10

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Nr 60,

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1924 kl. 4 e. in,

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

Under elfte huvudtiteln av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen
hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på de propositioner om anvisande av medel för ändamålet, som kunde
bli\ a förelagda riksdagen, dels i punkt 5 till beredande av dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. föi budgetaret 1924 192o beräkna ett extra förslagsanslag
-av 1,800,000 kronor,

dels ock i punkt 2d till beredande av dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter militära befattningshavare för budgetåret 1924
—1925 beräkna ett extra förslagsanslag av 500,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 7 februari 1924 avlåten
proposition nr 44, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

1) godkänna ett propositionen bilagt förslag till kungörelse angående vissa
ändringar i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl.;

2) besluta, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt änkor och barn samt övriga
anhöriga efter befattningshavare i statens tjänst, vilka varit anställda vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och statens
domäner eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar,
skola bestridas av de medel, av vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt
bestridas;

3) för budgetåret 1924 1925 under elfte huvudtiteln såsom extra förslagsanslag
anvisa

dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila
befattningshavare i statens tjänst m. fl. ett belopp av 1,800,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
militära befattningshavare ett belopp av 500,000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr (it). ''1

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande lydelse:

Förslag

till

kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den lo juni 1923
(nr 267) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Härigenom förordnas, att § 2 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl. skall upphöra att gälla samt att
§§ 4 och 5 i samma kungörelse skola i nedan intagna delar hava följande

ändrade lydelse:

§ 4.

Där annorlunda — — — nämligen:

1) till änka--— efter ett procenttal av 33;

2) till änka---sådant barn;

3) till tre---stadgat o. s. v.;

4) till annan — — — är stadgat.

Dyrtidstillägg utgår---krontal bortfaller.

§ 5.

Till änkor — — — dock med iakttagande att det procenttal, efter vilket
dyrtidstillägget skall utgå, utgör 21.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1924.

Beträffande utredningen i ärendet får utksottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling
förehaft två likalydande, till utskottet hänvisade motioner, väckta den ena
inom första kammaren under nr 253 av herr Julin och den andra inom
andra kammaren under nr 402 av herr Öhman, i vilka hemställts, »att
riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts med proposition nr 44 gjorda
förslag till ändring av kungl. kungörelse den 15 juni 1923, nr 267, dels
bestämma, att det antal enheter, varmed det i § 4 av sagda kungl.
kungörelse omförmälda procenttal jämlikt § 5 skall minskas, faststalles
till det lägre antal, som prövas skäligt, dels ock vidtaga sådan ändring i

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

sagda kungörelse, att rätt till personligt dyrtidstillägg å reglerad änkepension
införes i överensstämmelse i tillämpliga delar av vad som galler
beträffande personligt dyrtidstillägg å reglerad avlöning åt befattningshavare
i statens tjänst.»

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden tillåter sig utskottet hänvisa
till motionerna.

över motionen I: 253 har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande
av statskontoret, varjämte utskottet under hand begärt yttrande
över motionen av styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa, direktionen
för statens järnvägars änke- och pupillkassa samt direktionen över
telegrafverkets änke- och pupillkassa. Sistnämnda tre yttranden äro såsom
bilagor fogade vid detta utlåtande.

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

Statskontoret. »Vad angår motionen nr I: 253 får statskontoret erinra om, att i de fall
då oreglerad änkepension jämte dyrtidstillägg överstiger reglerad änkepension
jämte dyrtidstillägg, skall enligt gällande bestämmelser (kungl. kungörelsen
nr 267/1923) varken någon reduktion av dyrtidstillägget å den förra
pensionen aga rum eller personligt dyrtidstillägg utgå å den senare pensionen.
Att dylika fall inträffa beror på, att procenttalet för dyrtidstillägg å
sistnämnda pensioner är 13 enheter mindre än procenttalet för dyrtidstilllägg
a förstnämnda pensioner.

För undvikande av att inkomsten av oreglerad pension uppgår till större
belopp än inkomsten av motsvarande reglerad pension har motionären förea^-
an*a^ enheter — enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 44
till 1924 års riksdag 12 enheter — varmed dyrtidstilläggsprocenten för oreglerade
pensioner minskas, måtte fastställas till det lägre tal, som prövades
skäligt, dels ock att å reglerade pensioner måtte utgå personliga dyrtidstillägg
till sa stort belopp, att inkomsten av reglerad pension uppginge till inkomsten
av motsvarande oreglerad pension.

Skillnaden mellan procenttalen för dyrtidstillägg å oreglerade och nyreglerade
pensioner utgjorde enligt 1922 års bestämmelser (k. kungörelserna
3a6, 357, 358/1922, prop. 2, 123, 124/1922) 20 enheter såväl beträffande
pensioner åt f. d. befattningshavare som pensioner åt änkor och barn efter
befattningshavare och gällde för övrigt även med avseende å dyrtidstillägg
a avlöningar åt befattningshavare. För befattningshavare och f. d. befattnmgshavare
utgick dyrtidstillägg endast å 80 procent av avlöning, respekPension,
under det att sådan inskränkning ej gällde beträffande dyrtidstillägg
åt änkor och barn (se prop. 124/1922 sid. 42). År 1923 vidtogs
den ändringen, att skillnaden i procenttal, varmed dyrtidstillägg utgick "a
avlöning eller pension, bestämdes för befattningshavare till 18, för f. d.
befattningshavare till 16 och för änkor och barn till 13 enheter. ''(Motiven
härtill återfinnas i prop. nr 2 sid. 8, prop. nr 210 sid. 4 och prop. nr 211
sid. 4). Samtidigt borttogs emellertid föreskriften om, att dyrtidstillägg i
vissa fall endast utginge å 80 procent av avlöning eller pension. I propositionerna
nr 5, 43 och 44 vid 1924 års riksdag har Kungl. Majrt föreslagit,
att skillnaden mellan de olika procenttalen skulle utgöra för befattningshavare
17, för f. d. befattningshavare 15 och för änkor och barn 12 enheter.

Av till kungl. statskontoret under hand överlämnade, av Eder infordrade
utredningar från vissa änke- och pupillkassor framgår, att först om skillnaden
mellan procenttalen för dyrtidstillägg å oreglerade och nyreglerade

Bankoutskottets utlåtande Nr (10.

13

änkepensioner sättes sä lågt som till ‘2 enheter man skulle vid indextal ax
17.'') eller 185 uppnå önskemålet, att pensionsförmånerna vid ny reg le rad pension
icke skulle understiga motsvarande förmåner vid oreglerad pension;
och vid ett indextal av 165 måste för vinnande av na in lida syfte Pi »centtalen
göras lika för samtliga änkepensioner. Då det knappast synes kunna
ifrågakomma att låta dyrtidstillägg å reglerade och oreglerade pension! i
utgå med samma procenttal, skulle det i allmänhet, även om den nu föreslagna
skillnaden av 12 enheter minskades, inträffa fall, da innehavarn a\
reglerade pensioner bleve sämre ställda än innehavare av motsvarande oreglerade
pensioner. Direktionen för statens .järnvägars enke- och pupillkassa
har föreslagit, att skillnaden mellan de olika procenttalen skulle sattas ti
8 enheter, vilket emellertid endast skulle medföra, att i oh av de 107 tall
i kassan, där det inträffar att inkomsten av nyreglerad pension ar mindre
än inkomsten av oreglerad pension, ifrågavarande olägenhet skulle undanröjas.
Ett bifall till direktionens för kassan förslag skulle darfoi, såsom
reservanten i direktionen framhållit, icke blott verka i det angiva syft
att hjälpa dem, som fått en minskad pension, utan aven föranleda till eu
ökning över lag av dyrtklstillägget till innehavare av reglerade pensionei.
Det torde i detta sammanhang böra beaktas, att de fall, da pensionsforma
nerna vid oreglerad pension överstiga motsvarande formaner vid reglerad
pension, äro tämligen fåtaliga och i allmänhet inskränka sig till de pensioner,
som beviljats efterlevande efter sådana vid kommumkationsveiken
och hospitalen anställda befattningshavare, vilkas delaktighetsbelopp 1 '' edei
börande kassa varit vid deras frånfälle bestämd» efter de under tiden 1
januari 1919—30 juni 1920 för kommumkationsverken samt undei tiden 1
januari 1919—31 december 1922 för hospitalen gällande Innestå terna. Det
kan då icke anses lämpligt att endast av den anledning, att ett ringa antal
pensionärer med oreglerad pension — ett antal, som torde minskas för val3.
år — blivit jämförelsevis gynnsamt ställt 1 fråga om dyrtidstillägg, oka
förmånerna för samtliga pensionärer med reglerade pensioner.

Nyss anförda skid för att ej minska skillnaden mellan procenttalen f01
dvrtidstilläggen å oreglerade och reglerade pensioner kunna aven anföras
mot motionärens förslag, att i vissa fall personliga dyrtidstillägg skulle utgå
å reglerade pensioner. I fråga om personliga dyrtidstillägg a pensioner till
befattningshavares efterlevande får kungl. statskontoret för oyngt hänvisa
till de skål, som här ovan angående motionen nr 252 åberopats mot in
rande av personliga dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavaie. . , .

På ovan anförda grunder anser statskontoret, att eu ändring 1 de in
ifrågavarande avseende gällande grunderna for beräkning av dyrtidstillägg
å änkepensioner icke kan anses vara av behovet pokal lad.»

Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt denna dag avgivna utlåtande
nr 59 angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare 1 statens
tjänst in. il pensionärer, har utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen
besluta, att de för budgetåret 1923-1924 gällande allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. 11. skola gälla jämväl för budgetåret 1924—1925.

Utskottet har sålunda icke kunnat ansluta sig till de 1 oyanberorda motioner
framställda yrkandena, i vad de avse dels höjning av vissa dyrtidstillägg,
dels ock införande av en bestämmelse om rätt till personligt dyrtidstillägg

Utskottet.

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

å reglerad änkepension. Med hänsyn till vad statskontoret i sitt här ovan
intagna yttrande anfört har utskottet nämligen icke funnit tillräckliga skäl
föreligga för ändring i motionernas syfte av nu gällande grunder.

Vidkommande kostnaderna för här ifrågavarande dyrtidstillägg enligt de
av utskottet föreslagna grunderna har utskottet inhämtat, att en ökning av
de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen erfordras, för anslaget till dyrtidstillägg
åt pensionsherättigade änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl., till ett belopp av 2,000,000 kronor samt för
anslaget till dyrtidstillägg åt pensionsherättigade änkor och barn efter militära
befattningshavare till ett belopp av 550,000 kronor.

Med åberopande av det anförda får utskottet alltså hemställa

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 44 och de av herr Julin (I: 253) och herr
Öhman (II: 402) i ämnet väckta motionerna, må

1:°) besluta, att de för budgetåret 1923—1924 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst in. fl. skola gälla jämväl för budgetåret 1924 —
1925;

2:o) besluta, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt änkor
och barn samt övriga anhöriga efter befattningshavare
i statens tjänst, vilka varit anställda vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk
och statens domäner eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar, skola bestridas av de medel,
av vilka vederbörande verks omkostnader i övrigt bestridas
;

3:°) för budgetåret 1924—1925 under elfte huvudtiteln
såsom extra förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt pensionsherättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst
m. fl. ett belopp av 2,000,000 kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsherättigade änkor
och barn efter militära befattningshavare ett belopp av
550,000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1924.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 59.

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

15

Reservation

av herrar Bäcklund, Lovén och Höglund, vilka anfört:

»Under hänvisning till vad vi anfört i reservation till utlåtande nr 5!)

få vi hemställa,

att riksdagen må besluta, att i kungörelsen den 15
juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. skall införas en bestämmelse
om rätt till personligt dyrtidstillägg å reglerad änkepension
i överensstämmelse i tillämpliga delar med vad som gäller
beträffande personligt dyrtidstillägg å reglerad avlöning
åt befattningshavare i statens tjänst.»

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

KUNGL. STYRELSEN ÖVER
CIVILSTATENS ÄNKEOCH
PUPILLKASSA

Bilaga. /.

Till riksdagens bankoutskott.

_ Med anledning av bankoutskottets skrivelse den 3 dennes angående en
inom riksdagens första kammare av herr Julin väckt motion, nr 253, får
kung1, styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa anföra följande.

För att åskådliggöra den inverkan, som — vid tillämpning av olika indextal
— variationer i skillnaden mellan de båda procenttalen för beräkning
av dyrtidstilläggen för änkor med »reglerad» pension och med »oreglerad»
pension utova å de sammanlagda pensionsförmånerna i båda fallen, meddelas
beträffande sådana i civilstatens änke- och pupillkassa delaktiga, nyreglerade
tjänster, vilka äro jämförelsevis talrikt representerade, i bifogade tabeller
tor indextalen 165, 175 och 185 uppgift om skillnaden mellan de sammanlagda
pensionsförmånerna för änkor efter innehavare av sistnämnda tjänster
och motsvarande förmåner vid tillämpning av de för tjänsterna i fråga
närmast före senaste pensionsreglering gällande pensionsunderlag.

Totala antalet av de tjänster, för vilka beräkningar utförts, utgör cirka
5,200. . Av tabellerna framgår att vid en skillnad mellan procenttalen för
beräkning av dyrtidstilläggen av 6 enheter eller mera beträffande flertalet
tjänster pensionsförmånerna vid nyreglerade pensioner bliva lägre än vid
oreglerade, vare sig indextalet antages till 165, 175 eller 185. Såsom eu
särskild undersökning givit vid handen blir förhållandet enahanda vid indextalen
175 och 185, om ifrågavande skillnad bestämmes till 5 enheter. Först
vid en skillnad mellan procenttalen av 4 enheter bliva för flertalet tjänster
pensionsförmånerna större vid reglerade än vid oreglerade pensioner.

För att motionärens syfte skall ernås, måste sålunda skillnaden mellan
procenttalen vid beräkning av dyrtidstilläggen bestämmas till högst 4 enheter.
Detta gäller ej endast i fråga om pensionerna för ensamma änkor utan jämväl
beträffande pensionerna för änkor med barn.

För närvarande utgör summan av tilläggsunderlagen (jfr. § 3 av kungl.
kungörelsen den 15 juni 1923 nr 267) för pensionärer med reglerad pension
8,9a3 kronor. Bestämmes skillnaden mellan procenttalen för beräkning av
dyrtidstilläggen till 4 enheter i stället för till 12 enheter medför detta eu
ökad månatlig kostnad för dyrtidstilläggen av 8 procent av summan av
tilläggsunderlagen, oberoende av indextalet. Enligt nuvarande förhållanden
skulle kostnadsökningen för månad sålunda bliva 0.08x8953 = 716 kronor
24 ore. Den årliga merkostnaden blir sålunda 8,594 kronor 88 öre. Med
hänsyn till den ökning av antalet nyreglerade pensioner, som kan väntas
under budgetåret 1924 1925, torde merkostnaden för nämnda budgetår kunna
uppskattas till cirka 10,500 kronor.

Även om skillnaden mellan procenttalen sättes så lågt som till 4 enheter,
bliva, såsom av tabellerna framgår, i vissa fall personliga dyrtidstillägg er -

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

17

forderlig,, för att pensionsförmånerna vid nyreglerad pension icke skola
understiga motsvarande förmåner vid oreglerad pension. Den av dylika
personliga dyrtidstillägg betingade kostnadsökningen kan för budgetåret 1924
—1925 för civilstatens änke- och pupillkassas vidkommande antagas till
ungefär 300 kronor.

Slutligen vill kungl. styrelsen erinra om, att de fall, då, enligt nu gällande
bestämmelser för beräkning av dyrtidstilläggen, pensionsförmånerna vid
oreglerad pension överstiga motsvarande förmåner vid reglerad pension, iiro
tämligen fåtaliga och i allmänhet inskränka sig till de pensioner, som beviljats
efterlevande efter sådana vid postverket, vattenfallsverken och hospitalen
anställda befattningshavare, vilkas delaktighetsbelopp i kassan vid deras
frånfälle bestämts efter de under tiden 1 januari 1919—1 juli 1920 för postverket
och vattenfallsverken samt under tiden 1 januari 1919—1 januari
1923 för hospitalen gällande lönestaterna. Det ojämförligt största antalet
av kassans pensionstagare åtnjuta oreglerade pensioner, bestämda med hänsyn
till före år 1919 gällande lönestater och så gott som samtliga dessa pensionärers
pensionsförmåner understiga, enligt nu gällande grunder för dyrtidstilläggets
beräkning, pensionsförmånerna vid nyreglerade pensioner.

Stockholm den 9 april 1924.

På kungl. styrelsens vägnar:

SAM. LINDSTEDT.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 sand. 50 höft. (Nr 59—60.)

2

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Tabeller

utvisande skillnaden mellan sammanlagda pensionsförmånerna för vissa pensionstagare (änka
ensam) vid civilstatens änke- och pupillkassa vid reglerad pension och vid pension enligt
närmast före senaste lönereglering gällande delaktighetsbelopp (tecknet + angiver, att pensionsförmånerna
äro störst vid nyreglerad pension, tecknet —, att de äro minst):

Tjänster

Antal

tjänster

ung.

Skillnaden mellan procenttalen utgör

12

10

8

6

4

2

0

Indextalet 165

Brevbärare ........

1,500

-

3.33

—

2.33

—

1.33

—

0.88

+

0.67

+

1.67

+

2.67

Vaktkonstaplar ...

400

+

4.60

+

5.50

+

6.50

+

7.50

+

8.5 0

+

10.50

+

11.50

Skötare ............

800

—

1.67

—

0.67

+

0.33

+

1.33

+

2.33

+

4.33

+

5.38

Förste postiljoner

900

—

5.33

—

3.33

—

2.33

—

1.33

—

0.33

+

1.67

+

2.6 7

Kronojägare ......

700

+

4.33

+

5.33

+

7.33

+

8.33

+

10.33

+

11.33

+

12.33

Postexpeditörer. •.

900

—

9.34

—

7.34

—

5.34

—

3.34

—

1.34

—

0.34

+

1.66

Indextal 175

Brevbärare.........

1,500

—

3.33

—

2.33

—

1.33

—

0.33

-f

0.6 7

1.67

+

2.6 7

Vaktkonstaplar ■■■

400

+

5.50

+

6.50

-j-

7.50

+

8.50

+

9.50

+

10.50

+

12.50

Skötare ............

800

—

1.67

—

0.6 7

+

0.33

+

1.33

+

2.33

+

3.33

+

5.33

Förste postiljoner

900

—

4.38

—

3.33

—

2.33

—

1.33

+

0.67

+

1.67

+

2.67

Kronojägare ......

700

+

6.33

+

7.33

+

8.33

+ 10.33

+

11.33

+

12.33

+

14.33

Postexpeditörer •. ■

900

—

8.34

—

6.84

—

5.84

—

3.34

—

1.34

+

0.66

+

2.66

Indextal 185

Brevbärare........

1,500

—

4.3 3

—

3.33

—

1.33

—

0.33

+

0.C 7

+

1.67

+

2.6 7

Vaktkonstaplar ..

400

+

6.50

+

7.50

+

8.50

+

9.50

+

10.50

+

11.50

+

12.50

Skötare ...........

800

—

0.6 7

J-

1

0.33

+

1.33

+

2.33

+

3.38

+

4.33

-f-

5.33

I Förste postiljonei

900

-

4.3 3

—

3.33

—

2.33

—

0.38

+

0.6 7

+

1.67

+

2.67

1 Kronojägare .....

700

+

6.33

_L

7.33

+

9.33

+ 10.33

+

11.33

+

13.33

+

14.33

i Postexpeditörer..

900

—

9.34

—

7.34

—

5.34

—

3.34

—

1.34

+

0.66

-j-

2.66

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

1!l

DIREKTIONEN FÖR STATENS
JÄRNVÄGARS ÄNKE- OCH
PUPILLKASSA

Bilaga II.

Till herr ordföranden i riksdagens bankoutskott.

Genom skrivelse den 3 dennes bär ni anhållit om yttrande av direktionen
för statens järnvägars änke- och pupillkassa över en inom riksdagens första
kammare av herr Julin väckt motion i fråga om beräkningar av dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst m. fl.

I anledning härav får direktionen anföra följande.

Genom kungl. kungörelsen den 30 november 1923 hava ändringar blivit
gjorda i reglementet för kassan, varigenom från och med den 1 januari
1924 pensionsbeloppen blivit förhöjda. Ä dessa reglerade pensioner hava
dyrtidstillägg beräknats i enlighet med bestämmelserna i § 5 av kungl.
kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst.
Såsom av motionären framhållits, har i ett jämförelsevis stort antal fall
den sammanlagda inkomsten av pension och dyrtidstillägg, trots förhöjningen
av pensionen, blivit lägre än pension och dyrtidstillägg eldigt förut
tillämpade grunder.

Verkställd undersökning har nämligen givit vid handen, att 107 stycken
pensionärer skulle erhålla en sådan minskning. Det synes direktionen därför
erforderligt, att bestämmelserna ändras i sådan riktning, att detta missförhållande
upphäves. Ändringen torde kunna ske antingen genom en föreskrift
om personliga dyrtidstillägg eller ock genom nedsättning av det reduktionstal,
som kommer till användning vid beräkning av det lägre procenttalet
för dyrtidstillägg å reglerade pensioner eller ock slutligen genom
eu kombination av dessa båda alternativ.

I den händelse det förstnämnda alternativet skulle fastslås, kommer visserligen
ingen pensionär att erhålla någon minskning i inkomsten av pension
tillsammans med dyrtidstillägg, men kommer å andra sidan icke heller
beträffande ifrågavarande pensionärer att vinnas syftemålet med den verkställda
pensionsregleringen åtminstone så länge anordningen med dyrtidstillägg
tillämpas.

Fastslås däremot ett system med minskat reduktionstal, kan detta tal
måhända teoretiskt sett väljas så lågt, att samtliga pensionärer icke efter
pensionsregleringen erhålla minskad inkomst av reglerad pension tillsammans
med dyrtidstillägg. En sådan anordning torde emellertid säkerligen
betyda allt för stora anspråk på statskassan. Verkställd utredning har
givit vid handen, att om det nu gällande reduktionstalet däremot endast
minskas från 13 till exempelvis 8, skulle denna minskning betyda, att av
ovannämnda 107 pensionärer i statens järnvägars änke- och pupillkassa 51
pensionärer därigenom komme så att säga ovanför strecket, under det att
de återstående 56 fortfarande kvarstode under detsamma. Kostnadsökningen
för statskassan av en sådan minskning av reduktionstalet skulle för första
kvartalet innevarande år utgöra cirka 26,000 kronor. Genom den verkställda
pensionsregleringen och de ökade bördor, som kassans delägare däri -

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

genom påtagit sig, hava emellertid statens kostnader för första kvartalet
1924 för dyrtidstilläggen undergått en direkt minskning från sista kvartalet
1923 med ungefär 28,000 kronor. Kassans kostnader för de reglerade pensionerna
hava däremot ökats med ungefär 80,000 kronor för samma tid
Utan ökade kostnader för statsverket skulle sålunda en minskning av ovannämnda
reduktionstal från nuvarande 13 till 8 kunna ske. Genom en sådan
ändring skulle vinnas den fördelen, att antalet pensionärer, vilka med nu
tillämpade grunder erhålla minskning i sina inkomster av pension och dyrtidstillägg,
nedginge till ungefär hälften samt att beträffande såväl dessa
som en del andra pensionärer med ungefär oförändrad pensionsinkomst syftet
med pensionsregleringen åtminstone i någon mån vunnes.

I anslutning till vad ovan anförts får direktionen uttala, att det synes
direktionen nödvändigt, att sådan ändring av de nu gällande bestämmelserna
vidtages, att till pensionär, vars inkomst av reglerad pension och dyrtidstillägg
kommer att understiga vad som skulle utgjort pensionärens inkomst
av oreglerad pension och dyrtidstillägg av statsmedel, utbetalas gottgörelse
härför i likhet med vad som sker för vissa befattningshavare i statens
tjänst.

Synnerligen önskvärt anser dock direktionen vara, att bestämmelserna
ändras så, att jämväl reduktionstalet i fråga om nyreglerade pensioner sättes
till 8.

I händelse gottgörelse skall beredas allenast pensionärer, vilka erhålla en
direkt inkomstminskning, skulle med beräkning av det indextal, som var
gällande under första kvartalet 1924, kostnaderna för dyrtidstillägg under
samma kvartal ökats med cirka 2,500 kronor. Skulle emellertid, såsom
ifrågasatts, reduktionstalet ifråga om nyreglerade pensioner nedsättas till 8,
skulle i allt fall uppstå kostnader för personliga dyrtidstillägg till 56 pensionärer.
Dessa kostnader beräknar direktionen för första kvartalet 1924
till 860 kronor.

Utdrag av direktionens protokoll vid behandlingen av detta ärende, innefattande
skiljaktig mening av kassadirektören, byråchefen Iacobi bifogas.

Stockholm den 28 april 1924.

På direktionens vägnar:

IVAR VIRGIN.

L. H. Gyllenhaal.

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

21

Utdrag av protokoll, hållet hos direktionen för statens järnvägars
änka- och pupillkassa den 28 april 1924.

Närvarande:

Ordföranden, överdirektören Virgin
Vice ordföranden, överingenjören Fogei.marck
Kassadirektören, byråchefen Iacobi
Ledamoten, förste kontorsbiträdet Eriksson
Ledamoten, sekreteraren Allander

§ 1.

Föredrogs åter en. från ordföranden i riksdagens bankoutskott inkommen
skrivelse med anhållan om direktionens yttrande över en inom riksdagens
första kammare av herr Julin väckt motion nr 253 i fråga om beräkningen
av dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

Direktionen beslöt att till ordföranden i riksdagens bankoutskott avlåta
skrivelse av innehåll registraturet utvisar.

Från beslutet var kassadirektören, byråchefen Iacobi skiljaktig och anförde
:

»Undertecknad kan icke biträda direktionens yttrande i vad avser ifrågasatt
sänkning av reduktionstalet för dyrtidstillägg å s. k. reglerade pensioner
till änkor efter f. d. befattningshavare i statens tjänst. Såsom utgångspunkt
härvid har anförts det förhållandet, att ett hundratal av de till omkring
2,400 uppgående pensionsberättigade änkorna efter befattningshavare vid
statens järnvägar skulle vid tillämpning av föreskrifterna om reducerat
dyrtidstillägg lida minskning i den sammanlagda pensionsinkomst, som
tillfallit dem dels i pensioner enligt de före den 1 januari 1924 gällande
pensionsbestämmelserna, dels i oreducerat dyrtidstillägg å dessa pensioner,
varjämte framhållits att för åtskilliga pensionärer ökningen av pensionsinkomsten
blivit obetydlig. Härvidlag är emellertid att märka att nämnda
förhållanden delvis uppkommit därigenom att en provisorisk reglering av
ifrågavarande änkepensioner ägt rum genom kungl. kungörelsen den 21 november
1919 med särskilda stadganden angående tillfälliga förändringar i
pensionsvillkoren för statens järnvägars änke- och pupillkassa och att å de
i många fall väsentligt förhöjda pensioner, som sålunda tillerkänts vederbörande,
oreducerat dyrtidstillägg utgått. Den omständigheten att härigenom
vissa ojämnheter uppstått finner jag för min del icke utgöra tillräckliga skäl
för att, såsom ifrågasatts, sänka reduktionstalet till 8 och detta så mycket
mindre som en dylik anordning icke blott verkar i det angivna syftet att
hjälpa dem, som fått en minskad pensionsinkomst, utan även föranleder till
en ökning över lag av dyrtidstillägget till innehavare av reglerade pensioner
— en ökning, som särskilt vid eu jämförelse med den av Kungl. Majrt föreslagna
reduktionen av dyrtidstillägget till f. d. befattningshavare i statens
tjänst med reglerade pensioner knappast synes mig befogad.

Jag anser alltså att direktionen bort inskränka sig till att föreslå utfärdande
av en bestämmelse i sådan riktning att pensionär, vilkens inkomst
av pension enligt nu gällande grunder jämte dyrtidstillägg därå understiger

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt- 50 höft. {Nr 59—SO.)

3

22

BanJcoutskottets utlåtande Nr 60.

vad som skulle utgjort vederbörandes inkomst närmast före övergången till
de nya pensionsbestämmelserna, erhåller ett personligt dyrtidstillägg, motsvarande
skillnaden.»

L. H. Gyllenhaal.

Rätt utdraget:

Emil Holm.

DIREKTIONEN ÖVER TELEGRAFVERKETS
ÄNKEOCH
PUPILLKASSA

Bilaga III.

Till herr ordföranden i riksdagens bankoutskott.

Till svar å eder skrivelse den 3 april 1924 få vi äran dels överlämna
en tablå1, utvisande de fall, då vid telegrafverket reglerad änkepension
jämte dyrtidstillägg kan komma att, med tillämpning av kungörelsen
nr 267/1923, bliva lägre än oreglerad änkepension jämte dyrtidstillägg, dels
ock meddela, att av nuvarande pensionärer med reglerad änkepension endast
3 stycken (efterlevande efter 1 stationsbiträde, 1 vaktmästare och 1 telegrafkommissarie)
hava lägre pension jämte dyrtidstillägg än om deras pension
jämte dyrtidstillägg utginge såsom för äldre pensionärer. Ett bifall till
yrkandet i motionen nr 253 skulle för dessa tre pensionärer medföra en ökad
utgift av sammanlagt kronor 24: so per år.

Vid nu anförda förhållande kan, vad telegrafverket beträffar, det i motionen
framställda yrkandet icke sägas vara av någon större betydelse för
det närvarande, men få vi såsom vår mening uttala, att motionens syfte
synes oss riktigt. Stockholm den 17 april 1924.

Direktionen över telegrafverkets änke- och pupillkassa:

A. HAMILTON.

A. G. Hultström.

1 Icke tryckt.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.