Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande
av vissa lokaler i förutvarande straffängelset
i Stockholm åt riksarkivet och statens historiska museum;
given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks
von WiIrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,
Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Liibeck anför:

Den 8 augusti 1923 har Kungl. Maj:t förordnat, bland annat, att strafffängelset
i Stockholm — det så kallade Östermalmsfängelset — skulle, efter det
förberedande åtgärder vidtagits av fångvårdsstyrelsen, indragas från och med
den dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämde. Kungl. Maj:t förordnade tilllika,
att straffängelsets lokaler skulle efter detsammas nedläggande ställas
till byggnadsstyrelsens förfogande, samt anbefallde byggnadsstyrelsen att inkomma
med förslag till byggnadernas framtida användning. Sedermera har
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 110 höft. (nr 147, 148.) 576 24 1

Kungl. Maj ds
beslut om nedläggande
av
straffan g el set
i Stockholm.

Förslag till
framtida användning
av
straffängelsets
byggnader.

a) Arkivlokaler
för
riksarkivet.
Byggnadsstyrelsen

den 6/ia 1923.

Riksarkivet.

2 Kungl. Maj tis proposition nr 147.

Kungl. Maj:t den 25 januari 1924 förordnat, att fängelset skall nedläggas den
1 april 1924, dock att nuvarande rannsakningslokal vid fängelset må till den
1 juli 1924 stå till fångvårdsstyrelsens förfogande.

Ifrågavarande fängelse består av en cellbyggnad jämte en därmed förenad
expeditions- och bostadsbyggnad ävensom en fristående bostadsbyggnad. I
byggnaderna inrymmas 115 celler, 13 tjänsterum, varav ett större, avsett för
rannsakningar, samt 37 bostadsrum (inklusive kök). Bostadsrummen äro för
närvarande upplåtna till befattningshavare vid fängelset men komma att utrymmas
till den 1 oktober 1924. I övrigt bliva, såsom av det föregående
framgår, ifrågavarande lokaler tillgängliga den 1 april 1924, med undantag
för rannsakningslokalen, som kan disponeras den 1 juli 1924.

I skrivelser av den 6 december 1923 och den 4 mars 1924 har byggnadsstyrelsen
i enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda befallning framlagt förslag
ifråga om byggnadernas framtida användning. Styrelsen hemställer,
dels att cellbyggnaden måtte jämte närmast liggande rum inom fängelsets
expeditions- och bostadsbyggnad upplåtas till arkivlokaler med tillhörande
expedition för riksarkivets räkning, dels ock att återstående lokaler i administrationsbyggnadens
bottenvåning måtte ställas till vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens disposition att användas till studiemagasin för
statens historiska museums räkning järnte arbetsrum för vissa av museets
tjänstemän. Därjämte hemställer byggnadsstyrelsen om erforderligt anslag
för ifrågavarande lokalers iordningställande för ovan angivna ändamål, utgörande
ifråga om arkivlokalerna 48,000 kronor samt ifråga om historiska
museets lokaler 12,450 kronor. Övriga lokaler, vilka utgöra bostadslägenheter,
anser byggnadsstyrelsen, då desamma icke lämpligen kunna utnyttjas
för något statsändamål, böra uthyras, eventuellt såsom bostäder åt expeditionsvakter
i statens tjänst.

Byggnadsstyrelsen framhåller i skrivelsen av den 6 december 1923, att
styrelsen med hänsyn till nu rådande statsfinansiella förhållanden funnit
det angeläget tillse, huruvida icke fängelsekomplexet skulle kunna provisoriskt
utnyttjas utan att några större för,ändringar behövde vidtagas inom
detsamma. Att under sådana förhållanden därstädes inrymma ämbetslokaler
för någon statsinstitution ansåge styrelsen näppeligen kunna ifrågakomma,
då detta under alla förhållanden skulle förutsätta en rätt genomgripande
och kostsam omdaning av bostadsbyggnadernas inre. En verkställd undersökning
hade givit vid handen, att utrymmena i dessa byggnader ej heller torde
behöva reserveras för tillgodoseende av något tillfälligt lokalbehov. Yad
cellbyggnaden beträffar, skulle dess användande för arkivändamål emellertid
icke behöva medföra några omfattande ändringsåtgärder, och byggnadsstyrelsen
hade därför, då riksarkivet tillika vore i ett synnerligen stort behov
av ökat arkivutrymme, låtit verkställa närmare utredning rörande fängelsets
delvisa utnyttjande för riksarkivets räkning.

Börande riksarkivets nuvarande lokalförhållanden och erforderliga åtgärder
för tillgodoseende av behovet av utvidgade lokaler har riksarkivet i skrivelse

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

den 6 februari 1924 till statsrådet ocli cliefen för kommunikationsdepartementet
anfört huvudsakligen följande:

Riksarkivets samlingar iiro för det närvarande fördelade på nedannämnda

lokaler samt omfatta följande antal hyllmeter:

Hyll meter.

1) i riksarkivets nya hus Arkivgatan nr 3 ...................................... c:a 11,000

(därav hyllor för boktryck 666)

2) i riksarkivets gamla hus Birger Jarls torg nr 4 ....................... 7,370

3) i valvet under k. slottets nordvästra flygel ................................. 1,650

4) i kammararkivets lokal Birger Jarls torg nr 13........................... > 5,076

5) i » » >■ 16........................... » 450

6) i i gamla norra riksbankshuset ............... 6,714

(varav 860 m. dels ej kunnat uppställas och dels ej ännu
kunnat mottagas från riksräkenskapsverket på grund av brist
på hyllor).

Härtill komma ej ännu officiellt hitlämnade, men under den
närmaste tiden väntade leveranser, nämligen

7) folkhushållningskommissionens arkiv, förvarat dels i Storkyrkobrinken
nr 7 (Västerlånggatan 16), dels i Stora Nygatan 40—42,

enligt uppgift omfattande ............................................................... » 1,600

8) bränslekommissionens arkiv, förvarat i Gråmunkegränden nr 6,

rörande vars omfattning uppgift saknas _

Summa hyllmeter arkivalier (utom bränslekommissionens arkiv) c:a 33,860

Av ifrågavarande arkivlokaler får det i Stora Nygatan upplåtna utrymmet
ej begagnas längre än till 1 oktober detta år. Beslutes och genomföres
föreslagen gallring, är det möjligt, att återstoden av där uppställda arkivalier
kan få plats i källarlokalen under Storkyrkobrinken nr 7. Bränslekommissionens
arkivlokal är på alla sätt olämplig och borde snarast ersättas med
annan. Detsamma gäller norra riksbankshuset, vars lokaler, trots där genomförda
förbättringar, alltjämt kunna betecknas som synnerligen olämpliga och
framför allt icke tillräckligt skyddade mot eldfara. Men därtill kommer, att
de äro fullt tagna i anspråk av där förvarade reviderade räkenskaper. För
de kraftiga årliga accessionerna från riksräkenskapsverket kan där ej längre
beredas plats. För forskning i dessa räkenskaper fordras å andra sidan,
att de olika årgångarna förvaras tillsammans för att möjliggöra jämförelser.
Tillsammantagna peka berörda omständigheter på nödvändigheten av annan
lokals anskaffande för samlingen länsräkenskaper i dess helhet. Då varje
årgång får beräknas för det närvarande omfatta omkring 250 meter, en siffra,
som visar tendens till stark ökning, kan för exempelvis 20 års accession ej
beräknas mindre utrymmesbehov än 5,000 meter. Ensamt för denna avdelningav
i''iksarkivet erfordras alltså ett hyllutrymme av 11- ä 12,000 meter.

Genom inredning för riksarkivets räkning dels av vinden och källaren i
den planerade nybyggnaden i kvarteret Murmästaren, dels av cellfängelset
på Östermalm skulle enligt approximativa beräkningar vinnas på det förra
stället omkring 11,000 meter och på det senare 6,000 meter. Av det ovanstående
framgår, att den förstnämnda lokalen skulle bliva tillräcklig för de
i det nuvarande norra bankhuset uppställda arkivalierna och för accessioner
till dem under bortåt 20 år. Under tiden kunde där också beredas plats
för delar av kommissionsarkiven, av vilka efter vad ovan sagts bränslekommissionens
är i stort behov av lokalbyte. För det egentliga riksarkivet
skulle alltså återstå det utrymme, som kunde det beredas i de förra fängelselokalerna.
Genom att dit överflytta vissa samlingar, av vilka flottans nu i

4

Kung!. Maj:ts proposition nr 147.

ett flertal rum spridda arkiv i första hand bör avses, skulle efter jämkningar
och omflyttningar åt riksarkivets övriga samlingar kunna beredas det accessionsutrymme,
som nu alldeles saknas. Beräknas den nuvarande mängden
arkivalier i riks- och kammararkiven, bortsett från länsräkenskaperna samt
folkhushållnings- och bränslekommissionernas arkiv, till mera än 25,000 meter,
skulle det på detta sätt åstadkomna accessionsutrymmet av 6,000 meter utgöra
omkring 24 procent, en siffra, som ingalunda är för stor, om man vill
undvika ständiga kostsamma omflyttningar vid de nya leveranser, som enligt
sakens natur inkomma ojämnt och således hastigare fylla anordnade mellanrum
på det ena stället än på det andra.

Härtill kommer för övrigt, att flera av de centrala ämbetsverkens arkivlokaler
äro både otillräckliga och ur flera andra synpunkter olämpliga. Såväl
kammarrätten som Svea hovrätt och statskontoret förvara sålunda, för att
nämna några exempel, oersättliga arkivalier på vindar ovan brandbotten,
där de äro utsatta för allehanda faror. Framställningar till riksarkivet hava
icke saknats om övertagande av större eller mindre delar av dessa samlingar
men hava på senare tider till följd av riksarkivets egen trångboddhet ej
kunnat tillmötesgås. Det är att antaga, att om någon lättnad beredes riksarkivet
i ifrågavarande avseende, dessa framställningar skola förnyas. Under
sådana omständigheter torde de 6,000 meterna komma att fyllas snabbare
än ur andra synpunkter kan befinnas önskligt.

På grund av det anförda anhåller riksarkivet om benäget beaktande av
riksarkivets lokalförhållanden, som hota med avsevärda olägenheter, om åtgärder
ej snarast vidtagas till deras förbättrande. Utan att det bereder de
fördelar, som givetvis blott en nybyggnad för riksarkivet i dess helhet kan
skänka, kan likväl det förslag, som av byggnadsstyrelsen framlagts och som
går ut på inredning för riksarkivets räkning av lokaler dels i nybyggnaden
i kvarteret Murmästaren, dels i Östermalmsfängelset, anses tillsvidare acceptabelt
som ett provisorium. Kan detsamma ej godkännas, vilket vore att
beklaga, äro omedelbara åtgärder av nöden för åstadkommande av frågans
lösning på annat sätt».

Kostnader. Kostnaderna för de sålunda för riksarkivets räkning ifrågasatta arbetena
inom Östermalmsfängelset beräknas av byggnadsstyrelsen till 48,000 kronor,
varav 25,000 kronor belöpa sig på hyllinredning, laserad med impregnerat
bestrykningsmedel, samt återstoden på vissa mindre ändringsarbeten, huvudsakligen
avseende erforderliga brandsäkerhetsåtgärder samt inredning av behövliga
expeditionslokaler i närbelägna rum inom expeditions- och bostadsbyggnaden.
För möjliggörande av nödig tillsyn över depån skulle tillika
eu bostadslägenhet om två rum och kök inom fängelsets bostadsbyggnad
upplåtas till en av riksarkivets vaktmästare.

Departements- Riksarkivet har för närvarande, såsom framgår av förestående redogörelse,
chefen. sina arkivalier fördelade inom nio olika lokaler i huvudstaden. Icke desto
mindre föreligger en avsevärd brist på utrymme för arkivets samlingar.
Det saknas sålunda exempelvis möjlighet att mottaga nya tillskott av länsräkenskaperna
till de lokaler i det gamla norra riksbankshuset, där föregående
årgångar förvaras, och det nu disponibla utrymmet därstädes är redan
så hårt anlitat, att vissa arkivalier icke kunna beredas plats på hyllor, utan
måste förvaras på golvet. Frågan om ökat utrymme för riksarkivets samlingar
har också sedan en längre tid tillbaka stått på dagordningen, men

Kungl. Maj:ts proposition nr 147. 5

då framlagda förslag i regel avsett nybyggnad, hava de under nuvarande
förhållanden icke föranlett åtgärd.

Riksarkivet har på grund av utrymmesbrist i vissa fall icke heller kunna
från ämbetsverk mottaga arkivalier, vilkas övertagande av riksarkivet ur
såväl arkivvårdens som ämbetsverkens egen synpunkt vore önskvärt.
Efter den 1 oktober 1925, då statsverkets hyresrätt till vissa lokaler i Stora
Nygatan nr 40—42 upphör, och de arkivalier efter folkhushållningskommissionen,
vilka hittills förvarats därstädes, till följd därav måste förflyttas
därifrån, kommer givetvis denna trångboddhet att ytterligare ökas, därest
icke åtgärder däremot vidtagas.

Olägenheterna av denna brist på utrymme ökas ytterligare därav, att de
lokaler, som hittills kunnat disponeras för arkivets räkning, i vissa fall måste
betecknas såsom uppenbart olämpliga för sin nuvarande användning. Så
är till exempel fallet med bränslekommissionens arkivlokal i Gråmunkegränd
nr 6, som, enligt vad riksarkivet framhåller, snarast borde ersättas av en
annan. Detsamma gäller, enligt riksarkivets utlåtande, i fråga om gamla
norra riksbankslmset, där för närvarande länsräkenskaperna förvaras.

Under sådana förhållanden synes det nu föreliggande förslaget till beredande
av nya lokaler för riksarkivet i det gamla Östermalmsfängelset värt
beaktande. För en kostnad av 48,000 kronor, varav, sedan utgifter för bokhyllor
med 25,000 kronor fråndragits, endast 23,000 kronor belöper på erforderliga
ändringsarbeten, skulle utrymme för omkring 6,000 hyllmeter arkivalier
— i första hand flottans arkiv — kunna beredas.

Byggnadsstyrelsens framställning om upplåtande av vissa lokaler i fängelsebyggnaden
till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien är föranledd av
en hos Kungl. Maj:t gjord framställning från riksantikvarien av den 28
februari 1924, däruti denne på akademiens uppdrag anfört huvudsakligen
följande:

Redan år 1913 framhöll vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
önskvärdheten av att ökat utrymme bereddes för såväl statens historiska
museums samlingar som även för akademiens och riksantikvariens kansli.
Under det decennium, som förflutit, sedan akademiens ovannämnda framställning
avgivits, hade museets samlingar varit stadda i en stark tillväxt;
likaså hade antalet tjänstemän väsentligt ökats. Till följd av nämnda
omständigheter hade det visat sig nödvändigt att till tjänsterum omordna
utrymmen, vilka förut använts till utställningsändamål; likaså hade det
blivit oundgängligt att, sedan de egentliga magasinsutrymmena blivit överfyllda,
även låta förändra stora delar av vissa andra utställningssalar till
magasin. Nämnda nedskärning av antalet utställningssalar hade givetvis
icke kunnat ske med mindre än att ett mycket stort antal museiföremål
av största intresse både för forskningen och för allmänheten undanställts
i magasin, dit besökande icke lämpligen kunde lämnas tillträde. De ännu
utställda föremålen vore sammanträngda i ett synnerligen otillräckligt antal
salar; vidare vore de ursprungliga magasinslokalerna och de till magasin
omordnade utställningssalarna till den grad överfyllda, att en överblick
av innehållet i desamma och i ännu högre grad det nödvändiga
vetenskapliga bearbetandet därav vore absolut omöjliggjort. Detsamma
vore förhållandet med de magasinsutrymmen, som statens historiska mu -

b) Magasinslokaler
för
statens historiska
museum.
Riksantikvarien.

Byggnads styrelsen.

b Kungl. May.ts proposition ur 147.

senna sedan flera ar tillbaka fatt sig anvisade i det gamla riksbankshuset.
Plats saknades sålunda numera fullständigt för det stora antal fynd av olika
art, vilka sa. gott som dagligen inkomme till museet. Det nuvarande tillståndet
vore i korthet sådant, att den gräns vore uppnådd, vid vilken man,
såvida ej ökat utrymme på ett eller annat sätt kunde vinnas, såge sig stå
inför nödvändigheten att förvandla även museets återstående utställningssalar
till rena magasin, vilket skulle innebära, att museet måste stängas för
allmänheten.

I avsikt att vinna åtminstone någon tillfällig lättnad i fråga om dessa
lokalsvårigheter genom anskaffande av ytterligare magasinsutrymmen hade
riksantikvarien lios byggnadsstyrelsen förhört sig angående möjligheten att
i annan staten tillhörig byggnad bereda lämpliga dylika lokaler.'' Från byggnadsstyrelsen
hade meddelats, att vissa lokaler i bottenvåningen till Östermalmsfängelsets
administrationsbyggnad kunde, under förutsättning av vederbörligt
tillstånd, ställas till akademiens förfogande för dylika ändamål. Med
anledning härav hade riksantikvarien besiktigat ifrågavarande lokaler och
funnit desamma synnerligen lämpade att tjäna som magasinslokaler för statens
historiska museum. Likaså hade riksantikvarien samrått med riksarkivets
t. f. chef angående lämpligheten av att akademien disponerade den
del av fängelsets administrationsbyggnad, vilken icke upptoges av riksarkivet,
och hade denne funnit förslaget synnerligen fördelaktigt på grund av riksarkivets
och statens historiska museums i vissa avseenden närbesläktade
arbetsområden.

Därest ifrågavarande lokaler i nämnda fängelsebyggnad finge disponeras
av akademien, skulle sålunda, sedan dessa lokaler genom byggnadsstyrelsens
försorg iordningställts och erhållit lämplig enkel inredning med hyllor, skåp
m. m., en del av de i statens historiska museum nu maganiserade samlingarna
kunna överflyttas dit och där ordnas i fullt överskådliga och för vetenskapligt
bearbetande lämpliga studiemagasin, varigenom en viss lättnad i den
nuvarande för arbetet outhärdliga och för samlingarna skadliga trängseln i
museets magasinslokaler skulle ernås. R idare skulle i de lokaler, vilka sålunda
ställdes till akademiens förfogande, arbetsrum kunna ordnas för de
tjänstemän, vilka äro sysselsatta med de magasinerade samlingarnas bearbetande.
Da de här asyftade lokalerna enligt uppgift inom den allra närmaste
framtiden bleve disponibla, skulle den ytterst behövliga lättnaden för museets
samlingar och arbete kunna vinnas så gott som omedelbart, något som faktiskt
måste betraktas såsom ett livsvillkor för institutionen.

På grund av det anförda anhåller riksantikvarien, såvitt i detta sammanhang
är i fråga, att omförmälda lokaler i Östermalmsfängelsets administrationsbyggnad
måtte ställas till akademiens disposition samt att för desammas
iordningställande samt för utförande av erforderliga inredningsarbeten måtte
anvisas ett anslag å 12,450 kronor, vilket belopp utgör av byggnadsstyrelsen
beräknad kostnad för ifrågavarande ändamål.

®J88naclsstyrelsen meddelar, att styrelsen icke har något att erinra mot
att de i riksantikvariens skrivelse avsedda lokalerna, i den mån desamma
bliva för sådant ändamål tillgängliga, ställas till vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens disposition. Med avseende å de av riksantikvarien
åberopade, inom byggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadsberäkningarna framhåller
byggnadsstyrelsen, att det till styrelsens förfogande ställda anslaget
till byggnader och reparationer icke lämnar tillgång till bestridande av där
avsedda kostnader.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Om statens historiska museum skall kunna fylla sin uppgift, är tydligen, Departomenusåsom
riksantikvarien framhåller, eu av de första förutsättningarna, att chcfonmuseet
erhåller tillräckligt utrymme, som icke blott medgiver eu överblick
över innehållet i samlingarna utan också möjliggör det vetenskapliga bearbetandet
av desamma och tillgodoser allmänhetens intresse av att samlingarna
så fullständigt och överskådligt som möjligt hållas tillgängliga. I intet av dessa
avseenden äro museets lokaler tillfredsställande. Redan år 1913 föranledde
lokalförhållandena akademien att i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten
av ökat utrymme, men sedan dess har det för museets egentliga
ändamål disponibla utrymmet blivit ytterligare inskränkt till följd därav, att
det blivit nödvändigt att anordna förutvarande utställningsutrymmen dels
till lokaler för tjänstemannapersonalen, som sedan nämnda år ökats, dels
ock till magasin för samlingarna.

Riksantikvariens framställning synes giva vid handen, att åtgärder för
åtminstone ett provisoriskt ordnande av museets lokalsvårigheter icke längre
kunna uppskjutas. Beträffande de av byggnadsstyrelsen föreslagna lokalerna
i Östermalmsfängelsets administrationsbyggnad har riksantikvarien efter besiktning
förklarat desamma synnerligen lämpade för det nu avsedda ändamålet
att tjäna som magasinslokaler för statens historiska museum. Sedan
desamma iordningställts, skulle de delar av historiska museets nu magasinerade
samlingar, som överflyttades dit, kunna ordnas i överskådliga och för
vetenskapligt bearbetande lämpliga studiemagasin, varjämte arbetsrum skulle
kunna ordnas för de tjänstemän, vilka vore sysselsatta med en sådan uppgift,

I avbidan på det definitiva ordnande av historiska museets lokalfråga,
som under nuvarande statsfinansiella förhållanden torde få tillsvidare anstå,
synas de nu föreslagna anordningarna innebära en för någon tid framåt tillfredsställande
lösning. För eu jämförelsevis ringa kostnad komma desamma
att avhjälpa åtminstone de mest kännbara olägenheterna av museets nuvarande
trångboddhet. Den av byggnadsstyrelsen verkställda kostnadsberäkningen,
slutande på en summa av 12,450 kronor, för erforderliga omändrings0ch°
inredningsarbeten inom de föreslagna lokalerna har från min sida icke
givit anledning till anmärkning.

Yad angår frågan om beredande av medel för nu ifrågavarande arbeten Beredande
bör erinras, att det till byggnadsstyrelsens förfogande stående anslaget for
byggnader och reparationer icke kan, med de nedsättningar, som under arbeten.
senare tid företagits i detsamma, därtill lämna tillgång. Då icke heller några
medel för ifrågavarande ändamål beräknats i statsverkspropositionen, synes
det lämpligt att därför anlita fonden för anordnande av lokaler för statens
ämbetsverk i huvudstaden, som med en innestående behållning av något
över 500,000 kronor därtill lämnar tillgång.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj: t VepartemenUmåtte
föreslå riksdagen medgiva, hemställan.

att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden må av Kungl. Maj:t disponeras för in -

8

Kungl. Maj ds proposition nr 147.

redande i förutvarande straffängelset i Stockholm dels av arkivlokaler
för riksarkivets räkning ett belopp av 48,000 kronor,
dels och av magasinslokaler m. m. för statens historiska museum
ett belopp av 12,450 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenHegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.