i-7.* ...............

1921 %—3lA» ..............

kg.

32,268

24,693

62,093

6,721

13,479

kr.

177,474

122,572

1,154,154

108,695

147,531

kr.

5: 5 0
4: 9 6
18: 5 9

kr.

1

1

1

1

5

kr.

32,268

24,693

62,093

6,721

67,395

20,200

256,226

12: 68

—

74,116

1922 Vi—S6/s8 ...............

2,888

26,440

—

5

14,440''

1922 »V,—81/» ...............

13,991

162,334

—

5

69,955

16,879

188,774

11: 18

—

84,395

1923.................................

6,326

76,487

12: 09

5

31,630

395.

med mer än 180 knutar på

en längd av 1 meter

1913...........................

35,584

427,008

12: oo

2

71,168

1914...............................

22,415

180,358

8: 05

2

44,830

1920...............................

54,045

2,452,633

45: 38

2

108,090

1921 ''/t “7g 2 ..............

9,639

297,294

—

2

19,278

1921 7r—3Vis .............

17,464| 762,139

—

8

139,712

27,1031,059,433

39: 0 9

158,990

1922 Vi—*7»3 ...............

2,845

83,906; —

8

22,760

1922 27/a—31/i2 ...............

25,472

686,728

-

8

203,776

28,317

770,634

27: 21

_

226,536

1923................................

30,910

787,518

25: 4 7

8

247,320

1 Uppgifterna för är 1923 aro endast preliminära.

2 TulUörhöjningarna trädde i kraft den 6 juni 1921.

s Från och med den 27 mars 1922 hava ovanstående rubriker följande lydelse:
Vävnader av ull — — — av silke:
mattor:

knutna, även hopsydda, fållade, kantade och försedda med fransar:

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

Nedgången av importkvantiteten och importvärdet för varor, tillhörande
rubriken 394, är som synes väsentligt större än den, som ägt rum beträffande
varor under rubriken 395. Särskilt anmärkningsvärd är nedgången
i importen under år 1923. De på rubriken 394 belöpande tullavgifter hava
i följd av importminskningen icke motsvarat förväntningarna och detta
i all synnerhet under senaste tiden. Med hänsyn härtill finner jag i likhet
med generaltullstyrelsen och kommerskollegium en sänkning av tullsatsen
fullt motiverad.

På sätt i ärendet föreslagits torde i detta sammanhang sådan ändring
böra vidtagas beträffande rubrikerna 394 och 395, att det antal knutar
per längdmeter, som skiljer tullbehandlingen enligt rubriken 394 från
tullbehandling enligt rubriken 395, höjes från 180 till 250. Genom denna
ändring vinnes en enhetlig tullbehandling av praktiskt taget alla »billiga
indiska mattor», då för dessa antalet knutar kan växla upp till 250 per
längdmeter. Då inom dessa grupper av mattor — enligt vad i ärendet
upplysts — växlingarna ofta äro beroende på, att garn av olika grovlek
användes för olika färger, synes skillnaden i tullbehandlingen enligt den
ena eller andra rubriken skäligen icke böra vara bunden vid ett så lågt
antal knutar per längdmeter som 180. Den sålunda ifrågasatta ändringen,
som i och för sig torde vara tillräckligt motiverad med det sagda, är
tillika nästan nödvändig efter en genomförd tullsänkning beträffande rubriken
394.

Vad beträffar storleken av den nya tullsats, som skulle gälla för varor
enligt rubrik 394, liksom ock den därmed sammanhängande frågan om
den finansiella betydelsen av en tullsänkning, må här erinras, att bland
de åt tull- och traktatkommitténs tullavdelning lämnade direktiven för
utarbetande av förslag till 1921 års tullförhöjningar angavs, att eu fördubbling
eller tredubbling av då gällande tullsatser i regel borde äga rum.
Detta direktiv följde tullavdelningen visserligen i allmänhet, men bland
undantagen förekommo båda rubrikerna 394 och 395, för vilka tullsatserna
fem-, respektive fyrdubblades. Den tullsänkning, som på antydda skäl
synes höra föreslås beträffande varor hänförliga till rubriken 394, torde
i betraktande av vad förut anförts icke böra tilltagas alltför snävt.

Under förutsättning att statsverkets inkomster å rubriken 394 icke skola
nedgå under det år 1923 angivna beloppet av 31,630 kronor, fordras följande
importkvantiteter vid nedan angivna tullsatser.

Importkvantitet

Tullsats

Tullbelopp

Importkvantitet

Tullsats

Tullbelopp

6,326

5: —

31,630

12,652

2: 5 O

31,630

7,908

4: —

31,630

15,815

2: —

31,630

10,543

3: —

31,630

31,630

1: —

31,630

För att statsverket skulle bli skadelöst vid en tullsänkning till 1 krona
per kilogram, skulle alltså fordras en import av 31,630 kilogram eller nästan

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203. 15

samma kvantitet, som infördes år 1913. En sådan tullsänkning skulle med
all sannolikhet medföra förlust. Huru stor importen kommer att bliva vid
olika antagna tullsatser, undandrager sig givetvis bedömande och detta desto
mera ju större tullsänkningen är. Efter övervägande har jag ansett mig
böra stanna för, att ifrågavarande tullsats bestämmes till 2 kronor 50 öre
eller alltså till hälften av den nuvarande. Därest en sådan tullsats kunde
låta sig förenas med en importkvantitet av ungefär den storlek, varmed
man räknade år 1921, skulle tullintäkterna uppgå till dubbla beloppet av
vad som influtit år 1923.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört, far jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels besluta att rubrikerna 394 och 395 i gällande tulltaxa skola erhålla
följande ändrade lydelse:

Kvantitet för
tullberäkningen.

!

Tullsats.

Kronor

örei

Vävnader av ull, även i förening med annat

spånadsämne med undantag av silke:

mattor:

knutna, även hopsydda, fållade,

kantade och försedda med från-

sar:

394.

med högst 250 knutar på eu

längd av 1 meter ................

1 kg.

2

50

395.

med mer än 250 knutar på

j

en längd av 1 meter............

1 kg.

8

_!

dels ock förklara, att ifrågavarande ändringar skola träda i kraft å dag,
som Konungen bestämmer.

Vad föredragande departementschefen sålunda under
punkterna l:o)—3:o) hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar att proposition
av den lydelse bil. litt. vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 203.

l(i

Bilaga.

Kvalité

Antal

trådar

Fakturapris
per m2 i
kronor

Vikt per
m2 i kilo-gram

Tall per m2

Tull i % av fak-turapris

per längd-meter

å 5 kr.
per kg.

å 8 kr.
per kg.

å 5 kr.
per kg.

å 8 kr.
per kg.

Mirzapore (ind.) .........

140—160

cirka

10.—

cirka

2

10.—

100—

Calcutta » .........

160—170

»

14.—

o

10.—

—

75.—

—

Kandahar » .........

181—190

»

15.30

2.»

—

18.40

120—

Malabar > .........

200—220

18.-

2.3

—

20.—

—

no—

Delhi » .........

200—210

»

18.2 0

»

2.5

--

20.—

—

no—

Hyderabad » .........

225—250

»

25.—

»

3

—

24—

95—

Ghiordes (Sinyrna)
(Gourdez) ...............

160—180

»

20.—

S>

2.8

14.—

70.—

Ouchak (Turkiska blå) ..

150—190

30.—

*

3.e

18.—

28.80

60—

98— ;

Yorawan (pers.).........|270—280

»

45.—

3

—

24—

—

54.— i

Mouscabad » .........1210—250

75 —

»

3

—

24—

—

32— !

Kirman » .........

450-500

125__

»

2.5

—

20—

—

16— i

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.