Riksdagens skrivelse Nr 101.
3
Nr 101.
GodkSnd av forsta kammaren den 20 april 1923.
Godkänd av andra kammaren den 20 april 1923.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 19 §, 47 § 1 mom. och 48 § 2 mom. i förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 24.)
Till Konungen.
Riksdagen får härmed för Eders Kung]. Maj:t tillkännagiva, att
riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts den 16 mars 1923 dagtecknade
proposition nr 143, antagit följande förslag till
Förordning
om ändrad lydelse av 19 §, 47 § 1 mom. och 48 § 2 mom. i förordningen
den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.
Härigenom förordnas, att 19 §, 47 § 1 mom. och 48 § 2 mom.
i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva
skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
19 §.
Klass IV. För andel —--— danaarv.
Ökning för varje fullt
100-tal kronor, som
Andelsbelopp kronor |
Procenttal |
Skattebelopp kronor |
faller mellan de i kol. 1 |
4,000 |
6.25 |
250 |
12.50 |
5,000 |
7.50 |
375 |
14.50 |
10,000 |
11.00 |
1,100 |
15.50 |
För andel —
varje fulla 100 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 101.
47 §.
1 mom. A. Uppgå — — — — prövning.
B. Skall — — — — inbetalningar. Utgår skatten enligt klass I
i tariffen, äger Konungen, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva anstånd,
som nu sagts, med skattens erläggande.
48 §.
2 mom. Avlider----icke förfallit till betalning vid dödstill
fället;
dock må ej i fall, då Konungen jämlikt 47 § 1 mom. B medgivit
anstånd, detta medföra rätt till eftergift av skatt till högre belopp
än som skulle hava eftergivits, därest anstånd beviljats under allenast
fem år. Därest — — — — förmån.
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1923; skolande därvid
iakttagas, dels att bestämmelserna i 19 § av förordningen skola äga
tillämpning vid beräkning av arvsskatt ooh skatt för gåva i alla fall,
där skatten erlägges efter nämnda dag, även om''skattskyldighet tidigare
inträtt, dels ock att vad i 47 § 1 mom. B stadgas om rätt för Konungen
att i visst fall medgiva anstånd med erläggande av skatt skall äga tilllämpning
jämväl i sådana fall, där anstånd för viss tid jämlikt äldre
bestämmelser före förordningens ikraftträdande redan beviljats eller eljest
skattskyldighet dessförinnan inträtt.
Stockholm den 20 april 1923.
Med undersåtlig vördnad.