Statsutskottets utlåtande Nr 61.
1
Nr 61.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1924 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anskaffande
av ett statens isbrytarfartyg jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1924 dagtecknad proposition,
nr 156, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, med godkännande
av de av departementschefen angivna grunderna för beredande
av de för ändamålet erforderliga medlen, besluta anskaffande av ett statens
isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av sammanlagt högst 2,100,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft
dels två före propositionens avlåtande väckta motioner, den ena av herr
E. A. Enhörning inom första kammaren, nr 15, och den andra av herr
E. Nyländer inom andra kammaren, nr 128, i vilka hemställts,
i den förstnämnda, att riksdagen måtte besluta byggandet av en statens
isbrytare, och att för ändamålet i riksstaten för 1924—1925 upptages ett
anslag av 2,000,000 kronor eller, under förutsättning att Stockholms stad
återbetalar visst lämnat statsbidrag, 1,700,000 kronor,
och i den senare, att riksdagen måtte för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag å 1,000,000 kronor till anskaffande för statens
räkning av ett havsishrytarfartyg,
dels ock två i anledning av propositionen väckta motioner, den ena av
herr Enhörning (I: 273) och den andra av herr E. Röing inom andra kammaren,
nr 436.
I den förstnämnda av dessa senare motioner har hemställts, att riksdagen
ville besluta:
ett uttalande om önskvärdheten av, att den nedlagda utredningen angående
sjöfartsavgifterna omedelbart återupptages och fullföljes med största
Bihang till riksdagens protokoll 1924. (i samt. 35 hd fl. (Nr 61.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
Utskottets
yttrande.
möjliga skyndsamhet, att avgifterna för statsisbrytarens drift och underhåll
tills vidare måtte bestridas av lastpenningeinkomsten samt att det
slutliga ordnandet av denna kostnadsfråga måtte anstå till dess resultatet
av förenämnda utredning förelägges riksdagen, därvid bör tagas i övervägande
underhålls- och driftkostnadernas bestridande i den ordning ämbetsverken
ifrågasatt, samt
slutligen, med avseende på bidraget från handels- och sjöfartsfonden,
ett uttalande om önskvärdheten av att bidraget, jämsides med en ökad
fondering och i den mån det statsfinansiella läget medgiver, genom årliga
anslag restitueras.
I motionen II: 436 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att, med
bifall till föreliggande proposition, i vad den avser beslut om anskaffande
av ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av sammanlagt högst
2,100,000 kronor, å riksstaten för budgetåret 1924—1925 för ändamålet
anvisa ett extra anslag å 800,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Att vårt land med hänsyn till sitt läge och de svårigheter, som måste
övervinnas för utvecklingen av dess vintersjöfart, kommit att intaga ett
mycket efterblivet läge i förhållande till grannländerna ej blott med avseende
på tillgängligt, för vintersjöfart användbart tonnage utan framförallt
vad angår medel att säkerställa och betrygga en sådan sjöfart, torde
få anses ostridigt. Om man bortser från det visserligen icke obetydliga
utlägg av statsmedel, som utgått för anskaffning, drift och underhåll av
den Stockholms stad tillhöriga »Isbrytaren II», ävensom eljest för öppenhållande
av vintertrafik å Stockholm, har svenska staten hittills knappast
nedlagt några kostnader på utvecklingen av vintersjöfart på våra kuster.
Användandet för statsverket och utom Stockholms skärgård av nämnda
havsisbrytare förutsätter, såsom propositionen jämväl utvisar, särskilda
överenskommelser och är för övrigt förenat med så stora formella svårigheter
och därav följande tidsutdräkt, att det endast i utomordentliga fall
kan ifrågasättas. De senaste vintrarnas erfarenheter torde ock till fullo
ådagalagt nödvändigheten av, att staten äger större möjlighet än vad nu är
fallet att lämna sjöfarten erforderligt stöd och hjälp i dess ansträngningar
att uppehålla vintertrafiken på våra kuster. Med hänsyn härtill och på
grund av de skäl, som i propositionen anförts, har utskottet i likhet med
departementschefen och motionärerna ansett frågan om anskaffandet av
en statsisbrytare icke längre böra undanskjutas.
Vad angår fartygets typ och dimensioner, har departementschefen anslutit
sig i huvudsak till 1924 års sakkunnigas av kommerskollegium och
lotsstyrelsen tillstyrkta förslag, därvid departementschefen emellertid framhållit,
att möjlighet borde hållas öppen att däri göra de jämkningar, som,
särskilt med hänsyn till de senaste månadernas erfarenheter, kunde be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 61. 3
finnas önskvärda. Departementschefens förslag härutinnan har icke givit
utskottet anledning till erinran och har utskottet ej heller haft något att
erinra mot förslaget, i vad detsamma avser fartygets maskinstyrka, dess
inrättande för oljeeldning och anskaffningskostnad. Utskottet vill dock i
detta sammanhang uttala önskvärdheten av att, så vitt sådant visar sig
möjligt med behörigt tillgodoseende av statens ekonomiska intresse, fartyget
bygges och utrustas i Sverige.
Att på sätt departementschefen föreslagit, fartygets skötsel anförtros åt
flottans varv samt att detsamma bemannas med manskap från flottan,
synes utskottet lämpligt.
Vad underhålls- och driftkostnaderna beträffar, hava de av kommerskollegium
och lotsstyrelsen i sådant hänseende uppgjorda kalkylerna synts
departementschefen väl ägnade att läggas till grund för bedömandet av
de utgifter av dylik art, som anskaffandet av statsisbrytaren skulle medföra.
Detta synes ock utskottet vara fallet.
Beträffande härefter frågan om upptagande av särskild avgift av sjöfarten
till täckande av sistberörda kostnader har departementschefen ansett
någon befogad erinran icke kunna riktas mot en dylik anordning.
Då emellertid denna fråga icke bliver aktuell, förrän isbrytarfartyget kan
tagas i bruk, och detta i varje fall icke lärer kunna ske tidigare än vinter
säsongen 1925—1926, har, i och för vissa ytterligare överväganden i saken,
med det definitiva ståndpunktstagandet ansetts tillsvidare kunna anstå.
Till denna departementschefens mening ansluter sig utskottet. Utskottet
anser sig dock böra redan nu uttala, att enligt dess mening den
ytterligare utredning i det hänseende, varom fråga är, lämpligen bör
bedrivas i samband med den av Kungl. Maj:t anbefallda, men numera
vilande undersökningen rörande sjöfartsavgifterna i allmänhet.
Vidkommande slutligen frågan om sättet för medels anskaffande till
byggets igångsättande har departementschefen förordat, att från handelsoch
sjöfartsfonden ställes till förfogande ett belopp, som, därest återbetalning
äger rum av det för anskaffandet av Stockholms stads större isbrytarfartyg
beviljade statsbidraget, beräknats till 450,000 kronor men
eljest till 800,000 kronor, och har departementschefen härvid förutsatt,
dels i förstnämnda fall att hela det belopp, som av staden till statsverket
återbetalas, må tagas i anspråk för ifrågavarande bygge, dels ock att medel
för täckande av återstående delen, 1,300,000 kronor, av de för ändamålet
beräknade kostnaderna anvisas å riksstaten för budgetåret 1925—1926.
På av departementschefen anförda skäl ansluter sig utskottet till förslaget
om, att handels- och sjöfartsfonden, vars syfte just är tillgodoseendet
av sjöfartens och handelns intressen och vilkas tillvaratagande
den ifrågasatta anskaffningen av isbrytarfartyget i främsta rummet avser,
i sin mån anlitas för ändamålet ifråga. Utskottet, som förutsätter, att
underhandlingarna med Stockholms stad angående återbetalning till staten
av det för anskaffandet av stadens större isbrytarfartyg beviljade stats
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
bidraget fullföljas, anser emellertid att, även om återbetalning kommer att
äga rum, vilket synes utskottet önskligt, fondens bidrag i allt fall bör
bestämmas till det av Kungl. Maj:t ifrågasatta högre beloppet. Härigenom
och för såvitt återbetalning sker, skulle å riksstaten för budgetåret 1925
—1926 ett lägre anslag än Kungl. Maj:t beräknat erfordras. Härav följer,
att utskottet icke kunnat dela de synpunkter i denna fråga, som motionsvis
framförts. Huruvida, såsom motionsvis ock ifrågasatts, det av fonden
lämnade bidraget möjligen må i framtiden genom årliga anslag restitueras,
är en sak, varom utskottet givetvis icke nu kan uttala sig.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
I) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och ovanberörda motioner 1:15,
II: 128 och 436 samt med godkännande av de av utskottet
angivna grunderna för beredande av de för
ändamålet erforderliga medlen, besluta anskaffande av
ett statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av
sammanlagt 2,100,000 kronor; ävensom
II) att motionen I: 273 må anses besvarad genom
vad utskottet anfört.
Stockholm den 6 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Sivartz,
O. U. B. Olsson, H. h. Lamm, C. P. V. Nilsson i Grant-bo, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. A.
Hallin, J. Jeansson, I. Bergman i Tännäs och F. L. Lindqvist;
från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, A. Wiklund, O. H.son Waldén, P. Nilsson i
Bonarp, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. Jönsson
i Revinge, J. D. Norman, E. Andersson i Prästbo], J. Olofsson i Digernäs och S. E. Ljungkvist.
Statsutskottets utlåtande Nr 61. 5
Reservationer
av herrar S. //. Kvarnzclius, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm och ./. Jeansson,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Att vårt land---i allmänhet.
I propositionen har — mot statskontorets och kommerskollegii avstyrkande
utlåtande — föreslagits, att för bestridande av kostnaderna för fartygsbyggnadon
skulle från handels- och sjöfartsfonden tagas i anspråk ett
belopp av 800,000 kronor, varefter återstående delen av byggnadskostnaden,
1,300,000 kronor, skulle i vanlig ordning anvisas vid nästkommande riksdag.
Utskottet har visserligen icke velat motsätta sig detta förslag men
vill framhålla, att det synes utskottet kunna ifrågasättas, huruvida, trots
rådande statsfinansiella svårigheter, det budgetära läget dock är sådant,
att det kan anses erforderligt att för täckande av en statsutgift anlita en
dylik säregen och utomordentlig utväg. Såsom av departementschefen
förutsatts, torde ock böra fasthållas att det belopp av 800,000 kronor, som
skall utgå från fonden, bör minskas med vad Stockholms stad kan komma
att återbetala av det statsanslag, som tidigare utgått för anskaffandet av
stadens större isbrytarefartyg.
Huruvida, såsom motionsvis ock ifrågsatts, det av fonden lämnade bidraget
möjligen må i framtiden genom årliga anslag restitueras, är en
sak, varom utskottet givetvis icke nu kan uttala sig.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
I) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och i anledning av ovanberörda
motioner I: 15, H: 128 och 436 samt med godkännande
av de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 19 mars 1924 angivna grunderna
för beredande av de för ändamålet erforderliga medlen,
besluta anskaffande av ett statens isbrytarfartyg för
en beräknad kostnad av sammanlagt 2,100,000 kronor;
ävensom
II) ---.
av herr E. A. Hallin, som ansett, att utskottets motivering bort hava
följande lydelse:
»Att vårt land — — — budgetåret 1924—1925.
På de av departementschefen anförda skäl ----motionsvis fram
förts.
Däremot synes det utskottet, i enlighet med vad jämväl motionsvis
påyrkats, skäligt att under övervägande tages, huruvida icke det från
fonden lämnade bidraget må i framtiden genom årliga anslag restitueras.»
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 35 haft. (Nr 61.)
O