Statsutskottets utlåtande Nr 83.
I
Nr 83.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1!)24, kl. 5.80 e. in.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag
till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret
1921—1925 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925 hade
Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 9, 10 och 11) föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet i riksstaten beräkna
dels ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån till 269,400
kronor,
dels till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet ett extra
anslag av 16,000 kronor,
dels ock till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning ett extra reservationsanslag
av 87,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars
1924 dagtecknad proposition, nr 169, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor,
dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa
ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet
16,000 kronor,
än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår har riksdagen beviljat till upprätthållande av
statistiska centralbyråns verksamhet ett extra anslag å samma belopp som
det nu äskade samt till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning ett
extra reservationsanslag, likaledes av enahanda storlek som det nu föreslagna.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i
Karlskrona m. fl. väckt motion, nr 430, vari hemställts,
Bihang till riksdagens protokoll 1924. (i samt 42 höft. (Nr 83—84.) 1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 83.
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 169, måtte
besluta att
dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp 269,400 kronor;
dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa
ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet 38,000
kronor,
än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Statistiska centralbyrån hemställde i skrivelse den 1 september 1923 till
finansdepartementet om äskande hos riksdagen av ett anslag av 28,500 kronor
på extra stat för budgetåret 1924—1925 för personal vid statistiken över
riksdagsmannavalen 1924. Sedan nämnda hemställan gjorts, anmodades byrån
av chefen för finansdepartementet att avgiva förslag till omläggning av statistiken
ifråga, i syfte att nedbringa kostnaderna för densamma. Sådant förslag
överlämnades sedermera av byrån, innefattande dels att ur nämnda statistik
kunde uteslutas uppgifterna om yrkesfördelning hos de röstberättigade
och de i valet till riksdagens andra kammare deltagande och dels att röstlängdernas
insändande till byrån icke krävdes och sålunda grunda statistiken
uteslutande på av respektive länsstyrelser insända uppgifter ävensom valprotokollen.
Till de i denna senare skrivelse från byrån uppskisserade tankarna
har departementschefen anslutit sig. Kostnaden för en sålunda förenklad
statistik över riksdagsmannavalen skulle, enligt statistiska centralbyråns
beräkning, stanna vid högst 6,000 kronor, vilken summa ingår i
departementschefens äskande ''till upprätthållande av statistiska centralbyråns
verksamhet’.
I sin den första september 1923 till vederbörande departement gjorda framställning
erinrade statistiska centralbyrån om ett yttrande rörande statistiken
över riksdagsmannavalen, som gjorts av statistikssakkunniga i dess betänkande,
vari det heter härom (yttrande återgivet i prop. 169, sid. 12):
’Då sakkunniga icke ha för avsikt att föreslå några inskränkningar i denna
synnerligen viktiga statistik eller i dess utgivande, må redogörelse för innehållet
och omfattningen inskränkas till påpekandet, att berättelsen vid sidan
av sitt politisk-statistiska innehåll även är av mera allmänt statistiskt intresse.
Sålunda innehåller berättelsen en statistik över yrken, grundad på
röstlängdernas uppgifter — — — vilken statistik från vissa viktiga synpunkter
kompletterar den ur folkräkningarna erhållna allmänna yrkesstatistiken.
’
För egen del förklarar centralbyrån sig icke ha anledning ifrågasätta
någon inskränkning i den hittillsvarande omfattningen av statistiken över
riksdagsmannavalen.
Då, som i propositionen erinras om, alltsedan författningsreformen 1918
genomfördes, riksdagen anslagit medel för här omtalade valstatistik, synes
det oss vara mindre lämpligt att nu ens tillfälligtvis inskränka densamma
på sätt i propositionen förutsättes. De besparingar för statskassan, ett bifall
till Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära, torde bliva så begränsade, att fördelarna
därav icke torde kunna uppväga de bestämda olägenheter, som skulle
uppstå genom att valstatistiken presenteras i ett alltför bristfälligt och summariskt
skick. Ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag skulle, som också
i propositionen påpekas, leda till ökat arbete med ifrågavarande uppgifter
Statsutskottets utlåtande Nr 83. 3
inom länsstyrelserna, som naturligt kommer att kräva ökade utgifter till
arbetspersonalen. Huruvida arbetet med den nu förutsatta inskränkta valstatistikens
ordnande, uppdelat på statistiska centralbyrån och länsstyrelserna,
blir för statsverket billigare än om nämnda statistik i den omfattning, som
hittills skett, utföres ensamt inom statistiska centralbyrån, torde icke vara
klarlagt därigenom att anslaget till sin storlek förändras i budgeten. Vi
hålla därtill före, att det knappast är lämpligt att pålägga länsstyrelserna
denna nya arbetsuppgift.
Det är måhända mindre lämpligt att till de skäl, som redan anförts mot
ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt, anföra ett politiskt
sådant, men vi tillåta oss likväl detta. Den del av valstatistiken, som genom
ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag åtminstone för tillfället skulle utmönstras,
är uppgifterna om yrkesfördelningen bland de i andra-kammarvalen deltagande
av de röstberättigade. Så vitt vi förstå, äro dessa statistiska uppgifter
av den natur, att de alldeles förlora sitt värde, därest de icke bliva tillgängliga
efter varje val. Denna del av valstatistiken belyser nämligen vad vi
skulle vilja kalla den politiska rörligheten från val till val bland väljarna.
Den pekar ut från val till val väljarnas svaga punkter och ger sålunda en
god vägledning åt partierna i deras valarbete. Enligt vår mening borde
intet parti ha något att invända mot att en sådan vägledning möjliggöres
genom ett fortsatt bibehållande av yrkesfördelningen inom valstatistiken.
Enligt vår mening bör alltså valstatistiken uppgöras så, som i statistiska
centralbyråns skrivelse den 1 september 1923 förutsattes, och medel för ändamålet
av riksdagen beviljas.»
Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser upptagande av ordinarie anslaget
till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp har icke givit utskottet
anledning till erinran och har utskottet likaledes ansett sig böra tillstyrka
anvisandet av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till arvoden åt
personal vid 1920 års folkräkning, 87,000 kronor, eller sålunda samma belopp,
som anvisats såväl för år 1922 som för innevarande budgetår.
Vad däremot extra anslaget till upprätthållande av statistiska centralbyråns
verksamhet angår, från vilket anslag enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
bestridas kostnaderna för, bland annat, personal vid statistiken över riksdagsmannavalen
1924, har utskottet funnit sig icke kunna ansluta sig till förslaget
härutinnan. Vad nämnda statistik angår, hade, såsom propositionen
utvisar och i ovanberörda motion erinrats, statistiska centralbyrån i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 1 september 1923 hemställt, att för upprättande av
densamma i den omfattning, som hittills ägt rum med dylik statistik, ett
anslag å 28,500 kronor måtte äskas hos riksdagen. Sedan emellertid departementschefen
anmodat statistiska centralbyrån att avgiva förslag till omläggning
och förenkling av statistiken ifråga i syfte att nedbringa kostnaderna
för densamma, bär centralbyrån i skrivelse den 7 november 1923 avgivit
sådant förslag, därvid centralbyrån anfört, att den inskränkning i valstatistiken,
som syntes ligga närmast till hands, vore uteslutande av uppgifterna
om yrkesfördelning hos de röstberättigade och de i valet till riksdagens andra
kammare deltagande. Under förutsättning att yrkesuppgifterna icke bearbetades
men att likväl röstlängderna såsom vid föregående tillfällen införd
-
Utskottets
yttrande.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 83.
rades, skulle emellertid kostnaderna fortfarande bliva ganska avsevärda. På
giund härav hade det synts statistiska centralbyrån böra tagas under övervägande,
huruvida det icke vore skäl att taga steget fullt ut och för denna
gång icke kräva röstlängdernas insändande utan grunda statistiken uteslutande
på av respektive länsstyrelser insända uppgifter ävensom valprotokollen.
Till sistberörda av statistiska centralbyrån framlagda alternativ har departementschefen
anslutit sig. I likhet med motionärerna, kan utskottet icke dela
denna departementschefens mening utan har utskottet, på sätt statistiska
centralbyrån i sin förstberörda skrivelse anfört och av motionärerna framhållits,
ansett någon inskränkning i statistiken ifråga icke böra äga rum.
Med hänsyn till det värde, denna statistik ur flera synpunkter måste anses
äga och den ringa kostnadsbesparing för statsverket en begränsning av statistiken
skulle medföra, har utskottet sålunda i denna del ansett sig böra
biträda motionärernas förslag. Mot förslaget om att anslaget förändras till
reservationsanslag har utskottet ej haft något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kung}. Maj:ts förevarande
proposition och med bifall till ovanberörda motion
II: 430,
I) i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till statistiska centralbyrån med
oförändrat belopp, 269,400 kronor; samt
II) för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
anvisa
a) till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet
38,000 kronor; och
b) till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning
87,000 kronor.
Stockholm den 13 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvurnzelius, A. C. Lindblad, C. .1. C. Smärtz,
O. U. It. Olsson, C. P. i''. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Berggult, .1. (i. Walles,
I- A. Hallin, J. Jeansson och I. Bergman i Tännäs;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Håstoek, K. 1''. ligdén, A. Wiklund, S.
Bengtsson i Norup, C. It. Jansson i Falun, L. .1. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
J. Jönsson i Revinge, J. D. Norman, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, A. E. Ljungberg
och S. Persson i Fritorp.
Reservation
av herrar E. A. Hallin, J. Jeansson, 1. Bergman i Tännäs och 0. Olsson
i Kullenbergstorp, som ansett utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»De särskilda förslag, Kungl. Maj:t i ifrågavarande proposition förelagt
riksdagen, har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså tillstyrka
anvisandet av de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen.
Vad särskilt beträffar frågan om anordnandet av statistiken över riksdagsmannavalen,
delar utskottet departementschefens uppfattning därom, att densamma
bör omläggas och förenklas. Det av statistiska centralbyrån uppgjorda
och i propositionen förordade förslaget i detta hänseende har ock
synts utskottet vara av beskaffenhet att kunna godtagas och anser utskottet
sålunda, i likhet med departementschefen, att de upplysningar, som genom
denna omläggning och förenkling ej komma att stå till buds, icke kunna
vara av den vikt, att de uppväga den avsevärt ökade kostnad, som ett bibehållande
av statistiken i dess nuvarande omfattning medför. Med hänsyn
härtill och i betraktande av de begränsningar i anslag, som på grund av
den statsfinansiella situationen måst å skilda områden vidtagas, kan utskottet
alltså icke biträda motionärernas yrkande.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och med avslag å ovanberörda motion
II: 430, i vad densamma skiljer sig från propositionen,
I) i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till statistiska centralbyrån med
oförändrat belopp, 269,400 kronor, samt
II) för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
anvisa
a) till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet
16,000 kronor, och
b) till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning
87,000 kronor.»