Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
1
Nr 201.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående införande av
värmeledning i östra flygelbyggnaden till Gävle slott
m. m.; given Stockholms slott den 14 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sven Liibeck.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 14 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
"Wurtemberg, statsråden Madm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, L Check, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Liibeck anför:
östra flygelbyggnaden till Gävle slott, vilken är uppförd i, utom källar- Införande
våning, en övervåning och en vindsvåning, innehåller i källarvåningen läns- “edringfi
styrelsens arkiv och i övervåningen länets lantmäterikontor. I vindsvåningen östra flygeln
finnas inredda två gavelrum, som stå till vederbörande boställshavares förfogande,
men för närvarande disponeras det ena av landsfogden i länet och det
andra av Gävleborgs läns elektriska förening u. p. a. Därjämte har länsBihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 162 käft. (AV 201.)
1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 201.
styrelsen tagit i anspråk någon del av vindsutrjmimet till förvaringsplats för
vissa arkivalier.
Tidigare för- Sedan länge hava de av lantmäterikontoret innehavda lokalerna ansetts
sla®ande åy mindre tillfredsställande, såväl på grund av att utrymmet visat sig otillräckligt
lantmäteri- som med hänsyn till den brandfara, som följer med byggnadens nuvarande
Gävleborgs uppvärmning, vilken sker genom kakelugnar. Förslag hava också under de
län lokalfråga senaste femton åren vid flera olika tillfällen framkommit att genom om- eller
tillbyggnad lösa lantmäterikontorets lokalfråga. Om ifrågavarande förslag må
i korthet erinras följande:
År 1909 lät dåvarande överintendentsämbetet i anledning av framställning
från lantmäteristyrelsen rörande beredandet av ändamålsenlig lokal för lantmäterikontoret
upprätta ett förslag till nybyggnad inom slottsområdet, Detta
förslag godkändes emellertid icke av vederbörande länsstyrelse. Sedermera
framlade överintendentsämbetet med skrivelse den 21 mars 1916 ett förslag till
ombyggnad av slottets tvenne flygelbyggnader, enligt vilket förslag lantmäterikontoret
skulle inrymmas i västra flygeln. Detta förslag bär emellertid icke
kommit till utförande. Vidare underställde byggnadsstyrelsen med skrivelse
den 26 november 1918 Kungl. Maj:ts prövning förslag till uppförande av nytt
landsstatshus i Gävle, inrymmande även lokal för länets lantmäterikontor. Detta
förslag framlades likväl icke för riksdagen, som emellertid beviljade medel för
vissa iståndsättningsarbeten inom slottet.
I skrivelse av den 27 mars 1920 upptog lantmäteristyrelsen ånyo förevarande
fråga och yttrade därvid bland annat:
»Den lokal, som står till kontorets förfogande, har visat sig helt och hållet
otillräcklig. Redan nu till kontoret hörande kartor och handlingar kunna icke
förvaras i densamma på ett ändamålsenligt sätt. Härtill kommer, att lokalens
uppvärmning sker genom kakelugnar och att inga åtgärder till skydd mot
eldfara äro vidtagna. Att på grund av nu berörda förhållanden åtgärder oförtövat
böra vidtagas för att bereda lantmäterikontoret en lämplig lokal torde
vara påtagligt, och styrelsen begagnar tillfället att frånsåga sig ansvar för den
händelse en olycka inträffar.»
Denna framställning remitterades av Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsen,
som år 1921 lät uppgöra ett förslag till ombyggnad av östra flygeln, vilket
emellertid länsstyrelsen icke ansåg sig kunna godtaga, varefter byggnadsstyrelsen
på grund av framställning från länsstyrelsen lät uppgöra ett förslag till
uppförande inom slottsområdet av en gemensam byggnad för lantmäterikon törel
samt för länets skogsvårdsstyrelse, landsting och hushållningssällskap. Slutligen
har byggnadsstyrelsen igångsatt utredning rörande införande av värmeledning
inom östra flygelbyggnaden.
Riksdagens Riksdagens revisorer framställde uti år 1923 avgiven berättelse anmärkning
r<1923.er mot beskaffenheten av såväl lantmäterikontorets som länsstyrelsens arkivlokaler.
Revisorerna påpekade, att lantmäterikontorets uppvärmning medelst kakelugnar
vore ur brandsäkerhetssynpunkt mindre tillfredsställande. Beträffande arkivlokalerna
framhölls, att arkivet saknade anordning för uppvärmning och ventilation,
till följd varav arkivlokalerna vore utsatta för fukt och mögel och i
sitt nuvarande skick föga tjänliga såsom förvaringsrum för arkivalier.
Yttranden. Byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen i länet hava biträtt
de av revisorerna framställda anmärkningarna mot ifrågavarande lokaler, var
-
Kungl. proposition nr SOI. 3
vid såväl byggnadsstyrelsen som lantinäteristyrelsen tillika framhållit, att lokalerna
jämväl ur utrymmessynpunkt äro för sitt ändamål otillfredsställande.
Sedan lantmäteristyrelsens tjänstgörande chef vid inspektionsresa undersökt
förhållandena å platsen, har styrelsen i utlåtande den 18 december 1923, med
vitsordande av vad riksdagens revisorer anmärkt, påpekat nödvändigheten av
att omedelbart vidtaga åtminstone de mera tillfälliga åtgärder, som erfordras
för att avhjälpa de svåraste olägenheterna, och därvid anfört:
»Med hänsyn därtill att för lantinäterikontoret torde behövas mera utrymme
än som kan beredas inom den flygelbyggnad, där lantmäterikontoret nu är inrymt,
samt då jämväl länsstyrelsen torde vara i behov av ökat lokalutrymme,
lärer lokalfrågan kunna slutligt lösas allenast genom nybyggnad eller eljest
förvärvande av nya utrymmen för statens räkning.
Då emellertid under nuvarande ekonomiska förhållanden nybyggnadsarbeten
för ämbetslokaler torde komma att igångsättas allenast i obetydlig omfattning,
anser sig styrelsen böra göra framställning om vidtagande av de mera tillfälliga
åtgärder, som erfordras för att avhjälpa de svåraste olägenheterna.
Vad då först uppvärmningsfrågan angår, så finnes i Gävle slott numera anordnad
centraluppvärmning. Därest ifrån värmecentralen därstädes en ledning
kunde införas till nu ifrågavarande flygelbyggnad och värmeelement där installeras,
torde uppvärmningsfrågan, med en jämförelsevis obetydlig engångskostnad,
kunna ordnas på ett ur eldfaresynpunkt fullt betryggande och, om
hänsyn tages till den nuvarande årliga vedförbrukningen för lantmäterikontoret,
jämväl på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Givet är, att den av lantmäteristyrelsen
sålunda ifrågasatta anordningen icke på något sätt föregriper lokalfrågans
slutliga lösande, enär införandet av värmeledning blir till gagn, vare
sig flygelbyggnaden användes för det ena eller det andra ändamålet.
Beträffande därefter utrymmesfrågan, så har lantmäteristyrelsen att konstatera,
att de nuvarande lokalerna äro alltför trånga. Detta medför bland annat,
att större kartor icke i den utsträckning, som är önskligt, kunna förvaras
rullade eller plana, utan måste kvarligga hopvikta i förrättningsakterna, varigenom
kartorna taga skada och utsättas för förstöring. En nödtorftig utökning
av lokalutrymmet skulle vinnas, därest lantmäterikontoret finge åt sig upplåten
vinden å ifrågakomna flygelbyggnad jämte däri inredda tvenne gavelrum.
Av dessa disponeras för närvarande det ena av landsfogden i länet och det
andra av Gävleborgs elektriska förening u. p. a.; därjämte har länsstyrelsen
tagit i anspråk någon del av vindsutrymmet till förvaringsplats för en del
arkivalier. Därest plats ej kan beredas landsfogden inom länsstyrelsens nuvarande
lokaler eller inom den andra flygelbyggnaden till slottet, lärer i allt
fall kostnaden för det allmänna för förhyrande av tjänsterum åt landsfogden
icke behöva belöpa sig till något mera avsevärt belopp.
Dispositionsrätten till de båda å vinden inredda rummen lärer, enligt vad
för styrelsen uppgivits, tillkomma landshövdingen i Gävleborgs län, varför hans
medgivande för rummens upplåtande till lantmäterikontoret lärer vara erforderligt.
»
Därest medel icke skulle finnas tillgängliga för vidtagande av de åtgärder,
styrelsen sålunda förordat, har styrelsen framhållit, att det, med hänsyn till
ärendets brådskande art, vore önskligt, att framställning i ämnet gjordes redan
till innevarande års riksdag.
Jämväl länsstyrelsen framhåller i utlåtande av den 14 februari 1924, att det
synes vara eu trängande nödvändighet, att byggnaden i fråga snarast möjligt
Lantmäteri -styrelsen.
Länsstyrelsen
i Gävleborgs
län.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr SOI.
Byggnadsstyrelsen
d. 5/
1924.
förses med anordning för centraluppvärmning. Beträffande den genom lantmäteristyrelsen
framförda frågan om beredande av ökat utrymme åt lantmäterikontoret
genom övertagande av byggnadens vindsvåning anför länsstyrelsen, att
länsstyrelsen icke har någonting att erinra mot lantmäteristyrelsens förslag,
för såvitt vederbörande boställshavares samtycke kan erhållas. I övrigt anför
länsstyrelsen i avseende härå följande:
»Uti 20 § av gällande landsfogdeinstruktion föreskrives väl, att landsfogden
skall hava sin tjänstelokal hos länsstyrelsen. Då emellertid sådan lokal omöjligen
kan beredas honom inom länsstyrelsens nuvarande lokaler eller inom den
till slottet hörande västra flygelbyggnaden, synes ingen annan utväg föreligga
än att, trots bestämmelsen i gällande instruktion, förhyra privat tjänstelokal
åt landsfogden eller ock, vilket vore lämpligare och ekonomiskt sett bättre, att
landsfogden mot skälig hyresersättning anordnade sin tjänstelokal i sin privata
bostad.
Såsom av remisshandlingarna inhämtas, disponerar Gävleborgs läns elektriska
förening u. p. a. det norra gavelrummet å byggnadens vind emot en med
boställshavaren överenskommen årlig hyra av 200 kronor.
Då emellertid boställshavaren till upphjälpande av föreningens ekonomi efterskänkt
denna hyra, vill det synas länsstyrelsen, som om, därest föreningen nödgas
avflytta från sin nuvarande lokal, föreningen bör i en eller annan form
beredas något vederlag.»
Slutligen har byggnadsstyrelsen i skrivelse av den 5 februari 1924 anmält,
'' att den utredning rörande införande av värmeledning uti frågavarande bygghad,
som enligt vad ovan anförts tidigare påbörjats, blivit slutförd. Nämnda
utredning hade varit anförtrodd åt civilingenjören H. Theorell, som till byggnadsstyrelsen
inkommit med förslag i ämnet, innefattat i en den 30 januari 1924
dagtecknad beskrivning med tillhörande ritningar. Av nämnda beskrivning
inhämtas följande:
Ifrågavarande flygelbyggnad skulle enligt förslaget uppvärmas medelst ett
pumpvattensystem, som utsträckes från den i slottet befintliga värmeledningsanläggningen.
Nya ledningar skulle dragas från panncentralen i slottet till
östra flygelbyggnaden. Ledningar i mark mellan byggnaderna skulle förläggas
i en kulvert av saltglacerade stengodsrör. I flygelbyggnaden skulle uppställas
radiatorer, i allmänhet placerade vid fönstren, och förenade medelst rörledningar
med fördelningsledningarna i källaren.
Bottenvåningen och de i vinden inredda rummen kunna enligt förslaget erhålla
en rumstemperatur av + 18 grader, under det att för källarlokalerna under
i övrigt lika förhållanden beräknats en lägre rumstemperatur, cirka 10 grader.
Anordning skall även göras för blandning av det cirkulerande vattnet, så att
temperaturen å vattnet i de olika grupperna av värmeledningssystemet kan hållas
olika efter var byggnads behov.
Anläggningen utföres för övrigt enligt förslaget åtföljande materialförteckning
och beskrivning samt ritningar.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd
approximativ kostnadsberäkning det sålunda upprättade förslagets genomförande
skulle draga en kostnad av 10,000 kronor. Härtill komma emellertid kostnaderna
för erforderliga byggnadsarbeten jämte grävning för kulvert m. m.,
av styrelsen beräknade till omkring 5,000 kronor. För ifrågavarande ändamål
skulle sålunda erfordras ett sammanlagt belopp av 15,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr %01. 5
Under framhållande av att anslaget till byggnader och reparationer icke anses
vara avsett för bestridande av kostnader av ifrågavarande art samt att i
varje fall varken innevarande eller nästkommande budgetårs anslag därtill
lämnar tillgång, hemställer byggnadsstyrelsen om anvisande av ett belopp av
15,000 kronor för införande av värmeledning i östra flygeln vid Gävle slott.
Samtliga de myndigheter, byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen
i Gävleborgs län, samt nu senast riksdagens revisorer, vilka haft befattning
med lantmäterikontorets nu ifrågavarande lokalfråga, hava. konstaterat
olägenheterna och vådorna av de nuvarande lokalernas beskaffenhet. Riksdagens
revisorer hava därjämte fäst uppmärksamheten vid otjänligheten av de
inom samma byggnad befintliga arkivlokalerna, i vilka arkivalierna utsättas
för fukt och mögel. Sedan år 1909 hava ock ett flertal förslag uppgjorts till
avhjälpande av ifrågavarande olägenheter, men intet av dessa förslag, som i allmänhet
gått ut på mera omfattande ny- eller ombyggnader, har kunnat komma
till utförande. Icke heller för närvarande torde det kunna ifrågakomma att
verkställa en sådan nybyggnad eller annat förvärv av nya utrymmen, som
skulle innebära en slutgiltig lösning av ifrågavarande lokalfrågor. Så mycket
mera angeläget vill det då synas att icke i avbidan på ovissa framtida åtgärder
låta det nuvarande tillståndet fortfara. Då lantmäterikontoret såväl
som länsstyrelsens arkiv för närmast kommande år torde bliva hänvisade till
den byggnad, där de för närvarande äro inhysta, torde åtgärder för undanröjande
av de värsta olägenheterna, som följa av de nuvarande lokalernas beskaffenhet,
icke längre böra uppskjutas.
Dessa olägenheter äro huvudsakligen två, nämligen det nu använda uppvärmningssystemets
eldfarlighet och utrymmesbristen. För minskande av vådorna.
av den nuvarande uppvärmningen genom kakelugnar har föreslagits införande
av värmeledning, och utrymmesbristen för lantmäterikontoret skulle i viss mån
kunna minskas, därest, jämlikt lantmäteristyrelsens förslag, utrymmet uti byggnadens
vindsvåning, som för närvarande disponeras för andra ändamål, kunde
ställas till lantmäterikontorets disposition. Mot sistnämnda förfarande talar
visserligen den omständigheten, att landsfogden, som för närvarande innehar det
ena av de två rummen på vinden, skulle, om detsamma ställdes till lantmäterikontorets
förfogande, nödgas hava sin tjänstelokal förlagd utom länsstyrelsen.
Såsom länsstyrelsen anmärkt, torde frågan lämpligen kunna ordnas så, att
landsfogdens tjänstelokal förlägges till hans bostad. Hyresersättning torde
kunna beredas honom från femte huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m.
Jämväl i övrigt torde dispositionen av ifrågavarande lokaler kunna, under
hänsynstagande till boställshavarens rätt, ordnas av Kungl. Maj:t på det sätt,
som befinnes ändamålsenligt,
Indragandet av värmeledning uti ifrågavarande byggnad skulle enligt en av
byggnadsstyrelsen preliminärt uppgjord kostnadsberäkning draga en kostnad
av omkring 15,000 kronor. Jag förutsätter, att vid arbetets utförande uppmärksamhet
ägnas åt att såvitt möjligt nedbringa kostnaden.
Jag vill till slut i denna fråga betona, att den på detta sätt nedlagda kostna -
Departe
mcntschefen.
(i
Kung! Maj:ts proposition nr SOI.
den, som ju blir staten gagnelig, oavsett vilken institution än kommer att i framtiden
disponera byggnaden, icke föregriper lokalfrågans slutliga ordnande och
att den jämväl torde bliva i längden ekonomiskt fördelaktig.
Jag bär alltså icke någonting att erinra mot att ifrågavarande belopp anvisas
för arbetets utförande. Till frågan om medelsanskaffningen återkommer
jag i det följande.
Inredande I skrivelse den 22 februari 1924 har länsstj^relsen i Stockholms län giort
(tv V18SCL . Ut- n ... 11 • • -i i * i •
ryirimén in- Irainstallniiig om inredande i dess lokaler av vissa valvutrynimen och därvid
om läns- anfört:
styrelsens i
Stockholms »För närvarande förvaras en del av länsstyrelsens viktigaste värdehandlingar
lan tjanste- mot avgift i bank och övriga värdehandlingar samt räkenskapsböcker i läns0
a er- styrelsens arkivlokaler eller i tjänsterummen,
i Stockholm” ^ saniband med den företagna till- och ombyggnaden av länsstyrelsens tjänlän.
stelokaler i det sa kallade Preisiska huset vid Drottninggatan har länsstyrelsen
emellertid erhållit, tidsenliga valvutrymmen, som erbjuda tillräcklig plats
för förvaring av handlingar och räkenskapsböcker av större värde. Dessa valvutrymmen
sakna emellertid inredning.
I anledning härav har länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 18
september 1923 hemställt om bemyndigande att genom E. A. Rosengrens kassaskåpsfabrik
låta utföra inredningar av stål i valvutrymmena. I samma skrivelse
har länsstyrelsen på angivna skäl jämväl hemställt, att från samma firma
matte fa inköpas ett jalusiskåp med fyra stycken bokstöd för taxeringsavdelningen
och ett valvskåp för länsbokhållareexpeditionen. Enligt avgivet förslagskulle
kostnadssumman uppgå till 5,057 kronor.
I skrivelse den 7 november 1923 har emellertid byggnadsstyrelsen, som icke
hade något att erinra emot att de föreslagna arbetena komme till utförande för en
beräknad kostnad av 4,200 kronor, förklarat, att styrelsen icke hade till sitt
förfogande medel, som kunde tagas i anspråk för bestridande av de ifrågavarande
kostnaderna.
Därefter har länsstyrelsen infordrat och från E. A. Rosengrens kassaskåpsfabrik
bekommit tvenne anbud med tillhörande ritningar, av vilka inhämtas, att
bolaget numera kunde erbjuda sig utföra berörda arbeten för en kostnad av tillhopa
4,017 kronor, erforderliga målningsarbeten inbegripna.»
På grund av det anförda hemställer länsstyrelsen, att för ifrågavarande arbetes
utförande måtte till länsstyrelsens förfogande ställas ett belopp av 4,017
kronor.
Departe- Alt länsstyrelsen såsom för närvarande är fallet icke kan i egna lokaler
men sc e en. förvara sina viktigaste värdehandlingar utan måste låta desamma bliva liggande
i bank, medför givetvis praktiska olägenheter och hinder i arbetet. Då
länsstyrelsen emellertid förfogar över tidsenliga valvutrymmen, kunna olägenheterna
lätt nog avhjälpas genom inredande av dessa utrymmen. Länsstyrelsens
förslag i detta avseende har icke givit anledning till annan erinran från
min sida än att det belopp, som bör för ändamålet ställas till förfogande, synes
böra avjämnas till 4,000 kronor.
av*med Uill * frå£a om medelsanskaffningen för nu ifrågavarande arbeten finnes visser
ifrågava-
l''ffen icke något anslagsbelopp beräknat i riksstatsförslaget, ej heller lärer det
rande ar- under sjätte huvudtiteln upptagna anslaget till byggnader och reparationer därbeten.
Kungl. Maj:ls proposition nr 201. 7
till lämna tillgäng;. Enligt vad jag inhämtat, torde emellertid å de av riksdagen
a extra stat för aren 1919—1922 anvisade reservationsanslagen å tillhopa
o,100,000 kronor till om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver redan tidigare i anspråk tagen
reservation å 200,000 kronor, uppkomma en ytterligare besparing å omkring
350,000 kronor. Skulle med anledning av anvisandet av anslag å riksstaten
lör berörda arbeten någon fyllnad erfordras å riksstatens inkomstsida, kan
detta fördenskull ske genom att erforderlig del av nämnda besparing tages i
anspråk för statsregleringen. Något förslag i sådant avseende torde likväl
icke böra framläggas i förevarande sammanhang, utan torde nu endast böra
fattas beslut om äskande hos riksdagen av erforderliga anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
1 :o) för indragande i östra flygelbyggnaden till Gävle slott
av värmeledning i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,
för vilket ovan redogjorts, för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor; samt
2 ro) för inredning av valvutrymmen inom Stockholms länsstyrelses
tjänstelokaler för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
lill denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Departementschefens
hemställan.
Ur protokollet;
Fredric Hawerman.