Statsutskottets utlåtande Kr VIO.
1
yr 130.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1924 kl. 3 e. in.
Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring i planen för ämbetsbyggnaden
å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 9 maj 1924 avlåten proposition (nr 221), vilken
hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva
sådan utvidgning i byggnadsplanen för ämbetsbyggnaden å tomten
nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm, som i statsrådsprotokollet förordats.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Enligt av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 mars 1924 framlagt förslag
till förändrad disposition av nybyggnaden i kvarteret Murmästaren vid
Hantverkargatan å Kungsholmen i Stockholm, vilket förslag innefattar vindsvåningens
inredning till ämbetslokaler, skulle byggnadsstyrelsen erhålla
hela våningen tre trappor upp, omfattande sammanlagt 59 tjänsterum eller
samma antal rum, som styrelsen för närvarande disponerade. Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt skulle erhålla 31 rum i våningen 4 trappor
upp och 20 rum i den nyinredda våningen 5 trappor upp jämte bibliotek och
förrådslokaler eller sammanlagt 55 rum. Rikets allmänna kartverk skulle för
sin ekonomiska avdelning erhålla 37 rum i våningen 4 trappor upp samt för
sin geodetiska avdelning 20 rum i våningen 5 trappor upp jämte erforderligt
vindsutrymme eller sammanlagt 57 rum. I övrigt hade, enligt vad byggnadsstyrelsen
framhållit, icke vidtagits några ändringar beträffande den av styrelsen
tidigare föreslagna dispositionen av ifrågavarande nybyggnad. Enligt vad
som från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställts i utsikt skulle emellertid
detta ämbetsverk kunna av de för detsamma tidigare föreslagna lokalerna i
våningen 2 trappor upp till byggnadsstyrelsen avstå ett utrymme intill 45
kvadratmeter, som vore erforderligt såsom arkivlokal för byggnadsstyrelsens
stadsplanebyrå. I bottenvåningen och våningen en trappa upp skulle, såsom
tidigare förutsatts, skolöverstyrelsen erhålla lokaler.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Frågan om beredande av tillfredsställande lokaler för byggnadsstyrelsen
har sedan flera år tillbaka stått på dagordningen, och åtskilliga förslag till
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 60 höft. (Kr 130—132.) 1154 24
2
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
dess lösande hava framkommit. Särskilt må nämnas det av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 13 september 1923 framlagda förslaget om iordningställande
för ändamålet av den staten tillhöriga fastigheten Fredrikshov i
Stockholm, vilket förslag beräknades draga en kostnad av 595,000 kronor.
Av skäl, som i årets statsverksproposition angivits, ansåg jag mig emellertid
ej kunna tillstyrka, att framställning i ämnet avläts till årets riksdag.
Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att genom inredandet
av tjänsterum å vinden till nybyggnaden i kvarteret Murmästaren möjlighet
vinnes att i byggnaden inrymma, förutom de ämbetsverk, som redan tidigare
tänkts dit förlagda, jämväl byggnadsstyrelsen. Otvivelaktigt tala åtskilliga
skäl för en dylik lösning. Emellertid torde det ej vara nödvändigt
att i förevarande sammanhang taga definitiv ställning till byggnadsstyrelsens
lokalfråga, vilken fråga i samband med styrelsens organisation är föremål
för utredning genom byggnadsstyrelsesakkunniga. Oavsett huru ämbetslokalerna
i nybyggnaden komma att disponeras, kan nämligen det rum stillskott,
som genom det föreslagna inredningsarbetet vinnes, beräknas bliva behövligt
för nedbringande av antalet för statsverkets behov förhyrda tjänstelokaler i
Stockholm. I detta hänseende torde få hänvisas till den utredning rörande
lokalbehovet, som år 1921 framlagts i samband med frågan om anordnande
av en ritningstävlan rörande nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli (1921 års
tilläggsstat, sjätte huvudtiteln, punkt 9).
För närvarande uppgår antalet genom byggnadsstyrelsen förhyrda för statsverket
behövliga tjänsterum i Stockholm till omkring 650. Härtill komma
vissa genom andra myndigheter avslutade förhyrningar, omfattande cirka
370 rum.
Förslaget om vindens inredande till tjänsterum får emellertid anses utesluta
möjligheten för riksarkivet att i denna byggnad vinna ökat arkivutrymme.
Riksarkivet synes nämligen icke vara betjänt med allenast de utrymmen
i källarvåningen, som skulle kunna ställas till förfogande, då dessa
utrymmen äro för små för att det skulle bliva för ämbetsverket ändamålsenligt
att där placera den för arkivaliernas skötsel erforderliga personalen.
Härtill kommer, att behov av ifrågavarande källarutrymmen kan tänkas uppstå
för de myndigheter, som enligt föreliggande förslag skulle inrymmas i
byggnaden. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag om inredande av
lokaler för riksarkivet i förutvarande straffängelset i Stockholm, har emellertid
någon lättnad vunnits i riksarkivets lokalfråga. Med hänsyn till den
jämförelsevis ringa kostnadsskillnaden synes det jämväl mera ekonomiskt
att i största möjliga utsträckning utnyttja ifrågavarande nybyggnad för ämbetslokaler
än att därstädes bereda de ifrågasatta utrymmena för riksarkivet.
Enligt verkställda beräkningar skulle arbetena med vindens inredande till
tjänstelokaler inrymmas inom den av byggnadsstyrelsen i augusti 1923 för
byggnaden angivna totalkostnaden, 3,400,000 kronor. Denna kostnadssiffra
innebär i jämförelse med den i årets statsverksproposition beräknade kostnaden,
3,200,000 kronor, en ökning med 200,000 kronor. Denna kostnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
3
ökning är emellertid ej enbart att hänföra till den föreslagna vindsinredningen
utan jämviil beroende på ökade byggnadskostnader för företaget i
dess helhet i anledning av det träffade avtalet i byggnadskonflikteu.
Enligt den fastställda planen innehåller nybyggnaden en nyttig golvyta
av omkring 7,400 kvadratmeter. Kostnaden för kvadratmeter skulle enligt
de senaste beräkningarna bliva omkring 43ö kronor. Genom vindens inredande
till tjänstelokaler skulle den nyttiga golvytan komma att ökas till
cirka 8,790 kvadratmeter, under det kostnaden för kvadratmeter skulle komma
att minskas till omkring 390 kronor.
Ur estetisk synpunkt torde förslaget icke vara ägnat att väcka betänkligheter.
I motsats till 1921 års alternativförslag innebär föreliggande förslag
icke någon höjning av taklisten utöver den författningsenliga höjden utan
allenast en mindre höjning av takkonstruktionen, vilken förändring knappast
torde komma att inverka på byggnadens utseende.
På grund av vad sålunda anförts finner jag förslaget om vindens inredande
till tjänsterum böra komma till utförande. Ett bifall bärtill medför
icke behov av ytterligare medel för budgetåret 1924—1925. Då det emellertid
för arbetenas fullföljande är nödvändigt, att byggnadsstyrelsen snarast
möjligt erhåller besked i föreliggande fråga, torde densamma redan nu böra
underställas riksdagen.»
Med hänsvn särskilt till de ökade möjligheter att rationellt använda utrymmet
inom nybyggnaden, som för en jämförelsevis ringa kostnad skulle
vinnas genom ifrågavarande ändringsförslag, får utskottet tillstyrka förslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva sådan utvidgning i byggnadsplanen
för ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren
i Stockholm, som i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 9 maj 1924 förordats.
Stockholm den 30 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist,J. G.
Wallés, J. Jeansson, C. I. Asplund, A. R. Rooth och I. Bergman i Tännäs;
från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, A. Wiklund, O. H.son Waldén,
C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
j Jönsson i Revinge, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E.
Andersson i Prästbol, B. F:son Holmgren och O. Osberg.
Utskottets
yttrande.