Kungl. Maj.ts proposition Nr 110.

21

Nr 110.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utvidgad rätt
till tjänstår sberäkning för pension för vissa befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte; given Stockholms slott den 14 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Clason.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Tbygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wdrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Clason anför härefter:

T skrivelse till skolöverstyrelsen den 8 februari 1923 har styrelsen för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte hemställt om utverkande
av proposition till riksdagen om rätt för vissa befattningshavare vid vårdanstalten
att för erhållande av statspension räkna sig till godo föregående
tjänstgöring vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i
Vänersborg. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

Styrelsen förordnade den 4 september 1922 genom konstitutorial bl. a.
följande befattningshavare vid den med drottning Sofias stiftelse förenade

Utvidgad rätt
till tjänstdrsberäkning
för
pension för
vissa befattningshavare

vid vårdanstalten
i Lund
för blinda
med komplicerat
lyte.

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

vårdanstalten i Vänersborg att från och med den 1 november 1922 vara
innehavare av nedannämnda befattningar vid vårdanstalten i Lund, nämligen:
l:o) fröken Blenda Edström husmodersbefattningen, 2:o) fröken Rebecka
Gustafsson översköterskebefattningen, 3:o) fru Berta Haller befattningen
som kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare, och 4:o) vaktmästaren
Ragnar Karlsson vaktmästarbefattning.

Enligt^ § 5 av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
fordras 55 levnads- och 25 tjänstår för hel pension åt husmodern och översköterskan,
60 levnads- och 30 tjänstår för hel pension åt skrivbiträdeträkenskapsföraren
samt 67 levnads- och 35 tjänstår för vaktmästaren. Blenda
Edströni är född den 17 december 1865, Rebecka Gustafsson den 3
januari 1869, Berta Haller den 18 februari 1879 och Ragnar Karlsson
den 12 maj 1895. De vunno anställning vid ovannämnda stiftelse respektive
den 1 september 1890, den 15 januari 1907, den 1 juli 1918 och den
1 oktober 1917. Styrelsen finner starka billig!) etsskäl tala för att de i pensionshänseende
berättigas tillgodoräkna sig den föregående väl vitsordade
tjänstgöringen vid stiftelsen i Vänersborg. Styrelsen hänvisar till vad i
denna fråga förekommit vid 1921 års riksdag. Kungl. Maj:t hade visserligen
icke i propositionen angående stat för vårdanstalten upptagit skolöverstyrelsens
förslag därom, att föregående tjänstgöring vid anstalten i Vänersborg
skulle få i pensionshänseende tillgodoräknas av de befattningshavare,
som överginge till statsanstalten, men i anledning av väckta motioner föreskrev
riksdagen efter yttrande av statskontoret och enligt hemställan av
statsutskottet, att de befattningshavare, vilka vid tillträdet till befattningen
vore delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt, skulle varda bibehållna
vid delaktighet i samma pensionsanstalt. Genom detta beslut synes riksdagen
principiellt hava intagit samma ståndpunkt som skolöverstyrelsen, och
den begränsning till angivna befattningshavare, som riksdagens beslut innebär,
synes vara att tillskriva enbart det förhållandet, att motionerna ej hänfört
sig till andra än lärarinnebefattningarna.

Styrelsen upplyser slutligen i sin skrivelse, att Blenda Edström, som redan
i december 1920 fyllt 55 år, uttalat önskan att om möjligt under år 1923
lämna husmodersbefattningen, samt vitsordar att hon skött denna sin befattning
på ett synnerligen förtjänstfullt och plikttroget sätt.

Skolöverstyrelsen, som med skrivelse den 1 mars 1923 till Kungl. Maj:t
överlämnat ifrågavarande framställning, har anfört följande:

I skrivelse den 31 december 1920 med förslag till stat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte anförde överstyrelsen, bland annat,
att överstyrelsen icke hyste några betänkligheter mot att föregående tjänstgöring
vid drottning Sofias stiftelse räknades vederbörande befattningshavare
till godo för erhållande i föreskriven ordning av statspension. I sådant avseende
. ville överstyrelsen allenast erinra därom, att under senare år olika
befattningshavare vid åtskilliga institutioner i med drottning Sofias stiftelse
likartad ställning genom särskilda riksdagsbeslut tillerkänts pensioner och
understöd av statsmedel. Jämväl 1914 års sakkunniga hade funnit det
önskligt, att förmånen av tjänstårsberäkning för pension kunde beredas befattningshavare
vid anstalten beträffande den tid, de haft fast anställning
vid stiftelsen. I anslutning till vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att befattningshavare

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

vid drottning Sofias stiftelse måtte efter vunnen anställning i statens tjänst
äga att för pension tillgodoräkna sig den tid de tjänstgjort vid den med
nämnda stiftelse förenade vårdanstalten.

Överstyrelsens förslag, i vad det avsåg rätt för de befattningshavare, som
överginge från drottning Sofias stiftelse till vårdanstalten, att i pensionsavseende
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid nämnda stiftelse, vann
dock icke Kungl. Maj:ts understöd, enär det ansågs innebära en avvikelse
från föreskrifterna i den civila pensionslagen och bifall till detsamma kunde
bliva av prejudicerande betydelse. Spörsmålet om och i vad mån befattningshavare
i statens tjänst måtte tillerkännas rätt att såsom tjänstår för
pension räkna sig till godo annan tjänstgöring än statsanställning vore dessutom
bänskjutet till särskild utredning. Frågan blev därför icke föremål
för någon framställning till riksdagen.

I anledning av inom riksdagens båda kamrar väckta motioner beslutade
emellertid riksdagen, att de befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse,
vilka voro delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt, skulle vid överflyttning
till vårdanstalten varda bibehållna vid delaktighet i samma pensionsanstalt.

I sitt med anledning av nämnda motioner avgivna yttrande anförde
statskontoret följande.

Statskontoret erinrade, hurusom det icke saknats exempel på att vissa
grupper av befattningshavare hos enskilda institutioner vid statens övertagande
av dessa erhållit rätt att för pension räkna sig tillgodo viss föregående
tjänstgöring hos det privata företaget. Så hade till exempel genom 1913 års
riksdags beslut och nådiga brevet den 15 augusti samma år föreskrivits, att,
utöver vad i 17 § av civila pensionslagen funnes stadgat i fråga om beräkning
av tjänstår för erhållande av pension, i sådant hänseende finge av
tjänsteman vid statens vattenfallsverk beräknas tid, under vilken han förut
innehaft tjänst hos nya Trollhätte kraftbolag eller bogseringsanstalten mellan
Ströms kanal och Ivarslund; och efter 1915 års riksdags medgivande ^hade
genom nådigt beslut den 12 augusti samma år förlänats dylik rätt åt sådana
statens vattenfallsverks tjänstemän, som förut innehaft befattning hos
Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag. Vid enskilda järnvägars införlivande
med statens järnvägar hade jämväl liknande rätt meddelats åt de
förut i enskild tjänst varande befattningshavare.

Statskontoret kunde emellertid icke obetingat förorda bifall till motionärernas
förslag, sådant det formulerats i deras slutliga hemställan, då nämligen
för nu ifrågasatta förmån icke syntes böra uppställas såsom villkor
förutvarande delaktighet i viss pensionskassa utan snarare tidigare anställning
vid anstalten ifråga; och syntes det ej vara något att erinra mot, att
åt dåvarande befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse i Vänersborg,
vilka överginge på den nya anstaltens stat, lämnades ett särskilt medgivande
att räkna sig sin föregående tjänstgöring hos stiftelsen tillgodo för pension.

Man skulle emellertid även kunna tänka sig en annan anordning. Statskontoret
ville i sådant avseende erinra, hurusom i sammanhang med fastställande
av löne- och pensionsreglering för folkskoleseminarierna genom
kungörelsen den 22 juni 1918 (nr 662) föreskrivits, att i fråga om skyldighet
att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skulle för
övningsskollärare gälla vad i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning
vore eller kunde varda stadgat. Det syntes kunna ifrågasättas, om ej

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

på liknande sätt de befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse, som
vore delaktiga i dövstumslärarnas pensionsanstalt, borde fortfarande bibehållas
vid denna delaktighet. Härigenom vunnes dessutom den fördel, att
familjepensioneringen för dessa befattningshavare bleve ordnad på ett för
dem mera fördelaktigt sätt än om de blevo förpliktigade att erlägga de
dryga retroaktivavgifter, som kunna komma att åligga dem vid inträde i
civilstatens änke- och pupillkassa.

Statskontoret synes i ovan återgivna yttrande i princip hava anslutit sig
till den uppfattningen, att åt sådana befattningshavare vid drottning Sofias
stiftelse, vilka överginge på den nya anstaltens stat, kunde lämnas särskilt
medgivande att räkna sig sin föregående tjänstgöring vid stiftelsen till godo
för pension, och riksdagen, som funnit billighetsskäl tala för ett beslut i
den riktning motionärerna yrkat och därför medgivit ifrågavarande befattningshavare
rätt att kvarstå i dövstumslärarnas pensionsanstalt, har icke
givit tillkänna någon från statskontorets uttalade uppfattning i denna fråga
avvikande mening.

Genom riksdagens ovannämnda beslut har alltså pensionsfrågan på ett
tillfredsställande sätt ordnats för vid vårdanstalten anställda lärarinnor.

Beträffande de nu ifrågavarande fyra befattningshavare, vilka från drottning
Sofias stiftelse överförts på vårdanstaltens stat, och vilka alltså numera
äga pensionsrätt enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
torde synnerligen starka skäl tala för att dem raedgives rätt att för
erhållande av statspension räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring
vid drottning Sofias stiftelse. Blenda Edström har under mera än 30 år,
Rebecka Gustafsson under 15 år, Berta Haller under 4Va år och Ragnar
Karlsson under öY-i år varit i stiftelsens tjänst, och överstyrelsen kan vitsorda,
att ifrågavarande befattningshavare mot synnerligen låg avlöning och
under de ytterst svåra och prövande förhållanden, under vilka stiftelsens
verksamhet fortgick, med aldrig svikande nit och självuppoffrande kärlek
till stiftelsens hjälplösa skyddslingar ägnat alla sina krafter och allt sitt intresse
åt de uppgifter, som varit dem anförtrodda, och att de alltså gjort
sig förtjänta av de högsta vitsord för duglighet och nit i tjänsten. Det
torde vidare utan överdrift kunna sägas, att deras överflyttning till vårdanstalten
i Lund varit för dennas lyckliga start och framtida skötsel av utomordentligt
värde.

Ett avslag å nu föreliggande hemställan skulle, så vitt överstyrelsen kan
finna, innebära, att med hänsyn till bestämmelserna i 7 § av nyssnämnda
lag Blenda Edström och Rebecka Gustafsson icke skulle komma i åtnjutande
av någon pension alls, och att Berta Haller vid pensionsålderns inträdande
skulle ha förvärvat allenast sexton tjänstår av de trettio, som erfordras för
erhållande av full pension. Det synes överstyrelsen uppenbart, att detta
icke skulle vara förenligt med billighet och rättvisa, allrahelst staten i andra
motsvarande fall lämnat liknande medgivanden som det här sökta.

Överstyrelsen har i anledning härav hemställt, av Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande fyra befattningshavare vid omförmälda
vårdanstalt må äga att för erhållande av pension räkna sig till
godo föregående tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.

På grund av remiss har styrelsen för statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl. den 9 mars 1923 avgivit yttrande över framställningen
och därvid anfört:

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Något medgivande av ifrågavarande art torde i allt fall ej erfordras för
vaktmästaren Ragnar Karlsson, då han var endast 27 år gammal vid tillträdet
av sin nuvarande befattning och således bör kunna utan retroaktiv
tjänstårsberäkning uppnå hel pension vid pensionsåldern.

För de tre övriga befattningshavarna, i synnerhet för husmodem Blenda
Edström och översköterskan Rebecka Gustafsson, som båda hava en mera
avsevärd tjänstetid bakom sig och äro i framskriden ålder, är det däremot
tydligen av betydelse, att dem medgives rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning,
för de båda nämnda så mycket mera, som de eljest icke skulle erhålla
någon pension alls. Utan tvivel tala starka skäl för ett dylikt medgivande.
Då den verksamhet, i vilken dessa befattningshavare förut varit anställda,
befunnits vara av den betydelse för det allmänna, att den numera övertagits
av staten, synes ej obilligt att denna föregående tjänstgöring får tillgodoräknas
för statspension. Såsom av skolöverstyrelsens skrivelse den 1 mars
1923 framgår, saknas ej heller exempel på att sådant medgivande förut
lämnats i ungefärligen likartade fall. Även inom styrelsens eget verksamhetsområde
förekommer, att staten beträffande vissa befattningshavare åtagit
sig kostnader för att bereda dem rätt att för föregående anställning räkna
tjänstår i viss, tämligen omfattande utsträckning för pension från statsanstalten,
och detta oaktat de icke äro i statens tjänst anställda. Sålunda äga
distriktsbarnmorskor och distriktssköterskor att kostnadsfritt tillgodoräkna sig
ungefär 5/« av föregående tjänstetid i kommunal eller likartad anställning
för pension från anstalten, och befattningshavare hos hushållningssällskap
in. fl. få på enahanda sätt räkna sig till godo ungefär 2/s av viss tjänstetid
före inträdet i pensionsanstalten. På grund av vad sålunda anförts får styrelsen
förklara sig icke hava något att erinra mot bifall till skolöverstyrelsens
framställning vad ifrågavarande tre befattningshavare angår.

Vidare har statskontoret, likaledes den 9 mars 1923, i ärendet avgivit infordrat
utlåtande och därvid anfört följande:

Statskontoret har i sitt i skolöverstyrelsens skrivelse återgivna yttrande
över två vid 1921 års riksdag väckta motioner angående befattningshavarnes
vid vårdanstalten i Lund pensionsrätt framhållit, att det syntes ej. vara något
att erinra mot att åt dåvarande befattningshavare vid drottning Sofias
stiftelse i Vänersborg, vilka överginge på den nya anstaltens stat, lämnades
ett särskilt medgivande att räkna sig sin föregående tjänstgöring hos stiftelsen
till godo för pension. När statskontoret av angiven orsak därjämte
alternativt framlade förslag om att dessa befattningshavare i stället skulle
bibehållas vid sin delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt, torde detta
hava skett under antagande att samtliga ifrågavarande befattningshavare
vore delägare i pensionsanstalten. Så har emellertid uppenbarligen ej varit
fallet; och synes det statskontoret i likhet med skolöverstyrelsen att billighet
och rättvisa tala för utverkande åt de i pensionsanstalten icke delaktiga
befattningshavarne av rätt till tjänstårsberäkning för pension enligt civila
pensionslagen på sätt skolöverstyrelsen hemställt.

Jag tillåter mig erinra därom, att Kungl. Maj:t den 21 december 1923
förordnat kvinnliga skrivbiträdet och räkenskapsföraren vid anstalten Berta
Haller, vilken sedan den 1 november 1922 jämlikt förordnande av anstaltens
styrelse uppehållit den lediga rcktorstjänsten vid anstalten, att tills vidare
intill utgången av juni 1928 bestrida nämnda rektorsbefattning.

Bihang till riksdagcnsprotokoll 1921. t samt. 81 höft. (År 109—110.) ■)

26

Departe mentschefen.

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 110.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade utredningen, hava beträffande
tre av de i ansökningen omnämnda personerna, nämligen rektorn
vid anstalten Berta Haller, husmodern Blenda Edström och översköterskan
Rebecka Gustafsson, synnerligen starka skäl anförts för ett medgivande av sådan
art, som angives i den av vårdanstaltens styrelse till skolöverstyrelsen avlåtna
skrivelsen. Förbifall till framställningen talar så väl nämnda befattningshavares
väl vitsordade tjänstgöring vid den med drottning Sofias stiftelse i
Vänersborg förenade vårdanstalten och det förhållandet, att två av dem
utan det nu ifrågasatta medgivandet ej skulle komma i åtnjutande av någon
som helst pension som ock den anförda omständigheten, att dylika medgivanden
förut skett i ungefärligen likartade fall. Utan ett sådant medgivande
skulle de därjämte komma i en avsevärt sämre ställning än övriga vid drottning
Sofias stiftelse förut anställda personer, vilka genom riksdagens i handlingarna
omförmälda beslut erhöllo rätt att kvarstå i dövstumsläramas pensionsanstalt
och alltså här fingo tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring.

Vad åter beträffar vaktmästaren Ragnar Karlsson torde för honom, i enlighet
med vad styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. anfört, någon retroaktiv tjänstårsberäkning icke behöva ifrågakomma,
då han vid tillträdet av sin nuvarande befattning endast var 27 år
gammal och även utan denna rätt bör kunna uppnå hel pension vid 67 års
ålder.

I anslutning till vad ovan anförts får jag alltså hemställa, att Kungl
Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att följande befattningshavare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte, nämligen rektorn vid anstalten
Berta Haller, husmodern Blenda Edström och översköterskan
Rebecka Gustafsson må äga rätt att för erhållande
av pension räkna sig till godo föregående tjänstgöring vid
den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i
Vänersborg.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet;

Hemming Gadd.

Stockholm 1924, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

240787