12
Riksdagens skrivelse Nr 137.
Nr 137.
Godkänd av första kammaren den 5 maj 1923.
Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående upptagande av ämnet
räkning å fortsättningsskolornas läsordning.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10 )
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte att ämnet räkningmåtte
upptagas såsom särskilt undervisningsämne å läsordningen i de
nya fortsättnings skolorna av år 1918.
I den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver har yttrande
inhämtats från skolöverstyrelsen.
Då riksdagen år 1918 i samband med upprättandet av praktiska
ungdomsskolor beslöt en omläggning av fortsättningsskolan, erhöll denna,
på samma gång den blev obligatorisk, en mera praktisk läggning.
Undervisningen anknöts till det praktiska livet och till det arbete, som
sysselsätter skolans lärjungar eller sannolikt skall bliva deras livsuppgift.
Skolans uppgift blev att såsom praktisk ungdomsskola grundlägga och
förbereda de ungas utbildning för deras levnadsyrke och befordra deras
framtida medborgerliga duglighet, allt under det den syftar till att vidga
deras allmänna bildning och främja deras sedliga utveckling.
Vid sitt fastställande av huvudsakliga grunder och bestämmelser
att gälla för fortsättningsskolor instämde även riksdagen i de uttalanden,
som av både departementssakkunniga och dåvarande departementschefen
gjorts, att vid ett slutgiltigt utarbetande av kursplaner för fortsättningsskolan
nödig begränsning av läroinnehållet borde vidtagas. Samtidigt
betonade riksdagen, att med hänsyn till de växlande förhållanden, som
råda i vårt land, fortsättningsskolans organisation och undervisning icke
bör för mycket bindas genom allmänna föreskrifter, utan att åt skoldistrikten
måtte i dessa hänseenden beredas så stor rörlighet och frihet
som möjligt.
Riksdagens skrivelse Nr 137.
13
1 överensstämmelse med dessa grundsatser hava såväl de i fortsättniugsskolestadgan
ingående bestämmelserna angående undervisningen
som ock de av skolöverstyrelsen utgivna »Exempel på undervisningsplaner
för fortsättningsskolor» blivit utarbetade. Eortsättningsskolestadgan
samlar undervisningen kring tre obligatoriska ämnen, nämligen
de i samtliga fortsättningsskolor förekommande ämnena medborgarkunskap
och modersmål samt därjämte i de yrkesbestämda fortsättningsskolorna
arbetskunskap och i de allmänna fortsättningsskolorna naturkunnighet.
T de av skolöverstyrelsen till vägledning utgivna exemplen
på kursplaner för ämnena arbetskunskap och medborgarkunskap upptagas
emellertid — under framhållande, att de olika skolornas undervisningsplaner
i möjligaste mån böra anpassas efter de särskilda förhållanden
och behov, som förefinnas å de skilda orterna — ett flertal olika moment,
vilka ansetts böra ingå i undervisningen i dessa ämnen; och bland dessa
moment förekommer även det ämne, räkning, vars tillgodoseende i fortsättningsskolan
är föremål för nu förevarande motion. En avsevärd del
av den för de tre ämnena arbetskunskap, medborgarkunskap och naturlära
avsedda tiden torde således icke endast kunna utan ock böra anslås till
räkneövningar, och med en riktig tolkning av gällande bestämmelser
kan ämnet räkning i fortsättningsskolan därför icke betraktas som
åsidosatt.
Riksdagen kan ej heller finna, att det skulle vara lyckligt att
helt bryta ut räkneövningarna ur det sammanhang, vari de nu äro avsedda
att meddelas, eller att giva ämnet räkning ett visst, för alla fortsättning-sskolor
lika antal undervisningstimmar. Liksom fortsättningsskolan
i sin nya organisation omedelbart ansluter sig till folkskolan, så
böra ock dess kurser vara så lagda, att undervisningen på varje särskild
ort kan om möjligt bygga på och tillgodogöra sig den undervisning,
som meddelats i folkskolan. Räkneövningarna böra, så långt det är
möjligt, till art och omfattning anpassas efter lärjungarnas skiftande
förutsättningar och behov samt meddelas i sitt naturliga samband med
den övriga undervisningen.
Riksdagen delar emellertid motionärens uppfattning, att färdighet
i räkning utgör en viktig förutsättning för att lärjungarna sedermera
skola kunna reda sig i livets skilda förhållanden. För fortsättningsskolans
fortsatta utveckling torde det också hava sin folkpsykologiska
betydelse, att icke den meningen vinner insteg, att detta ämne försummas.
Räkneövningarna i fortsättningsskolan böra därför icke tillmätas
allt för knapp tid. Där så är nödigt, för att lärjungarna skola
kunna tillgodogöra sig undervisning i enlighet med fortsättningsskolans
14 Riksdagens skrivelse Nr 137.
program, böra dessa övningar vara ägnade att uppöva och stärka även
den elementära färdigheten i detta för allt praktiskt arbete viktiga
ämne. Nu gällande bestämmelser angående undervisningen synas visserligen,
såsom skolöverstyrelsen i sitt yttrande i ämnet uttalat och även
ovan framhållits, ej lägga något hinder i vägen för att läraren, där
brister i denna elementära färdighet framträda, använder behövlig tid
för att bibringa lärjungarna de insikter, som äro nödiga för att de skola
kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen. Att en sådan
möjlighet står öppen synes emellertid icke tillräckligt. Såvitt det kan
ske utan sönderbrytande av skolans principiella grundplan och med bevarande
av undervisningens rörlighet och frihet, bör genom särskild
föreskrift skapas trygghet för att en dylik grundläggande undervisning,
där så befinnes erforderligt, också kommer till stånd. Någon ändring
av fortsättningsskolestadgan eller någon allmän föreskrift i avseende på
forLsättningsskolans arbetsordning synes härför icke erforderlig, utan
syftet bör lämpligast kunna vinnas genom anvisning i de fullständiga
normalundervisningsplaner för fortsättningsskolor, som med kursfördelning
och timplaner samt behövliga anvisningar för deras tillämpning författningsenligt
skola av överstyrelsen utarbetas och till Eders Kungl. Maj:t
i och för fastställelse överlämnas, att tjäna till ledning vid upprättandet
av den särskilda undervisningsplan, upptagande timplan och kursfördelning,
som skall intagas i det för fortsättningsskola gällande reglemente. Skulle
dessa normalundervisningsplaner icke under förra hälften av nästkommande
år hinna utfärdas, torde det böra övervägas, huruvida ej härovan
antydda önskemål kan genom utfärdande av ett cirkulär bliva tillgodosett.
På grund härav får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föranstalta att nödiga föreskrifter måtte utfärdas därom, att, då
fortsättningsskolestyrelse finner så erforderligt, en sammanhängande
undervisning i räkning må i fortsättningsskola meddelas under första
årskursen i den omfattning och till det antal timmar, som kan anses
lämpligt med hänsyn till denna skolas uppgifter och begränsade undervisningstid.
Stockholm den 3 maj 1923.
Med undersåtlig vördnad.