Riksdagens skrivelse Nr 173.

1

Nr 173.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1923.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom
i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 38.)

Till Konungen.

I en den 2 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 131, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

l:o) förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

2:o) förordning angående förbud mot införsel till och försäljning
inom riket av exportöl,

3:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 14
juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker,

4:o) förordning om ändrad lydelse av 1, 7 och 12 §§ i förordningen
den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka,
5:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 9
juni 1905 (nr 36 sid. 32) angående försäljning av tillagade, alkoholfria
drycker samt svagdricka, och

6:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober
1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 173—175.

1

Tillverkning
till avsalu.

Hembrygd.

Maltextrakt.

Klassindel ning.

2~ Riksdagens skrivelse Nr 173.

Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända
betänkande nr 38, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,

A) att riksdagen, som icke kunnat oförändrad bifalla Eders Kungl.
Maj:ts omförmälda proposition, i vad den innefattar förslag till förordning
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, antagit
följande förslag till

1) Förordning angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §‘

1. Den, som vill idka tillverkning av maltdrycker till avsalu,
skall, utöver vad författningarna i allmänhet föreskriva såsom villkor för
rätt att utöva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd av maltdrycker för eget behov, men ej till avsalu,
må, utan hinder av föreskrifterna i denna förordning, företagas av envar,
som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller tillverkning
av sådana drycker till avsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å tillverkning av
maltextrakt; sådan tillverkning bedrives under de villkor och den kontroll,
Kungl. Maj:t särskilt föreskriver.

2 §•

1. Maltdrycker indelas i nedan angivna klasser, nämligen:

första klassen, omfattande maltdrycker, som ej innehålla mer än
en och åtta tiondels viktprocent alkohol och som äro inbryggda med
en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, ävensom
sådana alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med en stamvört,
vars extrakthalt överstiger sex men icke tio och en halv procent;

Riksdagens skrivelse Nr 173. 3

andra klassen, omfattande maltdrycker, som icke äro hänförliga
till första klassen och vilka ej innehålla mer än tre och två tiondels
viktprocent alkohol och äro inbryggda med en stamvört, vilkens extrakthalt
icke överstiger tio och en halv procent; samt

tredje klassen, omfattande alla till första eller andra klassen icke
hänförliga maltdrycker.

2. Såsom maltdryck av första klassen anses även, oavsett extrakthalten,
vört avsedd för bakning.

3. Maltdryck må ej vid bryggeri tillverkas med stamvört av
lägre extrakthalt än fyra procent.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som är hänförlig till första klassen
och som är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger
sex procent;

skattefritt bryggeri varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,
endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,
maltdrycker må tillverkas; samt

tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande
direktör eller disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet
över bryggeriets skötsel och för vilken tillståndsbeviset utfärdats.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.

4 §•

Maltdryck må från bryggeri utlämnas endast på kärl, som äro
stämplade med såväl bryggeriets namn som beteckningen för den klass,
vartill maltdrycken jämlikt 2 § är hänförlig; dock må i stället för bryggeriets
namn användas en såsom ursprungsbeteckning lämplig, av vederbörande
överkontrollör godkänd förkortning av namnet eller ock bryggeriets
inregistrerade varumärke. Beträffande butelj må dylik stämpling
ske å korken eller proppen.

Anbringande av stämpel å kärl eller å kork eller propp skall äga
rum enligt av kontrollstyrelsen meddelade anvisningar.

När kärl, som innehåller maltdryck, är försett med etikett, skall
klassbeteckningen vara på tydligt framträdande sätt anbragt före den
övriga texten å etiketten.

Stamv örtens
minsta
extrakthalt.

Definitioner.

Tillverk ningsår.

Stämpel &
kärlen vid
maltdryckers
utlämnande
från bryggeri.

4

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Grunderna
för bryggerikontrollen.

Tillverkares
skyldigheter
i allmänhet.

Kontroll &
tillverkade
drycker.

Vad i denna paragraf stadgats äger ej tillämpning, därest maltdryck
av köpare avhämtas i öppna kärl.

5 §■

1. Bryggeri och vid bryggeri bedriven tillverkning skola stå under
statens kontroll.

2. Överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av överkontrollörer med biträde vid de

skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud och vid de skattefria bryggerierna
av tillsyningsman. Närmare bestämmelser angående kontrolltjänstemännens
antagande, befogenheter och åligganden meddelas av
Kungl. Maj:t. Angående ersättning till överkontrollörer och andra kontrolltjänstemän
är särskilt stadgat.

I den män denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall
kostnaden för kontrollens utövande bestridas av statsverket.

6 §•

1. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över maltskattens
behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som
överkontrollör i enlighet med denna förordning, av Kungl. Maj:t utfärdade
bestämmelser för kontrollpersonalen eller kontrollstyrelsens särskilda
föreskrifter kan lämna.

2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler
skola iakttagas föreskrifterna i 9 § i förordningen den 4 maj 1855
angående handelsböcker och handelsräkningar ävensom de särskilda föreskrifter,
som av kontrollstyrelsen meddelas.

3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker med tillhörande verifikationer
tillgängliga för kontrollstyrelsen eller den, kontrollstyrelsen
därtill befullmäktigat, så ock för överkontrollör.

4. Tillverkare åligger att bereda kontrolltjänsteman, närhelst han
det fordrar, tillträde till maltkross, maltvåg och brygghus. Därjämte
skall annan lägenhet i bryggeriet vara för kontrolltjänsteman tillgänglig
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock
å annan tid, när arbete inom bryggeriet pågår.

1 '' 7 §•

Kontrollstyrelsen åligger att övervaka, att alkoholhalten och den ursprungliga
extrakthalten i maltdrycker, som från bryggeri utlämnas i
försäljningsfärdigt skick eller som i handeln saluhållas, icke överstiger

Riksdagens skrivelse Nr 173.

5

den för vederbörande klass medgivna, ävensom att stam vörtens extrakthalt
i dylika drycker icke understiger fyra procent; och äger kontrollstyrelsen
att från bryggeri kostnadsfritt utbekomma för analysers verkställande
erforderliga prov.

8 §•

Därest tillverkare ej åtnöjes med av överkontrollör lämnad anvis- Klagan över
ning eller vidtagen åtgärd, äger han hos kontrollstyrelsen däri söka
ändring. ‘ ”gä".

II KAP.

Om skattepliktigt bryggeri.

9 §.

I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker Koncession
än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1917, må sådan för Tis?a
tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd.

Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande drycker i bryggeri,
varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation
och ej återupptagits före ingången av juli månad 1917. ''

10 §.

Skattepliktigt bryggeri får icke vara sammanbyggt med kvarn. Bryggeri Finnes

å samma tomt som skattepliktigt bryggeri fabrik eller byggnadfinannan
inrättning, där malt eller annat till maltdryckstillverkning dugligt
råämne användes eller därinom redskap finnes, varå maltkrossning
kan företagas, skall dylik inrättning vara skild från bryggeriet genom
anordning, som kontrollstyrelsen godkänner.

11 §•

1. Tillverkare skall, innan anmälan, som i 16 § sägs, första gån- Planritning
gen göres, låta i två exemplar upprätta och till överkontrollören över- och beskriv~
lämna fullständig planritning och beskrivning över bryggeriet och samtliga
å bryggeritomten befintliga lägenheter med tydligt angivande av

vars och ens ändamål. Ett exemplar av ritning och beskrivning förvaras
vid bryggeriet, och det andra insändes av överkontrollören till ; i

kontrollstyrelsen.

2. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke upptagits
i den i 1 mom. nämnda beskrivning eller som däri upptagits

6 Riksdagens skrivelse Nr 173.

men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning av maltdrycker användas
utan att hava blivit av överkontrollören skriftligen godkända.

3. När i anseende till vidtagna förändringar inom skattepliktigt
bryggeri kontrollstyrelsen anser ritningen över detsamma icke vidare
vara användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och
beskrivning, ävenledes i två exemplar.

12 §.

Båtomen 1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning av maltdrycker

användas endast torkat, rostat eller bränt kornmalt, humle, jäst och
vatten samt under de villkor, kontrollstyrelsen föreskriver, sockerkulör.

2. Kontrollstyrelsen äger för visst skattepliktigt bryggeri medgiva,
att under villkor, som av kontrollstyrelsen föreskrivas, socker eller dextros
må i lagerkällaren användas såsom tillsats till porter.

13 §.

Maitkross 1. Det för tillverkning i skattepliktigt bryggeri avsedda maltet

och maltvåg. Bkap krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så förbunden med
en självregistrerande, justerad våg, att maltets krossning ej kan äga
rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

2. Maltkross och våg skola av tillverkaren anskaffas och i behörigt
skick underhållas.

3. Närmare föreskrifter angående den självregistrerande vågens
beskaffenhet samt angående vågens och maltkrossens uppställning, insättande
eller ändring ävensom de föreskrifter, som för en betryggande
kontroll erfordras i ''fråga om krossning av malt, meddelas av kontrollstyrelsen.

4. Utom den med vågen förenade maltkrossen må icke i skattepliktigt
bryggeri eller tillhörande lägenheter finnas någon till krossning
av malt användbar redskap, med mindre den ställes under kronans lås
eller försegling.

Beträffande uppställning och användning av gröpkvarn gäller vad
kontrollstyrelsen därom föreskriver.

14 §.

Fel å kross 1. Kan den med vågen förbundna maltkrossen av någon anled elmr

m4g ning ej användas, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos kontrollombudet.
Vill tillverkare fortsätta maltkrossningen å annan, med vågen
icke förenad redskap, skall kontrollombudet närvara vid krossningen.

Riksdagens skrivelse Nr 173. 7

Önskar tillverkare tillträde till krossen för reparation eller rengöring,
skall kontrollombudet närvara vid krossens öppnande och tillslutande.

2. Märkes å vågen fel, skall tillverkare ofördröjligen avbryta
maltkrossningen och anmäla förhållandet hos överkontrollören; ägande
överkontrollören bestämma, efter vilken grund maltavverkningen skall
beräknas från den tidpunkt, då vågen sist avlästes, innan felet märktes.

Önskar tillverkare fortsätta maltkrossningen, medan vågen är felaktig,
skall maltet uppvägas å annan justerad våg i kontrollombudets
närvaro.

3. Påfordras kontrollombuds närvaro i fall, som i denna paragraf
avses, äger ombudet av tillverkaren åtnjuta ersättning, varom särskilt
är stadgat.

15 §.

1. I skattepliktigt bryggeri må, med undantag av spannmål samt
i fall, som avses i 12 § 2 mom., socker, icke finnas ämne, som kan vid
tillverkning av maltdryck användas i stället för malt; dock må kontrollstyrelsen
beträffande bryggeri, där tillverkning av läskedrycker bedrives,
mot särskilda villkor kunna medgiva uppläggning i bryggeriet av socker,
som erfordras för tillverkningen av sådana drycker.

2. De för tillverkning av maltdrycker erforderliga råämnen, såsom
spannmål och malt, skola förvaras så, att kontrollen över deras användning
bliver betryggande, och äger kontrollstyrelsen i dylikt syfte meddela
erforderliga föreskrifter.

3. Finnes i samma byggnad som skattepliktigt bryggeri förråd
av spannmål, avsedd för annat ändamål än tillverkning av malt eller
maltdryck, må överkontrollör i avseende å förvaringen av densamma
meddela erforderliga anvisningar.

4. Krossat malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri och ej
därifrån utföras. Ej heller må vört eller svagdricka överföras från skattefritt
till skattepliktigt bryggeri.

5. Vad här ovan sagts om bryggeri gäller ock om samtliga de
lägenheter, som å den hos kontrollstyrelsen förvarade planritning och
beskrivning upptagits såsom hörande till bryggeriet, dock ej bostadslägenheter.

16 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
av ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det till -

R&ämnens
förvaring,
förbud mot
införande av
vissa ämnen
i bryggeri
m. m.

Drifts anmälan.

8

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Säkerhet för
skatt m. ro,

Tillstånds bevis.

Besiktning.

verkaren att minst femton dagar förr, än maltkrossning må företagas,
till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,

b) den tidrymd, ej överstigande helt tillverkningsår, för vilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

'' - e) den vikt malt, han beräknar skola komma att krossas i medeltal
för varje helgfritt dygn under den tid, för vilken anmälan göres,
samt

- . d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman; ''

varjämte i fall, som avses i 9 §, vid anmälan skall fogas bevis,
att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som där är sagt.

2. Samtidigt med anmälan, som avses i 1 mom., skall tillverkaren till
kontrollstyrelsen insända vidimerad avskrift av levereringsreversal, varom i
26 § sägs, å inbetald skatt för eu månad, eller, om han vill erhålla anstånd
med skattens erläggande, bevis därom, att han hos vederbörande länsstyrelse
ställt av densamma godkänd säkerhet för skattens erläggande
intill visst belopp. Detta belopp skall minst motsvara den sammanlagda
skatten för sex månader, beräknad efter den uppgivna medelavverkningen,
dock alltid minst tolvhundra kronor. Avser anmälan
kortare tid än sex månader, varde säkerheten därefter jämkad; dock
skall i varje fall säkerhet ställas för minst tvåhundra kronor.

3. Ingives avskrift av levereringsreversal om behörigen inbetald
skatt eller bevis om godkänd säkerhet för minst det skattebelopp, varom
i 2 mom, sägs, och linnes eljest ej hinder för rörelsens utövande, meddelar
kontrollstyrelsen tillståndsbevis för tillverkaren att företaga maltkrossning
och tillverkning av maltdrycker utav det malt, som på grund
av, tillståndsbeviset krossas.

4. Om återkallelse i vissa fall av tillstånd till maltkrossning stadgas
i 17 § 2 mom. och 29 §.

. i7 §.

1. Då överkontrollör första gången under ett tillverkningsår besöker
skattepliktigt bryggeri, skall han anställa besiktning av bryggeriet
för att utröna, huruvida byggnader och redskap överensstämma med
planritning och tillhörande beskrivning samt föregående besiktningsprotokoll.
.

Visar det sig därvid, att byggnader och redskap förete olikheter
med planritning och tillhörande beskrivning på grund av förändringar,

Riksdagens skrivelse Nr 173. 9

som verkställts efter det föregående besiktning företagits, och hava
förändringarna icke godkänts jämlikt 11 § 2 mom., äger överkontrollör,
där anordningarna strida mot föreskrifterna i denna förordning eller
mot de med stöd av förordningen särskilt utfärdade bestämmelser, meddela
beslut om nödiga rättelser. Åro förändringarna av beskaffenhet
att hindra utövande av en betryggande kontroll, må överkontrollör meddela
förbud mot företagande av maltkrossning.

Protokoll, vari särskilt skola antecknas gjorda förändringar, beslut
om nödiga rättelser eller skälen'' för meddelat förbud, uppsättes i anledning
av besiktningen och utskrives i två exemplar, varav det ena
bilägges den vid bryggeriet förvarade planritningen och det andra tillställes
kontrollstyrelsen.

Tillverkare åligger att själv eller genom ombud närvara vid besiktningen
samt att underteckna protokollet.

Närmare föreskrifter om verkställandet av besiktningen meddelas
av kontrollstyrelsen.

2. Har överkontrollör meddelat förbud, varom i 1 mom. sägs,
skall han ofördröjligen och senast inom tre dagar insända besiktningsprotokollet
till kontrollstyrelsen, söm har att återkalla tillståndet till
maltkrossning eller upphäva förbudet.

Återkallas tillståndet till maltkrossning, må nytt tillstånd icke meddelas,
förrän tillverkaren för kontrollstyrelsen företer av överkontrollör
utfärdat intyg därom, att anordningarna vid bryggeriet icke strida mot
föreskrifterna i denna förordning eller mot de med stöd av förordningen
särskilt meddelade föreskrifter.

18'' §.

1. Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare av
annan anledning avsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset
angivits, skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollombudet, i
senare fallet minst tre dagar före den, å vilken sista maltkrossningen
är avsedd att äga rum; och åligger det kontrollombudet att härom
lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen underrätta överkontrollören
och kontrollstyrelsen. När sådan anmälan från tillverkaren skett, må
maltkrossning ej utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, dä
enligt anmälningen maltkrossningen skolat avslutas.

2. När tillverkningsrätt vid skattepliktigt bryggeri upphör, skall

kontrollombudet stänga den med den självregistrerande vågen förbundna
maltkrossen medelst anbringande av kronans lås; dock må tillverkare
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 173—175. 2

Förbud i visst
fall mot rnaltkrossning,
-

Upphörande
av maltkrossning.

Upphörande
av tillverkningsrätt.

Brygd''
anmälan.

Redskap och
biträde vid
kontrollen.

Journaler.

10 Riksdagens skrivelse Nr 173.

erhålla tillträde till krossen eller vågen efter anmälan hos överkontrollören,
vilken äger att föreskriva erforderliga kontrollåtgärder, som av
tillverkaren bekostas.

19 §.

För varje brygd, som företages i skattepliktigt bryggeri, skall tillverkare
eller hans ombud minst sex timmar, innan maltets krossning
börjar, till överkontrollören insända skriftlig anmälan (brygdanmälan) om

a) tiden för krossningens början,

b) tiden för inmäskningens början,

c) tiden, då vörten antages vara färdig för pumpning till kylredskapen,
och

d) det slag av maltdryck, vartill det krossade maltet skall användas.

Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en tidrymd
av högst två veckor.

20 §.

Tillverkare i skattepliktigt bryggeri skall utan ersättning i och
för kontrollen ställa till förfogande av överkontrollör godkänd, justerad
våg med justerade vikter, två inom riket justerade sackarometrar jämte
provcylindrar och annan redskap samt arbetsbiträde för direkt uppvägning
av malt och uppmätning av kärl med flera kontrollåtgärder,
ävensom malt för justering av den självregistrerande vågen.

21 §.

1. I skattepliktigt bryggeri skola föras följande journaler:

a) en krossningsjournal, utvisande för varje dag vikten av under
dagen krossat malt av olika slag,

b) en bryggjournal, utvisande för varje brygd vikten av använt malt
och övriga råämnen, vörtens extrakthalt och volym, det slags maltdryck,
vartill brygden är bestämd, maltdryckens volym m. m., samt

c) en försäljningsjournal, utvisande för varje dag försäljningen under
dagen av olika slag av maltdrycker m. m.

Journalerna skola föras på tillverkarens ansvar enligt formulär, som
av kontrollstyrelsen fastställas.

Samtliga journaler skola städse vara tillgängliga för kontrollstyrelsen
eller den, kontrollstyrelsen därtill befullmäktigat, ävensom för överkontrollör.
Kontrollombud må taga del av krossnings- och bryggjournaler.

Riksdagens skrivelse Nr 173.

11

2. Bestämmelser angående uppmätning och numrering av pannor Uppmätning
och jäskar samt i fråga om undersökning om vörtens volym och extrakt- RV kärl m m''
halt, ävensom föreskrifter om uträkning av extraktutbyte, kontrollvägning,
provtagning och dylikt meddelas, där så erfordras, av kontrollstyrelsen.

3. Senast andra helgfria dagen i varje månad skall tillverkaren insändande
till kontrollstyrelsen och överkontrollören insända av kontrollombudet
bestyrkta utdrag ur bryggjournalen för föregående månad.

22 §.

1. Maltdryck av första klassen må blandas med maltdryck av Blandning ay
annan klass allenast i närvaro av kontrollombudet, som i sådant fall maltdryckeräger
åtnjuta ersättning av tillverkaren efter särskilt stadgade grunder.

Närmare föreskrifter angående uppsikten i fall, som nu sagts, meddelas

av kontrollstyrelsen.

Angående undantag i nu omförmälda fall från rätten att njuta
restitution av erlagd skatt stadgas i 31 §.

2. Vid tillverkning av maltdryck i skattepliktigt bryggeri må Vörtens
vörten, då jästen tillsättes, icke äga lägre extrakthalt än fyra procent, vid jäsning,
och må vörten ej heller efter jästens tillsättande beredas lägre ursprunglig
extrakthalt än nu sagts.

23 §.

Tillverkning till avsalu av maltdryck av tredje klassen må icke Särskilda
äga rum för annat ändamål än utförsel ur riket samt vetenskapligt, tillverkning
medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, av maltdryck

Angående tillverkning för utförsel samt för sådant annat ändamål,
som här sagts, meddelas särskilda bestämmelser av Kungl. Maj:t.

III KAP.

Beskattning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

24 §.

För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning Skatteplikt
av maltdryck, skall erläggas skatt med sjuttiofem öre för varje kilo- 0<IatIf'',Ue"
gram, dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med sextiofem
öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med sjuttio
öre för kilogram.

Beräkning av
maltets vikt.

Inbetalning
av skatt.

Förfarande
vid inbetalning
av skatt
förskottsvis.

Brist eller
överskott i inbetald
skatt.

Restitution
av överskott
i skatt.

Förfarande
beträffande
inbetalning
av skatt vid
anstånd.

12 Riksdagens skrivelse Nr 173.

I intet fall må skatten understiga i medeltal åtta kronor för varje helgfritt
dygn av den tid, under vilken maltkrossning på grund av tillståndsbevis
må äga rum.

, 25 §.

Maltets vikt beräknas efter den självregistrerande maltvågens anvisning;
dock skola i fall, som avses i 14 § 2 inom., de av överkontrollören
eller i kontrollombudets närvaro gjorda viktbestämningar gälla.

26 §.

Erläggande av skatt och särskild ersättning enligt denna förordningsker
genom inbetalning å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets
räkning.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal skall av tillverkaren
ofördröjligen insändas till köntrollstyrelsen.

27 §''

1. Där tillverkare icke enligt vad i 16 § 2 mom. sägs åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, skall han senast å åttonde dagen i
varje månad inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 16 §
1 mom. omförmälda anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för vilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att inom
åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för den överskjutande
myckenheten; har däremot malt krossats till lägre vikt än den, för vilken
skatt förskottsvis erlagts, må överskottet av skatt tillgodoräknas tillverkaren
vid inbetalning av skatt för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 16 § omförmälda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalat skatt för mera malt än som krossats, äger
han efter framställning hos kontrollstyrelsen återbekomma skillnaden
hos statskontoret.

28 §.

1. Har tillverkare åtnjutit anstånd med skattens inbetalande enligt
vad i 16 § 2 mom. sägs, skalk han inom två månader efter utgången
av varje kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet;
och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under vilket maltkrossning
enligt gällande tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas vad som
kan brista i den skatt, som enligt 24 § andra stycket minst skall utgå.

Riksdagens skrivelse Nr 173.

13

2. Har under någon kalendermånad vikten av det krossade maltet
i medeltal för varje lielgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöver vad i anmälan enligt 16 § 1 mom. uppgivits, skall tillverkare,
som åtnjuter anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis
varit gällande för mer än hälften av ifrågavarande månad, inom
fjorton dagar efter månadens slut till kontrollstyrelsen ingiva bevis, att
han hos vederbörande länsstyrelse ställt godkänd säkerhet för den skatt,
som svarar mot den tillökade medelavverkningen för sex månader.

29 §.

1. Betalas ej skatten inom den i 27 § eller 28 § 1 mom. föreskrivna
tid eller förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren
dessförinnan ställt ny, av vederbörande länsstyrelse godkänd säkerhet,
eller underlåter tillverkare att, efter det anfordran av kontrollstyrelsen
skett, ställa ökad säkerhet, varom i 28 § 2 mom. sägs, skall kontrollstyrelsen
återkalla tillståndsbeviset, i vad det innefattar rätt till maltkrossning.
Där tillverkaren brustit i skatteinbetalning, skall för uttagande
av ogulden skatt omedelbart verkställas utmätning, därom kontrollstyrelsen
må göra framställning.

2. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med
den dag, då beslut om återkallandet delgives tillverkaren eller hans
ombud.

30 §.

Har i skattepliktigt bryggeri uppvägt malt eller därav beredd produkt,
innan den lämnat lagerfaten, så väsentligt skadats, att maltet eller produkten
ej kan för avsett ändamål användas, må eftergift av skatten äga rum. Dylik
eftergift må ock ske för sådan av skattepliktigt bryggeri innehavd
maltdryck, som med anledning av försäljningsförbud, meddelat jämlikt
26 § i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka, så skadats,
att drycken ej kan för avsett ändamål användas. Till kontrollstyrelsen
ställd ansökan om eftergift av skatten i ovan angivna fall skall, åtföljd
av handlingar, innefattande erforderlig utredning rörande förhållandet,
insändas till överkontrollöi''en, som jämte eget yttrande insänder handlingarna
till kontrollstyrelsen. Varder skatt eftergiven, lämnar kontrollstyrelsen
härom meddelande till statskontoret för återbetalnings verkställande.

Ökning av
säkerheten
för skatt vid
ökad tillverkning.

Påföljd av
utebliven
skatteinbetalning
m. m.

Eftergift av
skatt.

Restitution
av skatt för
malt, använt
till svagdricka.

Restitution
av skatt vid
export.

Skattefrihet.

Bryggeri byggnaden.

Förbud mot
införande
och förvarande
av
vissa maltdrycker.

14 Riksdagens skrivelse Nr 173.

31 §.

Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution
av skatt, efter sextiotvå öre för kilogram räknat, åtnjutas för
det under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda
malt, dock icke till högre belopp, än att den återstående skatten uppgår
till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltal.

Där med stöd av 22 § 1 mom. maltdryck av första klassen blandats
med maltdryck av annan klass, må restitution ej åtnjutas för någon del
av det malt, som åtgått till den brygd, varur den till blandningen
använda maltdrycken av första klassen tagits.

Till kontrollstyrelsen ställd ansökning om restitution i fall, som nu
sagts, skall insändas till vederbörande överkontrollör före utgången av
månaden näst efter det kvartal, ansökningen avser. Efter verkställd
granskning insänder överkontrollören ansökningen till kontrollstyrelsen.
Medgives restitution, lämnar kontrollstyrelsen härom meddelande till
statskontoret för återbetalnings verkställande.

32 §.

Utföres maltdryck från skattepliktigt bryggeri ur riket, åtnjutes
under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för den vikt
malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda maltdryckens
tillverkning, restitution av den för maltet erlagda skatten.

IV KAP.

Om skattefritt bryggeri.

33 §.

Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där endast svagdricka
må tillverkas.

34 §.

Skattefritt bryggeri må icke vara sammanbyggt med skattepliktigt
bryggeri, ej heller beläget å samma tomt som dylikt bryggeri eller å
angränsande tomt.

35 §.

I skattefritt bryggeri med därtill hörande lägenheter må ej införas
eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

Riksdaaem skrivelse Nr 173.

15

36 §.

1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början av
ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren
att minst femton dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till
kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,

b) den tidrymd av tillverkningsåret, under vilken tillverkningen
skall bedrivas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman,

varefter kontrollstyrelsen, där hinder ej möter, meddelar tillståndsbevis
för tillverkaren att utöva tillverkningen.

2. Tillståndsbevis, varom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för
tillverkning i bryggeri, i vilket förut under tillverkningsåret bedrivits skattepliktig
tillverkning av maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit tillstånd
till försäljning av rusdrycker eller av maltdrycker av andra klassen.

37 §.

1. Vid tillverkning av svagdricka i skattefritt bryggeri må, då jästen
tillsättes, extrakthalten hos vörten icke överstiga sex procent eller understiga
fyra procent, och må vörten ej heller efter jästens tillsättande
beredas ursprunglig extrakthalt, som är högre än sex procent eller lägre
än fyra procent.

Beträffande uppmätning och numrering av jäskar och dylika kontrollåtgärder
meddelas föreskrifter av kontrollstyrelsen.

Tillverkare vare skyldig att låta kontroll tjänsteman taga prov såväl
av vörten som av den tillverkade drycken.

2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning av svagdricka ej
användas sackarin eller liknande sötämne, och må dylikt ämne ej finnas
i bryggeriet eller därtill hörande lägenheter.

3. Från skattefritt bryggeri må icke utföras vört av högre extrakthalt
än sex procent.

38 §.

Minst sex timmar före början av varje brygd i skattefritt bryggeri
skall tillverkare hos vederbörande tillsyningsman göra skriftlig anmälan
om tiden för brygden och om den tid, då vörten antages vara färdig

Drifts anmälan.

Vörtens
extrakthalt
vid jäsning.

Förbud mot
användning
av sackarin
in. m.

Utförd vörts
extrakthalt.

Brygd anmälan.

Redskap och
biträde vid
kontrollen.

Brygg journal.

Utdrag ur
bryggjournalen
och
bidrag till
kontrollkostnaden.

16 Riksdagens skrivelse Nr 173.

för tillsättning av jäst. Sådan anmälan må dock ej göras å annan tid
än mellan klockan sex förmiddagen och klockan åtta eftermiddagen.

Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en
tidrymd av högst två veckor.

39 §.

Tillverkare i skattefritt bryggeri skall titan ersättning i och för
kontrollen ställa till förfogande redskap och biträde, som erfordras för
uppmätning av vört, svagdricka och kärl samt för undersökning av
vörtens extrakthalt, ävensom två inom riket vederbörligen justerade
sackarometrar jämte provcylindrar.

40 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
av blanketter, som kontrollstyrelsen låter tillhandahålla, föras
en bryggjournal, som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

41 §•

1. Före den femtonde dagen i månaden näst efter utgången av
varje kvartal skall tillverkare i skattefritt bryggeri till kontrollstyrelsen
avlämna av vederbörande tillsyningsman bestyrkt utdrag ur bryggjournalen
och samtidigt härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet
å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning
inbetala ett belopp, motsvarande femtio öre för varje helgfritt dygn av
den tid, varunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet varit
gällande. Uppgår maltavverkningen under omförmälda tid i medeltal till
mer än sextio kilogram malt för varje helgfritt dygn, skall tillverkaren
dessutom erlägga ett halvt öre för varje kilogram av den myckenhet malt,
varmed avverkningen överstiger en efter sextio kilogram om dygnet
beräknad avverkning.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal skalf av tillverkaren
ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda avgifter i behörig tid,
skall kontrollstyrelsen återkalla tillståndsbeviset att upphöra att gälla den
dag, då beslut om återkallandet delgives tillverkaren eller hans ombud,
och gorå framställning om utmätning av avgifterna.

Riksdagens skrivelse Nr 173.

17

42 §.

Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången
av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen
anmäla sådant för vederbörande tillsyningsman med uppgift om dagen,
då tillverkningen kommer att avslutas; och åligger det tillsyningsmannen
att lämna tillverkaren bevis, att sådan anmälan skett, samt därom ofördröjligen
underrätta överkontrollören och kontrollstyrelsen.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis
äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat
avslutas.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

43 §.

Den, som utan tillstånd samt utan behörighet efter 1 § 2 eller
3 mom. tillverkar maltdryck, straffes, där tillverkningen skett i allenast
ringa omfattning, med böter från och med tio till och med tvåhundra
kronor.

Bedrives tillverkningen yrkesmässigt eller eljest i större omfattning,
än i första stycket avses, straffes tillverkaren med böter från och med
etthundra till och med tvåtusen kronor eller med fängelse i högst sex
månader samt gälde skatt för det avverkade maltet, dock med minst
tvåhundrafyrtio kronor. Giva omständigheterna vid handen, att malt
avverkats till sådan mängd, att jämlikt bestämmelserna i 24 § den på
maltet belöpande skatt överstiger nyssnämnda belopp, skall i saknad av
erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek
antagas, att för varje dygn av den tid, varunder den olagliga avverkningen
pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade
maltets mängd i okrossat tillstånd uppgått till hälften av mäskkarsrymden
samt att en hektoliter okrossat malt väger femtiotvå kilogram.

44 §.

Försäljer någon, vilken med stöd av 1 § 2 mom. för eget behov
tillverkat maltdryck, vad han sålunda tillverkat och är ej försäljningen
enligt gällande bestämmelser rörande försäljning av maltdrycker belagd
med straff, vare han underkastad ansvar såsom för olovlig tillverkning.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 173—175. 3

Tillverknings
avslutande
före tillverkningsrättens

upphörande.

Ansvar för
olovlig tillverkning.

Ansvar för
försäljning av
hembryggd
maltdryck.

18

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Ansvar för
undandragande
av
skatt.

Ansvar för
olovlig tillverkning
av
vissa maltdrycker
i
skattepliktigt
bryggeri.

Ansvar för
överträdelse
av kontroll -

45 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket
skatt

auvänder ej medgivna råämnen eller malt, som icke blivit i föreskriven
ordning vägt,

eller gör åverkan å självregistrerande våg,

eller använder självregistrerande våg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,

eller olovligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller med fängelse i högst ett år; dock må, där omständigheterna
äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete i högst två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

46

1. Överstiger i maltdryck, som i skattepliktigt bryggeri till avsalu
tillverkats för annat ändamål än i 23 § sägs, alkoholhalten tre och två
tiondels viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten hos den stamvört,
med vilken drycken är inbryggd, överstigit tio och en halv procent,
straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen
kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i
övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen
och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,
straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

2. Befinnes, att extrakthalten hos den stamvört, med vilken i
skattepliktigt bryggeri tillverkad maltdryck blivit inbryggd, icke uppgått
till fyra procent, straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra
till och med tvåtusen kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i
övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen
och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,
straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

47 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

Riksdagens skrivelse Nr 173.

•19

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller väg, som ännu
icke godkänts,

eller överträder föreskrift i 13 § 4 mom., 15 § eller 22 § 1 inom.,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänstemau eller kontrollstyrelsen
eller kontrollstyrelsens fullmäktige tillgång till de i 21 § omförmälda
journaler eller till handelsböcker med tillhörande verifikationer eller till
ritning eller beskrivning över bryggeriet,

eller överträder enligt 17 § meddelat förbud,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, som äger anställa undersökning
om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller
byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 45 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att föra de i 21 § föreskrivna
journaler, vare tillverkaren underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare i skattepliktigt bryggeri underlåter
att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck
från bryggeri utlämnas å kärl, stämplat med beteckning för lägre
klass än den, vartill drycken jämlikt 2 § är hänförlig, ej må till ansvar
dömas, med mindre omständigheterna äro sådana, att det måste antagas,
att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt drycken giva högre alkoholhalt
än den för vederbörande klass medgivna.

Overträdes föreskrift i 13 § 4 mom., skall krossningsredskapen,
och overträdes 15 §, skall olagligen upplagt gods, vare sig tillverkaren
är ägare därav eller icke, dömas förbrutet.

48 §.

1. Överstiger i maltdryck, som tillverkats i skattefritt bryggeri,
alkoholhalten en och åtta tiondels viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten
hos den stamvört, med vilken drycken är inbryggd, överstiger
sex procent, och äro omständigheterna sådana, att det måste antagas,
att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt diycken giva högre alkoholhalt,
än nyss sagts, straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra
till och med tvåtusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

Föreligga icke dylika omständigheter, men har tillverkaren gjort
sig skyldig till uppenbar vårdslöshet, straffes med böter från och med
femtio till och med femhundra kronor.

2. Överstiger i maltdryck, som i 1 mom. avses, alkoholhalten
två viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten hos den stamvört, med
vilken drycken är inbryggd, överstigit sex och fyra tiondels procent,

bestämmelser
i fråga om
skattepliktigt
bryggeri.

Ansvar för
olovlig tillverkning
av
vissa maltdrycker
i
skattefritt
bryggeri.

Ansvar för
överträdelse
av kontrollbestämmelser
i fråga
om skattefritt bryggeri.

Ansvar för
andra överträdelser
''av
denna förordning.

20 • Riksdagens skrivelse Nr 173.

vare tillverkaren, ändå att de i 1 mom. angivna förutsättningar icke
äro för handen, underkastad ansvar, som i 1 mom. första stycket sägs.

3. Befinnes, att extrakthalten hos den stamvört, med vilken i
skattefritt bryggeri tillverkad maltdryck blivit inbryggd, icke uppgått
till fyra procent, straffes tillverkaren med böter från och med tvåhundra
till och med tvåtusen kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i
övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen
och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,
straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

4. Den, som dömes till ansvar enligt 1 eller 2 mom., gälde ock,
på sätt i 43 § sägs, den skatt, han undandragit statsverket.

49 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

överträder förbud i 35 § eller i 37 § 2 eller 3 mom.,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman att erhålla tillgång
till bryggjournal eller att taga prov av vört eller maltdryck i
bryggeriet,

eller vägrar*kontrolltjänsteman eller den, som äger anställa undersökning
om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller
byggnad, där undersökning må ske,

straffes med böter från och med femtio till och med ettusen
kronor.

Fullgöres icke ordentligen den i 40 § föreskrivna skyldigheten att
föra bryggjournal, vare tillverkaren underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare i skattefritt bryggeri underlåter
att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck
från bryggeri utlämnas å kärl, stämplat med beteckning för lägre
klass än den, vartill drycken jämlikt 2 § är hän förlig, ej må till ansvar
dömas, med mindre omständigheterna äro sådana, att det måste antagas,
att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt drycken giva högre alkoholhalt
än den för vederbörande klass medgivna.

Overträdes förbudet i 37 § 2 mom., skall olagligen upplagt gods,
vare sig tillverkaren är ägare därav eller icke, dömas förbrutet.

50 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något av vad
i denna förordning föreskrives eller de föreskrifter, kontrollstyrelsen
eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning

Riksdagens skrivelse Nr 173.

21

meddelar, straffes, där ej särskilt ansvar är bestämt, med böter från
och med tjugu till och med tvåhundra kronor.

51 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning, som
begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom
vore förbrytelsen av honom själv begången, därest icke omständigheterna
göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja. Begagnar
tillverkare ombud vid rörelsens utövande, ansvare ombudet jämte
tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

52 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, vilken över hans bryggeri
utövar tillsyn, såsom gåva något giver eller erbjuder, straffes med
böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,
som gåva mottager, vare underkastad lika ansvar och miste
därjämte befattningen.

53 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt
denna förordning, vare förbjudet att, där det ej kan anses påkallat av
tjänstens intresse, röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej av omständigheterna, att han om den
hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då
han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från och med femtio
till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada, eller begagnar
han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel, må till
fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseende genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han skyldig den till fullo gottgöra.

54 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.

Har undersökning anställts mellan klockan sju eftermiddagen och
klockan sex förmiddagen, men upptäckes ej förbrytelse, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där han ej
haft giltig anledning till undersökningen.

Ansvar för
hustrus, husfolks
och
arbetares förbrytelse.

Ansvar för
gåva åt kontrolltjänsteman.

Ansvar för
röjande av
yrkeshemlighet
eller
affärsförhållanden.

Allmän åklagares
undersökningsrätt.

22

Riksdagens skrivelse Nr 173.

Beslag & förbrutet
gods.

Åtalsrätt och
anmälan av
förbrytelse.

Böters förvandling.

Förbud mot
böters förvandling
i
visst fall.

Fördelning
av böter
m. m.

Undantag
från vissa
kontrollföreskrifter.

55 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen
upplagt gods jämlikt denna förordning kan antagas vara förbrutet,
därå verkställa beslag.

Beslag skall, där så ske kan, göras i två vittnens närvaro. Innehavare
av vad i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på
stället eller någon av hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

56 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.
I fall, som avses i 46 eller 48 §, må åtal dock ej äga rum, med
mindre kontrollstyrelsen därom gjort anmälan.

Finner kontrolltjänsteman överträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, skall han anmäla det för allmän åklagare.

57 §.

Saknas tillgång till böter, som enligt denna förordning ådömas,
skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

58 §.

Då skatt jämte böter ådömts enligt denna förordning, må, där
tillgång saknas till skatten eller någon del därav, böterna ej kunna med
penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.

O #*

59 §.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, ävensom av värdet
av redskap och gods, som förklarats förbrutna, tillfaller en tredjedel, dock
högst femhundra kronor, åklagaren och återstoden kronan.

VI KAP.

Öyergångsstadganden.

60 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolv månader före
utfärdandet av förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker, en eller flera av ovan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, skall på kontrollstyrelsens särskilda

Riksdagens skrivelse Nr 173. 23

prövning bero, huruvida det oaktat tillverkning av maltdryck vid sådant
bryggeri får äga rum, samt vilka kontrollåtgärder för sådant fall skola
på tillverkarens bekostnad vidtagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923, vid vilken
tid förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker skall upphöra att gälla; dock att sistnämnda förordning
även efter den 1 oktober 1923 skall äga tillämpning beträffande
förhållanden, som hänföra sig till tiden före nämnda dag, samt att åtgärder,
som före den 1 oktober 1923 erfordras för ordnande av maltdryckstillverkning
enligt denna förordning, skola vidtagas enligt bestämmelserna
i densamma.

B) att riksdagen, med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i
propositionen nr 131 föreslagit, antagit ovannämnda vid propositionen
fogade förslag till

2:o) förordning angående förbud mot införsel till och försäljning
inom riket av exportöl,

3:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 14
juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker,

4:o) förordning om ändrad lydelse av 1, 7 och 12 §§ i förordningen
den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka,

5:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 9
juni 1905 (nr 36 sid. 32) angående försäljning av tillagade, alkolholfria
drycker samt svagdricka, och

6:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober
1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

samt

C) att riksdagen antagit följande förslag till

Ikraft trädande.

24

Riksdagens skrivelse Nr 173.

7 :o) Förordning angående särskild maltskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För malt, som under tiden från och med den 16 augusti 1923 till och
med den 30 september 1923 i skattepliktigt bryggeri avverkas för tillverkning
av maltdryck, skall, med det i 3 § 1 mom. nedan medgivna
undantag, utöver den i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker föreskrivna skatt, erläggas
särskild maltskatt med 48 öre för varje kilogram.

2 ''§•

Den särskilda maltskatten skall i den ordning, varom stadgas i
förenämnda förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,
erläggas av tillverkare, som enligt samma förordning åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, före utgången av november månad
1923 och av annan tillverkare senast den 8 oktober 1923.

Betalas ej skatten inom sålunda förskriven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshavande därom underrätta kontrollstyrelsen samt låta utmäta
skatten.

3 §•

1. Har för viss myckenhet malt, för vilken skatt enligt denna
förordning skolat erläggas, på grund av stadgande i 7 eller 8 § i omförmälda
förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
beviljats eftergift eller restitution av skatt enligt sistnämnda
förordning, må vid erläggande av den särskilda maltskatten avdrag
göras för sagda myckenhet.

2. Erhålles, efter det skatt enligt denna förordning erlagts,
jämlikt 7 eller 8 § i nyssnämnda förordning angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker eftergift eller restitution av skatt för viss
myckenhet malt, må jämväl återbekommas vad enligt denna förordning
erlagts i skatt för samma myckenhet.

* §■

Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
av Kungl. Maj:t eller, på grund av Kungl. Maj:ts förordnande, av

25

Riksdagens skrivelse Nr 173.

kontrollstyrelsen utfärdas i enlighet med denna förordning eller ovannämnda
förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Tillika får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta
om utredning, huruvida och under vilka förutsättningar medgivande
må kunna i lagstiftningen lämnas att, jämväl i för närvarande
skattefria bryggerier, tillverka maltdrycker, vilka äga en högsta extrakthalt,
motsvarande den för maltdrycker av andra klassen fastställda, och
en högsta alkoholhalt, lika med den för maltdrycker av första klassen
gällande, och vilka i försäljningshänseende kunna likställas med maltdrycker
av sistnämnda klass, ävensom för riksdagen framlägga de förslag,
som må av utiedningen framgå.

»Stockholm den 15 maj 1923.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1923.

14 samt.

Nr 173-175.

4