Riksdagens skrivelse Nr 209.

1

Nr 209.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna
för kapitalökning för budgetåret 1923—1924 i
vad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 13, 29, 32 och 39 )

Till Konungen.

Statens affärsverksamhet.

l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverksproposition,
avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å riksstaten
för budgetåret 1923—1924 bland utgifter för kapitalökning, att täckas
av andra statsinkomster än lånemedel, under rubrik »Statens affärsverksamhet»
till rörelsekapital för statens domänverk beräkna ett anslag av
10,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 mars
1923 avlåten proposition, nr 183, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att

dels å riksstaten för budgetåret 1923—1924 bland utgifter för
kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, under
rubrik »Statens affärsverksamhet» till rörelsekapital för statens domänverk
anvisa ett anslag av 10,000,000 kronor;

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för
beredande åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla
sagda verk en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor än även till
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 209. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 209.

förvaltning mottaga samma verks för omedelbart förestående utgifter
eller inleverering till statsverket av driftöverskott icke erforderliga
medel;

dels besluta, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till
de å den allmänna penningmarknaden rådande förhållanden;

dels oek bemyndiga domänstyrelsen att för likviderande av utav
Kungl. Maj:t beslutade inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig
mark utfärda reverser, dock vid varje tidpunkt till belopp ej överstigande
behållningen å domänverkets markinköpsfond.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och har därför

dels å riksstaten för budgetåret 1923—1924 bland utgifter för
kapitalökning under rubrik »Statens affärsverksamhet» till rörelsekapital
för statens domänverk anvisat ett anslag av 10,000,000 kronor;

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för
beredande åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla
sagda verk en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor än även till förvaltning
mottaga samma verks för omedelbart förestående utgifter eller
inleverering till statsverket av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels beslutat, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till
de å den allmänna penningmarknaden rådande förhållanden;

dels och bemyndigat domänstyrelsen att för likviderande av utav
Kungl. Maj:t beslutade inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig
mark utfärda reverser, dock vid varje tidpunkt till belopp ej överstigande
behållningen å domänverkets markinköpsfond.

Beträffande sättet för anskaffande av det till kapitalökning beviljade
anslaget anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom kapitalökning för odlingslånefonden anvisa för budgetåret
1923—1924 ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning ger riksdagen icke
anledning till någon erinran.

Riksdagens skrivelse Nr 209.

3

Riksdagen har därför såsom kapitalökning för odlingslånefonden
anvisat för budgetåret 1923—1924 ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 3 föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående statens verksamhet
för egnahemsbildning, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta
till riksdagen, såsom kapitalökning för egnahemslånefonden beräkna för
budgetåret 1923—1924 ett belopp av 25,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 mars
1923 avlåten proposition, nr 144, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen, bland annat, att

1) godkänna det såsom bilaga A till berörda statsrådsprotokoll
fogade förslag till ändrad lydelse av §§ 5, 6, 10, 11 och 12 samt § 14
mom. 2 och 4 av de utav riksdagen 1919 antagna allmänna villkor och
bestämmelser för statens egnahemslånerörelse, att tillämpas från och
med dag under 1923, som av Kungl. Maj:t bestämmes;

2) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1923, utöver det belopp,
som av Kungl. Maj:t för samma år redan beviljats såsom lån från
egnahemslånefonden, disponera såsom lån från samma fond ett ytterligare
belopp av intill 4,000,000 kronor, därav 2,500,000 kronor för
jordbrukslägenheter och 1,500,000 kronor för bostadslägenheter;

3) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1924, utöver förut medgiven
utlåning av intill 12,000,000 kronor, disponera ett belopp av
intill 7,000,000 kronor eller således tillhopa intill 19,000,000 kronor såsom
lån från egnahemslånefonden, därav 13,500,000 kronor för jordbrukslägenheter
och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter; samt

4) såsom kapitalökning för egnahemslånefonden för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 21,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 181, anmält, har riksdagen
bland annat

1) godkänt i skrivelsen intaget förslag till ändrad lydelse av §§ 5,
6, 10, 11 och 12 samt § 14 mom. 2 och 4 av de utav riksdagen 1919
antagna allmänna villkor och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse,
att tillämpas från och med dag under 1923, som av Kungl.
Maj:t bestämmes;

4

Riksdagens skrivelse Nr 209.

2) medgivit, att Kungl. Maj:t må under 1923, utöver det belopp,
som av Kungl. Maj:t för samma år redan beviljats såsom lån från
egnahemslånefonden, disponera såsom lån från samma fond ett ytterligare
belopp av intill 4,000,000 kronor, därav 2,500,000 kronor för
jordbrukslägenheter och 1,500,000 kronor för bostadslägenheter;

3) medgivit, att Kungl. Maj:t må under 1924, utöver förut medgiven
utlåning av intill 12,000,000 kronor, disponera ett belopp av intill
7,000,000 kronor eller således tillhopa intill 19,000,000 kronor såsom
lån från egnahemslånefonden, därav 13,500,000 kronor för jordbrukslägenheter
och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter; samt

4) såsom kapitalökning för egnahemslånefonden för budgetåret
1923—1923 anvisat ett reservationsanslag av 21,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 4 gjorda framställning
har riksdagen medgivit att, därest för något år från fiskerilånefonden
ej behöver för därmed nu avsedda ändamål utlämnas lån till
det belopp, som enligt riksdagens medgivande årligen må utlånas,
Kungl. Maj:t må av återstoden utlämna lån om tillhopa 100,000 kronor
till understödjande av sådana företag för tillgodogörande och förädling av
fiskets produkter, som enligt de för lån från fonden nu gällande bestämmelser
ej kunna komma i åtnjutande därav.

5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden anvisa för budgetåret
1923—1924 ett reservationsanslag av 2,340,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagens andra kammare väckt motion, nr 55, vari hemställts, att
återbetalningsvillkoren för lån ur kraftledningslånefonden måtte ändras
från nu gällande bestämmelser på sådant sätt, att ränta och amortering
tillsammans, sedan lån innehafts under två år, måtte utgå med lika
annuitet under återstående lånetiden samt att dessa bestämmelser måtte
tillämpas, där låntagare så önskar, för lån ur fonden, utlämnade före
den 1 juli 1923.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 29 får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning och den i ämnet väckta motionen

dels såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden anvisat för
budgetåret 1923—1924 ett reservationsanslag av 2,340,000 kronor;

5

Riksdagens skrivelse Nr 209.

dels ock beslutat sådan ändring av grunderna för utlämnande av
lån från kraftledningslånefonden, att lån skall, sedan det innehafts i två
år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett av därpå
följande högst aderton år med lika annuitet, därav såsom ränta räknas
fem procent å det oguldna kapitalbeloppet, låntagare dock obetaget att
före lånetidens utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet.

Beträffande sättet för anskaffande av det till kapitalökning beviljade
anslaget anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

Låneunderstöd.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 6 gjorda
framställning och under åberopande av vad riksdagen under punkt 65
i sin skrivelse nr 9 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom låneunderstöd till svenska mosskulturföreningen för bestridande
av vissa utgifter för byggnader å samt inköp av kreatur till föreningens
försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län anvisat ett anslag
av 40,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.

7:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för beredande av låneunderstöd åt företag för framställning av jordbrukskalk
anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

Enligt förslaget skulle för lån, som av Kungl. Maj:t utlämnades
från det begärda anslaget föreskrivas en ränta av 5 procent och en
amorteringstid av högst 20 år.

Jämväl riksdagen anser, att genom ett utnyttjande av särskilt i de
norra mera avlägset belägna delarna av Norrland befintliga kalkstensfyndiglieter
avsevärda fördelar skulle kunna vinnas för närliggande trakters
jordbruk, vilka eljest för fyllande av sitt behov av kalk äro beroende
av med dryga kostnader förenade långa kalktransporter från mellersta
Sverige. Tillgodogörandet av i orten befintliga förekomster torde för
ödebygdernas vidkommande i vissa fall vara en förutsättning för, att
kalk överhuvudtaget skall komma till användning. Med nu antydd utgångspunkt
synes riksdagen det föreliggande förslaget — vilket visserligen
närmast berör ett företag med ur kommunikationssynpunkt mera
gynnsamt läge — vara ägnat att böra vinna statsmakternas anslutning.
Därest emellertid upptagande av förefintliga kalkstensfyndigheter skall
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 209. 2

6

Riksdagens skrivelse Nr 209.

kunna förväntas ske i så stor omfattning, att det kan bliva till verklig
betydelse i förevarande avseende, torde, såsom departementschefen antytt,
frågan om uppläggande av en särskild fond för ändamålet för här
ifrågavarande trakters vidkommande böra tagas i övervägande. Beträffande
det i förevarande framställning närmast avsedda företaget vill
riksdagen slutligen understryka vad departementschefen uttalat rörande
behov av ytterligare utredning särskilt angående lånebehovet samt de
garantier, som kunna lämnas för att lantbrukarna genom företaget ifråga
verkligen beredas avsedd förmån av tillgång till billig kalk.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
för beredande av låneunderstöd åt företag för framställning av
jordbrukskalk anvisat ett anslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.

Stockholm den 25 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS• BOKTRYCKEEI-AKTIEBOLAG-, 1923.