Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

1

Nr 89.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
bestridande av kostnader för tillämpning av lagen om
arbetstidens begränsning m. m.; given Stockholms slott
den 2 mars 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herm. Lindqvist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg enten i statsrådet å
Stockholms slott den 2 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindqvist, anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t under femte huvudtiteln, punkten 40, på min hemställan föreslagit
riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 69 käft. (Nr 89.) m 23

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Arbetsrådet.

avlåtas i ämnet, för gäldande av kostnader för tillämpningen av lag om
arbetstidens begränsning m. m. för budgetåret 1923—1924 beräkna ett
extra förslagsanslag av 104,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.

För gäldande av kostnader för tillämpningen av lagarna om arbetstidens
begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete
anvisades på extra stat för 1922 ett förslagsanslag av 164,100
kronor samt för första halvåret 1923 ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
Av nämnda anslag hade beräknats respektive 124,275 kronor och
48,700 kronor för arbetsrådets verksamhet, respektive 17,300 kronor och
3,260 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå
samt respektive 22,570 kronor och 8,010 kronor till förstärkning
av arbetskrafterna hos yrkesinspektionen.

Båda de nämnda lagarnas giltighetstid utgår den 31 december 1923.
Kungl. Maj:t har emellertid genom propositioner den 13 februari 1923,
nr 55, med förslag till lag om arbetstidens begränsning och denna dag,
nr 88, med förslag till lag om bageri- och konditoriarbetes förläggande
till viss del av dygnet velat förelägga riksdagen förslag till förnyade
provisoriska lagar i ovan nämnda ämnen, avsedda att gälla tre år från
ingången av år 1924. Det torde därför vara nödvändigt att till behandling
upptaga frågan om beredande av medel för tillämpningen dels av
de nu gällande lagarna under senare hälften av år 1923 och dels av de
föreslagna lagarna under första halvåret 1924.

Genom beslut den 22 december 1921 har Kungl. Maj:t fastställt
följande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet att lända till efterrättelse
under år 1922:

Lön.

Tj änst-görings-pen-ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Avlöningar.

1 ordförande och. chef..........................................

9 500

—

4 500

—

1000

—

15 000

—

1 utan förslag utsedd ledamot............................

7 500

—

3 500

—

1000

—

12 000

—

1 d:o, arvode ...................................................

5 000

—

1 efter förslag utsedd ledamot, arvode..................

5 000

—

3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å till-

hopa............................................................

15 000

—

1 sekreterare, tillika föredragande .....................

4 700

—

2 500

—

600

—

7 800

—

1 sekreterare.....................................................

3 400

—

1800

—

400

—

5 600

—

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1450

—

700

—

200

—

2 350

—

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden ..................

1250

—

500

—

200

—

1950

—

1 vaktmästare............................................... ...

875

—

550

—

150

—

1 575

—

Kronor

71275

—

Kung!. Maj.ts proposition nr 89.

3

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra
tjänstemän och andra biträden, ersättningar för
särskilda utredningar genom tekniskt eller eko-nomiskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra,
kostnader för belysning, uppvärmning, städning,
möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvi-sita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads-och traktamentsersättningar åt suppleanter, då de
inkallas såsom ersättare för de efter förslag ut-sedda ledamöterna, förslagsvis...........................

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

26000

Summa kronor

I

97 275

—

Denna stat innebär, på sätt närmare framgår av 1922 års statsverksproposition
(femte huvudtiteln, sid. 64) i jämförelse med arbetsrådets
föregående stat en nedsättning av 32,600 kronor per år, därav på avlöningsstaten
kommer ett belopp av 12,600 kronor och på omkostnadsstaten
ett belopp av 20,000 kronor. Nämnda nedsättning i staten möjr
liggjordes därigenom, att rådets arbetsbörda från och med år 1921 började
nedgå. Den sålunda nedsatta staten lades till grund för beräkningarna
av anslaget för första halvåret 1923.

I skrivelse den 23 november 1922 har arbetsrådet inkommit med
anslagsäskanden avseende budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924.

Beträffande kostnaderna för arbetsrådets verksamhet under andra
halvåret 1923 framhåller arbetsrådet, att rådets verksamhet under år 1922
icke längre företedde någon minskning i förhållande till föregående år,
utan hade i stället en ökning av rådets göromål kunnat konstateras.
Sålunda hade antalet inkomna ärenden under tiden 1 januari—31 oktober
1922 utgjort 835, under det att antalet inkomna ärenden under
samma tid 1921 utgjort allenast 701. Arbetsrådet anför vidare:

Oaktat således arbetsrådets verksamhet under år 1922 uppvisade en ökning,
hade rådet likväl med hänsyn till behovet av statsfinansiell sparsamhet undersökt,
huruvida icke ytterligare indragningar och nedsättningar i rådets stat vore möjliga
att genomföra. Arbetsrådet hade därvid funnit, att genom vissa förändringar
med avseende på arbetsfördelningen inom rådets kansli den i staten uppförda
sekreterartjänsten skulle kunna indragas från och med år 1923. Härigenom skulle
en nedsättning i avlöningsstaten av 5,600 kronor för år åstadkommas. Vidare
hade rådet utrönt, att jämväl den i staten upptagna kvinnliga biträdesbefattningen
i andra lönegraden skulle kunna indragas, vilket skulle representera en årlig besparing
i avlöningsstaten av 1,950 kronor. Genom nyssnämnda två åtgärder skulle
således å arbetsrådets avlöningsstat kunna inbesparas 7,550 kronor för år.

Arbetsrådets

framställning.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Vad därefter anginge arbetsrådets omkostnadsstat hade rådet under 1922
års lopp efter hand vidtagit flera och flera nedsättningar i de utgiftsposter, som
skulle utgå av densamma. Med hänsyn till vad härunder blivit utrönt hade
arbetsrådet funnit, att omkostnadsanslaget med ingången av år 1923 kunde minskas
från nuvarande 26,000 kronor för år till 20,000 kronor för år. Härigenom skulle
den totala nedsättningen i arbetsrådets avlönings- och omkostnadsstat komma att
uPPgå till 13,550 kronor för år, vartill komme, att dyrtidstilläggen för ovannämnda
sekreterare och kvinnliga biträde skulle bortfalla.

Arbetsrådet erinrar därefter, att rådet med tillämpning av de nedsättningar
i staten, rådet sålunda funnit möjliga att genomföra, hemställt
om fastställelse av följande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet
att lända till efterrättelse för tiden 1 januari—30 juni 1923
(siffrorna avse halvår och måste alltså vid jämförelse med helårsstat
fördubblas):

Tj änst-

Lön.

görings-

pen-

Orts-

tillägg.

Summa.

ningar.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef ...

4 750

2 250
1750

500

500

7 500

6 000

1 utan förslag utsedd ledamot... ......

3 750

_

_

_

_

1 d:o, arvode.............

_

.

2 500

2 500

1 efter förslag utsedd ledamot, arvode ...

3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å tillhopa

7 500

1 sekreterare, tillika föredragande ........

2 350

—

1250

—

300

_

3 900

_

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

725

—

350

—

100

_

1175

_

1 vaktmästare ..................................................

437

50

275

—

75

—

787

50

Kronor

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra
tjänstemän och andra biträden, ersättningar för
särskilda utredningar genom tekniskt eller eko-nomiskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra,
kostnader för belysning, uppvärmning, städning,

31 862

50

möbler böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvi-sita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads-och traktamentsersättning åt suppleanter, då de
inkallas såsom ersättare för de efter förslag ut-sedda ledamöterna, förslagsvis.......................

10 000

I

Summa kronor

—

—

—

—

41862

50

Den av arbetsrådet sålunda föreslagna staten har av Kungl. Maj:t
fastställts den 30 november 1922.

Arbetsrådet framhåller vidare, att den avlönings- och omkostnadsstat,
arbetsrådet föreslagit för första halvåret 1923, representerar den
nedsättning i kostnaderna för rådets verksamhet, som rådet anser möjlig

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

5

att genomföra under nuvarande organisation av rådet. På grund härav
hemställer arbetsrådet, att slutsumman i nämnda statförslag, 41,862
kronor 50 öre, måtte läggas till grund för beräkningen av kostnaden
för upprätthållande av rådets verksamhet jämväl under senare halvåret
1923.

Under förutsättning att lagen om arbetstidens begränsning provisoriskt
förnyas och arbetsrådet bibehålies vid dess nuvarande uppgifter och
befogenhet, har arbetsrådet sökt beräkna kostnaderna för rådets verksamhet
under första halvåret 1.924.

Arbetsrådet har därvid först erinrat om att socialstyrelsen vid avgivande
av sitt förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning i
motiven (sid. 30) antytt, hurusom genom vissa åtgärder i fråga om rådets
sammansättning och arvodena till dess ledamöter statsverkets kostnader
för uppehållande av rådets verksamhet skulle kunna väsentligen
minskas, samt att socialstyrelsen framställt det antagandet att dessa
kostnader, dyrtidstillägg inräknade, skulle kunna begränsas till omkring
60,000 kronor per år. Arbetsrådet framlägger därefter själv
detaljerade förslag till genomförande av besparingar och säger sig därvid
hava utgått ifrån att man skulle kunna omorganisera rådets verksamhet
så, att samtliga ledamotsbefattningar med undantag av ordförandens
bleve att anse såsom bisysslor med ty åtföljande nedsatta arvoden.
Beträffande möjligheterna till nedsättning av ledamöternas arvoden anför
arbetsrådet:

Arbetsrådets ledamöter hade under rådets hittillsvarande verksamhet i rätt
stor utsträckning företagit tjänsteresor till arbetsplatser, där fråga uppstått om
arbetstidslagens rätta tillämpning eller om undantag från nämnda lag. Enligt
rådets erfarenhet hade dessa resor i hög grad befordrat såväl en praktisk handläggning
av rådets ärenden som vederbörande arbetsgivares och arbetares förståelse
för arbetstidslagens tillämpning. Arbetsrådet ansåge det därför oundgängligt,
att dess ledamöter jämväl i framtiden i viss utsträckning stode till förfogande
för tjänsteresor. Detta innebure emellertid eu viss inskränkning i vederbörande
ledamöters möjlighet att åtaga sig andra uppdrag, och med hänsyn härtill
måste ledamotsarvodena beräknas något högre än vad som kunde anses utgöra
ersättning enbart för deltagande i rådets sammanträden. Med beaktande
härav och med utgående ifrån att något dyrtidstillägg å ledamotsarvodena icke
skulle vara att påräkna, ansåge sig arbetsrådet icke kunna tillstyrka, att arvodet
för ledamot av rådet sattes lägre än till 4,000 kronor per år.

Arbetsrådet fortsätter därefter:

Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen skulle innebära,
att arbetsrådets ordförande bleve den ende ledamoten av rådet,
som hade full sysselsättning av sitt uppdrag. Härigenom skulle givet -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

vis ordförandens arbetsbörda och ansvar komma att ökas väsentligt i
förhållande till vad för närvarande vore fallet. Med hänsyn härtill ansåge
arbetsrådet, att den föreslagna nedsättningen av ledamotsarvodena
såsom konsekvens krävde dels att ordförandens arvode bibehölles vid
sitt nuvarande belopp, dels ock att ordföranden vid sin sida finge behålla
den tjänsteman i tredje lönegraden, som i den nuvarande staten vore
upptagen såsom »sekreterare, tillika föredragande». Någon nedsättning
av de arvoden, som för närvarande utginge till dessa två befattningshavare,
ansåge arbetsrådet följaktligen icke möjlig, för såvitt rådets
verksamhet jämväl under den nya organisationen skulle kunna fortgå på
ett tillfredsställande sätt. Arbetsrådet förutsatte även, att nu ifrågavarande
två tjänstemän, vilka komme att hava full sysselsättning av sin
tjänst, skulle komma i åtnjutande av det dyrtidstillägg, som kunde
komma att tillerkännas motsvarande befattningshavare inom statsförvaltningen.
I detta sammanhang ville arbetsrådet särskilt erinra om, att
rådets befattningshavare icke fått förmånen av den lönereglering, som
genomförts för övriga med dem likställda tjänstemän och att deras löner
således numera befunne sig på en förhållandevis lägre nivå än vad som
vid arbetsrådets inrättande avsågs.

Beträffande det i arbetsrådets stat uppförda kvinnliga biträdet i
tredje lönegraden (registrator) har rådet funnit, att denna befattningshavares
ansvarsfulla tjänst givetvis icke kunde indragas eller någon nedsättning
i hennes löneförmåner ifrågasättas. Jämväl i fråga om denna
tjänst måste fortsatt dyrtidstillägg förutsättas.

Däremot har arbetsrådet ansett den i staten uppförda vaktmästartjänsten
kunna indragas och medel till bestridande av oundgängliga
vaktmästargöromål kunna erhållas från omkostnadsanslaget.

Vad angår omkostnadsanslaget har arbetsrådet anfört:

Den största posten på omkostnadsanslaget utgjordes av hyra för arbetsrådets
ämbetslokaler och vore således möjligheten av nedsättningar i anslaget
i fråga till väsentlig del beroende på huruvida och i vilken mån hyressänkning
kunde utverkas. Genom inskränkning av det utrymme, över vilket arbetsrådet
förfogade, kunde emellertid alltid en viss nedsättning av kostnaden för hyra, värme
och lyse åvägabringas. Dessutom torde anslaget kunna ytterligare något nedbringas
genom inskränkning i prenumeration å tidningar, nedsättning av ersättningen
för städning och vissa andra mindre besparingar. Efter de undersökningar
arbetsrådet i nu förevarande avseende företagit vågar rådet emellertid
icke förutsätta, att omkostnadsanslaget skall kunna nedsättas mera än från nuvarande
26,000 kronor för år till 16,000 kronor för år.

Med tillämpning av vad arbetsrådet sålunda anfört skulle rådets
stat efter utgången av är 1923 komma att te sig på följande sätt:

Kung], Maj As proposition nr 89.

7

Tj änst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pen-

tillägg.

mngar.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef..........................................

9 500

—

4 500

—

1000

—

15 000

—

1 ledamot, arvode..............................................

—

—

—

—

—

—

4 000

—

5 ledamöter, arvoden å tillhopa ..........................

—

—

—

—

—

—

20 000

—

1 sekreterare, tillika föredragande ............. .........

4 700

—

2 500

—

600

—

7 800

—

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1450

—

700

—

200

—

2 350

—

Kronor

49 150

—

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra

tjänsteman och andra biträden, ersättningar för
särskilda utredningar genom tekniskt eller eko-nomiskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra,
kostnader för belysning, uppvärmning, städning,
möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvi-sita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads-

och traktamensersättningar åt suppleanter, då de
inkallas såsom ersättare för de ledamöter, som

representera arbetsgivare eller arbetare, förslagsvis

—

—

—

—

—

—

16 000

—

Summa kronor

—

—

—

—

-

65150

Med utgång härifrån skulle alltså kostnaden för arbetsrådets verksamhet
under första halvåret 1924 uppgå till 32,575 kronor. Under
erinran att, såsom ovan nämnts, kostnaderna för upprätthållande av
arbetsrådets verksamhet under andra halvåret 1923 av arbetsrådet beräknats
till 41,862 kronor 50 öre, har arbetsrådet beräknat kostnaderna
för rådets verksamhet under hela budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924
till 74,437 kronor 50 öre eller med någon avrundning till 74,500 kronor.

Genom brev den 22 december 1922 har Kungl. Maj:t av det å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisade förslagsanslaget för gäldande
av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning
m. m. ställt till socialstyrelsens förfogande ett belopp av högst
3,200 kronor till förstärkande av arbetskrafterna å styrelsens arbetarskyddsbyrå
att användas till avlöningar och vikariatsersättningar åt extra
ordinarie tjänstemän.

Under förutsättning att ifrågavarande lagstiftning efter utgången av
år 1923 erhölle förlängd gillighet i huvudsakligen samma form som den
nu gällande, har styrelsen hemställt, att för förstärkande av arbetskrafterna
å styrelsens arbetarskyddsbyrå i anledning av styrelsens befattning
med tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.

Socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå.

Social styrelsen.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Yrkesinspek tionen.

Social styrelsen.

måtte för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 anvisas ett belopp av 6,400
kronor, utgörande dubbla beloppet av vad som utgått för första halvåret
1923.

Tillämpningen av arbetstidslagstiftningen bär föranlett förstärkning
av yrkesinspektionens arbetskrafter, i det av sådan anledning för närvarande
där äro anställda en assistent, tre underinspektörer och ett
kvinnligt biträde med avlöning från det år 1922 anvisade förslagsanslaget
till gäldande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens
begränsning m. m. Av dessa befattningshavare är assistenten stationerad
i nionde distriktet (Härnösand), en underinspektör i första distriktet
(Stockholm) och en i sjunde distriktet (Karlstad) samt en underinspektör
och det kvinnliga biträdet i sjätte distriktet (Göteborg).

I enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 24 februari och den 22
december 1922 uppbära ifrågavarande assistent och underinspektörer arvoden
efter år räknat av, assistenten 3,500 kronor, varav 1,300 kronor
anses motsvara tjänstgöringspenningar, och underinspektör 2,450 kronor,
varav 900 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar, varjämte ortstillägg
å 300 kronor utgår till den i Stockholm stationerade underinspektören.
Det kvinnliga biträdet uppbär enligt samma brev ett arvode av
1,350 kronor för år räknat, varav 300 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Såsom härav framgår äro ifrågavarande befattningshavares avlöningar
direkt anpassade efter motsvarande förut inom yrkesinspektionen befintliga
befattningshavares. I anslutning härtill har också till dem tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg utbetalats efter samma grunder som
tillämpats för dessa sistnämnda befattningshavare.

Såsom jag anfört vid min anmälan av frågor rörande regleringen
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, punkt 23, böra avlöningarna
jämväl till de icke-ordinarie befattningshavarna inom yrkesinspektionen
avpassas efter de vid reglerade verk gällande grunderna.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 27 september 1922 hemställt, att
för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 antalet av de från här ifrågavarande
anslag avlönade befattningar och lönegraden för desamma måtte bestämmas

på följande sätt:

Befattningar Lönegrad

1 assistent...................................................................... B 13

3 underinspektörer....................................................... B 9

1 koutorsbiträde..................................................... C 2

Kung!. Maj:ta proposition nr S!/. 9

Av befattningarna skulle en underinspektörsbefattning böra hänföras
till ortsgrupp Gr, samtliga övriga åter till ortsgrupp F.

För avlönande av ifrågavarande befattningar under förenämnda tid
skulle, om jämväl förekommande avlöningsförhöjningar inberäknas, erfordras
ett belopp av 21,786 kronor.

1 likhet med vad som föreslagits i fråga om ordinarie assistenter
och underinspektörer syntes även beträffande förevarande icke-ordinarie
assistent och underinspektörer böra bestämmas, att dem i stället för semester
skulle kunna, i den mån sådant kunde ske utan hinder för göromålens
behöriga gång och utan kostnad för statsverket, medgivas tjänstfrihet
under högst 35 dagar inom ett och samma kalenderår.

Beträffande kostnaden för anskaffande av möbler, kontorsrekvisita
m. m. för nyss omförmälda befattningshavare samt till vikariatsersättning^r,
trycksaker, skrivmaterialier m. m. så har för år 1922 av ifrågavarande
anslag ställts till styrelsens förfogande ett belopp av 2,300
kronor. Socialstyrelsen har ansett, att utgifterna för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1923—1924 kunde beräknas till allenast 1,200 kronor.

Till förstärkande av yrkesinspektionens arbetskrafter i anledning av
inspektionens befattning mot tillämpningen av lagarna om arbetstidens
begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete
skulle alltså för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 böra beräknas
ett belopp av 23,000 kronor.

Över socialstyrelsens skrivelse har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
den 18 oktober 1922 avgivit utlåtande och därvid förklarat sig
icke hava annan erinran mot den placering i lönegrad, som av socialstyrelsen
för ifrågavarande befattningshavare föreslagits, än att assistenten,
som av socialstyrelsen ansetts böra inordnas i lönegraden B 13, i enlighet
med vad som ansetts böra gälla rörande två extra manliga assistenter
inom yrkesinspektionen, borde hänföras till lönegraden B 12.

Vad angår arbetsrådets anslagsbehov för senare halvåret 1923 synes
intet vara att erinra mot arbetsrådets hemställan, att slutsumman i den
fastställda staten för första halvåret 1923 eller 41,862 kronor 50 öre
lägges till grund för beräkningen av kostnaden för upprätthållande av
arbetsrådets verksamhet under senare halvåret 1923. Jag finner nämligen
lika med arbetsrådet, att den ifrågasatta omorganisationen av rådet
icke bör äga rum förrän med innevarande års slut, då den gällande
arbetstidslagens tillämpningstid utgår och de nuvarande ledamöternas i
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 69 käft. (Nr 89.) 487 23 2

Allmänna
civilförvaltningens
lönenämnd.

Departements chefen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

enlighet med lagens bestämmelser på två år meddelade förordnanden
upphöra. Åven beträffande första halvåret 1924 kan jag förorda arbetsrådets
förslag. Att den föreslagna avlöningen till ordföranden icke kan
anses för hög synes mig uppenbart med hänsyn till dennes maktpåliggande
och grannlaga uppgift. Det föreslagna arvodet till de efter förslag
utsedda ledamöterna är något lägre än det, som i årets statsverksproposition
avsetts för motsvarande ledamöter i försäkringsrådet, men
denna skillnad synes vara motiverad i betraktande av olikheten med avseende
å arbetsbördans storlek. Att den ende kvarstående sekreteraren
skall bibehålla sin ställning såsom jämväl föredragande och sin nuvarande
avlöning synes påkallat vid det förhållande, att efter omorganisationen
allenast ordföranden men icke någon ledamot beräknas hava arbetet i
rådet till huvuduppgift. Såsom arbetsrådet föreslagit, skulle dyrtidstillägg
icke utgå till andra än ordföranden, sekreteraren och det kvinnliga biträdet.
Beträffande arbetsrådets verksamhet under första halvåret 1924
torde den av arbetsrådet föreslagna omorganisationen vara ägnad att
medföra den kostnadsbesparing, som skäligen kan påfordras. Ytterligare
nedsättning av de av arbetsrådet beräknade kostnaderna synes icke kunna
äga rum. Jag finner alltså, att ifrågavarande kostnader för första halvåret
1924 böra beräknas till hälften av det för hela nämnda år upptagna
beloppet, 65,150 kronor, eller till 32,575 kronor.

Mot de beräknade kostnaderna för förstärkning av arbetskrafterna
å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå, 6,400 kronor, har jag icke någon
erinran att framställa.

Yad åter angår beräkningen av utgifterna för förstärkning av arbetskrafterna
hos yrkesinspektionen har jag vid föredragning av årets statsverksproposition
förordat, att de från det extra anslaget till yrkesinspektionens
verksamhet avlönade extra manliga assistenterna skulle hänföras
till lönegraden B 12. På grund härav torde socialstyrelsens förslag i
förevarande hänseende böra undergå den ändringen, att jämväl här ifrågavarande
assistent placeras i lönegraden B 12. Härigenom skulle avlöningsbeloppet
för honom, inklusive avlöningsförhöjning, kunna sänkas
till 5,850 kronor. Det erforderliga totalbeloppet för ifrågavarande arbetskrafter
inom yrkesinspektionen kan härigenom begränsas till 21,426
kronor för år. Det till vikariatsersättningar, kontorskostnader m. m. av
socialstyrelsen begärda beloppet av 1,200 kronor är beräknat efter samma
grunder som det belopp, vilket ställts till förfogande för första halvåret
1923, och torde ej föranleda någon erinran. Med min ståndpunkt beträffande
assistentens placering kunna de av socialstyrelsen begärda beloppen
till förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter i anledning

Kung!. Maj:ts proposition nr RO. 11

av inspektionens befattning med arbetstidslagens tillämpning reduceras
från föreslagna 23,000 kronor till 22,050 kronor.

Kostnaden för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning
m. m. skulle alltså under budgetåret 1923—1924 beräknas sålunda: för
arbetsrådet 74,500 kronor, för socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå 0,400
kronor och för yrkesinspektionen 22,050 kronor eller sammanlagt 103,550
kronor, som avrundas till 103,500 kronor. Då bland de arbetsrådets
omkostnader, vilka skola gäldas av ifrågavarande anslag, jämväl ingår
kostnaden för sådant hörande vid underrätt av vittnen eller sakkunniga,
varom arbetsrådet enligt arbetstidslagen äger förordna, torde anslaget
fortfarande böra hava karaktären av förslagsanslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av kostnader för tillämpning av lagen
om arbetstidens begränsning m. m. för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra förslagsanslag av 103,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Torsten Wolff.

Summa iifattning.