Riksdagens skrivelse Nr 37.
1
Nr 37.
Godkänd av första kammaren den 27 februari 1923.
Godkänd av andra kammaren den 27 februari 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående avstående i vissa fall av mark från
kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller
servitutsrätt till sådan mark.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.)
Till KONUNGEN.
I en till riksdagen den 13 januari 1923 avlåten proposition, nr 10,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för tiden intill den 1 juli 1924
dels medgiva, att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt
gällande lag om expropriation annan än kronan kan förpliktas avstå
fastighet eller upplåta nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras,
att kronan tillhörig mark tages i anspråk, Kungl. Maj:t må äga, utan
riksdagens hörande i varje särskilt fall, förordna om avstående av marken
eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma;
dels ock besluta:
l:o) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller upplåtes,
lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå efter
ty i lagen om expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas,
då jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt skall upplåtas,
är obebyggt och understiger fem hektar samt Kungl. Maj:t finner skäligt
sådant medgiva, av tre gode män, av vilka länsstyrelsen i länet och
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 37—38. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 37.
sökanden, var för sig, utse en och domaren i orten den tredje, samt i
annat fall av sådan nämnd, som omförmäles i berörda lag;
2:o) att i fråga om mark, som är avsedd att användas för framdragande
av elektrisk ledning, utom vad under l:o) stadgas jämväl föreskrifterna
i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;
3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t oek må, där
så prövas lämpligt och utan avseende därå, om för järnvägens anläggning
statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgiva, att mark som
står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av de
under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, avstås utan annan
ersättning till kronan, än att, därest och i den mån å marken växande
skog ingår i överlåtelsen och Kungl. Maj:t icke finner skäl annorlunda
medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
än även tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen
begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte
grustäkter, som kunna vara disponibla;
4:o) att jämväl i övrigt, då fråga allenast är om begagnande av
mark för ändamål som förut nämnts, utan att marken avstås, det må
ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill föranleda,
medgiva undantag från den under l:o) angivna regel; samt
5:o) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de i 1 kap. 14
och 18 §§ av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad berörda
fall.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen i
fråga, får anmäla, att förevarande proposition av riksdagen bifallits.
Stockholm den 27 februari 1923.
Med undersåtlig vördnad.