Riksdagens skrivelse Nr 187.

Nr 187.

Godkänd av forsta kammaren den 23 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
i punkt 133 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
gjorda framställning angående de allmänna
läroverken samt två i samband därmed väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 91.)

Till KONUNGEN.

Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde
huvudtiteln (punkt 133 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden samma dag) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
ett belopp av 7,651,377 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta likalydande motioner (nr I: 93 och II: 112), däruti hemställts,
att riksdagen måtte, i samband med bifall till punkt 133 i statsverkspropositionen
åttonde huvudtitel, medgiva rått för kvinnliga lärjungar
att vinna inträde i högre allmänt läroverk i den utsträckning och på°de
orter, där sådant kan ske utan att medföra ökade kostnader för statsverket.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen icke funnit anledning
till erinran.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. I t sand. Nr 187.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 187.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet har riksdagen i vederbörlig
ordning införskaffat här bifogade yttrande i ämnet från skolöverstyrelsen.
(Bil.)

I sitt yttrande har överstyrelsen till en början redogjort för de fall,
där överstyrelsen redan tidigare ifråga om gymnasiet i princip uttalat sig
för en sådan anordning, som i motionerna töreslås. Dylika medgivanden
hava av Eders Kungl. Maj:t lämnats ifråga om de kommunala gymnasierna
i Eksjö, Ystad och Hudiksvall. De erfarenheter, som föreligga ifråga om
sarnundervisning vid jämväl för kvinnliga lärjungar öppna gymnasier, kunna
enligt överstyrelsens förmenande i stort sett anses hava varit ganska gynnsamma.
överstyrelsen anser därför, att goda skål nu kunna andragas för
bifall till förslaget, att flickor må, där sådant kan ske utan kostnad för
statsverket, kunna mottagas vid högre allmänt läroverk och där fa avlägga
studentexamen. Därvid förutsätter emellertid överstyrelsen, dels att, därest
antalet vid inträdesprövning godkända lärjungar skulle göra en begränsning
erforderlig, godkänd manlig lärjunge skall äga företräde till intagning
”framför kvinnlig, dels att läroverksstadgans bestämmelser i tilllämpliga
delar skola gälla även ifråga om de kvinnliga lärjungarna. Vad
beträffar de särskilda villkor, som böra fastställas för den ifrågasatta förmånens
tillgodonjutande, anser överstyrelsen dessa böra av Eders Kungl. Maj:t
fastställas ” id den särskilda prövning, som överstyrelsen förutsätter skola
äga rum i varje förekommande fall. Överstyrelsen utgår därvid tilllika
från att bland ifrågavarande villkor även skall föreskrivas, att för att
gå rektor till hända med råd och upplysningar ifråga om de kvinnliga
lärjungarna ett kvinnligt biträde med pedagogisk erfarenhet skall på vederbörande
kommuns bekostnad anställas; att nu nämnda biträde skall på
rektors förslag av överstyrelsen förordnas; att särskild undervisning i
Gymnastik på kommunens bekostnad anordnas för de kvinnliga lärjungarna;
samt att det skall åligga läroverksstaden att bestrida övriga på grund av
de kvinnliga lärjungarnas deltagande i undervisningen föranledda utgifter.

De erfarenheter, som föreligga från de gymnasier, till vilka tillträde
för kvinnliga lärjungar stått öppet, hava, efter vad skolöverstyrelsen framhåller,
visat sig gynnsamma, och riksdagen ser intet skäl, varför icke ett
generellt medgivande av den art, motionärerna föreslå, bör kunna givas,
dock under ovanberörda av överstyrelsen angivna villkor och förutsättningar.
Frånsett de rättskrav, som här göras gällande och ej torde kunna
tillbakavisas, må allenast erinras om de praktiska synpunkter, som ligga
däri, att förslaget innebär ett bättre utnyttjande och tillvaratagande av
förefintliga lärarkrafter och tillgodoser önskemålet att kunna till rimliga
mått nedbringa de enskildas kostnader för de kvinnliga lärjungarnas ut -

3

Riksdagens skrivelse Nr 187.

bildning. Då vidare skolöverstyrelsen, som torde äga de bästa förutsättningar
att kunna bedöma, huruvida ett bifall till förslaget kan anses föregripa
den stundande nya läroverksorganisationen, funnit sig böra förorda
motionerna, har riksdagen jämväl häri funnit ett starkt stöd för att bifalla
det motionsvis framlagda yrkandet.

I samma riktning har även skolkommissionen i sitt betänkande den
5 februari 1923 uttalat sig. Det heter däri: »Och jämväl i fråga om gymnasiet
synas de erfarenheter, som föreligga beträffande möjligheterna av
flickors intagande'' vid vissa till statliga gossläroverk knutna gymnasier,
giva vid handen, att en sådan anordning under övergångstiden låter sig
utsträckas även till statsgymnasier. Kommissionen utgår alltså ifrån, att
flickor i viss utsträckning, där förhållandena det medgiva, omedelbart må
kunna mottagas i de högre läroverkens gymnasier och där avlägga studentexamen».

Riksdagen får alltså anmäla

dels att riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med ett belopp av 7,6»1,377 kronor;

dels ock att riksdagen, i anledning av ovanberörda motioner, förklarat
hinder icke möta för Eders Kungl. Maj:t att, under de villkor och förutsättningar
Eders Kungl. Maj:t finner lämpligt uppställa, medgiva, att
kvinnliga lärjungar må från och med höstterminen 1923 i mån av utrymme
vinna inträde vid de högre allmänna läroverk, där sådant kan ske
utan ökad kostnad för statsverket.

Stockholm den 23 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

4

Riksdagens skrivelse Nr 187.

Bilaga.

Till Riksdagens statsutskott.

Sedan Ivungl. Maj:t genom nådig remiss den 2 februari 1923 anmodat Kungl.
Skolöverstyrelsen att till Riksdagens statsutskott avgiva yttrande över två likalydande
motioner om rätt för kvinnliga lärjungar att vinna inträde i högre allmänt läroverk,
väckta den ena, nr 93, inom första kammaren av herr I. Pauli, den andra, nr 112,
inom andra kammaren av herr I. Österström, får överstyrelsen i anledning härav anföra
följande.

Till en början anser sig överstyrelsen böra meddela, att överstyrelsen vid åtskilliga
tidigare tillfällen yttrat sig över framställningar av liknande slag. Sålunda avgav överstyrelsen
den 6 juni 1911 infordrat underdånigt utlåtande i anledning av en till överstyrelsen
remitterad underdånig ansökning av stadsfullmäktige i Hudiksvall om rätt för
kvinnliga lärjungar att vinna inträde å gymnasiet vid högre allmänna läroverket därstädes.
Överstyrelsen, som ansåg, att skäl kunde anföras både för och emot den
gjorda framställningen, förordade, att kvinnliga lärjungar skulle utan kostnad för
statsverket få åtnjuta undervisning i det på kommunens bekostnad upprättade realgymnasiet
vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall samt att såsom villkor härför
borde föreskrivas, att ett kvinnligt biträde med pedagogisk erfarenhet skulle på rektors
förslag och på stadens bekostuad förordnas att gå rektor tillhanda med råd och upplysningar
i fråga om de kvinnliga lärjungarna. Genom nådigt beslut den 10 november
1911 fann emellertid Kungl. Maj:t ej skäl bifalla ansökningen i fråga.

Vidare yttrade sig överstyrelsen den 23 juli 1915 över en framställning från åtskilliga
personer i Visby om rätt för kvinnliga lärjungar att vinna inträde i därvarande
högre allmänna läroverks gymnasium. Överstyrelsen ansåg sig med hänsyn jämväl till
nyssnämnda nådiga beslut den 10 november 1911 förhindrad att tillstyrka bifall till
ansökningen, vilken därefter den 12 augusti 1915 blev av Kungl. Maj:t avslagen.

Den 27 maj 1920 avgav överstyrelsen utlåtande rörande en underdånig anhållan
från stadsfullmäktige i Eksjö om tillstånd, att vid det kommunala gymnasiet i denna
stad finge intagas även kvinnliga lärjungar från och med höstterminen 1920 i första
och andra ringarna samt därefter succesivt i tredje och fjärde ringarna. Då den begärda
rättigheten endast avsåge att medgiva kvinnliga lärjungar tillträde till det på
kommunens bekostnad upprätthållna gymnasiet och då vidare redan åtminstone någon
erfarenhet vunnits beträttände samundervisning av manliga och kvinnliga lärjungar på
det åldersstadium, varom här var fråga, och resultatet synts i det hela tillfredsställande,
ville överstyrelsen förorda den ifrågasatta förmånens beviljande med villkor att
ett kvinnligt biträde med pedagogisk erfarenhet på kommunens bekostnad anställdes
att gå rektor tillhanda med råd och upplysningar i fråga om de kvinnliga lärjungarna.
Genom nådigt brev den 20 augusti 1920 medgav Kungl. Maj:t på av överstyrelsen
föreslagna villkor, att från och med höstterminen 1920 även kvinnliga lärjungar finge
åtnjuta undervisning vid kommunala gymnasiet i Eksjö.

Därjämte har överstyrelsen den 27 juni 1921 yttrat sig över eu underdånig framställning
av stadsfullmäktige i Ystad, avseende rätt för kvinnliga lärjungar att åtnjuta
undervisning vid därvarande gymnasium eller, om detta icke kunde bevilja®, å gymnasiets
av kommunen bekostade latinlinje.

I berörda utlåtande anförde överstyrelsen, att ett bifall till den föreliggande framställningen
i dess fulla utsträckning skulle innebära medgivande för kvinnliga lärjungar
att vinna inträde vid ett statens gymnasium. Rikets allmänna läroverk hade av ålder

5

Riksdagens skrivelse Nr 187.

varit avsedda endast för manliga lärjungar, men i samband med den av 1904 års riksdag
beslutade läroverksreformen både en del realskolor anordnats som samskolor för
gossar och flickor. Då emellertid såväl i propositionen till sagda riksdag angående
ändrad anordning av rikets allmänna läroverk som i särskilda utskottets häröver avgivna
utlåtande betonats, att samskoletankens införlivande med vår läroverksorganisation i
då föreliggande förslag tillämpats med all önsklig varsamhet, i det att samskolor skulle
auordnas endast för ett lägre åldersstadium och i mindre samhällen, där lärjungarna
med större lätthet kunde övervakas, kunde man sätta i fråga, huruvida icke riksdagens
mening borde inhämtas, innan statsläroverkens gymnasier öppnades även för kvinnliga
lärjungar. Då det å andra sidan blott vore fråga om ett eller annat undantagsfall,
vilket icke skulle medföra någon särskild kostnad för statsverket och som finge anses
såsom ett försök att närmare pröva den ifrågasatta anordningen, vore måhända eu
sådan åtgärd ej erforderlig. Bortsett från frågans konstitutionella sida talade åtskilliga
skäl för bifall till den föreliggande framställningen. Staden Ystad hade iklätt sig störa
kostnader för att skaffa dåvarande allmänna läroverk lämpliga lokaler, vilka ej fullt
kunde utnyttjas med dåvarande lärjungeantal. Likaså funne överstyrelsen, att det kunde
vara av intresse att i mindre omfattning men dock å olika orter fa pröva, huruvida
samundervisniug av gossar och flickor å läroverkens gymnasier kunde befinnas lämplig.
Från pedagogisk synpunkt vore det givetvis icke av någon betydelse, om kvinnliga
lärjungar intoges endast i det av kommunen bekostade latingymuasiet eller även i det
av staten bekostade realgynmasiet, enär lärjungarna i båda dessa gymnasier undervisades
gemensamt i vissa ämnen. Överstyrelsen hade därför för sin del ingenting att
erinra mot den gjorda framställningen även beträffande kvinnliga lärjungars inträde i
det av staten bekostade realgymnasiet.

Genom nådigt beslut den 22 juli 1921 medgav Kungl. Maj:t, att från och med
höstterminen 1921 jämväl kvinnliga lärjungar finge, utan kostnad för statsverket, åtnjuta
undervisning i latingymnasiet vid högre allmänna läroverket i Ystad under villkor bland
annat att på stadens bekostnad vid läroanstalten anställdes ett kvinnligt biträde med
pedagogisk erfarenhet för att gå rektor till banda med råd och upplysningar i fråga
om de kvinnliga lärjungarna, att nämnda biträde på rektors förslag förordnades av
överstyrelsen, att särskild undervisning i gymnastik på stadens bekostnad anordnades
för de kvinnliga lärjungarna, samt att det skulle åligga staden att bestrida övriga på
grund av de kvinnliga lärjungarnas deltagande i undervisningen föranledda utgifter.
Beträffande frågan om kvinnliga lärjungars intagande i realgymnasiet vid läroverket
förklarade sig Kungl. Maj:t vilja överlämna ärendet i denna del till skolkommissionen
för att tagas i övervägande vid fullgörande av det kommissionen lämnade uppdraget.

Den 27 juni 1921 yttrade sig överstvrelsen därjämte över en liknande framställning
från stadsfullmäktige i Hudiksvall. Överstyrelsen hänvisade därvid till sitt samma
dag avgivna yttrande angående kvinnliga lärjungars inträde å gymnasiet vid högre
allmänna läroverket i Ystad och tillstyrkte på grund av där anförda skäl bifall till
ansökningen. Då emellertid stadsfullmäktige i Hudiksvall anhållit, att tillträde till
gymnasiet måtte medgivas kvinnliga lärjungar så långt tillgängligt utrymme och antalet
lärarkrafter medgåve, borde föreskrivas, att manliga lärjungar skulle äga företräde i
fråga om rätt att tillhöra gymnasieavdelningarna vid läroverket och att kvinnliga
lärjungar där finge mottagas endast i mån av utrymme. Den 22 juli 1921 biföll Kungl.
Maj:t framställningen på sätt överstyrelsen föreslagit dock endast beträffande det av
kommunen bekostade realgymnasiet. Beträffande frågan om kvinnliga lärjungars intagning
å latingymnasiet i staden överlämnades ärendet till skolkommissionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1023. 11 sand. Nr 187.

2

6

Riksdagens skrivelse Nr 187.

Slutligen har överstyrelsen i avgivet underdånigt utlåtande den 7 sistlidne december
hemställt, att en framställning från stadsfullmäktige i Hernösand om rätt för
flickor att vinna inträde i högre allmänna läroverkets i staden gymnasium måtte överlämnas
till skolkommissiouen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det kommissionen
meddelade uppdrag, och är detta ärende fortfarande beroende på Kungl.
Maj:ts prövning.

I nu föreliggande två motioner hemställes, att riksdagen måtte medgiva rätt för
kvinnliga lärjungar att vinna inträde i högre allmänt läroverk i den utsträckning och
på de orter, där sådant kan ske utan att medföra ökade*kostnader för statsverket. Av
vad ovan anförts torde framgå, att överstyrelsen redan tidigare i fråga om gymnasiet
i princip uttalat sig för en sådan anordning, som i motionen föreslås. De erfarenheter,
som föreligga i fråga om Barnundervisning vid jämväl för kvinnliga lärjungar öppna
gymnasier, kunna enligt överstyrelsens mening, så vitt man med hänsyn till hittills
vunna erfarenheter kan bedöma, i stort sett anses ha varit ganska gynnsamma. Överstyrelsen
anser därför, att goda skäl nu kunna andragas för bifall till motionärernas
förslag, att flickor må, där sådant kan ske utan ökad kostnad för statsverket, kunna
mottagas vid högre allmänt läroverk och där få avlägga studentexamen. Överstyrelsen
förutsätter emellertid därvid, dels att, därest anfalet vid inträdesprövning godkända
lärjungar skulle göra en begränsning erforderlig, godkänd manlig lärjunge skall äga
företräde till intagning framför kvinnlig, dels att läroverksstadgans bestämmelser i tilllämpliga
delar skola gälla även i fråga om de kvinnliga lärjungarna.

Vad beträffar de särskilda villkor, som böra fastställas för den ifrågasatta förmånens
tillgodonjutande, torde dessa böra av Kungl. Maj:t fastställas vid den särskilda
prövning, som överstyrelsen förutsätter skola äga rum i varje förekommande fall. Överstyrelsen
utgår därvid tillika fråu att bland ifrågavarande villkor även skall — såsom
skett vid beviljande av rätt för kvinnliga lärjungar att åtnjuta undervisning vid de
kommunala gymnasierna i Hudiksvall och Ystad — föreskrivas, att för att gå rektor
tillhauda med råd och upplysningar i fråga om de kvinnliga lärjungarna ett kvinnligt
biträde med pedagogisk erfarenhet skall på vederbörande kommuns bekostnad anställas;
att nu nämnda biträde skall på rektors förslag av överstyrelsen förordnas; att särskild
undervisning i gymnastik på kommunens bekostnad anordnas för de kvinnliga lärjungarna;
samt att det skall åligga läroverksstaden att bestrida övrigajpå^gruudjav
de kvinnliga lärjungarnas deltagande i undervisningen föranledda utgifter.

På grund av vad sålunda blivit anfört och under de i det föregående angivna
förutsättningarna tillåter sig överstyrelsen föreslå, att riksdagen måtte förklara hinder
icke möta för Kungl. Maj:t att medgiva, att kvinnliga lärjungar må från och med
höstterminen 1923 i mån av utrymme vinna inträde vid de högre allmänna läroverk,
där sådant kan ske utan ökad kostnad för statsverket.

Stockholm den 7 februari 1923.

B. J:N BERGQVIST.

Acg. Falk. Gustaf Brunnberg.

Stockholm 1923, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

231579