Riksdagen* skrivelse Nr 60.

1

Nr 60.

Godkänd av första kammaren den 21 mars 1929.
Godkänd av andra kammaren den 21 mars 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen
gjorda framställningar.

(Statsutskottets utfilande nr 24.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—
1924 har Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln föreslagit riksdagen
(punkt 10 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden nämnda dag) att dels godkänna av departementschefen
framlagt förslag till stat för justitiekanslersexpeditionen
att tillämpas från och med budgetåret 1923—1924, dels ock i riksstaten
upptaga ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen med
46,400 kronor.

För justitiekanslersexpeditionen är fastställd att gälla från och
med år 1922 följande

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 60.

1

2 Riksdagens skrivelse Nr 60.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 38,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................... » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.

förslagsanslag, högst............................................................. » 7,300

Renskrivning, förslagsanslag ............................. » 1,200

Summa kronor 48,200.

1 enlighet härmed hava för justitiekanslersexpeditionen beviljats
förslagsanslag för år 1922 med 48,200 kronor och för första halvåret
1923 med halva denna summa eller 24,100 kronor.

Det av departementschefen nu framlagda förslaget till ny stat för
budgetåret 1923—1924 äger följande utseende:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... kronor 38,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................... » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in. ... » 5,500

Renskrivning, förslagsanslag .............................. »_1,200

Summa kronor 46,400.

Såsom av ovanstående framgår, innebär departementschefens föreliggande
förslag vid jämförelse med den nu gällande staten en nedsättning
av den för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
upptagna anslagsposten, 7,300 kronor, med 1,800 kronor till 5,500
kronor.

Den sålunda ifrågasatta nedsättningen av nämnda anslagspost är
föranledd därav, att departementschefen vid densammas beräknande utgått
från, att den granskning av fånglistorna, som för närvarande sker
hos justitiekanslersämbetet, skulle kunna upphöra, på grund varav arvodet
till en av de nuvarande båda amanuenserna vid ämbetet syntes
kunna inbesparas. Enligt vad till riksdagens kännedom kommit, har
emellertid departementschefen numera funnit den sålunda föreslagna
anordningen icke böra fullföljas.

På grund härav skulle det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida
icke anslaget till justitiekanslersexpeditionen borde bibehållas vid dess
nuvarande storlek.

Då emellertid riksdagen i allt fall — på sätt den i statsrådsprotokollet
omnämnda granskningsnämnden uttalat — ansett anslaget kunna

Riksdagens skrivelse Nr 60. 3

begränsas till det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, får riksdagen
anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden den 8 januari 1923 framlagda förslaget till
stat för justitiekanslersexpeditionen att tillämpas från och med budgetåret
1923—1924,

dels och i riksstaten upptagit ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen
med 46,400 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att
dels godkänna av departementschefen framlagt förslag till ny stat för
nedre justitierevisionen att tillämpas från och med budgetåret 1923—1924;

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till nedre
justitierevisionen med 431,000 kronor;

dels ock medgiva, att till den protokollssekreterare, som kan bliva
förordnad att förestå en nyinrättad central avdelning av nedre justitierevisionens
kansli, må, utöver det arvode, som kan tillkomma honom
såsom biträdande vid mottagning av veckomål, från det i nedre justitierevisionens
stat upptagna anslaget till icke-ordinarie befattningshavare
in. m. utbetalas ett ytterligare årligt arvode å 500 kronor.

Från och med år 1922 gäller för nedre justitierevisionen följande
ordinarie

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................

Arvoden å 500 kronor till den revisionssekreterare, som
av Kungl. Maj:t förordnas att vara ordförande i nedre
justitierevisionen, till den protokollssekreterare, som
biträder vid mottagning av veckomål, samt till den
registrator, som ombesörjer verkets ekonomi och uppbörd
m. m., förslagsanslag, högst....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ........................................................

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ...............................

kronor 381,500
» 10,000

» 1,500

» 43,000

» 5,000

Summa kronor 441,000.

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 nu föreslagna stateu
för nedre justitierevisionen är av följande lydelse:

4

Riksdagens skrivelse Nr 60.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 381,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 10,000

Arvoden å 500 kronor till den revisionssekreterare, som
av Kungl. Maj:t förordnas att vara ordförande i nedre
justitierevisionen, till den protokollssekreterare, som
biträder vid mottagning av veckomål, samt till den
registrator, som ombesörjer verkets ekonomi och uppbörd
m. m........................................................................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 33,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ............................. »_5,000

Summa kronor 431,000.

Uen sålunda föreslagna staten skiljer sig, såsom av ovanstående
framgår, från den nu gällande därutinnan, att anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsatts från 43,000
kronor med 10,000 kronor till 33,000 kronor. Nedsättningen är föranledd
därav, att viss omorganisation av nedre justitierevisionens kansli
blivit av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, bar nämligen, med hänsyn
till att den nuvarande anordningen med amanuenstjänster inom justitierevisionsexpeditionen
befunnits olämplig, inom justitiedepartementet upprättats
en promemoria med förslag till ny organisation av de för utförande
av amanuensernas göromål erforderliga arbetskrafter samt till
en del i samband därmed stående åtgärder, allt i syfte att söka nedbringa
justitierevisionens nuvarande anslag till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m.

Det i nämnda promemoria utarbetade förslaget till omorganisation
går i huvudsak ut därpå, att — med avskaffande av de å revisionssekreterare!
ärna indelade amanuenserna — inom justitierevisionens kansli
skulle bildas en central avdelning. Som föreståndare å denna avdelning
skulle placeras den protokollssekreterare, som enligt nuvarande arbetsordning
har att biträda den revisionssekreterare, som har mottagning av
veckomål. Å den nybildade centrala kansliavdelningen skulle vidare tjänstgöra
dels två tjänstemän med heltidstjäustgöring — förslagsvis benämnda
andre protokollssekreterare — i ställning motsvarande statsdepartementens
andre kanslisekreterare, dels en amanuens, dels ock erforderligt antal
kvinnliga kontorsbiträden. Härtill skulle komma, så länge revisionen åtnjöte
tillfällig förstärkning av sina arbetskrafter, ytterligare en amanuens.

Riksdagens skrivelse Nr 60. 5

Enligt, det framställda förslaget skulle vidare till föreståndaren för
avdelningen itråga utgå ett särskilt årligt arvode utöver det, som enligt
den ordinarie staten skulle tillkomma honom såsom protokollssekreterare
å mottagningsroteln och skulle härjämte medel erfordras till två kontorsbiträden
utöver dem, som för närvarande äro i revisionen anställda.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Eders Kungl. Magt
hade, enligt vad statsrådsprotokollet jämväl utvisar, nämnda promemoria
remitterats till nedre justitierevisionen för yttrande och ansåg departementschefen
sig icke kunna taga definitiv ståndpunkt till det väckta
omorganisationsförslaget, innan svar å remissen ingått.

Enligt vad riksdagen inhämtat, hava inom nedre justitierevisionen
skiljaktiga meningar gjort sig gällande rörande lämpligaste sättet för
omorganisationens genomförande. Då det emellertid icke synes nödigt,
att riksdagen nu intager ställning till denna fråga, och då i varje fall
omorganisationen bör kunna genomföras inom den ram, som uppdragits
genom anslagets ifrågasatta begränsning, får riksdagen, som i övrigt
icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden den 8 januari 1923 framlagda förslaget till
ny stat för nedre justitierevisionen att tillämpas från och med budgetåret
1923 — 1924,

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till nedre
justitierevisionen med 431,000 kronor,

dels ock medgivit, att till den protokollssekreterare, som kan bliva
förordnad att förestå en nyinrättad central avdelning av nedre justitierevisionens
kansli, må, utöver det arvode, som kan tillkomma honom
såsom biträdande vid mottagning av veckomål, från det i nedre
justitierevisionens stat upptagna anslaget till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. utbetalas ett ytterligare årligt arvode å 500 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för
tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra
tillförordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,
en amanuens och två tillförorduade skrivbiträden för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag å 54,250 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen ansett ådagalägga
nödvändigheten av, att nedre justitierevisionen för budgetåret
1923—1924 erhåller den tillfälliga förstärkning av arbetskrafterna, som
av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Riksdagen får dock uttala den för -

6

Riksdagens skrivelse Nr 60.

väntan, att arbetet i revisionen så ordnas, att om möjligt anslag av
ifrågavarande art hädanefter icke måtte bliva erforderligt,

Riksdagen har alltså för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens
arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare, en
tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens och två tillförordnade
skrivbiträden för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag å 54,250
kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) har
riksdagen till avlönande av en expeditionsvakt å extra stat i nedre justitierevisionen
för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra anslag å 2,364
kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att för
tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1923
—1924 bevilja ett extra anslag å 217,750 kronor.

I motiveringen till förevarande anslagsäskande har departementschefen
bl. a. uttalat, att han ännu icke intagit någon definitiv ståndpunkt
till frågan i vilken utsträckning hovrätterna borde förstärkas med extra
arbetskrafter. Han hade ansett, att vad man framför allt borde inrikta
sig på vore att genom vidtagande av lämpliga åtgärder söka dels av
hovrätterna i deras ordinarie sammansättning utvinna en mot den årliga
tillströmningen av mål svarande arbetsprodukt och dymedelst förhindra
uppkomsten av nya balanser, dels i görligaste mån påskynda avarbetandet
av bestående balanser med anlitande av extra arbetskrafter. I sådant
syfte hade departementschefen låtit i justitiedepartementet upprätta en
promemoria med förslag till vissa organisatoriska ändringar rörande hovrätterna
jämte beräkningar över den tid, de extra divisionerna ytterligare
skulle behöva vara i verksamhet för balansernas avarbetande, över
denna promemoria, som även innehölle förslag till vissa författningsändringar,
ägnade att minska tillströmningen av mål till hovrätterna samt
utvinna ökad arbetstid för målens föredragande till slutligt avgörande,
hade yttranden från hovrätterna visserligen vid statsverkspropositionens
avlåtande inkommit, och Eders Kungl. Maj:t hade redan meddelat vissa
organisatoriska bestämmelser rörande hovrätterna att tillämpas från vårsessionens
början för bättre utnyttjande av fiskalernas arbetskrafter till
uppnående av ökad arbetsprodukt, men tiden hade dock varit alltför knapp,
för att departementschefen skulle hava hunnit taga definitiv ståndpunkt
till alla de spörsmål, som i promemorian och hovrätternas yttranden berördes.

7

Riksdagens skrivelse Nr 60.

Eu tryckt redogörelse för promemorian, hovrätternas yttranden och
de av Eders Kungl. Maj:t genom särskilda brev till hovrätterna den 30
december 1922 meddelade organisatoriska bestämmelserna, vilka skola
vinna tillämpning tills vidare under första halvåret 1923, har tillställts
riksdagens vederbörande utskott. Vidare har till utskottet överlämnats
tryckt exemplar av det statsrådsprotokoll, varigenom de i statsverkspropositionen
förebådade lagförslagen angående införande av obligatorisk
kommunikation av besvärsmål och stämpelavgift för rätt till fullföljd
av talan i hovrätt remitterats till lagrådet. I nämnda protokoll
finnas intagna statistiska siffror, utvisande antalet till hovrätterna inkomna
och där avgjorda mål under de senare åren ävensom där förefintliga
balanser å olika slag av mål.

I anslutning till vad sålunda förekommit är, enligt vad riksdagen
inhämtat, inom justitiedepartementet för närvarande föremål för övervägande
frågan, vilka bestämmelser rörande hovrätternas arbetssätt, i
händelse av bifall till anslagsäskandet, böra meddelas att gälla från och
med den 1 juli 1923. I sådant avseende har meddelats följande:

De bestämmelser, som innehållas i förut omförmälda brev till hovrätterna
den 30 december 1922, äro avsedda att även efter den 30 juni
1923 i huvudsak lända till efterrättelse, dock med här nedan nämnda
ändringar och tillägg.

I skånska hovrätten skulle, sedan den där för närvarande inrättade
extra divisionen upphört, vilket torde komma att äga rum senast från
och med den 1 oktober 1923, å vardera av hovrättens två ordinarie
divisioner finnas en extra ledamot samt, i likhet med vad före den 1
januari innevarande år varit fallet, två fiskal er och en biträdande fiskal.
I samband härmed torde komma att tagas under övervägande, huruvida
ej beträffande arbetssättet vid skånska hovrätten bör införas den anordning,
som av Svea hovrätt i av densamma den 2 december 1921
avgivet utlåtande ifrågasatts att gälla vid den föreslagna norrländska
hovrätten, eller att vardera sålunda förstärkta divisionen skulle komma
att sammanträda varje vecka i regel 5 i stället för, såsom för närvarande
är händelsen, 4 dagar samt att presidenten, som för närvarande
tjänstgör som ordförande å en av divisionerna, i stället finge sig ålagt
att utöva ordförandeskapet å vardera divisionen en dag var vecka,
vilken dag det hovrättsråd, som eljest fungerar som ordförande, skulle
vara fri från arbete å ämbetsrummet.

I syfte att ytterligare förenkla arbetsmetoderna och bringa dessa
i närmare överensstämmelse med vad som kommit till uttryck i under
senare tid beträffande andra verk utfärdade instruktioner har vidare

8

Riksdagens skrivelse Nr 60.

tänkts, att vissa ärenden, som för närvarande av hovrätterna handläggas
i plenum, skulle kunna överflyttas, vissa grupper att avgöras av hovrätt
i dess sammansättning å division och vissa andra grupper att
avgöras av vederbörande president ensam.

Under förutsättning att ovan nämnda åtgärder till begränsningav
antalet till hovrätterna fullföljda mål samt till lättande i övrigt av
hovrätternas arbetsbörda bliva vidtagna, har man tänkt sig,, att det
hädanefter skulle bliva möjligt för varje hovrätts ordinarie divisioner
att årligen i stort sett avgöra ett lika stort antal mål, som under loppet
av ett år inkomma till vederbörande hovrätt. I hovrätternas arbetsordningar
skulle i anslutning härtill intagas bestämmelser, enligt vilka
det som regel skulle åligga hovrätterna att fullgöra en dylik arbetsprestation.
Om emellertid under något år antalet inkommande mål
skulle väsentligt överstiga vad i den till hovrätterna i ärendet remitterade
promemorian förutsatts, skulle det tillkomma Eders Kungl. Maj:t
att medgiva den tillfälliga förstärkning av arbetskrafterna, som Eders
Kungl. Maj:t kunde finna påkallad.

Att ovanberörda, för närvarande tillämpade organisatoriska bestämmelser
med här nämnda ifrågasatta ändringar och tillägg bringas
i tillämpning från och med den 1 juli 1923 har synts riksdagens icke
giva anledning till erinran. Skulle emellertid, på sätt nyss nämnts,
antalet inkommande mål under något år väsentligt överstiga vad i den
till hovrätterna remitterade promemorian förutsatts, torde enligt riksdagens
mening frågan om förstärkning av hovrätternas arbetskrafter böra underställas
rikdagens prövning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då riksdagen icke
haft något att erinra vare sig mot beräkningen av det för nu ifrågavarande
budgetår äskade anslagsbeloppet eller mot att de båda extra
divisioner, som enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 7 juli 1922 skola
vara till och med den 15 mars 1923 inrättade vid Svea och Göta hovrätter,
fortsätta sin verksamhet jämväl därefter till det nya budgetårets
början, får riksdagen anmäla, att riksdagen för tillfällig förstärkning av
hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1923—1924 beviljat ett extra
anslag å 217,750 kronor.

Stockholm den 21 mars 1923.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.