Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
1
Nr 56.
Ankom till riksdagens kansli den (i juni 1924 kl. 10 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning
garna för budgetåret 1924—1925, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1 juli 1924—30 juni 1925 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande
riksdag fastställda grunder.
För Kungl. Maj:t framlade chefen för finansdepartementet den 2 januari
1924, på sätt framgår av vid årets statsverksproposition fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över fmansärenden för samma dag (bilaga till
1924 års statsverksproposition: inkomsterna), förslag till finansplan för
statsregleringen vid den nu samlade riksdagen samt beräkning av statens
inkomster för nästkommande budgetperiod 1 juli 1924—30 juni 1925.
Departementschefen anmälde därvid, bland annat, riksräkenskapsverkets
skrivelse den 8 december 1923 med inkomstberäkning för nämnda budgetperiod,
vilken skrivelse återfinnes i nyssnämnda bilaga. I vad angår de
särskilda bevillningarna kommer utskottet att i det följande lämna redogörelse
för nämnda skrivelse samt departementschefens anförande i statsrådet
vid herörda tillfälle. Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning
i allmänhet räknat med något högre inkomsthelopp under nästkommande
budgetår, än departementschefen ansett vara med en tillräcklig försiktighet
förenligt. På ett antal punkter har departementschefen därför i riksstatsförslaget
sänkt de belopp, som av riksräkenskapsverket beräknats. Där
departementschefen ansett riksräkenskapsverkets beräkningar böra godtagas,
har departementschefen funnit något särskilt yttrande från sin sida
icke vara erforderligt.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den
8 december 1923 till en början anfört följande:
»De svårigheter, som i allmänhet under icke normala tider möta vid för utberäkning
av framtida inkomster, äro särskilt framträdande vid förevarande
titel. De omständigheter, som under den kommande tiden kunna inverka förBihang
till riksdagens protokoll 192-1. 7 samt. VI höft. (Nr 56.) 1
Riksräkenskapsverket.
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
ändrande på de för den nuvarande och den gångna tiden givna siffrorna, äro
nämligen i detta fall både särdeles många och särdeles ovissa. Därför borde,
för att i möjligaste mån avlägsna beräkningens osäkerhet, siffermaterialet och
därmed sammanhängande frågor underkastas en grundlig undersökning, men
den korta tid, som står till buds från det sifferuppgifterna kommit riksräkenskapsverket
tillhanda och tills hela inkomstberäkningen skall vara färdig och
till Eders Kungl. Maj:t ingiven, lämnar icke tillfälle till någon mera djupgående
undersökning. Detta har ämbetsverket ansett sig böra särskilt framhålla.
I riksstaten för innevarande år är skatten upptagen sålunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet .................... kronor 124,000,000
B-skatt å aktiebolag m. fl................................. » 6,000,000
Summa kronor 130,000,000.
Enligt från statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter svara
häremot följande faktiskt debiterade belopp:
För enskilda.................................... kronor 105,188,272
A-skatt av bolag............................ » 35,656,391 140,844,663
B-skatt av bolag............................................................. 4,576,441
Summa kronor 145,421,104.
Härav kunna, enligt vad i det följande framhålles, 93 procent eller således
i runt tal 135,000,000 kronor antagas komma att inflyta.»
Med ledning bland annat av berörda preliminära sifferuppgifter samt
under antagande att inkomst- och förmögenhetsskatten komme att utgå
efter samma procenttal å grundbeloppen som för åren 1921—1923 har
riksräkenskapsverket beräknat, att den år 1924 debiterade skatten skulle
uppgå till:
Av enskilda .......... .................... 113
Bolags A-skatt............................ 38 151 miljoner kronor
Bolags B-skatt............................ 4 » »
Summa 155 miljoner kronor.
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket vidare anfört följande:
»Emellertid får man icke räkna med att hela den debiterade skatten kommer
att inflyta. I detta hänseende torde det vara lämpligt att stödja sig på erfarenheten
i avseende på debiteringen år 1922. Enligt debiterings- och uppbördsredogörelserna
har av den detta år debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten
(A och B skatt) under tiden november 1922—juni 1923 influtit
93.6 9 procent. Med ledning härav beräknar riksräkenskapsverket att av den
under innevarande kalenderår debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten
93 procent komma att inflyta under budgetåret 1923—24 och likaså av den
under år 1924 debiterade skatten 93 procent under budgetåret 1924—25.
Under juli—oktober 1923 har av den från föregående budgetperioder utestående
inkomst- och förmögenhetsskatten influtit kronor 4,157,031.
Från och med budgetåret 1923—24 skola restitutioner avföras å vederbörande
inkomsttitlar. Under juli—oktober 1923 har restituerats inkomst- och
förmögenhetsskatt med sammanlagt kronor 1,150,939, vilket för helt budgetår
motsvarar ett belopp av kronor 3,452,817. Erfarenheten från föregående år
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
3
har emellertid visat, att det är mycket vanskligt att beräkna, till vilket belopp
restitutionerna kunna uppgå under ett kommande budgetår. Med hänsyn
till här ovan angivna siffror för influtna restantier och avförda restitutioner
under budgetåret 1923—24, synes det riksräkenskapsverket vara lämpligast
att beräkna restitutionerna för helt budgetår till samma belopp som de under
månaderna juli—oktober inflytande restantier, varigenom man vid skattens
beräkning kan bortse från dessa två poster.»
Enligt nu nämnda uppskattningsgrunder har riksräkenskapsverket i sitt
till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inkomstberäkning för budgetåret
1924—1925 endast uppfört 93 procent av de för år 1924 beräknade beloppen
av debiterad inkomst- och förmögenhetsskatt eller således:
Skatt å inkomst och förmögenhet.................................... 140.4 miljoner kronor
B-skatt å aktiebolag m. fl................................................ 3.7 » »
Summa 144.1 miljoner kronor.
I sitt förenämnda anförande i statsrådet den 2 januari 1924 har departe- Departementsmentschefen
beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten till en början C^n^aHi924
erinrat om riksräkenskapsverkets nyssnämnda beräkning samt vidare fortsatt
såsom följer:
»Beträffande beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten för innevarande
budgetår i och för statsverkspropositionen till 1923 års riksdag
hade inom finansdepartementet tillämpats en metod, för vilken utförlig
redogörelse meddelats i en bilaga till nämnda proposition. Då denna beräkningsmetod
visat sig i huvudsak ganska tillfredsställande, har beräkningen
även innevarande år skett med användande av samma tillvägagångssätt.
Kesultatet framgår av de uppgifter, som lämnas i tabellerna
A och B, vilka torde fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilaga 1.1
Tabell A upptager utfallet av 1923 års taxeringar. Uppenbarligen överensstämma
de där angivna siffrorna endast delvis med dem, som finnas
upptagna i motsvarande uppställning beträffande 1923 års taxeringar i
fjolårets statsverksproposition. Korrigering har nämligen skett med hänsyn
till de faktiskt erhållna taxeringsresultaten. Med utgångspunkt från
tabell A har uppgjorts tabellen B, vilken angiver det beräknade resultatet
av 1924 års taxeringar. Denna beräkning innebär så till vida vissa jämförelsevis
säkra moment i förhållande till vad som gäller beträffande andra
inkomsttitlar, som taxeringen hänför sig till 1923 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden,
alltså förhållanden som ligga i det förflutna och
fördenskull kunna något så när överblickas. Å andra sidan är emellertid
det material, som av beräkningen beröres, så omfattande och till sin beskaffenhet
så heterogent, att en beräkning i alla fall måste anses innebära
åtskilliga osäkra moment.
Vid utarbetande av tabellen B har så tillgått, att man vidtagit vissa
höjningar och sänkningar av de i tabellen A förekommande detalj siffror.
Angående dessa förskjutningar må meddelas följande.
1 Dessa tabeller äro intagna i texten härefter.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Tab. A. Beräkningar angående 1923 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Enskilda |
Aktiebolag |
Tillsammans |
|
Inkomst av fast egendom: 1. Jordbruksfastighet .................................... 2. Annan fastighet ....................................... |
379.5 HO.o |
38.0 80. o |
417.5 190.0 |
Summa Inkomst av kapital............................................. Inkomst av arbetsanställning m. m...................... Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ......... |
489.5 366.6 3,334.1 472.8 |
118.0 16.0 312.8 |
607.5 382.6 3,334.1 785.6 |
Summa uppskattad inkomst |
4,663.0 |
446.8 |
5,109.8 |
Avdrag: |
|||
1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bev. förordn.......... |
215.8 |
3.0 |
218.8 |
2. För kommunalutskylder............................. |
400. o |
100. o |
500. o |
3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna |
36.0 |
9.0 |
45.0 |
Summa avdrag |
651.s |
112.0 |
763.8 |
Återstod |
4,011.3 |
334.8 |
4,346.0 |
l/eo av den taxerade förmögenheten ..................... |
250. o |
- |
250. o |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp |
4,261.2 |
334.8 |
4,596.0 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag .................... |
2,583.1 |
— |
2,583.1 |
Beskattningsbart belopp ................................... |
1,678.1 |
334.8 |
2,012.9 |
Uträknad skatt (exkl. B-skatt).............................. |
105.2 |
35.6 |
140.8 |
Skatteprocent i medeltal .................................... Uträknad B-skatt ............................................. |
6.27 % |
10.es |
4.6 |
Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt 145.4
Därav inflytande (93 %) Enskilda + A-skatt! 130.9
B-skattl 4.3
Summa skatt! 135.2
Inkomst av jordbruksfastighet har sänkts med 20 procent. Då inkomsten
av skogsbruk under år 1923 utan tvivel företett ökning, betyder en genomsnittlig
sänkning av hela heloppet för inkomsten av fast egendom med
20 procent en än större sänkning av inkomsten av det egentliga jordbruket.
Som bolagens inkomst av jordbruksfastighet väsentligen torde utgöras av
just inkomst av skogsbruk, har hela den angivna sänkningen ansetts
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
o
Tab. B. Beräkningar angående 1924 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Beskattningsbart belopp .......
Skatteprocent i medeltal ......
Uträknad skatt (exkl. B-skatt)
B-skatt ............................
Enskilda |
Aktiebolag |
Tillsammans |
|
Inkomst av fast egendom: |
|||
1. Jordbruksfastighet ................................... |
296 |
38 |
334 |
2. Annan fastighet.......................................... |
no |
80 |
190 |
Summa |
406 |
118 |
524 |
Inkomst av kapital............................................. |
329 |
14 |
343 |
Inkomst av arbetsanställning in. m. ..................... |
3,334 |
— |
3,334 |
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest............... |
498 |
328 |
826 |
Summa uppskattad inkomst |
4,567 |
460 |
5,027 |
Avdrag: |
|||
1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bev. förordn. ......... |
216 |
3 |
219 |
2. För kommunalutskylder.............................. |
304 |
76 |
380 |
3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna |
36 |
9 |
45 |
avdrag.................................................. |
|||
Summa avdrag |
556 |
88 |
644 |
Återstod |
4,011 |
372 |
4,383 |
*/eo av den taxerade förmögenheten ..................... |
240 |
— |
240 |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp |
4,251 |
372 |
4,623 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................ |
2,583 |
— |
2.583 |
1,668
6.25 %
104.2
372
10.65 %
39. B
Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt
Därav inrik tande (93 %): Enskilda -f A-skatt
B-skatt
2,040
143.S
2.s
146.1
133.7
2.1
Summa skatt
135.8
gälla de enskilda skattskyldiga, medan för bolag skäl till ändring i
fjolårets siffra ej ansetts föreligga.
Inkomsten av annan fastighet har bibehållits oförändrad. Visserligen
torde inkomsten av hyresfastigheter under år 1923 i genomsnitt hava
varit högre än under år 1922. Å andra sidan lära emellertid under år
1923 hava nedlagts ej ringa kostnader å reparationer av dylika fastig
-
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
heter, varför någon höjning av nettosiffran för denna inkomstpost ej ansetts
kunna äga ruin.
Vad beträffar inkomst av kapital, har det antagits, att en sammanlagd
minskning av utdelningar å aktier ägt rum med omkring 20 miljoner
kronor. Posten inkomst av kapital har emellertid minskats med 40 miljoner
kronor på den grund, att även ränteinkomsterna under år 1923 torde
hava varit ej oväsentligt lägre än under närmast föregående år. Av hela
sänkningen hava 38 miljoner kronor ansetts falla på enskilda och 2 miljoner
kronor på aktiebolag m. fl.
I fråga om beloppet för inkomst av arbetsanställning m. m. har någon
ändring icke vidtagits. Lönesatserna inom industrien torde under år 1923
i medeltal hava legat på ungefär samma höjd som under år 1922. Arbetslösheten
har däremot under förstnämnda år varit avsevärt mindre. Om
det antages, att minst 25,000 förut arbetslösa personer under år 1923 erhållit
arbete under hela året, skulle med en beräknad medelinkomst av 2,700
kronor för år härav framgå ett tillskott i taxerad inkomst av 67.5 miljoner
kronor. I fråga om lantarbetarnas löner har en nedgång ägt rum under år 1923,
vilken för fasta arbetare uppskattats till 5 procent och för daglönare till 10
procent samt i medeltal för båda grupperna till 8 procent. Under antagande
att sistnämnda inkomstminskning berört ett antal av 300,000 lantarbetare med
en årsinkomst av i medeltal 1,400 kronor, skulle härav följa en nedgång i den
taxerade inkomsten med 0.08 x 1,400 x 300,000 = 33.6 miljoner kronor. För
industri och jordbruk tillhopa skulle sålunda en ökning av den taxerade
inkomsten av arbetsanställning ha inträtt med omkring 34 miljoner kronor.
Den sålunda beräknade ökningen torde emellertid uppvägas av den nedgång,
som ägt rum beträffande avlöningar (inklusive dyrtidstillägg) till
stats- och kommunalanställda tjänstemän in. fl. Någon anledning till
ändring i 1923 års siffra för inkomst av arbetsanställning m. m. har fördenskull
ej ansetts föreligga.
Beträffande inkomst av rörelse eller yrke har beräknats en ökning av
sammanlagt 40 miljoner kronor. Av denna ökning beräknas 10 miljoner
kronor härflyta från banker och 30 miljoner kronor från industri, handel
och hantverk. Av hela den uppskattade stegringen av denna inkomstkälla
hava 15 miljoner kronor hänförts till aktiebolag m. fl. och 25 miljoner
kronor till andra skattskyldiga.
Vad sålunda inkomsterna ur olika inkomstkällor beträffar, så har eu
sänkning av inkomsten av kapital uppvägts av en lika stor höjning av
inkomsten av rörelse m. m., medan däremot på grund av minskningen av
inkomsten av jordbruksfastighet även samtliga inkomstkällornas summa
minskats.
Vad härefter beträffar avdragsposterna, har beloppet för sådana avdrag,
som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o bevillningsförordningen — d. v. s. för
ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier
m. m. — bibehållits oförändrat. I fråga om avdragen för
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 7
kommunalutskylder bör däremot en ganska avsevärd sänkning beräknas.
Det under år 1923 till betalning förfallna kommunalutskyldsbeloppet
torde nämligen understiga summan under föregående år till betalning förfallna
komunalutskylder med 140 å 150 miljoner kronor. Då emellertid
kommunalutskyldernas hela belopp icke kommer att avdragas, enär dessa
utskylder delvis erlagts av personer, som nu icke taxeras, bär minskningen
i avdraget för kommunalutskylder ansetts böra begränsas till 120
miljoner kronor. Medan sammanlagda avdragen för kommunalutskylder
vid 1923 års taxeringar beräknats till omkring 500 miljoner kronor,
synas de alltså nu böra uppskattas till 380 miljoner kronor, därav V:> avse
enskilda skattskyldiga och Vs aktiebolag m. fl. Övriga vid bevillningstaxeringen
ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader,
vissa förluster m. m., hava upptagits med samma belopp som i tabellen
för 1923 års taxering.
För den taxerade förmögenheten har beräknats en sänkning av 600 miljoner
kronor. Då fastigheterna i regel hemma att upptagas med oförändrade
belopp, synes en dylik sänkning av förmögenhetens belopp, d. v. s.
från 15 till 14.4 miljarder kronor, vara tillräcklig. Sextiondedelen av den
taxerade förmögenheten sänkes härigenom från 250 till 240 miljoner kronor.
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet skulle enligt
förestående beräkningar bliva för enskilda 4,251 miljoner kronor samt för
aktiebolag m. fl. 372 miljoner kronor eller tillsammans 4,623 miljoner
kronor. Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga avgå
orts- och familjeavdrag, vilka upptagits med samma belopp som beträffande
1923 års taxering. Erfarenheten visar nämligen, på sätt framgår
av förenämnda vid fjolårets statsverksproposition fogade redogörelse angående
inkomstskattens beräkning för innevarande budgetår, att med oförändrade
avdragsbestämmelser avdragens belopp företett jämförelsevis obetydliga
variationer, trots att en ganska väsentlig ändring ägt rum med
avseende å de taxerade beloppen.
Den nu verkställda uppskattningen avviker i någon mån från riksräkenskapsverkets
beräkning. Såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning,
har i finansdepartementets beräkning den sammanlagda
uppskattade inkomsten upptagits till belopp, som med 113 miljoner kronor
understiger motsvarande siffra enligt riksräkenskapsverkets uppskattning.
Å andra sidan hava avdragsposterna i finansdepartementets beräkning
upptagits till 44 miljoner kronor högre belopp än enligt riksräkenskapsverkets
kalkyl. De beskattningsbara beloppen understiga enligt finansdepartementets
beräkning de av riksräkenskapsverket antagna siffrorna
med 125 miljoner kronor. De beskattningsbara beloppens fördelning på
enskilda och aktiebolag har slutligen enligt båda beräkningarna givit
tämligen olika resultat.
Statsverks
propositionen.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Inkomst av fast egendom.............................................. » » kapital .................................................... » » arhetsanställning m. m......................... » » rörelse ........................................................ |
Kiksräken-skapsverkets 590 350 3,400 800 |
Finansde-partementet* 524 343 3,334 826 |
Summa uppskattad inkomst |
5,140 |
5,027 |
Avdrag ......................................................................... |
600 |
644 |
Återstod |
4,540 |
4,383 |
Vgo av den taxerade förmögenheten.............................. |
225 |
240 |
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp .. |
4,765 |
4,623 |
Utnyttjade orts- och familjeavdrag .............................. |
2,600 |
2,583 |
Beskattningsbart belopp................................................. |
2,165 |
2,040 |
Därav: |
||
a) Enskilda skattskyldiga............................................... |
1,807 |
1,668 |
b) Aktiebolag m. fl........................................................ |
358 |
372 |
Medelskatteprocenten har år 1923 för enskilda skattskyldiga uppgått till
6.27 procent och för aktiebolag m. fl. till 10.65 procent. Med den obetydliga
ändring, som beräknats i avseende å de taxerade beloppen, har det
ansetts lämpligt att även för 1924 års taxering antaga, att skatten skall
inflyta med samma procenttal — procenttalet för enskilda skattskyldiga dock
avrundat till 6.2 5.
B-skatten för aktiebolag m. fl. bar beräknats till omkring hälften av
det belopp, som framgått ur 1923 års taxering. Det synes ej vara med
försiktigheten förenligt att beräkna ett större belopp av denna, skatt för
nästkommande budgetår.
Av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas inflyta
93 procent, d. v. s. samma procenttal som av riksräkenskapsverket antagits.
I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna skulle den uträknade
inkomst- och förmögenhetsskatten komma att uppgå till 133.7 miljoner
kronor från enskilda skattskyldiga och i form av A-skatt från aktiebolag
m. fl. samt 2.i miljoner kronor i B-skatt från aktiebolag m. fl. I riksstaten
för nästkommande budgetår torde dessa belopp böra avrundas nedåt
till 133 resp. 2 miljoner eller sammanlagt 135 miljoner kronor. Härvid
har jag, såsom tidigare antytts, utgått från att någon sänkning av det
procenttal av grundbeloppet, med vilket skatten skall uttagas, icke kan
äga rum, utan att nämnda procenttal fortfarande bör beräknas till det
senast fastställda, eller 175.»
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl.
Maj:t dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
9
för år 1924 skall utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit
ifrågavarande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förslaget
till riksstat på följande sätt
a. Skatt å inkomst och förmögenhet ............ kronor 133,000,000
fi. B-skatt, å aktiebolag m. fl........................ » 2,000,000 135,000,000
Till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 16 maj 1924 har Departementschefen
för finansdepartementet, vid framläggandet av förslag till förord- cheJ"j fg"/6
ning angående fortsatt tillämpning av gällande förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker (proposition nr 225), i fråga
om inkomst- och förmögenhetsskatten anfört följande:
»Av bekantgjorda uppgifter rörande resultatet av åtskilliga större industriföretags
rörelse under fjolåret torde man tidigare hava ansett föreligga
anledning antaga, att årets inkomst- och förmögenhetsskatt skulle lämna en
något större avkastning än som upptagits i statsverkspropositionen. Sedan
numera uppgifter angående taxeringarna inom flertalet län erhållits, har
emellertid en approximativ beräkning givit vid handen, att någon nämnvärd
ökning i inkomsttiteln icke kan förväntas.»
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1923 och första kvar- utskottet.
talet 1924 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande
uppgifter:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924
a. Skatt å inkomst- och förmögenhet.
Influtet................kr. 8,414,111:3 9 130,470,667:64 138,884,779:03 4,048,423:78
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 112,339:81 1,132,012:6 4 1,244,352:45 566,704:04
Behållen inkomst kr. 8,301,771:5 8 129,338,655:— 137,640,426:58 3,481,719:74
fj. B-skatt å aktiebolag m. fl.
Influtet .................... kr. 107,461: 67 4,570,485:6 5 4,677,947:32 41,643:69
Utgifter för inkomsttiteln.
.......... ........ j>_ 56,688:06 836,461:85 893,149:91 87,649:48
Behållen inkomst .... kr. 50,773:61 3,734,023:80 3,784,797:41
Brist............................ » 46,005:7 9
Rörande utfallet av 1924 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
har utskottet erhållit del av en inom finansdepartementets budgetbyrå
den 22 maj 1924 gjord beräkning, grundad å då kända siffror. Enligt
denna beräkning skulle den taxerade inkomsten komma att uppgå till 4,662.9
miljoner kronor och den beskattningsbara inkomsten till 2,035.3 miljoner
kronor i stället för 4,623 respektive 2,040 miljoner kronor, vilka belopp
framgått ur den i och för statsverkspropositionen verkställda och ovan i
tabellen å sidan 5 sammanställda beräkningen. Jämlikt beräkningen den
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
22 maj 1924 skulle vidare den uträknade skatten, exklusive B-skatten å
aktiebolag m. fl., komma att uppgå till 144.7 miljoner kronor samt B-skatten
till 3.3 miljoner kronor, av vilka belopp beräknades inflyta 134.6 respektive
3.i miljoner kronor. Ur den sålunda gjorda nya beräkningen framgår en
sammanlagd inkomstsumma av 137.7 miljoner kronor, ett belopp, som med
nära 2 miljoner kronor överstiger slutsiffran i den beräkning, som lagts till
grund för Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid har vid den nya beräkningens
verkställande utfallet av taxeringen av enskilda i Stockholm icke alls samt
av aktiebolagens taxering endast i viss utsträckning varit känt. Med
hänsyn härtill har utskottet icke velat tillmäta denna nya beräkning annan
betydelse än att stödja resultatet av den uppskattning, som ligger till grund
för förslaget i statsverkspropositionen.
Båda beräkningarna hava utgått från förutsättningen, att skatten skall
för år 1924 utgå oförändrat med 175 procent av de i 19 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp. Enligt vad
statsutskottet beträffande budgetställningen meddelat, kommer slutsumman
av sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola täckas av andra
statsinkomster än lånemedel, att med i runt tal 3.5 miljoner kronor överstiga
vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen eller, där Kungl. Maj:t
i särskilda propositioner inkommit med ändrade förslag, i sålunda senast
avgiven proposition föreslagit. Det förslag till beräkning av bevillningarna,
som utskottet uti detta betänkande framlägger, avviker från vad Kungl.
Maj:t slutligen föreslagit därutinnan, att utskottet hemställt dels om sänkning
i fråga om stämpelmedlen med 2 miljoner kronor och dels om höjning
beträffande tullmedlen med 5.5 miljoner kronor. Följaktligen kommer,
därest riksdagen godkänner bevillningsutskottets förevarande förslag, bevillningarnas
slutsumma att överstiga motsvarande slutsumma i vad
Kungl. Maj:t föreslår med det enligt nyssnämnda från statsutskottet mottagna
uppgift erforderliga beloppet av 3.5 miljoner kronor. Vid sådant
förhållande har bevillningsutskottet saknat anledning att föreslå vare sig
någon höjning eller någon sänkning av det procenttal av inkomst- och
förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 175, efter vilket Kungl. Maj:t
föreslagit att denna skatt skall utgå.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1924 skall utgå med 175
procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp; samt
B) ätt inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1924—1925 beräknas på följande sätt:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
11
Inkomst- och förmögenhetsskatt:
ce. Skatt å inkomst och
förmögenhet......... kr. 133,000,000
/S. B-skatt å aktiebolag
m. fl................... » 2,000,000 kr. 135,000,000.
2:o.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Härom har riksräkenskapsverket i sin förenämnda skrivelse den 8 december
1923 anfört följande:
»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning, vilken i riksstaten
för innevarande budgetår är upptagen till 3,000,000 kronor, har enligt till
statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna för innevarande
år debiterats med 3,755,898 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att denna skatt i riksstaten för budgetåret 1924—25 upptages till 3,400,000
kronor, till vilket belopp i sådant fall även det under sjunde huvudtiteln anvisade
extra anslaget ''Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i
landsting’ bör upptagas.»
Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 bar departementschefen
rörande förevarande inkomsttitel anfört följande:
»Med vilket belopp bevillning av fast egendom samt av inkomst upptages,
kan synas vara av mindre betydelse, då samma belopp återfinnes å
utgiftssidan såsom bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.
Jag har emellertid ej ansett skäl föreligga att upptaga denna
skattepost med högre belopp, än som upptagits i riksstaten för budgetåret
1923—1924, eller 3 miljoner kronor.»
Ifrågavarande inkomsttitel har följaktligen i Kungl. Maj:ts förslag till
riksstat upptagits till 3,000,000 kronor.
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel
för år 1923 och första kvartalet 1924 erhållit följande uppgifter:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 192+
Influtet ......... kr. 338,398: 87 3,313,986: 72 3,652,385: 59 175,310: 04
Utgifter för inkomsttiteln.
... » * 26,424:— 14,355:21 40,779:21 9,477: 58
Behållen inkomst kr. 311,974:87 3,299.631: 51 3,611,606: 38 165,832:46
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att bevillning av fast egendom samt av inkomst
måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas
till .......................................... kronor 3,000,000.
Riksräken
skapsverket.
Departements
chefen.
Statsverks propositionen -
Utskottet.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Jiiksräken
skapsverJeet.
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Riksräkenskapsverket har härom i skrivelsen den 8 december 1923 anfört:
»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.
Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen
den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter samt
för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras avgifter för
rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar. Den behållna
inkomsten av dessa avgifter har uppgått till
år 1919
» 1920
» 1921
» 1922
kronor 283,240
» 392,534
» 374,526
» 358,501.
Å denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för första halvåret 1923 upptagits
till 150,000 kronor och i riksstaten för budgetåret 1923—24 uppförts med
350,000 kronor, har under förstnämnda tidsperiod influtit icke mindre än
247,054 kronor. Då anledning icke föreligger att beräkna en lägre siffra för
budgetåret 1924—25 än för nu löpande budgetår, har riksräkenskapsverket
— — — uppfört här ifrågavarande inkomsttitel med 450,000 kronor.»
I sitt förenämnda anförande den 2 januari 1924 har departementschefen
framhållit, att han, då en betydande del av denna inkomsttitel härflöte
från avgifter för vissa av utlänningar givna offentliga föreställningar
och det ej vore möjligt att förutse, i vilken omfattning dylika föreställningar
kunde komma att äga rum under nästkommande budgetår, för
sin del ansett sig icke kunna förorda någon höjning av titelns nuvarande
belopp.
Ifrågavarande inkomsttitel har sålunda i förevarande förslag till riksstat
upptagits till 350,000 kronor.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna
inkomsttitel för år 1923 och första kvartalet 1924 visar följande ställning:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924
Influtet ............ kr. 247,414:7 8 232,114:51 479,529:2 9 140,327:2 8
Utgifter för inkomsttiteln
... » 361:12 923:39 1,284:51 56: 7 8
Behållen inkomst kr. 247,053:6 6 231,191:12 478,244:7 8 140,270: so
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas
till ........................................................ kronor 350,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
13
4:o.
Stämpelmedlen.
Härom har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923 anfört:
»Stämpelmedel, bevillning, hava, i den mån de till statsverket inlevererats,
utgjort:
år 1919.................................................... kronor 66,900,369
» 1920 .................................................... » 60,143,222
» 1921 .................................................... » 54,934,371
» 1922 .................................................... » 47,698,065.
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de
stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp under
åren 1919—1922 utgjort:
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
|
Handlingar till lagfartsprotokollet ............... |
13,492,965 |
15,362.319 |
11,215,152 |
9.657,889 |
Handlingar till intecknings- och tomtratts- |
||||
2.132.093 |
2.420,490 |
3,321,085 |
1.768.284 |
|
Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ... |
10,125 |
8.845 |
10,420 |
17.995 |
Handlingar till bouppteckningsprotokoll: |
||||
Bouppteckningar .................................... |
16,767.160 |
15,706,967 |
16.736,364 |
13.920,371 |
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid |
||||
bouppteckningens stämpclbeläggning ...... |
210 |
2.512 |
5,785 |
827 |
Morgongåvobrev .................................... |
535 |
209 |
— |
— |
Avhandlingar om lösöreköp .................... |
28,252 |
37,015 |
75,841 |
85.411 |
Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om |
||||
gåva...................................................... |
4,786,082 |
1,223,305 |
895,687 |
676.077 |
Summa |
37,217,422 |
34,761,662 |
32,260,334 |
26,126,854 |
Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914
nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa
skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga, utom
avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna om
gåva, även de i beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet''
ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast
egendom. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig till:
år 1918 ................................................... kronor 15,208,955
» 1919 ................................................... » 21,728,394
» 1920 .................................................... » 17,056,152
» 1921.................................................... » 17,946,906
» 1922 .................................................... » 14,992,789.
Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att skattetariffen, efter att
hava höjts genom nådiga förordningen den 19 juni 1917 (nr 325), ånyo
ändrats genom nådiga förordningen den 16 juli 1919 (nr 422). Genom denna
förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för skattens beräknande
uppgjorda tarifferna i medeltal höjts med 25 procent. I riksstaten
h''iksr&ken
skapsverket.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
för år 1920 beräknades med hänsyn till denna höjning inkomsten av arvsoch
gåvoskatten till 15,000,000 kronor.
Vid sina inkomstberäkningar för åren 1921 och 1922 ansåg statskontoret,
att på grund av redan då nedgående konjunkturer beräkningen av nu ifrågavarande
skatt måste sänkas, för år 1921 till 13,000,000 och för år 1922 till
10,000,000 kronor. Då samma skäl till försiktighet gjorde sig gällande med
ökad styrka vid inkomstberäkningen föregående år, ansåg riksräkenskapsverket
vid uppgörande av beräkning för budgetåret 1923—24, att man för nämnda
tid knappt kunde göra sig räkning på större skattebelopp än 8,000,000
kronor.
För det budgetår, som nu föreliggande inkomstberäkning avser, torde man
kunna beräkna arvsskatt och skatt för gåva till 10,000,000 kronor.
I riksräkenskapsverket tillhandakomna skrivelser den 5 oktober och 2 november
1923 meddelar generalpoststyrelsen, att de från styrelsen månad för
månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1922 samt intill •
utgången av september månad 1923 framgå av nedanstående tabell, vari
endast avrundade belopp insatts.
Månad |
År 1922 |
År 1923 |
|||
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Ökning (+) |
|
Januari.......................... |
3.91 |
3.7 5 |
|||
Februari ....................... |
4.6 9 |
4.19 |
|||
Mars.............................. |
2.17 |
lO.so |
2.17 |
10.11 |
— 6.1 |
April .......................... |
4.28 |
4.05 |
|||
Maj .............................. |
0.13 |
4.7 2 |
|||
Juni ............................. |
4.08 |
14.li |
3.2 s |
12.05 |
— 16.6 |
Juli .............................. |
3.57 |
3.86 |
|||
Augusti........................... |
4.io |
3.38 |
|||
September .................... |
2.51 |
10.4 S |
2.64 |
9.58 |
— 8.0 |
Oktober ........................ |
3.14 |
2.88 |
2,8 8 |
8.3 |
|
N ovember ..................... |
4.21 |
— |
— |
||
December........................ |
3.89 |
11.21 |
— |
— |
|
Summa |
46.96 |
för 10 månader |
34.G2 |
Med hänsyn till den betydande nedgång, som stämpeluppbörden sålunda
utvisat under de tre första kvartalen år 1923 i jämförelse med motsvarande
kvartal år 1922 — för hela tiden utgör nedgången 11. l procent — syntes
det generalpoststyrelsen tvivelaktigt, huruvida det i riksstaten för sistnämnda
budgetår upptagna beloppet, 48 miljoner kronor, skall komma att uppnås.
För att framkomma till sagda uppbördssiffra erfordras nämligen en ökning
i förhållande till de till statskassan under tiden 1 oktober 1922—30 juni 1923
från postverket inlevererade stämpelmedlen av ej mindre än 15 procent. Även
erhållande av den utav generalpoststyrelsen tidigare uppskattade stämpeluppbörden
av 44 miljoner kronor skulle förutsätta en stegring i jämförelse med
uppbörden under sistnämnda tid, ehuru icke med mer än 3 procent. Under
för handen varande förhållanden ville det förefalla generalpoststyrelsen, som
om tvekan förefunnes, att stämpelintäkterna under budgetåret 1923—24 ens
skola belöpa sig till 44 miljoner kronor.
Vad beträffar stämpelinkomsterna under budgetåret 1924—1925, vore det
emellertid vanskligt att redan nu fälla något omdöme, och vid sådant för
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 5Ö.
15
hållande ifrågasatte generalpoststyrelsen, huruvida icke stämpeluppbörden
under sistnämnda budgetår borde kalkyleras till 48 miljoner kronor, eller
således samma belopp, som finnes upptaget i riksstaten för budgetåret 1923
—1924.
Emellertid kan man, enligt riksräkenskapsverkets förmenande, icke undgå
att finna, att de sifferuppgifter, som riksräkenskapsverket här ovan efter
generalpoststyrelsen meddelat, oförtydbart giva vid handen, att på ifrågavarande
område ännu icke skett någon ändring från nedgående till uppgående
konjunkturer. Huruvida och när en sådan kan komma att äga rum, torde
främst bero på en stabilisering av fondmarknaden. Härför talar den statistik,
som i Ekonomisk översikt under rubriken ''Svensk fondbörsindex’ meddelas
över medelkursen för aktier å Stockholms fondbörs’ A-lista och vilken visar,
att värdena i oktober 1923 endast uppskattas till ungefär tredjedelen av vad
de voro i januari 1913, under det att den amerikanska fondbörsindexen visar
stigning för samma tid. En stabilisering av svensk fondbörs lärer dock knappt
kunna väntas förr än avgörande träffats i ännu svävande, viktiga sociala
frågor, så att köpare och säljare av fondpapper anse sig kunna med någon
säkerhet bedöma beständigheten av de salubjudna papperens värde.
Om ett sådant avgörande icke kan komma till stånd under nästa riksdag,
lärer den av generalpoststyrelsen ifrågasatta beräkningen av stämpeluppbörden
under budgetåret 1924—1925 befinnas för hög. För sin del vågar riksräkenskapsverket
icke föreslå högre belopp än som enligt statistiken svarar mot
tiden 1 juli 1922—30 juni 1923 eller i runt tal 44 miljoner kronor.»
Rörande förevarande inkomsttitel har departementschefen till förberörda Dcpartementsstatsrådsprotokoll
den 2 januari 1924 anfört följande: chefen.
»I riksstaten för innevarande budgetår äro stämpelmedlen upptagna till
48 miljoner kronor. Av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning framgår
emellertid, att det belopp, som under budgetåret väntas inflyta av denna
inkomsttitel, icke med säkerhet kan beräknas belöpa sig ens till 44
miljoner kronor.
I förevarande inkomstpost ingå avgifter, som hänföra sig till ganska
olikartade förhållanden. Av stor ekonomisk betydelse äro exempelvis
stämplar å handlingar till lagfartsprotokollet, arvsskatt och skatt för
gåva, stämplar å aktiebrev samt fondstämplar m. m. Stämpelbeloppets
storlek röner inverkan av förhållanden, som äro olika för de skilda
slagen av stämplar och underkastade växlingar av skiftande och stundom
sinsemellan rent motsatt art. Detta gör en beräkning av stämpelmedlen
synnerligen vansklig. Jag anser emellertid icke, att deras belopp försiktigtvis
kan för nästa budgetår beräknas högre än till 42 miljoner
kronor.
I detta sammanhang bör erinras om ett förslag av statens besparingskommitté,
enligt vilket viss del av verksamheten å utrikesdepartementets
rättsavdelning skulle komma att för framtiden i större utsträckning, än
hittills varit fallet, utföras mot ersättning, uttagen genom stämpelbeläggning.
Besparingskommittén har i detta avseende beräknat eu ökad inkomst av
omkring 50,000 kronor. Frågan härom torde emellertid icke böra nu upptagas
till behandling. I varje fall är nyssnämnda belopp icke av den storlek,
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Statsverks propositionen -
Prop. nr 71.
Prop. nr 194.
Prop. nr 318.
Utskottet.
att ett godkännande av kommitténs förslag bör föranleda ändring i den
angivna slutsumman för stämpelmedlen.»
Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna med
42,000,000 kronor.
Genom en den 22 februari 1924 dagtecknad proposition, nr 71, har
Kungl. Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den
30 juni 1925 av den nu till utgången av år 1924 gällande förordningen
den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i
vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 37) har riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.
Genom en den 14 mars 1924 dagtecknad proposition, nr 194, har Kungl.
Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna
vid köp och byte av fondpapper. På hemställan av bevillningsutskottet
(betänkande nr 27) har denna proposition av riksdagen numera
bifallits.
I proposition den 2 maj 1924, nr 218, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa
smärre ändringar i gällande förordning angående stämpelavgiften. Den
av Kungl. Maj:t föreslagna förordningen i ämnet har numera, med en i
anledning av väckt motion vidtagen mindre ändring, blivit på bevillningsutskottets
hemställan (betänkande nr 50) av riksdagen antagen.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande
inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1923 och första kvartalet 1924 utvisar
följande ställning:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924
Influtet................ kr. 22,660,030:7 3 20,207,626: 0 3 42,867,656:7 6 9,707,376:3 2
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 2,386:4 0 62,617:9 7 65,004:3 7 59,651:17
Behållen inkomst kr. 22,657,644:3 3 20,145,008:06 42,802,652:3 9 9,647,725:15
Enligt en från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å
inkomsttiteln under april månad 1924 i behållen inkomst influtit 4,027,648
kronor 56 öre.
Till komplettering av den ovan å sidan 14 intagna tabellen må följande
sammanställning, grundad å från generalpoststyrelsen erhållna uppgifter,
här intagas:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
IT
Från postverket till statskassan inlevererade stämpelmedel okt. 1923—
april 1924.
Oktober |
1923 ................ |
Uppbörd Uppbörd per månad per kvartal .................... 2.88 |
Minskning |
November |
» ................... |
.................... 4.42 |
|
December |
» |
................... 2.64 9.94 |
11.6 |
Januari |
1924 ................. |
.................... 3.10 |
|
Februari |
» .................. |
..................... 4.41 |
|
Mars |
» .................. . |
1.8 6 9.3 7 |
7.3 |
April |
» ................ |
................. 4.08 |
0.5 |
Generalpoststyrelsen har, såsom ovan (sid. 14) återgivits, framhållit,
hurusom stämpeluppbörden under de tre första kvartalen år 1923 företedde
en betydande nedgång i jämförelse med motsvarande kvartal år 1922. De
av Utskottet härovan meddelade siffrorna, jämförda med tabellen å sidan 14,
utvisa, att även under sista kvartalet 1923 stämpeluppbörden varit betydligt
lägre än under motsvarande kvartal 1922 liksom ock att under första kvartalet
1924 uppbörden varit avsevärt lägre än under första kvartalet 1923.
Vidare må ur det föregående erinras, att generalpoststyrelsen, med hänsyn
till vanskligheten att redan under hösten 1923 fälla något omdöme
om stämpelinkomsterna under budgetåret 1924—1925, ifrågasatt, huruvida
icke desamma borde beräknas till enahanda belopp som upptagits i riksstaten
för budgetåret 1923—1924 eller 48 miljoner kronor, att riksräkenskapsverket
förklarat sig icke våga stanna vid högre belopp än som enligt
statistiken svarade mot tiden 1 juli 1922—30 juni 1923 eller i runt tal
44 miljoner kronor samt att chefen för finansdepartementet förklarat sig
anse, att beloppet försiktigtvis icke kunde beräknas högre än till 42 miljoner
kronor.
Under de sista tolv månader, för vilka uppgifter finnas tillgängliga, nämligen
för tiden 1 maj 1923—30 april 1924 har stämpeluppbörden utgjort
40.9 2 miljoner kronor. I betraktande härav och med hänsyn till den nedåtgående
tendens, om vilken även de senaste statistiska uppgifterna bära vittne,
har utskottet ansett försiktigheten bjuda, att stämpelmedlen beriiknas till ett
även i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag nedsatt belopp; och har utskottet
ansett sig höra av sålunda angivna skäl föreslå en nedsättning med
2 miljoner kronor.
Vad beträffar ovan omnämnda, av riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t
fattade beslut torde vid de beräkningar, som lagts till grand för statsverkspropositionens
förslag rörande stämpelmedlens uppskattning, hava räknats
med förlängd giltighet av såväl den särskilda stämpelavgiften vid köp, byte
eller införsel av pärlor m. ''fl. lyxvaror som ock de förhöjda stämpelavgifterna
vid köp och byte av fondpapper; och synas de vidtagna ändringarna i stämBihang
till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 41 höft. (Nr 56.) 2
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Riksrätt etisk
apsverke t.
pelförordningen icke vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver
tagas vid inkomstberäkningen.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att stämpelmedlen inåtte för budgetåret 1924—1925
beräknas till............................................ kronor 40,000,000.
5:o.
Lastpenningarna.
I fråga om denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i skrivelsen den
8 december 1923 anfört följande:
»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av
år 1918 ........................................................ kronor 450,180
» 1919 ........................................................ » 579,388
» 1920 ........................................................ » 864,435
» 1921 ........................................................ » 585,511
» 1922 ........................................................ » 599,781.
Den redan år 1920 av generaltullstyrelsen väckta och av kommerskollegium
och statskontoret omfattade tanken, att lastpenningarna borde i samband med
en eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen avskaffas, har sedermera befunnit
sig under utredning, därvid man avsett att undersöka möjligheten och
lämpligheten av en ändring av nuvarande system för beräknandet och uppbörden
av allmänna sjöfartsavgifter med undantag av lotsavgifter. Då, enligt
vad riksräkenskapsverket inhämtat, nämnda utredning ännu icke så fortskridit,
att man kan vänta lastpenningarnas borttagande under det budgetår,
som nu är i fråga, och då dessutom Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt brev
den 24 november 1922 förordnat, att sjöfartsavgiftssakkunnigas utredningsarbete
skall från och med den 1 januari 1923 vila, har ämbetsverket upptagit
inkomsttiteln lastpenningar’ jämväl i nu föreliggande förslag.
Enligt nådiga förordningen den 19 maj 1922, nr 208, vilken trädde i kraft
den 1 juli 1922 och gäller till och med den 30 juni 1924, är numera befrielse
i vissa fall från erläggande av lastpenningar medgiven. Vid framläggande
av förslag till nämnda förordning framhöll emellertid föredragande departementschefen,
att enligt hans mening den jämförelsevis obetydliga minskning
i den totala uppbörden av lastpenningar, som skulle föranledas av de förordade
avgiftslindringarna, icke vore av beskaffenhet att böra påverka beräkningarna
för första halvåret 1923 rörande avkastningen av ifrågavarande
inkomsttitel.
Under första halvåret 1923 utgjorde den behållna inkomsten å förevarande
titel 322,271 kronor mot i riksstaten för samma tid beräknade 250,000 kronor.
Enligt det inom riksräkenskapsverket upprättade inkomstsammandraget för
månaderna juli—oktober innevarande budgetår förefanns en behållen uppbörd
å lastpenningar av 192,109 kronor.
Riksräkenskapsverket hemställer, att lastpenningar må i riksstaten för budgetåret
1924—1925 uppföras med samma belopp som i riksstaten för innevarande
budgetår eller 600,000 kronor.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
19
I statsverkspropositionen äro lastpenningarna uppförda med av riksräkenskapsverket
sålunda föreslaget belopp, 600,000 kronor.
Med proposition nr 108 av den 14 mars 1924 har Kungl. Maj:t framlagt
förslag till förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande
av lastpenningar, avsedd att ersätta nu gällande förordning i samma ämne.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 28) har riksdagen
numera bifallit Kungl. Majrts nämnda proposition.
Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna
tillfört statsverket en behållen inkomst av 322,270 kronor 89 öre
första halvåret 1923 och 251,432 kronor 90 öre andra halvåret 1923 eller
sålunda 573,703 kronor 79 öre för hela året 1923 samt 128,085 kronor 76 öre
första kvartalet 1924.
Då enligt den ovannämnda, av riksdagen antagna förordningen angående
befrielse i vissa fall från erläggande av lastpenningar, vilken träder i kraft
den 1 juli 1924, en viss begränsning i de nuvarande lättnaderna kommer
att inträda, har utskottet icke ansett sig böra föreslå en av nu lämnade
sifferuppgifter eljest måhända påkallad sänkning av det för inkomsttiteln i
statsverkspropositionen beräknade beloppet, 600,000 kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att lastpenningarna måtte för budgetåret 1924—1925
beräknas till ................................................ kronor 600,000.
6:o.
Tullmedlen.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8
december 1923 anfört följande:
»Tullmedel, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av
år 1919..................
» 1920..................
» 1921.................
» 1922..................
» 1923 (‘/i—30/6)
. kronor 99,952,782
» 144,674,952
» 102,333,299
» 108,714,123
» 62,452,153.
I riksstaten för budgetåret 1923—1924 äro dessa medel upptagna till
117.000. 000 kronor.
Genom nådiga kungörelsen den 20 maj 1922 (nr 203) trädde från och med
den 22 i samma månad en tullförhöjning å kaffe i kraft, vilken beräknats
under ett år tillföra statskassan nya inkomster till ett sammanlagt belopp av
15.000. 000 kronor. Med utgången av nyss omförmälda månad inträffade även
den förändring, att de förordningar, som reglerade glidtullarna å spannmål,
Statsverkspropositionen
.
Prop. nr 108.
Utskottet.
Riksräken
skapsverket.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Departementschefen
den 2
januari 1924.
upphörde att gälla, varefter de tullsatser, som gällde före glidtullssystemets
införande, åter trädde i kraft.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 nästlidne
månad beräknat den inflytande uppbörden av tullmedel för budgetåret 1924
—1925 till omkring 125,000,000 kronor under förutsättning av normal import
och oförändrade tullsatser.
Efter från generaltullstyrelsen erhållna uppgifter har riksräkenskapsverket
låtit upprätta följande tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden under
tiden november 1921—oktober 1922 och motsvarande tid åren 1922—1923.
Månad
November.......
December .......
Januari...........
Februari .......
Mars ..............
April...............
Maj ...............
Juni...............
Juli ...............
Augusti...........
September......
Oktober...........
1921—1922
9,810,947: 9 8
10,922,548: 8 6
7,796,560: 3 2
5,113,225: 05
10,186,193: 13
9,117,384:9 3
8,985,160: 11
8,548,326: 95
7,436,469: 74
9,611,372: 86
10,985,114: 6 9
11,209,310: 44
1922—1923
11,695,281: 10
11,799,472: 99
9,287,454: 72
8,842,242: 37
10,993,304: 27
11,391,865: 91
11,665,868: 8 3
11,275,940: 01
9,962,557: 03
12,521,360: 52
13,793,805: 6 5
15,661,768: 84
138,890,922: 24.
Summa kronor 109,722,615: 0 6
Av tablån framgår, att stegringen varit synnerligen kraftig under den sist
tilländalupna årsperioden.
Avkortningar och restitutioner för denna titel hava utgjort:
år 1922 .................................................... kronor 3,769,749
Vi—3% 1923 ............................................ » 1,004,523.
Riksräkenskapsverket har på grund av nu anförda statistiska siffror ansett
sig kunna för budgetåret 1924—1925 beräkna tullmedlen till 135,000,000
kronor, därvid avdrag skett för restitutioner.
I denna skatt ingår även av riksdagen särskilt beslutad mertull å arrak
och rom, vilken för budgetåret 1924—1925 av generaltullstyrelsen beräknas
till cirka 800,000 kronor.»
Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 har departementschefen i fråga
om förevarande inkomsttitel anfört:
»Tullmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 117
miljoner kronor. Det torde emellertid kunna förväntas, att ett betydligt
högre belopp i verkligheten kommer att inflyta. Under månaderna november
1922 t. o. m. oktober 1923 har tullinkomsten uppgått till ej mindre
än närmare 139 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har beräknat den
inflytande uppbörden av tullmedlen för budgetåret 1924—1925 till omkring
125 miljoner kronor under förutsättning av normal import och oförändrade
tullsatser. Riksräkenskapsverket har däremot ansett sig kunna för budgetåret
1924—1925 beräkna tullmedlen till 135 miljoner kronor. I denna
skatt skulle ingå även den av riksdagen beslutade mertullen å arrak och
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
21
rom, vilken för budgetåret 1924—1925 av generaltullstyrelsen beräknats
till cirka 800,000 kronor.
Av handelsstatistiken framgår, såsom jag redan i annat sammanhang
haft tillfälle beröra, att under den gångna delen av innevarande år ett
betydande importöverskott uppstått. Enligt min mening är det varken önskvärt
eller sannolikt, att, även under förutsättning av i huvudsak oförändrad
konjunktur, importen skall fortsätta i samma utsträckning som hittills.
Detta skulle betyda en försämring av vår handelsbalans, som ur
landets synpunkt vore att beklaga. Från de utgångspunkter för inkomstberäkningen,
som jag i det föregående angivit, och då en inkomsttitel
som denna är ytterst känslig för konjunkturerna, anser jag mig ej kunna
föreslå, att tullmedlen upptagas till högre belopp än 120 miljoner kronor,
vilket belopp dock med 3 miljoner kronor överstiger vad som, på sätt
nyss angivits, beräknats i riksstaten för innevarande budgetår.»
Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till 120,000,000 Statsverkskronor.
propositionen.
I proposition den 14 mars 1924, nr 192, angående statsmonopolet å tobaks- Prop. nr 192.
tillverkningen i riket har Kungl. Maj:t bland annat framlagt vissa förslag
till författningar, innebärande åtskilliga ändringar i fråga om beskattningen
av tobak m. m. Dessa författningar, vilka numera på hemställan av bevillningsutskottet
(betänkande nr 35) blivit av riksdagen antagna, skola träda i
kraft den 1 juli 1924.
I fråga om de beslutade ändringarna av beskattningen, vartill utskottet
nedan under punkten 8 om skatt å tobak skall återkomma, må här omnämnas,
att för tobak och tobaksvaror stadgats tullfrihet och att de nuvarande
tullavgifterna överförts till tobaksskatt. Tull skall dock allt fortfarande
utgå dels för färdiga tobaksvaror, som från utrikes ort ankommande
resande för eget bruk — utöver viss mindre kvantitet — medföra, dels ock
för av vederbörligen legitimerad handelsresande från utrikes ort medförda
prov å dylika varor.
Enligt det vid propositionen nr 192 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden har föredragande departementschefen (se nedan under
punkten 8) uppskattat statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925,
därest gällande tullsatser å tobak skolat tillämpas, till i runda tal 4,900,000
kronor i råtobakstull och 1,200,000 kronor i tull å importerade färdiga tobaksvaror.
I följd av ovannämnda förslag om tullfrihet å tobak har Kungl. Maj:t>
på departementschefens hemställan, i nyssnämnda proposition föreslagit, att i
riksstaten för budgetåret 1924—1925 tullmedlen måtte uppförasmed 114,000,000
kronor eller sålunda med ett belopp, som med 6,000,000 kronor understiger
det i statsverkspropositionens riksstatsförslag upptagna.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Prop. nr 225.
Utskottet.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 225, i vilken framlagts
förslag rörande fortsatt uttagande av omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ävensom föreslagits nedsättning av den i statsverkspropositionen
gjorda beräkningen av sistnämnda inkomsttitel med 4 miljoner kronor, jämväl
föreslagit en med enahanda belopp höjd beräkning av tullmedlen. Till
stöd härför har chefen för finansdepartementet till det vid propositionen
nr 225 fogade statsrådsprotokollet över finansärenden anfört följande.
Under de månader, som förflutit sedan riksstatsförslaget upprättats, hade
tullinkomsterna hållit sig på väl samma höjd som under motsvarande tid
föregående år. Även om man därav icke finge draga någon bestämd slutsats
för hela nästkommande budgetår, syntes man dock kunna antaga, att
för åtminstone de första månaderna av det nya budgetåret tullmedlen skulle
komma att inflyta med något högre belopp än departementschefen ansett sig
kunna påräkna vid statsverkspropositionens utarbetande. Departementschefen
ansåge fördenskull, att inkomsttiteln tullmedel kunde höjas med 4 miljoner
kronor och sålunda i statsregleringen upptagas till 118 miljoner kronor.
I propositionen nr 225 har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen,
bland annat, att, med ändring av Kungl. Maj:ts i propositionerna nr 1 och
192 framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret
1924—1925 av inkomsttiteln tullmedel, i nämnda riksstat uppföra denna inkomsttitel
med 118,000,000 kronor.
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för år 1923 och första kvartalet 1924 följande
ställning:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924
Influtet................kr. 63,456,676:11 78,819,170:31 142,275,846:42 32,331,331:71
Utgifter för inkomsttiteln
... » 1,004,523:21 1,329,896:48 2,334,419:69 540,707:46
Behållen inkomst kr. 62,452,152:9 0 77,489,273:83 139,941,426:73 31,790,624:25
Jämlikt en från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har under
april månad 1924 å ifrågavarande inkomsttitel influtit i behållen inkomst
14,265,478 kronor 11 öre.
Till komplettering av de i riksräkenskapsverkets skrivelse intagna månadsuppgifterna
å den debiterade tulluppbörden (se ovan sid. 20) må följande, från
generaltullstyrelsen lämnade uppgifter anföras:
1923 november .................................................................... kronor 14,549,233: 5 3
» december .................................................................... » 14,028,551:4 4
1924 januari .................................................................... » 10,703,989: 13
» februari .................................................................... » 10,271,058: 71
» mars .................................................................... » 10,560,831: 17
» april .................................................................... » 14,491,209:02
Avkortningar och restitutioner för denna titel utgjorde, enligt från generaltullstyrelsen
mottagen uppgift, 1 juli—31 december 1923 1,329,896 kronor
48 öre samt 1 januari—30 april 1924 713,563 kronor 42 öre.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 23
Den behållna inkomsten av tullmedlen, som för år 1922 utgjorde 108.7
miljoner kronor, har under år 1923 stigit till 139.9 miljoner kronor och har
under de 4 första månaderna av år 1924 utgjort 46. i miljoner kronor mot
39.7 miljoner kronor motsvarande månader år 1923. Under de sista 12
månader, för vilka uppgifter finnas tillgängliga, nämligen för tiden 1 maj
1923—30 april 1924, har den behållna tullinkomsten utgjort 147.2 miljoner
kronor.
Vid beräkningen av slutsumman inom förevarande inkomsttitel har utskottet
haft att beakta den beslutade tullfriheten för tobak och tobaksvaror, vilken
såsom ovan nämnts beräknats för nästkommande budgetår medföra en inkomstminskning
i tullmedel av 6 miljoner kronor. Av riksdagen eljest innevarande
år beslutade ändringar i tulltaxan, såsom beträffande rubrikerna
för ostron, ur, kostymvävnader, mattor och mineraloljor, äro enligt utskottets
mening icke av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver tagas vid
beräkningen av inkomsttiteln.
De numera kända siffrorna rörande ifrågavarande inkomsttitel torde, även
om man icke bör räkna med en under hela budgetåret fortsatt import av
liknande omfattning som den nu pågående, giva stöd för en avsevärd höjning
av det belopp, som Kungl. Maj:t i sitt senaste förslag beträffande denna
inkomsttitel upptagit, nämligen 118,000,000 kronor. Utskottet har fördenskull
ansett sig böra föreslå, att tullmedlen i beräkningen höjas med det
belopp, som erfordras för att täcka dels ovannämnda nedsättning av stämpelmedlen
med 2 miljoner kronor och dels det belopp av i runt tal 3.5 miljoner
kronor, för vilket utskottet, enligt ovan under punkten 1) omnämnda
uppgift från statsutskottet, har att föreslå täckning.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet.
att tullmedlen måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas
till .........„...................................... kronor 123,500,000.
7:o.
Sockerskatten.
I skrivelsen den 8 december 1923 har riksräkenskapsverket angående
sockerskatten anfört följande:
»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret
1923—1924 upptagen till 10,000,000, resp. 26,000,000 kronor.
Den behållna inkomsten har utgjort:
år 1919 .................................................... kronor 17.536,165
» 1920 .................................................... » 26,646,282
» 1921 .................................................... » 25,113,690
» 1922 .................................................... » 24,718,447
» 1923 (V,-•"•%).................................... » 11,679,525.
Riksräken skapsverket -
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria
anföres:
’Den inbetalda soekerskatten uppgick under tiden
1 juli 1921—30 juni 1922 till 24. i miljoner kronor
1 » 1922—30 » 1923 » 24.6 » »
Då det på grund av de tryckta ekonomiska förhållandena icke synes sannolikt,
att sockerkonsumtionen skall komma att ökas, torde sockerskatten för
budgetåret 1 juli 1924—30 juni 1925 kunna beräknas till högst 24.5 miljoner
kronor’.
Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att beträffande sistnämnda
belopp kontrollstyrelsen icke tagit hänsyn till skatten å det socker, som införes
till riket, vilken skatt uppbäres och redovisas av tullverket. Den behållna
inkomsten å sistnämnda skatt uppgick under tiden
i i 1 juli 1921—30 juni 1922 till 1,294,081 kronor
1 » 1922—30 » 1923 » 608,408 »
Genom nådiga förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning
av socker, vilken förordning trädde i kraft den 1 augusti samma år, undergick
vidare sockerskatten en förhöjning, vilken vid nuvarande sockerkonsumtion
beräknades tillföra statsverket cirka 600,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har, under hänvisning till vad ovan anförts, i sin
förslagstabell uppfört sockerskatten med 26,000,000 kronor.»
I sitt anförande i statsrådet den 2 januari 1924 har departementschefen
förklarat sig icke kunna förorda, att sockerskatten i inkomstberäkningen
upptoges till högre belopp än det av kontrollstyrelsen föreslagna jämte
visst tillägg för skatt å importerat socker eller sammanlagt i runt tal 25
miljoner kronor.
I statsverkspropositionen är sockerskatten sålunda uppförd med 25,000,000
kronor.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande
inkomsttitel för år 1923 och första kvartalet 1924 följande ställning:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a hvart. 1924
Influtet................ kr. 12,535,866:6 2 15,433,701:94 27,969,568:5 6 6,818,807:58
Utgifter för inkomsttiteln
.... 856,341:58 103,477:98 959,819:56 1,676:6 8
Behållen inkomst kr. 11,679,525:04 15,330,223:96 27,009,749:— 6,817,130:90
Ä sockerskatten har, enligt vad utskottet vidare inhämtat, under april
månad 1924 i behållen inkomst influtit 1,821,349 kronor 90 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att sockerskatten måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas
till .......................................... kronor 25,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
25
8:o.
Tobaksskatt.
Beträffande inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak har
riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923 anfört följande:
»Tobaksskatt, bevillning, är i riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret
1923—1924 upptagen till 16,000,000, respektive 32,000,000 kronor.
Enligt från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet erhållen uppgift belöpa sig
på månaderna januari—oktober innevarande år följande skattebelopp:
Månad |
Tobaksskatt för |
Tobaksskatt för |
Tobaksskatt för j tobakshandlares i ... ,. bumma import av fardiga tobaksvaror |
||
•Januari ........................... |
2,712,367 |
os |
126,902 30 |
228,505j89l 3,067,774:77 |
|
Februari........................... |
2,252,139 |
os |
46,240 |
53 |
246,031 joo 2,544.411-21, |
Mars .............................. |
2,032,430 |
si |
33,095 ss |
236,259:48 2,301,786 17'' |
|
April ............................. |
2,257,022 |
n |
24,494 13 |
270,286! 79 2,551,803 03j |
|
Maj ................................ |
2,243,040 |
4 9 |
26,157 |
69 |
252,830! it 2.522,02812 9 j |
Juni................................. |
2,606,423 |
62 |
25,333 |
94 |
241,1631871 2,872,920j9S| |
Juli ............................... |
2,516,135 |
64 |
18,747 |
51 |
|
Augusti ........................... |
2,574,231 |
36 |
9,090 |
16 |
410,846 92 2,994,168 44 |
September ........................ |
2,648,109 |
51 |
7,556 |
36 |
345,575187 3,001,24lj74‘ |
Oktober ........................... |
2,388,093 |
93 |
10,507 |
15 |
290,4061 «4 2,689,007 72j |
Summa |
24,229,993 |
6 3 |
328,125 65 |
2,682,715 16 27,240,834 4 4 |
Häremot svarar för helt år ett skattebelopp av 32,689,001 kronor.
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse den 27 sistlidne september
ansett sig kunna uppskatta den ordinarie tobaksskatten till 30,000,000
kronor under budgetåret 1924—1925, detta under förutsättning att rörelsen
kan fortsätttas som hittills med nu gällande skattesatser. Med undantag för
cigarrer, som visat stor nedgång, har omsättningen av tobaksvaror inom landet
under den gångna delen av innevarande år icke väsentligt understigit
omsättningen under motsvarande tid år 1922. Den prissänkning å tobaksvaror,
som minskningen i kostnader för tillverkning och distribution skulle
hava föranlett, har endast i ringa utsträckning kunnat genomföras, enär
kostnadsminskningen ungefärligen motsvaras av den särskilda skatt å tobaksvaror,
som numera utgår enligt förordningarna av den 24 februari 1922 och
den 4 maj 1923. Huruvida ytterligare prissänkningar skola kunna vidtagas,
vore nu svårt att avgöra. Sannolikt vore dock, att nu gällande priser skola
kunna sänkas något före utgången av budgetåret 1924—1925, i vilket fall
tobaksskatten, som utgår med vissa procent av priskurantpriset, kommer att
nedgå.
Kiksräkenskapsverket, som redan i sin inkomstberäkning för budgetåret
1923—1924 framhållit det opåkallade i en prisreduktion och de betänkligheter,
en dylik skulle medföra ur statsfinansiell synpunkt, har icke ansett anledning
föreligga att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 beräkna mindre
uppbörd än som enligt vad ovan nämnts är att motse för innevarande kalenderår
eller i runt tal 33,000,000 kronor.
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Särskild skatt å tobak, bevillning, som i riksstaterna för första halvåret
1923 och hudgetåret 1923—1924 upptagits med 6,000,000, respektive 11,000,000
kronor, har under tiden januari—oktober innevarande år enligt från Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet erhållen uppgift uppgått till 8,173,162
kronor, fördelade på sätt nedanstående tablå utvisar:
M ii n a (1 |
Särskild skatt |
|||
Tobaksskatt för |
Tobaksskatt för |
Tobaksskatt för |
Summa |
|
Januari ........................... |
596,793 2 5 |
122,918 04 |
113,748 41 |
833,459)70 |
Februari........................... |
569.623 44 |
23,690 7 2 |
113,857(81 |
707,171 97 |
Mars................................. |
520,9111 sb |
17,091 19 |
114,759!»3 |
652,762 94 |
April ............................. |
584,078Ut |
11,828 s 7 |
118,638 17 |
714,546!oi |
Maj ................................. |
583,54211 o |
13,5661 is |
124,35810 5 |
721,466''93 |
Juni................................. |
687,487126 |
12,754 76 |
111,061''66 |
811,303''6 8 |
Juli ................................. |
657,722 it; |
10,722 76 |
70,266: i>3 |
738,711(25 |
Augusti ........................... |
869,075!7 5 |
4,834(94 |
162,802(50 |
1,036,713''19 |
September ....................... |
889,178 74 |
4,613)4 5 |
137,462 9« |
1,031,255! 15 |
Oktober ........................... |
800,423 4 2 |
6,03715 2 |
119,310 89 |
925,771|33 |
Su mina |
6,758,836 91 |
228,058 4 |
1,186,266 8i |
8,173,162 15 |
För helt år svarar häremot ett skattebelopp av 9,807,795 kronor. Ser man
särskilt på skattesiffrorna för tiden efter den 30 juni, befinnas de sammanlagt
uppgå till ett belopp av 3,732,451 kronor, motsvarande för helt år 11,197,353
kronor.
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet anser sig för budgetåret 1924—1925
kunna uppskatta här ifrågavarande skatt till 11,000,000 kronor.
Den särskilda skatten å tobak, som i motsats till den ordinarie tobaksskatten
icke är beroende av utförsäljningspriset, infördes genom förordningen
den 24 februari 1922 (nr 67).
Denna förordning, som gällde till och med den 30 juni innevarande år,
fick genom förordningen den 4 sistlidne maj (nr 95), fortsatt tillämpning med
vissa ändringar till och med den 30 juni 1924. Ändringarna avse dels i fråga
om importerade varor skattens sänkning för cigarrer med 1 öre, för cigarrcigarretter
med 0.7 öre och för cigarretter med 0.3 öre och dels beträffande inhemska
varor en skattehöjning, så att skatt skall utgå för inhemska cigarrer
med 0.8 öre, cigarrcigarretter med 0.6 öre och cigarretter med 0.5 öre, medan
särskild skatt tidigare utgått endast för inhemska cigarretter med 0.4 öre, allt
per styck.
Ehuru på grund av den jämförelsevis korta tid, nyssnämnda förordning
ägt tillämpning, man ännu icke kan med säkerhet bedöma resultatet av förändringarna
beträffande skattesatserna, anser sig emellertid riksräkenskapsverket,
med stöd av vad här ovan anförts om skattebeloppen för tiden efter den
30 juni 1923, och under förutsättning, att skatten med oförändrade skattesatser
kommer att utgå även under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925, kunna
tillstyrka den av tobaksmonopolbolaget föreslagna uppskattningen, varför förevarande
titel — — — uppförts med 11,000,000 kronor.»
Departementschefen
den 2
januari 1924,
Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 har departementschen i fråga
om tobaksskatten, efter att hava redogjort för det huvudsakliga innehållet
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 27
i riksräkenskapsverkets nyssberörda skrivelse i vad angår nämnda skatt,
anfört följande:
»Jag delar riksräkenskapsverkets uppfattning, att någon frivillig sänkning
av prisen å monopolbolagets tillverkningar ej bör ifrågakomma. En
sådan prisreduktion kan dock komma att visa sig nödvändig för att förekomma
en alltför stark minskning i avsättningen med därav följande
skattesänkning samt en alltför stark stegring utav importen av utländska
tobaksvaror. Dessa förhållanden regleras uppenbarligen av omständigheter,
vilka ligga utanför monopolbolagets bestämmande. Jag finner mig på
grund härav ej kunna tillstyrka, att tobaksskatten upptages med högre
belopp än det av bolaget beräknade, eller 30 miljoner kronor.»
I fråga om den särskilda skatten å tobak har departementschefen i sitt
anförande till nämnda statsrådsprotokoll framhållit, att såväl aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet som riksräkenskapsverket uppskattat beloppet
för nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor, samt tillkännagivit
sin avsikt att föreslå en mindre betydande sänkning av vissa skattesatser.
Då departementschefen ämnade senare återkomma till denna fråga, inskränkte
sig departementschefen vid detta tillfälle till att föreslå, att
nämnda inkomsttitel upptoges till 10 miljoner kronor.
Inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak hava följaktligen
i statsverkspropositionen upptagits till respektive 30,000,000 och 10,000,000
kronor.
Såsom ovan under punkten 6, tullmedlen, omförmälts, bär Kungl. Maj:t
i proposition den 14 mars 1924, nr 192, angående statsmonopolet å tobakstillverkningen
i riket bland annat framlagt vissa förslag till författningar,
avseende åtskilliga ändringar i tobaksbeskattningen m. m., samt riksdagen
numera, på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 35), antagit
berörda författningar.
Den sålunda av riksdagen beslutade ändrade tobaksbeskattningen innebär
i sina huvuddrag, att de nuvarande tullavgifterna å såväl råtobak som
färdiga tobaksvaror överföras till en efter stycketal respektive vikt utgående
skatt, i samband varmed till skydd för den svenska odlingen
monopolets utövare berättigas att tillgodoföra sig ett mot råtobakstullen
svarande belopp för varje inköpt kilogram av svensk tobak, att den
ordinarie och särskilda skatten sammanslås till en efter värdet utgående
procentuell skatt, att, med bibehållande i övrigt av ungefär den nuvarande
sammanlagda skattebelastningen å tobak och tobaksvaror, 3
procent av monopolbolagets totalomsättning överföras från vinst till skatt,
i samband varmed den i licensavgiften ingående andelen till monopolbolaget,
som för närvarande utgår med 18 procent av priskurantpriset, begränsas
till högst 14 procent av samma pris, att skattesatserna de olika
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 192.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
varuslagen emellan så avvägas, att med utgångspunkt från den nuvarande
skattebelastningen den föreslagna överföringen av vinst till skatt i huvudsak
drabbar röktobak, som för närvarande är lågt beskattad och som visat
den ojämförligt kraftigaste omsättningen, samt därefter i fallande skala
snus, cigarretter, tuggtobak och cigarrer, samt att den sedan år 1922
införda merbelastning, som utöver tullen åvilar de importerade varorna,
bibehålies, ehuru med någon jämkning nedåt.
Till det vid propositionen nr 192 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 14 mars 1924 har departementschefen i fråga
om beräkningen av statsverkets olika inkomster av tobakshanteringen, efter
att hava erinrat bland annat om sitt ovan återgivna anförande i statsrådet
den 2 januari 1924, anfört följande:
»De under särskilda titlar uppförda inkomsterna av tobakshanteringen
hava sålunda i förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppskattats
till belopp, som härefter angivas, därvid till jämförelse meddelas motsvarande
siffror i riksstaterna för år 1922 och budgetåret 1923—1924:
1922 |
1923—1924 |
1924 — 1925 |
|
Tobaksskatt ................................. Särskild skatt å tobaksvaror ......... |
35,000,000 9.000,000 |
32.000. 000 11.000. 000 8,990,000 |
30,1X10,000 10,000,000 11,000,000 |
52,000,000 |
51,990,000 |
51,600,000 |
Av den till promemorian3 hörande och vid statsrådsprotokollet fogade
tabellen I (bilaga 10),3 däri inlagts de av mig föreslagna skattesatserna,
framgår, att — med utgångspunkt från 1923 års omsättning och priser
— följande skattebelopp kunna antagas komma inflyta till statsverket,
nämligen omkring 45,340,000 kronor tobaksskatt, utgående i procent av
priskurantpriset, och omkring 8,310,000 kronor tobaksskatt, utgående per
styck eller kilogram, d. v. s. tillhopa omkring 53,650,000 kronor. Till jämförelse
må anföras följande under sagda förutsättning beräknade intäkter
med nu gällande tull- och skattesatser (i runda tal):
Kronor |
|
Tull för oarbetad tobak........................................................................... |
4,920,000 |
» » arbetad » ........................................................................... |
1,200,000 |
32,250,000 |
|
Särskild skatt å tobaksvaror..................................................................... |
10.950.000 49.320.000 |
* A tilläggsstat till riksstaten för år 1922.
2 Asyltar en inom finansdepartementets lagbyrå upprättad promemoria angående tobaksbeskattningen.
3 Här ej avtryckt.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 29
Ökningen i tobaksskatten utgöres huvudsakligen av de från vinst till
skatt överförda tre procent å totalomsättningen (136,725,000 kronor) eller
omkring 4,100,000 kronor.
Den på grundval av 1923 års omsättning och priser verkställda beräkningen
torde med hänsyn till den prissänkning, som enligt vad jag tidigare
anfört lärer kunna förutses, behöva göras till föremål för vissa jämkningar.
År 1923 utgjorde hela omsättningen, såsom nämnt, omkring 136,725,000
kronor, och den procentuella tobaksskatten uppgick till 32,250,000 kronor,
vilket motsvarar en genomsnittsprocent av 23.6. Den för instundande
budgetår beräknade tobaksskatten av 30,000,000 kronor motsvarar efter
samma procent ett omsättningsbelopp av cirka 127,000,000 kronor. Av
förutnämnda tabell I framgår, att hela den av mig föreslagna skattebelastningen
utgör cirka 39.24 procent av priskurantpriset. Efter denna
procentsats skulle en beräknad omsättning av 127,000,000 kronor lämna i
runt tal 50,000,000 kronor.
Vid en beräkning av övriga inkomster av tobakshanteringen, utdelning
i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet samt inkomst- och förmögenhetsskatt,
bör uppmärksammas, att dessa inkomstposter för budgetåret 1924—
1925 hänföra sig till monopolets verksamhet under kalenderåret 1924.
Under nämnda verksamhetsår kommer emellertid monopolbolaget att under
hälften av året arbeta med nu gällande skattesatser, och eventuell prissänkning
torde icke komma att vidtagas, förrän de nya skattesatserna trätt
i kraft. Vid sådant förhållande synes mig för instundande budgetår utdelningen
kunna upptagas till 9,000,000 kronor, varjämte inkomst- och
förmögenhetsskatten torde höra heräknas till 2,200,000 kronor.
Statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925 torde alltså kunna
i runda tal uppskattas till följande belopp, därvid till jämförelse angivas
motsvarande inkomster, därest gällande tull- och skattesatser skolat tilllämpas
:
Enligt gällande |
Enligt före-slagna skatte-satser |
|
Råtobakstull................................................. |
................ 4,900,000 |
— |
Tull å importerade färdiga tobaksvaror |
................ 1,200,000 |
— |
Tobaksskatt ................................................. |
................. 30,000,000 |
50,000,000 |
Särskild skatt å tobaksvaror...................... |
................. 10,000,000 |
— |
Inkomst- och förmögenhetsskatt................ |
................. 3,500,000 |
2,200,000 |
Utdelning..................................................... |
................. 11,600,000 |
9,000,000 |
Summa 61,200,000 |
61,200,000. |
En omräkning av vissa i det uti innevarande års statsverksproposition
framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda inkomsttitlar
torde alltså böra företagas. Sålunda torde titlarna tullmedel
och utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet böra sänkas till
respektive 114 och 9 miljoner kronor, under det att de till en titel tobaks
-
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Utskottet.
Riksräken
skapsuerket.
skatt sammanförda inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobaksvaror
torde höra upptagas med sammanlagt 50 miljoner kronor. Däremot
torde ett bifall till det nu framlagda förslaget icke behöva medföra någon
ändring av det belopp å 135 miljoner kronor, varmed titeln inkomst- och
förmögenhetsskatt upptagits i förenämnda riksstatsförslag, med hänsyn
till de försiktiga beräkningar, vilka ligga till grund för berörda belopps
uppförande i sagda förslag.»
I propositionen nr 192 har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit riksdagen,
bland annat, att, med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1924
—1925 av inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak, i nämnda
riksstat uppföra en inkomsttitel, tobaksskatt, med 50,000,000 kronor.
Beträffande nettoinkomsterna å titlarna tobaksskatt och särskild skatt å
tobak har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l;a kvart. 1924
Tobaksskatt kr. 15,860,724:40 14,050,755: 7 2 29,911,480:12 7,961,600:49
Särskild skatt
å tobak .... » 4,440,711: 23 4,654,767: 42 9,095,478: 65 2,754,433: 52
april 1924
Tobaksskatt » 2,363,688: 6 6
Särskild skatt
å tobak .... » 819,603: 88
På sätt ovan nämnts innefattar riksdagens i anledning av propositionen
nr 192 på bevillningsutskottets förslag fattade beslut, att den ordinarie och
den särskilda tobaksskatten sammanslagits till en efter värdet utgående
procentuell skatt. Emot den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 225 föreslagna
beräkningen av denna tobaksskatt har utskottet icke något att erinra.
Utskottet får sålunda hemställa,
att tobaksskatten måtte för budgetåret 1924—1925
beräknas till ...................................... kronor 50,000,000.
9:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den
8 december 1923 anfört följande:
»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda
år uppförd med följande belopp:
år 1919 ................................................... kronor 2,800,000
» 1920 ................................................... » 8,000,000
» 1921 ................................................... » 15,000,000
» 1922 ...................i......,......................... » 17,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
31
Den behållna inkomsten har utgjort:
år 1919 ................................................... kronor 6,479,309
» 1920 .................................................... » 17,739,819
» 1921 ................................................... » 12,702,868
» 1922 .................................................... » 13,668,520.
I riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 uppfördes
denna titel med 6,000,000 respektive 13,000,000 kronor. Under nämnda halvår
utgjorde den behållna inkomsten 4,732,922 kronor. För innevarande budgetår
beräknar kontrollstyrelsen behållningen till 14,000,000 kronor och för tiden
1 juli 1924—30 juni 1925 till samma belopp.
Visserligen företedde här ifrågavarande inkomsttitel ett underskott första
halvåret 1923 å närmare 1,300,000 kronor, men brännvinstillverkningsskatten
inflyter icke likformigt under årets olika månader, utan företer en ökning
under kalenderårets senare del. Detta framgår av det inom riksräkenskapsverket
upprättade sammandraget över inkomsttillflödet under tiden juli—
oktober innevarande budgetår, vilket sammandrag för nämnda tidsperiod utvisar
en behållen inkomst av 5,214,276 kronor å titeln ifråga.
Med hänsyn till vad nu anförts har riksräkenskapsverket — — — uppfört
förevarande inkomsttitel med det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet,
14,000,000 kronor.»
Med enahanda belopp, 14,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i
statsverkspropositionens förslag till riksstat.
Beträttände brännvinstillverkningsskatten för år 1923 och första kvartalet
1924 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:
l:ahalvåret
1923 2:a halvåret 1923 1923. hela året l:a kvart. 1924
Influtet,................kr. 6,139,413: it 11,319,191:93 17,458,605: i o 1,562,751:3 7
Utgifter för inkomsttiteln
406,491: 65_ 1,493,202:57 2,899,694: 2 2 717.800^73
Behållen inkomst kr. 4,732,921: 5 2 9,825,989:3 6 14,558,910:88 844,950:64
Utskottet får hemställa,
att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1924—1925 beräknas till kronor 14,000,000.
10:o.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
IJärom har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923
anfört följande:
»Rusdrycksförsäljningsmedel. Å denna titel, som är avsedd att upptaga
rusdrycksbolagens vinstmedel för föregående kalenderår, hava till statsverket
influtit i behållen inkomst under nedanstående år följande belopp:
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Eiksräkeyi
skapsverket.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Departements
chefen.
år 1919 .................................................. kronor 12,098,539
» 1920 .................................................... » 28,840,599
» 1921 .................................................... » 37,383,097
» 1922 ................................................... » 21,128,374.
I riksstaten för budgetåret 1923—1924 äro dessa medel upptagna till
18,000,000 kronor. Den behållna inkomsten av samma medel under första
halvåret 1923 var 13,074,778 kronor. I en från kontrollstyrelsen erhållen
promemoria anföres rörande denna skatt:
’Då nämnda medel enligt rusdrycksförsäljningsförordningens föreskrift
skola inlevereras före mars månads utgång och utgöra systembolagens nettovinst
under närmast föregående kalenderår, äro ovan anförda siffror fullt
jämförbara. Höjningen av vinstmedlen från 13. i till 18 miljoner kronor
motiverades av sänkta omkostnader och minskade skattereservationer. Huruvida
vinstmedlen för innevarande budgetår verkligen komma att uppgå till
beräknat belopp, är ännu alltjämt omöjligt att med säkerhet förutsäga. Av
tillgängliga statistiska uppgifter (råbalanser) att döma synas omkostnaderna i
år vara ej oväsentligt lägre än år 1922. För gäldande år 1924 av kommunalutskylder
(enligt 1923 års taxering, d. v. s. å 1922 års inkomst = 13.i
miljoner kronor) erfordras givetvis mindre reservationer än föregående år,
då skatten beräknades å 1921 års vinst (=21.1 miljoner kronor). Den obetydliga
konsumtionsökningen år 1923 (ifråga om spritdrycker från 25.7 till
inemot 27 miljoner liter) torde däremot helt kompenseras av sänkta försäljningspris
och sålunda böra lämnas ur räkningen vid bedömandet av årets
vinstresultat. Då för närvarande ingen anledning finnes att antaga, att förhållandena
i nu berörda avseenden komma att avsevärt förändras under år
1924, torde rusdrycksförsäljningsmedlen böra beräknas under tiden 1 juli
1924—30 juni 1925 inflyta med 18 miljoner kronor.’
Riksräkenskapsverket, som med hänsyn till den begränsade tiden för detta
finansbetänkandes avgivande icke kunnat invänta närmare upplysningar angående
orsaken till den anmärkningsvärda minskningen i senast inlevererade
vinstmedel, har — — — uppfört rusdrycksförsäljningmedel med 18,000,000
kronor.»
Enligt förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen beträffande
denna inkomsttitel anfört följande:
»Rusdrycksförsäljningsmedlen hava av riksräkenskapsverket i anslutning
till en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria upptagits till 18 miljoner
kronor. I en till mig numera inkommen, den 11 december 1923 dagtecknad
skrivelse har emellertid kontrollstyrelsen meddelat, att rusdrycksförsäljningsbolagens
sammanlagda nettovinst av 1923 års rörelse sannolikt
komme att belöpa sig till mellan 13 och 14 miljoner kronor i stället för
tidigare beräknade 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har dock för år
1924 beräknat dels någon ökning av bolagens försäljning, dels ock någon
sänkning av bolagens omkostnader i förhållande till nästföregående år.
Styrelsen har fördenskull förklarat sig anse, att rusdrycksförsäljningsmedlen
för nästkommande budgetår borde beräknas till 15 miljoner kronor.
För min del vill jag här betona önskvärdheten av att rusdrycksförsäljningsbolagens
administrationskostnader såvitt möjligt nedbringas. I det föreliggande
förslaget till omorganisation av kontrollstyrelsen har ock förutsatts,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
33
att styrelsen skulle komma att ägna synnerlig uppmärksamhet åt denna fråga.
Jag anser mig nu böra förorda, att rusdrycksförsäljningsmedlen upptagas
i riksstatsförslaget med det av kontrollstyrelsen senast angivna beloppet,
15 miljoner kronor. Härvid erinrar jag, att beloppets storlek ej i annan
mån påverkar budgeten än att det belopp, som beräknas skola avsättas
till rusdrycksmedelsfonden, röner inverkan därav.»
I statsverkspropositionens förslag till riksstat har sålunda rusdrycksförsäljningsmedel
upptagits till 15,000,000 kronor.
Från riksräkenskapsverket har utskottet inhämtat, att å förevarande in- utskottet.
komsttitel influtit i behållen inkomst:
l:a halvåret 1923 ............................................ 13,074,778: o?
2:a » » .......................................... 1,545:84
Hela året » ............................................ 13,076,323:91
l:a kvart. 1924 ........................................... 1,099,869: 4o
april » ............................................ 13,400,101: 3 4
Utskottet får hemställa,
att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1924—1925 beräknas till ................ kronor 15,000,000.
ll:o.
Maltskatt.
I sin skrivelse den 8 december 1923 har riksräkenskapsverket härom
anfört följande:
Iiiksräkcjx
skapsverket.
»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande
inkomstbelopp:
år 1919 kronor 2,616,204
» 1920 » 4,423,902
» 1921 .................................................... » 4,294,883
» 1922 ................................................... » 3,693,186.
För första halvåret 1923 uppfördes titeln i enlighet med kontrollstyrelsens
förslag med 2,200,000 kronor, under det att i själva verket 1,698,752 kronor
under sistnämnda tidsperiod utgjorde den behållna inkomsten.
Under nämnda tid utgick maltskatten med 17 öre för de första 100,000
kilogrammen malt, som under visst tillverkningsår tillverkas vid bryggeri,
där även andra maltdrycker än av första klassen få tillverkas, 20 öre för
nästa 100,000 kilogram och 23 öre för varje kilogram utöver 200,000 kilogram.
En höjning har emellertid ägt rum genom förordningen den 1 juni 1923
(nr 140), vilken trädde i kraft den 1 sistlidne oktober. Enligt nämnda förordning
skall för malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning
av maltdryck, skatt erläggas med 75 öre för varje kilogram, dock att för
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 41 haft. (Nr 56.)
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Promemoria
från kontrollstyrelsen.
varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000
kilogrammen malt utgår med 65 öre för kilogram och för de nästa 100,000
kilogrammen med 70 öre för kilogram.
Den avsevärda höjning av maltskatten, som av statsfinansiella skäl sålunda
ägt rum, beräknades för budgetåret 1923—1924 ha en sådan inverkan på
skattens behållna inkomst, att skatten i riksstaten för nämnda tidsperiod
uppfördes med 11,000,000 kronor.
Genom förordningen angående särskild maltskatt den 1 juni 1923 (nr 145)
har vidare stadgats, att för malt, som under tiden från och med den 16
augusti till och med den 30 september innevarande år i skattepliktigt bryggeri
avverkas för tillverkning av maltdryck, skall med vissa undantag särskild
maltskatt erläggas med 48 öre för varje kilogram.
Denna senare skatt beräknades tillföra statsverket 1,000,000 kronor. Någon
häremot svarande skatt kommer emellertid icke att utgå under budgetåret
1924—1925.
I en promemoria, som riksräkenskapsverket erhållit från kontrollstyrelsen,
framhålles, att på grund av den förändring i skattesatserna beträffande maltet,
som inträtt innevarande år, kan vid beräkning av maltskatten endast avverkningskvantiteterna
tagas i betraktande. Kalenderåret 1922 uppgick maltavverkningen
till 19,549,301 kilogram och kan innevarande budgetår beräknas
till omkring 20,000,000 kilogram. För budgetåret 1924—1925 beräknas maltavverkningen
till 22,000,000 kilogram, och under antagande att medeltalet
för skatten utgör 70 öre per kilogram, skulle följaktligen 15,400,000 kronor
inflyta i maltskatt under nämnda tidsperiod.
Med utgångspunkt från det sålunda förebragta siffermaterialet anser sig
riksräkenskapsverket kunna godtaga förestående beräkning och har förty —
— — uppfört inkomsttiteln med 15,400,000 kronor.»
I fråga om denna inkomsttitel har departementschefen i sitt anförande
i statsrådet den 2 januari 1924 föreslagit, att det av kontrollstyrelsen och
riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 15.4 miljoner kronor, avrundas
nedåt till 15 miljoner kronor.
Sistnämnda belopp, 15,000,000 kronor, har också upptagits i statsverkspropositionens
förslag till riksstat.
I en utskottet från kontrollstyrelsen tillhandakommen promemoria av den
26 maj 1924 liar, bland annat, anförts följande.
Den debiterade maltskatten för budgetåret 1923—1924 kunde nu beräknas
till minst 13,000,000 kronor. Den influtna skatten skulle emellertid komma
att uppgå till betydligt lägre belopp. Detta hade sin grund däri, att de
flesta bryggerierna (för närvarande 123 av 156) och därtill de största åtnjöte
anstånd med maltskattens erläggande och först inom två månader efter
utgången av varje kvartal hade att inbetala skatten för det undet det tilländalupna
kvartalet uppvägda maltet. Ehuruväl höjningen av maltskatten
inträtt den 1 oktober 1923 hade sålunda den motsvarande ökningen i den
influtna maltskattens storlek, i annan mån an som betingades av de skattebelopp,
som influtit från det fåtal mindre bryggerier, vilka ej åtnjöte anstånd,
icke framträtt förrän under februari månad 1924. Större delen av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56. 35
den maltskatt, som belöpte å sista kvartalet av budgetåret 1923—1924 konime
av enahanda skäl att inflyta först under budgetåret 1924—1925.
Maltavverkningen vid de skattepliktiga bryggerierna hade uppgått år 1923
till 22,179,603 kilogram och de fyra första månaderna år 1924 till 7,898,330
kilogram. För innevarande budgetår kunde maltavverkningen vid nämnda
bryggerier väntas med all sannolikhet komma att uppgå till 23,000,000 kilogram
och till åtminstone samma myckenhet borde avverkningen kunna beräknas
uppgå under budgetåret 1924—1925. Med ledning av hos kontrollstyrelsen
tillgängliga siffror syntes maltskatten för sistnämnda budgetår
kunna beräknas inflyta med omkring 15,750,000 kronor eller, efter avdrag
av beräknade 400,000 kronor i restitutioner och eftergifter, omkring 15,350.000
kronor.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten
för år 1923 och första kvartalet 1924 följande ställning:
l:a halvåret 1923 2:a halvåret 1923 1923, hela året l:a kvart. 1924
Influtet............ kr. 1,738,116: 73 3,311,576:76 5,049,693:49 2,710,996:98
Utgifter för inkomsttiteln
» 39,364:28 146,894: 16 186,258:44 171,917:47
Behållen inkomst kr. 1,698,752:45 3,164,682:60 4,863,435:05 2,539.079:5 1
Med stöd av den ovannämnda, utskottet från kontrollstyrelsen tillhandakomna
promemorian har utskottet funnit sig kunna tillstyrka, att ifrågavarande
inkomsttitel upptages till det i statsverkspropositionen föreslagna
beloppet, 15,000,000 kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att maltskatten måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas
till kronor 15,000,000.
12:o.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Härom har riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 8 december 1923
anfört följande:
»Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning. Denna
har uppförts å 1921 års riksstat med 41,000,000 kronor, å 1922 års riksstat
och tilläggsstat med tillsammans 67,000,000 kronor, å riksstaterna för
första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 med 35,000,000, respektive
43,700,000 kronor.
Den behållna inkomsten utgjorde:
år 1921 ................................................. kronor 46,335,932
» 1922 .................................................... » 55,995,723
» 1923 ('' t —:5%) ................................ » 27,460,003.
Utskottet.
Riksräker,-
skapsverket.
36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde omsättningsskatten
25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen inköpa
spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor för varje liter. Genom
nådiga förordningen den 22 juni 1921 (nr 325) fördubblades från och med
den 1 juli 1921 skattesatserna till respektive 50 procent och 4 kronor, en
ökning, vars förutsatta inverkan på riksstaten för år 1922 framträdde i inkomsttitelns
höjande till 62,000,000 kronor. Vidare höjdes genom nådiga
förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) omsättningsskatten till 65 procent,
under det att utskänkningsskatten allt fortfarande skulle utgå med 4 kronor
för varje liter. Genom förordningen den 8 juni innevarande år (nr 155),
vilken trädde i kraft den 1 juli 1923 och gäller intill utgången av juni månad
år 1924 ändrades ånyo skattesatserna. Omsättningsskatten utgår i enlighet
med denna förordning för närvarande med 50 procent av det belopp, för vilket
ovannämnda bolag inköpa spritdrycker; dock att skatten för renat egentligt
brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, da drycken
genom den för övervakande av detaljhandelsbolagens inköp tillsatta pris- och
inköpsnämnden inköpes i buteljerat skick, utgå efter det pris, drycken skulle
betingat vid inköp å fat. Utskänkningsskatten utgår med 2 kronor för liter
egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker. För renat
egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt utgår emellertid icke ut
skänkningsskatt.
I en från kontrollstyrelsen inkommen promemoria anföres beträffande här
ifrågavarande inkomsttitel, att då under tiden juli—september innevarande
år influtit 11.5 miljoner kronor (d. v. s. på V* år 26.3 procent av det för
hela budgetåret beräknade beloppet) och spritdryckskonsumtionen under julikvartalet
normalt något understiger V4 av årsförsäljningen, det beräknade
beloppet med ganska stor säkerhet torde komma att inflyta. Då vidare en
sannolikt något högre försäljning under år 1924 kommer att kompenseras
av något sänkta pris, torde, under förutsättning av oförändrade skattesatser,
omsättnings- och utskänkningsskatt kunna beräknas inflyta med 43.7 miljoner
kronor under budgetåret 1924—1925.
Enligt det inom riksräkenskapsverket upprättade sammandraget över inkomsttillflödet
under juli—oktober månader innevarande budgetår förefinnes
en behållen inkomst å förevarande titel av 14,599,551 kronor.
Med hänsyn härtill och under förutsättning, att ifrågavarande skatt med
oförändrade skattesatser kommer att utgå även under budgetåret 1924—1925,
anser sig riksräkenskapsverket kunna föreslå ett till 44,000,000 kronor avrundat
belopp.»
Departements- I sitt anförande i statsrådet den 2 januari 1924 har departementschefen
chefen den 2 b(,tr:iff.m(le denna inkomsttitel framhållit, att, därest en sänkning av prisen
januari 1924. . ... . . , , .
å spritdrycker utan motsvarande ökning av försäljningen komme att aga
rum, detta uppenbarligen skulle medföra en sänkning jämväl av omsättnings-
och utskänkningsskatten samt att, då det enligt departementschefens
mening icke vore tillrådligt att under nuvarande förhållanden vid
skattens beräkning utgå från någon annan förutsättning än den angivna,
förevarande inkomsttitel borde upptagas i riksstatsförslaget med 42
miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
37
Med sistnämnda belopp, 42,000,000 kronor, har sålunda omsättningsoch
utskänkningsskatten upptagits i statsverkspropositionen riksstatsförslag.
Såsom redan ovan under punkt 6 erinrats, har Kungl. Maj:t i proposi- tr°P nr 225
tion den 16 man 1924, nr 225, bland annat framlagt förslag angående fortsatt
tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med vissa ändringar samt
riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 51), antagit
den sålunda föreslagna förordningen.
I fråga om beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel för nästkommande
budgetår har chefen för finansdepartementet till det vid nyssnämnda proposition
fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för den 16 maj 1924
anfört, bland annat, följande:
»Enligt numera tillgängliga uppgifter har omsättningsskatten influtit
med 27,139,153 kronor 47 öre under tiden 1 juli 1923—-30 april 1924 och
utskänkningsskatten med 6,157,555 kronor 84 öre under samma tid. Tillhopa
har omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker alltså givit
33,296,709 kronor 31 öre under budgetårets tio första månader. I skrivelse
den 7 maj 1924 har kontrollstyrelsen meddelat, att det med all sannolikhet
kunde antagas, att inkomsten å nämnda skattetitel för hela innevarande
budgetår komme att stanna vid omkring 39.3 miljoner kronor. Med hänsyn
till föreliggande omständigheter har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten
bjuda, att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för
budgetåret 1924—1925 bör beräknas till högst 38.o miljoner kronor.»
Denna kontrollstyrelsens uppfattning rörande den påräkneliga avkastningen
av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har departementschefen
förklarat sig dela.
I enlighet med departementschefens hemställan har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 225 föreslagit riksdagen att, med ändring av Kungl. Maj:ts
därutinnan tidigare gjorda förslag, uppföra omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker med 38,000,000 kronor.
Emot den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 225 gjorda beräkningen viskottet.
av ifrågavarande inkomsttitel har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer förty,
att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
måtte för budgetåret 1924—1925 beräknas
till ..................................... kronor 38,000,000.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1924—1925 äro bevillningarna
— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och
prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna »A.
Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre att
riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än
även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av
Kungl. Maj:t föreslagna belopp, respektive 900,000 och 2,646,500 kronor,
komma inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen
beslutade riksstaten att uppföras med följande belopp:
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
Skatter:
1. Mantalspenningar .......................... 900,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,646,500
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
it. Skatt å inkomst
och förmögenhet
........ 133,000,000
(j. B-skatt å aktiebolag
m. fl. . 2,000,000 135,000,000
b. Bevillning av fast egendom samt
av inkomst, bevillning....... 3,000,000
c. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
.................... 350,000
d. Stämpelmedel, bevillning ..... 40,000,000
e. Lastpenningar, bevillning ..... 600,000 178,950,000
4. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning ........ 123,500,000
b. Sockerskatt, bevillning....... 25,000,000
c. Tobaksskatt, bevillning....... 50,000,000
d. Brännvinstillverk
ningsskatt,
bevillning
.......... 14,000,000
e. Rusdrycksförsälj
ningsmedel,
bevillning.
....... 15,000,000
f. Maltskatt,bevillning 15,000,000 4 4 qqq qqq
g. Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker, bevillning 38,000,000 280 500 000
462,996,500
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
39
13:o.
Postmedlen.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptagen
till ett belopp av 10,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva post- •
verkets överskott å rörelsen år 1923 samt komma att inlevereras till statsverket
under nyssnämnda budgetår.
I skrivelse den 19 oktober 1923 med förslag till beräkning av det inkomst- Generalpottöverskott
av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för budget- ^oktoUr"
året 1924—1925, beräknade emellertid generalpoststyrelsen det ekonomiska 1923.
resultatet av poströrelsen under år 1923 sålunda:
Generalpoststyrelsens berörda skrivelse innehåller, enligt riksräkenskapsverkets
i förenämnda skrivelse den 8 december 1923 lämnade referat,
vidare följande.
Beträffande 1924 års överskott framhåller generalpoststyrelsen vanskligheten
av att, så beroende som den vida övervägande delen av postverkets
inkomster är av konjunkturerna på handelns och näringarnas områden, med
större anspråk på tillförlitlighet kalkylera ifrågavarande inkomster längre tid
i förväg. Visserligen torde det ekonomiska läget få anses hava under det
gångna året i viss mån stabiliserat sig, men enligt styrelsens förmenande
bör man icke därutav draga några mera bestämda slutsatser, att konjunkturförbättringen
skall under det kommande året fortgå i sådan omfattning,
att dess inverkan på poströrelsen bliver förhållandevis densamma som under
år 1923.
Frankoteckensuppbörden under år 1923, sedan därifrån dragits portoförhöjningarnas
verkningar, torde kunna beräknas bliva ej obetydligt högre än
1922 års uppbörd utan portoförhöjningar. Redan i sitt den 13 november
1920 avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av poströrelsen,
som borde upptagas i riksstaten för år 1922, uttalade generalpoststyrelsen såsom
sin åsikt, att man dåmera vid beräknandet av postverkets inkomster måste
bortse från den abnormt stora ökning, frankoteckensuppbörden utvisat under
kristiden, och utgå från antagandet, att ökningskurvan så att säga skulle
komma att återgå i sitt normala spår, eller, med andra ord, att uppbörden
— givetvis med bortseende från de belopp, som inflyta på grund av portoförhöjningarna
— så småningom skall sjunka till den punkt, dit man kommer
vid beräknande av en kontinuerlig ökning av frankoteckensuppbörden
sedan några år tillbaka. Under åren 1911—1915, då ännu i stort sett normala^
ekonomiska förhållanden rådde i vårt land, utgjorde den genomsnittliga
årliga ökningen i uppbörden omkring 5 procent. Vid 1922 års utgång
belöpte uppbörden, med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade, sig
till ungefärligen den summa, som erhålles vid beräknande av en kontinuer
-
inkomster, omkring .....
driftkostnader, omkring
överskott......................
65.9 miljoner kronor
51.4 » »
14.5 miljoner kronor.
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
lig ökning av 1911 års uppbörd med 4 procent årligen, och vid slutet av år
1923 torde uppbörden utan portoförhöjningar befinna sig något over kurvan
för en kontinuerlig ökning av 4 procent. Även om, såsom ovan ^angivits,
den så att säga normala ökningen i uppbörden tidigare utgjort cirka 5 procent,
måste man numera — med de avsevärt större tal, vartill uppbörden stiger —
taga hänsyn till att ökningsprocenten icke i längden kan beräknas hålla sig
lika hög. Under alla förhållanden vill det synas generalpoststyrelsen, som
om klok förtänksamhet bjöde att icke för år 1924 räkna med alltför stor
ökning av 1923 års uppbörd. Styrelsen anser att ökningen bör beraknas
något under 5 procent.
Under förutsättning att den förbättring i konjunkturerna, vilken utgör
själva grunden för det ovan gjorda antagandet av stegring i frankoteckensuppbörden,
inträder, synas även postverkets övriga inkomster av inrikes
rörelsen, nämligen för tidningsabonnemang, befordran av utgivarkorsband,
registrering av ankomna försändelser, fackavläggning m. in., böra beräknas
komma att undergå en om än jämförelsevis obetydlig ökning under år 1924
i förhållande till år 1923. . J A . ,
Däremot kan generalpoststyrelsen icke nu ställa i utsikt, att inkomsterna
av den utrikes rörelsen skola bliva lika stora under år 1924 som under
innevarande år. Även om i portoandelar för försändelser från utlandet skulle
under förstnämnda år inflyta ett mot 1923 ars portoandelsinkomster ungefärligen
svarande belopp — vilket måste anses vanskligt att nu med sannolikhet
förutsätta särskilt med hänsyn till svårigheten att tillförlitligt beräkna
tidpunkten, då inkomster av utrikes poströrelsen tillföras svenska postverket
— torde de sammanlagda utrikesinkomsterna minskas på grund därav, att
ersättning för transitbefordran efter världskrigets slut av utländsk post över
Sverige kommer att under år 1924 tillföras postverket för, i stort sett, endast
ett år (år 1923), medan under år 1923 från en del länder influtit dylika ersättningsbelopp,
avseende fyra år (åren 1919 1922).
Vidkommande slutligen postverkets inkomster för bestyr, som ligga utom
ramen för postverkets egentliga verksamhet, anser generalpoststyrelsen sig av
nedan angivna anledningar böra beräkna minskning vid jämförelse med vad
därför influtit eller väntas komma att inflyta under år 1923.
Ersättningen för stämpelväsendets handhavande, som inbetalas till postverket
året efter det, ersättningen avser, utgår i huvudsak efter lika stor del
av vederbörande tjänstemäns avlöningar, som den tid, stämpelgöromalens
skötande beräknas taga, utgör av hela arbetstiden. Enär hittills under ar
1923 stämpeluppbörden nedgått i förhållande till år 1922 och sålunda stampelbestyren
åtminstone icke torde draga längre tid än förlidet år, boi pa
grund av minskningen i dyrtidstil lägget gottgörelsen bliva något mindre an
den år 1923 av postverket bekomna.
Gottgörelsen för bestyret med kronoskatteuppbörden a landsbygden gaidas
likaledes först året efter det, som densamma avser. Ifrågavarande ersättning
är bland annat beroende av antalet inbetalade skattepostanvisnmgar.
Med hänsyn till de tryckta ekonomiska förhållandena torde det måhända
vara att antaga, att restantiernas antal skall bliva större under innevarande
års än nästlidna skattebetalningsperiod samt minskning i inkomst beloppet
därför vara att förvänta.
Såsom ersättning för postverkets bestyr med utbetalande av folkpensioner
under år 1922 har år 1923 influtit till postverket 450,000 kronor. A
riksstaten för budgetåret 1923-1924 är såsom gottgörelse för sagda bestyrs
fullgörande under år 1923 beviljat ett förslagsanslag av 410,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
41
Såvitt av en nu gjord approximativ uträkning framgår, torde den postverket
under år 1924 tillförda ersättningen komma att uppgå till ungefärligen sistnämnda
belopp.
Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande sönderfaller i
dels gottgörelse för direkta merutgifter, som postsparbankens inordnande i
postverket medför för verket, dels oek ersättning för postsparbanksgöromålens
handläggning å postanstalterna. Merkostnadsbeloppet bär approximativt uppskattats
till omkring 500,000 kronor. Efter verkställda utredningar upptog
generalpoststyrelsen den senare ersättningen för år 1923 till 500,000 kronor,
men fastställde Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 22 december 1922 densamma
till 300,000 kronor. På grund härav och med hänsyn till den korta
tid, postsparbanken efter omorganisationen varit i funktion, har generalpoststyrelsen
funnit sig vid detta tillfälle icke böra upptaga högre belopp såsom
inkomst för år 1924 än det sålunda av Eders Kungl. Maj:t angivna.
På grund av det anförda har generalpoststyrelsen kommit till det resultat,
att postverkets inkomster av poströrelsen under år 1924, under förutsättning
av bibehållande utav de posttaxor, som nu tillämpas och äro fastställda att
gälla till och med utgången av sistnämnda år, kunna beräknas till 66.8
miljoner kronor.
I det avgivna förslaget till driftkostnadsstat har generalpoststyrelsen på
däri närmare angivna skäl föreslagit upptagande under de särskilda huvudutgiftstitlarna
av de belopp, som framgå av nedanstående tabell, vari jämväl
införts motsvarande siffror ur den fastställda driftkostnadsstaten för år 1923
ävensom vederbörliga öknings-, respektive minskningsbelopp.
Ökning ( -j-) resp.
År 1923 |
År 1924 |
minskning—) år-1924 i förhållande |
||
till år 1923. |
||||
kronor |
kronor |
kronor |
||
A. |
Avlöningar ................................ |
26,045,000 |
26,490,000 |
+ 445,000 |
B. |
Pensioner.................................... |
1,100,000 |
1,225,000 |
+ 125,000 |
C. |
Omkostnader |
|||
1) postbefordran ................. |
13,900,000 |
13,200,000 |
— 700,000 |
|
2) övriga omkostnader ..... |
5,125,000 |
5,215,000 |
+ 90,000 |
|
D. |
Avsättning till förnyelsefond |
830,000 |
1,170,000 |
+ 340,000 |
E. |
Dyrtid stillägg .................... |
6,000,000 |
4,500,000 |
— 1,500,000 |
Summa kronor |
53,000,000 |
51,800,000 |
— 1,200,000 |
Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1924 skulle sålunda
under angivna förutsättning bliva följande:
Inkomster........................................... 66.8 miljoner kronor
Driftkostnader................................... 51.8 » »
överskott ............................................ 15.o miljoner kronor
Med den ekonomiska ställning postverket sålunda beräknas komma att intaga,
har generalpoststyrelsen ansett sig böra undersöka, huruvida icke
postverkets taxor må kunna sänkas. Vid övervägande därvid av frågan,
vilka postavgifter som synas böra ifrågakomma till nedsättning, har generalpoststyrelsen
stannat vid avgifterna för hrev och brevkort, såväl inrikes
dylika försändelser som sådana till utlandet, ävensom vissa andra avgifter,
som anses böra stå i visst förhållande till brevporto och vid en ändring av
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 stind. 41 höft. (Xr .iti.)
t
42
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Riks räkenskap
sverket.
detta alltså torde böra undergå förändring. Undersökningarna av verkningarna
av en sådan portosänkning äro visserligen icke ännu slutförda,
men bär det dock av de preliminära kalkyler, som hunnit göras, framgått, att
en portonedsättning av den omfattning, generalpoststyrelsen tänkt sig densamma,
skulle medföra en på helt år belöpande inkomstminskning för postverket
av omkring 12.7 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen kommer, så
snart förhållandena det medgiva, att till Eders Kungl. Maj:t ingiva förslag
i fråga om berörda postavgifters nedsättning. På grund av den statsfinansiella
situationen kommer styrelsen att ifrågasätta portosänkningens genomförande
först för tiden från och med den 1 oktober 1924. Den på år 1924
belöpande inkomstminskningen skulle därför, vid bifall till generalpoststyrelsens
blivande förslag, icke bliva större än omkring en fjärdedel av det
ovan angivna minskningsbeloppet per år, eller alltså omkring 3 miljoner
kronor.
I anslutning härtill föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet
av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1924—1925 till 12
miljoner kronor.
För egen del har riksräkenskapsverket anfört följande.
»Under första halvåret 1923 hava inkomsterna av försålda frankotecken
och övriga post- och befordringsavgifter enligt generalpoststyrelsens till
riksräkenskapsverket överlämnade sammanställning rörande postverkets finansiella
ställning vid utgången av första halvåret 1923, vilken kommer att
ligga till grund för postverkets konto i rikshuvudboken, uppgått till ett belopp
av 32,289,467 kronor och skulle sålunda för hela året kunna beräknas
till dubbla beloppet eller 64,578,934 kronor. Ä den del, som belöper på
försålda frankotecken anser generalpoststyrelsen, såsom i det föregående anförts,
att man för år 1924 kan beräkna en ökning med något under 5 procent.
Att döma efter erfarenheten under år 1922 angående post- och befordringsavgifternas
fördelning på frankoteckensuppbörd och övriga avgifter, torde
man således kunna antaga, att hela summan av postbefordringsavgifterna
kommer att ökas med cirka 2 1/., miljoner kronor eller till i runt tal 67,000,000
kronor.
Ersättningen för stämpelväsendets hundhavandc och gottgörelsen för
bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden för år 1922 hava under
innevarande år, enligt förenämnda finansiella sammanställning, influtit med
respektive 650,800 och 184,000 kronor. Någon anledning att sänka ifrågavarande
inkomstbelopp anser riksräkenskapsverket icke förefinnas, varför för
budgetåret 1924—1925 ifrågavarande inkomster lämpligen böra upptagas
till enahanda belopp.
Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande har under första
halvåret 1923, ävenledes enligt generalpoststyrelsens finansiella sammanställning,
uppgått till 709,587 kronor. Den under innevarande år företagna
omorganisationen av postsparbanken har medfört vissa engångsavgifter, vilka
för framtiden icke torde återkomma. Dessa hänföra sig, efter vad riksräkenskapsverket
under hand inhämtat, huvudsakligen till anskaffande av
bokföringsmaskiner och inventarier till ett värde av omkring 130,000 kronor.
Enär sistnämnda belopp ingår i den ersättning å 709,587 kronor som postverket
erhållit från postsparbanken bör beloppet i fråga frånräknas från den
redovisade inkomsten. Den behållna inkomsten kommer då att uppgå till
579,587 kronor, För helt år borde alltså inkomsten belöpa sig till i runt
tal 1,160,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
43
Inkomsterna för år 1924 skulle således, under förutsättning att gällande
posttaxor bibehållas, kunna beräknas till följande:
Försålda frankotecken och övriga post- och befordringsavgifter in. m. 67,000,000
Ersättning för stämpelväsendets handhavande................................... 650,800
Gottgörelse för bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden 184,000
Ersättning för postsparbanksgöromålens handhavande ................... 1,160,000
Summa kronor 68,994,800
eller avrundat 69,000,000 kronor. Efter avdrag av driftkostnader till ett
beräknat belopp av 51,800,000 kronor, återstår ett nettoöverskott å 17,200,000
kronor.
Emellertid ämnar generalpoststyrelsen, såsom ovan omnämnts, till Eders
Kungl. Maj:t, så snart förhållandena det medgiva, inkomma med ett förslag
till portonedsättning, vilket enligt preliminära kalkyler skulle medföra en på
helt år belöpande inkomstminskning för postverket av omkring 12.7 miljoner
kronor. Angående detta förslag finner sig riksräkenskapsverket böra
göra följande erinringar.
Postverkets affärsställning utgör icke något hinder för en sänkning,
alldenstund, enligt de på grund av provisoriska uppgifter från vederbörande
ämbetsverk av riksräkenskapsverket sammanställda statistiska tablåerna för
senaste år till belysning av statens affärsverksamhet och enligt motsvarande
definitiva sifferuppgifter för tidigare år, postverkets överskott i procent av
det under varje år i medeltal disponerade kapitalet utgjort:
Procent Procent
År 1915 .................................... 38.91 År 1919 .................................... 5.71
» 1916 .................................. 45.84 » 1920 ................................ 22.47
» 1917 .................................. 55.4 9 » 1921 ................................ 50.5 5
» 1918 .................................... 8.30 » 1922 53.33.
Postverkets överskott är emellertid icke att betrakta såsom ren affärsvinst,
utan har på grund av postverkets monopolställning till huvudsaklig del
karaktären av en skatteinkomst, vilket ock av gammalt och alltjämt framhävts
därigenom att inkomsttiteln i riksstaten betecknats såsom en av riksdagen
åtagen ''bevillning’. Även ur denna synpunkt kan dock givetvis en
sänkning i och för sig vara önskvärd. Men då postavgiftema såsom nyss
antytts endast äro en art av skatter bland många andra, måste man övertänka,
icke blott huruvida statens finansiella ställning överhuvud taget tilllåter
en skattesänkning, utan även om portosatserna kännas så betungande
och verka så hindrande på den produktiva verksamheten, att sänkningen
bör i första hand företagas just i avseende på dem. Vid ett sådant övervägande
torde man icke kunna undgå att finna, att andra skatter verka
tyngande i en helt annan grad än postavgifterna. Särskilt inkomstskatterna
hava i vårt land nått en höjd, som genom sin hämmande inverkan på kapitalbildningen
kan bliva ödesdiger för näringslivets utveckling och dymedelst
även för framtida statsregleringar. Enligt riksräkenskapsverkets förmenande
bör därför en eljest önskvärd sänkning av postportot uppskjutas till dess statens
ekonomiska ställning tillåter en sänkning av inkomstskatten.
Under nuvarande omständigheter föreslår riksräkenskapsverket alltså att
beräkna överskottet från postverket till ovan angivna belopp, 17,200,000
kronor.»
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Departements- Till statsrådsprotokollet den 2 januari 1924 har departementschefen, efter
chefen. hava redogjort för generalpoststyrelsens och riksräkenskapsverkets be
räkningar
beträffande postverket, anfört följande:
»Jag delar riksräkenskapsverkets uppfattning, att inkomsten av poströrelsen
icke bör betraktas uteslutande från synpunkten av affärsinkomst.
På grund härav och då det nuvarande postportot i förhållande till det före
kriget gällande icke företer någon oproportionerlig höjning, anser jag, att
inkomstberäkningen bör ske utan hänsynstagande till någon portosänkning.
Å andra sidan anser jag det icke heller på detta område vara
tillrådligt att utgå från att någon ökning av uppbörden under år 1924
skall uppstå. Frånsett att vid fastställande av omkostnadsstat för postverket
någon besparing å förslagsanslag förutsatts kunna ske, följer
emellertid av den av mig förut omförmälda sänkningen av dyrtidstilläggen
en säker minskning av utgifterna med ungefär 685,000 kronor. I betraktande
härav synes inkomsttiteln böra upptagas till samma belopp, som
väntas inflyta under innevarande budgetår, med tillägg av det belopp,
varmed dyrtidstilläggen minskas, eller i runt tal sammanlagt 15 miljoner
kronor.»
Statsverkspro- Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits till 15,000,000
positionen. .
kronor.
Generalpost- j skrivelse den 8 mars 1924 har generalpoststyrelsen gjort framställning
s^mar^itu beträffande postavgifterna för tiden efter 1925 års ingång samt därvid med''
delat, att enligt det då föreliggande bokslutet för år 1923 ett överskott å
postverket uppstått å i runt tal 16.2 miljoner kronor mot den 19 oktober
1923 av styrelsen beräknade 14.5 miljoner kronor (se ovan). I samma skrivelse
har generalpoststyrelsen vidare anfört, bland annat, följande:
Den stora ökningen av överskottet berodde på en minskning av de under
året avförda driftkostnaderna i förhållande till de beräknade dels därigenom,
att av styrelsen i driftkostnaderna för år 1923 inräknad provisorisk tilläggsersättning
för postbefordran å statens och enskilda järnvägar för andra halvåret
1923, uppgående till omkring 1.2 miljoner kronor, på grund av den
sena tiden för besluts fattande i ämnet icke kunnat utbetalas under sistnämnda
år utan alltså måste belasta 1924 års driftkostnadsstat, dels ock
därigenom, att besparingar kunnat åstadkommas å vissa utgiftstitlar i större
utsträckning än styrelsen tidigare vågat hoppas.
För år 1924 hade styrelsen i sin förberörda skrivelse den 19 oktober 1923
beräknat postverkets inkomster till 66.8 miljoner kronor och utgifter till 51.8
miljoner kronor eller alltså ett överskott av 15 miljoner kronor. Denna
beräkning hade styrelsen nu icke anledning frångå, i vad den avsåge inkomsterna.
Beträffande utgifterna åter hade visserligen Kungl. Maj:t den
31 december 1923 fastställt postverkets driftkostnader för år 1924 till 51.6
miljoner kronor, men då ovannämnda belopp av 1.2 miljoner kronor måst
överskjutas till år 1924, skulle alltså sammanlagda driftkostnadsbeloppet för
sistnämnda år uppgå till 52.8 miljoner kronor och överskottet bliva 14 miljoner
kronor.
överskottet berodde emellertid i hög grad på, dels till vilket belopp er -
Bevillningsutskottets betänkande Nr 5b.
45
sättningen för posttransporterna å järnvägarna under år 1924 konime att
bestämmas — styrelsen hade i sina beräkningar för sistnämnda år förslagsvis
upptagit berörda ersättning till samma belopp som för år 1923 eller 8.2
miljoner kronor, vilket ej föranlett erinran från Kungl. Maj ds sida — dels
ock det beslut, riksdagen kunde komma att fatta i anledning av Kungl.
Majds förslag i fråga om dyrtidstilläggen för tiden efter den 1 juli 1924.
Vid bifall till nämnda förslag beräknades approximativt en minskning i
postverkets driftkostnader under år 1924 med 250,000 å 300,000 kronor. Vid
nu angivna förhållanden syntes försiktigheten bjuda att icke räkna med
större överskott under år 1924 än 14.5 miljoner kronor.
I proposition den 14 mars 1924 nr 189 har Kungl. Majd föreslagit fort- Prop. nr 1S9
satt giltighet till utgången av år 1925 av de nu gällande postavgifterna, och ~~6 mmed
undantag av avgifterna för inrikes postanvisning ocli postförskott, för
vilka föreslagits en sänkning från och med den 1 oktober 1924 med 5 öre
i varje avgiftsgrupp.
I proposition den 16 maj 1924 nr 226 har Kungl. Majd vidare, med
ändring av vad i propositionen nr 189 föreslagits, framlagt förslag om att
den jämlikt 8 § 3 mom. b) i tidningsförordningen utgående viktavgiften
skulle vid postabonnemang å tidning, som avsåge 1925, höjas från 12 till
15 öre för varje helt eller påbörjat kilogram av tidnings årsvikt.
I enlighet med vad bevillningsutskottet i betänkande nr 52 hemställt, har
riksdagen numera bifallit vad Kungl. Majd sålunda slutligen föreslagit, utom
beträffande postavgifter vid postabonnemang å tidning, som avser år 1925.
I avseende därå har riksdagen, med bifall till eu i första kammaren av herr
Björnsson väckt motion, nr 300, beslutat dels i fråga om förskrivningsavgiften
en sänkning av den i 8 § 2 mom b) tidningsförordningen omförmälda,
å prenumerationsavgiften beräknade procentsatsen från 4 till 2 procent, dels
ock i vad angår befordringsavgiften en höjning av den däri ingående viktavgiften,
utöver vad Kungl. Majd föreslagit, med 2 öre eller till IT öre för
varje helt eller påbörjat kilogram av tidnings årsvikt.
På sätt framgår av det vid propositionen nr 189 fogade statsrådsprotokollet utskottet.
kan den i propositionen föreslagna och av riksdagen sedermera beslutade
sänkningen av avgifterna för inrikes postanvisning och postförskott beräknas
medföra en minskning av postverkets överskott för år 1924 å omkring 200,000
kronor. De ändringar i postavgifterna för tidningsabonnemang, som riksdagen
i anledning av Kungl. Majds proposition nr 226 beslutat, komma
däremot icke till någon del att inverka på 1924 års överskott.
I avseende å beräkningen av förevarande inkomsttitel bör vidare erinras,
att riksdagen numera beslutat, att dyrtidstilläggen skola utgå efter oförändrade
grunder, varigenom den minskning i postverkets driftskostnader, som
Kungl. Majds förslag till nedsättning av dyrtidstilläggen skulle medfört, kar
uteblivit. Denna minskning har av generalpoststyrelsen uppskattats till
250,000 å 300,000 kronor för år 1924.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. 41 höft. (Nr ä(>.) 5
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 56.
Vad sålunda numera förekommit skulle möjligen kunna giva anledning
till någon mindre nedsättning av förevarande inkomsttitel. Emellertid har
utskottet från generalpoststyrelsen under hand inhämtat, att styrelsen anser
sig med ledning av nu kända förhållanden kunna beräkna överskottet av postverkets
rörelse under år 1924 till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet,
15 miljoner kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att överskott från postverket måtte i riksstaten för
budgetåret 1924—1925 beräknas till .... kronor 15,000,000.
Stockholm den 6 juni 1924.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustai Nilsson, Antonsson, Ericson i Oberga,
Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Olsson i framstå, Lithander, Olsson i
Golwasta, Alexis Björkman, Svensson i Grindstorp, Andersson i Hedsta, Carlsson
i Gävle, Åström, Johan Bergman, Björklund, Olsson i Gävle, Granath och
Ericson i Boxholm.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.