Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1924 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna
under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen
till justitiedepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen Handsekrcte(nr
1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925
har Kungl. Maj:t i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen
till justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda
dag) att till avlönande av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlönande av en handsekreterare
åt statsministern för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag å 4,000 kronor.

Lagberedningen m. m.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) dels att för fortsatt Lagbereduppehållande
av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1924—1925 an- ningen.
visa ett extra reservationsanslag å 55,000 kronor, dels ock att för beredande
av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för
samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 6,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 3 och 4 i statsrådsprotokollet.

Till lagberedningen har å extra stat för varje år från och med år 1903
beviljats särskilt reservationsanslag, som satts för ett vart av åren 1903 —

1919 till 50,000 kronor, för ett vart av åren 1920 och 1921 till 60,000
kronor, för år 1922 till 75,000 kronor, för 1923 års första halvår till 25,000
kronor och för budgetåret 1923—1924 till 58,000 kronor. Att anslaget för
sistnämnda båda perioder kunnat begränsas på sätt som skett, har haft sin

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 2 höft. (Nr 2.J

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

huvudsakliga grund däri, att avsevärda besparingar beräknats förefinnas å
förut beviljade anslag vid utgången av närmast föregående budgettermin.

Beredningen utgöres av en ordförande samt tre ledamöter, av vilka emellertid
en på grund av ledamotskap av statsrådet under större delen av år
1923 icke varit i tjänstgöring. Sistnämnda förhållande bar föranlett, att
från och med den 15 augusti 1923 en särskild sekreterare anställts hos beredningen.

Frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till lagberedningens
personal, vilken ersättning från och med innevarande budgetår bestrides från
förevarande anslag, hava utgifterna för beredningen för budgetåret 1924—
1925 — under förutsättning att under denna tid företages allenast en resa
för skandinaviskt samarbete — ansetts kunna uppskattas till omkring 73,000
kronor. Då emellertid en behållning å 17,500 kronor beräknats förefinnas
å anslaget vid budgetårets början, har departementschefen funnit sig kunna
begränsa anslaget till 55,000 kronor. För bestridande av dyrtidstilläggsersättning
åt beredningens personal skulle härjämte, enligt departementschefens
beräkning, erfordras ett belopp av cirka 6,500 kronor. Då sistnämnda
utgifter ansetts böra, för underlättande av riksdagens budgetbehandling, särskiljas
från utgifterna i övrigt för beredningens upprätthållande, har det
härtill erforderliga anslaget, vilket upptagits såsom förslagsanslag, äskats
för sig, medan återstoden av de medel, som krävas för uppehållande av beredningens
verksamhet, begärts såsom reservationsanslag.

I likhet med Kungl. Maj:t har utskottet ansett lämpligt, att utgifterna för
dyrtidstilläggsersättning åt lagberedningens personal särskiljas från utgifterna
i övrigt för lagberedningens verksamhet, och att sålunda särskilda anslag för
berörda ändamål upptagas i riksstaten. Mot det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet har utskottet
icke haft något att erinra och har utskottet likaledes funnit sig böra tillstyrka
anvisandet av det av Kungl. Maj:t för beredande av dyrtidstillägg
motsvarande ersättning åt ifrågavarande personal begärda anslaget. Att
frågan om dyrtidstillägg för nästkommande budgetår för statens befattningshavare
icke varit föremål för utskottets prövning, har utskottet sålunda, med
hänsyn särskilt till sistberörda anslags natur och ringa storlek, ansett icke
böra föranleda till uppskov med beviljande av detsamma. Givetvis förutsätter
utskottet, att samma grunder för dyrtidstilläggs åtnjutande komma att tilllämpas
å lagberedningens personal som å statens befattningshavare i övrigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
å 55,000 kronor; samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
till lagberedningens personal för samma budgetår
anvisa ett extra förslagsanslag å 6,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 2-

3

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) dels att för fortsatt
uppehållande av processkommissionens verksamhet för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra reservationsanslag å 89,500 kronor, dels ock att för beredande
av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till processkommissionens personal
för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 4,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 4—10 i
statsrådsprotokollet.

Process kommissionen.

[3.]

Till en förberedande utredning angående en rättegångsreform har riksdagen
för tiden från och med år 1912 beviljat anslag av växlande storlek.
Under de första åren var uppdraget i fråga anförtrott åt allenast
en person, som hade att med hjälp av vissa biträden verkställa den begärda
utredningen. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 12 september 1919
blev emellertid — efter det riksdagen erhållit tillfälle att uttala sig om
ett därom framställt förslag — den sålunda anordnade utredningen ombildad
till eu kollegialt arbetande kommission. Denna processkommission
består numera av en ordförande samt fyra ledamöter jämte en sekreterare.
Vid sidan av kommissionen för att samråda med densamma stå tio sakkunniga.

Det för budgetåret 1923—1924 för uppehållande av processkommissionens
verksamhet anvisade anslaget utgör 80,000 kronor. Detta anslag bar emellertid
ansetts icke komma att bliva tillräckligt utan torde jämväl få tagas i
anspråk en vid utgången av första halvåret 1923 å anslaget uppkommen besparing
å 15,000 kronor.

Kostnaderna för uppehållande av kommissionens verksamhet under budgetåret
1924—1925 hava avsetts till 94,000 kronor, därav omkring 4,500
kronor beräknats för bestridande av dyrtidstillägg motsvarande ersättningar
till kommissionens ledamöter och sekreterare. Av liknande anledning som
den, vilken föranlett uppdelningen av anslaget till lagberedningen å två särskilda
anslag, har även nu förevarande anslag ansetts böra särskiljas i ett
reservationsanslag å 89,500 kronor och ett förslagsanslag — till dyrtidstillläggsersättningarna
— å 4,500 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av lierr K. Kilbom in. fl. väckt
motion, nr 225, vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma
avser anslag till processkommissionens verksamhet för första halvåret 1925,
för fortsatt uppehållande av kommissionens verksamhet för senare halvåret
1924 anvisa dels ett extra reservationsanslag å 45,000 kronor dels ock förberedande
av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till processkommissionens
personal för samma halvår ett extra förslagsanslag å 2,250 kronor,

samt att riksdagen vid beviljande av dessa anslag måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t framföra önskemålet att kommissionens verksamhet snarast bringas

4

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

till slut och att resultatet av dess verksamhet i de delar, som äro fullbordade,
måtte framläggas för offentlig granskning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskanden har departementschefen, efter
att hava redogjort för det av processkommissionen hittills bedrivna arbetet,
anfört, att det synts honom försiktigast, att någon ändring i kommissionens
arbetsplan icke företoges, utan att kommissionen finge, såsom ursprungligen
avsetts, i ett sammanhang avgiva principbetänkande angående rättegångsreformen,
innefattande såväl domstolsväsendet och straffprocessen som civilprocessen.
Det härav förorsakade dröjsmålet med betänkandets avgivande
har synts departementschefen ej behöva bliva så särdeles stort. Departementschefen
har ock ansett det vara uppenbart, att utarbetandet av det
principbetänkande angående alla delar av civilprocessen, som i varje fall
borde avgivas, skulle komma att taga mindre tid, om det finge ske i ett
sammanhang, än om arbetet skulle splittras i särskilda delar. Synnerlig
vikt borde ock fästas därvid, att den för en blivande granskning av de
föreslagna nya grunderna nödiga översikten av reformfrågan svårligen kunde
vinnas annorledes än genom att principbetänkandet finge omfatta processreformen
i dess helhet. Den av processkommissionen förordade ordningen
för arbetets bedrivande har därför synts departementschefen vara den, som
vore bäst ägnad att föra den stora och viktiga frågan framåt. Tillses borde
dock, att betänkandet ej gjordes mera omfattande än som av omständigheterna
påkallades. I följd härav borde med den ifrågasatta undersökningen
angående ett särskilt genomförande av en straffprocessreform anstå, till dess
principbetänkandet i dess helhet förelåge.

Den sålunda av departementschefen angivna arbetsordningen för processkommissionen
sammanfaller med den, för vilken sistlidet års riksdag uttalade
sig. Utskottet får därför tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag såväl
i vad detsamma avser arbetets fortsatta bedrivande som anvisandet av härför
äskade anslag och kan utskottet sålunda icke biträda motionärernas yrkande.

Vad särskilt angår anslaget till dyrtidstilläggsersättning åt kommissionens
ledamöter och sekreterare, får utskottet hänvisa till vad utskottet under
nästföregående punkt anfört i fråga om motsvarande anslag till lagberedningens
personal.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Kilboms m. fl.
ovanberörda motion i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag,

a) för fortsatt uppehållande av processkommissionens
verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag å 89,500 kronor; samt

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

a

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
till processkommissionens personal för samma
budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 4,500 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) dels att till bestridande
av kostnaderna för fortsatt utredning av jordförhållandena i Kopparbergs
län (den s. k. dalautredningen) för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
extra reservationsanslag å 62,000 kronor, dels ock att för beredande av
dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal för samma
budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 10—12 i statsrådsprotokollet.

I 1923 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att
till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jordförhållandena
i Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra reservationsanslag
å 54,000 kronor. Vid beräknandet av det äskade anslagsbeloppet
hade man utgått ifrån att arbetet skulle utföras av en ledamot av högsta
domstolen med biträde av en yngre jurist och eu lantmätare. Utredningens
ledare hade ansetts höra åtnjuta, för helt år, en ersättning av 20,500
kronor jämte en dyrtidstillägg motsvarande ersättning, beräknad till högst
2,500 kronor. Övriga kostnader, såsom ersättning åt biträdena, resekostnader
m. m., hade beräknats icke komma att för budgetåret överstiga i runt tal

31,000 kronor. I samband därmed att riksdagen anmälde anslagets beviljande,
uttalade riksdagen som sin åsikt, att den praktiska sakkunskap,
som stode att vinna från ortsbefolkningens sida, borde anmodas medverka
för uppgiftens lösning och att sålunda representanter för länets jordbrukande
befolkning borde tillkallas. Jämte det sedermera en ledamot av
högsta domstolen förordnades till ledare för utredningen samt en yngre
jurist och en distriktslantmätare utsågos att biträda honom, tillkallade
Kungl. Maj:t, med godtagande av riksdagens uppfattning, fyra representanter
för länets jordhrukande befolkning.

Då kostnaderna för utredningen under innevarande budgetår, frånsett
arvode till ledaren, uppskattats till högst 31,000 kronor, hade hänsyn
tagits därtill, att utredningen beräknats icke kunna igångsättas tidigare
än den 1 augusti 1923, ävensom att under det första året av utredningens
verksamhet långvarigare resor och mera ingående ortsstudier icke skulle
vara av nöden.

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd dels
därav, att anslaget för utredningen nu avser helt budgetår, dels ock av
ökade kostnader för ortsrepresentanters och lantmätarens anlitande.

Av liknande anledning som den, vilken föranlett uppdelningen av ett
vart av anslagen till lagberedningen och processkommissionen på två
särskilda anslag, har jämväl nu förevarande anslag ansetts böra särskiljas i
ett reservationsanslag å 62,000 kronor och ett förslagsanslag å 4,000 kronor,

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Extra expedit
tionsvakt vid
högsta domstolen.

[5.]

Tillfällig förstärkning
av
arbetskrafterna
i nt dre
justitierevisionen.

[6.]

från vilket sistnämnda anslag skulle bestridas de dyrtidstillägg motsvarande
ersättningar, som kunna tillkomma utredningens ledare samt hans juridiska
och lantmäterisakkunniga biträden.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har utskottet
funnit sig kunna biträda. Vad dyrtidstilläggsanslaget beträffar, torde sålunda
av skäl, som anförts i fråga om motsvarande anslag för lagberedningens och
processkommissionens personal, ett uppskov med beviljandet av detsamma
enligt utskottets mening icke vara nödigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till bestridande av kostnaderna för fortsatt utredning
av jordförhållandena i Kopparbergs län (den s. k.
dalautredningen) för budgetåret 1924—1925 bevilja ett

# extra reservationsanslag å 62,000 kronor; samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
till utredningens personal för samma budgetår
anvisa ett extra förslagsanslag å 4,000 kronor.

Rättsskipningen.

5:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 14) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra expeditionsvakt
vid högsta domstolen för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag å 2,364 kronor.

6:o) På grund av Kungl. Majtts därom gjorda framställning (punkt 6) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 15—17) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av nedre
justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,
en amanuens och två tillförordnade skrivbiträden för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag å 54,250
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

7

7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ- Extra f&pcdining
(punkt 7) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 17) i ncdre 1ustitieämnet
innehåller, hemställer utskottet, revisionen.

, I7-)

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra expeditionsrum
i nedre justitierevisionen för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra anslag å 2,364 kronor.

8:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 8) Extra ledamot
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 22) i ämnet innehåller, ’
får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för avlönande av en extra ledamot i
Svea hovrätt för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag å 8,580 kronor.

9:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 9) och Förste ama under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 23) i ämnet innehåller, "““(,“^7^

hemställer utskottet, ningen i Svea

hovrätt.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande [9.]
budgetår ägt rum, till avlönande av en förste amanuens
å krigshovsrättsavdelningen i Svea hovrätt för budgetåret
1924—1925 bevilja ett extra anslag å 4,104 kronor.

10:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda fram- Extra ?.rpipställning
(punkt 10) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. St,''e°,uJ£rrrtf
23 och 24) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, [10.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra expeditionsvakt
i Svea hovrätt för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra anslag å 2,364 kronor.

ll:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och under hän- justitiestat
visning till vad statsrådsprotokollet (sid. 24) i ämnet innehåller, hemställer un^r^fa
utskottet, [iij

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till justitiestat under Göta hovrätt
från dess nuvarande belopp, 284,513 kronor, med 5,700
kronor till 278,813 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Personligt avlonivgsttllägg

åt kontorsbiträdet
i
Göta hovrätt
J. M. Håkansson.

[12.]

12:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 12)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 24 och 25) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till personligt avlöning stillägg åt
kontor sbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt
J. M. Håkansson för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag å 400 kronor.

Tillfällig för- 13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för tillfällig förtovräUcLZ
stärkninS av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
arbetskrafter, extra anslag å 157,200 kronor.

[13.] Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 25—30 i
statsrådsprotokollet.

I hovrätterna finnas för närvarande följande antal ordinarie divisioner,
nämligen i Svea hovrätt åtta, i Göta hovrätt fyra och i hovrätten över
Skåne och Blekinge två.

Den särskilt under kristiden exceptionellt stegrade tillströmningen av
mål till hovrätterna har förorsakat uppkomsten därstädes av betydande
balanser särskilt å vademål. För avarbetandet av balanserna hava samtliga
hovrätter måst under senare åren förstärkas med extra arbetskrafter.
Sålunda hava varit verksamma vid Svea hovrätt från och med år 1921 en
och sedan början av 1922 års höstsession ytterligare en extra division samt
vid Göta hovrätt sedan början av höstsessionen 1918 en och sedan början
av höstsessionen 1922 ytterligare en extra division. Den hovrätten över
Skåne och Blekinge tillförda förstärkningen har bestått under viss del av
år 1918 av två extra ledamöter samt under tiden från 1919 års ingång
till den 15 augusti 1923 av en extra division. Från och med sistnämnda
dag har, i samband därmed att i denna hovrätts ordinarie organisation
införts viss ändring för bättre utnyttjande av fiskalernas arbetskrafter,
förstärkningen inskränkts till allenast en extra ledamot.

Till bestridande av kostnaderna för den hovrätterna sålunda tillförda
tillfälliga förstärkningen är i innevarande budgetårs riksstat uppfört ett
extra anslag å 217,750 kronor.

Med de balanser, som emellertid allt fortfarande kvarstå, hava hovrätterna
ansetts vara i behov av en tillfällig förstärkning av sina arbetskrafter
jämväl under budgetåret 1924 1925, detta även om författningsändringar
skulle bliva vidtagna i syfte att påskynda balansernas nedbringande. Som
ett vägande skäl för att denna förstärkning ej bleve allt för knappt tillmätt
har departementschefen framhållit vikten av att avarbetandet av
balanserna i hovrätterna koncentrerades under den närmaste framtiden,
så att den ökning i tillströmningen av mål till högsta domstolen, som

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

9

givetvis bleve en följd av ökningen i antalet av hovrätterna avgjorda mål,
måtte inträffa, innan någon reduktion gjordes i det ökade antal arbetsveckor,
under vilka högsta domstolen för närvarande arbetade. Beträffande
Svea hovrätt har, med avseende fäst härå samt på grund av den betydliga
storlek, balansen där fortfarande hade, förstärkningen även i fortsättningen
ansetts böra, på sätt hovrätten också själv hemställt, under hela budgetåret
omfatta två extra divisioner. Göta hovrätt har hos Kungl. Maj:t
anhållit, att i riksstaten måtte beräknas medel till upprätthållandet åtminstone
under första hälften av nästa budgetår av båda där nu arbetande
extra divisioner samt därefter av allenast en av dem. Av sparsamhetsskäl
och med hänsyn tagen även till den särskilt starka nedgång i inkommande
vademål, som denna hovrätt under det senaste året haft att uppvisa, har
departementschefen funnit sig dock ej höra föreslå, att medel till två extra
divisioner beräknas längre än till den 1 augusti 1924, från och med vilken
dag sålunda i Göta hovrätt skulle finnas endast en extra division. Vad
slutligen angår hovrätten över Skåne och Blekinge har förstärkningen av
arbetskrafterna ansetts kunna där inskränkas till den, som erfordras för
fortsatt tillämpning av ovan nämnda organisationsändring.

En förstärkning av hovrätterna enligt nu angivna grunder med tillfälliga
arbetskrafter har — under förutsättning att hovrätternas ordinarie
anslag till icke-ordinarie befattningshavare, liksom nu, i avsevärd utsträckning
anlitas för ändamålet — beräknats komma att under budgetåret 1924
—1925 kräva följande extra kostnader:

för Svea hovrätt......................................................... kronor 103,612

» Göta » ..................................................... » 40,788

» hovrätten över Skåne och Blekinge................. » 12,800

Summa kronor 157,200

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för tillfällig förstärkning av hovrätternas
arbetskrafter för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra anslag å 157,200 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till avlönande
av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret 1924
—1925 bevilja ett extra anslag å 130,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 31 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisade sistlidet års riksdag för budgetaret
1923—1924 ett extra anslag å 133,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,
får alltså hemställa,

Civil personal
vid regementsoch
stationskri
g sr ätt ernå.

[14.]

10

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Arvotlen åt
civil personal
vid särskilda
krigsrätter
m. m.

[15.]

Bidrag till
domsagornas
förvaltning.

[16.]

att riksdagen må till avlönande av civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret
1924—1925 bevilja ett extra anslag å 130,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 15) att minska det i
riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt civil personal
vid särskilda krigsrätter m. m. från dess nuvarande belopp, 25,000 kronor,
med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av förevarande anslag är
föranledd dels av den avsevärda minskning i belastningen av anslaget,
som inträtt under det senaste året, dels ock av en nyligen verkställd begränsning
av de belopp, varmed vissa arvoden, som bestridas från anslaget,
skola utgå,

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt civil personal
vid särskilda krigsrätter m. m. från dess nuvarande
belopp, 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000
kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 16) att till bestridande
av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna i en av Kungl.
Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga i ämnet, nr 343, för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag å 500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 32—39 i
statsrådspi’otokollet.

Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade riksdagen å extra
stat för vartdera av åren 1919 och 1920 medel till bestridande av vissa
bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med vissa, riksdagen delgivna grunder. Dessa grunder sammanfördes
sedermera uti en särskild stadga den 20 juni 1918 med vissa
föreskrifter angående domsagornas förvaltning. Med anledning av förslag
i proposition till 1920 års riksdag medgav riksdagen dels en förstärkning
av anslaget för samma år och dels en förhöjning av anslaget för år 1921.
Sagda höjning berodde på flera skäl. Ändringar vidtogos beträffande
avlöningarna till förste notarier i domsagorna och arvoden infördes
för andre notarier, vice häradshövdingarnas arvoden höjdes, häradshövdingar
i särskilt arbetstyngda domsagor erhöllo möjlighet att till sin
hjälp erhålla biträdande domare och ökade avlöningsförmåner bereddes

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

11

åt vissa mera kvalificerade vikarier för häradshövdingar. Såväl nämnda
förändringar beträffande avlöningsförhållandena som vissa andra i omförmälda
proposition anmärkta omständigheter föranledde en omarbetning
av 1918 års domsagostadga; och utfärdades en ny stadga den 22 juni
1920 (Svensk författningssamling nr 343).

Anslaget utgår från och med år 1922 med 440,000 kronor för helt år
räknat.

Då frågan om en definitiv lönereglering för häradshövdingarna och
om ordnandet av en del därmed sammanhängande ekonomiska spörsmål
icke kommer att föreläggas innevarande års riksdag, har anslag
för nu ifrågavarande ändamål ansetts höra äskas även för budgetåret 1924—
1925. Anslaget har överskridits under år 1922 med omkring 40,000
kronor och under 1923 års första halvår med omkring 30,000 kronor.
Huvudsakligaste anledningen härtill har ansetts ligga i den ökade tillgång
till juridiskt bildade biträden, villiga att tjänstgöra å domsagekanslierna,
som den senaste tiden haft att uppvisa och som föranlett, att häradshövdingarna
kunnat i större utsträckning taga i bruk rätten att anställa
avlönade biträden. Då ej någon minskning utan snarare en ökning i
denna tillgång är att förvänta under den närmaste framtiden, har
departementschefen ansett, att anslaget, som, på sätt förut nämnts, för
närvarande utgår med 440,000 kronor, bör höjas med 60,000 kronor till

500,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit
ett ärende om prolongation av vissa övergångsbestämmelser i förutnämnda
domsagostadga av den 22 juni 1920.

Enligt 24 § första stycket i denna stadga fordras för behörighet att
hålla allmänt tingssammanträde, förutom ett och ett halvt års tjänstgöring
såsom biträde hos häradshövding, alternativt att hava under sex rättegångsdagar
eller tre allmänna tingssammanträden handlagt sådana mål och
ärenden, som få upptagas å tingssammanträde med tremansnämnd. Innebörden
av stadgandet i andra stycket av samma paragraf är åter att,
sedan tingsmyndigt biträde hållit tre allmänna tingssammanträden, fortsatt
förordnande att hålla dylika sammanträden icke kan meddelas honom,
förrän han tjänstgjort i hovrätt och där erhållit åtminstone fiskalsförordnande.

I 48 § femte stycket av stadgan förordnades ursprungligen, att den,
som fyllt 25 år samt ett och ett halvt år efter examen tjänstgjort såsom
biträde åt häradshövding, finge, utan hinder av vad i 24 § första och
andra styckena vore föreskrivet, intill utgången av juni månad 1923
förordnas att förvalta häradshövdingämbete och hålla allmänt tingssammanträde.

I anledning av framställning av föreningen Sveriges häradshövdingar
förordnade emellertid Kungl. Maj:t genom kungörelse den 23 mars 1923

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

(nr 42), att vad i 48 § femte stycket vore stadgat angående undantag från
tillämpningen av 24 § första och andra styckena i samma stadga skulle
äga fortsatt giltighet beträffande första stycket intill utgången av år 1923
och beträffande andra stycket intill utgången av juni månad 1924.

I skrivelse den 16 november 1923 har föreningen Sveriges häradshövdingar
väckt förslag om ytterligare prolongation av nämnda bestämmelser
i 48 § i domsagostadgan. Föreningen anhöll, att Kungl. Maj:t
måtte utfärda sådant förordnande att vad i 48 § femte stycket i domsagostadgan
vore föreskrivet angående undantag från tillämpningen av 24 §
första och andra styckena i samma stadga skulle äga fortsatt giltighet
utöver de i kungörelsen i ämnet den 23 mars 1923 bestämda tider.

Genom beslut den 21 december 1923 har Kungl. Maj:t avslagit häradshövdingeföreningens
berörda framställning om ytterligare uppskov med
tillämpningen av första stycket av 24 § i domsagostadgan. Därvid föreskrev
emellertid Kungl. Maj:t, att den, som före den 1 januari 1924 enligt
dittills gällande bestämmelser blivit behörig till förordnande att med vidsträcktare
befogenhet, än i 23 § i domsagostadgan sägs, förvalta häradshövdingämbete,
skulle, utan hinder av vad i 24 § första stycket i stadgan
funnes föreskrivet, kunna jämväl efter 1923 års utgång erhålla sådant
förordnande. Till häradshövdingeföreningens framställning om förlängt
uppskov jämväl efter utgången av nästkommande juni månad med tillämpningen
av andra stycket av 24 § har Kungl. Maj:t ännu ej intagit ståndpunkt.
Departementschefen har emellertid nu uttalat sig i frågan och därvid
såsom sin åsikt framhållit, att stadgandet icke lämpligen borde träda i
tillämpning den 1 nästkommande juli. Då domsagostadgans bestämmelser
varit föremål för riksdagens prövning i samband med tidigare beviljande
av det anslag, varom nu är fråga, har dock ett ytterligare uppskov icke
lämpligen ansetts böra meddelas, utan att riksdagen förut erhållit tillfälle
att uttala sig.

Mot vad departementschefen anfört i fråga om uppskov med tillämpning
av bestämmelsen i andra stycket av 24 § i domsagostadgan har utskottet
icke haft något att erinra.

Vad angår det av Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslaget har
utskottet funnit sig böra tillstyrka anvisandet av detsamma. Dock vill
utskottet betona angelägenheten av att med statsmedel avlönade juridiska
biträden icke anställas å domsagekanslierna i större utsträckning än som
befinnes vara av omständigheterna oundgängligen påkallat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av vissa bidrag till
kostnaderna för domsagornas förvaltning, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

13

i en av Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga
i ämnet, nr 343, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra förslagsanslag å 500,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till partiell
löneförbättring för häradshövdingarna för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra anslag av 200,300 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 39 och 40 i statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag är i innevarande budgetårs riksstat upptaget till
202,400 kronor.

Att anslaget för budgetåret 1924—1925 upptagits med något lägre belopp
är beroende därpå, att det till partiell löneförbättring åt häradshövdingen
i Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga beräknade beloppet 2,100
kronor ej vidare behöver utgå efter denna domsagas numera genomförda
uppdelning på tvenne andra domsagor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till partiell löneförbättring för
häradshövdingarna för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra anslag av 200,300 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till bestridande
av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare
så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda amanuenser
samt av vikariatsersättning under semester för vattenrättsdomare
och vattenrättssekreterare för budgetåret 1924—1925 bevilja ett extra anslag
å 180,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 40—45 i
statsrådsprotokollet.

Den av 1918 års lagtima riksdag antagna vattenlagen trädde i kraft med
1919 års ingång. Till bestridande av kostnaderna för uppehållande under
åren 1919 och 1920 av verksamheten vid de genom denna lag upprättade
vattendomstolarna har riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning på extra
stat för vart och ett av sagda år beviljat ett förslagsanslag, högst, 160,000
kronor. Likaledes efter förslag av Kungl. Maj:t blev anslaget av 1920 års
riksdag för år 1921 höjt till 180,000 kronor, och liar detsamma alltsedan
upptagits med samma belopp för helt år räknat.

Från anslaget bestridas dels årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer
och vattenrättssekreterare, dels gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anställda amanuenser, dels ock vikariatsersättning under semester
för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare.

Partiell löneförbättring

för häradshövdingarna m.

m.

[17.]

Vattendom stolarna.

[18.]

14

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Enligt 26 § av stadgan angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna
äger vattenöverdomstolen att, då det med hänsyn till omfattningen av visst
mål eller eljest för göromålens behöriga fortgång anses erforderligt, medgiva
vattenrättsdomare befrielse från hans tjänsteåligganden med undantag
för visst mål eller ock från viss del eller vissa av de honom åliggande
göromål samt att till förrättande av de åligganden, från vilka vattenrättsdomaren
befrias, förordna vikarie. Sedan 1922 års riksdag på framställning
av Kungl. Maj:t medgivit, att den ersättning av statsmedel, som
av Kungl. Maj:t kan varda tillerkänd sådan vikarie för vattenrättsdomare,
som nu nämnts, må, därest vikarien icke är vattenrättssekreterare, för vilken
händelse särskild vikariatsersättning ej erhålles, utgå av förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter, möter ej heller hinder för
tillämpningen av stadgans föreskrifter.

Motsvarande utväg för anställande, i händelse av behov, vid vattendomstol
av jämväl en biträdande vattenrättssekreterare anvisas emellertid icke
i vattendomstolsstadgan.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att jämväl vattenrättssekreterare
skulle beredas tillfälle till erhållande av partiell ledighet i anseende
till betungande göromål med vikariatsförordnande å tjänsten i övrigt.
Detta skulle åstadkommas genom en ändring av 26 § vattendomstolsstadgan,
och skulle den vikariatsersättning, som borde tillkomma en vikarierande
vattenrättssekreterare och om vilken Kungl. Maj:t skulle förbehålla sig
bestämmanderätten, i likhet med vad som redan gällde för vikarierande
vattenrättsdomare, bestridas från anslaget till ersättning åt domare, vittnen
och parter. På grund härav har å sistnämnda anslag för ifrågavarande
ändamål beräknats ett belopp av 10,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Med hänsyn till vikten av att rättsskipningen å det område, varom nu
är fråga, skyndsamt tillgodoses, har utskottet ansett möjlighet böra beredas
vattendomstol att i fall av trängande behov erhålla ytterligare under vederbörande
vattenrättsdomare sorterande arbetskraft. Att på sätt Kungl. Maj:t
föreslagit härav föranledda kostnader skulle belasta ordinarie förslagsanslaget
till domare, vittnen och parter har utskottet emellertid funnit sig icke
kunna tillstyrka, utan torde kravet å ytterligare anslag för ändamålet böra
tillgodoses genom höjning av nu förevarande anslag. Denna höjning synes
utskottet kunna begränsas till 5,000 kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang ock uttala önskvärdheten av, att Kungl.
Maj:t snarast möjligt tager under omprövning, huruvida icke genom organisatoriska
förändringar i vattendomstolarnas verksamhet kostnaderna för
dessa må kunna för framtiden nedbringas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av årsarvoden åt
vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vatten -

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

15

rättssekreterare så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anställda amanuenser samt av vikariatsersättning
under semester för vattenrättsdomare och
vattenrättssekreterare m. m. för budgetåret 1924—1925
bevilja ett extra anslag å 185,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels medgiva, att från det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till domare, vittnen och parter må, efter Kungl. Maj:ts närmare
bestämmande, utbetalas ersättningar till vid vattendomstolarna anställda
biträdande vattenrättssekreterare,

dels medgiva, att från nämnda anslag även må, likaledes efter Kungl.
Maj:ts närmare bestämmande, bestridas ersättningar till sådana skrivbiträden,
vilkas anställande i särskilt arbetstyngda domsagor kunna påkallas
på grund av meddelad föreskrift om uppläggande för viss del av
dylik domsaga av fastighetsböcker såsom för stad,

dels ock höja samma anslag från dess nuvarande belopp, 550,000 kronor,
med 200,000 kronor till 750,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 45—50
i statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till domare, vittnen och parter, från vilket
anslag bestridas en hel del utgifter av olika art, berörande domstolarnas
verksamhet, blev, efter framställning i ämnet av Kungl. Maj:t,
år 1918 av riksdagen höjt från dess dåvarande belopp 245,000 kronor till

300.000 kronor. Denna höjning motiverades därav, att från och med år
1919 från anslaget skulle bestridas vissa nya eller ökade utgifter, nämligen
dels utbetalning efter den nya vattenlagens tillkomst, utöver föreslagna
årsarvoden, av dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med de grunder
Kungl. Maj:t bestämde till vattenrättsingenjörer, vattenrättsnämndemän
och av vattendomstolarna tillkallade sakkunniga biträden, dels den ersättning,
som enligt den nya lagen om villkorlig straffdom förutsattes skola
utgå till dem, som verkställde i denna lag omförmälda särskilda förundersökningar,
dels ock den höjda ersättning, som enligt den år 1918 genomförda
ändringen av 1 § i lagen den 4 juni 1886 angående ersättning av
allmänna medel till vittnen i brottmål skulle utgå till dylika vittnen.

På framställning av Kungl. Maj:t blev anslaget år 1919 av riksdagen
ytterligare höjt, nämligen till 375,000 kronor. Anledningen härtill var
det ökade anspråk på anslaget, som väntades bliva en följd av den av
nämnda riksdag antagna lagen om fri rättegång. Till sistnämnda belopp

375.000 kronor har anslaget därefter blivit fastställt jämväl för ett vart
av åren 1921 och 1922. För första halvåret 1923 var det i riksstaten upptaget
till halva denna summa eller 187,500 kronor och i riksstaten för
budgetåret 1923—1924 är dess belopp 550,000 kronor.

Ersättning
åt domarCy
vittnen och.
parter.

[19.]

16

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Oaktat de höjningar av anslaget, som sålunda vidtagits, har anslaget
under de senaste åren avsevärt överskridits. Utgifterna från anslaget hava
uppgått under år 1919 till nära 500,000 kronor, under år 1920 till omkring
540,000 kronor, under år 1921 till omkring 725,000 kronor, under år
1922 till 826,500 kronor samt under första halvåret 1923 till 386,200 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd
dels därav, att anslaget, på sätt nyss nämnts, visat sig för knappt tillmätt
för täckande av de utgifter, för vilka det för närvarande är avsett,
dels av Kungl. Maj:ts förslag om anlitande av anslaget i fråga för bestridande
av kostnader för anställande vid en eller flera vattendomstolar av biträdande
vattenrättssekreterare, samt för anställande av skrivbiträden i
särskilt arbetstyngda domsagor dels ock slutligen av genomförandet av ett
förslag till lag om förmynderskap m. m., varom proposition förebådats.
Då sagda proposition först senare kan föreläggas riksdagen, samt erforderligt
bemyndigande av riksdagen att bestrida nu berörda utgifter från
förevarande anslag givetvis bör äskas först i sammanhang med
nämnda proposition, har departementschefen visserligen ansett det kunna
ifrågasättas, att anslaget skulle, i avvaktan på berörda proposition, nu
allenast till sitt belopp i riksstaten beräknas. Med hänsyn till den i
förhållande till anslagets storlek jämförelsevis ringa ökning i kravet å
anslaget, som av förmynderskapslagens genomförande skulle föranledas,
samt till anslagets egenskap av förslagsanslag, har departementschefen
emellertid hållit före, att hinder ej borde från nu nämnda synpunkt möta
mot anslagets bestämmande redan från början till visst belopp.

Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag angående ytterligare anlitande av
förevarande anslag för ersättningar till vid vattendomstolarna anställd personal
får utskottet hänvisa till vad utskottet under nästföregående punkt härutinnan
anfört och har utskottet på grund av den ståndpunkt, utskottet till
denna fråga intagit, funnit det äskade anslaget här kunna nedsättas med

10,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit, har utskottet
— om ock icke utan tvekan beträffande förslaget om anlitande
av anslaget, varom nu är fråga, för bestridande av ersättningar åt skrivbiträden
i vissa domsagors kanslier — ansett sig kunna tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag

a) medgiva, att från det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen
och varter må, efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande,
bestridas ersättningar till sådana skrivbiträden, vilkas
anställande i särskilt arbetstyngda domsagor kunna

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

påkallas på grund av meddelad föreskrift om uppläggande
för viss del av dylik domsaga av fastighetsböcker
såsom för stad; samt

b) höja samma anslag från dess nuvarande belopp,

550,000 kronor med 190,000 kronor till 740,000 kronor.

20:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 20)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 50 och 51) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för
övervakning av villkorligt dömda för budgetåret 1924
—1925 bevilja ett extra förslagsanslag å 25,000 kronor.

21:o) Med tillstyrkande av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
21) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 51 och 52) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av understöd åt
offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 12
april 1918 samt i ämnet den 12 september 1919, nr
639, utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente
för dylik anstalt, för budgetåret 1924—1925
bevilja ett extra förslagsanslag å 50,000 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till medikolegala besiktningar
från dess nuvarande belopp, 16,200 kronor, med 4.200
kronor till 12,000 kronor.

23:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
23) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt personer,
menigheter och allmänna inrättningar för dem genom
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar från
Bihang till riksdagens protokoll 1924. ti samt. 2 höft. (Sr 2.) 2

Övervakning
av villkorligt
dömda.

[20.]

Understöd
åt offentliga
rättshjälpsanstalter.

[21.1

Medikolegala

besiktningar.

[22.]

Ersättning åt
personer, menigheter
och
allmänna inrättningar

för frångångna
bötesandelar.

[23.]

18

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

dess nuvarande belopp, 24,3000 kronor, med 1,300 kronor
till 23,000 kronor.

Understöd 24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framridiMarkio»
filning (punkt 24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
[24 ] (sid- ^ och *^) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande
av »Nytt juridiskt arkiv Avd. I. Tidskrift för lagskipning»
och »Nytt juridiskt arkiv, Avd. II. Tidskrift för
lagstiftning m. m.» för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra anslag å 8,000 kronor.

Regerings- 25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till bestridande
rätt*™» års- av kostnaderna för utgivande av regeringsrättens årsbok för budgetåret
[25 ] 1924—192b bevilja ett extra förslagsanslag å 16,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 54 och 55 i statsrådsprotokollet.

Sedan ett flertal år tillbaka har i riksstaten varit på extra stat uppfört
ett förslagsanslag till bestridande av kostnaderna för utgivandet
av regeringsrättens årsbok. Under senare år till och med år 1922 har
detsamma utgått med 12,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1923—
1924 är anslaget uppfört med 19,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
utgivande av regeringsrättens årsbok för budgetåret
1924—1925 bevilja ett extra förslagsanslag å 16,000
kronor.

Fångvården.

Anslag till
långvården.

[26.]

26:o) Kungl. Ma:jt har föreslagit riksdagen (punkt 26) att
dels förklara, att i fråga om de för fångvårdsstaten avsedda ordinarie
befattningar den ändring skall från och med budgetåret 1924—1925 vidtagas,
att antalet direktörer av 3:e klass, avlöningsgrad B. 15, minskas
från sexton till femton;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till ordinarie
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten att äga
tillämpning från och med budgetåret 1924—1925;

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
fångvården från dess nuvarande belopp, 4,200,000 kronor, med 360,000
kronor till 3,840,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 60—64
i statsrådsprotokollet.

Fångvårdens ordinarie stat för budgetaret 1923 1924 bär följande ut

seende:

A. Avlöning sstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................

Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige.................... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

146,100

5.000

4.000
16,000

Fån g vårdss t åt en.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. »

Avlöningar till icke~ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ....................................................................

2,017,000

150,000

344,500

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård,

förslagsanslag .......... • ■ ■ -__»_ 1,517,400

Summa förslagsanslag kronor 4,200,000.

De av Kungl. Maj:t för budgetåret 1924—1925 nu föreslagna staterna
för fångvården äro av följande lydelse:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... »

Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige................... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. »

146,100

5.000

4.000
16,000

Fångvård sstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .................................................................

kronor 2,009,000
» 150,000

» 250,000

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Övergångsstat
för fångvården.

[27.]

Extra byrådirektör
å
fångvårdsstyrelsens

arbetskontor.

[28.]

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag ................. kronor 1,259,900

Summa förslagsanslag kronor 3,840,000.

Vid jämförelse med de för innevarande budgetår fastställda staterna för
fångvården innebär sålunda Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, att samtliga
å avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen ingående anslagsposter samt den
i avlöningsstaten för fångvårdsstaten ingående posten till vikariatsersättningar
skulle upptagas med oförändrade belopp, under det att övriga å sistnämnda
stat upptagna poster liksom ock omkostnadsstaten skulle av skilda anledningar
nedsättas.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kung]. Majd under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) förklara, att i fråga om de för fångvårdsstaten avsedda
ordinarie befattningar den ändring skall från och
med budgetåret 1924—1925 vidtagas, att antalet direktörer
av 3:e klass, avlöningsgrad B. 15, minskas från sexton
till femton;

b) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 2 januari
1924 framlagda förslaget till ordinarie avlöningsstat för
fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten att äga tillämpning
från och med budgetåret 1924—1925; samt

c) minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till fångvården från dess nuvarande belopp,

4.200.000 kronor med 360,000 kronor till 3,840,000
kronor.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat för fångvården
från dess nuvarande belopp, 24,000 kronor, med

1.000 kronor till 23,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till avlönande
av en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag å 10,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 64 och 65 i statsrådsprotokollet,

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 21

Kungl. Maj-.ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att anslaget torde, i enlighet med vad sistlidet års riksdag
beslutade i fråga om det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade
anslaget, böra upptagas utan särskild beteckning och sålunda erhålla
natur av bestämt anslag i stället för förslagsanslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra byrådirektör
å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag å 10,500 kronor.

29:o) I anledning av Kungl. Majrts förslag (punkt 29) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 65 och 66) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår iigt rum, till fångvårdsstyrelsens disposition för
understödjande av verksamheten till frigivna fångars
skydd för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
å 35,000 kronor.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

30:o) Kungl. Mai:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till ordinarie
avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt å Bona att äga tillämpning
från och med budgetåret 1924—1925;

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
statens uppfostringsanstalt å Bona från dess nuvarande belopp, 311,000 kronor
med 26,000 kronor till 285,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 68 och 69
i statsrådsprotokollet.

Nu gällande ordinarie stater för statens uppfostringsanstalt å Bona
sluta å en summa av 311,000 kronor, med vilket belopp ordinarie förslagsanslaget
till anstalten är uppfört i innevarande budgetårs riksstat. I
nämnda stater är upptaget bland annat ett förslagsanslag å 150,000 kronor
till »Övriga kostnader för driften». Därjämte är för berörda budgetår för
provisorisk förläggning till Bonaanstalten av statens uppfostringsanstalt
å Venngarn uppfört ett extra anslag å 30,000 kronor.

Utskottet*
yttrande.

Understöd åt
verksamhet
till frigivna
fångars
skydd.

[29.]

Statens uppfostringsanstalt

å Bona.

[30.]

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle någon ändring i avlöningsstaten
för Bonaanstalten icke vidtagas för nästkommande budgetår.

Vad däremot omkostnadsstaten angår, har det å samma stat upptagna förslagsanslaget
till »Övriga kostnader för driften» med hänsyn, bland annat,
dels till den omfattning, i vilken anslaget under senaste tiden behövt tagas
i anspråk, dels ock till inträdd sänkning i allmänna prisnivån ansetts kunna
begränsas till 124,000 kronor. — Av samma skäl har ock extra anslaget för
provisorisk förläggning till Bonaanstalten av statens uppfostringsanstalt å
Venngarn synts böra kunna nedbringas till 25,000 kronor. Härom har
Kungl. Maj:t gjort framställning under punkt 31.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framlagda förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 2
januari 1924 framlagda förslaget till ordinarie avlöningsstat
för statens uppfostringsanstalt å Bona att äga tilllämpning
från och med budgetåret 1924—1925; samt

b) minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till statens uppfostringsanstalt å Bona från
dess nuvarande belopp, 311,000 kronor med 26,000 kronor
till 285,000 kronor.

Provisorisk
förläggning
till statens
uppfostringsanstalt
å Bona
av statens
uppfostringsanstalt
å
Vennqarn.

[31.]

Hyra m. m.
för uppfostringsanstalt

för minderåriga
kvinnliga
förbrytare.

[32.]

31:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må för provisorisk förläggning till statens
uppfostringsanstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt
å Venngarn för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra anslag å 25,000 kronor.

32:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 32) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 72) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till hyresersättning för anstalt, där
minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols
förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse
för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid

anstalten samt bidrag till avlöning åt personal för
anstaltens skötsel för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
extra anslag å 54,400 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 23

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till gottgö- 0^b^j*lädnad
rande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård åt minderåriga kvinn- m. m åt elever
liga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits vid allmän ri„gSanSiau
uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs utskrivning från anstalten för minder.
m. m. för budgetåret 1924—1925 bevilja ett extra förslagsanslag å 35,000
kronor.

För ett vart av åren 1921 och 1922 har ifrågavarande anslag utgått med 133. J

56,000 kronor. I riksstaten för första halvåret 1923 var anslaget upptaget
med något lägre belopp än halva denna summa eller med 27,625 kronor.

För budgetåret 1923—1924 utgår anslaget med 45,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gottgörande av bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga förbrytare,
vilka enligt domstols förordnande mottagits vid allmän
uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs
utskrivning från anstalten m. m. för budgetåret 1924
1925 bevilja ett extra förslagsanslag å 35,000 kronor.

Diverse.

34:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 34) att till fortsatt uppeliållande
av en särskild polisbyrå för övervakande av här i riket vistande “ni„.

utlänningar för budgetåret 1924-1925 bevilja ett extra anslag å 60,000 gar i riket.

, [34.]

kronor. ..... .

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 73 76 i

statsrådsprotokollet.

Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag
(andra huvudtiteln, sid. 62) gjort framställning om ett anslag å 70,000
kronor till en sedan flera år tillbaka i Stockholm för övervakande av här
i riket vistande utlänningar inrättad särskild polisbyrå, vars arbetsuppgifter
senast bestämts av Kungl. Maj:t enligt beslut den 21 juni 1922,
anmälde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 februari 1923, att
riksdagen för uppehållandet tillsvidare av nämnda polisbyrå för budgetåret
1923—1924 beviljat ett extra anslag å 60,000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, sammanhänger frågan om fortsatt
upprätthållande för tiden efter den 30 juni 1924 av polisbyråns verksamhet
på det närmaste med frågan om bibehållande för tiden efter sist nämnda
dag av nu gällande bestämmelser om övervakande av utlänningar i riket.

I en den 7 december 1923 utfärdad kungörelse har Kungl. Maj:t förordnat,
att kungörelsen i ämnet av den 22 december 1922 (nr 577), vilken

24

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ersättning åt
häradsskrivare
för
röstlängders
upprättande.

135.]

gällde till utgången av år 1923, skulle med viss jämkning — som icke
är av beskaffenhet att föranleda minskning i polisbyråns verksamhet —
äga fortsatt tillämpning tills vidare till utgången av år 1924. Ehuru det
för närvarande ej med visshet kan sägas, huru bestämmelserna i sagda
hänseende komma att vara avfattade efter ingången av år 1925, har
departementschefen ansett sig böra utgå ifrån, att nu gällande bestämmelser
komma att, åtminstone i huvudsak, förlängas att gälla jämväl
under förra hälften av år 1925. Medel för nu ifrågavarande ändamål
äskas alltså för hela budgetåret 1924—1925. Då det ansetts uteslutet att
genom ytterligare förenklingar i byråns organisation och arbetsuppgifter,
utö\ er ledan vidtagna, åstadkomma några besparingar, om byrån verkligen
skall kunna på ett nöjaktigt sätt fylla sin uppgift att utöva en effektiv
kontroll över här i riket vistande utlänningar, har departementschefen
ansett anslaget böra beräknas till enahanda belopp som under innevarande
budgetår. I detta sammanhang har departementschefen omförmält, att
chefen för finansdepartementet senare torde komma att föreslå Kungl.
Maj:t att i särskild framställning påkalla riksdagens medverkan till förhöjning
av nu gällande avgifter för visering av utlänningars pass för
inresa eller vistelse i riket ävensom för deras uppehållsböcker för vistelse
här i landet, varigenom de statsutgifter, som bliva erforderliga för fortsatt
uppehållande av ifrågavarande polisbyrås verksamhet, skulle kunna
helt och hållet eller till väsentlig del täckas.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
får alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild
polisbyrå för övervakande av här i riket vistande
utlänningar för budgetåret 1924—1925 bevilja ett extra
anslag å 60,000 kronor.

35:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 35)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 76 och 77) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för beredande av särskild ersättning
till häradsskrivare för röstlängders upprättande för
budgetåret 1924 1925 bevilja ett extra förslagsanslag å

80,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 25

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att höja det i riksstaten
under andra huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till skriv expenser. ved
materialier och expenser, ved m. m. från dess nuvarande belopp, 250,000 kro- "*■ »*■
nor, med 10,000 kronor till 260,000 kronor. ''36-''

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77 i statsrådsprotokollet.

Andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m., vilket för ett vart av de två närmaste åren före
år 1921 i riksstaten upptagits till 100,000 kronor, har för ett vart av åren
1921 och 1922 beviljats med 200,000 kronor samt för första halvåret 1923
med halva sistnämnda belopp eller 100,000 kronor. På grund av anslagets
belastning utöver de anslagna beloppen under de senare åren samt för att
anslaget skulle kommu i närmare överensstämmelse med utbetalningarna
därifrån, höjdes anslaget för budgetåret 1923—1924 till 250,000 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets belastningstabell för första halvåret 1923 har
det för samma halvår anvisade anslaget överskridits med ej mindre än
86,500 kronor, vadan det enligt departemenschefens mening synes kunna
med stor sannolikhet antagas, att jämväl det vid förra årets riksdag beviljade
förhöjda anslaget ej komme att helt täcka utgifterna från ifrågavarande
anslag under nu löpande budgetår. Med hänsyn till de åtgärder
i besparingssyfte, vilka äro avsedda att vidtagas beträffande expensanslagen,
har departementschefen emellertid ej ansett sig böra föreslå större höjning
av nu förevarande anslag än med 10,000 kronor till 260,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må höja det i riksstaten under andra
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till skrivmateralier
och expenser, ved m. m. från dess nuvarande
belopp, 250,000 kronor, med 10,000 kronor till

260,000 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att minska det i riks- Svensk furstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till Svensk författningssamling från fattningssamdess
nuvarande belopp 150,000 kronor med 50,000 kronor till 100,000 kronor. [37.]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 78 i statsrådsprotokollet.

De anslag, som under senare år intill år 1923 beviljats för Svensk författningssamlings
utgivande, hava i väsentlig mån överskridits. Utbetalningarna
hava sålunda utgjort för år 1918 95,735 kronor, för år 1919 164,043 kronor,
för år 1920 353,499 kronor, för år 1921 347,013 kronor och för år 1922
236,751 kronor. Anslagen hava samma år utgått med resp. 70,000, 70,000,

130,000, 150,000 och 175,000 kronor. För 1923 års förra halvår var anslaget

Trycknings

kostnader.

[38.1

Fastighetsregister
i
släder och
vissa andra
samhällen.

139.]

26 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

satt till 100,000 kronor. Utgifterna under samma tid uppgingo emellertid
endast till 50,605 kronor.

På grund av under år 1922 beslutad omläggning av vissa ämbetsverks
samlingar av cirkulär och författningar har det icke varit behövligt att
i samma utsträckning som hittills taga utrymmet i Svensk författningssamling
i anspråk för publicering av ämbetsverkens kungörelser och
cirkulär. Dels av denna anledning, dels ock enär från och med 1923 års
årgång i Svensk författningssamling icke intagas vissa författningar, vilka
endast hava en mera begränsad räckvidd, har Svensk författningssamling
från och med samma årgång kommit att ej oväsentligt minskas i omfång.
I någon mån hava också kostnaderna minskats på grund därav att författningssamlingen
från och med nämnda år erhållit samma format som
statens offentliga utredningar. Då även tryckningskostnaderna nedgått,
har anslaget för budgetåret 1924—1925 ansetts kunna sättas till 100,000
kronor.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till Svensk författningssamling
från dess nuvarande belopp, 150,000 kronor, med 50,000
kronor till 100,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att sänka det i
riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader från dess nuvarande belopp, 50,011 kronor, med 9,950
kronor till 40,061 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må sänka det i riksstaten under andra
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 50,011
kronor med 9,950 kronor till 40,061 kronor, dock att i
anslaget må göras den jämkning, som erfordras för
jämnande av huvudtitelns slutsumma.

39:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 80—83) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må av det för bestridande av de på
staten belöpande kostnaderna för första uppläggande av

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen
av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor
för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
anvisa 75,000 kronor.

40:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 40)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 84 90) i ämnet Skyddsvärnet.

innehåller, hemställer utskottet, [40.1

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd åt föreningen Skyddsvärnet
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
å 35,000 kronor.

41:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 41)

hemställer utskottet, ningar genom

sakkunniga.

att riksdagen må sänka det i riksstaten under andra [41.]
huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga från
dess nuvarande belopp, 250,000 kronor, med 110,000
kronor till 140,000 kronor.

42:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels för beredande Tillfällig inne.

. förbättring

av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsforvalt- för vits per.
ningen (punkt 42), dels ock till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst (punkt 43) kommer utskottet att fram- statsforvaltdeles
under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom mngen.
för riksdagen

Dyrtidstillägg

anmäla. åt befattnings havare

i statens
tjänst.

[43.]

28

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Övriga ordinarie anslag.

Övriga ordi- 43:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
naric anslag, budgetår äro uppförda under andra huvudtiteln, har någon ändring icke
144.J ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under andra huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagas
med oförändrade belopp.

Stockholm den 5 februari 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,
O. V. B. Olsson, J. L. Widell, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, C. G.
Ekman, J. G. Walles, E. A. Hallin och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar d. Anderson i Råstoek, Ä. l\ Rydén, A. Wildund, S.
Bengtsson i Norup, O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. It. Jansson i Falun, O. Olsson
i Kullenbergstorp, J: Jönsson i Revinge, J. I). Norman, A. i. Törnkvist i Karlskrona och E.
Andersson i Prästhol.

Statsutskottets utlåtande AV 2.

29

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

''

-----------------------------—---

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Lönefvllnad åt statsministern ......................

6,000

2

Statsråden utan departement, 3 å 24,000 kronor......

72,000

3

Departementschefen ........................... • • • •

24,000

4

Departementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli, för-

slagsanslag .....................................

156,800

5

Departementschefens omhud för tillsyn å tryckta skrif-

ters allmängörande, förslagsanslag ................

14,000

6

Handsekreterare åt statsministern ...................

4,00ö|

Säger för departementet

272,800

4,000

B. Lagberedningen in. in.

Lagberedningen:

1

Lagberedningens verksamhet, reservationsanslag ....

55,000

2

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagbered-

j

ningens personal, förslagsanslag ...............

6,500

61,500

1

Processkommissionen:

3

Processkommissionens verksamhet, reservationsanslag

89,500

4

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till process-

1

kommissionens personal, förslagsanslag .........

4,500!

1 94,000-j

Dalautredningen:

5

Utredning angående jordförhållandena i Koppar-

bergs län, reservationsanslag ..................

62.000

6

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens

angående jordförhållandena i Kopparbergs län

personal, förslagsanslag .......................

4,000

66,000

Säger för lagberedningen m. m.

221,500

C. Justitiekanslersämbetet.

1

Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ..........

46,400

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

D. Rättsskipningen.

Högsta domstolen:

1

Högsta domstolen, förslagsanslag ..................

441,500

2

Extra expeditionsvakt ...........................

2,364

3

Regeringsrätten, förslagsanslag .....................

132,500

Nedre justitierevisionen:

4

Nedre justitierevisionen, förslagsanslag.............

431,000

5

Övergångsstat ..................................

3,700

o

Tillfällig ökning av arbetskrafterna ................

54,250

7

Extra expeditionsvakt ...........................

2,364

434,700

56,614

Svea hovrätt:

8

Hovrätten, förslagsanslag ........................

836,500

9

Justitiestat under hovrätten .......................

389,887

10

Extra ledamot .................................

8,580

11

Förste amanuens å krigshovrättsavdelningen........

4,104

12

Extra expeditionsvakt ...........................

2,364

1,226,387

15,048

Göta hovrätt:

13

Hovrätten, förslagsanslag ........................

411,200

14

Justitiestat under hovrätten .......................

278,813

15

Personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet J. M.

Håkansson ...................................

400

690,013

400

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

16

Hovrätten, förslagsanslag ........................

216,000

17

Justitiestat under hovrätten .......................

108,913

324,913

18

Tillfällig ökning av hovrätternas arbetskrafter ........

157,200

Krigsrätterna:

19

Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

130,000

20

Å äldre stat kvarstående auditör ..................

4,000

21

Civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., för-

slagsanslag ...................................

10,000

14,000

130,000

22

Bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning,

förslagsanslag ..................................

500,000

23

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna........

200,300

24

Vattendomstolarna ................................

185,000

25

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

740,000

26

Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag......

25,000

27

Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-

anslag .........................................

50,000

28

Medikolegal besiktningar, förslagsanslag ............

12,000

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

31

I 29

30

31

I

1

2

3

4

1

2

3

4

1

2

3

4

5
(i

7

8

9

10

11

12

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar
för dem genom nya strafflagens införande

frångångna bötesandelar, förslagsanslag............

Understöd för »Nytt juridiskt arkiv» ................

Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag ..............

Säger för rättsskipningen

E. Fångvården.

Fångvården, förslagsanslag ........................

övergångsstat för fångvården, förslagsanslag ........1

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontorj
Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd, reservationsanslag
................................J

Säger för fångvården

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag . .
Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt
å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn
Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt ................

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid uppfostringsanstalt,
förslagsanslag ..................j

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare

j

G. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................

Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket
Ersättning till häradsskrivare för röstlängders upprättande,
förslagsanslag ............................j

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslagj

Svensk författningssamling, förslagsanslag ............j

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................!

Fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen,

reservationsanslag ...............................

Internationella byrån i Bern, förslagsanslag ..........j

Understöd åt föreningen Skyddsvärnet ..............

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...................................j

Extra utgifter, reservationsanslag ....................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

23,000

8,000j

16,000

4,039,013

1,343,926

3,840,000

23.000

10,500

35,000

3,863,000

43,300

285,000

25,000

51,400;

35,000!

89,400

283,000

114,400

4,000

60,000:

1

80,000

260,000

100,000

40,061

80,000

1

4,000

75.000

35.000

i

110,000
30,000

i

32

Statsutskottets utlåtande iVr 2.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

13

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-

''

vila statsförvaltningen, förslagsanslaq ..............

* 5,000

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

*1,000,000

slaqsanslag .....................................

Säger för diverse

658,061

1,855,000

Summa

9,164,274

3,586,326

Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm. Isaae Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag. 1924.