Riksdagens skrivelse Nr 188.
1
Nr 188.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts
proposition med förslag till kungörelse angående dyrtidstillågg
åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.
(Statsutskottets utlåtande nr 96.)
Till Konungen.
Uti eu till riksdagen avlåten, den 8 januari 1923 dagtecknad proposition
(nr 23) har Eders Kungl Maj:t, under åberopande av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna ett propositionen bilagt
förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och
och konsulära befattningshavare.
Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag än att, i enlighet med de numera av riksdagen antagna
allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst, föreskrifter rörande personliga dyrtidstillägg böra i kungörelsen
inflyta.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 sand. Nr 188.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 188.
I enlighet härmed har riksdagens vederbörande utskott uppgjort
bifogade kungörelseförslag (Bil.).
Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt det vid denna skrivelse
fogade förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och
konsulära befattningshavare.
Stockhom den 23 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad.
Bil.
Förslag
till
kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare:
Härigenom
förordnas som följer:
§ I
Mom.
1. Diplomatiska och konsulära befattningshavare, som åtnjuta
avlöning enligt gällande avlöningsreglemente för befattningshavare
vid statsdepartementet och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
eller enligt gällande arvodesstater för viss extra personal i
utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så ock befattningshavare,
vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden, ävensom
attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av förmåner, nämligen:
lön;
fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;
expektansarvode; samt
vikariatsersättning.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till befattningshavare, som före
den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode, samt till handels- och
socialattachéer.
Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal
än i mom. 1 och 2 avses är icke berättigad till dyrtidstillägg.
Riksdagens skrivelse Nr 188.
3
§ 2.
Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår
dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 4 av kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.
Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstillägg
enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst
närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg
enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren
åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig
i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en
löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst,
han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått
med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den
nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda
kungörelse.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiranter).
Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda
avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför
högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,
till vilken han först blivit befordrad.
Dyrtidstillägg utgar ej a i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstill1
ägget överskjuter helt krontal bortfaller.
4
Riksdagens skrivelse Nr 188.
§ 4.
Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 5.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 angående dyrtidstillägg åt diplomatiska
och konsulära befattningshavare upphör att gälla.
Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
231747