Riksdagens skrivelse Nr 199.
3
Nr 199.
Godkänd av första kammaren den 19 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 19 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående vissa pensioner och
understöd m. m. från allmänna indragning sstaten.
(Bankoutskottets utlåtande nr 49.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1923 dagtecknad
proposition nr 97 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen under punkterna
1—9 hemställt.
l:o.
I punkt l:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att förutvarande
extra ordinarie vaktmästaren vid nationalmuseum Frans Albert
Edvard Bagge må från och med den 1 juli 1922 under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension å 600
kronor.
Åven riksdagen anser det vara billigt, att Bagge, som under 46
år varit anställd i statens tjänst, under sin återstående livstid tillerkännes
ett årligt understöd av statsmedel. Mot det av Eders Kungl. Maj:t i sådant
avseende föreslagna beloppet har riksdagen intet att erinra. På grund
härav får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande Iramställning.
2: o.
Under punkt 2:o har hemställts, att riksdagen må till materiell
m. m. för den åt professorn Theodor Svedberg vid universitetet i Uppsala
inrättade personliga professuren i fysikalisk kemi på allmänna indragningsstaten
anvisa ett årligt belopp av 4.000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 199.
Av vad i ärendet förekommit har riksdagen funnit sig övertygad
om behovet av särskilt anslag till materiell m. m. för ifrågavarande
personliga professur; och har riksdagen — under erinran om 1913
års riksdags beslut beträffande anslag till materiell m. in. för den åt
professorn A. Gallstrand inrättade personliga professuren vid Uppsala
universitet, vilket anslag av 1920 års riksdag höjdes från 5,000 till
7,000 kronor — funnit lämpligt, att dylikt anslag uppföres å allmänna
indragningsstaten. Mot det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppets
storlek finner riksdagen icke anledning till anmärkning.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning.
3:o.
I punkt 3:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att f. d.
professorn i kirurgi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet Johan Gustaf
Ekehorn må, räknat från och med den 1 april 1922, under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig tilläggspension av
890 kronor.
Förevarande framställning avser, att Ekehorn, som vid avskedet
från sin professorsbefattning endast kunde räkna 21 tjänstår i statens
tjänst, på grund av sin 17-åriga tjänstgöring som lasarettsläkare skulle
tilldelas en tilläggspension till sådant belopp, att hans sammanlagda
pensionsförmåner komme att motsvara hel pension för professor. Med
hänsyn till vad i propositionen anförts har riksdagen icke velat motsätta
sig, att dylik tilläggspension beviljas Ekehorn; och får riksdagen på
grund härav anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
4:o.
I punkt 4:o har hemställts, att riksdagen må medgiva, att biträdet
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek fru Sigrid Amalia
Brithelli, född Hellhoff, må från och med månaden näst efter den, varunder
hon frånträder sin befattning, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 800 kronor.
Under hänvisning till den i propositionen förebragta utredningen
i ärendet får riksdagen, som vid granskning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag icke haft något att erinra mot detsamma, anmäla, att riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Riksdagens skrivelse Nr 199.
5
5:o.
Under punkt 5:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att
till f. d. läroverksadjunkten Karl Henrik Andersson må, så länge han
är i behov av hospitalsvård eller eljest oförmögen till arbete, från och
med år 1923 tills vidare från allmänna indragningsstaten utgå ett belopp
av 2,200 kronor årligen.
Med hänsyn till de förhållanden, som föranlett Anderssons avsked
från adjunktstjänsten och i betraktande av de omständigheter, som i övrigt
i ärendet åberopats, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag om beviljande av understöd åt Andersson. Riksdagen
har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
medgivit, att till f. d. läroverksadjunkten Karl Henrik Andersson må,
så länge han är i behov av hospitalsvård eller eljest oförmögen till
arbete, från och med år 1923 tills vidare från allmänna indragningsstaten
utgå ett belopp av tvåtusentvåhunda kronor årligen.
6:o.
Under punkt 6:o har föreslagits, att riksdagen må medgiva, att
förre extra ordinarie läraren vid Nora pedagogi Per Erik Eriksson må
från och med månaden näst efter den, under vilken han efter uppnådda
65 år upphör att tjänstgöra såsom lärare vid kommunala mellanskolan i
Nora, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 750 kronor, under förutsättning att Eriksson vid
understödets uppbärande styrker sig av Nora stad uppbära ett understöd,
ej understigande 750 kronor för år räknat.
Av skäl, som i propositionen anförts, har riksdagen funnit sig böra
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag och anser sig därvid böra i likhet
med departementschefen framhålla, att förevarande fall synes vara utan
motsvarighet, varför ett bifall till framställningen näppeligen torde kunna
medföra några icke önskvärda konsekvenser. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
7:o.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 7:o gjorda
framställning och under hänvisning till den i propositionen förebragta
utredningen i ärendet har riksdagen medgivit, att vaktmästaren vid
högre allmänna läroverket i Linköping G. A. Ånells änka Lovisa Ånell,
6
Riksdagens skrivelse Nr 199.
född Andersdotter, må från och med den 1 januari 1923 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd å tvåhundra kronor.
8:o.
Under punkt 8:o har hemställts, att riksdagen må medgiva, att
vaktmästaren vid folkskoleseminariet i Kalmar Hilda Ulrika Falkman
må från och med månaden näst efter den, under vilken avsked från
hennes innehavande vaktmästarbefattning blivit henne beviljat, under
sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 400 kronor.
Förevarande framställning är, såsom av den i propositionen lämnade
redogörelsen framgår, grundad på uppgiften att Hilda Ulrika
Falkman varit anställd vid seminariet i två särskilda omgångar med en
sammanlagd tjänstetid av omkring 14 år. Enligt vad riksdagens vederbörande
utskott i ärendet inhämtat, har emellertid Falkman endast
sedan den 1 juli 1914 haft anställning såsom städerska vid seminariet,
vilken befattning hon den 20 augusti 1922 frånträtt. Hennes anställningstid
vid seminariet uppgår sålunda endast till omkring 8 år.
Härförutom har hon under en tid av omkring 6 år biträtt vid städningsgöromålens
utförande mot ersättning av den då anställda städerskan.
Den avlöning, som i propositionen angivits såsom hennes årsarvode
under tiden före den 1 juli 1914, har emellertid, enligt vad riksdagen
förvissat sig om, oavkortad uppburits av de städerskor, som närmast
före Falkman varit anställda vid seminariet.
På grund av vad sålunda anförts rörande Falkmans anställning
och då hon vid tiden för nämnda anställnings början redan uppnått en
ålder av omkring 55 år, anser riksdagen någon pension av statsmedel
i detta fall icke böra förekomma, varför riksdagen funnit sig böra avslå
Eders Kungl. Maj:ts framställning. Riksdagen får alltså anmäla,
att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke av riksdagen
bifallits.
9:o.
I punkt 9:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen
må medgiva, dels att en var av överlärarinnan vid tekniska skolan i Stockholm
Sofia Gisberg samt överlärarna därstädes Gustaf Georg Erikson
och Anders Tidner må från och med månaden näst efter den, varunder
Riksdagens skrivelse Nr 199.
7
vederbörande befattningshavare entledigas från sin tjänst vid skolan,
under sin återstående livslid å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension, Sofia Gisberg av 2,900 kronor, Erikson av 4,000 kronor
och Tidner — utöver honom tillkommande pension från statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl. — av 1,050 kronor, dels ock att
förutvarande portvakten vid nämnda skola Regina Margareta Agrén må
under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 400 kronor, att utgå från och med den 1 juli 1922.
Under hänvisning till den i propositionen förebragta utredningen
i ärendet får riksdagen, som ansett sig böra biträda Eders Kungl.
Maj:ts förslag, anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
Stockholm den 19 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad: