Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 109.
1
Nr 109.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående provisoriskt lönetilllägg
åt vissa professorer m.Jl.; given Stockholms slott den
29 februari 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Sam. Clason.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
februari 1924.
N ärvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, IIasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Clason anför härefter:
Vid anmälan den 2 januari 1924 av de frågor, som tillhöra regleringen
för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel
berörde jag frågan om beredande av bättre avlöningsförmåner för vissa
befattningshavare vid universiteten och andra med dem i viss mån jämförliga
institutioner och läroanstalter. Jag yttrade därvid:
I den skrivelse av den 28 maj 1923, vari riksdagen anmälde sitt beslut
om beredande av tillfälligt lönetillägg åt professorerna vid Uppsala och Lunds
universitet och vissa med dem i lönehänseende jämställda vetenskapliga institutioner
och läroanstalter, uttalade riksdagen bland annat sin förväntan,
att förslag rörande definitiv lönereglering för dylika institutioner skulle fram
Rihang
till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 81 käft. (Nr 109—110.) 1
Angående
provisoriskt
lönetillägg d
vissa professorer
m. fl.
2
Kungl. Maj ds proposition Nr 109.
läggas till 1924 års riksdag. Emellertid har chefen för finansdepartementet
förut i dag till statsrådsprotokollet över finansärenden framfört de skäl, som
göra det nödvändigt att under förestående budgetår icke fortsätta det arbete,
som under eu följd av år pågått för genomförande, först för kommunikationsverken
och sedermera för stora delar av den civila ävensom för den
militära förvaltningen, av ett nytt lönesystem och eu därpå grundad ny
lönereglering. Trots detta skulle det synts mig synnerligen önskvärt att för
innevarande riksdag framlagts förslag till definitiv lönereglering för åtminstone
rikets universitet och högskolor ävensom andra med dem i viss mån
jämförliga undervisningsanstalter och institutioner, och jag har i det längsta
hoppats, att detta skulle blivit möjligt. Jag torde här icke behöva närmare
betona alla de viktiga skäl, som skulle talat för en sådan åtgärd. Vad saken
i dess allmänhet angår, skall här blott understrykas den betydelsefulla uppgift,
som . dessa anstalter hava att utföra genom sina åligganden såväl att
utbilda blivande ämbetsmän i statens och kyrkans tjänst ävensom föregångsmän
på andra viktiga samhällsområden som att överhuvud främja den högre
vetenskapliga forskningens fortbestånd och utveckling i vårt land. För att
åter nämna endast en detalj tillåter jag mig att erinra därom, att exempelvis
universitetsprofessorerna och med dem likställda högskolelärare, ehuru
de alltsedan år 1908 ansetts böra vara i lönehänseende likställda med till
den så kallade rådsklassen hörande befattningshavare, numera, sedan lönereglering
genomförts för de sistnämnda, kommit att trots de tillfälliga löneförbättringar,
som under de senare åren i olika former kommit dem till del,
stanna i en avsevärt lägre löneställning än tjänstemännen i rådsgraden. Och
dock tala, om tillbörlig hänsyn tages till ett flertal med vetenskapsidkarens
befordran förenade faktorer —- den dyrbara utbildningen, den i regel sena
befordringsåldern, osäkerheten om målet skall kunna nås och det faktum,
att vägen dit icke, såsom i allmänhet inom den civila förvaltningen, går
över lägre, fast avlönade poster — uppenbarligen starka skäl för att professorsavlöningen
i stället borde sättas högre än rådsgradens.
Tyvärr hava emellertid de statsfinansiella förhållandena omöjliggjort ett
framläggande för 1924 års riksdag av en tillfredsställande lönereglering för
de nu ifrågavarande vetenskapliga institutionerna och anstalterna. Fn depressionstid
är självfallet en vansklig tid att i en sådan fråga vinna tillfyllestgörande
resultat. Jag önskar också framhålla, att under de överläggningar
i _ ärendet, som försiggått, det synts mig med fog kunna ifrågasättas, huruvida
överhuvud eu lönereglering för universiteten och jämförliga anstalter
bör, åtminstone i allo, anpassas efter det från kommunikationsverkens område
ursprungligen hämtade avlöningssystem, som för närvarande utmärker
de senaste civila löneregleringarna. De ändringsförslag beträffande sistnämnda
system, vilka, såsom chefen för finansdepartementet erinrat, dels redan sett
dagen, dels äro under utarbetande, göra det än mera vanskligt att på universiteten
redan nu i den definitiva löneregleringens form överföra sagda
system.
o Men om sålunda för ögonblicket denna utväg får anses utesluten, blir det
så mycket nödvändigare att här vidtaga någon åtgärd, som är ägnad att
avhjälpa åtminstone de väsentligaste olägenheterna. I anslutning till vad
chefen för finansdepartementet förut anfört, kommer jag att i det följande
(punkt 224) taga hänsyn härtill vid beräknande av det anslag, som torde
höra upptagas under åttonde huvudtiteln för beredande av tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
Med föranledande av vad jag sålunda senast yttrade hemställde jag vidare,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig
löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen för budgetåret 1924—1925 under åttonde huvudtiteln
beräkna ett extra förslagsanslag till belopp av 1,950,000 kronor.
Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. I detta sistnämnda
belopp beräknades ingå dels eu summa av 1,679,000 kronor, avseende den
tillfälliga löneförbättring, som under en följd av år utgått till sådana under
ecklesiastikdepartementet lydande befattningshavare, vilka icke kommit i åtnjutande
av ny definitiv lönereglering, däribland jämväl professorerna vid
universiteten och med dem i lönehänseende jämställda befattningshavare vid
vetenskapliga institutioner, dels ock en summa av 271,000 kronor, avseende
beredande åt sistnämnda professorer och med dem likställda befattningshavare
av ett provisoriskt lönetillägg utöver ovanberörda tillfälliga löneförbättring.
Det är i sistnämnda hänseende jag nu påkallar uppmärksamheten,
och anhåller jag att härutinnan få anföra följande:
Vid 1923 års riksdag väcktes inom riksdagens båda kamrar två likalydande
motioner, däri hemställdes, att riksdagen måtte för beredande undertiden
1 juli 1923—30 juni 1924 av — utöver tillfällig löneförbättring —
ett extra lönetillägg å 1,000 kronor åt en var av de ordinarie professorerna,
överbibliotekarien och räntmästaren vid universiteten i Uppsala och
Lund och karolinska institutet samt åt föreståndaren för statens institut för
rasbiologi ävensom ett dylikt tillägg å 900 kronor åt e. o. professorn i medicinsk
och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1923
—1924 uppföra dels under åttonde huvudtiteln ett extra anslag av 148,900
kronor, dels och under elfte huvudtiteln ett extra anslag av 6,000 kronor.
I motiveringen till de väckta motionerna anfördes bland annat följande:
»Den 29 november 1921 avgav högskolornas löneregleringskommitté betänkande
och förslag angående lönereglering för befattningshavare vid universiteten
och karolinska institutet. Detta förslag vilar på den grundsatsen,
att professorer och övriga befattningshavare vid universiteten böra inordnas
i det allmänna för befattningshavare vid statsdepartement och de centrala
ämbetsverken fastställda avlöningsreglementet. Från denna utgångspunkt
har kommittén föreslagit, att universitetsprofessorernas lön, i likhet med övriga
till den s. k. rådsklassen hörande befattningshavares — med vilka professorerna
alltsedan 1908 varit likställda — skulle bestämmas enligt lönegraden
B 20, dock med den ändringen, att ortsgruppcring efter G-grupp på
grund av särskilda skäl skulle tillerkännas samtliga professorer vid universiteten
och karolinska institutet.
I de utlåtanden, som av de akademiska myndigheterna avgåvos över
nämnda kommittéförslag, framlade myndigheterna de bekymmer, med vilka
universitetens lärare och tjänstemän på grund av alltför länge uppskjuten
ny lönereglering och rådande dyrtid betraktade de ekonomiska förutsättningarna
för deras egen existens och verksamhet. Därvid framlades de skäl,
4
Kung!,. Maj-.ts proposition Nr 109.
soin syntes tala för en snar, definitiv lönereglerings genomförande, och de
önskemål med avseende å en dylik, som ansetts böra framställas. Dessa
önskemål gingo i sina minimikrav ut på ett tillstyrkande av ett reservationsvis
inom kommittén framlagt yrkande om införande för universitetsprofessorerna
av en ny lönegrad B 21 med i G-ort en begynnelseavlöning
av 11,940 kronor och en slutavlöning av 12,900 kronor. Jämväl statskontoret
framhöll, att hänsyn till den vetenskapliga forskningens bedrivande
och universitetslärarkårens rekrytering, vilka skäl icke med samma styrka
kunde beträffande andra befattningshavare åberopas, syntes motivera professorernas
placering i högre lönegrad än den 20:de. För detta ändamål
tillstyrkte statskontoret tillskapande av en ny lönegrad med i G-ort en begynnelselön
av 11,460 kronor och en slutavlöning av 12,900 kronor. Enligt
statskontorets förslag skulle dock ortsgrupperingsprincipen vinna tillämpning,
innebärande för en professor i Uppsala lön av 10,980—12,420 kronor
och för en professor i Lund lön av 10,740—12,180 kronor.
Av löneregleringskommittén hade sålunda erkänts, att minst likställdhet
med rådsklassen och även en viss förmån därutöver (genom generell placering
i G-grupp) utgjorde berättigade krav, och med hänsyn härtill hade kommitténs
förslag liksom ock universitetens yrkanden formulerats. Man hade
utan tvivel — ej minst från universitetens sida — väntat, att till innevarande
års riksdag förslag av Kungl. Maj:t framlagts, avseende definitiv lönereglering
för universitetens lärare och tjänstemän och utformat i överensstämmelse
med kommittéförslaget med de rättelser och förbättringar, som från
universitetshåll framställts och motiverats. Tyvärr har det statsfinansiella
läget icke ansetts medgiva framläggande av förslag till en dylik lönereglering,
ehuru dess behövlighet och brådskande art allmänt erkänts. Universitetsprofessorerna
hava således att räkna med att ytterligare ett budgetår
skall förflyta, innan en definitiv lönereglering kan genomföras.»
I anledning härav beslöt riksdagen, vad angår åttonde huvudtiteln, att
för beredande under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 av — utöver tillfällig
löneförbättring — ett tillfälligt lönetillägg å högst 600 kronor åt en var av
de ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska
institutet samt föreståndaren för statens institut för rasbiologi och
e. o. professorn i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala
ävensom, i den mån Kungl. Maj:t efter prövning funne sådan löneförbättring
höra dem tillkomma, åt professorerna vid tekniska högskolan
och intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1923—1924
under nämnda huvudtitel anvisa ett extra anslag av 120,000 kronor.
I sin skrivelse i ämnet, nr 231, yttrade riksdagen i detta hänseende följande:
I de ifrågavarande motionerna har framhållits önskvärdheten av att för
professorerna och vissa med dem likställda befattningshavare vid universiteten
och karolinska institutet åstadkommes en utökning av eller ett tillägg
till den tillfälliga löneförbättringen, varigenom för nästa budgetår och till
dess den definitiva löneregleringen för dessa befattningshavare kunde komma
till stånd, desamma erhölle eu ersättning, som åtminstone i någon avsevärd
mån förbättrade deras löneinkomster.
Otvivelaktigt ter sig ställningen för ifrågavarande befattningshavare i löneavseende
för närvarande ur flera synpunkter ogynnsam. Det synes riksdagen
billigt, att åtminstone i en viss utsträckning gottgörelse lämnas dem
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
för det mindre tillfredsställande läge, vari de försatts genom att deras löner
ännu icke blivit reglerade. Närmast avser riksdagen därvid de ordinarie
professorerna vid universiteten, vilka hittills i fråga om avlöning varit fullt
jämställda med de s. k. tredje gradens tjänstemän. Liknande synpunkter
torde i stort sett kunna göras gällande beträffande professorerna vid karolinska
institutet.
Motionärernas yrkande innebär — i vad detsamma avser åttonde huvudtiteln
och således nu är föremål för behandling — att för budgetåret 1923
—1924 ett 3''fterligare belopp av 1,000 kronor, utöver tillfälliga löneförbättringen,
skulle utbetalas åt en var av de ordinarie professorerna, överbibliotekarien
och räntmästaren vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska
institutet samt åt föreståndaren för statens institut för rasbiologi ävensom
ett belopp av 900 kronor åt e. o. professorn i medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala.
Ett så vidsträckt förslag har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla. Med
behjärtande av de i motionerna framhållna synpunkterna har riksdagen
emellertid ansett sig böra medgiva, att till de ordinarie professorerna vid
universiteten i Uppsala och Lund och karolinska institutet ävensom till föreståndaren
för statens institut för rasbiologi samt åt e. o. professorn i medicinsk
och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala må för budgetåret
1923—1924, utöver den tillfälliga löneförbättringen, såsom tillfälligt
lönetillägg utgå ett belopp av högst 600 kronor, att utbetalas efter de närmare
grunder Kungl. Maj:t må äga bestämma. Det bör uppmärksammas,
att det sålunda medgivna tillägget på intet sätt får bliva prej minerande för
den löneställning, som vid en kommande lönereglering kan anses böra givas
ifrågavarande befattningshavare.
Vid sin prövning av ärendet har riksdagen emellertid icke kunnat bortse
ifrån att jämväl professorerna vid tekniska högskolan och intendenterna vid
naturhistoriska riksmuseet, vilka hittills varit i lönehänseende likställda med
universitetsprofessorerna, borde komma i åtnjutande av samma tillfälliga
lönetillägg som dessa senare. Riksdagen har därför ansett, att bemyndigande
bör lämnas Kungl. Maj:t att utsträcka rätten att komma i åtnjutande av
dylikt lönetillägg jämväl till dessa nu nämnda befattningshavare.
” Riksdagen har icke förbisett, att på grund av den begränsade omfattning,
som med hänsyn till den form, vari frågan framkommit, måst givas ifrågavarande
bemyndigande, gottgörelsen ingalunda kommer alla dem till del,
som blivit försatta i ett mindre förmånligt läge genom att löneregleringen
för universiteten och vissa med dem i löneavseende jämställda vetenskapliga
institutioner och läroanstalter icke hunnit genomföras. Att märka är
härvid emellertid, att för de lägst avlönade befattningshavarna vid dessa
inrättningar dylik ersättning i annan ordning föreslagits genom Kungl.
Maj:ts proposition, nr 138, angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare. Riksdagen vill också
framhålla, att den nu av riksdagen på föranledande av enskilda motioner
vidtagna åtgärden är av endast provisorisk natur i avvaktan på genomförandet
av eu definitiv lönereglering. I detta hänseende anser sig riksdagen
emellertid böra uttala en bestämd förväntan, att förslag rörande dyliklönereglering
för ifrågavarande institutioner framlägges till nästkommande
års riksdag.
Beträffande själva anslagsbeloppet har riksdagen, även med tagen hänsyn
till den av riksdagen medgivna befogenheten för Kungl. Magt att ut
-
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
sträcka rätten till ifrågavarande lönetillägg jämväl till ovan särskilt nämnda
befattningshavare, ansett detta böra bestämmas till 120,000 kronor, vilket
belopp riksdagen ansett böra såsom extra anslag uppföras under riksstatens
åttonde huvudtitel.
I avseende å innehavarna av de under elfte huvudtiteln uppförda professurerna
förklarade sig riksdagen, på sätt framgår av dess skrivelse nr
266, finna desamma böra komma i åtnjutande av samma lönetillägg som
övriga professorer vid universiteten'' och karolinska institutet, och medgav
riksdagen, att till innehavare av personlig professur vid universiteten i Uppsala
och Lund samt vid karolinska institutet finge, utöver tillfällig löneförbättring,
under budgetåret 1923—1924 från allmänna indragningsstaten utgå
tillfälligt lönetillägg med högst 600 kronor.
Genom beslut den 15 juni 1923 förordnade Kungl. Maj:t, att en var av
de ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet, föreståndaren för statens institut för rasbiologi och extra
ordinarie professorn i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i
Uppsala ävensom en var av professorerna vid tekniska högskolan samt intendenterna
vid naturhistoriska riksmuseet skulle för tiden den 1 juli 1923
—den 30 juni 1924 komma i åtnjutande av — utöver tillfällig löneförbättring
— ett tillfälligt lönetillägg å högst 600 kronor, varjämte Kungl. Maj:t
av det utav riksdagen beviljade anslaget å 120,000 kronor ställde till förfogande
av det större akademiska konsistoriet i Uppsala högst 39,000 kronor,
det större akademiska konsistoriet i Lund högst 34,200 kronor, lärarkollegiet
vid karolinska institutet högst 12,600 kronor, styrelsen för institutet för rasbiologi
högst 600 kronor, styrelsen för tekniska högskolan högst 20,400
kronor samt vetenskapsakademien högst 4,800 kronor. Vidare föreskrev
Kungl. Maj:t, att beträffande ifrågavarande tillfälliga lönetillägg, varav 400
kronor skulle anses motsvara lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar,
skulle i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som för budgetåret 1923—
1924 av Kungl. Maj:t utfärdats ifråga om tillfällig löneförbättring åt viss
personal inom den civila statsförvaltningen. Enahanda bestämmelser meddelades
genom beslut samma dag beträffande innehavarna av de under indragningsstaten
uppförda personliga professurerna vid universiteten och karolinska
institutet.
Jag har i det föregående angivit de omständigheter, som nödgat mig avstå
från tanken på att nu framlägga förslag om en ny definitiv löneregleringför
befattningshavarna vid universiteten och karolinska institutet. Såsom
framgår av vad jag förut erinrat, har det därför blivit så mycket mer nödvändigt
att söka vidtaga provisoriska åtgärder att avhjälpa de väsentligaste
olägenheterna. Jag vill därvid uttala den livliga förhoppningen, att ett definitivt
förslag på området skall kunna föreläggas nästkommande riksdag. I
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
avseende åter å den formella anordningen av de nu ifrågasatta provisoriska
åtgärderna har den utvägen synts mig vara den mest praktiska, att den hittillsvarande
tillfälliga löneförbättringen, varom på förslag av statsrådet och
chefen för finansdepartementet framställning för budgetåret 1924—1925 till
riksdagen denna dag avlåtits, lämnas i nu förevarande sammanhang orubbad
och att, i anslutning till vad riksdagen för universitetsprofessorema för
budgetåret 1923—1924 beviljat, ett provisoriskt lönetillägg kommer att till
vissa befattningshavare utgå utöver sagda tillfälliga löneförbättring.
Beträffande spörsmålet, i vilken utsträckning detta provisoriska lönetillägg
synes böra utgå eller, närmare sagt, vilka grupper som därav synas mig
böra komma i åtnjutande och till vilket belopp detta tillägg skäligen torde
böra utmätas, ber jag att få anföra följande.
För ordinarie universitetsprofessorer och vissa med dem i lönehänseende
likställda befattningshavare utgår enligt riksdagens beslut för innevarande
budgetår sagda tillägg med högst 600 kronor. Då detta belopp synes
mig otillfredsställande, när det gällt bereda professorerna vederbörlig kompensation
för uppskovet med den definitiva löneregleringen, har jag ansett
mig böra närmare undersöka, huruvida och i vilken utsträckning en höjning
av nämnda belopp skall kunna åstadkommas, utan att den definitiva
löneregleringen därigenom föregripes. Jag vill då erinra därom, att högskolornas
löneregleringskommitté, som utgått från att professorer och övriga
befattningshavare vid universiteten skola inordnas under det för den allmänna
civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet, föreslagit, att universitetsprofessors
lön, i likhet med övriga till den så kallade rådsgraden hörande befattningshavares,
skulle bestämmas enligt lönegraden B 20, dock med den ändring,
att ortsgruppering efter G-grupp på grund av särskilda skäl skulle tillerkännas
samtliga professorer vid universiteten och karolinska institutet. Såväl reservationsvis
inom kommittén som i de över kommittéförslaget avgivna utlåtandena
har yrkats på eu högre placering i lönehänseende för universitetsprofessor.
Såsom jag den 2 januari 1924 uttalat, skulle jag för min del finna goda skäl
tala för att vid eu definitiv lönereglering gå utöver kommittémajoritetens
förslag. Då emellertid riksdagen vid behandlingen av denna fråga förlidet
år uttalat sig mot att vid bestämmande av det då givna extra lönetillägget
ett för framtiden prejudicerande beslut komme till stånd, finner jag mig
för närvarande böra stanna inom sagda ram och sålunda utgå från kommittémajoritetens
förslag. Detta innebär för professor en avlöning i lägsta
lönegrad med 10,500 kronor och i högsta lönegrad, d. v. s. efter nio års
tjänstgöring, med 11,940 kronor. Sagda siffror böra sålunda utgöra den
maximigräns, intill vilken professors avlöningsförmåner inclusive det extra
tillägg, varom nu är fråga, för närvarande böra beräknas. Hänsyn bör
emellertid härvid tagas till grunderna för dyrtidstilläggens utgående, vilka
äro olika för befattningshavare vid reglerade och vid oregleradc verk. Förhållandet
i lönehänseende mellan professor och byråchef i reglerat verk torde
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
lämpligast åskådliggöras genom följande tablå, i vilken dyrtidstillägget beräknats
efter det av Kungl. Maj:t till innevarande riksdag framlagda förslaget
rörande dylika tillägg för budgetåret 1924—1925:
Befattningshavare |
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
Professor: Begynnelselön............. |
7,500 |
1,000 |
2,574 |
11,074 |
|
Slutlön.................. |
7,500 |
600 |
1,000 |
2,574 |
11,674 |
Byråchef i reglerat verte: Begynnelselön............. Slutlön............. |
10,500 11,940 |
1,536 1,536 |
12,036 13,476 |
Såsom härav framgår, utgör skillnaden mellan begynnelselönerna för berörda
personalgrupper 962 kronor och mellan slutlönerna 1,802 kronor.
Med dessa belopp anser jag, att man i förevarande avseende nu har att
räkna, varvid dock en mindre reducering torde böra äga rum. Jag är böjd
förorda, att det provisoriska tillägget utgår med 900 kronor för professor, som
äger intill tio sådana tjänstår, som pläga berättiga till åtnjutande av ålderstillägg,
samt med 1,800 kronor för professor, som äger tio eller flera dylika
tjänstår, allt för år räknat. I stället för av löneregleringskommittén föreslagna
nio år för uppnående av högsta lönegrad har jag funnit ett bestämmande
av tio år i berörda hänseende vara att föredraga såsom mer överensstämmande
med nuvarande avlöningsvillkor. Något föregripande av en definitiv
reglering behöver en dylik anordning uppenbarligen icke innebära.
Givetvis böra å professorernas sålunda förbättrade avlöningsförmåner, såsom
framgår av det sagda, dyrtidstillägg beräknas efter de förmånligare
grunder, som föreslagits gälla för oreglerade verk. Äger vederbörande den
1 januari 1924 fulla tio sådana tjänstår, som nyss angivits, må han från och
med den 1 juli 1924 erhålla det högre tillägget, men uppnås sagda antal
tjänstår först med utgången av år 1924, må han från och med den 1 januari
1925 vara berättigad till nämnda högre tillägg.
I anslutning härtill skulle avlöningsförmånerna för universitetsprofessor
under budgetåret 1924—1925 bliva följande:
Begynnelselön ...... |
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Proviso-riskt löne-tillägg |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
7,500 7,500 7,500 |
600 600 |
1,000 1,000 1,000 |
900 900 1,800 |
2,574 2,574 2,574 |
11,974 12,574 13,474 |
|
Lön efter 5 år...... |
||||||
Lön efter 10 år..... |
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
Vad jag nu angivit anser jag böra gälla universitetsprofessor med vedertagen
professorsavlöning ävensom sådan befattningshavare, som för narr
varande är i lönehänseende med professor likställd. Härmed avser jag
chefen för statens rasbiologiska institut, professor vid tekniska högskolan
samt intendent vid naturhistoriska riksmuseet. Till frågan om lönetillägg
till överbibliotekarierna och akademiräntmästarna vid universiteten i Uppsala
och Lund återkommer jag i det följande.
Vid universiteten finnas emellertid vissa professorsbefattningar, i avseende
å vilka särskilda förhållanden äro rådande, och vid vilka jag därför anser
mig böra något dröja.
Detta gäller först professorerna i praktisk teologi vid universiteten i Uppsala
och Land, vilka båda äro domprostar och kyrkoherdar i vederbörande
domkyrkoförsamlingar. I Uppsala uppbär domprosten-professorn en honom
enligt gällande lag och löneregleringsresolution tillförsäkrad kontant avlöning
av tillhopa 10,000 kronor, varjämte han är berättigad till fri bostad, tillfällig
löneförbättring enligt de för präster i nyreglerade pastorat gällande grunder
samt dyrtidstillägg; i avseende å sammansättningen av denna avlöning tilllåter
jag mig hänvisa till Kungl. Maj:ts proposition nr 202 till 1923 års riksdag.
Rätt till ålderstillägg i likhet med vanlig universitetsprofessor tillkommer icke
domprosten. Bortser jag från dyrtidstillägg, skulle enligt mitt ovan angivna
förslag vanlig universitetsprofessor komma upp till en löneinkomst av i begynnelsen
9,400 kronor, efter 5 år 10,000 kronor och efter 10 år 10,900 kronor.
Då domprosten i Uppsala i egenskap av kyrkoherde i nyreglerat pastorat
är berättigad att utöver sin kontanta lön å 10,000 kronor komma i åtnjutande
av tillfällig löneförbättring, vilken liksom under nu löpande ecklesiastikår
torde kunna beräknas till 800 kronor, skulle han, först då han är i
besittning av tio för ålderstillägg beräkneliga tjänstår, komma i en i förhållande
till motsvarande professor ofördelaktig löneställning. Då denna eventualitet
nu icke är för handen, finner jag mig kunna bortse Iran något provisoriskt
lönetillägg för domprosten i Uppsala. För domprosten-professorn
i Lund har ny lönereglering ännu icke trätt i kraft. Enligt universitetets
stat uppbär han ett arvode av 3,480 kronor; härtill kommer behållen
inkomst av prebendepastorat, vilken beräknats uppgå till 10,264 kronor
(so den så kallade Skånekommitténs betänkande med förslag till upphävande
av prebendeinstitutionen, sid. 33). De sammanlagda löneinkomsterna uppgå
följaktligen till 13,744 kronor; rätt till ålderstillägg eller till tillfällig löneförbättring
i likhet med vanlig universitetsprofessor äger ej domprosten i
Lund. Något lönetillägg av det slag, varom nu är tal, synes vid anförda
förhållanden icke böra ifrågakomma beträffande sistnämnde befattningshavare.
Enligt riksdagens beslut kom extra ordinarie professorn i medicinsk och
fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg
å 600 kronor för budgetåret 1923—1924. I avseende å denna befattning
vill jag erinra om följande. Före 1908 ars lönereglering för uni
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
versitetet funnos, bland annat, en extra ordinarie professorsbefattning i anatomi,
med tjänstgöringsskyldighet för innehavaren såsom prosektor, samt en
extra ordinarie professur i medicinsk och fysiologisk kemi. För en var av
dessa extra ordinarie professurer var i staten upptagen en avlöning av
4,500 kronor samt 6 famnar ved, värderade till 90 kronor, jämte rätt till
två ålderstillägg ä 500 kronor. Den förra av dessa ansågs vid löneregleringen
böra i staten ersättas med vad den i själva verket innebar, en prosektorsbefattning.
Den dåvarande innehavaren av sagda extra ordinarie
professur O. M. Ramström, vilken förklarade sig villig övergå från extra ordinarie
professorsbefattningen till prosektorstjänsten, kom vid löneregleringen
i åtnjutande av sedvanlig prosektorsavlöning, 5,600 kronor, jämte rätt till
två ålderstillägg ä 500 kronor, samt därutöver ett personligt lönetillägg å
400 kronor från allmänna indragningsstaten. Den extra ordinarie professuren
i medicinsk och fysiologisk kemi, vilken då liksom nu innehades av
greve C. T. Mörner, ansågs däremot icke kunna indragas, utan att fakultetens
arbetskrafter på annat sätt förstärktes. Det befanns, att med berörda
professurs ombildning borde anstå i avbidan på behörig utredning i nämnda
hänseende, vadan densamma fick kvarstå i staten, men skulle i händelse
av ledighet professuren icke återbesättas. Greve Mörner bibehölls vid löneregleringen
vid sin förutvarande lön sådan extra ordinarie professor, 4,500
kronor jämte två ålderstillägg ä 500 kronor samt dessutom 6 famnar ved,
värderade till 90 kronor, men erhöll därutöver från allmänna indragningsstaten
ett personligt lönetillägg av 1,410 kronor. Ramström och greve
Mörner blevo sålunda, i likhet med vad förhållandet var före år 1908, i avlöningshänseende
likställda jämväl efter löneregleringen nämnda år. Häri
skedde emellertid en mindre jämkning därigenom att tillfällig löneförbättring
under de senaste åren, jämlikt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, utgått
med 950 kronor till Ramström och 900 kronor till greve Mörner.
Den tidigare likställigheten i avlöningsavseende mellan ifrågavarande
två befattningshavare är återställd i högskolornas löneregleringskommittés
förslag till lönereglering för universitetet. Kommitténs förslag innebär, att
en var av Ramström och greve Mörner skall komma i åtnjutande av avlöning
efter lönegraden B 16 — d. v. s. efter ortsgruppen E, till vilken
Uppsala stad för närvarande är hänförd, en begynnelselön av 8,100 kronor
och en slutlön av 9,540 kronor — samt dessutom från allmänna indragningsstaten
ett avlöningstillskott av 480 kronor.
Det synes mig uppenbart, att bemälda två befattningshavare även böra likställas,
då det gäller tillmätande av det provisoriska lönetillägg, varom nu är fråga.
Enligt min mening har dessutom en orättvisa vederfarits Ramström därigenom,
att han icke kom i åtnjutande av ett lönetillägg för budgetåret 1923
—1924 i likhet med vad fallet var beträffande greve Mörner. Framställning
härom gjordes, sedan riksdagsbeslutet i fråga tillkommit, av Ramström,
vilken framställning tillstyrktes av samtliga myndigheter, men med hänsyn
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
till ordalydelsen i riksdagens beslut kunde denna förmån ej beredas honom.
Jag anser det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att ett
sådant tillägg å 600 kronor må för nämnda budgetår retroaktivt utgå till
Ramström, och framlägger jag i det följande förslag i detta hänseende.
Vid bedömande av storleken av det lönetillägg, som för budgetåret 1924
—1925 bör utgå till nu senast bemälda befattningshavare synes man mig
böra utgå från siffrorna i följande tablå:
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Person-ligt löne-tillägg |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
|
Nuvarande avlöning: |
4,590 |
1,000 |
900 |
1,410 |
2,574 |
10,474 |
Ramström......... |
5,600 |
1,000 |
950 |
400 |
2,574 |
10,524 |
Löneregleringskommit-téns förslag: Slutlön........... |
9,540 |
480 |
1,536 |
11,556 |
Dyrtidstillägget i denna tablå är i likhet med vad som skett beträffande de
ordinarie professorerna beräknat efter de grunder, som föreslagits skola gälla
för budgetåret 1924—1925. Skillnaden mellan nu utgående totalavlöningar och
avlöningarna efter löneregleringskommitténs förslag skulle sålunda uppgå
till 1,082 kronor för greve Mörner och 1,032 kronor för Ramström. Jag anser,
att det provisoriska lönetillägg, varom är fråga, bör utgå till greve Mörner med
1,020 kronor och till Ramström med 970 kronor, varjämte, såsom jag nyss
anfört, till sistnämnde befattningshavare bör för budgetåret 1923 1924 utgå
retroaktivt ett dylikt tillägg med 600 kronor.
Då såväl greve Mörner som Ramström äro i besittning av tio för ålderstillägg
beräkneliga tjänstår, skulle enligt mitt förslag avlöningsförmånerna
för dem under budgetåret 1924—1925 ställa sig på följande sätt:
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Person-ligt löne-tillägg |
Proviso-riskt löne-tillägg |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
|
Greve Mörner'', |
4,590 5,600 |
1,000 1,000 |
900 950 |
1,410 400 |
1,020 970 |
2,574 2,574 |
11,494 11,494 |
Överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund ävensom
akademiräntmästarna hava av ålder varit i lönehänseende likställda
med professorerna. Högskolornas löneregleringskommitté har för dem föreslagit
en placering i lönegraden B 20, dock med vanlig tillämpning av ortsgrupperingen,
vilket medför för vederbörande befattningshavare i Uppsala en
begynnelselön av 10,020 kronor och eu slutlön av 11,460 kronor och för vederbörande
i Lund en begynnelselön av 9,780 kronor ocli en slutlön av 11,220 kronor.
Jag kan ej finna några bärande skäl förefinnas att i nu förevarande samman
-
12
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 109.
hårig utesluta dessa befattningshavare från den förmån, varom nu är fråga.
Den betydelse dessa befattningar var och en på sitt område äga för det
vetenskapliga arbetet vid universitetet och universitetets allmänna förkovran,
utgör enligt min mening en tillfyllestgörande motivering för ett bibehållande
av likställigheten i lönehänseende med universitetsprofessorerna. Jag anser
följaktbgen såväl överbibliotekarierna som akademiräntmästarna böra bliva
delaktiga av det provisoriska lönetillägget.
I avseende å beloppet av detta lönetillägg, synes mig detsamma — då
det såsom jag ovan antytt gäller att undvika ett föregripande av den definitiva
löneregleringen — böra bedömas med utgångspunkt från siffrorna i
följande tablå.
! |
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
Överbibliotekarie och |
|||||
Nuvarande avlöning: |
7,500 7,500 |
1,000 1,000 |
2,574 2,574 |
11,074 11,674 |
|
Slutlön......... |
600 |
||||
Lönereglering skommitténs förslag: Begynnelselön............ |
10,020 11,460 |
1,536 1,536 |
11,556 12,996 |
||
Slutlön............. |
|||||
Lund: Begynnelselön.......... Slutlön............ |
9,780 11,220 |
1,536 1,536 |
11,316 12,756 |
Såsom härav framgår, utgör skillnaden mellan nuvarande och föreslagen
totalavlöning för befattningshavare i Uppsala beträffande begynnelselönen
482 kronor och beträffande slutlönen 1,322 kronor samt för befattningshavare
i Lund beträffande begynnelselönen 242 kronor och i fråga om slutlönen
1,082 kronor. I huvudsaklig anslutning härtill tillstyrker jag, att det provisoriska
lönetillägget må, vad angår överbibliotekarie och akademiräntmästare
i Uppsala, utgå med 450 kronor för befattningshavare, som äger
intill tio sådana tjänstår, som pläga berättiga till åtnjutande av ålderstillägg,
och med 1,200 kronor för befattningshavare, som äger tio eller flera dylika
tjänstår, samt i fråga om motsvarande tjänstinnehavare i Lund utgå med
respektive 210 kronor och 1,020 kronor, allt för år räknat.
13
Kurujl. Maj-.ts proposition Kr 109.
Avlöningsförmånerna för nu bemälda befattningshavare skulle alltså för
budgetåret 1924—1925 bliva följande:
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Proviso-riskt löne-tillägg |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
|
i Uppsala: Begynnelselön...... Lön efter 5 år...... |
7,500 |
1,000 |
450 |
2,574 |
11,524 |
|
7,500 |
600 |
1,000 |
450 |
2,574 |
12,124 |
|
Lön efter 10 år..... |
7,500 |
600 |
1,000 |
1,200 |
2,574 |
12,874 |
i Lund: |
||||||
Begynnelselön...... Lön efter 5 år ..... . |
7,500 |
— |
1,000 |
210 |
2,574 |
11,284 |
7,500 |
600 |
1,000 |
210 |
2,574 |
11,884 |
|
Lön efter 10 år..... |
7,500 |
600 |
1,000 |
1,020 |
2,574 |
12,694 |
I detta sammanhang vill jag erinra om en till Kungl. Maj:t ingiven framställning
angående s. k. övergångsavlöning åt professorn vid karolinska institutet
B. Gadeliits. Bemälde professor åtnjuter avlöning dels såsom överläkare
vid Stockholms hospital, dels såsom professor i psykiatri vid karolinska
institutet. Före år 1923 uppbar Gadelius i sistnämnda egenskap en
avlöning av 4,000 kronor, därav 3,000 kronor lön, som utbetalades månadsvis
i förskott, och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vilka utbetalades
månadsvis i efterskott. Vid 1922 års riksdag reglerades hans avlöningsförmåner,
därvid på överläkarbefattningen det för civilförvaltningen gällande
avlöningsreglementet kom att tillämpas och professorsavlöningen förvandlades
till ett arvode å 3,000 kronor. Med hänsyn till den i avlöningsreglementet
förutsatta efterskottsutbetalningen av avlöningen i stället för förutvarande
partiella förskottsutbetalning medgavs Gadelius jämlikt riksdagens
beslut i hans egenskap av överläkare rätt att vid ingången av januari 1923
i förskott uppbära ett belopp, motsvarande den lön, han i förskott skulle
hava uppburit, därest förutvarande avlöningsbestämmelser gällt. Fn motsvarande
bestämmelse gavs icke beträffande avlöningen såsom professor,
vilken såsom arvode kom att utbetalas helt i efterskott, och i anledning
härav har Gadelius anhållit om rätt för honom att för januari 1923 uppbära
den del av professorsavlöningen, han skulle erhållit, därest förutvarande
avlöningsbestämmelser för professuren varit gällande. Det belopp, varom
fråga är, belöper sig till 250 kronor. Denna framställning har av statskontoret
avstyrkts, varemot allmänna civilförvaltningens lönenämnd funnit
starka billighetsskäl tala för bifall till ansökningen. För egen del har jag
funnit skäl föreligga att tillstyrka densamma, och synes mig det erforderliga
beloppet kunna anvisas från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Därest någon erinran från riksdagens sida icke göres mot en dylik anordning,
har jag för avsikt att framdeles inför Kungl. Maj:t återupptaga denna fråga.
14
Kungl. Majds proposition Nr 109.
Tager jag nu i betraktande, hur kostnaderna skulle ställa sig vid ett bifall
till mitt ovan skisserade förslag, räknar jag härvid med följande siffror184
ordinarie professorer (universiteten i Uppsala och
Lund, karolinska institutet, rasbiologiska institutet, naturhistoriska
riksmuseet och tekniska högskolan) för
-
slagsvis ...................................kronor 255,600: —
E. o. professorerna greve Mörner och Ramström...... » 2,580: —
Överbibliotekarierna och akademiräntmästarna i Uppsala
och Lund förslagsvis......................... » 2,100: —
Summa kronor 260,280: —
Härtill kommer kostnaden för lönetillägg åt innehavarna av de under
allmänna indragningsstaten uppförda personliga professurerna, förslagsvis
beräknad till 10,000 kronor. Att för detta ändamål uppföra särskilt anslag
under elfte huvudtiteln eller öka förslagsanslaget under allmänna indragningsstaten
synes mig icke erforderligt, utan torde riksdagens medgivande
böra inhämtas, att ifrågavarande lönetillägg må från allmänna indragningsstaten
utgå till innehavarna av de personliga professurerna efter samma
grunder som beträffande ordinarie professorer.
Jag vill erinra därom, att bland ovan angivna 184 ordinarie professurer
icke är inräknad innehavaren av Oscar Ekmans professur i ortopedi vid
karolinska institutet. Med årsräntan av det till denna professur donerade
kapitalet har hittills bestritts ordinarie avlöning (7,500 kronor) och tillfällig
löneförbättring (1,000 kronor), men icke därå utgående dyrtidstillägg; för
vilket sistnämnda ändamål statsmedel tagits i anspråk. Då nu, efter vad
jag inhämtat, årsräntan i sig inrymmer möjlighet till utgående därur av
jämväl det provisoriska lönetillägg, varav denne professor i likhet med övriga
professorer bör komma i åtnjutande, har vid ovanberörda beräkning vederbörlig
hänsyn tagits till sistnämnda förhållande.
Enligt 1923 års riksdags beslut blevo allenast de ordinarie professorerna
delaktiga av det då medgivna lönetillägget. Jag har funnit skäl förefinnas
att ifrågasätta en utsträckt tillämpning av denna förmån till jämväl vissa
andra befattningshavare vid universiteten. De, som därvid synas mig böra
i främsta rummet komma i betraktande, äro laboratorerna och med dem
jämförliga befattningshavare. Kompetensfordringarna på dessa tjänster äro
relativt höga, och med hänsyn till den betydelsefulla del deras innehavare
taga i den akademiska undervisningen och det vetenskapliga arbetet vid
universiteten, finner jag fullt fog för att i nu förevarande sammanhang
medtaga detsamma. Ej minst ledes jag härvid också av den förhållandevis
låga — för vissa laboratorer osedvanligt låga — avlöning, som för närvarande
är dem beskärd.
Beträffande bedömande av storleken av det lönetillägg, som bör utgå till
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
senast omförmälda befattningshavare, tillåter jag mig först hänvisa till efterföljande
tablå, där dels nuvarande avlöningsförmåner äro upptagna, dels ock
de av högskolans löneregleringskommitté föreslagna lönerna äro angivna.
Sistnämnda kommitté har föreslagit, att samtliga laboratorer skola hänföras
till lönegraden B 16; med tillämpning av den i det föreslagna avlöningssystemet
ingående ortsgrupperingen skulle alltså till siffran olika lönebelopp
utgå till laboratorerna och med dem likställda vid olika universitet.
Avlöning |
Ålders- |
Tillfällig |
Dyrtids- |
||
enligt stat |
tillägg |
bättring |
tillägg |
||
Nuvarande avlöning: |
|||||
Laborator och prosektor inom |
|||||
medicinsk fakultet |
|||||
begynnelselön............. |
5,600 |
— |
950 |
2,161 |
8,711 |
slutlön.................. |
5,600 |
1,000 |
950 |
2,491 |
10,041 |
Laborator inom filosofisk fakul- |
|||||
tet, observator, föreståndaren |
|||||
för Lunds universitets entomo- |
|||||
logiska institution |
|||||
begynnelselön............. |
4,500 |
— |
900 |
1,782 |
7,182 |
slutlön. . . :.............. |
4,500 |
1,000 |
900 |
2,112 |
8,512 |
Löneregleringskommitténs förslag: |
|||||
vid universitetet i Uppsala |
|||||
begynnelselön............. |
8,100 |
— |
— |
1.296 |
9,396 |
slutlön.................. |
9,540 |
— |
— |
1,526 |
11,066 |
vid universitetet i Lund |
|||||
begynnelselön............. |
7,860 |
— |
— |
1,257 |
9,117 |
slutlön.................. |
9,300 |
— |
— |
1,488 |
10,788 |
vid karolinska institutet |
|||||
begynnelselön............. |
8,580 |
— |
— |
1,372 |
9,952 |
slutlön.................. |
10,020 |
— |
— |
1,536 |
11,556 |
För att förebygga ett föregripande av den definitiva löneregleringen synes
man vara nödsakad räkna med olika belopp vid de tre högskolorna. Laboratorerna
inom de filosofiska fakulteterna hava visserligen av löneregleringskommittén
föreslagits bliva i lönehänseende likställda med motsvarande befattningshavare
i de medicinska fakulteterna, men har jag icke funnit skäl
förefinnas att nu taga ställning till denna fråga, utan synes mig beträffande
nu ifrågasatt provisoriskt lönetillägg samma belopp böra ifrågakomma för
samtliga laboratorer, därvid till utgångspunkt bör tagas förhållandet mellan
nuvarande och föreslagen lön för de medicinska laboratorerna.
Vidare har jag icke funnit skäligt att beträffande nu förevarande befattningshavare
räkna med olika belopp allt efter vederbörandes tjänstålder.
Jag har funnit mig böra taga hänsyn endast till relationen emellan begyn
-
16
Kungl. Maj;ts proposition Nr 109.
nelselönerna. Då dessutom i samtliga fall maximigränsen för dyrtidstillägg
icke uppnås, har hänsyn vidare måst tagas därtill, att genom ökning av
nuvarande avlöning inclusive tillfällig löneförbättring med ett eventuellt provisoriskt
lönetillägg icke den sammanlagda avlöningen jämte dyrtidstillägg kommer
att överskrida den av kommittén föreslagna avlöningen jämte dyrtidstillägg.
I anslutning härtill har jag kommit till följande siffror, nämligen
510 kronor för laborator och med honom likställd befattningshavare i Uppsala,
samt 300 kronor, respektive 900 kronor för motsvarande tjänstinnehavare
i Lund samt vid karolinska institutet.
I anslutning härtill skulle avlöningsförmånerna för laboratorer in. fl. under
budgetåret 1924—1925 bliva följande:
Avlöning |
Alders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Proviso-riskt löne-tillägg |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
|
Laborator och prosek- |
||||||
tor inom medicinsk |
||||||
fakultet: |
||||||
i Uppsala: |
||||||
Begynnelselön ...... Slutlön............ |
5,600 5,600 |
1,000 |
950 950 |
510 510 |
2,329 2,574 |
9,389 10,634 |
i Lund: |
||||||
Begynnelselön...... |
5,600 |
— |
950 |
300 |
2,260 |
9,110 |
Slutlön........''.... |
5,600 |
1,000 |
950 |
300 |
2,574 |
10,424 |
i Stockholm: |
||||||
Begynnelselön...... |
5,600 |
— |
950 |
900 |
2,458 |
9,908 |
Slutlön............ Laborator och med så-dan likställd befattnings-havare inom filosofisk |
5,600 |
1,000 |
950 |
900 |
2,574 |
11,024 |
fakultet: |
||||||
i Uppsala: |
||||||
Begynnelselön...... |
4,500 |
— |
900 |
510 |
1,950 |
7,860 |
Slutlön............ |
4,500 |
1,000 |
900 |
510 |
2,280 |
9,190 |
i Lund: |
||||||
Begynnelselön...... |
4,500 |
— |
900 |
300 |
1,881 |
7,581 |
Slutlön............ |
4,500 |
1,000 |
900 |
300 |
2,211 |
8,911 |
Jämväl för en annan kategori befattningshavare anser jag mig böra i detta
sammanhang påkalla uppmärksamheten. Det är professorerna vid Chalmers
tekniska institut och med dem i avlöningshänseende likställda, det vill säga
professorn i arkitektur vid konsthögskolan, professorerna vid farmaceutiska
institutet och överlärarna vid gymnastiska centralinstitutet. Från Chalmers
tekniska institut har till Kungl. Maj :t framställning inkommit om beredande
17
Kung!. Maj:ts proposition Nr 109.
av ett tillfälligt lönetillägg åt professorerna därstädes. Jag har också funnit
starka skäl tala för att i nu förevarande sammanhang medtaga nu senast
omförmälda grupp av professorer och med dem likställda.
Nuvarande och av högskolornas löneregleringskommitté föreslagna avlöningsförmåner
framgå av följande tablå. I löneregleringsförslaget äro nu ifrågavarande
befattningshavare hänförda till lönegraden B 18, varvid jämväl ortsgrupperingsprincipen
skulle komma till tillämpning. Därvid må dock erinras,
att kommittén för professorn i arkitektur vid konsthögskolan föreslagit placering
i lönegraden B 20; i nu förevarande sammanhang har jag emellertid
ansett mig böra utgå från en placering i B 18 av samtliga nu ifrågavarande
befattningshavare.
Avlöning |
Ålders- tillägg |
Tillfällig löneför- bättring |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
|
Nuvarande avlöning: |
|||||
begynnelselön............. |
6,400 |
— |
1,000 |
2,442 |
9,842 |
slutlön.................. Löncregleringskommitténs förslag: |
6,400 |
600 |
1,000 |
2,574 |
10,574 |
begynnelselön........... |
9,540 |
— |
— |
1,526 |
11,066 |
slutlön.........’....... |
10,980 |
— |
— |
1,536 |
12,516 |
i Göteborg |
1,488 |
10,788 |
|||
begynnelselön........... |
9,300 |
— |
— |
||
slutlön................ |
10,740 |
— |
— |
1,536 |
12,276 |
I anslutning till vad jag i tillämpliga delar ovan anfört beträffande laboratorerna
vid universiteten tillstyrker jag, att det provisoriska lönetillägget
till nu förevarande professor och överlärare i Stockholm må utgå med
1,020 kronor och till professor i Göteborg med 810 kronor.
Avlöningsförmånerna för senast bemälda befattningshavare skulle sålunda
för budgetåret 1924—1925 bliva följande:
Avlöning |
Ålders- tillftgg |
Tillfällig löneför- bättring |
Proviso-riskt löne-tillägg |
Dyrtids- tillägg |
Summa |
|
i Stockholm: Begynnelselön ...... Slutlön............ |
6,400 6,400 |
600 |
1,000 1,000 |
1,020 1,020 |
2,574 2,574 |
10,994 11,594 |
i Göteborg: Begynnelselön ...... Slutlön............ |
6,400 6,400 |
600 |
1,000 1,000 |
810 810 |
2,574 2,574 |
10,784 11,384 |
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt. 81 höft. (Nr 109—110.)
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
Kostnaderna för ett provisoriskt lönetillägg till senast berörda personal -
grupper kunna beräknas till följande belopp:
Laboratorer m. fl..............................kronor 7,000: —
Professorer vid Chalmers tekniska institut m. fl........ » 16,000: —
Summa kronor 23,000
Lägges härtill det för de ordinarie professorerna vid universiteten m. fl.
ovan angivna beloppet av 260,280 kronor, erhålles en totalsumma av 283,280
kronor, vilken synes mig, avrundad till 283,000 kronor, böra erhålla karaktär
av förslagsanslag. Jag vill erinra om att i statsverkspropositionen för ändamålet
beräknats 271,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat av chefen för
finansdepartementet lära medel för täckande av skillnaden mellan nämnda två
belopp, uppgående till 12,000 kronor, kunna beredas å budgeten.
I avseende å grunderna för utgående av det nu ifrågasatta lönetillägget
synes mig allenast böra föreskrivas, att 2/3 skola betraktas såsom lön
och 7s såsom tjänstgöringspenningar och att i övrigt i tillämpliga delar
skall gälla vad som kan komma att föreskrivas ifråga om utgående av tillfällig
löneförbättring för budgetåret 1924—1925.
Till sist vill jag i detta sammanhang framhålla, att jag gärna skulle hava
sett, att delaktigheten av det nu ifrågasatta tillfälliga lönetillägget blivit utsträckt
jämväl till andra personalgrupper. Jag tänker därvid närmast på de
vid universitetsbiblioteken och vid universitetens kanslier ock drätselverk anställda
befattningshavarna. Framställning i detta syfte har ock gjorts från
befattningshavare vid Uppsala universitet. Att så emellertid nu ej skett beror
företrädesvis på följande omständighet. Det löneregleringsförslag, jag i
avseende å professorerna och laboratorerna uppställt såsom maximigräns för
det nu ifrågasatta tillägget, förutsätter för tjänstemännen vid universitetsbiblioteken
och universitetsförvaltningen en utsträckning av arbetstiden per
dag. En föreskrift i detta hänseende torde emellertid ej böra knytas vid
ett provisoriskt lönetillägg utan synes böra förbindas först med en definitiv
lönereglering. Bringas avlöningarna nu upp i ungefärlig nivå med löneregleringsförslaget,
utan att tjänstgöringstiden ökas, kan vid den definitiva
regleringen och eventuellt därmed förenad utsträckt arbetstid i realiteten inträda
en lönesänkning, som givetvis bör undvikas. Men även enligt nu gällande
avlönings- och dyrtidstilläggsbestämmelser äro ifrågavarande befattningshavare
i stort sett, om man räknar efter ersättningen för tjänstgöringstimme,
icke alltför oförmånligt ställda i jämförelse med motsvarande befattningshavare
vid reglerade verk.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1924—den 30 juni
1925 må, utöver tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt
lönetillägg
Kungl. Maj:ts proposition Nr 109.
19
till ordinarie professor vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska institutet, föreståndaren för statens institut
för rasbiologi, intendent vid naturhistoriska riksmuseet
samt professor vid tekniska högskolan med 900 kronor,
därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår, som
berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,800
kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika
tjänstår, innehavarna av professurerna i praktisk teologi vid
universiteten i Uppsala och Lund härvid dock undantagna;
till extra ordinarie professorn i medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala greve C. T. Mörner med
1,020 kronor och till f. d. extra ordinarie professorn i anatomi
därstädes, prosektorn O. M. Ramström med 970
kronor;
till överbibliotekarie och räntmästare vid universiteten i
Uppsala och Lund med 450 kronor vad angår befattningshavare
vid universitetet i Uppsala och med 210 kronor vad
angår befattningshavare vid universitetet i Lund, därest
vederbörande äger intill tio sådana tjänstår, som berättiga
till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,200 kronor vad
angår befattningshavare vid universitetet i Uppsala och med
1,020 kronor vad angår befattningshavare vid universitetet
i Lund, därest vederbörande äger tio eller flera dylika
tjänstår;
till ordinarie laborator, prosektor och observator vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet
ävensom till föreståndaren för den zoologiska institutionens
i Lund entomologiska avdelning med 510 kronor till dylik
befattningshavare vid universitetet i Uppsala, med 300 kronor
till dylik befattningshavare vid universitetet i Lund
samt med 900 kronor till dylik befattningshavare vid karolinska
institutet;
till professorn i arkitektur vid konsthögskolan, professor
vid farmaceutiska institutet och vid Chalmers tekniska institut
samt överlärare vid gymnastiska centralinstitutet med
1,020 kronor till dylik befattningshavare vid konsthögskolan,
farmaceutiska institutet och gymnastiska centralinstitutet
samt med 810 kronor till dylik befattningshavare vid
Chalmers tekniska institut;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses
motsvara lön och Vs tjänstgöringspenningar och skolande
i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som må komma
att utfärdas i fråga om tillfällig löneförbättring för budget
-
20
Kungl. Majds proposition Nr 109.
året 1924—1925 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
;
dels medgiva, att till f. d. extra ordinarie professorn Ramström
må för tiden den 1 juli 1923—den 30 juni 1924
utgå, utöver tillfällig löneförbättring, ett tillfälligt lönetilllägg
med 600 kronor;
dels för nu angivna ändamål för budgetåret 1924—1925
under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av
283,000 kronor;
dels ock medgiva, att till innehavare av personlig professur
vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid karolinska
institutet må för tiden den 1 juli 1924—den 30 juni
1925, utöver tillfällig löneförbättring, från allmänna indragningsstaten
utgå ett provisoriskt lönetillägg efter de grunder,
som ovan angivits i fråga om ordinarie professor vid universiteten
och karolinska institutet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom
förordna, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C. d’Albedyhll.