Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1924 kl. 11 f. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning
av förordningen den 17 mai 1923 om begränsning
av den myckenhet brännvin, som må framställas i sammanhang
med pressjästberedning, ävensom en i ämnet väckt
motion.

(2:a avd.)

I en den 14 mars 1924 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 186, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj
1923 (nr 115) om begränsning av den myckenhet brännvin, som må
framställas i sammanhang med pressjästberedning.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om begränsning
av den myckenhet brännvin, som må framställas i sammanhang med pressjästberedning,
vilken förordning upphör att gälla den 30 september 1924,
skall äga fortsatt tillämpning efter nämnda dag till och med den 30
september 1925.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslaget får utskottet
hänvisa till omförmälda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling har jämväl överlämnats en i anledning av
propositionen av herrar Olsson i Gävle och Björklund inom andra kammaren
väckt motion, nr 440, däri hemställts, »att riksdagen må besluta
vidtaga den förändringen i Kungl. Maj:ts proposition, nr 186, att den
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 34 höft. (Nr 49.) 1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Utskotlet.

Frågans behandling
vid
1923 års
riksdag.

Propositionen.

Utskottets

yttrande.

myckenhet brännvin, som må framställas i sammanhang med pressjästberedning
för tiden den 1 okt. 1924—30 september 1925, sättes till högst

2,250,000 liter.»

Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, tillåter
sig utskottet hänvisa till motionen.

Med proposition nr 188 till 1923 års riksdag framlades förslag till förordning
om begränsning av den myckenhet brännvin, som må framställas
i sammanhang med pressjästberedning. Vid anmälan i statsrådet av detta
ärende framhöll dåvarande chefen för finansdepartementet, att, enligt lämnade
upplysningar, jästproduktionen för tillverkningsåret 1 oktober 1923
—30 september 1924 kunde beräknas komma att uppgå till 5,800,000
kilogram. Då utbytet av brännvin per 100 kilogram jäst syntes böra beräknas
till mellan 75 och 80 liter, utgick dåvarande departementschefen
från, att högre kvantitet jästbrännvin icke skulle behöva framställas under
sistnämnda tillverkningsår än 4,500,000 liter. I enlighet härmed föreslogs
i berörda proposition nr 188, att den högsta kvantitet jästbrännvin, som
Ange framställas, fastställdes till 4,500,000 liter av normalstyrka för helt
tillverkningsår räknat.

1923 års bevillningsutskott (betänkande nr 35) tillstyrkte bifall till
nämnda proposition samt anförde, bland annat, följande:

Med hänsyn till de omständigheter, som anförts, och då det vid pressjästberedning
framkomna brännvinet kvalitativt icke torde vara fullt jämförbart
med brännvin, som framställts genom andra tillverkningsmetoder,
hade det synts utskottet angeläget, att uttryckliga lagbestämmelser meddelades,
som för jästfabrikerna omöjliggjorde ett bedrivande av fabrikationen
på sådant sätt, att högre utbyte av brännvin erhölles än vad som
med användande av rationella tillverkningsmetoder kunde anses nödvändigt.
Då detta syfte borde kunna för nästkommande tillverkningsår vinnas
genom begränsning av den kvantitet jästbrännvin, som därunder skulle
få tillverkas, till 4,500,000 liter samt därvid en viss marginal uppåt lämnats
till förekommande av att jästfabrikanterna genom mera omfattande
omläggningar av fabrikationen skulle åsamkas kostnader, hade utskottet
icke haft något att erinra mot de föreslagna bestämmelserna.

Bevillningsutskottets hemställan bifölls av riksdagen, varefter förordning
i ämnet utfärdades den 17 maj 1923. Förordningen trädde i kraft den 1
oktober 1923 och gäller till den 30 september 1924.

I föreliggande proposition har föreslagits, att sistnämnda förordning skall
äga fortsatt tillämpning till och med den 30 september 1925.

De skäl, som tidigare åberopats för att genom lagbestämmelser begränsa
tillverkningen av jästbrännvin, äga alltjämt fullt giltighet. Jämväl för tillverkningsåret
1 oktober 1924—30 september 1925 böra därför föreskrifter

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

3

lämnas rörande den kvantitet brännvin, som högst må framställas i samband
med jästberedning.

Då utskottet haft att taga ställning till frågan, om någon nedsättning bör
äga rum i den uti berörda förordning av den 17 maj 1923 medgivna maximikvantiteten
av 4,500,000 liter brännvin av normalstyrka, har utskottet
icke kunnat undgå att taga hänsyn till de ändrade förhållanden, som inträtt
beträffande jästproduktionen. En mycket betydande del av den inom landet
producerade jästmängden framställes nämligen numera på sådana vägar, att
någon sprit av beskaffenhet att med fördel kunna tillgodogöras praktiskt taget
icke utvinnes. Sålunda hava nya fabriker igångsatts, vilka tillverka jäst
utan spritutvinning, varjämte den största av de äldre jästfabrikerna övergått
till förändrad tillverkningsmetod med mycket litet spritutbyte. Därest
under nästkommande tillverkningsår lika stor mängd jästbrännvin finge
framställas som under löpande tillverkningsår, kan det därför befaras, att
vid de fabriker, som bibehålla de äldre framställningsmetoderna, spritutbytet
komme att icke oväsentligt överstiga den kvantitet av 75—80 liter per 100
kilogram jäst, som, enligt vad ovan nämnts, kan anses såsom normal. Dä
det måste anses angeläget, att en dylik konsekvens förebygges, har utskottet
funnit en nedsättning böra vidtagas i det litertal brännvin, som enligt propositionen
skulle få framställas vid jästberedning.

I motionen har föreslagits en begränsning av brännvinsmängden till

2,250,000 liter. En så avsevärd nedsättning synes emellertid icke vara påkallad
av de ändrade förhållandena i fråga om jästfabrikationen. Vidare har
utskottet ansett sig böra avvakta resultatet av den utredning, som, enligt
vad departementschefen uppgivit, är avsedd att företagas rörande möjligheten
att utan större ekonomiska eller drifttekniska olägenheter omlägga jästfabrikationen
så att spritutbytet begränsas, innan den mera omfattande inskränkning
i rätten att framställa brännvin vid jästtillverkning vidtages, som
utskottet finner önskvärd. Med hänsyn till det nu anförda har utskottet
ansett maximikvantiteten av det jästbrännvin, som må framställas under
nästa tillverkningsår, böra bestämmas till 3,500,000 liter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa.

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 186 icke kunnat oförändrad
bifallas, med anledning av ej mindre propositionen än
även motionen II: 440 av herrar Olsson i Gävle och Björklund
antaga följande förslag till

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Förordning

angående fortsatt tillämpning ay förordningen den 17
maj 1923 (nr 115) om begränsning av den myckenhet
brännvin, som må framställas i sammanhang med
pressjästberedning.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj
1923 om begränsning av den myckenhet brännvin,
som må framställas i sammanhang med pressjästberedning,
vilken förordning upphör att gälla den 30 september
1924, skall äga fortsatt tillämpning efter nämnda
dag till och med den 30 september 1925; dock att 1 §
i förordningen från och med den 1 oktober 1924 skall
hava följande lydelse:

1 §•

I sammanhang med pressjästberedning må brännvin
framställas till en myckenhet av sammanlagt högst

3,500,000 liter av normalstyrka för helt tillverkningsår
räknat.

Stockholm den 23 maj 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Gustaf Nilsson, Antonsson, Bärg, Boman, Johansson i Kullersta,
Lithander, Olsson i Golvvasta, l.övgren, Svensson i Grindstorp, Alexander Nilsson,
Andersson i Hedsta, Carlsson i Gävle, Åström, Björklund, Olsson i Gävle,
Olsson i Mora, Pettersson i Hällbacken och Brännström.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

5

Reservation

av herr Röing, som anfört:

»Nästlidet år ansåg jag mig böra biträda bevillningsutskottets hemställan
om begränsning av den kvantitet brännvin, som Unge framställas
i samband med pressjästberedning, förnämligast med hänsyn till att därigenom
brännvinsutbytet vid jästfabrikationen återfördes till den myckenhet,
som erhölls, innan partihandeln med spritdrycker monopoliserades.
Nämnda skäl kan emellertid icke åberopas för den av utskottet föreslagna
nedsättningen, då enligt detta förslag maximikvantiteten komme att väsentligt
understiga den spritmängd, som framställdes medan partihandeln
var fri.

En sådan inskränkning i rätten att tillvarataga en vid jästtillverkningen
framkommen biprodukt, anser jag vara ur nationalekonomisk synpunkt
oriktig. Emellertid har genom ett mellan aktiebolaget Vin- ocli
spritcentralen och vissa jästfabriker år 1919 träffat avtal dessa tillförsäkrats
avsättning till fördelaktiga priser för all av dem tillverkad jästsprit. Härigenom
hava dessa fabriker erhållit ett starkt ekonomiskt intresse av att
framställa jästbrännvin. Till följd av den monopolställning inom partihandeln
med spritdrycker, nämnda bolag innehar, har detta avtal haft till
följd, att fullt fri konkurrens icke råder mellan de olika grupperna av
brännvinsproducenter. Jag har med hänsyn till berörda konsekvenser av
kontraktet funnit angeläget att detsamma, såvitt möjligt, häves. Härefter
skulle anledning saknas att föreskriva särskilda inskränkningar i jästfabrikernas
rätt att tillvarataga det brännvin, som framkomme såsom biprodukt
vid jästframställningen, och fri konkurrens åter råda mellan
spritproducenterna.

Enligt vad föredragande departementschefen anfört, kan det förutsättas,
att förslag om ny brännvinstillverkningsförordning förelägges nästkommande
års riksdag. I sammanhang härmed hava statsmakterna att åter taga ställning
till frågan. Med hänsyn härtill och då resultatet av den ingående
utredning av spörsmålet, som är avsedd att äga rum, torde böra avvaktas,
innan en ändring företages av gällande begränsningssiffra, har jag icke kunnat
biträda utskottets förslag om nedsättning av den kvantitet brännvin, som
får tillverkas i sammanhang med jästberedning.

På grund av det anförda har jag inom utskottet yrkat, att utskottet skulle
hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 186 samt med avslag å
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. 34 höft. (Nr 49.) 2

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

motionen II: 440 av herrar Olsson i Gävle och Björklund,
antaga det vid propositionen fogade förslaget till
förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 17 maj 1923 om begränsning av den myckenhet
brännvin, som må framställas i sammanhang med pressjästberedning».

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.