Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1924 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets memorial med förslag till förordning om särskild
skatt å bensin, som finnes i riket den 1 juni 1924.

Sedan riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 206 till
innevarande års riksdag den 14 i denna månad beslutat bland annat införandet
av särskild skatt å bensin, som från och med den 1 nästa juni
inkommer till riket, har inom bevillningsutskottet väckts fråga att föreslå
skatt jämväl å inom riket redan förut befintlig bensin.

Enligt av generaltullstyrelsens statistiska avdelning lämnad uppgift hava
under tiden den 1 januari—10 maj innevarande år till riket införts 22,859,935
kg. bensin, därav i runda tal under januari 3,240,000 kg., under februari
106,000 kg., under mars 1,214,000 kg., under april 13,282,000 kg. och under
tiden den 1 10 maj 5,018,000 kg. Vidare hava, enligt vad tullkameralkontoret
i Stockholm uppgivit, enbart till Stockholms tullhamn under
tiden den 11—15 maj inkommit ungefär 4,237,000 kg. Då man lärer hava
anledning att räkna med ytterligare införsel av bensin under den tid, som
återstår före skattens ikraftträdande den 1 juni 1924, torde vid nämnda
tidpunkt avsevärda myckenheter bensin komma att finnas här i riket.

Vid sådant förhållande och då den i anledning av skatten inträdande
värdeökningen å inom riket befintlig bensin ej bör komma att stanna hos
den enskilde, anser utskottet jämväl sådan bensin böra beskattas. Vad
genom en dylik skatt kan komma att inflyta bör, i likhet med vad som
gäller om den av riksdagen antagna bensinskatten, komma vägväsendet
till godo.

Den nu ifrågasatta skatten synes utskottet böra utgå med samma belopp,
som stadgats för till riket efter den 1 juni 1924 införd bensin, eller fem öre
för liter. Jämväl i vissa andra hänseenden böra bestämmelserna angående
den tidigare beslutade bensinskatten givas tillämpning å den skatt, som
nu förordas. Sålunda bör skatt ej utgå för bensin, för vilken tullfrihet
skolat åtnjutas, därest bensinen eljest varit tullpliktig, varjämte restitution
torde i vissa närmare angivna fall få åtnjutas för bensin, som
reexporteras eller som med eller utan tillsats av annat ämne användes
för annat tekniskt ändamål än motordrift. Till vinnande av önskvärd
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 33 höft. (Nr 48.) 1

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

begränsning i de skattskyldigas antal och nödig enkelhet vid skattens
uttagande lära vidare från beskattning lämpligen böra undantagas partier
om högst 1,000 liter, mot vilken myckenhet svarar en skatt av 50 kronor.
I överensstämmelse därmed bör jämväl för skattskyldigt parti skatt beräknas
allenast för den del, som överstiger nämnda myckenhet.

Skatten bör lämpligen anordnas efter enahanda principer, som ligga till
grund för förordningen om skatt å kaffe den 20 maj 1922 (nr 205) och som
i huvudsak innebära följande:

Ägare av bensinen är skattskyldig. Föreligger äldre avtal om leverans
av bensin, skall emellertid i stället köparen vidkännas skatten. I allmänhet
kräves, att detta avtal skall vidgås av båda parter, men möjlighet finnes att
få köparens skattskyldighet konstaterad, även om han ej skulle vidgå avtalet.
Deklaration skall avgivas av skattskyldig, så ock av den, som för annans
räkning innehar eller antages innehava viss större myckenhet av den med skatt
belagda varan. Deklarationer mottagas i regel av vederbörande magistrater
och landsfiskaler, som granska och låta komplettera desamma, verkställa
nödig kontroll samt upprätta skattelängder. Skattepåföring sker av länsstyrelsen
enligt rent formella grunder. Eu realprövning kan sedermera i
händelse av vissa komplikationer på grund av leveransavtal verkställas av
kammarrätten. Bestämmelser om uppbörd m. m. meddelas av Konungen.

Enligt sålunda angivna grundtankar har ett förslag till författning i
ämnet upprättats inom finansdepartementets lagbyrå, vilket förslag, som icke
föranlett någon erinran från utskottets sida, härmed framlägges.

För innehav av bensin erfordras jämlikt förordningen den 7 oktober 1921
(nr 876) angående eldfarliga oljor, utom i vissa undantagsfall, särskilt tillstånd
eller anmälan på sätt i förordningen närmare angives. Enligt från
sprängämnesinspektionen inhämtade upplysningar torde antalet personer, som
äga innehava bensin i större myckenheter än 1,000 liter, kunna skattas till
mellan 3,000 och 4,000. Då skatten och den därtill knutna deklarationsplikten
i allt väsentligt berör allenast dessa personer, lära några Svårigheter
med skattens uttagande icke behöva möta, och i varje fall torde de
bliva långt mindre än vid upptagandet av 1922 års skatt å kaffe, med avseende
å vilken deklarationsplikten beräknas hava omfattat ungefär det tiodubbla
antalet personer. Med hänsyn jämväl härtill torde kostnaden för uppbörden
bliva helt obetydlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med begagnande
av den utskottet jämlikt § 40 riksdagsordningen tillkommande befogenhet
att väcka förslag i bevillningsfrågor, hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

3

Förslag

till

förordning om särskild skatt å bensin, som finnes i riket den

1 juni 1924.

Härigenom förordnas som följer:

1 i

För bensin, som den 1 juni 1924 kl. 6 f. in. finnes i riket, skall med
de undantag, varom förmäles i 3 §, till staten erläggas särskild skatt av
5 öre för liter.

Med bensin förstås i denna förordning mineraloljor, vilka enligt gällande
tulltaxa hänföras till petroleumbensin eller gasolin.

Är bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande
hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2

Skyldig att erlägga skatt enligt denna förordning är den, som vid den
i 1 § angivna tid är ägare till bensinen.

Är ägaren enligt tidigare träffat avtal skyldig att efter nämnda tid till
annan leverera bensin, åvilar dock skattskyldigheten i stället för ägaren
den, till vilken leveransen skall ske; är jämväl denne leveransskyldig, på
sätt nu sagts, åvilar i stället skattskyldigheten hans köpare o. s. v. Häves
leveransavtal, som nu sagts, övergår skattskyldigheten på den, vilken skolat
verkställa leveransen.

3 $.

Skattskyldighet enligt denna förordning åvilar ej den, som enligt särskilda
bestämmelser åtnjuter tullfrihet för till riket inkommande varor.

Skattskyldighet äger ej heller rum, där den myckenhet bensin, för vilken
sådan skyldighet eljest skolat enligt 2 § åvila ägare eller leveransberättigad,
icke överstiger 1,000 liter.

För varje skattskyldig skola från skatt undantagas 1,000 liter bensin.

4 *.

1 mom. För bestämmande av skattskyldighet enligt denna förordning
skall i nedan angivna ordning deklaration avgivas.

Skyldig att avgiva deklaration är:

a) envar skattskyldig, så ock envar, vilken jämlikt avtal, som i 2 § avses,

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

inköpt mera än 1,000 liter bensin men till följd av bensinens försäljning
genom sådant avtal icke är skattskyldig;

b) envar, som vid den i 1 § angivna tid för annans räkning innehar
bensin i större myckenhet än 1,000 liter;

c) envar, som jämlikt förordningen den 7 oktober 1921 angående
eldfarliga oljor erhållit tillstånd att hålla större eller mindre upplag
av eldfarliga oljor av första klassen eller gjort anmälan om innehav av
större förråd av sådana oljor, evad myckenheten av den bensin, som vid
den i 1 § angivna tid innehaves för egen eller annans räkning, överstiger
eller understiger 1,000 liter.

2 mom. Deklaration skall avgivas på heder och samvete. I deklarationen
skall angivas:

a) den myckenhet bensin, den uppgiftspliktige ägde vid den i 1 § angivna
tid, den plats, där bensinen då förvarades, ävensom, därest bensinen
innehades av annan än ägaren, innehavarens namn och bostad;

b) den myckenhet bensin, för vilken skattskyldighet jämlikt 2 § andra
stycket åligger den uppgiftspliktige, oaktat han ej är ägare därav, samt
den leveranspliktiges namn och bostad;

c) den myckenhet bensin, som vid den i 1 § angivna tid för annans
räkning innehades av den uppgiftspliktige, ävensom ägarens namn och
bostad.

3 mom. I deklarationen skall angivas den myckenhet bensin, för
vilken den uppgiftspliktige anser skatt på grund av 3 § icke böra erläggas
eller för vilken han förmenar annan böra jämlikt 2 § andra
stycket i hans ställe erlägga skatt; och skall i sistnämnda fall samtidigt
med deklarationen avgivas uppgift, särskilt för varje leveransberättigad
person, angående den myckenhet, som skall till denne levereras, det avtal,
på vilket leveransskyldigheten grundas, och tiden då den skall fullgöras.

5 §.

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna
förordning sägs, åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande,
för vilken god man av domstol förordnats, gode mannen beträffande vad
han har under sin förvaltning samt för oskiftat stärbhus den, som sitter
i boet, evad han är delägare eller syssloman, eller, om stärbhuset skiftats,
den som vid tiden för skiftet suttit i boet.

För annan än enskild person och oskiftat stärbhus åligge uppgiftsskyldigheten
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

6 i

För deklaration och uppgifter, som i 4 § omförmälas, användas blanketter
enligt formulär, som av Konungen fastställas. Sådana blanketter
skola i Stockholm genom överståthållarämbetets, i övriga städer genom

Bevillningsutskottets memorial Nr 48. 5

magistratens eller stadsstyrelsens och å landet genom landsfiskalens försorg
på begäran kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga.

7 §.

Deklaration med därtill hörande uppgifter skall senast den 16 juni
1924 avlämnas i Stockholm till överståthållarämbetet, i övriga städer till
magistraten eller stadsstyrelsen och på landet till vederbörande landsfiskal.

Deklaration och uppgifter skola avgivas till myndigheten i den ort,
där den uppgiftspliktige eller i fall, varom i 5 § sägs, den, för vilken deklarationen
avgives, författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven eller,
om han är avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller i fall, som i 5 § andra stycket avses, i den ort, där vederbörande
styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman eller ombud är
bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i den ort, där den
med deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen fanns vid den i 1 §
angivna tid.

Det åligger myndighet, som nu sagts, att efter hand, som deklarationer
och uppgifter sålunda inkomma, ofördröjligen ej mindre verkställa utdrag
ur deklarationerna i vad de angå bensin, som någon uppgivit sig innehava
för annans räkning, än även översända såväl utdragen som nämnda enligt
4 § 3 mom. avgivna uppgifter till myndigheten i den ort, där, enligt
vad ovan sägs, den uppgivne ägaren eller leveransemottagaren skolat
avgiva deklaration.

8 $.

1 mom. Inkommer uppgift eller utdrag, varom i 7 § sista stycket sägs,
men har den, som i uppgiften eller utdraget avses, icke avgivit deklaration,
eller har han i avgiven deklaration icke uppgivit, att den i uppgiften
eller utdraget angivna myckenheten bensin ägts av honom eller skolat
till honom i uppgiven ordning levereras, skall i nämnda paragraf avsedd
myndighet förelägga honom att inkomma med fullständig deklaration,
innefattande jämväl förklaring, huruvida och i vad mån uppgiftens
eller utdragets innehåll är riktigt.

2 mom. Det åligger i 7 § avsedd myndighet att även i övrigt övervaka,
att uppgifter inkomma från alla uppgiftsskyldiga, och att avgivna
uppgifter äro fullständiga och riktiga, börande därvid särskilt tillses, att
envar, som idkar handel med eldfarliga oljor av första klassen eller eljest för
rörelse, som av honom bedrives, använder bensin, fullgjort den honom
åliggande deklarationsskyldighet. Den, som icke avgivit deklaration, men
kan antagas äga eller innehava förråd av bensin eller vara berättigad till
erhållande av leverans därav, eller som avgivit ofullständig deklaration,
må föreläggas att inom viss tid till myndigheten inkomma med deklara -

6 Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

tion eller med skriftlig uppgift i ett eller flera av de i 4 § angivna hänseenden.

3 mom. Föreläggande, som ovan sägs, skall tillsändas den uppgiftspliktige
i rekommenderat brev med allmänna posten eller, där så finnes nödigt,
tillställas honom mot bevis och skall innehålla underrättelse om den
påföljd, som underlåtenhet att ställa sig föreläggandet till efterrättelse enligt
19 § medför.

9 §.

Har, sedan någon, på sätt i 4 och 8 §§ sägs, medgivit riktigheten av uppgift,
som i 4 § 3 mom. omförmäles, det med uppgiften avsedda leveransavtal
beträffande viss myckenhet bensin hävts, vare han, där han vill vinna
befrielse från skyldighet att för den myckenhet erlägga skatt enligt denna
förordning, skyldig att avgiva skriftlig deklaration om det inträffade förhållandet.

Sådan deklaration skall avlämnas i den ordning 7 § stadgar, om det sker
före den 1 augusti 1924, men eljest till den i 11 § omförmälda myndighet.

10 §.

På grund av de jämlikt 4, 7, 8 och 9 §§ inkomna handlingar skall den i
7 § avsedda myndighet upprätta längd över dem, som avgivit deklaration
eller för vilka uppgift eljest inkommit. Formulär till längden fastställes
av Konungen.

Längden med därtill hörande deklarationer och övriga handlingar skall,
utom för Stockholm, mellan den 1 och den 15 augusti 1924 översändas till vederbörande
länsstyrelse, som granskar och fullständigar densamma.

Där så finnes erforderligt, må länsstyrelsen, i den ordning 8 § stadgar, infordra
felande uppgifter.

11 §.

Med ledning av de i 9 och 10 §§ omförmälda handlingar fastställer länsstyrelsen
den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas enligt
denna förordning, och skall anteckning därom göras i längden.

Vid fastställande, varom nu sagts, skall iakttagas, att skatt ej
må påföras leveransberättigad för myckenhet, för vilken han icke uppgivit
sig vara skattskyldig, såvida ej dels ägaren i den ordning 4 § 3 mom.
eller 8 § angiver framställt yrkande därom under uppgift, att han på sätt
i 2 § andra stycket sägs vore skyldig till annan leverera nämnda myckenhet,
dels ock den, till vilken leveransen uppgivits skola ske, i den ordning
8 § stadgar, medgivit uppgiftens riktighet och vid tiden för skattskyldighetens
fastställande icke inkommit med deklaration, som i 9 § sägs.

Finner länsstyrelsen i fall, som i andra stycket avses, annan än ägaren
ej kunna åläggas skattskyldighet, skall meddelande därom, där ägarens

Bevillningsutskottets memorial Nr 48. 7

skattskyldighet skall av annan länsstyrelse fastställas, ofördröjligen översändas
till sistnämnda myndighet.

12 §.

Sedan på sätt i 11 § sägs de myckenheter bensin, för vilka skatt skall erläggas,
fastställts, skall, så snart ske kan, i fråga om envar skattskyldig ej
mindre i längden antecknas det sammanlagda skattebelopp, som belöper
å den honom påförda myckenhet, än även till honom i rekommenderat
brev med allmänna posten översändas utdrag av längden i vad den honom
angår tillika med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande
samt vad den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens
beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

13 §.

1 mom. Har någon i deklaration eller uppgift, som enligt denna förordning
avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit
avlämna deklaration eller uppgift, där sådant ålegat honom, och
har därav föranletts, att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd
till för lågt belopp, skall isärskild skatt påföras den skattskyldige till belopp,
som genom berörda förfarande undandragits.

Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år, då
skatt rätteligen bort påföras, och verkställes av vederbörande länsstyrelse,
därvid anteckning sker i särskild längd.

2 mom. Vad i 1 mom. är för där avsett fall stadgat skall äga motsvarande
tillämpning, där deklaration, som i 9 § omförmäles, inkommit, efter
det skattskyldigheten för den med deklarationen avsedda myckenhet bensin
jämlikt 11 § fastställts.

3 mom. Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av
skatt enligt denna paragraf vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
för motsvarande fall stadgas.

14 i

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt förfarit,
må av vederbörande besvär anföras hos kammarrätten.

Besvären skola inom natt och år, efter det att skatt vederbörande
avfordrats, ingivas eller, på klagandens eget äventyr, i betalt brev med
allmänna posten insändas till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts,
vid påföljd, om den tid försittes, att besvären icke varda till prövning
upptagna; dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för till
länsstyrelsen ingivits eller avsänts till kammarrätten, utgöra hinder för
deras upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit före utgången
av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten
omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse för vidare
behandling på sätt i 2 inom. sägs.

8

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

2 momSedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade
beslutet grundats, ävensom utdrag av längden i vad den klagande angår
samt, där besvären avse frihet från skatt för bensin, som jämlikt 2 § andra
stycket skall levereras till annan, förklaring över besvären från vederbörande
infordrats, översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten
samtliga handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses
påkalla.

3 mom. Förmenar någon, att på grund av förhållande, som avses i 13 §
1 mom., skatt påförts honom för viss myckenhet bensin, för vilken annan
rätteligen varit skattskyldig, må han, ändå att länsstyrelsen anses ej hava
oriktigt förfarit, inom den tid och i den ordning, varom i 1 och 2 mom.
stadgas, hos kammarrätten söka befrielse från skatten.

4 mom. Om någon av kammarrätten befrias från skatt på den grund, att
annan person bort uppföras till utgörande av densamma, må kammarrätten
efter vederbörandes hörande överflytta skattskyldigheten å denne.

15 §.

Finnes vid efterbeskattning, som i 13 § sägs, annan förut hava påförts
skatt i den skattskyldiges ställe, skall vederbörande myndighets beslut om
efterbeskattningen delgivas den, vilken skatt sålunda oriktigt påförts. Har
skatten av honom redan erlagts, må han hos den myndighet, som beslutat
om efterbeskattningen, göra ansökan om rätt att i den ordning, som är för
restitution av kronoutskylder stadgad, återbekomma vad han för mycket
erlagt.

16 §.

Angående restitution i annat fall än i 15 § sägs av skatt, som i denna
förordning avses, gäller vad i förordningen den 23 maj 1924 om särskild
skatt å bensin och motorsprit är stadgat i fråga om restitution av där
omförmäld skatt å bensin.

17 i

Granskning av de enligt denna förordning avgivna deklarationer må ej
ske av annan än de i 7 och 10 §§ omförmälda myndighetei-. Deklarationerna
skola tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i och för sin befattning
böra erhålla del därav. I övrigt må deklaration icke vara för någon
tillgänglig, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen medgivit deklarationens
offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Konungen förordnar,
för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet, åt vilken
Konungen uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående
stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill utgången
av år 1929, varefter deklarationerna skola förstöras.

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

9

Vad nu är sagt om deklaration galle även beträffande annan uppgift,
som det jämlikt denna förordning ålegat skattskyldig avlämna.

18 §.

1 mom. Ämbets- eller tjänsteman, vilken på grund av sin befattning
med ärende, som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller
uppgift, som där omförmäles, må ej i vidare mån än lians tjänsteutövning
fordrar yppa innehållet av sådan deklaration eller uppgift. Den häremot
bryter vare underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman
sig skyldig till förseelse, som nu sagts, dömes till böter från och med
tjugufem till och med femhundra kronor.

Har skada uppkommit genom sådant yppande av vad som bort hållas
hemligt, vare den felande därjämte skyldig till fullo gottgöra skadan.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning
av avlämnade uppgifter, som i 17 § sägs, erhållit del av dylik uppgift,
får ej utom tjänsten yppa något av uppgiftens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar och ersättningsskyldighet,
som i 1 mom. stadgas.

19 §.

Försummar någon att fullgöra honom enligt denna förordning åliggande
skyldighet att avgiva deklaration eller uppgift, dömes, där han insett eller
bort inse, att dylik skyldighet ålegat honom, att höta från och med fem
till och med tvåtusen kronor. Lag samma vare, där någon avgiver ofullständig
eller oriktig deklaration eller uppgift, ehuru han insett eller bort
inse, att deklarationen varit ofullständig eller oriktig.

Har genom förseelse, varom i första stycket sägs, föranletts, att skatt ej
blivit den felande påförd, där så rätteligen bort ske, eller att skatt påförts
till för lågt belopp, och äro ej omständigheterna synnerligen mildrande,
vare straffet böter från och med en till och med tre gånger beloppet av den
skatt, som undandragits, dock ej lägre belopp än femtio kronor, eller
fängelse i högst sex månader.

20 §.

Allmän åklagare må tala å förseelse, varom i denna förordning sägs, i
fråga om förseelse, som i 18 § omförmäles, dock endast där den blivit av
målsäganden till åtal angiven. Talan skall anhängiggöras vid allmän
domstol.

Av böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller en tredjedel,
dock högst tvåhundra kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter
allmän lag.

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 7 samt. 33 höft. (Nr 4S.)

2

10

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

21 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses,
så ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av denna förordning
erfordras, meddelas av Konungen.

22 §.

Angående fördelning av influten skatt gäller vad som må varda stadgat
angående fördelning av de jämlikt förordningen om särskild skatt
å bensin och motorsprit influtna skattemedel.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 23 maj 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Höing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Örne, Rune, Boman, Jönsson i
Boa, Olsson i Ramsta, Sköld, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golvvasta,
Lövgren, Heyman, Alexander Nilsson, Carlsson i Gävle, Åström, Björklund
och Olsson i Gävle.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.