Kungl. Maj:ls proposition nr 101.

19

Nr 101.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjning
fö>’ ar 1924 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare
och lånt brevbär are utgående understöd; given
Stockholms slott den 7 mars 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Liibeck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygge», ministern för utrikes ärendena friherre Marks von
Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,
Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:

Riksdagen har under åren 1919—1923 medgivit, att till sådana f. d. poststationsföreståndare
och lantbrevbärare, som frånträtt sina befattningar före
1918 års ingång och vilka åtnjöte understöd för sin återstående livstid av
det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor
och understöd, finge av postmedel utbetalas en förhöjning av vederbörande
tillkommande understöd, för år 1919 med 35 procent, för vart och
ett av åren 1920''—1922 med 50 procent och för år 1923 med 40 procent av

521 24

Gcneralpost etyrelsen.

Statskontoret.

Departements chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

understödsbeloppet. Anledningen till förenämnda beslut liar varit, att ifrågavarande
befattningshavare med hänsyn till verkställda avlöningsregleringar
kommit i en betydligt ogynnsammare ställning med avseende å understödsbidragens
storlek än de motsvarande befattningshavare, som avgått efter
ingången av år 1918.

Generalpoststyrelsen har nu hemställt, att jämväl under år 1924 måtte
till ifrågavarande befattningshavare utgå liknande förhöjning å dem tillkommande
understöd. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande:

o »Då den nedgång i prisnivån, som nästlidet år kunde förmärkas och vilken
då föranledde statsmakterna att sänka förhöjningen av understöden från 50
till 40 %, numera icke gör sig med samma styrka gällande, synes det generalpoststyrelsen
skäligt, att förhöjningen av här omhandlade understöd för år
1924 utgår med enahanda procent som för år 1923.

Ett särskilt skäl att icke för hastigt sänka ifrågavarande tillägg till understödet
ligger däri, att tillägget avser att i sig inrymma jämväl en pensionsreglering.
Ett av de motiv för tilläggets beviljande, som vid ärendets första
riksdagsbehandling år 1919 anfördes, var nämligen ett av generalpoststyrelsen
lämnat meddelande om vidtagna regleringar, i kraft av vilka högre ersättningar
från 1918 års början kommit poststationsföreståndare och lantbrevbärare
till del och varigenom sådan funktionär, vilken avgår efter sagda
tidpunkt, erhåller ett understödsbelopp, som, beräknat på den högre ersättningen,
lämnar en vida större och sitt ändamål mer motsvarande ekonomisk
lijälp än de äldre understöden.

Kostnaden för tillägget kräver intet särskilt anslag i det att detsamma,
utgående med 40 % av understödet, kan för år 1924 beräknas uppgå till
allenast cirka 7,500 kronor.»

Generalpoststyrelsen har med stöd härav hemställt, att förhöjningen av
ifrågavarande understöd måtte jämväl för år 1924 bestämmas till 40 procent.

I utlåtande den 20 september 1923 har statskontoret förklarat sig icke
hava något att erinra mot generalpoststyrelsens framställning.

Då de skäl, som föranlett förhöjning av understöden åt ifrågavarande
befattningshavare under tidigare år, alltjämt torde kvarstå, anser jag mig
böra tillstyrka, att sådan förhöjning må utgå jämväl för år 1924. Under
senaste året hava levnadskostnaderna sjunkit allenast obetydligt. Med hänsyn
härtill och i betraktande av att ifrågavarande förhöjning icke är att helt
jämställa med dyrtidstillägg i egentlig mening, torde någon ytterligare minskning
av förhöjningen icke nu böra vidtagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till sådana f. d. poststationsföreståndare och lantbrevbärare,
som frånträtt sina befattningar före 1918 års ingång
och vilka åtnjuta understöd för sin återstående livstid av
det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget
till livräntor och understöd, må under år 1924 av
postmedel utbetalas förhöjning med fyrtio procent av vederbörande
tillkommande understöd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

21

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krmemtierna.

521 24 3

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 14 haft. (Nr 99—101.)