Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 5
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1924 kl. 2 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
sänkta tullsatser för nr.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 256, har herr Pettersson i Köping hemställt, »att riksdagen för
sin del måtte besluta, att rubrikerna 1285, 1286 och 1294 i tulltaxan er
-
hålla följande, ändrade lydelse:
1285 fickur: med boett av guld per st.................... kr. 2: —
1286 » : andra slag............................................. » 1: —
1294 väggur: lösa eller oinfattade verk per kg. — » 1: 50».
1 den av Kungl. Maj:t till 1921 års riksdag avgivna propositionen nr 366
angående höjning av vissa finanstullar föreslogs i fråga om ur förhöjning
av, bland annat, följande tullsatser, nämligen för fickur med helt förgylld
eller guldpläterad boett eller med boett av guld, rubriken 1285, från 1 krona
till 10 kronor per stycke; för fickur, andra slag, rubriken 1286, från 50
öre till 2 kronor per stycke; för lösa urverk till fickur, rubriken 1287,
från 50 öre till 2 kronor per stycke; för fickursboetter, lösa, av annan
metall än silver, helt förgyllda eller guldpläterade, rubriken 1288, från 50
öre till 2 kronor per stycke; för vägg- och studsarur i foder samt lösa
urfoder av metall, även med spelverk samt av trä eller andra, i rubrik
1291 ej nämnda ämnen, rubriken 1292, från 80 öre till 2 kronor 50 öre
per kilogram; samt för lösa eller oinfattade verk till vägg-eller studsarur
samt delar, ej särskilt nämnda, av verk till ur, alla slag, utom tornur,
ävensom tavlor och visare till ur, andra än tornur, från en krona till 3
kronor per kilogram. I sitt i anledning av propositionen avgivna betänkande
(nr 50) tillstyrkte bevillningsutskottet de föreslagna höjningarna vid
samtliga ovannämnda rubriker utom rubriken 1288, för vilken utskottet i
sammanhang med viss omredigering av rubriken föreslog en till 8 kronor
per stycke förhöjd tullsats, på det att icke genom införsel av urverk och
boetter, vardera artikeln för sig, erläggandet av den för ur, hänförliga
till rubriken 1285, tillstyrkta tullen 10 kronor per stycke skulle kunna
undgås. Med den av bevillningsutskottet föreslagna ändringen antog riksdagen
Kungl. Maj:ts förslag beträffande ovannämnda rubriker i tulltaxan.
I en av Kungl. Maj:t för 1922 års riksdag framlagd proposition (nr 234),
Utskottet.
Aferbliok.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr .9.
Hållande bestämmelser.
avseende åtskilliga jämkningar i finanstullarna, föreslogos, i anslutning
till ett utav tull- och traktatkommitténs tullavdelning avgivet utlåtande,
bland annat ändringar beträffande förberörda rubriker 1285, 1288 och 1292.
Sålunda föreslogs för rubriken 1285 sänkning av tullsatsen till 5 kronor
per stycke jämte inskränkning av rubrikens omfattning till fickur med
boett av guld samt för rubriken 1288 sänkning av tullsatsen till 3 kronor
per stycke jämte inskränkning av rubrikens omfattning till boetter av guld.
I avseende å sänkningen av tullsatsen för rubriken 1285 hade tullavdelningen,
efter anförande av siffror, utvisande importens nedgång under
andra i jämförelse med första halvåret 1921, anfört följande:
»Då fickur på grund av sin beskaffenhet vid införsel till riket lätt kunna
undandragas erläggandet av stadgad tull, finnes anledning antaga, att den
icke obetydliga minskningen i importsiffrorna i fråga om dessa slag av ur
åtminstone delvis förorsakats därav, att den jämförelsevis höga tullsatsen
inneburit en allt för stark frestelse till olaglig införsel. Representanter för
urhandeln hava också anfört klagomål över att sådan införsel till förfång
för deras näring i ej ringa omfattning ägt rum. Genom en sänkning av
tullsatsen skulle givetvis frestelsen till insmuggling av ur minskas, och föreslås
därför, att tullsatsen nedsättes till 5 kronor per stycket.»
I betänkande nr (18), avgivet i anledning av sistnämnda proposition,
förklarade sig bevillningsutskottet hålla före, att nedgången i importen av
de till rubriken 1285 hörande fickuren icke vore mera betydande än att
den väl kunde förklaras av den minskade köpkraften. Utskottet ansåg
därför, att tullsatsen för rubriken 1285 icke borde nedsättas samt att i följd
därav tullsatsen för rubriken 1288 borde bibehållas vid 8 kronor. I fråga
om förändringen av rubriken 1285 att omfatta endast fickur av guld hade
tullavdelningen bland annat anfört, att det måste anses, att till och med
den till 5 kronor sänkta tullsatsen vore för hög för guldpläterade och förgyllda
fickur samt att tullsatsen vid rubriken 1286, till vilken dessa ur
skulle efter förändringen komma att hänföras, bättre motsvarade värdet å
desamma. Denna förändring .av rubriken 1285 tillstyrktes av bevillningsutskottet
liksom även motsvarande förändring av rubriken 1288.
I avseende å rubriken 1292 innefattade Kungl. Maj:ts, av bevillningsutskottet
därutinnan tillstyrkta förslag en nedsättning i tullen, som befunnits
vara mycket för hög, till en krona 50 öre per kilogram.
Riksdagens båda kamrar fattade sina beslut i överensstämmelse med bevillningsutskottets
hemställan.
Efter sålunda vidtagna ändringar hava omförmälda rubriker i tulltaxan
följande lydelse:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 7
Kvantitet |
|||||
för |
tullbe- |
Tullsats |
|||
räkningen |
|||||
Kr. |
öre |
||||
Ur: |
|||||
fick-: |
|||||
1285. |
med boett av guld ........................................... |
i |
st. |
10 |
_ |
1286. |
andra slag............................................................ |
i |
st. |
2 |
_ |
12S7. |
urverk, lösa ....................................................... boetter, lösa: |
i |
st. |
2 |
|
1288. |
av guld .......................................................... |
i |
st. |
8 |
_ |
vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder: |
|||||
1292. |
av metall, även med spelverk samt av trä |
||||
eller andra, i nästföregående rubrik ej |
i |
kg. |
1 |
50 |
|
1294. |
lösa eller oinfattade verk till vägg- eller |
||||
studsarur samt delar, ej säskilt nämnda, |
i |
kg. |
3 |
i |
|
Anm. till n:r 1991 1292 och 1294. Avdrag |
|||||
— — -— — omslag. • |
Den föreliggande motionen avser nedsättning av tullsatserna för ru- Motionen.
brikerna 1285, 1286 och 1294 till respektive 2 kronor, 1 krona och 1 krona
50 öre, allt per stycke.
I motiveringen till förslaget har motionären anfört i huvudsak följande.
Största delen av de guldur, som till Sverige infördes, utgjordes av s. k.
armbandsur med ett tillverkningsvärde mellan 25 och 75 kronor. Sådana
ur kunde numera ej räknas till lyxartiklar utan till vanliga förbrukningsartiklar.
Den för uren gällande höga tullsatsen, som uppginge ända till
33 procent av varans värde, verkade å ena sidan hämmande på importen
samt framkallade å andra sidan olovlig införsel. Då avsikten med den höga
tullsatsen varit att tillföra statskassan ökade inkomster, hade avsikten
åtminstone delvis förfelats. Armbandsuren vägde endast omkring 10 gram
och kunde därför med lätthet försändas i brev. Urens litenhet gjorde det
även lätt att dölja dem vid tullvisitation. Olovlig import per brev ägde
i stor utsträckning rum från Schweiz och Danmark, och den olovliga importen
med resande vore mycket livlig över Öresund. Även andra guldur
än armbandsur vore föremål för olovlig import, huvudsakligen genom
resande samt genom inpackning i andra originalvaror. Behovet av åtminstone
billigare guldur tillgodosåges i avsevärd grad genom insmugglade
ur. Myndigheterna hade icke kunnat vidtaga effektiva åtgärder däremot,
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.
Utredning.
och den legitima handeln hade lidit avsevärt avbräck. En tullsats av 10
kronor per stycke kunde försvaras å mera dyrbara guldur, men dessa
utgjorde en försvinnande liten del av importen. Nämnda tullsats måste
emellertid anses olämplig för billiga nödvändighetsartiklar. Då någon
skillnad i tullsats för olika slag av guldur ej ansåges lämplig, borde tullsatsen
rättas efter vad de mest gängse uren kunde bära. Två kronor per
stycke vore en väl avpassad tullsats.
De till rubriken 1286 hänförliga uren utgjorde en ren nödvändighetsvara
för den stora massan av befolkningen och förbrukades i stora kvantiteter.
Fabrikspriset vore 5 till 15 kronor per stycke, varför eu tullsats
av 2 kronor per stycke utgjorde ända upp till 40 procent av fabrikspriset.
En krona per stycke vore en lämplig tullsats.
I avseende å rubriken 1294, lösa eller oinfattade verk till vägg- eller
studsarur etc., förelåge troligen ett förbiseende. År 1922 hade tullen för till
rubriken 1292 hänförliga vägg- och studsarur sänkts från 2 kronor 50 öre till
1 krona 50 öre per kilogram. Då inom landet funnes fabriker för tillverkning
av väggursfoder, försvårades dessas avsättnings- och konkurrensmöjlighet
genom att tullen å kompletta väggur sänkts utan att motsvarande
sänkning ägt rum i tullen å lösa verk. Tullen å lösa verk
borde därför nu nedsättas till 1 krona 50 öre per kilogram.
Vid behandlingen av förevarande motion har utskottet anlitat sakkunnigt
biträde av byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén, vilken i en till
utskottet avlämnad promemoria anfört bland annat följande:
»Fickur med boett av guld.
Jämföras de i bifogade sammanställning angivna införsel siffrorna för åren
1914 och 1923, finner man, att antalet på lojal väg införda guldur de båda
åren ställer sig praktiskt taget lika, särskilt om man tager i betraktande,
att fickur med guldpläterad boett numera icke såsom förr likställas med
guldur. Emellertid har under de senare åren användningen av armbandsur
av guld tilltagit på ett sätt, som giver fullt stöd för motionärens uttalande
att vid sidan av den lojala importen måste pågå en icke oväsentlig olovlig
införsel, ett förhållande som även styrkes av urhandlarnas erfarenhet. Såsom
motionären framhåller, kan denna olaga trafik tänkas pågå dels i form av
brevförsändelser, dels genom resande. Då det låg nära till hands antaga, att
de avsevärt höjda finanstullarna skulle locka till försök att införa högt tullbeskattade
varuslag med brevpost, har generaltullstyrelsen påkallat generalpoststyrelsens
uppmärksamhet för stävjande av sådana försök och hava efter
upprepade överläggningar mellan representanter för de olika verken åtgärder
vidtagits för att i möjligaste mån förhindra olovlig införsel på denna väg.
Försök till införsel brevledes av guldur hava vid olika tillfällen blivit upptäckta,
men enligt postkonventionens bestämmelser medför dylika försök ej
annan påföljd än att varorna returneras till avsändningslandet, varför denna
olaga trafik ej medför nämnvärd risk. Vid ett tillfälle, då eu sådan, en gång
returnerad försändelse omedelbart återkom hit till landet, omdestinerad till
annan plats, anhölls varan visserligen under beslagsanspråk och blev av
rådhusrätten förklarad förbruten, men något prejudikat torde detta fall ej
Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 9
kunna anses utgöra, då svaranden ej bevakade sina intressen genom inställelse
vid rätten, ocb det torde vara minst sagt tvivelaktigt, om utgången i motsatt
tall blivit densamma.
Inom generalpoststyrelsen är man emellertid, såsom av närslutna V. P. il. 1
framgår, av den uppfattningen, att avsändarna numera tämligen allmänt
kommit till insikt om det lönlösa i dylika försök och att trafiken numera
så gott som upphört. Något uttalande om sannolikheten av detta antagande
kan jag av naturliga skäl ej göra.
Vad återigen beträffar den olaga införseln av guldur genom resande är det
uppenbart, att stora svårigheter möta för ett effektivt förhindrande av smuggling
av så små föremål, varom här är fråga. Detta skulle förutsätta kroppsvisitation
i betydligt större utsträckning än som med hänsyn till trafikens berättigade
krav kan förekomma. Allvarliga bemödanden hava dock gjorts för att
förhindra olovlig införsel på denna väg, beslag hava förekommit och nya
medel för lagöverträdarnas uppspårande och näpst äro alltjämt under (ivervägande.
Vilka ansträngningar som än göras, är emellertid uppenbart, att man
icke kan ernå en fullkomlig trygghet mot olovlig varuinförsel på denna väg.
Den illegitima införsel, som enligt motionärens uppgift skulle äga rum
»genom inpackning i andra originalvaror», torde, såvitt jag kan döma. ej
vara av nämnvärd betydelse.
Ehuru olika meningar torde vara rådande om det berättigade i motionärens
beteckning av armbandsur såsom »billiga nödvändighetsartiklar . synas de
framträdande olägenheterna av den höga tullsatsen med hänsyn till"svårigheten
att effektivt utestänga olovlig införsel värda beaktande.
Fickur, andra slag.
1 fråga om fickur med boett av silver och andra till rubrik 1286 liänförliga
ur utvisa de statistiska siffrorna en avsevärd minskning i importen,
nämligen från omkring 67,000 år 1914 till nära 39.000 år 1923. Ehuru’
denna minskning torde till viss del kunna tillskrivas den ökade användningen
av armbandsur av ädlare metall, torde även beträffande förstnämnda ur eu
olovlig införsel ej få anses utesluten. Skulle eu mera avsevärd nedsättning
av tullsatsen för guldur anses av omständigheterna påkallad, vilken i sådant
fall i enlighet med motionärens förslag bör gälla alla slags guldur, lärer
såsom en naturlig följd härav även tullen å silverur böra nedsättas.
Lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur.
Då vid 1921 ars riksdag tullförhöjningar genomfördes fö]1 vissa artiklar,
framhölls avsikten med desamma uteslutande vara att bereda statskassan
ökade inkomster, och inskränktes tullförhöjningarna till sådana artiklar, som
icke äro föremål för nämnvärd tillverkning inom landet. I fråga om väggört
studsarur förelåg ett undantagsförhållande så till vida, att en om ock
mindre betydande tillverkning fanns inom landet av lösa urfoder, vilken
genom tullförhöjningen kom i åtnjutande av ett förhöjt tullskydd. Vid den
utredning, som då verkställdes, framgick, att vikten å väggur av fyra olika,
vanligen förekommande storlekar utgjorde resp. 5.2, 7, 7.6 och 9.5 kilogram
per stycke. De olika vikterna berodde huvudsakligen på fodrens storlek,
under det att däremot vikten å verken var tämligen likformig och kunde
beräknas till 1 kilogram per stycke. Då tullsatsen före 1921 års tullförhöjning
utgjorde för rubrik 1292, upptagande, bland annat, vägg- och studsarur
i foder samt lösa urfoder av trä, 80 öre per kilogram, under det att tullsatsen
för rubrik 1294, lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur
1 Här ej intagen.
Bihang till riksdagens protokoll 192-i.
i samt. ''< höft. (Sr S—
Statistik.
Utskottets
yttrande.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.
etc. var L krona per kilogram, kunde tullen för urfodren sålunda beräknas
till resp. kronor 3: 16, 4: 60, 5: os och 6: 60 per stycke. Genom förhöjningen
nämnda år av tullsatsen för rubrik 1292 till kronor 2: so per kilogram,
medan tullsatsen för rubrik 1294 bestämdes till 3 kronor per kilogram, innebar
detta för de i fullständiga ur ingående urfodren en tullförhöjning till
resp. kronor 10:—, 14: so, 16:— och 20: 75 per stycke. I och med den vid
1922 års riksdag beslutade sänkningen av tullsatsen för rubrik 1292 till 1
krona 50 öre per kilogram — rubrik 1294 bibehölls däremot oförändrad —
minskades tullskyddet för ovannämnda urfoder till resp. kronor 4: so, 7: so,
8:40 och 11:25 per stycke. Såsom synes inträdde genom sänkningen av
tullsatsen en bättre överensstämmelse med det för urfodren förut gällande
tullskyddet, men långt ifrån att den inhemska tillverkningen av urfoder lidit
något avbräck genom tullförändringen, är densamma fortfarande med avseende
å tullskydd i en bättre ställning än den var före år 1921. Skulle
nu tullsatsen å lösa verk ävenledes nedsättas med kronor 1: 50 per kilogram,
innebure detta ett ytterligare ökat skydd för den inhemska fabrikationen av
urfoder, vilket icke synes stå i god överensstämmelse med ovannämnda av
riksdagen tillämpade princip, nämligen att tullförhöjningarna ej borde få
karaktär av ökade skyddstullar.»
Med nämnda promemoria överlämnades den uppgift över Sveriges import
av ur och urboetter m. m. under åren 1912—1923, vilken finnes fogad vid
detta betänkande såsom bilaga.
l)eu rubrik, som i förevarande sammanhang främst är av betydelse, är
rubriken * 1285, fickur med boett av guld. Av de statistiska siffrorna beträffande
nämnda rubrik framgår, att efter 1921 års tullförhöjning en avsevärd
minskning av importen ägt rum i jämförelse såväl med de närmast
föregående åren som med åren 1912 och 1913. Denna omständighet synes
giva stöd åt den i motionen lämnade och i ovan intagna promemoria bestyrkta
uppgiften om en betydande olovlig införsel av guldur, huvudsakligen
armbandsur, särskilt om hänsyn tages ej mindre till den alltmer
ökade användningen av armbandsur än även därtill, att dylika ur före
tullförhöjningen icke hänfördes till ifrågavarande rubrik (se anmärkningen
till den statistiska sammanställningen). Den i statsfinansiellt syfte
vidtagna höjningen av tullsatsen vid rubriken 1285 torde därför få anses
i väsentlig mån förfelad, vartill kommer, att den olagliga importen
bereder den legitima handeln icke ringa avbräck.
Vid nu angivna förhållanden har eu ändring av den ifrågavarande
tullsatsen synts utskottet påkallad. Utskottet har latit undersöka, huru
vida en uppdelning av rubriken skulle kunna låta sig göra, genom
vilken det bleve möjligt att, med bibehållande av den nuvarande tullsatsen
att gälla för dyrbarare guldur, nedsätta densamma beträffande
enklare guldur, särskilt de billiga armbandsuren. Det har därvid visat
sig, att en dylik klyvning svårligen kan genomföras utan införande av
värdefull. Av kända skäl har utskottet icke ansett sig kunna förorda eu
Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.
11
dylik utväg, utan har utskottet, i överensstämmelse med vad i promemorian
uttalats, ansett, att tullsänkningen bör avse alla slag av guldur.
Vid avvägningen av den lämpliga tullsatsen för rubriken 1285 bar utskottet,
som funnit den av motionären föreslagna sänkningen till 2 kronor
per stycke ur statsfmansiell synpunkt alltför kraftig, stannat vid att föreslå
en tullsats av 4 kronor för stycke, i förhoppning att denna tullsänkning
måtte visa sig tillräcklig för det avsedda syftet.
Den avsevärda sänkning av tullsatsen vid rubriken 1285, som utskottet
sålunda förordar, bar synts utskottet böra föranleda en sänkning av tullen
jämväl för de billiga ur, som hänföras till rubriken 1286. Och har utskottet
härutinnan kunnat ansluta sig till vad motionären föreslagit,
nämligen en tullsats av 1 krona per stycke. Härav påkallas enahanda
sänkning av tullsatsen vid rubriken 1287, urverk, lösa, vilka sedan gammalt
dragit samma tull som den för rubriken 1286 gällande. Då vidare tullsatserna
vid rubrikerna 1287 och 1288 böra tillhopa vara lika med tullsatsen
vid rubriken 1285, torde även tullsatsen vid rubriken 1288 böra
undergå ändring, nämligen till 3 kronor per stycke.
Vad slutligen beträffar motionärens förslag om nedsättning av tullen
för lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsare, rubriken 1294, har
utskottet, alldenstund, såsom i ovan intagna promemoria framhållits, tullskyddet,
efter den i statsfinansiellt syfte företagna tullförhöjningen, är för
den inhemska tillverkningen av urfoder större än före tullförhöjningen,
icke funnit sig kunna tillstyrka bifall till motionen i denna del.
De ändringar i tulltaxan, utskottet ovan förordat, torde böra träda i
kraft med ingången av nästa budgetår.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, i anledning av herr Petterssons i
Köping förevarande motion II: 256, om sänkta tullsatser
för ur, måtte besluta, att rubrikerna 1285, 1286,
1287 och 1288 i tulltaxan skola hava följande ändrade
lydelse:
Kvantitet 1 för tull-beräk-ningen |
Tullsats |
Kr. öre |
1285. |
i Ur: med boett av guld ... |
1 st. |
4 — |
1286. |
andra slag.................. |
.j 1 st. |
1 |
1287. |
urverk, lösa ............... |
1 st. |
1 — |
1288. |
boetter, lösa: av guld.................. |
1 1 st. |
3 |
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.
2) att nämnda motion, i vad den avser rubriken
1294 i tulltaxan, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 21 februari 1924.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: se under betänkandet nr 8.
Reservation
av herr Bengtsson i Kullen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.
i:s
Uppgift över Sveriges import av ur och urboetter m. m. under åren 1912—1923.
Nr i stat. för- teckn. |
1912 |
1913 |
1914 |
1915 |
1916 |
1917 |
1918 |
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
1923 |
|||||||||||||
Y aruslag |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
Kvantitet |
Tull- belopp kr. |
|
1285 |
Ur: med boett av guld 1 |
18,165 st. |
18,165 |
20,845 st. |
20,845 |
13,754 st. |
13,754 |
15,479 st. |
15,479 |
19,219 st. |
19,219 |
53,169 st. |
53,169 |
53,428 st. |
53,428 |
65,587 st. |
65,587 |
41,688 st. |
41,688 |
12,861 st. |
66,393 |
10,424 st. |
104,240 |
12,809 st. |
128,090 |
1286A |
andra slag: med boett av silver |
85,394 > |
42,697 |
93,174 » |
46,587 |
66,968 » |
33,484 |
82,730 » |
41,365 |
108,997 » |
54,499 |
222,939 » |
111,470 |
171,775 » |
85,888 |
236,625 » |
118,313 |
66,034 » |
33,017 |
24,549 » |
141,928 |
18,573 » |
37,146 |
38,738 » |
77,476 |
B |
andra ............... |
50,380 » |
25,190 |
61,854 » |
30,927 |
58,302 » |
29,151 |
60,875 » |
30,438 |
47,935 » |
23,968 |
131,605 » |
65,803 |
73,740 » |
36,870 |
55,567 » |
27,784 |
28,497 » |
14,249 |
8,885 » |
16,068 » |
32,136 |
32,525 » |
65,050 |
|
1287 |
urverk, lösa............ |
54 » |
27 |
12 » |
6 |
120 » |
60 |
4,067 » |
2,034 |
1,080 » |
540 |
20 » |
10 |
32 » |
16 |
6 » |
3 |
158 » |
79 |
152 » |
304 |
in » |
222 |
37 * |
74 |
bo 00 00 |
boetter, lösa: av guld............... |
4 » |
2 |
13 . |
7 |
108 v |
54 |
718 » |
359 |
309 » |
155 |
— |
— |
— |
— |
24 » |
12 |
54 » |
27 |
37 » |
296 |
22 > |
176 |
3 » |
24 |
1289 |
andra slag ......... |
no kg. |
228 kg. |
248 |
27 kg. |
21 |
1,099 kg. |
677 |
22 kg. |
81 |
782 kg. |
393 |
7 kg. |
14 |
— |
— |
43 kg. |
22 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
||
1292 |
vägg- och studsar- i av metall, även med |
147,228 v |
115,782 |
158,519 » |
126,815 |
111,455 » |
89,164 |
122,223 » |
97,778 |
182,301 » |
145,841 |
149,432 > |
119,546 |
126,508 » |
101,206 |
139,191 kg. |
111,353 |
274,793 » |
219,834 |
141,766 kg. |
256,667 |
144,760 kg. |
251,919 |
255,385 kg. |
383,078 |
1294 |
lösa eller oinfattade |
36,266 » |
36,266 |
37,420 » |
37,420 |
* 35,852 » |
35,852 |
36,674 » |
36,674 |
33,077 » |
33,077 |
19,249 » |
19,249 |
7,672 » |
7,672 |
31,701 » |
31,701 |
34,448 » |
34,448 |
8,758 » |
21,216 |
12,346 » |
37,038 |
20,209 » |
60,627i |
T u ] 1. s a t
/Tullsats före 6/e 19 21 =
\ d efter » » =
u
A
före » »
efter » »
före » *
efter » »
före » »
efter » »
= 1.— kr. per st.
= 10.— » » »
= 0.50 » » »
= 2.— » » »
= 0.5 0 » » »
= 2.— » » »
= 0.8 0 » » » .
= 8.— » » » j
före 6/e 19211
8/e 1921—26/8
per kg.
efter 26/s 1922 = 1.50 kr. perkg.
= 0.3 0 kr. per kg.
1922 = 2.50 kr.
före e
efter
j 1921 = 1.— kr. per kg.
» =3.— » » *
1 Vid bedömandet av importsiffrorna beträffande fickur med boett av guld bör observeras,
dels att rubriken före den ,7/s 1922 omfattade även fickur med helt förgylld eller guldpläterad boett,
dels att tullbehandlingspraxis undergått en omläggning så till vida, att under tiden för den tidigare gällande lägre tullsatsens tillämpning armbandsur tullbehandlades såsom arbeten av den metall, varav de förfärdigats (i regel sålunda såsom guldarbeten)
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt i höft. (Nr 8—9.)
Stockholm, Isane Mnreus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.