Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
Nr 105.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel
till gäldande av statens anstalts för pensionering av folkskollärare
to. fl. förvaltningskostnader; given Stockholms
slott, den 14 mars 1.924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam. Cl ason.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Tryggek, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Clason, anför härefter:
Organisationen av statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
är väsentligen fastställd genom kungörelsen den 22 juni 1911 (bihang nr 36)
angående ny stat för folkskollärarnas pensionsinrättning m. m. Den genom
denna kungörelse fastställda ordinarie stat med däri sedermera vidtagna förändringar
eller därtill gjorda tillägg skall jämlikt 1919 års riksdags beslut
och Kungl. Maj:ts instruktion den 31 december 1919 (nr 877) för styrelse
och befattningshavare vid statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. från och med den 1 januari 1920 tillsvidare gälla för sistnämnda anstalt.
Anstalten förvaltas av en styrelse, bestående av ordförande och tre
Ytterligare
medel till
gäldande av
statens anstalts
för
pensionering
av folkskollärare
m. fl.
förvaltningskostnader.
s
Kungi. Maj-.ts proposition Nr 105.
ledamöter, av vilka en tillika är direktör för anstalten. Staten upptager därjämte
följande befattningshavare, nämligen 1 sekreterare, tillika ombudsman,
1 tjänsteman av andra lönegraden, tillsvidare kassör, 2 tjänstemän av första
lönegraden, tillsvidare bokhållare, 1 kvinnligt biträde av tredje graden, 2
kvinnliga skrivbiträden av andra graden, samt 1 vaktmästare.
Förutom arvoden och avlöningar åt omförmälda befattningshavare samt
särskilda belopp till ålderstillägg och expenser upptager staten ett anslag av
10,000 kronor till vikariatsersättningar, arvoden åt amanuenser och extra
biträden samt flitpenningar åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie
vaktmästare.
Utöver de i staten uppförda medel utgår därjämte, jämlikt beslut av 1919
och 1920 års riksdagar, av de under styrelsen för anstalten ställda medel
årligen tillhopa 15,000 kronor till gäldande av anstaltens förvaltningskostnader.
I skrivelse den 19 augusti 1921 har styrelsen för anstalten — med förmälan
bland annat att med hänsyn till de från anstaltens tillkomst ökade
göromålen den i lönestaten upptagna ordinarie personalen befunnits otillräcklig
och därför måst förstärkas med extra personal, nämligen 2 extra
bokhållare, 3 amanuenser, 4 kvinnliga biträden och 1 vaktmästare — gjort
framställning beträffande organisationen av den hos anstalten tjänstgörande
personalen samt rörande densammas avlöningsförhållanden.
I sådant avseende har styrelsen framlagt två alternativa förslag. Det ena
alternativet, innebärande en mera genomgripande förändring av anstaltens
organisation, innefattar huvudsakligen omändring av anstaltens direktörstjänst
till en överdirektörsbefattning av högre grad, inrättande av vissa nya tjänster
såsom en byråchefstjänst och en förste aktuarietjänst samt ändring av befattningen
såsom sekreterare och ombudsman till en byrådirektörstjänst ävensom
överförande av en del redan befintliga extra befattningar till ordinarie
tjänster. Enligt det andra, mindre genomgripande alternativet skulle direktörst
jänsten höjas till överdirektörstjänst av lägre grad samt en förste aktuarietjänst
nyinrättas, varjämte vissa extra befattningar skulle ombildas till
ordinarie tjänster. Enligt styrelsens åsikt borde det mera omfattande förslaget
snarast möjligt genomföras. Styrelsen hade visserligen icke förbisett,
att denna omorganisationsfråga, om ock motiverad av det nuvarande behovet,
möjligen kunde anses stå i visst samband med frågan om det civila pensionsväsendets
centralisering och därför kunde finnas böra tills vidare anstå
till dess den senare frågan kommit närmare sin lösning och i sammanhang
därmed en fullständigare och mera definitiv organisation kunde genomföras.
Ett sådant uppskov funne styrelsen sig dock icke kunna tillråda. I avbidan
på eu dylik organisation hemställde styrelsen emellertid, att i allt fall det såsom
det andra alternativet framlagda förslaget måtte genomföras och att i
sammanhang därmed avlöningarna för samtliga ordinarie befattningar bestämdes
i överensstämmelse med avlöningsreglementet den 22 juni, 1921 (nr
451), för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen.
Pensionsanstaltens ifrågavarande framställning överlämnades enligt beslut
den 13 september 1921 till 1902 års löneregleringskommitté för att tagas
Kungl. Maj-.ts proposition Kr 105.
9
under övervägande i samband med förut lämnat uppdrag angående anstalten.
Kommittén liar den 20 april 1922 yttrat sig i ämnet, varefter på grund
av remisser utlåtanden i ärendet avgivits den 26 juli 1923 av statskontoret
och den 6 november 1923 av statens besparingskommitté.
Löneregleringskommittén erinrar i sitt berörda utlåtande bland annat därom,
att Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 tillsatt en kommitté för verkställande
av utredning av vissa till pensionsväsendet börande frågor och att det
uppdrag, som lämnats nämnda pensionskommitté, jämväl avsåge frågor, som
kunde hava samband med spörsmålet om centralisering i större eller mindre
omfattning av det statsunderstödda pensionsväsendet. Då, såsom anstaltens
styrelse även själv påpekat, anstaltens mera definitiva organisation vore beroende
på centraliseringsspörsmålets lösning, både kommittén ansett frågan
om en mera omfattande omorganisation av anstalten böra tills vidare anstå.
Med denna sin uppfattning ansåge dock löneregleringskommittén hinder icke
böra möta, att redan nu — i sammanhang med en lönereglering i enlighet
med avlöningsreglementet för statsdepartement med flera verk — företoges
vissa mindre organisationsförändringar, särskilt sådana, som avsåge ombildning
av befintliga extra befattningar till ordinarie tjänster, under förutsättning
emellertid att nödig varsamhet därvid iakttoges. I anslutning härtill
har ock kommittén föreslagit utökning av anstaltens ordinarie personal i
mindre omfattning.
Statskontoret har i likhet med löneregleringskommittén ansett, att med
den definitiva organisationen av anstalten bör anstå i avvaktan på lösningen
av frågan om det statliga pensionsväsendets centralisering. Av samma anledning
finner statskontoret även, att stor försiktighet bör iakttagas vid extra
befattningars förändring till ordinarie tjänster. I princip har statskontoret
emellertid givit sin anslutning till de av löneregleringskommittén föreslagna
utvidgningarna.
Därjämte har statskontoret yttrat bland annat:
I anledning av att styrelsen för anstalten framhållit, att den för närvarande
till anstaltens förfogande stående personalen vore otillräcklig för fyllandet
av anstaltens arbetsuppgifter, får statskontoret anföra, att det givetvis
bör vidtagas åtgärder för att anstalten må komma i åtnjutande av nödig
arbetskraft; och torde vid en höjning av anslaget till avlöningar åt icke
ordinarie tjänstemän m. m. anstalten bliva i stånd att avhjälpa ifrågavarande
olägenhet.
Statens besparingskommitté har avstyrkt såväl den ifrågasatta mera genomgripande
förändringen av anstaltens organisation som ock den av löneregleringskommittén
och statskontoret förordade begränsade utvidgningen av anstaltens
ordinarie tjänstepersonal.
Besparingskommittén har anfört följande:
Av de skäl, löneregleringskommittén och statskontoret anfört, anser även
statens besparingskommitté, att det av anstaltens styrelse framlagda förslaget
till anstaltens definitiva organisation icke för närvarande bör upptagas till
behandling.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 77 käft. (Kr 101—105.) ''2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
Departe
mentschefen.
Beträffande styrelsens alternativt framställda mera begränsade förslag anser
kommittén visserligen att, om vid frågans bedömande hänsyn tages enbart
till behovet av arbetskrafter inom ifrågavarande anstalt, de sparsamhetskrav,
kommittén har att göra gällande, icke skäligen i detta fall borde
utgöra hinder för att vissa hos anstalten anställda extra befattningshavare,
vilka fullgöra arbete av fullt konstant natur, redan nu överföras på ordinarie
stat i den utsträckning, som av löneregleringskommittén och statskontoret
tillstyrkts. Men då för närvarande rörande åtskilliga områden inom statsförvaltningen
pågår en undersökning om möjligheten till indragning av
tjänster, och därav kan föranledas behov av förflyttning av ordinarie tjänstinnehavare
från andra håll, synes det mindre lämpligt att just vid nuvarande
tidpunkt inom ett visst verk öka antalet ordinarie tjänstinnehavare;
vadan kommittén anser sig för närvarande icke böra tillstyrka den föreslagna
utvidgningen inom anstalten ens i den begränsade omfattning, löneregleringskommittén
och statskontoret förordat.
Slutligen har anstaltens styrelse inkommit med åtskilliga skrifter i ärendet.
I likhet med statens besparingskommitté anser jag de föreslagna utökningarna
av anstaltens ordinarie tjänstepersonal icke för närvarande böra genomföras
ens i den mera begränsade omfattning, som av löneregleringskommittén
och statskontoret förordats. Mina skäl härför äro dels att frågan om det civila
pensionsväsendets centralisering ännu är svävande, dels att för närvarande
pågår en av det statsfinansiella läget påkallad undersökning rörande möjligheter
till indragning av tjänster inom statsförvaltningen och därav eventuellt
föranledda omflyttningar av ordinarie tjänster från ett arbetsområde
till ett annat. På grund av svårigheterna att nu överblicka, huru förhållandena
komma att gestalta sig och vilka förändringar de kunna medföra
för pensionsanstalten, synes mig icke heller eu nyreglering av den nuvarande
tjänstepersonalens löneförhållanden enligt 1921 års lönebestämmelser för närvarande
böra vidtagas.
Då jag emellertid av den förebragta utredningen funnit ådagalagt, att
anstaltens nuvarande arbetskrafter icke äro tillräckliga för att anstalten skall
kunna utan större svårigheter fylla sina arbetsuppgifter, vilka år från
år företett en avsevärd tillväxt, torde möjlighet böra beredas anstalten
att genom anlitande av extra arbetskrafter till erforderligt antal fylla det
mest trängande behovet av ökad personal, vilket närmast synes kräva anställande
av ytterligare två kvinnliga befattningshavare och en bokhållare.
Detta synes lämpligen böra ske genom en höjning av det förvaltningsanslag,
för närvarande sammanlagt 15,000 kronor, som utgår från de under
styrelsen för anstalten ställda medel. En höjning av berörda belopp med
10,000 kronor synes mig härutinnan för närvarande vara tillräcklig. Det nya
förvaltningsbidraget torde, liksom tidigare beviljade dylika bidrag, böra stå
till anstaltens förfogande på sätt anstalten prövar för ändamålet lämpligt.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
att, utöver de i staten för statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. uppförda medel samt förut anvisade
15,000 kronor till förvaltningskostnader, må av de under
styrelsen för anstalten ställda medel utgå ett årligt belopp
av 10,000 kronor till gäldande av förvaltningskostnader.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet'' Kronprinsen-Regenten bifalla ävensom
förordna, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hemming Gadd.