Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Kr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1924 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—

1925 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1) Departemenangående
statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1924—1925 bar tets avdelning
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till social- Maj .tf''kanin.
departementet, föreslagit riksdagen (punkt l av det vid propositionen fogade [l.°]
statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag) att

dels godkänna följande stat för socialdepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 1924:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............. 227,500 kronor

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... 5,100 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m............ 31,000 »

Ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören 4,500 »

Förslagsanslag 268,100 kronor;

dels och vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 272,600 kronor, med 4,500
kronor till 268,100 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 1—3 i statsrådsprotokollet.

Den nu gällande staten för socialdepartementet är av följande utseende:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... 227,500 kronor

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................... 5,100 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m............. 34,000 »

Ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören 6,000 *

_ Förslagsanslag 272,600 kronor.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.)

487 S4 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5

Upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet.

[2.]

Därjämte har i riksstaten under rubriken ersättning till särskild föredragande
för bostadsärenden uppförts ett extra anslag av 2,500 kronor.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att anslagsposten för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare skulle genom indragning av personal
m. m. nedsättas från 34,000 kronor till 31,000 kronor samt att anslagsposten
för ersättning åt sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören
skulle minskas från 6,000 kronor till 4,500 kronor.

Från anslaget till särskild föredragande för bostadsärenden bestridas för
närvarande dels arvode till föredraganden med 1,500 kronor, dels ock kostnaden
för skrivhjälp åt föredraganden med 1,000 kronor. Då departementets
arbete med bostadsärenden alltjämt minskats, har arvodet till föredraganden
för dessa ärenden liksom även kostnaden för skrivhjälp åt honom synts kunna
bestridas av den nyss omnämnda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. Anslag till särskild föredragande för bostadsärenden
skulle härigenom bliva obehövligt.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för socialdepartementet, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1924:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................. 227,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................. 5,100 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................................................................... 31,000 »

Ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören
............................................... 4.500 »

Förslagsanslag 268,100 kronor;

samt

b) vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 272,600
kronor, med 4,500 kronor till 268,100 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet (punkt 2) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för riksförsäkringsanstaltens
dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med
lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret 1923—1924
uppfört ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor.

Då belastningen av det för år 1922 beviljade anslaget, vilket utgått med
samma belopp som det nu begärda, utgjort endast 5,000 kronor, bär anslaget
för budgetåret 1924—1925 ansetts kunna begränsas till 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för riksförsäTcrin g sans tal tens dödsfalls er sättningar
i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens
egnahemslånefond för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till ordinarie stat för försäkringsrådet,

dels ock vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet,
nu 87,000 kronor, med 4,000 kronor till 83,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—12 i
statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för försäkringsrådet är av följande utseende:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .................. 65,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................... 2,000

Arvoden ä 5,000 kronor till eu var av två representanter för
arbetsgivare och två representanter för arbetare, förslagsanslag,
högst............................................................................ 20,000

Förslagsanslag 87,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle ordinarie staten för
försäkringsrådet för budgetåret 1924—1925 erhålla följande ändrade lydelse:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................. 65,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................ 2,000

Arvoden ä 4,000 kronor till envar av två representanter för

arbetsgivare och två representanter för arbetare ............ 16,000

Förslagsanslag 83,000 kronor.

Rik s försäkring
sanstaUens

dödsfallsersättningar
i
anledning av
livförsäkring i
samband med
lån nr statens
egnahemslånefond.

[3.]

Försäkrings rådet.

[4-]

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Upprätthållande
av
försäkringsrådets
verksamhet.

[5.]

I jämförelse med den för innevarande budgetår fastställda staten innebär
sålunda Kungl. Maj:ts förevarande förslag, att arvodena till arbetsgivare- och
arbetarerepresentanterna skulle minskas från 5,000 till 4,000 kronor om året.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande bär departementschefen bland
annat anfört, att den av sistlidet års riksdag gjorda framställningen angående
omorganisation av försäkringsrådet för närvarande vore föremål för behandling
av statens besparingskommitté samt att då något förslag i berörda hänseende
icke vore att förvänta från kommittén inom sådan tid, att proposition
i ämnet hunne föreläggas innevarande års riksdag, någon ändring för nästa
budgetår icke borde äga rum i avseende å rådets ordinarie personal. Med
hänsyn till att riksdagen i samband med ovanberörda framställning ifrågasatt
möjligheten av att vid den nuvarande presidentens inträde i pensionsåldern
ledningen av försäkringsrådet anförtros åt en befattningshavare av lägre
tjänstegrad än president, har departementschefen vidare framhållit, att det
synts honom lämpligt att, då chefsbefattningen torde bliva ledig före ingången
av nästa budgetår, låta befattningen från ledigblivandet tills vidare
uppehållas på förordnande.

Med anledning av vad departementschefen i sistberörda hänseende anfört
har utskottet velat såsom sin mening uttala, att det förordnande å befattningen
i fråga, som må komma att meddelas, torde böra givas i sådan form,
att omorganisationen av försäkringsrådet ej därmed föregripes.

Det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie stat för försäkringsrådet
har utskottet funnit sig böra biträda.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordade förslaget till
ordinarie stat för försäkringsrådet; samt

b) vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget
till försäkringsrådet, nu 87,000 kronor, med 4,000 kronor till

83,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att för upprätthållande
av försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

Till upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under budgetåret
1923—1924 har riksdagen anvisat ett extra förslagsanslag av 27,000 kronor.

För användningen av detta anslag har Kungl. Maj:t fastställt följande
stat:

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

o

lönetillägg åt presidenten...................................................... kronor

avlöning och vikariatsersättning åt icke-ordinarie befattningshavare,
högst ....................................................................

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot
i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsvis........................................................... »

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning,
tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration
å tidskrifter, för inköp av böcker, för anskaffning och

underhåll av inventarier m. m., förslagsvis ..................... »

flyttningskostnader, förslagsvis................................. »

3,000: —
2,040: —

5,960: —

8,100: —

900: —

Summa kronor 20,000: —

Genom fastställandet av denna stat har, på sätt redan i 1923 års statsverksproposition
förutsattes, rådets personal minskats med följande hittills
å extra stat uppförda befattningshavare, nämligen ett försäkringsråd, en sekreterare,
en notarie och en expeditionsvakt. Härjämte är emellertid att
märka, att statens slutsumma kunnat bestämmas till ett belopp, som med

7,000 kronor understiger beloppet av det för ändamålet beviljade anslaget.
Att så kunnat ske har sin huvudsakliga grund däruti, att försäkringsrådet
från och med den 1 oktober 1923 erhållit ämbetslokal inom staten tillhörig
fastighet, varigenom hyra endast behövt beräknas för budgetårets första
kvartal.

Enligt Kungi. Maj:ts nu framlagda förslag skulle extra staten för försäk -

ringsrådet beräknas på nedanstående sätt:
avlöning och vikariatsersättning åt icke-ordinarie befattningshavare,
högst........................................................................ kronor 2,040: —

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot
i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsvis ..............................................;................ » 6,775: —

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll
av inventarier m. in., förslagsvis .............................. 8 5,185: —

Summa kronor 14,000: —

I jämförelse med den för innevarande budgetår fastställda staten hava
sålunda några kostnader för lönetillägg åt presidenten och för flyttningskostnader
ej beräknats. Ej heller har någon kostnad för hyra upptagits, sedan
försäkringsrådet numera erhållit ämbetslokal inom staten tillhörig fastighet.
Vidare har å ena sidan kostnaderna för ersättning åt sakkunniga m. m. höjts
med 815 kronor, under det att å andra sidan kostnaderna för uppvärmning,
belysning och städning m. m. sänkts med 2,915 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande
av
socialstyrelsens

verksamhet.

[6.]

Förlikning 8-män för
medling i
arbetstvister.

[7-]

Centrala

skiljenämn den.

[8.]

6:o) På grund av Kung! Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 6) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 12—16) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver
det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 115,300 kronor.

7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 7) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 16—
18) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924 — 1925 anvisa, att ställas till Kungl.
Maj ds förfogande och användas till ersättning åt förlikning smän
m. m. för medling i arbetstvister, ett extra förslagsanslag av

120,000 kronor.

8:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till bestridande av
kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 18,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18—20 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden hava extra förslagsanslag
anvisats till belopp för år 1922 av 30,000 kronor, för första halvåret
1923 av 15,000 kronor samt för budgetåret 1923—1924 av 22,000 kronor.

Genom brev den 22 juni 1923 har Kungl. Majd fastställt följande arvodesocli
omkostnadsstat för centrala skiljenämnden, att lända till efterrättelse
under budgetåret 1923—1924.

A. Arvoden.

ordföranden .............................................................. kronor 3,000: —

en av Kungl. Majd utsedd ledamot och ordförandens
ställföreträdare............................................

en av Kungl. Majd utsedd ledamot.......................

4 ledamöter .............................................................

1 sekreterare ...........................................................

B. Omkostnader.

Ersättningar åt extra tjänstemän och andra biträden, arvoden samt
resekostnads- och traktamentsersättningar åt suppleanter, ersättningar
för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga,
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning,
städning, möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita
m. m., förslagsvis................................................................. kronor 7,000:-

Summa kronor 20,700: —

Vidare har Kungl. Majd förordnat, att å do i arvodesstaten upptagna arvodena
icke skall utgå dyrtidstillägg.

» 2,000: —

1,500: —

» 6,000: —

* —1’2Q0: ~ 13,700: —

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Det nu föreliggande förslaget innebär, dels att arvodena till de fyra ledamöter,
som utses till halva antalet av svenska arbetsgivareföreningens förtroenderåd
och till halva antalet av landsorganisationen i Sverige, skulle
sänkas från 1,500 kronor till 1,200 kronor för envar, dels att omkostnadsstaten
skulle begränsas till 6,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för centrala
skiljenämnden för vissa arbetstvister för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra förslagsanslag av 18,700 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) får utskottet hemställa, Särskilda

; skiljedomare i

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår arbetstvister.
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 såsom bidrag till bestridande [9.]
av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister anvisa
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

10:o) På grund av
hemställer utskottet,

Kungl. Makts därom giorda framställning (punkt 10) TJnder ö

J stödjande or den

offentliga

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår förmedungen.

[10.]

ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa, att för befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder,
ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för budgetåret
1924—1925 anvisa till bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande,
som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än där de vistas,
ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 20 och 21 i statsrådsprotokollet.

Medellösa

arbets sökandes resor.

[li.]

För ifrågavarande ändamål är för budgetaret 1923 1924 anvisat ett extia

förslagsanslag av 15,000 kronor.

Med hänsyn till belastningen å anslaget år 1922 har detsamma för budgetåret
1924—1925 ansetts kunna begränsas till av Kungl. Maj:t föreslaget
belopp.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—192o anvisa till bidrag
till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas, ett
extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bekämpande
av arbetslösheten.

Understöd i
vissa fall åt
genom tobaksmonopolets

införande
nödlidande
personer.

[12.]

Provisoriska
avlöningstillägg
åt
vissa ordinarie
befattningshavare

vid yrkesinspektionen.

[13.]

12:o) Vid anmälan av frågan om anslag för bekämpande av arbetslösheten
har departementschefen anfört, att, såvitt vid tidpunkten för statsverkspropositionens
avgivande kunde bedömas, något anslag för sagda ändamål icke
erfordrades för budgetåret 1924—1925. Därest emellertid mot förmodan utvecklingen
på arbetsmarknaden skulle kullkasta de i detta hänseende gjorda
beräkningarna, har det synts departementschefen, att erforderlig nödhjälp
borde kunna beredas genom anlitande av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Skulle förhållandena framdeles utveckla sig i sådan riktning, att en
åtgärd av angiven art bleve erforderlig, skulle departementschefen återkomma
till ämnet och underställa Kungl. Maj.t förslag till den framställning till
riksdagen, som omständigheterna kunde påkalla.

I berörda fråga hava tre motioner väckts, som hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling.

Beträffande denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

13:o) Med anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 12)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd i vissa fall åt genom tobalesmonopolets
införande nödlidande personer för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.

14:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 13)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) medgiva, att såsom provisoriska avlöningstillägg må för
budgetåret 1924—1925 utgå till yrkesinspektrisen ett belopp av
2,500 kronor, därav 1,650 kronor betraktas såsom lön och 850
kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt till en var av de
ordinarie kvinnliga assistenterna ett belopp av 1,800 kronor,
därav 1,200 kronor betraktas såsom lön och 600 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, skolande i fråga om åtnjutande av
nämnda avlöningstillägg i tillämpliga delar gälla enahanda
bestämmelser, som fastställts beträffande avlöningar å stat för
ifrågavarande tjänstemän; samt

b) för beredande av provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie
bef attningshavare vid yrkesinspektionen för nämnda budgetår
bevilja ett extra anslag av 6,100 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 77,900 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar mot
olycksfall och ohälsa i arbetet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 2,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 27 och 28 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett extra
anslag av 4,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
föreliaft två likalydande motioner, väckta, den ena (nr 63) inom första
kammaren av fröken K. Hesselgren och herr G. Strömberg, och den andra
(nr 123) inom andra kammaren av herrar E. Johanson i Stockholm och B.
Eriksson i Grängesberg, vari föreslagits, att riksdagen måtte såsom bidrag
till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett understöd av 6,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I bilagan till 1924 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, hemställer
statsrådet och chefen för socialdepartementet att såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm
anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall
och ohälsa i arbetet för budgetåret 1924—1925 måtte anvisas ett extra anslag
av kronor 2,000: —.

Med anledning härav tillåta vi oss framhålla följande.

Föreningen för arbetarskydd bildades i Stockholm år 1905.

Föreningens ändamål är att väcka och underhålla intresset för åstadkommande
och förbättrande av redan befintliga skyddsanordningar samt att intressera
de av olycksfallen och dess följder närmast berörda arbetarna och
arbetsgivarna, att var och en på sitt sätt bidraga till deras förebyggande.

Detta mål söker föreningen nå genom

1) att samla modeller, teckningar och beskrivningar över skyddsanordningar,
avsedda att förebygga och motverka olycksfall och yrkessjukdomar,

2) att genom utställning av skyddsanordningar, anslag, avsedda att uppsättas
å arbetsplatserna, av preparater, utvisande sjukliga förändringar på
yrkessjukdomarnas område, visa arbetsgivare, industriverkschefer, arbetare
och andra intresserade, huru skyddsföreskrifterna funktionera och huru sjukdomar
vid utövandet av vissa yrken uppstå och kunna förebyggas,

3) att utbreda kännedom om lämpliga skyddande och profylaktiska åtgärder
genom klargörande bilder och skriftliga meddelanden,

Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.

[14.]

Föreningen
för arbetarskydd
i Stockholm.

[15.]

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

4) samt genom att anskaffa och sprida kännedom om inhemska och utländska
böcker, tidskrifter och andra trycksaker, vilka behandla frågor beträffande
skyddsföreskrifter, yrkeslagstiftning och därmed sammanhängande
angelägenheter.

Föreningen har i av densamma förhyrd lokal anordnat en för allmänheten
fritt tillgänglig utställning i lmset Birgerjarisgatan 32 i Stockholm och därstädes
under de senaste åren anordnat demonstrationer av utställningsföremålen
samt föredrag för olika kontingenter arbetare, tillhörande särskilda
fackliga sammanslutningar, för elever vid tekniska- och yrkesskolor, hantverksinstitut,
tekniska högskolan, Karolinska institutet, socialpolitiska institutet,
tjänstemän vid de statliga verk och institutioner, vilka handlägga hithörande
ärenden, samt allmänheten. Föredragen hava åskådliggjorts medelst
förevisande av skioptikonbilder samt särskilda för ändamålet anskaffade filmer.

Dessutom har föreningen kostnadsfritt utlånat serier ur sitt rikhaltiga
material av skioptikonbilder till lärare vid yrkesskololorna i övriga delar
av landet, till yrkesinspektionens befattningshavare in. fl.

Kännedomen om föreningen och intresset för dess verksamhet ha varit i
ständig stegring. Så hava arbetsgivarna i landet under årens lopp i ökat
antal hänvänt sig till föreningen med förfrågningar om skyddsglasögon,
ansiktsmasker och andra skyddstekniska anordningar.

Föreningen har från och med år 1913 ett eget organ »Arbetarskyddet»,
vilken tidskrift utkommer varje månad och innehåller illustrerade och andra
artiklar i hithörande ämnen. Denna periodiska skrift bidrager ej minst att
hos landets arbetsgivare och arbetare väcka, utbreda och vidmakthålla intresset
för arbetarskyddsfrågor och socialförsäkring över huvud taget.

Föreningen har åtnjutit statsanslag 1906 med kronor 2,000: —, 1907—1909
med kronor 4,000: —, 1910—1912 med kronor 6,000: —, 1913 — 1920 med kronor
4,000: —, 1921—1922 med kronor 8,000: — och 1923 med kronor 4,000:—.

I särskild skrivelse har föreningen anhållit att för år 1924 komma i åtnjutande
av ett understöd för sin verksamhet av kronor 6,000: —.

Socialministern har som nämnts föreslagit riksdagen att bevilja ett belopp
av allenast kronor 2,000: — för innevarande år, därvid åberopande ej mindre
nödvändigheten att nedbringa statens utgifter än även sänkningen i prisnivån,
vilken för föreningen skulle vara ägnad att möjliggöra ett minskande av dess
utgifter.

Vi hålla emellertid före, att nedskärning av ett så blygsamt tillmätt anslag
som kronor 6,000: — till en förening, som i hög grad genom sin gagneliga
och behjärtans värda verksamhet avser att förebygga även statliga utgifter
genom minskat antal olycksfall, icke i detta fall är lämpligt. Tvärtom
kan staten, genom att med ett högre anslag giva föreningen ett kraftigt
stöd, själv bespara sig utgifter, till vilka nedprutningen icke kommer att stå
i någon som helst rimlig proportion. Härförutom är föreningen i verkligt
behov av det högre anslaget, då situationen för närvarande för densamma
ter sig synnerligen bekymmersam.

Ett anslag av allenast kronor 2,000: — skulle vidare, även om hänsyn
tages till den lägre prisnivån, som inträffat efter krigsåren, vilken knappast

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

11

kan anses annat än i ringa grad kommit föreningen till del, utgöra en väsentlig
sänkning av det understöd som före år 1914 tillerkänts föreningen.

Föreningens utställning liar under de förflutna åren betydligt utökats i
omfång genom tillkomsten av nya utställningsföremål, varigenom den gamla
lokalen blivit för liten för föreningens behov och större och dyrare sådan
måst förhyras.

I de flesta övriga europeiska länder utgå betydligt högre anslag till jämförbara
inrättningar. I Finland t. ex. har staten — som ju även riktigast
är — själv tagit denna angelägenhet helt och hållet om händer, och i Holland
utgick år 1921 ett statligt och kommunalt understöd av ej mindre än 11,000
floriner, motsvarande i vårt mynt cirka 16,500 kronor.''>

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har för det ändamål, varom nu är
fråga, statsbidrag utgått till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för
vart och ett av åren 1913—1920 med 4,000 kronor, för åren 1921 och 1922
med 8,000 kronor samt för innevarande budgetår med 4,000 kronor.

I sin till Kungl. Maj:t ingivna framställning om statsbidrag för år 1924
har föreningen framhållit, att föreningen, som avsåge att på sätt som hittills
fullfölja sin Uppgift, med bekymmer måste se sina möjligheter därtill stäckta,
därest ej ett högre statsbidrag för år 1924 än det, som kommit föreningen till
del för år 1923, kunde beredas densamma. Då någon minskning av föreningens
redan nu mycket beskurna utgifter ej vore möjlig, utan en ökning
snarare syntes vara nödvändig för fullföljande av eu planerad och börjad
utvidgning av utställningens hygieniska avdelning, hade föreningen hemställt
om ett till 6,000 kronor förhöjt statsbidrag för år 1924.

I sitt över föreningens framställning avgivna utlåtande har socialstyrelsen
anfört, att några siffermässiga belägg för den av föreningen hävdade uppfattningen
i fråga om sin bekymmersamma ekonomiska ställning vid ett bibehållande
av det lägre statsbidraget icke kunnat framläggas, då det senast
avslutade bokföringsåret omfattade år 1922, under vilket ännu det högre
statsanslaget utgått. Emellertid vore det enligt styrelsens mening tydligt,
att ett statsanslag för år 1924 å 4,000 kronor utgjorde ett avsevärt svagare
stöd för föreningen än vad som lämnats densamma under de närmast föregående
tio åren. Socialstyrelsen har dock ansett sig icke kunna tillstyrka
högre belopp än det senast beviljade.

Kungl. Maj:t har emellertid nu på angivna skäl föreslagit, att berörda
statsbidrag skulle för budgetåret 1924—1925 begränsas till 2,000 kronor,
under det att motionsvis ifrågasatts, att bidraget måtte beviljas med av föreningen
begärt belopp eller 6,000 kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat de sålunda väckta förslagen, har utskottet,
med hänsyn till den gagnande verksamhet, föreningen för arbetarskydd
hittills måste anses hava utövat, samt det behjärtans värda syfte, förningen
avser att främja, funnit föreningen alltjämt vara värd understöd av
statsmedel. Utskottet får sålunda tillstyrka, att statsbidrag beviljas föreningen
jämväl för budgetåret 1924—1925. Vad storleken av statsbidraget

Utskottet

yttrande

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

beträffar, har emellertid utskottet, som å ena sidan funnit skäl icke föreligga
för en höjning av nu utgående bidrag men å andra sidan ej heller
kunnat tillstyrka en så stor nedsättning av detsamma, som Kungl. Maj:t
föreslagit, ansett sig böra förorda, att bidraget i fråga för budgetåret 1924—
1925 bestämmes till 3,000 kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och fröken Hesselgrens och herr Strömbergs samt
herrar Johansons i Stockholm och Erikssons i Grängesberg
ovanberörda motioner, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade
permanenta utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall
och ohälsa i arbetet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor.

Statens

tv&ngsarbets anstalter.

[16.]

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att
dels besluta sådan ändring av den vid avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckningen, att däri under femte huvudtiteln,
statens tvångsarbetsanstalter, från och med den 1 juli 1924 införes
följande:

assistent .................................................................... B 11,

dels, med ändring av vad därutinnan tidigare beslutits, bestämma antalet
ordinarie befattningshavare vid statens tvångsarbetsanstalter från och med
den 1 juli 1924 på följande sätt:

Antal

befattningar.

Avlöning och
lönegrad enligt
löneplanen.

1 direktör.............................................................. B 17

1 direktör............................................................... B 15

1 pastor och förste lärare....................................... B 15

1 kamrerare............................................................... B 14

1 assistent.................................................................. B 12

1 assistent................................................................. B 11

1 assistent................................................................. B 9

2 assistenter, kvinnliga............................................ C 6

1 trädgårdsmästare............................................... B 6

3 uppsyningsmän................................................. B 5

11 förste förmän...................................................... B 4

41 förmän ................................................................ B 2

3 första vaktfruar.................................................... C 3

13 vaktfruar ........................................................... C 1,

dels föreskriva, att de av 1921 års riksdag godkända särskilda bestämmelser
beträffande tjänstemän vid statens tvångsarbetsanstalter skola från och med
den 1 juli 1924 äga tillämpning jämväl å ifrågavarande assistentbefattning i
11 :e lönegraden,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

13

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och
med den 1 juli 1924,

dels ock vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens
tvångsarbetsanstalter, nu 532,000 kronor, med 12,500 kronor till 519,500
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 29—41 i
statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning uppförde 1921 års riksdag i
riksstaten för år 1922 dels under rubriken statens tvångsarbetsanstalter ett
ordinarie förslagsanslag å 556,000 kronor, dels ock under rubriken statens
tvångsarbetsanstalter: övergångsstat ett ordinarie förslagsanslag av 15,000 kronor.
För första halvåret 1923 upptogos de båda anslagen med hälften av nämnda
belopp eller 278,000 och 7,500 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i 1923 års statsverksproposition framställda
förslag har riksdagen för budgetåret 1923—1924 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till tvångsarbetsanstalterna med 532,000 kronor och det ordinarie
förslagsanslaget till övergångsstat med 7,600 kronor. Därjämte har riksdagen
godkänt ny ordinarie stat samt övergångsstat för ifrågavarande anstalter.

Nämnda stater äro av följande utseende:

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 176,000: —

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 10,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.,

förslagsanslag .................................................................... » 28,000: —

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 60,000: —

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 2,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ................................................................. » 37,000: —

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag...................... kronor 115,000: —

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....................... kronor 103,500: -

Summa förslagsanslag kronor 532,000: —

14 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övergångsstat.

1

Lön eller

Tj änst-görings-

..............

Arvode

1

motsva-

penningar

för särskilt

j Summa

rande

eller mot-svarande

uppdrag

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

1 lärare, arvode .............................

1,200

900

—

2,100'')

Till ålderstillägg, förslagsvis .............

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

400

1 förste förman (med förordnande såsom

uppsyningsman) .........................

1,000

550

200

1,750*)

1 förman..........................................

800

500

—

1,300*)

Till ålderstillägg, förslagsvis .............

Till byresersättningar och vedanslag,
där förmån av fri bostad med bränsle
icke åtnjutes, samt till beklädnads-

300

ersättning, förslagsvis.....................

-

~

—

1,750

Summa förslagsanslag

—

—

-

7.600

'') Efter 5 ar kan den clel av arvodet, aom motsvarar lön, höjas med 400 kronor och efter 10
År med ytterligare 400 kronor.

*) Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

Kungl. Maj:ts nn framlagda förslag, i vad detsamma avser anslag för
tvånsarbetsanstalten å Svartsjö, innebär, att den nu å övergångsstat uppförda
lärarbefattningen skulle — såsom redan i samband med löneregleringen för
tvångsarbetsanstalterna ifrågasattes — ersättas med en å ordinarie stat uppförd
assistenttjänst med avlöning enligt ll:e lönegraden, avdelning B av
avlöningsreglementets löneplan, i följd varav å ena sidan anslagsposten för
avlöningar till ordinarie tjänstemän vid anstalten skulle liöjas med i avrundat
tal 5,000 kronor till 181,000 kronor, under det att å andra sidan de å
tvångsarbetsanstalternas gemensamma övergångsstat för Svartsjöanstaltens
del uppförda beloppen, 2,100 kronor till arvode åt läraren samt 400 kronor
till ålderstillägg, skulle uteslutas. Vidare skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
det till läkaren vid anstalten nu utgående arvodet höjas från 4,600 kronor
till 5,256 kronor, motsvarande avlöningen å C-ort i 16:de lönegraden för manlig
tjänsteman, och anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in. på grund härav ökas med det för sagda löneförhöjning
erforderliga beloppet eller, med någon avrundning nedåt, till 28,500 kronor.
Slutligen skulle den å omkostnadsstaten upptagna anslagsposten till övriga
kostnader för driften nedsättas från 115,000 kronor till 110,000 kronor.

Vad Landskronaanstalten beträffar, innebär Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag dels en höjning av anslagsposten till vikariatsersättningar med 2,000
kronor, beroende i huvudsak på en befattningshavares permanenta behov av
tjänstledighet för sjukdom, dels en nedsättning av den å omkostnadsstaten
upptagna anslagsposten till övriga kostnader för driften med 15,000 kronor,
dels ock ett uteslutande av övergångsstaten för anstalten. De å sistnämnda
stat kvarstående befattningshavarna komma nämligen att före det nya budgetårets
ingång avgå med pension.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 15

I enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag skulle sålunda den ordinarie staten
för statens tvångsarbetsanstalter erhålla följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat,

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... kronor 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................................... » 10,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
............................................................................... » 28,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .............. kronor 60,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .......................................... » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
........................................................................... » 37,000

B. Omkostnadsstat Tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag...................r,......... kronor 110,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag............................. » 88,500

Summa förslagsanslag kronor 519,500

Övergångsstaten skulle, såsom redan förut framhållits, icke vidare vara
erforderlig och anslaget till densamma alltså kunna uteslutas ur riksstaten.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena (nr 64) inom
första kammaren av fröken K. Hesselgren och den andra (nr 226) inom andra
kammaren av fröken E. Tamm, vari hemställts, att riksdagen, med ändring
av Kungl. Maj:ts förslag rörande omkostnadsstaten för tvångsarbetsanstalten i
Landskrona, måtte besluta höja det i nämnda stat upptagna förslagsanslaget
till övriga kostnader för driften till 96,500 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna,

Såsom ovan nämnts, innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vad först
tvångsarbetsanstalten å Svartsjö beträffar, att den nu å övergångsstat uppförda
lärarbefattningen därstädes skulle ersättas med en å ordinarie stat
uppförd assistenttjänst. Mot denna förändring har utskottet icke haft något
att erinra. Med hänsyn till omfattningen av den undervisning, som, enligt
vad utskottet inhämtat, numera åvilar läraren vid anstalten, har utskottet
ock funnit sig böra tillstyrka, att assistenten i lönehänseende jämställes med
assistenter av 2:a klass vid fångvårdsstaten och sålunda placeras i ll:e lönegraden
av den i 9 § av avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk
intagna löneplan.

Utskottets

yttrande.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om höjning av nu utgående
arvode till läkaren vid Svartsjöanstalten har utskottet likaledes av den i
ämnet lämnade utredningen blivit övertygat om, att för erhållande av fullt
kompetent innehavare av befattningen i fråga en förhöjning av läkararvodet
torde vara ofrånkomlig. Enligt utskottets mening synes detsamma emellertid
icke böra ställas i relation till någon viss löneklass i det nya lönesystemet,
utan lärer arvodet böra bestämmas till i avrundat tal 5,000 kronor.
Vid bifall härtill torde någon nedsättning av anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare dock icke böra ske, utan torde densamma
liksom övriga av Kungl. Maj:t å staten för Svartsjöanstalten föreslagna anslagsposter,
mot vilkas beräkning utskottet ej haft något att erinra, upptagas
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Vad slutligen beträffar Kungl. Maj:ts framställning, i vad densamma avser
anslag till tvångsarbetsanstalten i Landskrona samt de i fråga om detta
förslag väckta motionerna, har utskottet funnit sig böra ansluta sig till vad
Kungl. Maj:t i skilda hänseenden härutinnan föreslagit. Utskottet delar
visserligen motionärernas uppfattning därom, att en anordning av den art,
motionärerna ifrågasatt, torde kunna åvägabringa ett gynnsammare resultat
av tvångsarbetet än vad nu är fallet, men har utskottet, då enligt dess mening
åtgärder i det av motionärerna angivna syftet lära böra upptagas till
prövning i samband med det förslag till ny lösdrivarlag, som inom en nära
framtid torde vara att förvänta, ansett sig icke nu kunna tillstyrka riksdagen
att på enskilda motionärers yrkande anvisa medel för det ändamål, som i
motionerna ifrågasatts.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å ovanberörda motioner, i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta sådan ändring av den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckningen,
att däri under femte huvudtiteln, statens tvångsarbetsanstalter,
från och med den 1 juli 1924 införes följande:

assistent ..................................................... B 11,

b) med ändring av vad därutinnan tidigare beslutits, bestämma
antalet ordinarie befattningshavare vid statens tvångsarbetsanstalter
från och med den 1 juli 1924 på följande sätt:

Antal

befattningar.

1 direktör...........................

1 direktör.........................

1 pastor och förste lärare

1 kamrerare........................

1 assistent ........................

1 assistent .......................

Avlöning och
lönegrad enligt
löneplanen.

............ B 17

........... B 15

............ B 15

........... B 14

............ B 12

............ B 11

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 17

Antal

befattningar.

Avlöning och
lönegrad enligt
löneplanen.

1 assistent ................................

.................. B 9

2 assistenter, kvinnliga ............

............... C 6

1 trädgårdsmästare.....................

.................. B 6

3 uppsjningsmän ....................

................. B 5

11 förste förmän .......................

.................. B 4

41 förmän ....................................

................. B 2

3 första vaktfruar .....................

................. C 3

13 vaktfruar.................................

................. C 1,

c) föreskriva, att de av 1921 års riksdag godkända särskilda
bestämmelser beträffande tjänstemän vid statens tvångsarbetsanstalter
skola från och med den 1 juli 1924 äga tillämpning
jämväl å ifrågavarande assistentbefattning i ll:e lönegraden,

d) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordade förslaget till
stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och
med den 1 juli 1924, samt

e) vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget
till statens tvångsarbetsanstalter, nu 532,000 kronor, med 12,500
kronor till 519,500 kronor.

18:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget
till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat.

19:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1923—1924 uppfört med ett belopp
25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

För berörda ändamål är i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptaget
ett extra förslagsanslag å 3,000 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 5 höft. (Nr o.)

övergångs stat.

[17.]

Statens
vårdanstalt
för alkoholister
vid
Svartsjö.

[18.]

Statens
vårdanstalt
för alkoholister
i
Landskrona.

[19.]

487 24 2

Driftkostnader
för
statens vårdanstalt
å
Venngarn för
alkoholister.

[20.]

Vissa övriga
anslag till
alkoholistvården
m. in.

[21.]

18 Statsutskottets utlåtande Nr f).

*

21 :o) Kung! Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 20) att för budgetåret
1924—1925 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholiser ett extra anslag av 41,445 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett
extra förslagsanslag av 33,300 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 43—48 i
statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
för budgetåret 1923—1924 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar
åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
ett extra anslag av 40,945 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnaderna
i övrigt vid samma anstalt ett extra förslagsanslag av 39,700 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningen av förstnämnda anslag är
föranledd därav, att under nästkommande budgetår ett antal befattningshavare
vid anstalten bliva berättigade till ålderstillägg. Nedsättningen i
driftkostnadsanslaget har ansetts kunna ske med hänsyn till inträffat prisfall
å livsförnödenheter m. m.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har icke
givit utskottet anledning till erinran, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett
extra anslag av 41,445 kronor, samt

b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 33,300 kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21)
att för budgetåret 1924—1925 anvisa

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,
läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor,

dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande,
alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;
ävensom medgiva,

dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1924—1925 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 19

för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoliolistanstalter
utgående statsbidraget,

dels att den behållning, som må återstå å det på 1922 års riksstat uppförda
förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna
m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vid utgången
av budgetåret 1923—1924, jämväl efter sistnämnda tidpunkt må användas
för samma ändamål,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller
som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmansliusfond må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning
till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för
anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 48—56 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag beviljat följande extra anslag, nämligen

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,
läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor,

dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor.

Vidare har riksdagen, likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
medgivit,

dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog
för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej
mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp
för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkiinda alkoholistanstalter
utgående statsbidraget,

dels att uppkommen behållning på det å 1922 års riksstat upptagna förslagsanslaget,
högst, 100,000 kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna
m. m. må för samma ändamål användas under budgetåret 1923—1924,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller
som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

Utskottets

yttrande.

20 Statsutskottets utlåtande*Nr 5.

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning
till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan
för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Såsom den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen för de anslag,
varom nu är fråga, utvisar, må enligt de år 1921 tillkomna bestämmelserna
angående statsbidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
dylikt bidrag utgå till erkänd alkoholistanstalt med högst 3 kronor
50 öre och till enskild alkoholistanstalt med högst 3 kronor, allt för vårddag
räknat. För åren 1921 och 1922 bestämdes också de utgående driftkostnadsbidragen
till dessa maximibelopp. För tiden därefter har däremot en sänkning
av bidragen ägt rum. För första halvåret 1923 har sålunda Kungl. Maj:t
fastställt bidragsbeloppen för vårddag till 3 kronor för erkända och 2 kronor
50 öre för enskilda anstalter, och för budgetåret 1923—1924 hava beloppen
bestämts till respektive 2 kronor 75 öre och 2 kronor 25 öre.

Vidkommande anslagsbehovet för nästkommande budgetår, har nu Kungl.
Maj:t med hänsyn till den sänkning av prisnivån, som ägt rum sedan år 1921,
ansett sig böra räkna med att statsbidragsbeloppen kunna nedsättas till respektive
2 kronor 50 öre och 2 kronor för vårddag, och har under denna förutsättning
det erforderliga anslagsbeloppet synts kunna beräknas till 90,000 kronor.
Då emellertid Kungl. Maj:t ansetts böra hava möjlighet att, om så skulle visa
sig behövligt eller lämpligt, vidtaga jämkning i de ifrågasatta bidragsbeloppen,
har någon ändring i avseende å nuvarande maximibelopp synts icke
böra företagas och hava jämväl i övrigt de gällande författningsbestämmelserna
lämnats orubbade.

Vad Kungl. Maj:t sålunda ifrågasatt har icke givit utskottet anledning till
erinran och har utskottet ej heller haft något att erinra emot, att bidrag till driftkostnaderna
utgår från nyssnämnda anslag till alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog efter samma grunder, som under de senaste åren tillämpats.

Kungl. Maj.ts förslag om anvisande av anslag med enahanda belopp, som
för innevarande budgetår ägt rum, dels för bestridande av statens kostnader
för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m., dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, dels
ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården
har utskottet likaledes funnit sig böra tillstyrka.

Då utskottet ej heller funnit skäl till erinran vare sig emot Kungl. Maj:ts
förslag ifråga om dispositionen av 1922 års anslag till understöd åt nykterlietsnämnderna
m. m. eller mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

21

b) till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m.
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,

c) såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstal''
ter ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

d) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;

II) medgiva,

a) att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda
alkoliolistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1924—1925
utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av eu
krona för dag och vårdplats, än även ett belopp för vårddag,
som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget,

b) att den behållning, som må återstå å det på 1922 års
riksstat uppförda förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor till
understöd åt nykterlietsnämnderna m. in., att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, vid utgången av budgetåret
1923—1924, jämväl efter sistnämnda tidpunkt må användas för
samma ändamål,

c) att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk
för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de
genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,
förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän
alkoholistanstalt.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till främjande av
nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 57—60 i statsrådsprotokollet.

Under ett antal år tillbaka hava anslag på extra stat av riksdagen beviljats
till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder. Anslaget för år 1922 var uppfört med 25,750 kronor. Därav skulle
ett belopp om 22,750 kronor såsom förslagsanslag, högst, enligt riksdagens
beslut utgå sålunda:

Främjande av
nykterhet och
motarbetande
av dryck enskapens

följder.

[22.]

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

2

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och
folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets

verksamhet.......................................................................... kronor 10,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds

verksamhet........................................................................... » 2,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet.................. » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella byråns

i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet » 750: —

Summa kronor 22,750: —

Återstående 3,000 kronor ställdes såsom reservationsanslag till Kungl.
Maj:ts förfogande för främjande på annat sätt av nykterhet och motarbetande
av dryckenskapens följder.

Vid behandling av 1922 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 32) fann Kungl. Maj:t, att med den slutliga prövningen av då ingivna
framställningar om statsbidrag till ovanberörda organisationer kunde anstå
till 1923 års riksdag utom beträffande frågan om bidrag till främjande av
Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsverksamhet,
för vilket ändamål ett anslag å 5,000 kronor äskades för första halvåret 1923.

Då å de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen å 3,000
kronor funnos jämförelsevis störa besparingar, ansågs något dylikt anslag
icke behöva begäras för nyssnämnda halvår.

Riksdagen beviljade det av Kungl. Maj:t sålunda äskade anslaget å 5,000
kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet samt anvisade dessutom, i anledning av två
inom riksdagen väckta motioner, såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne verksamhet för första halvåret 1923 ett förslagsanslag,
högst, å samma belopp som det, varmed anslaget dittills för år utgått,
eller 750 kronor.

Vid anmälan av frågan om statsanslag för nu ifrågavarande ändamål till
1923 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 35) anförde departementschefen
beträffande anslaget till svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran, att han ansåge detsamma under dåvarande förhållanden
böra begränsas till 5,000 kronor. Departementschefen föreslog vidare, att
jämväl anslaget till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
skulle nedsättas till hälften av det senast anvisade årsbeloppet eller
till 1,000 kronor. Anslaget till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens
bekännande borde för ifrågavarande budgetår bestämmas till

1,000 kronor. Vidkommande slutligen anslaget till understödjande av Sveriges
nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås verksam
het fann departementschefen detsamma med hänsyn till den statsfinansiella
situationen och i betraktande av de inskränkningar, som ansetts oundgängliga
med avseende å jämförliga anslag, skäligen böra bestämmas till 8,000 kronor.

Då på de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen å 3,000
kronor funnes jämförelsevis stora besparingar, syntes departementschefen
något dylikt anslag icke behöva äskas för budgetåret 1923—1924.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 23

I "enlighet med nyssberörda förslag till fördelningsplan äskade Kungl.
Maj:t till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder
ett extra anslag av 15,000 kronor för budgetåret 1923—1924.

Statsutskottet tillstyrkte de i statsverkspropositionen beräknade bidragsbeloppen.
Riksdagen följde emellertid ett inom utskottet reservationsvis
framställt yrkande, som var i så måtto avvikande från Kungl. Maj:ts förslag,
att statsbidragen till nykterhetssällskapens representantförsamlings upplysningsbyrå
och till den internationella byrån i Lausanne skulle höjas till

10,000 kronor respektive 1,500 kronor.

I anslutning härtill anvisade riksdagen för budgetåret 1923—1924 till främjande
av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder ett extra
anslag av 17,500 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Enligt Kungl. Maj:ts nuframlagda föreslag, skulle statsbidragen till nu ifrågavarande
nykterhetsorganisationer för nästa budgetår utgå med enahanda
belopp som de för innevarande budgetår av Kungl. Maj:t föreslagna eller
på följande sätt:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och
folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet .............................................................................. kronor 5,000. —

b) till främjande av järnvägsmännens lielnykterhetsför bunds

verksamhet ..................................................................

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet.............

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella byråns
i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet

1,000: —
8,000: —
1,000: —

Summa kronor 15,000:

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning
har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (ur
05) av herr A. ,J. Bärg m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr 45)
av herr Aug. Sävström m. fl., vari hemställts, att anslaget till Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling för upprätthållande av dess upplysningsbyrås
verksamhet måtte även för budgetåret 1924—1925 utgå med

10,000 kronor, att anslaget till internationella byrån i Lausanne mot alkoholismen
måtte för budgetåret 1924—1925 beviljas med oförändrat belopp
eller 1,500 kronor, samt att samtliga anslagen till nykterhetens främjande
och motarbetande av dryckenskapens följder måtte utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel samt överflyttas från femte till åttonde huvudtiteln,
dels och i hithörande delar två likalydande motioner, väckta den ena inom
första kammaren (nr 160) av herr Johan Bergman m. fl. och den andra inom
andra kammaren (nr 230) av herr A. Olsson i Mora m. fl., vari bland annat
och så vitt nu är fråga föreslagits, att riksdagen måtte för sin del till undervisnings-
och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 155,000 kronor, varav skulle
utgå bidrag till nu ifrågavarande organisationer med högst 5,000 kronor till

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

främjande av svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran verksamhet,
högst 1,000 kronor till järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet,
högst 10,000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet och högst 1,500 kronor
såsom bidrag till uppehållande av internationella byrån i Lausanne för
alkoholismens bekämpande samt att riksdagen måtte besluta, att besparingarna
å de under femte huvudtiteln (vid punkt 22, nr 30, sid. 60 och 61 i årets
statsverksproposition) omförmälda reservationsanslagen skola överföras till
åttonde huvudtiteln och såsom reservationsanslag få av Kungl. Maj:t disponeras
för de ändamål, för vilkas främjande dessa medel ursprungligen av
riksdagen beviljades.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, för utskottet
hänvisa till motionerna.

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har
utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma, i vad det angår anvisandet
av de till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran
verksamhet samt till järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
äskade anslagen å respektive 5,000 och 1,000 kronor.

Vad däremot angår de anslag Kungl. Majd begärt för främjande av
Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet
samt till bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande verksamhet, vilka anslag för innevarande
budgetår utgå med respektive 10,000 och 1,500 kronor, har utskottet,
i betraktande av de begränsade ekonomiska resurser, varöver dessa organisationer
förfoga, icke kunnat biträda de av Kungl. Majd föreslagna reduceringarna
av anslagen ifråga, utan har utskottet härutinnan ansett sig böra
ansluta sig till de motionsvis framställda yrkandena om dessa anslags bibehållande
vid de belopp, varmed de för närvarande utgå.

Motionsvis har ock föreslagits, att samtliga anslagen till nykterhetens
främjande och motarbetande av dryckenskapens följder måtte utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel och överflyttas från femte till åttonde huvudtiteln
samt att riksdagen måtte besluta, att besparingarna å de under femte
huvudtiteln omförmälda reservationsanslagen för nu berörda ändamål skola
överföras till åttonde huvudtiteln och såsom reservationsanslag få av Kungl.
Maj:t disponeras för de ändamål, för vilkas främjande dessa medel ursprungligen
av riksdagen beviljades. Detta förslag har synts utskottet väl
motiverat. Yad särskilt angår förflyttning av de under femte huvudtiteln
nu utgående anslag till nykterhetens främjande, skulle, såsom i motionerna
I: 160 och II: 230 framhållits, genom eu dylik förflyttning de av anslagen berörda
organisationerna komma att ställas under skolöverstyrelsens överinseende,
varigenom sagda styrelse kunde i ett sammanhang pröva och bedöma
de ärenden, som röra undervisnings- och upplysningsverksamheten i
nykterlietsfrågan. Den överflyttning av anslagen, som utskottet sålunda vill
tillstyrka, anser utskottet dock icke böra äga rum förrän från och med bild -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

getåret 1925—1926 och förutsätter utskottet alltså, att förslag i berörda
hänseende av Kung! Maj:t framlägges för nästkommande riksdag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herrar Bärgs m. fl. och Sävströms m. fl. samt Bergmans
m. fl. och Olssons i Mora m. fl. ovanberörda motioner

A) till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 17,500 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel; B)

besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor,
som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och

folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet ............... kronor 5,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds
verksamhet.............. » 1,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhets sällskaps

representantförsamlings upp
lysningsbyrås verksamhet...................... » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av in ternationella

byråns i Lausanne för alkoholismens
bekämpande verksamhet » 1,500: —

Summa kronor 17,500: —

II) att ovanberörda motioner må i övriga delar, såvitt de beröra
femte huvudtiteln, anses besvarade genom vad utskottet anfört.

24:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 23)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad innevarande budgetår
ägt rum, för understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 170,000 kronor.

25:o) Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 24)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa, att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för uppehållande under nämnda tid av tillsyn
över understödsföreningar, ett extra anslag av 6,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till bestridande
av kostnaderna för arbetsrådet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
förslagsanslag av 61,150 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 62 — 66 i statsrådsprotokollet.

Sjukkassor.
som meddela
moderskapsunderstöd.

[23.]

Tillsyn över
understödsföreningar.

[24.]

Arbetsrådet.

[25.]

26

tStatsutskottets utlåtande Nr 5.

För gäldande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning
m. m. anvisades på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av
164,100 kronor och för första halvåret 1923 ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
Av nämnda anslag hade beräknats respektive 124,275 kronor och 48,700
kronor för arbetsrådets verksamhet, respektive 17,300 kronor och 3,260 kronor
till förstärkning av arbetskrafterna å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå samt
respektive 22,570 kronor och 8,010 kronor till förstärkning av arbetskrafterna
hos yrkesinspektionen.

För motsvarande ändamål har 1923 års riksdag, i enlighet med Kungl.
Maj:ts i proposition nr 89 gjorda framställning, för budgetåret 1923—1924
beviljat ett extra förslagsanslag av 103,500 kronor. Därvid beräknades för
arbetsrådet 74,500 kronor, för socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå 6,400 kronor
och för yrkesinspektionen 22,650 kronor, varvid emellertid slutsumman av
dessa belopp, 103,550 kronor, avrundades till 103,500 kronor.

Genom brev den 22 juni 1923 har Kungl. Maj.t förklarat, att den för
tiden 1 januari—30 juni 1923 fastställda avlönings- och omkostnadsstaten för
arbetsrådet, slutande å ett belopp av tillhopa 83,725 kronor för år räknat,
skulle oförändrad gälla för tiden 1 juli—31 december 1923. I samma brev
har Kungl. Maj:t fastställt följande avlönings- och omkostnadsstat, för år
räknat, för arbetsrådet att lända till efterrättelse för tiden 1 januari—30
juni 1924:

Tjänst

riffa

Lön.

görmgs-

penningar.

tillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef ...........................

9,500

—

4.500

—

1,000

—

15.000

—

1 ledamot, arvode...................................

—

—

—

—

—

—

4,000

—

5 ledamöter, arvoden, å tillhopa...............

—

—

—

—

—

—

20,000

—

1 sekreterare, tillika föredragande............

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (re-

4,700

—

2,500

—

600

—

7,800

-1

gistrator)..........................................

11450

—

700

—

200

—

2,350

—

Kronor

—

—

—

—

-

49,150

—

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till

extra tjänstemän och andra biträden,
ersättningar för särskilda utredningar
genom tekniskt eller ekonomiskt sakkun-niga, tryckningskostnader, hyra, kostnader
för belysning, uppvärmning, städning,
möbler, böcker, tidningar, telefoner, kon-torsrekvisita m. m. ävensom arvoden
samt resekostnads- och traktamentsersätt-ningar ät suppleanter, dä de inkallas så-som ersättare för de ledamöter, som
representera arbetsgivare eller arbetare,
förslagsvis ..........................................

_

16,000

Summa kronor

—

—

—

—

—

65,150

—

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena (nr 61) inom

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 27

första kammaren av herr G. Strömberg och den andra (nr 122) inom andra
kammaren av herr Edv. Johanson i Stockholm, vari hemställts, att riksdagen
ville besluta, att till bestridande av kostnaderna för tillämpning av
lagen om arbetstidens begränsning m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra förslagsanslag av 82,100 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle den ändring i arbetsrådets
sammansättning från och med nästkommande budgetår vidtagas, att
antalet i staten upptagna ledamöter med särskilt arvode skulle minskas från
sex till fem, varemot sekreteraren skulle förordnas att tillika vara ledamot
av rådet utan rätt att härför uppbära särskild ersättning. Den sålunda föreslagna
ändringen har icke givit utskottet anledning till erinran och har utskottet
sålunda icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för det motionsvis
framförda yrkandet om bibehållande av nuvarande antal ledamöter i rådet.

Yad beträffar behovet av anslag till förstärkande av socialstyrelsens och
yrkesinspektionens arbetskrafter, har departementschefen framhållit, att behov
av särskilda medel för ifrågavarande ändamål icke längre gjorde sig gällande
i samma grad som tidigare varit förhållandet. Yad sålunda socialstyrelsen
anginge, har dess viktigaste befattning med arbetstidslagstiftningens
tillämpning ursprungligen gått ut på att behandla framställningar om
medgivande till sådan utsträckning av arbetstiden, som avsåges i 7 § av
lagen om arbetstidens begränsning. Sedan denna uppgift numera överförts
till arbetsrådet och de övriga åligganden i förevarande avseende, som tillkomme
socialstyrelsen, i samband med den (inträdda minskningen i antalet
ansökningar enligt arbetstidslagen avsevärt nedgått, vore, enligt vad departementschefen
inhämtat, de göromål, som förorsakades styrelsen av arbetstidslagens
tillämpning, för närvarande av mycket ringa omfattning. Särskilt
anslag för dessa göromåls bestridande vore därför icke längre erforderligt.
Vad yrkesinspektionen beträffade, ålåge det dess befattningshavare att öva
tillsyn över arbetstidslagens efterlevnad. Redan från början förutsattes det.
att denna tillsyn i regel skulle kunna utföras i samband med inspektionsverksamheten
i övrigt, ehuru med hänsyn till den tidsutdräkt vid inspektionerna,
som densamma beräknades komma att medföra, någon ökning i antalet
befattningshavare ansågs behövlig. Sedan arbetstidslagstiftningen nu
varit i tillämpning under en tid av fyra år och kännedomen om dess bestämmelser
hunnit att bliva mera allmänt spridd, har den på yrkesinspektionen
ankommande tillsynen över arbetstidslagens efterlevnad icke synts vara
av större omfattning än att den väl läte sig utövas i samband med befattningshavarnas
inspektionsverksamhet i övrigt. Med hänsyn härtill hava
särskilda befattningshavare ej vidare synts behöva avses för denna speciella
del av yrkesinspektionens arbete. Det under förevarande anslag hittills
beräknade beloppet till förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter har
därför ock ansetts kunna bortfalla.

Utskottets

yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande
av
pensionsstyrelsens

verksamhet.

[26.]

Ej heller i dessa delar har utskottet funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag och har utskottet alltså ansett de skäl, som av motionärerna
anförts för ett bibehållande, om ock i begränsad omfattning, av anslag
för nu berörda ändamål, icke vara av den beskaffenhet, att utskottet
kunnat på dem grunda ett förordande till motionärernas yrkande.

I enlighet med vad utskottet sålunda anfört skulle kostnaden för tillämpning
av lagen om arbetstidens begränsning m. in. för budgetåret 1924—1925
kunna, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, begränsas till det för arbetsrådets
verksamhet erforderliga beloppet, 61,150 kronor. I överensstämmelse härmed
synes ock ifrågavarande anslags rubrik böra — såsom av Kungl. Maj:t
ock ifragasatts — ändras till att avse allenast bestridande av kostnaderna
för arbetsrådet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å ovanberörda motioner, i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till bestridande av kostnaderna
för arbetsrådet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 61,150 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 574,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 67—69 i
statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet in. m. är för innevarande
budgetår, å extra stat anvisat ett förslagsanslag å 630,000 kronor.
Detta belopp har beräknats på följande sätt:

lönetillägg till generaldirektören .......................................... kronor 4,000: —

ersättning till sakkunniga hos styrelsen............................ » 12,000: —

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m............................... > 325,000: —

ersättning åt styrelsens ombud.......................................... » 90*000: —

resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud » 70,000: —

resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt

dess sakkunniga.................................................................. » 4,000:_

städning av ämbetslokalen, värme och belysning............. » 28’000: —

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. m.......................................................................... >, 29,000: —

tryckningskostnader .............................................................. » 42,000:_

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner » 14,000: —

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för

fastigheterna samt diverse utgifter ................................. » 12,000: —

Summa kronor 630,000: —

Enligt Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle de särskilda i anslaget
ingående posterna för budgetåret 1924—1925 komma att ställa sig på följande
sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr fj.

29

lönetillägg till generaldirektören ........................................ kronor

ersättning till sakkunniga hos styrelsen .......................... »

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m., förslagsvis............ »

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis ....................... »

resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,
förslagsvis ........................................................................ »

resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt

dess sakkunniga, högst..................................................... »

städning av styrelsens lokaler, värme och belysning m. m.,

förslagsvis ........................................................................... »

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. in., förslagsvis ...................................................... »

tryckningskostnader, förslagsvis.......................................... »

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,

förslagsvis ......................................................................... »

utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis »

4,000: —
12,000: —

325,000: —
85,000: —

70,000: —

4,000: —

28,000: —

28,000: —
45,000: —

12,000: —
11,000: —

Summa kronor 624,000: —

Med denna beräkning och under iakttagande av att till styrelsen skall, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1924—1925
av pensionsförsäkringsfondens medel utbetalas ett i fullmäktiges för fonden
stat upptaget belopp av 50,000 kronor såsom ersättning till statsverket för
pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning, har nu ifrågavarande anslag
för sistnämnda budgetår beräknats till 574,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den av departementschefen
föreslagna beräkningen av de i förevarande anslag ingående utgiftsposterna,
hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
m. m., utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 574,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att dels för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915, för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 23,000,000 kronor; dels och
medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna för statens
bidrag till barntillägg för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om
övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 70 och 71 i
statsrådsprotokollet.

Enligt 10 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 bestrides
kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionstilläggen till
*/4 av staten samt till V4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller
i fråga om understöd, som utgå i enlighet med 33 § i nämnda lag.

Pensions försäkringen genom förande.

[27.]

30

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Bidrag till
understöd åt
de personer,
som genom
lagen den 8
juni 1915
blivit delaktiga
i den
allmänna pensionsförsäkringen.

[28.]

Utskottets

yttrande.

Till bestridande av den på staten belöpande andelen av ifrågavarande
kostnader hava för tiden 1 januari 1914—30 juni 1924 av riksdagen på extra
stat beviljats särskilda förslagsanslag, för tiden 1 januari—30 juni 1923 med

10,100,000 kronor samt för budgetåret 1923—1924 med 21,000,000 kronor.

I dessa anslagsbelopp har ej medräknats statens andel i kostnaden för
understöd åt de personer, som blivit delaktiga av pensionsförsäkringen genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
(se nästkommande punkt); dock ingår i beloppen jämväl
statens kostnad för barntillägg till pensionstagare enligt 1915 års lag liksom
ock kostnaden för den jämlikt samma lag anordnade, på frivilliga avgifter
grundade försäkringen.

Det av Kung! Maj:t för ifrågavarande ändamål nu äskade anslagsbeloppet
är beräknat med ledning av inom pensionsstyrelsen uppgjorda kalkyler samt
med hänsyn till belastningen å de under de sistförfluten åren för ändamålet
anvisade anslagen.

Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj :t under förevarande
punkt föreslagit, hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) för bestridande av den på staten belöpande Tcostnad för
pensionstillägg och understöd till de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess
lydelse före lagen den 8 juni 1015, för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra förslagsanslag av 23,000,000 kronor; samt

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna
för statens bidrag till barntillägg för personer, som
genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av pensionsförsäkringslagen blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen, ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att för budgetåret
1924—1925 anvisa, att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för
understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
åt de personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
ett extra anslag av 5,050,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 72 och 73 i statsrådsprotokollet.

Såsom av stadsrådsprotokollet framgår, hava de av pensionsstyrelsen verkställda
beräkningarna angående behovet av anslag för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1924—1925 blivit uppgjorda med tillämpning av utav riksdagen
förut godkända grunder.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr o.

31

hävande av
invaliditet.

[29.]

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa, att utgå
som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt
33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de
personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen, ett extra anslag av 5,050,000 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) medgiva, att av det Vidtagande
förslagsanslag, som kan komma att för budgetåret 1924—1925 beviljas för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd byggande och
till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915, må för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt de
föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen under samma
budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 74 och 75
i statsrådsprotokollet.

Allt sedan år 1914 hava varje år statsmedel ställts till pensionsstyrelsens
förfogande för vidtagande, jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades,
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Sålunda
medgav 1923 års riksdag, att pensionsstyrelsen finge för ifrågavarande ändamål
disponera ett belopp av högst 100,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj ds förevarande
förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som för
budgetåret 1924—1925 beviljats för bestridande av den på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd till de
personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande och håvande
av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Majd meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras
ett belopp av högst 100,000 kronor.

31:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till ersättning åt
postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 155,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 76 i statsrådsprotokollet.

Ersättning åt postverket för dess bestyr med utbetalning av pensioner
och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring skall enligt de
genom Kungl. Majds brev den 30 juni 1922 gällande föreskrifterna — fastställda
i anslutning till av riksdagen godkända grunder — tills vidare utgå

Ersättning
åt postverket
för dess bestyr
med pensionsutbetalninqar.

[30.]

32

>Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Postverkets
kostnader för
tryckning och
expediering
av pensionskvitton
för
femårsperioden
1924—
1928.

[31.]

med dels eu grundersättning, beräknad efter 12 öre för varje utbetalning,
dels ock därutöver en dyrtidsersättning, utgörande lika inånga procent av
grundersättningen, som de av postverket under det år, ersättningen avser,
utbetalade dyrtidstilläggen utgöra av de utbetalade fasta avlöningarna. Ersättningen
till postverket utbetalas i efterskott för kalenderår.

Till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet för år 1923 bär lagts
ett antal av 2,730,000 utbetalningar, och bär 1923 års riksdag, i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, för budgetåret 1923—1924 till ifrågavarande
ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av 410,000 kronor.

I förhållande till det för budgetåret 1923 — 1924 anvisade anslaget företer
det för instundande budgetår ifrågasatta en betydande minskning, beroende
dels på numera skedd övergång från månads- till kvartalsutbetalningar å
de flesta pensionsbreven, dels ock på att dyrtidsersättningen beräknats utgå
efter lägre procentsats.

Yad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen har utskottet funnit sig böra
biträda. Att frågan om dyrtidstillägg för nästkommande budgetår för statens
befattningshavare icke varit föremål för utskottets prövning har utskottet
ansett icke böra föranleda till uppskov med beviljande av förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning åt postverket för dess bestyr
med pensionsutbetalning av för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 155,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till täckande
av postverkets kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitton
för femårsperioden 1924—1928 för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
förslagsanslag av 85,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1921 års riksdag till
täckande av postsparbankens kostnader för tryckning och expediering av
pensionskvitton för treårsperioden 1921—1923 på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 175,000 kronor.

Det nu begärda anslaget understiger det för år 1922 anvisade med 90,000
kronor. Anledningen härtill är bland annat att tillskriva den omständigheten,
att pensionskvittona äro avsedda att omfatta en längre period än
förra gången, varigenom framställningskostnaden kan nedbringas. Härjämte
är att märka, att tryckningen denna gång kommer att äga rum å postverkets
tryckeri.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av postverkets kostnader för
tryckning och expediering av pensionskvitton för femårsperioden
1924—1928 för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 85,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

33

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
32) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 78 i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ersättning till häradsshrivarna för
upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring
omförmälda förteckningar för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till understöd
-åt svenska fattigvårdsförbundet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 78—81 i
statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisade sistlidet års riksdag för innevarande
budgetår ett anslag å 25,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
för budgetåret 1924—-1925 anvisa ett extra anslag av 20,000
kronor.

35:o) Med tillstyrkande av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 34)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 81 och 82 i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för gäldande av Sveriges bidrag till den internationella
föreningen för barnaskydd för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 35)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 82) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 till statsinspektion av fattigvården
anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för budgetåret
1924—1925 till beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av
i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag
av 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 82—84 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) <87 24 3

Ersättning
till häradsskrivarna
för
uppgörande
av de i 14 §
av pensionsförsäkringslagen
omförmälda
förteckningar.

[32.]

Svenska

fattigvårds förbundet.

[33.]

Sveriges bidrag
till den
internationella
föreningen
för
barnaski/dd.

[34.]

Statsinspektion
av
fattigvården.

[35.]

Statsbidrag
för uppförande
eller
inrättande av
arbetshem.

[36.]

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statsbidrag
till driftkostnaderna
vid
arbetskarl.

[37.]

För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen
om fattigvården avsedda arbetshem har riksdagen å extra stat för år 1922''
anvisat ett förslagsanslag av 80,000 kronor. För enahanda ändamål hava
för första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 anvisats extra förslagsanslag
av 40,000 kronor respektive 100,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml. nr 371)''
utfärdat närmare bestämmelser angående ifrågavarande statsbidrag och villkoren
för desammas tillgodonjutande.

För beräknande av de sannolika kraven å statsbidrag för budgetåret 1924—
1925 från nu ifrågavarande samt under nästföljande punkt upptagna anslag
till driftkostnaderna vid arbetshemmen har å socialdepartementets byrå för
fattigvårdsärenden verkställts utredning, i huvudsak grundad på infordrade
uppgifter från samtliga landsting och städer, som ej deltaga i landsting.

Med ledning av denna utredning har behovet av medel uppskattats, för
beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem till

60,000 kronor samt för beviljande av statsbidrag till driftkostnaderna vid
dylika hem till 45,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 till beredande
av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen om
fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag:
av 60,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att för budgetåret
1924—1925 till beredande av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om
fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000
kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t har 1922 års riksdag till beredande av
statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem
å extra stat för första halvåret 1923 anvisat ett förslagsanslag av 25,000
kronor. För budgetåret 1923—1924 har för samma ändamål beviljats ett
extra förslagsanslag av 35,000 kronor.

Genom kungörelse den 9 juli 1920 (sv. förf.-saml. nr 607) hava fastställts
villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna vid ifrågavarande
arbetshem. Enligt nämnda kungörelse utgår statsbidrag halvårsvis med 250
kronor för en var av det antal understödstagare eller försörjningspliktiga,
som i medeltal för dag under nästföregående halvår varit intagna å arbetshemmet.

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 till beredande^
av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

39.o) I en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion,
nr 55, har hemställts, att till understöd åt Drottning Sophias skyddshem
för budgetåret 1924—1925 må anvisas ett extra anslag av 3,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Allt sedan för år 1917 har å extra stat av riksdagen anvisats medel till
understöd åt Drottning Sophias skyddshem, under de två första åren med
2,500 kronor och under åren 1919—1922 med 4,000 kronor årligen, för budgetåret
1923—1924 med 3,000 kronor.

Sedan hemmets styrelse i skrivelse den 14 maj 1923 anhållit om statsunderstöd
jämväl för 1924—1925, har emellertid Kungl. Maj:t, på sätt av
statsverkspropositionen den 2 januari 1924 framgår, vid anmälan av de
frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel, funnit framställningen icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Statsrådet och chefen för socialdepartementet
hade under åberopande av sitt uttalande rörande frågan om fortsatt statsbidrag
åt enskilda föreningar och stiftelser avstyrkt anslag för skyddshemmets
ändamål.

Att statens finansiella ställning för närvarande är i visst betryck och
kräver sparsamhet är onekligen en hård sanning. Men sparsamhetens inriktande
mot enskilda inrättningar, som för samhället äro av verklig vikt,
inrättningar, som med huvudsakligt anlitande av offervilliga medborgares
gåvor fullgöra plikter, som eljest ålegat staten, kan icke vara till gagn.
Vad åratal på frivillighetens väg uppbyggts till fromma för vår kultur och
vårt folks väl kan genom att under en brydsam tid lämnas utan påräknat
stöd, inom några korta år kullkastas för att aldrig mer kunna resas på nytt.
Det är en dålig hushållning att låta huset förfalla för att spara på underhållet.
Och viktigare än mycket annat är vidmakthållandet av de verk i det
tysta, som bära samhällets etiska uppgifter.

Drottning Sophias skyddshem bereder vård och uppfostran åt unga
flickor, som fallit i brott eller eljest visat sig i behov av stödjande händer.
Vid hemmet vårdas intill 15 skyddslingar från olika delar av landet. Dess
ekonomi kan endast ined största svårighet upprätthållas utan det bidrag,
som under senare år utgått av statsmedel. Visserligen hava vid skilda tillfällen
gåvor och donationer tillförts hemmet, genom vilka inkomster och
utgifter kunnat med statsbidragets hjälp balanseras. Bortfaller statsbidraget,
måste kapitalet tillgripas och snart resurserna vara uttömda.

Såsom bilaga fogas härvid den senaste revisionsberättelsen. Med avseende
å denna är likväl att märka, att den under år 1922 influtna »Elisabeth
Nordlunds donationsfond» dubbelförts, så att den upptagits dels under
kajfitalkontot och dels bland inkomsterna för 1922 under posten »gåvor och
bidragskonto» kronor 19,001:56, vilken post med frånräknande av nämnda
donation alltså utgör endast kronor 9,001:56. I följd härav hade posten
»inkomster större än utgifter» kronor 11,043:35 rätteligen bort upptagas till
endast kronor 1,043:35. Av donationen får nämligen, såsom revisorerna
anmärkt, endast den årliga räntan användas.

Motion
om anslag
till understöd
åt Drottning
Sophias
skyddshem.

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Motion om
anslag till
understöd åt
frälsningsarmens
räddningshem.

Vid sådant förhållande äro inkomsterna alldeles för otillräckliga för verksamhetens
uppehållande, helst som styrelsen redan förra året stått och
fortfarande står inför den ofrånkomliga nödvändigheten att låta verkställa
både inre och yttre reparationer å hemmets fastighet. Omkostnaderna härför
äro beräknade till 5,777 kronor och därav är intet utfört mer än uppförandet
av ett plank, som kommer att draga en kostnad av cirka 1,500
kronor.

Förvaltningen är ytterst sparsam. De kontanta lönerna till de vid skyddshemmet
anställda, nämligen en föreståndarinna, en medhjälparinna och en
slöjdlärarinna, utgå för närvarande med resp. 1,600, 1,050 och 600 kronor.»

Såsom i förevarande motion framhållits, har riksdagen årligen alltsedan
år 1917 till understöd åt Drottning Sophias skyddshem anvisat medel å extra
stat, för de två första åren 2,500 kronor, för åren 1919—1922 4,000 kronor
och för budgetåret 1923—1924 3,000 kronor.

I motionen har nu hemställts, att skyddshemmet i fråga måtte komma i
åtnjutande av statsunderstöd för nästkommande budgetår med enahanda
belopp som det för innevarande budgetår beviljade.

Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet med hänsyn
till den behjärtansvärda verksamhet, Drottning Sophias skyddshem utövar,
och i betraktande av att eu indragning av varje statsunderstöd under förliandenvarande
förhållanden, då möjligheterna att erhålla bidrag på frivillighetens
väg från enskilda torde vara ringa, skulle kunna vålla rubbning i
verksamhetens fortgång, ansett sig böra förorda, att understöd tilldelas
hemmet jämväl för budgetåret 1924—1925. Vad understödets belopp beträffar,
har utskottet emellertid funnit detsamma böra begränsas till 2,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av herr K. J. Ekmans förevarande
motion till understöd åt Drottning Sophias sJcyddshem
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor.

40:o) I en inom andra kammaren av fru Agda Östlund m. fl. väckt motion,
nr 248, har hemställts, att till understöd åt frälsningsarméns räddningshem
för budgetåret 1924—1925 må anvisas ett extra anslag av 9,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Sedan några år har under femte huvudtiteln, rubriken »Diverse sociala
ändamål», utgått bl. a. anslag till frälsningsarméns räddningshem. År 1923
utgick detta anslag med ett belopp av 9,000 kronor.

I årets statsverksproposition är anslaget helt indraget under motivering,
att det varit ett kristidsanslag. Ätt så icke borde vara förhållandet framgår
av socialstyrelsens uttalande 1923 angående denna verksamhet, vari det

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

heter, att socialstyrelsen »alltjämt ansåge, att verksamheten vid hemmen
med hänsyn såväl till dess humanitära syfte som det synbarligen förtjänstfulla
sätt, på vilket den bedrives, vore förtjänt av det allmännas omvårdnad.

Utan att dock här ingå på bedömande av det motiv, som föranlett anslagets
indragande hemställa vi, att anslaget måtte utgå med samma belopp
som under föregående år.»

Till understöd åt frälsningsarmens räddningshem har riksdagen å tillläggsstat
för år 1921 och å extra stat för år 1922 anvisat särskilda förslagsanslag,
högst, vartdera å 10,000 kronor. Något anslag för ändamålet äskades
icke för första halvåret 1923, då utbetalning av statsbidraget för nämnda år
ansågs kunna anstå till årets senare hälft. För innevarande budgetår utgår
anslaget, såsom i motionen erinrats, med 9,000 kronor.

Vid dessa anslags beviljande har förutsatts, att Kungl. Maj:t såsom villkor
för understödens åtnjutande föreskreve, att räddningshem skulle stå under
tillsyn av överståthållarämbetet respektive vederbörande länsstyrelse, till
vilken myndighet årligen av hemmet skulle avgivas av revisionsberättelse
åtföljd redogörelse för hemmets verksamhet under närmast föregående år,
samt att en av Kungl. Maj:t utsedd revisor skulle å kronans vägnar deltaga
i granskningen av hemmets förvaltning och räkenskaper.

Då 1921 års riksdag anvisade anslag för ändamålet i fråga, anförde riksdagen,
att riksdagen, som till fullo uppskattade den ur samhällets synpunkt
behjärtansvärda uppgift, frälsningsarmen genom sina räddningshem fyllde,
likväl icke utan tveksamhet ansåge sig böra medgiva, att statsunderstöd för
denna verksamhet anvisades. Riksdagen ansåge nämligen, att, då den av
enskilda och föreningar i vår tid utövade verksamheten i avsevärd grad
vidgats, stor försiktighet borde iakttagas i fråga om utsträckande av statens
ekonomiska understödjande av dylik verksamhet, enär eljest fara förelåge,
att anspråken på statens mellankomst komme att svälla ut till alltför stora
proportioner. Riksdagen fann jämväl, att även om den uppfattningen numera
gjorde sig allt kraftigare gällande, att det allmänna borde så långt
som möjligt själv påtaga sig viktigare uppgifter av samhällelig art, man icke
torde böra förbise betydelsen av att den enskilda offervilligheten allt framgent
toges i anspråk för sådana samhällsintressen, som utan olägenhet kunde
tillgodoses på sådant sätt. Med hänsyn härtill och i betraktande av att
den då rådande ekonomiska situationen krävde största sparsamhet med
statens medel på alla områden, ansåg sig riksdagen böra begränsa de av
Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagen, 20,000 kronor
å såväl 1921 års tilläggsstat som å 1922 års stat, till 10,000 kronor för vartdera
året.

Såsom ovan nämnts, utgår statsunderstödet till hemmen i fråga för innevarande
budgetår med ett till 9,000 kronor nedsatt belopp, med vilket belopp
motionärerna ansett, att understöd jämväl för nästkommande budgetår bör
hemmen beviljas.

U tskottets
yttrande.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Då samma skäl, utskottet anfört mot en indragning av varje statsunderstöd
till Drottning Sophias skyddshem, måste anses gälla även för
frälsningsarméns räddningshem, får utskottet sålunda förorda, att understöd
jämväl beviljas ifrågavarande hem för budgetåret 1924—1925, varvid utskottet
emellertid utgår från, att samma villkor, som för innevarande budgetårs
anslag finnas stadgade, i fortsättningen föreskrivas för understödets åtnjutande.
Beträffande understödets storlek torde detsamma skäligen böra bestämmas
till 6,000 kronor, varigenom understöden till Drottning Sophias skyddshem
och frälsningsarméns räddningshem proportionsvis lika nedsättas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av fru Östlunds m. fl. ifrågavarande
motion, till understöd åt frälsningsarméns räddningshem
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 6,000
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinal- 41 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) dels besluta sådan
styrelsen, ändring i den ordinarie staten för medicinalstyrelsen, att anslagsposten till
[38.] avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet, veterinärrådet
m. m. från och med den 1 juli 1924 nedsättes från 80,000 kronor
med 7,000 kronor till 73,000 kronor, dels ock vid bifall härtill nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 351,100 kronor, med

7,000 kronor till 344,100 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 84—86 i
statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av förevarande anslag är
i huvudsak föranledd av ifrågasatt indragning av personal samt nedbringande
i övrigt av utgifterna för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta sådan ändring i den ordinarie staten för medicinalstyrelsen,
att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare, vetenskapliga rådet, veterinärrådet m.m.
från och med den 1 juli 1924 nedsättes från 80,000 kronor med

7,000 kronor till 73,000 kronor; samt

b) vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen, nu 351,100 kronor, med 7,000 kronor
till 344,100 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt 39)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 86) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta att ur riksstaten utesluta det ordinarie
anslaget till övergångsstat för medicinalstyrelsen.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för upprätthållande
av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinäre anslaget,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 28,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 86 och 87 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra
anslag av 30,800 kronor.

Nu föreslagen nedsättning av anslaget är föranledd dels därav, att en å
övergångsstat uppförd befattningshavare, som åtnjutit avlöningstillägg från
anslaget, erhållit avsked, dels därav att ett amanuensarvode ansetts kunna
minskas.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 28,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att, med godkännande
av den utav departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 2 januari 1924 förordade ändringen i avlönings- och omkostnadsstaten
för statens bakteriologiska laboratorium, i riksstaten uppföra det
ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium med oförändrat
belopp, 102,290 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 87—91 i statsrådsprotokollet.

Den av departementschefen förordade förändringen i gällande avlöningsoch
omkostnadsstat för bakteriologiska laboratoriet innebär, att den nuvarande
befattningen såsom inspektor och kontrollant över laboratoriet samt
över tillverkningen inom riket av sera m. m. skulle omfatta endast nyssnämnda
kontrollverksamhet och befattningen i staten uppföras under benämningen
kontrollant med bibehållet arvode, 2,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,

över gångsstat.

[39.]

Upprätthållande
av
medicinalstyrelsens
verksamhet.

[40.]

Statens
bakteriologiska
laboratorium.

[41.]

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande
av
driften vid
statens
bakteriologiska
laboratorium.

[42.]

Statens rättskemiska

laboratorium.

[43.]

Upprätthållande
av
driften vid
statens rättskemiska

laboratorium.

[44.]

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[45.]

att riksdagen må, med godkännande av den utav departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2
januari 1924 förordade ändringen i avlönings- och omkostnadsstaten
för statens bakteriologiska laboratorium, i riksstaten
uppföra det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium
med oförändrat belopp 102,290 kronor.

_ 45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 91 och 92) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska
laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.

46:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) får utskottet hemställa,

att riksdagen må uppföra det ordinarie anslaget till statens
rättskemiska laboratorium med oförändrat belopp, 16,750 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44), att till upprätthållaude
av driften vid statens rättskemiska laboratorium, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

Till förstärkning av de i staten för rättskemiska laboratoriet upptagna
medlen hava under de senaste åren anvisats särskilda anslag. För år 1922
anvisades sålunda ett förslagsanslag, högst, å 6,200 kronor, för första
halvåret 1923 ett anslag å 2,600 kronor samt för budgetåret 1923—1924 ett
anslag å 5,200 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till upprätthållande av driften vid statens
rättskemiska laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för upprätthållande
av driften vid statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 18,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 95—97 i
statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium
har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 24,250
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen nedsättning av anslaget bär sin grund
däri, att, sedan laboratoriet numera tagit i anspråk nya lokaler i fastigheten
Grönlandet norra, de i nu gällande stat upptagna anslagsposterna till hyra
samt till inredning och möblering av nämnda lokaler bortfallit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för upprätthållande av driften vid statens
farmacmtiska laboratorium för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 18,000 kronor.

49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46), att höja det ordi- Försteprovinnarie
anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare, nu 1,588,800
kronor, med 27,500 kronor till 1,616,300 kronor. F läkare.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 98—101 i statsrådsprotokollet. T46.J

Det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare är
i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptaget till 1,588,000 kronor.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget i fråga är föranledd
av sistlidet års riksdags beslut om uppförande å ordinarie stat från och med
den 1 januari 1924 av tio provinsialläkare.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr A. von Sneidern m. fl. väckt motion,
nr 14, vari hemställts, att riksdagen, för inrättande av fem nya provinsialläkardistrikt
från den 1 januari 1925, måtte höja det ordinarie anslaget till
förste provinsialläkare och provinsialläkare, i statsverkspropositionen upptaget
till 1,616,300 kronor, med 13,750 kronor till 1,630,050 kronor;

dels och en inom andra kammaren av herrar I. Vennerström och E. Hage
väckt motion, (nr 15), vari föreslagits, att riksdagen, med bifall i övrigt till
vad Kungl. Maj:t under punkt 46 av femte huvudtiteln föreslår, måtte å
avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare från och med
1925 uppföra ytterligare 5 provinsialläkare och i anledning härav uppföra
det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare med
1,630,050 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen utskottets
i en den 14 mars 1921 avlåten proposition, nr 262, bland annat, medgiva, att yttrande,
å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare finge från
och med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare med en årlig avlöning
av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunde komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. I
samband härmed föreslogs en motsvarande höjning av det ordinarie anslaget

42

Statsutskottets utlåtande Nr f).

till förste provinsialläkare jämte en sänkning med 10,000 kronor av det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares avlönande.

Kungl. Maj:ts berörda förslag var i huvudsak byggt på ett av 1916 års
provinsialläkardistriktskommitté den 16 december 1920 dagtecknat betänkande.
I detta hade kommittén återupptagit frågan om förändring av extra provinsialläkardistrikt
till ordinarie och grundat sitt förslag i nämnda hänseende på
samma princip, som tillämpats vid de åren 1911, 1918 och 1920 beslutade
ändringarna av provinsialläkardistriktsindelningen i riket, nämligen att staten
i främsta rummet bör sörja för, att sjukvården på landsbygden blir på ett
tillfredsställande sätt ordnad, och sålunda ansvara för kostnaderna för avlöning
av de läkare, som hava att ombesörja denna sjukvård. Kommitténs
förslag avsåg inrättande av 98 nya ordinarie provinsialläkardistrikt, av vilka
10 skulle bildas av distrikt, som av kommittén år 1917 föreslagits till extra,
81 bildas av 82 nuvarande ''extra distrikt och 7 nybildas. De ifrågasatta
nya provinsialläkardistrikten, av kommittén indelade efter behovsgraden i
tre grupper med respektive 29, 31 och 38 i var och eu av grupperna, skulle
inrättas successivt inom en tidrymd av 10 år, så att under de 3 första åren
inrättades de till första gruppen hänförda distrikten, under därpå följande
3 år de, som hänförts till andra gruppen, och under därpå följande 4 år de,
som upptagits i tredje gruppen; och skulle i enlighet härmed i första hand
från och med år 1922 inrättas 10 distrikt, utvalda ur första gruppen.

I sin skrivelse den 15 juni 1921, nr 313, anmälde riksdagen, bland annat,
att riksdagen bifallit propositionen i fråga om uppförande å ordinarie stat
av ytterligare 10 provinsialläkare samt höjning av det ordinarie anslaget till
förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande förslaget om inrättande
av nya provinsialläkardistrikt gjorde riksdagen följande principuttalande
:

»Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med den uppfattning
rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården på landsbygden,
åt vilken riksdagen vid upprepade tillfällen givit uttryck, synes någon
principiell erinran ej vara att göra mot förslaget, sådant det nu föreligger,
om inrättande av 10 nya provinsialläkardistrikt. Med hänsyn till det rådande
finansiella läget torde man dock på detta område tillsvidare böra framgå med
den största varsamhet, och riksdagen vill med styrka betona, att ett bifall
till det föreliggande förslaget på intet sätt får betraktas såsom något ståndpunktstagande
till den av kommittén framlagda distriktsregleringsplanen.
Riksdagen anser, att man under nuvarande förhållanden icke bör för detta
ändamål åsamka statsverket utgifter i större omfattning än som efter prövning
kan befinnas oundgängligen nödvändigt. Lika med departementschefen
håller riksdagen vidare före, att det bör överlämnas åt Eders Kung]. Maj:t
att efter ytterligare utredning bestämma, vilka de ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten
skola bliva, och förutsätter riksdagen härvid såsom självfallet, att
hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar, där behovet i berörda
hänseende gjort sig starkast gällande. Vid bestämmandet av läkarnas stationeringsort
bör jämväl tillses, att detta sker så, att befolkningens behov inom
distriktets olika delar väl tillgodoses. ''

1922 och 1923 års riksdagar hava sedermera beslutat nyinrättande av ytterligare
tjugu provinsialläkardistrikt, varigenom sålunda ungefär en tredjedel

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

av det i provinsialläkardistriktskommitténs regleringsplan upptagna antalet
nya ordinarie distrikt beslutats och varigenom möjlighet åvägabragts för
avhjälpande av den mest trängande läkarbristen i vissa delar av landet.

Departementschefen har nu, under framhållande av, att ett stort behov
av förbättring av läkarvården på landsbygden visserligen allt fortfarande förelåge
men att detta behov dock icke vore så trängande, att det ej medgåve
ett kortare uppskov med inrättandet av ytterligare antal nya provinsialläkardistrikt,
i besparingssyfte ansett sig förhindrad tillstyrka uppförande å
avlöningsstaten av nya provinsialläkartjänster under nästa budgetår. Härvid
har departementschefen dock betonat, att denna åtgärd måste betraktas
såsom tillfällig. Motionsvis har å andra sidan föreslagits nyinrättandet av
fem provinsialläkardistrikt från och med den 1 januari 1925.

Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet under förliandenvarande
ekonomiska förhållanden funnit sig böra ansluta sig till departementschefens
till frågan intagna ståndpunkt. Utskottet vill dock härvid, i
likhet med departementschefen, uttryckligen betona, att det av utskottet sålunda
förordade uppskovet med nyinrättande av provinsialläkartjänster allenast
är av tillfällig beskaffenhet, och vill utskottet uttala den förväntan, att
anslag må kunna för ändamålet beviljas redan av nästkommande års riksdag,
varigenom uppskovet skulle kunna begränsas till endast ett halvt år.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr von Sneiderns m. il. och herrar
Vennerströms och Hages ovanberörda motioner, i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, höja det ordinarie anslaget
till förste provinsialläkare och provinsialläkare, nu 1,588,800 kronor,
med 27,500 kronor till 1,616,300 kronor.

50:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
47) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 102), i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare
ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 48,400
kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2 januari
1924 förordade grunder, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 103 och
104 i statsrådsprotokollet.

Ersättning
för skrivbiträde
och
Övriga expenser
åt förste
provinsialläkare
m. in.

[47.]

Anskaffande
av bostäder åt
vissa provinsialläkare
på
landsbygden.

[48.]

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom i proposition nr 262 till 1921 års
riksdag gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313)
till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden
på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå

1 huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 14 mars 1921 avgivna grunder.

Bestämmelser i ämnet hava sedermera utfärdats genom kungörelser den

2 december 1921 (sv. förf.-saml. nr 687 och 688); och ansluta sig dessa bestämmelser
till de av departementschefen och riksdagen angivna riktlinjerna.

Enligt bestämmelserna ifråga utgår statsbidrag för anskaffande av bostäder
åt provinsialläkare å landsbygden med högst en tredjedel av de beräknade
byggnadskostnaderna eller köpesumman, däri inräknad utgift för nödiga
uthus men ej för tomt, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad. För
bostad i Tärna distrikt må likväl — med hänsyn till därstädes rådande svåra
lokala förhållanden — statsbidraget utgå med högst två tredjedelar av byggnadskostnaderna
eller köpesumman, dock högst med 50,000 kronor.

De statsbidrag, som hittills beviljats från förevarande anslag, hava icke i
något fall uppgått till det stadgade allmänna maximibeloppet av 30,000
kronor. På grund härav samt med hänsyn till den sedan år 1921 inträffade
nedgången i byggnadskostnader och fastighetsvärden har departementschefen
ansett, att ifrågavarande maximibelopp nu bör sänkas till 20,000
kronor. I betraktande av de skäl, som på sin tid föranledde, att Tärna
distrikt i förevarande avseende erhöll en särställning, har emellertid det för
nämnda distrikt bestämda maximibeloppet ansetts böra bibehållas orubbat.
Sänkningen av bidragsmaximum skulle tillämpas beträffande sådana framställningar
om statsbidrag, som inkomma till vederbörande länsstyrelse efter
den 30 juni 1924.

Av de medel, som hittills beviljats för ifrågavarande ändamål — 150,000
kronor å 1922 års stat, 50,000 kronor för första halvåret 1923 och 30,000
kronor för innevarande budgetår — har Kung]. Maj:t intill utgången av år
1923 beviljat statsbidrag intill ett belopp av sammanlagt omkring 142,000
kronor. Odisponerad återstår alltså en summa av omkring 88,000 kronor.
Med hänsyn till denna besparing ävensom till den föreslagna sänkningen av
bidragsmaximum har departementschefen ansett, att anslaget för budgetåret
1924—1925 kan begränsas till 15,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den av
Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen av de statsbidrag, varom här är fråga,
eller mot storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, får alltså
hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2 januari
1924 förordade grunder, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

52:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till provisoriska
lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare, att utgå på sätt
Kungl. Maj:t bestämmer, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 238,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104—106 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beviljat ett extra
anslag å 234,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att utgå på sätt Kungl. Maj:t
bestämmer, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 238,000 kronor.

53:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 50) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 106) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare
i enlighet med av riksdagen godkända grunder för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000
kronor.

54:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 51)
hemställer utskottet,

att riksdagen må beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl. i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 icke upptaga något belopp.

55:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 52) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 107
och 108) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till avlöning åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret
1924—1925 icke upptaga något belopp; samt

b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag
må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt
fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas
ett belopp av 6,000 kronor.

Provisoriska
lönetillägg åt
förste provinsialläkare

och provinsialläkare.

[49.]

Flyttningsbidrag
åt vissa
provinsialläkare.

[50.]

Resestipendier
åt förste
provinsialläkare
m. fl.

[51.]

Avlöning åt
civila läkarstipendiater.

L52.]

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag till
extra provinsialläkares

avlönande.

[53.]

56:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu 30,000 kronor,
med 5,000 kronor till 25,000 kronor.

Dyrtidstillägg 57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54), att för beredande
,ltp™vinsial-a av dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare enligt av departementschefen
läkare. i statsrådsprotokollet förordade grunder för budgetåret 1924—1925 anvisa
[54.] ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 109 och 110 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1919 års lagtima riksdag på
tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag å 20,000 kronor till beredande
av dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare. Samma belopp har därefter
anvisats för åren 1920 och 1921. Med hänsyn till belastningssiffran för år
1920, 13,195 kronor, ansågs anslaget för år 1922 kunna jämkas något nedåt
och bestämdes till 15,000 kronor.

För beredande av dyrtidstillägg år 1923 åt vissa extra provinsialläkare
anvisades för budgetåret 1923—1924 ett förslagsanslag å likaledes 15,000
kronor.

För dyrtidstilläggs åtnjutande hava för varje år utfärdats bestämmelser
av i huvudsak samma innehåll som de, vilka fastställdes med avseende å
dyrtidstillägget för år 1919. Enligt de senaste härutinnan meddelade föreskrifterna,
vilka avse utbetalande av dyrtidstillägg för år 1923 (sv. förf.-saml.
nr 231), äger extra provinsialläkare, till vars avlöning bidrag utgår av statsmedel,
att, om dyrtidstillägg för år 1923 beredes å honom från vederbörande
landsting, kommuner eller andra tillkommande avlöning, jämväl erhålla dyrtidstillägg
av statsmedel för samma år med motsvarande andel av statsbidraget,
dock högst med två tredjedelar därav. Utbetalning av dyrtidstillägget
sker enligt dessa bestämmelser i regel vid slutet av kalenderåret.

Departementschefen har nu med hänsyn till den sedan år 1919 skedda
stegringen av penningvärdet ansett sådan ändring av grunderna för dyrtidstillägget
böra äga rum, att maximum för dyrtidstillägget nedsättes från
två tredjedelar till en tredjedel av statsbidraget. I övrigt skulle för dyrtidstillägget
ifråga grunder, motsvarande de hittills stadgade, gälla.

Beskäres dyrtidstillägget på sätt departementschefen sålunda föreslagit,
har anslaget för budgetåret 1924—1925 synts kunna nedsättas till 8,000
kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av dyrtidstillägg åt vissa
extra provinsialläkare enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordade
grunder, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) Hospital

dels godkänna följande ordinarie stat för hospital och asyler, att tillämpas **ylerfrån
och med den 1 juli 1924: [55*3

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag 7,000,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................... 225,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
........................................................................ 1,975,000 »

B. Omkostnader.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag .. 800,000 >

Summa förslagsanslag 10,000,000 kronor

dels vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital
och asyler, nu 10,065,000 kronor, med 65,000 kronor till 10,000,000 kronor.

dels och medgiva, att vid Kopparbergs läns landstings upptagningsanstaltför
sinnessjuka vid Säters hospital må beredas plats för ytterligare två manliga
patienter, att dagavgiften för det sålunda ökade antalet patienter må
utgå efter samma grunder, som äro gällande beträffande nu befintligt antal
platser å upptagningsanstalten, samt att i övrigt med avseende å den utvidgade
anstalten må i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som meddelats
i förut av riksdagen godkända villkor för ifrågavarande upptagningsanstalts
uppförande.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 110—120
i statsrådsprotokollet.

Vid den år 1922 beslutade definitiva löneregleringen för hospitalsväsendets
befattningshavare godkände riksdagen följande stater för hospital och
asyler:

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag...

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag....................................................................

kronor 7,000,000
225,000

» 1,090,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag... » 4,000,000

Summa förslagsanslag kronor 12,315,000

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övergångsstat.

Nuvarande

avlöning

Medel-

av-

Summa

Anmärkningar

lägst

högst

löning

K. r o

n o

r

1,140

1,650

1,380

1,380

1,140

1,650

1,380

1,380

1,020

1,650

1,260

1,260

1,020

1,650

1,260

21,420

1,020

1,650

1,260

1,260

Därtill komma na-

1,020

1,650

1,260

28,980

tura- och andra
förmåner i enlig-

960

1,380

1,140

1,140

het med avlönings-reglementet för

960

1,380

1,140

13,680

sjukvårds- och
ekonomipersona-

900

1,260

1,020

1,020

len vid statens an-stalter för sinnes-

900

1,260

O

o

12,240

sjuka den 28 juni
1918.

900

1,260

1,020

1,020

900

1,260

1,020

9,180

900

1,260

1,020

1,020

900

1,260

1,020

27,540

—

—

—

122,520

1 köksförestånderska av 3:e graden
1 köksförestånderska av 3:e graden

1 nattvakt....................................

17 nattvakter.................................

1 manligt biträde i trädgård och

jordbruk ...............................

23 manliga biträden i trädgård och

jordbruk ................................

1 köksförestånderskans närmaste biträde
....................................

12 köksförestånderskomas närmaste

biträden.................................

1 tvättförestånderskans närmaste biträde
...................................

12 tvättförestånderskornas närmaste

biträden.................................

1 bageriförestånderskans närmaste

biträde .................................

9 bageriförestånderskornas närmaste
biträden...........................

1 sömmerska resp. väverska .........

27 sömmerskor och väverskor........

Summa förslagsanslag

Därjämte bestämde riksdagen antalet ordinarie befattningshavare vid hospital
och asyler på närmare angivet sätt (se riksdagens skrivelse nr 5 A sid. 37).

Med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till hospitals
underhåll upptog riksdagen vidare i riksstaten för första halvåret 1923 ej
mindre under rubriken »hospital och asyler» ett förslagsanslag av 6,157,500
kronor än även under rubriken »övergångsstat för hospital och asyler» ett
förslagsanslag av 61,260 kronor. Sistnämnda två belopp utgjorde, som synes,
hälften av slutsummorna för ovanberörda ordinarie stat respektive övergångsstat.

Genom brev den 30 juni 1922 har Kungl. Maj:t bland annat uppdragit åt
medicinalstyrelsen att verkställa utredning, huruvida antalet befattningshavare,
tillhörande den ordinarie sjukvårdspersonalen, må kunna i någon
mån nedbringas, särskilt vid de fasta paviljongerna.

I avseende å avlöningsstaten inom den ordinarie staten för hospital och
asyler gjordes av 1923 års riksdag icke någon ändring. Däremot medgav
riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, att
den under omkostnadsstaten uppförda posten övriga kostnader för hospitals
underhåll, 4,000,000 kronor, förslagsanslag, finge från och med budgetåret
1923—1924 nedsättas med 2,250,000 kronor till 1,750,000 kronor, förslagsanslag.
I samband härmed upptogs i riksstaten för nämnda budgetår det
ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler med 10,065,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

49

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle, vad den ordinarie staten
för hospital och asyler beträffar, anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
befattningshavare och vikariatsersättningar för budgetåret 1924—1925
upptagas med oförändrade belopp, under det att å ena sidan posten avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. skulle höjas med 885,000
kronor och å andra sidan posten övriga kostnader för driften minskas med

950,000 kronor.

Anslaget till övergångsstaten har med hänsyn till att ett stort antal befattningshavare
övergått från denna stat till extra-ordinarie befattningshavare
upptagits med 15,240 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser ordinarie staten och övergångsstaten
för statens hospital och asyler, har utskottet funnit sig böra
tillstyrka.

Då utskottet ej heller haft något att erinra emot den av Kungl. Maj:t
gjorda framställningen angående upplåtande av ytterligare två platser vid
Säters hospital åt Kopparbergs läns landsting samt mot vad Kungl. Maj:t
i samband därmed föreslagit, får utskottet, som under nästföljande punkt
gör framställning i fråga om anslaget till övergångsstaten för hospital och
asyler, alltså nu hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för hospital och asyler,
att tillämpas från och med den 1 juli 1924:

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat Avlöningar

till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ................................................ 7,000,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... 225,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag .......................... 1,975,000 »

B. Omkostnader.

Övriga kostnader för hospitals underhåll,
förslagsanslag ....... 800,000 »

Summa förslagsanslag 10,000,000 kronor

b) vid bifall härtill nedsätta det ordinarie förslagsanslaget
till hospital och asyler, nu 10,065,000 kronor, med 65,000 kronor
till 10,000,000 kronor; samt

c) medgiva, att vid Kopparbergs läns landstings upptagningsanstalt
för sinnessjuka vid Säters hospital må beredas
plats för ytterligare två manliga patienter, att dagavgiften för
det sålunda ökade antalet patienter må utgå efter samma
grunder, som äro gällande beträffande nu befintligt antal platser

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 487 24 4

Utskottets

yttrande.

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övergångs stat.

[56.1

Resestipendier
åt vid
hospital och
asyler
anställda
läkare.

[57.]

Anstalter för
oblidt ara
sinnesslöa.

[58.]

å upptagningsanstalten, samt att i övrigt med avseende å den
utvidgade anstalten må i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som meddelats i förut omförmälda av riksdagen godkända
villkor för ifrågavarande upptagningsanstalts uppförande.

59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning till vad
under nästföregående punkt anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
övergångsstat för hospital och asyler, nu 122,520 kronor, med
107,280 kronor till 15,240 kronor.

60:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) får utskottet hemställa,

att riksdagen må beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare
i riksstaten för budgetåret 1924—1925 icke upptaga något belopp.

61 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att dels nedsätta
det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu

427.000 kronor, med 35,000 kronor till 392,000 kronor, dels ock medgiva de
av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för anslagets användning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 121—124
i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för år 1922 voro uppförda följande ordinarie förslagsanslag,
nämligen ett å 450,000 kronor till anstalter för obildbara sinnesslöa, ett å

700.000 kronor till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
och ett å 100,000 kronor till epileptikeranstalter. För första halvåret
1923 var vart och ett av anslagen uppfört med hälften av det för år 1922
anvisade beloppet.

Statsbidragen till ifrågavarande anstalter utgingo efter grunder, som voro
fastställda dels i kungörelse den 24 oktober 1919 angående understöd av
statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa (sv. förf.-saml. nr 658), dels
ock i kungörelse samma dag angående understöd av statsmedel åt anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter
(nr 659).

Enligt dessa bestämmelser utgick understöd till anstalt för obildbara sinnesslöa
halvårsvis med högst 200 kronor för en var av det antal sådana sinnesslöa,
som i medeltal för dag under nästföregående halvår vårdats å anstalten.

Till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, utgick
statsunderstöd för varje halvår, respektive liistermin med följande belopp,
nämligen

till uppfostringsanstalt, därest anstalten anordnats och understöddes av
landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, samt
stode under inseende av en utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Öl

styrelse, med 200 kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal
för dag under nästföregående lästermin å anstalten eller på dess bekostnad
åtnjutit underhåll (s. k. interna elever) och med 100 kronor för vart och ett
av det antal andra i anstalten intagna barn, som i medeltal för dag under
nästföregående lästermin deltagit i undervisningen (s. k. externa elever), samt,
därest anstalten vore enskild, med högst nyss nämnda belopp;

till arbetshem, därest arbetshemmet anordnats och understöddes av landsting
eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, med 150 kronor
för var och en av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intaget å arbetshemmet, och, därest detsamma vore
enskilt, med högst nyssnämnda belopp; samt

till arbetshem, som anordnade kontrollerad familjevård för sinnesslöa, med
belopp motsvarande arbetshemmets kostnad för sålunda under nästföregående
halvår utackorderade, dock högst 100 kronor för var och eu av det antal
sinnesslöa, som i medeltal för dag under nämnda halvår utackorderats från
arbetshemmet.

Till anstalter för fallandesjuka utgick statsbidrag till uppfostringsanstalt
med 250 kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal för dag
under nästföregående lästermin varit intaget å anstalten, och till arbetshem
med likaledes 250 kronor för var och en av det antal fallandesjuka, som i
medeltal för dag under nästföregående halvår varit intaget å arbetshemmet.

Dessutom kunde enligt berörda bestämmelser understöd utgå till uppfostringsanstalt
och till arbetshem för blinda sinnesslöa med samma belopp,
som voro fastställda för epileptikeranstalterna. Sedan den enskilda anstalten
i Vänersborg för blinda sinnesslöa m. fl. uppgått i statens vårdanstalt i Lund
för blinda med komplicerat lyte, har emellertid icke längre någon enskild
anstalt för blinda sinnesslöa funnits.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten
81) föreslogs med hänsyn till den allmänna prissänkningen en mindre nedsättning
av ifrågavarande understöd; och förordades i sådant hänseende,
att de statsbidrag, som komme att utgå från anslag, vilka beviljades för
budgetåret 1923—1924 och därefter följande budgetår, tillsvidare skulle bestämmas
till följande belopp:

för obildhara sinnesslöa högst 190 kronor;
för bildbara sinnesslöa

i uppfostringsanstalt 190 kronor för interna elever och 95 kronor för
externa elever, med iakttagande liksom dittills, att statsbidrag till enskild
anstalt finge utgå med högst nämnda belopp,

i arbetshem 140 kronor eller, där arbetshemmet vore enskilt, högst
nämnda belopp, och

i av arbetshem anordnad kontrollerad familjevård högst 95 kronor; samt
för fallandesjuka (eventuellt blinda sinnesslöa)
i uppfostringsanstalt 235 kronor och
i arbetshem likaledes 235 kronor,
allt för halvår, respektive lästermin.

I övrigt föreslogs icke någon ändring i de för statsbidragen gällande bestämmelserna.

Med hänsyn till de sålunda föreslagna statsbidragsbeloppen beräknades
de erforderliga anslagen till respektive 427,000 kronor, 665,000 kronor och

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95.000 kronor, vilka belopp av Kungl. Maj:t äskades för budgetåret 1923—
1924.

Sedan riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t föreslagit, har Kungl. Maj:t
den 24 april 1923 utfärdat kungörelser (sv. förf.-saml. nr 235 och 236) angående
ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd åt ifrågavarande
anstalter.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle statsbidragen i fråga
för budgetåret 1924—1925 ytterligare nedsättas och bestämmas på följande
sätt:

för obildbara sinnesslöa högst 170 kronor;
för bildbara sinnesslöa

i uppfostringsanstalt 170 kronor för interna elever och 85 kronor för
externa elever, med iakttagande liksom hittills, att statsbidrag till enskild
anstalt må utgå med högst nämnda belopp,

i arbetshem 130 kronor eller, där arbetshemmet är enskilt, högst nämnda
belopp, och

i av arbetshem anordnad kontrollerad familjevård högst 85 kronor; samt
för fallandesjuka (eventuellt blinda sinnesslöa)
i uppfostringsanstalt 215 kronor och
i arbetshem likaledes 215 kronor,
allt för halvår, respektive lästermin.

I övrigt hava de villkor och bestämmelser, som för närvarande gälla för
statsbidrag, ansetts böra lämnas oförändrade.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning
har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
17, av herr A. Petrén m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 23, av
herr S. Bengtsson i Norup, vari hemställts, att den av Kungl. Maj:t föreslagna
nedsättningen av statsbidragen till sinnesslö- och epileptikeranstalterna
må träda i kraft först med 1925 års ingång

samt att i anledning härav förslagsanslaget till anstalterna för obildbara
sinnesslöa, nu 427,000 kronor, nedsättes icke — såsom föreslagits — till

392.000 kronor utan allenast till 410,000 kronor,

förslagsanslaget till anstalterna för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
nu 665,000 kronor, nedsättes icke — såsom föreslagits — till

595.000 kronor utan allenast till 630,000 kronor,

och förslagsanslaget till epilektikeranstalterna, nu 95,000 kronor, nedsättes
icke — såsom föreslagits — till 92,000 kronor utan allenast till 93,500
kronor;

dels ock, i hithörande delar, en inom andra kammaren av herrar L. J.
Carlsson-Frosterud och A. Norsell väckt motion, nr 121, vari, bland annat
och så vitt nu är fråga, föreslagits, att riksdagen ville, med avslag å Kungl.
Maj:ts förslag om ändring i grunderna för de ordinarie förslagsanslagen till
bidrag för driftskostnaderna vid anstalter för obildbara sinnesslöa, anstalter

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

53

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och epilep tikeran stalter,
uppföra nämnda ordinarie anslag i riksstaten med respektive 427,000 kronor,

665,000 kronor och 95,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Yad till en början beträffar frågan om storleken av statsbidragen till
ifrågavarande anstalter har utskottet efter övervägande funnit sig böra förorda,
att desamma under nästkommande budgetår i någon mån reduceras.
De skäl, som anförts mot en ifrågasatt sänkning av nu utgående bidrag, hava
visserligen synts utskottet värda ett visst beaktande, men torde med hänsyn
till nödvändigheten av att åstadkomma en begränsning av statsutgifterna en
mindre nedsättning av bidragen kunna godtagas.

De av Kungl. Maj:t föreslagna reduceringarna av bidragen har utskottet
emellertid icke kunnat undgå att finna väl högt tilltagna. Enligt utskottets
mening torde nämligen en så stark beskärning av statsbidragen kunna befaras
föranleda till, att desamma redan inom en snar framtid åter måste
regleras. Då det emellertid torde få anses ur alla synpunkter önskvärt, att
bidragsbeloppen icke gång efter annan ändras, utan att de bidrag, som nu
beslutas, kunna under den närmaste framtiden lämnas orubbade, har utskottet
funnit sig böra föreslå bidragsbelopp, som falla emellan de nu utgående
och de av Kungl. Maj:t föreslagna. Utskottet vill sålunda för sin
del förorda, att statsbidragens belopp fastställas till:
för dbildbara sinnesslöa högst 180 kronor;
för bildbara sinnesslöa

i uppfostringsanstalt 180 kronor för interna elever och 90 kronor för
externa elever, med iakttagande liksom hittills, att statsbidrag till enskild
anstalt må utgå med högst nämnda belopp,

i arbetshem 135 kronor eller, där arbetshemmet är enskilt, högst nämnda
belopp, och

i av arbetshem anordnad kontrollerad familjevård högst 90 kronor; samt
för fallandesjuka (eventuellt blinda sinnesslöa)
i uppfostringsanstalt 225 kronor och
i arbetshem likaledes 225 kronor,
allt för halvår, respektive lästermin.

I övrigt torde de villkor och bestämmelser, som för närvarande gälla för
statsbidrag, i enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, lämnas oförändrade.

Vidkommande härefter tidpunkten för ikraftträdandet av de av utskottet
sålunda föreslagna nedsättningarna av statsbidragens belopp, har utskottet
med hänsyn till att de anstalter, varom här är fråga, äro upprättade av
landsting, kommuner eller enskilda föreningar och stiftelser, vilka samtliga
uppgöra sin budget för kalenderår, funnit sig böra tillstyrka det i denna
del motionsvis framställda yrkandet, att reduceringen av statsbidragen skall
träda i kraft först med 1925 års ingång.

Utskottets

yttrande.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anstalter
för bildbara
sinnesslöa,
som icke är o
fallandesjuka.

[59.]

Epileptiker anstalter.

[60.]

Vid bifall till vad utskottet sålunda hemställt torde eu höjning av samtliga
nu ifrågavarande, av Kungl. Maj:t äskade anslag böra äga rum. Anslaget
till anstalter för obildbara sinnesslöa torde sålunda böra bestämmas
till oförändrat belopp, 427,000 kronor, anslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, till 647,500 kronor och anslaget till
epileptikeranstalterna till 100,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet under nu förevarande
punkt hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt herrar Petréns m. fl., Bengtssons i Norup samt
Carlsson-Frosteruds och Norsells ovanberörda motioner

a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för
obildbara sinnesslöa, med oförändrat belopp, 427,000 kronor,
samt

b) medgiva de av utskottet här ovan förordade ändringarna i
grunderna för anslagets användning.

62:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) och under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
herrar Petréns m. fl., Bengtssons i Norup samt CarlssonFrosteruds
och Norsells under nästföregående punkt omförmälda
motioner

a) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för
bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 665,000 kronor,
med 17,500 kronor till 647,500 kronor; samt

b) medgiva de av utskottet under punkt 61 förordade ändringarna
i grunderna för anslagets användning.

63:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 61 härovan anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
herrar Petréns m. fl., Bengtssons i Norup samt CarlssonFrosteruds
och Norsells under punkt 61 omförmälda motioner

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,
nu 95,000 kronor, med 5,000 kronor till 100,000 kronor; samt

b) medgiva de av utskottet under punkt 61 förordade ändringarna
i grunderna för anslagets användning.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

55

64:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för budgetåret
1924—1925 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av
19,500 kronor,

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 20,500 kronor,

dels ock till vissa inredningsarbeten m. m. vid samma anstalt ett extra
reservationsanslag av 8,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 125 139
i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed beviljade riksdagen å extra stat för år 1922 dels till
avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare ett förslagsanslag,
högst, 12,025 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt
ett förslagsanslag av 29,800 kronor. För första halvåret 1923 beviljades för
samma ändamål hälften av nämnda belopp eller respektive 6,015 kronor och
14,900 kronor.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten
84) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret 1923—1924 för ifrågavarande
ändamål bevilja dels ett extra anslag av 12,025 kronor, dels ock ett
extra förslagsanslag av 25,500 kronor. I sin skrivelse nr 5 A (punkten 81)
anmälde emellertid riksdagen, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
berörda framställning och en inom riksdagen väckt motion, uppfört anslagen
med respektive 15,675 kronor och 22,115 kronor. Detta beslut innebar, att
utgifterna för nämnda budgetår beräknats efter ett elevantal av 40 i stället
för av Kungl. Maj:t föreslagna 30 —, i följd varav å avlöningsstaten uppförts
dels 2 nya arbetsledare, dels ock ett belopp av 700 kronor för förandet av
anstaltens räkenskaper, varjämte anslagsposterna i omkostnadsstaten underkastats
vissa av det högre elevantalet betingade höjningar. Samtidigt höjde
emellertid riksdagen de årliga elevavgifterna vid anstalten från dittillsvarande
365 kronor till 400 kronor för icke fallandesjuk elev och till 800 kronor för
fallandesjuk elev.

De av riksdagen för budgetåret 1923—1924 godkända avlönings- och omkostnadsstaterna
för anstalten äro av följande utseende:

Uppehåll a fide
av verksamheten
vid
statens tippfostringsanstalt
för
sinnesslöa
qossar.

[61.]

/

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöningsstat.

Lön

Tj änst-görings-pen-ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

mot-

svarande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa

1 föreståndare......

2,300

100

2,200

1,200

3,400

1 lärare ...............

1,600

so

1,550

1,000

2,550

1 arbetsledare......

3 »

1,000

3,000

25

75

975

2,925

500

1,500

1,475

4,425

1 husmoder .........

Till vikariatsersätt-ningar, extra per-sonal och tjänste-personal samt för
förande av räken-skaperna ..........

600

25

575

575

3,250

Summa kronor

—

—

— |

15,675

Efter 5 år kan lönen höjas med
400 kronor, efter 10 år med
ytterligare 400 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
400 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas med
800 kronor, efter 10 år med
ytterligare 300 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
300 kronor.

{Efter 5 år kan lönen höjas med
100 kronor och efter 10 år
med ytterligare 100 kronor.

|Efter 5 år kan lönen höjas med
50 kronor och efter 10 år med
ytterligare 5 0 kronor. Därjämte
fri kost och tvätt samt
möblerad bostad.

3,193: 75

Anmärkningar:

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt
om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp
för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,
hojes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Kosthåll för personalen (5 stycken å kronor 1: 75 per dag)

it fT*ngS7.is ",.............;........................................................■ kronor

Kosthåll for eleverna (40 stycken ä kronor 1: 10 per dag),
förslagsvis..........................................................................) „

Beklädnad och sängkläder (ä 125 kronor per elev), förslagsvis kronor.

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis ..................... »

Läkare och sjukvård, förslagsvis............................................ »

Värme och lyse, förslagsvis ...........................................

Tvätt och renhållning, förslagsvis ...................................

Fastighetens underhåll, förslagsvis ...............................

Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis
Underhåll av inventarier, förslagsvis . ..

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis.......

Elevbelöningar, förslagsvis ......................

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis.......

Diverse utgifter, förslagsvis......................

16,060

5.000
500

2.000

7.000
1,600

1.000
2,800
1,000

300

300

100

1,261

Summa kronor 42,115

25

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

57

Inkomster:

Avgifter för 40 elever, förslagsvis ........................................ kronor 20,000: —

Statens tillskott, förslagsvis ................................................. » 22,115: —

Summa kronor 42,115: —

De ändringar i gällande avlönings- och omkostnadsstater för Salbohedsanstalten,
Kungl. Maj:t nu föreslagit, äro i huvudsak föranledda därav, att
anstalten under nästkommande budgetår beräknas bliva belagd med ytterligare
ett tiotal elever, på grund varav en lärarinna, en nattvakt och en
sömmerska skulle nyanställas, samt att underhållskostnaderna för personalen
och eleverna ansetts kunna något nedbringas.

Av det av Kungl. Maj:t för vissa inredningsarbeten m. in. äskade anslaget
å 8,500 kronor äro 3,200 kronor avsedda för nyinredning av två rum på
grund av ökad beläggning av anstalten och resterande beloppet är beräknat
för täckdikningsarbeten.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion
(nr 32), vari hemställts att riksdagen måtte besluta sådan ändring i den föreslagna
staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar å Salbohed,
att ytterligare en arbetsledare uppföres å densamma, och i samband därmed
till anstaltens avlöningsstat för nästa budgetår bevilja ett extra anslag
å 20,975 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 19,500 kronor).

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
häri visa~till. motionen.

De beräkningar, som legat till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
i vad detsamma avser avlönings- och omkostnadsstater för Salbohedsanstalten,
hava icke givit utskottet anledning till erinran, och får utskottet
alltså tillstyrka anvisandet av de för staternas fastställande erforderliga
anslagsbeloppen. Innan större erfarenhet vunnits rörande behovet av ytterligare
manlig arbetskraft vid anstalten, har utskottet sålunda ansett sig icke
kunna förorda anställandet av ännu en arbetsledare. Utskottet förutsätter
dock, att därest förstärkning med dylik arbetskraft under här ifrågavarande
budgetår skulle visa sig oundgängligen erforderlig, Kungl. Maj:t torde hava
tillfälle att provisoriskt tillgodose behovet härutinnan.

Vad beträffar kostnaderna för de av Kungl. Maj:t till utförande föreslagna
ändringsarbetena, vilka arbeten äro erforderliga för beredande av möjlighet
till ökad beläggning av anstalten, hava dessa synts utskottet skäliga. Då
även övriga till utförande föreslagna arbeten torde vara av behovet påkallade
samt skäl till erinran mot de beräknade kostnaderna icke synts föreligga,
får utskottet alltså hemställa,

Utskottets

yttrande.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Petréns ovanberörda motion, i

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

vad densamma skiljer sig från Kungi. Maj:ts förslag, för budgetåret
1924—1925 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar in. m. åt befattningshavare
. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar
ett extra anslag av 19,500 kronor,

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 20,500 kronor samt

c) till vissa inredningsarbeten in. m. md samma anstalt ett
extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

Uppehållande 65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) ej mindre för bud av

verksam- getåret 1924—1925 anvisa
heten vid ° .

statens upp- dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
anstaU9fi>r sta^ens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 8,600

sinnesslöa kronor,

flickor. dels oc/c till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett extra

[62.] förslagsanslag av 12,500 kronor,

än även medgiva, att för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag, av vissa
ytterligare ändrings- och reparationsarbeten m. m. vid samma anstalt må av
det för budgetåret 1923—1924 anvisade förslagsanslaget å 14,075 kronor till
bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten användas ett belopp av högst

12,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 139—147
i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid denna anstalt har 1922 års riksdag
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat dels till avlöningar
och vikariatsersättningar in. m. åt befattningshavare vid anstalten ett förslagsanslag,
högst, 3,880 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt
vid anstalten ett förslagsanslag av 8,450 kronor. För ifrågavarande ändamål
hade av 1921 års riksdag för senare halvåret 1922 beviljats anslag till samma
belopp som för första halvåret 1923.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten
85) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret 1923—1924 upptaga
ifrågavarande anslag med respektive 7,760 kronor och 14,400 kronor. Elevantalet
vid anstalten beräknades härvid liksom för första halvåret 1923 till
15. På grund av en inom riksdagen väckt motion beviljade emellertid riksdagen
(skrivelse nr 5 A, punkten 82) anslag för ifrågavarande ändamål med
respektive 8,600 kronor och 14,075 kronor. Riksdagens beslut innebar, att
anstaltens beläggning för nämnda budgetår beräknades till 30 elever och att
på grund härav avlöningsstaten ökades med ett för två nya sköterskor avsett
belopp av 840 kronor. Å andra sidan höjde riksdagen, liksom i fråga
om uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar, de årliga elevavgifterna till
400 kronor för icke fallandesjuk och till 800 kronor för fallandesjuk elev,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

59

varigenom anslaget till driftkostnader i övrigt även vid ett elevantal av 30
kunde begränsas till nyssnämnda belopp 14,075 kronor.

Såsom av ovanstående framgår, bär Kungl. Maj:t för nästkommande budgetår
icke föreslagit någon ändring av det till avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavarne vid ifrågavarande anstalt nu utgående
anslaget.

Beträffande omkostnadsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag en nedsättning
av anslagsposterna till kosthåll för personalen, kosthåll till eleverna,
tvätt och renhållning samt diverse utgifter med tillhopa 1,725 kronor, varemot
en anslagspost till elevbelöningar höjts från 150 kronor till 300 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en av herrar A. Petrén och A. von Sneidern inom första
kammaren väckt motion, nr 31, vari hemställts, att riksdagen ville besluta,
att föreståndarinnan vid statens anstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg
må tillerkännas samtliga tre ålderstillägg och på grund härav till avlöningsstaten
för anstalten på extra stat för nästa budgetår bevilja 9,500 kronor
(i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 8,600 kronor).

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag i fråga om anslag, dels till avlöningar
och vikariatsersättningar m. in. åt befattningshavarna vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor, dels till bidrag till driftkostnader i övrigt
vid samma anstalt har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Utskottet kan
alltså icke biträda motionärernas yrkande om rätt för föreståndarinnan vid
anstalten att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig viss föregående
tjänstgöring.

Vad detta yrkande beträffar, vill utskottet framhålla, att — såsom ock i
motionen erinrats — en av befattningshavaren i fråga till Kungl. Maj:t ingiven
framställning i berörda syfte av Kungl. Maj:t, efter statskontorets
hörande, avslagits. I sitt i ärendet avgivna yttrande har statskontoret anfört,
att jämlikt brev den 9 november 1922 angående inrättande av ifrågavarande
anstalt befattningshavare vid anstalten visserligen kunde efter prövning
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall tillgodoräknas viss tid, varunder
han innehaft motsvarande eller jämförlig befattning men att varken av Kungl.
Maj:ts proposition till 1921 års riksdag, nr 280, eller av riksdagens skrivelse
angående inrättande av sagda anstalt framginge, att något medgivande ifrågasatts
för nämnda befattningshavare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig anställning utom statens tjänst. Då enligt statskontorets
mening anledning ej heller förelåge att hos riksdagen utverka ett dylikt
medgivande, hemställde statskontoret, att framställningen icke måtte till
någon åtgärd föranleda. \

Med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall till motionen skulle kunna
komma att medföra, har utskottet, såsom nämnts, icke heller ansett tillrådligt
att tillstyrka densamma.

Utskottets

yttrande.

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resestipendier
åt ordinarie
läkare
vid länslasarett
m. fl.

[63.]

Täckande
av motsedd
brist & anslåget
till underhåll
av JärvsÖ
sjukhus för
spetälska

[64.]

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om dispositionen av det för budgetåret 1923—
1924 anvisade förslagsanslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nu
ifrågavarande anstalt för vissa ändrings- och reparationsarbeten m. m. bär
icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Petréns och von Sneiderns
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag,

I) ej mindre för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor
ett extra anslag av 8,600 kronor, samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 12,500 kronor;

II) än även medgiva, att för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordat förslag,
av vissa ytterligare ändrings- och reparationsarbeten m. m.
vid samma anstalt må av det för budgetåret 1923—1924 anvisade
förslagsanslaget å 14,075 kronor till bidrag till driftkostnader
i övrigt vid anstalten användas ett belopp av högst

12,000 kronor.

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett
m. fl. i riksstaten för budgetåret 1924—1925 icke upptaga något
belopp.

67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att till täckande av
motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen under de senaste åren å extra
stat beviljat medel, nämligen för år 1922 12,000 kronor, för 1923 års första
hälft 6,000 kronor samt för budgetåret 1923—1924 10,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om anslag för ändamålet ifråga
innebär alltså en sänkning i förhållande till anslaget för innevarande budgetår
med 3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av motsedd brist å ordinarie
anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

61

68:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 65)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 148 och 149) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av understöd åt spetälsTcesjukas familjer
m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

5,000 kronor.

Understöd åt
spetälskesjukas familjer

in. in.

[65.]

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till bidrag för
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 330,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—151 i statsrådsprotokollet.

Uppförande

eller

inrättande av
tuöerkulossjtikvårdsanst
aller.

I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för vart och [
ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av 400,000 kronor
till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 har riksdagen till samma
ändamål på extra stat anvisat ett belopp av 600,000 kronor samt för vart
och ett av åren 1916—1918 ett belopp av 400,000 kronor. Slutligen har
riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat ett anslag av 230,000 kronor.
Riksdagen har sålunda för ifrågavarande ändamål anvisat sammanlagt 4,430,000
kronor.

För budgetåret 1924—-1925 har medicinalstyrelsen beräknat härför erforderligt
anslag till 329,000 kronor.

För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen fastställt allmänna
bestämmelser, varjämte riksdagen från och med år 1912 lämnat visst
medgivande om kostnadsfri upplåtelse av kronomark för anläggning av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 27 juni 1914 (sv. förf.-saml. nr
292) utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i vilken kungörelse nyssnämnda
medgivande intagits. Sedan 1919 års lagtima riksdag beslutit förhöjning
av statsbidragets belopp från högst 1,000 till högst 2,000 kronor för
vårdplats, har förenämnda kungörelse i enlighet härmed ändrats genom kungörelse
den 13 juni 1919 (sv. förf.-saml. nr 305). Vidare har — efter det 1921
års riksdag bifallit av Kungl. Maj:t framlagt förslag om upphävande utom
beträffande städer, som ej deltaga i landsting, av en bestämmelse om begränsning
av statsbidraget i relation till folkmängden — 1914 års förenämnda
kungörelse ändrats i anslutning härtill genom kungörelse den 7 juli 1921
(sv. förf.-saml. nr 385).

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen,
efter att hava erinrat om bestämmelserna i ovanberörda kungörelse den 27
junjf 1914, anfört bland annat, följande:

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Driftkostnader
vid
tuberkulossjukvård
sanstalter.

[67.]

»Statens för närvarande liårt ansträngda ekonomi torde göra det nödvändigt
att åtminstone under tiden intill nästkommande budgetårs utgång undanskjuta
uppförandet och inrättandet av nya tuberkulossjukvårdsanstalter. Man
torde vara berättigad förvänta, att landsting och kommuner i detta avseende
iakttaga återhållsamhet. Eventuellt inkommande ansökningar om statsbidrag
till uppförandet av nya vårdanstalter böra ock enligt min mening underkastas
en noggrann prövning och bifallas allenast i sådana fall, då det kan visas,
att ett omedelbart uppförande av den tillämnade anstalten är av trängande
behov påkallat. Emellertid torde det av medicinalstyrelsen för ifrågavarande
ändamål beräknade beloppet, som huvudsakligen avser redan beviljade statsbidrag,
vara erforderligt under budgetåret 1924—1925, varför jag ingen annan
erinran har att göra mot styrelsens förslag än att anslaget synes böra avrundas
till 330,000 kronor.»

Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag för uppförande eller inrättandeav
tuberJcidossjuhvårdsanstalter för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 330,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) dels nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 2,790,000 kronor, med 272,000 kronor till 2,518,000
kronor dels och medgiva av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 2 januari 1924 förordade ändringar i grunderna för anslagets
användning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 151—155
i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
utgjorde för år 1922 2,500,000 kronor och var i riksstaten
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaget med halva beloppet eller

1,250,000 kronor.

De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande
av bidrag från nämnda anslag voro innefattade i kungörelserna den
28 juni 1918 (sv. förf.-saml. nr 494) och den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml.
nr 384).

Enligt dessa bestämmelser kunde statsbidrag utgå allenast till sådan anstalt,
som prövades vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften
för vårdplats i allmän sjuksal icke utginge med högre belopp för dag än: vid
tuberkulossjukhus två kronor, vid tuberkulossjukstuga och tuberkulosavdelning
å lasarett en krona 50 öre samt vid kustsjukhus eller kustsanatorium
för skrof utösa barn en krona 75 öre; dock att, där anstalt vore avsedd för
personer, tillhörande viss kommun eller landstingsområde, hinder för stats -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

63

bidrags åtnjutande ej finge föranledas av den omständigheten, att avgiften
för vård av person från annan ort utginge med högre belopp.

Beträffande bidragets storlek var stadgat, att statsbidrag skulle utgå till
tuberkulossjukhus med två kronor, till tuberkulossjukstuga och tuberkulosavdelning
å lasarett med en krona 50 öre samt till kustsjukhus och kustsanatorium
för skrofulösa barn med en krona 75 öre, allt för dag och patient,
för vilken avgift ej utginge med högre belopp, än nu är sagt; dock
med den inskränkning, att för stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag
ej i något fall finge utgå för flera sjukplatser än en på varje tusental av stadens
invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å kustsjukhus och
kustsanatorier för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt, avsedd
för vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka från staden.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten
92) föreslog Kungl. Maj:t, med hänsyn till den allmänna prissänkning, som
inträtt sedan år 1919, då nämnda grunder bestämdes, en nedsättning av statsbidragsbeloppen,
vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag borde bestämmas till
kronor 1:85 för tuberkulossjukhus, kronor 1:40 för tuberkulossjukstugor och
tuberkulosavdelningar vid lasarett samt kronor 1: 50 för kustsjukhus eller
kustsanatorier, allt per dag och patient. Med denna sänkning skulle emellertid
icke följa någon minskning av maximibeloppen för anstalternas patientavgifter.

För beredande av statsbidrag till nu angivna belopp äskade Kungl. Maj:t
för budgetåret 1923—1924 ett anslag av 2,675,000 kronor. Detta belopp var
tillmätt med hänsyn till beräknad ökning av antalet vårdplatser till följd av
ett utav medicinalstyrelsen framlagt och av föredragande departementschefen
förordat förslag om sänkning av den för anstalternas godkännande dittills
fordrade luftkuben per patient, beträffande vilket förslag må hänvisas till

1923 års statsverksproposition. Yid anslagsbeloppets beräknande hade jämväl
förutsatts, att de lägre driftkostnadsbidragen skulle tillämpas från ingången
av budgetåret 1923—1924.

Riksdagen, som i övrigt godkände Kungl. Maj:ts förslag, beslöt emellertid
i anledning av väckta motioner, att den ifrågasatta nedsättningen av statsbidragen
skulle träda i kraft först med ingången av år 1924.

På grund av vad riksdagen sålunda beslutit i fråga om tidpunkten för de
nya grundernas tillämpning uppförde riksdagen förslagsanslaget för statens
bidrag till tuberkulossjukvårdsanstalternas driftkostnader för budgetåret 1923—

1924 med 2,790,000 kronor.

I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t därefter den
24 april 1923 utfärdat kungörelse (sv. förf.-sand. nr 234) angående nya grunder
för ifrågavarande statsbidrag, att tillämpas från och med den 1 januari 1924.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle en ytterligare nedsättning
av bidragsbeloppen ifråga vidtagas på så sätt, att statsbidragen
skidle bestämmas till kronor 1:60 för tuberkulossjukhus, kronor 1:25 för
tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar vid lasarett samt likaledes
kronor 1: 25 för kustsanatorier, allt per dag och patient. De sålunda före -

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande -

slagna grunderna för statsbidrag hava emellertid, med hänsyn till att landstingens
budgetår sammanfalla med kalenderåret, ansetts icke böra tillämpas
förrän från och med ingången av år 1925.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning
har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,
nr 30, av herrar I. Pauli och C. Hederstierna och den andra inom andra
kammaren, nr 40, av herrar L. Borggren och I. Vennerström, vari hemställts,
att riksdagen ville, med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om ändring i grunderna
för användningen av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för
driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalterna, uppföra nämnda anslag
i riksstaten med 2,900,000 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr A. Sundling väckt motion, nr 102,
vari yrkats, att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om nedsättning
av anslaget och ändring i grunderna för det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter, besluta,
att det skall utgå med det belopp och efter de grunder, som gälla
från 1 januari 1924,

dels oek en inom samma kammare av herrar L. J. Carlsson-Frosterud och
A. Norsell väckt motion, nr 121, vari, bland annat och så vitt nu är fråga,
föreslagits, att riksdagen ville, med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om
ändring i grunderna för det ordinarie förslagsanslaget till tuberkulossjukvårdsanstalter,
uppföra nämnda ordinarie anslag i riksstaten med 2,790,000
kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Såsom ovan nämnts, skulle enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,
statsbidragen till nu ifrågavarande anstalter från och med 1925 års ingång
nedsättas till 1 krona 60 öre för tuberkulossjukhus, 1 krona 25 öre för
tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar vid lasarett samt till likaledes
1 krona 25 öre för kustsanatorier.

I likhet med vad fallet varit beträffande statsbidragen till sinnesslöanstalterna
och epileptikeranstalterna, har utskottet, som väl ansett en begränsning
av statsbidragen till de anstalter, varom nu är fråga, under förhandenvarande
förhållanden vara påkallad, emellertid funnit sig icke kunna
förorda de nedsättningar av bidragen, Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag
innebär, dock att bidragen till tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar
vid lasarett synts utskottet kunna bestämmas i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag. Av enahanda skäl, utskottet anfört mot en alltför stark beskärning
av statsbidragen till sinnesslöanstalterna och epileptikeranstalterna
att de bidrag, som nu beslutas, böra under den närmaste framtiden
lämnas orubbade — har utskottet sålunda vad angår statsbidragen till
tuberkulossjukhus och kustsanatorier efter övervägande funnit sig böra

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65

föreslå, att bidragen fixeras till 1 krona 75 öre för de förra och 1 krona
35 öre för de senare, allt för dag och patient.

Mot Kungi. Maj:ts förslag beträffande tidpunkten för de nya grundernas
ikraftträdande har utskottet icke haft något att erinra.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat erfordras eu höjning av det
av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet med i runt tal 112,000 kronor till

2,630,000 kronor.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt herrar Paulis och Hederstiernas, Borggrens och
Vennerströms, Sundlings, Carlsson-Frosteruds och Norsells
ovanberörda motioner,

a) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för
driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,790,000
kronor, med 160,000 kronor till 2,630,000 kronor, samt

b) medgiva de av utskottet här ovan förordade ändringarna
i grunderna för anslagets användning.

71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och
från de statsunderstödda kustsanatorierna för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 156 och 157 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1914 hava i riksstaten uppförts extra förslagsanslag för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor
till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämde.

Förevarande anslag uppgick för år 1922 till 15,000 kronor och för första
halvåret 1923 till halva beloppet eller 7,500 kronor. Med hänsyn till den
starka belastningen blev anslaget för budgetåret 1923—1924 ökat till 35,000
kronor.

Närmare föreskrifter angående bidragen äro meddelade i kungörelser den
27 juni 1914 (sv. förf.-saml. nr 294) och den 9 november 19 17 (sv. förf.-saml
nr 751).

Med hänsyn till att det nya statsunderstödda kustsanatoriet i Nynäshamnansetts
böra ämväl i fråga om resebidrag likställas med övriga kustsana
torier bär anslagets rubrik för nu ifrågavarande budgetår ändrats.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av de
senare årens belastningssiffror, som visa, att anslaget, därest det bibehålies
vid oförändrat belopp, troligen komme att överskridas.

Att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, det nya kustsanatoriet i Nynäshamn
likställes med övriga statsunderstödda kustsanatorier i det avseende, varom
nu är fråga, har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Då det av Kungl. Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6saml. 5 höft. (Nr 5.) 487 21 5

Bidrag till
resor för vissa
patienter
vid ku stsanatorier
u a.

[68.]

Utskottets

yttrande.

66 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

äskade anslagsbeloppet ej heller givit utskottet anledning till erinran, fårutskottet
alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av bidrag till medellösa eller
mindre bemedlade personer för resor till och från de statsunderstödda
kustsanatorierna för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.

[69.]

72:o) På grund av Kung! Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 69)
hemställer utskottet,

att riksdagen må beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård
i riksstaten för budgetåret 1924—1925 icke upptaga något belopp.

Folk- 73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att såsom bidrag
sanatorierna, till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:»
[70.] jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas i enlighet med av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 157—161
i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung
Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna hava alltsedan år 1905 anslag
beviljats av riksdagen. Under det att anslaget till och med 1917 utgjort
200,000 kronor årligen, har det därefter — med inräknande av anslag
å tilläggsstat för täckande av brist — utgått med belopp, som framgå av
följande tablå:

Budgetperiod:

1918 ...........

1919 .............

1920 ..............

1921 ..............

1922 ............

1923 Vi-3%
1923—1924 ..

Belopp:

350,000: —
550,000: —
1,421,000: —
750,000: —
700,000: —
300,000: —
300,000: —

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar C. Brännberg
och E. Hage väckt motion, nr 111, däri hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till folksanatorierna måtte sätta statsbidragets
storlek för budgetåret 1924—1925 till 300,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får utskottet
hänvisa till motionen.

*Statsutskottets utlåtande Nr 5.

67

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande bar departementschefen erinrat
om, att hans företrädare i ämbetet vid behandlingen av frågan om
överstyrelsens för ifrågavarande jubileumsfond anslagskrav för år 1923—1924
i förra årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 95) framhöll,
hurusom han vid 1922 års riksdag besvarat eu interpellation, som inom
första kammaren väckts närmast med anledning av ett överstyrelsens beslut
om höjning från och med den 1 juli sistnämnda år av patientavgifterna vid
jubileumsfondens sanatorier, och att han därvid, efter en ingående motivering
— i 1923 års statsverksproposition i huvudsak återgiven — förklarat, att
han icke för det dåvarande funne anledning föreligga till någon statsmakternas
åtgärd i anledning av överstyrelsens ifrågavarande beslut, men att han
ämnade med uppmärksamhet följa dessa förhållanden, då det ju icke vore
alldeles uteslutet, att avgiftsförhöjningen kunde få ogynnsamma följder, samt
att han vore fullt ense med interpellanten därom, att sådana besparingar
icke borde göras, som ledde till en försämring av tuberkulossjukvården i
vårt land.

Den mening, departementschefen i interpellationssvaret uttalat beträffande
den av överstyrelsen beslutade omläggningen av patientavgifterna, förklarade
han vid behandling av nyssnämnda anslagsäskande sig icke hava
funnit anledning frångå med hänsyn till den erfarenhet rörande verkningarna
av de nya avgifterna, som kunnat vinnas under den korta tid, de dittills
varit i tillämpning. Men det vore icke uteslutet, att erfarenheten inom en
nära liggande framtid kunde giva vid handen, att en sänkning av patientavgifterna
måste ske, om folksanatorierna fortfarande skulle väl fylla sin
stora uppgift i kampen mot tuberkulosen.

En dylik sänkning av patientavgifterna har överstyrelsen numera ansett
sig kunna företaga. Vid beräkning av sitt anslagskrav för nästa budgetår,

300,000 kronor, har överstyrelsen emellertid, bland annat, utgått från nödvändigheten
av att hava en viss reserv av medel till disposition för att icke
äventyra ett förverkligande av det ursprungliga syftet med jubileumsfondens
sanatorier att vara mönsteranstalter. Då det statsfinansiella läget fordrar den
största sparsamhet på alla områden, har departementschefen dock ansett sig
nödsakad ifrågasätta, att anslaget för nu ifrågavarande ändamål beräknas så
knappt som rimligen kan ske, även om den av överstyrelsen önskade säkerhetsmarginalen
i nyss antytt syfte härigenom måste i viss utsträckning eller
möjligen helt och hållet eftergivas. Departementschefen har sålunda föreslagit,
att anslaget för budgetåret 1924—1925 måtte upptagas till 200,000
kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att en nedsättning
av nu utgående anslag till folksanatorierna är av den ekonomiska situationen
påkallad. Utskottet, som sålunda tillstyrker en begränsning av anslaget i
fråga, har icke funnit skäl till erinran mot det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.
Detta belopp J är ock av enahanda storlek som det anslag,

Utskottets

yttrande.

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Understödjande
av
dispensärv
ensamhet.

[71.]

Bidrag till
upprätthållande
av
radiumhemmets

verksamhet.

[72.]

som utgått till och med år 1917. Härav följer, att utskottet icke kunnat
tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Brännbergs och Hages ovanberörda
motion, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid
de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade
folksanatorierna, att användas i enlighet med av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 200,000 kronor.

74:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
71) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 161 och 162) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 till statsbidrag för understödjande
av dispens ärver Isarnhet, under villkor i huvudsaklig
överensstämmelse med de nu gällande, anvisa ett extra förslagsanslag
av 400,000 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att för budgetåret
1924—1925 anvisa, att utgå efter av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade grunder,

dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik ett extra anslag av 15,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets
klinik ett extra förslagsanslag av 28,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 162 och 163 i statsrådsprotokollet.

För nu ifrågavarande ändamål äro för budgetåret 1923—1924 anvisade
anslag å respektive 15,000 och 31,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen av anslaget till upprätthållande
av verksamheten vid radiumhemmets klinik har sin grund däri.
att statsbidraget till kliniken, som nu utgår med 3 kronor 50 öre om dagen
för varje å kliniken vårdad person, ansetts kunna för nästa budgetår bestämmas
till 3 kronor för dag och patient.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa, att utgå
efter av departementschefen i .statsrådsprotokollet över socialärenden
den 2 januari 1924 förordade grunder,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

69

a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik ett extra anslag av 15,000 kronor, samt

b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets
klinik ett extra förslagsanslag av 28,000 kronor.

76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att för beredande Bidrag till
av bidrag, enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ''p^Lmer^-id
grunder, till medellösa personer för resor till och från radiumhemmet i Stock- radiumholm
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 timmer
kronor. C73-J

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 164 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av åren 1921 och 1922 har riksdagen å extra stat anvisat
ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av bidrag, enligt vissa
grunder, till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och
från radiumhemmet i Stockholm. För tiden 1 januari—30 juni 1923 har för
enahanda ändamål anvisats 7,500 kronor. Jämväl för budgetåret 1923—1924
har anslag till oförändrat årsbelopp eller 15,000 kronor uppförts i riksstaten.

Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av dylikt bidrag
hava i anslutning till berörda grunder meddelats genom kungörelse den 25
september 1920 (sv. förf.-saml. nr 634).

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava utgifterna å anslaget för
första halvåret 1923 enligt av riksräkenskapsverket upprättad belastningstabell
uppgått till omkring 15,300 kronor, vilket motsvarar ett årsbelopp av
30,600 kronor. På grund härav och då även anslaget för år 1922 överskridits,
skulle en höjning av anslaget vara erforderlig, därest grunderna för bidragets
åtnjutande bibehållas oförändrade. Departementschefen har emellertid nu
föreslagit sådan ändring i avseende å dessa grunder, att statsbidrag från och
med nästa budgetår allenast finge utgå till medellösa patienter, varvid departementschefen
bringat i erinran, att enligt gällande föreskrifter om understöd
för behandling av lupuspatienter (sv. förf.-saml. nr 558 år 1920) sådant under
stöd endast komme medellösa patienter till del.

Den ändring i avseende å grunderna för erhållande av statsbidrag, varom utskottets
nu är fråga, som av departementschefen föreslagits, har utskottet ansett sig
böra tillstyrka. Utskottet förutsätter dock, att bestämmelserna i ämnet vid
tillämpningen icke bliva alltför snäft tolkade.

Då det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet icke givit utskottet anled
ning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av bidrag, enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2
januari 1924 förordade grunder, till medellösa personer för resor
till och från radiumhemmet i Stockholm för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra förslaganslag av 15,000 kronor.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statsbidrag 77:o) Beträffande Kungl. Maj ds förslag rörande anslag dels till statsftirandefin-
bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus (punkt
rättande eller 74), dels ock till statsbidrag för driften av epidemi sjukling (punkt 75) kom"epidemi''
mer ^^skottot att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utsjukhus.
skottet skolat härigenom för riksdagen

[74.]

Statsbidrag
för driften av
epidemisjukhus.

anmäla.

[75.]

Kliniker vid 78:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 7G) att dels nedsätta
anstalterna i det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vaneföranstalterna i Stockholm,
Stockholm, Goteborg och Hälsingborg, nu 137,000 kronor, med 13,000 kronor till 124,000
Hälsingborg. kronor, dels oc^ medgiva av departementschefen i statsrådsprotokollet för[76
1 ordad ändring i grunderna för anslagets användning.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 168—170 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1923 års riksdag dels
föi budgetåret 1923 1924 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till kliniker
vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med 137,000
kronoi, det ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra med 73,000 kronor samt det ordinarie förslagsanslaget till
de av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. in. med 136,000 kronor, dels oelc medgivit de av vederbörande
departementschef i statsrådsprotokollet över socialärenden den 8 januari 1923
förordade ändringarna i grunderna för respektive anslags användning.

De av riksdagen sålunda godkända grunderna, vilka av Kungl. Maj.t
fastställts genom beslut den 24 april 1923, innebära, att statsbidrag från
ovannämnda för budgetåret 1923—1924 anvisade anslag ävensom från anslag,
som för tid därefter komma att anvisas för samma ändamål, må tillsvidare

utgå med följande belopp:

till vanföreanstalternas kliniker per dag och patient .............. kronor 2: 55

» skol- och uppfostringshemmen per dag och patient............ » 2: 35

» undervisningsanstalternas för vanföra interna elever, per
elev och månad ...................................................................

» samma undervisningsanstalters externa elever, per elev och
månad, högst ...............................................................

Av sparsamhetsskäl har departementschefen för budgetåret 1924—1925 föreslagit
eu ytterligare nedsättning av ifrågavarande statsbidrag. Departementschefen
har sålunda förordat, att de statsbidrag, som komma att utgå från
anslag, vilka beviljas för nämnda budgetår och tiden därefter, tillsvidare bestämmas
till följande belopp:

Statsutskottets utlåtande Nr 5, < 1

till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,

per dag och patient............................................................... kronor 2.15

till skol- och uppfostringsliemmen för vanföra, per dag och patient » 2: —

till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever, per elev

och månad ................................................................................. ''

till samma undervisningsanstalters externa elever, per elev och

månad, högst................................................................................ *

Vid bifall till detta förslag skulle de för budgetåret 1924—1925 erforderliga
anslagen kunna beräknas till 124,000 kronor för klinikerna, 65,000 kronor för
skol- och uppfostringsliemmen och 120,000 kronor för undervisningsanstalterna.
Härvid har beräknats, att statsbidrag skulle utgå till vanf örean stalten i
Göteborg för högst 60 vårdplatser å anstaltens klinik i stallet, såsom för närvarande
är fallet, för högst 56 dylika platser.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att en nedsättning
av statsbidragen till ovan nämnda anstalter bör kunna vidtagas. Då utskottet
ej heller haft något att erinra emot de av Kungl. Maj:t för ifrågavarande
budgetår föreslagna bidragsbeloppen, får utskottet alltså under nu förevarande
punkt hemställa,

att riksdagen må

a) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid
vanf öreanstalterna t Stockholm, Göteborg och Hälsinghoig, nu

137.000 kronor, med 13,000 kronor till 124,000 kronor; samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordade ändringen i
grunderna för anslagets användning.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) och under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till underhåll av
skol- och uppfostringshem för vanföra, nu 73,000 kronor, med

8.000 kronor till 65,000 kronor; samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordade ändiingen i
grunderna för anslagets användning.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att höja det ordinarie
förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och från
vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och upp
fostringshem, nu 60,000 kronor, med 15,000 kronor till 75,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare
till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat

Utskottets

yttrande.

Underhåll av
skol- och uppfostringshem

för vanföra.

[7 7.]

Bidrag till
resor för
vanföra.

[78.]

72 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

skol- och uppfostringshem blev, enligt Kungl. Maj:ts förslag i 1922 års statsverksproposition,
med hänsyn till anslagets dittills vanliga överskridande,
från och med år 1923 ökat från 35,000 kronor till 50,000 kronor för år räknat
och sålunda i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget till 25,000 kronor.
Föi budgetaret 1923 1924 företogs med hänsyn till den starka belastningen
åter en höjning av anslaget, som uppfördes med 60,000 kronor.

Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag återfinnas i kungörelse
den 1 december 1914 (sv. förf.-saml. nr 459) med däri genom kungörelse
den 29 augusti 1919 (nr 578) gjord ändring.

Enligt vad som framgår av riksräkenskapsverkets belastningstabell för
första halvåret 1923 hava utgifterna från ifrågavarande anslag under nämnda
tid uppgått till 41,048 kronor 5 öre, motsvarande en årsbelastning av omkring
82,000 kronor. Med hänsyn härtill har anslaget för budgetåret 1924—
1925 synts departementschefen böra höjas till nu föreslaget belopp.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen av förevarande förslagsanslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget för
bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt
eller i samband med sådan anstalt anordnat skot- och uppfostringshem,
nu 60,000 kronor, med 15,000 kronor till 75,000
kronor.

Unimdeiltåt 81:o) På grund av Kunbrl- Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 79)
ningsanstaiter och under hänvisning till vad utskottet under punkt 78 här ovan anfört,
för vanföra hemställer utskottet,

m. m.

[79.] att riksdagen må

a) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till de i StockholmT
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra
inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m., nu 136,000
kronor, med 16,000 kronor till 120,000 kronor; samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordade ändringen i
grunderna för anslagets användning.

wh*1 sjukvård 82:^ KungL MaJ:t liar föreslagit riksdagen (punkt 80) att nedsätta det

TSoT ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader för allmän hälso- och
LÖU-J sjukvård, nu 1,200,000 kronor, med 300,OCX) kronor till 900,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 172—175 i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen, efter
att hava framhållit att enligt hans uppfattning anslaget borde kunna för
nästa budgetår beräknas betydligt lägre än det nuvarande beloppet, anfört
följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

73

»Till eu början vill jag erinra om, att hela avlöningen å vakant» förste
provinsialläkar- och provinsialläkartjänster från och med år 1923 är disponibel
för bestridande av ersättning åt vikarier å sådana tjänster (jämför 1922
års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 105). Denna anordning
liar beräknats medföra en minskning av utgifterna från anslaget till allmän
hälso- och sjukvård med omkring 125,000 kronor för år.

Vidare måste man beakta, att de nedsättningar i taxan för behandling av
könssjukdomar, som genomfördes genom kungörelsen den 22 juni 1923,
komma att medföra en avsevärd minskning i statens utgifter för ifrågavarande
sjukdomars bekämpande. I skrivelse den 30 december 1922 anförde
medicinalstyrelsen, att borttagandet av ersättningen för bakteriologisk undersökning
vid gonorrhé beräknades medföra eu minskning av förevarande statsutgifter
med 95,000 kronor för år och att borttagandet av ersättningen för
tagandet av blodprov vid serologisk undersökning beräknades åstadkomma
eu minskning av samma utgifter med 13,000 kronor för år. På grund av
bestämmelserna i förberörda kungörelse den 22 juni 1923 kan man således
motse, att utgifterna för könssjukdomarnas bekämpande komma att nedgå
med omkring 100,000 kronor för år.

För att ytterligare nedbringa statens kostnader för bekämpande av könssjukdomarna
finner jag mig emellertid böra föreslå, att från och med den
1 juli 1924 ännu en ändring genomföres i den nyss omförmälda, genom kungörelse
den 13 december 1918 fastställda taxan. Genom kungörelse den 20
september 1921 hava föreskrivits vissa avdrag å större månadsräkningar från
läkare, som behandla könssjuka mot ersättning av statsmedel enligt ifrågavarande
taxa. Nämnda avdrag skola verkställas på det sätt, att om månadsräknings
slutsumma efter vederbörlig beräkning överstiger 500 kronor, avdrag
göras för det överskjutande beloppet sålunda, att

å belopp överstigande 500 men ej 1,000 kronor avdragas 25 %,

» » » 1,000 » » 1.500 » » 50 %,

och » » » 1,500 kronor » 75 %.

Jag finner mig nu böra föreslå, att från och med den 1 juli 1924 sådan
ändring vidtages med avseende å ifrågavarande bestämmelser, att avdrag
med 50 % göres å belopp överstigande 500 men ej 1,000 kronor samt avdrag
med 75 % å belopp överstigande 1,000 kronor. Därest detta förslag vinner
godkännande, lärer eu icke obetydlig minskning i förevarande kostnader
kunna åvägabringas.

Härjämte torde förtjäna framhållas följande. Vid sådana polikliniker, som
jämlikt bestämmelserna i 5 § lagen angående åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar skola anordnas av städer med ett invånarantal av tjugutusen
eller däröver, åtnjuta läkarna icke ersättning efter meromnämnda taxa. I
stället utgå till dem särskilda arvoden, som fastställas av Kungl. Maj:t. Dessa
arvoden äro så avvägda, att kostnaden för statsverket minskas allt eftersom
ifrågavarande städer övergå till polikliniksystem. Antalet av de städer, som
enligt stadgandena i nyssnämnda lagrum av Kungl. Maj:t erhållit befrielse

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

från skyldighet att anordna poliklinik, har numera avsevärt nedgått, och för
dem samtliga utlöper tiden för den medgivna befrielsen antingen den 1 juli
1924 eller den 1 januari 1925. Eventuella framställningar om förlängning av
tiden för ifrågavarande befrielse böra enligt min mening icke bifallas och
möjligen inkommande ansökningar från städer, som uppnå det nämnda invånarantalet,
böra allenast i undantagsfall föranleda, att vederbörande stad
erhåller anstånd med anordnandet av poliklinik. Genom ett sådant förfarande
komma statens kostnader för behandlingen av könssjuka att ytterligare nedgå.

Förutom den minskning i statens kostnader för könssjukdomarnas bekämpande,
som kan förväntas inträda på grand av de i det föregående föreslagna
eller omförmälda åtgärderna, lärer en sänkning av sagda kostnader
kunna emotses på grund av ännu en omständighet. Ålit sedan år 1919,
då gällande lag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar trädde
i tillämpning, har könssjukdomarnas frekvens i vårt land befunnit sig i
stadigt och snabbt nedgående. Denna minskning i sjukdomsfrekvensen
kommer givetvis att i sinom tid framkalla en lättnad i statens utgifter för
könssjukdomarnas bekämpande. Att en sådan lättnad ännu knappast gjort
sig märkbar lärer huvudsakligen bero på den långa behandlingstid, som
särskilt syfilissjukdomen kräver. Tiden torde dock nu vara inne, då den
för varje år efter 1919 inträdda minskningen i antalet nya sjukdomsfall skall
börja inverka på kostnaderna för ifrågavarande sjukdomars behandling.»

Vad departementschefen under förevarande punkt sålunda anfört och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.

Enligt vad till utskottets kännedom kommit, har emellertid medicinalstyrelsen,
som tagit under övervägande, huruvida icke statsverkets utgifter
för nu ifrågavarande sjukvård kunde ytterligare något sänkas, i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 4 februari 1924 föreslagit, att ersättning för serologisk
undersökning av blodprov sänkes från 5 till 3 kronor. Med utgångspunkt
från de under första halvåret av år 1923 vid poliklinikerna för kostnadsfri
undersökning och behandling av könssjuka tagna blodproven kunde beräknas,
att statsverkets utgifter under ett år genom en sådan sänkning skulle minskas
med omkring 7,500 kronor. Härtill komme minskning i utgifter för prov,
som tages av andra läkare än poliklinikläkare och som järn vill undersökas
mot ersättning av statsmedel.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring av § 1 i kungörelsen den 13 december
1918 angående ersättning av statsmedel för läkarundersökning, läkemedel
in. m. enligt 0 § i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar och av det vid kungörelsen fogade formulär, att
för serologisk undersökning av blodprov skall utgå ersättning med 3 kronor.

Utskottet, som anser sig hava anledning antaga, att ifrågavarande förslag
kommer att av Kungl. Maj:t godtagas, har med hänsyn härtill ansett det nu
äskade anslaget kunna nedsättas med ytterligare 10,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 75

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
bestridande av kostnader för allmän hälso- och sjukvård, nu

1,200,000 kronor, med 310,000 kronor till 890,000 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 81), att för lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 175 och 176 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1919 bär ett extra anslag utgått till beredande av bidrag i enlighet
med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder för lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.

Anslaget, som ursprungligen utgått med 230,000 kronor för år, bär med
hänsyn till den ringa belastningen upprepade gånger sänkts. Sålunda bestämdes
anslaget för år 1922 till 130,000 kronor och för första halvåret 1923
till 25,000 kronor samt utgår för budgetåret 1923—1924 med sist angivna
belopp.

Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag äro meddelade
genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml. nr 843).

Med hänsyn till att belastningen å anslaget alltjämt visat sig vara synnerligen
ringa, har anslaget för budgetåret 1924 — 1925 ansetts kunna än ytterligare
begränsas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för lindring i mindre bemedlade patienters å
landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att för budgetåret
1924—1925 anvisa

dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning av
distriktssköterskor ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola
ett extra anslag av 16,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 176—178 i
statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har riksdagen
på extra stat för Arart och ett av åren 1920—1922 anvisat dels till
bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av en statens skola
för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 8,000 kronor, dels
till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola ett
förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, dels ock för beredande av statsbidrag för

Lindring
i mindre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.

[81.]

Statsbidrag
för anställning
av
distriktssköterskor

m. in.

[82.]

76

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

anställning av distriktssköterskor i enlighet med de i riksdagens skrivelse
den 13 juni 1919 angivna grunder ett förslagsanslag å 250,000 kronor.

För första halvåret 1923 liar riksdagen till distriktssköterskeskolan samt
till stipendier anvisat hälften av hittillsvarande årsanslag. Till statsbidrag
för anställning av distriktssköterskor beviljades, med hänsyn bland annat
därtill att enligt gällande bestämmelser endast en mindre del av årsbehovet
folie på årets förra hälft, ett anslag å endast 75,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 har anslaget till distriktssköterskeskolan bibehållits
vid hittillsvarande arsbeloppet. Däremot har årsanslaget till stipendier
höjts med 5,000 kronor till 25,000 kronor med hänsyn därtill att sköterskeskolan
av brist på tillräckligt antal stipendier icke erhållit fullt elevantal.
Anslaget till statsbidrag för anställning av distriktssköterskor utgör för innevarande
budgetår 250,000 kronor.

Genom kungörelser den 30 april 1920 (sv. förf.-saml. nr 233 och 234) har
Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser dels angående statens godkännande av
sjuksköterskeskolor och sjuksköterskebyråer och dels angående statsbidrag
till avlöning åt distriktssköterskor, vilka författningar sedermera i vissa delar
ändrats genom särskilda kungörelser den 23 januari 1922 (sv. förf.-saml. nr 49
och 50) samt den 8 juni 1923 (sv. förf.-saml. nr 196).

Därjämte har Kungl. Maj:t den 10 december 1920 utfärdat reglemente för
statens skola för utbildning av distriktssköterskor (sv. förf.-saml. nr 813)
samt kungörelse angående stipendier åt elever vid berörda skola (sv. förf.-saml.
nr 814). Enligt sistnämnda kungörelse utgår stipendium med 1,000 kronor
för elev och kurs.

Den av departementschefen nu föreslagna nedsättningen av anslaget till
stipendier åt sjuksköterskor för genomgående av nu ifrågavarande skola
är föranledd därav, att departementschefen funnit eu sänkning av stipendiebeloppen
böra äga rum, så att desamma från och med nästa budgetår skulle
utgå med högst 800 kronor för elev och kurs.

Nedsättningen av anslaget för beredande av statsbidrag för anställning
av distriktssköterskor är beroende därpå, att samtliga inrättade distriktssköterskebefattningar
icke kunnat besättas med fullt kvalificerade arbetskrafter.

De särskilda förslag, Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagt, har
utskottet ansett sig böra tillstyrka och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) till bestridande av kostnaderna för statens slcota för utbildning
av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag av 8,000
kronor;

b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola ett extra anslag av 16,000 kronor; samt

c) för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 77

85:o) Beträffande Kung! Maj:ts förslag angående anslag till dyrtidslijälp
åt distriktssköterskor (punkt 83) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

86:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 84) att för beredande
av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra förslagsanslag av 640,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 180—183 i statsrådsprotokollet.

Vid införande av den nya organisationen av barnmorskeväsendet beräknades
statens kostnader härför — frånsett bidrag till pensionering — approximativt
till 700,000 kronor årligen, därav 400,000 kronor såsom avlöningsbidrag
till 2,000 distriktsbarnmorskor och 300,000 kronor till ålderstillägg åt
1,500 distriktsbarnmorskor. Med hänsyn till övergångsbestämmelserna till
lagen om anställande av distriktsbarnmorskor in. in. räknade man emellertid
med att i åtskilliga av de nya barnmorskedistrikten tills vidare skulle komma
att anstå med anställandet av distriktsbarnmorska. Så skulle nämligen kunna
bliva förhållandet i de fall, då inom ett distrikts område vid den nya lagens
ikraftträdande funnes av kommun fast anställd barnmorska. Under mellantiden
skulle visserligen distrikten tillkommande avlöningsbidrag utgå, men
däremot skulle ålderstilläggen inbesparas. Med hänsyn till nu berörda förhållanden
har anslaget hittills kunnat begränsas avsevärt under 700,00O
kronor. I innevarande budgetårs stat är anslaget uppfört med 500,000 kronor.
Av belastningssiffran för år 1922 att döma, 640,365 kronor 96 öre, bär
emellertid den tidpunkten synts departementschefen nu vara nära förestående,
då organisationen är i huvudsak genomförd och i statsbidrag kräves anvisande
av det ursprungligen beräknade årsbeloppet. Förbudgetåret 1924—1925
liar emellertid anslaget ansetts kunna begränsas till 640,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen underställt Kungl. Maj:t
uppkommen fråga om utsträckning av rätten för distriktsbarnmorska att för
erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.

I 4 § mom. 1 och 7 § av lagen om anställande av distriktsbarnmorskor
in. m. den 28 mars 1919 (sv. förf.-saml. nr 138) stadgas, bland annat, att
distriktsbarnmorska skall i årlig lön åtnjuta minst 800 kronor jämte två
ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, efter fem och tio års vid vitsordad tjänstgöring,
att staten skall till distriktsbarnmorskas årliga avlöning bidraga med
200 kronor samt att de till distriktsbarnmorska utgående ålderstilläggen skola
bestridas av statsmedel.

Enligt 9 och 11 §§ av samma lag skall inom varje landstingsområde och
i varje stad, som ingår i distriktsindelningen men ej deltager i landsting,
för fullgörande av distriktsbarnmorskornas åligganden, under det de åtnjuta
semester eller eljest förfall för dem föreligger, finnas erforderligt antal fast
anställda reservbarnmorskor. Reservbarnmorska skall av vederbörande landsting
eller stad åtnjuta lön med minst 200 kronor om året, och vid uppehållande
av distriktsbarnmorskas tjänst tillkommer henne dagavlöning in. in.
enligt närmare angivna grunder.

Dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor.

[83.]

Statsbidrag
till avlöniny
åt d i st rikt sbarnviorskor.

[84.1

78

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Av proposition nr 39 till 1919 års riksdag, vilken legat till grund för
lagen om anställande av distriktsbarnmorskor, framgår, att vederbörande
departementschef vid denna frågas behandling i statsrådet anfört — sid.
34 35 —, att beträffande rätten till ålderstillägg barnmorska, som första
gången erhölle förordnande såsom distriktsbarnmorska, torde böra äga tillgodoräkna
sig den tid, hon omedelbart dessförinnan varit i kommuns tjänst
anställd i enlighet med lagen angående kommuns skyldighet i fråga om
anställande av barnmorska den 13 juni 1908 (nr 57). Att i lag fastställa de
närmare villkoren för åtnjutande av löneförmånerna syntes departementschefen
icke vara erforderligt, utan torde dessa villkor i samband med ny
instruktion för barnmorskorna eller annorledes kunna meddelas av Kung).
Maj:t. — Mot detta uttalande gjordes icke någon erinran av riksdagen (skrivelsen
nr 6 A/1919, punkt 72).

I § 38 mom. 8 av det utav Ivungl. Maj:t den 21 november 1919 (nr 798)
utfärdade reglementet för barnmorskor föreskrevs sedermera, att distriktsbarnmorska
vid bestämmande av rätten till löneförhöjning skulle tillgodoräknas
den tid, som hon, innan hon blivit till distriktsbarnmorska antagen,
innehaft fast anställning i kommuns tjänst enligt nyssberörda lag den 13
juni 1908. Då denna lag trädde i kraft den 1 januari 1912, kan endast anställning
av nyss antytt slag, fallande efter sistnämnda tidpunkt, komma i
betraktande i förevarande avseende.

Med anledning av eu hos Kung], Maj:t gjord framställning om tillstånd
för en distriktsbarnmorska att för vinnande av ålderstillägg räkna sig till
godo föregående tjänstgöring vid barnbördshus har medicinalstyrelsen i utlåtande
den 20 mars 1923 — under åberopande av ett utav överläraren vid
barnmorskeläroanstalten i Stockholm, professorn E. Alin avgivet yttrande i
frågan uttalat den uppfattningen, att med fast anställning förenad, efter
•len 1 januari 1912 men före antagandet såsom distriktsbarnmorska fullgjord
tjänstgöring vid kommun eller stiftelse tillhörigt barnbördshus eller barnbördsavdelning
av sådan omfattning, att barnmorskan där biträtt vid minst
40 förlossningar årligen, borde vid bestämmande av rätten till löneförhöjning
få tillgodoräknas distriktsbarnmorska.

Likaså har medicinalstyrelsen funnit billigheten kräva, att distriktsbarnmorska
för samma ändamål finge tillgodoräkna sig åtminstone viss del av föregående
tjänstgöring såsom reservbarnmorska, förslagsvis högst 3 år.

Statskontoret har i avgivet utlåtande den 26 april 1923 icke funnit annan
erinran föreligga mot medicinalstyrelsens förslag, än att statskontoret med
hänsyn till reservbarnmorskas tjänstgöringsförhållanden ifrågasatt, huruvida
ej rätten att tillgodoräkna fast anställning såsom reservbarnmorska borde
sa till vida ytterligare begränsas, att endast halva tiden av dylik anställning,
dock högst tre år, finge tillgodoräknas.

För egen del har departementschefen ansett det vara billigt, att de ovan
berörda förmånerna i fråga om beräkning av ålderstillägg tillerkännas distriktsbarnmorskorna.
Medicinalstyrelsens förslag härutinnan har departementschefen
därför funnit sig böra tillstyrka, dock med nyssnämnda av statskontoret
ifrågasatta inskränkning.

Därest riksdagen icke komme att häremot framställa någon erinran, hava
bestämmelser i nämnda riktning ansetts böra införas i det av Ivungl. Maj:t
utfärdade reglementet för barnmorskor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

79

Mot den av departementschefen ifrågasatta utsträckningen av rätten för
distriktsbarnmorska att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss
tjänstgöring har utskottet icke haft något att erinra. Då utskottet jämväl
fn rund sig böra biträda Kung! Maj:ts förslag rörande det under förevarande
punkt äskade anslagsbeloppets storlek, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av statsbidrag till avlöning
åt distriktsbarnmorskor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag av 640,000 kronor.

87:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till beredande av
dyrtidshjälp åt distriktsbammorskor och vissa av kommun fast anställda
barnmorskor (punkt 85) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

88:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att höja det ordinarie
anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördsliusen, nu 67,283 kronor,
med 2,100 kronor till 69,383 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 183—185 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag, som i normala fall beräknats utgå med 72,703 kronor,
upptogs med hänsyn till att den av Kung! Maj:t den 19 augusti 1921
fastställda stadgan för [barnmorskeundervisningen icke kunnat träda i tillämpning,
för budgetåret 1923—1924 till 67,283 kronor. Denna stadga kar
emellertid numera i sina huvudsakliga delar trätt i kraft den 1 januari 1924.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördsliusen, nu 67,283 kronor, med 2,100
kronor till 69,383 kronor.

89:o) I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt 87)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 185 och 186 i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,500
kronor.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor.

[85.]

Barnmorskcitndervisningen
och
barnbördshusen.

[86.

Repetitionskurser
för
barnmorskor,

[87.]

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ortopediska

institutet.

[88.]

Skyddskoppympning
cn.

[89.]

Svenska

läkarsäll skapet.

[90.]

Anordnande
av ämlets1
iikarkurs
fn. m.

[91.]

90:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till ortopediska
institutet (punkt 88) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

91:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympning^!:, nu 310,000 kronor, med

20,000 kronor till 290,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 187 i statsrådsprotokollet.

I samband med antagande av ny lag om skyddskoppympning beslöt 1916
ars riksdag att anvisa ett ordinarie förslagsanslag till skyddskoppympningen.
Detta anslag har under tiden 1918—1922 utgått med 240,000 kronor för år.
Vid 1922 års riksdag bestämdes anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, punkten 112) för första
halvåret 1923 till 130,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1923—1924 är
anslaget upptaget till 310,000 kronor.

Med hänsyn till den minskade belastningen å anslaget och då det torde
vara att förvänta, att resekostnaderna under tiden till den 1 juli 1925 ytterligare
skola hava nedgått, har anslaget för budgetåret 1924—1925 av departementschefen
ansetts kunna begränsas till det av Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skyddskoppympningen, nu 310,000 kronor, med 20,000 kronor till

290,000 kronor.

92:o) På grund av Kungl. Majds förslag (punkt 90) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 188) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget till Svenska
läkarsällskapet, nu 2,500 kronor, med 1,000 kronor till 1,500
kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att för anordnande,
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i stadsrådsprotokollet
förordat förslag, av en ämbetsläkarkurs m m. för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 188—192 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

81

att riksdagen må för anordnande, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1924 förordat förslag, av en
ämbetsläkarkurs m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 15,000 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att till åtgärder för
åstadkommande av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 157,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 193—196 i
statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt första halvåret 1923 har riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat för provisoriska åtgärder beträffande
sjukvården inom rikets ödemarksområden.

Sedan den av medicinalstyrelsen och överstyrelsen för Svenska röda korset
tillsatta samarbetskommittén framlagt förslag rörande vissa permanenta anstalter
till förbättrande av sjukvården inom ödemarksområdena samt detta
förslag jämte en av Norrbottens läns landsting uppgjord plan till ordnande
av sjukvårdsförhållandena inom länet varit för yttrande överlämnat till
åtskilliga myndigheter, däribland medicinalstyrelsen, som utarbetat ett eget
förslag i ämnet, gjorde Kungl. Maj:t, på grundvalen av den sålunda förebragta
utredningen, i proposition nr 91 till 1923 års riksdag framställning
om anvisande av anslag för budgetåret 1923—1924 till åtgärder för åstadkommande,
i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag
till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till
distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till
anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.
Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor,
begränsas till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men
i övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning
av omförmälda begränsning.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande statsbidrag innebar i korthet
följande:

Statsbidrag till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer skulle kunna
utgå dels med ett grundbelopp, beräknat för operationsrum, läkarrum och
operationsavdelning, dels ock med visst belopp för varje vårdplats å allmän
sjukavdelning. Grundbeloppet skulle utgöra för sjukstuga med allenast allmän
sjukavdelning 14,000 kronor, för sjukstuga, innehållande jämväl tuberkulosavdelning,
med minst 8 vårdplatser å vardera avdelningen 15,000 kronor och
för sjukstuga med allmän och tuberkulosavdelning, innehållande 12 vårdplatser
å vardera avdelningen, 20,000 kronor. 1 vad bidraget utginge för varje vård Bihang

till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 48? 24 6

Förbättrad
sjukvård
inom rikets
Ödemarksområden.

[92.]

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

plats å allmän sjukavdelning skulle det utgöra högst 3,000 kronor för vårdplats.

Kostnaderna för dessa statsbidrag beräknades komma att uppgå till 384,000
kronor, vilket belopp ansågs böra uppdelas på fyra budgetår med 100,000
kronor å vart och ett av de tre första åren och 84,000 kronor å det fjärde
budgetåret.

De föreslagna statsbidragen för anordnande av sjukhärbärgen inneburo ett
fortsättande av de senaste årens provisoriska åtgärder och skulle utgå med
högst hälften av den betingade hyran för härbärgena, dock högst 400 kronor
för år till varje härbärge. Ett belopp av 5,000 kronor för budgetår beräknades
för detta ändamål.

Beträffande förhöjning av statsbidraget till distriktssköterskor gick Kung!
Maj:ts förslag ut på en höjning av lönen med 500 kronor årligen för varje
sådan sköterska i ovan angivna ödemarksområden; och beräknades härför
ett belopp av 25,000 kronor för år.

I fråga om anställande av samariter föreslog Kung! Maj:t ett fortsättande
på den tidigare beträdda provisorievägen; och beräknades för detta ändamål
ett belopp av 4,500 kronor att utgå enligt samma grunder som de tidigare
gällande, dock att statsbidraget icke finge överstiga 300 kronor för år och
samarit.

Slutligen föreslog Kungl. Maj: t, att till statsbidrag för anskaffande, drift
och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål inom ödemarksområdena
skulle för budgetåret 1923—1924 anvisas 20,000 kronor för
de förra och 3,000 kronor för de senare. Bidragen skulle utgå i huvudsak
efter samma grunder som tidigare godkänts eller för automobil med minst

2,000 och högst 3,500 kronor samt för motorbåt med högst 750 kronor, allt
för budgetår räknat.

De för ovannämnda ändamål beräknade beloppen uppgingo sålunda sammanlagt
till 157,500 kronor. Denna summa avrundades till 157,000 kronor, vilket
belopp äskades av riksdagen såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1923—1924.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit vann i allt väsentligt riksdagens godkännande.
Beträffande förhöjningen av statsbidraget till distriktssköterskor förklarade
sig riksdagen emellertid hysa betänkligheter mot att denna förhöjning skulle
utgå med ett fixerat, för samtliga sköterskor lika stort belopp. Riksdagen
ansåg, att ödemarkstilläggets storlek borde för varje särskilt distrikt bestämmas
efter de lokala förhållandena samt att tilläggets maximum borde
utgöra det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 500 kronor.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 157,000 kronor, blev av riksdagen
beviljat.

Genom kungörelse den 15 juni 1923 (sv. förf.-saml. nr 227) har Kungl. Maj:t
därefter i anslutning till ovan angivna grunder utfärdat närmare föreskrifter
rörande ifrågavarande statsbidrag.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren av

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

83

herr W. Bäckström väckt motion, nr 55, vari hemställts, att riksdagen villo
besluta, att hela Bjurholms provinsialläkaredistrikt måtte vid beräkningen
av statsbidraget för automobil för sjukvårdsändamål betraktas såsom tillhörande
rikets ökemarksområden.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Beträffande de åtgärder, varom nu är fråga, har departementschefen icke
ifrågasatt annan ändring i nu gällande grunder, än att statsbidrag för anskaffande,
underhåll och drift av för sjukvårdsändamål avsedd automobil
eller motorbåt, som för närvarande må utgå allenast för den tid av budgetåret,
under vilken transportmedlet stått till förfogande för transport av läkare
och sjuka, däri inberäkna! den tid intill en månad årligen, varunder automobilen
eller motorbåten undergått erforderlig reparation, skulle erhållas
jämväl för viss tid, varunder transportmedlet på grund av klimatiska förhållanden
icke kunnat hållas i trafik. Vacl i detta hänseende ifrågasatts kar
synts utskottet rimligt och skäligt och får utskottet alltså tillstyrka, att a id
statsbidragets bestämmande må medräknas beträffande automobil högst tre
och beträffande motorbåt högst sex månader, varunder vederbörande transportmedel
av nu nämnd orsak ej kunnat användas i trafik.

Yacl härefter angår den av Kungi. Maj:t gjorda beräkningen av förevarande
anslag, har densamma icke givit utskottet anledning till erinran.

Såsom ovan nämnts, har motionsvis hemställts, att hela Bjurholms provinsialläkaredistrikt,
vilket distrikt omfattar Bjurholms och Örträsks socknar
och varav enligt gällande bestämmelser endast en del ansetts kunna räknas
såsom ödemarksområde, måtte vid beräkningen av statsbidraget för automobil
för sjukvårdsändamål betraktas såsom tillhörande dylikt område. Till
följd av att för närvarande endast en del av distriktet räknats såsom ödemarksområde
och då den av provinsialläkaren i distriktet anskaffade automobilen
icke kunnat hållas i trafik mer än sju månader av året, hade statsbidraget
utgjort endast 250 kronor. Enligt vad till utskottets kännedom kommit,
har emellertid numera provinsialläkaren i fråga tillerkänts ett statsbidrag för
budgetåret 1923—1924 å 1,250 kronor för år räknat. Då sålunda en för befattningshavaren
mera gynnsam reglering av berörda statsbidrag ägt rum
än den, från vilken motionären utgått, och då det i fortsättningen närmast
torde ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av medicinalstyrelsen, ''vidtaga
ytterligare jämkning av statsbidraget i fråga, därest fog därför skulle
visas vara för handen, synes motionen icke böra till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

I) att riksdagen må till åtgärder för åstadkommande av förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 157,000
kronor; samt

II) att herr Bäckströms ovanberörda motion icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet*

yttrande.

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Särskild polis
för uppdagan
dt av olovlig
införsel av
spritdrycker
in. rrv.

[93.]

Utskottets

yttrande.

Utgivande av
»Polisunderrättelser».

[94.]

Centralbyrån
för fingeravtryck.

[95.]

Överståthållarämbetet.

9ö:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att till underhåll
av särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m.
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 196—202
i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisade 1923 års riksdag för budgetåret
1923—1924 ett extra anslag av 125,000 kronor.

1 likhet med departementschefen har utskottet ansett, att de förhållanden,
som påkallade beviljande för innevarande budgetår av ett särskilt anslag till
bekämpande av den olovliga införseln av spritdrycker in. m. i stort sett äro
oförändrade och i varje fall icke förbättrade. Utskottet tillstyrker alltså,
att medel för ändamålet i fråga jämväl anvisas för budgetåret 1924—1925.
Då det av Kungl. Maj:t härför äskade anslagsbeloppet ej heller givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till underhåll av särskild polis för uppdagande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 100,000 kronor.

96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att för fortsatt utgivande
av tidningen »Polisunderrättelser» för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 55,000 kronor.

För fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» hava extra anslag
anvisats, för år 1922 å 80,000 kronor samt för första halvåret 1923 å 30,000
kronor.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 är anslaget för nämnda ändamål
upptaget till 60,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 55,000 kronor.

97:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 95)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, såsom bidrag till upprätthållande av centralbyrån för
fingeravtryck för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 25,000 kronor,

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

85

Landsstaten.

98:o) Kung].. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 96) att under riksstatens Arvode» åt
femte huvudtitel, med uteslutande av det ordinarie reservationsanslaget till '' fff0 länssty''
arvoden åt extra länsnotarier in. m., nu 300,000 kronor, under rubriken relsernam.m.
arvoden åt extra biträden lios länsstyrelserna in. in. uppföra ett ordinarie [96.]
reservationsanslag av 450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 205 och 206 i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen
erinrat om, att chefen för finansdepartementet föreslagit vidtagande av sådan
ändring med avseende på dispositionen av de till statsverket indragna andelarna
av provisionerna av landstingsmedel, vägskatt och försäkringsavgifter
med flera medel, som debiteras och uppbäras i samband med kronouppbörden,
att desamma från och med ingången av budgetåret 1924—1925 skulle
tillföras riksstatens inkomsttitel-»diverse inkomster». Vid sådant förhållande
har departementschefen ansett det uppenbart, att reservationsanslaget till
arvoden åt extra länsnotarier in. m. från och med sistnämnda tidpunkt skall
i riksstaten upptagas med så stort belopp, att från detsamma till fullo kunna
bestridas de utgifter, för vilka anslaget är avsett; och har departementschefen
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 450,000 kronor.

Med hänsyn till anslagets sålunda förändrade karaktär har jämväl dess
benämning ansetts böra ändras.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, hemställer alltså,

att riksdagen må under riksstatens femte huvudtitel, med
uteslutande av det ordinarie reservationsanslaget till arvoden
åt extra länsnotarier in. m., nu 300,000 kronor, under rubriken
arvoden åt extra biträden hos länsstyrelserna rn. ni. uppföra ett
ordinarie reservationsanslag av 450,000 kronor.

99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 97) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu

40,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

Nettoutgifterna från berörda anslag hava under år 1922 uppgått till 52,923
kronor samt under första halvåret 1923 till 24,756 kronor.

Med hänsyn till dessa belastningssiffror har anslaget för nästa budgetår
ansetts böra höjas till 50,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu 40,000 kronor,
med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

Vikar» diger
sättning av
vid fögderiförvaltninqarna.

[97.]

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ortstillägg till 100:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att till beredande
^ningshavare av ortstillägg till vissa befattningshavare vid landsstaten i Göteborgs och
vid landa- Bohus län för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,600 kronor.
ataborgs ''och '' Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 207 och 208 i statsrådsprotokollet.
Bohus län.

[98.] Sedan år 1921 hava från ett för ändamålet beviljat extra anslag å 3,750
kronor för år räknat ortstillägg utgått till vissa tjänstemän och betjänte vid
landsstaten i Göteborgs och Bohus län enligt av riksdagen godkända grunder.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna ändrade benämningen av anslaget och
minskningen av anslagsbeloppets storlek är beroende på, att ortstillägg åt
två vaktmästare vid länsstyrelsen, som förut utgått från förevarande anslag,
numera är avsett att bestridas från det under punkt 108 här nedan omförmälda
anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ortstillägg till vissa befattningshavare
vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,600 kronor.

Polisväsendet 101:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framP
bygden'' B^n^n8 (punkt 99) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 209)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 till avlöning och underhåll
av en särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena
påkallas, anvisa, att användas i huvudsak efter hittills
gällande grunder, ett extra förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

Ersättning åt
lappfogdar
m. m.

[100.]

102:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 till ersättning åt lappfogdar
m. m. anvisa ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.

Diverse.

Ålderstillägg. 103:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att höja det ordi[101.
] narie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 600,000 kronor, med 50,000 kronor,
till 650,000 kronor.

Det ordinarie anslaget till ålderstillägg var i 1922 års stat upptaget till

450,000 kronor, i staten för första halvåret 1923 till 225,000 kronor och i
staten för budgetåret 1923—1924 till 600,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

87

Nettoutgifterna från anslaget uppgingo för År 1922 till 678,346 kronor och
under första halvåret 1923 till 351,802 kronor.

Med hänsyn till dessa belastnings siffror har anslaget för hudgetåret
1924—1925 ansetts böra beräknas till 650,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålder stillägg, nu 600,000 kronor, med 50,000 kronor till 650.000
kronor.

104:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 102)
får utskottet hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie reservationsanslaget
till leommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 125,000 kronor,
med 25,000 kronor till 100,000 kronor.

105:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 103) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 120,000 kronor, med 20,000 kronor till

100,000 kronor.

10G:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104) hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skrivm a terialier och expenser, v ed m. in., nu 1.400,000 kronor,
med 200,000 kronor till 1,200,000 kronor.

107:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag under
femte huvudtiteln för beredande av tillfiillig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvaltningen (punkt 105) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

108:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) och under hänvisning
till vad utskottet i sitt utlåtande nr 11 anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till beredande av tillfälliga lönetillägg åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 16,000
kronor.

Kommittén''
och utredningar
genom
sakkunnig a.

[102.]

Extra

utgifter.

Lins.]

Skrinmaterial
ier
och expenser,
ved m. m.

[104.]

Tillfällig
löneförbättring
för
viss personal
inom den
civila statsförvaltningen.

[105.]

Tillfälliga
lönetillägg åt
vissa vaktmästare
och
med dem
jämförliga
befattningshavare.

[106.]

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Byrtids tillägg.

[107.]

Trycknings

kostnader.

[108.]

Övriga

ordinarie

anslag.

88

109:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag under
femte huvudtiteln för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst (punkt 107) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

110:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 200,476 kronor, med
20,305 kronor till 180,171 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 200,476 kronor, med 20,305 kronor till
180,171 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,
som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

Ul:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka
icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten för
budgetåret 1924—1925 upptagas med oförändrade belopp.
Stockholm den 11 mars 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARN ZELIU8.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C.J. G. Swartz, O. U. B. Olsson,
It. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. G.
Elcman, J. G. Walles, E. A. Hallin, J. Jeansson och Q. Johansson i Hälsingborg,
med undantag därav att herr F. L. Lindqvist i stället för herr Walles deltagit
vid behandlingen av punkterna 17—111;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, S. Bengtsson
i Norup, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
J. D. Norman, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, E. Andersson
i Prästbol, 0. Osberg och S. Persson i Fritorp.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

89

Reservationer:

vid punkt 16 (föreningen för arbetarskydd i Stockholm) av herr J. G.
Walles, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med bifall till fröken Hesselgrens och herr Strömbergs
samt herrar Johansons i Stockholm och Erikssons i
Grängesberg ovanberörda motioner, såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

vid punkt 17 (statens tvångsarbetsanstalter) av herr F. L. Lindqvist'',

vid punkt 23 (främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder) av herrar O. Olsson i Kullenbergstorp, J. I). Norman och S.
Persson i Fritorp, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har utskottet
ansett sig böra tillstyrka, och kan utskottet alltså icke biträda de motionsvis
framställda yrkandena om höjning av ifrågavarande anslag.

Motionsvis har ock föreslagits, att samtliga anslagen------

nykterhetsfrågan. Den överflyttning av anslagen, som utskottet sålunda vill
tillstyrka, anser utskottet dock icke böra äga rum förrän från och med budgetåret
1925—1926, och förutsätter utskottet alltså, att förslag i berörda hänseende
av Kungl. Maj:t framlägges för nästkommande riksdag.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

I) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag och med avslag å herrar Bärgs in. fl. och Sävströms
m. fl. samt Bergmans m. fl. och Olssons i Mora m. fl. ovanberörda
motioner, i vad de avse höjning av nu ifrågavarande
anslag

A) till främjande av nykterhet samt motarbetande av dryckenskapens
följder för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 15,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel; B)

besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor, som
av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)

487 24 7

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade nykterlietssällskapets verk -

samhet ....................................................... kronor 5,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds
verksamhet ................ » 1,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysnings byrås

verksamhet ....................................... » 8,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av inter nationella

byråns i Lausanne för alkoholismens
bekämpande verksamhet .................. » 1,000: —

Summa kronor 15,000: —

II) att ovanberörda motioner må i övriga delar, såvitt de
beröra femte huvudtiteln, anses besvarade genom vad utskottet
anfört.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ...............................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli, för-

slagsanslag .....................................

208,100

3

Övergångsstat för departementet ....................

5,200

Säger för departementet

297.300i

B. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

i 1

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ...........

238,500

2

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

1,333,500

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, förslagsanslag ............

1 50,000

4

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anled-

ning av livförsäkring i samband med lån ur statens
egnahemslånefond, förslagsanslag ...............

10.000

5

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag. .

15,000

403,500;

1,343,500

Försäkringsrådet:

|

6

Försäkringsrådet, förslagsanslag ..................

83,000

7

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag........

Socialstyrelsen:

14,000

8

Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................

312,0001

■ 9

Socialstyrelsens verksamhet .......................

115,300

10

Ersättning åt förlikningsmän m. in. för medling i ar-

|

betstvister, förslagsanslag .......................

!

120,000

11

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister, för-

i

slagsanslag ...................................

|

18,700

12

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag..

i

5,000

13

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag ..

200,000

14

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag......

10,000

15

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets in-

förande nödlidande personer, förslagsanslag .....

1

100,000

312,000!

...... 1

629,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. (i samt. !> höft. (Nr 5.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Arbetarskydd:

16

Yrkesinspektionen, förslagsanslag..................

269,100

17

Övergångsstat för yrkesinspektionen ..............

9,500

18

Provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie befatt-

ningshavare vid yrkesinspektionen ..............

6,100

19

Yrkesinspektionens verksamhet ...................

77,900

20

Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord-

ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet........

3,000

1

278,600

87,000

! »

Statens tvångsarbetsanstalfer. förslagsanslag ..........

519,500

Nykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

«

22

Driftkostnader för statens vårdanstalt för

alkoholister vid Svartsjö, förslagsanslag 15,000

1 23

Driftkostnader för statens vårdanstalt för

alkoholister i Landskrona, förslagsanslag 2,000

24

Avlöningar och vikariatsersättningar åt be-

fattningshavare vid statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholister ............ 41,445

25

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för sta-

tens vårdanstalt å Venngarn för alkoho-

lister, förslagsanslag ................. 33.300

26

Erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag......... 90,000

1 27

Statens kostnader för farliga alkoholister

in. m.. förslagsanslag ................ 5,000

28

Anordnande av erkända alkoholistanstalter,

reservationsanslag ................... 10,000

29

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för

ärenden rörande alkoholistvården...... 3,600

200,345

30

Främjande av nykterhet och motarbetande av dryc-

kenskapens följder, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ...............................

17,500

217,845

Sjukförsäkring:

31

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag.....

2,470,000

32

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

slagsanslag ...................................

170,000;

33

Tillsvn över understödsföreningar..................

6,000i

2,470,000j

176,0001

34

Arbetsrådet, förslagsanslag .........................

61,150

Allmänna pensionsförsäkringen:

35

Pensionsstvrelsen, förslagsanslag..................

624,000

36

Pensionsstvrelsens verksamhet in. m., förslagsanslag. .

5 7 4,000 j

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

37

38

39

40

11

42

43

44

45

40

47

48

49

50

51

1

2

3

4

5

0

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd till
de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse

före lagen den 8 juni 1915, förslagsanslag........

Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen
den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen
..............................

Ersättning till postverket för dess bestyr med pen sionsutbetalningar,

förslagsanslag ..............

Postverkets kostnader för tryckning och expediering
av pensionskvitton för femårsperioden 1924—1928.

förslagsanslag .................................

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar,
förslagsanslag ..........................

Fattigvård och barnavård:

Fattigvården i Stockholm och landsorten ...........

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............

Svenska fattigvårdsförbundet .....................

Internationella föreningen för barnaskydd, förslagsanslag
......................................

Statsinspektion av fattigvården ....................

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,

förslagsanslag .................................

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag
..........................................

Barnhusen .....................................

Diverse sociala ändamål:

Drottning Sophias skyddshem ....................

Frälsningsarméns räddningshem...................

Säger för sociala verk och inrättningar

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

23,000,000

5,050,000

155,000:

85,000j

50,000

024,000!

28,914,000

9,564

900,000

20.000

2,000

49,650

00,000

115,830

1,025,394

45,000

1 70,050

2,000

0,000

8,000

5,715,994!

31,627,145

C, Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen:

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag .............

Medicinalstyrelsens verksamhet...............

Statsmedicinska anstalten:

Statens bakteriologiska laboratorium 102,290

Driften vid statens bakteriologiska

laboratorium.................. 35,000

Statens rättskemiska laboratorium 10,750
Driften vid statens rättskemiska laboratorium
................. 2.400

28.000

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

119,040

55,400

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Statens farmaceutiska laboratorium
Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare
................ 1,616,300

Skrivbiträde och övriga expenser
åt förste provinsialläkare in. in.

Bidrag för anskaffande av bostäder
åt provinsialläkare ä landsbygden,
reservationsanslag....

Provisoriska lönetillägg åt förste
provinsialläkare och provinsialläkare
.....................

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare,
förslagsanslag .....

Resestipendier åt förste provinsialläkare
in. fl., reservationsanslag
..................... —

Avlöning åt civila läkarstipendia ter,

reservationsanslag ....... —

Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande, förslagsanslag. . 25,000

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare,
förslagsanslag. . .

Sjulwårdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna:

Hospital och asyler, förslagsanslag 10,000,000
Övergångsstat för hospital och

18,000

48,400

15,000

238,000

5.000

8,000j 1,641,300j 314,400

2,104,440| 397,8001

19

20
21

22

23

24

asyler, förslagsanslag ........ 15,240

Resestipendier åt vid hospital och
asyler anställda läkare, reservationsanslag
.............. —

Anstalter för obildbara sinnes -

slöa, förslagsanslag.......... 427,000

Anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka,
förslagsanslag ........ 647,500

Epileptikeranstalter, förslagsanslag.
................... ... 100,000

Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar .. 19,500

Bidrag till driftkostnader i övrigt
vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar, förslagsanslag
..................... 20,500

Statsutskottets utlåtande Nr o.

o

i

|

Ordinarie Extra

anslag 1 anslag

Kronor | Kronor

25

Vissa inredningsarbeten in. in. vid

statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar, reservations-

anslag ....................

8,500 ;

26

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar in. in. åt befattningsha-

i

vare vid statens uppfostrings-

anstalt för sinnesslöa flickor ..

8,600 i

27

Bidrag till driftkostnader i övrigt

i

vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor, förslags-

anslag .....................

12,500 11 ?i 89,740! 69,600

Övriga sjukvårdsanslalter:

28

Lasaretts underhåll .........

15,774

29

Resestipendier åt ordinarie läkare

vid länslasarett in. fl., reser-

vationsanslag ..............

—

30

Underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska ..................

23,500

31

Täckande av motsedd brist å an-

slaget till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska .......

6,500

32

Understöd åt spetälskesjukas fa-

miljer in. in................

5,000

33

Bidrag till uppförande eller inrät-

tande av tuberkulossjukvårds-

anstalter, reservationsanslag...

330,000

34

Bidrag till driftkostnaderna vid

tuberkulossjulcvårdsanstalter,

förslagsanslag ..............

2,630,000

35

Bidrag till resor för vissa pati-

enter vid kustsanatorierna, för-

slagsanslug .................

40,000

36

Resestipendier åt läkare för stil-

dier i tuberkulossjukvård, re-

servationsanslag ............

—

37

Folksanatorierna .............

200,000

38

Bidrag till dispensärverksamhet,

förslagsanslag .............

400.000

39

Behandling av medellösa lupus-

patienter från landsorten, för-

slagsanslag .................

50,000

40

1 Radiumhemmets i Stockholm po-

liklinik ....................

15,0001

41

j Radiumhemmets i Stockholm kli-

nik, förslagsanslag ..........

28,000

i 42

! Bidrag till resor för vissa pati-

6

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

enter vid radiumhemmet i

Kronor

Kronor

Stockholm, förslagsanslag . . . 15,000

43

Bidrag för uppförande, inrät-

tande eller inlösen av epidemi-sjukhus, förslagsanslag ...... * 2,500,000

44

| Bidrag för driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag .... # 1,110,000

2,719,274

4,649,500

Vanföreväsendet:

45

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag 124,000

46

Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stock-

holm, Göteborg och Hälsingborg, förslags-anslag .............................. 15,000

47

Underhåll av skol- och uppfostringshem för

vanföra, förslaqsanslag ................ 65,000

48

Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare.

förslagsanslag ........................ 75,000

49

De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

inrättade undervisningsanstalterna för van-föra m. in., förslagsanslag .............. 120.000

399,000

Hälsovård i allmänhet.

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag

14,308,014

4,719,100

50

51

890,000

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ................

15,000

52

53

Statens skola lör utbildning av distriktssköterskor, för-slagsanslag ................................

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av sta-

8,000

tens skola för utbildning av distriktssköterskor ....

16,000

54

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ......................

200,000
* 5,000

55

50

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag.....

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsan-

slag ..............................

640,000

57

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsan-

slag ............................

* 150,000

58

Barnmorskenndervisningen och barnbördshusen ......

69,383

59

Repetitionskurser för barnmorskor ..................

15,500

60

Ortopediska institutet ..........................

# 8,250

61 ;

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ...............

290,000

62

Karantänsanstalten på Känsö ......................

17,600

63

Svenska läkarsällskapet ...........................

1,500

64

Anordnande av ämbetsläkarkurs in. in...............

15,000

65

Internationella hälsovårdsbvrån i Paris, förslagsanslag. .

5,000

66 !

Åtgärder för förbättrad sjukvård inom rikets ödemarks-

områden, reservationsanslag ......................

157,000

i

1,281,7331

1,221,500

1

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården!

17,694,187

6,338,400

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

D. Överståthållarämbetet.

i

1

Överståthållarämbetet .............................

123,822

2

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av

spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ................................

100,000

3

Utgivande av »Polisunderrättelser» .................

55,000

4

Centralbyrån för fingeravtryck .....................

25,000

Säger för överståthållarämbetet

123,822

180,000

E. Landsstaten.

1

Landshövdingarna ................................

318,500

2

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ..........

1,459,100

3

Sakkunniga till biträde vid utredningar in. in.........

0,000

4

Extra biträden hos länsstyrelserna m. in., reservations-

anslag ..........................,...............

450,000

5

Fögderiförvaltningarnä .................. .....

2,358,531

o

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, för-

slagsanslag .....................................

50,000

7

Övergångsstat för landsstaten ......................

25,700

8

Ortstillägg till vissa befattningshavare vid landsstaten i

Göteborgs och Bohus län ........................

3,000

9

Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag ........

1,200,000

10

Ersättning åt lappfogdar in. m., reservationsanslag ....

43,550

Säger för landsstaten;

4,667,831

1,247,150

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................

050,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......

800,000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ...................................

100,000

4

Extra utgifter, reservationsanslag ...................i

100.000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

1,200,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-

vila statsförvaltningen, förslagsanslag ..............

* 975,000

7

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag ........

16,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag .....................................

*4,900,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................

180,171

Säger för diverse

3,030,171

5,891,000

Summa

31,529.305

45,283.695

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.