10

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

Nr 103.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1924 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till grunder för dyrtidstillägg under ecldesiastikåret 1924
—1925 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra
ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emeritilöner jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr
182, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de av departementschefen
i nämnda statsrådsprotokoll förordade allmänna grunderna för
beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 till de prästmän,
som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående
krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie
präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i lagen
den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr P. Pehrsson i Göteborg väckt motion, nr 417, däruti
hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 182
måtte för sin del besluta, att dyrtidstilläggen under ecklesiastikåret 1924—
1925 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt
kontraktsprostar och visssa ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emeritilöner måtte fastställas att utgå efter samma grunder, som gälla
för ecklesiastikåret 1923—1924.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

De nu gällande grunderna för utgående av dyrtidstillägg till ifrågavarande
prästerliga befattningshavare äro till sina huvuddrag följande.

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

11

Till de i tjänst varande prästmännen utgår nu dyrtidstilläggct under form av
procentuellt tillägg, utgörande 33 procent av de med befattningen i fråga
förenade kontanta avlöningsförmånerna, dock högst å 7,800 kronor, varjämte
till befattningshavare, vilken vid ingången av ecklesiastikåret 1923 1924 på

grund av försörjningsplikt underhöll barn under 16 års ålder, utgår ett fast
tillägg av 60 kronor för år räknat för varje dylikt barn, s. k. barntillägg.

Till innehavarna av prästerliga emeritilöner utgår nu dyrtidstilläggct med dels
ett belopp, bestämt i förhållande till ett för varje kvartal gällande grundtal,
procentuellt tillägg, dels barntillägg, dels ock ett för varje kvartal lika belopp,
fast tillägg. Det procentuella tillägget utmätes efter enahanda grunder som
dyrtidstillägget till statens icke nyreglerade pensionärer med tillämpning av
så kallad glidande skala. Barntillägget utgår till innehavare av emeritilön,
vilken vid ecklesiastikårets ingång på grund av försörjningsplikt underhöll
barn under 16 år, med 15 kronor för kvartal och varje sålunda underhållet
barn, dock med iakttagande av viss begränsning.

Härjämte äger Kungl. Maj:t enligt av riksdagen lämnat bemyndigande att,
därest det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg
utgår, blir föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande
prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

I proposition nr 5 har Kung. Maj:t framlagt förslag till ändrade grunder
för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I anslutning
härtill är det förslag uppgjort, som innefattas i nu förevarande
proposition angående dyrtidstillägg åt prästerliga befattningshavare för ecklesiastikåret
1924—1925. Beträffande statstjänstemannen föreslår Kungl. Maj:t för
befattningshavare vid oreglerade verk ett fixt procenttal av 33. Då enligt nu
gällande grunder dyrtidstilläggen åt i tjänst varande befattningshavare skulle
vid eu antagen indexställning av 175 utgå efter 37 procent, innebär Kungl.
Maj:ts förslag eu nedsättning av procenttalet med 4 enheter. Denna nedsättning
är avsedd att drabba endast de procentuella tilläggen. Med hänsyn
härtill har det ansetts skäligt, att avståndet emellan statstjänstemannens
och prästernas dyrtidstillägg ytterligare något minskas, förslagsvis till 3
procent, det vill säga samma skillnad, som fastställdes att gälla för ecklesiastikåret
1918—1919, då prästernas procentuella dyrtidstillägg utgjorde 30
procent, under det att statstjänstemannens procenttuella tillägg för år 1918
uppgick till 33 Va procent. För ecklesiastikåret 1924—1925 har sålunda prästernas
dyrtidstillägg ansetts böra utgå med 30 procent av avlöningsbeloppet.
Någon annan ändring skulle icke ifrågakomma i förhållande till nuvarande
grunder.

I fråga om grunderna för dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga emeritilöner
skulle enligt förslaget någon annan ändring icke vidtagas än att
det procenttuella tillägget skulle fixeras till 33 procent.

För statstjänstemännens vidkommande har riksdagen numera beslutit, att de
för budgetåret 1923—1924 gällande dyrtidstilläggsgrunderna skola gälla även för

12

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

budgetåret 1924—1925. I anslutning härtill skulle för de i tjänst varande
prästmännen dyrtidstilläggsgrunderna för ecklesiastikåret 1924—1925 bliva
desamma som för nästföregående ecklesiastikår. Riksdagen har i fråga om
statstjänstemannens dyrtidstillägg utgått från ett medelindex av 173. Vid en
dylik indexställning skulle dyrtidstilläggen utgå efter 36 procent. Utgår man
vidare från samma skillnad mellan statstjänstemannens och prästernas dyrtidstilläggsprocent,
som departementschefen tänkt sig, det vill säga 3 procent,
skola prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1924—1925 beräknas
komma att utgå med 33 procent av avlöningsbeloppet. Jämväl i övrigt
anser utskottet nuvarande dyrtidstilläggsgrunder böra gälla för det ecklesiastikår,
varom nu är fråga. Vidare bör, i analogi med vad som medgivits
för det gångna ecklesiastikåret, Kungl. Maj:t bemyndigas att, därest det
grundtal, i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår, blir
föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen
utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning.

Innehavare av prästerliga emeritilöner böra enligt utskottets mening, liksom
hittills skett, även för ecklesiastikåret 1924—1925 bliva i nu förevarande
hänseende i möjligaste mån likställda med pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst i motsvarande pensionsläge.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet lämnar kyrkofonden tillgång till
bestridande av de ökade utgifter, som kunna bliva eu följd av utskottets
ovan angivna förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och herr Pehrssons ovanberörda motion,

a) godkänna de av utskottet härovan angivna allmänna
grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret
1924—1925 till de prästmän, som finnas omförmälda i
lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra
ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner
ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående
dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i
förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår,
blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst
varande prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå
skälig jämkning.

Stockholm den 23 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Närvarande: se under utlåtandet nr 99.

Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

241674