Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1924 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion med
förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna
utskylder och allmänna avgifter.
(2 avd.)
1 en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 142, av herr Kilbom m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte antaga nedan
återgivna förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna utskylder
och allmänna avgifter.
Förslag
till
Lag om nedskrivning I vissa fall av ognldna utskylder och allmänna avgifter.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Häftar någon för oguldna utskylder eller andra allmänna avgifter till stat
eller kommun, vilka förfallit till betalning före den 1 januari 1923, skall hädanefter
vid deras betalande eller indrivande sådan nedsättning i deras belopp
verkställas, som motsvaras av förhållandet mellan allmänna prisvärdet det år,
utskvlderna och avgifterna förföllo till betalning, samt samma värde under det
år skatten betalas eller uttages.
Såsom allmänt prisvärde under ett visst år skall anses medeltalet av det
under årets olika månader gällande prisvärde å konsumtionsvaror enligt av
socialstyrelsen verkställda indexberäkningar.
2 §•
Beslut om nedsättning enligt 1 § skall, oavsett att särskild ansökning därom
ej framställes, skyndsamt meddelas av vederbörande uppbördsman eller, där
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. 17 käft. (Nr 29.) 1
:2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
utskylderna överlämnats till indrivning, av utmätningsmannen, samt må genast
verkställas, även om klagan däremot föres.
Har beslut om nedsättning en gång meddelats, stånde därvid fasl, även
om allmänna prisvärdet sedermera förändras.
3 §■
Sedan skattskyldig erlagt det enligt 1 § reducerade beloppet av honom påförda
utskylder och avgifter, vare så ansett som om nämnda utskylder och
avgifter blivit till fullo guldna, och må förty återstoden ej vidare av honom
utkrävas.
v , * §-. ............ .,
Med stöd av de inom socialstyrelsen uppgjorda utredningar över allmänna
prisvärdets stegring sedan juli månad 1914 och efter förslag av nämnda styrelse
utfärdar Kungl. Maj:t varje halvår till ledning för uppbörds- och utmätningsmän
tabeller, vari, uttryckta i jämna tusental, angivas de bråktal, varmed
(Under olika år förfallna skattebelopp böra reduceras. Samtidigt lämnas hänvisning
om tillvägagångssätt vid reduceringen.
5 §•
Klagan över uppbördsmans eller utmätningsmans beslut enligt denna lagföres
i den ordning, som är stadgad för klagan över felaktig debitering av
utskylder.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall härvid
iakttagas följande:
1) Är vid sagda tid ärende angående indrivning av i denna lag omförmälda
utskylder eller avgifter beroende på utmätningsmans åtgärd, skall därmed
tills vidare anstå, intill dess beslut fattats om utskyldernas eller avgifternas
nedsättning.
2) Har vid nämnda tid någon del av utskylder eller avgifter redan guldits,
skall det oaktat hela det belopp, som är eller varit överlämnat för indrivning,
nedsättas i enlighet med bestämmelserna i denna lag med tillämpning av då
gällande reduceringsprocent samt från det sålunda nedsatta beloppet avräknas
vad dittills blivit guldet och endast det därefter återstående beloppet indrivas.
Skulle vid sådan reducering och avräkning intet återstå, vare så ansett som
utskylderna och avgifterna blivit till fullo guldna.
3) Har till uttagande av utskylder eller avgifter införsel beviljats i den
skattskyldiges avlöning, pension eller livränta och är införselåtgärden ej ännu
avslutad, förfares på sätt nyss sagts, och åligger det utmätningsmannen att
skyndsamt verkställa avräkning av utskyldsbeloppet och underrätta arbets
-
Bevillningsutskottets betäckande Nr 29. 3
givare eller myndighet ötil vad ytterligare skall innehållas, ävensom vidtaga
deri jämkning i införselbeslutet, som härav må påkallas.
Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån densamma ej här
nedan återgivifs, får utskottet hänvisa till motionen.
I föreliggande motion har framhållits, att genom penningvärdets förbättring
särskilda betalningssvårigheter uppkommit för de skattskyldiga, främst arbetare
och lägre tjänstemän, vilka ännu icke till fullo erlagt dem påförda utskylder för
tidigare år. Motionärerna hava därvid betecknat såsom en betydande orättvisa,
att dessa äldre skatter skola betalas i ett mynt, som för närvarande besitter
väsentligt större köpkraft än vid tiden för utskyldernas debitering. Till avhjälpande
av det anmärkta missförhållandet hava motionärerna föreslagit, att
de utskylder och andra allmänna avgifter till stat Och kommun, vilka förfallit
till betalning före 1923 års ingång men icke till fullo erlagts, skulle nedsättas
i förhållande till den sänkning prisnivån undergått från det år utskytderna
rätteligen skolat erläggas till det år skatten betalas eller nttages.
1 den mån föreliggande förslag avser reduktion av till kommunerna utgående
avgifter, skulle detsamma innebära, att kommunerna fråntoges möjligheten
alt i full utsträckning göra gällande i laga ordning uppkomna fordringsrätter.
Då ett sådant steg måste ur rättssäkerhetssynpunkt anses synnerligen
betänkligt, har utskottet funnit ett bifall till motionen i denna del icke höra
ifrågakomma.
Starka invändningar av såväl principiell som praktisk natur kunna framställas
jämväl mot förslaget att nedsätta till staten utgående utskylder. De
kraftiga fluktuationer penningvärdet de senaste åren undergått hava givetvis
även på andra områden än förevarande förorsakat olägenheter av liknande
slag som de av motionärerna framhållna. En allmän reglering av dessa verkningar
utav myntvärdets förändringar kan av lätt insedda skäl icke ifrågakomma,
och en lagstiftning, som avser att på ett enstaka område utjämna
följderna av penningvärdets förbättring, måste ur principiell synpunkt anses
mindre lämplig.
Vidare skulle förslaget framkalla orättvisor de skattskyldiga emellan. Många
skattskyldiga hava nämligen under år 1923 erlagt äldre kronoutskylder i ett
penningvärde, som i det närmaste överensstämmer med det nu gällande.
Dessa skattskyldiga, vilkas antal säkerligen icke understiger de ännu restskyldigas,
hava sålunda drabbats av berörda, utav penningvärdets stigande
framkallade påföljd. Förslaget skulle därför direkt motverka den jämlikhet
de skattskyldiga emellan, som utgör en grundprincip för vårt skattesystem.
I bjärt motsats till de ojämnheter, som sålunda skulle uppkomma mellan olika
Utskottet.
Motionen.
Utskottets
yttrande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
grupper av skattskyldiga och måhända övervägande vara till fördel för de
mindre ordentliga, framstår den minutiösa rättvisa, motionärerna sökt att
åstadkomma mellan de personer, som ännu häfta för äldre års utskylder.
Tillämpningen av dessa detaljerade föreskrifter rörande nedsättning av påförda
skatter skulle helt säkert komma att medföra åtskilliga svårigheter. Men
även om mera praktiska grunder för reduktionen av utskylderna än de
föreslagna komme till användning, skulle likväl bestämmelserna ur uppbördsteknisk
synpunkt medföra betydande olägenheter. För vinnande av
erforderlig kontroll över indrivningen och redovisningen av utskylder tarvas
nämligen en ganska omfattande bokföring. Helt naturligt har vid denna bokförings
uppläggande hänsyn icke kunnat tagas till möjligheten av att åtgärder
sadana som de föreslagna skulle komma att vidtagas. Särskilt påtagliga svårigheter
komme att uppstå i de talrika fall, där handräckning för utskyldernas
utfående begärts inom annan kommun än den, där desamma påförts. Förutom
de ökade kostnader för såväl staten som de kommuner, som själva bekosta
indrivningsarbetet, förslaget skulle medföra, kan det därför befaras, att genom
detsamma kontrollen över uppbördstjänstemännen skulle försvagas samt resultatet
av indrivningen avsevärt försämras.
För bedömande av förevarande spörsmåls betydelse är det givetvis av intresse
att undersöka, i vilken utsträckning kronoutskylder, påförda före år 1928,
återstå oredovisade, d. v. s. icke vare sig erlagts, avkortats eller avskrivits. Inom
utskottet har därför företagits en utredning rörande detta förhållande, avseende
sex församlingar i Stockholm med mera utpräglad arbetarbefolkning
ävensom sju kommuner i Stockholms län. Därvid har framgått, att endast i
nagra enstaka fall före ar 1921 paförda kronoutskylder återstått oredovisade.
I fråga om kronoutskylder, påförda åren 1921 och 1922, har utskottet låtit
uppgöra en sammanställning, vilken finnes fogad vid detta betänkande såsom
bilaga.
Såvitt framgår av denna sammanställning kvarstodo av 1921 års kronoutskylder
ett jämförelsevis litet antal poster oredovisade vid senaste årsskifte.
Det torde vidare kunna antagas, att numera an icke obetydlig del av dessa
poster blivit redovisad. Vad angar de restantier, vilkas redovisning är beroende
på konkursförfarande, måste en nedsättning anses särskilt opåkallad,
då en sådan i dylika fall vanligen endast skulle innebära en förmån för
den skattskyldiges övriga borgenärer till förfång för statsverket.
Vidkommande 1922 ars kronoutskylder skulle enligt motionärernas förslag
dessa komma att nedsättas högst obetydligt. Så utgjorde enligt socialstyrelsens
beräkningar prisindex för det kvartal av år 1922, då dessa utskylder
skolat gäldas, 183 procent av prisnivån för juli 1914, medan index för år
1923 utgjorde i medeltal 176 procent, vadan sänkningen av prisnivån understiger
4 procent. Da det torde kunna förutsättas, att i fråga om resterande kronoutskylder
för år 1922 och föregående år förhållandena i riket i dess helhet i
stort sett överensstämma med Stockholms stads och Stockholms läns, synes
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 5
det som om förevarande förslag, i vad det avser kronoutskylder, skulle för de
skattskyldiga komma att sakna större betydelse.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion II: 142 av herr Kilbom m. fl., med
förslag till lag om nedskrivning i vissa fall av oguldna utskylder
och allmänna avgifter, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
| Stockholm den 1 april 1924.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
j Närvarande: herrar Röing, Gustaf Nilsson, Antonsson, Örne, Bärg, Boman, Olsson
i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund, Lövgren, Svensson i Grindstorp, Alexander
Nilsson, Carlsson i Gävle, Clemedtson, Björklund, Olsson i Gävle, Samuelsson,
Strindlund och Brännström.
!
Reservation
av herr Samuelsson, som yrkat bifall till motionen.
6
BeMbrÄngnutskottets betänkande Nr 29.
Bilaga.. i
,.;v r .r . .... ... |
Äntå! debiterade poster |
Antal rest-poster efter |
Antal |
Av d. Vt 1924 rest. poster |
||
äro på kon-kursförfarande |
äro på in-försel m. m. |
|||||
it'' |
1921 åts kronoutskylder. |
|||||
Kungäholms församling |
31,204 |
16,949 |
264 |
209 |
55 |
|
Maria |
> |
34,385 |
19,350 |
326 |
107 |
219 |
Katarina |
) |
27,700 |
16,761 |
183 |
18 |
166 |
Sofia |
» |
10,723 |
6,538 |
94 |
28 |
66 |
Brännkyrka |
» |
50,622 |
12,025 |
! 424 |
104 |
320 |
Bromma |
> |
6,248 |
3,640 |
251 |
56 |
196 |
Summa |
130,782 |
75,163 |
1,542 |
522 |
1,020 * |
|
Solna kommun ... |
11,815 |
7,164 |
93 |
6 |
87 |
|
Hammarby |
1,126 |
691 |
2 |
1 |
1 |
|
Väddö |
* |
2,247 |
608 |
7 |
6 |
2 |
Sorrmdä |
1,683 |
396 |
1 |
1 |
0 |
|
Österåker |
1,749 |
771 |
10 |
5 |
5 |
|
Vårdinge |
932 |
208 |
1 |
1 |
0 |
|
Ekerö |
791 |
212 |
3 |
0 |
3 |
|
Summa |
20,342 |
10,039 |
117 |
19 |
98* |
|
1922 års kronoutskylder. |
||||||
Kungsholms församling |
31,797 |
17,612 |
965 |
295 |
660 |
|
Maria |
> |
34,024 |
19,465 |
2,051 |
600 |
1,451 |
Katarina |
» |
27,620 |
16,975 |
1,336 |
37 |
1,299 |
Sofia |
10,747 |
6,655 |
960 |
135 |
815 |
|
Brännkyrka |
> |
21,932 |
12,836 |
2,607 |
409 |
2,198 |
Bromma |
» |
6,856 |
3,798 |
760 |
176 |
683 |
Summa |
132,876 |
77,341 |
8,659 |
1,661 |
7,006 |
|
Solna kommun ... |
12,066 |
7,193 |
810 |
6 |
804 |
|
Hammarby |
1 |
993 |
630 |
21 |
1 |
20 |
Väddö |
* |
2,223 |
502 |
40 |
4 |
36 |
Sorunda |
1,665 |
338 |
27 |
1 |
26 |
|
österåker |
» ... |
1,824 |
769 |
162 |
6 |
156 |
Vårdinge |
> |
938 |
197 |
2 |
0 |
2 |
Ekerö |
812 |
273 |
51 |
1 |
60 |
|
Summa |
20,600 |
9,802 |
1,113 |
19 |
1,094 |
1 Av dessa poster avse 420 arbetare. * Därav 56 poster, avseende arbetare.
Stockholm 1924. P. Palmquists Aktiebolag