Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
1
Nr 166.
Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
delar av det s. k. Köpingskomplexet i Västmanlands län; given
Stockholms slott den 14 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Pettersson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1924.
Närvarande:
.Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot
Stridsberg, Lubeck, Clason. Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:
I sydvästra delen av Västmanlands län har kronan av ålder ägt egendomen
Strömsholm med underlydande fastigheter. Till egendomen hörde
tidigare en utmed viistligaste stranden av Mälaren mellan Köping och Kungsör
belägen, av Hedströmmen genomfluten större domän, det s. k. Köpingskomplexet,
som för tiden intill den 14 mars 1914 var anslagen till Strömsholms
hingstdepå och utarrenderad för dennas räkning.
Efter viss utredning av frågan föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 4
april 1913, nr 260, angående dispositionen av vissa till Strömsholms hingstdepå
anslagna fastigheter, att riksdagen måtte medgiva, att Köpingskomliihami
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 128 höft. (Nr 1(1(1.) 2
1913 år» boslut
om Köpingskomplexets
föränd»
till domänfonden.
Sakkunnigutredning
1913 — 1915
in. m.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
plexet från och med den 14 mars 1914 tillfördes statens domäners fond.
Föredragande departementschefen framhöll därvid, bland annat, att så många
egenartade omständigheter förelåge beträffande Köpingskomplexet, att bedömandet
av den ur olika synpunkter lämpligaste dispositionen av komplexet
vore synnerligen svårt, och att, i avvaktan på ytterligare undersökning
härutinnan, ny utarrendering borde ske på kortare tid.
I skrivelse den 1 juni 1913, nr 289, anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit vad Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition föreslagit i fråga om
Köpingskomplexet samt anförde därvid, att riksdagen ansåge, att utredning
borde verkställas om komplexets uppdelning och försäljning.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1913 anbefalldes domänstyrelsen
att utarrendera komplexet eller ombesörja dess skötsel och vård för
tiden från och med den 14 mars 1914 intill den 14 mars 1917, varjämte
tillkallades sakkunniga att verkställa utredning angående komplexets framtida
disposition. Utredningen skulle i första hand avse att lämna svar på
frågan om vad som borde bibehållas i kronans ägo och vad som borde upplåtas
till småbruk eller andra ändamål. Därjämte skulle, då stora delar av
Köpingskomplexet vore vattensjuka och i saknad av nöjaktiga vägar, nödig
uppmärksamhet ägnas åt vissa torrläggnings- och vägfrågor. Vid upprättandet
av förslag till komplexets framtida disposition skulle vidare hänsyn
tagas icke blott till statens direkta ekonomiska intressen i egenskap av jordägare
utan jämväl till de sociala synpunkter, som föranlett statsmakterna
att främja bildandet av egna hem och småbruk.
Efter verkställd utredning hemställde de sakkunniga i betänkande den ti
augusti 1915, att Köpingskomplexet skulle, med undantag endast av viss
skogsmark samt vägar och impedimenter, styckas och försäljas enligt av
sakkunniga uppgjord plan samt att genom kronans försorg viss avdikning
skulle vidtagas och utfartsvägar från lotterna anordnas.
Vid betänkandet var fogad en reservation av en av de sakkunniga, dåvarande
ledamoten av riksdagens andra kammare Sven Linders, som visserligen
anslöt sig till den uppgjorda styckningsplanen men avstyrkte försäljning
av fyra större lotter, benämnda litt. K, L, M och Ö, under framhållande
att dessa till arealen vore för stora till sådana mindre jordbruk, vilkas
uppkomst staten närmast borde gynna, att deras läge — intill Köpings stad
eller Kungsör — kunde medföra hastig värdestegring, som det vore onödigt
frånhända staten, samt att staten ej borde genom försäljning av berörda
lotter ostyckade avhända sig möjligheten att på goda villkor tillgodose ett
framdeles eventuellt uppkommande behov av småbruk inom orten. Staten
borde därför för det dåvarande i sin ägo bibehålla och på mera tillfälligt
arrende upplåta sagda lotter litt. K, L, M och Ö, å vilka hjälpliga hus
funnes. Om erfarenheten efter några år gåve vid handen, att styckning
till flera småbrukslägenheter vore önskvärd och förmånlig, kunde staten då
disponera även dessa jordar för sagda ändamål.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
I yttrande i ärendet den 29 september 1915 uttalade domänstyrelsen, som
i övrigt i huvudsak biträdde de sakkunnigas förslag, att det rent ekonomiskt
sett vore för staten mera fördelaktigt att försälja än utarrendera samtliga
de lotter, som förslaget upptoge. Styrelsen ville därför helst förorda samtliga
lotters föryttrande, men föreslog likväl — på grund av den av reservanten
framhållna, av domänintendenten understödda betänkligheten mot
försäljning av lotterna litt. K, L, M och ö —, att sagda brukningsdelar
måtte tillsvidare behållas i kronans ägo och utarrenderas för eu tid av högst
tio år. Sammanförande av lotterna litt. K och L till en brukningslott
syntes styrelsen lämpligt, då de för det dåvarande utgjorde en brukningsdel.
Frågan om Köpingskomplexets disposition förelädes därefter 1916 års riksdag.
I proposition den 25 februari 1916, nr 139, föreslog Kungl. Maj:t —
i överensstämmelse med vad domänstyrelsen tillstyrkt — försäljning av större
delen av Köpingskomplexet. Sålunda skulle ett större område (litt. A) med
tillhörande vatten- och fiskerätt försäljas till Köpings stad, sex lotter (litt,
Q, S, T, V, Aa och Ai) försäljas å offentlig auktion under de i kungl. brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor, tjugofem lotter (litt. B, C, D, E, F, G,
H, I, N, O, P, K, U, Va, X, Y, Z, Å, Ä, Ab, Ac, Ad, Ae, Af och Ah) upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar och en lott (litt. Ag) försäljas till Kungs Barkarö kommun.
Före försäljningen påkallades prövning rörande fridlysning såsom naturminnesmärke
av a vissa områden befintlig ekskog. Försäljningsförslaget
upptog alltså icke de med litt. K, L, M och Ö betecknade större ägolotterna,
vilka synts föredragande departementschefen — i enlighet med den av reservanten
Linders samt domänintendenten och domänstyrelsen uttalade mening
— böra behållas i kronans ägo och utarrenderas för kortare tid, högst
tio år.
I skrivelse den 24 maj 1916, nr 163, anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit nyss nämnda proposition.
Kungl. Maj:t förordnade därefter i brev till domänstyrelsen den 9 juni
1916 om verkställande av sålunda medgivna försäljningar av vissa delar av
Köpingskomplexet, om utförande å området av vissa torrläggningsarbeten
och väganläggningar samt om avsättning av vissa delar av komplexet till
kronopark, varjämte föreskrevs, att kvarvarande ägolotter, d. v. s. litt. K,
L, M och Ö, skulle utarrenderas för en tid av sju år från den 14 mars
1917.
Enligt vad domänstyrelsen meddelat, hava samtliga till försäljning jämlikt
sistnämnda beslut bestämda delar av komplexet numera försålts, varjämte
å dessa befintliga ekar, som därtill föreslagits, blivit av länsstyrelsen
i Västmanlands län förklarade för fridlysta naturminnesmärken.
Efter därom av domänstyrelsen gjord framställning förordnade Kungl.
Maj:t den 2 mars 1917, att vissa kronan ej tillhöriga byggnader å de till
fortsatt utarrendering bestämda ägolotterna, litt. K, L, M och Ö, skulle åt
1916 åra beslut
om styckning
och försäljning
av större delen
av Köpingskomplexet.
Inlösning åt
kronan av
byggnaderna
it lotterna
litt. K, I>, M
och Ö.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
Utarrendering
till den 14 mars
1924 av lotterna
lätt. K,
L, M ocli Ö.
fråga om den
fortsatta dispositionen
av
lotterna.
kronan förvärvas mot högst följande lösenbelopp, nämligen beträffande litt.
K och L tillhopa 20,000 kronor, litt. M 14,200 kronor och litt. Ö 18,000
kronor. Ifrågavarande byggnader inköptes därefter av kronan för medel
från domänfonden.
Sedan lotterna först, till följd av mellankommande hinder i förberedelserna,
skötts för ett år, utarrenderades de därefter jämlikt gällande förvaltningsgrunder
för sex år till den 14 mars 1924, därvid i arrende betingats för
litt. K och L 2,675 kronor, litt. M 4,200 kronor och litt. ö 3,800 kronor,
och under villkor, bland andra, att byggnaderna skulle, i den man så vid
tillträdessyn befunnes kunna ske, försättas i fullgott skick, därför ersättning
komme att beredas genom arrendeavdrag.
Fråga föreligger nu om den fortsatta dispositionen av i kronans ägo kvarvarande
arrendelotter av Köpingskomplexet, nämligen:
1) Lotterna litt. K och L, förenade i ett bruk och gemensamt utarrenderade
under benämningen Matiro samt ingående i den jordlägenhet, som i
kronans jordebok för Västmanlands län upptagits under benämningen Köpingskomplexet
norra nr 1 inom den med Köpings stad införlivade Köpings
socken av sagda län. Arrendelotten Matiro är belägen intill staden Köpings
från Köpingskomplexet inköpta område, 3 kilometer från staden och skild
från Mälaren genom stadens ägor, samt innehåller en areal av i runt tal
71 hektar, därav 63 hektar tomt och åker, 4 hektar ängsmark, 3 hektar
backar och skogsmai''k samt 1 hektar impediment.
2) Lotten litt. M, benämnd Lugnet med Amerika och ingående till huvudsaklig
del i nyssnämnda jordlägenhet Köpingskomplexet norra nr 1 samt
till en mindre del i den i jordeboken upptagna jordlägenheten Köpingskomplexet
södra nr 1 inom Kungs Barkarö socken av Västmanlands län. Arrendelotten
begränsas i norr av förenämnda lott litt. K -f- L och i söder av
Hedströmmen samt innehåller enligt senaste mätningar eu areal av i runt
tal 163 hektar, därav 103 hektar tomt och åker, 53 hektar ängs- och odlingsmark,
6 hektar backar och skogsmark samt 1 hektar impediment.
3) Lotten litt. Ö, benämnd Frostuna eller Fröstuna och ingående i nyssnämnda
jordlägenhet Köpingskomplexet södra nr 1, vilken lott är belägen
2 kilometer från Kungsörs järnvägsstation samt angränsar Ivungsörs norra
kungsladugård och den från Köpingskomplexet 1916 avsatta kronoparken
Äshagarna. Lotten innehåller enligt senaste mätningar en areal av i runt
tal 98 hektar, därav 86 hektar tomt och åker, 5 hektar ängs- och odlingsmark,
inemot 7 hektar backar och skogsmark samt knappa 1 hektar impediment.
Med anledning av lotternas arrendeledighet den 14 mars 1924 har under
1921 och 1922 uppskattningsförrättning hållits å en var av lotterna, vilken
resulterat i förslag från uppskattningsmännen om lotternas fortsatta utarrendering.
På föranstaltande av domänstyrelsen har därefter under 1922 och
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. 5
1923 ny förrättning ägt rum för uppgörande av förslag till lotternas styckning
till egnahemslägenheter. Slutligen har ännu en förrättning ägt rum,
nämligen under 1923 och 1924, därvid ett alternativt styckningsförslag upprättats.
Av instrumenten över uppskattningsförrättningen 1921—1922 jämte tillhörande
handlingar, däribland kopior av tre utav dåvarande extra lånt"
mätaren Tor Hjertquist 1910 upprättade utdrag av kartor över berörda
jordområden med tillhörande beskrivningar, inhämtas i huvudsak följande
rörande lotternas allmänna beskaffenhet.
Lotten litt. K + L. Åkerjorden, vars jordsammansättning utgöres av lätt
lermylla av god, ehuru kalkkrävande beskaffenhet å leralv, är med ringa
undantag stenfri och på kronans bekostnad medelst öppna gravar avdikad,
ehuru icke fullständigt, och medgiver genom sitt öppna, solbelysta läge och
Mälarens omedelbara närhet tillfälle till tidig sådd, snabbt mognande och
torkande skördar samt lång vegetationstid. Täckdikning är ej utförd och
torde ej vara överallt nödvändig eller ens tillrådlig på grund av jordens
beskaffenhet och Mälarens närhet. Ängsmarken lämnar under gynnsamma
förhållanden skälig avkomst. Bete finnes i beteshagen. Egendomen giver
intryck av en i sig själv godartad, lättskött och välbelägen lantgård, vilken
efter verkställande av vissa nödvändiga förbättringsåtgärder i avseende å
åbyggnad och åker bör enligt uppskattningsmännens mening anses såsom
en god sådan. Hävden uppfattas såsom god. Reparation av åbyggnaden
har betingat en kostnad av 5,811 kronor, som ersatts arrendatorn genom
arrendeavdrag. Av egendomens åbyggnad äro ladugård, stall och svinhus i
dåligt stånd samt otillräckliga, varjämte ökat utrymme för säd, spannmål
och redskap är av behovet påkallat samt ett uthus till en statstuga och ny
betäckning med ro å logen erfordras.
Lotten litt. M. Åkerjorden utgöres av svämlera å leralv av i dessa orter
vanlig, bördig, ehuru likasom jorden ä lotten litt. K -f- L synnerligen kalkkrävande
beskaffenhet. Avdikning är även här genom kronans direkta försorg
utförd men för åkerjordens behöriga torrläggning ej tillräcklig, varför
vidare åtgöranden synas önskvärda. Ängsmarkerna äro givande under år,
då Mälarens högvatten snabbt avgår. Betet är tidigt och kraftigt. Egendomen
har av uppskattningsmännen ansetts kunna betraktas såsom en lättskött
och god lantgård med ekonomiskt god belägenhet, ehuru åbyggnadens
bekymmersamma tillstånd och det ofta riskfyllda beroendet av Mälarens
vattenstånd, som här gjorde sig mera gällande än för lotten litt. K -j- L,
vore egendomen vidlådande egenskaper, som måste tillmätas behörigt avseende.
Hävden kunde anses såsom väl bedriven. Reparation av åbyggnaden
har betingat en kostnad av 6,853 kronor 3 öre, som ersatts arrendatorn
genom arrendeavdrag. Av egendomens åbyggnad liar ladugården befunnits
oduglig, varjämte behov föreligger av ny- och ombyggnad av stathus m. in.
Lotten litt. Ö. Åkerjorden är i huvudsak av samma beskaffenhet som
åkerjorden å lotten litt. M och i behov av täckdikning med nödiga utfall.
Betet i liagmarken är gott, och egendomen lämnar intryck av eu i stort
sett fördelaktig jordbruksegendom. Hävden uppfattas såsom väl handhavd.
Reparation av åbyggnaden har betingat en kostnad av 6,602 kronor, som
ersatts arrendatorn genom arrendeavdrag. Av de å lotten varande husen
äro ekonomibyggnaderna i bristfälligt skick.
Uppskattningsförrättliing
1921 —
1922 och förslag
om lotternas
fortsatta
utarrendering.
6 Iiungl, Maj:ts proposition Nr 166.
Beträffande frågan om bildande av mindre lägenheter från egendomarna
inhämtas av instrumenten över 1921 och 1922 års förrättning i huvudsak
följande.
Framställning om åtkomst av innehav från lotterna litt. K + L och M
för bildande av mindre lägenheter hade ej inkommit. Då uppskattningsmännen
ansett, att lotten litt. K + L i nuvarande omfattning företedde en
jämnt avvägd figur, som ej utan skada för det hela kunde rubbas, samt att
lotten litt.. M ej heller lämpade sig för bildande av mindre lägenheter, ansåge
de sig ej böra upptaga frågan om avskiftande av sådana lägenheter
till vidare prövning.
I flaga om lotten litt. Ö hade från en person, J. Forsberg, inkommit
framställning om förvärv av en av honom å lotten brukad lägenhet, vilken
framställning uppskattningsmännen dock på grund av lägenhetens belägenhet
inom egendomens skiften ansett sig ej kunna biträda. Förslag till frånstyckning
för samma syfte hava uppskattningsmännen ansett sig ej heller
beträffande litt. Ö böra avgiva, enär egendomens natur och torrläggningsförhållanden
ej inbjöde därtill.
Da abyggnaderna a egendomarna av uppskattningsmännen, såsom framgår
av det sagda, befunnits bristfälliga, hava de framställt förslag om väsentliga
ny- och ombyggnader.
Beträffande lotten litt. K + L hava uppskattningsmännen ansett, att nedannämnda
byggnader borde uppföras, nämligen
dels en ladugårds-, stall- och svinhusbyggnad för en kostnad
av ........................................................................................... kronor 22,400
dels ett därmed sammanbyggt redskapshus med spann må ls
botten
.......................................................................................... » 4,700
dels eu tillbyggnad av logen ....................................................... » 2,800
dels omtäckning av samma loge................................................. » ’gQ0
dels ock en uthusbyggnad .............................................................. » 959
eller tillhopa kronor 31,450,
varav, efter avdrag av värdet av materialierna i sådana hus, som genom
nybyggnaden bleve obehövliga och över vilka arrendatorn skulle få fritt
disponera, skulle tillkomma arrendatorn genom arrendeavdrag 29,755 kronor.
Egendomen saknar skogstillgång för virke till nybyggnaden.
I fråga om lotten litt. M har, såsom förut nämnts, ladugården befunnits
oduglig, varför förslag till nybyggnad av ladugården av uppskattningsmännen
upprättats, upptagande en kostnad av........................... kronor 30,000:_,
vidare har föreslagits flyttning och ominredning av stathus
med källare för en kostnad av .......................................... » 8,520:_,
nybyggnad av stat- och brygghus med källare.................... » 7*800: —
samt ett gemensamt uthus för stathusen ............................ » 2,601: 20''
eller tillhopa kronor 48,921: 20,
varav, efter avdrag av värdet av vissa materialier, över vilka arrendatorn
skulle få fritt disponera, skulle tillkomma arrendatorn genom arrendeavdrag
48,370 kronor.
Egendomen saknar liksom lotten litt. K -f- L skogstillgång för virke till
nybyggnaden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. 7
För lotten Ut t. Ö hava uppskattningsmännen hemställt om uppförande av
en ny byggnad, inrymmande ladugård, stall och svinhus, därför kostnaden
upptagits till 37,500 kronor, varav, efter avdrag av värdet av materialierna
i nuvarande byggnad, 1,500 kronor, vilka materialier skulle få fritt disponeras
av arrendator!!, denne skulle såsom byggnadsersättning tillkomma ett
belopp av 36,000 kronor genom arrendeavdrag. Ej heller å denna egendom
finnes skogstillgång för virke till nybyggnad.
Uppskattningsmännen hava förordat fortsatt utarrendering av egendomarna
med optionsrätt för nuvarande arrendatorer och med skyldighet
för dessa att utföra, därest arrendetiden bleve 7 år, dels viss täckdikning
och dels vissa angivna delar av de föreslagna ny byggnadsföretagen
samt, därest arrendeperioden — såsom uppskattningsmännen livligt förordade
— bleve 20 år, därjämte den vidsträcktare nybyggnad, som upptagits
i förslaget.
Följande årliga arrendevärden hava av uppskattningsmännen beräknats:
för 7-årig för 20-årig
arrendetid arrendetid
litt. K + L ............................................................... 2,095 kronor 2,475 kronor
titt. M ........................................................................ 3,515 » 3,825 »
litt. Ö ........................................................................ 2,900 » 3,415 » .
Länsstyrelsen bar beträffande en var av ifrågavarande egendomar förordat
20-årig arrendeperiod och intet haft att erinra mot vad av uppskattningsmännen
i övrigt föreslagits.
Över jägmästaren bar ansett, att arrendevärdet borde med hänsyn till den
arrendatorerna förbehållna jakträtten vid egendomarna ökas med respektive
25 kronor för lotten litt. K -{- L, 50 kronor för lotten litt. M och 40 kronor
för lotten litt. Ö.
Sedan domänstyrelsen härefter den 11 november 1922 anmodat uppskattningsmännen
att uppgöra förslag till ifrågavarande arrendelotters styckning
i egnahemslägenlieter, därvid skulle iakttagas, att sådan storlek gåves lägenheterna,
att därå kunde födas eu familj, och att lägenhet finge utläggas i
mer än ett skifte, därest så funnes erforderligt för befintlig ängsmarks tillgodogörande,
bär förnyad förrättning ägt rum under senare delen av 1922
och under 1923, därvid förslag till dylik styckning upprättats.
Av instrumentet häröver jämte övriga till denna del av ärendet hörande
handlingar, däribland kopior av tre av distriktslantmätaren Per Båth 1923
upprättade kartor, upptagande gränserna för de föreslagna styckningslotterna,
med tillhörande beskrivningar, torde till eu början 1''å återgivas vad uppskattning
smämnen anfört beträffande lämpligheten över huvud taget att
från berörda egendomar upplåta egnahemslägenlieter.
Samtliga ifrågavarande egendomar hade på sin tid varit delar av det vida
omfattande Köpingsönsarrendet, vilket både sig tillförbundet bl. a. foderavrad
till Strömsholms stuteri. På grund av denna av ålder åliggande
bestämmelse och egendomarnas otillräckliga ladugårdsutrymmen samt medgivandet
för arrendatorerna att i övrigt fritt förfoga över kronoegendomarnas
Under 1922—
1923 upprättat
förslag till
lotternas
styckning i
egnahemslägenlieter.
8
Kun yl. Maj:ts proposition Nr 166.
fodertillgångar hade de flesta av dessa stuteriägor iråkat ett mer eller
mindre nedgånget skick, vilket emellertid, för nu ifrågavarande egendomars
vidkommande, från och med 1914, då beroendet under Strömsholms stuteri
upphörde, och än mer efter 1918, då arrendatorerna medelst längre och tidsenligare
kontraktsbestämmelser blivit vid sina egendomar bundna, avlösts
av ett bättre sakernas tillstånd. Otvivelaktigt vore ock, att egendomarna
efter sistnämnda tid till såväl åbyggnaden som åkerns hävd blivit ansenligen
förbättrade. Men naturligt vore ock, att denna lyckliga utveckling i
betydande grad vore att hänföra — förutom till kronans bistånd — till
arrendatorernas intresse för saken och därtill att ett beaktansvärt kapital
genom dem blivit hävden tillfört. Även om detta förhållande icke borde
gottskrivas dem — kontraktsenligen — i allt för stor måtto, borde likvisst
arrendatorerna i första hand få skörda frukterna av detta förbättringsarbete.
Jämväl andra förhållanden av beaktansvärd art spelade härvid in. Så hade
arrendator!! av Matiro för ett jämförelsevis ganska betydande belopp av
förre arrendatorns av Lugnet konkursförvaltning inköpt den närliggande,
kronan numera frånsålda styckningslotten litt. G, vilken han naturligen
måste avyttra, därest han bleve nödsakad till avflyttning. Förenämnde förre
arrendator!! av Lugnet, vilken genom olyckliga, med arrendet icke samhörande
orsaker måst avträda sin egendom till konkurs, men genom sin
sons övertagande av arrenderätten nu kunde därå finna sin skäliga bärgning,
måste, ehuru till åren kommen, underkasta sig avhysning, och förmodligen
komme även för arrendator!! av Fröstuna, vilken egendom han
efter sin fader övertagit, skilsmässan att bliva svår. Vid skärskådande av
alla dessa omständigheter och ju mer uppskattningsmännen fördjupade sig
däri och i följderna av egendomarnas styckning och försäljning, funne de
ett sådant tillvägagående drakoniskt och motbjudande samt oförenligt med
den omsorg, vilken av ålder präglat kronans förhållande till dess arrendatorer.
Vid genomförandet av egendomarnas styckning och försäljning skulle
således trenne familjer, förutom dessas tjänare, gå ovissa öden tillmötes för
att bereda plats åt tjugu sådana, okända och oprövade, vilka skulle tillgodonjuta
vad de förra utfört, men för vilka framtiden troligen icke skulle ställa
sig så oberäknelig som för deras företrädare, ty säkerligen komme de flesta
av dem att få dela samma hårda öde, som nu påvilade flertalet av övriga
köpare av kronans förra egendomar i dessa trakter — oförmåga att komma
sig upp och fattigdom för dem själva och för dem, som därtill förhjälpt dem.
Från styckningssynpunkt ansåge uppskattningsmännen egendomarna Lugnet
och Fröstuna, den förra på grund av riskfylld vattengång, den senare genom
åbyggnadens förläggning, otjänliga för sådan disposition. Egendomen Matiro
vore därför bättre lämpad, men vore även den — förutom att densamma i
nuvarande omfattning vore att anse såsom ett ordinärt bondbruk — för
mycket beroende av Mälarens vatten för att i styckat skick kunna lämna
sina brukare en tryggad tillvaro.
Uppskattningsmännen hava på grund härav förordat, att egendomarnas
ifrågasatta styckning och försäljning icke mätte komma till stånd, utan att
desamma måtte i vanlig ordning på förnyade arrenden utlämnas.
Länsstyrelsen har instämt i vad uppskattningsmännen anfört.
Domänstyrelsen har beträffande frågan, huruvida lotterna böra styckas
och försäljas eller på nytt utarrenderas, bestämt hävdat det förra alternativet
och därvid i huvudsak anfört följande.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166. !*
Redan da lotterna senast varit arrendelediga hade styrelsen ansett deras
försäljning vara för staten det mest fördelaktiga, men hade styrelsen da pa
grund av vissa angivna betänkligheter häremot ansett sig höra tillstyrka eu
utarrendering av dem tillsvidare för högst 10 ar. Jämväl dåvarande departementschefen
hade uttalat sig för bibehållande i kronans ägo endast tills
vidare av egendomarna och för deras utarrendering på kortare tid. Genom
Kungl. Maj ds belut hade arrendetiden inskränkts till 7 år. Härav frarnginge,
att den sålunda beslutade utarrenderingen avsetts att vara endast
interimistisk och att tanken varit att vid arrendetidens utgång kunna disponera
egendomarna på annat sätt, enkannerligen föryttra dem för tillgodoseende
av behovet av mindre jordbruk. Det spörsmålet framställde sig alltså, huruvida
dispositionsfrågan numera kommit i annat läge.
De betingade arrendeavgälderna för egendomarna under don nu tilländalöpande
arrendeperioden av 7 år hade uppgått till sammanlagt 68,750 kronor.
För egendomarnas försvarliga brukande under nämnda tid hade domänfonden
bekostat inlösen av byggnader för belopp av tillhopa 52,000 kronor, och
hade av arrendatorerna ombesörjts reparation av byggnader för tillhopa
19.266 kronor mot arrendeavdrag, således en utgiftspost å sammanlagt
71.266 kronor. Härjämte hade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni
1916 å Köpingskomplexet utförts vissa torrläggningsarbeten och väganläggningar,
som betingat en kostnad för domänfonden av sammanlagt 35,500
kronor; huru stor del härav, som kunde anses belöpa på nu ifrågavarande
delar av komplexet, vore styrelsen ur stånd att lämna exakt uppgift om.
Det anförda visade, att domänfonden ej under ifrågavarande arrendeperiod
käft någon inkomst av dessa egendomar. Därom vore emellertid intet att
säga, om genom de nedlagda kostnaderna vunnits eu sådan förbättring
av egendomarna, att stegrad avkomst av dem vore att förvänta och därmed
även inkomst för staten; men enligt uppskattningsmännens arrendeförslag
kunde ett sådant förhållande ej inträda, förrän ytterligare åtgärder vidtagits
till jordens torrläggning och för egendomarnas förseende med andra bättre
ekonomibyggnader än de nuvarande, som trots reparationer, enligt vad styrelsen
vid besiktning funnit, vore i det bristfälliga tillstånd, att de ej kunde
tjäna sitt ändamål. De kostnader, som beräknats komma på staten för
egendomarnas iståndsättande i nu berörda hänseenden, stege till omkring''
130,200 kronor, detta avseende eu 20-årig arrendeperiod; i händelse av 7-årig
period borde enligt uppskattningsförslaget med eu del arbeten kunna anstå.
Härtill komme, att även bostadshusen, särskilt a lotten litt. (), inom eu
nära framtid krävde ombyggnad. De uppskattade arrendevärdena å egendomarna
uppginge till 9,715 kronor för ar eller sammanlagt för ny 20-årsperiod
194,300 kronor och för eu 7-årsperiod 59,570 kronor. Sammanställdes
nu utgifter och inkomster för staten av egendomarna för 27 år, inberäknat
de nu snart tilländagångna 7 åren, kunde inkomsterna ej antagas överskjuta
utgifterna med sådant belopp, att det täckte ränta på det nedlagda kapitalet
och gåve skiilig ersättning för den upplåtna jorden. Härvid vore att märka,
att de anförda siffrorna endast grundats pa beräkningar; bland annat syntes
det vara ovisst i denna ekonomiska depressionstid, om arrenden kunde
erhållas, motsvarande de arrendevärden, som ovan angivits.
Med avseende å vad sålunda framhållits syntes styrelsen ej annan mening
rörande ifrågavarande egendomars disposition vid nu förestående arrende
ledighet kunna göras gällande än den, som styrelsen vid förra arrendeledighetcn
hävdade och av dåvarande departementschefen biträddes, nämligen
att det vore fördelaktigast att ej bibehålla egendomarna åt kronan.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
De skäl mot egendomarnas styckning ock försäljning, som anförts av
uppskattningsmännen med instämmande av länsstyrelsen och som lett till
förordande från deras sida av egendomarnas bibehållande för utarrendering
i vanlig ordning, måste visserligen tillmätas en viss betydelse, då, enligt
vad som ställdes i utsikt, vid försäljning — med undantag av en lägenhetsinnehavare,
som hade egna hus för sitt bruk därstädes — antagligen alla
övriga, som nu hade sina bopålar där och sin bärgning och vilka utgjordes
av, förutom tre arrendatorer, hos dem anställda tjänare, som, att döma av
befintliga till ett antal av 10 uppgående stat- och torpstugor, ej vore få,
skulle av oförmåga till inköp nödgas lämna sina hem, ett förhållande vilket
vore särskilt ömmande för arrendatorerna, som där under den gångna
perioden med intresse nedlagt för deras förhållanden ej obetydligt kapital.
Styrelsen förbisåge ej heller, att vid nu inträdda nedgång i jordbruksprodukternas
pris ringa utsikt torde finnas att vid försäljningen uppnå köpeskillingar,
motsvarande de åsätta saluvärdena, och att kronan tillika löpte
risk att få i behåll lotter sins emellan skilda och svåra att ekonomiskt
sköta. Men med hänsyn till de dryga omkostnader, som skulle komma att
påvila kronan vid jordens utarrenderande även för kortare arrendeperiod,
och till önskemålet om kronojords tillhandahållande för främjande av egnahemsrörelsens
utveckling syntes det styrelsen, att de anförda betänkligheterna
borde få vika och åtminstone nu försök göras med realiserande av
försäljningsförslaget, vilket kunde hliva till fördel för kronan och giva upphov
åt åtminstone några självständiga jordbruk.
Uppskattningsmännen hava emellertid, enligt domänstyrelsens ovannämnda
anmodan, vid 1922 och 1923 års förrättning upprättat ett förslag till egendomarnas
uppdelning av den huvudsakliga innebörd, som framgår av följande
tabell.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
11
Styck- |
Areal |
lektar |
Saluvärde kronor! |
|||||
Egendomens |
nings-lottens | |
därav |
1 |
lärår be-räkna t |
A b y g g n a d |
Försäljning ! |
||
namn |
benäm- |
hela ! |
tomt och |
för lida ! |
för |
föreslås enligt |
||
ning |
åker |
åbygg- ] |
||||||
Ka |
18.4 60 |
17.122 |
33,375j |
20,050 |
(Bostadshus, visthus, spannmåls-\ bod, stall, ladugård, loge. |
1874 |
års brev i |
|
Kb |
16.417 |
16.139 |
15,470 |
3,700 |
Torpstuga, uthus, loge. |
1913 års grunder |
||
Litt. K + L |
La |
17.271 |
16.599 |
18,245 |
6,630 |
Stathus, uthus. f Statstuga, ladugård, loge, spann-! målsbod, källargrop och ved- |
> |
» » j |
(Matiro) |
Lb |
17.971 |
13.880 |
14,590l |
3,190 |
» |
||
1 |
( bod, lada. |
! |
||||||
Tillhopa |
70.109 |
62.690 |
81,680 |
38,570 |
||||
Ma |
21.029 |
11.948 |
19,020 |
11,475 |
^Bostadshus, stathus, brygghus, |
» |
T> » |
|
Mb |
19.749 |
9.585 |
9,770 |
3,300 |
(Stall, loge, gammalt byggn.-\ virke. |
» » |
||
Mc |
20.712 |
16.411 |
12,795 |
4,370 |
(Tre statstugor, brygghus, käl- |
» |
» » i |
|
\ lare, magasin, lada. |
||||||||
Md |
16.67 7 |
11.658 |
6,530 |
— |
— |
» |
» » |
|
lutt. M |
||||||||
(Lugnet med] |
Mc |
16.100 |
11.268 |
7,085 |
— |
— |
» » j |
|
Amerika) |
Mi |
18.125 |
12.418 |
8,580 |
- |
— |
» |
» » |
Mg |
17.896 |
11.245 |
9,195 |
— |
» |
» » 1 |
||
Mh |
13.986 |
8.885 |
7,805 |
— |
» |
» |
||
Mi |
19.811 |
9.825 |
13,445 |
3,500 |
Två logar, halmlider, lada. |
» » |
||
Tillhopa |
162.984 |
103.188 |
94,225 |
22,645 |
^Bostadshus, bod, tre vedbodar, |
1 1874 |
års brev |
|
Öa |
14.4 64 |
12.482 |
30,850 |
16,990 |
t källare, smedja, stall o. ladu-( gård, loge, två statstugor. |
|||
Öb |
13.980 |
12.952 |
15.800 |
5,240 |
Stathus, magasin, ladugård. |
i 1913 ars grunder |
||
Öc |
13.884 |
13.416 |
10,835 |
— |
(J. Forsberg äger stuga och ut-\ hus å lotten. |
» |
» » ix |
|
lutt. Ö |
Öd |
12.658 |
11.179 |
12,235 |
3080 |
Loge, lada, lada med lider. |
» |
» » |
(Fröstuna) |
Öe |
13.256 |
12.072 |
9,720 |
300 |
Statstuga. |
i * |
» » |
Öl |
14.518 |
13.759 |
10,240 |
465 |
Stuga, ladugård, källare. |
; » |
» » |
|
ög |
10.226 |
9.982 |
6,820 |
— |
— |
» » |
||
Öb |
6.848 |
— |
— |
— |
(Avsedd att tilläggas krono-\ parken Ashagarna. |
» |
» x> |
|
1 Tillhopa |
j 98.269 |
, 85.842 96,500 |
26,075 |
|||||
För |
samtliga |
331.862 |
251.678 |
272,405 |
82.290 |
l) Hembud åt Forsberg.
Under 1923 —
1924 upprättat
alternativt
förslag till
lotternas
styckning i
egnahemslägenheter.
1*2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
Beträffande detaljerna i styckningsförslaget torde, utöver vad i tabellen
meddelats, ur instrumentet över nu ifrågavarande förrättning böra framhållas,
att vissa av de obebyggda lotterna å litt. M ej kunnat tilldelas lämplig
tomtmark, att i lotternas areal och saluvärden ej inräknats vissa vägdelar
och ej heller ett inom lotten litt. Lb beläget grustag, allt avsett för lotternas
gemensamma nyttjande, att beträffande lotten litt. Mg undantaga en areal
av 0.3 8 3 hektar, utgörande ett område, som upptages av en jordbefästning,
vilket enligt uppskattningsmännens förmenande borde undantagas från försäljningen
och skyddas såsom historiskt minnesmärke genom överlämnande
i vederbörlig vård av i första hand vederbörande revirförvaltare, samt att
uppskattningsmännen ansett från försäljningen böra undantagas all å lotterna
befintlig ekväxt och i avseende därå förfaras på sätt förut stadgats
vid jordförsäljning i trakten.
Länsstyrelsen och överjägmästaren hava icke haft något att erinra mot
det sålunda upprättade styckningsförslaget.
Domänstyrelsen har uttalat den uppfattning, att uppskattningsmännen i
det föreliggande försäljningsförslaget sökt tillgodose egnahemsbildandet i
den mån det varit möjligt. Ehuru de lokala förhållandena vore sådana,
att ej alla lotterna kunnat bliva fullt ändamålsenliga, ansåge styrelsen,
att förslaget borde läggas till grund för försäljningen. Mot värderingen
hade styrelsen intet att erinra. I försäljningen av litt. Mg borde dock,
utan förhöjning av saluvärdet, ingå det till undantagande föreslagna området
för fornlämning, under förbindelse för köpare att i avseende å denna
ställa sig till efterrättelse gällande författning och övriga föreskrifter, som
kunde meddelas. Därjämte borde de för försäljningslotterna upptagna saluvärdena
höjas med värdet av den ekskog, som efter vederbörlig prövning
ej bleve fridlyst såsom naturminnesmärke utan komme att ingå i försäljningen.
Med hänsyn till de olika meningar, som sålunda gjorts gällande beträffande
lotternas framtida disposition, samt här förekommande särskilda förhållanden
ansåg jag mig böra personligen besöka egendomarna, vilket skedde
den 27 oktober 1923. Med anledning av därvid gjorda iakttagelser anmodade
jag domänstyrelsen i skrivelse den 10 november 1923 att snarast möjligt
gå i författning om upprättande av ett alternativt försäljningsförslag
i ämnet, därvid följande borde beaktas:
1) I anslutning till huvudbyggnaderna ä en var av egendomarna litt. K
och Ö (Matiro och Fröstuna) skulle utläggas en lott av den storlek — förslagsvis
25 å 35 hektar åker — att den lotten tillagda jorden ungefärligen
motsvarades av befintliga, till avskiljande icke lämpliga byggnader.
2) I övrigt skulle jorden —- med undantag av lotten litt. Öh — uppstyckas
i egnahemslotter med beaktande jämväl vid detta alternativ av, att den
vattensjuka marken någorlunda jämnt fördelades mellan skilda lotter så
att icke någon egnahemslott erhölle dylik mark annat än i begränsad omfattning.
3) Lotterna skulle saluvärderas till pris, som skäligen kunde betingas vid
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 160.
försäljning, därvid beträffande byggnaderna borde iakttagas, att dessa ej
med nödvändighet — såsom i hittills upprättat förslag — värderades till av
staten vid inköp och reparationer nedlagda kostnader utan i stället till ungefärliga
saluvärdet i befintligt skick.
Med anledning härav ägde ny förrättning rum under slutet av 1923 och
början av 1924, därvid ett alternativt styckningsförslag upprättades av uppskattningsmännen.
Av instrumentet häröver jämte övriga till denna del av ärendet hörande
handlingar, däribland två av distriktslantmätaren Per Båth 1924 upprättade
kartor, upptagande gränserna för de nu föreslagna styckningslotterna,
med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Vid nu ifrågavarande värdering hava uppskattningsmännen i viss mån
omlagt grunderna för värderingen genom att något lätta på vikten av detaljerna
för ernående av en för uppgiften i dess helhet mera allmänt gällande
synpunkt. För ett bättre tillvaratagande av åbyggnaden å Matiro
hava de förut föreslagna lotterna litt. Ka och La sammanförts till en, benämnd
litt. KaLa. Beträffande Lugnet har nu, för vinnande av större tillgång
å fastmark och mot vattengång skonad åker för de lotter, som äro
för denna olägenhet mest utsatta, den i förra förslaget upptagna lotten litt.
Mh utgått som självständig lott genom uppdelning och tilläggande av dess
mark till fyra andra lotter, varjämte i samma syfte vissa förändringar i
gränserna för lotterna vidtagits. I fråga om Fröstuna föreslås, att den i
förra förslaget upptagna lotten litt. öd fördelas å två andra lotter för vinnande
av önskvärd motvikt i högre belägen mark gentemot dessa lotters
av Mälaren besvärade områden, samt att lotten litt. öe hoplägges med
huvudlotten, varjämte jämväl vissa andra gränsregleringar vidtagits. Sådana
anordningar föreslås beträffande Fröstuna, att alla till försäljning upptagna
lotter kunna erbjuda sina köpare bostadshus, och jämväl övriga förefintliga
byggnader kunna sägas i viss mån fylla respektive behov.
Det nu framlagda stycknings- och försäljningsförslagets närmare innebörd
framgår av följande tabell, däri de upptagna styckningslotternas områden
motsvaras av de ägofigurer, som med särskilda nummer äro angivna i distriktslantmätaren
Båths kartbeskrivningar beträffande litt. K+L den 10
mars 1923 och beträffande litt. M och litt. ö den 12 januari 1924. I tabellen
äro därjämte införda av domänstyrelsen föreslagna saluvärden.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
Egen -
j Styck-nings-lottens |
Area |
1 hektar |
1 .. 1 i Saluvärde kronor j enligt |
||||
hela |
| |
där |
a v |
||||
j tomt och åker |
ängs- och |
avrös- nings- jord |
j impe-diment |
uppskatt- nings- männen |
domän- styrel- sen |
||
1 [ Ka La |
35.721 |
32.721 |
1.036 |
1.822 |
0.142 |
26,960 i 31.260 |
|
Kb |
16.417 |
16.189 |
0.171 |
— |
0.10 7 |
11,770 |
14,570 |
Lb |
1)17.971 |
13.880 |
2.636 |
1.201 |
0.805 |
‘) 11,400 |
,l) 13,600 |
[ Tillhopa |
70.109 |
62.690 |
3.842 |
3.028 |
0.554 |
50,130 |
59,430 |
1 Ma 1 |
22.546 |
14.12 6 |
7.57 7 |
0.738 |
0.110 |
9,900 |
11,400 |
Mb 1 |
21.430 |
11.171 |
7.602 |
2.861 |
0.296 |
12,450 |
14,950 |
Mc 1 |
23.448 |
12.397 |
8.843 |
1.752 |
0.451 |
9,490 |
9,490 |
Md 1 |
23.164 |
19.24 5 |
3.889 |
0.580 |
— |
11,415 |
12,115 |
1 Me 1 |
17.956 |
11.273 |
5.898 |
0.7 7 0 |
0.015 |
7,755 |
7,755 |
Mf 1 |
18.926 |
11.268 |
7.657 |
— |
— |
7,370 |
7.370 |
Mg 1 |
18.010 |
12.418 |
6.181 |
— |
0.07 2 |
8,675 |
8,675 |
Mh 1 |
J) 17.2 8 7 |
11.245 |
5.982 |
0.036 |
0.024 |
2) 8,250 |
2) 8,250 |
Tillhopa |
163.36 7 |
103 138 |
53.079 |
6.182 |
0.968 |
75,305 |
80,005 |
| Öa 1 |
32.588 |
29.340 |
0.515 |
2.894 |
0.339 |
27,115 |
32,115 |
Öb 1 |
13.980 |
12.952 |
0.178 |
0.7 52 |
0.048 |
10,560 |
13,560 |
Öc 1 |
13.884 |
13.416 |
0.489 |
— |
0.029 |
10,835 |
10,835 ■ |
Öd 1 |
16.409 |
14.983 |
0.912 |
0.388 |
0.181 |
11,205 |
12,705 |
i Öe 1 |
16.167 |
15.197 |
0.021 |
0.835 |
0.114 |
11,240 |
11,240 |
Öb 1 |
5.343 |
— |
2.920 |
2.417 |
0.006 |
1 I |
Abyggnad
Försäljning
föreslås
enligt
Litt. K
+ L
j Litt. M
! (Lugnet
med
Amei
rika)
Litt. O
(Fröstuna)
-
Tillhopa
98.821
85.83 81 4.986
För samtliga 331.787| 251.066 (51.908 15.986 2.289
6.781
Tillräcklig
Otillräcklig
0.717
70,955 80,455
196,390 219,890
Obebyggd
Tillräcklig s)
Otillräcklig
.7. Forsberg
äger hus å
^ lotten
Otillräcklig 3)
parken Ashagarna -
Anm.
Vissa vägdelar, avsedda till lotternas gemensamma nyttjande, ingå ej i arealerna.
1874 års brev
1913 års grunder
1874 års brev
1913 års grunder
som avsetts lör lotternas
1) 1 lobens Lb areal och saluvärde har ej inräknats ett inom lotten beläget grustag
gemensamma nyttjande. 61
2) 1 lottens Mh1 areal och saluvärde ingår ett område om 0.388 hektar, å vilket finnes viss fornlämning- området
motsvarar agofig. nr 553, 555—558 och del av 559. ’
till2lasT lobtt!nno!t"naHä lott''n Öf1 ."Odantages å ägofigurerna nr 1222 och 1223 befintlig stuga med uthus, som
t;m* °? vU avglft8f,ritt »S* 1 kopet av sistnämnda lott, varjämte dennas köpare medgives rätt att ave
1 ntt läta sagda byggoader kvarsta å lotten Oa1 och där disponera dem intill två år från tillträdesdagen.
*) Med hembndsrätt för J. Forsberg, som å lotten Öe 1 äger stuga med uthus.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 166.
15
Jämväl detta alternativ innehåller förslag om skyddande av ekväxt, varjämte
av uppskattningsmännen föreslås, att i övrigt å försäljningslotterna
befintlig skog måtte åtfölja respektive köp.
Länsstyrelsen har instämt i uppskattningsmännens förslag.
Domänstyrelsen har påpekat, att den nu gjorda saluvärderingen av lotterna
slutade på en summa av 196,390 kronor, som med i det närmaste
76,000 kronor understege lotternas sammanlagda saluvärde enligt det förra
disposition sförslaget. Såsom förklaring till denna skillnad, vilken styrelsen
funnit anmärkningsvärd, hade domänintendenten för styrelsen framhållit,
att åbyggnaden i befintligt skick åsatts ett skäligt försäljningsvärde, som
sedan tillagts värdet per hektar avkomstgivande jord, varigenom lotternas
saluvärden nu erhållits. Ett sådant förfarande syntes styrelsen kunna godtagas,
men värderingen i enlighet därmed syntes i allt fall hava blivit väl
låg, ity att reduceringen blivit för stark, så att de värdebelopp, som därvid
avsetts för åbyggnaden, knappast kunde anses uppnå det skäliga. Med
hänsyn härtill och efter att hava granskat de föreslagna värdena för lotterna
till såväl jord som byggnader hade styrelsen funnit sig böra föreslå
en höjning av saluvärdena för nio angivna lotter på sätt framgår av i tabellen
å föregående sida meddelade uppgifter. Härigenom bleve nyssberörda
skillnad mellan uppskattningsmännens bägge alternativa förslag minskad
med 23,500 kronor och det av uppskattningsmännen senast beräknade
sammanlagda saluvärdet 196,390 kronor höjt till 219,890 kronor. — I övrigt
har styrelsen icke framställt erinran mot vad uppskattningsmännen
föreslagit i det senare alternativet.
Domänstyrelsen har meddelat, att styrelsen föranstaltat om egendomarnas
utarrendering under ytterligare ett år, d. v. s. för tiden till den 14 mars
1925.
Såsom domänstyrelsen påvisat skulle ett bibehållande i kronans ägo Departtmtntsav
kvarvarande delar av Köpingskomplexet bliva för kronan i ekonomiskt
hänseende ofördelaktigt. Medelst desammas styckning och försäljning
åter främjas ett viktigt samhällsintx-esse, i det sexton självständiga
jordbrukslägenheter härigenom bildas. Jag vill vidare erinra, att vid den
behandling av frågan, som föregick 1916 års beslut om försäljning av större
delen av komplexet, det icke rådde annan mening än att nu förevarande
lotter borde utarrenderas endast på kortare tid för att vid lämplig tidpunkt
utstyckas. Vad av uppskattningsmännen anförts angående hänsynen till
nuvarande arrendatorer av egendomarna och till dessas tjänare såsom skäl
mot egendomarnas styckning och försäljning finner jag visserligen behjärtansvärt
men ej avgörande för frågans bedömande, och detta så mycket
mindre som det dispositionsförslag, jag ämnar framlägga, i görligaste mån
tillgodoser arrendatorernas intressen. Jag biträder följaktligen den av
domänstyrelsen hävdade mening, att ifrågavarande delar av komplexet —
litt. K, L, M och O — nu böra utstyckas till försäljning.
16
Kunrjl. Mcij:ts proposition Nr 166.
Beträffande själva styckningsplanen finner jag det senast (under 1923—
1924) upprättade, alternativa förslaget vara att föredraga framför det tidigare
(under 1922—1923) uppgjorda. Det senast upprättade förslaget torde
på ett mera tillfredsställande sätt än det förra hava löst frågorna om de
nuvarande åbyggnadernas rationella utnyttjande och sankmarkernas fördelande
på flera lotter i syfte att icke någon lott må erhålla för stor andel
dylik mark.
Jag anser, att berörda alternativa förslag bör — med det tillägg i fråga
om hembudsrätt för nuvarande arrendatorer, som jag strax kommer att
ifrågasätta — godtagas sådant det av uppskattningsmännen framlagts. Vad
domänstyrelsen ifrågasatt angående höjning av saluvärdena för vissa av
styckningslotterna kan jag ej biträda, utan anser jag — med hänsyn till
byggnadernas bristfälliga beskaffenhet och vad jag i övrigt bemärkt vid
mitt besök å egendomarna — att de av uppskattningsmännen senast föreslagna
saluvärdena böra läggas till grund för försäljningen. Beträffande den
inom lotten litt. Mli1 befintliga fornlämningen torde annat skydd än vad som
tillkommer densamma enligt förordningen den 29 november 1867 angående
forntida minnesmärkens fredande och bevarande icke tarvas.
I syfte att tillgodose nuvarande arrendatorers intressen torde arrendatorn
av Matiro böra beredas tillfälle att förvärva lotten litt. Ka La och arrendatorn
av Fröstuna lotten litt. öa1 i båda fallen för köpeskillingar, motsvarande
de av uppskattningsmännen lotterna åsätta saluvärden. Därest
vederbörande arrendator ej önskar begagna sig av dylikt medgivande,
torde lotten i fråga böra försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor. Vidare torde
arrendatorn av Lugnet böra tillerkännas hembudsrätt till en av styckningslotterna
från Lugnet efter eget val. I detta sammanhang vill jag framhålla,
att tjänarna hos arrendatorerna kunna vid stundande försäljning i
vederbörlig ordning ingiva anbud å sådan egnahemslott, som envar av
dem finner sig önska förvärva, och bör vid lotternas försäljning hänsyn
i möjligaste mån tagas till dylika anbud.
I överensstämmelse med i ärendet föreliggande förslag bör från försäljning
undantagas och till kronoparken Åshagarna läggas det område av lotten
litt. Ö, som enligt det senast upprättade försälj ningsförslaget betecknats med
litt. Öh1.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan förenämnda delar av det s. k. Köpingskomplexet
i Västmanlands län blivit styckade i sjutton lotter
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig tillstyrkt
förslag, följande lotter må var för sig med ovan angivet
område — efter det den prövning, som finnes böra påkallas
rörande fridlysning såsom naturminnesmärke av å om
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr löti.
17
rådena befintlig ekskog, i vederbörlig ordning ägt rum
— försäljas, nämligen
litt. Ka La och litt. Öal till nuvarande arrendator!!
av Matiro respektive Fröstuna mot köpeskillingar av
26,960 kronor respektive 27,115 kronor eller, därest
vederbörande arrendator ej önskar begagna sig av detta
medgivande, till den högstbjudande å offentlig auktion,
med iakttagande i övrigt vid sålunda skeende försäljning
av de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor, samt
litt. Kb, Lb, Ma1, Mb1, Mc1, Md1, Me1, Mf1, Mg k
Mh \ Öb \ Öc1, öd 1 och Öe 1 enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn av
Lugnet till en av lotterna litt. Ma1—Mh1 efter eget val;
skolande tillika beträffande lotterna litt. öa1 och öd 1
iakttagas, att å ägofigurerna nr 1222 och 1223 befintlig,
kronan tillhörig åbyggnad undantages vid försäljningen
av lotten litt. Öa1 och i stället förklaras skola ingå i
försäljningen av lotten litt. Öd med skyldighet för köpare
av lotten litt. Öa 1 att låta omförmälda åbyggnad
avgiftsfritt kvarstå och av köpare av lotten litt. Öd 1
användas intill två år från tillträdet av sistnämnda lott.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Allan Tigersehiöld.
bihang till riksdagens protokoll r>''2''i
1 sand t''iS höft. (Nr 1 till.)
o