Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1924 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

bo) Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925
har Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen
till handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att
till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det
ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av
14,172 kronor.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret 1923—1924
uppfört ett extra anslag av enahanda belopp som det nu äskade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 14,172 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, med godkännande
av det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslaget
till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med den 1
juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium,
nu 514,420 kronor, med 10,000 kronor till 504,420 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 2—5 i statsrådsprotokollet.

'' Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. C> sand. 10 käft. (Nr 10.)

Departementet»
verksamhet.

Ii M

Kommen kollegium.

[2.1

i

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 är det ordinarie förslagsanslaget
till kommerskollegium upptaget med 514,420 kronor, varjämte för sagda
tid till förstärkning av kollega arbetskrafter anvisats ett extra anslag av
89,000 kronor. Motsvarande anslag för år 1922 slutade å respektive 529,420
och 138,200 kronor.

Den av 1923 års riksdag godkända ordinarie staten för kommerskollegium

har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 407,920

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in. » 95,000

Förslagsanslag kronor 514,42(1.

Enligt departementschefens nu föreliggande förslag skulle staten för
kommerskollegium för budgetåret 1924—1925 erhålla följande lydelse:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 407,920

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. in. » 85,000

Förslagsanslag kronor 504,420.

Vid jämförelse med den för innevarande budgetär fastställda staten
innebär sålunda departementschefens förslag en minskning av anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. med
10,000 kronor. Denna minskning har ansetts kunna åvägabringas genom
inskränkning av personalen å kollega administrativa byråer samt verkets
statistiska avdelning.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över liandelsärenden
den 2 januari 1924 förordade förslaget till stat
för kommerskollegium, att tillämpas från och med den
1 juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till
kommerskollegium, nu 514,420 kronor med 10,000 kronor
till 504,420 kronor.

Kommer skollegii
verksamhet.

[3.1

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till upprätthållande
av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 58,400 krohor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—13 i
statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

3

Såsom förut omnämnts, bär i riksstaten för budgetåret 1923—1924, utöver
det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium, till förstärkning av
kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 89,000 kronor.

Nämnda anslag är, på sätt framgår av den till 1923 års riksdag avlåtna
statsverkspropositionen, punkt 5 under tionde huvudtiteln, samt riksdagens
.skrivelse nr 10 A, avsett att användas dels till bestridande av avlöningar,
uppgående till ett sammanlagt belopp av 61,650 kronor, å vissa i fråga
om arbetsuppgifter med ordinarie tjänster jämförliga befattningar av sådan
art, som avses i 43 § av kungörelsen den 31 december 1921 med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, (nr 778), dels
ock, till ett belopp av 27,350 kronor, till vikariatsersättningar samt till
avlönande av extra ordinarie tjänstemän m. m. inom de å extra stat inrättade
avdelningarna av kollegium.

Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Maj:t den 1 juni 1923
meddelat närmare beslut, därvid Kungl. Maj:t förklarat, ej mindre att
inom kommerskollegium skulle tillsvidare under budgetåret 1923—1924
vara inrättade en upplysningssektion å handelsbyrån och en fartygsinspektionsbyrå,
än även att hos kollegium Unge tillsvidare under samma tid
anställas icke-ordinarie befattningshavare med lön enligt vederbörande löneplan
på sätt av följande sammanställning framgår:

Befattning;

A kamrerar- och kassakontoret:

Ett kvinnligt kanslibiträde...................................................

Å handelsbyråns upplysningssektion :

En byrådirektör ..................................................................

Ett kvinnligt kanslibiträde................................................

kitt kvinnligt kontorsbiträde .................................................

A statistiska hyråns avdelning för »Kommersiella
meddelanden»:

En aktuarie ......... ................................................................

Avdelning
och lönegrad

C 3.

B 18
C 3
C 2.

B 13.

A industribyrån:

För handläggning av ärenden angående kraftlednings- och vattenkraftslånefonderna
:

En förste byråingenjör .....................................................

B 15

Ett kvinnligt kontorsbiträde ...........................................

............... C 2,

A fartygsinspektionsbyrån:

En byråchef .........................................................................

B 20

En förste byråinspektör........................................................

B 15

En byråinspektör ................................................................

B 13

En kvinnlig kontorsskrivare............................................

.............. C 5

Två kvinnliga kontorsbiträden............................................

.............. C 2.

4

Statsutskottets utlåtande AV 10.

Tillika har Kung!. Makt bemyndigat kommerskollegium att av det av
riksdagen sålunda anvisade anslaget använda vad som, med iakttagande
av största möjliga utgiftsbegränsning, kunde vara erforderligt till avlöning
åt ovan omförmälda befattningshavare ävensom till vikariatsersättningar
under ledighet för samma befattningshavare samt till avlöning åt amanuenser
och övriga extra ordinarie tjänstemän och tillfälliga biträden å kollega
handelsbyrås upplysningssektion och fartygsinspektionsbyrå.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle för
budgetåret 1924—1925 kommerskollegii ordinarie arbetskrafter förstärkas
med från extra anslagsmedel avlönade befattningshavare till det antal, i
den lönegrad och med den begynnelseavlöning, som framgår av nedanstående
tabell:

B e I a t t n i n g

Avdelning

och

Begynnelse

avlöning

lönegrad

Kronor

A kamrerar- och kassakontoret:

Ett kvinnligt kanslibiträde ..............................

.............. C 3

2,436

A industribyråns elektriska sektion:

En förste byråingenjör......................................

............. B 15

7,212

Ett kvinnligt kontorsbiträde...............................

.............. C 2

2,040

Å förtygsinspektionsbyrån:

En byråchef .......................................................

.............. B 20

10,020

En förste byråinspektör ......................................

B 15

7,212

En byråinspektör ..............................................

.............. B 13

6,048

En kvinnlig kontorsskrivare............................

............. C 5

3,018

Två kvinnliga kontorsbiträden .......................

.............. C 2

4,080

Summa begynnelseavlöning kronor 42,06(5.

Utöver nyssnämnda belopp, 42,056 kronor, skulle enligt Kungl. Maj:ts
förslag erfordras en anslagspost till vikariatsersättningar vid ledighet
för vissa av ovannämnda befattningshavare, till beredande i förekommande
fall av författningsenligt stadgade avlöningsförhöjningar för befattningshavarna
i fråga samt till avlönande av amanuenser m. in., vilken post ansetts
böra bestämmas till ett belopp av 16,350 kronor, men som för jämnande
av anslagets slutsumma föreslagits till upptagande med 16,334
kronor.

Att märka är emellertid, att Kungl. Maj:t i avbidan på de organisationsändringar
och därav eventuellt föranledda anslagssänkningar, som
i särskild proposition komme att föreslås beträffande den kommersiella
informationsverksamhetens ordnande, ansett lämpligt, att under
punkt 4 i statsrådsprotokollet tillsvidare för kommerskollegii upp -

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

lysningssektion beräkna enahanda anslå sabel opp, som för närvarande
vore avsett för densamma.

Då utskottet funnit sig böra tillstyrka Kung!. Maj:ts under förevarande
punkt framlagda förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till upprätthållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 58,400 kronor.

4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för kommersRollegii
upplysningssektion (punkt 4) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen -

anmäla.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ( punkt 7)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 6,048 kronor.

6:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) far utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid
inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 12,096 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till anordnande
av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 198,450 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 21—23
i statsrådsprotokollet.

Till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet har riksdagen
för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag av 217,720
kronor att användas enligt i huvudsak följande fördelning:

K om* lerslå
o lUgi i upplysningssektion.

[4-1

Arvode de eu
assistent vid
språng ämnes
inspektionen.

17.]

Arvoden åt i cd

assistenter
vid inspektionen
över
elektriska
anläggningar
för belysning
eller a> betsöverföring.

[9.] ''

Förhandskoutroll
å fartygs
sjövärdighet.

lio.l

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Arvoden till 6 förste fartygsinspektörer å 5,950 kronor kronor 35,700

» » 18 andre » å 3,600 » » 64,800

Ortstillägg till i Stockholm stationerade fartygsinspektörer,
andre fartygsinspektören i Luleå och andre far tygsinspektören

i Umeå ....................... . ............ ..1......... 1,600

Rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna » 58,170

Rrsättning för skrivmaterialier, lokalhyra och andra kontorskostnader
åt fartygsinspektörerna, kostnaderna för

överdragskostymer inberäknade.............................. » 26,250

Ersättning till skrivhjälp åt fartygsinspektörerna ........... » 11,200

Ersättning till vikarier för fartygsinspektörerna ............... » 2,000

Sakkunniga biträden vid förrättningar inom- Sverige ..... » 1,000

Ersättning för sakkunnig extra arbetshjälp ........................ » 17,000

Summa kronor 217,720.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om anslag till den lokala
förhandskontrollen för budgetåret 1924—1925 hava kostnaderna härför

beräknats på följande sätt:

Arvoden till 6 förste fartygsinspektörer å 5,950 kronor kronor 35,700
» » 18 andre » å 3,600 » » 64,800

Ortstillägg till i Stockholm stationerade fartygsinspektörer,
andre fartygsinspektören i Luleå och andre fartygsinspektören
i Umeå ................. » 1,600

Rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna » 50,000

Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyra och andra kontorskostnader
åt fartygsinspektörerna, kostnaderna för

överdragskostymer inberäknade......................... » 23,850

Ersättning till skrivhjälp åt fartygsinspektörerna .............. » 11,200

» » vikarier för fartygsinspektörerna............... » 2,000

Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige........ » 1,000

Ersättning för sakkunnig extra arbetshjälp ........................ » 8,300

Summa kronor 198,450.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till anordnande av förhand skontroll
å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 198,450 kronor.

Navigation*- 8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att, med godakoioma.
kännande av ny stat för navigationsskolorna i riket att tillämpas från
och med den 1 juli 1924, sänka det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,
nu 178,645 kronor, med 10,145 kronor till 168,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24—27 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Det ordinarie anslaget till navigationsskolorna är i riksstaten för budgetåret
1923—1924 upptaget med 178,645 kronor. Av detta anslag äro
enligt den för navigationsskolorna gällande staten 86,300 kronor avsedda
till löner åt föreståndare och ordinarie lärare, 67,770 kronor till arvoden
åt extra lärare, 9,850 kronor till höekers, undervisningsmateriels och andra
inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. in., 10,525 kronor till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden
in. in. och 1,200 kronor till arvode åt en examensförrättare i l:a
och 2:a maskinistklasserna, varjämte till Kungl. Maj:ts disposition ställts
ett belopp av 3,000 kronor.

TTtöver det ordinarie anslaget har under en följd av är för beredande
av ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning
å extra stat anvisats ett särskilt anslag, vilket för innevarande budgetår
är upptaget med ett belopp av 3,800 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen av ordinarie anslaget
till navigationsskolorna är föranledd dels av indragning av 3:dje maskinistklassen
vid navigationsskolan i Malmö och en av de vid Stockholms navigationsskola
inrättade tvenne 2:a maskinistklasserna, dels ock av ifrågasatt
minskning ej mindre av den i staten för navigationsskolorna ingående
anslagsposten till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m. från
10,525 kronor till 9,000 kronor än även av den till Kungl. Maj:ts disposition
ställda anslagsposten å 3,000 kronor till 1,010 kronor.

För beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning
och belysning har Kungl. Maj:t under nästföljande punkt äskat ett
anslag; å 2,800 kronor.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för navigationsskolorna
har icke givit utskottet anledning till erinran, och har utskottet likaledes
ansett sig böra tillstyrka anvisandet av det av Kungl. Maj:t för beredande
av ytterligare medel till ifrågavarande skolors uppvärmning och belysning
äskade anslaget. Återkommande till detta anslag under nästföljande punkt
får utskottet alltså nu hemställa,

att riksdagen må, med godkännande av stat för navigationsskolorna
i riket av den lydelse, bilaga A vid
detta utlåtande utvisar, att tillämpas från och med den
1 juli 1924, sänka det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,
nu 178,645 kronor, med 10.145 kronor
till 168,500 kronor.

9:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) och under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, får utskottet
hemställa,

Utskottets

yttrande.

Ytterligare
medel för
närig itxonsskolomas

uppvärmning
och belysning

tf avig atio nslär
arkurs e ».

[13.]

Ålderstillägg
fOr personalen
vid undervisningsanstalt
er
för sjöfart.

[14.]

hot»- och fyrin
rättning en.

[16.]

Säkerhetsanstalter
fölsto
farten.

[17.]

3 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel
till navigationsskolornas uppvärmning och belysning ä
riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 2,800 kronor.

10:o) I enlighet med Kuugl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 13)
hemställer utskottet,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1924—
1925 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
navigationslärarkursen utan angivet belopp.

ll:o) Kuugl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter
för sjöfart, nu 11,000 kronor, med 12,000 kronor till 23,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag är
föranledd av att den sammanlagda årliga summa, som i ålderstillägg utbetalas
till ifrågavarande personal, för närvarande utgör 23,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter
för sjöfart, nu 11,000 kronor, med 12,000 kronor
till 23,000 kronor.

12:o) I fråga om Kuugl. Maj:ts förslag angående anslag till lots- och
fyrinrättningen (punkt 16) har utskottet i punkt 1 av sitt utlåtande nr 18
redan yttrat sig.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har emellertid denna
punkt återförvisats till utskottet för ny behandling.

Med anledning härav avgiver utskottet i särskilt utlåtande denna dagförnyat
yttrande rörande berörda anslag; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

13:o) Beträffande Kungl. Majrts förslag rörande anslag till säkerhetsanstalter
för sjöfarten m. m. (punkt 17) har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet velat här

erinra.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) ,vgtitrérings

dels besluta, att den vid avlöningsreglementet för befattningshavare verket.
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila stats- [18.]
förvaltningen, fogade tjänsteförteckningen må, vad patent- och registreringsverket
angår, från och med den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade

utseende:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

Generaldirektör...................................................................................... A 3

Byråchefer ......................................................................................... B 20

Byrådirektörer ..................................................................................... B 18

Förste byråingenjörer B 15

Bibliotekarie........................................................................................ B 15

Sekreterare ................................................................................................ B 15

Byråingenjörer ........................................................................................ B 13

Kassör och räkenskapsförare .......................................................... B 13

Registrator ........................................................................................ B 13

Notarier .................................................................................................... B 13

Kontorsskrivare, kvinnlig...................................................................... C 5

Kanslibiträden, kvinnliga...................................................................... C 3

Kontorsbiträden, kvinnliga C 2

Skrivbiträden, kvinnliga........................................................................... C 1

Förste expeditionsvakt.......................................................................... B 3

Expeditionsvakter ................................................................................. B 1;

dels från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos patent- och registreringsverket på följande sätt:

Ikfattningshavare. Avlöningsgrad..

1 generaldirektör ................................................................................. A 3

6 byråchefer ...................................................................................... B 20

19 byrådirektörer................................................................................... B 18

4 förste byråingenjörer........................................................................ B 15

1 bibliotekarie..................................................................................... B 15

1 sekreterare ....................................................................................... B 15

5 byråingenjörer .................................................................................. B 13

l kassör och räkenskapsförare............................................................. B 13

1 registrator........................................................................................... B 13

4 notarier ............................................................................................... B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig ............................................................... C 5

K kanslibiträden, kvinnliga.................................................................... C 3

15 kontorsbiträden, kvinnliga................................................................ C 2

2 skrivbiträden, kvinnliga................................................................ C 1

l förste expeditionsvakt ....................................................................... B 3

5 expeditionsvakter............................................................................... B 1;

in

Statsutskottets utlåtande År 10.

dels ock, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och
med den 1 juli 1924, minska det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet, nu 936,000
kronor, med 14,800 kronor till 921,200 kronor,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 48—59 i
sta tsråd »protokoll et.

T riksstaten för budgetåret 1923—1924 är det ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet
upptaget med 936,000 kronor, att direkt utgå av patent- och varumärkessamt
registreringsavgifters medel.

Den av riksdagen godkända staten för patent- och registreringsverket

har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ...................................................................................... kronor 509,000

Vikariatsersättningar samt avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. in., förslagsvis beräknade till ...... » 138,000

Renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis beräknat till » 89,100

Böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m., efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter och dylikt, förslagsvis beräknat
till ........................................................................ » 179,860

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis beräknade till » 15,000

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, förslagsvis
beräknat till......................................................... » 3,200

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ......................................................................................... » 1,840

Reservationsanslag kronor 936,000,

att direkt utgå av patent- ocli varumärkes- samt registreringsavgifters
medel.

Vid bifall till det av departementschefen nu förordade förslaget till ny stat
för patent- och registreringsverket skulle följande i staten ingående anslagsposter
sänkas, nämligen posten för avlöningar till ordinarie tjänstemän till
505,600 kronor, posten till vikariatsersättningar samt avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. till 128,000 kronor, posten för renskrivning
och skrivmaterialier m. m. till 75,000 kronor och posten för återställda registreringsavgifter
till 12,000 kronor. Å andra sidan skulle posten för pensioner
åt avskedade tjänstemän höjas till 17,540 kronor, under det att posterna för

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

inköp av böcker och tidskrifter m. m. samt till bidrag'' till patentunionens
internationella byrå i Bern skulle upptagas med oförändrade belopp.

Den av departementschefen förordade nedsättningen av anslagsposten för
avlöningar till ordinarie tjänstemän är föranledd dels av ifrågasatt indragning
av en förste byråingeniörstjänst, dels av föreslagen nedflyttning av
föreståndarebefattningen för varumärkesgranskningen från lönegraden B 13
till lönegraden C 5, dels ock av ifrågasatt utbyte av två va kanta kontorsbiträdesbefattningar
(lönegrad C 2) mot två skrivbiträdesbefattningar (lönegrad
C 1). Den minskning av anslagsbeloppet, som på grund av berörda
förslag skulle kunna vidtagas, neutraliseras emellertid i viss mån av det
ökade medelsbehov, som föranledes av på avlöningsreglementet grundad uppflyttning
av en del befattningshavare i högre löneklasser. Minskningen av
anslagsposten ifråga har sålunda, såsom av det ovanstående framgår, begränsats
till 3,400 kronor.

Vad angår anslagsposten till vikariatsersättningar samt avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., har nedsättningen av denna post sin grund
i verkställd indragning av en kvinnlig biträdesbefattning samt ifrågasatt
ytterligare indragning av personal.

Vidkommande härefter anslagsposterna för renskrivning och skrivmaterialier
in. m. samt för återställda registreringsavgifter hava dessa föreslagits till
reducering med hänsyn till bland annat de faktiska utgifterna å posterna
ifråga.

Vad slutligen beträffar det i staten upptagna anslaget a i,840 kronor till
pensioner åt avskedade tjänstemän» är den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen
av detta anslag föranledd av, att under nu löpande budgetår tre
ordinarie befattningshavare väntas avgå med ett sammanlagt pensionsbelopp
av omkring 15,700 kronor.

De förslag i skilda hänseenden, som under förevarande punkt förelagts
riksdagen, har utskottet funnit sig böra tillstyrka och får utskottet alltså
hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att den vid avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, fogade
tjänsteförteckningen må, vad patent- och registreringsverket
angår, från och med den 1 juli 1924 erhålla
följande ändrade utseende:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

Generaldirektör......................................................... A 3

Byråchefer ............................................................. B 20

Byrådirektörer ......................................................... B 18

Förste byråingenjörer..................... B 15

r

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattningshavare.

Avlöniugsgrail.

Bibliotekarie

..................... B

15

Sekreterare ........................................

B

15

Byråingenjörer...................................

..................... B

13

Kassör och räkenskapsförare

...................... B

13

Registrator ........................................

..................... B

13

Notarier................................................

.................... B

13

Kontorsskrivare, kvinnlig

.................... C

5

Kanslibiträden, kvinnliga

...................... C

3

Kontorsbiträden, kvinnliga

.................... C

2

Skrivbiträden, kvinnliga

......................C

1

Förste expeditionsvakt

..................... B

3

Expeditionsvakter ..............................

.................. B

It

b) från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos patent- och registreringsverket
på följande sätt:

Befattningshavare.

Avlöningsgrad

1 generaldirektör.......................

...................... A

3

6 byråchefer

................... B

20

19 byrådirektörer

....................... B

18

4 förste byråingenjörer

....................... B

15

l bibliotekarie................................

...................... B

15

1 sekreterare ...............................

....................... B

15

5 byråingenjörer ...........................

................. B

13

1 kassör och räkenskapsförare

....................... B

13

1. registrator ............................

....................... B

13

4 notarier .......................................

........................ B

13

1 kontorsskrivare, kvinnlig

........................ C

5

6 kanslibiträden, kvinnliga

......................... C

3

15 kontorsbiträden, kvinnliga

....................C

2

2 skrivbiträden, kvinnliga

......................c

1

1 förste expeditionsvakt ..............

...................... B

3

5 expeditionsvakter........................

....................... B

1:

samt

c) med godkännande av det av

departementschefen i

statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari
1924 förordade förslaget till stat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli 1924,
minska det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet,
nu 936,000 kronor, med 14,800 kronor till 921,200
kronor,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till täckande avkostnader
för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid patent- och registreringsverket
(punkt 19) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

16:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
20) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 60 och 61) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) till bestridande av kostnaderna för den ö verståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings- m. fl.
register för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 4,000 kronor; samt

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

17:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till täckande av
kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i försäkringsinspektionen
(punkt 22) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att
dels från och Ined 1 juli 1924 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos statens provningsanstalt på följande sätt:

Befattningshavare Avlöningsgrad

1 överdirektör A 2

5 avdelningschefer .............................................................................. B 19

4 förste avdelningsingenjörer............................................................ B 15

4 avdelningsingenjörer.......................................................................... B 13

1 kassör och räkenskapsförare .......................................................... B 12

2 kontorsskrivare .................................................................................... C 5

2 laboriatoriebiträden av l:a klass ..................................................... C 5

4 » '' » 2:a » .................................................... C 4

1 kanslibiträde ...................................................................................... C 3

Dtfrtids tillägg
vid patent- och
registrering*
verket.

[19.]

Kostnader,
som föranledas
av överståthdllaräm

betets och länsstyrelsernas

befattning med
vissa slag av
registrering.

[20.]

Dyrtidstillägg
vid försäkring
naspektionen.

[22.|

Statens provnings
anstalt.

[23.1

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattningliavare

Avlöniiigsgiart

1

förste verkmästare

.................................... B 8

1

verkmästare..........................................

........................................ B 6

1

instrumentmakare ....................................

........................................ B 5

1

expeditionsvakt........................................

....................................... B 1:

dels ock, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med
den 1 juli 1924, minska det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande
av provningsanstaltens verksamhet, nu 306,500 kronor med 17,300 kronor
till 289,200 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 64—70 i
statsrådsprotokollet.

1922 års riksdag upptog i riksstaten för tiden i januari—30 juni 1923
det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av statens provningsanstalts
verksamhet med halva beloppet av den utav samma års riksdag
godkända helårsstaten för anstalten eller med 172,000 kronor, att utgå i
första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

I den till 1923 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog Kungl.
Maj:t sedermera, i samband med äskandet av anslag till upprätthållande
av anstaltens verksamhet under budgetåret 1923—1924, vissa ändringar i
den för anstalten fastställda helårsstaten, varigenom slutsumman av sagda
stat skulle, från och med den 1 juli 1923 räknat, sänkas till 306,500 krotlor.
Kungl. Maj:ts berörda förslag bifölls av riksdagen.

Den av 1923 års riksdag godkända staten för provningsanstalten har
följande utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ........................................... kronor 184,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............................................. » 42,000

Inspektörens arvode...................................... » 1,000 kronor 280,500.

Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor 11,000

» värme, förslagsanslag .......................... » 6,000

» inventarier och inventariers underhåll » 8,000

» bibliotek................................................... » 2,000

» glasvaror, förslagsanslag ..................... » 4,000

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1»

Till tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.,

förslagsanslag...................................... kronor 15,000

» laboratorieutensilier, kemikalier, materialier,
förbrukningsartiklar, provningsanordningar
m. m., förslagsanslag 5 16,000

» expenser, förslagsanslag........................ » 11,000

» försäkring av byggnader och utrustning,
underhåll av tomten in. m., förslagsanslag
........................................ -j_■»_________3,000 kronor 76,000.

Förslagsanslag kronor 306,500,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Den av departementschefen till godkännande nu föreslagna staten för
provningsanstalten är av följande lydelse:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ............................................. kronor 179,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............................................. » 35,000

Inspektörens arvode..................................... » 1,000 kronor 217,700.

Omkostiiadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor 9,000

» värme, förslagsanslag ............................ » 5,000

» inventarier och inventariers underhåll » 4,000

» bibliotek ............................................... » 2,000

» glasvaror, förslagsanslag .................... » 4,000

» tillfälliga biträden, tjänsteresor m. in.,

förslagsanslag ........................................ » 15,000

» laboratorieutensilier, kemikalier, materialier,
förbrukningsartiklar, provningsanordningar
m. m., förslagsanslag » 16,000

» expenser, förslagsanslag ..................... » 13,500

» försäkring av byggnader och utrustning,

underhåll av tomten m. va., förslagsanslag » 3,000 kronor

71,500

Förslagsanslag kronor 289,200,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Vad avlöningsstaten beträffar, innebär sålunda departementschefens förslag
en nedsättning av samtliga i densamma ingående anslagsposter med
undantag av den för arvode åt inspektören avsedda posten å 1,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag Ull
underhållande
av han
delshögskolan
i Stockholm.

[24.]

16

Vad särskilt angår anslagsposten för avlöningar till ordinarie befattningshavare,
har nedsättningen av denna anslagspost sin grund i ifrågasatt
indragning av en avdelningsingenjörstjänst i lönegraden B 13.

I fråga om omkostnadsstaten har, enligt vad av det ovanstående framgår,
å ena sidan anslagsposterna till gas och elektrisk ström, till värme
och till inventarier och inventariers underhåll ansetts kunna sänkas med
tillhopa 7,000 kronor, under det att å andra sidan posten till expenser
höjts med 2,500 kronor och övriga poster upptagits med oförändrade belopp.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit riksdagen, får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1924 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos statens provningsanstalt
på följande sätt:

Befattningshavare

Avlöningsgrad

överdirektör ........................................

...... A 2

avdelningschefer...................................

B

19

förste avdelningsingenjörer..................

B

15

avdelningsingenjörer .........................

B

13

kassör och räkenskapsförare ...............

B

12

kontorsskrivare ..................................

...... C

5

laboratoriebiträden av l:a klass

C

5

» » 2:a » ........

..... c

4

kanslibiträde ..........................................

...... c

3

förste verkmästare ................................

B

8

verkmästare ..........................................

B

6

instrumentmakare .............................

B

5

expeditionsvakt ..................................

B

1;

0

4
4

1
2
2
4
1
1
1
1
1

samt

b) med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari
1924 förordade förslaget till stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 juli 1924,
minska det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande
av provningsanstaltens verksamhet, nu 306,500
kronor, med 17,300 kronor till 289,200 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.

Handel och sjöfart.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, under förutsättning
att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till imderhållande av

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

samma skola under läsåret 1924—1925 å riksstaten för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under senare halvåret
1924 och återstående hälften under förra halvåret 1925 under villkor,
att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan komma att finnas
inrättade under hela läsåret 1924—1925.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 70—72 i statsrådsprotokollet.

Såsom bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm har
av riksdagen anslagits för vart och ett av åren 1910—1921 ett belopp av
30,000 kronor, för år 1922 ett belopp av 60,000 kronor, för första halvåret
1923 ett belopp av 30,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 ett belopp
av 50,000 kronor. I fråga om understödet för sist omförmälda budgetår
har föreskrivits, att ena hälften skulle utbetalas under senare halvåret
1923 och återstående hälften under förra halvåret 1924. Ett vid beviljandet
av samtliga ovannämnda anslag fästat villkor har varit, att vid högskolan
skulle finnas ett visst antal friplatser, för de senare åren bestämt
till 12.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter
i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till
underhållande av samma skola under läsåret 1924—
1925 å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 40,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med
hälften under senare halvåret 1924 och återstående
hälften under förra halvåret 1925 under villkor, att
minst tolv friplatser för studerande vid högskolan
komma att finnas inrättade under hela läsåret 1924—
1925.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att såsom understöd
till auktoriserade handelskammare i riket, att utgå med ett belopp
av 2,0«j0 kronor till envar handelskammare under av departementschefen
förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 24,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 75 och 76 i statsrådsprotokollet.

I anledning av en av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1916
års riksdag såsom understöd till auktoriserade handelskammare i riket på
extra stat för år 1917 ett förslagsanslag å högst 36,000 kronor, att utgå
-Bihang till riksdagens protokoll 1924. (i sand. 10 höft. (Nr 10.) 2

Statsunderstöd
till auktoriserade

handelskammare
i rikets

[26.]

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

med ett belopp av 3,000 kronor till envar handelskammare under de villkor,
Kungl. Maj:t i överensstämmelse med av riksdagen angivna grunder
kunde komma att föreskriva.

Sedan kommerskollegium avgivit infordrat utlåtande, utfärdade Kungl.
Maj:t den 15 december 1916 kungörelse (nr 599) angående auktoriserade
handelskammare, varjämte Kungl. Maj:t samma dag fastställde villkor
och bestämmelser för åtnjutande av förutnämnda av riksdagen anvisade
anslag.

Sedermera har för vart och ett av åren 1918—1922 dylikt anslag utgått
med enahanda belopp, som anvisats för år 1917; och har Kungl. Maj:t
för anslagens åtnjutande fastställt samma villkor och bestämmelser som
de för år 1917 gällande.

För år 1923 har anslaget nedsatts till 24,000 kronor, att utgå med 2,000
kronor till envar handelskammare under enahanda villkor som förut,
men med befogenhet för Kungl. Maj:t att, i fall av behov och efter närmare
utredning, något jämka på det av riksdagen dittills vid anslagets
beviljande fästade villkoret, att lägsta medlemsavgiften i statsunderstödd
handelskammare icke finge överskrida 10 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom första kammaren av herr E. A. Enhörning
väckt motion, nr 37, vari hemställts, att riksdagen ville höja anslaget till
auktoriserade handelskammare i riket för budgetåret 1924—1925 från av
Kungl. Maj:t föreslagna 24,000 kronor till 36,000 kronor, att utgå med
3,000 kronor till varje handelskammare.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Jämväl för år 1924 torde de auktoriserade handelskamrarna i riket böra
i viss utsträckning beredas understöd av statsmedel.

Vad anslagsbeloppets storlek beträffar har, såsom av statsrådsprotokollet
framgår, kommerskollegium för sin del uttalat, att redan det förut åt
envai handelskammare tillmätta beloppet av 3,000 kronor varit synnerligen
knappt och att kollegium därför vore av den meningen, att anslaget,
så snart förhållandena det medgåve, ånyo borde höjas till samma storlek,
som det tidigare under en följd av år haft. För nästkommande budgetår
har emellertid kollegium av sparsamhetsskäl icke ifrågasatt högre belopp
än som utgått för år 1923. Kungl. Maj:t har ock upptagit anslaget
för budgetåret med oförändrat belopp.

Denna Kungl. Maj:ts ståndpunkt till frågan har utskottet under förliandenvarande
förhållanden ansett sig böra biträda. Med hänsyn till de
avsevärda nedsättningar, som redan vidtagits och ytterligare måste vidtagas
såväl i anslagen till statens egna verk och inrättningar som även i

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1‘J

bidragen till enskilda, har utskottet sålunda funnit skäl icke föreligga
att å förevarande punkt gå utöver Kungl. Maj:ts, å kommerskollegii
framställning i ämnet grundade förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Enhörnings
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, såsom understöd till auktoriserade
handelskamrar i riket, att utgå med ett belopp
av 2,000 kronor till envar handelskammare under av
departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 2 januari 1924 förordade villkor, å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 24,00o kronor.

21:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 27)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 76—79) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom understöd för år 1924, på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 2 januari 1924 förordats, till svenska
handelskammare i utlandet å riksstaten för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 79—85) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1924 bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt
att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper
deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor,
såsom bidrag till föreningens verksamhet under
sistnämnda år å riksstaten för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor med skyldighet
för föreningen att såväl till chefen för handelsdepartementet
som ock till kommerskollegium avgiva

Statsunderstöd
till svenski
handels•
kammare i
utlandet.

[27.]

Bidrag t>ll
Sveriges allmänna
exportförening.

[28.]

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handel sstatistik.

[29.]

Ersättning
till sjömanshuse».

130.]

berättelse om föreningens verksamhet under år 1924
ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning
vid utgången av samma år.

23:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 29) att till täckande
av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna under år 1925 för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 85—87 i
statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål anvisat ett extra
förslagsanslag å 1,200 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd
av den svenska kronans ökade värde i förhållande till francvalutan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna under år 1925 för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra förslagsanslag
av 900 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 för ersättning till sjömanshusen anvisa ett extra
anslag av 140,oOO kronor för beredande under år 1924 åt sjömanshusen
av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets
räkning.

Beträffande uti’edningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 87—91 i
statsrådsprotokollet.

Till ersättning för sjömanshusen är för innevarande budgetår anvisat
ett extra anslag å 162,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två särskilda motioner, väckta inom andra kammaren,

den ena (nr 46) av herr O. W. Lövgren, vari yrkats, att riksdagen måtte
höja det under förevarande punkt upptagna anslaget till sjömanshusen från
av Kungl. Maj:t föreslagna 140,000 kronor med 22,000 kronor till 162,000
kronor,

och den andra (nr 234) av herr P. Pehrsson, vari hemställts, att riksdagen
måtte i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga det extra anslaget
för beredande under år 1924 åt sjömanshusen av skälig ersättning

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning
samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning till 162,OuO
kronor.

Till stöd för sitt förslag har herr Lövgren anfört följande:

»I årets statsverksproposition under tionde huvudtiteln föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen att för budgetåret 1924—1925 inknappa anslaget till sjömanshusen
från nu gällande kronor 162,000 till kronor 140,000.

Som stöd för denna inknappning av anslaget anför statsrådet Wohiin
bl. a. att: ’En sänkning av anslaget till exempelvis 140,000 kronor skulle
med hänsyn till det stora antalet sjömanshus, 47 stycken, på vilket anslaget
fördelas, endast i jämförelsevis ringa mån inverka på det till varje
särskilt sjömanshus senast beviljade understödsbeloppet och knappast behöva
föranleda någon minskning i omfattningen av den av sjömanshusen
bedrivna understödsverksamheten. Sjömanshusens kapitaltillgångar hava
nämligen, enligt vad jag från kommerskollegium inhämtat, under femårsperioden
1918—1922 i medeltal per år ökats med 2.9 procent, medan kollegium
i en år 1921 till sjömanshusen avlåten skrivelse angående normerna
för understödsutdelningen förklarat sig finna eu årlig fondermg av 2
procent nöjaktigt betryggande för den framtida verksamheten. Den ovan
ifrågasatta anslagsnedsättningen torde vid sådant förhållande kunna —
utan att behöva föranleda inskränkning av understödsverksamheten —
i mån av behov kompenseras genom en något minskad fondering''.

Nu är det ju emellertid så, att sjömanshusens inkomster huvudsakligen
utgöras av de medel, som inflyta genom att 1 procent av varje sjömans
intjänta lön tillfaller sjömanshuset. Och det måste väl betraktas som i
hög grad olämpligt att för statens administrativa verksamhet använda
dessa sjöfolkets understödsmedel.»

Den av herr Pehrsson väckta motionen är av följande lydelse:

»I propositionen angående anslagen under tionde huvudtiteln har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1924—1925 för
ersättning till sjömanshusen anvisa ett extra anslag av 140,000 kronor.
Anslaget avser att utgöra ''skälig ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra dem åvilande
uppgifter för statsverkets räkning’.

Detta anslag till sjömanshusen, vilket efter att hava utgått för vart och
ett av åren 1900—1911 med 30,000 kronor samt sedermera till och med år
1920 med 40,000 kronor per år, höjdes från och med år 1921 till 162,000
kronor.

Som bekant utöva sjömanshusen, vid sidan av bestyren för statsverkets
räkning, sedan gammalt eu synnerligen behjärtansvärd verksamhet genom
utdelande av understöd till behövande sjöfolk eller deras efterlevande
änkor och barn. Särskilt med hänsyn till sjömanshusens ifrågavarande
verksamhet synes mig den föreslagna sänkningen av deras statsanslag
icke vara befogad. Jag tillåter mig här i korthet erinra om en
del omständigheter, som synts mig böra hava mera beaktats vid de överväganden,
som lett till förslaget om anslagets sänkning.

Sjömanshusen representera eu mycket gammal institution. Verksamheten
började år 1748 genom inrättandet av Stockholms sjömanshus och
Göteborgs år 1752, varefter i rask följd tillkommo sjömanshus i flertalet
stapelstäder. Ett närmare studium av såväl motiven till det reglemente,
vilket uppgjordes i samband med sjömanshusinstitutionens tillkomst, som

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ock själva reglementets bestämmelser och handlingarna rörande tillkomsten
av de sjömanshus, som trädde det första i spåren, giver otvetydigt
vid handen, att sjömanshusens främsta uppgift var understödsverksamheten.
Den följande utvecklingen utvisar ett allt längre gående anlitande
av sjömanshusen för huvudsakligen statliga uppgifter. Omfattningen
av dessa senare uppgifter framgår därav, att densamma utan
erinran från något håll beräknats numera utgöra 75 procent av sjömanshusens
hela arbetsområde. Genom att staten under lång tid underlåtit att
i tillräcklig grad bidraga till de härav föranledda avsevärda förvaltningskostnaderna,
hava givetvis de avgifter, som särskilt sjöfolket i form
av s. k. hyresavgifter betala till sjömanshusen, till en del undandragits
det ändamål, vartill desamma äro avsedda, nämligen understödsverksamheten.
Enligt av ’1!)17 års sjömanshuskommitterade’ verkställda beräkningar
i sitt den 18 november 1919 avgivna betänkande skulle staten
blott sedan 1889 på detta sätt fråndragit sjömanshuskassorna och understödsverksamheten
ett belopp, räntor oräknade, av minst llA miljon
kronor.

Det var tydligen påpekandet härav, som föranledde 1915 års riksdag att
begära den i innevarande års proposition omförmälda undersökningen om
förhållandet mellan sjömanshusens statliga och övriga uppgifter. Jag vill
härutinnan särskilt fästa uppmärksamheten på att riksdagen i samband
därmed uttalade, att när nyssnämnda undersökning blivit verkställd,
’borde enligt riksdagens förmenande staten omedelbart till sjömanshusen
erlägga det årliga belopp, som kunde befinnas utgöra skälig ersättning
för sjömanshusens arbete för statens räkning''.

Riksdagen, som fann frågan om sjömanspensioneringen böra snarast
upptagas till förnyad behandling, uttalade samtidigt såsom sin mening,
''att förverkligandet av de önskemål, som av riksdagen’ förut ''framhållits,
nämligen ökat statsbidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader samt
utjämning och förbättring av sjömanshusens under stödsverksamhet, icke
finge fördröjas av en utredning av pensionsfrågan och densammas slutliga
lösning’.

Den begärda utredningen, som strax efteråt igångsattes, gav beträffande
beräkningen ar? förhållandet mellan sjömanshusens statliga och
andra uppgifter det resultat, jag redan här ovan angivit, varjämte den utvisade,
som ju måste hava varit att vänta, att ett bland de främsta och
nödvändigaste medlen till förbättrande och utjämnande av sjömanshusens
understödsverksamliet var, att staten ökade sitt bidrag till sjömanshusen
till ett belopp, som stode i rättvist förhållande till statens anlitande av sjömanshusen
för statliga, uppgifter.

Vid de närmare överväganden, som följde i anledning av de förslag, vari
den anbefallda utredningen resulterade, befanns, att förslagen stode i del
samband med frågan om sjöfolkspensioneringen, att de icke borde slutligt
bedömas, förrän sistnämnda fråga slutbehandlats. För att emellertid så
långt möjligt tillgodose det trängande behovet av förstärkning av sjömanshusens
möjligheter att tillfredsställande besörja understödsverksamheten
och sålunda tillmötesgå även riksdagens egna uttalade önskningar i saken
framställdes på sin tid förslaget, att riksdagen skulle anvisa ett belopp för
ändamålet, som utgjorde 75 procent av kostnaderna för det billigaste av de
två förslag rörande sjömanshusens organisation, som lorelågo, därvid, för
att riksdagen ej heller skulle behöva föregripa sitt slutliga ståndpunktstagande
vis å vis det i själva verket rätta förhållandet mellan sjömans -

Statsutskottets utlåtande Nr JO.

23

husens statliga och andra uppgifter, icke togs med i beräkning några som
helst dyrtidstillägg på de kostnadsbelopp vid förkrigsnivå, nämnda förslag
innefattade. På detta sätt tillkom det av riksdagen sedermera utan
ringaste erinran godkända anslagsbeloppet, 162,000 kronor, varom iöre
dragande departementschefen fann sig kunna göra det i årets statsverksproposition
reiererade uttalandet, att han ''av vad i ärendet förekommit
blivit övertygad om, att statsverkets kostnader icke kunde ställa sig lägre
än vad sålunda beräknats’.

Det lärer vara det sålunda ökade anslaget till sjömanshusen och de därigenom
något ökade möjligheterna att verksamt bidraga till i varje fall
understödsverksamhetens utjämnande de olika sjömanshusen emellan, som
föranlett kommerskollegium att 29 mars år 1921 utfärda de av departementschefen
antydda normerna för utdelningen av understöd. Jag kan
icke dela herr departementschefens uppfattning av innebörden av nämnda
kommerskollegii yttrande, varom i statsverkspropositionen säges, att kol
legium ''förklarat sig finna en årlig fondering av 2 procent nöjaktigt be
tryggande för den framtida verksamheten''. Jag har berett mig tillfälle att
taga del av denna skrivelse och kan av de däri använda ordalagen icke
draga samma slutsats som herr departementschefen. Det heter nämligen
däri: ''för ett framtida något så när jämnt1 besörjande av understödsverk
samheten kräves en årlig fondering av omkring 1 2 procent av kassans kapitalbehållning
vid senaste bokslut’. Av sammanhanget, vari detta uttryck
förekommer, framgår att kollegium härmed icke avsett att reglera understöden
uppåt, utan endast velat sörja för att framtiden icke skulle behöva
föra med sig regleringen av dessa nedåt, varjämte åsyftats att underlätta
den av riksdagen begärda utjämningen av verksamheten och en synnerlig
behövlig förbättring av understödens belopp. Understöden måste genomsnittligt
sett betraktas såsom allt för låga: år 1922 i genomsnitt för uuderstödstagare,
enligt vad jag inhämtat, endast omkring 73 kronor. Jag
tillåter mig vidare erinra om att anledningen till den av herr departementschefen
påtalade relativt höga fonderingen, i medeltal för åren 1918
—1922: 2.9 procent per år, uppenbarligen beror på rent tillfälliga förhållanden,
nämligen bland annat de höga inkomsterna, särskilt under år 1920,
av hyresavgifter, som sedermera i själva verket avsevärt nedgått på grund
av hyrornas alltjämt fortgående sänkning. Därtill kommer ock, att in
komsten av tonavgifter alltid iir osäker, då den är beroende av utrikessjöfartens
omfattning. Man har föga anledning antaga, att en fortsatt fondering
av 2.9 procent skulle kunna fortsättas ens med bibehållande av den
nuvarande omfattningen av understödsverksamlieten, som i stället uppenbarligen
måste tillgodoses kraftigare än hittills.

Det kan då icke te sig tillrådligt att nu företaga eu sänkning av statens
redan förut i underkant beräknade bidrag.

Jag kan i detta sammanhang icke underlåta påpeka, att de i förhållande
till penningvärdet ytterligt blygsamma understöden icke kunna anses
motsvara syftet med användningen av de utgifter, som bland annat av
sjöfolket under långa tider erlagts till sjömanshusen, och nu väsentligt
förhöjts, vilket också icke utan fog torde vara eu allmän uppfattning
inom sjöfartskretsar.

Beloppen kunna enligt vad jag erfarit för närvarande antagas utgöra i
medeltal, räknat på 10 månaders seglationstid: för fullbefaren sjöman 15
å 18 kronor, för underbefäl 25 å 40 kronor och för befälhavare 50 å 80 kronor
per år.

Kursiverat här.

24

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Även redarnas bidrag lia genom den under år 1918 genomförda höjningen
av beräkningsgrunden för tonavgifterna avsevärt ökats.

Därjämte vill jag erinra om att, frånsett understöden, sjömanshusens utgifter,
vilka år 191(5 uppgingo till 269,748 kronor, därav till avlöningar
190,193 kronor, år 1922 uppgingo till 503,761 kronor, därav till avlöningar
357,874 kronor. Någan annan avsevärd minskning å dessa än den. som
kan ske å avlöningarna genom sjunkande index, torde icke kunna förväntas.
De utdelade understöden, s. k. gratial, uppgingo, frånsett de s. k.
tillfälliga understöden, år 1916 till sammanlagt 330,060 kronor och år 1922
till sammanlagt 387,922 kronor.

Då sjömanshusens första uppgift är understödsverksamhet, torde disproportionen
vara uppenbar. Den av 1917 års sjömanshuskommitterade beräknade
andel i dessa kostnader, som skulle påvila staten, skulle alltså,
även om icke dyrtidstilläggen beräknas, för år 1922 uppgå till över 300,000
kronor. Anslaget, som nu föreslås nedsatt till 140,000, utgick samma år
med 162,000 kronor.

Det synes mig under dessa förhållanden, att den sänkning av statsunderstödet,
, som i den kungl. propositionen föreslagits, icke skulle vara tillräckligt
motiverad. Den skulle utan att ur budgetsynpunkt äga större
betydelse motverka möjligheterna för utjämnande och förbättrande av
sjömanshusens understödsverksamhet och innebära tillgodoseende av
statsintressen på bekostnad av de intressen, som ligga bakom sjöfolks och
redares avgifter till sjömanshusen.»

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört, att, då frågan om sjömanshusens omorganisation icke kunde upptagas
till prövning i sådan tid, att anslagsberäkningen för nästinstundande
statsregleringsperiod därav kunde påverkas, han ansett sig böra
utgå ifrån, att den i avseende ä statsbidraget till sjömanshusen nu tilllämpade,
mera provisoriska anordningen borde i huvudsak förbliva gällande
även i vad angår bidraget för år 1924.

Detta har emellertid synts departementschefen icke hindra, att såsom
ett led i de pågående besparingssträvandena en viss nedsättning av den
för de senaste åren utgående anslagssumman, 162,000 kronor, vidtoges.
bill sänkning av anslaget till 140,000 kronor har sålunda av departementschefen
ifrågasatts.

Till departementschefens förslag härutinnan kan utskottet emellertid
icke ansluta sig. För genomförandet av den för sjömanshusens ekonomiska
verksamhet, särskilt understödsutdelningen, fastställda planen
synes nämligen utskottet önskvärt, att de faktorer, som härå inverka, i
största möjliga utsträckning lämnas orubbade. Då, såsom ock motionsvis påpekats,
av sjömanshusens förnämsta inkomstkällor — hyresavgifter, tonavgifter,
räntor å sjömanshuskassorna och statsanslaget — hyresavgifterna
på grund av hyrornas nedåtgående måste befaras komma att under närmaste
framtiden minskas samt tonavgiftsuppbörden, vilken ju är beroende
av utrikessjöfartens större eller mindre livlighet, alltid är osäker,
synes det utskottet sålunda angeläget, att statens bidrag till sjömanshusen
för utförande av uppgifter för statens räkning icke minskas. T betraktande

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

härav och med hänsyn jämväl tagen till statens förhållande till sjömanshusen
under olika tider och det sätt, varpå syftet med sjömanshusens inrättande
därvid tillgodosetts, har utskottet alltså funnit sig böra föreslå,
att anslaget till sjömanshusen för nästkommande budgetår upptages med
samma belopp, som under senare åren anvisats.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts
förevarande förslag och med bifall till herr Lövgrens
och herr Pehrssons ovanberörda motioner å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 för ersättning till sjömanshusen
anvisa ett extra anslag av 162,000 kronor
för beredande under år 1924 åt sjömanshusen av skälig
ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas
inskrivning och redovisning samt för andra dem
åvilande uppgifter för statsverkets räkning.

25:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj-.ts därom gjorda framställning
(punkt 31) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 91—93) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk
i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 2 januari 1924
angivna grunder å riksstaten för budgetåret 1924—
1925 bevilja ett extra förslagsanslag av 35,0o0 kronor.

26:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 93) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa
till arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispachörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den
andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
33) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 94) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige för

Läkarundersökning
av
sjöfolk.

[31.]

Arveden åtivå
dispach^t sassis^nter.

[32.]

Bidrag till
uppi hållande
av internationell
patrullering
stjänst
i norra
Atlanten.

[33.]

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Rcseunderstöd
åt personer,
som
önska i främmande
länder
förvärva ökad
insikt och
skicklighet i
vad tiU bergshanteringen

hörer.

[34.]

Befrämjande
i allmänhet
av slöjderna.

[35.]

år 1924 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten
å riksstaten för budgetåret 1924—1925 bevilja
ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

28:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—
1925 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till
bergshanteringen hörer, utan angivet belopp.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med oförändrat
belopp, 8,000 kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen, nämligen:

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien

och

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 95—97 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning har 1923 års riksdag
nedsatt det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av
slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas befrämjande från 13,500
till 8,000 kronor.

Beträffande de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen till
reseunderstöd åt olika kategorier av inom industri och hantverk sysselsatta
personer hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i likhet med
vad som ägt rum å övergångsbudgeten, för budgetåret 1923—1924 upptaga
dem utan angivna belopp. I anledning av en inom andra kammaren väckt
motion, nr 91, beviljade emellertid riksdagen till reseunderstöd åt arbetare

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

27

i de särskilda näringsyrkena ett anslag av 15,000 kronor, till reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre industri ett anslag av 8,000
kronor och till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien
ett anslag av 12,000 kronor.

De av riksdagen sålunda anvisade anslagen avsågo reseunderstöd för
studiebesök på 1923 års jubileumsutställning i Göteborg; och hava anslagsbeloppen
till fullo tagits i anspråk för nyssnämnda ändamål.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft eu inom andra kammaren av herr H. Norling m. fl.
väckt motion, nr 37, vari hemställts, att riksdagen måtte i riksstaten för
budgetåret 1924—1925 upptaga de under anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet
av slöjderna» ingående reservationsanslagen med följande belopp,
nämligen:

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
med 15,000 kronor.

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri med 8,000 kronor.

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien med 5,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshantering, med 10,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag om upptagande med oförändrat belopp av det i
den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående
anslaget till manufakturernas befrämjande har icke givit utskottet
anledning till erinran, och har utskottet likaledes ansett sig böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag beträffande reseunderstöd åt de hantverkare m. fl.,
varom här är fråga. Utskottet har alltså, ehuru utskottet till fullo uppskattar
statens understödsverksamhet på nu ifrågavarande område, under
den förhandenvarande budgetära ställningen icke kunnat biträda motionärernas
yrkande.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å ovanberörda motion
i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga

a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas
befrämjande med oförändrat belopp 8,000
kronor, samt

b) de isamma anslagstitel ingående reservationsanslagen,
nämligen:

Vt skof tets
yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befrämjande
av hu*8lhjden.

[36.]

Torvinyeijbrer

in. m.

[37.]

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de
särskilda näringsyrkena,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan mindre industri,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industrien
och

reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och
praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,
utan angivna belopp.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att sänka det
ordinarie anslaget till befrämjande av husslöjden, nu 20,000 kronor, med

5,000 kronor till 15,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen i riksstaten för
budgetåret 1923—1924 upptagit det ordinarie anslaget till husslöjden —
förut 25,000 kronor för år — med 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må sänka det ordinarie anslaget till
befrämjande av husslöjden, nu 20,000 kronor, med

5,0o0 kronor till 15,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit rikdagen (punkt 37) att för budgetåret
1924—1925 anvisa

dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett
extra anslag av 29,900 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola utgå allenast
under förutsättning att hans bostadsort är Stockholm,

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500
kronor,

dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills tillämpade grunder,
av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna,
i varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag
av 3,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 99—103
i statsrådsprotokollet.

Statens torvtjänstemän utgöras för närvarande av eu förste torvingenjör
med arvode av 6,400 kronor, varav dock 400 kronor, utgörande
ortstillägg, få uppbäras allenast under förutsättning, att han är bosatt i

Statsutskottets utlåtande Nr JO.

29

Stockholm, samt tre torvingenjörer, var och eu med arvode av 4,0011 kronor.
Utöver arvodena utgå personliga ålderstillägg till förste torvingenjören
Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman,
vartdera å 1,000 kronor, samt till torvingenjörerna friherre Melcher Otto
Falkenberg och Gustaf Theodor Sjögren, vartdera å 500 kronor.

Förutom de medel, som åtgå till bestridande av de sålunda angivna
arvodena jämte ålderstillägg, sammanlagt 21,400 kronor, har för budgetåret
1923—1924 anvisats dels till reseersättning åt nämnda fyra befattningshavare
ett belopp av 12,000 kronor, dels ock till skrivhjälp åt förste
torvingenjören ett belopp av 1,500 kronor. Det sammanlagda anslagsbeloppet
till torvingenjörer å riksstaten för nu löpande budgetår utgör
sålunda 34,900 kronor, fördelat å tre anslagsposter, en å 1,500 kronor för
ovanberörda skrivhjälp, en å 3,000 kronor för förenämnda ålderstillägg
och en å 30,400 kronor för övriga utgifter.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär, att anslagsposten till
ålderstillägg höjts med 500 kronor till 3,500 kronor, under det att posten
för övriga utgifter — den egentliga avlöningsposten — nedsatts med motsvarande
belopp eller från 30,400 kronor till 29,900 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) för avlönande av en förste torvingenjör och tre
torvingenjörer ett extra anslag av 29,900 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola
utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort
är Stockholm,

b) till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra
anslag av 1,500 kronor, samt

c) till beredande, i mån av behov, efter hittills tilllämpade
grunder, av personliga ålderstillägg åt förste
torvingenjören och torvingenjörerna, i varje fall under
förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap,
ett extra anslag av 3,500 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att under av
departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet under år 1924 å riksstaten för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.

Sveriges hantverksorganisation har för åren 1913—1922 såsom bidrag
till sin verksamhet tilldelats statsunderstöd med 7,000 kronor årligen, varav

Understöd till
Sverigts hantverksorgamsatiun.

[38.]

Statsunderstöd
åt kantverkaidkare

för utbildande
av lärlingar.

[39.]

30 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

för åren 1914—1922 4,000 kronor beviljats av riksdagen å extra stat och

3,000 kronor anvisats av Kungl. Maj:t ur manufakturförlagslånefonden.
Å riksstaten för budgetåret 1923—1924 har såsom bidrag till föreningens
verksamhet under år 1923 anvisats ett extra anslag av 3,000 kronor. Något
understöd ur fondmedlen har för sistnämnda år icke tilldelats föreningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må under de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 januari
1924 angivna villkor såsom bidrag till Sveriges kantverksorganisations
verksamhet under år 1924 å riksstaten
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
av 2,500 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till statsunderstöd
för utbildande av lärlingar m. m. för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra anslag av 20,620 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 105—109
i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1923—1924
beviljat ett extra anslag av 11,540 kronor.

Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslaget, vilket begärts för beredande
av fortsatt understöd enligt fastställda bestämmelser för de årsgrupper av
lärlingar, vilkas utbildning redan påbörjats, har beräknats på följande sätt:

Lärlings-grupp
för år

Anslagets användning

Läroåret utgår under

Anslagsbehov

1921

3:dje utbildningsåret......

2: dra halvåret

21 st. ä 75 kr. 1,575

Resterande belopp........

21 v »100 » 2,100

Utlärlingspenningar ......

21 » » 20 » 420

Statspremier ...............

47 » » 100 » 4,700 kr $ 795

1922

2:dra utbildningsåret......

2:dra halvåret

40 » » 100 » 4,000

3:dje „ ......

l:sta »

35 » » 75 » 2,625

Resterande belopp.........

35 » » 100 » 3,500

Utlärlingspenningar ......

35 » » 20 » 700 » 10,825

Understöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier

kr. 19,620
.. .. lönn

Samma kronor 20,620

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställer alltså,

att riksdagen må till statsunderstöd för utbildande
av lärlingar m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 20,620 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att åt föreningen Understöd åt
för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet ^ensk^mför
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor. »töjd.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 110 och 111 i statsrådsprotokollet. [40.]

I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen
åt föreningen för svensk hemslöjd, såsom bidrag för uppehållande
av dess verksamhet, anvisat å extra stat för vart och ett av åren 1907—

1922 ett förslagsanslag, högst, å 15,000 kronor, för första halvåret 1923
ett dylikt anslag å 5,000 kronor samt för budgetåret 1923—1924 ett extra
anslag av 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000
kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att åt svenska Understöd åt
slöjdföreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet under ^föreningen.
år 1924 å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av [41J

10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 111—113
i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 har riksdagen för ifrågavarande ändamål
anvisat ett extra anslag av 12,000 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år
1924 å riksstaten för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till bedrivande
genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra reservationsanslag av 100,004 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 113—120
i statsrådsprotokollet.

I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307, med
därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, lämnade Kungl. Maj:t riksdagen eu närmare redogörelse för resultaten
av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj 1916, nr 128,
verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt företrädesvis
inriktad på upprättande av någon vetenskaplig-praktisk institution,
staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande av en planmässig
kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln
ett belopp av 150,000 kronor, därav 50,000 kronor skulle användas
till inköp av apparatutrustning, dels ock å extra stat för år 1921 under
tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kronor.

Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.

Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,
i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1920 beviljade anslaget,
godkände Kungl. Maj:t efter kommerskollegii hörande en av ingenjörsvetenskapsakademien
ingiven organisationsplan för forskningarnas bedrivande.
Vidare medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda anslag finge användas
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien därom avgivet
förslag. I detta hade akademien, under hänvisning till eu förslaget
bilagd sammanställning av »uppgifter för ett blivande svenskt bränsleinstitut»,
approximativt uppdelat anslagsbeloppet, i den mån det ej avsåg
inköp av apparatutrustning, i mindre summor för igångsättande av förberedande
undersökningar rörande några i sammanställningen upptagna
spörsmål, som akademien ansåg i första rummet höra komma under behandling.
Bland dessa märktes vetenskapliga undersökningar av företrädesvis
teknisk natur rörande torv, skiffrar och skifferprodukter samt
vedkolningsprodukter ävensom tekniskt-vetenskapliga undersökningar i
förening med upplysningsverksamhet dels i förbränningsfrågor med särskild
hänsyn till träbränslets användning, dels på ångalstringsområdet i
bränslebesparande syfte.

Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera Kungl.
Maj:t den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien användas
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet förslag,

Teknisktveten
skaplig
forskning s
verksamhet
inom kraft
och bränsle
onn å/t et.

[42.]

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

innebärande fortsättande samt i viss mån utvidgning av de under år 1920
påbörjade undersökningarna.

Även för år 1922, för första halvåret 1923 och för budgetåret 1923—1924
hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet beviljats anslag till belopp av respektive
200,000, 75,000 och 100,000 kronor, varvid bör anmärkas, att anslaget
vid 1922 års riksdag erhöll reservationsanslags natur.

Enligt de för användandet av ifrågavarande anslag av Kung!. Maj:t fastställda
planer — senast av den 20 juli 1923 — hava de igångsatta undersökningarna
av företrädesvis kemisk natur fortsatts samt i övrigt för utrönande
av möjligheterna till bränslebesparing bedrivits tekniskt-vetenskapliga
undersökningar beträffande inom industrien använda ugnstyper,
angående ångpanneeldstäder och ångalstring samt angående liushållseldstäder
och bostadsuppvärmning, varjämte visst arbete på åstadkommande
av en rationell bränslebokföring i och för minskning av framställningskostnaderna
fullföljts.

I. sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär utskottet till
behandling förehaft eu inom andra kammaren av herr A. Anderson i
Råstock väckt motion, nr 229, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för budgetåret 1923—1924 under rubriken tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet å tionde huvudtiteln
bevilja ett extra anslag å 12,000 kronor att av Kung]. Maj:t ställas
till ingenjörerna S. V. Berghs och K. E. Larssons disposition för fortsatt
försöksdrift vid i motionen omnämnd anläggning på i huvudsak samma
villkor, som av Kungl. Maj:t bestämts vid under år 1923 beviljat understöd.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Som bekant beviljade 1921 års riksdag å tilläggsstat under tionde huvudtiteln
ett extra anslag å 105,000 kronor att utnyttjas för de anläggningar
eller främjande av de experiment å våra oljeskiffrars bearbetning,
som Kungl. Maj:t efter särskild prövning därvid funnit bäst motiverade.
Detta anslag är nu förbrukat. Kungl. Maj:t har efter prövning
funnit lämpligt tilldela ingenjörerna Bergh och Larsson, vilka fullt fristående
och självständigt arbetat på denna uppgift och vilkas arbete särskilt
uppmärksammats av statsutskottet vid 1921 års riksdag, utav detta
anslag ett belopp av 40,000 kronor i två omgångar, varav 10,000 kronor år
1921 användes för beredande försök i mindre skala och 30,000 kronor år
1923 tilldelades dem för en anläggning i industriell skala för att stadfästa
och bekräfta de vid den första mindre anläggningen vunna synnerligen
goda resultaten.

Försöken i större skala hava fullföljts enligt fastställt program, och såsom
framgått av pressen och även av uttalanden av eu del statsfunktionärer,
som besökt anläggningen, hava mycket lovande resultat vunnits.
Allmänt har uttryckts tillfredsställelse över att med så relativt blygsamt
kapital, som staten beviljat för detta ändamål, ett så positivt resultat
kunnat vinnas.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. <> samt. 10 höft. Sr lo. ■’>

84

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Våra alunskiffer utgöra ju, som är allmänt bekant, förutom stenkolen
i Skåne en av Sveriges mera betydande fossila naturtillgångar, som,
om de användas till att förse landet med olja, torde räcka flera hundra
år framåt. En oljeindustri, bedriven ungefär i samma omfattning som
exempelvis den skotska skifferoljeindustrien, skulle kunna täcka en betydande
del av vårt oljebeliov och giva sysselsättning åt icke mindre än
omkring 10,000 personer.

Då samtidigt med oljan högvärdig gas utvinnes, lämplig för diverse
värmeända mål, resultera dessa nya uppslag i ett rationellt utnyttjande och
omläggande av den befintliga kalkindustrien, som f. n. endast ulnyttja r eu
obetydlig del av skiffrarna, samt kommer nedläggandet av ett relativt
ringa kapital att medföra en betydande vinst för den för jordbruket så viktiga
kalkbränningsindustrien. Eu intressant utredning över denna sak
för exempelvis Kinnekulle, där den befintliga försöksanläggningen är förlagd,
kommer att ställas till utskottets förfogande.

Den utomordentligt stora betydelse, som en inhemsk oljeindustri, förlagd
inne i landet, där rikliga transportleder, sjöar, kanaler och järnvägar finnas,
kan icke nog uppskattas, särskilt vid tillfällen, då vi genom politiska
förvecklingar 1''å de yttre förbindelserna avskurna, ävensom om man betänker,
att den nu kända mängden bergolja endast beräknas kunna räcka
en mansålder framåt och att hela världspolitiken f. n. till stor del rör sig
om behärskandet av oljefyndiglieterna.

Herrar Bergh och Larsson hava arbetat med stor försiktighet, i det att
ingenjör Bergh först företagit noggranna vetenskapliga undersökningar,
och hava båda sedan gemensamt tagit sig an den praktiska sidan av saken,
varvid utvecklingen gått från mindre till allt större och större uppgifter.

Försöksdriften vid Kinnekulle, sedan ugnen i mitten av augusti blivit
färdigställd, har endast kunnat pågå under 2 månaders tid, då vid denna
tidpunkt det dem tilldelade anslaget, fast det handhafts med största sparsamhet,
redan betydligt överskridits. Driftresultaten hava kontrollerats
av norra och mellersta Sveriges ångpanneförening, vars utlåtande likaledes
kommer att ställas till utskottets förfogande.

Då det ur flera synpunkter vore högligen önskvärt att snarast möjligt
och i samband med tidigare försök fortsätta driften utöver en längre tidsperiod
än de två månader, som den nu försiggått, så vågar jag hoppas,
att riksdagen än ytterligare må befinnas villig bevilja medel för att täcka
de direkta kostnader, utan någon ersättning för företagarna själva, som en
fortsatt drift erfordrar under cirka ett halvt års tid.

Kostnaderna härför beräknas i runt tal uppgå till 12,000 kronor. En sådan
fortsatt drift av anläggningen, medan den ännu kan utnyttjas för försöksändamål,
skulle medföra, att skiffer från ett flertal olika områden skulle
kunna undersökas och i samband därmed den utvunna oljan, omkring 60
ton, kunna provas för olika ändamål, såsom bränsle och drivmedel för fartyg,
såväl vid marinen, handelsflottan som vid fiskeflottan, för provningar
av motorer avsedda för järnvägar, för jordbruksändamål etc. Sådana provningar
kunna då utföras i så stor skala, att full säkerhet skulle kunna vinnas
om oljans praktiska värde.

Herrar Bergh och Larsson lm förbundit sig att ställa alla erforderliga
uppgifter till det utskotts förfogande, som kommer att behandla donna sak.

Det ringa kapitalbehov, som här erfordras för att komplettera de redan
minna resultaten, motiverar, trots att allt nu måste gå i sparsamhetens tec -

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

ken, enligt min åsikt, på grund av denna frågas stora nationalekonomiska
betydelse, väl denna statsutgift.»

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att, med hänsyn
till den stora betydelse den av ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna
verksamheten inom kraft- och bränsleområdet uppenbarligen äger för vår
nationella hushållning, verksamheten bör så långt möjligt uppehållas även
under nu rådande tryckta ekonomiska förhållanden.

Vad särskilt beträffar den gren av ifrågavarande verksamhet, som avser
oljeframställning ur alunskiffer, till vilken verksamhets bedrivande Kungl.
Maj:t jämväl beviljat statsunderstöd åt de i motionen omförmälda ingenjörerna
Bergli och Larsson, synes denna verksamhet utskottet värd allt beaktande
och uppmuntran. Under erinran om att 1921 års riksdag uttalat
sig för, att även på enskild väg igångsatta försök å förevarande område må
understödjas med statsmedel får utskottet sålunda förorda, att detta jämväl
må ske under nästkommande budgetår, i huvudsak i enlighet med motionärens
förslag. Emellertid anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att,
på sätt motionären ifrågasatt, särskilt anslag härtill anvisas utan får
utskottet föreslå, att det begärda understödet, vars storlek torde böra ankomma
på närmare prövning av Kungl. Maj:t, inrymmes i det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget utan att höjning av detta anslag vidtages.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. ålaj:ts förevarande
förslag och herr Andersons i Råstock ovanberörda
motion till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien
av tekniskt- vet en skapi ig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet m. m. för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Diverse.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu
75,0t>0 kronor, med 25,000 kronor till 100,000 kronor.

I 1922 års riksstat var det ordinarie anslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. uppfört med ett belopp av 50,000 kronor.

Från och med år 1923 höjdes anslaget så, att det för helt år skulle utgöra
75,000 kronor. Halva beloppet därav eller 37,500 kronor upptogs å
övergångsbudgeten.

De sammanlagda utbetalningarna å det å övergångsbudgeten anvisade
anslaget uppgingö emellertid till icke mindre än i avrundat tal 68,000
kronor.

Utskottets

yttrande.

Skrivmaterialier

och expenser,
ved ni. m.

[44.]

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Med hänsyn till denna belastningssiffra har anslaget för budgetåret
1924—1925 ansetts böra beräknas till 100,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved ra. ra., nu 75,000
kronor, med 25,0o0 kronor till 100,000 kronor.

5''kostnader 38:°) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att minska det

(-45 j ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 100,044 kronor,
med 50 kronor till 99,994 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 100,044 kronor, med 50
kronor till 99,994 kronor, dock att i anslaget må göras
den jämkning, som fordras för jämnande av huvudtitelns
slutsumma.

Kommittéer 39:0) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

och utredningar
genom 46) får utskottet hemställa,
takkunniga.

[46.] att riksdagen må minska det ordinarie reservations anslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 75,000 kronor, med 15,000 kronor till

60,000 kronor.

Tillfällig
inne f61 bättring
för viss
personal inom
den eivila
statsförvaltningen.

[47.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.

[48.]

Övriga ordinarie
anslag.

40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag under
tionde huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring åt viss
personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 47) dels ock till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
(punkt 48) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Övriga ordinarie anslag.

41:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

37

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke härovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagas
med oförändrade belopp.

Stockholm den 21 mars 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, O. Bergqvist, J G.
XValles, E. A. Hallin, J. Jeansson, A. It. Rooth, I. Bergman i Tännäs, K. E. Andersson i Eliantorp,
F. L. Lindqvist, G. Kobb och C. Johansson i Hälsingborg;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i [bistock, K. V. Rydén, A. Wiklnnd, S.
Bengtsson i Norup, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. Jönsson i Revinge,
J. I). Norman, S. E. Ljungkvist, S. J. Karlsson i Nynäshamn, S. Persson i Fritorp och
O. Andersson i Höör.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bilaga A.

Stat för navigationsskolorna i riket.

Lön

Kronor

Tjänst-görings-p en-ni ngar
Kronor

Orts-

tillägg

Kronor

Arvo-

den

Kronor

Summa

Kronor

3,050

9.150
2,850

2.150
19,350

2,150

4,300

2,150

6,450

2,150

1,950

5,850

1,650

1,050

9,450

1,050

2,100

1,050

3,150

1,050

5,000

15.000

4.500

3.500

31.500
3,200

6.400
3,500

10.500

3.200

5.400

11,760

1.200

480

19.500

15,600

3,600

3,600

9,850

1,200

9.000
1,010

3 . ....................................................

1 „ ..................................................

—

—

300

2,700

9 „ "

1 „ : .........................

2 „ ...........................

—

300

900

3 „ " „ ..........................

i * ; ..............................

Arvoden till extra lärare i sjökaptensklasser, beräknade
å 150 kronor för undervisningstimme per vecka
(150x36) ...................................

“

Arvoden till extra lärare i sjökaptens- och styrmans-klasser, beräknade å 120 kronor för undervisnings-timme per vecka (120x98) .................................

Arvode till 1 extra lärare i skepparklass..................

1,200

Arvoden till extra lärare i skepparklasser, beräknade
å 40 kronor för undervisningstimme per vecka
(40X12) ..............................................

Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinistklasser,
beräknade å 150 kronor för undervisningstimme
per vecka (150x130) ...................................

Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinistklasser,
beräknade å 120 kronor för undervisningstimme
per vecka (120x130) ..............................

Arvoden till 3 extra lärare i 3:e maskinistklasser......

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära,
beräknade å 7 kronor 50 öre för varje timmes un-

dervisningsskyldighet (7: so x 480) .......................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inven-tariers underhåll och förökande samt till utgifter
för bränsle, lyshållning m. m........................

—

—

—

1,200

1 examensförrättare i l:ä och 2:a maskinistklasser ...
Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden
m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ............

—

—

1,200

Summa kronor

—

—

— | — 168,500

Anmärkningar:

l:o. För föreståndare kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare
500 kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas
varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150
kronor till tjänstgöringspenningarna.

2:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande av de i staten uppförda avlöningsförmåner
gäller vad därom särskilt finnes stadgat.

3:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

39

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

1

Departementschefen................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag......................................

145,300,

Departementets verksamhet .........................

14,172

Säger för departementet

169,300

14,172

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

i

Kommerskollegium, förslagsanslag .................

504,420

2

Kommerskollegii verksamhet......................

58,400j

3

Kommerskollegii upplysningssektion ...............

*22,200j

504,420

80,600:

1

Bergsstaten........................................

Sprängämnesinspektionen:

81,800

5

Inspektionen, förslagsanslag ......................

11,500

(i

Arvode åt en assistent ...........................

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

6,018

eller arbetsöverföring:

7

Inspektionen, förslagsanslag.......................

31,500

12,096

,3

Arvoden åt två assistenter ........................

9

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet..............

Undervisningsanstalter för sjöfart:

198,450

10

Navigationsskolorna..............................

1 68.500

11

Ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärm-

ning och belysning ...........................

2.800

12

Navigationslärarkursen, reservationsanslag .........

—

13

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstal-

ter för sjöfart, förslagsanslag ...................

23,000

191,500

i

2,800

14

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ..............

Lots- och fyrväsendet:

32,200

** 5,744,500

15

Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag ..........

***85,500

16

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag..
Patent- och registreringsverket:

17

Patent- och registreringsverkets verksamhet, reserva-

_

tionsanslag, att direkt utgå av patent- och varu-märkes- samt registreringsavgifters medel ......

921,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Härom bär särskilt utlåtande avgivits.

*** Uei0ppet redan beviljat av riksdagen.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

i

i

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

18

Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, re-

servationsanslag, att direkt utgå av patent- och

varumärkes- samt registreringsavgifters medel ....

* 100,000!

19

Kostnaderna för den överståthållarämbetet och läns-

styrelserna åliggande befattning med vissa slag av

registrering, förslagsanslag .....................

4,000

921,200

104,000

Försäkringsinspektionen:

i

|

20

Försäkringsinspektionens verksamhet, reservationsan-

slag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsin-

spektionen ...................................

O

o

! 21

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reserva-

■

tionsanslag, att direkt utgå av bidrag till för-

säkringsinspektionen ..........................

* 14,00öj

22

Statens provningsanstalts verksamhet, förslagsanslag,

att utgå i första hand av inkomster av provnings-

anstalten ......................................

289,200

!

Säger för centrala verk med underlydande stater

7,936,220

503,494!

C. Handel och sjöfart.

i

Handelshögskolan i Stockholm ....................

40,000

2

Auktoriserade handelskammare i riket ..............

24,000

3

Svenska handelskammare i utlandet ................

50,000

1

Sveriges allmänna exportförening ...................

20,000

5

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för-

slagsanslaq ....................................

900

6

Ersättning till sjömanshusen .......................

102,000

7

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag.........

35,000

8

Arvoden åt två dispachörsassistenter ................1

1,000

9

Internationell palrulleringstjänst i norra Atlanten, för-j

slagsanslag ....................................

9,500

Säger för handel och .sjöfart

345,400

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

i

1

lteseunderstöd åt personer, som önska i främmande län-

der förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till

•

:

bergshanteringen hörer, reservationsanslag ..........

—

Befrämjande av slöjderna:

1

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

2

Manufakturernas befrämjande ............ 8,000

Reservationsanslag:

3

Reseunderstöd åt arbetare i

i

de särskilda näringsyrkena —

■ i

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

41

1

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

4

5

6

7

Reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan min-dre industri ............ —

Reseunderslöd åt verkmäs-tare och förmän inom in-dustrien ...............

Reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tek-niker, som icke ägna sig åt
bergshanteringen ........ — —

Befrämjande av husslöjden ......................

8,000

15,000

23,000

8

9

10

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Torvingenjörer .................................

Skrivhjälp åt förste torvingenjören ................

Personliga ålderstillägg åt torvingenjörerna ........

29,900

1.500

3.500

34,900

11

12

13

14

15

Sveriges hantverksorganisation .....................

Understöd för utbildande av lärlingar m. m.........

Föreningen för svensk hemslöjd ....................

Svenska slöjdföreningen ...........................

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-och bränsleområdet m. m., reservationsanslag ....

2,500

20,620

8,000

10.000

100,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

E. fngenjörsvetenskapsakademien.

23,000

176,020

1

Ingenjörsvetenskapsakademien .....................

F. Diverse.

40,000

1

Ålderstillägg, förslagsanslag .........................

2,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......

50,000

3

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

100,000

4

5

Tryckningskostnader, förslagsanslag .................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-vationsanslag ...................................

99,994

60,000

6

7

8

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-vila statsförvaltningen, förslagsanslag ..............

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-slagsanslag ......................................

25,000

*61,000

*1,000,000

Säger för diverse

336,994

1,061,000

1

Summa

8,505,514

2,100,086

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 10 höft. Nr 10. 4