14
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1924 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till
förordning med vissa bestämmelser angående handel med
brännved och annat virke i löst mått m. m.
Genom en den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 191, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet,
föreslagit riksdagen att
l:o) antaga följande förslag till
Förordning med vissa bestämmelser angående handel med brännved och
annat virke i löst mått.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
1 mom. I denna förordning förstås med
brännved: virke, som upphuggits för användning till bränsle;
småved: brännved i sågat och hugget skick, färdig till förbrukning för
hushållsändamål;
löst mått: rymdinnehållet av virke, upplagt i trave, välta, hög eller annorledes,
vid uppmätning utan frånräknande av vid uppläggningen uppkomna
tomrum;
travat mått: rymdinnehållet av virke i löst mått, då virket miites, upplagt
och ordnat genom travning eller stapling;
stjälpt mått: rymdinnehållet av virke i löst mått, då virket mätes, utan
ordning kastat eller vräkt i hög eller i mätnings- eller transportredskap.
2 mom. Denna förordning äger icke avseende å brännved, som framställts
av grenar, toppar, rötter, stubbar eller avfall.
2 §.
Vid försäljning i löst mått av brännved må myckenheten icke angivas i
stjälpt mått, med mindre köpare det påfordrar.
Evad försäljning avser ved i travat eller i stjälpt mått, må vedens myckenhet
icke angivas i andra enheter än kubikmeter och delar av kubikmeter;
dock att vid försäljning av småved i travat mått myckenheten skall angivas
i hektoliter och delar av hektoliter.
Andra la outskottets utlåtande Nr 19.
15
Avser försäljning små ved, skall myckenheten angivas i vedens rymd vid
uppmätning efter det veden sågats och hnggits.
3 §.
Småved må icke försäljas i annan längd än en fjärdedels meter och annan
brännved icke i andra längder än hela mångfalder av en fjärdedels meter, allt
såvida icke köpare för särskilt fall påfordrar leverans av ved av angiven
annan liingd.
4 %.
Säljare, som överträder i 2 eller 3 § given bestämmelse, straffas med
böter från och med tio till och med ettusen kronor, där ej gärningen är i
allmänna strafflagen belagd med straff.
5 §.
Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfaller en tredjedel
åklagaren och återstoden kronan. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande,
skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.
6 §.
Vad ovan stadgas i 2 § samt i 4 § rörande straff för överträdelse av förstnämnda
paragraf skall i tillämpliga delar äga giltighet jämväl i fråga om
försäljning i löst mått av annat virke än brännved; dock icke där virket
upphuggits huvudsakligen för förbrukning utom riket.
Vad ovan stadgas i 3 § angående längden å saluhållen småved samt i
4 § rörande straff för överträdelse av nämnda stadgande skall äga motsvarande
tillämpning, då annat virke än brännved säljes färdigt till förbrukning
såsom bränsle för hushållsändamål.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927.
2:o) besluta,
a) att såsom lagliga redskap för mätning av ved i stjälpt mått må justeras
rymdmått av minst 1 kubikmeters rymd, och
b) att vid stämpling av förvarings- och transportredskap kronomärke icke
vidare skall åsättas;
3:o) förklara,
a) att det må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de storheter, för
vilka rammått må kunna justeras som lagliga redskap för mätning av ved i
travat mått, och
b) att det må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de storheter, dock
minst 1 kubikmeter, för vilka rymdmått må kunna justeras som lagliga redskap
för mätning av ved i stjälpt mått.
16
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
Utskottet.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får
utskottet hänvisa till propositionen.
Gällande bestämmelser om mått och vikt innefattas huvudsakligen i
förordningen i ämnet av den 9 oktober 1885 jämte därtill anslutna specialförfattningar
och av mynt- och justeringsverket utfärdade tillämpningsbestämmelser.
Nämnda förordning, däri äro meddelade föreskrifter om
måttenheter och mätningsredskap beträffande längd, yta, volym och vikt,
innehåller dels bestämmelser av sådan natur, att de av ålder ansetts kräva
riksdagens bifall, dels ock stadganden, som utfärdats av Kungl. Maj:t ensam.
Såsom av propositionen framgår, äro planer å bane att söka genomföra
nya författningar angående mått och vikt, vilka förslag i flera avseenden
innebära en genomgripande förändring av den gällande lagstiftningen på
området. Av förekomna anledningar har emellertid ansetts, att med
genomförande av berörda förslag i sin helhet borde tills vidare anstå.
Endast vissa speciella frågor, vilka syntes departementschefen vara av beskaffenhet
att icke kunna undanskjutas, till dess att en sådan nyreglering
kunde komma till stånd, borde, i den mån riksdagens medverkan erfordras,
föreläggas innevarande års riksdag. En sådan fråga vore framför allt
vedhandelns ordnande.
Riksdagen har tidigare år 1918 i viss omfattning haft föreliggande spörsmål
till behandling, därvid riksdagen bland annat uttalat, att bestämmelser för
åstadkommande av reda inom och kontroll över handeln med ved vore av
behovet oundgängligen påkallade. Nu ifrågavarande förslag äro närmast
föranledda av den skrivelse i ämnet, som samma års riksdag avlåtit till
Kungl. Maj:t och däri riksdagen anhållit om utredning, om och i vilken
omfattning kubikmetermåttet skulle kunna läggas till grund vid försäljning
av brännved. Huvudbestämmelsen i det nu framlagda författningsförslaget
är, jämte fastställande av normallängder för veden, föreskrift om att ved
endast får säljas efter metersystemets rymdenheter, varigenom man alltså
tillmötesgått det av 1918 års riksdag uttalade önskemålet. Till åstadkommande
av ordning och trygghet i fråga om innebörden av olika beteckningar
å förevarande område har i författningsförslaget fastslagits de
vanligast förekommande benämningarna. Förslaget äger icke avseende å
brännved, som framställts av grenar, toppar, rötter, stubbar eller avfall.
Att märka är vidare, att om köparen annorlunda fordrar, förslagets måttenheter
ej nödvändigt måste följas.
Enligt författningsförslaget skola de däri innehållna bestämmelserna i
viss utsträckning bliva gällande jämväl i fråga om försäljning av annat
virke än brännved, dock icke där virket upphuggits huvudsakligen för
förbrukning utom riket. Förslaget i denna del är föranlett väsentligen
därav, att även dylikt virke stundom säljes till bränsle, varför förslagets
17
Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.
syfte ej skulle fullt uppnås, om på denna väg bränsle av andra än lagstadgade
mått skulle kunna inkomma i marknaden.
Vad i propositionen föreslås vid sidan av förenämnda författningsförslag
är riksdagens medgivande till åtgärder, som erfordras för den ifrågasatta
regleringens verkställande och betryggande i praktiken.
Utskottet, som vid granskning av förslaget ej funnit anledning till anmärkning
mot detsamma och ej heller i övrigt haft något att erinra i anledning
av propositionens innehåll, får hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 25 april 1924.
På andra lagutskottets vägnar:
HJALMAR VON SYDOW.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar von Sydow, Alfred Petrén*, greve Spens, Sigfrid Hansson
och Thorberg, fröken Hesselgren* samt herrar Schedin och von Stockenström*;
från andra kammaren: herrar Öberg, Karlsson i Gasabäck, Hage, Nilsson i Vibberbo,
Holmström i Stockholm, Carlsson i Solberga, Svensson i Skönsberg och Johansson i Sollefteå.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
9 samt.
2 avd.
15 höft. (Nr 18—19.)
2