Statsutskottets utlåtande Nr 62.
1
Nr 62.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1924 kl. Vald f. m.
Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkterna
117, 121 och 122 av åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
angående kommunala mellanskolor, lönetillägg
åt lärarännor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
samt tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken
ävensom en i anledning av framställningen
rörande kommunala mellanskolor väckt motion.
(2:a avd.)
1:°)
I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 hade
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet’
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln, under punkt 117, föreslagit riksdagen att
dels besluta sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de
av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunder för utgående av statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola (riksdagens
skrivelse den 19 juni 1918, nr 394 s. 80), att för parallellavdelning från —
utöver till skolan utgående statsunderstöd med 11,200 kronor för år — efter
prövning i den ordning, Kungl. Maj:t bestämde, utgå statsunderstöd med ett
belopp av 2,800 kronor för år;
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu
1,100,000 kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr A. Ljungberg väckt motion (nr 30),
hade hemställts, att riksdagen måtte avslå den under punkt 117 i åttonde
huvudtiteln föreslagna ändringen i nu gällande grunder för utgående av
statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola,
och således bibehålla nuvarande bestämmelser.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 36 käft. (Nr 62.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
I sitt utlåtande, nr 34, punkt 1, hade statsutskottet hemställt att riksdagen
måtte, i anledning av Kungl. Majds förslag och herr Ljungbergs
ovanberörda motion,
dels besluta sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de
av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunder för utgående av statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola (riksdagens
skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, sid. 81), att — utöver till skolan utgående
statsunderstöd med 11,200 kronor för år — statsunderstöd med 2,800
kronor för år till parallellavdelning finge utgå till högst så stort antal parallella
klassavdelningar, som uppkomme vid iakttagande därav, att minst 35
lärjungar komme på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning
upprättades inom densamma, dock att, där bristande lokalutrymmen
hide oöverkomliga hinder i vägen, sagda antal kunde efter skolöverstyrelsens
beprövande begränsas till minst 30;
dels beträffande läsåret 1924—1925 besluta följande övergångsstadgande:
Därest vid någon skola en tillämpning av nyss angivna bestämmelse skulle
medföra, att, även sedan eventuellt anställda timlärare entledigats, jämväl
sådan extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,
vilken i denna egenskap under minst två läsår innehaft anställning
vid skolan, må efter skolöverstyrelsens beprövande jämkning i avseende å
ovan angivna lärjungeantal vidtagas därhän, att entledigande av dylik extra
ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring icke behöver under nämnda
läsår äga rum; ägande Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av detta övergångsstadgande må befinnas erforderliga;
dels och öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor
nu 1,100,000 kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor.
Utskottets yttrande var av följande lydelse:
»Enligt gällande bestämmelser beträffande kommunala mellanskolor utgå
särskilda statsbidrag till själva skolan och till parallellavdelning av årsklass.
I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar är föreskrivet, att sådant
bidrag inom varje årsklass må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar
av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att minst
30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma. Då delning av årsklass på sålunda angivet
sätt kommer till stånd, uppstår emellertid ett ytterligare behov av lärarkraft,
och varje delnings konsekvens är också i regel anställandet av en extra ordinarie
lärare vid skolan. Statsbidragen till parallellavdelningar hava följaktligen
kommit att stiga till jämförelsevis betydande belopp.
Kungl. Majds föreliggande förslag innebär närmast, på sätt framgår av
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet, eu ändring i gällande
bestämmelser därutinnan, att en uppdelning av klass kan och bör ske, när
antalet lärjungar i klassen överstiger 35 eller samma antal, som nu gäller
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
3
som det normala medeltalet 1 förevarande avseende för realskolan vid de
allmänna läroverken. Därest eu klass blivit uppdelad i exempelvis två avdelningar,
skulle eu sammanslagning av avdelningarna ske, så snart lärjungeantalet
i båda avdelningarna tillsammans nedgått till eu siffra, som
understiger det normala medeltalet för anordnande av parallellavdelning.
Med hänsyn till den utveckling ifrågavarande skolform undergått och den
fasthet och stadga den numera kan anses hava vunnit, har utskottet funnit
fog förefinnas för en anordning av den art, som nyss angivits. Enligt utskottets
mening torde en ökning av lärjungeantalet till 35 väl kunna vidtagas,
utan att undervisningen vid skolan därav skulle lida. Emellertid föreligga
fall, då ett upprätthållande av denna allmänna princip svårligen låter
sig fullt ut genomföra. Enligt vad utskottet inhämtat, saknas understundom
vid de kommunala mellanskolorna tillräckliga lokalutrymmen för att kunna
bereda plats för så stora klasser som med 35 lärjungar. Aven i en och
annan nyligen uppförd skolbyggnad har man av sparsamhetsskäl tilltagit
lärosalarna med hänsyn till stadgans hittillsvarande föreskrift, att parallellavdelning
må upprättas, då antalet lärjungar överstiger 30. Utskottet håller
därför före, att möjlighet till undantag från den av Kungl. Maj:t föreslagna
regeln måste beredas för de fall,,då bristande lokalutrymme lägga oöverkomliga
hinder i vägen för regelns tillämpning. Det torde böra få ankomma
på skolöverstyrelsen att i varje särskilt fall pröva, huruvida sådant hinder
föreligger, samt medgiva de jämkningar, som av förhållandena kunna vara
betingade. Givetvis måste emellertid jämkningsmöjligheten nedåt begränsas
av stadgans nuvarande föreskrift, vadan sålunda uppdelning av en klass i
parallellklasser under inga omständigheter må äga rum, därest lärjungeantalet
icke överstiger 30. Utskottet har i anslutning till denna sin uppfattning
företagit en omformulering av det föreslagna stadgandet. Vidare utgår
utskottet från den förutsättningen, att en genom minskat lärjungeantal
påkallad sammanslagning av parallellklasser äger rum endast vid början av
ett läsår.
Kungl. Maj ds förslag innebär vidare en ändring i de nu gällande bestämmelserna
därutinnan, att behovet av nya parallellavdelningar skola underkastas
prövning av vederbörlig myndighet, skolöverstyrelsen, och att alltså
det nuvarande automatiskt verkande stadgandet om klassuppdelning begränsas.
Enligt vad departementschefen framhållit, borde bestämmas, att av det
till kommunala mellanskolor utgående anslaget, vilket alltjämt borde äga
karaktären av förslagsanslag, endast ett visst belopp finge utgå till parallellavdelningar.
Sedan Kungl. Majd årligen, efter det riksdagen anvisat medel,
bestämt det belopp, vartill de sammanslagna understöden till parallellavdelningar
under respektive läsår kunde högst uppgå, skulle det tillkomma skolöverstyrelsen
att inom ramen av detta belopp pröva de uppgivna behoven
och godkänna inrättandet, respektive bibehållandet vid vederbörande skola
av visst angivet antal parallellavdelningar av årsklasser.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
Beträffande Kung! Maj ds förslag i denna del har utskottet icke funnit
tillräckliga skäl föreligga att frångå nu gällande ordning. En bestämmelse
om att överstyrelsen skall i varje särskilt fall — sålunda även då lärjungeantalet
överstiger 35 — pröva, huruvida en ny parallellavdelning må inrättas
eller icke, måste komma att medföra betydande praktiska svårigheter,
särskilt med hänsyn till möjligheten att i tid anställa erforderliga lärarkrafter.
Utskottet har funnit denna ståndpunkt så mycket mera motiverad,
som icke någon som helst motsvarande restriktion av Kungl. Majd föreslagits
beträffande privatläroverken, vilka fortfarande skulle, oberoende av
alla inskränkningar, kunna efter gottfinnande bestämma antalet undervisningsavdelningar.
I det förslag till ändrade bestämmelser beträffande vissa
anslag till privatläroverken, som utskottet nedan framlägger, har utskottet
ej funnit sig böra ifrågasätta, att inrättandet av nya parallellklasser skulle
underställas skolöverstyrelsens prövning i annat fall än då det gäller undantag
från regeln, att nya parallellklasser må bildas, först då lärjungeantalet i eu
klass överstiger 35. Utskottet anser, att skolöverstyrelsens prövningsrätt å
förevarande område jämväl beträffande de kommunala mellanskolorna bör
begränsas härtill, och avstyrker följaktligen Kungl. Majds framställning, i
vad den innebär ett hänskjutande till skolöverstyrelsen av en prövningsrätt
av den av departementschefen angivna beskaffenhet. Under sådana
omständigheter torde enligt utskottets mening något behov av på kommunens
bekostnad inrättade parallellavdelningar icke föreligga. Vad vidare
beträffar förslaget, att Kungl. Majd skulle inom förslagsanslagets ram bestämma
ett maximibelopp, vartill de sammanlagda understöden till parallellavdelningar
finge utgå, har utskottet ej heller kunnat tillstyrka den härutinnan
tilltänkta anordningen, då härigenom frågor, som hittills berott
och framdeles böra bero på riksdagens bestämmanderätt, skulle kunna komma
att undandragas riksdagens prövning.
En övergång till den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta
anordningen med eu höjning av elevantalet till 35 kan komma att
medföra, att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare utan
även extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Då eu dylik åtgärd
kan komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt, har utskottet-,
i syfte att bereda sådana lärare en viss tidsfrist för vinnande av annan
anställning, funnit sig böra förorda ett övergångsstadgande av innebörd,
att, därest vid någon skola en tillämpning av den föreslagna bestämmelsen
skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda timlärare entledigats,
jämväl sådan extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring skulle behöva
entledigas, vilken i denna egenskap under minst två läsår innehaft anställning
vid skolan, jämkning i avseende å förevarande lärjungeantal må
efter skolöverstyrelsens beprövande vidtagas därhän, att entledigande av dylik
extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring icke behöver under läsåret
1924—1925 äga rum.
Statsutskottets utlåtande Nr t>2.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet icke funnit sig kunna helt
tillmötesgå det i ovanberörda motion framställda yrkandet.»
I en vid ifrågavarande punkt av utskottets föronämnda utlåtande fogad
reservation hade herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, E. A. Hallin,
Jeansson och A. It. Ttootli förklarat sig anse, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Enligt gällande--— —-----------— —
-—■ —----- ----— — — — ----betydande belopp.
Kungl. Majds föreliggande — — — — -— — ---—----— — —
— —-----—----— —--— ---av parallellavdelning.
De sålunda föreslagna ändringarna i nu gällande grunder innebära vissa
skärpningar, vilka kunna vid ett plötsligt genomförande av den tilltänkta anordningen
medföra åtskilliga svårigheter. Dessa svårigheter framträda starkast,
om man tager i betraktande, att vid ifrågavarande skolor understundom saknas
tillräckliga lokalutrymmen för att kunna bereda plats för så stora klasser
som med 35 lärjungar. Möjlighet till undantag från den av Kungl. Maj:t
föreslagna regeln synes utskottet därför böra förefinnas. Vidare bör uppmärksammas,
att eu övergång till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anordningen kan
komma att medföra, att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare
utan även extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Eu dylik
åtgärd kan komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt, Det
synes utskottet, att en närmare utredning av nu angivna förhållanden vore
på sin plats, innan man ingår på det förslag, som Kungl. Maj:t nu framlagt.
Utskottet har därför ansett sig böra, utan att taga någon bestämd
ståndpunkt till den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, för närvarande
avstyrka det föreliggande förslaget men samtidigt hemställa, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag
låta verkställa utredning'' rörande möjligheten att med behörig hänsyn
till vid vederbörande skolor förhandenvarande lokalutrymmen och till
befogade anspråk hos där anställda lärare, att icke utan nödig tidsfrist
entledigas vidtaga en sådan ändring i grunderna för utgående av statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola, att
statsunderstöd må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,
som uppkommer med iakttagande därav, att minst 35 lärjungar komma på
varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas
inom densamma.
Då utskottet sålunda, på sätt av motionären föreslagits, ansett sig icke
böra i nu förevarande hänseende tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, har utskottet
uppmärksammat, att eu höjning av det av Kungl. Maj:t ifrågasatta
anslagsbeloppet varder erforderlig. Denna höjning kan beräknas till 112,100
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
6
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
att riksdagen må
a) med bifall till herr Ljungbergs ovanberörda motion avslå Kungl. Maj:ts
förslag angående ändrade grunder för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning
av årsklass vid kommunal mellanskola;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag öka det ordinarie anslaget till
kommunala mellanskolor, nu 1,100,000 kronor med 487,100 kronor till
1,587,100 kronor;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning rörande möjligheten att med behörig hänsyn till vid vederbörande
skolor förhandenvarande lokalutrymmen och till befogade anspråk
hos där anställda lärare att icke utan nödig tidsfrist entledigas, vidtaga
eu sådan ändring av gällande grunder för utgående av statsunderstöd till
parallellavdelning av årsklass vid sagda skolor, att statsunderstöd för år till
parallellavdelning må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,
som uppkommer vid iakttagande därav, att minst 35 lärjungar
komma pa varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning
upprättas inom densamma, ävensom till 1925 års riksdag framlägga det förslag,
vartill sagda utredning må giva anledning.»
Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har första kammaren antagit
det förslag, som innefattas i den av herr S. H. Kvarnzelius in. fl. vid
punkten avgivna reservationen, dock med den ändring, att mom. b. avfattades
sålunda:
»b) öka det ordinarie anslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,100,000
kronor, med 375,000 kronor till 1,475,000 kronor»,
samt med utelämnande av sista stycket av motiveringen. Andra kammaren
däremot har bifallit utskottets hemställan med den ändring i övergångsstadgandet,
att orden »innehaft anställning vid skolan» utbyttes mot
»innehaft anställning vid kommunal mellanskola», samt i avseende å motiveringen
vidtagits den ändring, att i 6:te stycket 4:e raden nedifrån ordet
»skolan» utbyttes mot orden »kommunal mellanskola».
Kamrarna hava sålunda fattat sammanstämmande beslut ifråga om beloppet
av anslaget till kommunala mellanskolor. Beträffande Kungl. Maj ds
förslag i övrigt och den i ämnet väckta motionen hava kamrarne däremot
stannat i skiljaktiga beslut, i det att första kammaren avslagit framställningen
om ändrade grunder för statsunderstöd till parallellavdelning och
beslutat skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i ämnet under
iakttagande av vissa angivna synpunkter, under det att andra kammaren
beslutat vissa ändrade grunder för statsunderstödet.
Dessa skiljaktigheter synas lämpligen kunna sammanjämkas på det sätt,
att andra kammaren frånträder sitt beslut i fråga om ändrade grunder förutgående
av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal
mellanskola samt godtager det av första kammaren fattade beslutet om bi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
fall till den i ämnet väckta motionen och avslag å Kungl. Maj:ts förslag i
förevarande hänseende, medan åter forsta kammaren frånträder sitt beslut
om skrivelse till Kungl. Magt angående utredning i angivet hänseende.
Utskottet hemställer alltså,
att kamrarna må, var och eu med frånträdande av sitt i
nu förevarande avseende tidigare fattade beslut
a) med bifall till herr Ljungbergs ovanberörda motion
avslå Kungl. Maj:ts förslag angående ändrade grunder förutgående
av statsunderstöd till parallell avdelning av årsklass
vid kommunal mellanskola,
b) godkänna följande motivering till det under a) angivna
beslutet:
»Enligt gällande bestämmelser beträffande kommunala mellanskolor utgå
särskilda statsbidrag till själva skolan och till parallellavdelning av årsklass.
I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar är föreskrivet, att sådant
bidrag inom varje årsklass må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar
av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att minst
30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma. Då delning av årsklass på sålunda angivet
sätt kommer till stånd, uppstår emellertid ett ytterligare behov av lärarkraft,
och varje delnings konsekvens är också i regel anställandet av en extra ordinarie
lärare vid skolan. Statsbidragen till parallellavdelningar hava följaktligen
kommit att stiga till jämförelsevis betydande belopp.
Kungl. Maj ds föreliggande förslag innebär närmast, på sätt framgår av
departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet, en ändring i gällande
bestämmelser därutinnan, att en uppdelning av klass kan och bör ske, när
antalet lärjungar i klassen överstiger 35 eller samma antal, som nu gäller
som det normala medeltalet i förevarande avseende för realskolan vid de
allmänna läroverken. Därest en klass blivit uppdelad i exempelvis två avdelningar,
skulle en sammanslagning av avdelningarna ske, så snart lärjungeantalet
i båda avdelningarna tillsammans nedgått till en siffra, som
understiger det normala medeltalet för anordnande av parallellavdelning.
De sålunda föreslagna ändringarna i nu gällande grunder innebära vissa
skärpningar, vilka kunna vid ett plötsligt genomförande av den tilltänkta anordningen
medföra åtskilliga svårigheter. Dessa svårigheter framträda starkast,
om man tager i betraktande, att vid ifrågavarande skolor understundom
saknas tillräckliga lokalutrymmen för att kunna bereda plats för så stora
klasser som med 35 lärjungar. Vidare bör uppmärksammas, att eu övergång
till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anordningen kan komma att medföra,
att skolorna se sig nödsakade entlediga ej endast timlärare utan även
extra ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Eu dylik åtgärd kan
komma att i många fall drabba de sistnämnda oskäligt hårt. Utskottet har
därför ansett sig böra i denna del avstyrka det föreliggande förslaget.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
Kungl. Maj.ts förslag innebär vidare eu ändring i de nu gällande bestämmelserna
därutinnan, att behovet av nya parallellavdelningar skola underkastas
prövning av vederbörlig myndighet, skolöverstyrelsen, och att alltså
det nuvarande automatiskt verkande stadgandet om klassuppdelning begränsas.
Enligt vad departementschefen framhållit, borde bestämmas, att av
det till kommunala mellanskolor utgående anslaget, vilket alltjämt borde äga
karaktären av förslagsanslag, endast ett visst belopp finge utgå till parallellavdelningar.
Sedan Kungl. Maj:t årligen, efter det riksdagen anvisat medel,
bestämt det belopp, vartill de sammanslagna understöden till parallellavdelningar
under respektive läsår kunde högst uppgå, skulle det tillkomma skolöverstyrelsen
att inom ramen av detta belopp pröva de uppgivna behoven
och godkänna inrättandet, respektive bibehållandet vid vederbörande skola
av visst angivet antal parallellavdelningar av årsklasser.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i denna del har utskottet icke funnit tillräckliga
skäl föreligga att frångå nu gällande ordning. En bestämmelse om att
överstyrelsen skall i varje särskilt fall pröva, huruvida en ny parallellavdelning
må inrättas eller icke, måste komma att medföra betydande praktiska svårigheter,
särskilt med hänsyn till möjligheten att i tid anställa erforderliga
lärarkrafter. Utskottet'' avstyrker följaktligen Kungl. Maj:ts framställning, i
vad den innebär ett hänskjutande till skolöverstyrelsen av eu prövningsrätt
av den av departementschefen angivna beskaffenhet. Under sådana ornständighetei
torde enligt utskottets mening något behov av på kommunens bekostnad
inrättade parallellavdelningar icke föreligga, Vad vidare beträffar
förslaget, att Kungl. Maj:t skolk- inom förslagsanslagets ram bestämma ett
maximibelopp, vartill de sammanlagda understöden till parallellavdelningar
finge utgå, har utskottet ej heller kunnat tillstyrka den härutinnan tilltänkta
anordningen, då härigenom frågor, som hittills berott och framdeles böra bero
på riksdagens bestämmanderätt, skulle kunna komma att undandragas riksdagens
prövning.»
2: o)
Under punkt 121 av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, hade
Kung], Maj:t föreslagit riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till
lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu
450,000 kronor, med 30,000 kronor till 480,000 kronor.
Utskottet hade under punkt 2 av sitt ifrågavarande utlåtande nr 34, hemställt,
att riksdagen må
a) besluta, att mom. 3 och 4 i avdelningen A) av de utav riksdagen antagna
bestämmelserna angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter
in. in. skola hava följande ändrade lydelse:
3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna
övei de föibeiedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet högre
lärarinneseminarium.
Statsutskottets utlåtande Nr (>2.
it
4. Med full tjänstgöring förstås, vtid angår stadium, motsvarande rcaloch
flickskola, undervisning under 24 till 28 timmar i veckan och, vad angår
stadium, motsvarande gymnasiet, undervisning i den omfattning, som är
föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.
h) föreskriva, att såsom villkor för lärarpersonalens avlöning vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter enligt de av riksdagen antagna grunderna
skall gälla:
Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande därav,
att, vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35 och beträffande
stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma på
varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma
upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga
hinder i vägen, antalet lärjungar må ifråga om stadium, motsvarande
real- och flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas
till minst 30.
c) föreskriva, att för läsåret 1924—1925 skall gälla följande övergångsstadgande:
Därest
vid någon läroanstalt en tillämpning av de under a) och b) angivna
bestämmelser och villkor skulle medföra, att, även sedan eventuellt
anställda timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående
lärare avgått, jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva
entledigas, vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst,
må efter skolöverstyrelsens beprövande jämkning i sagda bestämmelser och
villkor vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring
icke behöver under ifrågavarande läsår äga rum; ägande Kungl.
Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av detta
övergångsstadgande må befinnas erforderliga.
d) uppföra det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter med oförändrat belopp, 450,000 kronor.
Utskottets yttrande var av följande lydelse:
»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit
väsentligt överskridet, och har utskottet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
punkt icke någon annan erinran att framställa än vad framgår av
vad utskottet här nedan anför och föreslår.
I samband med anmälan om sitt beslut rörande tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverken under budgetåret 1923—1924 erinrade
riksdagen om den avsevärda stegringen i kostnaderna för privatläroverken
under de senaste åren och framhöll bland annat, att de höjda statsanslagen
icke förbundits med några vidgade .skyldigheter för dessa läroverk och att
vissa brister förefunnes beträffande granskningen av ifrågavarande skolors
ekonomiska förhållanden och kontrollen över användningen av de medel,
som staten ansloge till detsamma. Riksdagen uttalade sig för att eu under
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
sökning snarast igångsattes i syfte att råda bot för de brister, som i angivna
och andra hänseenden härutinnan förelåge.
Med anledning av detta riksdagens uttalande anbefallde Kungl. Maj:t
skolöverstyrelsen att föranstalta om utredning i det av riksdagen avsedda
syftet samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag i ämnet,
vartill utredningen kunde föranleda. Den utredning och det förslag, som
överstyrelsen i anledning härav avgav, inkom dock till vederbörande statsdepartement
så sent, att hänsyn till detsamma icke kunde av Kungl. Maj:t
tagas vid framläggande av förslag till anslag åt privatläroverken för budgetaret
1924—1925. Den av överstyrelsen åvägabragta utredningen innefattas
emellertid i den förklaring, som överstyrelsen avgav i anledning av
riksdagens år 1923 församlade revisorers gjorda uttalande rörande privatläroverken,
och har utskottet därigenom tagit del av densamma. Det förslag,
vari denna utredning utmynnar, innebär, att för åtnjutande av statsunderstöd
skulle utöver förutvarande villkor och bestämmelser föreskrivas,
att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna
underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;
att vid läroanstalten skall finnas en styrelse, bland vars ledamöter eu skall
utses av statlig myndighet;
att läroanstaltens räkenskaper granskas av minst två revisorer och att en
av dessa skall förordnas av statlig myndighet; samt
att läroanstaltens räkenskaper för ytterligare granskning insändas till riksräkenskapsverket.
Då utskottet funnit den av överstyrelsen verkställda utredningen otillfredsställande
för ernående av det syftemål riksdagen med sitt ovanberörda uttalande-
ville vinna, har utskottet i vederbörlig ordning från skolöverstyrelsen
införskaffat vissa kompletterande uppgifter rörande ifrågavarande läroanstalter,
vilka innefattas i den vid detta utlåtande fogade bilaga.
Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den
avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare
åren. De från statsverket utgående understöden till de högre flickskolorna
samt de högre goss- och samskolorna voro år 1921 sju ä åtta gånger större
än år 1914, medan kommunernas tillskott till de högre goss- och samskolorna
ungefär fördubblats samt till de högre flickskolorna blivit mellan tre
och fyra gånger större. Terminsavgifterna hava något mer än fördubblats.
Det är givet, att denna starka ökning av statens bidrag måste väcka uppmärksamhet
och framkalla frågan, huruvida en dylik ökning kan vara av
de verkliga förhållandena motiverad. Ett besvarande av denna fråga föranleder
en granskning av privatläroverkens ekonomiska förhållanden och en
provning, huruvida dessa läroverk i avseende å sin penningförvaltning och
sin administration tillämpa grundsatser, som äro förenliga med de krav på
sparsamhet tidsläget ovägerligen ålägger såväl enskilda som det allmänna.
Vid den granskning, som utskottet på grundvalen av till buds stående ma
-
Statsutskottets utlåtande Nr ti2.
1 I
teriel i detta hänseende kunnat göra, har utskottet funnit, att i ilera hänseenden
så ej är förhållandet, och att beträffande privatläroverken uppenbara
missförhållanden varit rådande, vilka åsamkat staten dryga utgifter och,
i den mån ej ändring allaredan skett, påkalla omedelbar rättelse.
Riksdagen har i sitt förberörda uttalande framhållit, att de höjda statsanslagen
till privatläroverken icke förbundits med några vidgade skyldigheter
för dessa läroverk. Skolöverstyrelsen har i avseende härå erinrat om de
förpliktelser och villkor, som sedan länge varit gällande beträffande dessa
skolor, samt därefter berört frågan om terminsavgifterna, samt lärarpersonalens
avlöningsförhållanden och tjänstgöringsskyldighet. Det ligger emellertid
nära till hands att ur synpunkten av statsverkets berättigade intressen
göra vissa jämförelser närmast med statens läroverk och de kommunala mellanskolorna
i syfte att vinna kännedom om, i vad mån och i vilken utsträckning
privatläroverken tillämpa sådana restriktiva bestämmelser, som staten
till undvikande av alltför stora utgifter låtit komma till användning beträffande
andra läroanstalter, och som, därest de ej tinnas, billigheten fordrar,
att staten uppställer i avseende å de av staten rikligt understödda privatläroverken.
Utskottet vill då till en början erinra därom, att enligt gällande bestämmelser
för de allmänna läroverken må såsom regel i varje för viss klass
eller ring bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 och å gymnasiet
högst 30 lärjungar. Det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
framlagda förslaget om eu höjning till 35 av det för bildande av parallellklass
normala medeltalet lärjungar i läsavdelning av kommunal mellanskola
har utskottet ovan tillstyrkt, dock med den jämkningen, att, där bristande
lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet lärjungar
må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till minst 30. Vid
granskning av de härutinnan från privatläroverken för höstterminen 1923
föreliggande uppgifterna har utskottet funnit, att i ett flertal fall eu vidsträckt
uppdelning av parallellavdelningar ägt rum, redan innan totala lärjungeantalet
uppgått till 35, respektive å stadium, motsvarande gymnasiet,
30. Sammanlagt funnos, såsom av bifogade uppgifter framgår, under höstterminen
1923 vid privatläroverken 79 parallellavdelningar, som icke kunnat
upprättas, därest för statsläroverken gällande restriktioner tillämpats. Utskottet
har icke kunnat finna skäligt, att privatläroverken skola i detta hänseende
intaga eu i förhållande till statens läroverk så synnerligt gynnad ställning.
Tvärtom har utskottet ansett fullt fog föreligga att för privatläroverkens
vidkommande förorda införande av en bestämmelse av samma innebörd
som förut av utskottet föreslagits beträffande de kommunala mellanskolorna.
Såsom ett villkor för lärarinnepersonalens avlöning enligt de av
riksdagen antagna grunderna bör därför uppställas eu föreskrift av följande
innehåll: uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iaktttagande
därav, att, vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35
12
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
och beträffande stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma
på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma
upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga
hinder i vägen, antalet lärjungar må i fråga om stadium, motsvarande realoch
flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till minst
30. Jämväl i fråga om utgående av den tillfälliga löneförbättring, varom
förslag i nästföljande punkt föreligger, bör eu motsvarande fordran uppställas.
Uppmärksamheten bör vidare enligt utskottets mening ägnas åt lärarpersonalens
vid privatläroverken tjänstgöringsskyldighet. Enligt nu gällande
bestämmelser skall tjänstgöringen vara förlagd till klasserna över de förberedande
eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium,
dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill eu
tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen. Med full
tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning, som åligger
ämneslärarinna vid allmänt läroverk. Sådan lärarinna är enligt gällande
läroverksstadga skyldig att varje vecka lämna undervisning 22 till 26 timmar,
men under vissa förutsättningar kan denna undervisningsskyldighet
minskas med två timmar, nämligen för lärare, som fått sig ålagt ett på grund
av lärjungeantalets storlek eller antalet skrivlag avsevärt drygare hemarbete
med rättandet av lärjungarnas skrivövningar eller annat därmed jämförligt
arbete utom den egentliga undervisningstiden. De manliga lärarnas tjänstgöringsskyldighet
är icke reglerad genom några allmänna föreskrifter. I samband
med bestämmelserna om tillfällig löneförbättring åt lärare vid privatläroverk
har dock stadgats, att för manlig ämneslärare i fråga om tjänstgöringens
omfattning läroverksstadgans bestämmelser om ämueslärares undervisningsskyldighet
i tillämpliga delar skola gälla.
Såvitt utskottet kunnat finna av de uppgifter, som varit för utskottet tillgängliga,
är tjänstgöringsskyldigheten mycket skiftande vid de olika läroverken.
I ett synnerligen stort antal fall har endast minimitjänstgöring eller
obetydligt däröver utkrävts av lärarna; i vissa fall hava timantalen understigit
minimitjänstgöringen. Å förevarande område föreligga enligt utskottets
uppfattning betänkliga missförhållanden. Må vara, att frånvaron av bestämt
fixerade tjänstgöringsföreskrifter kunde försvaras under tider, då statens
bidrag till privatläroverken voro förhållandevis små — numera sedan
statsunderstöden sju- till åttadubblats och till ett enda privatläroverk kunna
uppgå till 100,000-tals kronor, synes det orimligt att låta dessa förhållanden
fortfara. Det synes utskottet rimligen kunna uppställas fordran på eu tjänstgöringsskyldighet
för privatläroverkens lärare, som ansluter sig till vad i
detta hänseende gäller för motsvarande lärare vid andra av staten understödda
läroanstalter, närmast de kommunala mellanskolorna. Beträffande
dessa skolor gäller, att ämneslärare med full tjänstgöring, manlig och kvinnlig,
skall vara skyldig meddela undervisning 24 till 28 timmar i veckan,
Statsutskottets utlåtande Nr G2.
13
vartill komma vissa andra i 75 § av stadgan för kommunala mellanskolor
angivna skyldigheter. A gymnasialstadiet vid de allmänna läroverken utgör
lektors undervisningsskyldighet 20 till 22 timmar i veckan. En uttrycklig
bestämmelse i detta hänseende anser utskottet höra ersätta vad nu är föreskrivet
angående full tjänstgöring.
Vidkommande det nuvarande medgivandet att ämneslärarinna med full
tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel av tjänstgöringen i de förberedande
klasserna eller i övningsämnen finner utskottet ej skäl förefinnas att
bibehålla detsamma. Härigenom medgives nämligen användning av en med
hänsyn till nu utgående löneförmåner oskäligt dyr arbetskraft på ett stadium,
som huvudsakligen motsvarar småskolestadiet, och inrymmes jämväl i övrigt
möjlighet för läroverken att vidtaga anordningar, vilka föranleda av förhållandena
ej motiverade statsutgifter. Tjänstgöringen bör enligt utskottets förmenande
vara förlagd till klasserna över de förberedande eller till läsavdelning
av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium. Tjänstgöring vid
annat lärarinneseminarium anser utskottet i detta sammanhang icke böra
medräknas. Utskottet har följaktligen ansett sig böra tillstyrka, att riksdagen
må besluta, att mom. 3 och 4 i avdelningen A av de av riksdagen antagna
bestämmelserna angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter
m. in. skola hava följande ändrade lydelse:
3. Den tjänstgöring, som här avses, skall vara förlagd till klasserna över
de förberedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium.
4. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande real- och
flickskola, undervisning under 24 till 28 timmar i veckan och vad angår
stadium, motsvarande gymnasiet, undervisning i den omfattning, som är
föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.
I fråga om den tillfälliga löneförbättring, varom förslag i nästföljande
punkt föreligger, anser utskottet jämväl krav på eu närmare preciserad tjänstgöringsskyldighet
böra såsom villkor för löneförbättringens utgående uppställas.
I detta hänseende anser utskottet böra fordras, vad angår stadium,
motsvarande real- och flickskola, en ungefärlig medeltjänstgöringstid av 26
timmar i veckan och beträffande gymnasium en tjänstgöringstid av ungefär
21 timmar i veckan.
Utskottet förbiser ingalunda, att de av utskottet ifrågasatta skärpta bestämmelserna
kunna komma att vid enstaka läroanstalter, där en utsträckt
användning av för flickskolan avsedda lärarinnor i de förberedande klasserna
förekommit eller där medeltjänstgöringstiden vid skolan varit osedvanligt
låg eller ock där uppdelning i parallella klassavdelningar skett redan
vid ringa lärjungeantal, till sina verkningar medföra svårigheter för vederbörande
befattningshavare. För läsåret 1924—1925, varunder utskottet förmenar
en viss tidsfrist böra beredas vederbörande för vinnande av ny an
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
ställning, anser utskottet därför, liksom ifrågasatts beträffande de kommunala
mellauskolorna, eu övergångsbestämmelse böra meddelas, som kan medgiva
en jämkning i berörda stadganden till förmån för vissa lärarinnor. Utskottet
utgår dock härvid från att en dylik jämkning ej tages till intäkt för
bibehållande av timlärare, vilka synas i första hand böra drabbas av de
skärpta bestämmelserna, eller av lärarinnor, vilka kvarstå efter uppnådd
pensionsålder. I anslutning till vad utskottet ovan föreslagit i motsvarande
hänseende beträffande de kommunala mellauskolorna syftar utskottet endast
på sådan ej pensionsberättigad lärarinna med full tjänstgöring, vilken under
minst två läsår varit vid läroanstalten anställd å innehavande tjänst. Utskottet
har därför såväl i avseende å de under förevarande punkt föreslagna
bestämmelserna som beträffande vad utskottet utöver Kung! Maj:ts förslag
ifrågasatt rörande utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga
löneförbättringen funnit sig böra förorda ett övergångsstadgande av
innebörd, att, därest vid någon läroanstalt eu tillämpning av ifrågasatta nya
bestämmelser och villkor .skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda
timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,
jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,
vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst, jämkning
i sagda bestämmelser och villkor må efter skolöverstyrelsens beprövande
vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring
icke behöver under läsåret 1924—1925 äga rum.
De av utskottet tillstyrkta ändringarna i och tillägget till nuvarande bestämmelser
angående avlöning åt ifrågavarande lärarinnor medföra givetvis
eu minskning av de så att säga ordinarie statsutgifterna för dessa läroverk.
Utskottet beräknar, att vid bifall härtill, den av Kungl. Maj:t under nu förevarande
punkt ifrågasatta anslagsökningen å 30,000 kronor ej bliver erforderlig
och att förslagsanslaget till lönetillägg åt ifrågavarande lärarinnor följaktligen
kan bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 450,000 kronor. Kostnaderna för
den tillfälliga löneförbättringen, varom i nästföljande punkt talas, skulle emellertid
vid uppställande av villkor av den art, som ovan ifrågasatts, kunna reduceras
rätt väsentligt. Utskottet har beräknat den härav föranledda besparingen
til! i runt tal 260,000 kronor.
\ ad beträffar terminsavgifterna, hava dessa visserligen under det senaste
läsåret undergått någon sänkning, men äro vid åtskilliga läroverk fortfarande
betydande, särskilt vid de högre goss- och samskolorna. Så var exempelvis
för läsåret 1922—1923 terminsavgiften å gymnasiestudiet vid de högre flickskolorna
i Stockholm i regel 220—230 kronor och beträffande flickskolan
respektive realskolan därsammastädes varierande mellan lägst 80 och 145
kronor samt högst 125 och 175 kronor. Beträffande de högre goss- och
samskolorna utgjorde för sagda''läsår terminsavgiften å gymnasialstadiet högst
285 kronor och i ett fall, Lundsbergs skola, 800 kronor. Ifrågavarande avgifter,
vilka äro ganska växlande för olika orter, skolor och skolstadier blevo
Statsutskottets utlåtande Nr <12.
15
under krisåren betydligt höjde. Skolöverstyrelsen har framhållit den påfallande
obenägenheten, som skolorna visat att vidtaga någon väsentlig sänkning
av de höga avgifter, som krisårens extraordinära förhållanden framkallat,
och ifrågasätter, att storleken av de normalt utgående avgifterna
underställes överstyrelsens prövning och fastställelse. Utskottet ansluter sig
till detta förslag och anser eu bestämmelse härom böra upptagas bland villkoren
för utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga löneförbättring.
Beträffande de högre flickskolorna är stadgat, att befrielse från och nedsättning
i terminsavgifter skola medgivas till den omfattning, Kung! Maj:t
bestämmer. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t plägat stadga, att läroanstalt
skall vara skyldig att åt lärjungar i klasserna över de förberedande
bevilja befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter
till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som
härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna
vid anstalten skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt
fulla avgifter, dock att läroanstalten icke är skyldig medgiva befrielse från
eller nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt högre belopp än den
motsvarar två tredjedelar av det anstalten tilldelade statsanslaget, anslag till
huslig, ekonomi icke medräknat. Utan att härutinnan vilja göra något bestämt
uttalande anser utskottet, det kunna ifrågasättas, huruvida icke en
jämkning i sagda föreskrift kan anses motiverad i syfte att bereda vidgad
möjlighet till befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter.
Utskottet anser vidare, att privatläroverkens räkenskaper skola i den ordning,
Kungl. Maj:t bestämmer, insändas till riksräkenskapsverket för granskning
; jämväl föreskrift härom bör upptagas som villkor för utgående av den
tillfälliga löneförbättringen.
Till sist vill utskottet allenast erinra därom, att de av utskottet förordade
villkoren jämväl komma att medföra en betydande nedsättning i anslaget
till dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarpersonal.
Genom uppställande av de villkor, utskottet ovan angivit, skulle eu besparing
å anslaget till tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande lärarpersonal
vinnas med i runt tal 260,000 kronor. Utskottet har emellertid funnit anledning
att ytterligare begränsa anslaget. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 kvarstod å det
av riksdagen anvisade extra reservationsanslaget till extra understöd åt vissa
privatläroverk en reservation till nästföljande budgetår av 94,100 kronor.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utgjorde denna reservation
den 24 januari 1924 90,600 kronor. Då ifrågavarande anslag avsåg
att för privatläroverken lätta de av kristiden föranledda svårigheterna
och något behov därav följaktligen icke vidare torde förefinnas, har utskottet
funnit, att denna reservation nu bör komma statsregleringen tillgodo, och
16
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
detta så mycket mer, som departementschefen i ett flertal fall ansett sig
böra för nedbringande av anslagsbelopp anlita förefintliga reservationer.
Anslaget till tillfällig löneförbättring synes med hänsyn till vad sålunda
anförts böra bestämmas till 2,100,000 kronor.
Utskottet, som under nästföljande punkt framlägger förslag angående den tillfälliga
löneförbättringen åt privatläroverkens lärare, hemställer nu ----.»
I en vid denna punkt fogad reservation hade herrar S. H. Kvarnzelitis,
H. F. Lamm, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. R. Rooth förklarat sig anse,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lvdelse:
»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit
väsentligt överskridet, och har utskottet mot Ivungl. Maj:ts förslag i denna
del intet att erinra.
I samband — — — —--- —---— —---— — — —
— — — — — —----—• — — — — — härutinnan förelåge.
Med anledning av--------— —----— —.
------—----- till riksräkenskapsverket.
Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den
avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare
åren. Det har vid sådana förhållanden framstått såsom önskligt att tillse,
i vad mån en begränsning av statens utgifter för dessa läroanstalter skulle
kunna ske. I den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen hava emellertid
sådana faktorer icke behörigen uppmärksammats, vilka skulle bidraga
till ernående av detta syftemål. Utskottet, som finner åtgärder i detta
syfte önskvärda, har därför ansett sig böra taga under övervägande, huruvida
dylika åtgärder omedelbart kunna vidtagas, men därvid kommit till
den uppfattningen, att så ej utan vidare lärer kunna ske, utan lärer eu
närmare utredning därför vara erforderlig.
De olika avseenden, i vilka en ändring av hittillsvarande bestämmelser
skulle kunna tänkas medföra en begränsning av statens utgifter, äro följande:
Det har föreslagits, att tjänstgöringsplikten för flickskolornas lärarinnor,
vilken för närvarande omfattar lägst 22, högst 26 timmar och alltså sammanfaller
med den för statssamskolornas lärarinnor gällande, skall i alla
flickskolans klasser höjas till lägst 24, högst 28 eller till den för lärare i
mellanskolan och realskolans fem nedre klasser gällande.
Mot eu dylik skärpning har anmärkts, dels att den är obillig, eftersom
flickskolans lärarinnor äro sämre avlönade än lärarpersonalen i mellanskolan
och i realskolan; dels att den i varje fall icke bör utsträckas till de flickskolans
övre klasser, som motsvara realskolans sjätte klass och gymnasiet,
där en lägre tjänstgöringsplikt är föreskriven (jfr läroverksstadgan § 135: 2);
dels och att den kommer att för samtliga flickskolor medföra, att en del av
den nuvarande lärarpersonalen blir överflödig och alltså måste entledigas.
Vidare har föreslagits, att den nu bestående rätten för flickskolorna att
låta de i de egentliga flickskoleklasserna tjänstgörande lärarinnorna bestrida
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
17
intill eu tredjedel av sin tjänstgöring i do s. k. förberedande klasserna skall
upphöra. All tjänstgöring för dessa lärarinnor skulle framdeles förläggas
till den egentliga flickskolan.
Mot den sålunda föreslagna restriktionen har gjorts gällande, dels att den
kommer att medföra, att ännu flera av de nuvarande lärarinnorna i do
egentliga flickskoleklasserna omedelbart bliva överflödiga och måste entledigas,
dels ock att den föreslagna åtgärden kommer att beröva skolorna den
nu förefintliga, ur uppfostringssynpunkt betydelsefulla möjligheten att åstadkomma
en personlig förbindelse mellan de förberedande klasserna och den
egentliga flickskolan.
Till sist har ifrågasatts, att uppdelning av flickskoleklass i parallellavdelningar
ej må äga rum, förrän klassens hela lärjungeantal överstiger på
stadium motsvarande gymnasium 30 och på stadium motsvarande real- eller
samskola 35, dock att skolöverstyrelsen må kunna, då oöverkomliga lokala
svårigheter därtill nödga, å real- och samskolestadiet bestämma maximiantalet
till 30.
Mot ett sådant förslag har erinrats, att då flertalet flickskolor endast i
ringa utsträckning förfogar över klassrum, som rymma ens 30 lärjungar,
den föreslagna skärpningen kommer att för många skolor medföra nödvändigheten
antingen att avvisa åtskilliga av sina nuvarande lärjungar samt i
sammanhang därmed omedelbart avskeda överflödiga lärarinnor; eller ock att
på egen bekostnad upprätta och underhålla parallella avdelningar, något som
dock utan tvivel kommer att överstiga flertalet skolors ekonomiska bärkraft.
Eu var av de föreslagna skärpningarna skulle komma att medföra, att åtskilliga
av de nu vid flickskolorna anställda lärarinnorna bleve överflödiga och
därför måste omedelbart entledigas. Antalet av dylika lärarinnor låter sig icke
utan närmare undersökning beräkna men bleve helt säkert ganska ansenligt.
Flickskolorna hava ej några i ordets vanliga betydelse ordinarie lärarin-,
nor. I regel går det så till, att skolans ledning årligen före mars månads
ingång träffar avtal med vederbörande lärarinnor om deras anställning och
tjänstgöring under följande läsår. Så har också skett innevarande år.
Tvingas nu de skolor, som sålunda redan kontrakterat med sina lärarinnor,
att nu omedelbart reducera sin personal, torde väl de entledigade lärarinnorna
kunna göra anspråk på att det redan träffade avtalet skulle ekonomiskt
upprätthållas, men vederbörande skolor berövas själva en stor del av
de ekonomiska förutsättningarna för förbindelsens infriande. Och de lärarinnor,
som tilläventyrs icke äro skyddade genom en dylik formlig överenskommelse
utan som på god tro berett sig på att enligt gammal vana stanna
kvar på sina platser även nästa läsår, ställas helt plötsligt på bar backe.
Förutom det nu anförda är att märka, att den treårsperiod för vilken
Kungl. Maj:t senast i överensstämmelse med av riksdagen beslutade grunder
tilldelat flickskolorna statsunderstöd, går till ända först med utgången av år 1924.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 36 höft. (Nr 62.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
Innan åtgärder vidtagas för genomförande av skärpta bestämmelser i ovan
angivna hänseenden för privatläroverkens vidkommande, tarvas uppenbarligen
eu utredning av nu berörda frågor. Därvid bör ock uppmärksammas,
att eu närmare angiven övergångstid synes böra stipuleras, innan skärpta
bestämmelser införas, varom utskottet i allt fall i brist på närmare utredning
nu ej vill uttala sig. Utredningen bör föreläggas 1925 års riksdag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) höja det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 450,000 kronor, med 30,000 kronor
till 480,000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa
utredning i de av utskottet här ovan angivna hänseenden samt för
1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill denna utredning må kunna
giva anledning.»
Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har första kammaren antagit
det förslag, som innefattas i den av herr S. H. Kvarnzelius in. fl. vid
punkten avgivna reservationen, varemot andra kammaren bifallit utskottets
hemställan med den ändring, att i det under c) intagna övergångsstadgandet
orden »minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst» utbyttes mot
»minst två läsår i denna egenskap varit anställd vid läroanstalt, varom nu
är fråga», ävensom i avseende å motiveringen vidtagit dels den ändringen
att i det stycket, som börjar »Utskottet förbiser ingalunda», rad 13 nedifrån
orden »vid läroanstalten anställd å innehavande tjänst» utbyttes mot orden
»i denna egenskap anställd vid läroanstalt, varom nu är fråga», dels ock
den ändringen att i samma stycke, rad 4 nedifrån orden »vilken under minst
två läsår varit anställd å innehavande tjänst» utbyttes mot orden »vilken i
. denna egenskap under minst två läsår varit anställd vid läroanstalt, varom
nu är fråga».
Kamrarnas beslut skilja sig alltså beträffande dels anslagsbeloppet, vilket
av första kammaren bestämts till det av Kungl. Maj:t föreslagna, 480,000
kronor, och av andra kammaren till det nuvarande, 450,000 kronor,’dels ock
därutinnan att första kammaren beslutat skrivelse till Kungl. Maj:t med
begäran om utredning angående ändring i vissa angivna hänseenden av bestämmelserna
angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter m. m., under det att andra kammaren beslutat vissa
ändringar i nämnda bestämmelser.
Beträffande de olika beslut i fråga om utskottets hemställan, vari kamrarna
under denna punkt stannat, synes eu jämkning kunna ske på det sätt,
att dels villkor uppställas om förefintligheten i regel av 30 lärjungar vid uppdelning
av årsklass i parallellavdelningar samt om stadgad minimitjänst
-
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
19
göriug beträffande läsåret 1924—1925, mot det att andra kammaren frånträder
sitt beslut om ändrade författningsbestämmelser rörande lärarnas
tjänstgöring och anslagsbeloppets storlek, dels ock båda kamrarna besluta,
att till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse av nedan angiven innebörd. I avseende
å motiveringen synes, utöver vad som bliver en följd av sammanjämkningen
i ovanberörda hänseenden, böra från den av andra kammaren
godkända motiveringen upptagas i huvudsak vad som uttalats i fråga om
dels lärarpersonalens tjänstgöringsförhållanden, dels terminsavgifterna vid
ifrågavarande skolor, dels med viss jämkning granskningen av privatläroverkens
räkenskaper, dels ock tillgodoförande åt statsregleringen av en förefintlig
reservation å det extra reservationsanslaget till extra understöd åt vissa
privatläroverk.
Utskottet hemställer alltså,
att kamrarna må, var och en med frånträdande av sitt
tidigare fattade beslut, i sådant avseende godkänna följande
yttrande och förslag:
»Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd därav, att anslaget blivit
väsentligt överskridet, och har utskottet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
del intet att erinra.
I samband med anmälan om sitt beslut rörande tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverken under budgetåret 1923—1924 erinrade
riksdagen om den avsevärda stegringen i kostnaderna för privatläroverken
under de senaste åren och framhöll bland annat, att de höjda statsanslagen
icke förbundits med några vidgade skyldigheter för dessa läroverk och att
vissa brister förefunnes beträffande granskningen av ifrågavarande skolors
ekonomiska förhållanden och kontrollen över användningen av de medel,
som staten ansloge till detsamma. Riksdagen uttalade sig för att en undersökning
snarast igångsattes i syfte att råda bot för de brister, som i angivna
och andra hänseenden härutinnan förelåge.
Med anledning av detta riksdagens uttalande anbefallde Kungl. Maj:t
skolöverstyrelsen att föranstalta om utredning i det av riksdagen avsedda
syftet samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag i ämnet,
vartill utredningen kunde föranleda. Den utredning och det förslag, som
överstyrelsen i anledning härav avgav, inkom dock till vederbörande statsdepartement
så sent, att hänsyn till detsamma icke kunde av Kungl. Maj:t
tagas vid framläggande av förslag till anslag åt privatläroverken för budgetåret
1924—1925. Den av överstyrelsen åvägabragta utredningen innefattas
emellertid i den förklaring, som överstyrelsen avgav i anledning av riksdagens
år 1923 församlade revisorers gjorda uttalande rörande privatläroverken,
och har utskottet därigenom tagit del av densamma. Det förslag,
vari denna utredning utmynnar, innebär, att för åtnjutande av statsunderstöd
skulle utöver förutvarande villkor och bestämmelser föreskrivas,
20
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna
underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;
att vid läroanstalten skall finnas en styrelse, bland vars ledamöter en skall
utses av statlig myndighet;
att läroanstaltens räkenskaper granskas av minst två revisorer och att en
av dessa skall förordnas av statlig myndighet; samt
att läroanstaltens räkenskaper för ytterligare granskning insändas till riksräkenskapsverket.
Vad som närmast föranledde riksdagens ovanberörda uttalande var den
avsevärda stegringen av statens bidrag till privatläroverken under de senare
åren. De från statsverket utgående understöden till de högre flickskolorna
samt de högre goss- och samskolorna voro år 1921 sju ä åtta gånger större
än år 1914, medan kommunernas tillskott till de högre goss- och samskolorna
ungefär fördubblats samt till de högre flickskolorna blivit mellan tre
och fyra gånger större. Terminsavgifterna hava något mer än fördubblats.
Det är givet, att denna starka ökning av statens bidrag måste väcka uppmärksamhet
och framkalla frågan, huruvida en dylik ökning kan vara av
de verkliga förhållandena motiverad. Ett besvarande av denna fråga föranleder
en granskning av privatläroverkens ekonomiska förhållanden och en
prövning, huruvida dessa läroverk i avseende å sin penningförvaltning och
sin administration tillämpa grundsatser, som äro förenliga med de krav på
sparsamhet tidsläget ovägerligen ålägger såväl enskilda som det allmänna.
Vid den granskning, som utskottet på grundvalen av till buds stående material
i detta hänseende kunnat göra, har utskottet funnit, att i flera avseenden
så ej är fallet och att beträffande åtminstone vissa privatläroverk,
förhållandena i nämnda avseenden varit sådana, att de åsamkat staten dryga
utgifter och alltså, i den mån ej ändring redan skett, påkalla skyndsam rättelse.
Riksdagen har i sitt förberörda uttalande framhållit, att de höjda statsanslagen
till privatläroverken icke förbundits med några vidgade skyldigheter
för dessa läroverk. Skolöverstyrelsen har i avseende härå erinrat om
de förpliktelser och villkor, som sedan länge varit gällande beträffande dessa
skolor, samt därefter berört frågan om terminsavgifterna, samt lärarpersonalens
avlöningsförhållanden och tjänstgöringsskyldighet. Det ligger emellertid
nära till hands att ur synpunkten av statsverkets berättigade intressen
göra vissa jämförelselser närmast med statens läroverk och de kommunala
mellanskolorna i syfte att vinna kännedom om, i vad mån och i vilken utsträckning
privatläroverken tillämpa sådana restriktiva bestämmelser, som
staten till undvikande av alltför stora utgifter låtit komma till användning
beträffande andra läroanstalter, och som, därest de ej finnas, billigheten fordrar,
att staten uppställer i avseende å de av staten rikligt understödda privatläroverken.
Utskottet vill då till en början erinra därom, att enligt gällande bestämmelser
för de allmänna läroverken må såsom regel i varje för viss klass
Statsutskottets utlåtande Nr 02.
21
eller ring bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 och å gymnasiet
högst 30 lärjungar. I fråga om statsbidraget till parallellavdelningar
vid kommunal mellanskola är föreskrivet, att sådant bidrag inom värjo årsklass
må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar av årsklassen,
som uppkommer med iakttagande därav, att minst 30 lärjungar komma
på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom
densamma. Vid granskning av do härutinnan från privatläroverken för
höstterminen 1923 föreliggande uppgifterna har utskottet funnit, att i ett
flertal fall en vidsträckt uppdelning av parallellavdelningar ägt rum, då varken
de för statsläroverken eller ens för de kommunala mellanskolorna givna
föreskrifterna i nyssberörda hänseende varit uppfyllda. Utskottet har icke
kunnat finna skäligt, att privatläroverken skola i detta hänseende intaga en
i förhållande till statens läroverk så synnerligt gynnad ställning. Då emellertid
de lokala förhållandena vid privatläroverken måhända icke medgiva
uppställande av siffran 35 såsom normgivande för uppdelning i parallellavdelningar
och utskottet dessutom i avseende å de kommunala mellanskolorna
avstyrkt det av Kungl. Maj:t i detta hänseende framlagda förslaget,
har utskottet beträffande nu förevarande läroverk ansett sig böra stanna
för en siffra av 30, dock att där bristande lokalutrymmen lägga oöverkomliga
hinder i vägen, antalet må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna
begränsas till lägre lärjungeantal. Jämväl i fråga om utgående av den tillfälliga
löneförbättring, varom förslag i nästföljande punkt föreligger, bör en
motsvarande fordran uppställas.
Uppmärksamheten bör vidare enligt utskottets mening ägnas åt lärarpersonalens
vid privatläroverken tjänstgöringsskyldighet. Enligt nu gällande
bestämmelser skall tjänstgöringen vara förlagd till klasserna över de förberedande
eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium,
dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en
tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen. Med full
tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning, som åligger
ämneslärarinna vid allmänt läroverk. Sådan lärarinna är enligt gällande
läroverksstadga skyldig att varje vecka lämna undervisning 22 till 26
timmar, men under vissa förutsättningar kan denna undervisningsskyldighet
minskas med två timmar, nämligen för lärare, som fått sig ålagt ett på
grund av lärjungeantalets storlek eller antalet skrivlag avsevärt drygare hemarbete
med rättandet av lärjungarnas skrivövningar eller annat därmed jämförligt
arbete utom den egentliga undervisningstiden. De manliga lärarnas
tjänstgöringsskyldighet är icke reglerad genom några allmänna föreskrifter.
I samband med bestämmelserna om tillfällig löneförbättring åt lärare vid
privatläroverk har dock stadgats, att för manlig ämneslärare i fråga om
tjänstgöringens omfattning läroverksstadgans bestämmelser om ämneslärares
undervisningsskyldighet i tillämpliga delar skola gälla.
Såvitt utskottet kunnat finna av de uppgifter, som varit för utskottet
22
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
tillgängliga, är tjänstgöringen mycket skiftande vid de olika läroverken.
I ett synnerligen stort antal fall har endast minimitjänstgöring eller obetydligt
däröver utkrävts av lärarna; i vissa fall hava timantalen understigit
minimitjänstgöringen. Det synes utskottet rimligen kunna uppställas fordran på
eu tjänstgöringsskyldighet för privatläroverkens lärare, som ansluter sig till
vad i detta hänseende gäller för motsvarande lärare vid andra av staten understödda
läroanstalter, närmast de kommunala mellanskolorna. Beträffande
dessa skolor gäller, att ämneslärare med full tjänstgöring, manlig och kvinnlig,
skall vara skyldig meddela undervisning 24 till 28 timmar i veckan,
vartill komma vissa andra i 75 § av stadgan för kommunala mellanskolor
angivna skyldigheter. Å gymnasialstadiet vid de allmänna läroverken utgör
lektors undervisningsskyldighet 20 till 22 timmar i veckan. En uttrycklig
bestämmelse därom, att med full tjänstgöring skall, vad angår stadium, motsvarande
real- och flickskola, förstås undervisning i 24—28 timmar i veckan
och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning i den
omfattning, som är föreskriven för lektor vid allmänt läroverk, anser utskottet
bör från och med ingången av läsåret 1925—1926 ersätta vad nu
är föreskrivet angående full tjänstgöring. För nu stundande läsår anser utskottet
böra föreskrivas, att tjänstgöringstiden för lärarinna med full tjänstgöring
icke skall understiga 22—26 timmar i veckan.
Vidkommande det nuvarande medgivandet att ämneslärarinna med full
tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel av tjänstgöringen i de förberedande
klasserna eller i övningsämnen finner utskottet ej skäl förefinnas
att bibehålla densamma. Härigenom medgives nämligen användning av en
med hänsyn till nu utgående löneförmåner oskäligt dyr arbetskraft på ett
stadium, som huvudsakligen motsvarar småskolestadiet, och inrymmes jämväl
i övrigt möjlighet för läroverken att vidtaga anordningar, vilka föranleda
av förhållandena ej motiverade statsutgifter- Tjänstgöringen bör enligt utskottets
förmenande vara förlagd till klasserna över de förberedande eller
till läsavdelning av med skolan förbundet högre lärarinneseminarium. Tjänstgöring
vid annat lärarinneseminarium anser utskottet i detta sammanhang
icke böra medräknas. Även i detta hänseende bör eu uttrycklig bestämmelse
komma till stånd att gälla från och med ingången av läsåret 1925
—1926.
I fråga om den tillfälliga löneförbättring, varom förslag i nästföljande
punkt föreligger, anser utskottet jämväl krav på en närmare preciserad
tjänstgöringsskyldighet böra såsom villkor för löneförbättringens utgående
uppställas.
Utskottet förbiser ingalunda, att de av utskottet från och med läsåret
1925—1926 ifrågasatta skärpta bestämmelserna kunna komma att vid enstaka
läroanstalter, där en utsträckt användning av för flickskolan avsedda
lärarinnor i de förberedande klasserna förekommit eller där medeltjänstgöringstiden
vid skolan varit osedvanligt låg eller ock där uppdelning i pa
-
Statsutskottets utlåtande Nr 02.
23
rallella klassavdelningar skett redan vid ringa lärjungeantal, till sina verkningar
medföra svårigheter för vederbörande befattningshavare. Utskottet
bar därför ansett sig böra hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:ts anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta lämpliga övergångsbestämmelser
i syfte att för läsåret 1924—1925 anställda ämneslärare
med full tjänstgöring, vilka ej uppnått pensionsåldern, icke må behöva avskedas
på grund av de skärpta bestämmelser, som i fråga om tjänstgöringens
omfattning och förläggning enligt vad utskottet ovan anfört böra tilllämpas
från och med läsåret 1925—1926.
Vad beträffar terminsavgifterna, hava dessa visserligen under det senaste
läsåret undergått någon sänkning, men äro vid åtskilliga läroverk fortfarande
betydande, särskilt vid de högre goss- och samskolorna. Så var exempelvis
för läsåret 1922—1923 terminsavgiften å gymnasiestadiet vid de högre flickskolorna
i Stockholm i regel 220—230 kronor och beträffande flickskolan
respektive realskolan därsammastädes varierande mellan lägst 80 och 145
kronor samt högst 125 och 175 kronor. Beträffande de högre goss- och
samskolorna utgjorde för sagda läsår terminsavgiften å gymnasialstadiet
högst 285 kronor och i ett fall, Lundsbergs skola, 800 kronor. Ifrågavarande
avgifter vilka äro ganska växlande för olika orter, skolor och skolstadier
blcvo under krisåren betydligt höjda. Skolöverstyrelsen har framhållit den
påfallande obenägenheten, som skolorna visat att vidtaga någon väsentlig
sänkning av de höga avgifter, som krisårens extraordinära förhållanden
framkallat, och ifrågasätter, att storleken av de normalt utgående avgifterna
underställes överstyrelsens prövning och fastställelse. Utskottet ansluter sig
till detta förslag och anser en bestämmelse härom böra upptagas bland villkoren
för utgående av den i nästföljande punkt omnämnda tillfälliga löneförbättring.
Beträffande de högre flickskolorna är stadgat, att befrielse från och nedsättning
i terminsavgifter skola medgivas till den omfattning, Kungl. Maj:t
bestämmer. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t plägat stadga, att läroanstalt
skall vara skyldig att åt lärjungar i klasserna över de förberedande
bevilja befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter
till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som
härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna
vid anstalten skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt
fulla avgifter, dock att läroanstalten icke är skyldig medgiva befrielse från
eller nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt högre belopp än den
motsvarar två tredjedelar av det anstalten tilldelade statsanslaget, anslag till.
huslig ekonomi icke medräknat. Utan att härutinnan vilja göra något bestämt
uttalande anser utskottet det kunna ifrågasättas, huruvida icke eu
jämkning i sagda föreskrift kan anses motiverad i syfte att bereda vidgad
möjlighet till befrielse från eller nedsättning i termensavgifter.
Utskottet anser vidare, att i granskningen av privatläroverkens räken -
24
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
skaper skall deltaga en utav riksräkenskapsverket utsedd revisor, vilken bör
vara inom länet bosatt. Därjämte böra vid anfordran räkenskaperna ställas
till förfogande av riksdagens revisorer.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetperioden 1
januari—30 juni 1923 kvarstod å det av riksdagen anvisade extra reservationsanslaget
till extra understöd åt vissa privatläroverk en reservation
till nästföljande budgetår av 94,100 kronor. Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket
inhämtat, utgjorde denna reservation den 24 januari 1924
90,600 kronor. Då ifrågavarande anslag avsåg att för privatläroverken lätta
de av kristiden föranledda svårigheterna och något behov därav följaktligen
icke vidare torde förefinnas, har utskottet funnit, att denna reservation nu
bör komma statsregleringen tillgodo, och detta så mycket mer, som departementschefen
i ett flertal fall ansett sig böra för nedbringande av anslagsbelopp
anlita förefintliga reservationer.
Det under punkt 3 här nedan omförmälda anslaget till tillfällig löneförbättring
synes med hänsyn till vad sålunda anförts böra bestämmas till
2,360,000 kronor.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må
a) föreskriva, att såsom villkor för lärarpersonalens avlöning vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter enligt de av riksdagen antagna grunderna
skall gälla:
Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande därav,
att minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny
avdelning inom densamma upprättas, dock att, där bristande lokalutrymmen
lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet må efter skolöverstyrelsens lieprövande
kunna begränsas till lägre lärjungeantal;
b) föreskriva att för läsaret 1924—1925 tjänstgöringstiden för lärarinna
med full tjänstgöring icke skall understiga 22—26 timmar i veckan;
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 450,000 kronor, med 30,000 kronor
till 480,000 kronor;
d) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta
lämpliga övergångsbestämmelser i syfte att för läsåret 1924—1925
anställda ämneslärare med full tjänstgöring, vilka ej uppnått pensionsåldern,
icke må behöva avskedas på grund av de skärpta bestämmelser, som i fråga
om tjänstgöringens omfattning och förläggning enligt vad utskottet ovan
anfört böra tillämpas från och med läsåret 1925—1926, samt för riksdagen
framlägga förslag i berörda hänseende.»
3:o)
Under punkten 122 av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, hade
Kungl. Maj:t (punkt 122) föreslagit riksdagen att
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
25
dels för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre
flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,450,000 kronor;
dels bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas
av statsmedel samt utgå efter följande grunder:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd
i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller
övningslärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från
det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsauslaget till privatläroverk.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver föreskriven
minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver
den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under
åren 1913—1915:
a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium
samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola
och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium,
därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som
utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, ined 1,500 kronor för år
samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som utgår från
en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller samskola
samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och år,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande
av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning''
av manliga lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme
och år;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för
veckotimme och år;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre
flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med
40 kronor för veckotimme och år.
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola
och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20
procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i
tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående
26
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
beloppet, varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen
av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till
vederbörande läroanstalts förfogande;
dels och förklara, att det må ankomma på Kung!. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas
erforderliga.
Under punkten 3 av sitt utlåtande nr 34 hade utskottet hemställt,
att riksdagen måtte
A) för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,
högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,100,000 kronor;
B) bestämma, att till lärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter
understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget
till privatläroverk, må utgå tillfällig löneförbättring, under förutsättning att
vid anordnande av undervisningen inom vederbörande läroanstalt ävensom
i övrigt följande villkor och bestämmelser iakttagas, nämligen,
1) att uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande
därav, att vad angår stadium, motsvarande real- och flickskola, minst 35 och
beträffande stadium, motsvarande gymnasiet, minst 30 lärjungar komma på
varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma,
dock att, där bristande lokalutrymmen därför lägga oöverkomliga
hinder i vägen, antalet lärjungar må i fråga om stadium, motsvarande realoch
flickskola, efter skolöverstyrelsens beprövande kunna begränsas till
minst 30;
2) att medeltjänstgöringstiden vid läroanstalten för änmeslärare med full
tjänstgöring — föreståndare däri ej inberäknad — uppgår till ungefär 26
timmar i veckan å stadium, motsvarande real- och flickskola, samt å stadium,
motsvarande gymnasiet, till ungefär 21 timmar i veckan;
skolande dock beträffande läsåret 1924—1925 gälla följande övergångsstadgande:
Därest
vid någon läroanstalt en tillämpning av de under 1) och 2) angivna
villkor och bestämmelser skulle medföra, att, även sedan eventuellt anställda
timlärare entledigats och efter uppnådd pensionsålder kvarstående lärare avgått,
jämväl sådan lärarinna med full tjänstgöring skulle behöva entledigas,
vilken under minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst, må efter
skolöverstyrelsens beprövande jämkning i sagda villkor och bestämmelser
vidtagas därhän, att entledigande av dylik lärarinna med full tjänstgöring
icke behöver under ifrågavarande läsår äga rum; ägande Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av detta övergångsstadgande
må befinnas erforderliga;
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
27
3) att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående terminsavgifterna
underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;
4) att vederbörande läroanstalts räkenskaper i den ordning, Kungl. Maj:t
bestämmer, insändas till riksräkenskapsverket för granskning.
C) bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas
av statsmedel samt utgå efter följande grunder:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd
i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller
övningslärare vid sådan läroanstalt, som under B) sägs.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver föreskriven
minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver
den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under
åren 1913—1915:
a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium
samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola
och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,
som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500 kronor
för år samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som utgår
från eu begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller samskola
samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och
år, dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid
bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme
och år;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för
veckotimme och år;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre
flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med
40 kronor för veckotimme och år.
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola
och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20 procent
av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i tillfällig
löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående beloppet,
varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen av
28
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå till
vederbörande läroanstalts förfogande.
D) förklara, att det må ankomma på Kung!. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av de under C) omnämnda grunder
må befinnas erforderliga.
Utskottets yttrande var av följande lydelse:
»Under de senaste åren har ifrågavarande anslag utgått med 2,000,000
kronor men har årligen överskridits.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört
hemställer utskottet, — —--».
I en vid denna punkt fogad reservation hade herrar S. II. Kvarnzelius,
H. F. Larum, E. A. Hallin, J. Jeansson och A. R. Rooth förklarat sig
anse, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Under de---årligen överskridits.
Den utredning, som utskottet under nästföregående punkt påkallat, berör
givetvis även det under denna punkt omnämnda anslaget. I avvaktan på
en dylik utredning har utskottet icke ansett sig böra föreslå någon ändring
av vad Kungl. Maj:t nu ifrågasatt, utan hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
A) för beredande--(= Kung], Maj:ts förslag) — 2,450,000 kronor;
B) bestämma, att — — — — — —--(== Kungl. Maj:ts förslag)
---- — ---läroanstalts förfogande;
C) förklara, att — (= Kungl Maj:ts förslag) — — befinnas erforderliga.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
antagit det förslag, som innefattas i den av herr S. H. Kvarnzelius m. fl.
vid punkten avgivna reservationen, varemot andra kammaren bifallit utskottets
hemställan med den ändring i övergångsstadgandet under mom. B)
2), att orden »minst två läsår varit anställd å innehavande tjänst» utbyttes
mot »minst två läsår i denna egenskap varit anställd vid läroanstalt, varom
nu är fråga.»
Kamrarnas beslut skilja sig alltså beträffande dels anslagsbeloppet, vilket
av första kammaren bestämts till det av Kungl. Maj:t föreslagna, 2,450,000
kronor och av andra kammaren till 2,100,000 kronor, dels ock därutinnan
att första kammaren jämväl i övrigt godkänt Kungl. Maj:ts förslag, under
det att andra kammaren beslutat vissa ändringar i de av Kungl. Maj: t föreslagna
bestämmelserna.
Beträffande de olika beslut, vari kamrarna under denna punkt stannat,
synes eu jämkning kunna ske på det sätt, att enahanda villkor uppställas för
utgående av den tillfälliga löneförbättringen, som ifrågasatts i sammanjämkningsförslaget
under nästföregående punkt ävensom i anslutning till vad i
motiverna under denna punkt sagts, villkor beträffande terminsavgifterna
Statsutskottets utlåtande Nr 02.
29
och revision av läroverkens räkenskaper, mot det att andra kammaren jämkar
sitt beslut om föreskrifter rörande uppdelning av klass i parallellavdelningar
samt frånträder sitt beslut rörande omfattningen av lärarpersonalens tjänstgöringstid.
Auslagsbeloppets storlek torde bestämmas i anslutning till vad
under motiverna under nästföregående punkt anförts.
Utskottet hemställer alltså,
att kamrarna må, var och en med frånträdande av sitt
tidigare fattade beslut, i sådant avseende godkänna följande
yttrande och förslag:
»Under de senaste åren har ifrågavarande anslag utgått med 2,000,000
kronor men har årligen överskridits.
Vad utskottet under nästföregående punkt anfört och påkallat, berör
givetvis även det under denna punkt omnämnda anslaget. I anslutning till
vad utskottet därstädes anfört har utskottet ansett sig böra förorda vissa
tillägg till och jämkningar av vad Kungl. Maj:t nu föreslagit samt hemställer
förty,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag,
A) för beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,
högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 2,360,000 kronor;
B) bestämma, att till lärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter
understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget
till privatläroverk, må utgå tillfällig löneförbättring, under förutsättning
att vid anordnande av undervisningen inom vederbörande läroanstalt ävensom
i övrigt följande villkor och bestämmelser iakttagas, nämligen,
1) att uppdelning i parallellavdelningar av årsklass sker med iakttagande
därav, att minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,
innan ny avdelning upprättas inom densamma, dock att där bristande lokalutrymmen
lägga oöverkomliga hinder i vägen, antalet må efter skolöverstyrelsens
beprövande kunna begränsas till lägre lärjungeantal;
2) att tjänstgöringstiden för lärarinna med full tjänstgöring icke skall
understiga 22—26 timmar i veckan;
3) att storleken av de vid vederbörande läroanstalt normalt utgående
terminsavgifterna underställes skolöverstyrelsens prövning och fastställelse;
4) att i granskningen av vederbörande läroanstalts räkenskaper skall deltaga
en utav riksräkenskapsverket utsedd lokal revisor ävensom att räkenskaperna
skola vid anfordran ställas till förfogande av riksdagens revisorer;
C) bestämma, att den tillfälliga löneförbättringen skall i sin helhet gäldas
av statsmedel samt utgå efter följande grunder:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller någon del av nämnda tid är anställd
30
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
i egenskap av föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare
eller övningslärare vid sådan läroanstalt, som under B) sägs.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver
föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,
utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått
under åren 1913—1915:
a) till en kvinnlig föreståndare vid högre flickskola och enskilt lärarinneseminarium
samt en föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola
och högre goss- eller samskola med 1,500 kronor för år;
b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid enskild
mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt
lärarinneseminarium, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala,
som utgår från en begynnelseavlöning av 1,400 kronor, med 1,500 kronor
för år samt, därest läraren åtnjuter avlöning efter den löneskala, som
utgår från en begynnelseavlöning av 1,200 kronor, med 1,200 kronor för år;
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola,'''' högre goss- eller samskola
samt enskilt lärarinneseminarium med 60 kronor för veckotimme och år,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal
veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande
av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 50 kronor för veckotimme
och år;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola, högre
goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 50 kronor för
veckotimme och år;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre
flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med
40 kronor för veckotimme och år.
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår, vad angår enskild mellanskola
och högre flickskola, under förutsättning att en summa, motsvarande 20
procent av det sammanlagda till lärarpersonalen vid vederbörande skola i
tillfällig löneförbättring under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 utgående beloppet,
varder för skolans verksamhet för nämnda tid i övrigt anslagen
av kommun eller enskilda donatorer eller utgår av medel, som eljest stå
till vederbörande läroanstalts förfogande.
D) förklara, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av de under C) omnämnda grunder
må befinnas erforderliga».
Stockholm den 8 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 62. 31
Vid förestående iirendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,
O. U. B. Olsson, II. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, 0. Bcrgqvist, J. G.
Walles, E. A. Hallin, J. Jeansson, I. Bergman i Tännäs och C. Johansson i
Hälsingborg.
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Ilydén, A. Wiklund, S.
Bengtsson i Norup, 0. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp,
J. Jönsson i Revinge, Å. Törnkvist i Karlskrona, S. J. Karlsson i
Nynäshamn, P. C. Jonsson i Eskilstuna och C. Lindskog.
Reservationer:
vid punkt 2 (lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda läroanstalter):
av herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm, C. P. V.
Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, E. A. Hallin, J. Jeansson, A. Wik
luncl,
P. Nilsson i Bonarp och G. Lindskog;
av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottet bort framlägga
förslag till ärendets avgörande medelst gemensam omröstning;
vid punkt 3 (tillfällig löneförbättring åt lärarepersonalen vid vissa enskilda
läroanstalter):
av herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm, C. P. V.
Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, E. A. Hallin, J. Jeansson, A. Wik
lund,
P. Nilsson i Bonarp och C. Ldndskog;
av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett utskottet bort framlägga
förslag till ärendets avgörande medelst gemensam omröstning.