Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

5

Nr 131.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt
lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1924.

N ärvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason yttrar härefter:

Vid anmälan den 2 januari 1924 av de frågor, som tillhöra regleringen
för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, hemställde jag under
punkten 227, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande
av dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter för
budgetåret 1924—1925 under åttonde huvudtiteln beräkna ett extra förslagsanslag
av 20,200,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t
bifallen. Sedan ärendet nu blivit ytterligare berett, anhåller jag att ånyo få
föredraga detsamma.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1923 års riksdag (nr 209)

Dyrtids
tillägg åt
lärare vid
vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.

Inkomna

framställ ningar.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
har sagda riksdag i skrivelse den 28 maj 1923 (nr 219) anmält,
att riksdagen

1) godkänt förslag till kungörelser med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt vissa grupper av lärare;

2) medgivit, att åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala samt vid tre i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 9
februari 1923 omnämnda statsunderstödda läroanstalter för utbildande av
lärarinnor i handarbete finge för tiden från och med den 1 juli 1923 tills
vidare till dess annorlunda förordnades utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
enlighet med de allmänna grunder, som av samma riksdag beslutats beträffande
dyrtidstillägg åt övningslärare vid privatläroverk, dock att för lärarinna
vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg finge utgå allenast å hälften
av den för varje fall bestämda minimiavlöningen;

3) bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för
tillämpning av förberörda allmänna grunder kunde befinnas erforderliga;

4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovannämnda lärargrupper
anvisat för budgetåret 1923—1924 ett extra förslagsanslag av
21,300,000 kronor.

Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III fogade vid
riksdagens skrivelse i ämnet, och torde jag här få inskränka mig till att
hänvisa till desamma.

I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade Kungl.
Maj:t den 22 juni 1923 kungörelse (nr 307) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier,
kungörelse (nr 305) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid
privatläroverk och kungörelse (nr 306) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid folkhögskolor, därvid i nämnda kungörelser jämväl
meddelades föreskrifter rörande beräkning, rekvisition och utbetalning av
ifrågavarande dyrtidstillägg.

Genom beslut den 22 juni 1923 fastställde Kungl. Maj:t bestämmelser
angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekono mi
i Uppsala samt vid de tre ovannämnda läroanstalterna för utbildande av
lärarinnor i handarbete ävensom föreskrifter i fråga om dyrtidstilläggets beräkning,
rekvisition, utbetalning m. m.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelser den 31 augusti 1923 hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes även för 1924 års riksdag framlägga förslag om dyrtidstillägg
åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor, landstingens småskoleseminarier,
vid folkhögskolor och vid privatläroverk ävensom åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de tre förutnämnda läroan -

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

stalterna för utbildande av lärarinnor i handarbete, varjämte skolöverstyrelsen
till Kungl. Maj:t överlämnat en av styrelsen för berörda fackskola gjord
framställning i ämnet vad sagda fackskola vidkommer.

Dyrtidstillägg åt nyssnämnda grupper av lärare vid statsunderstödda undervisningsanstalter
synes mig böra utgå även för budgetåret 1924—1925.

Beträffande de allmänna grunder, enligt vilka dyrtidstillägget bör utgå,
erinrar jag, att sagda dyrtidstillägg för närvarande utgår efter huvudsakligen
samma grunder, som äro gällande för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.

I proposition nr 5 till innevarande års riksdag med förslag till kungörelse
angående vissa ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. har emellertid
Kungl. Maj:t förelagt riksdagen vissa ändrade grunder för dyrtidstillägg
åt dessa befattningshavare. Dessa nya grunder innebära huvudsakligen, att
dyrtidstillägget under i övrigt oförändrade villkor skall utgå efter ett för hela
budgetåret 1924—1925 på förhand fixerat procenttal av för månad uppburen
avlöning, utgörande 33 för befattningshavare vid icke nyreglerade verk och
16 för befattningshavare vid nyreglerade verk. På sätt i förenämnda proposition
nr 5 framhållits innebära dessa fasta procenttal, som vid levnadskostnadsindex
175 skulle erhållas enligt gällande grunder, en nedsättning av 4,
respektive 3 enheter. Enahanda sänkning bör givetvis vidtagas jämväl med
avseende å dyrtidstilläggen för de lärargrupper, varom nu är fråga. I likhet
med vad hittills varit fallet torde dessa i dyrtidstilläggshänseende närmast
böra jämställas med statens befattningshavare vid icke nyreglerade verk.
De allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärare föreslås
således att bliva i huvudsak desamma, som beträffande statens befattningshavare
vid icke nyreglerade verk äro föreslagna i ovannämnda proposition
nr 5.

Kostnadsberäkningarna enligt de nya grunderna hava verkställts inom
finansdepartementet med ledning av från skolöverstyrelsen infordrade uppgifter
rörande dels antalet lärare vid ifrågavarande läroanstalter, manliga
och kvinnliga, dels ock beloppet av de avlöningsmedel, å vilka statens dyrtidstillägg
enligt nu gällande bestämmelser utgår. Enligt dessa beräkningar
skulle kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstillägg uppgå till 20,200,000 kronor,
varvid man utgått från ett sammanlagt tilläggsunderlag för samtliga
ifrågavarande lärargrupper av omkring 57,189,900 kronor.

Med anledning av de föreslagna ändrade grunderna för dyrtidstilläggets
utgående erfordras vissa ändringar i förenämnda kungörelser den 22 juni 1923.

Departementschefen, statsrådet Clason föredrager härefter upprättade förslag
till

I. kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 22 juni
1923 (nr 307) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk -

Departe mentschefen.

8

Kungl. Maj:ts proposition Kr 131.

och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier (Bil. I);

II. kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 22 juni
1923 (nr 305) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
(Bil. II); samt

III. kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 22 juni
1923 (nr 306) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor
(Bil. III);

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda, under I—III här ovan angivna
förslag till kungörelser angående ändrad lydelse av nu gällande
kungörelser med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att för tiden från och med den 1 juli 1924
tills vidare till dess annorlunda förordnas dyrtidstillägg må
utgå åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala samt vid förenämnda tre statsunderstödda läroanstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete i huvudsaklig
enlighet med de allmänna grunder, som nu föreslagits
beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid privatläroverk,
dock att för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg
må utgå allenast å hälften av den för varje fall bestämda
minimiavlöningen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder
må befinnas erforderliga;

dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt ovannämnda lärargrupper anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra förslagsanslag av 20,200,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla
ävensom förordna, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen^

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

9

Bilaga I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 307) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt
vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa småskoleseminarier.

Härigenom förordnas, att stadgandet i mom. 1 av § 3 i kungörelsen den
22 juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkoch
småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier skall upphöra att gälla samt att
samma § skall i nedan intagen del hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget med 33
procent av. det beräknade tilläggsunderlaget; dock att
dels beträffande---icke dyrtidstillägg.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.

Bilaga II.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 305) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.

Härigenom förordnas, att stadgandet i mom. 1 av § 3 i kungörelsen den
22 juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
skall upphöra att gälla samt att samma § skall i nedan intagen del
hava följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 95 höft. (Nr ISO-—131.) 2

10

Kung!. Maj:ts proposition Nr 131.

§ 3.

Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget med 33
procent av det för utbetalningsmånad beräknade tilläggsunderlaget; dock att
dels beträffande----krontal bortfaller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.

Bilaga III.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 306) med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.

Härigenom förordnas, att stadgandet i mom. 1 av § 3 i kungörelsen den
22 juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor
skall upphöra att gälla samt att samma § skall i nedan intagen
del hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget med 33
procent å det för utbetalningsmånad beräknade tilläggsunderlaget; dock att
dels beträffande — — ■— krontal bortfaller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.

Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

240376