Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 29 februari 1924 kl. 1 e. in.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående Departestatsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 bär Kungl. mentets årder
Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet Kungl. Maj ds
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) kansli.
att i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till departementets [!•]'')
avdelning av’Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp, 187,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1 och 2 av åberopade statsrådsprotokollet.
Under erinran hurusom från och med budgetåret 1923—1924 åstadkommits
en besparing å anslaget med 6,000 kronor genom minskning av antalet
icke-ordinarie befattningshavare, men att i anslaget i stället inräknats ett belopp
av 6,000 kronor till avlöning av i departementet anställda extra skrivbiträden,
vilka tidigare avlönats från anslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., har departementschefen med hänsyn jämväl till den inom
departementet ökade arbetsbördan icke ansett sig böra föreslå någon minskning
av ifrågavarande anslag.
Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
med oförändrat belopp, 187,000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för upprätthållande Departeav
departementets verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra mentets
anslag av 28,420 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 2 av åberopade statsrådsprotokollet. L -J
’) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.)
406 24 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 6*.
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
[3.]
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet.
[4-]
För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för budgetåret
1923—1924, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat 28,420 kronor.
Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare med nedannämnda
belopp för år räknat, nämligen:
en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen
» » » » tekniska ärenden...................
» särskild föredragande för stadsplaneärenden.....
............ kronor 10,020: —
............ » 12,000: —
............ » 6,400: -
Summa kronor 28,420: —
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av
28,420 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Kungl. Maj:t har upptagit (punkt 3) det ordinarie förslagsanslaget
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med oförändrat belopp, 165,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2 och 3 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var i riksstaten
för år 1922 uppfört med 169,000 kronor och för första halvåret 1923
med hälften av detta belopp eller 84,500 kronor. Den i förevarande anslag
ingående posten å, 32,500 kronor för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. nedsattes från och med den 1 juli 1923 med 3,500 kronor till
29.000 kronor, varigenom anslaget i sin helhet för budgetåret 1923—1924
nedbringades till 165,500 kronor.
Med hänsyn särskilt till den nya, ganska tidskrävande arbetsuppgift, som
tilldelats styrelsen i anledning av kungörelsen den 24 november 1923 med
närmare föreskrifter angående fördelning av automobilskattemedel, ävensom
det på sistone alltmera stegrade behovet av en planmässig och enhetlig
ledning av utvecklingen på vägväsendets område, har någon ytterligare inskränkning
uti ifrågavarande anslag icke ansetts böra vidtagas.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med oförändrat
belopp, 165,500 kronor.
4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) och under erinran
hurusom motsvarande anslag för innevarande budgetår är uppfört med
44.000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 40.000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
5:o)
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet1
att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.
Ytterit gat-e
medel till
avlöning av
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
distnldstjänstemän.
[6.]
6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet, stipendier åt
medlemmar
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reserva- av väg- och
tionsanslaget till stipendier åt medlemmar av väg- och vatten- byggnadsbyggnadskåren
utan angivet belopp. låren.
[7-]
7:o) I förslaget till riksstat har Kungl. Maj:t (punkt 8) upptagit ordinarie Expenser för
reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten med oförändrat belopp
45,000 kronor. rg i
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—6 av åberopade statsrådsprotokollet.
Under rubriken väg- och vattenbyggnadsväsendet bär sedan flera år funnits
upptaget ett ordinarie anslag av 45,000 kronor till expenser för allmänna
arbeten, d. v. s. till bestridande av rese- och inspektionskostnader i anledning
av den kontroll m. m. av allmänna arbeten, som det åligger väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa genom sina tjänstemän. Nämnda
belopp, som från och med år 1922 uppfördes såsom särskilt reservationsanslag
i riksstaten, har emellertid under de senare åren visat sig otillräckligt
för fyllande av det därmed avsedda ändamålet, i det att för vart och ett
av åren 1919—1922 till dylika expenser åtgått eller beräknats åtgå eu summa
av omkring 95,000 kronor. Kör tillgodoseende av det sålunda ökade behovet
har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar
anvisat erforderliga medel å extra stat och tilläggsstat.
För år 1923 beräknades anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål till
minst 100,000 kronor. Med hänsyn till att utbetalningarna från anslaget
pläga till större delen verkställas under senare delen av kalenderåret begärdes
och beviljades för första halvåret 1923 endast ett belopp av 45,000
kronor, och skedde detta sålunda, att det ordinarie reservationsanslaget å
45.000 kronor uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten för tiden 1
januari—30 juni 1923.
För "budgetåret 1923—1924 har riksdagen för ändamålet utöver det ordinarie
anslaget, 45,000 kronor, beviljat ett extra förstärkningsanslag av 50.000
kronor.
För budgetåret 1924—1925 begär styrelsen anslag jämväl med sammanlagt
95.000 kronor.
Departementschefen har ansett en nedsättning i styrelsens anslagsäskanden
kunna ske till 65,000 kronor, och skulle sålunda för ifrågavarande ändamål
4
>Statsutskottets utlåtande nr 6.
för budgetåret 1924—1925 dels uppföras det ordinarie anslaget å 45,000
kronor, dels oek anvisas ett extra anslag å 20,000 kronor.
Med tillstyrkande av departementschefens förslag får utskottet, som under
nästföljande punkt framställer förslag om anvisande av förstärkningsanslag
å 20,000 kronor, nu hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till expenser för allmänna arbeten med oförändrat
belopp, 45,000 kronor.
Förstärkning
av anslaget
till expenser,
för allmänna
arbeten.
[9.]
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) och under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till
expenser för allmänna arbeten för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 20,000 kronor.
Vägunders
ökning av.
[io.]
9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen dels i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar med oförändrat
belopp 90,000 kronor; dels ock besluta, att beträffande vägundersökning,
vartill förrättningsman förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande
av statsbidrag från ifrågavarande anslag gälla vissa i statsrådsprotokollet förordade
villkor.
Till bestridande av kostnaderna för vägundersökningar har riksdagen anvisat
ett ordinarie reservationsanslag, vilket från och med år 1921 höjdes
från förutvarande belopp, 45,000 kronor, till 90,000 kronor och för första
halvåret 1923 utgick med halva beloppet eller 45,000 kronor. Enär det
ordinarie anslaget, oaktat den vidtagna höjningen, visat sig otillräckligt,
har riksdagen tillika anvisat ett extra förstärkningsanslag, vilket utgått för
vart och ett av åren 1921 och 1922 med 90,000 kronor, för första halvåret
1923 med 100,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 med 180,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att vägundersökningsanslaget syntes
hava i stor utsträckning anlitats utan att omedelbart behov förelegat, vilket
framginge därav, att för närvarande förelåge ansökningar om statsbidrag till
byggande av undersökta vägar, vilka beräknades draga en kostnad av icke
mindre än 45,000,000 kronor. Härtill komme alla de undersökningar, som
ägt rum angående sådana vägförslag, vilka länsstyrelserna vid den slutliga
prövningen icke ansett böra komma till utförande. I anslutning till ett
tidigare väckt förslag hade emellertid nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ånyo gjort hemställan om sänkning av statens bidragsskyldigliet, och anför
departementschefen i avseende härå för egen del följande:
»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu återupptagit frågan om intressenternas
bidragsskyldigliet till kostnaderna för vägundersökningar samt därvid
hemställt, att, utöver liantlangningskostnaden, 30 procent av övrig undersökningskostnad
skulle gäldas av intressenterna. Då det torde vara ovisst, när
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
5
en ny väglagstiftning kan komma att åter framläggas för riksdagen, ock da
det, såsom förhållandena numera utvecklat sig, synes nödvändigt att åstadkomma
en välbehövlig gallring bland väckta vägbyggnadsförslag, vill jag tillstyrka,
att för erhållande av statsbidrag från anslaget till vägundersökningar
hädanefter uppställes det villkor, att intressenterna skola bekosta, förutom kostnaden
för hantlangning, även viss andel av undersökningskostnaden i övrigt.
Denna andel torde i analogi med bestämmelserna om statsbidrag till vägbyggnader
böra sättas till minst en tredjedel. När det gäller verkligt behövliga
företag i betungade väghållningsdistrikt, kan emellertid en undantagslös
bestämmelse av sådant innehåll tänkas lägga hinder i vägen för eu
önskvärd utveckling av vägnätet. Det synes därför lämpligast, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen tillerkännes rätt att, när synnerliga skäl därtill äro,
medgiva, att statsbidraget må utgå med högre belopp än två tredjedelar av
undersökningskostnaden, bortsett från liantlangningskostnaden.
De ifrågasatta nya villkoren torde böra tillämpas på alla vägundersökningar,
beträffande vilka förordnande om förrättningsman utfärdas efter den
30 juni 1924. Då många av de undersökningar, varom länsstyrelserna fattat
beslut, på grund av brist på medel varken kunna eller böra av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen intill nämnda dag bringas till verkställighet genom
förordnande av förrättningsman, lärer följden bliva, att ärenden angående
dylika undersökningar få av länsstyrelserna upptagas till förnyad behandling
för utrönande, huruvida vägintressenterna äro beredda att åtaga sig på dem
belöpande andel av undersökningskostnaden. Till äventyrs komma länsstyrelserna
att vid sin förnyade prövning finna, att åtskilliga av de begärda
undersökningarna numera icke böra komma till stånd, med påföljd att de
föreliggande ansökningarna lämnas utan bifall.
Därest den ifrågasatta ändringen av villkoren för utgåendet av ifrågavarande
statsbidrag kommer till stånd, torde en avsevärd minskning i anspråken
på förevarande anslag vara att förvänta. Givetvis vore det önskligt
att nu kunna anslå tillräckliga medel för att täcka kostnaderna för alla de
undersökningar, vartill förrättningsman redan förordnats. Med hänsyn till
rådande förhållanden kan dock icke ifrågakomma att äska mera än som för
ändamålet under budgetåret är oundgängligen nödvändigt.
Då det icke torde kunna med säkerhet antagas, att arbetsplaner i den utsträckning,
styrelsen beräknat, verkligen inkomma och hinna granskas under
budgetåret 1924—1925, finner jag mig alltså böra föreslå en ganska avsevärd
nedsättning i det äskade beloppet, 270,000 kronor, till 220,000 kronor. Enär
det ordinarie anslaget givetvis bör uppföras med oförändrat belopp, 90,000
kronor, skulle 130,000 kronor äskas såsom extra anslag.»
Under erinran hurusom de nu ifrågasatta inskränkningarna beträffande
rätten till bidrag från ifrågavarande anslag stå i överensstämmelse med en av
sistlidne riksdag uttalad förväntan att kraven på nya medel för detta ändamål
måtte högst väsentligt begränsas, får utskottet tillstyrka dessa ändringars
genomförande, på sätt departementschefen närmare utvecklat. Utskottet har
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
därvid utgått ifrån att, även i de undantagsfall då statsbidraget må komma
att överstiga två tredjedelar av kostnaderna, en viss del av dessa dock alltid
skall täckas av vederbörande intressenter själva.
Utskottet, som ej heller funnit anledning till erinran mot att för ändamålet
uppföres, förutom det ordinarie anslaget å 90,000 kronor, ett såsom
behövligt ansett förstärkningsanslag å 130,000 kronor, får nu hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget till
vägundersökningar med oförändrat belopp 90,000 kronor;
b) besluta, att beträffande vägundersökning, vartill förrättningsman
förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande
av statsbidrag från ifrågavarande anslag gälla de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 2 januari
1924 förordade villkor.
FåvSansla>1et ^ enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 11) och under liänvis
till
väg- mn£ till vad utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,
undersök
ningai_
att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till
L-tl-J vägundersökningar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 130,000 kronor.
Undersök- 11 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen dels till undersökavmmdrc
n*ngar av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer
hamnar och till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro för^m.
enade med vägföretag, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservafl2
1 tionsanslag av 20,000 kronor, dels ock besluta, att beträffande undersökning,
vartill förrättningsman förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande
av statsbidrag från förevarande anslag gälla vissa i statsrådsprotokollet
förordade villkor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11 och 12 av åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande:
»Samma skäl, som beträffande anslaget för vägundersökningar anförts till
stöd för lämpligheten att ålägga vederbörande intressenter att såsom förutsättning
för erhållande av statsbidrag, förutom kostnadsfri hantlangning, tilllika
ikläda sig viss del av den övriga kostnaden för undersökningen, torde
även föreligga i fråga om nu förevarande anslag. För erhållande av statsbidrag
från detta anslag torde därför böra uppställas det villkor, att vederbörande
intressenter, förutom all erforderlig hantlangning, vari enligt gängse
praxis inbegripas förmän för hantlangningsmanskap, båtar och sådana under -sökningsredskap, som icke äro att hänföra till instrumenter, skola bekosta
minst en tredjedel av den övriga undersökningskostnaden, dock att, när
Statsutskottets utlåtande Nr 6. *
synnerliga skäl därtill äro, statsbidraget må sättas högre än tva tredjedelar
av sistnämnda kostnad.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag och
under hänvisning beträffande de ändrade villkoren för åtnjutande av bidrag
från anslaget, till vad utskottet under punkt 9:o) anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom
till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad av
broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, föi
budgetåret * 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av
20,000 kronor;
b) besluta, att beträffande undersökning, vartill förrättningsman
förordnats efter den 30 juni 1924, skola för åtnjutande
av statsbidrag från förevarande anslag gälla de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 2 januari 1924
omförmälda villkor.
12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till understöd- ^
iande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnadei samt upp- irohyggnnåer
rensning av åar och farleder för budgetåret 1924-1925 anvisa ett extra ». «_
reservationsanslag av 700,000 kronor. ^ [13.J
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13 och 14 av åberopade statsrådsprotokollet.
Utskottet får tillstyrka beviljande av det föreslagna beloppet 700,000 VtsfotM»
kronor.
Beträffande grunderna för bidrag från ifrågavarande anslag liksom ock det
under nästföljande punkt omförmälda anslaget till vägar m. in. bär departementschefen
uttalat sig för vissa förändringar i det sätt, varpå dessa
grunder för närvarande i allmänhet tillämpas.
De i ämnet gällande för båda anslagen gemensamma bestämmelserna
(Sv. förf.-sand. 320/1914) innebära enligt ordalagen att statsbidrag i regel skall
utgå med högst 2/3 av den beräknade kostnaden. Denna bestämmelse tilllämpas
emellertid i verkligheten så, att statsbidraget i allmänhet sättes till
nämnda såsom maximum angivna belopp. Beträffande väganslaget gällei
detta så gott som undantagslöst. Enligt departementschefens förslag skulle
hädanefter endast de mindre bärkraftiga vägkållningsdistrikten erhålla det
högsta bidraget, under det att de mera lyckligt lottade distrikten skulle
utbekomma ett mindre bidrag, motsvarande exempelvis hälften av den
beräknade kostnaden för företaget, varigenom enligt departementschefens
mening skulle befrämjas eu önskvärd utjämning av de olika distriktens vaghållningstunga,
på samma gång som tillgängliga anslagsmedel komme fleia
företag till godo.
o Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka detta departementschefens förslag,
vilket närmast liar avseende å det under nästföljande punkt avhandlade
anslaget till väganläggningar m. m. Enligt utskottets mening kan, särskilt
om i betraktande tages automobilväsendets utveckling, det icke anses
annat än skäligt att allt framgent såsom hittills väghållningsdistrikten i allmänhet
erhålla statsbidrag med två tredjedelar av den beräknade byggnadskostnaden,
och detta desto mer som, när denna, såsom i regel sker, i
verkligheten överskrides, ökat bidrag dock icke lämnas.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till under stödjande av brobyggnader och,
företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar
och farleder för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.
13:0) K,1“e!:. ^ föreslagit riksdag*, (punkt 14) att för anläggning
vägar m m. av nJa samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
[14.] va8ar for budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 14—16
i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling föreliaft dels två likalydande] motioner, väckta den ena inom
första kammaren av herr J. B. Johansson m. fl. (nr 08) och den andra inom
andra kammaren av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (nr 241) dels
ock eu inom andra kammaren av herrar C. J. Öberg och G. A. Gustafsson
i Alvsered väckt motion (nr 232).
I de två förstnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen vid beviljandet
av anslag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning
av backiga eller eljest mindre goda vägar för budgetåret 1924—1925 med
anledning av äskandet i statsverkspropositionen sjätte huvudtiteln punkt 14
måtte i motiveringen uttala, att den hittills följda praxis vid tillämpning
av grunderna för statsbidragets utgående jämväl i fortsättningen bör följas.
Herrar Öberg och Gustafsson hava i sin motion hemställt, att riksdagen
måtte för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga
eller eljest mindre goda vägar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av
backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen anvisat för år 1922
5,000,000 kronor, för första halvåret 1923 2,500,000 kronor samt för budgetåret
1923—1924 3,600,000 kronor.
För budgetåret 1924—1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet
äskat ett anslag av 7,500,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller att med nuvarande pris å
arbete och material den verkliga kostnaden för samtliga med ansökningar
om statsbidrag inneliggande vägförslag kunde uppskattas till omkring 45,000,000
kronor.
Departementschefen anför i ärendet följande:
»Såsom redan framhållits här ovan vid behandlingen av anslaget till vägundersökningar,
hava planer till väganläggningar upprättats i större utsträckning
än som varit önskvärd. Då statsbidrag till väganläggningar i praktiken
nästan undantagslöst utgår med så högt belopp som två tredjedelar av beräknade
kostnaden för företaget, har kostnadsfrågan i många fall icke verkat
tillräckligt återhållande på vederbörande vägliållningsdistrikt, med påföljd att
beslut fattats om väganläggningar, vilka ur allmän synpunkt torde kunna betecknas
såsom mindre nödvändiga. Härtill kommer, att under den ofta avsevärda
tid, som förflutit efter det beslut fattades angående väganläggning, förhållanden
kunna hava inträtt, som minskat betydelsen av den tilltänkta vägen.
Även om man alltså torde kunna utgå från att åtskilliga av de vägföretag,
för vilkas igångsättande statsbidrag nu begäres, vid en närmare prövning
skola finnas icke böra understödjas av statsmedel, är det dock tydligt, att
behovet av nya vägar är stort, särskilt i de norra delarna av landet.
Emellertid torde man kunna säga, att inom vissa delar av landet vägbeliovet
under de sista åren blivit tillgodosett i eu utsträckning, som under
normala förhållanden icke varit tänkbar. Under denna tid har nämligen vägbyggnad
i betydande omfattning ägt rum med tillhjälp av anslag till arbetslöshetens
bekämpande. Enligt vad jag inhämtat, hade i oktober 1923 sålunda
utförts eller voro då under utförande nybyggnad och förbättring av allmänna
vägar med en sammanlagd längd av omkring 2,300 kilometer, och hade vid
berörda tid å dessa arbeten nedlagts arbetslöshetsmedel till belopp av över
53,000,000 kronor, varjämte till slutförande av då pågående dylika arbeten
beräknades åtgå omkring 4,700,000 kronor. För framtiden torde anslagsbehovet
till förbättring och omläggning av vägar till eu del komma att
tillgodoses med automobilskattemedel, vilka bliva tillgängliga första gången
i början av år 1924. I än högre grad kommer detta att bliva fallet, därest,
såsom är ifrågasatt, automobilskatten i en eller annan form kommer att
höjas.»
Utskottet har i fråga om storleken av anslagsbeloppet icke ansett sig
kunna sträcka sig längre än Kung!. Maj:t föreslagit och får i övrigt härutinnan
hänvisa till vad departementschefen i ämnet anfört. Den väckta
motionen om höjning av anslaget får utskottet alltså avstyrka.
Beträffande den motionsvis berörda frågan om förändrad tillämpning av
grunderna för beviljandet av bidrag från anslaget får utskottet hänvisa till
vad utskottet under nästföregående punkt anfört, varav framgår, att utskottet
i detta avseende delar motionärernas uppfattning att ingen ändring i de
nuvarande normerna kan anses påkallad.
Utskottets
yttrande.
10
•Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anläggning
av enklare
väqar.
[15.]
Väg anläggning
Parkajoki—Muonionalusta.
[16.]
Utskottet får alltså hemställa,
a) att riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förslag och
med avslag å herrar Öbergs och Gustafssons i Älvsered motion,
i vad denna skiljer sig från Kung! Maj:ts förslag, må för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller
eljest mindre goda vägar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 3,000,000 kronor;
b) att de av herr J. B. Johansson m. ti. samt C. O. Johanson
in. fl. i ämnet väckta motionerna må anses besvarade
med vad utskottet härovan anfört.
14:o) Kungl Magt har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för anläggning
av enklare vägar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 600,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17 av statsrådsprotokollet.
Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning huvudsakligen
endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse för den
allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar tillkommit för att nödtorftigt
tillgodose behovet av kommunikationer inom befolkningsfattiga trakter
av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste länen. Detta anslag avser
att möjliggöra anläggandet av vägar, som visserligen icke uppfylla de fordringar,
vilka ställas på landsväg i fråga om bredd, lutningsförliållanden,
bärighet o. s. v., men som dock äro körbara alla tider på året, således även
vår och höst.
Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr 656, tillkommer
det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning och fastställelse
av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till densamma med
högst 2/3 av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall kan, efter prövning
av Kungl. Maj:t, högre anslag utgå, Ärenden, som avse bidrag till väganläggningar
inom andra län än de fyra nordligaste, höra alltid under Kungl.
Maj:ts prövning.
För vart och ett av åren 1919—1921 har riksdagen anvisat ett anslag av
750,000 kronor för anläggning av enklare vägar i rikets fyra nordligaste län.
1921 års riksdag höjde motsvarande anslag för år 1922 till 1,500,000 kronor
och utsträckte samtidigt dess användning att avse anläggning av enklare
vägar i hela landet. Därefter har riksdagen för ändamålet anvisat för första
halvåret 1923 600,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 825,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för anläggning av enklare vägar för bud ge
året 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000
kronor.
15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) om anslag för fullbor
dande av väganläggning mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
11
län kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
16:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 17) att för anläggning Anläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorr- ai> ödetyydslands
län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 6o«ens m./f.
250,000 kronor. la"''
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18—20 i åberopade statsrådspro- [l^.J
tokollet.
I sammanhang med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft
följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen
herr E. Lindbergs motion (nr 24), däri hemställts, att riksdagen måtte för
anläggning av ödesbygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 385,000 kronor,
herr F. Aarnseths motion (nr 36), däri, så vitt nu är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte besluta, dels att utsträcka rätten att erhålla bidrag till
ödesbygdsvägar att gälla även för Kopparbergs län, dels ock att för anläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands
och Kopparbergs län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor, samt
herr A. Olssons i Mora m. fl. motion (nr 103), i vilken motion hemställts,
att riksdagen för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands, Västernorrlands och Kopparbergs län måtte för budgetåret 1924
—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 275,000 kronor.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig över
fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som, ehuru vägen
icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och nödig — en nödvändig
förutsättning för att väganläggning enligt väglagen skall kunna ifrågakomma
— likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad att
främja landets uppodlande och bebyggande. (Lag om ödebygdsvägar den
13 juni 1919, nr 287.)
Ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock så, att
den är körbar under den tid av året då marken är bar.
Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas ansökan
om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som kan bevilja
statsunderstöd upp till 9 tiondelar av den beräknade anläggningskostnaden,
oavsett kostnaden för mark och vissa materialier såsom jord,
sten och virke m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas av
intressenterna.
Arbetet utföres genom statens försorg och handliaves av en av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg får under
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
hållas med anlitande av statsanslag, »intill dess vägbanan erhållit erforderlig
stadga», da underhållsskyldigheten övergår på vederbörande väghållningsdistrikt.
Riksdagen har för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och ett av åren
1919—1922 400,000 kronor, för första halvåret 1923 200,000 kronor och för
budgetåret 1923—1924 385,000 kronor. Kungl. Maj:t hade för sistnämnda
budgetår äskat 400,000 kronor, men i anledning av väckta motioner beslöt
riksdagen, att 15,000 kronor härav skulle överflyttas till anslaget för anläggning
av utfartsvägar i berörda län, samt beviljade för sistnämnda ändamål
för budgetåret 1923—1924 65,000 kronor i stället för av Kungl. Maj:t äskade
50.000 kronor.
För budgetåret 1924—1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet
äskat ett anslag av 600,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av samtliga för ifrågavarande ändamål hittills anvisade medel, tillhopa
2.185.000 kronor, hava 875,000 kronor tilldelats Norrbottens län, 760,000 kronor
Västerbottens län, 450,000 kronor Jämtlands län och 100,000 kronor Västernorrlands
län. Av dessa belopp hade i november 1923 på olika företag fördelats
i Jämtlands län hela beloppet samt i Norrbottens och Västerbottens
län samtliga medel utom respektive 25,000 kronor och omkring 135,000
kronor, medan det Västernorrlands län tilldelade beloppet, 100,000 kronor,
iinnu icke tagits i anspråk för något företag inom länet. Av det av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen för nästkommande budgetår äskade beloppet äro
140.000 kronor avsedda till färdigställande av under byggnad varande ödebygdsvägar
i Norrbottens och Jämtlands län samt omkring 50,000 kronor till
underhåll av redan anlagda ödebygdsvägar eller delar av dylika vägar i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län, vilkas underhåll ännu icke övergått
på väghållningsdistrikten. Vidare är ett belopp av 100,000 kronor avsett
för fortsättandet av ett under år 1923 påbörjat arbete å en ödebygdsväg
i Norrbottens län. Med återstående belopp, 310,000 kronor, är det
avsett att påbörja arbetena å 8 nya ödebygdsvägar, nämligen 2 i Norrbottens
län, 4 i Västerbottens län och 2 i Jämtlands län.
Huru önskvärt det på grund av ödebygdsvägarnas betydelse för det på
kommunikationsleder fattiga övre Norrland än vore, att dylika vägar i större
utsträckning komme till stånd, anser jag dock, att man under nuvarande förhållanden
bör inskränka sig till att huvudsakligen färdigställa samt underhålla
redan påbörjade vägföretag samt att med igångsättandet av nya ödebygdsvägar
bör såvitt möjligt anstå i avvaktan på bättre tider. Med hänsyn
härtill och då till företag i Västerbottens och Västernorrlands län finnas
disponibla ganska betydande belopp, finner jag mig kunna föreslå en avsevärd
nedsättning i styrelsens anslagsäskande eller till 250,000 kronor.»
Otvivelaktigt framstår det kommunikationsbehov, som med ödebygdsvägarna
tillgodoses, såsom synnerligen behjärtansvärt, och det vore enligt
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
13
utskottets mening (hiskligt, att dylika väganläggningar kunde komma till stånd
i större utsträckning än som i statsverkspropositionen förutsatts. Det bör
emellertid ihågkommas, att nu ifrågavarande vägtyp nyligen införts på försök
och icke ännu hunnit fullt prövas. Särskilt med hänsyn härtill har utskottet
icke ansett sig nu kunna tillstyrka någon höjning av anslaget. Utskottet
förutsätter dock att, med utgångspunkt från hittills vunna erfarenheter om
lämpligheten och ändamålsenligheten av denna sålunda införda nya vägtyp,
tages i övervägande, huruvida icke, i den mån det statsfinansiella läget det
tillåter, någon utökning av anslaget borde äga rum, i första hand så att jämväl
andra delar av landet än de fyra nordligaste länen kunde komma i åtnjutande
av bidrag från anslaget; i vissa motioner har i detta avseende
särskilt omnämnts Kopparbergs län.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å de av herr Lindberg och herr A. Olsson m. fl. i ämnet
väckta motionerna, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
och med avslag jämväl å herr Aarnseths i ämnet väckta
motion, i vad den avser anslag till ödebygdsvägar och härutinnan
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må för anläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 250,000 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen, att för anläggning
av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av
65,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 20 i åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj.ts förslag under denna punkt har utskottet
till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl. väckt motion,
nr 25, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925
begärda, extra reservationsanslaget å 65,000 kronor till samma belopp, som
utgick under åren 1919—1922, eller 100,000 kronor,
dels ock den under näst föregående punkt angivna, av herr F. Äarnseth
väckta motionen, nr 36, däri, så vitt angår under denna punkt framlagt förslag,
hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att utsträcka rätten att
erhålla bidrag till utfartsvägar att gälla även för Kopparbergs län, dels ock
att för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands,
Västernorrlands och Kopparbergs län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Anläggning
av utfartsvägar
i Norrbottens
m. fl.
län.
[18.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6\
Utskottets
yttrande.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottnt hänvisa till motionerna.
Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma körbara
förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden
i de fyra nordligaste länen.
I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även ovannämnda
»enklare vägar» i allmänhet äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,
vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit jämställda
med allmänna vägar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur samfärdselsynpunkt
icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag till deras
anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande kommuner uttagas.
Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918 nr 886 åligger det vederbörande
länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning av utfartsvägar.
Förutsättning för att några bidrag må beviljas från ifrågavarande
anslag, som av Kung! Maj:t fördelas på de olika ifrågakommande länsstyrelserna,
är, att vederbörande landsting anvisat medel, uppgående till minst
15 % av det belopp, som sålunda blivit länet tilldelat av statsmedel.
Statsbidrag bör i regel utgå med högst 7«—V3 av den beräknade kostnaden
för anläggningen.
Kontrakt ingås mellan länsstyrelserna och intressenterna i anläggningen.
Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna att
framdeles underhålla vägen.
Riksdagen har för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och ett av åren 1919—
1922 100,000 kronor, för första halvåret 1923 50,000 kronor samt för budgetåret
1923—1924 65,000 kronor. För sistnämnda budgetår hade Kungl. Maj:t
äskat 50,000 kronor, men på sätt under nästföregående punkt omförmälts
beslöt riksdagen en höjning av det äskade beloppet till 65,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för instundande budgetår hemställt,
att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett anslag av 100,000 kronor.
Departementschefen har för sin del framhållit, att ifrågavarande anslag
vore ägnat att möjliggöra en högst behövlig förbättring av kommunikationerna
i de norra landsdelarna, och denna fördel vunnes, utan att underhållet
av de färdigställda vägarna överflyttades från vägintressenterna på
vederbörande väghållnings di strikt. Då jämväl anspråken på anslaget syntes
komma att ökas, torde anslaget icke böra nedsättas under det av riksdagen
för innevarande budgetår beviljade beloppet.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt beträffande
ödebygdsvägarna anfört, får utskottet framhålla, att även om utskottet icke
nu anser sig kunna tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag till utfartsvägar,
det dock synes utskottet jämväl beträffande detta anslag böra tagas
under omprövning, i vad mån en utökning av detsamma bör och kan ifrågakomma.
Statsutskottets utlåtande AV 6.
15
Utskottet får hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å den av herr Lindmark m. fl. i ämnet väckta motionen, i
vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, och med avslag
jämväl å herr Aarnseths ovannämnda motion, i vad den avser
anslag till utfartsvägar och skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
18:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 76, av herr C. I. Asplund m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 291, av herr L. Lundström in. fl., har hemställts, att riksdagen ville bevilja
ett reservationsanslag å 1,500,000 kronor till beredande av tilhiggsbidrag
till särskilt betungade väghållningsdistrikt för under kristiden utförda
väganläggningar m. m. att utgå enligt uti kungl. kungörelsen an
gående tilläggsbidrag till vissa med statsbidrag understödda väganläggningsföretag
m. m. den 11 oktober 1918 (Sv. förf.-saml. nr 887, 1918) angivna
grunder.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Motionärerna hava bl. a. anfört följande:
»Uti proposition nr 418 vid 1918 års riksdag, sid. 56—61, föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att för beredande av tilläggsbidrag till täckande a\ meikostnader
utöver beräknade, som uppstått under kristiden för vissa då utförda
företag, för vilka medel anvisats från anslagen till bidrag för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre
goda vägar, till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder ävensom till anläggande
av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, bevilja
ett belopp av 5 miljoner kronor. Med bifall härtill anvisade riksdagen
å 1919 års stat 1.6 miljoner kronor och å tilläggsstat för 1918 samma
belopp. Återstoden 2 miljoner kronor anvisades av riksdagen för åren 1920
1923 med en halv miljon kronor årligen.
Enligt på grund av detta riksdagens beslut den 11 oktober 1918 utfärdad
Kungl. Maj:ts kungörelse angående tilläggsbidrag till vissa med statsbidrag
understödda väganläggningsföretag m. m. (Svensk författningssamling nr 887,
1918) ställdes följande villkor för åtnjutande av ifrågavarande tilläggsbidrag:
l:o) Tilläggsbidrag kan ifrågakomma beträffande företag, för vilka medel
anvisats från anslagen till bidrag för anläggning av nya samt förbättring ellei
omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar, till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
av åar och farleder ävensom till anläggande av enklare vägar i Non
-
Motioner
angående tillläggsbidrag
till särskilt
betungade
väghållningsdistrikt.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
bottens, Västerbottens och Jämtlands län, under villkor, att de verkliga kostnaderna
för företagen på grund av under kristiden uppkomna allmänna prisstegringar
med minst tio procent överstiga de enligt fastställda arbetsplaner
beräknade.
2:o) Ansökan om tilläggsbidrag skall ingivas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt vara åtföljd av räkenskaper, förda på sådant sätt, att den
verkliga kostnaden för vederbörande företag må kunna så noggrant som
möjligt utrönas.
3:o) Tilläggsbidrag må av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beviljas till
högst så stor del av den på grund av- förenämnda prisstegringar uppkomna
skillnaden mellan den verkliga kostnaden för företaget, sådan denna kostnad
efter granskning av förda räkenskaper och dylikt kan godkännas, och den
vid arbetsplanens fastställelse beräknade kostnaden ökad med tio procent,
som det ursprungligen beviljade statsbidraget utgör av den beräknade kostnadssumman.
Vid bestämmande av tilläggsbidragets storlek skall hänsyn
tagas även till vederbörande intressenters ekonomiska bärkraft.
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utsändes därefter cirkulär till vägstyrelser
och vägdirektioner inom landet, däri efter angivande av kungörelsens
innehåll särskilt påpekades, att tilläggsbidrag i regel ej komme att utanordnas
annorlunda än i samband med företagets godkännande. Till förtydligande
av bestämmelserna anfördes följande exempel: ''För anläggning
av väg från orten A till orten B har kostnaden beräknats till 30,000 kronor.
I statsbidrag för anläggningen har beviljats 20,000 kronor. Ben verkliga kostnaden
uppgår enligt räkenskaperna till 39,000 kronor. Skillnaden mellan å
ena sidan den verkliga kostnaden, 39,000 kronor, och å andra sidan den beräknade
kostnaden 30,000 kronor jämte 10 % härå 3,000 kronor eller tillhopa
33,000 kronor utgör 6,000 kronor. Av denna skillnad 6,000 kronor
skall tilläggsbidrag utgå- till så stor del, som det ursprungligen beviljade
statsbidraget utgör av den beräknade kostnadssumman eller uttaaa X 6,000 =
oU,UUU
— 4,000 kronor. Bet sammanlagda statsbidraget kommer alltså att utgå med
24,000 kronor.’
Såväl uti ovannämnda kungl. proposition som även sedermera av ett
flertal talare vid riksdagsdebatten framhölls, att en hel del påbörjade, men
på grund av prisstegringen nedlagda, liksom även icke påbörjade vägbyggnader,
som redan beviljats statsbidrag, säkerligen icke alls skulle hava igångsatts
under kristiden, om icke det föreslagna tilläggsbidraget ställts i utsikt.
Säkert är också, att de många arbetstillfällen, som beretts de arbetslösa
genom dessa vägarbetens utförande, i avsevärd grad minskat den allmänna
arbetslösheten, varför anslaget jämväl ur denna synpunkt varit till stort gagn.
Av anslaget har beviljats bidrag till ett stort antal vägföretag inom flertalet
län i riket. Av kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelser
framgar också, att ett stort antal vägdistrikt, vilka i ekonomiskt avseende
miste anses vara ganska välsituerade, erhållit tilläggsbidrag i full utsträckning,
alltså med 2/3 av det belopp, varmed verkliga kostnaden överstiger den
Statsutskottets utlåtande nr fl.
IT
beräknade, sedan denna ökats med tio procent. Sedan år 1922 hava emellertid
de framställningar om tilläggsbidrag, som inkommit, besvarats med
en hänvisning till vad statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
anfört i samma års statsverksproposition, att ''fördelningen av hittills
beviljade medel synes böra så anordnas, att ytterligare anslagskrav för
ändamålet må kunna från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida undvikas’.
Till följd härav har styrelsen i ett flertal fall icke kunnat bevilja mer än en
bråkdel av det belopp, vartill resp. vägföretag enligt den nådiga kungörelsen
av den 11 oktober 1918 bort vara berättigade, och efter 1922 lärer icke något
tilläggsbidrag'' hava beviljats, då det ansetts nödigt att reservera hela det
återstående anslaget, ungefär 1 miljon kronor, tills alla de vägföretag, som
enligt bestämmelserna skulle vara berättigade till tilläggsbidrag, avslutats
och granskade och godkända räkenskaper över desamma föreligga.
Ett stort antal vägdistrikt med små ekonomiska resurser, som i förlitande
på tilläggsbidragen och med avsikt att i sin mån bidraga till arbetslöshetens
förminskande under kristiden bedrivit arbeten, oaktat kostnaderna måst
högst väsentligt överskrida de före den egentliga prisstegringen gjorda beräkningarna,
hava sålunda inletts i stora ekonomiska svårigheter.
Då de ekonomiskt mera välsituerade och med vägar förut bättre försedda
vägdistrikten i regeln torde haft mindre omfattande vägbyggnader under
arbete och samtidigt innehaft större resurser för deras fullbordande med
egna medel, torde sådana distrikt haft möjlighet att i så god tid slutföra
sina arbeten och avsluta räkenskaperna, att de kunnat utfå sina tilläggsbidrag,
medan dessa ännu utgingo enligt kungörelsens maximibestämmelser.
Den sedermera tillämpade starka beskärningen och det slutliga inställandet
av vidare tilldelning av tilläggsbidrag måste därför i synnerligt hög grad
betunga just de i ekonomiskt avseende svagaste vägdistrikten.»
Av utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillhandakomna upplysningar
inhämtas, att, därest tilläggsbidrag skulle utgå i ursprungligen angiven
utsträckning, ungefärliga medelsbehovet skulle te sig på följande sätt:
För närvarande föreligga
dels inneliggande ansökningar om tilläggsbidrag, som
enligt de ursprungliga bestämmelserna skulle kräva
ett belopp av omkring ................................................... 2.3 miljoner kronor
dels krav från de företag, som erhållit nedsatt bidrag
med i medeltal omkring 55 %, motsvarande ungefär 0.4 »
dels slutligen för ännu ej färdigställda arbeten väntade
nya ansökningar, motsvarande tilläggsbidrag, som
skulle kunna skattas till................................................ 3.4 » »
Summa behövliga tilläggsbidrag 6.i miljoner kronor.
Av tidigare beviljade medel, sammanlagt 5,000,000 kronor, återstå allenast
1,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)
406 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr n.
Utskottets
utlåtande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, avses med ifrågavarande
tilläggsbidrag att bereda ersättning för en del av uppkommen kostnad u
vissa under kristiden utförda vägföretag. Enligt år 1918 i ämnet utfärdad
kungörelse både därvid intressenterna att själva bära kostnadsökningen i vad
den uppgick till 10 procent. För återstoden kunde efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beprövande täckning av statsmedel erhållas, dock högst
i samma förhållande, varmed statsbidrag tidigare utgått.
På grund av brist på medel hava emellertid dylika tilläggsbidrag under
de senare åren icke kunnat beviljas i den utsträckning, som ursprungligen
ställts i utsikt. Sålunda hava ett stort antal ekonomiskt hårt tyngda väghållningsdistrikt,
vilka, delvis i förhoppning om att kunna erhålla tilläggsbidrag,
på senaste tiden igångsatt eller fullföljt ett tidigare beslutat vägföretag,
blivit satta i efterhand i förhållande till andra jämförelsevis gynnsamt
ställda distrikt, som redan tidigare kunnat utfå ifrågavarande bidrag
med högsta belopp.
För närvarande återstå, såsom ovan nämnts, 1,000,000 kronor av tidigare
för ändamålet beviljat anslag. För att åstadkomma en rättvis fördelning av
denna summa, som endast i en ytterst ringa män motsvarar de från olika
distrikt alltjämt inkommande framställningar om tilläggsbidrag, kräves enligt
utskottets mening att en tillförlitligare överblick över de totala anslagskraven
kan vinnas än som för närvarande är möjligt. En förutsättning härför är
dock att en utredning företages, avseende att utröna bland annat antalet väganläggningar,
som till bidrag kunna komma i fråga, föreliggande behov i de
särskilda fallen med hänsynstagande till vederbörande distrikts ekonomiska
ställning o. s. v. Aven om, såsom utskottet förutsätter, anslagsbehovet därvid
bedömes med utgångspunkt från att för ändamålet icke må disponeras
större belopp än som visar sig nödigt för tillbörligt tillgodoseende av billighetens
krav och till förminskande av det svåra läge, som för vissa vägintressenter
uppkommit, torde det dock därvid komma att visa sig erforderligt,
att ytterligare medel beredas för ändamålet.
Innan en dylik överblick vunnits, synes det utskottet knappast möjligt att
träffa avgörande, under vilka former den sålunda tidigare beslutade avvecklingen
av ifrågavarande ersättning för kristidens kostnader skall kunna ske på ett
rättvist sätt och utan alltför stora ökade utgifter för statsverket. Med hänsyn
härtill har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka, att nytt anslag nu
anvisas för ändamålet. I avvaktan på resultatet av den blivande utredningen,
vilken utskottet förutsätter komma att så bedrivas, att förslag i ämnet kan
framkomma till nästa års riksdag, torde den återstående besparingen å anslaget
böra reserveras.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må hos Kung! Maj:t anhålla om utredning
rörande de grunder, som hädanefter böra följas vid tilldelandet
av bidrag från anslaget till tilläggsbidrag till vissa väganläggnings-
och brobyggnads- m. fl. företag, samt om framläggande
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
19
för riksdagen av det förslag i ämnet, vartill utredningen må
föranleda;
b) att herr Asplunds m. fl. och herr Lundströms m. fl. i
ämnet väckta motioner må anses besvarade med vad utskottet
ovan anfört och hemställt.
19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) och under erinran
hurusom för ifrågavarande ändamål förut anvisats tillhopa 1,050.000 kronor
hemställer utskottet,
att riksdagen må för anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby
och Slussfors för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reserva
tionsanslag av 250,000 kronor.
20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet
att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande av
kostnader för förbättring av Visby hamn beviljade anslaget å
750,000 kronor för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 125,000 kronor.
t
21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) hemställer utskottet,
att riksdagen må till undersökningar och upprättande av arbetsplaner
för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att erhålla statsbidrag
från anslaget till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
22:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 25) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för större
reparations- och muddringsarbeten å genom statens försorg tillkomna
fiskehamnsanläggningar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
23:o) Kungl. Majd har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för fortsättning
av arbetena med upprensning av vissa farleder i Mälaren för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30—32 av åberopade statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Majds i ämnet gjorda framställning har 1918 års
lagtima riksdag beslutat, att upprensning av farlederna i Mälaren vid Agnesund,
Kolsundet, Kvicksund och Bockholmssund finge utföras i huvud
-
Väg anläggning
Tärna
kyrkoby—
Slussfors.
[19.]
Förbättring
av Visby
hamn.
[20.]
Undersökningar
m. m.
för vissa
mindre
fiskehamnsbyggnader.
[24.]
Reparation av
större skador
å statens
fiskehamnsanläggningar.
[25.]
Upprensning
av vissa
farleder i
Mälaren.
[26.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
saklig överensstämmelse med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag. I detta
förslag förutsattes, att till följd av upprensningen av Kvicksund ombyggnad
måste ske av därvarande bro för Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg,
därvid bron skulle förses med brobana, avsedd jämväl för landsvägstrafik.
För ifrågavarande ändamål bär riksdagen för åren 1919—1921 anvisat tillhopa
450.000 kronor. Genom brev den 7 juli och den 9 november 1922 har Kungl.
Maj:t bemyndigat vattenfallsstyrelsen att utföra schaktnings- och muddringsarbeten
samt grundläggning för järnvägs- och landsvägsbro vid Kvicksund samt
att beställa järnkonstruktion in. m. för denna bro, allt för en sammanlagd
kostnad av 500,000 kronor att utgå av anslag för bekämpande av arbetslösheten.
Departementschefen anför följande:
»Arbetena med Södertälje kanals ombyggnad hava numera fortskridit så,
att kanalen under nästkommande år torde kunna öppnas för fartyg med
5.5 meters djupgående. För att erhålla den avsedda nyttan av de med
betydande omkostnader förenade förbättringsarbetena å kanalen erfordras
det att upprensa ovan omförmälda farleder i Mälaren till behövligt djup.
En dylik upprensning har redan tidigare framhållits såsom en nödvändig
följd av Södertälje kanals ombyggnad. Härtill kommer, att städerna Västerås
och Köping, utgående från denna förutsättning, iklätt sig betydande utgifter,
i det städerna genom utfästelser den 26 februari och den 10 mars 1914
förbundit sig att till den tidpunkt, upprensningen av respektive farleder
vore färdig, hava i anslutning till nuvarande hamnanläggningar på egen bekostnad
anordnat med järnvägsförbindelse försedda kajer för fartyg med 5.6
meters djupgående. Enligt vad jag inhämtat från vattenfallsstyrelsen, bedrivas
arbetena å Västerås djuphamn, vars första utbyggnad beräknas kosta 2,000,000
kronor, efter sådan plan, att hamnen skall kunna bliva tillgänglig för fartyg
med 5.6 meters djupgående hösten . 1924. Vad angår arbetena å Köpings
hamn och därmed sammanhängande uppmuddring av Köpingsån, så har staden
anslagit 588,000 kronor till en första utbyggnad av Köpings djuphamn och
100.000 kronor till lastnings- och lossningsanordningar därstädes. Arbetena
hava — om man bortser från vissa som nödlijälpsarbeten utförda scliaktningar
— ännu icke påbörjats utan vila i avbidan på utgången av en av
staden hos Kungl. Maj:t gjord ansökan om statsbidrag eller statslån till
ifrågavarande företag. Detta ärende är för närvarande under utredning men
kommer i varje fall icke att föranleda proposition till årets riksdag.
De av vattenfallsstyrelsen till utförande ifrågasatta arbetena beräknas
draga följande kostnader:
Bron vid Kvicksund (efter avdrag av bidrag från Oxelösund
—Flen—Västmanlands järnväg 65,000) ........................ kronor 1,200,000: —
Upprensning av Agnesund ................................................ » 335,000: —
» » Kolsundet ................................................ » 150,000: —
» » Bockholmssund ...................................... » 15,000: —
Summa kronor 1,700,000: —
Till utförande av dessa arbeten hava följande medel ställts til] förfogande:
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
21
Bidrag av Snevringe härads väghåll
ningsdistrikt
...................................
Bidrag av Väster Bekarne härads väg
hållningsdistrikt
...........................
Bidrag av Södermanlands läns landsting
..................................................
Bidrag från anslaget till understödjande
av brobyggnader m. m......................
Anslag av nödhjälpsmedel..................
Av riksdagen beviljade anslag.............
kronor 50,000: —
» 25,000: —
» 25,000: —
^_200,000: — kronor 300,000
......................... » 500,000
........................... » 450.000
Summa kronor 1,250,000
Av de utav riksdagen anslagna medlen och nödhjälpsmedlen hava enligt
uppgift omkring 400,000 kronor förbrukats, huvudsakligen a brobyggnaden
vid Kvicksund. Till fullbordande av samtliga ifrågavarande arbeten skulle
enligt ovanstående beräkning erfordras utöver redan tillgängliga medel ytterligare
450,000 kronor.
Uppenbarligen måste det möta betänkligheter att under nu radande
finansiella förhållanden skrida till en så betydande utgift som nyss nämnts.
Arbetena å bron vid Kvicksund hava emellertid fortskridit sa långt, att ett
nedläggande av desamma, även om det vore möjligt med hänsyn till övriga
bidragsgivare, likväl icke torde vara ur ekonomisk synpunkt försvarligt. A ad
beträffar upprensningen av Agnesundet till 5.5 meters djup, så är denna
nödvändig, för att fartyg med sådant djupgående skola kunna få tillträde till
Västerås’ och Köpings under byggnad varande hamnar, och av skäl, som ovan
antytts, synes staten icke böra undandraga sig att utföra detta arbete. Upp
rensningen av Bockholmssund, som är avsedd att göra det möjligt för
djupgående fartyg att från Södertälje kanal genom nämnda sund komma till
Stockholms Mälarhamn, beräknas draga så jämförelsevis ringa kostnad, att
emot detta företags utförande icke lärer vara något att erinra. Däremot har
jag funnit den ifrågasatta upprensningen till 4 meters djup av Kolsundet,
som med den kortaste sträckningen förmedlar trafiken mellan Södertälje
kanal och Strängnäs samt västra delen av Mälaren, kunna uppskjutas i
avbidan på bättre tider. Även om denna upprensning komme till stånd,
måste de mera djupgående fartygen för att komma till Strängnäs taga
omvägen genom Agnesundet, och även de mindre djupgående fartyg, som
ej kunna passera Kolsundet i dess nuvarande skick, torde utan allt för stor
olägenhet kunna begagna sig av denna led.
De arbeten, som enligt vad ovan sagts synas böra komma till utförande,
skulle alltså erfordra ytterligare anslag å 300,000 kronor. Jag har emellertid
inhämtat, att, därest vid innevarande års riksdag ett belopp av 150,000 kronor
beviljas, skulle tillgängliga medel medgiva färdigställande av farleden i Bockholmssund
samt en partiell upprensning av Agnesundet. Denna upprensning
skulle tillåta fartyg med 5.5 meters djupgående att gå in till Västerås,
men radien i farledskurvan skulle komma att understiga den av Kungl. Maj:t
fastställda minsta radien, och det synes tvivel underkastat, huruvida större
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
fartyg med eu längd av omkring 100 meter skulle kunna komma genom
farleden titan bogserhjälp. Återstående arbeten för försättande av farleden
i fullgott skick ävensom vissa andra arbeten i närheten av Agnesundet skulle
kunna uppskjutas till år 1925. Med hänsyn till de sålunda erhållna upplysningarna
och nödvändigheten att i möjligaste mån inskränka statsutgifterna
har jag funnit hela det erforderliga anslagsbeloppet, 300,000 kronor, kunna
fördelas på två budgetår, så att för budgetåret 1924—1925 icke skulle behöva
äskas mer än 150,000 kronor.»
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsättning av arbetena med upprensning
av vissa farleder i Mälaren för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Bidrag till
vägunderhållet
på
landet.
[27.]
Kostnad för
vägdelningar.
[28.]
Understöd åt
synnerligt betungade
väghållningsdistrikt.
[29.]
Svenska vägföreningen.
[30.]
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
24:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) om anslag för bidrag
till vägunderhållet på landet kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under erinran
att ifrågavarande anslag tillkommit med anledning av stadgandet i 84 §
väglagen därom, att, då vägdelning enligt samma lag äger rum första gången,
halva kostnaden därför skall bestridas av statsverket, hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 10,000 kronor.
26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållning
sdistrikt för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag av 200,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till understöd
åt svenska vägföreningen för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 19,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 av åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen anför följande:
»Med hänsyn till vägfrågans nuvarande läge och då ett livligt intresse för
vägunderhållets överflyttande på vägkassorna förspörjes, är det av vikt, att
föreningen sättes i stånd att fortfarande i önskvärd omfattning bedriva sitt
gagnande arbete för spridande av upplysning rörande lämpliga arbetsmetoder
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 23
och organisationsformer för väghållningens utförande samt för utbildning av
kompetenta arbetsledare. Därvid kan föreningens hela landet omfattande
verksamhet bidraga till att befordra eu viss enhetlighet i väghållningen och
på samma gång bringa de inom olika landsändar vunna erfarenheterna till
allmän kännedom.
Jämväl för år 1924 synes därför statsbidrag böra beredas föreningen. Enligt
föreningens förslag till budget för år 1924 belöpa sig kostnaderna för
vägmästarkurser, vägdagar och föredrag till 19,000 kronor, och skulle det
därför stå i överenssstämmelse med riksdagens år 1918 fattade ståndpunkt,
att anslag för budgetåret 1924—1925 äskas med sistnämnda belopp. Det har
visserligen icke undgått mig, att det av föreningens nu lämnade uppgifter
framgår, att utgifterna för vägmästarkurser, vägdagar och föredrag under år
1923 med 4,000 kronor understigit det senast beviljade statsbidraget 17,500
kronor. Med vägfrågans alltjämt växande betydelse torde emellertid från
föreningens sida även följa ett allt kraftigare bedrivet upplysnings- och utbildningsarbete.
Då det måste anses ligga i statens intresse att i möjligaste
mån främja föreningens verksamhet i detta hänseende, finner jag mig trots
penningknappheten böra föreslå eu höjning av anslaget till ovan nämnda belopp,
19,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att Kungl. Maj:t icke kommer
att ställa anslaget till föreningens förfogande i vidare mån än föreningen
kan visa, att medlen komma till användning för avsett ändamål.
I övrigt torde för anslagets åtnjutande böra av Kungl. Maj:t föreskrivas
villkor, i tillämpliga delar överensstämmande med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit.»
Under hänvisning till vad departementschefen sålunda anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 19.000 kronor.
28:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet
att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering
av automobiler för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 22,000 kronor, att utgå i första hand av inflytande
registreringsavgifter för automobiler.
Byggnadsväsende^
29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med oförändrat belopp 238,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 40—45 av åberopade statsrådsprotokollet.
Under erinran, att chefen för kommunikationsdepartementet jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1923 tillkallat fem sakkunniga för att inom
Registrering
av automobiler.
[32.]
Byggnads
styrelsen.
[33.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
nämnda departement biträda vid utredning av vissa frågor rörande byggnadsstyrelsens
organisation och därmed sammanhängande spörsmål (byggnadsstyrelsesakkunniga),
har departementschefen för egen de] i ärendet bland
annat anfört följande:
»Enligt vad jag inhämtat, har byggnadsstyrelsesakkunnigas arbete ännu icke
fortskridit så långt, att riktlinjerna för ett kommande förslag i ämnet blivit
klarlagda. För närvarande saknas därför möjlighet att bedöma, i vad män
resultatet av utredningsarbetet kan komma att medföra ökning av byggnadsstyrelsens
arbetskrafter. Efter förhandlingar med de sakkunniga har
jag emellertid ansett mig kunna utgå från, att, även om en omläggning
av sättet för bedrivande av statens byggnadsverksamhet kommer till stånd
i sådan riktning, att därav påkallas eu utvidgning av byggnadsstyrelsens
fasta organisation, en dylik omläggning i varje fall icke behöver träda i
tillämpning å sådan tid, att anslagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret
1924—1925 därav påverkas. Oavsett huruvida beslut om en förändring
av styrelsens organisation i nu antydd riktning kan komma att
fattas vid årets riksdag, torde därför nämnda anslag redan nu kunna bestämmas
med hänsyn till den nuvarande organisationen, och finner jag mig
höra tillstyrka, att så sker. Jag har därvid även tagit hänsyn till att vissa
svårigheter kunna möta att till innevarande års riksdag hinna framlägga ett
slutligt förslag i föreliggande frågor.
Beträffande storleken av nyssnämnda anslag till byggnadsstyrelsen, så har,
såsom tidigare nämnts, Kungl. Maj:t medgivit, att avlöningsförhöjningar till
vissa icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen under innevarande budgetår
må. bestridas från det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till avlöningsförhöjningar
åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen. Enligt det förslag till anslag under sjunde huvudtiteln,
som kommer att av chefen för finansdepartementet framläggas, skulle ett
anslag för samma ändamål uppföras jämväl för budgetåret 1924—1925. Detta
anslag är emellertid avsett allenast för löneförhöjningax'' å befattningar, vilka
enligt riksdagens beslut äro avlönade av anslag å extra stat. Då anslaget å extra
stat för byggnadsstyrelsen icke är beräknat för avlönande av vissa bestämda
befattningshavare utan endast är avsett att förstärka den å styi''elsens stat upp
förda anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare, torde ifrågakommande
avlöningsförhöjningar böra direkt utgå av byggnadsstyrelsens anslag. Vid
sådant förhållande synes någon höjning av anslagen vara påkallad, och får jag i
detta hänseende föreslå, att det extra anslaget till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet höjes från nuvarande belopp 75,000 kronor till
85,000 kronor. Då ifrågavarande löneförhöjningar för budgetåret 1924—1925
beräknas komma att överstiga den sålunda föreslagna anslagshöjningen, så
skulle härigenom det belopp, som nu står till styrelsens förfogande för’avlöning
av icke-ordinarie befattningshavare, komma att något minskas. Någon
ytterligare beskärning av anslagen till styrelsen torde, med hänsyn till den
väsentliga nedsättning av dessa anslag, som fortgående år ägde larm, icke
böra ifrågasättas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
Såsom av det föregående framgår, har byggnadsstyrelsens organisationsfråga
nära sammanknutits med frågan om tiden och sättet för avvecklingen
av arméns kasernbyggnadsnämnd. Det torde därför i detta sammanhang
böra erinras, att Kungi. Maj:t, efter förslag av byggnadsstyrelsesakkunniga,
genom beslut den 12 november 1923 föreskrivit sådan ändrad sammansättning
av nämnden, att densamma från och med den 1 januari 1924 utgöres
av allenast två ledamöter, därav den ene ordförande och den andre byggnadschef.
Genom denna åtgärd samt genom vissa inskränkningar av hos nämnden
anställd personal m. m. hava kostnaderna för nämndens verksamhet kunnat
nedbringas. Enligt den stat, som av Kung!. Maj:t den 5 juli 1923 fastställts
för nämnden för budgetåret 1923—1924, beräknades nämndens utgifter under
sagda tid till 104,060 kronor. Genom beslut ovannämnda den 12 november
1923 har ny stat fastställts att tills vidare gälla för första halvåret 1924>
slutande å 38,640 kronor. Samtidigt har Kung!. Maj:t föreskrivit, att nämndens
utgifter under budgetåret 1923—1924 icke finge överskrida sammanlagt
90,670 kronor, varjämte nämnden anbefallts att, i den mån så lämpligen kunde
ske, genom åtgärder i besparingssyfte ytterligare söka nedbringa kostnaderna
för nämndens verksamhet.
Nu berörda inskränkningar av kasernbyggnadsnämndens organisation, vilka
av Kungl. Maj:t beslutits på föredragning av chefen för försvarsdepartementet,
hava kunnat vidtagas med hänsyn till de begränsade arbetsuppgifter, som
numera åvila kasernbyggnadsnämnden. De byggnadsarbeten, som för närvarande
utföras av nämnden, beräknas samtliga bliva avslutade under första
halvåret 1924 med undantag av om- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset
i Boden. Sistnämnda byggnadsföretag beräknas bliva avslutat först med
utgången av år 1924. Härtill kommer, att en avveckling av nämndens verksamhet
icke kunnat ske beträffande kasernetablissemangen för första och
andra livgrenadjärregementena invid Linköping samt kasern etablissemanget
för södra skånska infanteriregementet invid Lund. Dessa kasernbyggen
hava nämligen, som bekant, tills vidare avbrutits i avvaktan på resultatet av
den pågående försvarsrevisionen, och är det för närvarande ej möjligt att
bedöma, huruvida byggena framdeles komma att fullföljas. A byggnadsplatserna
såväl i Linköping som Lund finnas emellertid förråd av rätt betydande
omfattning, vilka stå under nämndens förvaltning.
Då kasernbyggnadsnämndens ställning föregående år var föremål för behandling
i samband med frågan om anslag till sjukhusbygget i Boden, förutsattes,
att en upplösning av nämnden icke borde ske, förrän riksdagen varit
i tillfälle att taga ståndpunkt härtill, och ställdes i utsikt att förslag i ämnet
skulle underställas årets riksdag. Emellertid kan det, av skäl som ovan
antytts, bliva önskvärt att till nästkommande års riksdag uppskjuta framläggandet
av förslag i de frågor, som nu äro föremål för byggnadsstyrelsesakkunnigas
utredning. Ett dylikt uppskov förutsätter, att kasernbyggnadsnämnden
under mellantiden erhåller lämpliga arbetsuppgifter, vilka kunna
motivera ett bibehållande i motsvarande omfattning av dess organisation.
Därvid torde emellertid Kungl. Maj:t böra vara oförhindrad att an tingen till
-
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
uttalande.
Byggnads
styrelsens
verksamhet.
[34.]
Beredande
av lokaler för
vissa byggnadsstyrelsens
byråer.
[35.]
Utredningar
rörande
tillämnade
byggnadsföretag
fn. m.
[37.]
Läns
arkitekter.
[38.]
Byggnader
och reparationer.
[39.]
dela nämnden ytterligare självständiga uppgifter eller ock att, där så prövas
lämpligt, i eu eller annan form provisoriskt anknyta dess organisation till
byggnadsstyrelsens verksamhet.»
Utskottet får tillstyrka, att medel i av departementschefen angiven omfattning
nu ställas till styrelsens förfogande under nästkommande budgetår.
Utskottet får under nu förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med oförändrat belopp 238,000
kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) och under åberopande
av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av
85,000 kronor.
31 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens
byråer för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 25,500 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) och under erinran
att förevarande anslag, som för första gången beviljades av sistlidne års riksdag,
är avsett till täckande av kostnaderna för genom byggnadsstyrelsen verkställda
utredningar eller andra förberedande åtgärder, såsom exempelvis
upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens räkning samt
uppgörande av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område, vilka icke
skola bekostas från styrelsens anslag eller med särskilt anvisade medel, hem
ställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
33:0) I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.
34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) om anslag till bygg
nader och reparationer kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 27
35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet. ^ Yttre
C1J 7 av 3tOCk
att
riksdagen må för arbetena med yttre restaurering av Stock- holma slott,
holms slott för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reserva- [40.]
tionsanslag av 175,000 kronor.
36:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 41) och under erinran
att de under ifrågavarande punkt begärda beloppen utgöra fortsatta anslag
till de pågående arbetena å nedannämnda två nybyggnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må av det belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats
för uppförande å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren
och i kvarteret Kandidaten av byggnader för inrymmande av i
huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner m. m.,
för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag an
-
Uppförande
av ämbetsbyggnader
å
tomten nr 3
i kvart er ed
Murmästaren
samt i
kvarteret
Kandidaten.
[41.]
visa
a) för uppförande av eu ämbetsbyggnad å nämnda tomt i
kvarteret Murmästaren ett belopp av 500,000 kronor;
b) för uppförande av en dylik byggnad i kvarteret Kandidaten
ett belopp av likaledes 500,000 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid Järntorget
i Stockholm för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
De föreslagna arbetena å ifrågavarande byggnad, vilken för närvarande
till största delen upptages av telegrafstyrelsen, avse huvudsakligen att, på
sätt som skett vid förbättrande av grunden under Stockholms slott, borttaga
den multnade plankrusten och pålhuvudena under byggnaden samt att ersätta
dessa med betong, på det att ytterligare sättning av byggnaden må förhindras.
Yissa på senaste tiden inträffade sättningar hava ansetts vara av ganska
allvarlig natur och ett längre uppskov med ifrågavarande grundförstärkningsarbeten
skulle enligt vad som upplysts medföra, att ytterligare sättningar
ägde rum, som hade till följd ännu dyrbarare åtgärder för byggnadens
iståndsättande.
Sammanlagda kostnaden för arbetenas utförande har beräknats till 150,000
kronor, varav 30,000 kronor nu skulle uppföras å nästkommande års stat.
Förstärkning
av grunden
under den
södra av riksbankens
förra
byggnader vid
Järntorget i
Stockholm
[42.]
Med tillstyrkande av det framlagda förslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av grunden under den södra
av riksbankens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av
30,000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6
Förhyrande
av bostad
åt landshövdingen
i
Västernorrlands
län.
[43.]
Nybyggnad
för lantmäteri
kontoret i
Västerbottens
län.
[44]
Schematisk
förteckning
och beskrivning
över
Sveriges
vattenfall.
[46.]
Utskottets
yttrande.
Ersättning åt
statens järnvägar
för av
Kungi. Maj:t
medgivna
lindringar i
befordringsavgifterna
för
vissa resor.
[47.]
Sveriges riksförbund
av
frivilliga
brandkårer.
[48.]
38:o) I enlighet med Kung!. Maj:ts förslug (punkt 43) hemställer utskottet,
att riksdagen må till förhyrande av hostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 7,000 kronor.
39:o) I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,
att riksdagen må för fullbordande av nybyggnaden för lantmäteriJcontoret
i Västerbottens län för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 16,500 kronor.
Diverse.
40:o) Kungl. Majd har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för verkställande
av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning
och beskrivning över Sveriges vattenfall för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 60—62 av
åberopade statsrådsprotokollet.
För verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av
en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall har riksdagen
alltsedan år 1910 anvisat anslag, senast för budgetåret 1923—1924
72,000 kronor.
Under erinran hurusom, enligt vad departementschefen anfört, något ytterligare
anslag för arbetena med vattenfallsförteckningen icke torde behöva
under förevarande huvudtitel begäras av riksdagen, får utskottet, med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställa,
att riksdagen må för verkställande av undersökningar och
arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
41 :o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 47) får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgiftema
för vissa resor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
42:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 48) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till understöd åt Sveriges riksförbund av
frivilliga brandkårer för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 1,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr o.
29
43:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 49) hemställer utskottet.
att riksdagen må som bidrag till utgivande genom svenska
brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 400 kronor.
44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för understödjande
av svenska aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 04 och 65
av åberopade statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär riksdagen
för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat 6,000 kronor för understödjande
av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet. För första halvåret 192o
upptogs intet anslag för ifrågavarande ändamål i riksstaten. För budgetåret
1923—1924 anvisade däremot riksdagen till understöd åt svenska aeroklubben,
såsom omförmälda sällskap numera benämnes, ett extra anslag av 5,000 kronor.
För budgetåret 1924—1925 har klubben hemställt om statsbidrag med ett
till 10,000 kronor förhöjt belopp.
Departementschefen har med hänsyn till den stora betydelse, klubbens
verksamhet ägde för flygväsendets utveckling, ansett sig böra tillstyrka tilldelande
av statsunderstöd till klubben jämväl för budgetåret 1924—1925.
Av statsfinansiella skäl har departementschefen emellertid icke kunnat tillstyrka
någon förhöjning av anslaget utöver vad som anvisats för innevarande
budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för understödjande av svenska aeroklubbens
verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har (punkt Öl) föreslagit riksdagen att till täckande av
i statsrådsprotokollet omförmälda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förskottsvis
bestridda utgift för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 18,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 65 i statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 18 juni 1923 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen ersättning för ett av styrelsen
jämlikt bemyndigande i brev den 20 oktober 1916 angående verkställande av
undersökningar och uppgörande av förslag till anordnande av vissa farleder
i Bohusläns skärgård utbetalat förskott å 18,000 kronor.
I utlåtande över ifrågavarande framställning har statskontoret föreslagit,
att hemställan måtte göras till riksdagen om anvisande på riksstaten för
budgetåret 1924—1925 av erforderliga medel för ersättande av förskottet.
Departementschefen har, under erinran, att den förskottsutbetalning, för
Tidskriften
» Brandskydd».
[49.]
Svenska
aeroklubben.
[50.j
Täckande av
visst förskott.
[51.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Ålder stilla gg.
[52.]
Rese- och
traktamentspenningar.
[53.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[55.]
Skrivmaterialitr
och
expenser,
ved m. m.
[56.]
vilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer om ersättning, anvisats
att utgå före förskottsväsendets avveckling, tillstyrkt förskottets ersättande
på sätt av statskontoret föreslagits.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till täckande av i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 2 januari 1924 omförmälda, av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förskottsvis bestridda utgift för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 18,000 kronor.
46:o) I enlighet med Kung], Majds förslag (punkt 52) får utskottet hemställa,
att det ordinarie anslaget till ålderstillägg må ur riksstaten
uteslutas.
«
47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från dess nuvarande
belopp, 50,000 kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 av åberopade statsrådsprotokollet.
Sjätte huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
har bestämts för vart och ett av åren 1921 och 1922 till 50,000
kronor, för tiden 1 januari—30 juni 1923 till 25,000 kronor samt för budgetåret
1923—1924 till 50,000 kronor.
Under framhållande att anslaget, från vilket utbetalts år 1921 omkring
163,700 kronor, under år 1922 omkring 181,000 kronor och under första
halvåret 1923 omkring 70,000 kronor, för närvarande är för lågt beräknat,
har departementschefen ansett sig böra förorda, att anslaget för budgetåret
1924—1925 upptages till dubbla beloppet eller 100,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må. höja det ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar från dess nuvarande belopp, 50,000
kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.
48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga från dess
nuvarande belopp, 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 40,000
kronor.
49:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. från dess nuvarande
belopp, 100,000 kronor, med 20,000 kronor till 80,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
50:o) Beträffande Kungi. Maj:ts förslag om anvisande av anslag under
sjätte huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 57), dels ock för bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
(punkt 58) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
51 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader med oförändrat belopp, 10,080 kronor.
Utskottet hemställer,
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.
[57.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[58.]
Trycknings
kostnader.
[59.]
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader med oförändrat belopp, 10,080
kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning, som för
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.
Övriga ordinarie anslag.
52:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande Övriga ordibudgetår
äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke nane anslan
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 upptagas med oförändrade belopp.
Stockholm den 29 februari 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Reservation
vid punkt 16:o) (anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens m. tl. län)
av herrar S. H. Kvarneelius och C. B. Jansson i Falun.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G.
Swartz, O. U. B. Olsson, H. F. Lamm, O. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist,
J. G. Walles, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund och P. A. Bergström.
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, O. H:son
Waldén, P. Nilsson i Bonarp, U B. Jansson i Falun, L J. Garlsson-Frosterud, 0,
Olsson i Kullenbergstorp, J. Jönsson i Revinge, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, E.
Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs och C. Lindskog.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.
1
2
3
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
* 4
Statsutskottets utlåtande Nr 6''.
1
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
A. Departementet.
Departementschefen ...........................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag
.................................
Departementets verksamhet ....................
Säger för departementet
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag . ..
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet .....
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän..
Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän ................
Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren,
reservationsanslag ........................
Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag ....
Förstärkning av reservationsanslaget till expenser för
allmänna arbeten ...............................
Vägundersökningar, reservationsanslag ...............
Förstärkning av reservationsanslaget till vägundersökningar
.........................................
Vägar och kommunikationer, reservationsanslag.......
Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.,i
reservationsanslag ............................
Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader m. m., reservationsanslag ..
Anläggning eller förbättring av vägar m. m., reservationsanslag
..................................
Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag . ..
Fullbordande av en väganläggning mellan Parkajoki
och Muonionalusta i Norrbottens län, reservationsanslag
.........................................
Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-,
bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag
.....................................
Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
till riksdagens protokoll 192i. ti samt. 6 höft. (Nr 6.)
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
24,000 |
|
187,000 1 |
28,420 |
211,000 |
28,420 |
165,500 30,000 |
40,000 |
4,500 |
|
45,000 |
|
90,000 |
20,000 |
20,000 |
130,000 |
20,000 |
|
700,000 |
|
3,000,000 600,000 |
|
* 55,000 |
|
250,000 |
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1 |
! |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
||
1 |
Kronor |
Kronor |
|
17 |
Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, |
||
Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag |
65,000 |
||
18 |
Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Sluss- |
||
fors, reservationsanslag ......................... |
250,000 |
||
19 |
Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag......... |
125,000 |
|
2,0 |
Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamns- |
||
I |
byggnader, reservationsanslag .................... |
10,000 |
|
21 |
Större reparations- och muddringsarbeten å statens |
||
fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag ........ |
10,000 |
||
| 22 |
Upprensning av vissa farleder i Mälaren, reservationsan- |
||
i |
slag ........................................... |
150,000 |
|
1 |
|||
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet |
350,500 |
5,429,500 |
|
b |
C. Vägunderhållet och skjutsväsendet. |
||
j 1 |
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag .... |
*4,700,000 |
|
2 |
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, för- |
||
slagsanslag ..................................... |
10,000 |
||
3 |
Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, |
||
reservationsanslag .............................. |
200,000 |
||
4 |
Svenska vägföreningen............................. |
19,000 |
|
5 |
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........ |
500,000 |
• |
6 |
Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag, |
||
att utgå i första hand av inflytande avgifter för re- |
|||
gistrering av automobiler ........................ |
22,000 |
||
Säger för vägunderhållet och skjuts väsendet |
5,200,000 |
251,000 |
|
D. Byggnadsväsende^ |
|||
Byggnadsstyrelsen m. m.: |
|||
1 |
Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ................. |
238,000 |
|
2 |
Byggnadsstyrelsens verksamhet ................... |
85,000 |
|
3 |
Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer........ |
25,500 |
|
4 |
Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg- |
||
nader, reservationsanslag ....................... |
3,500 |
||
5 |
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag |
||
m. m., reservationsanslag ....................... |
25,0001 |
||
6 |
Länsarkitekter ................................. |
25,0001 |
|
241,500 |
160,500 |
||
Kronans publika hus: |
|||
7 |
Lyshållning m. fl., utgifter för kronans publika hus i |
||
Stockholm, förslagsanslag ...................... |
65,000 |
||
8 |
Byggnader och reparationer, reservationsanslag..... |
* 420,000 |
|
9 |
Yttre restaurering av Stockholms slott, reservationsapr |
||
slag ......................................... |
175,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
.... |
Ordinarie |
Extra |
|
i |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
||
i 10 ! |
Ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, |
||
reservationsanslag ............................. |
500,000 |
||
1 11 '' |
Ämbetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stockholm, |
||
reservationsanslag ............................. |
500,000 |
||
12 ! |
Förstärkning av grunden under den södra av riksban- |
||
kens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm, |
|||
'' |
reservationsanslag ............................. |
30,000 |
|
13 |
Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster- |
||
norrlands län ................................ |
/,000 |
||
! 14 |
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län, |
||
reservationsanslag .............................| |
16,500 |
||
485,000 |
1,228,500 |
||
Säger för byggnadsväsende! ] |
726,500 |
1,389,000 |
|
E. Diverse. |
|||
1 |
Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges |
||
vattenfall, reservationsanslag ..................... |
65,000 |
||
2 |
Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj :t med- |
||
givna lindringar i befordringsavgiftema för vissa resor, |
|||
förslagsanslag .................................. |
40,000 |
||
3 |
Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer ......... |
1,000 |
|
4 |
Tidskriften »Brandskydd» ......................... |
400 |
|
5 |
Svenska aeroklubben .............................. |
5,000 |
|
6 |
Täckande av viss av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen |
||
förskottsvis bestridd utgift ...................... |
1 8,000 |
||
| 7 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....... |
100,000 |
|
8 |
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, för- |
||
slagsanslag ...................................... |
3,000,000 |
||
9 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-1 |
||
tionsanslag .................................... |
10,000 |
||
10 |
Extra utgifter, reservationsanslag ................... |
20,000 |
|
11 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
80.000 |
|
12 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci- |
||
vila statsförvaltningen, förslagsanslag .............. |
* 9.000 |
||
13 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag ..................................... |
* 170,000 |
||
14 |
| Tryckningskostnader, förslagsanslag .................| |
10,080i |
___ |
Säger för diverse) |
3,850,080! |
308,400 |
|
i |
Summa1 |
10,338,080 |
7,406,320 |
* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.