Riksdagens skrivelse Nr 163.
1
Nr 163.
Godkänd av första kammaren den 12 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(Statsutskottets utl&tande nr 80).
Till Konungen.
Uti en till riksdagen den 8 januari 1923 avlåten proposition (nr 2)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels antaga ett propositionen bifogat förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
dels ock medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa
samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
dyrtidstillägg för budgetåret 1923—1924 må utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas.
Det propositionen bifogade förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 163.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 163.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grnnder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg, kallortstillägg, enslighetstillägg och fyrskeppstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör;
samt
3
Riksdagens skrivelse Nr 163.
särskild gottgörelse till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom
lokomotivmästare.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles, i
och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtid stillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt
till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar sådant
av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt
avlöningsreglementena för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt vid domänverket
ävensom arvode till föreståndare för växeltelefonstation och till tågdirigent
samt ersättning för beredskapstjänst enligt avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket m. fl.
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som i samband
med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i efterskott
enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till befattningshavare,
vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2-
För att tjäna till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall,
med ledning av genom socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar
rörande den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen
i levnadskostnader, av Kungl. Maj:t fastställas det tal, som skall anses
motsvara levnadskostnadsökningen.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar, nytt tal för
ökningen i levnadskostnader att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat tal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget å den för månad upp
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 163.
burna avlöningen efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav
Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande
fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att
dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av
försörjningsplikt underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget
ökas med en tiondel,
dels ock beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av
det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått
25 års ålder, dyrtidstillägget minskas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg
av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare
i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas
endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller
innehavare av lärarbefattning som nyss sagts är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Uppgår avlöningen till mera än 650 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
§ 4.
Till befattningshavare, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt gällande
avlöningsreglementen för befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, vid domänverket, vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen samt för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet
med föreskrifterna i § 3, dock med iakttagande därav,
att det i § 3 omförmälda procenttal skall i varje särskilt fall
minskas med 18, samt
Riksdagens skrivelse Nr 163.
5
att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må
överstiga 800 kronor i månaden.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i förenämnda
avlöningsreglementen avsedda icke-ordinarie befattningshavare, till vilka
arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
§ 5''
Dyrtidstillägg beräknas, med nedan angivna undantag, endast å
avlöningsförmåner, som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides
dels av statsmedel och dels av andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast
å den del därav, som utgår av statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid universiteten, de allmänna läroverken och
navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens sekreterare beräknas
å hela det belopp, vartill i § 1 angivna avlöningsförmåner författningsenligt
uppgå, utan avseende därå, att till bestridande av nämnda
institutioners utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels
beträffande biträdande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens
avlönande akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg
beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår
efter högre belopp för undervisningstimme i veckan än som tillkommer
ordinarie lärare vid akademien, dels och till vikarie för häradshövding
samt till andre notarie i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg
bestrides av statsmedel även å den del av utgående arvode, som
gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel,
skolande därvid till vikarie för häradshövding med förordnande enligt
34 § domsagostadgan eller därmed likställt förordnande dyrtidstillägg
utgå å ett beräknat belopp av 7,800 kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å ett beräknat belopp av
7,800 kronor om året.
1 fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
6
Riksdagens skrivelse Nr 163.
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6.
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ 1-
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
om och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade
bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels
att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som
för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller
flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg
å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat
utgöra.
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstilllägget
överskjuter helt krontal bortfaller.
§ 9-
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
7
Riksdagens skrivelse Nr 163.
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ 10.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 11.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 12.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 356) upphör att
gälla.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 8 januari
1923 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1923—1924 under andra till och med åttonde huvudtitlarna
samt tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att
dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt personalen vid
nedannämnda ämbetsverk och kårer för budgetåret 1923—1924 såsom
extra reservationsanslag anvisa följande belopp, nämligen
8
Riksdagens skrivelse Nr 163.
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket (punkt 10)............... kronor 28,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen (punkt 19).............. kronor 30,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. (punkt 29)............................... kronor 12,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå (punkt 250)........................... kronor 12,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket (punkt 20)...... kronor 140,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen (punkt 23) ..................... kronor 15,500,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å extra stat för budgetåret 1923—1924 såsom förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
b tredje b
b fjärde b
b femte b
b sjätte »
b sjunde b
b åttonde b
b tionde b
kronor 1,850,000
» 350,000
b 12,800,000
b 5,500,000
b 185,000
b 3,100,000
b 6,500,000
b 1,300,000
1 anledning av propositionen nr 2 hava inom riksdagen väckts
åtskilliga motioner. I dessa motioner har hemställts, bland annat,
dels att riksdagen ville bifalla Eders Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 2 avlåtna förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. m. under förutsättning
att följande ändringar vidtagas:
Riksdagens skrivelse Nr 163.
9
Dyrtidstillägg skall utgå med jämnt, nedåt avrundat krontal efter
ett procenttal, som för befattningshavare vid icke reglerat verk utgör
45 och för annan 27 procent av det utav Eders Kungl. Maj:t fastställda
talet för levnadskostnadsökningen och som avrundas till närmast lägre
hela tal och beräknas på ett till jämnt krontal nedåt avrundat tilläggsunderlag,
som erhålles, om man till den för månad uppburna avlöningen
lägger dels för varje befattningshavare 50 kronor, dels för befattningshavare,
som på grund av försörjningsplikt underhåller barn under 16
års ålder, 15 kronor för varje sådant barn, varvid skall iakttagas, att
nämnda tilläggsunderlag icke må överstiga dubbla månadsavlöningen;
dock att beträffande befattningshavare, som icke på grund av försörjningsplikt
underhåller barn under 16 år och icke uppnått 25 års ålder,
dyrtidstillägget minskas med en tiondel;
dels att riksdagen i fråga om dyrtidstillägg till statens befattningshavare
måtte besluta sådan ändring av Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 2, att kompensationsprocenten i någon mån höjes, förslagsvis från
50 procent till 53 procent, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
begränsningen av det lönebelopp, å vilket dyrtidstillägg skall utgå,
bortfaller, samt att rätten till personligt dyrtidstillägg i förekommande
fall inom de lönereglerade verken bibehålies;
dels att dyrtidstillägg fortfarande måtte utgå för avlöning till och
med 1,250 kronor i månaden, samt att de personliga dyrtidstilläggen icke
måtte avskaffas, med mindre än att motsvarande kompensation beredes;
dels att riksdagen ville besluta dyrtidstilläggens bestämmande,
vad beträffar det procentuella tillägget, efter följande grunder:
1) För befattningshavare vid oreglerade verk:
Grundtalet fastställes på sätt i § 2 av Kungl. Maj:ts förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst angives,
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 200 kronor i månaden,
utgår dyrtidstillägg efter ett procenttal lika med 57 hundradelar av grundtalet.
Överstiger avlöningen 200 kronor men icke 1,250 kronor i månaden,
utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 200 kronor,
på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 200 kronor, efter
ett procenttal lika med 40 hundradelar av grundtalet. Därest vid beräkningen
av det procenttal, som skall motsvara vissa hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast högre hela tal.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 saml. Nr 163.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 163.
Dyrtid stillägg utgår icke å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
2) För befattningshavare vid reglerade verk:
Grundtalet fastställes på sätt här ovan sagts vidkommande befattningshavare
vid oreglerade verk, minskat med 30.
Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 150 kronor i månaden,
utgår dyrtidstillägg efter ett procenttal lika med 55 hundradelar av
grundtalet. Överstiger avlöningen 150 kronor men icke 1,250 kronor i
månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 150 kronor,
på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 150 kronor, efter
ett procenttal lika med 40 hundradelar av grundtalet.
I övrigt gaLer vad här ovan sagts vidkommande befattningshavare
vid oreglerade verk.
3) För befattningshavare under 25 års ålder:
Beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder,
minskas dyrtidstillägget med en tiondel.
4) Särskilda tillägg åt familjeförsörjare:
Till befattningshavare med familjemedlem utgår särskilt dyrtidstillägg
enligt grunder, som föreslås i annan här nedan angiven motion;
dels att riksdagen ville besluta att det åt befattningshavare med
försörjningsplikt föreslagna särskilda dyrtidstillägget måtte beräknas
efter följande grunder:
Till befattningshavare med familjemedlem utgår ett särskilt dyrtidstillägg,
s. k. familjetillägg, med ett månatligt belopp för varje sådan
medlem motsvarande för befattningshavare vid oreglerade verk en tjugondedel
(Vao) av grundtalet i kronor (vid index 75 = kronor 3: 75) samt
för befattningshavare vid reglerade verk en trettiondedel (Vso) av grundfast
i kronor (vid index 75 = kronor 2: 50).
Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder;
dels ock att riksdagen ville besluta att nu gällande bestämmelser i
avseende å personliga dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst jämväl skola äga tillämpning under budgetåret 1923—1924.
Riksdagen som i denna skrivelse anmäler sitt beslut i ärendet utom
i vad angår dels de under jordbruksdepartementet hörande befattningshavare,
dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens
11
Riksdagens skrivelse Nr 163,
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., har i allt väsentligt
kunnat ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag.
För att förminska de hårda verkningar, som den i propositionen
föreslagna och av tidsförhållandena nödvändiggjorda reduktionen av
dyrtidstilläggen otvivelaktigt kan medföra för vissa av de lägst avlönade
statstjänarna, har riksdagen emellertid ansett en förändring böra vidtagas,
gående ut på ett större hänsynstagande till befattningshavare
med barnrika familjer genom bibehållande av den nu befintliga rätten
till barntillägg. På grund av den allmänna omläggning av grunderna
för dyrtidstilläggen, som innefattas i propositionen, hava dock bestämmelserna
på denna punkt givits en något förändrad utformning. Enligt
det av riksdagen godkända förslaget skulle barntilläggen utgå med ett
fast belopp av 4 kronor vid de reglerade verken och 5 kronor vid de
oreglerade för månad och barn under 16 års ålder. Därvid har dock,
för undvikande av att i något fall överkompensation skulle kunna komma
att utgå, ansetts böra föreskrivas, att barntillägget icke må överstiga
det belopp, varmed dyrtidstillägget i övrigt utgår.
För att icke denna förändring med avseende å barnbidragets bibehållande
skall medföra alltför stor inverkan på budgeten i förhöjande
riktning, har det dock visat sig nödvändigt att i stället borttaga den
höjning av dyrtidstillägget med 10 procent för familjeförsörjare med
minderårigt barn, som innefattas i propositionen. Åven om detta kan
medföra någon minskning för familjeförsörjare med ett barn, särskilt i
de högre inkomstgraderna, måste dock den vidtagna förändringen i
stort sett anses innebära en förbättring för familjeförsörjarna, vilken
förbättring för de lägst avlönade med ett flertal barn måste betraktas
som icke oväsentlig. För år skulle tillägget för varje barn komma att
uppgå till 48 kronor vid de reglerade verken och 60 kronor vid de
oreglerade. Till jämförelse må nämnas, att enligt nu gällande grunder
— vilka, såsom ovan nämnts, på nu ifrågavarande punkt i propositionen
frångåtts — barntillägget vid index 175 utgör 37 kronor 80 öre vid
de reglerade verken och 54 kronor vid de oreglerade.
Med hänsyn till de i vissa fall alltför kännbara reduktioner, vilka
ett borttagande av de hittills utgående personliga dyrtidstilläggen skulle
medföra för de härav berörda befattningshavarna har riksdagen, med
avvikelse jämväl i detta hänseende från propositionens förslag, ansett,
att desamma alltjämt böra bibehållas.
Det har för riksdagen framhållits, att tillämpningen av den i § 8
givna bestämmelsen om sammanläggning av olika avlöningar för beräkning
av befattningshavares dyrtidstillägg visat sig medföra vissa svårig
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 163.
heter, då befattningshavare samtidigt åtnjuter lön eller arvode från såväl
reglerad som oreglerad befattning. Att för dessa jämförelsevis fåtaliga
fall i kungörelsen införa särskilda bestämmelser, vilka givetvis måste
bliva rätt invecklade, har riksdagen emellertid icke ansett nödigt, utan
vill rikdagen endast uttala, att Eders Kungl. Maj:t synes böra vara oförhindrad
att, i den mån så befinnes erforderligt, meddela de föreskrifter,
som för undanröjande av de sålunda antydda svårigheterna kunna vara
påkallade.
Vidkommande de i ämnet väckta motionerna har riksdagen icke
kunnat i vidare mån, än som innebäres i riksdagens sålunda intagna
ståndpunkt i frågan, bifalla desamma.
Enligt vad verkställda beräkningar givit vid handen, skulle de nu
beslutade förändringarna kunna beräknas medföra en förböjning av de
i propositionen upptagna beloppen med — bortsett från pensionärerna
— totalt 2.3 miljoner kronor, varav 0.7 miljoner kronor belöpa på de
aflfärsdrivande verken och 1.6 miljoner kronor skola direkt redovisas i
budgeten såsom utgående till övriga statens befattningshavare, däri inberäknat
personalen vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition samt de ovan angivna, motionsvis gjorda framställningarna
dels godkänt bifogade förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (Bil. A) med undantag
dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet hörande
befattningshavare, dels ock befattningshavare vid flottans pensionskassa
och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;
dels medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vatten fallsverk, dyrtidstillägg för
budgetåret 1923—1924 må utgå av de medel, av vilka verkets eller
institutionens omkostnader i övrigt bestridas;
dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg vid nedannämnda
verk och institutioner för budgetåret 1923 —1924 såsom extra
reservationsanslag anvisat
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justerings verket................................... kronor 32,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ................................ kronor 32,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektion en;
Riksdagens skrivelse Nr 163. 13
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m..................................................................................... kronor 13,000,
att .direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ................................................. kronor 13,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
under tionde huvudtiteln:
• i r? It *> •• It : ■"
för patent- och registreringsverket ........................... kronor 150,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen .......................................... kronor 17,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan angivits, för budgetåret
1923—1924 såsom extra förslagsanslag anvisat
under andra huvudtiteln.......... |
......... kronor |
1,875,000 |
|
x> tredje |
» ......... |
........ » |
350,000 |
» fjärde |
x> .......... |
......... )) |
13,200,000 |
» femte |
» ......... |
........ » |
5,500,000 |
» sjätte |
» .......... |
........ » |
200,000 |
» sjunde |
» ......... |
....... y> |
3,425,000 |
d åttonde |
» ......... |
......... » |
6,400,000 |
» tionde |
» ......... |
........ » |
1,375,000, |
Stockholm den 12 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad.
14
Riksdagens skrivelse Nr 163.
Bilaga A.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ !■
Mom 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tj änstgöringspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg, kallortstillägg, ensligbetstillägg och fyrskeppstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförböjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstebästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häraasskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförböjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
15
Riksdagens skrivelse Nr 163.
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfalls verk och kraftverksdirektör;
samt
särskild gottgörelse till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom
lokomotivmästare.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles, i
och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt
till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar sådant
av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt
avlöningsreglementena för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt vid domänverket
ävensom arvode till föreståndare för växeltelefonstation och till tågdirigent
samt ersättning för beredskapstjänst enligt avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket m. fl.
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som i samband
med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i efterskott
enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till befattningshavare,
vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2.
För att tjäna till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall,
med ledning av genom socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar
rörande den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen
i levnadskostnader, av Kungl. Maj:t fastställas det tal, som skall anses
motsvara levnadskostnadsökningen.
Allt eftersom inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar, nytt tal för
ökningen i levnadskostnader att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Makts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat tal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
16
Riksdagens skrivelse Nr 163.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget å den för månad uppburna
avlöningen efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav
Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande
fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att
dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av
försörjningsplikt underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget
ökas med ett belopp, räknat efter 5 kronor för månad och varje sålunda
underhållet barn, dock högst med det belopp, vartill det procentuella
dyrtidstillägget för motsvarande tid uppgår,
dels ock beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av
det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått
25 års ålder, dyrtidstillägget minskas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg
av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare
i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas
endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller
innehavare av lärarbefattning som nyss sagts är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Uppgår avlöningen till mera än 650 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
gällande avlöningsreglementen för befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, vid domänverket,
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, för officerare och underofficerare samt civilmilitära
17
Riksdagens skrivelse Nr 163.
beställningshavare på aktiv stat m. ti. vid armén och marinen samt för
befattningshavare vid lots- och fyrstaten, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet
med föreskrifterna i § 3, dock med iakttagande därav,
att det i § 3 omförmälda procenttal skall i varje särskilt fall
minskas med 18,
att det belopp, varmed dyrtidstillägget ökas för varje underhållet
barn, utgör 4 kronor, samt
att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må
överstiga 800 kronor i månaden.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i förenämnda
avlöningsreglementen avsedda icke-ordinarie befattningshavare, till vilka
arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya löneslaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kung!. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Dyrtidstillägg beräknas, med nedan angivna undantag, endast å
avlöningsförmåner, som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels
av statsmedel och dels av andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast
å den del därav, som utgår av statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid universiteten, do allmänna läroverken och
navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens sekreterare beräknas
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 14 samt. Nr 163. 3
18 Riksdagens skrivelse Nr 163.
å hela det belopp, vartill i § 1 angivna avlöningsförmåner författningsenligt
uppgå, utan avseende därå, att till bestridande av nämnda
institutioners utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels
beträffande bitiädande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens
avlönande akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg
beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår
efter högre belopp för undervisningstim me i veckan än som tillkommer
ordinarie lärare vid _ akademien, dels ock till vikarie för häradshövding
samt till andre notarie i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg
bestrides av statsmedel även å den del av utgående arvode, som
gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel,
skolande därvid till vikarie för häradshövding med förordnande enligt
34 § domsagostadgan eller därmed likställt förordnande dyrtidstillägg
utgå å ett beräknat belopp av 7,800 kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å ett beräknat belopp av
7,800 kronor om året.
I flaga om notarie vid domkapitel likställes med de avlönino-gförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500''kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å&den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6.
dill befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
»
■ I r
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
om och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade
Riksdagens skrivelse Nr 163.
19
bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels
att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som
för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller
flitpenningar-, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg
å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
§ 8-
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidsti 11 ägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstilllägget
överskjuter helt krontal bortfaller.
§ 9.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ io.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ ii.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
20
Riksdagens skrivelse Nr 163.
§ 12-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 356) upphör att
gälla.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.