10

Riksdagens skrivelse Nr 57.

Nr 57.

(jodkänd av forsta kammaren den 20 mars 1923
Godkänd av andra kammaren den 20 mars 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående utsträckning
i särskilda fall av den i § 73 mom. 5 i förordningen
den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande
varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller
uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 17.)

Till Konungen.

Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att
riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits den 9 februari 1923 dagtecknade
proposition, nr 54, antagit följande vid propositionen fogade
förslag till

Förordning

angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna
tidsfristen av två är för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av

tullrestitutionsgods.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av stadgandet i § 13 mom.
5 andra stycket i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande
varor, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelse
den 11 juni 1915 (nr 252), rätt till tullrestitution eller befrielse från tullavgift,
vilken medgivits jämlikt samma mom. första stycket, må, på därom
hos Konungen gjord ansökning, för tiden intill utgången av år 1923
åtnjutas i avseende å utländsk, efter utgången av år 1918 till förtullning
angiven råvara, även om den exportvara, i vilken den ingår, icke inom
två år efter råvarans angivning till förtullning utförts ur riket eller intagits
å restitutionsupplag.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1923.

Stockholm den 20 mars 1923.

Med undersåtlig vördnad.