Bankoutslcottet8 utlåtande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1924 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om understöd
åt förra städerskan Kristina Mafbilda, Eriksson.
I en till bankutskottet avlåten, den 17 nästlidna april dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att bankoutskottet ville hos riksdagen
för förra städerskan vid huvudkontoret änkan Kristina Mathilda Eriksson
under hennes återstående livstid utverka understöd att av riksbankens medel
för år räknat utgå från och med den 1 april 1924 med 300 kronor, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd.
Till stöd för denna framställning hava fullmäktige anfört följande:
»Uti en till fullmäktige i riksbanken ingiven framställning har förra städerskan
vid huvudkontoret änkan Kristina Mathilda Eriksson anhållit att från
riksbanken erhålla någon ersättning i form av pension.
Till stöd för denna framställning åberopas följande förhållanden.
Sökandens man, Jakob Eriksson, född den 20 december 1860, antogs den
20 juli 1887 till extra ordinarie vaktmästare i riksbanken och kvarstod i denna
egenskap i riksbankens tjänst till sin död den 25 augusti 1895 samt efterlämnade
då hustrun utan tillgångar med 2 minderåriga barn att försörja, det ena
4 år och det andra 2 år.
Samma år erhöll änkan anställning såsom städerska i riksbanken och har
fortsatt med detta arbete till slutet av mars månad innevarande år, då hon på
grund av nedsatta krafter enligt läkarintyg blivit oförmögen att utföra sitt
arbete.
Då mannen icke hade ordinarie anställning i riksbanken, åtnjuter änkan icke
någon pension efter honom. Ej heller har hon på grund av sin egen anställning
hos riksbanken någon rätt till pension; och då hon genom sitt arbete ej kunnat
göra några besparingar, står hon nu utan medel för ett nödtorftigt uppehälle.
Emellertid liar frågan om beredande av pension åt de personer, som stadigvarande
varit sysselsatta med städning och rengöringsarbete hos riksdagens
verk, flera gånger varit föremål för riksdagens behandling, därvid fullmäktige
haft tillfälle att yttra sig.
Första gången förekom detta år 1917 i anledning av en inom andra kammaren
av herr Lindhagen väckt motion angående beredande av fast anställning eller
vissa andra förmåner åt ifrågavarande personer; och uttalade fullmäktige då
i skrivelse till bankoutskottet, att frågan om pension syntes lämpligast kunna
lösas på det sätt, att fullmäktige bemyndigades att, efter prövning av varje
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 8 samt. 37 höft. (Nr 45.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 45.
Utskottet.
särskilt fall, åt rengöringsbiträde, som en längre följd av år, exempelvis minst
20 år, arbetat i banken och till följd av ålder eller nedsatta krafter nödgades
upphöra med sitt arbete, lämna ett månadsvis utgående understöd, ej överstigande
300 kronor för år räknat.
I anslutning härtill anförde även bankoutskottet i sitt utlåtande nr 49 till
sistnämnda års riksdag, att frågor om pensioner eller understöd åt här avsedda
personer syntes böra i varje särskilt fall underställas riksdagens prövning; och
föranledde berörda motion enligt utskottets hemställan ej någon riksdagens
åtgärd.
Liknande motioner förelågo till behandling även vid 1918 och 1919 års riksdagar
utan att föranleda någon åtgärd, därvid sistnämnda år av såväl fullmäktige
som bankoutskottet i huvudsak hänvisades till åberopade uttalanden vid
1917 års riksdag.
Genom vad sålunda förekommit vid behandling av förevarande fråga torde
i princip vara erkänt det berättigade uti, att understöd lämnas en person, som
under längre tid i riksbanken utfört arbete av ifrågavarande art, varvid dock
riksdagen förbehållit sig prövning härav i varje särskilt fall.
Beträffande änkan Eriksson framgår av ovanstående uppgifter, att hon, som
nu är nära 62 år gammal, under 29 år varit sysselsatt med städning och rengöringsarbete
i riksbanken samt att hon numera på grund av nedsatta krafter
ej längre förmår utföra detta arbete.
På grund härav och med stöd av vad här ovan anförts finna fullmäktige det
vara skäligt, att änkan Eriksson för sin återstående livstid beredes något understöd
från riksbanken; och hemställa fullmäktige därför, att bankoutskottet
ville hos riksdagen för änkan Eriksson under hennes återstående livstid utverka
understöd att av riksbankens medel för år räknat utgå från och med innevarande
april månad med 300 kronor, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd.
»
Såsom av fullmäktiges skrivelse framgår, äger änkan Eriksson icke åtnjuta
någon pension efter sin man, enär denne icke innehade ordinarie anställning
i riksbanken. Icke heller har hon på grund av sin egen anställning därstädes
någon rätt till pension. Då emellertid, såsom av utredningen i ärendet framgår,
änkan Eriksson under en tid av 29 år varit sysselsatt med städning och rengöringsarbete
i riksbanken, synes billigheten bjuda, att hon, som nu uppnått
en ålder av nära 62 år och på grund av nedsatta krafter ej längre är i stånd
att sköta sina sysslor, erhåller något understöd från banken; och har utskottet
icke något att erinra mot det av fullmäktige i sådant avseende föreslagna
beloppet eller 300 kronor, vilket torde böra utgå av riksbankens medel från
och med den 1 april 1924 under hennes återstående livstid.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förevarande
framställning, må medgiva, att förra städerskan vid
riksbankens huvudkontor Kristina Mathilda Eriksson må
Bankoutskottets utlåtande Sr 4!j.
.3
från och med den 1 april 1924 under sin återstående livstid av
riksbankens medel uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.
Stockholm den 8 maj 1924.
På bankoutskottets vägnar:
BEKNIP ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, K. J. A., Lindley, Björnsson, Vindahl, Berge, Lind*
gren, Abrahamsson och Bodin;
av undra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Borggren, Bäcklund,
Lovén, Byberg, Lorichs och Jönsson i Fridhill.