4
Riksdagens skrivelse Nr 40.
>r 40.
Godkänd av första kammaren den 28 februari 1923.
Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag till bestridande av kostnaderna
för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs
län jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 17.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—1924 har
Eders Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, med åberopande av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
samma dag, punkt 9, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna
för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs län för
budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra reservationsanslag å 54,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har
riksdagen till behandling förehaft en inom andra kammaren väckt motion
(nr 100), vari hemställts, att riksdagen vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts
hemställan om anslag för en utredning angående jordförhållandena i
Kopparbergs län måtte uttala, att för berörda utredning böra, förutom de
sakkunniga, som i propositionen angivas, tillkallas jämväl representanter
för den praktiska erfarenheten bland länets jordbrukande befolkning.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
5
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:
»I årets statsverksproposition (andra huvudtiteln, punkt 9 sid. 11 nr 3)
föreslås riksdagen att till bestridande av kostnaderna för en utredning
angående jordförhållandena i Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924
bevilja ett extra reservationsanslag å 54,000 kronor.
Ett nytt initiativ har härmed tagits till ordnande av de egenartade
jordförhållandena i Dalarna.
Närmast skulle övervägas, vilka lagstiftningsåtgärder kunna finnas
tjänliga i syfte huvudsakligen att inom länet befordra eu lämplig ägosammandragning.
Detta syfte torde vinna understöd av envar, som har kännedom
om olägenheterna av den mångenstädes i Dalarna för långt drivna ägosplittringen.
Särskild tillfredsställelse måste möta departementschefens
upprepade understrykande av, att frågornas lösning måste sökas under
största möjliga hänsynstagande till de för Dalarna säregna förhållanden
och under beaktande av de från ortsbefolkningen framförda synpunkterna.
Den som känner folkstämningen i jordfrågan i Dalarna nödgas
emellertid, med allt erkännande av det nu föreliggande förslagets syfte,
sätta i fråga, huruvida den planerade utredningen, sådan den i propositionen
skisserats, öppnar utsikt till uppnående av ett resultat, som kan
bliva tillfredsställande och i varje fall motsvara utredningskostnaderna.
Arbetet med utredningen är tänkt att verkställas av eu ledamot av
högsta domstolen med biträde av någon yngre jurist samt av lantmätare.
Men även om på detta sätt den högsta kvalificerade juridiska arbetskraft
kan för den föreliggande uppgiften erhållas, skall det säkerligen för
denna möta betydande svårigheter att intränga i Dalarnas säregna och
tilltrasslade jordförhållanden. Och även om arbetet resulterar i ett,
kanske i flera hänseenden förtjänstfullt lagförslag, är därmed ingen säkerhet
given för möjligheten att vinna länets jordbrukande befolkning för
samma lagförslag. Kommissionen för Dalarnas indelning i skifteslag,
vilken numera förklarats vilande, erbjuder ett lärorikt exempel på omöjligheten
att genom en ensidigt sammansatt kommitté bereda väg för en
förbättring av Dalarnas jordförhållanden. En ensidigt juridiskt inriktad
utredning skulle med största sannolikhet leda till ett negativt resultat,
alldeles som den ensidiga lantmätareutredningen. Icke ens jurister och
lantmätare i förening torde ensamma kunna nämnvärt befordra en lösning
av de jordproblem i Dalarna, som sedan länge påkallat lagstiftningens
uppmärksamhet. För den, som har erfarenhet om dessa problem
och som känner huru väsentligt olika de uppfattas av den jordbrukande
6
Biksdagens skrivelse Nr 40.
befolkningen, står det klart, att här föreligger en fråga, som är i lika
hög grad praktisk-psykologisk som den är en juridisk eller lantmäterifråga.
Med hänsyn härtill synes det icke blott välbetänkt men nödvändigt
att söka från början vinna ortsbefolkningens egen medverkan till utarbetande
av förslag, som kunna, särskilt genom en lämplig ägosammandragning,
möjliggöra en förbättring av länets jordförhållanden. För den nu
planerade utredningen under juridisk ledning bör därför också i anslutning
härtill anlitas den praktiska sakkunskap, som äger erfarenhet om
och förtrogenhet med länets säregna jordförhållanden och som uppbäres
av den jordbrukande befolkningens förtroende.
Skulle härav följa någon kostnadsökning för den planerade utredningen,
torde denna för nästa budgetår kunna bestridas av det anslag,
som under nionde huvudtiteln beviljas till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga. Något ökat anslag torde sålunda vid bifall till denna
motion icke erfordras för det nu ifrågavarande utredningsarbetet.»
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att de i Kopparbergs
län rådande egenartade jordförhållandena göra det ofrånkomligt att
åtminstone tillsvidare hålla ifrågavarande län utanför den för landet i
övrigt avsedda jorddelningslagstiftningen. Frågan om ordnande av jordförhållandena
i Dalarna synes ock riksdagen, med hänsyn till att de för varje
år, som går, bliva alltmera tilltrasslade, icke böra ställas på framtiden,
utan torde, på sätt departementschefen förordat, ett utredningsarbete böra
snarast möjligt igångsättas, avseende i första hand plan för vinnande av
en lösning av frågan genom åtgärder, som i största möjliga mån anknyta
sig till nuvarande förhållanden. Då riksdagen sålunda finner sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om medels anvisande för ändamålet
i fråga, vill riksdagen emellertid framhålla angelägenheten av, att frågans
lösning sker under hänsynstagande till från ortsbefolkningen framförda
synpunkter.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utredningsarbetet verkställas
av en ledamot av högsta domstolen med biträde av någon yngre
jurist samt av lantmätare. I likhet med motionärerna anser emellertid
riksdagen starka skäl tala för att härvid jämväl redan från början den
praktiska sakkunskap, som står att vinna från ortsbefolkningens sida, anmodas
medverka för uppgiftens lösning. Riksdagen har sålunda ansett,
att vid utredningens igångsättande representanter för länets jordbrukande
befolkning böra tillkallas.
Vad slutligen det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget beträffar,
7
lliksdagr.ns skrivelse Nr 40.
har riksdagen icke funnit skäl till erinran mot anslagsbeloppets beräkning,
och har riksdagen alltså funnit sig böra anvisa detsamma. Riksdagen
förutsätter emellertid, att kostnaderna, så långt möjligt är, begränsas.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jordförhållandena
i Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924 beviljat ett
extra reservationsanslag å 54,000 kronor.
Stockholm den 28 februari 1923.
Med undersåtlig vördnad.