Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1924 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ägostyckning inom vissa delar av Kopparbergs
län m. m.

Genom en den 19 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 123, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l:o) Lag

om ägostyckning inom vissa delar av Kopparbergs län.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Har den, som under enskild äganderätt innehar hemman, vilket utbrutits vid
på bekostnad eller med understöd av staten verkställt storskifte inom Kopparbergs
län, till annan upplåtit viss till gränserna bestämd ägovidd att såsom hemmansdel
ägas, må ägostyckning ske på de villkor och med tillämpning i övrigt
av de bestämmelser, som innehållas i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring, såvitt ej i denna lag annorlunda stadgas.
I avseende å ägostyckning på grund av upplåtelse, som sker efter denna lags
ikraftträdande, skall ock gälla vad i 3 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning är stadgat. Är lott, som innehåller inägojord,
ej så beskaffad sam där sägs, må ägostyckning likväl ske, om lotten jämte
andra samma ägare tillhöriga ägor kan bilda en brukningsdel med sådan sammansättning
i skilda ägoslag, som i nämnda lagrum avses, och anledning ej
förekommer till annat än att lotten kommer att nyttjas i sambruk med nämnda
ägor.

Har före denna lags ikraftträdande i avhandling rörande upplåtelse av jord
från hemman, som i första stycket sägs, det upplåtna angivits allenast såsom
viss andel av hemmanet, vare det ej hinder för ägostyckning, där av oanständig Bihang

till riksdagens protokoll 19£4. 9 samt. 2 avd. 10 höft. (Nr 13.) 1

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

heterna eljest framgår, att fånget avsett ägor inom vissa gränser att ägas såsom
hemmansdel.

Med hemman avses i denna lag fastighet, som upptagits såsom särskild åbolott
i delningsbeskrivning vid storskifte.

2 §.

I stället för mantal skall mellan lotterna fördelas i orten brukligt jordtal.

3 §.

Vid förrättning enligt denna lag samt vid prövningen av sådan förrättning
skall tillses, att hinder mot ägostyckningen ej möter på grund av bestämmelserna
i 1 § första stycket andra och tredje punkterna. Ägostyckningen utgör ej
hinder för sedermera sökt laga skifte, och må förty fastställelse å densamma
icke meddelas; i stället skall under de förutsättningar, som eljest gälla för fastställelse
av ägostyckning, å kartan tecknas bevis att förrättningen prövats vara
lagligen beskaffad.

4 §•

Ingå i skifte ägor, vilka innehavas av delägare på grund av ägostyckning,
som verkställts enligt denna lag och prövats vara lagligen beskaffad, skall sådan
delägare erhålla vad enligt uppskattning svarar mot de ägor.

5 §•

Vad i denna lag är stadgat om hemman skall gälla även om hemmansdel, som
utbrutits genom klyvning jämlikt 94 § första stycket sista punkten skiftesstadgan
eller tillkommit genom ägostyckning.

Har vid klyvning, varom i första stycket sägs, såsom hemmansdel utlagts lott
med andel efter olika förhållande i olika ägoområden, skall vid ägostyckning å
sådan hemmansdel, i stället för att jordtal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes
förhållande, efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av hemmansdelens
allmänna utskylder och besvär.

2:o) Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 27 juni 1896 (ur 41 s. 1) om liemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring skall erhålla följande ändrade lydelse:

Har ägare av sådant hemman, som i 2 § omförmäles, till annan upplåtit viss
till gränserna bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, och möter ej uti det
rörande upplåtelsen träffade avtal hinder för ägostycknings verkställande i
överensstämmelse med vad nedan stadgas, må ock, på begäran av någon av delägarne,
ägostyckning ske.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

3

Huruledes inom vissa delar av Kopparbergs län ägostyckning eljest må ske,
därom är särskilt stadgat.

3:o) Lag

om ändrad lydelse av 6 § 3 mom. i förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 1)
angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 6 § 3 mom. i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom, sådant detta lagrum lyder enligt lagen den
11 juni 1920 (nr 426), skall erhålla följande ändrade lydelse:

Har ägare av hemman till annan överlåtit del därav med viss till gränserna
bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lagfart å sådan överlåtelse ej
beviljas förr än ägostyckning å hemmanet blivit fastställd eller, där fastställelse
ej ifrågakommer, prövats vara lagligen beskaffad.

Lag samma vare beträffande sådan överlåtelse, som avser ägostyckning från
lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.

Å överlåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet avsöndrats,
må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen meddelats.

Det i föreliggande proposition innefattade huvudförslaget, till grund för
vilket ligger ett av f. d. justitierådet Anshelm Berglöf såsom ledare för den
pågående utredningen angående jordförhållandena i Kopparbergs län {deri s. k.
Dalautredningen) avgivet lagförslag, äger avseende å större delen av nämnda
län. De delar av länet, där storskiften ägt rum på bekostnad eller med
understöd av staten, utgöras nämligen av Ovansiljans och Nedansiljans domsagor,
Nås och Malungs domsaga utom viss socken samt delar av Hedemora
och Falu domsagor.

Införandet av ett särskilt ägostyckningsinstitut i enlighet med huvudförslagets
innehåll för ifrågavarande delar av Kopparbergs län har till syfte att
utgöra ett första steg till övervinnande av den oreda i fastighetsväsendet, som
sedan länge är rådande inom nämnda orter.

Beträffande den närmare innebörden i lagförslagen och de skäl, som ligga
till grund för desamma, får utskottet hänvisa till propositionen jämte därvid
fogade protokollsutdrag.

Utskottet har vid granskning av lagförslagen icke funnit anledning till
någon erinran emot desamma; och får utskottet förty hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 april 1924.

Utskottet.

På andra lagutskottets vägnar:
BROR PETRÉN.

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13,

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén, Linder,
greve Spens, von Kock, Schedin och Franzén;

från andra kammaren: herrar Öberg, Bagman, Hage, Nilsson i Vibherbo, Öar
i Solberga, Svensson i Skönsberg, Ödström och Johansson i Sollefteå.

Stockholm 1924. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

241319